Modernisering av yrkesutbildningen i Europa

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Nya insatser för bättre EU-samarbete inom yrkesutbildning för att stödja Europa 2020-strategin (KOM(2010) 296 slutlig av den 9 juni 2010)

SAMMANFATTNING

Europeiska unionen (EU) har som syfte att modernisera yrkesutbildning för att göra den attraktivare och stärka dess roll i EU:s allmänna agenda för tillväxt och arbetstillfällen.

VILKET SYFTE HAR MEDDELANDET?

Genom meddelandet föreslogs omstart av det EU-täckande samarbetet om yrkesutbildning, då det bidrar till målen i Europa 2020-strategin och den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete.

VIKTIGA PUNKTER

I meddelandet beskrivs de viktigaste prioriteringsområdena för yrkesutbildning i den strategiska utbildningsramen.

Livslångt lärande*

• Tillgången till utbildningstillfällen måste göras maximal, då det är fler människor som byter karriär.
• Större flexibilitet behövs när det gäller hur läranderesultat uppnås och bedöms och hur de leder till kvalifikationer.
• Arbetsgivare, utbildningsleverantörer och högre utbildningsinstitutioner måste också spela en utökad roll i att förbättra utbildningsutbudet.
• Färdigheter som erhållits utanför det formella utbildningssystemet kan valideras genom en resultatbaserad metod för yrkeskvalifikationer, som bygger på
  • den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF),
  • det europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning (ECVET).

I meddelandet betonas också det akuta behovet av rörlighet över gränserna inom yrkesutbildningen.

Förbättrad yrkesutbildning

• De åtgärder som föreslås för att förbättra yrkesutbildningens kvalitet, effektivitet och attraktivitet är bland annat följande:
  • Införande av kvalitetssäkringssystem på nationell nivå, baserade på den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning.
  • Översyn av instruktörers och lärares färdigheter.
  • Utveckling av nyckelkompetenser genom arbetsbaserat lärande
  • Utveckling av verktyg för att matcha färdigheter mot tillgängliga jobb, för att stärka arbetsmarknadsrelevansen.

Yrkesutbildning bidrar till att bekämpa socialt utanförskap och främjar tillväxt för alla. Mindre gynnade inlärare kan få ut mer av arbetsbaserat lärande utanför klassrummet som är relevant för arbetsmarknaden.

I meddelandet uppmanas också till uppmuntran av kreativitet och entreprenörskap.

Följande utveckling

Det europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) publicerade 2015 en övervakningsrapport om framstegen inom yrkesutbildning under 2010–2014.

Där uppges att två tredjedelar av EU-länderna har utfört yrkesutbildningsreformer, särskilt när det gäller nyckelkompetenser och arbetsbaserat lärande, med bättre samverkan mellan leverantörerna av yrkesutbildning och arbetsmarknadens intressenter.

Det behövs dock fler framsteg på sådana områden som

• främjande av livslångt lärande,
• rörlighet,
• validering av icke-formellt lärande*.

År 2015 tog EU:s ministrar fram Rigaslutsatserna, där det föreslås nya prioriteringar för yrkesutbildning på medellång sikt. Det rör sig om

• mer främjande av arbetsbaserat lärande,
• utökad tillgång till yrkesutbildning,
• vidare stärkande av nyckelkompetenser i yrkesutbildningens kursplaner.

Yrkesutbildningens betydelse betonades också i Europeiska kommissionens meddelande En ny syn på utbildning och rådets rekommendation om ungdomsgaranti från 2013.

BAKGRUND

Meddelandet är centralt i 2002 års Köpenhamnsprocess, som syftar till att förbättra resultaten, kvaliteten och attraktiviteten för yrkesutbildning i EU. Den följdes 2010 av Brüggekommunikén, som innehöll ett antal kortsiktiga förslag för yrkesutbildningen.

• Vi stöder utbildning i EU och övriga världen

VIKTIGA BEGREPP

* Livslångt lärande: lärande under en persons hela livstid för att förbättra färdigheter, förmågor, kunskaper och kvalifikationer.

* Icke-formellt lärande: lärande i ”icke-formella” situationer (t.ex. idrottsföreningar eller ungdomsklubbar) till skillnad från ”formellt” lärande (skolor, högskolor osv.).

Senast ändrat 14.10.2015