Indikatorer på utbildningens kvalitet i skolorna
Huvudsyftet med den här rapporten är att fastställa en uppsättning indikatorer på utbildningens kvalitet i skolorna, som ska underlätta bedömningen av systemen på nationell nivå. Indikatorerna kan användas för att kartlägga de frågor man måste arbeta vidare med. På så sätt kan länderna i EU lära av varandra genom att jämföra sina resultat.
RÄTTSAKT
Europeisk rapport om utbildningens kvalitet i skolorna: sexton kvalitetsindikatorer - Rapport grundad på arbetet inom kommittén för kvalitetsindikatorer, maj 2000 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
SAMMANFATTNING
Rapporten om utbildningens kvalitet i skolorna har utarbetats av de experter från utbildningsministerierna i 26 länder som deltog i arbetsgruppen "Kvalitetsindikatorer".
Utmaningar för utbildningens kvalitet i Europa
Utifrån rapportens indikatorer och referensvärden har följande fem utmaningar fastställts:
På EU-nivå är den främsta utmaningen fortfarande att ge alla européer en hög utbildningsnivå.
De fyra stora bedömningsområdena
Arbetsgruppen har valt ut sexton indikatorer som omfattar följande fyra större områden:
I rapporten analyseras tillgängliga uppgifter för varje indikator (illustreras i diagram och tabeller) samtidigt som gemensamma faktorer för de olika medlemsländerna identifieras. Viktiga frågor tas upp för att stimulera till debatt och exempel på goda metoder redovisas.
MER OM DE 16 INDIKATORERNA
Matematik
Solida kunskaper i matematik, som ger analytisk förmåga och förmåga till logiskt resonemang, är en viktig del i läroplanerna. Enligt tillgängliga uppgifter är dock skillnaderna stora när det gäller var i läroplanerna betoningen ligger. Ibland läggs till exempel större vikt vid geometri än vid algebra.
De viktigaste utmaningarna inom matematiken är att utveckla en undervisningsmetod som främjar en positiv inställning till matematiken, uppmuntra eleverna att utveckla och bibehålla sina kunskaper inom detta område och, om möjligt, fastställa de gemensamma kunskaper och färdigheter inom matematiken som de europeiska medborgarna bör ha.
Det finns exempel på goda metoder i bland annat Cypern, som anordnar tävlingar i matematik för elever i alla åldrar, Frankrike, som har inrättat ett nationellt observationsorgan för matematikundervisning, och Tyskland, som har utarbetat studiematerial till stöd för lärarna.
Läsfärdighet
Förmågan att läsa och förstå texter är grundläggande för individernas kunskapsutveckling, personliga utveckling och sociala integration. Rapporten visar att hemmiljön och vissa faktorer hos enskilda elever, t.ex. kön, har stor betydelse.
Fortfarande kvarstår frågor som t.ex. hur tillgången till böcker på högstadiet och i gymnasiet, på bibliotek och hos bokhandlare kan förbättras, hur föräldrarna kan påverkas att delta i barnens inlärning och hur ungdomar kan lockas till läsning (reklam, tv, cd-rom m.m.).
Ett exempel på nationella initiativ är det i Tyskland, där eleverna under tre månaders tid gratis får en dagstidning, vars innehåll lärarna sedan använder systematiskt i undervisningen. Intressanta är även erfarenheterna från Sverige, där föräldrar till barn i åldrarna 10 till 12 uppmuntras att under en halvtimme varje dag läsa en bra bok tillsammans med sitt barn.
Naturorienterande ämnen
Naturvetenskapen utvecklar elevernas förmåga att analysera, undersöka och experimentera, vilket är en förutsättning för tekniska framsteg. Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan länderna när det gäller kunskaperna i de naturorienterande ämnena, och att faktorer som motivation, kön, metodik, de naturvetenskapliga studiernas och yrkenas status etc. också inverkar på resultaten.
Hur ska alla studenter uppmuntras att bli tillräckligt intresserade av naturvetenskap och hur kan inlärning främjas genom de mest effektiva metoderna och genom praktiska experiment? Detta är frågor som rapporten vill väcka debatt om.
Exempel på goda metoder enligt rapporten är Slovakiens initiativ "Schola Ludus", som syftar till att främja naturvetenskaplig utbildning genom interaktiva utställningar som besöker olika platser i landet, och det europeiska initiativet "Kvinnor och vetenskap", som illustrerar naturvetenskapens historia genom kvinnornas insatser.
Informations- och kommunikationsteknik (IKT)
IKT får allt större betydelse för vårt dagliga liv och gör det möjligt att anamma nya sätt att lära, leva, arbeta, konsumera och roa sig.
Trots de skillnader som finns när det gäller inställningen till IKT i läroplanerna (i vissa länder betraktas IKT som ett verktyg medan det i andra betraktas som ett separat ämne) har flertalet länder för avsikt att öka IKT-användningen.
Frågor som återstår att besvara är hur man kan främja IKT-användningen hos alla, även i de minst gynnade och de utsatta delarna av befolkningen, och hur man kan uppmuntra lärare inom alla ämnesområden att utbilda sig och skaffa den kompetens som behövs.
Föredömet är Island, där alla elever i de högre årskurserna får en egen bärbar dator - ett mål som alla länder i Europa bör eftersträva. På EU-nivå finns initiativen eEurope och eLearning, som syftar till att öka IKT-användningen.
Främmande språk
Att behärska flera EU-språk har blivit en absolut förutsättning för de medborgare i Europeiska unionen som vill kunna dra nytta av de yrkesrelaterade och personliga möjligheter som öppnats för dem i och med den inre marknaden.
Enligt tillgängliga uppgifter tycks det finnas ett samband mellan ett lands officiella språk och ungdomarnas benägenhet att tala ett annat språk. I de länder vars språk är mindre utbredda (t.ex. Danmark och Sverige) är viljan att lära sig ett annat språk större än i de länder vars språk är mer utbredda (t.ex. Frankrike och Spanien). Sociala och kulturella faktorer har också stor betydelse.
Viktiga utmaningar är att främja ungdomarnas intresse för att lära sig språk och att utveckla metoder som kan öka elevernas självförtroende när det gäller att tala ett annat språk än modersmålet. I Belgien anordnar utbildningsministeriet kurser i 18 språk, såväl europeiska som icke-europeiska. På EU-nivå finns Europeiska kvalitetsutmärkelsen, som syftar till att öka intresset för att lära sig språk genom betoning av nyskapande projekt.
Att kunna lära
Att kunna lära sig hela livet är en förutsättning för att lyckas i arbetslivet och samhället. För att inlärningen ska bli så effektiv som möjligt gäller det att veta hur man ska gå till väga för att lära sig, och att ha en uppsättning ändamålsenliga hjälpmedel och strategier.
Några uppgifter för hela Europa finns ännu inte, men vissa medlemsländer har redan utvecklat metoder för att förstå framgång och misslyckande i skolan. Utmaningen består i att se till att de färdigheter som krävs för förmågan att lära sig prioriteras politiskt så att läroplaner kan anpassas och fortbildning för lärare stödjas.
Samhällsorienterande ämnen
Att förbereda ungdomarna för deras roll som medborgare innebär också att ge dem en samhällskultur som bygger på principerna om demokrati, jämlikhet och frihet, men även ett erkännande av rättigheter och skyldigheter. I rapporten framhålls särskilt svårigheten att främja social och kulturell mångfald och behovet av att göra lärarna mer medvetna om hur viktig deras roll är i elevernas utveckling till goda samhällsmedborgare.
I Grekland sammanträder valda gymnasieelever varje år i ett ungdomsparlament och diskuterar aktuella frågor. I Italien har alla högstadie- och gymnasieskolor en stadga över elevernas rättigheter och skyldigheter.
Antalet elever som avbryter skolgången
De som lämnar utbildningen i förtid saknar ofta både grundläggande färdigheter och yrkesutbildning och har därför ofta svårt att få ett arbete. Personer som är ovilliga att satsa på livslångt lärande löper risk att drabbas av långtidsarbetslöshet.
I rapporten betonas att de stora skillnader som finns mellan länderna inte bara beror på skillnaderna mellan utbildningssystemen utan också på socioekonomiska skillnader. I Tyskland finns till exempel ett dubbelt system där eleverna gör praktik på ett företag samtidigt som de yrkesutbildar sig. På så vis kan de skaffa sig yrkeskvalifikationer. En hög bortfallsfrekvens kan även bero på ekonomiska faktorer såsom hög arbetslöshet, skillnader mellan stads- och landsbygdsekonomin etc.
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 ställde man upp målet att före 2010 ha halverat antalet 14-18-åringar som enbart har grundskoleutbildning. I Nederländerna försöker man förhindra att elever lämnar skolan i förtid genom samarbete mellan skolor på regional nivå, och i Tyskland erbjuder näringslivets aktörer praktikplatser.
Avslutad gymnasieutbildning
Antalet elever som avslutar sin gymnasieutbildning är en viktig indikation på hur framgångsrikt utbildningssystemet är. I rapporten betonas att en elevs framgångar inte kan betraktas skilt från resten av elevens skolgång. Inte heller kan man bortse ifrån den betydelse som landets ekonomiska situation har.
De viktigaste utmaningarna är att öka ungdomarnas motivation och ge dem en bättre förståelse för kopplingen mellan teoretiska studier och praktiskt arbete, och att öka elevernas intresse för att utveckla ett livslångt lärande.
Antalet personer som deltar i högre utbildning
De möjligheter som den högre utbildningen erbjuder får allt större betydelse. Det är dock viktigt att man förutser tendenser i efterfrågan mot bakgrund av ny teknisk utveckling, arbetsmarknadstendenser osv.
I rapporten beskrivs skillnaderna mellan olika skolsystem, särskilt när det gäller läroplanerna (vissa ämnen ingår inte på universitets- eller högskolenivå i vissa länder, medan de gör det i andra) och huruvida det finns möjligheter till yrkesutbildning (när sådana saknas fortsätter ungdomarna studera). När arbetsmarknaden är mättad fortsätter ofta de som har svårigheter att hitta ett arbete att studera på högskolenivå. Ett högt deltagande i utbildning leder till mycket kvalificerad arbetskraft, vilket kommer att göra det ännu svårare att hitta ett arbete inom vissa branscher för de som inte har högskoleexamen.
Ett högt deltagande som sträcker sig över ett brett åldersspektrum får också stor betydelse för hur stor andel av befolkningen som inte står till arbetsmarknadens förfogande vid ett visst tillfälle. Enligt rapporten är dessutom antalet kvinnor som deltar i högre utbildning i allmänhet högre än antalet män.
Faktorer som bör undersökas enligt rapporten är bland annat följande: fördelningen mellan män och kvinnor inom olika ämnesområden, kopplingen mellan valet att fortsätta med högre studier och situationen på arbetsmarknaden samt förhållandet mellan deltagandet av äldre och produktivitet på arbetsmarknaden.
Utvärdering och styrning av skolutbildningen
Utvärdering och styrning gör det möjligt för skolorna att jämföra sig med andra likvärdiga institutioner. Alla länder söker efter den bästa metoden att mäta skolornas resultat, vilket antingen sker genom intern eller extern utvärdering, eller en kombination av båda.
I Österrike har en webbplats inrättats för att skolor ska kunna få tillgång till information, idéer och förslag på tillvägagångssätt för utveckling av läroplaner. Denna rapport utgör i sin tur ett viktigt europeiskt bidrag till att förbättra utvärderingssystemen i Europa.
Föräldradeltagande
Föräldrarnas deltagande i barnens utbildning har stor betydelse när det gäller att förbättra skolans funktion och höja kvaliteten på barnens utbildning. I rapporten understryks hur föräldrarna kan delta på frivillig basis genom direkt deltagande i utbildningsaktiviteter eller genom rådgivande organ, frivilligorganisationer och föreningar med aktiviteter efter skolans slut.
Denna indikator ger upphov till viktiga grundläggande frågor rörande föräldrarnas roll och inflytande när det gäller vilket mervärde de kan tillföra och under vilka förhållanden deras bidrag är mest relevanta och ändamålsenliga.
Det finns många exempel på goda metoder, bland annat i Tyskland, där seminarier anordnas för föräldrar i syfte att informera dem om nya utvecklingstendenser när det gäller inlärning och undervisning.
Utbildning och fortbildning av lärare
Lärarnas roll och ställning förändras på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Behovet av fortlöpande utbildning när det gäller nya redskap (IKT) går hand i hand med behovet att möta elevernas ständigt nya behov och förväntningar. I de europeiska länderna finns ett skriande behov av grundutbildning av hög kvalitet för lärare som därefter kompletteras av bra introduktionskurser och fortbildning under yrkesutövandet.
I rapporten anges att uppgifter om grundutbildning för lärare finns (se Eurydice -nätverket), men att uppgifter om fortbildning för lärare är svårare att få fram. Denna indikator skiljer dels på allmän/specialiserad utbildning för ämnesundervisning, dels på pedagogisk och praktisk utbildning kopplad till läraryrket.
Även om skillnaderna är stora mellan olika länder ger rapporten underlag för en diskussion om vilka åtgärder man måste vidta för att se till att lärarna uppdaterar sina kunskaper och hur man ska rekrytera och behålla de effektivaste lärarna.
Antalet elever som deltar i förskoleundervisning
Förskoleundervisningen bidrar starkt till barnens känslomässiga och kognitiva utveckling, underlättar övergången från den lekfulla inlärningen till en mer formell inlärning och bidrar till att barnet lyckas i skolan.
Förskoleundervisning, som gäller barn som är minst tre år gamla, måste tillhandahållas av välutbildad personal.
Antalet elever per dator
Alla måste kunna använda datorer på ett effektivt sätt och skolorna måste därför ha ett tillräckligt antal datorer. Eftersom tekniken förändras snabbt, kan det dock ibland vara bättre att ge skolan färre datorer men i gengäld se till att dessa byts ut i takt med att de blir omoderna. När utbildningssystemen ställs inför nödvändigheten att förse ett stort antal skolor med dyrbar utrustning väljer man ibland samarbete med den privata sektorn. Den största utmaningen är att göra skolornas och partnerorganisationernas investeringar för att tillhandahålla datorer ekonomiskt intressanta.
Utbildningskostnader per elev och student
Hur stora finansiella resurser som ska läggas på utbildningen är ett viktigt val för de olika ländernas regeringar. Det är en långsiktig investering med stor betydelse för viktiga områden som social sammanhållning, internationell konkurrens och hållbar tillväxt.
I rapporten betonas den stora betydelse som skillnaderna i ekonomisk välfärd har. I Skottland gör partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn det möjligt för kommunala myndigheter att finansiera återuppbyggnadsprogram för skolor. Att på ett effektivt sätt fördela budgetmedlen på lokal och regional nivå och att underlätta den privata sektorns deltagande utan att skolsystemets integritet hotas är några av de utmaningar som Europas skolsystem måste hantera.
Bakgrund
Vid den konferens som anordnades i Prag i juni 1998 föreslog Europeiska unionens och kandidatländernas utbildningsministrar att en kommitté med nationella experter skulle inrättas. Syftet var att fastställa ett antal indikatorer eller referensvärden som ska underlätta den nationella utvärderingen av utbildningssystemen.
Experterna lade fram sin rapport vid det möte för utbildningsministrarna i EU-länderna och kandidatländerna som hölls i Bukarest i juni 2000.
På grundval av ett förslag från kommissionen och bidrag från medlemsländerna antog rådet den 12 februari 2001 rapporten om konkreta framtidsmål för utbildningssystemen. Det är första gången man drar upp linjerna för en övergripande och sammanhängande syn på den nationella politiken på utbildningsområdet, med följande tre mål:
Sedan rapporten om konkreta framtidsmål för utbildningssystemen godkändes har kommissionen tagit fram ett arbetsprogram som innehåller 29 indikatorer för utbildningsområdet i allmänhet.
ANKNYTANDE RÄTTSAKTER
Detaljerat arbetsprogram för uppföljning av framtidsmålen för de europeiska utbildningssystemen [Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 142 av den 14 juni 2002].
Rådets slutsatser av den 14 februari 2002 om uppföljningen av rapporten om utbildningssystemens konkreta framtidsmål inför utarbetandet av en gemensam rapport från rådet och kommissionen som skall läggas fram vid Europeiska rådets vårmöte 2002 [Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 58 av den 5 mars 2002].
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 12 februari 2001 om europeiskt samarbete om kvalitetsbedömning inom skolutbildningen [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 60 av den 1 mars 2001].
Rådets rekommendation 98/561/EG av den 24 september 1998 om europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 270 av den 7 oktober 1998].
Senast ändrat den 08.05.2006