Fri rörlighet för arbetstagare: rättigheter

Detta meddelande syftar till att informera EU-medborgarna om deras rättigheter när de vill arbeta i ett annat land i Europeiska unionen (EU). De ska behandlas på samma sätt som nationella arbetstagare när det gäller tillgång till arbete, anställningsvillkor, beskattning och sociala förmåner.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 13 juli 2010 – Arbetskraftens fria rörlighet bekräftas: rättigheter och viktiga utvecklingar [KOM(2010) 373 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Sedan principen om fri rörlighet för personer inom Europeiska unionen (EU) infördes har ett stort antal hinder för rörligheten avskaffats. Kommissionen presenterar därför den viktigaste utvecklingen på lagstiftningsområdet för att förbättra rättigheterna för migrerande europeiska arbetstagare. Främjande av rörligheten är dessutom ett av målen i den nya strategin Europa 2020.

Fri rörlighet för arbetstagare

Principen om fri rörlighet för personer gäller alla EU-medborgare som inte uppehåller sig i värdmedlemsstaten längre än tre månader. Efter denna tid gäller vissa villkor för den fria rörligheten. Migrerande arbetstagare åtnjuter emellertid bättre villkor än icke yrkesverksamma medborgare.

Principen om fri rörlighet för arbetstagare ger alla EU-medborgare rätt att arbeta i en annan medlemsstat (artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)). Vissa länder kan ställa krav på registrering av arbetstagare efter en period på tre månader, men inga andra villkor för uppehållsrätten får ställas.

För egenföretagare (artikel 49 i EUF-fördraget) och utstationerade arbetstagare som tillhandahåller tjänster gäller andra bestämmelser.

Migrerande arbetstagare måste uppfylla följande kriterier:

De har en inkomst, vilket inbegriper en begränsad inkomst eller ersättning in natura. Endast frivilligt arbete undantas från definitionen.
De arbetar i ett hierarkiskt förhållande, vilket kännetecknar avlönat arbete (det vill säga arbetsgivaren bestämmer verksamhet, ersättning, arbetsförhållanden osv.).
De utför verkligt och effektivt arbete eftersom verksamheten inte får vara marginell eller sidoordnad. Deltidsarbete, praktik och vissa former av utbildning godkänns emellertid.
De är inblandade i ett gränsöverskridande ärende, det vill säga arbetstagaren ska bo eller arbeta i en annan medlemsstat än den från vilken han eller hon härstammar.

Andra kategorier av medborgare kan omfattas av den fria rörligheten för arbetstagare om de vistas längre än tre månader i värdmedlemsstaten:

Migrerande arbetstagares familjemedlemmar, oberoende av medborgarskap. De har tillgång till värdmedlemsstatens sociala förmåner.
Personer som behåller statusen som arbetstagare även om de inte längre är anställda i värdmedlemsstaten (i händelse av tillfällig arbetsoförmåga, ofrivillig arbetslöshet osv.).
Arbetssökande om de kan visa att de söker arbete aktivt.

Tillgång till arbete

Migrerande arbetstagare ska kunna utöva sin yrkesmässiga verksamhet på samma villkor som nationella arbetstagare. De får inte diskrimineras i fråga om

utövandet av ett reglerat yrke eftersom de kan ansöka om erkännande av sina yrkeskvalifikationer eller sin utbildning;
språkkrav, som bara måste vara rimliga och oumbärliga för det berörda arbetet;
tillträde till den offentliga sektorn, utom när det gäller vissa typer av anställning som kräver delaktighet i myndighetsutövandet;
den fria rörligheten för professionella och halvprofessionella idrottare.

Arbetssökande har tillgång till offentliga arbetsmarknadstjänster och ekonomiska förmåner som ska underlätta tillgång till sysselsättning på värdmedlemsstatens arbetsmarknad.

Likvärdig behandling av arbetstagare

All diskriminering när det gäller anställning, lön och anställningsvillkor är förbjuden.

Migrerande arbetstagare är likställda med nationella arbetstagare:

De omfattas av värdmedlemsstatens lagar och kollektivavtal.
De har rätt till samma social förmåner knutna till deras status som bofasta eller arbetstagare från första anställningsdagen.
De får inte diskrimineras när det gäller beskattning på grund av sin nationalitet eller status som migrerande arbetstagare.

Förstärka EU-medborgarnas rättigheter

Efter offentliggörandet av kommissionens meddelande antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2014/54/EU om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare, i april 2014.

I stora drag är målet med direktivet att

garantera lämplig rättslig prövning på en nationell nivå för arbetstagare som migrerar till EU när de tror sig ha utsatts för diskriminering på grund av nationalitet,
erbjuda föreningarna, organisationerna och andra juridiska personer möjligheten att föra talan i administrativa eller rättsliga ärenden för eller som stöd för arbetstagare som reser i EU och vars rättigheter har kränkts,
ge bättre information till arbetstagare som vill utnyttja sina rättigheter vad gäller fri rörlighet och till offentliga eller privata arbetsgivare inom detta område, och
uppmuntra till dialog med de icke-statliga organisationerna.

ANKNYTANDE RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/54/EU av den 16 april 2014 om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare.

Senast ändrat den 04.06.2014