Säkerhet på arbetsplatsen — manuell hantering av laster

Syftet med direktivet är att säkerställa att arbetstagare i Europeiska unionen är skyddade mot riskerna i samband med manuell hantering av laster*.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 90/269/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för hälsa och säkerhet vid manuell hantering av laster där det finns risk för att arbetstagare drabbas av skador, särskilt i ryggen (fjärde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG).

SAMMANFATTNING

Syftet med direktivet är att säkerställa att arbetstagare i Europeiska unionen är skyddade mot riskerna i samband med manuell hantering av laster*.

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I direktivet fastställs hälso- och säkerhetskrav för manuell hantering av laster när det finns risk att arbetstagare drabbas av i synnerhet ryggskador.

VIKTIGA PUNKTER

Arbetsgivarna ska göra allt de kan för att undvika behovet av att arbetstagare manuellt hanterar laster.

När manuell hantering inte kan undvikas ska arbetsgivaren ändra på hur arbetet är organiserat, eller tillhandahålla hjälpmedel till arbetstagarna för att minska risken, genom att

• organisera arbetsplatserna så att hanteringen blir så säker som möjligt,
• bedöma, om möjligt på förhand, hälso- och säkerhetsförhållandena för typen av arbete, i synnerhet lastegenskaperna,
• undvika eller minska risken för i synnerhet ryggskador, genom att göra vad som helst som är möjligt med avseende på arbetsmiljön och aktiviteten,
• säkerställa att arbetstagarna får information om en lasts vikt och viktfördelning,
• säkerställa korrekt utbildning, samråd och delaktighet för arbetarna när det gäller att hantera laster och de potentiella riskerna.

Det finns risk för ryggskador om lasten

• är för tung eller för stor,
• är otymplig eller svår att få grepp om,
• är instabil eller har ett innehåll som kan förskjutas,
• är placerad så att man måste hantera den på ett visst avstånd från kroppen eller är tvungen att vrida eller flytta på kroppen,
• på grund av sin karaktär sannolikt kan orsaka skador, särskilt i händelse av en sammanstötning.

Fysisk ansträngning kan leda till skador om den

• är alltför påfrestande,
• bara utförs genom att man vrider kroppen,
• sannolikt leder till att lasten plötsligt kommer i rörelse,
• utförs i en ostadig kroppsställning.

Arbetsmiljön kan öka risken om

• det inte finns tillräckligt med utrymme för att utföra arbetet,
• det finns skillnader i golvnivån eller om golvet är instabilt, ojämnt eller halt,
• förhållandena förhindrar att laster hanteras på säker höjd eller i lämplig kroppsställning,
• temperaturen, fuktigheten eller ventilationen är otillfredsställande.

Verksamheten kan utgöra en risk om den innebär

• alltför stor ansträngning som särskilt belastar ryggraden,
• otillräcklig vila eller återhämtningstid,
• för långa avstånd att lyfta, sänka eller bära lasten,
• en arbetstakt som påtvingas arbetstagaren genom en process som han eller hon inte själv kan påverka.

Arbetstagaren kan vara utsatt för risk om hon eller han

• är fysiskt olämplig att utföra uppgiften,
• bär olämplig klädsel, eller
• har otillräcklig kunskap eller utbildning.

VIKTIGT BEGREPP

* Manuell hantering av laster: i detta direktiv avses med detta alla slags transporter eller förflyttningar som innefattar att lyfta, sätta ned, skjuta, dra, bära eller flytta en last som innebär en risk för i synnerhet ryggskador.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktivet började gälla den 12 juni 1990.

Senast ändrat 24.09.2015