Europeiska området för forskningsverksamhet: nya utsikter

I januari 2000 förde Europeiska kommissionen fram idén om ett europeiskt område för forskningsverksamhet, som kombinerar en europeisk "inre marknad" för forskning, en verklig samordning av nationella och regionala verksamheter, program och politiska åtgärder på europeisk nivå samt initiativ utformade och finansierade av unionen. Därmed lades också grunden för ett verkligt europeiskt kunskapssamhälle. Sju år senare verkar det vara dags att ge projektet ny kraft. Som ett första steg i processen inleder kommissionen med denna grönbok ett samråd för att diskutera sina nya idéer och ta itu med de utmaningar och problem som fortfarande orsakas av fragmenteringen av forskningen, låga investeringar och internationaliseringen av vetenskapen och tekniken.

RÄTTSAKT

Grönbok av den 4 april 2007 om ”Europeiska området för forskningsverksamhet: Nya utsikter” [KOM(2007) 161 slutlig – ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Europeiska unionen (EU) kommer inte att nå sina ekonomiska, sociala och miljörelaterade mål om inte produktionen förbättras och kunskapen utnyttjas på ett bättre sätt. Detta skulle vara ett allvarligt bakslag för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

Sju år efter att konceptet med ett ”europeiskt område för forskningsverksamhet” (ERA) skapades vill kommissionen få in nya perspektiv för att gå vidare med de framsteg som gjorts hittills.

Eftersom kommissionen är mån om att ena det europeiska forskarsamhället inleds med denna grönbok en offentlig debatt kring idéerna.

Europeiska området för forskningsverksamhet (ERA)

ERA kombinerar tre koncept:

En europeisk ”inre marknad” för forskningsverksamhet som gynnar rörligheten för forskare, teknik och kunskap.
En effektiv samordning på EU-nivå och genomförande av forskningsverksamhet, forskningsprogram och forskningspolitik på nationell och regional nivå.
Initiativ som genomförs och finansieras på EU-nivå.

Det bör

garantera ett tillräckligt flöde av kvalificerade forskare, d.v.s. en ökad rörlighet mellan institutioner, discipliner, verksamhetssektorer och länder,
införa en forskningsinfrastruktur i världsklass, som är integrerad, nätverksbaserad och tillgänglig för forskare från Europa och världen, i synnerhet tack vare utvecklingen av nya generationers infrastruktur för elektronisk kommunikation,
ha högklassiga forskningsinstitutioner som deltar i ett effektivt samarbete och partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, främst genom ”virtuella forskningssamhällen”,
garantera en effektiv kunskapsdelning genom att den offentliga forskningen, industrin och allmänheten i stort närmar sig varandra,
införa ordentligt samordnade forskningsprogram och prioriteringar,
dra fördel av ett brett öppnande mot omvärlden genom att stärka de befintliga relationerna med grannländerna och ta aktiv del i hanteringen av världsomfattande problem tillsammans med EU:s partner.

ERA:s principer

Tre stora principer ligger till grund för förverkligandet av det europeiska området för forskning och innovation:

den europeiska forskningspolitiken bör vara djupt rotad i det europeiska samhället
en bra balans mellan konkurrens och samarbete bör uppnås
EU:s mångfald, som blivit ännu rikare genom den nya utvidgningen, är en möjlighet för Europa.

De första stegen i ERA

Sedan ERA skapades i mars 2000 vid Europeiska rådets möte i Lissabon har det blivit en utgångspunkt inom den europeiska forskningspolitiken. Det har gett upphov till flera initiativ.

De olika ramprogrammen för forskning har hittills bidragit till att aktivt stödja förverkligandet av ERA. Det pågående programmet (det sjunde) har lagt grunden för två viktiga händelser: bildandet av Europeiska forskningsrådet och Europeiska tekniska institutet.

De europeiska teknikplattformarna (pdf) (EN) och ”ERA-Net”-systemet har bidragit till en bättre samordning av forskningsverksamheten och forskningsprogrammen.

Instrument som den ”öppna samordningsmetoden” och riktlinjer och rekommendationer stimulerar till debatt och reformer i alla medlemsländer.

EU har dessutom antagit

en ”brett upplagd innovationsstrategi ”, som på ett bättre sätt ska rama in europeisk forskning och innovation,
nya rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation,
riktlinjer för effektivare användning av skatteincitament inom området.

En europeisk patentstrategi borde inom kort göra det möjligt att bryta dödläget i fråga om gemenskapspatentet.

Initiativ har inletts för att främja framväxten av pionjärmarknader inom sektorer som är viktiga ur ett tekniskt perspektiv.

Utveckling av forsknings- och innovationskapaciteten, särskilt i mindre utvecklade regioner, är en av EU:s prioriteringar för sammanhållningspolitiken och de finansiella instrument som gör att den kan förverkligas (strukturfonder).

Förverkligandet av ERA

Förutom de framsteg som gjorts hittills finns det flera utmaningar att möta innan man kan tala om ett förverkligat ERA.

Att göra forskarkarriär i Europa är besvärligt. Det finns fortfarande många juridiska och praktiska hinder som bromsar forskarnas yrkesmässiga utveckling, bl.a. när det gäller rörlighet mellan institutioner, sektorer och länder.
För företag är det fortfarande svårt att ingå partnerskap med universitet, särskilt när de ligger i utlandet.
Den nationella och regionala finansieringen skulle behöva samordning. Eftersom den saknar ett genuint europeiskt perspektiv och gränsöverskridande sammanhållning blir effekten ganska liten.
Forskningsresultaten skulle kunna utnyttjas mycket bättre.
Fragmenteringen av den offentliga forskningen gör fortfarande att Europa inte är attraktivt för investerare (företagssektorn förväntas bidra med två tredjedelar av målet för FoU‑intensiteten på 3 % av BNP).

Sammanhang

Denna grönbok har gett upphov till ett omfattande samråd. Det avslutades i december 2007. Svaren ska ligga till grund för att utforma konkreta åtgärder för ERA:s utveckling. Genomförandet inleddes under 2008.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Resultat från det offentliga samrådet om grönboken ”Det europeiska området för forskningsverksamhet: nya perspektiv” av den 2 april 2008 (pdf) (EN). Denna rapport framställer nödvändigheten av att införa nya åtgärder på nationell och/eller europeisk nivå för att utnyttja hela forskningspotentialen i Europa för att förverkliga ERA. Deltagarna i samrådet anser att utbytet och fördelningen av kunskaper, forskningsinfrastrukturer, internationellt samarbete, programplanering och rörlighet för forskare bör ingå bland EU:s prioriteringar. De uppskattar också att de privata företagens roll bör beaktas ytterligare med anledning av deras förbindelser med innovations- och utbildningspolitiken. Även om få kräver en bindande lagstiftning är många för idén om en lagstiftningsåtgärd för att förbättra karriärmöjligheterna och rörligheten för forskare eller för att upprätta en rättslig ram för en europeisk forskningsinfrastruktur. Deltagarna godkänner gemenskapsinstrumenten som syftar till at främja ERA, såsom de ekonomiska incitamenten, den ökade budgeten (det sjunde ramprogrammet har en budget på totalt 54 miljarder euro), riktlinjerna osv.

Till följd av detta samråd har fem initiativ om ERA tagits 2008:

För att komplettera de ovan nämnda initiativen har rådet beslutat att förstärka ERA:s omfattning genom lanseringen av den nya etappen (2008-2010) av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. I deras nationella reformprogram inbjuds medlemsstaterna att fastställa de politiska åtgärder som kommer att bidra till utvecklingen av ERA.

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 18 januari 2000: ”Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet” [KOM(2000) 6 slutlig – ej offentliggjord i EUT].

See also