Minskade administrativa formaliteter för ökad tillväxt

Kommissionen föreslår att arbetet för att förbättra och förenkla lagstiftningen ska kopplas till genomförandet av Lissabonmålen. Kommissionen anser att det finns ett samband mellan bättre lagstiftning, starkare tillväxt och fler och bättre arbetstillfällen. Minskade administrativa formaliteter kommer att ge företagen möjlighet att skapa ökad tillväxt och sysselsättning i Europeiska unionen. För att uppnå detta mål föreslår kommissionen verktyg för bättre lagstiftning och en förstärkt dialog mellan EU:s och medlemsstaternas lagstiftande instanser.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 16 mars 2005 med titeln "Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen" [KOM(2005) 97 - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Det här meddelandet är avsett att stimulera tillväxten och sysselsättningen genom att främja bättre och enklare lagstiftning på områden där EU:s konkurrenskraft står på spel. Kommissionen anser att enklare lagstiftning kommer att göra det mer attraktivt att investera och arbeta i EU.

EU:s komplexa lagstiftning hämmar de offentliga myndigheternas, företagens, medborgarnas och arbetsmarknadsparternas produktivitet. Kraven i lagstiftningen och de administrativa kraven drabbar särskilt de små- och medelstora företagen, som står för två tredjedelar av sysselsättningen i EU.

Förenkling av befintlig lagstiftning

Åtgärder behöver vidtas på alla nivåer, vilket förutsätter samarbete med parlamentet och rådet samt ansträngningar från medlemsstaternas sida för att garantera att principerna för bättre lagstiftning respekteras.

En av grundvalarna för initiativet "Bättre lagstiftning" är strategin för förenkling av lagstiftningen. Förenklingen omfattar mer än endast en omarbetning av befintliga lagtexter, och insatser krävs för att skapa mer effektiva, flexibla och proportionerliga bestämmelser både för dem som ska följa dem och för dem som ska genomföra dem.

För att förenklingen av lagstiftningen ska kunna bidra till att öka tillväxten och sysselsättningen föreslår kommissionen att följande åtgärder ska vidtas:

• Kartlägga lagstiftning som behöver förenklas på grund av att den är oproportionerligt krånglig. Kommissionen föreslår att webbplatser ska skapas för bättre lagstiftning så att företag, ideella organisationer och medborgare kan lämna synpunkter och ange vilka administrativa problem de har på grund av lagstiftningen.
• Ta fram integrerade sektorsplaner för förenkling av tekniska föreskrifter inom olika områden, t.ex. tillverkningsindustrin, bilindustrin, fiskesektorn och telekomsektorn.
• Främja användningen av europeiska standarder som tekniskt stöd till EU-lagstiftning eller som ett alternativ till lagstiftning.

Kommissionen inrättade redan 2003 ett första program för förenkling som syftade till att minska EU-lagstiftningens omfattning. Kommissionen föreslog då att en mer systematisk konsolidering och kodifiering ska göras genast när en rättsakt ändras samt att föråldrad lagstiftning ska upphävas. Kommissionen uppmanar berörda parter på EU-nivå och nationell nivå att fortsätta arbetet för att åstadkomma detta.

När det gäller befintlig lagstiftning upprättade rådet år 2004 en förteckning över rättsakter som kan förenklas inom 15 prioriterade områden. Efter att ha genomfört konsekvensbedömningar av förenklingsprocessens omfattning avseende förteckningen över rättsakter, och efter att ha hållit omfattande samråd med medlemsstaterna och företagsvärlden samt med allmänheten via Internet, beslutade kommissionen i början av 2005 att prioritera vissa nyckelområden, t.ex. bolagsrätt och finansiella tjänster, transporter och konsumentskydd, i överensstämmelse med målen att öka konkurrenskraften och få ny fart på ekonomin.

Konsekvensbedömning

Kommissionen åtar sig att göra konsekvensbedömningar för att ingående kunna analysera de ekonomiska, sociala och miljömässiga verkningarna av ny lagstiftning. Bedömningarna kommer att kompletteras med ett brett samråd för att få in synpunkter från alla de berörda parter som önskar bidra till utformningen av de nya bestämmelserna.

Enligt de nya riktlinjerna för konsekvensbedömningar kommer man vid analysen att lägga tonvikten på de ekonomiska aspekterna. Det viktigaste målet är ökad konkurrenskraft, inklusive effektiv konkurrens, samtidigt som de sociala och miljömässiga konsekvenserna av föreslagna åtgärder fortsätter att tas i vederbörligt beaktande. Att ha olika regler på nationell och regional nivå kan endast skada konkurrensen, medan det är enklare och effektivare att tillämpa samma regler i alla medlemsstater.

Bättre lagstiftning i medlemsstaterna

Bättre lagstiftning är inte bara en fråga för EU och kan inte uppnås enbart genom samarbete mellan EU:s institutioner. Medlemsstaterna kan bidra till att minska byråkratin. Kommissionen vill att bättre lagstiftning ska ingå i de nationella Lissabonprogrammen. För att åstadkomma detta rekommenderar kommissionen att medlemsstaterna ska

• vidta åtgärder på nationell nivå för att åstadkomma bättre lagstiftning, bland annat system för konsekvensbedömning och program för förenklingar,
• vidareutveckla den förebyggande dialogen mellan kommissionens avdelningar och medlemsstaterna när det gäller rättsakter som bedöms som särskilt viktiga inom de harmoniserade områdena, för att undvika att man i samband med införlivandet av direktiv inför förfaranden som inte direkt föreskrivs i direktivet i fråga,
• vidta överträdelseförfaranden och förebyggande kontroller för att förbättra lagstiftningens kvalitet genom öppenhet, klarhet och effektivitet inom icke-harmoniserade områden, t.ex. fri rörlighet för varor.

Under år 2005 inrättade kommissionen rådgivande organ där följande deltar:

• Nationella experter på bättre lagstiftning. Gruppen ger kommissionen råd, särskilt när det gäller förenkling och konsekvensbedömningar. Genom gruppen stärks samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna och på så sätt förbättras kvaliteten på genomförandet av EU:s lagstiftning.
• Oberoende experter på bättre lagstiftning, som på begäran kan bistå kommissionen; experternas uppgift är att avge externa synpunkter på den vetenskapliga stringensen hos de metoder som används för särskilda konsekvensbedömningar.

Kommissionen kommer att fortsätta att offentliggöra lägesrapporter för att garantera att genomförandet av strategin för förenkling följs upp.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Första lägesrapporten av den 14 november 2006 om strategin för förenkling av lagstiftningen [KOM(2006) 690 - Ej offentliggjord i EUT]. Det här arbetsdokumentet från kommissionen kompletterar meddelandet om en strategisk översyn av programmet Bättre lagstiftning i EU. Kommissionen går igenom de framsteg som gjorts i förenklingsarbetet och kompletterar de initiativ som fastställdes i oktober 2005 med 43 initiativ som kan komma att förenklas under perioden 2006-2009. De nya initiativen omfattar allt från administrativa förenklingar inom jordbrukssektorn till en översyn av systemet för miljömärkning och förenkling av lagstiftningen om leksaker.

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 14 november 2005: En strategisk översyn av programmet "Bättre lagstiftning" inom Europeiska unionen [KOM(2006) 689 - Ej offentliggjort i EUT]. I det här meddelandet analyseras de gjorda framstegen och beskrivs de huvudsakliga utmaningarna för framtiden. Kommissionen anser att mycket har gjorts för att förbättra lagstiftningen i EU, men att man beslutsamt måste gå vidare med programmet. Mer kan göras av kommissionen, parlamentet, rådet och medlemsstaterna. Kommissionen framhåller att ansträngningarna måste intensifieras för att förenkla gällande lagstiftning, minska den administrativa bördan samt kodifiera och upphäva föråldrad lagstiftning. Inom ramen för samarbetet med medlemsstaterna har flest framsteg gjorts när det gäller att mäta administrativa kostnader och minska den administrativa bördan. Bara några få medlemsstater gör emellertid rutinmässiga konsekvensbedömningar av nya lagförslag, och resultaten kan ofta inte kontrolleras externt. På nationell nivå genomförs dock många tillfälliga initiativ för att minska den administrativa bördan, t.ex. e-förvaltning, samordnade informationskontor och centrala registreringskontor.

Meddelande från kommissionen av den 21 oktober 2005 om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning [KOM(2005) 518 - Ej offentliggjort i EUT]. I det här meddelandet beskrivs en gemensam EU-metod och föreslås vilka steg som ska tas för att införa metoden. Den gemensamma EU-metoden för att bedöma administrativa kostnader bör användas på ett sätt som står i proportion till behoven, det vill säga endast när de administrativa skyldigheterna till följd av en EU-rättsakt är tillräckligt omfattande. Insatserna för att minska den administrativa bördan omfattar emellertid inte alltid kvantifiering. I det fallet bör klagomål och förslag från målgrupper samlas in genom offentligt samråd. Därefter bör en högnivågrupp med experter undersöka regelverket och lägga fram rekommendationer för förenklingar. Kommissionen anser att en gemensam EU-metod innebär ett tydligt mervärde, förutsatt att den inte tillämpas på bekostnad av en analys av andra verkningar.

Meddelande från kommissionen av den 27 september 2005 med titeln "Resultat av granskningen av aktuella lagförslag" [KOM(2005) 462 - Ej offentliggjort i EUT]. I det här meddelandet redogörs för kommissionens granskning av alla aktuella lagförslag som är under behandling i rådet och parlamentet. En av de faktorer som bidrar till om man ska lyckas uppnå målet att förenkla lagstiftningen är samarbetet mellan institutionerna. I meddelandet från mars 2005 föreslås att konsekvensbedömningar ska göras av aktuella lagförslag. När granskningsförfarandet inleddes i april 2005 fanns det sammanlagt 489 liggande lagförslag. Kommission föreslår två typer av åtgärder, nämligen att förslagen dras tillbaka eller att de får kvarstå i lagstiftningsprocessen, men att det görs en grundlig ekonomisk analys. Till följd av kommissionens granskning kommer sammanlagt 73 förslag som är under behandling, men som inte bedöms överensstämma med Lissabonmålen, att leda till någon form av åtgärd.

Senast ändrat den 28.02.2007