LETTLAND

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande KOM(97) 2005 slutlig [Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(98) 704 slutlig [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(1999) 506 slutlig [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2000) 706 slutlig [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1749 [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1405 [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003)1203 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg kommissionen att införlivandet av gemenskapens regelverk när det gäller direkta skatter inte borde utgöra något större problem för Lettland. När det gäller indirekt beskattning skulle Lettland däremot behöva göra stora ansträngningar för att på medellång sikt kunna uppfylla kraven i gemenskapens regelverk om mervärdesskatt och punktskatter. Bedömningen gjordes även att Lettlands skattemyndigheter, när de utvecklat expertis på området, borde kunna börja delta i det ömsesidiga biståndet.

I rapporten från november 1998 konstaterades det att Lettland hade fortsatt anpassningen av sin lagstiftning på området, men att det fortfarande behövdes stora ansträngningar för att förbättra den offentliga förvaltningens förmåga. Lettland behövde dessutom göra vissa ansträngningar rörande punktskatterna på tobak och alkoholhaltiga drycker.

I sin rapport från 1999 ansåg kommissionen att Lettland hade gjort framsteg när det gällde att anpassa sin lagstiftning på området, men att det fortfarande behövdes ansträngningar när det gäller punktskatterna på öl, tobak och mineraloljor. Omstruktureringen och förstärkningen av skattemyndigheterna måste också fortsätta.

I rapporten från november 2000 noterades vissa allmänna framsteg på skatteområdet från Lettlands sida, men kommissionen ansåg att reformen av den offentliga förvaltningens förmåga måste påskyndas. När det gäller den indirekta beskattningen noterades framsteg på mervärdesskatteområdet genom avskaffandet av det undantag som gjorde det möjligt för institutioner som finansierades genom statsbudgeten att inte momsregistera sig vid skattepliktiga transaktioner. Flera undantag återstår dock. När det gäller punktskatterna lyfte kommissionen fram de förbättringar som åstadkommits genom antagandet av lagstiftning om punktskatter på öl, alkoholhaltiga drycker och tobak.

När det gäller den direkta beskattningen godkändes de förbättringar av skatteuppbördssystemet som gjorts genom revisioner och skattekontroller, men kommissionen beklagade att uppförandekoden för företagsbeskattning ännu inte hade tillämpats. När det gäller den offentliga förvaltningens förmåga ansåg kommissionen att utvecklingen var glädjande, eftersom ett övergripande program för modernisering av skatteförvaltningen höll på att genomföras och skattemyndigheterna hade omorganiserats. Sedan den senaste rapporten hade en internrevision med ansvar för hela skatteförvaltningen samt ett skiljedomsorgan för klagomål och tvister inrättats. Datoriseringen gick också framåt, och samarbetet hade förbättrats, eftersom alla skattekontor nu var sammankopplade via skatteförvaltningens nationella nätverk.

I rapporten från november 2001 konstaterades att Lettland hade gjort framsteg när det gällde att anpassa sin lagstiftning, bl.a. beträffande mervärdeskatt, utveckling av den offentliga förvaltningens förmåga och skatteuppbörd. Från och med nu användes i lagstiftningen samma terminologi rörande mervärdesskatter som i EG-direktiven och begreppet tjänsteleveranser inom vissa sektorer preciserades. I de nya bestämmelserna fastställdes dessutom gemensamma uppbördsförfaranden för vissa varor. En första åtgärd för att införa ett återbetalningssystem för utländska juridiska personer hade slutligen antagits. När det gäller punktskatterna ändrades lagstiftningen om oljeprodukter och skattesatserna för mineraloljor harmoniserades med den miniminivå som fastställts av EG, med undantag för gasolja, fotogen och tungt bränsle. Mycket återstod emellertid att göra beträffande punktskatterna på cigarretter. När det gäller den direkta beskattningen hade åtgärder vidtagits i syfte att tillämpa EG:s principer, men någon utveckling inom det administrativa samarbetet och det ömsesidiga biståndet hade inte skett. När det gäller den offentliga förvaltningens förmåga hade skatteuppbörden förbättrats och den administrativa reformen av tjänsten för statens intäkter fortsatt. Kvaliteten på de tjänster som skattebetalarna erbjöds hade förbättrats, och ett pilotprojekt för elektronisk registrering av deklarationer hade inletts. Det interna IT-systemet möjliggjorde utbyte av uppgifter över Internet med andra viktiga register.

I rapporten från oktober 2002 noterades att Lettland hade gjort framsteg i anpassningen av sin skattelagstiftning till gemenskapens regelverk på mervärdesskatteområdet. Skattebetalarnas disciplin hade förbättrats något. Däremot hade inga framsteg skett på områdena direkt beskattning, administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd.

I rapporten från 2003 ansåg kommissionen att Lettland uppfyller huvuddelen av de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna när det gäller punktskatter och direkta skatter. Lettland bör alltså vara i stånd att genomföra regelverket på detta område vid anslutningen. Landet uppfyller däremot bara delvis sina åtaganden när det gäller mervärdesskatten och det är av största vikt att lagstiftningens anpassning på detta område påskyndas. Lettland måste även påskynda arbetet med att modernisera den offentliga förvaltningen. Slutligen finns det fortfarande allvarliga farhågor beträffande det administrativa samarbetet och det ömsesidiga biståndet när det gäller införandet av informationssystemen. Lettland måste med det snaraste öka arbetstakten på detta område.

Lettland har beviljats övergångsperioder för att bibehålla den nedsatta momssatsen på försäljning av bränsle för uppvärmning till privata hushåll (fram till den 31 december 2004) och för att tillämpa förenklade förfaranden för uppbörd av moms på transaktioner som avser konstruktionsvirke (under ett år från anslutningen). Lettland har dessutom beviljats undantag som ger landet möjlighet att behålla en gräns på 17 857 euro för momsregistrering och momsbefrielse för små och medelstora företag samt momsbefrielse för internationella passagerartransporter och för de tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer och tolkar.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EG-lagstiftningen på området för direkta skatter rör huvudsakligen vissa aspekter av företagsbeskattning och kapitalbeskattning. De fyra friheterna i EG-fördraget har större effekter på de nationella skattesystemen.

EG-lagstiftningen på området för indirekta skatter gäller huvudsakligen harmonisering av mervärdesskatte- och punktskattelagstiftningen. Harmoniseringen innebär att en generell, icke-kumulativ konsumtionsskatt tillämpas, som tas ut i alla led av produktionen och distributionen av varor och tjänster, samt att inrikes transaktioner och import likställs i skattehänseende.

Vad gäller punktskatter finns det regler om harmonisering av skattesystemen och minimiskatter samt gemensamma regler för innehav av och fri rörlighet för punktskattepliktiga varor som omfattas av harmoniserade bestämmelser (inbegripet användning av skatteupplag).

UTVÄRDERING

Mervärdesskatt

Lettlands nuvarande mervärdesskattesystem infördes 1995 och grundar sig på huvudprinciperna i gemenskapslagstiftningen. Systemet kännetecknas dock av en mycket allmän tillämpning och ett inkonsekvent genomförande. Det lettiska tillvägagångssättet med undantag för vissa transaktioner ligger dock mycket långt från gemenskapens lagstiftning (när det gäller såväl räckvidd som innehåll), och därför planeras lagändringar.

Sedan juli 1997 har de lettiska myndigheterna fortsatt att anpassa sin mervärdesskattelagstiftning. Ändringarna, som trädde i kraft i januari 1998, innebär att ett särskilt system för begagnade varor införs, att diskriminerande åtgärder mot importerade varor såsom tidningar och tidskrifter avskaffas, att ett nytt system för återbetalning av mervärdesskatt till utländska besökare införs och att vissa restriktioner rörande avdrag av ingående mervärdesskatt upphävs. Ytterligare anpassning krävs dock, särskilt när det gäller definitionen av räckvidden på de transaktioner som omfattas av undantag. Även om Lettland har fortsatt reformen av skatteförvaltningen krävs ytterligare förstärkning av den offentliga förvaltningens förmåga för att gemenskapens regelverk ska kunna genomföras.

Under 1999 ändrades lagen om mervärdesskatt för att mervärdesskatt skulle kunna tillämpas på timmerleveranser, för att ett system för återbetalning till utländska turister skulle kunna införas (från och med början av 2000) och för att massmedias undantag från mervärdesskatt skulle kunna avskaffas (från och med 2002).

År 2000 stod lagen om mervärdesskatt i huvudsak i överensstämmelse med gemenskapens principer, men de återstående avvikelserna måste avskaffas (förteckningen över undantag är för lång).

Under 2001 behövs ytterligare ansträngningar beträffande undantagen.

Lagen om mervärdesskatt ändrades i november 2001. Enligt de ändringar som införts ska en reducerad mervärdesskattesats införas för tillhandahållande av varor och tjänster som tidigare varit undantagna från mervärdesskatt, men som inte är det enligt gemenskapslagstiftningen. Genom ändringarna införs dessutom en ordning för återbetalning av mervärdesskatt till utländska personer som inte är bosatta i Lettland. Den ändrade lagen kommer att träda i kraft i januari 2003.

Lettland måste före utgången av 2003 harmonisera sin definition av ställning som skattskyldig när det gäller de offentliga myndigheterna samt sin definition av beskattningsort. Lettland måste också inrätta ett särskilt system som är tillämpligt på investeringsguld och anpassa sin lagstiftning till det särskilda systemet för beskattning av begagnade varor. Särskild uppmärksamhet måste dessutom ägnas åt införlivandet av systemet för transaktioner inom gemenskapen. Lettland måste avskaffa de skillnader som fortfarande finns när det gäller den typ av transaktioner som omfattas av skattebefrielse och de transaktioner som omfattas av nedsatta momsskattesatser, utom inom de områden där landet har beviljats övergångsordningar. Slutligen måste landet avskaffa de skillnader som gäller bestämmelserna om gåvor av ringa värde, frakttjänster och rätten till avdrag för kapitalvaror.

Punktskatter

I Lettland tas punktskatter ut på en lång rad produkter, inbegripet vissa produkter som inte är föremål för punktskatter i EU (mineraloljor, alkohol och alkoholhaltiga drycker, tobaksprodukter). En särskild skatt tas ut för varje produktkategori. För vissa produkter, däribland vissa typer av tobak, tas det dock ut en värdetull.

I januari 1998 trädde en ny lag om punktskatt på mineraloljor i kraft. Den är i stora drag förenlig med gemenskapskraven. Genom lagen upprättas ett system med skattelager för oljor och det fastställs att gemenskapens miniminivåer ska ha uppnåtts senast 2001.

Ändringarna av punktskattelagstiftningen för alkoholhaltiga drycker och tobaksprodukter trädde i kraft i januari 1999. Den nya lagstiftningen innebär ytterligare anpassning av skattebasen och skattesatserna.

Under 2000 gjordes framsteg när det gäller punktskatterna på öl, men punktskatterna på tobak och tobaksprodukter och vissa bränslen måste fortfarande harmoniseras.

Även om punktskatterna hade justerats var de 2001 fortfarande lägre än de nivåer som fastställs i gemenskapens regelverk. Lettland bör också ta itu med den skattestruktur som tillämpas på cigarretter och vissa skyddsåtgärder rörande mineraloljor.

När det gäller punktskatter kunde under 2002 ingen ytterligare utveckling av lagstiftningsanpassningen konstateras.

Lettland måste före utgången av 2003 anpassa avgiftsstrukturen för öl, tillämpningsområdet för befrielser och punktskattesatserna för mineraloljor och tobaksprodukter, införa bestämmelserna om resebyråer samt utvidga systemet för uppskov med avgifter till att omfatta förflyttningar inom gemenskapen. Landet måste dessutom avskaffa de skillnader i punktskattelagstiftningen som fortfarande finns när det gäller definitionen av alkoholprodukter, vissa mineraloljor samt cigarrer och cigariller. Den gradvisa höjningen av punktskatterna på cigaretter genomförs enligt överenskommelsen och kommer den 31 december 2009 att nå minimisatsen.

Direkt beskattning

När det gäller direkt beskattning måste den lettiska lagstiftningen fortsätta att anpassas till gemenskapens regelverk. Lagstiftningen måste ses över för att undanröja potentiellt skadliga skatteåtgärder så att den vid anslutningen är förenlig med uppförandekoden för företagsbeskattning. Lagstiftningen om särskilda ekonomiska zoner och frihamnar bör också harmoniseras med gemenskapens regelverk på skatteområdet, framför allt när det gäller uttag av mervärdesskatt på leverans av varor och punktskatt på bränsle som konsumeras i frizonerna. Lagstiftningen måste också göras förenlig med uppförandekoden för företagsbeskattning.

Lettland måste före utgången av 2003 ha införlivat direktivet om räntor och avgifter samt direktivet om beskattning av inkomster av sparande.

Administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd

Lettland har ingått nya bilaterala skatteöverenskommelser med EU:s medlemsländer. De baltiska staterna har ingått ett avtal om samarbete när det gäller genomförandet av samtidiga kontroller avseende direkta skatter, som trädde i kraft i juni 1999. Enligt avtalet ska samarbetet mellan skatteförvaltningarna förstärkas för att kontrollen av skattebetalarna i de tre länderna ska bli effektiv. Kommissionen anser att brådskande åtgärder är nödvändiga för att fullborda anpassningen på området för datorisering och sammankoppling av tjänster. För att göra detta krävs ökade kunskaper om de tekniska detaljerna avseende de funktionella specifikationerna inom systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES).

Under 2003 har ett centralt sambandskontor inrättats och personalrekrytering pågår. Något sambandskontor för punktskatter har dock ännu inte inrättats. När det gäller införandet av informationsteknik har Lettland nyligen förvärvat ett externt system för utbyte av momsinformation för att inte ytterligare öka på de förseningar som redan uppstått. Lettland måste med det snaraste skynda på sina ansträngningar på detta område.

Den offentliga förvaltningens förmåga

Trots de glädjande initiativen på senare tid har Lettland fortfarande stora problem med den offentliga förvaltningens förmåga och landet måste öka sina ansträngningar för att bekämpa bedrägerier och korruption. De åtgärder som vidtogs under 2001 var ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att ytterligare öka personalstyrkan och kompetensen samt att förbättra de lokala skattekontorens specialisering och effektivitet. Kvaliteten på de tjänster som skattebetalarna erbjuds måste förbättras och en möjlighet att överklaga skattemyndigheternas beslut måste införas.

Ytterligare ansträngningar krävs för att modernisera och stärka den nationella skatteförvaltningen.

Den administrativa kapacitet som krävs var vid slutet av 2003 fullt utbyggd. Lettland måste dock förstärka funktionerna för revision och kontroll som fortfarande saknar personal.

Senast ändrat den 14.01.2004