Ungern

1) HÄNVISNINGAR

Yttrande från kommissionen [KOM(97)2001 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(98) 700 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(1999) 505 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(2000) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1748 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1404 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1205 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg Europeiska kommissionen att det, med tanke på de stora omstrukturerings- och moderniseringsinsatser som Ungern hittills gjort, fanns goda skäl att tro att flertalet sektorer inom den ungerska industrin på medellång sikt kan skapa konkurrenskraftiga aktörer på den inre marknaden. Detta gäller särskilt de sektorer som lockar till sig utländska direktinvesteringar.

I sin rapport från november 1998 konstaterade kommissionen att man gjort vissa framsteg. Framför allt hade den ungerska industrin blivit konkurrenskraftigare tack vare samarbetet med industrin inom EU och den höga investeringsnivån, inklusive utländska investeringar, samt antagandet av EG:s bestämmelser om standardisering och utvärdering av överensstämmelse. I rapporten underströks dock att det var nödvändigt att landet fullföljde omstruktureringen av stålindustrin.

I sin rapport från oktober 1999 konstaterade kommissionen att det rådde stor samstämmighet mellan den ungerska industripolitiken och Europeiska unionens industripolitik. Omstruktureringen av industrin fortsatte trots de förseningar som noterats inom stålindustrin. De utländska direktinvesteringarna hade en viktig roll i denna sektors expansion. Ungern hade också antagit en ny strategi för att stödja små och medelstora företags utveckling. Ungerns deltagande i Europeiska unionens tredje fleråriga program för små och medelstora företag (1997-2000) gav goda resultat.

I sin rapport från november 2000 underströk kommissionen att privatiseringen nästan var fullbordad. Omstruktureringen av industrin hade fortsatt sedan föregående rapport. Utländska investeringar spelade fortfarande en viktig roll.

I sin rapport från november 2001 påpekade kommissionen att Ungern gjort fortsatta industripolitiska framsteg. Landet hade uppmuntrat innovativa åtgärder, skapandet av nätverk och utländska investeringar. Omstruktureringen av industrin och privatiseringen fortsatte. Den ungerska strategin för små och medelstora företag syftade till att säkra deras utveckling, konsolidera deras finanser och hjälpa dem att få tillgång till innovation och utländska marknader. Man hade också antagit bestämmelser för att förbättra klimatet för småföretagande.

I sin rapport från oktober 2002 redovisade kommissionen de insatser som Ungern gjort inom ramen för industripolitiken och politiken för att främja små och medelstora företag.

I sin rapport från november 2003 ansåg kommissionen att Ungern i huvudsak uppfyller sina åtaganden när det gäller industripolitiken och politiken för att främja små och medelstora företag. Landet måste dock fullfölja sitt privatiserings- och omstruktureringsprogram.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Målet i EU:s industripolitik är att öka konkurrensen för att höja levnadsstandarden och öka sysselsättningen. Den syftar till att skapa förutsättningar för nya initiativ, utveckling av företag och industrisamarbete inom EU samt till att bättre ta tillvara den industriella potentialen för innovation, forskning och teknisk utveckling. EU:s industripolitik förenar instrument från flera olika politikområden. Vissa gäller marknadens funktion (produktspecifikationer och marknadstillträde, handelspolitik, statligt stöd och konkurrenspolitik) och andra företagens benägenhet att anpassa sig till förändringar (stabil makroekonomisk miljö, teknik, utbildning osv.).

För att klara konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU bör industrin i kandidatländerna ha uppnått en viss nivå av konkurrenskraft vid anslutningen till unionen. Kandidatländerna ska kunna visa att de för en politik som syftar till att skapa öppna och konkurrenspräglade marknader i enlighet med bestämmelserna i artikel 157 (tidigare artikel 130) i EG-fördraget. Det goda samarbetet mellan EU och kandidatländerna, som grundar sig på Europaavtalet, på områdena industri, investeringar, standardisering och utvärdering av huruvida EG:s bestämmelser efterlevs är ett annat viktigt tecken på kandidatländernas framsteg.

UTVÄRDERING

I sin industripolitik fortsätter Ungern att prioritera främjandet av den ungerska industrin samt inhemska och utländska investeringar. Privatiseringsprocessen måste fullföljas.

Genom att modernisera sin industripolitik har Ungern gjort stora framsteg sedan 1997 års yttrande. Man måste dock hejda de ökande regionala klyftorna och förbättra situationen för lokala småföretag i förhållande till de multinationella företagen.

Förhandlingarna om detta kapitel i EG:s regelverk har preliminärt avslutats och Ungern har inte begärt något övergångssystem. Landet har uppfyllt sina åtaganden (se rapporten 2002).

När det gäller små och medelstora företag har Ungern antagit den europeiska stadgan för småföretagen. Széchenyi-planen, som utformats för att främja små och medelstora företag, lanserades 2001. Planen ska ses över för att koncentreras på små och medelstora företag liksom på föranslutningsprojekt.

Ungern har fortsatt sina insatser för att förbättra företagsklimatet. De är dock fortfarande svårt att skaffa fram kapital, och definitionen av små och medelstora företag stämmer inte helt överens med EG:s regelverk. Man behöver också göra insatser när det gäller tjänster som ska stödja små och medelstora företag.

Genom att modernisera sin industripolitik har Ungern gjort stora framsteg sedan 1997 års yttrande. Man måste emellertid underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering liksom förbättra stödprogram och stödtjänster.

Förhandlingarna om detta kapitel i EG:s regelverk har preliminärt avslutats och Ungern har inte begärt något övergångssystem. Landet har uppfyllt sina åtaganden (se rapporten 2002).

Sedan 1998 deltar Ungern i unionens tredje fleråriga program för små och medelstora företag (1997-2000) (1).

See also