Vitbok: Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010

Vitboken syftar till att förena den ekonomiska utvecklingen och samhällets höga krav i fråga om kvalitet och säkerhet i syfte att utveckla ett modernt och hållbart transportsystem fram till 2010.

RÄTTSAKT

Vitbok som kommissionen lade fram den 12 september 2001: Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden [KOM(2001) 370 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Kommissionen föreslår nästan sextio åtgärder för att utveckla ett transportsystem som innebär att balansen mellan transportsätten återställs, järnvägssektorn vitaliseras, sjötransporter och transporter på inre vattenvägar främjas och att tillväxten inom flygtrafiken kontrolleras. I det avseendet motsvarar vitboken (EN)(FR) den strategi för en hållbar utveckling som Europeiska rådet antog i Göteborg i juni 2001.

Det har varit svårt för EU att tillämpa den gemensamma transportpolitiken i enlighet med Romfördraget. Genom Maastrichtfördraget stärktes därför den politiska, institutionella och ekonomiska grunden genom idén om transeuropeiska nät (TEN).

I kommissionens första vitbok från 1992, om utvecklingen av den gemensamma transportpolitiken, ligger tyngdpunkten på avregleringen av transportmarknaden. Ungefär tio år senare har cabotageverksamheten inom vägtransportsektorn förverkligats, flygtrafiken är världens säkraste och rörligheten för personer har ökat från 17 km per dag 1970 till 35 km 1998. I det sammanhanget har man inom ramprogrammen för forskning utvecklat ny teknik för att kunna anta två mycket betydelsefulla utmaningar: det transeuropeiska snabbtågsnätet och satellitnavigationsprogrammet Galileo.

Eftersom tillämpningen av gemenskapens beslut sker olika snabbt beroende på transportsätt finns det emellertid fortfarande vissa problem, nämligen följande:

• Skillnaden i tillväxt mellan de olika transportsätten. Vägtransporterna svarar för 44 % av alla godstransporter, jämfört med 8 % för järnvägen och 4 % för de inre vattenvägarna. När det gäller persontrafiken har vägtransporterna en andel på 79 %, flyget 5 % och järnvägen 6 %.
• Trafikstockningarna i de stora städerna, på vissa flygplatser och på vissa stora trafikleder och järnvägslinjer.
• Miljö- och folkhälsoproblemen och den bristande trafiksäkerheten.

Dessa problem kan förvärras i samband med den ekonomiska utvecklingen och EU:s utvidgning.

Vägtransporter

- Syften: Att öka vägtransporternas kvalitet och bättre tillämpa nuvarande lagstiftning genom skärpta kontroller och påföljder.

- Siffror: De flesta gods- och persontransporter sker på väg och vägtransporterna svarar i dag för 44 % av alla godstransporter och 79 % av alla persontransporter. Gemenskapens bilpark tredubblades mellan 1970 och 2000, från 62,5 till nära 175 miljoner bilar. Vägtransporterna står för 84 % av transportsektorns totala koldioxidutsläpp.

- Problem: De internationella godstransporterna är en viktig sektor, eftersom de väntas öka med 50 % fram till 2010. Vissa mindre företag har svårt att bibehålla sin lönsamhet, trots att de kan transportera gods över hela EU med stor flexibilitet och till rimliga priser. Till och med på de stora vägarna ökar trafikstockningarna och vägtransporterna står för 84% av transportsektorns totala koldioxidutsläpp.

- Förslag till åtgärder: Syftet med kommissionens förslag är att

• harmonisera körtiderna (es de en fr) till i genomsnitt högst 48 timmar i veckan (utom för egenföretagare),
• harmonisera de nationella reglerna om körförbud för lastbilar på helgerna,
• införa ett "förartillstånd" (es de en fr) som gör det möjligt att kontrollera om förarens anställningsförhållanden är lagliga,
• förbättra yrkesutbildningen,
• främja en enhetlig lagstiftning på vägtransportområdet,
• harmonisera påföljderna och villkoren för kvarhållande av fordon,
• öka antalet kontroller,
• uppmuntra informationsutbyten,
• förbättra vägsäkerheten för att fram till 2010 halvera antalet döda i trafiken,
• harmonisera skatten på bränsle som används för yrkestrafik och på så sätt minska snedvridningen av konkurrensen på den avreglerade vägtransportmarknaden.

Järnvägstransporter

- Syften: Att vitalisera järnvägssektorn genom att skapa ett integrerat järnvägsområde för godstransporter inom EU, som är effektivt, konkurrenskraftigt och säkert och genom att skapa ett nätverk speciellt avsett för frakt.

- Siffror: Järnvägssektorns andel av godstransportmarknaden har minskat från 21 % år 1970 till 8,4 % år 1998, medan den fortfarande ligger på 40 % i USA. Samtidigt har persontransporterna ökat från 217 miljarder passagerarkilometer 1970 till 290 miljarder passagerarkilometer 1998. Varje år lägger man ned 600 km järnväg.

- Problem: I vitboken konstateras att det råder brist på infrastruktur som är anpassad till moderna transporter, att näten och systemen inte är driftkompatibla, att det saknas nyskapande teknik och att tjänsterna inte är tillräckligt tillförlitliga för att leva upp till allmänhetens förväntningar. Den nya snabbtågstrafiken är emellertid mycket framgångsrik, vilket har medfört en markant ökning av persontransporterna på längre sträckor.

- Förslag till åtgärder: Europeiska kommissionen har antagit ett andra järnvägspaket (EN) med fem åtgärder för att åstadkomma en avreglering och teknisk harmonisering av järnvägssektorn. Man vill vitalisera järnvägssektorn genom att snabbt inrätta ett integrerat europeiskt järnvägsområde. Syftet med de fem nya förslagen är att

• utveckla en gemensam säkerhetsstrategi för att stegvis integrera de nationella säkerhetssystemen,
• komplettera åtgärderna för driftskompatibilitet (es de en fr) för att underlätta trafik över nationsgränserna och minska kostnaderna i höghastighetsnätet,
• inrätta ett effektivt styrorgan: den europeiska järnvägsbyrån för säkerhet och driftskompatibilitet,
• utvidga och påskynda avregleringen av godstransportmarknaden för att öppna den nationella godstransportmarknaden för konkurrens,
• EU ska ansluta sig till den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (OTIF) (es de en fr).

Järnvägspaketet måste kompletteras med andra åtgärder som föreslås i vitboken. Det gäller bland annat att

• garantera en järnvägstrafik av hög kvalitet,
• undanröja hinder för nya företag som önskar etablera sig på godstransportmarknaden,
• minska godstransportsektorns miljöpåverkan,
• stegvis införa ett järnvägsnät som uteslutande är avsett för godstransporter,
• stegvis avreglera persontransportmarknaden,
• förbättra passagerarnas rättigheter.

Flygtrafik

- Syften: Att begränsa tillväxten inom flygtrafiken, minska överbelastningen av luftrummet och bibehålla säkerhetsnivån samtidigt som man slår vakt om skyddet av miljön.

- Siffror: Flygets andel av persontransporterna kommer sannolikt att fördubblas mellan 1990 och 2010, och öka från 4 till 8 %. Flygtrafiken svarar för 13 % av transportsektorns koldioxidutsläpp, och vid förseningar ökar bränsleförbrukningen med 6 %.

- Problem: För att det ska vara möjligt att klara av en sådan hög tillväxttakt krävs en reform av flygtrafikledningen och en ökad flygplatskapacitet inom EU. Eurocontrol (EN) (en mellanstatlig europeisk organisation för flygsäkerhet) hämmas av ett beslutssystem som bygger på enhällighet.

- Förslag till åtgärder: Att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum är en av de nuvarande prioriteringarna tack vare följande åtgärder:

• En rättslig ram som grundas på gemensamma regler om utnyttjande (es de en fr) av luftrummet.
• En gemensam flygtrafikledning för civila och militära ändamål.
• En dialog med arbetsmarknadens parter för att nå en överenskommelse mellan berörda organisationer.
• Samarbete med Eurocontrol.
• Ett system för övervakning, inspektion och påföljder för att säkerställa ett effektivt genomförande av reglerna.

Förutom att vidta åtgärder för att omstrukturera det gemensamma luftrummet har kommissionen likaså, genom att inrätta en gemenskapslicens för flygledare, verkat för att harmonisera flygledarnas tekniska nivå.

Samtidigt som det skapas ett gemensamt luftrum krävs det också en ny rättslig ram för följande:

• Ändringen av tilldelningen av start- och landningstider (es de en fr) under 2003. Detta innebär att flygbolag tilldelas rätten att utnyttja en flygplats vid en viss tidpunkt för start och landning. Kommissionen kommer att föreslå nya regler i denna fråga.
• Ändring av flygplatsavgifterna för att uppmuntra att flygningarna omfördelas över hela dagen.
• Miljölagstiftningen för att begränsa de negativa konsekvenserna för miljön. Åtgärder måste vidtas för att minska bullret (es de en fr) från flygtrafiken. EU måste beakta sina internationella åtaganden inom ramen för Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) (EN). Kommissionen har därför nyligen antagit ett förslag till direktiv enligt vilket europeiska flygplatser ska ha rätt att förbjuda de flygplan som alstrar mest buller. ICAO bör också senast 2002 vidta konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Man diskuterar även möjligheten att beskatta flygfotogen och belägga flygbiljetter med moms.
• Kombinerade flyg-/järnvägstransporter, bland annat varje gång som en alternativ snabbtågsförbindelse existerar.
• Inrättandet av en Europeisk myndighet för luftfartssäkerhet (EASA) för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå.
• Förbättring av passagerares rättigheter (es de en fr), inklusive eventuell utbetalning av ersättning i händelse av förseningar eller när de nekas ombordstigning på grund av överbokning.

Transporter till sjöss och på inre vattenvägar

- Syften: Att utveckla infrastrukturen, förenkla regelverket genom ökad samordning och integrera sociala regler för att skapa verkliga "höghastighetssjövägar".

- Siffror: Jämfört med början av 1980-talet har antalet sjömän i unionen minskat med 40 %. Sjöfarten svarar för 70 % av handelsutbytet mellan EU och resten av världen. Varje år passerar ungefär 2 miljarder ton olika varor EU:s hamnar.

- Problem: Transporter till sjöss och på inre vattenvägar är verkligt konkurrenskraftiga alternativ till landtransporter. De är tillförlitliga och ekonomiska transportsätt som ger upphov till förhållandevis lite föroreningar och buller. Deras kapacitet är emellertid underutnyttjad, särskilt när det gäller transporter på inre vattenvägar som skulle kunna användas bättre. Det finns fortfarande vissa infrastrukturhinder (flaskhalsar, dålig anpassning av lastprofiler, brohöjder, funktioner hos slussar, brist på utrustning för omlastning m.m.).

- Förslag till åtgärder: Transporterna till sjöss och på inre vattenvägar är av central betydelse som tack vare intermodaliteten kommer att göra det möjligt att kringgå flaskhalsarna mellan Frankrike och Spanien (i Pyrenéerna), mellan Italien och resten av Europa (i Alperna), mellan Frankrike och Förenade kungariket, och i framtiden även mellan Tyskland och Polen.

Kommissionen har föreslagit en ny rättslig ram för hamnar för att

• kunna skapa nya, klarare regler när det gäller lotsning, godshantering och stuveriarbete,
• förenkla reglerna för hamnarnas funktion och samla samtliga aktörer i logistikkedjan (befraktare, skeppsredare och transportföretag etc.) under ett tak.

När det gäller transporter på inre vattenvägar är syftet att

• avlägsna flaskhalsarna,
• harmonisera de tekniska föreskrifterna,
• harmonisera båtförarcertifikaten och reglerna rörande vilotid,
• utveckla navigationssystem.

Intermodalitet (användning av flera transportsätt)

- Syften: Att återupprätta balansen mellan olika transportsätt genom en politik som främjar intermodalitet, samt transporter på järnväg, till sjöss och på inre vattenvägar. En av de viktigaste insatserna är stödprogrammet Marco Polo, som ersätter det nuvarande programmet PACT (es de en fr) (pilotåtgärder för kombinerade transporter).

- Siffror: PACT-programmet, som inrättades 1992, har gett upphov till 167 konkreta projekt under perioden 1992-2000. Det nya programmet Marco Polo, som syftar till att främja intermodaliteten, har en budget på 115 miljoner euro under perioden 2003-2007.

- Problem: Den bristande samordningen mellan transporterna till sjöss, på inre vattenvägar och på järnväg är en av de främsta orsakerna till de nuvarande obalansen.

- Förslag till åtgärder: Marco Polo är öppet för alla genomtänkta förslag till hur man ska kunna överföra godstransporterna på väg till andra, miljövänligare transportsätt. Målsättningen är att göra intermodaliteten till en konkurrenskraftig och ekonomiskt bärkraftig realitet, bl.a. genom att främja höghastighetssjövägar.

Flaskhalsar och det transeuropeiska transportnätet

- Syften: Att uppföra den infrastruktur som anges i programmet för de transeuropeiska transportnäten (TEN) och som identifieras i riktlinjerna från 1996 samt de stora projekt som valdes ut av Europeiska rådet i Essen 1994.

- Siffror: Tre av de fjorton projekt som valdes ut i Essen är nu slutförda, och ytterligare sex som är under konstruktion, beräknas, enligt meddelandet vara slutförda senast 2005.

- Problem: Utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet har försenats p.g.a. finansieringsproblem. Det har varit svårt att samla det kapital som behövs för att förverkliga förbindelserna genom Alperna, där det är nödvändigt att bygga långa tunnlar. Kommissionen föreslår att man slutför snabbtågsnätet för persontrafik (snabbtågsförbindelser och system för anslutning till flygplatser) och järnvägsförbindelser med hög kapacitet genom Pyrenéerna.

- Förslag till åtgärder: Kommissionen föreslår att riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet ses över i två etapper. I den första etappen ska man ändra den lista över projekt som antogs i Essen i syfte att avlägsna flaskhalsarna på större trafikleder. Den andra etappen, med början 2004, ska inriktas på höghastighetssjövägar, flygplatsernas kapacitet och de paneuropeiska korridorerna i kandidatländerna. Kommissionen undersöker om det skulle vara möjligt att införa begreppet "projekt av europeiskt intresse" då anläggandet av en viss infrastruktur anses vara av strategisk betydelse för den inre marknadens funktion.

Följande projekt ska prioriteras:

• Avsluta järnvägsförbindelserna genom Alperna (av säkerhets- och kapacitetsskäl).
• Säkerställa genomströmningen genom Pyrenéerna, särskilt genom att färdigställa järnvägsförbindelsen på sträckan Barcelona-Perpignan.
• Lansera nya prioriterade projekt såsom snabbtågsförbindelse/kombinerad transport på sträckan Stuttgart-München-Salzburg/Linz-Wien, förbindelse över Fehmarnsundet mellan Danmark och Tyskland, förbättrad farbarhet på Donau mellan Straubing och Vilshofen, satellitnavigationsprojektet Galileo, det spanska snabbtågsnätet och utökning av TGV Sud med järnvägslinjen Verona-Neapel och Bologna-Milano och en förlängning till Nîmes.
• Skärpt säkerhet i tunnlarna tack vare säkerhetsnormer som är specifika såväl för järnvägstunnlar som för vägtunnlar.

När det gäller finansiering av infrastruktur och tekniska föreskrifter föreslår kommissionen följande:

• En ändring av reglerna för finansiering av det transeuropeiska transportnätet genom att taket för gemenskapens ekonomiska stöd höjs till 20 %. Detta skulle beröra gränsöverskridande järnvägsprojekt som passerar naturhinder såsom bergskedjor eller havsarmar, liksom projekt som är belägna vid kandidatländernas gränser.
• Inrättande av en gemenskapsram som gör det möjligt att finansiera bl.a. järnvägsprojekt genom avgiftsbeläggning av konkurrerande vägar (t.ex. tunga lastbilar).
• Ett direktiv som gör det möjligt att garantera driftskompatibiliteten mellan vägavgiftssystemen på det transeuropeiska vägnätet.

Användare

- Syften: Att sätta användarna i centrum av transportpolitiken: öka trafiksäkerheten, harmonisera påföljderna och främja utveckling av säkrare och renare teknik.

- Siffror: Under år 2000 dödades mer än 40 000 personer i trafiken. Var tredje person kommer någon gång i sitt liv att skadas i en trafikolycka. Den totala kostnaden för dessa olyckor motsvarar 2 % av unionens BNP.

- Problem: Användarna oroar sig främst över den bristande trafiksäkerheten. Med tanke på hur allvarlig situationen är, är de tillgängliga budgetmedlen långt ifrån tillräckliga. Användarna rätt att veta vad de betalar för och varför. Det idealiska vore om kostnaden för utnyttjande av infrastrukturen var lika med summan av kostnaderna för drift och underhåll, och av externa kostnader såsom olyckor, föroreningar, buller och trafikstockning. Avsaknaden av en harmoniserad bränsleskatt framstår som ett hinder för en väl fungerande inre marknad.

- Förslag till åtgärder:

På trafiksäkerhetsområdet föreslår kommissionen följande:

• Ett nytt handlingsprogram för perioden 2002-2010 i syfte att halvera antalet dödsfall i vägtrafiken.
• Harmonisera påföljder, vägmärken och högsta tillåtna alkoholhalt i blodet.
• Införande av ny teknik, t.ex. elektroniska körkort, hastighetsbegränsare för bilar och intelligenta transportsystem inom ramen för e-Europe. Syftet är att skydda fordonens förare och passagerare, att förbättra skyddet för fotgängare och cyklister och att förbättra hastighetsregleringen.

I fråga om avgiftsbeläggning av infrastrukturanvändning har kommissionen under 2002 för avsikt att lägga fram följande förslag:

• Ett förslag till ramdirektiv om principerna för avgiftsbeläggning av infrastruktur-användning och om avgifternas utformning. Detta omfattar bland annat gemensamma metoder för fastställande av avgifter som täcker de interna och externa kostnaderna och syftar till att skapa konkurrens på lika villkor mellan olika transportsätt.a) Inom vägtransportsektorn kommer avgifterna att fastställas beroende på fordonens miljöpåverkan (gasformiga utsläpp och bullernivå), den typ av infrastruktur som används (motorväg, riksväg, väg inom tätort), tillryggalagt avstånd, fordonets vikt och trafikstockningens omfattning.b) Inom järnvägssektorn kommer avgifterna att fastställas främst med hänsyn till bristande infrastrukturkapacitet och miljöpåverkan.c) Inom sjöfartssektorn kommer åtgärder att föreslås på sjösäkerhetsområdet.
• Ett direktiv om driftskompatibilitet mellan de betalningssätt som tillämpas på det transeuropeiska vägnätet.

Vad gäller beskattning av bränsle föreslår kommissionen

• att man vid beskattning av bränsle skiljer mellan privat och yrkesmässig användning (punktskattedirektivet),
• en harmonisering av beskattningen av bränsle för yrkestrafik.

Andra åtgärder har till syfte att förbättra driftskompatibiliteten för transporter med flera färdsätt, särskilt sådana som kombinerar järnvägs- och flygresor, genom integrerad biljettförsäljning och en förbättrad bagagehantering.

ANKNYTANDER RÄTTSAKTER

Meddelande från Kommissionen till Rådet och Europaparlamentet "Hållbara transporter för ett rörligt Europa"[KOM(2006) 314 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 17.10.2007