Europeiska unionens råd

INLEDNING

Europeiska unionens råds roll kommer att vara oförändrad. Rådet skall tillsammans med Europaparlamentet lagstifta och utöva budgetfunktionen, och fastställa politik och fungera samordnande. Lissabonfördraget fortsätter, å andra sidan, med betydande förändringar av organisationen av arbetet och rådets interna struktur.

Amsterdam- och Nice fördragen har redan gjort stora förändringar i systemet för val till rådet för att anpassa det till den successiva förstoringen av den Europeiska unionen (EU). Systemet med viktning av röster är avskaffat och utbytt mot ett nytt system med dubbel majoritet. I övrigt förbättrar Lissabonfördraget rådets öppenhet i och med tillägget av flera bestämmelser om konstellationer och ordförandeskap.

DEN NYA DEFINITIONEN AV KVALIFICERAD MAJORITET

Beslutsprocessen inom rådet förändras i grunden. De tidigare ändringsfördragen hade upprättat ett system för röstviktning. Varje medlemsstat hade ett visst antal röster beroende på sin befolkningstäthet. Ett beslut togs då endast ifall ett visst antal röster av en majoritet av medlemsstaterna uppnåtts. Sedan den 1a januari 2007, så är kvalificerad majoritet uppnådd ifall 255 av 345 röster från minst 14 medlemsstater samlats in. Viktning av röster i rådet gynnade små medlemsstaters representativitet gentemot storas och har regelbundet varit grund för omfattande diskussioner.

Lissabonfördraget förenklar systemet för att förbättra effektiviteten. Det tar bort viktning av röster och inrättar ett system för dubbel majoritet. Hädanefter är kvalificerad majoritet uppnådd om den innefattar minst 55 % av medlemsstaterna som representerar minst 65 % av befolkningen i EU. När rådet inte beslutar om ett förslag från kommissionen, så ska kvalificerad majoritet uppnå minst 72 % av medlemsstaterna som representerar minst 65 % av befolkningen. Ett sådant system ger då en röst åt varje medlemsstat och tar hänsyn till deras demografiska vikt. Lissabonfördraget fastställer också en blockerande minoritet som omfattar minst fyra medlemsstater som representerar mer än 35 % av befolkningen i EU.

Detta nya röstsystem med kvalificerad majoritet kommer att tillämpas från och med den 1 november 2014. Fram till 31 mars 2017 kommer dock en medlemsstat att kunna begära, från fall till fall, att ett beslut tas i enlighet med de regler som gällde innan 1 november 2014 (det vill säga i enlighet med kvalificerad majoritet som det definierades i Nice-fördraget.

Medlemsstaterna kommer också att kunna begära tillämpning av "Ioannina-kompromissen", som är antagen genom Lissabonfördraget i deklaration nr 7. Denna bestämmelse tillåter en grupp medlemsstater att delge att de motsätter sig en text även om gruppen inte är tillräckligt stor för att utgöra en blockerande minoritet. I detta fall skall denna grupp medlemsstater meddela rådet att de motsätter sig antagandet av akten. Rådet ska sedan göra sitt bästa för att finna en tillfredsställande lösning för att bemöta de farhågor som lyfts fram av gruppen av medlemsstater. I övrigt, så skall rådets överläggningar ske inom rimlig tid och utan att det påverkar de obligatoriska tidsfrister som anges i unionsrätten. Sålunda så kvarstår "Ioannina-kompromissen" som en framför allt politisk kompromiss som översätter rådets vilja att finna en överenskommelse som tillfredsställer så många medlemsstater som möjligt i viktiga frågor.

Amsterdam- och Nicefördragen har gjort tillämpningsfältet för röstning med kvalificerad majoritet mycket större. Lissabonfördraget bekräftar denna tendens. Rådet beslutar sedermera med kvalificerad majoritet utom i de fall när fördragen föreskriver ett annat förfaringssätt. Konkret, så sträcks röstning med kvalificerad majoritet ut till nya områden som gemensam asylpolitik, kultur eller sport.

RÅDETS KONSTELLATIONER

För att säkerställa insyn, så preciserar och klargör Lissabonfördraget rådets funktionssätt. Rådet sammanträder i olika konstellationer inom vilka behöriga ministrar från medlemsstaterna möts. Denna praxis är numera inskriven i EU-fördraget. Fördraget hänvisar uttryckligen till två rådskonstellationer:

• Rådet i konstellationen allmänna frågor som har hand om samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete och förbereder Europeiska rådets möten.
• rådet i konstellationen utrikes frågor som ska utforma Europeiska unionens utrikespolitik

Europeiska rådet antar med kvalificerad majoritet listan på andra rådskonstellationer inom ramen för vilka rådet möts.

Lissabonfördraget förbättrar också öppenheten när det gäller beslutsfattande inom rådet. I likhet med Europaparlamentet, så sammanträder rådet offentligt när det överlägger och röstar om en lagstiftande akt.

ORDFÖRANDESKAPET I RÅDETS OLIKA KONSTELLATIONER

Ordförandeskapet för de olika rådskonstellationerna skall innehas av medlemsstaterna på grundval av ett system med jämlik rotation. Rådet i konstellationen utrikes frågor är undantaget eftersom det leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. I övrigt, så har bestämmelserna om utförande av rådets ordförandeskap begränsats av Europeiska rådets beslut nr 2009/881/UE.

SAMMANFATTANDE TABELL

Senast ändrat den 24.12.2009