Konkreta framtidsmål för utbildningssystemen
Denna rapport syftar till att i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 fastställa konkreta framtidsmål för de kommande tio åren för allmän och yrkesinriktad utbildning, som ska göra det möjligt för alla EU-medborgare att delta i det nya kunskapssamhället. För att förverkliga dessa mål, som fastställs gemensamt, kommer man att använda den "öppna samordningsmetoden".
RÄTTSAKT
Rapport från rådet (utbildning) till Europeiska rådet: Konkreta framtidsmål för utbildningssystemen, 14 februari 2001 [5680/01 EDU 18 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
SAMMANFATTNING
På grundval av medlemsstaternas inlägg har kommissionen och rådet fastställt ett antal gemensamma framtidsmål och angett hur systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning bör kunna bidra till att förverkliga det strategiska målet från Lissabonmötet. Det handlar om ett första dokument där man lägger fram ett övergripande och konsekvent tillvägagångssätt i den nationella utbildningspolitiken inom ramen för Europeiska unionen.
Rådet har inriktat sig på följande tre mål:
Mål 1: Att höja kvaliteten i utbildningssystemen
Allmän och yrkesinriktad utbildning är ett utmärkt redskap för att skapa social och kulturell sammanhållning och en viktig ekonomisk faktor för att stärka Europas konkurrenskraft och dynamik. Det är därför viktigt att förbättra utbildningen för lärare och utbildare och att satsa ytterligare på inlärning av grundläggande färdigheter, som ständigt måste uppdateras för att svara mot utvecklingen i kunskapssamhället. Det är också viktigt att förbättra medborgarnas läs-, skriv- och räknefärdigheter, särskilt med tanke på informations- och kommunikationstekniken, liksom deras övergripande färdigheter (till exempel förmågan att lära och att arbeta i lag). Resurserna måste utnyttjas maximalt och kvaliteten på utrustningen i skolor och utbildningscentrum förbättras. Rekryteringen till vetenskapliga och tekniska studier, som matematik och naturvetenskapliga ämnen, måste öka för att säkra Europas konkurrenskraft i morgondagens ekonomi. För att höja kvaliteten på utbildningssystemen måste även förhållandet mellan resurser och behov förbättras genom att man ger utbildningsanstalter möjlighet att etablera nya partnerskap som stöd i deras nya, mer omfattande roll.
För det första målet är de konkreta resultaten att
Mål 2: Att underlätta tillträdet för alla till utbildningssystemen
Den europeiska sociala modellen för social sammanhållning bör göra det möjligt för alla medborgare att få tillträde till de formella och icke-formella systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning genom att bland annat underlätta övergången mellan olika utbildningsvägar (till exempel från yrkesutbildning till högre utbildning) från tidig barndom till vuxen ålder. Om utbildningssystemen öppnas och blir mer attraktiva, och kanske anpassas till olika gruppers behov, kan detta vara av stor betydelse för att främja ett aktivt medborgarskap, lika möjligheter och en hållbar social sammanhållning.
Mål 3: Att öppna utbildningssystemen för omvärlden
Detta mål omfattar dels uppbyggnaden av ett europeiskt område för allmän och yrkesinriktad utbildning genom rörlighet och undervisning i främmande språk, dels en starkare koppling mellan arbetslivet, forskningen och det civila samhället som helhet.
De konkreta målen är att
BAKGRUND
Det nya strategiska målet för EU, som formulerades vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 är att bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning".
På grundval av kommissionens förslag och medlemsstaternas inlägg har rådet fastställt denna rapport. Rapporten godkändes vid Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001, och Europeiska rådet begärde att man skulle utarbeta ett detaljerat arbetsprogram.
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon rekommenderade man att den öppna samordningsmetoden skulle användas för att man ska uppnå det strategiska målet. Den öppna samordningsmetoden består av en samordnad strategi där medlemsstaterna bestämmer gemensamma mål och instrument.
ANKNYTANDE RÄTTSAKTER
Rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning [Europeiska unionens officiella tidning nr C 13 av den 18.1.2003].
Syftet med denna resolution är att främja ett närmare samarbete inom yrkesutbildning för att undanröja hindren mot geografisk och yrkesrelaterad rörlighet och främja tillgången till livslångt lärande. I detta syfte uppmanar rådet medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra tydligheten i och erkännande av färdigheter och kvalifikationer inom ramen för yrkesutbildningssystemen, samt främja ett närmare samarbete vad gäller kvalitet i de europeiska yrkesutbildningssystemen, i syfte att bygga det ömsesidiga förtroendet på en solid grund. Rådet uppmanar även kommissionen att presentera läget vad gäller arbetet inom ramen för den rapport om uppföljningen av utbildningssystemens konkreta framtidsmål som ska läggas fram under våren 2004.
Detaljerat arbetsprogram för utvärdering av de strategiska målsättningarna för utbildningssystemen i Europa [Europeiska unionens officiella tidning nr C 142/01, 14.06.2002].
Rapport från kommissionen av den 31 januari 2001: Konkreta framtidsmål för utbildningssystemen [KOM(2001)59 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Kommissionen fastställde fem konkreta framtidsmål att sträva mot:
Senast ändrat den 18.05.2006