Lettland - Regionalpolitik

Prioriteringar på kort sikt:

Utvärdering (november 2003)

Se faktabladen om antagandet av gemenskapens regelverk.

Prioriteringar på medellång sikt:

• Att införa en rättslig och administrativ ram samt en budgetram för en nationell politik som syftar till att på ett integrerat sätt utjämna de regionala skillnaderna, med sikte på deltagande i unionens strukturprogram efter anslutningen

Utvärdering (oktober 1999)

Inga framsteg har gjorts på detta område.

Utvärdering (november 2000)

Inga framsteg har gjorts på detta område.

Utvärdering (november 2001)

Arbetet att utarbeta den nationella utvecklingsplanen pågår. Finansministeriet kommer i framtiden att ansvara för planeringen av åtgärder och förvaltningen av strukturfonderna liksom för samordningen av den nationella finanspolitiken. Framstegen när det gäller lagstiftningsfrågor samt institutionella, strukturella och administrativa frågor är fortfarande begränsade. Antagandet av den rättsliga grunden för det framtida deltagandet i strukturfonderna måste prioriteras.

Utvärdering (oktober 2002)

Lettland har gjort stora framsteg i sina förberedelser för genomförandet av en politik för ekonomisk och social sammanhållning. När det gäller regionindelning har landet slutit ett avtal om NUTS-nomenklaturen (nomenklatur för statistiska territoriella enheter) med Eurostat: hela landet utgör NUTS I- och II-regioner, och är indelat i fem planeringsregioner på NUTS III-nivå. I mars 2002 antog Lettland lagen om regional utveckling, där man fastställer det allmänna systemet för regionalpolitiken, och i maj 2002 antogs lagen om fysisk planering. De viktigaste institutionerna när det gäller förvaltningen av struktur- och sammanhållningsfonderna utsågs i februari 2002: finansministeriet och statskassan blir förvaltande respektive utbetalande myndighet för struktur- och sammanhållningsfonderna. Finansministeriet har inlett sin omorganisation: man kommer att slå samman flera institutioner som är underställda ministeriet, inrätta nya enheter och anställa ytterligare personal. När det gäller programplaneringen lade Lettland i januari 2002 fram sin nationella utvecklingsplan (2002-2006) för kommissionen. Planen kommer att ligga till grund för förslaget till samlat programplaneringsdokument. Lettlands samlade programplaneringsdokument innehåller sex prioriteringsområden: ett för EUGFJ, ett för FFU, ett för ESF, två för ERUF (utveckling av företag och infrastrukturer) och ett för tekniskt bistånd. För att främja samarbetet mellan de olika nivåerna i den offentliga förvaltningen och diskutera utarbetandet av planen organiserades två partnerskapsseminarier i mars och april 2002 med representanter för icke-statliga organisationer och planeringsregionerna. Dessutom antog Lettland i mars 2002 riktlinjer för förvaltning, uppföljning, utvärdering och kontroll. Enligt riktlinjerna får finansministeriet ansvaret för att inrätta system för uppföljning och utvärdering liksom för den övergripande samordningen av de interna revisionsenheterna för samtliga offentliga institutioner. Den nationella revisionsrätten kommer att ansvara för extern finansiell kontroll. På det statistiska området håller man på att skapa ett datoriserat system för informationsutbyte.

Lettland har avslutat förhandlingarna om kapitlet regionalpolitik utan att ha begärt några övergångsbestämmelser. Landet måste framöver göra ytterligare insatser för att förstärka sin administrativa kapacitet, utveckla samordningen mellan olika ministerier och föra partnerskapet framåt. När det gäller programplaneringen måste Lettland särskilt uppmärksamma utarbetandet av sitt samlade programplaneringsdokument liksom sin förhandsbedömning. Även om man har utsett de organisationer som ska ansvara för genomförandet av struktur- och sammanhållningsfonderna, har man ännu inte fullbordat fördelningen av arbetsuppgifter och genomförandelagstiftningen. Lettland måste särskilt se till att urvalet av projekt liksom beslutsprocessen sker på ett sätt som garanterar programmens öppenhet, effektivitet och trovärdighet. Rent allmänt måste man förstärka alla system och förfaranden för att möjliggöra en effektiv uppföljning, finansiell förvaltning och kontroll.

Utvärdering (november 2003)

Se faktabladen om antagandet av gemenskapens regelverk.

Som en följd av undertecknandet av anslutningsfördraget den 16 april 2003 gick Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern med i Europeiska unionen den 1 maj 2004.

HÄNVISNINGAR

Beslut 98/263/EG av den 30 mars 1998Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 121, 23.4.1998

Beslut 1999/854/EG av den 6 december 1999Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 335, 28.12.1999

Yttrande från kommissionen KOM(97)2004 slutligEj offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(98) 703 slutligEj offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(1999) 506 slutligEj offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(2000) 706 slutligEj offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1749Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1405Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Kommissionens rapport KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1203Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning

Fördraget om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning L 236, 23.9.2003]

Senast ändrat den 19.11.2004