Prioriteringarna för yrkesutbildning (2011–2020)

Rådet fastställer prioriteringarna för yrkesutbildning för perioden 2011–2020, liksom de nationella mål som ska uppnås på kort sikt och det stöd som ska tillhandahållas av Europeiska unionen (EU).

SAMMANFATTNING

Rådet fastställer prioriteringarna för Köpenhamnsprocessen för perioden 2011–2020. Köpenhamnsprocessen syftar till att förbättra yrkesutbildningens kvalitet och attraktivitet genom att stärka samarbetet på EU-nivå.

Dessa uppdaterade mål kommer att bidra till att uppnå prioriteringarna och initiativen i Europa 2020-strategin. Yrkesutbildning är avgörande för att uppnå två av strategins mål, nämligen att senast till 2020 öka procentandelen 30–34-åringar som slutför högre utbildning till minst 40 % och att minska antalet elever som slutar skolan i förtid till under 10 %.

En övergripande syn

Rådet anser att en övergripande strategi måste väljas med hänsyn till social- och sysselsättningspolitik för att yrkesutbildningspolitiken ska vara fullständigt effektiv.

År 2020 bör den europeiska yrkesutbildningen vara mer attraktiv och tillgänglig för alla, och tillhandahålla utbildning av hög kvalitet och med stor arbetsmarknadsrelevans. Den måste vara tillräckligt flexibel för att möjliggöra byte mellan de olika utbildningssystemen (grundläggande skolgång, högre utbildning osv.). Yrkesinriktad fortbildning måste vara lättillgänglig och mer karriärinriktad. Möjligheterna att genomföra en del av sin yrkesutbildning utomlands måste bli fler.

Mål för perioden 2011–2010

Flera strategiska mål som ska uppnås till 2020 fastställs. Vart och ett av dem åtföljs av kortfristiga mål (2011–2014) som ska eftersträvas på nationell nivå, tillsammans med uppgifter om stöd från Europeiska unionen (EU) för att uppnå dem. Följande sex strategiska mål har identifierats:

• Göra den grundläggande yrkesutbildningen till ett attraktivt utbildningsalternativ. På kort sikt uppmanas de nationella myndigheterna att främja yrkesutbildningen attraktionskraft, men också att understödja verksamhet som gör det möjligt för elever att få kännedom om olika yrkesgrupper och karriärmöjligheter.
• Främja yrkesutbildningens excellens, kvalitet och relevans inom den grundläggande yrkesutbildningen till arbetsmarknaden. Mellan 2011 och 2014 bör framsteg göras i upprättandet av nationella ramar för kvalitetssäkring. Samarbete mellan yrkesutbildningsinstitutioner och företag bör också förstärkas, särskilt genom att organisera praktik för lärare i företag. Yrkesutbildningsinstitutioner bör få information om anställbarheten för dem som utexaminerats från yrkesutbildningar.
• Möjliggöra flexibel tillgång till yrkesutbildning och kvalifikationer. På nationell nivå och på kort sikt är det nödvändigt att se över användningen av incitament för deltagande i yrkesutbildning och berörda deltagares rättigheter och skyldigheter. De nationella myndigheterna bör också vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra deltagande i yrkesinriktad fortbildning. Hänförande mellan nivåerna inom den europeiska ramen för kvalifikationer och nivåerna inom de nationella ramarna bör fastställas senast 2012.
• Främja internationell rörlighet inom yrkesutbildningen. För att göra detta bör EU-länderna särskilt uppmuntra studerande och yrkesutövare att delta i ett rörlighetsprogram, och även uppmuntra lokala och regionala myndigheter och yrkesutbildningsinstitutioner att utveckla internationaliseringsstrategier. Språkinlärning bör integreras i läroplanen.
• Främja innovation, kreativitet och entreprenörskap samt användningen av ny teknik. På nationell nivå bör partnerskap uppmuntras mellan yrkesutbildningsinstitutioner, institutioner för högre utbildning samt centrum för design, konst, forskning och innovation. Yrkesutbildningsinstitutioner bör förses med nödvändig utrustning när det gäller ny teknik. Främjande av praktisk erfarenhet bör också uppmuntra entreprenörskap.
• Göra yrkesutbildning tillgänglig för alla, särskilt genom att förbättra sitt bidrag till kampen mot studieavbrott. Lågutbildades och andra ”riskgruppers” deltagande bör uppmuntras med hjälp av lämplig vägledning och lämpligt stöd, ny teknik och befintliga uppföljningssystem.

Rådet anger också följande fem övergripande mål:

• Större deltagande av yrkesutbildningsaktörer och ett bättre synliggörande av de resultat som uppnåtts genom det europeiska samarbetet.
• Samordnad styrning av europeiska och nationella instrument på områdena öppenhet, erkännande, kvalitetssäkring och rörlighet.
• Intensifierat samarbete mellan yrkesutbildningspolitiken och andra relevanta politikområden.
• Förbättrad kvalitet på uppgifterna för EU:s politiska beslut på yrkesutbildningsområdet samt bättre jämförbarhet mellan dessa uppgifter.
• Ett gott utnyttjande av stödet från EU.

Bakgrund

De mål som anges i slutsatserna har godkänts genom Bryggekommunikén av den 7 december 2010, som antogs av utbildningsministrarna i 33 europeiska länder, arbetsmarknadens parter och Europeiska kommissionen.

RÄTTSAKT

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om prioriteringarna för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 2011–2010 (EUT C 324, 1.12.2010, s. 5–15)

Senast ändrat 24.09.2015