Cypern

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande KOM(93) 313 slutligKommissionens rapport KOM(1998) 710 slutligKommissionens rapport KOM(1999) 502 slutligKommissionens rapport KOM(2000) 702 slutligKommissionens rapport SEK(2001)1745Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1993 bedömde kommissionen att Cyperns anslutning till EG inte skulle få någon större inverkan på de produktioner som är typiska för Medelhavsområdet. Denna bedömning bekräftades i rapporten från november 1998, vilket också beror på att den cypriotiska jordbrukssektorn inte är särskilt omfattande. Det bör dock betonas att landet har gjort framsteg för att förbereda jordbrukets och den cypriotiska jordbrukspolitikens integrering med den gemensamma jordbrukspolitiken.

I rapporten från oktober 1999 bekräftades Cyperns arbete med jordbrukslagstiftningen inför den framtida integrationen med den gemensamma jordbrukspolitiken och betonades att landet behövde inrätta administrativa strukturer. När det gällde fiske saknades många bestämmelser för fiskeflottan, trots vissa framsteg. Institutionerna behövde också förstärkas för att kunna genomföra fiskeripolitiken.

I rapporten från november 2000 betonades att det fortfarande krävdes stora insatser, framför allt när det gällde den gemensamma organisationen av marknader, även om vissa delar av den cypriotiska lagstiftningen hade anpassats till EG:s regelverk. Lagstiftningen om fiske tillämpades bättre och infrastrukturerna hade byggts ut. Inga framsteg hade gjorts på området marknadsåtgärder.

I rapporten från november 2001 konstaterades att landet fortsätter att anpassa sin jordbrukslagstiftning till regelverket.

På fiskeområdet hade Cypern gjort framsteg när det gäller inspektioner och kontroller, utbyggnad av förvaltningens kapacitet, resursförvaltning och strukturåtgärder. Ett fartygsregister hade upprättats och landet hade fortsatt att minska antalet fartyg som fiskar på öppet hav. Man hade dessutom inrättat ett satellitövervakningssystem.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Målet med den gemensamma jordbrukspolitiken är att upprätthålla och utveckla ett modernt jordbrukssystem som garanterar en skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen och en försörjning av livsmedel till rimliga konsumentpriser, samtidigt som den ska garantera fri rörlighet för varor inom Europeiska gemenskapens territorium.

Den gemensamma fiskeripolitiken omfattar en gemensam organisation av marknader, strukturpolitik, avtal som ingås med tredje land, förvaltning och bevarande av fiskeresurser samt vetenskaplig forskning till stöd för dessa verksamheter.

UTVÄRDERING

Jordbruk

År 2000 stod jordbruket för 3,8 procent av bruttoförädlingsvärdet mot 4,2 procent år 1999. Jordbrukets andel av den totala sysselsättningen gick från 9,5 procent år 1999 till 9,2 procent år 2000. Jordbruksproduktionen har minskat med 4,9 procent i förhållande till 1999.

Jordbruksbudgeten år 2001 var en ökning med nästan 40 miljoner euro i förhållande till år 2000 (119,75 miljoner euro mot 80,5 miljoner euro). Europeiska unionens överskott i handelsbalansen uppgår år 2000 till 233,9 miljoner euro i förhållande till 152,3 miljoner euro år 1999.

Fiske

Denna sektor står för ca 4 procent av det totala bruttoförädlingsvärde som genereras inom jordbrukssektorn. Produktionen ökade från 1991 till 1996 med 4,5 procent per år. Den är dock inte tillräcklig för att tillgodose den nationella konsumtionen.

När det gäller resursförvaltning, inspektioner och kontroller ändrade man i juni 2000 lagstiftningen om fiske genom att införa bestämmelser för beviljande av licenser till fartyg som fiskar utanför territorialvattnen. Förfarandet för att bevilja fiskelicenser stämmer nu överens med EG:s regelverk. Inspektörernas kapacitet har också utökats. Vattenbruket regleras av en lag från juni 2000. När det gäller statsstöd subventionerar den cypriotiska regeringen fartyg som fiskar i internationella vatten i Medelhavet.

Cyperns genomförande av regelverket för fiske har framskridit betydligt. Man behöver dock göra ytterligare insatser, framför allt när det gäller tillämpningen av saluföringsstandarder och erkännande av producentorganisationer. Cypern måste också fortsätta att verka för att minska antalet fartyg som bedriver havsfiske.

På ett internationellt plan är Cypern på väg att ratificera vissa av FN:s och FAO:s specifika avtal. Landet har också godkänt instiftandet av Allmänna fiskerirådet för Medelhavet.