Ny hälsostrategi för EU (2008-2013)

Den här vitboken fastställer en ny hälsostrategi för EU till och med 2013 för att hantera befolkningens mest uttalade hälsoproblem, t.ex. åldrandet, gränsöverskridande hot mot hälsan eller sjukdomar som är kopplade till en ohälsosam livsstil. Strategin syftar också till att genom en gemensam strategisk ram stärka EU:s samarbete inom områden där medlemsländerna inte kan agera själva, att försäkra sig om en större förståelse av hälsan på europeisk och global nivå och att ge hälsan ett större utrymme inom politiken. I vitboken föreslås för detta syfte fyra principer och tre strategiska mål för de kommande åren.

RÄTTSAKT

Kommissionens vitbok av den 23 oktober 2007 med titeln "Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008-2013" [KOM(2007) 630 slutlig - ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Hälsosektorn är huvudsakligen medlemsländernas ansvar. Europeiska unionens (EU) uppgift är enligt de europeiska fördragen att komplettera medlemsländernas arbete och bidra med ett europeiskt mervärde, särskilt när det gäller allvarliga hot mot hälsan, frågor som har gränsöverskridande eller internationella verkningar samt frågor som gäller fri rörlighet för varor, tjänster och personer.

Därför är det nödvändigt med ett samarbete över olika sektorer. Hälsoskyddet måste också säkerställas genom all EU-politik.

Den nya strategi som fastställs genom den här vitboken gäller alltså hälsa inom alla områden. Genom en gemensam strategisk ram måste den också möta allt mer uttalade problem med folkhälsan, t.ex. befolkningsändringar, pandemier, bioterrorism och sjukdomar som är kopplade till en ohälsosam livsstil.

Vitboken föreslår fyra principer för de kommande åren.

Princip I: en strategi baserad på gemensamma hälsovärderingar

Kommissionen och medlemsländerna har samarbetat för att utveckla en strategi för EU:s hälso- och sjukvårdssystem som bygger på gemensamma värderingar.

Rådet antog under 2006 ett yttrande om värderingarna, som framhäver övergripande värderingar som allmängiltighet, tillgång till vård av bra kvalitet, rättvisa och solidaritet.

Troligtvis kommer man också att anta en ny förklaring om gemensamma värderingar för hälsopolitiken i vidare bemärkelse, som bygger på yttrandet.

I EU:s hälsopolitik måste man även ta hänsyn till patienternas rättigheter, t.ex. delaktighet i beslutsfattandet och kunskaper om hälsa. Det gör att program som uppmuntrar till kunskaper om hälsa för olika åldersgrupper bör stödjas av kommissionen.

Det finns fortfarande skillnader när det gäller hälsa mellan olika medlemsländer och regioner, och även globalt sett. Den förväntade livslängden skiljer sig åt mycket mellan de europeiska länderna. Eftersom en minskning av skillnaderna är kopplat till en bättre hälsa kommer kommissionen att föreslå åtgärder som ska bidra till minskade skillnader.

Hälsopolitiken måste bygga på bästa möjliga vetenskapliga belägg. Av den anledningen måste kommissionen samla in jämförbara uppgifter från medlemsländerna. Därför är det nödvändigt med ett system med hälsoindikatorer med gemensamma metoder för insamling av jämförbara hälsodata på alla nivåer.

Princip II: god hälsa är mer värd än största rikedom

En frisk befolkning är en förutsättning för ekonomisk produktivitet och välstånd. Antalet förväntade friska levnadsår, d.v.s. antalet år som befolkningen lever i god hälsa, är faktiskt en nyckelfaktor för ekonomisk tillväxt.

De kostnader som kan kopplas till dålig hälsa utgör en stor börda för samhället. Hälso- och sjukvårdsutgifterna borde alltså i första hand investeras i förebyggande åtgärder, för att skydda befolkningens allmänna hälsa.

Det är inte alltid så lätt att förstå den ekonomiska effekten av en bättre hälsa och ekonomiska faktorer som rör hälsa och sjukdom. Kommissionen och medlemsländerna måste utarbeta ett program för analytiska studier av det ekonomiska sambandet mellan hälsostatus, hälsoinvesteringar och ekonomisk tillväxt.

Princip III: integrera hälsa i all politik

Hälsopolitiken är inte ensamt avgörande när det gäller hälsofrågor. Andra politikområden, som miljö, forskning, regionalpolitik, reglering av läkemedel och livsmedel, samordning av de sociala trygghetssystemen och tobaksskatten spelar en central roll. Därför är det viktigt att skapa synergier mellan alla områden som är viktiga när det gäller hälsofrågor.

Om hälsoaspekten integreras i all politik kan EU:s åtgärder bli effektivare.

Globaliseringen innebär också att principen måste tillämpas i EU:s externa politik, bl.a. när det gäller utveckling och handel.

Kommissionen och medlemsländerna måste alltså öka integreringen av hälsofrågor i EU:s politik, medlemsländernas politik och den regionala politiken.

Princip IV: stärkt roll för EU i globala hälsofrågor

För att skydda hälsan för medborgare i EU och i tredje land på ett bättre sätt måste EU bidra mer till den globala hälsan. EU:s åtgärder bör inte skiljas från världspolitiken.

Dessutom måste EU:s status hos internationella organisationer höjas och samarbetet med partner stärkas.

Slutligen måste en lämplig integrering av hälsa i EU:s mekanismer för externt bistånd säkerställas och internationella hälsoavtal tillämpas, särskilt det internationella hälsoreglementet.

Förutom principerna finns det tre strategiska mål som fastställer EU:s hälsoåtgärder för de kommande åren.

Mål I: främja god hälsa i ett åldrande Europa

I Europa är födelsetalen låga och människor lever allt längre. Under de kommande åren kommer befolkningens åldrande med all säkerhet att medföra ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård.

Det gör att hälso- och sjukvårdsutgifterna kan öka. Ökningen kan dock halveras om befolkningen håller sig frisk när den åldras.

Därför ska kommissionen stödja åtgärder som främjar hälsan för äldre, vuxna i arbetsför ålder och barn, så att befolkningen blir mer produktiv och åldras med hälsan i behåll.

Dessutom ska övriga åtgärder genomföras, särskilt i fråga om tobak, kost, alkohol och psykisk hälsa, och riktlinjer för cancerscreening utarbetas.

Mål II: skydda medborgarna från hot mot hälsan

Skydd av hälsan är obligatoriskt inom EU. På EU-nivå består skyddet av vetenskapliga riskbedömningar, beredskap och insatser för epidemier och bioterrorism, förbättring av arbetstagarnas säkerhet och åtgärder som gäller olyckor.

Ett samarbete inom EU och en samordning mellan medlemsländerna och internationella aktörer måste ändå påbörjas för att bekämpa pandemier, biologiska händelser och bioterrorism.

De verkningar som nya hot, som t.ex. kan kopplas till klimatförändringen, har på folkhälsan måste också utvärderas, och mekanismer för övervakning av och insatser vid hälsohot måste stärkas.

Mål III: stödja dynamiska hälsosystem och ny teknik

Med ny teknik kan man på ett bättre sätt förebygga sjukdomar och underlätta patientsäkerheten.

Därför är det nödvändigt att införa ett EG-regelverk för säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet och ta fram åtgärder för att stödja medlemsländerna och regionerna när det gäller att förvalta innovation i hälsosystemen.

Genomförandemekanismer och finansiering

Medlemsländerna måste ha ett nära samarbete för att uppfylla strategins mål. Kommissionen kommer att föreslå en strukturerad samarbetsmodell för genomförandet av strategin för att underlätta medlemsländernas samarbete.

Strategin ska finansieras av de befintliga finansieringsinstrumenten, som upphör att gälla under 2013.

Senast ändrat den 17.05.2011