Förstärkning av demokratin i Europa

INLEDNING

Lissabonfördraget återplacerar medborgarna i hjärtat av det europeiska projektet och syftar till att stärka deras intresse för institutionerna och Europeiska unionens (EU:s) framgångar, som ofta verkar vara alltför avlägsna från deras vardagliga angelägenheter. Ett av målen med Lissabonfördraget är därför att arbeta för en demokrati i Europa som ger möjlighet åt medborgare att delta i EU:s funktionssätt och utveckling.

Ett sådant mål går av nödvändighet genom ett bättre erkännande av europeiskt medborgarskap i EU:s grundläggande fördrag. Genom Lissabonfördraget har man ansträngt sig att förenkla och klargöra unionens funktionssätt för att göra det mer förståeligt och därmed mer tillgängligt för medborgarna. Till sist så förstärker Lissabonfördraget medborgarnas representativitet och deltagande i den europeiska beslutsprocessen. Skapandet av ett medborgarinitiativ utgör en av de viktigaste innovationerna.

MEDBORGAREN I CENTRUM FÖR DEN EUROPEISKA REPRESENTATIVA DEMOKRATIN

Lissabonfördraget inför en ny artikel i vilken den politiska dimensionen aveuropeiskt medborgarskap erkänns fullt ut. Artikel 10 i EU-fördraget preciserar att medborgarna är direkt representerade av Europaparlamentet och att denna representativa demokrati är en av EU:s grundvalar. Ett sådant erkännande öppnar inte nya rättigheter för medborgarna, men det medför ett starkt symboliskt värde.

Artikel 10 etablerar närhetsprincipen som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och, så effektivt som möjligt, innefatta nationella och lokala myndigheter, i syfte att föra EU närmare sina medborgare.

Mot bakgrund av valet 2014, som är det första sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, avser kommissionen öka medborgarnas intresse för EU-valen. I en rekommendation (2013/142/EU) och ett meddelande (COM/2013/0126 final) som offentliggjordes i mars 2013 har kommissionen uppmanat de nationella och europeiska politiska partierna att informera sina väljare om deras kopplingar och offentliggöra namnet på den kandidat till posten som kommissionsordförande som de stöder.

ETT EU SOM ÄR MER TILLGÄNGLIGT FÖR MEDBORGARNA

EU har ofta projicerat bilden av en arkitektonisk konstruktion och komplicerade förfaranden. Lissabonfördraget klargör EU:s funktionssätt för att förbättra förståelsen av EU hos medborgarna. Den stora mängden lagstiftningsförfaranden lämnar från och med nu plats åt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (som tidigare benämndes medbeslutandeförfarandet) och detaljerade särskilda lagstiftningsförfaranden från fall till fall. På samma sätt så har den gamla pelarstrukturen avskaffats till fördel för en klar och tydligfördelning av befogenheter inom EU.

Lissabonfördraget förbättrar även insynen i arbetet inom EU, utökar principen om offentliga debatter till rådet - en princip som redan tillämpas inom Europaparlamentet - och kommer dessutom att tillåta bättre information till medborgarna om innehållet i debatter om lagstiftning.

EN FÖRSTÄRKT REPRESENTATIVITET PÅ INSTITUTIONELL NIVÅ

Lissabonfördraget förstärker Europaparlamentets befogenheter betydligt (se Europaparlamentet). Till de viktigaste förändringarna hör

Lissabonfördraget ger även nationella parlament en större roll (se nationella parlament), som numera ska tillse en god tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Med detta så har de möjlighet att ingripa i det ordinarie lagstiftningsförfarandet och rätt att väcka talan i EU-domstolen.

ETT ÖKAT MEDBORGARDELTAGANDE I BESLUTSPROCESSEN

Lissabonfördraget erkänner för första gången ett europeiskt civilt samhälle, som EU-institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med (artikel 11.1-11.2).

Men framför allt införs rätten till medborgarinitiativ (artikel 11.3) enligt vilken EU-medborgare kan uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag i frågor där de anser att det krävs en unionsrättsakt. Denna åtgärd visar på EU:s vilja att direkt involvera sina medborgare i det beslutsfattande som rör dem.

En sådan rättighet är underställd flera villkor:

Kommissionen fortsätter att vara fri att följa upp initiativet föreslaget av medborgarna, eller låta bli. Om detta initiativ ger anledning till ett lagstiftande förslag, så kommer rättsakten att antas av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller genom ett särskilt lagstiftningsförfarande.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet [EUT L 65, 11.3.2011], ändrad genom delegerad förordning (EU) nr 268/2012 [EUT L 89, 27.3.2012], förordning (EU) nr 517/2013 [EUT L 158, 10.6.2013] och delegerad förordning (EU) nr 887/2013 [EUT L 247, 18.9.2013].

2013/142/EU: Kommissionens rekommendation av den 12 mars 2013 om att göra valen till Europaparlamentet mer demokratiska och se till att de genomförs på ett effektivare sätt [EUT L 79, 21.3.2013].

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Inför 2014 års val till Europaparlamentet - att se till att valet genomförs på ett ännu mer demokratiskt och effektivt sätt (COM(2013) 126 final) [Ej offentliggjort i EUT].

Senast ändrat den 05.02.2014