Nästa steg i utvecklingen av EU:s gränsförvaltning

Inom ramen för den europeiska strategin för integrerad gränsförvaltning föreslår kommissionen en rad nya verktyg, såsom åtgärder till förmån för tredjelandsmedborgare med ärligt uppsåt, ett system för registrering vid in- och utresa till och från unionen, automatiska gränskontroller för att kontrollera resenärers identitet med hjälp av biometriska data samt ett elektroniskt system för ansökan om resetillstånd innan resan till en medlemsstat påbörjas för tredjelandsmedborgare som inte behöver visering.

RÄTTSAKT

Meddelande av den 13 februari 2008 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Att förbereda nästa steg i utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning [KOM(2008) 69 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Kommissionen föreslår nya verktyg för gränsförvaltning för de medlemsstater som deltar i Schengensamarbetet och för de tredjeländer som är associerade till samarbetet.

Problem som har konstaterats inom den nuvarande ramen för integrerad gränsförvaltning *

Kommissionen tar upp en rad problem som konstaterats:

• De uppgifter som finns i resehandlingar lämnas visserligen ut på begäran av bestämmelsemedlemsstaten - i enlighet med ett direktiv av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare - men denna information kan inte användas för att hindra en person från att komma fram till gränsövergångsstället i bestämmelsemedlemsstaten.
• EU tillämpar bara två alternativ i viseringsfrågan: antingen gäller viseringskravet för alla medborgare i ett tredjeland eller så gäller det inte för någon av dem. Det innebär att tredjelandsmedborgare som inte omfattas av viseringskrav inte kontrolleras innan de kommer till bestämmelsemedlemsstaten.
• Med undantag för de tredjelandsmedborgare som omfattas av förordningen om lokal gränstrafik medger inte EU-rätten någon förenkling av kontrollen av resenärer som ofta reser in i Schengenområdet, exempelvis de som har viseringar för flera inresor.
• Eftersom datum för tredjelandsmedborgares in- och utresor inte registreras vid de yttre gränserna går det inte att systematiskt identifiera vilka som stannar längre än de har rätt till.
• Gränsbevakningsmyndigheterna kan ofta inte heller i det enskilda fallet avgöra hur länge en vistelse varat, bland annat på grund av praktiska svårigheter som exempelvis oläsliga stämplar i resehandlingarna. Dessutom har myndigheterna i de olika medlemsstaterna ingen möjlighet att utbyta de uppgifter som de eventuellt samlar in.

Inom ramen för arbetet med en ny strategi för integrerad gränsförvaltning föreslår kommissionen en diskussion kring fyra huvudlinjer.

En särskild ordning för att underlätta för resenärer med ärligt uppsåt

Tredjelandsmedborgare som utgör en låg risk (resenärer med ärligt uppsåt) skulle kunna få status som "registrerad resenär". Denna status skulle kunna fås på frivillig basis efter en förhandsprövning som görs vid konsulatet eller vid särskilda ansökningscentrum som kan inrättas i framtiden, och ge den registrerade resenären möjlighet att passera gränsen till bestämmelsemedlemsstaten med en förenklad kontroll. Statusen skulle beviljas enligt kriterier som medlemsstaterna fastställt gemensamt (t.ex. att personen inte stannat kvar olovligen vid tidigare inresor, har tillräckliga medel för sitt uppehälle, och har ett biometriskt pass).

Automatiska gränskontroller

Resenärer med ärligt uppsåt och EU-medborgare som har ett elektroniskt pass skulle kunna genomgå en förenklad kontroll vid gränsen i ett system som automatiskt kan jämföra resenärens biometriska kännetecken med de biometriska data som finns dels i resehandlingen, dels i en databas.

För tredjelandsmedborgare kan samma biometriska data som för viseringsinnehavare användas (ansiktsfoto och fingeravtryck).

Medlemsstaterna kan införa nationella system så att EU-medborgarna snarast ska kunna utnyttja de förenklade kontrollerna, i väntan på att de biometriska passen blir helt införda. Kommissionen påpekar i detta sammanhang att det skulle vara medlemsstaternas uppgift införa dessa system i väntan på de biometriska passen. Medlemsstaterna skulle kunna få ekonomiskt stöd från fonden för de yttre gränserna för att göra systemen driftskompatibla.

Ett system för registrering av in- och utresor

Ett system skulle automatiskt registrera tid och plats för in- och utresa för tredjelandsmedborgare som får vistas i landet under kortare perioder, oavsett om personen omfattas av viseringskrav eller ej. Systemet skulle använda samma tekniska plattform som Schengens informationssystem (SIS II) och informationssystemet för viseringar (VIS). Förutom varningar om olovlig vistelse skulle systemet också ge uppgifter och siffror om migrationsströmmar. För att kunna fungera med utgångspunkt från de uppgifter som samlas in genom VIS skulle registreringssystemet behöva införas samtidigt som VIS. Tredjelandsmedborgare som inte omfattas av viseringskrav skulle anmodas att registrera sina biometriska data vid första inresan till en medlemsstat.

Ett elektroniskt system för resetillstånd (ETA)

Detta system skulle göra det möjligt att kontrollera att tredjelandsmedborgare som inte omfattas av viseringskrav uppfyller villkoren för inresa innan de påbörjar sin resa till en medlemsstat. Det skulle fyllas på med de uppgifter som lämnas i en elektronisk ansökan om inresetillstånd. Resenären skulle kunna identifieras med hjälp av uppgifterna, liksom passuppgifter och uppgifter om den planerade resan. Kommissionen planerar att göra en genomförbarhetsstudie om systemet under 2008 och rapportera om detta till Europarlamentet och rådet under 2009.

Bakgrund

Detta meddelande är en följd av EU-medlemsstaternas plan för förvaltning av de yttre gränserna som godkändes av rådet den 13 juni 2002, som i sin tur grundades på ett meddelande av den 7 maj 2002 från kommissionen. Syftet är att införa nya verktyg för en strategi för integrerad gränsförvaltning.

Senast ändrat den 18.03.2008