Frihet att tillhandahålla tjänster inom EU (sjöhandel)

Målet med denna förordning är att ta bort begränsningar för friheten att tillhandahålla sjötransporttjänster inom Europeiska unionen (EU).

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage).

SAMMANFATTNING

Tillämpningsområde

Denna lag säkerställer att rederier eller medborgare som är baserade i ett annat EU-land har rätt att erbjuda sjötransporttjänster (s.k. cabotage), så länge de följer alla villkor för att utföra cabotage inom det landet. Rederier som är baserade i länder utanför EU men som kontrolleras av EU-medborgare kan också erbjuda sådana tjänster.

I förordningen definieras ”sjötransporttjänster inom en medlemsstat (cabotage)”, ”rederier inom gemenskapen”, ”avtal om allmän trafik”, ”förpliktelser vid allmän trafik” och ”allvarlig störning på den nationella transportmarknaden”.

Bemanning

I alla frågor som rör bemanning ligger ansvaret, beroende på transporttjänsten, på den stat där fartyget är registrerat (flaggstaten) eller den stat där fartyget utför en sjötransporttjänst (värdstaten).

Allmän tjänst

EU-länder kan ge rätt till att tillhandahålla transporttjänster med förpliktelser vid allmän trafik. De kan också ingå avtal om allmän trafik med syftet att behålla tillräckliga cabotagetjänster mellan fastlandet och sina öar och mellan själva öarna.

Säkerhetsåtgärder

Kommissionen får införa säkerhetsåtgärder om det faktum att marknaden öppnas upp för cabotage leder till problem (som t.ex. ett allvarligt tillgångsöverskott i förhållande till efterfrågan) som hotar rederiers ekonomi. Säkerhetsåtgärderna kan bl.a. innebära att man gör ett tillfälligt undantag från tillämpningen av denna förordning för det berörda området.

Icke-diskriminering

Personer som tillhandahåller sjötransporttjänster i ett annat EU-land än sitt eget får tillfälligt göra detta. Samma villkor gäller för dem som de som tillämpas på landets medborgare.

Tidsplan

Cabotage liberaliserades den 1 januari 1993. För Frankrike, Italien, Grekland och Spanien liberaliserades fastlandscabotage gradvis enligt en särskild tidsplan för varje typ av transporttjänst. Cabotage för fastland till öar och cabotage inom öar för dessa länder liberaliserades år 1999. Undantaget förlängdes fram till 2004 för Grekland för planlagda passagerartrafik och lättare trafik samt tjänster som innefattar fartyg som är mindre än 650 bruttoton. Man godkände även undantag för Kroatien. Fram till den 31 december 2016 görs det undantag för befintliga avtal om allmän trafik och för kryssningstrafik med fartyg som är mindre än 650 bruttoton mellan kroatiska hamnar. Hamnarna är reserverade för kroatiska fartyg till och med den 31 december 2014.

Bakgrund

Mer information finns på denna webbplats.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Förordning (EEG) nr 3577/92

1.1.1993

-

EUT L 364, 12.12.1992.

Ändringsrättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Rättsakt om villkoren för Kroatiens anslutning

1.7.2013

-

EUT L 112, 24.4.2012

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala Kommittén och regionkommittén om tolkningen av rådets förordning (EEG) nr 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) ( COM(2003) 595 final - ej offentliggjort i EUT).

Beslut 93/125/EEC om Spaniens begäran att kommissionen inför de säkerhetsåtgärder i artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage).

Genom detta beslut tillåts Spanien att, under sex månader från och med dagen för anmälan i detta beslut, undanta det spanska fastlandet från tillämpningen av förordning (EEG) nr 3577/92. Undantaget gäller inte för matartrafik. Om det inte finns något spanskt fartyg tillgängligt som kan möta efterfrågan för cabotagetransporttjänster får fartyg från andra EU-länder erbjuda sådana tjänster.

Rapport från kommissionen till rådet: Femte rapporten om genomförandet av rådets förordning (EEG) nr 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (2001-2010) (COM(2014) 231 final, 22.4.2014 - ej offentliggjort i EUT].

Denna rapport är indelad i fyra kapitel:

1.

Aktuell rättspraxis och den rättsliga utvecklingen i medlemsstaterna och i Eftaländerna.

2.

Marknadstrender i medlemsstaterna och i Eftaländerna.

3.

Tillgängliga uppgifter om antalet sysselsatta inom sjöfartscabotage (på grund av att det saknas tillförlitliga och definitiva uppgifter innehåller denna del inte längre statistik om bemanningskostnaderna).

4.

Slutsats: Förordningen fyller sitt syfte och behöver inte revideras. Flera frågor som tas upp i samrådet pekar på problem i samband med tolkningen och genomförandet av förordningen. Dessa frågor behandlas i meddelandet om sjöfartscabotage (se nästa post).

Meddelande från kommissionen om tolkning av rådets förordning (EEG) nr 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) [ COM(2014) 232 final , 22.4.2014 - ej offentliggjort i EUT].

Mot bakgrund av den överblick som förvärvats under tjugo års praktisk tillämpning av förordning (EEG) nr 3577/92 har kommissionen för att öka öppenheten och rättssäkerheten valt att ändra och uppdatera sin tolkning av denna förordnings bestämmelser.

Detta meddelande ändrar och ersätter kommissionens tidigare tolkningsmeddelanden från år 2003 och 2006. Meddelandet är endast för informationssyfte och ska fungera som en förklaring av förordningen. Den anger hur kommissionen har för avsikt att tillämpa förordningen. Syftet är varken att ändra förordningen eller att inkräkta på domstolens tolkningsbehörighet.

Inledningsvis specificeras omfattningen av friheten att tillhandahålla tjänster i den marina cabotagesektorn. Det anges vilka som åtnjuter den friheten och vilka tjänster som förordningen omfattar.

Därefter anges i vilken omfattning de tre undantagen gäller för friheten att tillhandahålla tjänster, enligt förordningen:

EU-länder kan införa bemanningsregler på fartyg med en bruttovikt som understiger 650 ton och på fartyg som utför öcabotage mellan två hamnar på deras territorium.

EU-länder får införa förpliktelser vid allmän trafik och avtal för allmän trafik för redare för att se till att det erbjuds regelbundna transporttjänster till, från och mellan öar.

EU-länder får fråga kommissionen om att anta säkerhetsåtgärder för att återställa allvarliga störningar av den inre marknaden.

Slutligen innehåller meddelandet en vägledning om hur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg ska tillämpas på tjänster på sjötransportområdet.

Senast ändrat den 11.08.2014