Den gemensamma organisationen av marknaden för ris skapar stabilare priser och säkerställer en skälig levnadsstandard för jordbrukarna genom att det fastställs ett system för prissättning samt villkor för handeln med länder utanför EU. Den gäller t.o.m. den 31 augusti 2008.

Rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris. [Se ändringsrättsakter].

Den här förordningen handlar om den gemensamma organisationen av marknaden för ris. Tidigare reglerades denna genom förordning (EG) nr 3072/95.

Den gemensamma organisationen av marknaden för ris innebär bland annat interventionsåtgärder på den inre marknaden, däribland fastställande av interventionspriser och vissa stödåtgärder till förmån för europeiska produkter som exporteras till de internationella marknaderna. Den gemensamma organisationen av marknaden för ris påverkas i stor utsträckning av de internationella avtal som ingåtts inom ramen för Gatt-avtalet.

Den gemensamma organisationen av marknaden för ris omfattar följande produkter:

Regleringsåret sträcker sig från den 1 september varje år till den 31 augusti året därpå.

Till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 infördes principen om samlat gårdsstöd och det finns nu möjlighet att bevilja direktstöd och andra specifika stöd till jordbrukarna.

Interventionspriset per ton paddyris (ris som efter tröskning har skalet kvar) uppgår till 150 euro. Från och med den 1 april till och med den 31 juli varje år kan interventionsorganen köpa upp så mycket som 75 000 ton ris. Om kvaliteten på det paddyris som erbjuds avviker från den standardkvalitet som interventionspriset gäller höjs eller sänks priset. Interventionsorganen kan sedan bjuda ut det lagrade riset till försäljning på gemenskapsmarknaden eller för export till länder utanför EU.

Medlemsstaterna ska lämna in uppgifter till Europeiska kommissionen om risproduktion, lagring och priser. Uppgifterna ska bygga på de deklarationer som producenterna och bearbetarna lämnar in.

För import och export behövs import- eller exportlicenser. Licenserna utfärdas av medlemsstaterna och är giltiga i hela gemenskapen.

Tullkvoterna öppnas och förvaltas av kommissionen. För detta finns flera metoder. Antingen tilldelas kvoterna utifrån den kronologiska ordning i vilken ansökningarna kom in (först till kvarn) eller så fördelas de i proportion till vilka kvantiteter som begärs (samtidig behandling). Kvoterna kan också fördelas på grundval av de traditionella handelsmönster eller så används en annan icke-diskriminerande metod.

För att underlätta exporten av de produkter som förordningen avser kan exportbidrag beviljas. Bidraget ska täcka skillnaden mellan produkternas pris på gemenskapsmarknaden och priserna på den internationella marknaden. Förordningen innehåller bestämmelser om hur exportbidrag får beviljas.

För att säkra att den gemensamma organisationen av marknaden för ris fungerar får rådet förbjuda aktiv och passiv förädling.

Avgifter som har samma effekt som tullar samt kvantitativa importrestriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan är i normala fall förbjudna i handeln med länder utanför EU. Om marknaden på grund av import eller export hotas av allvarliga störningar får skyddsåtgärder vidtas.

Bestämmelserna om statligt stöd i EG-fördraget är tillämpliga på rissektorn om inget annat föreskrivs i förordningen.

Medlemsstaterna och kommissionen ska utbyta den information som de behöver för att tillämpa förordningen. Kommissionen ska biträdas av förvaltningskommittén för spannmål (FR) som består av företrädare för medlemsstaterna och som leds av en representant för kommissionen.

Den första gemensamma organisationen av marknaden för ris skapades 1964, genom förordning (EEG) nr 16/1964. Därefter har den gemensamma organisationen av marknaden för ris omarbetats vid flera tillfällen, 1967, 1976 och 1995.

Genom den aktuella förordningen inleddes reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål 2003 och syftet är att åtgärda obalansen på den europeiska rismarknaden genom att sänka interventionspriset. En sådan sänkning är också i linje med den stora reformen av jordbrukspolitiken som gjordes 2003 och tack vare vilken det är möjligt att bevilja ett särskilt stöd till risproducenterna.

Hänvisningar

Rättsakt	Dag för ikraftträdande	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1785/2003	28.10.2003	-	EUT L 270, 21.10.2003

Ändringsrättsakt(er)	Dag för ikraftträdande	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 247/2006	15.2.2006	-	EUT L 42, 14.2.2006
Förordning (EG) nr 797/2006	3.6.2006	-	EUT L 144, 31.5.2006

De ändringar och rättelser som gjorts av förordning (EEG) nr 1785/2003 har förts in i grundförordningen. Denna konsoliderade version (pdf) är inte rättsligt bindande.

Kommissionens förordning (EG) nr 489/2005 av den 29 mars 2005 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1785/2003 när det gäller fastställande av interventionsorter och interventionsorganens övertagande av paddyris [EUT L 81, 30.3.2005].

Kommissionens förordning (EG) nr 964/2007 av den 14 augusti 2007 om närmare bestämmelser för öppnande och förvaltning av tullkvoter för ris med ursprung i de minst utvecklade länderna för regleringsåren 2007/08 och 2008/09 [EUT L 213, 15.8.2007].

Kommissionens förordning (EG) nr 972/2006 av den 29 juni 2006 om fastställande av särskilda regler för import av basmatiris och ett övergångssystem för fastställande av deras ursprung [EUT L 176, 30.6.2006].

See also