Partnerskapet för anslutning med Estland
Syftet med partnerskapet för anslutning är att bistå myndigheterna i kandidatländerna i deras ansträngningar för att uppfylla anslutningskriterierna. Det fastställer i detalj prioriteringarna i kandidatländernas förberedelser, framför allt genomförandet av regelverket, och utgör grunden för programplaneringen av stödet inför anslutningen med gemenskapsmedel från t.ex. Phareprogrammet.Till följd av undertecknandet av anslutningsfördraget den 16 april 2003 och ländernas officiella anslutning till Europeiska unionen den 1 maj 2004 har partnerskapet för anslutning avslutats.
I sitt meddelande "Agenda 2000" formulerade kommissionen en rad förslag för att förstärka föranslutningsstrategin för samtliga kandidatländer i Central- och Östeuropa. Denna strategi syftar rent allmänt till att skapa ett samstämmigt program för att förbereda dessa länder för anslutningen till Europeiska unionen, och då särskilt att
1) SYFTE
Partnerskapet för anslutning (som antogs i mars 1998 och ändrades i december 1999 och januari 2002) syftar till att skapa en rättslig ram för de prioriteringar som identifierades i kommissionens yttrande om Estlands medlemskapsansökan, de ekonomiska medel som finns tillgängliga för att hjälpa Estland att genomföra dessa prioriteringar samt de villkor som gäller för detta stöd. Detta partnerskap utgör ett stöd till en rad instrument som ska stödja kandidatländernas insatser i anslutningsprocessen.
Dessa instrument inbegriper bland annat ett nationellt program för att genomföra EU:s regelverk (som sågs över i maj 2002), en gemensam utvärdering av prioriteringarna för den ekonomiska politiken på medellång sikt, den nationella utvecklingsplanen, pakten mot organiserad brottslighet och andra sektoriella program som är nödvändiga för att delta i strukturfonderna efter anslutningen för samt genomförandet av ISPA och SAPARD före anslutningen. Under 2002 utgjorde partnerskapet för anslutning utgångspunkten för utarbetandet av en handlingsplan för att förstärka Estlands administrativa och rättsliga kapacitet.
Instrumenten utgör inte en del av partnerskapet, men deras prioriteringar ska stämma överens med partnerskapet.
Genomförandet av partnerskapet kommer att följas upp inom ramen för Europaavtalet mellan Europeiska unionen och Estland.
2) PRIORITERADE OM RÅDEN
Prioriteringarna är indelade i två grupper; prioriteringar på kort sikt och prioriteringar på medellång sikt. Prioriteringarna på kort sikt valdes ut för att Estland förmodades kunna uppnå dem eller göra betydande framsteg fram till slutet av 2000. Prioriteringarna på medellång sikt skulle slutföras före slutet av år 2003.
Estland har delvis uppnått de prioriteringar som hänger samman med de ekonomiska och politiska kriterierna. Landet har delvis uppnått det stora flertalet av de prioriteringar som handlar om landets förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer med EU-medlemskapet. De prioriteringar som avser finansiell kontroll har uppnåtts helt.
I december 1999 sågs prioriteringarna i partnerskapet för anslutning över (se sidan 3 i bilagan till beslut 1999/855/EG). En sista översyn offentliggjordes i februari 2002 (beslut 2002/86/EG). Denna översyn ligger till grund för kommissionens rapport för år 2002.
Följande områden prioriteras:
För aktualiserad information, se analysen av antagandet av gemenskapens regelverk
3) EKONOMISKA RAMAR
Phare
Under år 2000 fick Estland ett nationellt anslag på 24 miljoner euro genom programmet Phare. Ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro gjordes också till programmet för gränsöverskridande samarbete avseende investeringar i infrastruktur, en förbättrad vattenkvalitet samt stöd till mikroprojekt i Baltikum. Under 2001 fick Estland 26,3 miljoner euro genom Phare. Ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro gjordes till programmen för gränsöverskridande samarbete. För år 2002 fick Estland 21 miljoner euro från Phare plus ett tilläggsanslag på 9,4 miljoner euro för att förstärka landets institutioner. Estland fick också ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro inom ramen för programmet för gränsöverskridande samarbete mellan de baltiska länderna.
Myndigheterna i partnerlandet ansvarar för kontrakt och utbetalningar av stödet. EU:s budgetförordning ålägger dock kommissionen att övervaka upphandlingen och att godkänna alla kontrakt som finansieras av Phare, och som undertecknas av partnerlandet, innan de träder i kraft.
Föranslutningsstöd
Från år 2000 inbegriper finansieringen stöd till jordbruket och landsbygdens utveckling (SAPARD) och ett strukturinstrument (ISPA), där man prioriterar åtgärder på transport- och miljöområdet. Förordningen för samordning av stöd genom Phare, Sapard och ISPA, som antogs i juni 1999, gör det möjligt för kommissionen att kontrollera kontrakten i efterhand när den anser att partnerlandets kontroll är otillräcklig.
Under perioden 2000-2002 uppgick de årliga beloppen på det finansiella stödet till Estland till 30 miljoner euro från programmet Phare, 12,1 miljoner euro från programmet Sapard och cirka 35 miljoner euro från programmet ISPA.
För år 2002 uppgick de vägledande anslagen till 12,7 miljoner euro för Sapard och till mellan 21,2 och 37,1 miljoner euro för ISPA.
4) HÄNVISNINGAR
Beslut 98/264/EG av den 30.3.1998EGT L 121, 23.4.1998
Beslut 1999/855/EG av den 6.12.1999EGT L 335, 28.12.1999
Yttrande från kommissionen KOM(97) 2006 slutligEj offentliggjort i EGT
Rapport från kommissionen KOM(98) 705 slutligEj offentliggjord i EGT
Rapport från kommissionen KOM(1999) 504 slutligEj offentliggjord i EGT
Rapport från kommissionen KOM(2000) 704 slutligEj offentliggjord i EGT
Rapport från kommissionen KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1747Ej offentliggjord i EGT
Beslut 2002/86/EG av den 28.1.2002EGT L 44, 14.2.2002
Rapport från kommissionen KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1403Ej offentliggjord i EGT
Fördraget om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning L 236, 23.9.2003]
Senast ändrat den 19.11.2004