Avtal med länderna på västra Balkan om förenklat utfärdande av viseringar

De avtal om förenklat utfärdande av viseringar som ingåtts mellan Europeiska unionen (EU) och länderna på västra Balkan syftar till att förenkla och påskynda viseringsförfarandet för medborgare i dessa länder på västra Balkan. Samtidigt med dessa avtal ingås i princip även återtagandeavtal.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2007/821/EG av den 8 november 2007 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Albanien om förenklat utfärdande av viseringar.

Rådets beslut 2007/822/EG av den 8 november 2007 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Bosnien och Hercegovina om förenklat utfärdande av viseringar.

Rådets beslut 2007/823/EG av den 8 november 2007 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Montenegro om förenklat utfärdande av viseringar.

Rådets beslut 2007/824/EG av den 8 november 2007 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om förenklat utfärdande av viseringar.

Rådets beslut 2007/825/EG av den 8 november 2007 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Serbien om förenklat utfärdande av viseringar.

SAMMANFATTNING

Syftet med de avtal som ingåtts med Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien (partnerländerna) är att göra det enklare för medborgarna i dessa länder att få visering för kortare vistelse i EU på högst 90 dagar per 180-dagarsperiod.

Vid ansökan om visering för kortare vistelse omfattas medborgare från dessa partnerländer av ett förenklat förfarande för att styrka syftet med inresan till Europeiska unionen (EU). De dokument som krävs består av formella dokument, t.ex. en skriftlig inbjudan från en värdorganisation eller annat intyg beroende på vilken kategori den som ansöker om visering tillhör (affärsmän, chaufförer av internationella transporter, journalister, studerande, turister, personer som reser av medicinska skäl, företrädare för det civila samhället etc.).

Viseringar för flera inresor med en giltighetstid på upp till fem år kan utfärdas av EU-ländernas beskickningar och konsulat till ledamöter av ministerråd, parlament, författningsdomstolar och högsta domstolar i partnerländerna, permanenta medlemmar i officiella delegationer samt makar och barn under 21 år som besöker partnerlandets medborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat. De personer som omfattas av ett förenklat förfarande kan också beviljas viseringar för flera inresor med en giltighetstid på högst ett år. Den som berörs måste emellertid ha erhållit och använt sig av minst en visering under det föregående året och ha giltiga skäl för att ansöka om en visering för flera inresor. Om personen i fråga under de senaste två åren har använt sig av ettåriga viseringar för flera inresor kan hon/han beviljas viseringar för flera inresor med en giltighetstid på minst två år och högst fem år.

Standardavgiften för att behandla viseringsansökningar från medborgare från partnerländer ska vara 35 euro. Vissa kategorier av personer är undantagna avgift, exempelvis nära anhöriga, medlemmar i officiella delegationer, studerande, funktionshindrade, barn under sex år, journalister, pensionärer och förare av internationella transporter.

En visering ska utfärdas inom 10 dagar från det att ansökan mottagits. Tidsfristen får förlängas till 30 dagar om det krävs ytterligare prövning av ansökan. I brådskande fall får den förkortas till 3 arbetsdagar eller mindre.

Bakgrund

Vid toppmötet mellan EU och Balkanländerna som hölls i Thessaloniki den 21 juni 2003 (Thessalonikiagendan) enades deltagarna i princip om att liberalisera viseringsordningarna. Förhandlingar inleddes därför med sikte på att ingå avtal om detta. Förhandlingarna och diskussionerna om slutande av återtagandeavtal ledde till att rådet den 8 november 2007 antog ett beslut för varje partnerland om ingående av avtal med landet på grundval av artikel 62 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, jämförd med artikel 300 i samma fördrag (nu artikel 77 respektive 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

Senast ändrat den 09.05.2011