Investeringsanalys och finansanalytiker

Kommissionen sammanställer lagstiftningsåtgärder inom EU som rör investeringsanalys och ger praktisk vägledning på området. Kommissionen tar framför allt upp intressekonflikter, men även andra frågor som rör registrering av analytiker, oberoende investeringsanalys, förhållandet mellan emittenter och analytiker samt utbildning av investerare.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 12 december 2006 ”Investeringsanalys och finansanalytiker” [KOM(2006) 789 slutlig – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Investeringsanalyser ger finansiell information som skapar förutsättningar för korrekt prissättning, hjälper emittenter att skaffa kapital och säkerställer djupa och likvida andrahandsmarknader för finansiella instrument.

Finansanalytiker gör dessa analyser genom att sammanfatta obearbetad information till lättillgängliga analyser. Analyserna används av investerare för att fatta investeringsbeslut och av mellanhänder för att ta fram investeringsanalyser, investeringsråd och marknadsinformation.

Analytikerna är till värdefull hjälp för finansmarknaderna. De utsätts emellertid för många intressekonflikter. Investeringsbolagens eller kundernas intressen kan till exempel strida mot de intressen som mottagarna av analysen har. Kommissionen planerar därför att vidta åtgärder för att öka investeringsanalysernas värde och integritet.

Detta meddelande är kommissionens svar på det arbete som utförts av forumgruppen om finansanalytiker (DE) (EN) (FR) och av den tekniska kommittén inom den internationella organisationen för börstillsynsmyndigheter (International Organization of Securities Commissioners’ Technical Committee (IOSCO) (EN)).

Forumgruppens och IOSCO:s arbete

Forumgruppens rapport är inriktad på att förhindra, styra, övervaka och upplysa om intressekonflikter kopplade till investeringsanalysverksamhet. Rapporten innehåller rekommendationer till analytiker som medverkar i värdepappersemissioner och annan finansieringsverksamhet. Den innehåller även råd till företag om god affärssed, distribution av investeringsanalyser till detaljistmarknaden, skälig ersättning till analytiker och analytikers värdepappershandel.

IOSCO fokuserar på analytiker vid integrerade investmentbanker eller börsbolag, även om effekterna av intressekonflikter också rör andra personer. Rapporten (EN) syftar till samstämmiga regler på följande områden:

Kartlägga, förebygga, hantera, upplysa om och eliminera intressekonflikter.
Analytikernas integritet och analysernas trovärdighet.
Göra investerare medvetna om vilka intressekonflikter som analytiker ställs inför.

Direktiven om marknadsmissbruk och om marknader för finansiella instrument (MiFID)

I direktiven om marknadsmissbruk fastställs att information som rekommenderar en viss investeringsstrategi ska ge en rättvisande bild och ange om det finns intressekonflikter. Kommissionen har fastställt bestämmelser för upplysningar om intressekonflikter som kan påverka investeringsinformationen.

Ett företag som tillhandahåller investeringstjänster måste vara auktoriserat enligt MiFID och uppfylla alla dess krav. Enligt MiFID ska företagen göra följande:

Vidta åtgärder för att upptäcka intressekonflikter.
Informera om sina riktlinjer i fråga om intressekonflikter.
Fastställa och tillämpa åtgärder för att tillvarata kundernas intressen.
Informera kunden om de vidtagna åtgärderna inte räcker för att förhindra att kundens intressen påverkas negativt.
Informera kunderna om arten av och källorna till intressekonflikterna.

Intressekonflikter som specifikt rör investeringsanalys

En rekommendation som beskrivs som ”investeringsanalys” eller liknande eller som presenteras som saklig och oberoende kan betraktas som investeringsanalys. En sådan rekommendation är utformad för kunden och får inte utgöra investeringsråd, eftersom den ska motsvara en viss kunds behov eller utgå från kundens specifika situation. Investeringsföretagen måste göra skillnad mellan aktiviteter till förmån för kunderna och aktiviteter i affärsintresse. Ett företag som lämnar rekommendationer som inte kan likställas med investeringsanalys måste ange att dessa inte överensstämmer med fastställda bestämmelser om saklighet.

För att garantera sin opartiskhet bör investeringsföretagen förhindra att vissa personer genomför vissa affärer, framför allt om de känner till tidpunkten för emissionen och innehållet i investeringsanalysen innan denna information offentliggörs.

Företag som sprider uppgifter som har tagits fram av externa parter behöver inte vidta dessa åtgärder, under förutsättning att de inte förändrar uppgifterna och att de kontrollerar att kraven i MiFID följs.

Fyra olösta frågor

Fyra frågor är fortfarande obesvarade efter Forumgruppens och IOSCO:s arbete. Den första rör möjligheten till obligatorisk registrering av analytiker och deras kvalifikationer. Problemen med analytikernas subjektivitet beror dock inte på deras brist på kompetens, utan snarare på företagens oförmåga att hantera intressekonflikter kring deras analyser.

Den andra frågan rör de analystjänster som oberoende analysföretag och investeringsbanker tillhandahåller. Även om de förstnämnda finansieras av sina kunder och de sistnämnda mer indirekt finns det inte nödvändigtvis några kvalitativa skillnader mellan dem. För att investeringsföretagen ska kunna hantera sina analyser på ett opartiskt sätt tillåter MiFID att de accepterar incitament, om dessa ökar kvaliteten på tjänsterna och om kunden informeras. Detta gäller sammankopplade tjänster eller tillkommande gratistjänster som portföljförvaltare får från mäklarhus.

Den tredje frågan rör inrättandet av en uppförandekod som ska reglera emittenters relationer med analytiker. De regler som fastställs i direktivet om marknadsmissbruk och MiFID förhindrar att emittenter får otillbörligt inflytande över analysens innehåll. De får heller inte lämna ut priskänslig information till analytiker innan dessa upplysningar släppts till resten av marknaden. Kommissionen anser att uppförandekoder om god affärssed skulle bidra till att göra relationerna mellan emittenter och analytiker mer yrkesmässiga.

Den sista punkten rör utbildning av investerare. Kommissionen anser att det är medlemsstaterna, branschorganisationerna och investeringsföretagen som bör agera på det här området. Kommissionen åtar sig för sin del att informera och utbilda konsumenterna, framför allt genom en konferens där exempel på god praxis inom konsumentutbildning kan sammanställas och konsumenternas förmåga att förstå finansiell information förbättras.

See also