Litauen

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(1997)2007 slutlig - Ej offentliggjort i EGT]

Kommissionens rapport [KOM(1998)706 slutlig - Ej offentliggjord i EGT]

Kommissionens rapport [KOM(1999) 507 slutlig - Ej offentliggjord i EGT]

Kommissionens rapport [KOM(2000) 707 slutlig - Ej offentliggjord i EGT]

Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1204 slutlig - Ej offentliggjord i EUT].

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 bedömde kommissionen att det var nödvändigt att fortsätta det sociala reformarbetet, avsevärt förbättra det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet och förstärka den sociala dialogen. Den uppmanade dessutom Litauen att anstränga sig för att anpassa sin lagstiftning till EU:s krav på sådana områden som hälsa och säkerhet, arbetsrätt och lika möjligheter samt att fortsätta att utveckla de strukturer som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av lagstiftningen. Kommissionens slutsats var att Litauen, under förutsättning att landet fortsätter sina ansträngningar, på medellång sikt borde kunna uppfylla de förpliktelser som ett EU-medlemskap innebär.

I rapporten från november 1998 konstaterades att Litauen gjort framsteg rörande lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, men att landet fortfarande måste göra mycket stora ansträngningar för att införliva och genomföra EG:s regelverk om sysselsättning och sociala frågor.

Sedan dess har Litauen gjort vissa framsteg, särskilt på området för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Av rapporten för 2003 framgår att Litauen fullgör huvuddelen av åtagandena och kraven från anslutningsförhandlingarna i fråga om arbetsrätt, jämställdhet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, den sociala dialogen, sysselsättningspolitik, social integration samt social trygghet. Litauen borde kunna tillämpa gemenskapens regelverk på alla områden redan från anslutningsdagen.

Litauen uppfyller de flesta av kraven för anslutning på områdena folkhälsa, Europeiska socialfonden och kampen mot diskriminering, men bör trots detta öka sina insatser ytterligare inom dessa områden.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Förutom särskilda åtgärdsprogram, i synnerhet när det gäller folkhälsoområdet och Europeiska socialfonden, omfattar regelverket på det sociala området bestämmelser om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, arbetsrätt och arbetsvillkor, lika möjligheter för kvinnor och män, samordning av sociala trygghetssystem för migrerande arbetstagare samt tobaksprodukter.

På alla dessa områden fastställs i EU:s sociallagstiftning minimikrav, som kompletteras med skyddsklausuler för medlemsländer som har mer långtgående bestämmelser.

Dessutom innehåller artiklarna 138 och 139 i fördraget (f.d. artiklarna 118a och 118b) bestämmelser om samråd mellan arbetsmarknadens parter och social dialog på EU-nivå.

UTVÄRDERING

Arbetslösheten uppgick i maj 2000 till 14,7 %, vilket är den högsta nivån sedan självständigheten. Litauen har vidtagit åtgärder för att försöka ta itu med problemet, bland annat inrättades i september 1999 ett sysselsättningscentrum för ungdomar i Vilnius. I rapporten för 2003 preciseras att arbetslösheten uppgick till 13,1 % är 2002 och till 13,8 % under det första kvartalet 2003. När det gäller sysselsättningspolitiken måste Litauen genomföra de prioriteringar som fastslogs i dokumentet om gemensam utvärdering för att kunna delta fullt ut i den europeiska sysselsättningsstrategin.

Under 2000 vidtog Litauen ett flertal lagstiftningsåtgärder för att införliva EG:s lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Fyra nya lagar har antagits, som möjliggör ett införlivande av direktiven om arbetsutrustning, varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet, fiskefartyg och buller. Omedelbart före anslutningen har Litauen nästan genomfört anpassningen av sin lagstiftning på detta område.

När det gäller den sociala dialogen påpekas det i rapporten från november 2000 att Litauen fortfarande inte har kommit särskilt långt. Trepartsorganen dominerar och staten spelar fortfarande en central roll. En lag som syftar till att främja den bilaterala dialogen inom företagen antogs i februari 2000. I rapporten för 2003 anges att Litauen redan har den institutionella och administrativa struktur som krävs för att främja utvecklingen av den sociala dialogen men att den administrativa kapaciteten bör förstärkas både hos arbetsmarkandens parter och hos myndigheterna.

Även om den nationella lagstiftningen redan täcker vissa grundläggande bestämmelser i EU:s lagstiftning om icke-diskriminering, kan man konstatera att principen om lika möjligheter inte alltid respekteras. För att åtgärda detta har Litauen inrättat en ombudsman. Denna ombudsman kan bland annat göra inspektioner av arbetsgivarnas genomförande av lagen om lika möjligheter. Den nationella arbetsinspektionen kompletterar ombudsmannens arbete.

När det gäller likabehandling av män och kvinnor har Litauen omedelbart före anslutningen införlivat större delen av lagstiftningen på detta område.

Kommissionen underströk redan i sin rapport för 2000 att ytterligare ansträngningar krävdes på folkhälsoområdet. Litauen har redan vidtagit åtgärder i enlighet med direktiven om tobak, men i rapporten för 2003 fastställs att genomförandet av lagstiftningen på detta område bör avslutas fullt ut. Litauen har också förklarat att landet vill delta i EU:s program för förebyggande av aids och andra smittsamma sjukdomar samt drogmissbruk. En nationell hälsofond inrättades 1999 med syftet att finansiera hälsoprogram och offentliga organ med ansvar för folkhälsan. Enligt rapporten för 2003 överensstämmer Litauens lagstiftning för att bekämpa smittsamma sjukdomar med EU:s krav. För att kunna genomföra dessa krav fullt ut krävs dock att landet gör betydande administrativa och tekniska insatser och kapaciteten måste ökas. Litauen bör också ta itu med ökningen av utgifterna på hälso- och sjukvårdsområdet och arbeta för att förbättra folkhälsan.

I rapporten för 2003 fastslås att Litauen håller på att avsluta insatserna för att få sin lagstiftning att överensstämma med EU:s lagstiftning på området arbetsrätt och att anpassningar fortfarande krävs på följande områden: europeiska företagsråd, utstationering av arbetstagare, deltidsarbete och visstidsarbete.

Trots de avsevärda framsteg som gjorts under 2003 när det gäller Europeiska socialfonden, inklusive Equal-initiativet, måste ytterligare ansträngningar omedelbart göras för att stärka den administrativa kapaciteten när det gäller förvaltning, genomförande, uppföljning, revision och kontroll, både på regional och på nationell nivå.

Under år 2004 bör kommissionen och Litauen färdigställa ett gemensamt memorandum om social integration i vilket de ska fastställa de största utmaningarna i samband med främjandet av social integration och eventuella riktlinjer för politiken på detta område. På grundval av detta bör man på nationell nivå utarbeta en integrerad strategi och en handlingsplan.

Slutligen bör man på området socialt skydd fortsätta att sträva efter att uppnå de strategiska målen från det nationella programmet för social integration av funktionshindrade, bl.a. de mål som syftar till att främja social integration och lika möjligheter. Det krävs fortsatta insatser bl.a. för att anta och genomföra reformen av socialförsäkrings- och pensionssystemet.

Senast ändrat den 19.01.2004