Förpackningar och förpackningsavfall

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I direktiv 94/62/EG fastställs EU:s regler om hantering av förpackningar och förpackningsavfall.

Direktiv 94/62/EG syftar till att

harmonisera nationella bestämmelser om hanteringen av förpackningar och förpackningsavfall, och

förbättra kvaliteten på miljön genom att förebygga och minska miljöpåverkan från förpackningar och förpackningsavfall.

Direktiv (EU) 2018/852 är den senaste ändringen av direktiv 94/62/EG och innehåller uppdaterade åtgärder för att

förebygga att det produceras förpackningsavfall, samt

främja återanvändning, materialåtervinning och andra metoder för återvinning av förpackningsavfall, i stället för att det slutgiltigt omhändertags, och därmed bidra till övergången till en cirkulär ekonomi*.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

Direktivet gäller alla förpackningar som släpps ut på marknaden i EU och allt förpackningsavfall, oavsett om det används inom eller härrör från industri-, handels-, kontors-, affärs-, service- eller hushållssektorer eller andra sektorer, och oavsett vilka material som har använts.

Åtgärder

Direktivet i dess ändrade lydelse kräver att EU-länderna vidtar åtgärder, exempelvis i form av nationella program, incitament genom system för utökat producentansvar och andra ekonomiska instrument, för att förebygga att det genereras förpackningsavfall och minimera förpackningarnas miljöpåverkan.

EU-länderna bör uppmuntra till en ökning av andelen återanvändbara förpackningar* som släpps ut på marknaden och av system för återanvändning av förpackningar på ett miljövänligt sätt, utan att äventyra livsmedelstryggheten eller konsumenternas säkerhet. Sådana åtgärder kan bestå av

pantsystem,
mål,
ekonomiska incitament,
en minimiandel återanvändningsbara förpackningar som släpps ut på marknaden varje år, osv.

EU-länderna måste även vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla materialåtervinningsmål, som varierar beroende på förpackningsmaterial. För detta ändamål måste de tillämpa de nya beräkningsreglerna för rapportering om de nya materialåtervinningsmålen som ska uppnås senast 2025 och 2030.

Mål

Senast den 31 december 2025 måste minst 65 viktprocent av allt förpackningsavfall materialåtervinnas. Materialåtervinningsmålen för varje material är följande:

50 % av plast.
25 % av trä.
70 % av järnmetall.
50 % av aluminium.
70 % av glas.
75 % av papper och kartong.

Senast den 31 december 2030 måste minst 70 viktprocent av allt förpackningsavfall materialåtervinnas. Detta omfattar följande:

55 % av plast.
30 % av trä.
80 % av järnmetall.
60 % av aluminium.
75 % av glas.
85 % av papper och kartong.

Väsentliga krav

EU-länderna måste se till att de förpackningar som släpps ut på marknaden uppfyller de väsentliga kraven i bilaga II till direktivet när det gäller att

begränsa förpackningens vikt och volym till det minimum som krävs för att upprätthålla den säkerhets- och hygiennivå som är nödvändig för produkten och godtagbar för konsumenten,
minimera innehållet av farliga ämnen och material som beståndsdelar i förpackningsmaterialet eller förpackningsmaterialets komponenter,
utforma återanvändbara eller återvinningsbara förpackningar, vilket kan innefatta utformning för materialåtervinning eller biologisk behandling samt utformning för energiutvinning.

Det ändrade direktivet klargjorde skillnaden mellan förpackningar som kan återvinnas genom kompostering och biologiskt nedbrytbart förpackningsavfall och specificerade att plastförpackningar som är nedbrytbara genom oxidation (plastförpackningar med tillsatser som gör att de bryts ner i mikroskopiska partiklar och bidrar till förekomsten av mikroplaster i miljön) inte anses vara biologiskt nedbrytbara förpackningar.

Europeiska kommissionen undersöker för närvarande hur de väsentliga kraven kan skärpas i syfte att förbättra utformningen av förpackningar för återanvändning och främja materialåtervinning av hög kvalitet, samtidigt som efterlevnaden av de väsentliga kraven blir bättre.

System för materialåtervinning

EU-länderna bör se till att det inrättas system för återlämning och/eller insamling av använda förpackningar och/eller förpackningsavfall samt för återanvändning eller återvinning, inklusive materialutnyttjande av de förpackningar och/eller det förpackningsavfall som samlats in.

Producentansvar

Senast i slutet av 2024 bör EU-länderna se till att det finns system för producentansvar* för alla förpackningar. System för producentansvar gör det möjligt att finansiera eller finansiera och organisera återlämning och/eller insamling av använda förpackningar och/eller använt förpackningsavfall och tillhandahåller kanaler till de lämpligaste sätten för avfallshantering, återanvändning och materialåtervinning av insamlade förpackningar och insamlat förpackningsavfall.
Dessa system måste uppfylla minimikrav som fastställs i avfallsdirektiv 2008/98/EG (se sammanfattning). Systemen bör bidra till att ge incitament till att förpackningar utformas, framställs och saluförs på ett sätt som främjar återanvändning av förpackningar eller materialåtervinning av hög kvalitet och minimerar inverkan från förpackningar och förpackningsavfall på miljön.

Informationssystem och rapportering

I en genomförandeakt, beslut 2005/270/EC, anges tabellformaten samt reglerna för beräkning, kontroll och rapportering när det gäller uppgifter som EU-länderna måste förse kommissionen med varje år för övervakningen av genomförandet av direktiv 94/62/EG.
Genom beslut (EU) 2019/665 ändras beslut 2005/270/EG och införs nya bestämmelser för att anpassa beslutet till de nya bestämmelserna i direktiv 94/62/EG vad gäller beräkningen av uppnåendet av materialåtervinningsmålen när det gäller
- möjligheten att ta hänsyn till – upp till högst 5 % av återvinningsmålet – återanvändbara försäljningsförpackningar (artikel 5.2),
- möjligheten att ta hänsyn till träförpackningar som repareras för återanvändning (artikel 5.3),
- beräkningen av mängden metaller i förpackningsavfall som separerats från bottenaska från förbränning (artikel 6a),
- kompositförpackningar, som inte längre ska rapporteras per huvudsakligt material utan snarare per material som ingår i förpackningen, där undantag får göras för material som utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa.

De nya beräkningsreglerna syftar till att säkerställa att endast avfall som går in i ett materialåtervinningsförfarande eller avfall som har upphört att vara avfall bör användas för beräkningen av materialåtervinningsmålet och, som regel, att avfallet bör mätas när det går in i materialåtervinningsförfarandet.
Beslutet föreskriver ett förbättrat system för kvalitetskontroll av rapporterade uppgifter (uppgifter direkt från ekonomiska aktörer, användning av elektroniska register), vilket säkerställer en bättre spårbarhet för rapporterade uppgifter, även när det gäller avfall som exporteras för återvinning till tredjeländer utanför EU.
Genom beslut (EU) 2019/665 införs också ändringar av tabellformaten för att rapportera uppgifter i enlighet med artikel 12 i direktiv 94/62/EG. Tabellformaten bör ta hänsyn till informationen om återanvändbara förpackningar som släpps ut på marknaden för första gången och om hur många rotationer förpackningen gör per år, vilket är avgörande för att fastställa andelen återanvändbara förpackningar jämfört med engångsförpackningar. Eftersom återanvändbara konsumentförpackningar får tillgodoräknas i samband med materialåtervinningsmålen, måste man skilja mellan återanvändbara konsumentförpackningar och andra återanvändbara förpackningar.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktiv 94/62/EG har gällt sedan den 31 december 1994 och måste bli lag i EU-länderna senast den 30 juni 1996.
Ändringsdirektiv (EU) 2018/852 har gällt sedan den 4 juli 2018 och måste bli lag i EU-länderna senast den 5 juli 2020.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Förpackningar och förpackningsavfall (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

Cirkulär ekonomi: En cirkulär ekonomi minimerar resursanvändning, avfall, utsläpp och energiläckage, och kan uppnås genom hållbar konstruktion, underhåll, reparation, återanvändning och materialåtervinning. En cirkulär ekonomi är motsatsen till en linjär ekonomi, som utvinner resurser, använder dem och sedan kasserar dem.

Återanvändbar förpackning: förpackning som har utformats, konstruerats och släppts ut på marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformades för.

System för utvidgat producentansvar: system som inrättats för att säkerställa att producenterna bär det ekonomiska eller ekonomiska och organisatoriska ansvaret för hanteringen av avfall i en produkts livscykel. Genom att de avgifter som producenterna betalar för att släppa ut förpackningar på marknaden ändras, gör system för utvidgat producentansvar det möjligt för producenterna och EU-länderna att uppmuntra till utformning av produkter och produktkomponenter där större hänsyn tas till miljön.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10).

Fortlöpande ändringar av direktiv 94/62/EG har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

Se den konsoliderade versionen.

Kommissionens beslut 2005/270/EG av den 22 mars 2005 om fastställande av tabellformat för databassystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (EUT L 86, 5.4.2005, s. 6).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 15.06.2020