29.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/1

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (1),

—

med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016) 475 – C8-0270/2016) (2),

—

med beaktande av rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetåret 2015, avsnitt I – Europaparlamentet (3),

—

med beaktande av internrevisorns årsrapport för budgetåret 2015,

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, tillsammans med institutionernas svar (4),

—

med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet (5) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (6), särskilt artiklarna 164, 165 och 166,

—

med beaktande av presidiets beslut av den 16 juni 2014 om interna bestämmelser för genomförandet av Europaparlamentets budget (7), särskilt artikel 22,

—

med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0153/2017), och av följande skäl:

A.

Talmannen antog parlamentets årsredovisning för budgetåret 2015 den 4 juli 2016.

B.

I egenskap av delegerad chefsutanordnare intygade generalsekreteraren den 24 juni 2016 att resurserna som avsatts för parlamentets budget med rimlig säkerhet har använts i avsett syfte och genomförts i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, och att de kontrollförfaranden som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

C.

Revisionsrätten angav i sin särskilda bedömning av administrativa och andra utgifter under 2015 att man inte funnit några allvarliga brister i de granskade årliga verksamhetsrapporterna från och interna kontrollsystemen i institutionerna och organen, enligt kraven i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

D.

Enligt artikel 166.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska samtliga EU-institutioner vidta alla åtgärder som krävs för att rätta sig efter iakttagelserna i parlamentets beslut om ansvarsfrihet.

1.

Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2015.

2.

Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

29.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/3

—

med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt I – Europaparlamentet,

—

med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0153/2017), och av följande skäl:

A.

I sin attestering av de slutliga räkenskaperna uppgav Europaparlamentets räkenskapsförare att räkenskaperna med rimlig säkerhet i allt väsentligt ger en sann och rättvis bild av parlamentets finansiella ställning och att han inte stött på några frågor som kräver en reservation.

B.

I enlighet med det normala förfarandet sändes 129 skriftliga frågor till parlamentets administration, och skriftliga svar mottogs och diskuterades offentligt av budgetkontrollutskottet (CONT), i närvaro av vice talmannen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och internrevisorn.

C.

Noggrann kontroll, i synnerhet i form av det årliga ansvarsfrihetsförfarandet, är nödvändig för att garantera att parlamentets politiska ledning och administration hålls ansvarig inför unionsmedborgarna. Det finns alltid utrymme för förbättringar avseende kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet vid förvaltningen av de offentliga finanserna. Principen om resultatbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser bör utgöra ett grundläggande inslag vid genomförandet av budgeten.

1.

Europaparlamentet noterar att det formella systemet för tillsyn över parlamentets budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning består av följande fyra huvudkomponenter:

2.

Europaparlamentet konstaterar att internrevisorns årsrapport innehåller iakttagelser baserade på specifikt granskningsarbete, och syftar till att förbättra budgetförfarandet och den ekonomiska förvaltningen, men ger ingen heltäckande bild av parlamentets budget- och finansförvaltning. Parlamentet noterar samtidigt att revisionsrättens rapport endast är resultatet av ett litet urval (16 transaktioner) av parlamentets transaktioner.

3.

Europaparlamentet inser att den i allmänhet låga felnivån när det gäller administrativa utgifter kan vara en förklaring till den relativt ringa uppmärksamhet som revisionsrätten ägnat parlamentets transaktioner.

4.

Europaparlamentet påpekar dock att även om felnivån är anmärkningsvärt låg, är risken för dåligt rykte relativt hög med hänsyn till att sådana finansiella och budgetmässiga fel kan inverka negativt på institutionens rykte.

5.

Europaparlamentet tillägger att man nyligen, till följd av det allmänt kända behovet av resultatbaserad budgetering, har framfört att ansvarsfrihetsförfarandet inte bör begränsas till att upptäcka oegentligheter, utan även omfatta mätning av konkreta effekter och resultat och att detta också är särskilt viktigt för parlamentet, eftersom bristande resultat har en direkt inverkan på institutionens anseende.

6.

Europaparlamentet konstaterar mot denna bakgrund att det arbete som utförs av parlamentet i samband med ansvarsfrihetsförfarandet utgör en möjlighet att mer utförligt reflektera över räkenskaperna för parlamentets administration. Parlamentet kräver att man stärker intern expertis om räkenskaper och revision som föredragande kan utnyttja när de utarbetar sina betänkanden om beviljande av ansvarsfrihet.

7.

Europaparlamentet noterar att parlamentets slutgiltiga anslag för 2015 uppgick till 1 794 929 112 EUR eller 19,78 % av rubrik 5 i den fleråriga budgetramen (1) av det belopp som avsatts för administrativa utgifter under 2015 för unionens institutioner som helhet, dvs. en ökning med 2,2 % jämfört med 2014 års budget (1 755 631 742 EUR).

8.

Europaparlamentet noterar att de totala inkomsterna i räkenskaperna per den 31 december 2015 uppgick till sammanlagt 176 367 724 EUR (2014: 174 436 852 EUR), inklusive 27 988 590 EUR i inkomster avsatta för särskilda ändamål (2014: 26 979 032 EUR).

9.

Europaparlamentet framhåller att fyra kapitel stod för 71 % av de totala åtagandena: kapitel 10 (Ledamöter), kapitel 12 (Tjänstemän och tillfälligt anställda), kapitel 20 (Fastigheter och utgifter i samband med dessa) och kapitel 42 (Utgifter för assistentstöd till ledamöterna). Dessa siffror visar att parlamentets utgifter karakteriseras av en hög nivå av kontinuitet för den största delen som är kopplad till ersättningar till ledamöter och personal, som justeras i enlighet med tjänsteföreskrifterna och andra avtalsenliga skyldigheter.

10.

Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2015 avslutades:

11.

Europaparlamentet noterar att under 2015 utnyttjades 99,1 % av anslagen i parlamentets budget, dvs. 0,9 % av anslagen förföll, och att man därmed uppnådde en mycket hög nivå på budgetgenomförandet, precis som tidigare år.

12.

Europaparlamentet uppmärksammar att de anslag som förfallit uppgick till 41 422 684 EUR och att största delen av de förfallna beloppen avser arvoden och utgifter för byggnader.

13.

Europaparlamentet konstaterar att uppsamlingsöverföringarna uppgick till 71 000 000 EUR, det vill säga 4 % av de totala anslag som överfördes från budgetposter för preliminära anslag och från andra källor för att bidra till finansieringen av de årliga leasingavgifterna för Konrad Adenauer-byggnaden. Europaparlamentet uppmanar att fastighetspolitiken fastställs med tillräcklig tydlighet inom ramen för budgetstrategin. Parlamentet anser att nivån på uppsamlingsöverföringarna är mycket hög. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att man genom en ändamålsenlig förvaltning av budgeten bör kunna minska denna överföring till ett minimum. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i detta sammanhang utarbeta ett betänkande om parlamentets fastighetspolitik.

14.

Europaparlamentet konstaterar att de samlade granskningsresultaten visar att utgifterna för ”administration” inte innehåller några väsentliga fel, men att den uppskattade felnivån, på grund av de sju kvantifierade felen i rubrik 5 i den fleråriga budgetramen för administration, är 0,6 % (en ökning från 0,5 % år 2014).

15.

Europaparlamentet är mycket oroat över revisionsrättens iakttagelse att 22 av de 151 transaktioner som revisionsrätten granskade 2015 för unionens samtliga institutioner innehöll fel (14,6 %). Parlamentet noterar dock att av dessa 22 transaktioner, kvantifierades endast sju fel, som sålunda hade ekonomiska konsekvenser, vilket ledde till en uppskattad felnivå på 0,6 %.

16.

Europaparlamentet noterar dessutom de särskilda iakttagelserna avseende parlamentet i revisionsrättens årsrapport för 2015. Parlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade brister i kontrollerna av godkännandet och regleringen av utgifter som uppkom 2014. Dessa inkluderade endast en av de 16 transaktioner från parlamentets sida som granskades, och som avsåg någon av de politiska grupperna, och dessa brister åtgärdades under 2015.

17.

Europaparlamentet noterar parlamentets svar till revisionsrätten under det kontradiktoriska förfarandet. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att hålla det ansvariga utskottet underrättat om genomförandet av dess rekommendation att ge bättre vägledning, och att se över den nuvarande kontrollramen för genomförandet av budgetanslag till de politiska grupperna.

18.

Europaparlamentet noterar att internrevisorn vid sammanträdet som hölls den 30 januari 2017 i det ansvariga utskottet presenterade sin årsrapport, och meddelade att han under 2015 hade antagit rapporter om följande ärenden:

19.

Europaparlamentet noterar och stöder internrevisorns synpunkter avseende behovet av

20.

Europaparlamentet noterar att fyra åtgärder, alla med måttlig risk, från granskningen av ramen för intern kontroll, fortfarande, efter flera uppföljningsrevisioner, är oavslutade vid utgången av 2015, varav en vars genomförandedatum sköts upp till 2017 med anledning av parlamentets nya system för ekonomisk förvaltning. Parlamentet uppmanar internrevisorn att hålla budgetkontrollutskottet underrättat om hur det går med dessa åtgärder.

21.

Europaparlamentet uppmanar internrevisorn att i samband med framläggandet av årsrapporten i ännu högre grad inrikta sig på de aspekter där brister och/eller oegentligheter har påträffats. Parlamentet uppmanar också internrevisorn att göra sin rapport om uppföljning, utveckling och lösningar som rör problem som identifierats under hans/hennes mandattid tillgänglig för budgetkontrollutskottet. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att införa förfaranden för bedömning av prestanda och resultat.

22.

Europaparlamentet noterar de skriftliga svaren på resolutionen om ansvarsfrihet för 2014 som budgetkontrollutskottet fick den 20 oktober 2016, och generalsekreterarens presentation av svaren på de olika frågorna och önskemålen i parlamentets ansvarsfrihetsresolution för 2014, samt den diskussion med ledamöterna som följde. Parlamentet beklagar dock att många av dessa begäranden inte har följts upp och att ingen anledning eller motiv till detta har getts. Parlamentet betonar hur viktigt det är att i budgetkontrollutskottet oftare kunna diskutera frågor med generalsekreteraren som påverkar parlamentets budget och dess genomförande.

23.

Europaparlamentet noterar att det rådde inkonsekvens mellan datumen för framläggandet av parlamentets betänkande om ansvarsfrihet och möjligheten att lägga fram ytterligare frågor till generalsekreteraren. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att ge svar på de kompletterande frågorna innan tidsfristen för ingivande av ändringsförslag löper ut och vid behov före omröstningen i utskottet.

24.

Europaparlamentet noterar diskussionen mellan vice talmannen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet den 30 januari 2017 i närvaro av revisionsrättens ledamot och internrevisorn.

25.

Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över åtagandet från parlamentets administration att fortlöpande förbättra resultatet av parlamentets tjänster överlag, och att göra detta på ett effektivt sätt, även om parlamentet också anser att det i vissa fall tar alltför lång tid att genomföra förändringar i praktiken.

26.

Europaparlamentet uppmärksammar att parlamentet, som kostar ca 3,60 EUR per medborgare och år, inte behöver rygga tillbaka inför jämförelser med andra parlamentariska system, särskilt som en tredjedel av kostnaderna redovisas för grundläggande faktorer (flerspråkighet och antalet verksamhetsorter), över vilka parlamentet självt har begränsat inflytande och som inte är tillämpliga på andra parlament på samma sätt.

27.

Europaparlamentet noterar dock att den uppmärksamhet som fästs vid resultatbaserad budgetering varierar mellan generaldirektoraten och är väl utvecklad inom till exempel generaldirektoratet för ekonomi (GD FINS), men är fortfarande i en inledningsfas på andra håll inom administrationen. Generalsekreteraren uppmanas att säkerställa att tydliga och mätbara mål fastställs och följs upp i hela administrationen.

28.

Europaparlamentet noterar generalsekreterarens svar när det gäller ledamöternas och allmänhetens tillgång till applikationen ePetition samt rättstjänstens rapport. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att rapportera om åtgärderna för att följa upp rättstjänstens rekommendationer.

29.

Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som administrationen fäster vid hållbarhet, särskilt i samband med offentliga upphandlingsförfaranden. Parlamentet noterar dock att det med ikraftträdandet av det nya direktivet om offentlig upphandling (2) blivit möjligt att öka vikten för de kriterier som har med social och miljömässig hållbarhet att göra jämfört med kriteriet lägsta pris.

30.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att lägga fram en handlingsplan för hur man kan tillämpa hållbarhetskriterier på parlamentets offentliga upphandlingsförfaranden, och att i detta avseende inkludera en utvärdering om hur grön offentlig upphandling använts som ett instrument.

31.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten anser att kostnaderna för den geografiska uppdelningen av parlamentet uppgår till 114 miljoner EUR per år, och noterar slutsatserna i resolution av den 20 november 2013 om lokaliseringen av sätena för Europeiska Unionens institutioner (3), att 78 % av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska uppdelning. Parlamentet påminner om att miljöpåverkan av denna uppdelning uppskattas ligga mellan 11 000 och 19 000 ton CO2-utsläpp. Presidiet anmodas att uppmana generalsekreteraren att snarast utarbeta en färdplan för ett enda säte för parlamentet. Parlamentet upprepar att parlamentet och rådet måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte, så att man uppnår långsiktiga besparingar i unionens budget, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner. Parlamentet anser att Förenade kungarikets utträde och behovet av att omplacera de europeiska byråer som för närvarande har sina säten i Förenade kungariket skulle kunna utgöra ett utmärkt tillfälle att lösa flera problem samtidigt. Parlamentet hänvisar dock till artikel 341 i EUF-fördraget, där det anges att sätena för unionens institutioner ska fastställas av medlemsstaternas regeringar i samförstånd av medlemsstaterna, och protokoll nr 6 som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det fastställs att parlamentet ska ha sitt säte i Strasbourg. Parlamentet påminner om att en lösning med ett enda säte kräver fördragsändringar.

32.

Europaparlamentet påminner om svaret från administrationen på fråga 75 i frågeformuläret om ansvarsfriheten för parlamentet för 2013, nämligen att den hade beslutat att avstå från sin praxis med långvariga tjänsteresor, vilket lett till avsevärda besparingar, men anser det vara en större motstridighet att 13 anställda för närvarande befinner sig på långvariga tjänsteresor. Parlamentet anser att en långvarig tjänsteresa för en anställd, som inbegriper ett utlandstillägg och dagtraktamenten, till en plats där denna person redan varit bosatt och arbetat är ett förkastligt sätt att använda skattebetalarnas pengar och strider mot tjänsteföreskrifterna. Parlamentet insisterar på ett förtydligande av omständigheterna kring varje långvarig tjänsteresa, och särskilt om redogörelse för skälen och kostnaderna för denna långvariga tjänsteresa.

33.

Europaparlamentet påminner om att alla tjänstemän och övriga anställda i unionen, även de som arbetar inom kabinetten, ska utföra sina uppgifter med enbart unionens bästa för ögonen, i enlighet med bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna. Parlamentet påpekar att unionens tjänstemän betalas med skattebetalarnas pengar, som inte är avsedda att finansiera pressen eller annan personal som deltar i främjandet av någon talmans nationella politiska intresse. Parlamentet uppmanar presidiet att fastställa tydliga regler i parlamentets bestämmelser.

34.

Europaparlamentet noterar talmannens beslut av den 21 oktober 2015, genom vilket han hade för avsikt att utse personer till ledande befattningar inom parlamentet utan att iaktta förfaranden, och i synnerhet utan ansökningsomgångar. Parlamentet konstaterar att detta beslut ”inte överensstämmer med reglerna” (administrationens svar i samband med det andra frågeformuläret från budgetkontrollutskottet). Parlamentet insisterar på att detta beslut av talmannen ska återkallas formellt.

35.

Europaparlamentet noterar att talmannen, den 15 december 2015, gav sig själv befogenhet att bevilja en särskild ersättning till medarbetarna i sitt kansli, utöver den befintliga ersättningen till kanslipersonal, trots att tjänsteföreskrifterna inte innehåller några bestämmelser om en sådan särskild ersättning. Parlamentet ifrågasätter på nytt lagenligheten i detta beviljande och giltigheten för särskilda ersättningar. Parlamentet anser att man bör överväga huruvida det berörda beslutet bör upphävas.

36.

Europaparlamentet noterar att presidiet den 24 oktober 2016 antog de reviderade bestämmelserna för utbetalning av bidrag för sponsrade besöksgrupper.

37.

Europaparlamentet välkomnar att detta avsevärt minskar kontantbetalningar och att obligatoriska elektroniska överföringar införs, vilket därmed minskar riskerna för stöld, samt risken för dåligt rykte för parlamentet, samtidigt som man bidrar till betydande flexibilitet. Parlamentet ställer sig bakom presidiets avsikt att utvärdera det reviderade systemet efter ett år. Parlamentet beklagar dock att parlamentsassistenter kan utses att ta emot betalningar till sina egna konton och attestera gruppens kostnader. Parlamentet oroar sig för att detta innebär ett onödigt rättsligt och finansiellt ansvar för ackrediterade ledamotsassistenter och utsätter dem för potentiella risker. Parlamentet uppmanar presidiet att ompröva detta som en prioriterad fråga.

38.

Europaparlamentet beklagar att parlamentet beviljade talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av parlamentets budget för budgetåret 2014 och i sista minuten strök viktiga punkter där ytterligare frågor väcktes om talmannens politiska verksamhet och finansiella beteende under valet till Europaparlamentet 2014.

39.

Europaparlamentet välkomnar det ökade intresset för parlamentet och dess administration från mediernas och allmänhetens sida. Parlamentet konstaterar dock att vissa journalister upplever att det är svårt att få fram den specifika information som de letar efter. Parlamentet påpekar att insyn i parlamentet och dess administration är avgörande för institutionens legitimitet och att tillgången till information bör förbättras, samtidigt som full respekt för de regler som styr skyddet av personuppgifter säkras.

40.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att på parlamentets webbplats offentliggöra relevanta handlingar som läggs fram av generalsekreteraren i ett maskinläsbart format, såvida inte typen av information i dessa gör detta omöjligt, t.ex. för skydd av personuppgifter.

41.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att göra det arbete som utförs av parlamentets interna beslutsorgan, särskilt presidiet, mer transparent och tillgängligt. Parlamentet begär at presidiets föredragningslistor ska offentliggöras på intranet i god tid och att sammanträdesprotokollen ska offentliggöras mycket snabbare. Parlamentet konstaterar att det inte är nödvändigt att vänta tills de är översatta till samtliga språk.

42.

Europaparlamentet påminner om ledamöternas skyldighet att omedelbart informera administrationen om varje ändring i sina intresseförklaringar.

43.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att översända denna resolution till presidiet, och då understryka alla begäranden om åtgärder eller beslut som ska vidtas eller fattas av presidiet. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en handlingsplan och en tidsplan som gör det möjligt för presidiet att följa upp och/eller reagera på rekommendationerna i parlamentets ansvarsfrihetsresolutioner och att inkludera resultaten i det årliga övervakningsdokumentet. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att i god tid rapportera till budgetutskottet och budgetkontrollutskottet om alla projekt med betydande budgetkonsekvenser som har lagts fram för presidiet.

44.

Europaparlamentet anser att ledamöterna bör kunna använda parlamentets webbplats för att erbjuda sina väljare största möjliga insyn i verksamheten, och uppmanar därför generalsekreteraren att utarbeta ett system som ledamöterna kan använda för att offentliggöra uppgifter om sina möten med företrädare för intressegrupper. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att möjliggöra detta utan någon ytterligare fördröjning, vilket redan begärdes i parlamentets resolution om ansvarsfrihet för 2014.

45.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att fastställa och offentliggöra bestämmelserna för användningen av ersättningen för allmänna utgifter.

46.

Europaparlamentet noterar i hur liten utsträckning ledamöterna är medvetna om möjligheten att återbetala överskott på ersättningen för allmänna utgifter. Parlamentet påminner ledamöterna om att ersättningen för allmänna utgifter inte utgör ytterligare lön. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att offentliggöra denna möjlighet som en prioriterad fråga. Parlamentet uppmanar med kraft ledamöterna att återbetala överskott vid slutet av sina mandat.

47.

Europaparlamentet uppmanar på samma sätt generalsekreteraren att ge de ledamöter som på sina webbplatser vill publicera närmare uppgifter om utbetalningar av andra parlamentsersättningar till dem med lämpliga uppgifter som lätt kan bearbetas på nytt.

48.

Europaparlamentet uppmanar vidare generalsekreteraren att bistå intresserade politiska grupper på samma sätt.

49.

Europaparlamentet konstaterar att det på parlamentets webbplats finns en uppsättning handlingar avseende beslutet om erkännande av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, tillsammans med uppgifter som anger det slutliga bidragsbeloppet. Parlamentet uppmanas att be kommissionen att lägga fram ett förslag om en översyn av den nuvarande unionsrättsakten om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (4), inklusive strängare krav för inrättande av europeiska politiska partier och stiftelser, i syfte att förebygga missbruk.

50.

Europaparlamentet välkomnar införandet av ett särskilt formulär för föredragande där dessa kan ange vilka intresseföreträdare som kan ha påverkat deras rapporter (avtryck i lagstiftningen).

51.

Europaparlamentet upprepar sin efterlysning av en rapport från parlamentets administration om intressegruppers och andra externa organisationers utnyttjande av parlamentets lokaler.

52.

Europaparlamentet är bekymrat över att den nuvarande uppförandekoden för ledamöterna kan behöva förbättras ytterligare för att intressekonflikter ska kunna undvikas, så att särskild uppmärksamhet ägnas åt följande:

53.

Europaparlamentet välkomnar utarbetandet av indikatorer för mätning av resultat från parlamentets kommunikationsverksamhet, och uppmanar generalsekreteraren att ägna ett särskilt avsnitt om hur effektivt detta nya resultatbaserade tillvägagångssätt är för kommunikationen i 2016 års rapport om parlamentets verksamhet.

54.

Europaparlamentet stöder de olika program som syftar till att underlätta besök av journalister och medborgare som är intresserade av att få veta mer om parlamentets verksamhet.

55.

Europaparlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning i resolutionen om ansvarsfrihet för 2014 där det konstaterades att parlamentets webbplats fortfarande var relativt användarovänlig och svår att navigera på och att den ännu inte hade införlivat den senaste tekniska utvecklingen, vilket leder till att det är svårt att hitta relevant information snabbt. Det påpekades också att webbplatsen, med tanke på vikten av kommunikation med EU-medborgarna, inte bidrog till att förbättra bilden av parlamentet för den breda allmänheten.

56.

Europaparlamentet uppmanar generaldirektoratet för kommunikation (GD COMM) att upprätta en mer effektiv och användarvänlig webbplats som är utrustad med en mer effektiv sökmotor, vilket skulle höja parlamentets profil inför allmänheten och mer direkt tillgodose medborgarnas intressen och behov. Parlamentet konstaterar att endast medelmåttiga resultat uppnåtts, trots utgifterna för betydande resurser.

57.

Europaparlamentet uttrycker oro över effektiviteten i parlamentets kommunikationsstrategi. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en omfattande översyn av den nuvarande strategin och, framför allt, en mer aktiv hållning gentemot personer som inte automatiskt är intresserade av parlamentets verksamhet eller som till och med är skeptiska till dess funktion. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en ny strategi för att nå även dessa medborgare, även genom att underlätta tillgång till information, och för att och att på lämpligt sätt hantera ogrundade fördomar mot parlamentet och samtidigt undvika onödiga och kostnadskrävande reklamkampanjer.

58.

Europaparlamentet understryker behovet av att modernisera uppdraget för parlamentets informationskontor genom att optimera användningen av ny kommunikationsteknik och nya kommunikationsmönster och genom att utnyttja deras gynnsamma geografiska läge nära medborgarna för att ytterligare intensifiera lokala aktiviteter (”going local”), exempelvis i form av debatter med ledamöterna och det civila samhället, i syfte att lyssna på människor och engagera dem. Parlamentet betonar att diskussioner på nätet och uppmärksamhet från mediernas sida till följd av sådana händelser bör bidra till att nå ut ännu bättre till medborgarna. Parlamentet konstaterar att kostnaderna för byggnader och personal för medlemsstaternas informationskontor är oproportionerligt höga i förhållande till de belopp som investeras på dessa kontors centrala funktioner. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att före utgången av 2017 förelägga budgetkontrollutskottet en detaljerad verksamhets- och finansrapport om informationskontoren i Bryssel och Strasbourg, med särskild inriktning på det mervärde de tillför.

59.

Europaparlamentet är oroat över de svar som getts på frågorna för skriftligt besvarande om parlamentets informationskontor i vissa medlemsstater, med hänsyn till att i flesta fall endast en bråkdel av deras driftskostnader uppstår till följd av de faktiska målen och uppgifterna för dessa kontor, medan största delen av pengarna spenderas på kontorshyror och personalens löner och resekostnader.

60.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att förbättra den interna kommunikationen mellan olika generaldirektorat, så att exempelvis utvecklingen av nya viktiga verktyg, såsom lagstiftningståget, kommer en bredare allmänhet till kännedom, både internt och externt.

61.

Europaparlamentet välkomnar den gemensamma presentationen inför budgetkontrollutskottet och utskottet för kultur och utbildning av den undersökning som genomförts – i enlighet med kravet i ansvarsfrihetsbetänkandet 2013 – för att avgöra huruvida LUX-priset är välbekant och hur det uppfattas, om det alls är känt, i de olika medlemsstaterna, samt av de resultat som anges i undersökningen.

62.

Europaparlamentet påminner om att undersökningen i huvudsak avsåg hur väl ledamöter och filmskapare kände till syftet med LUX-filmpriset, vilket är att visa medborgarna parlamentets engagemang för allmänt accepterade värden, såsom mänskliga rättigheter och solidaritet liksom dess åtagande för kulturell och språklig mångfald.

63.

Europaparlamentet konstaterar att undersökningen hade en låg svarsfrekvens, endast 18 % av parlamentets ledamöter, vilket motsvarar 137 ledamöter från alla politiska grupper och medlemsstater, och att över 90 % bland dessa ledamöter var medvetna om LUX-priset, 75 % förstod dess syfte och över 80 % hade en positiv bild av priset.

64.

Europaparlamentet är inte övertygat om urvalsmetoden, enligt vilken ledamöter beslutar om nomineringar och det slutliga valet av pristagare, och uppmanar presidiet att rapportera om alternativa modeller för att få önskade resultat, t.ex. genom att stödja ett jämförbart initiativ som tas av filmskaparnas egna organisationer.

65.

Europaparlamentet konstaterar att trots att antalet åskådare har ökat under årets lopp är 43 000 personer inom unionen fortfarande är ett mycket lågt antal, och väcker frågan om huruvida LUX-priset är motiverat.

66.

Europaparlamentet beklagar de upprepade förseningarna för invigningen av Europeiska historiens hus, som ursprungligen planerats till mars 2016, därefter senarelades till september och november 2016 och nu planeras äga rum den 6 maj 2017.

67.

Europaparlamentet noterar med oro de pågående diskussionerna om karaktären på de tillfälliga utställningarna. Parlamentet betonar vikten av akademiskt oberoende för Europeiska historiens hus i fråga om utställningens innehåll och utformning, något som uteslutande ska bestämmas av museologiska och historiska kriterier.

68.

Europaparlamentet gläder sig över att Europeiska historiens hus enligt uppskattningar kommer att ta emot 250 000 besökare per år. Parlamentet påpekar att de årliga driftskostnaderna för denna anläggning på förhand uppskattats till 13,3 miljoner EUR. Parlamentet uttrycker sin oro över det proportionellt sett låga antalet besökare jämfört med de höga driftskostnaderna, med tanke på att parlamentet under 2015 tog emot 326 080 besökare, och att de driftskostnaderna uppgick till endast 4,3 miljoner EUR.

69.

Europaparlamentet noterar att med inrättandet av Parlamentarium och öppnandet av Europeiska historiens hus är Europaparlamentet och dess omgivningar på väg att bli ett medborgarprojekt och en turistattraktion som kommer att leda till bättre kunskap om den roll som parlamentet spelar och visa för medborgarna vilket engagemang parlamentet har för allmänt accepterade värden såsom mänskliga rättigheter och solidaritet. Parlamentet begär att presidiet ska överväga att inleda en dialog med de lokala myndigheterna för att se hur dessa kan bidra till finansieringen och förvaltningen av Europeiska historiens hus.

70.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att överväga att anpassa förvaltningen av Europeiska historiens hus till en mer interinstitutionell metod och att undersöka möjligheterna till ett ökat samarbete med unionens övriga institutioner, särskilt kommissionen och rådet.

71.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att bidra med 800 000 EUR per år till driftskostnaderna för Europeiska historiens hus. Parlamentet anser dock att kommissionen bör bidra till en mycket högre andel av de uppskattade årliga driftskostnaderna.

72.

Europaparlamentet noterar att den 31 december 2015 arbetade sammanlagt 5 391 tjänstemän och tillfälligt anställda vid sekretariatet (en ökning med 96 jämfört med den 31 december 2014) och sammanlagt 771 tjänstemän och tillfälligt anställda arbetade inom de politiska grupperna (en ökning med 26 jämfört med den 31 december 2014). Europaparlamentet noterar att tillsammans med kontraktsanställda ansvarade GD PERS för 9 402 personer (en ökning med 467 jämfört med den 31 december 2014).

73.

Europaparlamentet noterar att 47 tjänster ströks ur Europaparlamentets tjänsteförteckning den 1 januari 2015, i enlighet med 2014 års översyn av tjänsteföreskrifterna och den fleråriga budgetramen för 2014–2020, vilket innebär att det finns totalt 6 739 tjänster i tjänsteförteckningen kvar, varav 5 723 (84,9 %) för sekretariatet och 1 016 (15,1 %) för de politiska grupperna. Europaparlamentet noterar att den 31 december 2015 var 4,9 % av tjänsterna vid sekretariatet vakanta, jämfört med 9,6 % i slutet av 2014.

74.

Europaparlamentet välkomnar att balansen mellan könen bland generaldirektörerna förbättrades från 18,2 %/81,8 % år 2014 till 33,3 %/66,7 % år 2015, men konstaterar att denna balans för direktörernas del försämrades från 34 %/66 % år 2014 till 31,1 %/68,9 % år 2015. Parlamentet påminner om att majoriteten av parlamentets personal består av kvinnor men att kvinnor innehar en begränsad del av chefstjänsterna. Parlamentet konstaterar att balansen mellan könen bland enhetschefer förbättrades från 30 %/70 % i slutet av 2014 till 31,2 %/68,8 % i slutet av 2015. Parlamentet betonar att obalanser för chefstjänster kvarstår och betonar därför att ett program för lika möjligheter för dessa tjänster förblir av yttersta vikt. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att parlamentet bör ha minst 40 % kvinnor på chefstjänster före 2019.

75.

Europaparlamentet uttrycker sin förvåning över att parlamentets rådgivande kommitté för utnämning av högre tjänstemän uteslutande består av personer ur högsta ledningen, och uppmanar generalsekreteraren att inkludera en företrädare för en personalorganisation.

76.

Europaparlamentet betonar att geografisk balans, dvs. förhållandet mellan antalet anställda av en viss nationalitet och befolkningsstorleken i motsvarande medlemsstater, även i fortsättningen bör vara en viktig faktor i resursförvaltningen, i synnerhet när det gäller de medlemsstater som anslöt sig till unionen efter 2004, och välkomnar att parlamentet har uppnått en mer balanserad sammansättning av tjänstemän från de medlemsstater som anslutit sig till unionen före och efter 2004. Parlamentet påpekar dock att dessa medlemsstater fortfarande står för endast 3 % av de anställda på högre handläggarnivå (AD 12–AD 16) vid de tre arbetsplatserna, i förhållande till deras andel av unionens befolkning, som uppgår till 21 %, och att framsteg på detta område fortfarande behövs.

77.

Europaparlamentet konstaterar att för viss verksamhet, såsom drift av personalmatsalar och lokalvård, har utläggning på entreprenad varit det alternativ som parlamentet föredragit, och till följd av detta kan den externa personalen för vissa generaldirektorat till och med vara större än antalet tjänstemän.

78.

Europaparlamentet konstaterar dock att ett sådant utläggningsbeslut inte kan förklara utnyttjandet av all extern personal och att förhållandet mellan antalet externt anställda och antalet parlamentsanställda vid till exempel generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd (GD ITEC) är svårt att förklara.

79.

Europaparlamentet hävdar att extern personal inte bör sättas in för att kompensera den minskning av antalet tjänster som man enades om i samband med översynen 2014 av tjänsteföreskrifterna och den nuvarande fleråriga budgetramen.

80.

Europaparlamentet noterar generalsekreterarens svar när det gäller villkoren för externa kontrakt med parlamentet. Parlamentet betonar att förvaltningen noggrant och systematiskt måste se till att tjänsteleverantörer strikt efterlever den anställnings-, säkerhets- och sociala trygghetslagstiftning etc. som är tillämplig på all extern personal som arbetar i Europaparlamentets lokaler, till exempel bespisnings-, städ- och underhållspersonal. Parlamentet uppmanas att införa mekanismer för regelbunden varning och övervakning för att förebygga och upptäcka enskilda eller systematiska fall av försummelse, missbruk eller överträdelse, som gör det möjligt att vidta omedelbara åtgärder.

81.

Europaparlamentet noterar att förfarandet för internalisera parlamentets säkerhetstjänster har slutförts och att förfarandet för att göra detsamma med chaufförstjänsten pågår. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att rapportera till budgetkontrollutskottet om vad man har lärt sig av dessa förfaranden och vilka besparingar som åstadkommits.

82.

Europaparlamentet noterar med oro att bespisningspersonal inte betalas i enlighet med de i kontraktet angivna timmarna under de veckor då parlamentsledamöterna arbetar på annat håll, till exempel under valkretsveckorna eller plenarsammanträdena i Strasbourg, och att ett stort antal hänvisas till korttidsarbete, vilket påverkar deras anställning och inkomster. Generalsekreteraren uppmanas att komma fram en lösning efter förhandling med tjänsteleverantören för matsalarna som garanterar de anställda regelbundna timmar och regelbunden betalning varje vecka.

83.

Europaparlamentet noterar att det vid utgången av 2015 fanns 1 813 ackrediterade parlamentsassistenter som arbetar vid parlamentet, jämfört med 1 686 ett år tidigare. Parlamentet efterlyser särskild uppmärksamhet för de rättigheter som ackrediterade parlamentsassistenter och lokala assistenter har, eftersom deras kontrakt är direkt kopplade till mandatet för de ledamöter som de stöder, med tanke på att ackrediterade parlamentsassistenter är anställda med parlamentets anställningsavtal, medan lokala assistenter omfattas av olika former av nationell lagstiftning.

84.

Europaparlamentet beklagar att utvärderingsrapporten om tillämpningen av bestämmelserna om ackrediterade parlamentsassistenter inte överlämnades till budgetkontrollutskottet före utgången av 2016, i enlighet med kravet i resolution om beviljandet av ansvarsfrihet för 2014, och att den fortfarande inte har lämnats in.

85.

Europaparlamentet påpekar att i fall av trakasserier eller avslöjande av missförhållanden befinner sig de ackrediterade parlamentsassistenterna i en särskilt utsatt situation eftersom deras kontrakt grundar sig på det ömsesidiga förtroendet mellan ledamoten och assistenten. Europaparlamentet noterar att om detta förtroende saknas är den omständighet i sig skäl nog för uppsägning av kontraktet. Europaparlamentet noterar vidare att om ledamoten måste avgå på grund av renomméskador till följd av ett brott eller andra lagöverträdelser innebär detta dessutom i allmänhet att kontrakten med alla hans eller hennes assistenter också kommer att avslutas. Parlamentet efterlyser därför en omedelbar förstärkning av de ackrediterade parlamentsassistenternas representation i den rådgivande kommittén för handläggning av klagomål om trakasserier, så att det en jämn könsfördelning säkerställs, vilket redan begärts i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för 2013 och 2014. Parlamentet uppmanar presidiet att anslå tillräckligt med medel för att täcka utgifter för resa och uppehälle för ackrediterade ledamotsassistenter som lägger fram klagomål, vilka ofta inte har möjlighet att komma till Bryssel för att närvara personligen och framföra sina synpunkter för den rådgivande kommittén för handläggning av klagomål om trakasserier. Parlamentet begär också att möjligheten till ekonomiska kompensationsåtgärder för ackrediterade parlamentsassistenter bör övervägas i samband med nästa översyn av tjänsteföreskrifterna, i syfte att säkerställa lika behandling av ackrediterade parlamentsassistenter och erkännande av deras särskilda sårbarhet i händelse av trakasserier eller avslöjande av missförhållanden.

86.

Europaparlamentet välkomnar administrationens avsikt att inleda en process för anpassning av de schablonersättningar för tjänsteresor till Strasbourg som betalas till ackrediterade parlamentsassistenter, vilka är betydligt lägre än de som gäller för fast anställda tjänstemän. Parlamentet betonar att denna anpassning bör baseras på en öppen beräkningsmetod och att den bör vara direkt kopplad till den senaste revideringen uppåt av taken för fast anställda tjänstemäns kostnader för logi och traktamenten. Parlamentet betonar även att en automatisk indexering av ersättningar bör införas vid framtida revideringar.

87.

Europaparlamentet beklagar att presidiet inte har tillmötesgått parlamentets begäran i ansvarsfrihetsresolutionerna 2013 och 2014 om att samma dagtraktamenten ska tillämpas för de ackrediterade parlamentsassistenterna som för övrig personal. Generalsekreteraren uppmanas att innan några ändringar genomförs tillhandahålla en uppskattning av de extra kostnader som skulle uppstå genom denna justering. Samtidigt understryker parlamentet att de nuvarande taken för ersättning av kostnader för tjänsteresor för ackrediterade ledamotsassistenter inte har justerats sedan 2009, och att skillnaden mellan ackrediterade ledamotsassistenter och övrig personal har ökat ytterligare med upp till 40 % till följd av införandet av nya tak som godkändes av rådet den 9 september 2016 och som hittills, från och med den 10 september 2016, endast tillämpats för tjänstemän. Parlamentet uppmanar därför presidiet att vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till denna ojämlikhet.

88.

Europaparlamentet beklagar djupt att anställningstiden för en ackrediterad parlamentsassistent, om hans eller hennes ledamot avlider eller avgår, upphör vid utgången av relevant kalendermånad. Parlamentet understryker att detta skulle kunna betyda att en ackrediterad parlamentsassistent inte skulle ha rätt till en enda dags varsel om ledamotens mandatperiod råkar löpa ut den sista dagen i en viss månad. Parlamentet begär att denna oacceptabla situation löses i samband med nästa översyn av tjänsteföreskrifterna, genom att man kopplar samman uppsägningstiden med en fastställd tidsperiod, t.ex. fyra veckor, i stället för kalendermånader. Parlamentet uppmanar dessutom presidiet att skyndsamt införa tillfälliga åtgärder som skulle kunna bidra med en tillfällig lösning på detta problem innan en sådan juridisk granskning äger rum.

89.

Europaparlamentet är oroat över påstådd praxis där ledamöter tvingar ackrediterade parlamentsassistenter att göra tjänsteresor, särskilt till Strasbourg, utan reseförordnanden och utan ersättning för tjänsteresan eller helt enkelt utan ersättning för resekostnaderna. Parlamentet anser att en sådan praxis ger utrymme för missbruk. Om ackrediterade assistenter reser utan reseorder måste de inte bara själva stå för kostnaderna, utan de omfattas inte heller av arbetsplatsförsäkringen. Parlamentet uppmanar presidiet att se till att tjänsteföreskrifterna tillämpas korrekt och att påföljder utfärdas för de ledamöter som bryter mot reglerna.

90.

Europaparlamentet konstaterar att praktikanter har rätt till ett avdrag på 0,50 EUR på huvudrätterna i alla restauranger med självservering i Bryssel och Luxemburg och ett avdrag på 0,80 EUR i Strasbourg. Parlamentet anser emellertid med hänsyn till de genomsnittliga lönenivåerna och de höga priser som tillämpats under de senaste två åren att dessa rabatter inte är tillräckliga för att ha ens en minimal inverkan på deras finanser. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att bevilja reducerade priser i överensstämmelse med praktikanternas löner.

91.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att se till att sociala rättigheter och pensionsrättigheter garanteras för ackrediterade parlamentsassistenter som har arbetat utan avbrott under de senaste två valperioderna. Parlamentet uppmanar i detta avseende administrationen att lägga fram ett förslag som beaktar beslutet att tidigarelägga valet 2014, såväl som den tid som läggs på rekryteringsförfarandet vid beräkning av den tioåriga tjänsteperiod som fastställs i tjänsteföreskrifterna.

92.

Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att ompröva möjligheten för ackrediterade ledamotsassistenter att, på vissa villkor, följa med ledamöter i parlamentets officiella delegationer och på officiella uppdrag, såsom redan har begärts av flera ledamöter.

93.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att se över och lösa problem som uppstått framför allt till följd av den senaste ändringen av villkoren för ackrediterade parlamentsassistenter (såsom förseningar i samband med undertecknandet av kontrakt, avbrutna kontrakt, tidigarelagda val till Europaparlamentet etc.) som kan få allvarliga konsekvenser för ackrediterade parlamentsassistenters framtida förvärv av arbetstagarrättigheter. Parlamentet begär att företrädare för de ackrediterade parlamentsassistenterna ska involveras i sökandet efter lösningar.

94.

Europaparlamentet vill att man, för att beakta principen om lika möjligheter och respektera arbetstagarrättigheterna, ska anta riktlinjer för hur de ackrediterade parlamentsassistenterna ska tilldelas en tjänstegrad, och att utveckla motsvarande tydliga arbetsbeskrivningar, ansvarsområden och uppgifter för varje tjänstegrupp.

95.

Europaparlamentet noterar att under 2015 var antalet personer som avslutade tjänstgöringen 154, varav 126 fall avsåg pensioneringar, 13 invaliditet, 9 egna uppsägningar och 6 dödsfall. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att strikt tillämpa artikel 16.4 i tjänsteföreskrifterna om potentiella intressekonflikter efter tjänstens upphörande i parlamentet, särskilt i fall av uppsägning, eftersom det är anmärkningsvärt att inga fall av potentiella intressekonflikter någonsin har offentliggjorts.

96.

Europaparlamentet konstaterar med oro att inga särskilda arrangemang har inrättats för personalen för den händelse att en medlemsstat beslutar att lämna unionen. Parlamentet inser att denna fråga är relevant för alla europeiska institutioner, och uppmanar därför generalsekreteraren att inleda en dialog med kommissionen för att se till att brittisk personal inte påverkas negativt av Brexit, och att deras lagstadgade, avtalsbaserade och förvärvade rättigheter till fullo garanteras.

97.

Europaparlamentet efterlyser en effektivare organisation av utbildningskurser i syfte att anpassa dem till de ackrediterade parlamentsassistenternas särskilda behov. Europaparlamentet uppmanar administrationen att särskilt ta hänsyn till kalendern över parlamentets och ledamöternas verksamhet och fastställa skräddarsydda tidsplaner och särskilda frågor.

98.

Europaparlamentet påpekar att 43 % av parlamentets anställda anser att distansarbete skulle ha en positiv inverkan på deras tillfredsställelse med arbetet. Det bör framhävas att parlamentet är den enda institution som inte har infört distansarbete och ett flextidssystem, samtidigt som båda systemen har funnits i många år vid merparten av de övriga institutionerna, inklusive kommissionen, med dokumenterade resultat i form av ökad produktivitet och bättre livskvalitet för de anställda. Parlamentet konstaterar att man införde tillfälligt distansarbete i oktober 2016. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att rapportera till alla berörda enheter, inbegripet ledamöterna och deras assistenter, om genomförandet av denna tjänst. Parlamentet begära också att ett flextidssystem snarast möjligt ska införlivas i parlamentets arbetsrutiner.

99.

Europaparlamentet uppmanas att ändra sina interna bestämmelser beträffande praktikplatser som erbjuds av Europaparlamentets ledamöter och politiska grupper i syfte att förbättra situationen för lärlingar och praktikanter i parlamentet, inbegripet skälig lön, fastställande av en begränsad tid för praktikens längd och ett lärlingskontrakt.

100.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det på sin webbplats offentliggör en fullständig årlig förteckning över samtliga kontraktsparter som tilldelats kontrakt med ett värde på mer än 15 000 EUR, och att denna förteckning inbegriper kontraktspartens namn och adress, kontraktets typ och innehåll, dess varaktighet, dess värde, det förfarande som följts och det relevanta generaldirektoratet.

101.

Europaparlamentet påpekar att denna förteckning med råge uppfyller transparenskraven i budgetförordningen. Parlamentet uppmuntrar alla EU-institutioner att tillhandahålla fullständig information om alla kontraktsparter och kontrakt som tilldelats genom offentlig upphandling, även de fall som avser direkttilldelning eller selektiva förfaranden.

102.

Europaparlamentet stöder revisionsrättens slutsats att EU-institutionerna för att möjliggöra effektiv övervakning i efterhand av sin upphandlingsverksamhet bör upprätta ett offentligt arkiv med information om sina upphandlingskontrakt.

103.

Europaparlamentet påpekar att de tjänster som erbjuds av parlamentets resebyrå fortfarande är otillfredsställande, trots tidigare uppmaningar till förbättringar, eftersom priserna är relativt höga och byrån har underlåtit att förhandla om överenskommelser med de största flygbolagen för att säkra bättre priser och mer flexibilitet vid bokning av resor.

104.

Europaparlamentet uppmanar byrån att aktivt sträva efter att erbjuda lägre priser oavsett vilket flygbolag som anlitas. Parlamentet uppmanar byrån att inrätta ett feedbackförfarande (användarenkäter) i syfte att fastställa de områden där ytterligare förbättringar kan åstadkommas.

105.

Europaparlamentet noterar att den frivilliga pensionsfonden ökade sitt beräknade försäkringstekniska underskott till 276,8 miljoner EUR vid utgången av 2015. Parlamentet noterar vidare att i slutet av 2015 uppgick de nettotillgångar som ska beaktas och det försäkringstekniska åtagandebeloppet till 155,5 miljoner EUR respektive 432,3 miljoner EUR.

106.

Europaparlamentet påminner om att dessa förväntade framtida förpliktelser sträcker sig över flera decennier, men konstaterar att det sammanlagda belopp som betalats under 2015 genom den frivilliga pensionsfonden uppgår till 15,8 miljoner EUR.

107.

Europaparlamentet noterar dock att detta väcker farhågor om en eventuell dränering av fonden och att parlamentet garanterar betalningen av pensionsrättigheterna när och om fonden inte kan uppfylla sina åtaganden.

108.

Europaparlamentet uppmanar på nytt presidiet att så snart som möjligt utvärdera den rådande situationen för pensionsfonden.

109.

Europaparlamentet påminner om punkt 112 i förra årets ansvarsfrihetsresolution (5) där en bedömning av den rådande situationen för pensionsfonden efterlyses. Parlamentet beklagar att en sådan utvärdering ännu inte har genomförts.

110.

Europaparlamentet påminner om att EU-domstolen 2013 slog fast att beslutet om att höja pensionsåldern för fondens medlemmar från 60 till 63 år i syfte att undvika en förtida kapitaldränering och anpassa fonden till den nya ledamotsstadgan var giltigt.

111.

Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som nationella pensionsfonder normalt måste uppfylla stränga standarder och inte tillåts ha några försäkringstekniska underskott alls, har den frivilliga pensionsfonden nu ett försäkringstekniskt underskott på 64 % av det försäkringstekniska pensionsåtagandet. Generalsekreteraren uppmanas att förelägga presidiet en omfattande handlingsplan för att undvika att fondens dräneras i förtid.

112.

Europaparlamentet beklagar att man vid urval av de finansinstitut som anlitas för betalningar och konton inte lägger någon vikt vid dessa instituts policy när det gäller företagens sociala ansvar, och uppmanar generalsekreteraren att se till att parlamentet i framtiden i första hand anlitar finansinstitut vars investeringspolitik är inriktad på hållbarhet och andra aspekter av företagens sociala ansvar.

113.

Europaparlamentet betonar att parlamentet under 2015 i genomsnitt hade 106,25 miljoner EUR på bankkonton som inte ger någon ränteinkomst alls. Generalsekreteraren uppmanas att undersöka huruvida det är nödvändigt att ha en sådan hög likviditet, och särskilt att förbättra likviditetsförvaltningen i detta avseende och om möjligt finna sätt att öka avkastningen på sådana insättningar.

114.

Europaparlamentet är tillfreds med genomförandet av GD ITEC:s strategiska riktlinjer 2014–2019. Parlamentet anser att många ändringar i den elektroniska arbetsmiljön för ledamöterna och personalen håller på att genomföras, men att konsekvenserna av dessa förändringar, däribland nya möjligheter, är relativt okända och håller på att utvecklas främst inom GD ITEC. Parlamentet uppmanar till ett närmare samarbete mellan GD ITEC och GD COMM för att förbättra den interna och externa kommunikationen om de många innovationer som har genomförts eller snart kommer att genomföras.

115.

Europaparlamentet inser de ansträngningar som GD ITEC gjort för att öka antalet träffar på parlamentets webbsidor vid användning av Googles sökmotor. Parlamentet anser dock även att sökmotorn på parlamentets egen webbplats bör leda till meningsfulla resultat, så att användare kan använda portalen på webbplatsen för att snabbt hitta relevanta webbsidor. Parlamentet är bekymrat över att denna sökmotor för närvarande inte fungerar ordentligt, och uppmanar generalsekreteraren att hitta en snabb lösning på detta långvariga problem.

116.

Europaparlamentet noterar med oro att trots att det under GD ITEC:s ansvar görs årliga inköp av hårdvara för ett belopp som överstiger 35 miljoner EUR, saknas en klar politik för en miljömässigt och socialt hållbar upphandling, och uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en handlingsplan i detta sammanhang för att se till att alla framtida anbudsinfordringar innehåller miljömässiga och sociala urvalskriterier för hårdvara.

117.

Europaparlamentet uppmanar GD ITEC att göra alla parlamentets webbsidor tillgängliga för bärbara enheter, eftersom även om en betydande del av besökarna på sidorna använder en iPad eller mobiltelefon för få tillgång till parlamentets och de specialiserade utskottens webbplatser kan de nuvarande gränssnitten kan inte anses vara förenliga med bärbara enheter. Parlamentet föreslår att man genomför åtgärder för att konkret och inom en rimlig tidsram förbättra tillgången till webbplatserna för bärbara enheter.

118.

Europaparlamentet anser att det är avgörande för ledamöternas mandat att skrivare finns kvar på deras kontor. Parlamentet påpekar att billiga generiska patroner eventuellt kan orsaka farliga nivåer av partikelutsläpp och hälsoskador. Parlamentet begär att GD ITEC och generaldirektoratet för infrastruktur och logistik (GD INLO) vidtar åtgärder för att främja inköp av miljövänliga skrivare och se till att endast originalpatroner används, samtidigt som ledamöterna och deras personal erbjuds alternativet att förfoga över skrivare som är belägna strategiskt nära men inte inne på deras kontor.

119.

Europaparlamentet noterar att presidiet den 7 september 2015 antog en säkerhetspolicy för IKT-systemen. Parlamentet betonar att man mot bakgrund av den aktuella globala situationen brådskande måste genomföra en betydligt robustare politik för IKT-säkerheten som till fullo beaktar riskhanteringen i samband med it-säkerhet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang utnämningen av en it-säkerhetschef i parlamentet.

120.

Europaparlamentet upprepar sin begäran från resolutionen om ansvarsfrihet för 2014 att det bör inrättas ett snabbvarningssystem som gör det möjligt för GD ITEC att i samarbete med GD Safe sända snabbmeddelanden med SMS eller e-post till ledamöter och personal som godtar att deras kontaktuppgifter förs upp på en kommunikationslista som kan användas i särskilda nödsituationer.

121.

Europaparlamentet lovordar GD ITEC för att ha infört ett trådlöst nätverk (Wi-Fi) i alla parlamentets byggnader. Parlamentet konstaterar dock att det trådlösa nätverket i plenisalen är otillförlitligt, särskilt om många ledamöter använder systemet samtidigt under omröstningar och viktiga debatter. Parlamentet uppmanar därför generalsekreteraren att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder i detta avseende.

122.

Europaparlamentet välkomnar att vissa av de interparlamentariska delegationernas offentliga sammanträden redan sänds på webb-tv. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att fortsätta att utveckla och utvidga denna tjänst, tillsammans med innehållet i delegationernas webbsidor.

123.

Europaparlamentet konstaterar att fastighetsstrategin på medellång sikt från 2010 nu håller på att ses över. Parlamentet önskar att denna strategi utökas med ett mer långsiktigt perspektiv, och att den även ska omfatta en fallstudie av de sannolika konsekvenserna av Brexit.

124.

Europaparlamentet gläder sig över att kontorsutrymmena för ledamöterna och deras assistenter i Strasbourg kommer att öka från och med 2019. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att, så länge man inte har hittat någon lösning för att få till stånd en enda arbetsort för Europaparlamentet, se till att varje assistent förfogar över det minsta antal kvadratmeter som krävs enligt de nuvarande bestämmelserna om arbetsvillkor, eftersom parlamentets ståndpunkt i denna fråga för närvarande är sårbar på grund av att man medvetet bortser från dessa bestämmelser om minimistorlek på kontorslokaler.

125.

Europaparlamentet beklagar djupt beslutet att byta ut möblerna i ledamöternas och deras assistenters kontor i Bryssel, och begär att detta omedelbart stoppas. Parlamentet konstaterar att de flesta av inventarierna är fullt funktionsdugliga och presentabla, och att det därför absolut inte finns något behov av att byta ut dem. Parlamentet anser att feedback från ett antal ledamöter – i motsats till en allmän enkät – inte i sig är tillräckligt för att motivera utbytet, samtidigt som de argument som läggs fram av administrationen i fråga om smak, mode eller föråldrad stil är lika olämpliga. Enskilda möbler bör endast bytas ut om det finns tydliga tecken på försämring, större slitage eller hälsorisker på arbetsplatsen av ett specifikt eller allmänt slag (t.ex. möjligheten att utveckla mer ergonomiska kontorsstolar). Europaparlamentet påpekar att i tider präglade av ekonomisk kris, vilket resulterar i dagens svåra ekonomiska omständigheter, kan en sådan fixering vid de yttre detaljerna allvarligt äventyra parlamentets och dess ledamöters trovärdighet, särskilt i medborgarnas och den allmänna opinionens ögon.

126.

Europaparlamentet konstaterar att i enlighet med presidiets beslut från 2013 och 2015 omfattar de nya cateringavtalen inte några direkta subventioner från parlamentets budget. Parlamentet är emellertid bekymrat över att vissa tjänster under 2015 erbjöds till priser som var högre än marknadspriserna. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till kaffeserveringen under sammanträdena. Parlamentet konstaterar att priserna sågs över i augusti 2016.

127.

Europaparlamentet beklagar djupt de godtyckliga, subjektiva och orimliga kriterier som används för rekryteringen av förare och för den internalisering av denna tjänst som inleddes 2016 av säkerhetsskäl. Parlamentet beklagar att man i förfarandet inte tog hänsyn till de färdigheter och erfarenheter som förarna har förvärvat under flera år av arbete i direkt kontakt med ledamöterna och det förtroendeförhållande som upprättats mellan dem, och att dessa förare sedan blev arbetslösa, många av dem redan vid en ålder då det är svårt att hitta arbete.

128.

Europaparlamentet är bekymrat över den problematiska sociala dialogen mellan GD INTE och företrädarna för tolkarna som inleddes i januari 2014 och som hittills inte har lett fram till någon överenskommelse. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att inleda en förlikning mellan de berörda parterna i syfte att förbättra den ömsesidiga förståelsen av ståndpunkterna och hitta lösningar som kan godtas av alla.

129.

Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med de framsteg som redan har gjorts när det gäller moderniseringen av GD INTE, särskilt i fråga om förbättrad tillgång till tolkar, den måttliga ökningen i antalet timmar som tolkarna tillhandahåller tolkning och den förbättrade fördelningen av tolkarnas arbetsbörda. Parlamentet konstaterar att beräkningsmetoden när det gäller statistiken har klargjorts och att alla årliga semestrar och sjukledigheter nu har uteslutits från beräkningen av det genomsnittliga antalet timmar som tolkarna tillbringar i tolkbåsen.

130.

Europaparlamentet begär information från generalsekreteraren om de åtgärder som har vidtagits sedan antagandet av resolutionen om ansvarsfrihet för budgeten för 2014 för att uppnå ökad resurseffektivitet och effektivitet i organisationen av sammanträden genom att effektivisera konferensförvaltningen inom parlamentet,

131.

Europaparlamentet välkomnar de fortsatta insatserna för att öka säkerheten och tryggheten inom och runt omkring parlamentets byggnader. Parlamentet erkänner att man i fråga om säkerheten inom parlamentet måste göra en känslig avvägning mellan att beakta ett antal skyddsåtgärder, och att införa alltför säkerhetsbaserade system som inverkar bromsande på parlamentets verksamhet. Parlamentet insisterar dock på att parlamentets säkerhet ytterligare bör förstärkas, och uppmanar generalsekreteraren att se till att personalen har rätt utbildning och kan utföra sina uppgifter på ett professionellt sätt, även i nödsituationer.

132.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att se till att samarbetet med unionens övriga institutioner aktivt fortsätter, vid sidan av samarbetet med de belgiska, franska och luxemburgska myndigheterna.

133.

Europaparlamentet uppmanar GD ITEC och GD Safe att stärka it-skyddskapaciteten mot bakgrund av det ökade hotet från it-angrepp under de senaste månaderna.

134.

Europaparlamentet påminner om att presidiet inledde miljöledningssystemet (Emas) i parlamentet den 19 april 2004. Parlamentet noterar att presidiet antog en revidering av miljöpolitiken 2016 som upprätthåller och bekräftar parlamentets åtagande att göra fortlöpande förbättringar på miljöområdet.

135.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en interinstitutionell helpdesk för miljöanpassad offentlig upphandling, som man nu måste verkställa fullt ut genom att fastställa tydliga mål på området samt genom att intensifiera den interna informationsverksamheten och öka insatserna för att främja och effektivt förvalta miljöanpassad offentlig upphandling. Parlamentet understryker också det faktum att underleverantörer av tjänster likaså måste följa dessa regler. Parlamentet beklagar den höga förbrukningen av flaskor, koppar, behållare och paketering av plast i parlamentet.

136.

Europaparlamentet konstaterar att parlamentet åtog sig att minska sina koldioxidutsläpp per heltidsekvivalent med 30 % senast 2020, jämfört med 2006. Parlamentet lovordar att indikatorn minskade med omkring 24,3 % mellan 2006 och 2015.

137.

Europaparlamentet anser därför att det är av yttersta vikt att parlamentet fastställer nya, mer utmanande, kvantitativa mål för sin verksamhet och att dessa mål regelbundet mäts av de ansvariga avdelningarna. Parlamentet noterar i detta avseende presidiets beslut från 2015 om att kompensera för parlamentets totala koldioxidutsläpp, inklusive utsläppen från ledamöternas flygresor mellan sina respektive hemländer och parlamentets arbetsorter.

138.

Europaparlamentet påminner om sitt åtagande i samband med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (6) om energieffektivitet enligt vilket man, på grund av byggnadernas stora synlighet och den ledande roll de bör spela när det gäller deras byggnaders energiprestanda och utan att det påverkar gällande budget- och upphandlingsbestämmelser, kommer att åta sig att tillämpa samma krav på de byggnader som man äger och utnyttjar som de som inom ramen för artiklarna 5 och 6 i direktivet gäller för byggnader som tillhör statliga myndigheter i medlemsstaterna. Parlamentet understryker att denna deklaration brådskande måste efterlevas, inte minst för parlamentets egen trovärdighet inom ramen för de för närvarande pågående översynerna av direktiven om byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

139.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att undersöka ett incitamentsystem för att främja hållbarare och effektivare transportsätt för pendling mellan bostaden och arbetsplatsen.

140.

Europaparlamentet välkomnar parlamentets initiativ när det gäller att genomföra en övergripande politik för att minska livsmedelsslöseriet. Parlamentet uppmanar parlamentet att se till att livsmedelsslöseri aktivt förhindras av alla cateringleverantörer i alla parlamentets lokaler. Parlamentet uppmanar parlamentet att intensifiera sin praxis att donera osålda livsmedel till välgörenhet.

141.

Europaparlamentet utgår i från att inrättandet av ett effektivt system för bokning av sammanträdeslokaler och ett förvaltningsregister för utrustning kan bidra med en stor potential när det gäller parlamentets kostnader och miljömässiga insatser, och uppmanar generalsekreteraren att arbeta vidare på denna strategi.

142.

Europaparlamentet noterar att de anslag som 2015 förts upp under budgetpunkt 4 0 0, som avser politiska grupper och grupplösa ledamöter, användes på följande sätt:

143.

Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten i sin årsrapport rekommenderade parlamentet att ”se över den nuvarande kontrollramen för genomförandet av budgetanslag till de politiska grupperna” och att parlamentet även bör ”ge bättre vägledning genom mer övervakning av hur grupperna tillämpar reglerna för godkännande och reglering av utgifter och för upphandlingsförfaranden”.

144.

Europaparlamentet noterar att de anslag som 2015 förts upp under budgetpunkt 4 0 2 användes på följande sätt (7):

145.

Europaparlamentet noterar att de anslag som 2015 förts upp under budgetpunkt 4 0 3 användes på följande sätt (8):

146.

Europaparlamentet ser med oro på att när det gäller Alliansen för direktdemokrati i Europa, Rörelsen för frihetens och demokratins Europa, Initiativet för direktdemokrati i Europa och Stiftelsen för frihetens och demokratins Europa, har betydande oriktigheter upptäckts i samband med direkt eller indirekt finansiering av nationella partier och donationer.

147.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över den anseenderisk för parlamentet som sådana oriktigheter innebär och är övertygat om behovet av snabba och effektiva åtgärder för att förhindra och hantera eventuella liknande oriktigheter i framtiden. Parlamentet anser dock att dessa oriktigheter endast förekommer hos ett begränsat antal politiska partier och stiftelser. Parlamentet anser att dessa oriktigheter inte bör leda till att den ekonomiska förvaltningen av andra politiska partier och stiftelser ifrågasätts.

148.

Europaparlamentet är medvetet om de nya förordningarna, dvs. förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 (9), som kommer att påverka finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser från och med budgetåret 2018, och den viktiga roll som den nyligen inrättade myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser spelar, samt de pågående diskussionerna i presidiet om generalsekreterarens förslag att ta itu med en rad olösta frågor genom de ovannämnda förordningarna. Parlamentets internrevisor uppmanas att utarbeta en ny revisionsrapport om finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser så snart som möjligt efter det att den nya förordningen har trätt i kraft.

149.

Europaparlamentet anser att det i detta avseende är viktigt att utreda eventuella brister i det nuvarande systemet med interna och externa kontroller när det gäller att undvika större oegentligheter. Parlamentet noterar den externa revisorns, EY, uttalanden om att revisionen syftar till att uppnå rimlig säkerhet om att årsräkenskaperna inte innehåller väsentliga felaktigheter och att enheten har iakttagit regler och bestämmelser, samt att underlagen för revisionsuttalandet granskats med hjälp av stickprov. Parlamentet konstaterar dock att granskningarna inte omfattar undersökningar av eventuella falska uttalanden och handlingar, och att de därför leder till en något begränsad inblick i den ekonomiska verksamhet som granskas.

150.

Europaparlamentet noterar de knappa personalresurser (två heltidsekvivalenter) inom GD FINS som avsatts för granskningen av räkenskaperna för de europeiska politiska partierna och stiftelserna. Med tanke på den höga anseenderisk som är förenad med detta anser parlamentet att mer resurser bör avsättas för detta ändamål

151.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att, i den mån principen om sekretess gör det möjligt, underlätta tillgången till de underliggande handlingar som ingår i slutrapporterna från de europeiska politiska partierna och stiftelserna, och i synnerhet räkenskaperna och de revisioner som genomförts.

152.

Europaparlamentet uppmanar den nyinrättade myndigheten att lämna en lägesrapport till parlamentet efter sitt första verksamhetsår, det vill säga 2017, och uppmanar generalsekreteraren att se till att myndigheten kommer att ha tillgång till alla nödvändiga resurser för att fullgöra sina uppgifter.

29.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/22

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (1),

—

med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016) 475 – C8-0271/2016) (2),

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar (3),

—

med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

—

med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0131/2017).

1.

Europaparlamentet uppskjuter beslutet att bevilja rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska rådets och rådets budget för budgetåret 2015.

2.

Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, EU-domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

29.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/23

—

med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet,

—

med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0131/2017), och av följande skäl:

A.

Inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet betonar den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten vikten av att ytterligare stärka unionsinstitutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet och genom införandet av begreppet resultatbaserad budgetering och god förvaltning av personalresurser.

29.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/26

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (1),

—

med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016) 475 – C8-0269/2016) (2),

—

med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016) 674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016) 338), SWD(2016) 339),

—

med beaktande av kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2015 (COM(2016) 446),

—

med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016) 628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016) 322),

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar (3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

—

med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (05876/2017 – C8-0037/2017),

—

med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (5), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

—

med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.

Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.

Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015.

2.

Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015 (6).

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

29.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/28

—

med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen,

—

med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganens budgetar för budgetåret 2015,

—

med beaktande av artiklarna 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (1) (budgetförordningen) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (2) (arbetsordningen),

—

med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.

Europa står inför en förtroendekris avseende sina institutioner och denna situation, för vilken varje enskild EU-institution måste ta sin del av ansvaret, kräver att parlamentet är särskilt noggrant vid granskningen av kommissionens räkenskaper.

B.

Unionens institutioner och medlemsstaterna bör förbättra sin kommunikationspolitik för att bättre informera medborgarna om de resultat som uppnåtts med hjälp av unionens budget liksom dess mervärde.

C.

Parlamentet måste visa stor beslutsamhet när det gäller unionsmedborgarnas oro över hur unionens budget används och hur unionen skyddar deras intressen.

D.

Unionens institutioner bör arbeta för att införa ett stabilt och motståndskraftigt budgetsystem, som är flexibelt men som också snabbt kan anpassa sig under både stabila och turbulenta perioder.

E.

Sammanhållningspolitiken ger ett klart mervärde genom att förbättra livskvaliteten för medborgarna i Europa och utgör en central solidaritetspolitik samt en viktig källa till offentliga investeringar.

F.

Unionens institutioner måste bygga upp en tydlig och gemensam förståelse för vilka europeiska politiska prioriteringar och kollektiva nyttigheter som bör finansieras först för att hantera medborgarnas farhågor och avhjälpa luckorna i unionens insatser.

G.

Unionens utgifter, som är begränsade till 1 % av unionens BNI, är ett viktigt instrument för uppnåendet av de allmänna målen för hela Europa tack vare det europeiska mervärdet, och står i genomsnitt för 1,9 % av EU-medlemsstaternas offentliga utgifter.

H.

Procentandelarna av unionens budget a) som en andel av medlemsstaternas samlade utgifter och b) som den del av denna budget som inte bokförts eller som använts felaktigt eller slösats bort, är små, men de faktiska beloppen är betydande och kräver därför en strikt granskning.

I.

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har kommissionen det slutliga ansvaret för genomförandet av unionens budget, medan medlemsstaterna är skyldiga att uppriktigt samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

J.

När Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet kontrollerar parlamentet om medlen har använts korrekt och om de politiska målen har uppnåtts.

1.

Europaparlamentet konstaterar att den sjuårsperiod som den fleråriga budgetramen pågår inte är samordnad med parlamentets och kommissionens mandatperioder på fem år, och att detta också skapar diskrepanser mellan det årliga budgetgenomförandet och ansvarsfriheten för budgetens genomförande. Parlamentet påpekar vidare att den tioåriga strategiska planeringscykeln och Europa 2020-strategin inte heller ligger i fas med sjuårsperioden för förvaltningen av unionens budget. Parlamentet anser att detta är en av orsakerna till en stor brist i unionens politiska styrning, eftersom parlamentet och kommissionen blir bundna av tidigare överenskommelser om politiska mål och finanser, vilket kan ge intryck av att valet till Europaparlamentet är irrelevant i detta sammanhang.

2.

Europaparlamentet konstaterar att unionens budget för 2015 skulle stödja uppnåendet av målen i två olika långsiktiga politiska program, nämligen

och samtidigt hantera ett antal krissituationer: flyktingar, osäkerhet i Europa och dess grannskap, finansiell instabilitet i Grekland och de ekonomiska effekterna av det ryska exportförbudet, samt de långvariga effekterna av den finansiella krisen och dess strukturella konsekvenser i form av arbetslöshet, fattigdom och ojämlikhet.

3.

Europaparlamentet konstaterar att unionens politik kan ha olika kort-, medel- och långsiktiga mål, vars förverkligande inte nödvändigtvis kan bestämmas i en enda flerårig budgetram. Parlamentet anser att man bör överväga en ny balans mellan fastställandet av de politiska prioriteringarna, genomförandet av åtgärderna och de finansiella ramarna.

4.

Europaparlamentet beklagar att tillfälliga budgetarrangemang inte är det ideala systemet för att omsätta de sociala och politiska ambitionerna i användbara operativa mål för finansieringsprogram och stödordningar.

5.

Europaparlamentet påpekar att det 2020 kommer att ges möjlighet att anpassa den långsiktiga strategin och det politiska beslutsfattandet till budgetcykeln, och rekommenderar att denna möjlighet utnyttjas.

6.

Europaparlamentet är bekymrat över att den finansieringsandel som avsatts till klimatåtgärder från unionens budget bara var 17,3 % år 2015 och endast uppgick till i genomsnitt 17,6 % för perioden 2014–2016 enligt revisionsrätten (3), medan målet var att åtminstone nå 20 % under perioden. Parlamentet betonar därför att det enligt revisionsrätten finns en allvarlig risk för att 20-procentsmålet inte kommer att uppnås utan ytterligare ansträngningar för att hantera klimatförändringar.

7.

Europaparlamentet påpekar vidare att målet om 20 procents klimatrelaterade utgifter beslutades innan Parisavtalet antogs. Parlamentet är övertygat om att ytterligare insatser bör göras för att unionens budget ska bli ännu mer klimatvänlig. Parlamentet understryker dessutom att revideringen av den fleråriga budgetramen utgör ett utmärkt tillfälle att säkerställa att 20- procentsmålet för klimatåtgärder uppnås och att eventuellt höja detta tröskelvärde i linje med de internationella åtaganden som EU ingick under COP21.

8.

Europaparlamentet välkomnar den resultatbaserade budgeteringsmetod som införts av kommissionen. Parlamentet anser att unionsbudgeten måste bli mer ändamålsenlig och effektiv än någonsin på grund av de knappa ekonomiska resurserna. Parlamentet beklagar dock att kommissionen främst fokuserar på produktion (output) i stället för på resultat (outcome).

9.

Europaparlamentet stöder det förslag som revisionsrätten lägger fram i sitt informationsdokument om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen av den 28 oktober 2016 (punkterna 39 och 40) om att det är dags för kommissionen att undersöka andra alternativ, till exempel följande:

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på föredragningslistan för nästa expertmöte om en resultatinriktad EU-budget föra upp de förslag som revisionsrätten lagt fram i sitt informationsdokument av den 28 oktober 2016 (punkterna 39 och 40) och rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel, i syfte att förbereda nästa konferens om initiativet avseende en resultatinriktad EU-budget, där en diskussion kommer att föras om de politiska områden där unionens budget bör användas innan beslut om budgetramen fattas.

11.

Europaparlamentet stöder alla revisionsrättens rekommendationer i den särskilda rapporten nr 31/2016 och särskilt rekommendationen till kommissionen att utforska alla potentiella möjligheter, inbegripet revideringen av den fleråriga budgetramen efter halva tiden samt översynen av vissa rättsliga grunder, att säkerställa en vidare, faktisk omställning till klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta en uppföljningsrapport om klimatrelaterade utgifter i unionsbudgeten före utgången av 2018.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning utnyttja de möjligheter som ges genom resultatreserven inom den befintliga rättsliga ramen, i syfte att skapa ett verkligt finansiellt incitament att på ett effektivt sätt förbättra den ekonomiska förvaltningen. Parlamentet kräver dessutom en förstärkning av resultatreserven som instrument, genom att den resultatberoende delen utvecklas inom nästa lagstiftningsram.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera sina prioriteringar på att genomföra Europa 2020-strategin med hjälp av den europeiska planeringsterminens instrument.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag till politiska prioriteringar för den finansieringsperiod som börjar 2021, och överlämna texten till parlamentet i ett tidigt skede.

15.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte utförde en fullständig översyn av Europa 2020-strategin för att säkerställa att den genomförs inom ramen för den strategiska agendan för unionen i tider av förändring, som antogs av Europeiska rådet i juni 2014, vilket föreskrivs i denna agenda.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta Parisavtalet och att omedelbart öka det klimatrelaterade utgiftsmålet i unionsbudgeten från 20 % till 30 %.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma unionens framtida budgetar så att de blir effektivare och mer ändamålsenliga och att bättre anpassa dem till målen i Europa 2020-strategin, unionens klimatmål och unionens internationella åtaganden.

18.

Europaparlamentet påpekar att ett stort antal finansiella mekanismer till stöd för unionens politik inte finansieras direkt genom unionens budget och inte heller tas upp i unionens balansräkning. Detta gäller bland annat Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, Europeiska stabilitetsmekanismen, den gemensamma resolutionsmekanismen och Europeiska investeringsfonden, som är knuten till Europeiska investeringsbanken.

19.

Europaparlamentet konstaterar att andra mekanismer delvis tas upp i unionens balansräkning, till exempel kombinerade mekanismer och Europeiska fonden för strategiska investeringar.

20.

Europaparlamentet betonar den ökade användningen av finansieringsinstrument som huvudsakligen består av lån, egetkapitalinstrument, garantier och riskspridningsinstrument inom ramen för indirekt förvaltning för perioden 2014–2020, och att Europeiska investeringsbanksgruppen förvaltade nästan alla finansieringsinstrument inom ramen för indirekt förvaltning. Parlamentet anser inte att det finns tillräckligt med information för att utvärdera vad som uppnåtts med dessa instrument, särskilt i fråga om deras sociala och miljömässiga effekter. Parlamentet betonar att finansieringsinstrument kan komplettera bidrag men att de inte bör ersätta dem.

21.

Europaparlamentet beklagar att den ökande användningen av sådana finansieringsinstrument, liksom finansieringsinstrument med delad förvaltning (finansieringstekniska instrument), utgör en större fara inte bara för att unionsbudgeten inte ska förbli ett trovärdigt verktyg och vara tillräcklig för både nuvarande och framtida mål, utan också för ansvarsskyldigheten och samordningen av unionens politik och verksamhet. Parlamentet betonar att en utökad användning av finansieringsinstrument bör föregås av en omfattande utvärdering av deras resultat, prestationer och effektivitet. Parlamentet pekar på revisionsrättens särskilda rapporter (4) där det hävdas att finansieringsinstrumenten inte fungerar som förväntat och/eller är överdimensionerade och/eller har misslyckats med att locka till sig privat kapital.

22.

Europaparlamentet varnar kommissionen för att finansieringsinstrument och andra finansieringsarrangemang inte nödvändigtvis är bundna av unionens politiska syften och mål och skulle kunna finansiera projekt som inte är förenliga med unionens åtaganden.

23.

Europaparlamentet påpekar att inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar har inneburit en uppskjuten lansering av Fonden för ett sammanlänkat Europa, och att Europeiska fonden för strategiska investeringar också kommer att påverka användningen av vissa andra finansieringsinstrument.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att göra unionens arrangemang för finansiering av genomförandet av unionsbudgeten – som för närvarande omfattar olika verktyg och kombinationer mellan dem som till exempel program, strukturfonder och investeringsfonder, förvaltningsfonder, strategiska investeringsfonder, garantifonder, faciliteter, finansieringsinstrument, makrofinansiella stödinstrument osv. – tydligare, enklare, mer enhetliga och bättre rustade för att säkerställa tillräcklig transparens, ansvarighet, resultat och allmänhetens förståelse för hur unionens politik finansieras och vilka fördelar den medför. Parlamentet beklagar att förslaget till en ny budgetförordning från september 2016 inte innebär någon adekvat lösning på dessa problem.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en ny utvärdering av förhandsbedömningen av skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa mot bakgrund av inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar, och att till parlamentet överlämna en bedömning av hur Europeiska fonden för strategiska investeringar inverkar på andra EU-program och finansieringsinstrument.

26.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utvärdera det bidrag som finansieringsinstrumenten och finansieringsarrangemangen (enligt förteckning i punkt 24) har gett till Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att finansieringsinstrumenten och eventuella finansieringsarrangemang är förenliga med unionens strategi, mål och åtaganden.

27.

Europaparlamentet välkomnar kommissionsledamot Oettingers avsikt att på lång sikt återföra de olika skuggbudgetarna till EU-budgeten. Parlamentet anser att detta i mycket stor grad skulle öka den demokratiska ansvarigheten. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att detta problem bör lösas så snart som möjligt men senast i slutet av nästa finansiella programperiod. Kommissionen uppmanas att utarbeta ett meddelande om denna fråga före november 2017.

28.

Europaparlamentet beklagar den betydande eftersläpningen i utnyttjandet av strukturfonderna 2007–2013. Parlamentet konstaterar att vid utgången av 2015 var betalningarna för 10 % av det totala beloppet på 446,2 miljarder EUR som hade avsatts för alla godkända operativa program fortfarande utestående.

29.

Europaparlamentet betonar att denna situation verkligen kan utgöra en betydande utmaning och undergräva effektiviteten i de europeiska struktur- och investeringsfonderna, då det outnyttjade unionsbidraget, tillsammans med den obligatoriska medfinansieringen, i vissa medlemsstater överstiger 15 % av de totala offentliga utgifterna när de två sista budgetramarna, 2007–2013 och 2014–2020, beaktas.

30.

Europaparlamentet noterar bekymrat att vid utgången av 2015 stod fem medlemsstater (Tjeckien, Italien, Spanien, Polen och Rumänien) och stora stödmottagare för mer än hälften av de outnyttjade åtagandebemyndigandena för strukturfonderna som ännu inte har lett till betalningar för programperioden 2007–2013. Skälen till förseningen är olika: brist på kapacitet och administrativt stöd, brist på nationella medel för att medfinansiera unionstransaktioner, förseningar vid inlämningen av regionala program för den fleråriga budgetramen 2014–2020, osv.

31.

Europaparlamentet påpekar att ett nytt inslag i denna fleråriga budgetram är att outnyttjade belopp under betalningstaket och åtagandetaket automatiskt höjer flexibiliteten under påföljande år.

32.

Europaparlamentet betonar att åtagandebemyndigandena 2015 var större än något tidigare år och låg precis inom den övergripande gränsen (97,7 % av det tillgängliga beloppet).

33.

Europaparlamentet påpekar att under 2015 gick tre fjärdedelar av driftsutgifterna till stödordningar som omfattas av reglerna för den förra fleråriga budgetramen, dvs. stöd till jordbrukare för 2014, sammanhållningsprojekt och forskningsprojekt inom det sjunde ramprogrammet, som inleddes 2007.

34.

Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att färre än 20 % av de nationella myndigheter som ansvarar för de europeiska struktur- och investeringsfonderna – med undantag av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling– hade utsetts av medlemsstaterna vid utgången av 2015. Att dessa utses är ett nödvändigt steg för att medlemsstaternas myndigheter ska kunna lämna in utgiftsdeklarationer till kommissionen. Parlamentet anser att de väsentliga nyheter som införts för perioden 2014–2020 har lett till administrativa svårigheter trots försök till förenkling.

35.

Europaparlamentet påpekar att svårigheterna med att slutföra bedömningen av överensstämmelsen när det gäller det nya förvaltnings- och kontrollsystemet, som i allmänhet infaller i början av programperioden, är en viktig orsak till försenat upptagande.

36.

Europaparlamentet konstaterar att den globala konjunkturnedgången, som får direkta följder i form av budgetmässiga åtstramningsåtgärder som tillämpas på offentliga budgetar och svårigheter att skaffa fram intern finansiering, också är en viktig faktor som försenar upptagandet.

37.

Europaparlamentet beklagar djupt att detta medför en risk för att förseningarna i budgetgenomförandet när det gäller programperioden 2014–2020 blir större än de var under perioden 2007–2013. Parlamentet befarar att den kommande fleråriga budgetramen kan börja med en historiskt hög nivå av utestående åtaganden (RAL) som skulle kunna äventyra förvaltningen av unionsbudgeten under de första åren. Parlamentet förväntar sig att kommissionen har dragit lärdom av denna erfarenhet och undviker liknande förseningar i framtiden.

38.

Europaparlamentet noterar att kommissionen i mars 2015 antog en betalningsplan som innehåller kortsiktiga åtgärder för att minska andelen obetalda fakturor, men påpekar att även om dessa åtgärder syftar till att förbättra likviditetsförvaltningen på kort sikt kräver hanteringen av den stora mängden utestående åtaganden ett mer långsiktigt perspektiv och en grundlig utvärdering av de bakomliggande orsakerna (administrativa och operativa svårigheter, makroekonomiska restriktioner, etc.) i syfte att ta fram en effektiv strategi så att de inte upprepas i framtiden.

39.

Europaparlamentet betonar att utlösandet av artikel 50 i fördraget om den Europeiska unionen skulle kunna skapa problem för det sätt på vilket unionsbudgeten förvaltas, särskilt när det gäller betalningar. Parlamentet pekar på behovet av att låta denna avgörande del omfattas av eventuella övergångsåtgärder eller av en slutlig överenskommelse med en utträdande medlemsstat.

40.

Europaparlamentet begär att kommissionen vidtar åtgärder för att strikt iaktta reglerna och tidtabellerna i fråga om utestående åtaganden, till exempel

41.

Europaparlamentet upprepar att kommissionen årligen bör ta fram en uppdaterad långsiktig kassaflödesprognos, med en tidshorisont på sju till tio år, som omfattar budgettak, betalningsbehov, kapacitetsbegränsningar och potentiella tillbakadraganden av åtaganden för att bättre matcha betalningsbehov med tillgängliga medel.

42.

Europaparlamentet begär, med tanke på den besvärliga situation som flera medlemsstater nu befinner sig i, att kommissionen i sin budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning med högsta prioritet bör beakta kapacitetsbegränsningar och de specifika socioekonomiska förhållandena i vissa medlemsstater. Kommissionen uppmanas att utnyttja alla tillgängliga instrument inom ramen för tekniskt bistånd och det nya stödprogrammet för strukturreformer för att stödja dessa medlemsstater, i syfte att undvika att fonder underutnyttjas och att öka utnyttjandegraden, särskilt när det gäller de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

43.

Europaparlamentet upprepar behovet av förenkling och tydliga regler och förfaranden, både på unionsnivå och på medlemsstatsnivå, för att underlätta tillgången till unionsmedel för stödmottagarna och för att säkerställa en sund förvaltning av dessa medel bland myndigheterna. Parlamentet anser att en förenkling skulle bidra till snabbare utbetalning av medel, högre utnyttjandegrad, ökad effektivitet och transparens, färre fel och kortare betalningsperioder. Balans bör dock uppnås mellan förenkling och stabila regler, förfaranden och kontroller. Parlamentet noterar att en nödvändig förutsättning för att genomförandet ska lyckas är att presumtiva sökande och stödmottagare får tillräckligt med information och riktlinjer.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avstå från nya nedskärningar av det tekniska bistånd som står till förfogande och att lägga fram en handlingsplan för ett effektivt och snabbt utnyttjande, med särskild tonvikt på de medlemsstater och regioner som släpar efter och som har låg utnyttjandegrad.

45.

Europaparlamentet beklagar att endast 75 % (5) av bidragen till finansieringstekniska instrument med delad förvaltning för programperioden 2007–2013 betalades ut till slutmottagarna vid utgången av 2015 (57 % betalades ut vid utgången av 2014 och 37 % vid utgången av 2012), och att likvida medel i finansieringsinstrument med indirekt förvaltning fortfarande var omfattande (1,3 miljarder EUR 2015, 1,3 miljarder EUR 2014, 1,4 miljarder EUR 2013).

46.

Europaparlamentet noterar med oro att de outnyttjade beloppen för finansieringsinstrumenten fortfarande är relativt höga och att 80 % av dessa i slutet av 2014 var koncentrerade till fem medlemsstater (där Italien stod för 45 % av totalbeloppet). Parlamentet anser att kommissionen bör göra en övergripande bedömning av dessa instrument före utgången av 2018, så att det kan avgöras huruvida de bör föras över till nästa finansiella programperiod.

47.

Europaparlamentet begär att kommissionen ska återkräva outnyttjade saldon i finansieringsinstrument med delad förvaltning och återstående outnyttjade medel i finansieringsinstrument med indirekt förvaltning från de föregående fleråriga budgetramarna, för vilka stödberättigandeperioderna har löpt ut.

48.

Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten, såsom varje år sedan 2007, uttalade sig utan reservationer om räkenskapernas tillförlitlighet för 2015, och att revisionsrätten drog slutsatsen att inkomsterna inte innehöll några väsentliga fel 2015, och noterar med tillfredsställelse att de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2015 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

49.

Europaparlamentet beklagar djupt att betalningarna för 22:a året i följd har innehållit väsentliga fel på grund av att övervaknings- och kontrollsystemen endast till en del är effektiva.

50.

Europaparlamentet beklagar att den mest sannolika felnivån för betalningarna uppgår till 3,8 %. Parlamentet påminner om att den mest sannolika felnivån för betalningarna uppskattades till 4,4 % för budgetåret 2014, till 4,7 % för budgetåret 2013, 4,8 % för budgetåret 2012 och 3,9 % för budgetåret 2011.

51.

Europaparlamentet betonar att även om situationen har förbättrats på senare år ligger den mest sannolika felprocenten fortfarande betydligt högre än väsentlighetströskeln på 2 %. Parlamentet betonar att om kommissionen, myndigheterna i medlemsstaterna eller oberoende revisorer hade använt all tillgänglig information skulle de ha kunnat förebygga eller upptäcka och korrigera en stor del av felen innan betalningarna gjordes. Parlamentet kan inte godta att tillgänglig information inte används för att minska felnivån. Parlamentet är fast övertygat om att medlemsstaterna har en avgörande roll att spela i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda all tillgänglig information för att förebygga, upptäcka och korrigera eventuella fel och att agera i enlighet med detta.

52.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten på grund av en ändring i den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2015 inte längre inkluderar tvärvillkoren i sin transaktionsgranskning, vilket försvårar en jämförelse med föregående budgetår. Parlamentet konstaterar att sådana fel under 2014 bidrog med 0,6 procentenheter till den uppskattade felnivån under rubrik 2 ”Naturresurser” i den fleråriga budgetramen, medan deras andel av den uppskattade övergripande felnivån mellan 2011 och 2014 uppgick till 0,1–0,2 procentenheter.

53.

Europaparlamentet noterar med oro att om de korrigerande åtgärder som vidtogs av medlemsstaterna och kommissionen inte hade tillämpats på de betalningar som granskades av revisionsrätten, skulle den totala uppskattade felprocenten ha varit 4,3 % i stället för 3,8 %.

54.

Europaparlamentet konstaterar att förvaltningsmetoden har en begränsad inverkan på felnivån, eftersom revisionsrätten finner nästan samma uppskattade felnivå i samband med delad förvaltning med medlemsstaterna (4,0 %) som för utgifter som förvaltas direkt av kommissionen (3,9 %).

55.

Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten konstaterade de högsta uppskattade felnivåerna i utgifter inom ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (5,2 %) och inom konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (4,4 %), medan administrativa utgifter hade den lägsta uppskattade felnivån (0,6 %). Parlamentet understryker att felen i allmänhet inte utgör bedrägerier. Parlamentet rekommenderar revisionsrätten att ta initiativ till en särskild rapport för att undersöka och jämföra dessa områden i syfte att utarbeta en kortfattad ”bästa praxis”.

56.

Europaparlamentet konstaterar att de olika riskmönstren för systemen med ersättningar och stödrättigheter har haft stor påverkan på felfrekvensen inom de olika utgiftsområdena. Parlamentet noterar att när EU ersätter stödberättigande kostnader för stödberättigande verksamhet på grundval av kostnadsredovisningar från stödmottagare är felnivån 5,2 %, medan felprocenten är 1,9 % när betalningar görs under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda snarare än på grundval av ersättningsanspråk. Parlamentet rekommenderar revisionsrätten att undersöka och jämföra dessa områden i syfte att utarbeta en särskild rapport om bästa praxis.

57.

Europaparlamentet konstaterar att jämfört med läget 2014 har riskbeloppet för betalningarna, enligt vad som kommissionen konstaterat i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2015 (COM(2016) 0446), minskat med omkring 10 %, framför allt till följd av minskningen av det riskbelopp som rapporterats inom jordbruket.

58.

Europaparlamentet betonar att kommissionen medger att felnivån i utgifterna är väsentlig, eftersom kommissionen i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport för 2015, presenterar riskbeloppet som ett intervall mellan 3,3 och 4,5 miljarder EUR, vilket motsvarar mellan 2,3 % och 3,1 % av betalningarna. Parlamentet noterar att kommissionen uppskattar att den under de kommande åren kommer att upptäcka och korrigera fel för ett belopp på 2,1– 2,7 miljarder EUR.

59.

Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionens metod för uppskattning av sitt riskbelopp har förbättrats under de senaste åren, men att de enskilda generaldirektoratens bedömningar av felaktiga utgifter inte grundar sig på en konsekvent metod (se särskilt punkt 1.38 i revisionsrättens årsrapport för 2015). Parlamentet rekommenderar att denna praxis regleras och standardiseras så snart som möjligt.

60.

Europaparlamentet konstaterar att trots förbättringar har kommissionen inte undanröjt risken för att effekten av korrigerande åtgärder överskattas.

61.

Europaparlamentet poängterar särskilt att kommissionens generaldirektorat för mer än tre fjärdedelar av utgifterna 2015 grundar sina uppskattningar av riskbeloppen på uppgifter som lämnats av nationella myndigheter, medan det av de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens berörda generaldirektorat (generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD AGRI) och generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD REGIO)) framgår att tillförlitligheten i medlemsstaternas kontrollrapporter fortfarande är en utmaning, även om medlemsstaternas rapportering har förbättrats. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att medlemsstaterna inte samarbetar på ett lojalt sätt med kommissionen när det gäller kontrollrapporter och deras tillförlitlighet.

62.

Europaparlamentet understryker att kontrollbördan för slutanvändare skulle minska om en modell för samordnad revision tillämpades, där en europeisk revision inte skulle genomföras separat, utan skulle bygga på de nationella revisionerna. Parlamentet noterar att en sådan sammanhängande ansvarskedja emellertid endast är möjlig om de nationella revisionerna är korrekta och om kommissionen och medlemsstaterna enades om principerna och tolkningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara proaktiv i detta avseende och offentliggöra riktlinjer.

63.

Europaparlamentet anser att beviljandet av ansvarsfrihet bör kräva nödvändiga förbättringar av den ekonomiska förvaltningen på medlemsstatsnivå. Parlamentet lyfter i detta sammanhang fram instrumentet nationella förklaringar som skulle kunna bidra till att uppnå större ansvarsskyldighet och egenansvar på nationell nivå.

64.

Europaparlamentet påpekar att det på grund av den fleråriga programplaneringen och de komplexa och många regionala, nationella och europeiska regler som gäller för budgetförfarandet, och eftersom fel kan korrigeras mer än 10 år efter det att de uppstod, är långsökt att basera inverkan av kommande års korrigeringar på bokförda korrigeringar de senaste sex åren.

65.

Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att om kommissionen var säker på att dess korrigeringskapacitet är effektiv, skulle generaldirektörerna inte utfärda några finansiella reservationer i sina årliga verksamhetsrapporter.

66.

Europaparlamentet påpekar att kommissionen rapporterar (6) genomförda finansiella korrigeringar och återvinningar för ett belopp på totalt 3,9 miljarder EUR. Parlamentet noterar att revisionsrätten klassificerade dem i tre kategorier: 1,2 miljarder EUR i korrigeringar och återvinningar ”vid källan” gjordes innan kommissionen godkände utgifterna (jordbruk, sammanhållning och direkt/indirekt förvaltning), 1,1 miljarder EUR i tillbakadraganden från medlemsstaternas sida gjordes efter godkännandet av utgifterna genom att icke stödberättigande belopp ersattes med nya sammanhållningsprojekt, och 1,6 miljarder EUR i nettokorrigeringar (jordbruk och direkt/indirekt förvaltning).

67.

Europaparlamentet betonar att när det finns en stor risk för oriktigheter hör det till bästa praxis att diskutera risken och kvantifiera omfattningen och de sannolika effekterna. Parlamentet beklagar att kommissionens rapportering om denna fråga särskilt uppmärksammar ”korrigerande kapacitet” i stället för att mäta och analysera de fel som identifieras och vidta relevanta förebyggande åtgärder för att undvika sådana fel. Parlamentet påpekar särskilt att kommissionens meddelanden om skyddet av EU:s budget inte innehåller någon uppskattning av omfattningen av oriktigheterna i preliminära eller godkända ersättningsanspråk.

68.

Europaparlamentet delar den åsikt som revisionsrätten framför i sin särskilda rapport nr 27/2016 att den åtskillnad som införts genom Kinnock-Prodi-reformen mellan kommissionsledamöternas politiska ansvar och generaldirektörernas verksamhetsansvar innebär att det inte alltid tydligt har framgått om ”politiskt ansvar” omfattar ansvarstagande för generaldirektoratens budgetgenomförande, eller om det är åtskilt från detta (se punkt 5 i sammanfattningen av revisionsrättens särskilda rapport nr 27/2016).

69.

Europaparlamentet påpekar att kollegiet av kommissionsledamöter inte tar ansvar för årsredovisningen genom att utarbeta en inledning eller en rapport från kommissionens ordförande eller kommissionsledamoten med ansvar för budgeten, och att kommissionen inte utarbetar en årsberättelse om styrningen eller en årlig redogörelse avseende intern kontroll, i enlighet med bästa praxis och praxis i medlemsstaterna.

70.

Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen och medlemsstaterna att införa tillförlitliga förfaranden för att bekräfta tidpunkten för, ursprunget till och beloppet på de korrigerande åtgärderna samt, i så stor utsträckning som möjligt, ge information om vilket år utbetalningen har skett, vilket år det relaterade felet har upptäckts och vilket år återkraven eller de finansiella korrigeringarna redovisats i noterna till räkenskaperna.

71.

Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att årligen utfärda en egen ”revisionsförklaring” på grundval av generaldirektörernas årliga verksamhetsrapporter, och att utarbeta sin egen statistiska uppskattning av felnivån. Parlamentet uppmanar kommissionen att separat bedöma det belopp i form av unionsmedel man planerar att återfå, i form av återvinningar eller finansiella korrigeringar kopplade till budgetåret 2015.

72.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en noggrann analys av så kallade ”retrospektiva projekt”, dvs. att i det regionala operativa programmet införa projekt som redan har inletts av myndigheterna med hjälp av andra medel och som kan införliva eller ersätta åtgärder eller projekt med operativa problem eller som strider mot reglerna, och att se till att denna analys inkluderar förhandsbedömningar som kontrollerar att de nya projekten uppfyller de planerade målen.

73.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till finansieringsöversikten bifoga en årsberättelse om styrningen och om intern kontroll, vilken framför allt bör inkludera

samt att i sitt meddelande om skyddet av EU:s budget ge en uppskattning av omfattningen av oriktigheterna i preliminära eller godkända ersättningsanspråk.

74.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla tillförlitliga uppgifter till kommissionen särskilt när det gäller kontrollrapporterna.

75.

Europaparlamentet stöder de reservationer som generaldirektörerna för GD REGIO, generaldirektoratet för havsfrågor och fiske (GD MARE), generaldirektoratet för migration och inrikes frågor (GD HOME), generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling (GD DEVCO) och GD AGRI gjort i sina årliga verksamhetsrapporter. Parlamentet anser att dessa reservationer visar att de kontrollförfaranden som har införts inom kommissionen och i medlemsstaterna inte kan ge nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna inom de berörda politikområdena.

76.

Europaparlamentet ifrågasätter varför generaldirektören för generaldirektoratet för forskning och innovation (GD RTD) liksom tidigare år fortsätter att utfärda ett horisontellt förbehåll som omfattar alla betalningar och ersättningsanspråk inom sjunde ramprogrammet för forskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att en gång för alla utarbeta en mer meningsfull, riskbaserad metod och använda särskilda reservationer när sådana behövs.

77.

Europaparlamentet noterar att den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU:s budget 2015 är en kombination av två rapporter: utvärderingsrapporten som tas fram i enlighet med artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och den sammanfattande rapporten som krävs enligt artikel 66.9 i budgetförordningen.

78.

Europaparlamentet gläder sig över att rapporten innehåller information för varje budgetpost om framstegen i genomförandet av programmen i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, uppgifter om resultatet av programmen i den fleråriga budgetramen för 2007–2013 och också redogör för kopplingarna till Europa 2020-strategin.

79.

Europaparlamentet beklagar att den så kallade utvärderingsrapporten, å ena sidan, blandar ihop beskrivningar av verksamheten med resultat och, å andra sidan, försöker utvärdera effekterna av politik och ger löften inför framtiden.

80.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna inte är förpliktigade att inkludera gemensamma indikatorer i sina program, med undantag av ungdomssysselsättningsinitiativet och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, och att resultatbaserade utvärderingar inte ingår i den inledande kontrollfasen i medlemsstaterna,

81.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen i stället för att förenkla sina interna verktyg för styrning har lagt till en ny flerårig strategisk plan för varje avdelning inom kommissionen utifrån gemensamma allmänna mål som omfattar Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar och som stöder Europa 2020-målen och skyldigheterna enligt fördraget.

82.

Europaparlamentet upprepar sitt krav på tematisk koncentration, som uttrycktes i betänkandet om ansvarsfrihet för budgetåret 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning tematisk koncentration skulle kunna bidra till en förenkling och minskning av regelbördan och kontrollbördan.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta sin årliga förvaltnings- och resultatrapport i god tid så att revisionsrätten kan ta den i beaktande i sin årsrapport. Parlamentet insisterar på att informationen i denna rapport bör vara så objektiv som möjligt och innehålla en omfattande bedömning av de resultat som kommissionen uppnådde föregående år när den genomförde sin politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att diskutera behovet av en långsiktig politisk programperiod, såsom den tioåriga Europa 2020-strategin.

84.

Europaparlamentet betonar att utarbetandet av resultatindikatorer måste vara transparent och demokratiskt, involvera alla unionsinstitutionerna och partner och berörda intressenter, för att säkra indikatorer som kan mäta genomförandet av unionsbudgeten, och tillmötesgå unionsmedborgarnas förväntningar.

85.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina kommande resultatrapporter bättre utvärdera resultatet och utfallet av all politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt och på ett överskådligt sätt visa de europeiska politiska strategiernas bidrag till unionens mål och att utvärdera deras respektive bidrag till Europa 2020-målen.

86.

Europaparlamentet påminner om att Horisont 2020 är ett ambitiöst och omfattande program, vars allmänna mål bygger på följande tre prioriteringar: vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar.

87.

Europaparlamentet konstaterar att Junckerkommissionen har antagit tio politiska prioriteringar för 2014–2019 som inte är exakt desamma som prioriteringarna i Europa 2020-strategin. För Horisont 2020 leder detta till en situation där programmets rättsliga ram och budgetanslag återspeglar Europa 2020-strategin, samtidigt som kommissionen vid genomförandet av Horisont 2020 sedan 2014 har riktat om sin strategiska planering och förvaltning mot de tio politiska prioriteringarna.

88.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte kartlagt förhållandet mellan de två uppsättningarna prioriteringar, och uppmanar kommissionen att klargöra kopplingarna mellan dem.

89.

Europaparlamentet betonar att en avgörande framgångsfaktor för Horisont 2020 är att nationella och europeiska forsknings- och innovationsprogram samverkar och kompletterar varandra på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet noterar att kommissionen planerar att analysera dessa effekter och synergier mellan Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna i samband med halvtidsutvärderingen av Horisont 2020.

90.

Europaparlamentet noterar de två exemplen på komplementaritet mellan nationella och europeiska forskningsprogram i revisionsrättens årsrapport för 2015, och att de högre revisionsorganen i Bulgarien och Portugal fann att, även om det fanns vissa områden där nationella och unionens forskningsprogram kompletterade varandra i deras länder, det också förekom vissa problem på nationell nivå när det gäller indikatorer kopplade till Horisont 2020 i de nationella åtgärdsplanerna och strategierna och vissa problem när det gäller samordningen och samverkan mellan alla dem som deltar i Horisont 2020 på nationell nivå (7). Parlamentet noterar dessutom att Bulgarien var den första medlemsstat som frivilligt använder enheten för politiskt stöd inom Horisont 2020, och uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstater som behöver modernisera sina forsknings- och innovationssektorer.

91.

Europaparlamentet påminner om att det med den rättsliga ramen för Horisont 2020 införs flera faktorer som är viktiga vid resultatstyrning, såsom mål och centrala resultatindikatorer. Parlamentet betonar att de mål och indikatorer som man har enats om överlag utgör en verklig förbättring jämfört med de tidigare ramprogrammen.

92.

Europaparlamentet påpekar att det fortfarande finns ett antal brister i de resultatindikatorer som används i Horisont 2020, såsom

93.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten fann att kommissionen inte använder arbetsprogrammen för Horisont 2020 och de tillhörande ansökningsomgångarna för att öka den nödvändiga inriktningen på resultat (9).

94.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att när det gäller de förslag och bidragsöverenskommelser som revisionsrätten granskade hade tillräcklig tonvikt lagts vid resultat i målen när kommissionen så kräver, och att samma sak gäller för utvärderingen av förslagen.

95.

Europaparlamentet beklagar att användningen i de enskilda arbetsprogrammen som fungerar som drivkrafter inom Horisont 2020 och tillhörande ansökningsomgångar av det bredare begreppet ”förväntad effekt” i stället för ”förväntat resultat” ökar risken för att informationen om den här delen är för allmän, vilket kan försvåra resultatbedömningen av Horisont 2020 (10).

96.

Europaparlamentet är oroat över att kommissionen inte alltid använder centrala resultatbegrepp på ett konsekvent sätt (t.ex. ”output”, ”resultat”, ”utfall” och ”effekter”).

97.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten konstaterade att kommissionen med det nuvarande systemet inte kan övervaka och rapportera om utgifter och resultat separat när det gäller forskning och utveckling (FoU) samt innovation inom Horisont 2020. Det ekonomiska bidraget från Horisont 2020 inom Europa 2020 är väletablerat i budgetprocessen genom de offentliggjorda programförklaringarna, men det är beklagligt att kommissionen ännu inte har rapporterat på ett meningsfullt sätt om genomförandet av Horisont 2020 och hur det bidrar till Europa 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om genomförandet av Horisont 2020 och dess bidrag till Europa 2020 på ett meningsfullt sätt så att programmets resultat sprids.

98.

Europaparlamentet föreslår att de nationella kontaktpunkternas (NCP) roll bör förstärkas i syfte att tillhandahålla högkvalitativt tekniskt stöd på plats. Parlamentet anser att en årlig utvärdering av resultat, utbildning och främjande av välfungerande nationella kontaktpunkter kommer att öka andelen framgångsrika åtgärder inom Horisont 2020.

99.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina framtida resultatrapporter redogöra för bidragit från Horisont 2020 till Europa 2020-strategin på ett klart och uttömmande sätt.

100.

Europaparlamentet beklagar revisionsrättens iakttagelser att många av de mål som används i förvaltningsplanerna och de årliga verksamhetsrapporterna från GD AGRI, GD CLIMA, GD ENVI och GD MARE hade hämtats direkt från politiska eller lagstiftande dokument och saknade den detaljnivå som krävs för förvaltning och övervakning.

101.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

102.

Europaparlamentet gläder sig över att de samlade revisionsbevisen visar att felnivån i inkomsterna inte är väsentlig, och framför allt att de granskade systemen är ändamålsenliga när det gäller BNI-baserade och momsbaserade egna medel, att de granskade systemen generellt sett är ändamålsenliga när det gäller traditionella egna medel, att nyckelinternkontrollerna i de medlemsstater som revisionsrätten besökte var delvis ändamålsenliga och att revisionsrätten inte fann några fel i de granskade transaktionerna.

103.

Europaparlamentet påminner om att genom en reservation kan en tveksam del i de BNI-uppgifter som lämnats in av en medlemsstat hållas öppen för en eventuell korrigering, och gläder sig över att revisionsrätten inte fann några allvarliga problem i det urval av hävda transaktioner som analyserades 2015.

104.

Europaparlamentet är bekymrat över att trots att framsteg har gjorts för att förbättra tillförlitligheten i de grekiska BNI-uppgifterna har dessa reservationer inte hävts. Parlamentet noterar att detta var de enda allmänna utestående reservationerna i slutet av 2015 och gällde åren 2008 och 2009.

105.

Europaparlamentet noterar när det gäller tullar att revisionsrätten konstaterade att den metod som används vid de kontroller som utförts för att se om importörerna följer tull- och importbestämmelserna (som inbegriper revision efter klarering), liksom kvaliteten på och de resultat som uppnås, varierar i medlemsstaterna. Revisionsrätten lyfter särskilt fram att Frankrike avbryter tidsfristen på tre år för underrättelser om en tullskuld, en praxis som skiljer sig från den i andra medlemsstater och leder till att ekonomiska aktörer behandlas olika inom EU (11).

106.

Europaparlamentet påpekar när det gäller traditionella egna medel att kommissionen i slutet av 2015 också hade en lista med 325 öppna punkter som gällde fall av bristande efterlevnad av EU:s tullbestämmelser som den hade identifierat vid sina inspektioner i medlemsstaterna.

107.

Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten konstaterade – när det gäller sammanställningarna av tullar och sockeravgifter – att förvaltningen av fordringar (så kallade B-räkenskaper) var ineffektiv i medlemsstaterna och att kommissionen konstaterat liknande brister i 17 av de 22 besökta medlemsstaterna.

108.

Europaparlamentet betonade att revisionsrätten konstaterade risker som gällde indrivning av tullskulder från företag som är registrerade utanför EU eller från medborgare från länder utanför EU, och fann ett antal fall i olika medlemsstater där man inte kunde driva in skulder från medborgare eller företag som är baserade i till exempel Vitryssland, Brittiska Jungfruöarna, Ryssland, Schweiz, Turkiet och Ukraina.

109.

Europaparlamentet betonar att dessa omfattande revideringar av BNI-saldona skulle ha fått mindre effekt om det hade funnits en gemensam revideringspolicy inom EU med en harmoniserad tidtabell för större revideringar.

110.

Europaparlamentet beklagar att de strukturella och rättsliga faktorer som ledde till de politiska incidenter som inträffade i slutet av oktober 2014 när det gäller bidragen från vissa medlemsstater fortfarande är aktuella.

111.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

112.

Europaparlamentet påpekar att kommissionen gick med på att vidta nya åtgärder när det gäller 88 framställningar som parlamentet lade fram i sin resolution som åtföljer beslutet om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014.

113.

Europaparlamentet noterar att de efterfrågade åtgärderna för 227 framställningar från parlamentet enligt kommissionen redan har vidtagits eller pågår, och att av skäl som har att göra med gällande rättsliga ramar och regler för budgetarbetet eller kommissionens institutionella roll eller behörigheter kan kommissionen inte godta 35 av Europaparlamentets framställningar.

114.

Europaparlamentet beklagar att kommissionens svar ibland är oklara och tvetydiga.

115.

Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen följde upp fem av de sex viktigaste åtagandena.

116.

Europaparlamentet insisterar dock på att kommissionen ger sina generaldirektorat i uppdrag att offentliggöra alla landsspecifika rekommendationer som de har utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen i sina respektive årliga verksamhetsrapporter (det sjätte åtagandet).

117.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sin ståndpunkt, särskilt i fråga om tillförlitligheten när det gäller de uppgifter som medlemsstaterna lämnar in, transparensen avseende de slutliga mottagarna av EU-medel, insynen i den etiska kommitténs verksamhet, kampen mot korruption och reformen av Europaskolornas administrativa strukturer.

118.

Europaparlamentet fördömer skarpt det faktum att kommissionen inte längre ser något behov av att publicera EU:s rapport om insatserna mot korruption. Parlamentet anser att vilka avsikter som kommissionen än har för att bekämpa korruption sänder denna inställda publicering en felaktig signal inte bara till medlemsstaterna utan också till medborgarna. Parlamentet upprepar sin uppfattning att korruptionen fortfarande är en utmaning för unionen och medlemsstaterna, och utan effektiva åtgärder mot korruption undergrävs ekonomisk utveckling, rättsstaten och förtroendet för demokratiska institutioner inom unionen. Kommissionen uppmanas med kraft att slutföra och publicera 2016 års rapport om insatserna mot korruption, att agera snabbt och kraftfullt för att eliminera korruption i medlemsstaterna och vid unionens institutioner och att beställa en oberoende bedömning av standarderna för korruptionsbekämpning inom unionens egna institutioner.

119.

Europaparlamentet upprepar med kraft sin uppmaning till kommissionen att utveckla ett system med strikta indikatorer och enhetliga kriterier som är enkla att tillämpa och som baseras på kraven i Stockholmsprogrammet för att mäta korruptionsnivån och utvärdera antikorruptionsprinciperna i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att utveckla ett korruptionsindex för att kategorisera medlemsstaterna. Parlamentet anser att ett korruptionsindex skulle kunna ge en tillförlitlig grund på vilken kommissionen kan fastställa sin landsspecifika kontrollmekanism vid kontroll av användning av EU:s medel.

120.

Europaparlamentet noterar att, trots den upprepade felnivån och förseningar i genomförande och avslutande, anses det sjunde ramprogrammet ha varit lyckat enligt den efterhandsutvärdering av programmet som utförts av en expertgrupp (13) på hög nivå. Högnivågruppen betonade i första hand att det sjunde ramprogrammet

121.

Europaparlamentet beklagar att följande svaga punkter uppdagades vid det offentliga samråd med berörda parter som hölls i samband med utvärderingen av det sjunde ramprogrammet mellan februari och maj 2015:

122.

Europaparlamentet beklagar djupt att målet att investera 3 % av medlemsstaternas bruttonationalprodukt (BNP) i forskning senast 2020 sannolikt inte kommer att nås. Parlamentet anser därför att de återkommande nedskärningarna i EU:s budget för forskningsprogram bör stoppas. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att anta utmaningen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att dra de nödvändiga slutsatserna inför halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen och inför nästa fleråriga budgetram.

123.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i genomförandet av Innovationsunionens åtaganden: i mitten av 2014 hade samtliga åtaganden antingen uppnåtts eller var på väg att uppnås.

124.

Europaparlamentet välkomnar också att den andel av budgeten för Horisont 2020 som anslagits till små och medelstora företag ökade från 19,4 % under 2014 till 23,4 % under 2015, och rekommenderar att denna tendens aktivt uppmuntras.

125.

Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att GD RTD inte efterlevde kravet på att kommissionens generaldirektorat skulle offentliggöra alla sina landsspecifika rekommendationer i sina årliga verksamhetsrapporter. Parlamentet konstaterar bekymrat att endast ett begränsat antal territorier är representerade i de 20 viktigaste projekten inom ramen för Horisont 2020.

126.

Europaparlamentet påpekar att kapitel fem i revisionsrättens årsrapport 2015 omfattar betalningar inom följande områden: forskning (10,4 miljarder EUR), allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (1,8 miljarder EUR), rymdprogram (1,4 miljarder EUR), transport (1,3 miljarder EUR), övriga åtgärder och program (1,1 miljard EUR), energi (0,5 miljarder EUR) och konkurrenskraft för företag och små och medelstora företag (Cosme) (0,3 miljarder EUR). Forskning står därmed för 62 % av utgifterna.

127.

Europaparlamentet noterar att ansvaret för att genomföra ramprogrammen för forskning delas mellan olika generaldirektorat inom kommissionen, genomförandeorgan, gemensamma företag och så kallade artikel 185-organ (partnerskap med medlemsstaterna), vilka alla kräver nära samordning.

128.

Europaparlamentet preciserar att revisionsrättens revision nästan uteslutande gällde betalningar inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning (FP7).

129.

Europaparlamentet är bekymrat över att den årliga verksamhetsrapporten från GD RTD visar att 1 915 projekt inom det sjunde ramprogrammet, till ett värde av 1,63 miljarder EUR, fortfarande inte hade avslutats vid utgången av 2015. Detta kan försena genomförandet av Horisont 2020.

130.

Europaparlamentet betonar att revisionsrätten anser att övervaknings- och kontrollsystemen för forskning och annan intern politik är ”delvis ändamålsenliga”.

131.

Europaparlamentet noterar att av de 150 transaktioner som revisionsrätten granskade 2015 innehöll 72 (48 %) fel. På grundval av de 38 fel som revisionsrätten kvantifierat uppskattade den felnivån till 4,4 %. När det gäller 16 kvantifierbara fel hade kommissionen, de nationella myndigheterna eller de oberoende revisorerna tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de godkände utgifterna. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 0,6 % lägre.

132.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten rapporterade felprocentsatser på över 20 % för tio av de 38 transaktioner som innehöll kvantifierade fel. Dessa tio fall (nio från sjunde ramprogrammet för forskning och ett från ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007–2013) står för 77 % av den uppskattade övergripande felnivån för ”Konkurrenskraft för tillväxt och arbetstillfällen” 2015.

133.

Europaparlamentet beklagar att de flesta av de kvantifierade fel som revisionsrätten upptäckte (33 av 38) avsåg ersättning av icke stödberättigande personalkostnader och indirekta kostnader som stödmottagare hade redovisat, och att nästan alla de fel som revisionsrätten konstaterade i kostnadsredovisningarna berodde på att stödmottagarna hade missuppfattat de komplexa stödreglerna eller beräknat sina stödberättigande kostnader felaktigt, vilket leder till den självklara slutsatsen att dessa regler måste förenklas.

134.

Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten anser att efterlevnaden av upphandlingsreglerna förbättrats avsevärt.

135.

Europaparlamentet ifrågasätter varför generaldirektören för GD RTD på nytt har utfärdat, liksom under föregående år, en övergripande reservation avseende alla kostnadsanspråk i det sjunde ramprogrammet (1,47 miljarder EUR). Parlamentet anser att övergripande reservationer generellt sett inte kan betraktas som instrument för en sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet konstaterar att vissa delar av utgifterna i det sjunde ramprogrammet inte täcktes av en reserv där det finns belägg för att riskerna (och därmed de kvarstående felprocenten) var betydligt lägre än för utgifterna totalt. På området forskning och teknisk utveckling gäller detta vissa gemensamma företags utgifter. Utanför GD RTD gäller detta också utgifter från genomförandeorganet för forskning inom Marie Curie-programmen och alla utgifter från genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet.

136.

Europaparlamentet är förvånat över att Europeiska institutet för innovation och teknik inte deltog under 2015 i det gemensamma stödcentrumet för forskning och innovation.

137.

Europaparlamentet är bekymrat över att det sjunde ramprogrammet, enligt kommissionen, inte kommer att till fullo ha genomförts och utvärderats före 2020. Kommissionen uppmanas att offentliggöra utvärderingsrapporten så snart som möjligt och senast innan den lägger fram forskningsprogrammet för tiden efter Horisont 2020.

138.

Europaparlamentet noterar att inom ramen för Horisont 2020 gjordes endast förskottsbetalningar fram till slutet av 2015. Parlamentet varnar kommissionen för att en sen start av Horisont 2020-projekt kan försena genomförandet av programmet. Parlamentet varnar på nytt för finansiella eftersläpningar när programperioden är slut.

139.

Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens slutsatser att fleråriga program med politiska mål såsom Europa 2020 eller Horisont 2020 visserligen löper på parallellt men egentligen inte är kopplade till varandra (14).

140.

Europaparlamentet beklagar dessutom att den första övervakningsrapporten om Horisont 2020 endast ger begränsad information om synergieffekter mellan programmet och strukturfonderna. (15) Kommissionen uppmanas att rapportera om dessa synergieffekter i takt med att programmets resultat blir tillgängliga.

141.

Europaparlamentet är djupt oroat över att revisionsrätten anser att Horisont 2020 inte är tillräckligt resultatinriktad (16).

142.

Europaparlamentet upprepar sitt krav från resolutionen om ansvarsfrihet (17) för kommissionen för 2014 att kommissionen bör ge sina generaldirektorat i uppdrag att offentliggöra alla landsspecifika rekommendationer som de har utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen i sina respektive årliga verksamhetsrapporter.

143.