Mot en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel

Med beaktande av nödvändigt skydd för växtodlingen, lägger kommissionen grunden för en temainriktad strategi som syftar till att minska påverkan från bekämpningsmedel på människors hälsa och på miljön för en hållbarare användning av bekämpningsmedlen och för en påtaglig minskning av riskerna och användningen.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén av den 1 juli 2002 - Mot en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel [KOM(2002) 349 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Enligt sjätte miljöhandlingsprogrammet, som den 22 juli 2002 antogs av Europaparlamentet och rådet, skall det utarbetas en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel.

Den befintliga lagstiftning som nämns i sjätte miljöhandlingsprogrammet, särskilt direktiv 91/414/EEG och direktiven om bekämpningsmedelsrester i livsmedel, är främst inriktad på åtgärder i början och slutet av bekämpningsmedlens livscykel. Det krävs t.ex. ett godkännande av ämnen som ingår i växtskyddsmedel innan dessa får släppas ut på marknaden (förebyggande åtgärder vid källan) och det finns bestämmelser om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder. Dessa direktiv håller för närvarande på att ses över.

Den temainriktade strategin, som således kommer att komplettera den befintliga lagstiftningen, är inriktad på användningen av växtskyddsmedel.

Definitioner och tillämpningsområde för meddelandet

Termen "bekämpningsmedel" är en sammanfattande benämning som omfattar alla ämnen eller produkter som används för att bekämpa skadliga organismer. Man skiljer på följande slag av bekämpningsmedel:

• Växtskyddsmedel, dvs. verksamma ämnen och preparat innehållande ett eller flera verksamma ämnen, som används för att skydda växter eller växtprodukter mot skadliga organismer eller förhindra verkningar av sådana organismer. Växtskyddsmedel används bl.a. inom jordbruket.
• Biocider, dvs. verksamma ämnen, och preparat innehållande ett eller flera verksamma ämnen, som används i andra tillämpningar än i jordbruket, t.ex. för impregnering av trä, för desinfektion eller för hushållsbruk.

Även om man i Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av sjätte miljöhandlingsprogrammet använder termen "bekämpningsmedel", är det uppenbart att det är växtskyddsmedel som avses. Det här meddelandet fokuseras därför på användningen av växtskyddsmedel. Om det i framtiden skulle visa sig nödvändigt att anta liknande åtgärder för biocider kan de integreras i den tematiska strategin.

Användning av växtskyddsmedel: mängder, fördelar, kostnader och risker

Mängder. Jordbruket är det ojämförligt största användningsområdet för växtskyddsmedel. Europeiska unionen har en fjärdedel av världsmarknaden för växtskyddsmedel med en försäljning på omkring 320 000 ton verksamma ämnen per år. Den viktigaste produkttypen är fungicider (ca 43 % av marknaden), och därefter kommer herbicider (36 %), insekticider (12 %) och andra bekämpningsmedel (9 %). Den europeiska växtskyddsmedelsindustrin är en viktig arbetsgivare i Europa (ca 35 000 anställda).

Fördelar. Användningen av växtskyddsmedel har stora ekonomiska fördelar. Jordbrukarna använder växtskyddsmedel för att förbättra eller bibehålla avkastningen (genom att eliminera eller minska konkurrensen från ogräs och angrepp av olika skadegörare) och minimera den erforderliga arbetsinsatsen. Växtskyddsmedlen spelar också en viktig roll när det gäller att säkra en stabil tillgång på jordbruksprodukter till skäliga priser så att de blir tillgängliga för alla konsumenter. Användningen av växtskyddsmedel minskar behovet av mark för livsmedelsproduktion. Den gör därmed mer mark tillgänglig för annan användning, t.ex. som rekreationsområden eller naturområden, eller för skydd av den biologiska mångfalden. Det finns dock inte statistik för hela EU som kunde göra det möjligt att bedöma dessa fördelar.

Risker och kostnader vid användning av växtskyddsmedel. Bekämpningsmedel är kemikalier som kräver särskild uppmärksamhet, eftersom de flesta har inneboende egenskaper som gör att de är både hälso- och miljöfarliga.

Riskerna för människors och djurs hälsa beror på att vissa växtskyddsmedel är ytterst toxiska. Hälsorisker kan uppkomma genom direkt exponering (industriarbetare, som framställer bekämpningsmedel, och professionella användare) eller indirekt exponering (konsumenter och personer som befinner sig i närheten av den plats där de sprids). De kroniska effekterna av en exponering, som också skulle kunna påverka de exponerade populationernas hälsotillstånd, kan bero på att dessa ämnen bioackumuleras och är mycket långlivade. Det kan röra sig om irreversibla effekter såsom cancerogena, mutagena och genotoxiska effekter eller negativa effekter på immun- eller hormonsystemet hos däggdjur, fiskar eller fåglar.

Vindavdrift, läckage eller avrinning är diffusa källor som leder till okontrollerad spridning av växtskyddsmedel i miljön och till att mark och vatten förorenas. Användningen av växtskyddsmedel kan också ge upphov till ytterligare indirekta effekter på ekosystemet, t.ex. förlust av den biologiska mångfalden. I praktiken är det mycket svårt att kvantifiera de verkliga oönskade effekterna av användningen av växtskyddsmedel. Det är därför inte möjligt att ange de totala kostnaderna för användning av bekämpningsmedel i EU

Syftet med den temainriktade strategin

Det här meddelandet utgör ett viktigt led i arbetet med att ta fram en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel. De mål som fastställts av rådet och Europaparlamentet anges nedan. Till stöd för diskussionen i denna samrådsfas presenteras vägar och medel för hur vart och ett av målen kan uppnås.

Mål 1. En minimering av de risker för hälsa och miljö som användningen av bekämpningsmedel medför, genom följande åtgärder:

• Utarbeta nationella program för att minska faror och risker, och beroendet av kemisk bekämpning.
• Minska särskilda risker som t.ex. föroreningen av vattendrag, diken och avrinningsområden samt genomföra kemiska bekämpningsåtgärder i miljökänsliga områden.
• Förbättra kunskaperna om riskerna genom följande åtgärder: Hälsokontroller av användare som utsätts för särskilt stora risker, t.ex. jordbruksarbetare och känsliga konsumenter, insamling av uppgifter om tillbud som fått konsekvenser för hälsan och miljön för anställda och privata användare. Insamling och analys av ekonomiska data om användning av växtskyddsmedel och alternativ.
• Inleda ny forskning om och utveckla mindre farliga metoder för spridning och hantering av växtskyddsmedel.

Mål 2. Förbättrade kontroller av användningen och spridningen av bekämpningsmedel:

• Producenter och distributörer bör vara skyldiga att anmäla producerade och importerade/exporterade mängder av växtskyddsmedel till de nationella myndigheterna.
• Intensifiering av det pågående arbetet med att samla in uppgifter om användningen av växtskyddsmedel (mängder som sprids per gröda, produkt, areal, spridningstidpunkt osv.).
• Förstärkning av det system som grundas på artikel 17 i direktiv 91/414/EEG (inspektioner/övervakning av användning och distribution av växtskyddsmedel via grossister, återförsäljare och jordbrukare) på ett samordnat sätt.
• Införande av ett system för regelbunden och säker insamling, möjlig återanvändning och kontrollerad destruktion av förpackningar som innehållit växtskyddsmedel och av oanvända produkter.
• Införande av ett system för regelbunden teknisk inspektion av spridningsutrustning.
• Inrättande av ett system för obligatorisk utbildning, medvetandehöjande åtgärder och certifiering av alla användare av växtskyddsmedel (jordbrukare, lokala myndigheter, arbetare, distributörer, handelsidkare och jordbruksrådgivare).

Mål 3. En minskning av halterna av skadliga verksamma ämnen genom att de farligaste ämnena ersätts med säkrare (även kemikaliefria) alternativ. Detta mål skall huvudsakligen uppnås genom ett snabbare genomförande av direktiv 91/414/EEG, bland annat via dess program för undersökning av gamla verksamma ämnen och genom att denna princip förs in i detta direktiv då det ändras inom den närmaste framtiden

Mål 4. Stöd till odling där mycket lite eller inget bekämpningsmedel behöver användas, bland annat genom att öka användarnas medvetenhet och främja användning av regler för god praxis och stödja diskussioner om eventuell tillämpning av finansiella styrmedel:

• Främja och utveckla alternativ till kemisk bekämpning, undersöka möjligheterna att använda metoder för genetisk modifiering när detta anses kunna ske utan hälso- och miljörisker, främja bra metoder genom vidareutveckling av regler för god jordbrukarsed som omfattar integrerat växtskydd, ytterligare uppmuntra medlemsstaterna att tillhandahålla ekonomiskt stöd och uppmuntra jordbrukarna att vidta åtgärder för utveckling av landsbygden och åtgärder inriktade på utbildning och andra viktiga frågor.
• Straffa användare som inte uppfyller miljökraven genom minskat eller indraget stöd.
• Införa en särskild skatt på växtskyddsmedel för att öka medvetenheten om de skadliga effekterna av en alltför intensiv användning av växtskyddsmedel och minska det moderna jordbrukets kemikalieberoende.
• Harmonisering av mervärdesskatten på växtskyddsmedel, vilken för närvarande varierar mellan 3 och 25 % i olika medlemsstater.

Mål 5. Ett öppet system för att redogöra för och övervaka de framsteg som görs med att uppnå strategins mål, inklusive utarbetande av lämpliga indikatorer

• Regelbundna rapporter om nationella riskminskningsprogram.
• Utveckling av lämpliga indikatorer för övervakning och definition av kvantitativa mål.

Kandidatländer

Förvaltningen av lagren av förlegade bekämpningsmedel i vissa kandidatländer har vid upprepade tillfällen nämnts som ett stort problem i samband med utvidgningen av EU. Många bekämpningsmedel som fortfarande används i flera kandidatländer kan komma att bli förlegade i samband med anslutningen. Det förefaller som om det redan nu finns stora lager av förlegade bekämpningsmedel. Om inga åtgärder vidtas, är det möjligt att vissa kandidatländer inte kommer att ha tillgång till förbränningsanläggningar som uppfyller kraven med hänsyn till utsläppsgränsvärden. Det kan därför bli nödvändigt att modernisera förbränningsanläggningarna eller att transportera bekämpningsmedelsavfallet till andra förbränningsanläggningar. En del av de förlegade bekämpningsmedlen kommer att omfattas av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POP), men det är troligt att kandidatländerna kan komma att behöva ytterligare stöd.

Internationella aspekter

Gemenskapen och medlemsstaterna måste bidra till en säker användning av växtskyddsmedel i utvecklingsländerna och de nya oberoende staterna, genom att förbättra sin övervakning och utvärdering när de exporterar eller skänker bort kemikalier. De bör också vidta åtgärder för utbildning om och kontroll av användning, hantering och lagring av växtskyddsmedel och bidra till förvaltningen av lager av förlegade växtskyddsmedel, och stödja kompetensuppbyggnad och informationsutbyte. Ett fullständigt genomförande av Rotterdam - och Stockholmskonventionerna (om förfarandet för ett förhandsgodkännande (PIC) respektive långlivade organiska föreningar (POP)) är ett viktigt steg i denna riktning. Det omfattar också åtgärder för att i ökad utsträckning integrera miljöhänsyn i biståndspolitiken och bidra till uppnåendet av de mål som fastställts av det mellanstatliga forumet för kemikaliesäkerhet.

Genomförandet av strategin

På grundval av analysen i detta meddelande och resultatet av samrådsförfarandet kommer kommissionen i början av 2004 att lägga fram förslag om alla nödvändiga åtgärder som bör ingå i en temainriktad gemenskapsstrategi för hållbar användning av bekämpningsmedel

Gemenskapen och medlemsstaterna kan använda många olika instrument vid genomförandet av en sådan strategi: rättsligt bindande åtgärder, (ekonomiska) incitament, forskning eller frivilliga åtgärder. Det är också möjligt att använda en kombination av olika instrument. Många åtgärder skulle kunna integreras med närliggande politikområden (redan existerande eller under utveckling), såsom vattenskydd, hälso- och konsumentskydd samt den gemensamma jordbrukspolitiken.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen av den 12 juli 2006: " Temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel" [KOM(2006) 372 - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Den här strategin innefattar dels åtgärder som integreras i befintliga rättsakter och i pågående politik, dels åtgärder som inte kan integreras och för vilka ett särskilt förslag till direktiv kommer att läggas fram vid sidan av dessa. Dessa åtgärder syftar till att nå de fem mål som anges i det ovannämnda meddelandet från 2002.

Senast ändrat den 12.04.2007