ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 322

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

60 årgången
7 december 2017


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut (EU) 2017/2240 av den 10 november 2017 om undertecknande på unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

1

 

 

Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

3

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2241 av den 6 december 2017 om förlängning av övergångsperioder för kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 648/2012 ( 1 )

27

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2017/2242 av den 30 november 2017 om bemyndigande att inleda förhandlingar om en ändring av Internationella sockeravtalet 1992

29

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

7.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/1


RÅDETS BESLUT (EU) 2017/2240

av den 10 november 2017

om undertecknande på unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 20 december 2010 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser. Förhandlingarna slutfördes genom att avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (nedan kallat avtalet) paraferades.

(2)

Avtalet säkerställer att villkoren för sammankoppling, såsom anges i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (1) är uppfyllda.

(3)

De ståndpunkter som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättas enligt avtalet bör fastställas i enlighet med gällande förfaranden och praxis och med fullt iakttagande av rådets beslutsbefogenheter. I synnerhet när den gemensamma kommittén ska fatta beslut med rättslig verkan är det i enlighet med artikel 218.9 i fördraget rådet som ska fastställa unionens ståndpunkt.

(4)

Avtalet bör undertecknas.

(5)

För att säkerställa samordning mellan parterna och för att beakta den relevanta utvecklingen på lagstiftningsområdet, inbegripet antagande och ikraftträdande av relevanta schweiziska regler som utvidgar Schweiz utsläppshandelssystem till att omfatta luftfart, och behovet av att ändra del B i bilaga I till avtalet i enlighet med detta, bör artiklarna 11–13 i avtalet tillämpas provisoriskt i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för dess ikraftträdande avslutas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser bemyndigas härmed, med förbehåll för att nämnda avtal ingås.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar.

Artikel 3

Artiklarna 11–13 i avtalet ska tillämpas provisoriskt så snart det har undertecknats (2), i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för dess ikraftträdande avslutas.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har antagits.

Utfärdat i Bryssel den 10 november 2017.

På rådets vägnar

U. PALO

Ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(2)  Dagen för avtalets undertecknande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.


7.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/3


AVTAL

mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

EUROPEISKA UNIONEN (nedan kallad unionen),

å ena sidan, och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET (nedan kallat Schweiz),

å andra sidan,

(nedan kallade parterna),

SOM ÄR MEDVETNA OM den globala utmaning som klimatförändringarna utgör och de internationella ansträngningar som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringarna,

SOM BEAKTAR de internationella åtagandena, särskilt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och dess Kyotoprotokoll, för att minska utsläppen av växthusgaser,

SOM BEAKTAR ATT Schweiz och unionen har samma mål att väsentligt minska utsläppen av växthusgaser till år 2020 och därefter,

SOM ÄR MEDVETNA OM att ändringar av unionens och Schweiz utsläppshandelssystem inför framtida handelsperioder kan göra det nödvändigt att se över detta avtal för att åtminstone bibehålla integriteten i parternas begränsningsåtaganden,

SOM ERKÄNNER ATT utsläppshandelssystem är ett effektivt verktyg för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser,

SOM BEAKTAR ATT sammankoppling av utsläppshandelssystem för att möjliggöra handel med utsläppsrätter mellan system kommer att bidra till att skapa en stabil internationell koldioxidmarknad och ytterligare stödja de ansträngningar för att minska utsläppen som görs av de parter som har sammankopplat sina system,

SOM BEAKTAR ATT sammankoppling av utsläppshandelssystem bör medföra att koldioxidläckage och snedvridning av konkurrensen mellan de sammankopplade systemen undviks och att de sammankopplade koldioxidmarknadernas korrekta funktion bör säkerställas,

SOM BEAKTAR unionens utsläppshandelssystem, upprättat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG i dess ändrade lydelse (nedan kallat direktiv 2003/87/EG), och Schweiz utsläppshandelssystem, upprättat genom koldioxidlagen och dess förordning,

SOM ERINRAR OM att Norge, Island och Lichtenstein deltar i unionens utsläppshandelssystem,

SOM BEAKTAR ATT sammankopplingen, beroende på tidpunkten för ratificering av detta avtal, bör vara i drift från och med den 1 januari 2019 eller från och med den 1 januari 2020 utan att det utgör hinder för att de grundläggande kriterierna börjar tillämpas tidigare av Schweiz eller unionen, eller för provisorisk tillämpning av detta avtal,

SOM ÄR MEDVETNA OM att sammankoppling av utsläppshandelssystem kräver tillgång till och utbyte av känsliga uppgifter mellan parterna och därmed lämpliga säkerhetsåtgärder,

SOM BEAKTAR ATT detta avtal inte påverkar de bestämmelser genom vilka parterna fastställer sina mål för att minska utsläpp av växthusgaser som inte omfattas av deras utsläppshandelssystem,

SOM ERKÄNNER ATT detta avtal inte påverkar några bilaterala avtal mellan Schweiz och Frankrike när det gäller den binationella statusen för EuroAirport Basel-Mulhouse-Freiburg såsom fastställs genom Convention franco-suisse du 4 juillet 1949 relative à la construction et à l'exploitation de l'aéroport de Bâle-Mulhouse, under förutsättning att det bilaterala avtalet uppfyller de grundläggande kriterier och tekniska bestämmelser som anges i detta avtal,

SOM ERKÄNNER ATT bestämmelserna i detta avtal har utformats med beaktande av de nära förbindelser och det särskilda förhållande som finns mellan Schweiz och unionen,

SOM VÄLKOMNAR det avtal som undertecknades vid den tjugoförsta partskonferensen för UNFCCC i Paris den 12 december 2015, och som erkänner att de redovisningsfrågor som avtalet leder till kommer att utredas i sinom tid,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom detta avtal sammankopplas unionens utsläppshandelssystem med Schweiz utsläppshandelssystem.

Artikel 2

Grundläggande kriterier

Parternas utsläppshandelssystem (nedan kallade utsläppshandelssystemen) ska uppfylla åtminstone de grundläggande kriterier som fastställs i bilaga I.

KAPITEL II

TEKNISKA BESTÄMMELSER

Artikel 3

Register

1.   Parternas register ska uppfylla de kriterier som anges i del C i bilaga I.

2.   För att praktiskt genomföra sammankopplingen av unionens utsläppshandelssystem och Schweiz utsläppshandelssystem ska en direkt koppling mellan unionens transaktionsförteckning (EUTL) och den schweiziska kompletterande transaktionsförteckningen (SSTL) i det schweiziska registret upprättas, vilket kommer att möjliggöra överföring mellan registren av utsläppsrätter som har utfärdats i något av utsläppshandelssystemen.

3.   Registerkopplingen ska bland annat

a)

för Schweiz förvaltas av förvaltaren av det schweiziska registret och för unionen förvaltas av unionens centrala förvaltare,

b)

drivas i enlighet med tillämpliga lagar inom respektive jurisdiktion,

c)

stödjas av automatiska processer som integreras i både det schweiziska registret och unionens register för att möjliggöra transaktioner,

d)

genomföras så att en konsekvent funktionalitet i möjligaste mån säkerställs för användare av det schweiziska registret och användare av unionens register.

4.   Den schweiziska registerförvaltaren, unionens centrala förvaltare eller båda förvaltarna tillsammans får tillfälligt stänga registerkopplingen på grund av systemunderhåll, säkerhetsöverträdelser eller säkerhetsrisker i enlighet med tillämplig schweizisk lagstiftning och unionslagstiftning. Parterna ska i så god tid som möjligt informera om en tillfällig stängning av registerkopplingen på grund av systemunderhåll, säkerhetsöverträdelser eller säkerhetsrisker och ska göra den tillfälliga stängningen så kortvarig som möjligt.

5.   Parterna ska agera snabbt och i nära samarbete och använda de åtgärder som står till buds inom respektive jurisdiktion för att förhindra bedrägerier och bevara marknadsintegriteten i de sammankopplade utsläppshandelssystemen. Inom ramen för de sammankopplade utsläppshandelssystemen ska den schweiziska registerförvaltaren, unionens centrala förvaltare och de nationella administratörerna från unionens medlemsstater arbeta tillsammans för att minimera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet som rör registren, hantera sådana händelser och skydda registerkopplingens integritet. De åtgärder som förvaltarna och administratörerna enas om för att hantera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet ska antas genom beslut av den gemensamma kommittén.

6.   Den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare ska fastställa gemensamma driftsförfaranden för tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av kopplingen, och beakta prioriterade områden i nationell lagstiftning. De gemensamma driftsförfaranden som förvaltarna utarbetar ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

7.   Den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare ska utarbeta tekniska standarder för sammankoppling baserade på principerna i bilaga II, och dessa ska beskriva de detaljerade kraven för att upprätta en robust och säker förbindelse mellan SSTL och EUTL. De tekniska standarder för sammankoppling som förvaltarna utarbetar ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

8.   Frågor som måste lösas och som föranletts av genomförandet och driften av registerkopplingen ska lösas genom att den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare samråder i god tid och i enlighet med de fastställda gemensamma driftsförfarandena.

Artikel 4

Utsläppsrätter och redovisning

1.   Utsläppsrätter som kan användas för fullgörande i en av parternas utsläppshandelssystem ska erkännas som giltiga för fullgörande i den andra partens utsläppshandelssystem.

Med utsläppsrätt avses en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period, som har utfärdats enligt unionens utsläppshandelssystem eller Schweiz utsläppshandelssystem och som är giltig endast för uppfyllande av de krav som fastställs i unionens utsläppshandelssystem eller Schweiz utsläppshandelssystem.

2.   Befintliga begränsningar av användningen av särskilda utsläppsrätter i ett av utsläppshandelssystemen får tillämpas i det andra utsläppshandelssystemet.

3.   Registerförvaltarna och kontoinnehavarna ska kunna identifiera i vilket utsläppshandelssystem som en utsläppsrätt har utfärdats på grundval av åtminstone landskoden i utsläppsrättens serienummer.

4.   Varje part ska underrätta den andra parten minst en gång per år om sitt totala innehav av utsläppsrätter som utfärdats i det andra utsläppshandelssystemet och om antalet utsläppsrätter utfärdade i det andra utsläppshandelssystemet som har överlämnats för fullgörande eller som frivilligt har annullerats.

5.   Parterna ska redovisa nettoflödena av utsläppsrätter i enlighet med de principer och regler för redovisning som godkänts enligt Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar efter att dessa har trätt i kraft. Denna mekanism ska fastställas i en bilaga till detta avtal som antas genom beslut av den gemensamma kommittén.

6.   När Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod har trätt i kraft ska parterna enligt överenskomna tidsintervaller överföra eller förvärva ett tillräckligt antal tilldelade utsläppsenheter med giltighet för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, och vid uppsägning av avtalet i enlighet med artikel 16 redovisa nettoflödet av utsläppsrätter mellan parterna i den mån sådana rätter har överlämnats för fullgörande av verksamhetsutövare i utsläppshandelssystemet och i den mån sådana rätter rör utsläpp som omfattas av bilaga A till Kyotoprotokollet. Mekanismen för sådana transaktioner ska fastställas i en bilaga till detta avtal som antas genom beslut av den gemensamma kommittén. Den bilagan ska även innehålla en överenskommelse om förvaltningen av de intäkter som rör den första internationella överföringen av tilldelade utsläppsenheter.

Artikel 5

Auktionering

1.   Parterna ska endast sälja utsläppsrätter genom auktionering.

2.   Verksamhetsutövare i endera av utsläppshandelssystemen ska ha rätt att ansöka om tillstånd att lägga bud i auktioner av utsläppsrätter. Verksamhetsutövare i endera av utsläppshandelssystemen ska ges tillträde till dessa auktioner på ett icke-diskriminerande sätt. För att säkerställa auktionernas integritet får rätten att ansöka om tillstånd att delta i auktionerna endast utökas till att omfatta de övriga kategorier av deltagare som regleras av någon av parternas lagstiftning eller som har särskilt tillstånd att delta i auktioner.

3.   Auktionering ska ske på ett öppet, tydligt och icke-diskriminerande sätt och i enlighet med de kriterier som anges i del D i bilaga I.

KAPITEL III

LUFTFART

Artikel 6

Införande av luftfartsverksamhet

Parterna ska föra in luftfartsverksamhet i sina respektive utsläppshandelssystem i enlighet med de grundläggande kriterier som anges i del B i bilaga I. Införandet av luftfartsverksamhet i Schweiz utsläppshandelssystem ska återspegla samma principer som i unionens utsläppshandelssystem, särskilt i fråga om tillämpningsområde, utsläppstak och regler för fördelning.

Artikel 7

Översyn av detta avtal i händelse av ändringar som rör luftfartsverksamhet

1.   I händelse av ändringar som rör luftfartsverksamhet i unionens utsläppshandelssystem ska den gemensamma kommittén göra en översyn av del B i bilaga I i enlighet med artikel 13.2.

2.   Den gemensamma kommittén ska under alla omständigheter sammanträda före utgången av 2018 för att göra en översyn av de relevanta bestämmelser i detta avtal som rör omfattningen av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet i enlighet med artikel 13.2.

KAPITEL IV

KÄNSLIGA UPPGIFTER OCH SÄKERHET

Artikel 8

Känsliga uppgifter

1.   Med känsliga uppgifter avses uppgifter och material i muntligt, visuellt, elektroniskt eller magnetiskt format eller i dokumentformat, inbegripet utrustning och teknik, som har tillhandahållits av eller utbytts mellan parterna i samband med detta avtal, och i) som om de röjs i olika hög grad skulle kunna skada Schweiz, unionens eller en eller flera av EU-medlemsstaternas intressen, ii) som kräver skydd mot obehörigt röjande i en av parternas säkerhetsintressen, och iii) som markerats som känsliga av en av parterna.

2.   Varje part ska, utan att det påverkar parternas respektive lagar och förordningar, skydda känsliga uppgifter, i synnerhet mot obehörigt röjande eller integritetsförlust, i enlighet med de säkerhetskrav, känslighetsnivåer och hanteringsanvisningar som anges i bilagorna II, III respektive IV. Med hantering avses skapande, behandling, lagring, överföring eller förstöring av känsliga uppgifter eller av några av de andra uppgifter som sådana innefattar.

Artikel 9

Känslighetsnivåer

1.   Varje part är ensamt ansvarig för att markera uppgifter som den lämnar som känsliga och för att sänka eller ta bort känslighetsnivån hos uppgifter som den lämnar. Om känsliga uppgifter lämnas gemensamt av parterna ska parterna tillsammans enas om markering och känslighetsnivå, liksom om sänkning eller borttagning av känslighetsnivån.

2.   Känsliga uppgifter ska markeras som ETS KRITISK, ETS KÄNSLIG eller ETS BEGRÄNSAD i enlighet med de känslighetsnivåer som anges i bilaga III.

3.   Upphovsmannen till de känsliga uppgifterna från den tillhandahållande parten ska sänka känslighetsnivån till en lägre nivå så snart uppgifterna inte längre kräver en hög grad av skydd, och ta bort känslighetsstatusen så snart uppgifterna inte längre kräver skydd mot obehörigt röjande eller integritetsförlust.

4.   Den tillhandahållande parten ska underrätta den mottagande parten om nya känsliga uppgifter och känslighetsnivå för dessa, samt om eventuella sänkningar av känslighetsnivån eller borttagning av känslighetsstatusen.

5.   En gemensam förteckning över känsliga uppgifter ska upprättas och underhållas av parterna.

KAPITEL V

RÄTTSUTVECKLING

Artikel 10

Rättsutveckling

1.   Detta avtal påverkar inte någon av parternas rätt att ändra eller anta lagstiftning som är relevant för detta avtal, inbegripet rätten att anta strängare skyddsåtgärder.

2.   När en part utarbetar lagstiftning inom ett område som är relevant för avtalet ska den skriftligt och i god tid underrätta den andra parten. För detta ändamål ska en process för regelbundet utbyte av information och samråd upprättas av den gemensamma kommittén.

3.   I samband med en underrättelse enligt punkt 2 får endera parten begära ett utbyte av synpunkter om underrättelsen i den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 13.4, särskilt för att bedöma om lagstiftningen direkt skulle påverka de kriterier som anges i bilaga I.

4.   När en part antar ett förslag till lagstiftning som är relevant för detta avtal ska en kopia av det lämnas till den andra partens företrädare i den gemensamma kommittén.

5.   När en lag som är relevant för detta avtal antas av en av parterna ska en kopia av den lämnas till den andra partens företrädare i den gemensamma kommittén.

6.   Om den gemensamma kommittén drar slutsatsen att rättsakten direkt påverkar de kriterier som anges i bilaga I ska den fatta beslut om en motsvarande ändring av den berörda delen av bilaga I. Ett sådant beslut ska fattas inom sex månader från den tidpunkt då ärendet hänsköts till den gemensamma kommittén.

7.   Om ett beslut om ändring av bilaga I inte kan fattas inom den period som anges i punkt 6 ska den gemensamma kommittén, inom åtta månader från hänskjutandet av ärendet, pröva alla ytterligare möjligheter att upprätthålla detta avtals funktion och fatta alla de beslut som krävs i detta syfte.

Artikel 11

Samordning

1.   Samordning mellan parterna ska ske inom de områden som är relevanta för detta avtal, och, särskilt i fråga om de kriterier som anges i bilagorna, för att säkerställa att detta avtal genomförs på ett korrekt sätt och att integriteten i parternas utsläppshandelssystem upprätthålls, samt för att undvika koldioxidläckage och otillbörlig snedvridning av konkurrensen mellan de sammankopplade utsläppshandelssystemen.

2.   Sådan samordning ska framför allt ske genom formellt och informellt utbyte eller tillhandahållande av uppgifter och, på en parts begäran, genom samråd i den gemensamma kommittén.

KAPITEL VI

GEMENSAM KOMMITTÉ

Artikel 12

Den gemensamma kommitténs sammansättning och uppgifter

1.   En gemensam kommitté bestående av företrädare för parterna inrättas.

2.   Endera parten får begära att sammanträde tillkallas. Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom 30 dagar efter en sådan begäran.

3.   Beslut som fattas av den gemensamma kommittén i de fall som fastställs i detta avtal ska, när besluten träder i kraft, vara bindande för parterna, som ska vidta de steg som krävs för att säkerställa att de genomförs och tillämpas.

4.   Den gemensamma kommittén ska själv anta sin arbetsordning. Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska godkännas av båda parter.

5.   Den gemensamma kommittén får fatta beslut om att inrätta underkommittéer och arbetsgrupper som kan bistå den vid fullgörandet av dess uppgifter.

Artikel 13

Den gemensamma kommitténs uppgifter

1.   Den gemensamma kommittén ska handlägga detta avtal och säkerställa att det genomförs på ett korrekt sätt.

2.   Den gemensamma kommittén får besluta att anta en ny bilaga eller ändra en befintlig bilaga till detta avtal.

3.   Den gemensamma kommittén ska diskutera ändringar av artiklarna i detta avtal som föreslås av en av parterna. Om den gemensamma kommittén enas om förslaget ska den lämna förslaget till parterna så att det kan antas enligt deras respektive interna förfaranden.

4.   Efter en begäran enligt artikel 10.3 ska den gemensamma kommittén ordna ett utbyte av synpunkter om föreslagen lagstiftning, särskilt om huruvida lagstiftningen skulle leda till att respektive parts utsläppshandelssystem inte längre uppfyller de kriterier som anges i bilagorna.

5.   Vid ett upphävande eller före underrättelse om uppsägning av detta avtal i enlighet med artiklarna 15 och 16 ska den gemensamma kommittén ordna ett utbyte av synpunkter och sträva efter att nå enighet så att upphävandet avslutas eller uppsägningen förhindras.

6.   Den gemensamma kommittén ska sträva efter att lösa de tvister som parterna hänskjuter till den enligt artikel 14.

7.   Den gemensamma kommittén ska regelbundet se över detta avtal mot bakgrund av större förändringar inom respektive utsläppshandelssystem, inbegripet vid marknadstillsyn eller när en ny handelsperiod inleds, i synnerhet för att säkerställa att kopplingen inte undergräver någon av parternas nationella utsläppsminskningsmål eller integriteten och den korrekta funktionen hos deras koldioxidmarknader.

8.   Den gemensamma kommitténs uppgifter är begränsade till de som anges i detta avtal.

KAPITEL VII

TVISTLÖSNING

Artikel 14

Tvistlösning

1.   Parterna ska hänskjuta de tvister om tolkning och tillämpning av detta avtal som uppstår mellan dem till den gemensamma kommittén för lösning.

2.   Om den gemensamma kommittén inte lyckas lösa tvisten inom sex månader efter att tvisten hänskjutits till kommittén ska tvisten, på begäran av endera parten, hänskjutas till Permanenta skiljedomstolen för lösning i enlighet med Permanenta skiljedomstolens bestämmelser från 2012.

3.   Vid upphävande eller uppsägning av detta avtal ska tvistlösningsmekanismen fortsätta att tillämpas för de tvister som avses punkt 1 som uppstod under tillämpningen av detta avtal.

KAPITEL VIII

UPPHÄVANDE OCH UPPSÄGNING

Artikel 15

Upphävande av artikel 4.1

1.   En part får, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16, upphäva tillämpningen av artikel 4.1 i detta avtal under följande omständigheter:

a)

Om parten anser att den andra parten inte uppfyller, helt eller delvis, de skyldigheter som fastställs i artiklarna 2, 3.1, 4.1, 5.3, 6, 8.2, 10.2, 10.4–10.5 och 18.2.

b)

Om parten blir underrättad av den andra parten skriftligen om dess avsikt att sammankoppla sitt utsläppshandelssystem med ett utsläppshandelssystem tillhörande en tredje part i enlighet med artikel 18.

c)

Om parten blir underrättad av den andra parten skriftligen om dess avsikt att säga upp avtalet i enlighet med artikel 16.

2.   En part ska underrätta den andra parten om sitt beslut att upphäva artikel 4.1 i detta avtal skriftligen, tillsammans med en motivering till upphävandet. Beslutet att upphäva artikel 4.1 i detta avtal ska offentliggöras omedelbart efter att den andra parten har underrättats.

3.   Upphävandet av artikel 4.1 i detta avtal ska gälla tillfälligt. Om artikel 4.1 upphävs enligt punkt 1 a i denna artikel ska upphävandet avslutas när tvisten löses i enlighet med artikel 14. Om artikel 4.1 upphävs enligt punkt 1 b eller punkt 1 c i denna artikel ska upphävandet gälla under en begränsad tidsperiod på tre månader. Parten får besluta att förkorta eller förlänga upphävandets varaktighet.

4.   Under upphävandet kan utsläppsrätter inte överlämnas för fullgörande i ett annat utsläppshandelssystem än det som de härrör från. Alla andra transaktioner är tillåtna.

5.   Om inget utbyte av synpunkter i den gemensamma kommittén har begärts i enlighet med artikel 10.3 från dess att förslaget till lagstiftning lämnats till dess att den tidsfrist som anges i artikel 10.6 har löpt ut, eller om ett sådant utbyte har ägt rum och den gemensamma kommittén har dragit slutsatsen att den nya lagstiftningen inte direkt påverkar kriterierna, får en part inte upphäva tillämpningen av artikel 4.1 på grund av att den andra parten inte längre fullgör sina skyldigheter att uppfylla de kriterier som anges i bilaga I.

Artikel 16

Uppsägning

1.   En part får säga upp detta avtal när som helst genom att underrätta den andra parten om sitt beslut skriftligen och efter samråd i den gemensamma kommittén. Uppsägningen ska träda i kraft sex månader efter att den andra parten har underrättats. Beslutet ska offentliggöras efter att den andra parten har underrättats.

2.   Om en parts utsläppshandelssystem inte förlängs eller om det avskaffas ska detta avtal automatiskt upphöra den sista dag som det ifrågavarande utsläppshandelssystemet är i drift.

3.   I fall av uppsägning ska parterna enas om fortsatt användning och lagring av de uppgifter som redan har kommunicerats mellan dem, med undantag för uppgifter i respektive register. Om ingen överenskommelse nås har båda parterna rätt att begära att de uppgifter som har kommunicerats ska raderas.

KAPITEL IX

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Genomförande

1.   Parterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att skyldigheterna enligt detta avtal uppfylls, inbegripet beslut av den gemensamma kommittén.

2.   Parterna ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra att målen i detta avtal uppnås.

Artikel 18

Sammankoppling med tredje part

1.   Parterna får förhandla med en tredje part i syfte att sammankoppla sina respektive utsläppshandelssystem.

2.   Om en part förhandlar om sammankoppling med en tredje part ska den underrätta den andra parten om detta och regelbundet informera parten om läget i förhandlingarna.

3.   Innan en sammankoppling av en av parterna med en tredje part äger rum ska den andra parten besluta om huruvida den godtar det andra avtalet om sammankoppling eller säger upp detta avtal. Om parten godtar det andra avtalet om sammankoppling avslutas upphävandet av artikel 4.1.

4.   Vid en sammankoppling med en tredje part får bestämmelserna i detta avtal revideras.

Artikel 19

Bilagor

Bilagorna till detta avtal är en integrerad del av avtalet.

Artikel 20

Språk

Detta avtal ska upprättas i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, kroatiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

Artikel 21

Ratificering och ikraftträdande

1.   Oberoende av vad som sägs i artikel 16 ska detta avtal ingås på obestämd tid.

2.   Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av parterna enligt deras respektive interna förfaranden.

3.   Parterna ska utväxla sina ratifikations- eller godkännandeinstrument endast när de anser att samtliga villkor för sammankoppling som anges i detta avtal är uppfyllda.

4.   Detta avtal träder i kraft den 1 januari året efter parternas utväxling av ratifikations- eller godkännandeinstrument.

5.   Ikraftträdandet av artikel 4.6 ska vara avhängigt ikraftträdandet för båda parter av Dohaändringen till Kyotoprotokollet, antagen vid det åttonde mötet mellan parterna (beslut 1/CMP.8, den andra åtagandeperioden).

Artikel 22

Provisorisk tillämpning

Före avtalets ikraftträdande ska artiklarna 11–13 tillämpas provisoriskt från och med dagen för undertecknandet av detta avtal.

Съставено в Берн на двадесет и трети ноември две хиляди и седемнадесета година.

Hecho en Berna el veintitrés de noviembre del año dos mil diecisiete.

V Bernu dne dvacátého třetího listopadu dva tisíce sedmnáct.

Udfærdiget i Bern, den treogtyvende november to tusind og sytten.

Geschehen zu Bern am dreiundzwanzigsten November zweitausendsiebzehn.

Kahe tuhande seitsmeteistkümnenda aasta novembrikuu kahekümne kolmandal päeval Bernis.

Έγινε στη Βέρνη, στις είκοσι τρεις Νοεμβρίου δύο χιλιάδες δεκαεπτά.

Done at Bern on the twenty third day of November in the year two thousand and seventeen.

Fait à Berne, le vingt-trois novembre deux mille dix-sept.

Sastavljeno u Bernu dvadeset trećeg studenoga dvije tisuće sedamnaeste.

Fatto a Berna addì ventitré novembre duemiladiciassette.

Bernē, divi tūkstoši septiņpadsmitā gada divdesmit trešajā novembrī.

Sudarytas Berne du tūkstančiai septynioliktų metų lapkričio dvidešimt trečią dieną.

Kelt Bernben, a kétezer-tizenhetedik év november havának huszonharmadik napján.

Magħmul f'Bern fit-tlieta u għoxrin jum ta' Novembru tas-sena elfejn u sbatax.

Gedaan te Bern, drieëntwintig november tweeduizend zeventien.

Sporządzono w Bernie w dniu dwudziestego trzeciego listopada dwa tysiące siedemnastego roku.

Feito em Berna aos vinte e três dias do mês de novembro de dois mil e dezassete.

Întocmit la Berna la douăzeci și trei noiembrie două mii șaptesprezece.

V Berne dvadsiateho tretieho novembra dvetisíc sedemnásť.

V Bernu, triindvajsetega novembra dva tisoč sedemnajst.

Tehty Bernissä kahdentenakymmenentenäkolmantena päivänä marraskuuta vuonna kaksituhattaseitsemäntoista.

Utfärdat i Bern den tjugotredje november tjugohundrasjutton.

За Европейския съюз

Рог la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

Image

За Конфедерация Швейцария

Por la Confederación Suiza

Za Švýcarskou konfederaci

For Det Schweiziske Forbund

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Šveitsi Konföderatsiooni nimel

Για την Ελβετική Συνομοσπονδία

For the Swiss Confederation

Pour la Confédération suisse

Za Švicarsku Konfederaciju

Per la Confederazione Svizzera

Šveices Konfederācijas vārdā –

Šveicarijos Konfederacijos vardu

A Svájci Államszövetség részéről

Għall-Konfederazzjoni Svizzera

Voor de Zwitserse Bondsstaat

W imieniu Konfederacji Szwajcarskiej

Pela Confederação Suíça

Pentru Confederația Elvețiană

Za Švajčiarsku konfederáciu

Za Švicarsko konfederacijo

Sveitsin valaliiton puolesta

För Schweiziska edsförbundet

Image


BILAGA I

GRUNDLÄGGANDE KRITERIER

A.   Grundläggande kriterier för fasta anläggningar

Grundläggande kriterier

I unionens utsläppshandelssystem

I Schweiz utsläppshandelssystem

Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet

Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verksamheter och släpper ut de växthusgaser som förtecknas nedan.

Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verksamheter och släpper ut de växthusgaser som förtecknas nedan.

Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de verksamheter som anges i:

Bilaga I till direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artikel 40 punkt 1 samt bilaga 6 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de växthusgaser som anges i:

Bilaga II till direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artikel 1 punkt 1 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Ett utsläppstak ska anges för utsläppshandelssystemet som är minst lika strängt som vad som anges i:

Direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artikel 18 punkt 1 i koldioxidlagen

Artikel 45 punkt 1 i koldioxidförordningen

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Ambitionsnivån för utsläppshandelssystemet ska vara minst lika hög som vad som anges i:

Artiklarna 9 och 9a i direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artiklarna 3 och 18 punkt 1 i koldioxidlagen

Artikel 45 punkt 1 samt bilaga 8 i koldioxidförordningen

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:

Artiklarna 11a och 11b i direktiv 2003/87/EG

Kommissionens förordning (EU) nr 550/2011 av den 7 juni 2011 om fastställande av vissa begränsningar för utnyttjandet av internationella reduktionsenheter från projekt som omfattar industrigas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

Artikel 58 i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artiklarna 5 och 6 i koldioxidlagen

Artiklarna 4 och 4a punkt 1 samt bilaga 2 i koldioxidförordningen

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

De kvantitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:

Artikel 11a i direktiv 2003/87/EG

Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011

Kommissionens förordning (EU) nr 1123/2013 av den 8 november 2013 om fastställande av rätten till internationella reduktionsenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artiklarna 3 punkt 2 samt 16 punkt 2 i koldioxidlagen

Artikel 48 i koldioxidförordningen

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Gratis tilldelning ska beräknas på grundval av riktmärken och justeringsfaktorer. Högst fem procent av antalet utsläppsrätter under perioden 2013–2020 ska reserveras för nya deltagare. Utsläppsrätter som inte tilldelas gratis ska auktioneras. Utsläppshandelssystemet ska i denna avsikt uppfylla åtminstone följande villkor:

Artiklarna 10, 10a, 10b och 10c i direktiv 2003/87/EG

Kommissionens beslut 2011/278/EU av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

Beräkningar för fastställande av den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn i EU:s utsläppshandelssystem under 2013–2020

2014 års förteckning över koldioxidläckage

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artiklarna 18 punkt 2 samt 19 punkterna 2 och 3 i koldioxidlagen

Artiklarna 45 punkt 2, 46 och 47 samt bilaga 9 i koldioxidförordningen

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

I utsläppshandelssystemet ska sanktioner fastställas för de omständigheter och av den omfattning som anges i:

Artikel 16 i direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artikel 21 i koldioxidlagen

Artikel 56 i koldioxidförordningen

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Övervakning och rapportering i utsläppshandelssystemet ska vara minst lika strikt som vad som anges i:

Artikel 14 i och bilaga IV till direktiv 2003/87/EG

Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artikel 20 i koldioxidlagen

Artiklarna 49, 50–53 och 55 i koldioxidförordningen

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Verifiering och ackreditering i utsläppshandelssystemet ska vara minst lika strikt som vad som anges i:

Artikel 15 i och bilaga V till direktiv 2003/87/EG

Kommissionens förordning (EU) nr 600/2012 av den 21 juni 2012 om verifiering av rapporter om utsläpp av växthusgaser och tonkilometer och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Artiklarna 51–54 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

B.   Grundläggande kriterier för luftfart

Grundläggande kriterier

För EU

För Schweiz

Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet

Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan.

Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan.

Tillämpningsområde för luftfartsverksamhet och växthusgaser samt tillskrivning av flygningar och deras respektive utsläpp i enlighet med principen om avgående flygning enligt vad som anges i:

Direktiv 2003/87/EG

Artiklarna 17, 29, 35 och 56 samt bilaga VII i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011

Flygningar från flygplatser belägna inom Schweiz territorium till flygplatser belägna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kommer att vara undantagna från unionens utsläppshandelssystem från och med 2017 i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG

Koldioxidlagen och koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande:

1.   Tillämpningsområdets omfattning

Flygningar som ankommer till eller avgår från flygplatser belägna inom Schweiz territorium, med undantag för flygningar som avgår från flygplatser belägna i EES.

Eventuella tillfälliga undantag i fråga om systemets omfattning, såsom undantag i den mening som avses i artikel 28a i direktiv 2003/87/EG, får tillämpas i Schweiz utsläppshandelssystem i enlighet med de som införts i unionens utsläppshandelssystem. För luftfartsverksamhet ska endast utsläpp av koldioxid omfattas.

2.   Begränsningar av tillämpningsområdet

Det allmänna tillämpningsområde som anges i punkt 1 ska inte omfatta

1.

flygningar som uteslutande genomförs vid officiella uppdrag för transport av regerande monark och hans/hennes närmaste familj, statsöverhuvud, regeringschefer eller regeringsministrar och detta styrks med en relevant uppgift i färdplanen,

2.

flygningar för militära ändamål och flygningar i tull- eller polistjänst,

3.

flygningar i samband med eftersökning och räddning och flygningar för brandbekämpning, humanitära flygningar och ambulansflygningar,

4.

flygningar som uteslutande genomförs enligt visuellflygregler enligt bilaga 2 till konventionen angående internationell civil luftfart av den 7 december 1944,

5.

flygningar som avslutas vid samma flygplats som ett luftfartyg startade ifrån utan mellanlandningar,

6.

skolflygningar som uteslutande genomförs för att erhålla eller behålla certifikat, eller klassificering när det gäller flygbesättning, och detta styrks genom vederbörlig anteckning i färdplanen, under förutsättning att flygningen inte används för passagerar- och/eller fraktbefordran eller för positionering eller överföringsflygningar,

7.

flygningar som uteslutande genomförs i syfte att bedriva vetenskaplig forskning,

8.

flygningar som uteslutande genomförs i syfte att kontrollera, testa eller certifiera luftfartyg eller luftburen eller markbaserad utrustning,

9.

flygningar med luftfartyg vars maximala certifierade startmassa understiger 5 700 kg,

10.

flygningar som genomförs av kommersiella luftfartygsoperatörer med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 10 000  ton per år för flygningar som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem, eller med färre än 243 flygningar per period under tre på varandra följande fyramånadersperioder inom tillämpningsområdet för det schweiziska utsläppshandelssystemet, om operatörerna inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem, samt

11.

flygningar som genomförs av icke-kommersiella luftfartygsoperatörer som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 1 000 ton per år i enlighet med motsvarande undantag som tillämpas i unionens utsläppshandelssystem, om operatörerna inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem.

Utbyte av relevanta uppgifter om hur begränsningarna av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet tillämpas

De båda parterna ska samarbeta kring tillämpningen av begränsningarna av tillämpningsområdet i Schweiz utsläppshandelssystem och i unionens utsläppshandelssystem i fråga om kommersiella och icke-kommersiella operatörer i enlighet med denna bilaga. I synnerhet ska båda parterna att säkerställa att alla uppgifter som krävs för att korrekt identifiera de flygningar och luftfartygsoperatörer som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och av unionens utsläppshandelssystem överförs i god tid.

Utsläppstak (totalt antal utsläppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer)

Artikel 3c i direktiv 2003/87/EG.

Utsläppstaket ska ligga på en liknande nivå som i unionens utsläppshandelssystem, särskilt med avseende på procentuell minskning mellan år och handelsperioder. De utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket ska tilldelas enligt följande:

15 % ska auktioneras,

3 % ska avsättas i en särskild reserv, och

82 % ska tilldelas gratis.

Fördelningen får ses över i enlighet med artiklarna 6 och 7 i detta avtal.

Fram till och med 2020 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket beräknas enligt bottom-up-metoden på grundval av de utsläppsrätter som ska tilldelas gratis i enlighet med ovanstående fördelning av tilldelningen. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om utsläppshandelssystemets omfattning kräver en motsvarande proportionell anpassning av de antal som ska tilldelas.

Från och med 2021 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket fastställas utifrån utsläppstaket 2020, med hänsyn tagen till en eventuell procentuell minskning i enlighet med unionens utsläppshandelssystem.

Tilldelning av utsläppsrätter för luftfart genom auktionering av utsläppsrätter

Artikel 3d i direktiv 2003/87/EG.

Schweiziska utsläppsrätter ska auktioneras av behörig schweizisk myndighet. Schweiz har rätt till intäkterna från auktioneringen av de schweiziska utsläppsrätterna.

Särskild reserv för vissa luftfartygsoperatörer

Artikel 3f i direktiv 2003/87/EG.

Utsläppsrätter ska avsättas i en särskild reserv för nya deltagare och verksamheter under snabb tillväxt, men med undantag för att Schweiz fram till och med 2020 inte kommer att ha någon särskild reserv eftersom referensåret för insamling av uppgifter om den schweiziska luftfartsverksamheten kommer att vara 2018.

Riktmärke för gratis tilldelning av utsläppsrätter till luftfartygsoperatörer

Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG.

Riktmärket får inte vara högre än i unionens utsläppshandelssystem.

Fram till och med 2020 kommer det årliga riktmärket att vara 0,000642186914222035 utsläppsrätter per tonkilometer.

Gratis tilldelning av utsläppsrätter för luftfartygsoperatörer

Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG.

I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska justeringar av utfärdandet av utsläppsrätter göras som motsvarar de skyldigheter till rapportering och överlämnande av utsläppsrätter som följer av den faktiska tillämpningen av unionens utsläppshandelssystem på flygningar mellan EES och Schweiz.

Antalet utsläppsrätter som tilldelas luftfartygsoperatörer gratis beräknas genom att multiplicera det antal tonkilometer som operatören rapporterade in för referensåret med gällande riktmärke.

De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:

Artiklarna 11a och 11b i direktiv 2003/87/EG och kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011.

Artiklarna 5 och 6 i koldioxidlagen

Artiklarna 4 och 4a punkt 1 samt bilaga 2 i koldioxidförordningen

i den lydelse som gäller vid avtalets ikraftträdande.

Kvantitativa begränsningar för användning av internationella reduktionsenheter

Artikel 11a i direktiv 2003/87/EG.

Användningen ska vara 1,5 % av verifierade utsläpp fram till och med 2020.

Insamling av uppgifter om tonkilometer för referensår

Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG.

Med undantag för vad som anges nedan ska insamling av uppgifter om tonkilometer göras vid samma tidpunkt och med samma metoder som vid insamling av uppgifter om tonkilometer för unionens utsläppshandelssystem.

Fram till och med 2020 ska referensåret för insamling av uppgifter för schweizisk luftfartsverksamhet vara 2018, i enlighet med förordningen om insamling av uppgifter om tonkilometer utförda av luftfartygsoperatörer i den lydelse som gäller vid avtalets ikraftträdande.

Övervakning och rapportering

Artikel 14 och bilaga IV i direktiv 2003/87/EG

Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Bestämmelserna om övervakning och rapportering ska vara lika strikta som bestämmelserna i unionens utsläppshandelssystem.

Verifiering och ackreditering

Artikel 15 och bilaga V i direktiv 2003/87/EG

Kommissionens förordning (EU) nr 600/2012 av den 21 juni 2012 om verifiering av rapporter om utsläpp av växthusgaser och tonkilometer och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

Bestämmelserna om verifiering och ackreditering ska vara lika strikta som bestämmelserna i unionens utsläppshandelssystem.

Administration

De kriterier som anges i artikel 18a i direktiv 2003/87/EG ska gälla. För detta ändamål och i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska Schweiz betraktas som en administrerande medlemsstat i fråga om tillskrivandet av administrationen av luftfartygsoperatörer till Schweiz och medlemsstaterna i EU (EES).

I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i EU (EES) ansvara för alla uppgifter som rör administration av luftfartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet uppgifterna som rör Schweiz utsläppshandelssystem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, tilldelning, utfärdande och överföring av utsläppsrätter, efterlevnad och tillsyn etc.).

Europeiska kommissionen och de behöriga myndigheterna i Schweiz ska bilateralt enas om överlämnande av relevant dokumentation och information.

I synnerhet ska Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG säkerställa överföring av det antal utsläppsrätter från EU till de behöriga schweiziska myndigheterna som behövs för den kostnadsfria tilldelningen till luftfartygsoperatörer som administreras av Schweiz.

I fråga om ett bilateralt avtal om administrationen av flygningar som rör EuroAirport Basel-Mulhouse-Freiburg och som inte innebär någon ändring av direktiv 2003/87/EG ska Europeiska kommissionen på lämpligt sätt underlätta genomförandet av detta avtal, under förutsättning att det inte innebär dubbelräkning.

I enlighet med koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande ska Schweiz ansvara för administrationen av luftfartygsoperatörer som

har en gällande operativ licens som beviljats av Schweiz, eller

har de största skattade tillskrivna utsläppen från luftfart i Schweiz enligt de sammankopplade systemen.

De behöriga myndigheterna i Schweiz ska ansvara för alla uppgifter som rör administration av luftfartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet uppgifterna som rör unionens utsläppshandelssystem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, tilldelning, utfärdande och överföring av utsläppsrätter, efterlevnad och tillsyn etc.).

De behöriga myndigheterna i Schweiz och Europeiska kommissionen ska bilateralt enas om överlämnande av relevant dokumentation och information.

I synnerhet ska de behöriga myndigheterna i Schweiz överföra det antal schweiziska utsläppsrätter till EU:s behöriga myndigheter som behövs för den kostnadsfria tilldelningen till luftfartygsoperatörer som administreras av medlemsstaterna i EU (EES).

Rättslig efterlevnad

Parterna ska genomdriva bestämmelserna i respektive utsläppshandelssystem gentemot luftfartygsoperatörer som inte uppfyller skyldigheterna i respektive utsläppshandelssystem oavsett om operatörerna administreras av en behörig myndighet i EU (EES) eller Schweiz, om ytterligare åtgärder krävs från den myndighet som administrerar operatören.

Tillskrivning av administration av luftfartygsoperatörer

I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska den förteckning som Europeiska kommissionen offentliggör enligt artikel 18a.3 i direktiv 2003/87/EG ange administrerande medlemsstat, inbegripet Schweiz, för varje luftfartygsoperatör.

De luftfartygsoperatörer som tillskrivs Schweiz första gången efter att detta avtal träder i kraft ska administreras av Schweiz efter den 30 april det året och före den 1 augusti det året.

De båda parterna ska samarbeta om utbyte av relevant dokumentation och information.

Tillskrivningen av en luftfartygsoperatör ska inte påverka vilket av de respektive utsläppshandelssystemen som operatören omfattas av (dvs. en operatör som omfattas av unionens utsläppshandelssystem men administreras av den behöriga myndigheten i Schweiz ska ha samma skyldigheter enligt unionens utsläppshandelssystem vid sidan av skyldigheterna enligt Schweiz utsläppshandelssystem, och omvänt).

Genomförandebestämmelser

Eventuella ytterligare bestämmelser som behövs för att organisera arbetet och samarbetet i den gemensamma kontaktpunkten för kontoinnehavare inom luftfartssektorn ska utarbetas och antas av den gemensamma kommittén i enlighet med artiklarna 12, 13 och 22 i detta avtal efter att avtalet har undertecknats. Dessa bestämmelser ska träda i kraft samtidigt som detta avtal.

Bistånd från Eurocontrol

Med avseende på de delar av detta avtal som rör luftfart ska Europeiska kommissionen inbegripa Schweiz i det mandat som getts till Eurocontrol i fråga om unionens utsläppshandelssystem.

C.   Grundläggande kriterier för register

Varje parts utsläppshandelssystem ska innehålla ett register och en transaktionsförteckning som ska uppfylla nedanstående grundläggande kriterier i fråga om säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden och för att öppna och hantera konton.

Grundläggande kriterier för säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden:

Registren och transaktionsförteckningarna ska innehålla skydd av sekretess, integritet, tillgänglighet och autenticitet för de uppgifter som lagras i systemet. För detta ändamål ska parterna genomföra följande säkerhetsmekanismer:

Grundläggande kriterier

För tillträde till konton ska en mekanism för tvåfaktorsautentisering krävas för alla användare som vill få tillträde till kontot.

En mekanism för transaktionssignaturer ska krävas både för att inleda och för att godkänna transaktioner. En verifieringskod ska skickas till användarna via en annan kanal.

Alla följande åtgärder ska inledas av en person och godkännas av en annan person (fyra ögon-principen):

Alla åtgärder som vidtas av en administratör, såvida de inte utgör motiverade undantag som definieras i de tekniska standarderna för sammankoppling.

Alla överföringar av enheter, såvida de inte kan motiveras av en alternativ åtgärd som ger samma grad av säkerhet.

Ett system med meddelanden som gör användare uppmärksamma på om åtgärder vidtas som påverkar deras konton och innehav ska finnas på plats.

En fördröjning på 26 timmar mellan inledningen av en överföring och utförandet av den tillämpas för alla användare i syfte att få information och stoppa misstänkta olagliga överföringar.

Den schweiziska förvaltaren och unionens centrala förvaltare ska vidta åtgärder för att underrätta användarna om deras ansvar för säkerheten i sina system (persondatorer, nätverk, …) och när det gäller hantering av uppgifter och användning av internet.

Grundläggande kriterier för att öppna och hantera konton:

Grundläggande kriterier

Öppnande av ett verksamhetsutövarkonto/verksamhetsutövardepåkonto:

Ansökan från verksamhetsutövaren eller den behöriga myndigheten om att öppna ett verksamhetsutövarkonto (verksamhetsutövardepåkonto) ska skickas till den nationella administratören (den federala miljömyndigheten, FOEN, i fråga om Schweiz). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera anläggningen och ett lämpligt anläggnings-id.

Öppnade av ett luftfartygsoperatörskonto/luftfartygsoperatörsdepåkonto:

Varje luftfartygsoperatör som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem eller unionens utsläppshandelssystem ska ha ett luftfartygsoperatörskonto/luftfartygsoperatörsdepåkonto. För luftfartygsoperatörer som administreras av myndigheterna i Schweiz ska kontot finnas i det schweiziska registret. Ansökan från luftfartygsoperatören eller ett behörigt ombud för luftfartygsoperatören ska skickas till den nationella administratören (FOEN, i fråga om Schweiz) inom 30 arbetsdagar efter godkännandet av luftfartygsoperatörens övervakningsplan eller överföringen av den från en medlemsstat i EU (EES) till de schweiziska myndigheterna. Ansökan ska innehålla de unika koderna för de luftfartyg som operatören använder och som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem eller av unionens utsläppshandelssystem.

Öppnande av ett personligt konto/persondepåkonto:

Ansökan om att öppna ett personligt konto/persondepåkonto ska skickas till den nationella administratören (FOEN, i fråga om Schweiz). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera kontoinnehavaren/den sökande, och innehålla minst följande:

För en fysisk person: identitetsbevis och kontaktuppgifter.

För en juridisk person:

Utdrag ur handelsregistret, ELLER

den juridiska personens stiftelseurkunder och en handling som styrker registrering av den juridiska personen.

Utdrag ur belastningsregistret för den fysiska personen eller, om den sökande är en juridisk person, för dess verksamhetsledare.

Behöriga ombud/kontoombud:

Det ska för varje konto finnas minst ett behörigt ombud/kontoombud som utses av den blivande kontoinnehavaren. De behöriga ombuden/kontoombuden ska inleda transaktioner och andra processer för kontoinnehavarens räkning. När ett behörigt ombud utses ska följande uppgifter om det behöriga ombudet/kontoombudet lämnas:

Namn och kontaktuppgifter.

Handling som styrker identiteten.

Utdrag ur belastningsregistret.

Kontroll av handlingar:

Alla kopior av handlingar som lämnas som underlag för att öppna ett personligt konto/persondepåkonto eller för att utse ett behörigt ombud/kontoombud ska vara bestyrkta. Kopior av handlingar som utfärdats utanför den stat som begär kopian ska legaliseras. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla.

Avslag på ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett behörigt ombud/kontoombud:

En nationell administratör (FOEN, i fråga om Schweiz) får avslå en ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett behörigt ombud/kontoombud under förutsättning att avslaget är rimligt och försvarbart. Avslaget måste motiveras av minst ett av följande skäl:

Om de uppgifter och handlingar som lämnats är ofullständiga, inaktuella eller på annat sätt otillförlitliga eller felaktiga.

Om det utsedda ombudet utreds eller under de senaste fem åren har fällts för bedrägeri som berör utsläppsrätter eller Kyotoenheter, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott för vilka kontot kan vara ett instrument.

Av skäl som anges i nationell rätt eller unionsrätt.

Regelbunden kontroll av kontouppgifter:

Kontoinnehavarna ska omedelbart rapportera ändringar av konto- eller användaruppgifter till den nationella administratören (FOEN, i fråga om Schweiz) tillsammans med det underlag för uppgifterna som krävs av den nationella administratör som är ansvarig för att i god tid godkänna uppdateringen.

Den nationella administratören ska minst en gång vart tredje år kontrollera om de uppgifter som rör kontot fortfarande är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga och ska be kontoinnehavaren att meddela eventuella ändringar.

Avstängning av tillträdesrätt till konton:

Vid överträdelse av en bestämmelse om register enligt artikel 3 i detta avtal eller utredning av en möjlig överträdelse av dessa bestämmelser får tillträdesrätten till konton stängas av.

Sekretess och utlämnande av uppgifter:

Uppgifter i EUTL, SSTL, unionsregistret och varje annat register för Kyotoprotokollet, inbegripet information om kontosaldon, genomförda transaktioner, den unika enhetskoden för utsläppsrätter och det unika numeriska värdet för serienummer för Kyotoenheter som finns där eller som berörs av en transaktion, ska vara sekretessbelagda.

Sådana sekretessbelagda uppgifter kan lämnas till berörda offentliga organ på deras begäran och på villkor att en sådan begäran tjänar ett legitimt syfte och är motiverad, nödvändig och proportionerlig (för att uppdaga, utreda och beivra brott, för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål, för revision och ekonomisk övervakning för att förhindra och bekämpa bedrägerier, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott, otillbörlig marknadspåverkan eller andra överträdelser av unionsrätt eller nationell rätt, som begås av en EES-medlemsstat eller av Schweiz eller för att säkerställa att unionens och Schweiz utsläppshandelssystem fungerar väl).

D.   Grundläggande kriterier för auktionsplattformar och auktionsverksamhet

Enheter som genomför auktioner i parternas utsläppshandelssystem ska uppfylla nedanstående grundläggande kriterier och genomföra auktionerna i enlighet med dessa.

 

Grundläggande kriterier

1

Den enhet som genomför auktionen ska väljas ut genom en process som säkerställer transparens, proportionalitet, likabehandling, icke-diskriminering och konkurrens mellan olika potentiella auktionsplattformar på grundval av unionens eller nationell upphandlingslagstiftning.

2

Den enhet som genomför auktionen ska vara auktoriserad för denna verksamhet och ska vidta nödvändiga skyddsåtgärder vid utförandet av verksamheten; i dessa skyddsåtgärder ingår bland annat arrangemang för att identifiera och hantera potentiella negativa följder av eventuella intressekonflikter, identifiera och hantera risker som marknaden utsätts för, ha transparenta och icke skönsmässiga regler och förfaranden för rättvis och korrekt auktionering, samt tillräckliga ekonomiska resurser för att auktioneringen ska fungera på ett korrekt sätt.

3

För tillträde till auktioner ska minimikraven vad gäller lämpliga kundkontroller vara uppfyllda för att säkerställa att deltagare inte undergräver auktioneringsverksamheten.

4

Auktioneringsförfarandet ska vara förutsägbart, framför allt vad gäller auktionernas tidsschema och ordningsföljd samt de beräknade volymer som ska göras tillgängliga. De viktigaste aspekterna av auktionsmetoden, däribland tidsschema, datum och beräknade försäljningsvolymer, ska offentliggöras på webbplatsen för den enhet som ansvarar för auktioneringen minst en månad innan auktionerna inleds. Även alla viktigare ändringar ska meddelas så långt i förväg som möjligt.

5

Auktioneringen av utsläppsrätter ska genomföras med målsättningen att minimera eventuell påverkan på parternas respektive utsläppshandelssystem. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska säkerställa att auktionspriserna inte skiljer sig avsevärt från det relevanta priset för utsläppsrätter på sekundärmarknaden under auktioneringsperioden, vilket skulle tyda på brister i auktionerna.

6

All icke-konfidentiell information som är relevant för auktionerna, inbegripet all lagstiftning, vägledning och alla formulär, ska offentliggöras på ett öppet och transparent sätt. Resultatet av varje genomförd auktion ska offentliggöras så snart det är praktiskt möjligt och ska omfatta all relevant icke-konfidentiell information. Rapporter om resultatet av auktionerna ska offentliggöras minst en gång om året.

7

Auktionering av utsläppsrätter ska genomföras enligt lämpliga regler och förfaranden för att minska risken för konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med auktioner. Sådana regler och förfaranden ska i möjligaste mån inte vara mindre strikta än de som tillämpas för finansmarknader i respektive parts lagstiftning. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska ansvara för att åtgärder, förfaranden och processer införs som säkerställer auktionernas integritet. Enheten ska även övervaka marknadsaktörernas beteende och underrätta behöriga offentliga myndigheter vid händelse av konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt eller finansiering av terrorism.

8

Den enhet som genomför auktionerna och auktioneringen av utsläppsrätter ska stå under tillsyn av behöriga myndigheter. Utsedda behöriga myndigheter ska ha nödvändiga rättsliga befogenheter och tekniska arrangemang för att utöva tillsyn av

organisation och uppförande hos de som driver auktionsplattformarna,

organisation och uppförande hos professionella mellanhänder som agerar för kundernas räkning,

marknadsaktörers beteende och transaktioner, för att förhindra insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan, samt

marknadsaktörers transaktioner, för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Tillsynen ska i möjligaste mån inte vara mindre strikt än den som tillämpas för avfinansmarknader i respektive parts lagstiftning.

Schweiz ska sträva efter att använda sig av en privat enhet för auktionering av sina utsläppsrätter, i enlighet med bestämmelserna för offentlig upphandling.

Fram till dess att en sådan enhet har anlitats, och om antalet utsläppsrätter som ska auktioneras under ett år understiger ett fast gränsvärde, får Schweiz fortsätta att använda sig av nuvarande arrangemang för auktionering, dvs. de auktioner som genomförs av FOEN, enligt följande villkor:

1.

Gränsvärdet ska vara 1 000 000 utsläppsrätter, inbegripet utsläppsrätter som ska auktioneras för luftfartsverksamhet.

2.

Med undantag för kriterierna 1 och 2, samt kriterierna 7 och 8, som endast gäller FOEN, ska de grundläggande kriterierna i punkterna 1–8 gälla i möjligaste mån. Det grundläggande kriteriet i punkt 3 ska gälla tillsammans med följande bestämmelse: tillstånd att lägga bud vid auktionering av schweiziska utsläppsrätter enligt de arrangemang för auktionering som tillämpades vid tidpunkten när detta avtal undertecknades ska garanteras för alla enheter i EES som har tillstånd att lägga bud vid auktioner i unionen.

Schweiz får utse enheter som ansvarar för auktioner som äger rum i EES.


BILAGA II

TEKNISKA STANDARDER FÖR SAMMANKOPPLING

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska följande specificeras:

Kommunikationslänkens arkitektur.

Säkerheten för överföring av uppgifter.

Förteckningen över funktioner (transaktioner, redovisning …).

Definitionen av webbtjänsterna.

Kraven för uppgiftslagring.

Driftsarrangemangen (hjälpcentral, support).

Aktiveringsplanen och provningsförfarandet för kommunikationen.

Förfarandet för provning av säkerheten.

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska anges att administratörer ska vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att SSTL, EUTL och kopplingen är i drift 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, och att driftsavbrotten i SSTL, EUTL och kopplingen begränsas till ett minimum.

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska anges att kommunikationen mellan SSTL och EUTL ska utgöras av en säker utväxling av meddelanden enligt protokollet Simple Object Access Protocol (SOAP) baserat på följande teknik (1):

Webbtjänster som använder SOAP.

Hårdvarubaserat virtuellt privat nät (VPN).

XML (Extensible Markup Language).

Digital signatur.

NTP (Network Time Protocol).

De tekniska standarderna för sammankoppling ska ange ytterligare säkerhetskrav för det schweiziska registret, SSTL, unionsregistret och EUTL som ska dokumenteras i en säkerhetsplan. I de tekniska standarderna för sammankoppling ska särskilt följande anges:

Om det finns misstankar om att säkerheten i det schweiziska registret, SSTL, unionsregistret eller EUTL har äventyrats ska båda parter omedelbart underrätta varandra och stänga kopplingen mellan SSTL och EUTL.

Vid händelse av en säkerhetsöverträdelse ska parterna förbinda sig att omedelbart underrätta varandra. I den mån de tekniska uppgifterna finns tillgängliga ska en rapport som beskriver händelsen (datum, orsak, påverkan, åtgärder) utbytas mellan förvaltaren av det schweiziska registret och den centrala förvaltaren av unionsregistret inom 24 timmar efter säkerhetsöverträdelsen.

Det förfarande för provning av säkerheten som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling ska vara slutfört innan kommunikationslänken mellan SSTL och EUTL upprättas och när en ny version eller leveransversion av SSTL eller EUTL krävs.

De tekniska standarderna för sammankoppling ska föreskriva två provmiljöer utöver produktionsmiljön: en provmiljö för utvecklare och en acceptansmiljö.

Parterna ska genom förvaltaren av det schweiziska registret och unionens centrala förvaltare tillhandahålla bevis för att en oberoende säkerhetsbedömning av systemen har gjorts under de senaste tolv månaderna i enlighet med de krav som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling. Provning av säkerheten och i synnerhet penetrationsprovning ska göras på alla nya större leveransversioner av programvaran i enlighet med de säkerhetskrav som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling. Penetrationsprovningen får inte utföras av programvaruutvecklaren eller av en underleverantör till programvaruutvecklaren.


(1)  Denna teknik används i dag för att upprätta en förbindelse mellan unionsregistret och den internationella transaktionsförteckningen, liksom för förbindelsen mellan det schweiziska registret och den internationella transaktionsförteckningen.


BILAGA III

KÄNSLIGHETSNIVÅER OCH HANTERINGSANVISNINGAR

Parterna ska använda följande känslighetsnivåer för att identifiera känsliga uppgifter som hanteras och utbyts inom ramen för detta avtal:

ETS Begränsad.

ETS Känslig.

ETS Kritisk.

Uppgifter markerade som ”ETS Kritisk” är känsligare än uppgifter markerade som ”ETS Känslig”, som i sin tur är känsligare än uppgifter markerade som ”ETS Begränsad”.

Parterna är eniga om att utarbeta hanteringsanvisningar baserade på den befintliga informationsklassningspolicyn för unionens utsläppshandelssystem och på Schweiz förordning om uppgiftsskydd och federala lag om dataskydd. Dessa hanteringsanvisningar ska lämnas till den gemensamma kommittén för godkännande. Efter godkännandet måste alla uppgifter hanteras efter sin känslighetsnivå i enlighet med dessa hanteringsanvisningar.

Om parterna gör olika bedömningar av känslighetsnivån ska den högre nivån tillämpas.

Respektive parts lagstiftning ska innefatta grundläggande säkerhetskrav som motsvarar följande steg i hanteringen och beakta känslighetsnivåerna för utsläppshandelssystemet:

Skapande av dokument

Resurser.

Känslighetsnivå.

Lagring

Elektroniska dokument i nätverk.

Elektroniska dokument i lokal miljö.

Fysiska dokument.

Elektronisk överföring

Telefon och mobiltelefon.

Fax.

E-post.

Dataöverföring.

Fysisk överföring

Muntlig.

Personligt överlämnande.

Postsystem.

Användning

Bearbetning med it-program.

Tryck/utskrift.

Mångfaldigande.

Avlägsnande från permanent placering.

Informationsförvaltning

Regelbunden utvärdering av klassning och mottagare.

Arkivering.

Radering och förstöring.


BILAGA IV

DEFINITION AV KÄNSLIGHETSNIVÅER FÖR UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM

A.1 – Sekretess- och integritetsklassning

Med sekretess avses den konfidentiella karaktären hos uppgifter eller hos hela eller delar av ett informationssystem (såsom algoritmer, program och dokumentation) till vilka tillträdet är begränsat till behöriga personer, organ eller förfaranden.

Med integritet avses att informationssystemet och bearbetade uppgifter endast kan ändras genom avsiktliga och legitima åtgärder, och att systemet producerar ett förväntat resultat som är korrekt och fullständigt.

För varje uppgift i utsläppshandelssystemet som betraktas som känslig måste sekretessaspekten övervägas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara om uppgiften röjs och integritetsaspekten måste beaktas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara när uppgifterna oavsiktligt ändras eller helt eller delvis förstörs.

Sekretessnivån för information och integritetsnivån för ett informationssystem ska klassas efter en bedömning baserad på kriterierna i avsnitt A.2. Dessa klassificeringar möjliggör en bedömning av informationens övergripande känslighetsnivå med hjälp av mappningstabellen i avsnitt A.3.

A.2 – Sekretess- och integritetsklassning

A.2.1 – ”Låg klassning”

En låg klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla begränsad skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

i begränsad utsträckning påverka politiska eller diplomatiska förbindelser,

vålla negativ lokal publicitet i fråga om parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,

vålla förlägenhet för enskilda personer,

påverka personalens arbetsmoral/produktivitet,

vålla begränsade ekonomiska förluster eller i begränsad utsträckning underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

i begränsad utsträckning påverka en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

i begränsad utsträckning påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.2.2 – ”Medelhög klassning”

En medelhög klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

vålla förlägenhet i politiska eller diplomatiska förbindelser,

vålla skada för parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,

vålla obehag för enskilda personer,

vålla en betydande minskning av personalens arbetsmoral/produktivitet,

vålla förlägenhet för parterna eller andra institutioner i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra parter,

vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

påverka brottsutredningar,

bryta mot juridiska eller avtalsmässiga skyldigheter om sekretesskydd av uppgifter,

påverka en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.2.3 – ”Hög klassning”

En hög klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla katastrofal och/eller oacceptabel skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

påverka diplomatiska förbindelser negativt,

vålla väsentligt obehag för enskilda personer,

försvåra upprätthållandet av den operativa effektiviteten eller säkerheten hos parterna eller andra medverkande,

vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

bryta mot relevanta åtaganden om att upprätthålla förtroendet för uppgifter som tillhandahålls av tredje part,

bryta mot lagstadgade restriktioner om utlämnande av uppgifter,

skada brottsutredningar eller göra det lättare att begå brott,

vara till nackdel för parterna i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra parter,

hindra en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

undergräva en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.3 – Bedömning av känslighetsnivåer för uppgifter i utsläppshandelssystem

Utifrån klassningen av sekretess och integritet i avsnitt A.2 fastställs den globala känslighetsnivån för uppgifter med hjälp av följande mappningstabell:

Sekretessklass

Integritetsklass

Låg

Medel

Hög

Låg

ETS Begränsad

ETS Känslig

(eller ETS Begränsad (*1))

ETS Kritisk

Medel

ETS Känslig

(eller ETS Begränsad (*1))

ETS Känslig

(eller ETS Kritisk (*1))

ETS Kritisk

Hög

ETS Kritisk

ETS Kritisk

ETS Kritisk


(*1)  Möjligt alternativ som måste bedömas från fall till fall.


FÖRORDNINGAR

7.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/27


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2241

av den 6 december 2017

om förlängning av övergångsperioder för kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 648/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 497.3, och

av följande skäl:

(1)

För att undvika störningar på internationella finansiella marknader och förhindra att institut straffas till följd av att de underställs högre kapitalbaskrav under förfarandena för erkännande av befintliga centrala motparter i tredjeland, fastställs i artikel 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 en övergångsperiod under vilken centrala motparter i tredjeland hos vilka institut som är etablerade i unionen clearar transaktioner, kan betraktas som kvalificerade centrala motparter av dessa institut.

(2)

Genom förordning (EU) nr 575/2013 ändrades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (2) i fråga om vissa indata för beräkningen av institutens kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter i tredjeland. I enlighet därmed föreskrivs i artikel 89.5a i förordning (EU) nr 648/2012 att vissa centrala motparter i tredjeland under en begränsad period ska rapportera den totala summan av de initialsäkerheter som de har mottagit från sina clearingmedlemmar. Denna övergångsperiod motsvarar den som fastställs i artikel 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

(3)

Båda övergångsperioderna skulle löpa ut den 15 juni 2014.

(4)

Genom artikel 497.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ges kommissionen befogenhet att anta en genomförandeakt för att under exceptionella omständigheter förlänga övergångsperioden för kapitalbaskrav med sex månader. En sådan förlängning bör också gälla de tidsfrister som anges i artikel 89.5a i förordning (EU) nr 648/2012. Dessa övergångsperioder har förlängts till och med den 15 december 2017 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/954 (3).

(5)

Av de centrala motparter etablerade i tredjeländer som har ansökt om erkännande i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012 har 29 centrala motparter redan erkänts av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Av dessa har en central motpart från Nya Zeeland erkänts på grundval av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2274 (4). Dessutom skulle ytterligare tre centrala motparter från Indien kunna erkännas på grundval av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2269 (5). De återstående centralamotparterna från tredjeländer inväntar fortfarande erkännande, och erkännandeprocessen kommer inte att vara slutförd den 15 december 2017. Om övergångsperioden inte förlängs kommer institut som är etablerade i unionen (eller deras dotterföretag som är etablerade utanför unionen) med exponeringar mot dessa återstående centrala motparter från tredjeländer att behöva öka sin kapitalbas för dessa exponeringar betydligt, vilket skulle kunna medföra att instituten drar sig ur som direkta deltagare i dessa centrala motparter eller, åtminstone tillfälligt, upphör att tillhandahålla clearingtjänster till dessa instituts kunder och därmed orsaka allvarliga störningar på de marknader där dessa centrala motparter verkar.

(6)

Det behov av att undvika störningar på marknader utanför unionen som tidigare föranlett förlängningar av den övergångsperiod som fastställs i artikel 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 skulle därmed kvarstå även efter det att den förlängda övergångsperiod som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2017/954 har löpt ut. En ytterligare förlängning av övergångsperioden skulle göra det möjligt för institut som är etablerade i unionen (eller deras dotterföretag som är etablerade utanför unionen) att undvika en betydande ökning av kapitalbaskraven till följd av att erkännandeprocessen inte har avslutats för centrala motparter som på ett ekonomiskt hållbart och lättillgängligt sätt tillhandahåller den specifika typ av clearingtjänster som instituten i unionen (eller deras dotterföretag som är etablerade utanför unionen) behöver. En ytterligare förlängning av övergångsperioderna med sex månader är därför lämplig.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Europeiska bankkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De femtonmånadersperioder som avses i artikel 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 och i artikel 89.5a andra stycket i förordning (EU) nr 648/2012, vilka senast förlängts genom genomförandeförordning (EU) 2017/954, ska förlängas med ytterligare sex månader till och med den 15 juni 2018.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/954 av den 6 juni 2017 om förlängning av övergångsperioder för kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 144, 7.6.2017, s. 14).

(4)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2274 av den 15 december 2016 om likvärdigheten hos den rättsliga ramen för centrala motparter i Nya Zeeland i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 342, 16.12.2016, s. 54).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2269 av den 15 december 2016 om likvärdigheten hos den rättsliga ramen för centrala motparter i Indien i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 342, 16.12.2016, s. 38).


BESLUT

7.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/29


RÅDETS BESLUT (EU) 2017/2242

av den 30 november 2017

om bemyndigande att inleda förhandlingar om en ändring av Internationella sockeravtalet 1992

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.3 och 218.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

Unionen är part i Internationella sockeravtalet 1992 (1) (nedan kallat avtalet) och medlem i Internationella sockerorganisationen (nedan kallad organisationen).

(2)

Sedan 1995 har unionen godkänt att avtalet förlängs med två år åt gången. Den 25 september 2017 bemyndigade rådet kommissionen att ta ställning för att avtalet förlängs med ytterligare en period på högst två år, fram till den 31 december 2019.

(3)

Enligt artikel 8 i avtalet vidtar eller föranstaltar Internationella sockerrådet alla de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i avtalet. Enligt artikel 13 i avtalet ska alla beslut i Internationella sockerrådet i huvudsak fattas med konsensus. Om konsensus inte kan uppnås ska beslut fattas med enkel majoritetsomröstning, såvida bestämmelserna i avtalet inte föreskriver särskild omröstning.

(4)

Enligt artikel 25 i avtalet ska medlemmarna i organisationen inneha totalt 2 000 röster. Varje medlem har ett visst antal röster som årligen anpassas enligt de kriterier som fastställs i avtalet.

(5)

Det är i unionens intresse att delta i ett internationellt avtal om socker, eftersom sektorn är viktig för flera medlemsstater och för den europeiska sockersektorns ekonomi.

(6)

Avtalets institutionella ram, och framför allt röstfördelningen bland medlemmarna som också avgör medlemmarnas finansiella bidrag till organisationen, överensstämmer emellertid inte längre med verkligheten på den globala marknaden för socker.

(7)

I enlighet med avtalets bestämmelser från 1992 om finansiella bidrag till organisationen har unionens andel förblivit densamma, trots att den globala marknaden för socker, och framför allt unionens relativa position på den, har genomgått stora förändringar sedan dess. Följaktligen har unionen under de senaste åren stått för en oproportionellt stor andel av budgetkostnaderna och burit ett ansvar motsvarande dessa kostnader.

(8)

Bestämmelserna i avtalet om finansiella bidrag till organisationen kan ändras i enlighet med förfarandet i artikel 44 i avtalet. Enligt den artikeln kan Internationella sockerrådet genom särskild omröstning rekommendera en ändring av avtalet till medlemmarna i organisationen. Unionen bör, i egenskap av medlem i Internationella sockerrådet, i enlighet med artikel 7 i avtalet kunna inleda och delta i förhandlingar som syftar till att ändra avtalets institutionella ram.

(9)

Det är därför ändamålsenligt att kommissionen bemyndigas att inleda förhandlingar i Internationella sockerrådet om att ändra avtalet, fastställa förhandlingsdirektiv och utse en särskild kommitté med vilken kommissionen samråder under förhandlingarna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kommissionen bemyndigas härmed att på unionens vägnar inleda förhandlingar om ändringar av Internationella sockeravtalet 1992.

Artikel 2

Förhandlingarna ska föras på grundval av rådets förhandlingsdirektiv i addendumet till detta beslut.

Artikel 3

Förhandlingarna ska föras i samråd med arbetsgruppen för råvaror.

Artikel 4

Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 december 2019.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den 30 november 2017.

På rådets vägnar

K. SIMSON

Ordförande


(1)  Rådets beslut 92/580/EEG av den 13 november 1992 om undertecknande och ingående av Internationella sockeravtalet 1992 (EGT L 379, 23.12.1992, s. 15).