25.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/4

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/891

av den 13 mars 2017

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som ska tillämpas på dessa sektorer och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 37 a leden i, ii, iii och vi, 37 b, 37 c, 37 d leden i, iii–vi, viii, x, xi och xii och 37 e led i, artikel 173.1 b 173.1 c, 173.1 d och 173.1 f–j, artikel 181.2, artikel 223.2 a och artikel 231.1 i denna,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (2), särskilt artiklarna 62.1 och 64.6 a, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 1308/2013 har ersatt rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (3) och fastställer nya bestämmelser om sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. Genom förordningen ges kommissionen också befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter på det området. Dessa rättsakter bör ersätta de motsvarande bestämmelserna i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (4).

(2)	För att stärka förhandlingspositionen för frukt- och grönsaksproducenter och skapa en rättvisare fördelning av mervärdet utefter leveranskedjan bör erkännande av producentorganisationer och deras sammanslutningar uppmuntras. Därvid bör nationella rättsliga och administrativa strukturer respekteras.

(3)

Det bör antas bestämmelser för hur producentorganisationerna ska beviljas erkännande för de produkter som de ansöker om erkännande för. Om en ansökan avser produkter som endast är avsedda för bearbetning bör det säkerställas att produkterna verkligen levereras för det ändamålet. Producentorganisationer bör förfoga över de strukturer som krävs för att de ska fungera. För att genomföra ett verksamhetsprogram bör producentorganisationer dessutom åläggas att uppnå ett minimivärde av saluförd produktion, som bör fastställas av medlemsstaten i syfte att garantera att stödet blir verkningsfullt och därigenom bidrar till att stärka frukt- och grönsaksproducenternas förhandlingsposition.

(4)

För att bidra till att uppnå målen med systemet för frukt och grönsaker och för att säkerställa att producentorganisationerna utför sitt arbete på ett hållbart och effektivt sätt måste producentorganisationerna vara stabila. Medlemskap i en producentorganisation måste därför löpa över en viss minimitid. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att fastställa uppsägningstidens längd och datum för när uppsägningen kan träda i kraft.

(5)

Om en producentorganisation erkänns för en produkt för vilken det krävs tekniska hjälpmedel bör producentorganisationen få lov att själv, via sina medlemmar, genom dotterbolag, genom en sammanslutning av producentorganisationer i vilken organisationen är medlem eller genom utläggande på entreprenad, tillhandahålla de tekniska hjälpmedlen.

(6)

Producentorganisationers viktigaste och huvudsakliga verksamhet bör gälla koncentration av utbudet och utsläppandet på marknaden av deras produkter så att frukt- och grönsaksproducenternas förhandlingsposition stärks och man uppnår en rättvisare fördelning av de fördelar detta medför längs hela leveranskedjan. Producentorganisationen bör dock få tillåtelse att ägna sig åt annan verksamhet – både kommersiell verksamhet och annan verksamhet. Samarbete mellan producentorganisationer bör främjas, och i det sammanhanget bör producentorganisationer tillåtas att saluföra frukt och grönsaker som uteslutande köps från en annan erkänd producentorganisation under förutsättning att värdet av dessa varor undantas vid beräkningen av värdet av den saluförda produktionen både för de syften som avser den huvudsakliga verksamheten och för övrig verksamhet.

(7)

Även om en producentorganisations huvudsakliga verksamhet är att koncentrera utbudet och saluföringen av de av medlemmarnas produkter som den är erkänd för, bör producenterna som är medlemmar i organisationen i vissa fall ha rätt att sälja en viss andel av sin produktion utanför producentorganisationen om producentorganisationen ger sitt tillstånd och det är förenligt med medlemsstatens och producentgruppens regler och villkor. Den totala andelen försäljning utanför producentorganisationen bör inte överstiga ett högsta tröskelvärde.

(8)	Bestämmelser om utläggning på entreprenad, om uppgifter läggs ut på entreprenad till enheter som har nära anknytning till producentorganisationer, bör specificeras ytterligare.

(9)	För att underlätta koncentration av utbudet bör det främjas att befintliga producentorganisationer går samman och därmed skapar nya producentorganisationer; det bör därför fastställas regler för hur samgående producentorganisationers verksamhetsprogram bör slås samman.

(10)

Utan att åsidosätta principerna om att en producentorganisation måste inrättas på producenternas initiativ och kontrolleras av dessa bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa villkor som andra fysiska eller juridiska personer ska uppfylla för att bli medlemmar i en producentorganisation och/eller en sammanslutning av producentorganisationer.

(11)

För att säkerställa att producentorganisationerna faktiskt representerar ett visst antal producenter bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att motverka att en eventuell minoritet av medlemmarna som svarar för den största delen av en producentorganisations produktion eller andelar eller kapital på ett otillbörligt sätt dominerar förvaltningen och driften av producentorganisationen. Demokratisk ansvarsskyldighet garanteras redan för enheter som har en juridisk form enligt nationell lagstiftning innan de erkänns som producentorganisation. I andra fall bör medlemsstaterna fastställa en högsta procentandel rösträtter eller andelar och göra relevanta kontroller.

(12)

Det bör fastställas bestämmelser om erkännande och drift av sammanslutningar av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisationer och gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer. I konsekvensens intresse bör de i största möjliga mån återspegla reglerna för producentorganisationer.

(13)

För att systemet med stöd till verksamhetsprogrammen ska bli lättare att använda bör värdet av den produktion som saluförs av producentorganisationer vara tydligt definierad, vilket också bör omfatta regler om vilka produkter som kan komma i fråga samt av det saluföringsled i vilket produktionens värde beräknas. I kontrollsyfte och i syfte att förenkla är det lämpligt att införa ett schablonvärde för beräkning av värdet på frukt och grönsaker avsedda för industriell bearbetning. Detta schablonbelopp bör fastställas på grundval av värdet på basprodukten, det vill säga frukt och grönsaker avsedda för bearbetning, till vilket ska läggas värdet av endast de aktiviteter som inte är rena bearbetningsaktiviteter. Eftersom den mängd frukt och grönsaker som behövs för bearbetningen varierar mycket mellan olika produktgrupper bör dessa skillnader återspeglas i de tillämpliga schablonvärdena. För frukt och grönsaker avsedda för bearbetning som bearbetas till örtkryddor och paprikapulver, är det också lämpligt att införa ett schablonvärde för beräkningen av värdet på den frukt och de grönsaker som ska bearbetas, som endast motsvarar värdet på basprodukten. Metoden för beräkning av värdet av saluförd produktion bör dämpa årliga fluktuationer eller otillräckliga uppgifter och undvika dubbelräkning, särskilt när det gäller gränsöverskridande producentorganisationer och deras sammanslutningar. För att förhindra att systemet missbrukas bör producentorganisationerna i regel inte tillåtas att ändra metoderna för beräkning av referensperioden under pågående program.

(14)

Producentorganisationer får ha ägarintressen eller kapital i dotterbolag som bidrar till att höja förädlingsvärdet för medlemmarnas produktion. Det bör fastställas regler för beräkningen av värdet av sådan saluförd produktion. Dessa dotterbolag bör bedriva samma huvudsakliga verksamhet som producentorganisationen.

(15)

För att säkerställa att stödet används på rätt sätt bör det fastställas bestämmelser för förvaltningen och redovisningen av driftsfonderna och medlemmarnas ekonomiska bidrag, som möjliggör största möjliga flexibilitet, samtidigt som det säkerställs att samtliga producenter får utnyttja driftsfonden och demokratiskt delta i beslut som rör användningen av denna.

(16)

Bestämmelser bör fastställas för att ange tillämpningsområde och struktur för den nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram och det nationella ramverket för miljöinsatser. Syftet bör vara att optimera användningen av de ekonomiska resurserna och förbättra strategins kvalitet. Bestämmelser bör också fastställas för att undvika dubbelfinansiering av samma insatser från andra stödordningar, t.ex. landsbygdsprogram eller säljfrämjande åtgärder.

(17)

För att trygga ekonomin och skapa rättslig förutsebarhet bör det upprättas en förteckning över aktiviteter och utgifter som inte får ingå i verksamhetsprogrammen, och en icke-uttömmande förteckning över aktiviteter som får ingå i verksamhetsprogrammen. Bestämmelser om stödberättigande utgifter, användandet av schablonbelopp och standardiserade skalor av enhetskostnader samt investeringar bör fastställas. I artikel 33 i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs ett antal syften med verksamhetsprogrammen, inbegripet syften som avser de produkter som produceras både i färsk och i bearbetad form. För att säkerställa att dessa syften uppnås är det lämpligt att fastställa de villkor på vilka insatser som avser omvandling av frukt och grönsaker till bearbetade frukter och grönsaker kan komma i fråga för stöd. När det gäller investeringar som genomförs på enskilda anläggningar, bör bestämmelser om återbetalning av restvärde fastställas för de fall när en medlem avgår från producentorganisationen.

(18)	Även om verksamhetsprogram för sammanslutningar av producentorganisationer ska omfattas av samma regler som producentorganisationernas verksamhetsprogram bör vissa krav tillämpas på medlemsproducentorganisationernas nivå.

(19)

Det bör fastställas förfaranden för presentation och godkännande av verksamhetsprogram (däribland tidsfrister), så att de behöriga myndigheterna kan utvärdera informationen korrekt och åtgärder och insatser kan införas i eller uteslutas från programmen. Eftersom programmen förvaltas på årsbasis bör det anges att program som inte godkänts före ett visst datum ska skjutas upp ett år.

(20)

Det bör finnas ett förfarande för ändringar av programmen inför de påföljande åren, så att de kan justeras med hänsyn till nya förutsättningar som inte kunde förutses vid den tidpunkt då de först lades fram. Dessutom bör det vara möjligt att ändra åtgärder och storlek på driftsfonden under programmens genomförandeår. För att säkerställa att de godkända programmen behåller sina huvudsyften bör alla sådana ändringar omfattas av vissa begränsningar och villkor som ska fastställas av medlemsstaterna och av obligatorisk anmälan av ändringar till de behöriga myndigheterna.

(21)

För att förhindra likviditetssvårigheter bör ett system med förskottsbetalningar tillsammans med lämpliga säkerheter stå till producentorganisationernas förfogande. I händelse av nedläggning av ett verksamhetsprogram eller återkallande av erkännande, antingen frivilligt eller obligatoriskt, eller upplösning av en producentorganisation, måste det säkerställas att de syften för vilket stödet har utbetalats har uppnåtts, och annars ska det utbetalade stödet återbetalas till Europeiska garantifonden för jordbruket.

(22)

Frukt- och grönsaksproduktionen är oförutsägbar och produkterna är ömtåliga. Överskott kan, utan att de egentligen behöver vara särskilt stora, skapa betydande störningar på marknaden. Det bör därför antas bestämmelser om vilken omfattning åtgärder för krishantering och krisförebyggande för de produkter som avses i artikel 1.2 i i förordning (EU) nr 1308/2013 bör ha och hur dessa åtgärder bör tillämpas. Bestämmelserna bör i största möjliga mån ge utrymme för flexibilitet och kunna tillämpas snabbt i händelse av kris, och medlemsstaterna och producentorganisationerna själva bör därför ges beslutsbefogenheter. Det bör dock finnas bestämmelser för att förhindra missbruk av unionens ekonomiska stöd, och det bör därför anges begränsningar, även i ekonomiskt avseende, för tillämpningen av vissa åtgärder. Bestämmelserna bör även säkerställa att fytosanitära krav och miljökrav iakttas.

(23)

När det gäller återtag från marknaden bör bestämmelser antas med beaktande av den omfattning som sådana åtgärder kan få. Bestämmelser bör särskilt fastställas för att inrätta ett system för utökat stöd för frukt och grönsaker som återtagits från marknaden och som delas ut gratis som humanitärt bistånd genom välgörenhetsorganisationer och vissa andra institutioner. För att förenkla gratisutdelningen är det lämpligt att välgörenhetsorganisationer och institutioner ges möjlighet att be om ett symboliskt bidrag från slutmottagarna av de återtagna produkterna. Maximinivåer bör dessutom fastställas för stödet för återtag från marknaden för att säkerställa att sådana återtag inte används som ett permanent avsättningsalternativ till utsläppande på marknaden. I detta sammanhang är det lämpligt att fortsätta att tillämpa gemensamma stödnivåer för de viktigaste produkterna. När det gäller andra produkter, för vilka erfarenheterna hittills inte har givit anledning att befara alltför stora återtag, är det lämpligt att fastställa högsta tillåtna stödnivåer som en procentandel av de genomsnittliga priser som registreras i varje medlemsstat. I samtliga fall är det dock av liknande skäl lämpligt att ange kvantitativa begränsningar för återtagen per produkt och producentorganisation.

(24)	På grundval av tidigare erfarenheter bör bestämmelserna om grön skörd och obärgad skörd vidareutvecklas. På motsvarande sätt bör bestämmelserna om stöd för administrativa kostnader för bildande av gemensamma fonder och återplantering av fruktträdgårdar efter obligatorisk röjning förenklas.

(25)

Bestämmelser bör antas beträffande det nationella ekonomiska stöd som medlemsstaterna får bevilja i regioner i unionen där producenternas organisationsgrad är särskilt låg, till exempel bestämmelser om hur organisationsgraden beräknas och hur en låg organisationsgrad fastställs. Dessa bestämmelser bör vara av samma slag som de förfaranden som tillämpas för närvarande.

(26)

Stöd till producentgrupper har blivit en del av landsbygdsutvecklingspolitiken i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (5), men bestämmelser om anmälningar om producentgrupper som har bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 och som krävs för att genomföra bestämmelserna i stödordningen bör bibehållas i den här förordningen.

(27)

Det bör antas bestämmelser om typ, format och medium för de anmälningar som är nödvändiga för att genomföra denna förordning. Bestämmelserna bör också omfatta anmälningar från producenter och producentorganisationer till medlemsstaterna och från medlemsstaterna till kommissionen. Erfarenheterna med de uppgifter som samlats in i det förflutna ger utrymme för viss förenkling när det gäller antal och frekvens för de begärda uppgifterna.

(28)

Det bör antas bestämmelser om lämplig övervakning och utvärdering av pågående program och system för att såväl producentorganisationerna som medlemsstaterna ska kunna bedöma deras måluppfyllelse och effektivitet. Det är möjligt att minska de nuvarande kravens antal och detaljrikedom utan att detta påverkar kvaliteten på bedömningen.

(29)	Det bör fastställas bestämmelser för lämpliga administrativa påföljder när oriktigheter konstateras. Bestämmelserna bör omfatta såväl särskilda kontroller och administrativa påföljder som fastställs på EU-nivå som ytterligare kontroller och administrativa påföljder som tillämpas på nationell nivå.

(30)

Det bör antas förfaranderegler för de villkor enligt vilka tillämpningsområdet för regler som producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn har utfärdat får utvidgas till att omfatta samtliga aktörer i ett visst ekonomiskt område. När det gäller försäljningen av oskördade produkter bör det klargöras vilka regler som ska utvidgas till att även omfatta producenterna respektive köparna.

(31)

Bestämmelser bör antas för systemet med ingångspriser för frukt och grönsaker. Eftersom de flesta av de berörda ömtåliga frukterna och grönsakerna levereras i konsignation uppstår särskilda problem i samband med fastställandet av värdet. Det bör fastställas alternativa beräkningsmetoder för det ingångspris som utgör grunden för importerade produkters klassificering i Gemensamma tulltaxan. I vissa fall behövs även bestämmelser om att en garanti ska ställas för att säkerställa en riktig tillämpning av systemet.

(32)	Bestämmelser för anmälan av priser och importerade produktkvantiteter måste fastställas för att säkerställa att nödvändig information når kommissionen snabbt och på ett konsekvent sätt. Regler om anmälan av force majeure behövs för att hantera konsekvenserna av sådana situationer.

(33)

Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl bör de bestämmelser i förordning (EU) nr 543/2011 som ersätts genom denna delegerade förordning och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/892 (6) utgå. Bestämmelserna i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 avseende handelsnormer bör behållas tills de ersätts. Bestämmelser avseende producentgrupper som har bildats direkt i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 bör behållas, medan vissa andra artiklar som indirekt berör dessa grupper bör fortsätta att tillämpas fram till slutet av perioden för genomförande av erkännandeplanen och producentgruppernas erkännande som producentorganisation.

(34)	Övergångsbestämmelser bör fastställas för att säkerställa en smidig övergång från de gamla bestämmelserna till de nya. Producentorganisationerna bör ha möjlighet att slutföra pågående verksamhetsprogram enligt de tidigare bestämmelserna.

(35)	Denna förordning bör träda i kraft och börja tillämpas från och med sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Denna förordning kompletterar förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker som avses i artikel 1.2 i och 1.2 j i den förordningen, med undantag av handelsnormer, och kompletterar förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som tillämpas i dessa sektorer.

Avdelning II i denna förordning ska emellertid endast tillämpas på de produkter i sektorn för frukt och grönsaker som avses i artikel 1.2 i i förordning (EU) nr 1308/2013 och på sådana produkter som är avsedda för bearbetning.

AVDELNING II

PRODUCENTORGANISATIONER

KAPITEL I

Krav och erkännande

Avsnitt 1

Definitioner

Artikel 2

Definitioner

I denna avdelning avses med

a) producent : en jordbrukare enligt artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (7) som producerar frukt och grönsaker enligt artikel 1.2 i i förordning (EU) nr 1308/2013 och sådana produkter som endast är avsedda för bearbetning.

b) producentmedlem : en producent eller juridisk person bestående av producenter, som är medlem av en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer.

c) dotterbolag : ett företag i vilket en eller flera producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer har ägarintressen eller har bildat kapital, och som bidrar till dessa organisationers eller sammanslutningars syften.

d) gränsöverskridande producentorganisation : en producentorganisation med minst en produktionsanläggning i en annan medlemsstat än den medlemsstat där producentorganisationen har sitt säte.

e) gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer : en sammanslutning av producentorganisationer där minst en ansluten producentorganisation har sitt säte i en annan medlemsstat än den medlemsstat där sammanslutningen har sitt säte.

f) åtgärd : ett av följande alternativ:

i)	Insatser för produktionsplanering, inklusive investeringar i fysiska tillgångar.

ii)	Insatser för förbättrad eller bibehållen produktkvalitet, i färsk eller bearbetad form, inbegripet investeringar i fysiska tillgångar.

iii)

Insatser som syftar till att öka produkters handelsvärde och förbättra saluföringen, inbegripet investeringar i fysiska tillgångar, samt marknadsföring av produkterna, oavsett om de är färska eller bearbetade, och annan kommunikationsverksamhet än marknadsförings- och kommunikationsverksamhet som omfattas av led vi.

iv)	Forskning och experimentella produktionsinsatser, inklusive investering i fysiska tillgångar.

v)	Andra utbildningsinsatser och insatser för utbyte av bästa praxis än de som omfattas av led vi, samt insatser för att främja tillgången till rådgivningstjänster och tekniskt stöd.

vi)	Någon av de insatser för krisförebyggande och krishantering som anges i artikel 33.3 första stycket i förordning (EU) nr 1308/2013.

vii)	Miljöinsatser enligt artikel 33.5 i förordning (EU) nr 1308/2013, inklusive investeringar i fysiska tillgångar.

viii)

Övriga insatser, inklusive investeringar i andra fysiska tillgångar än de som omfattas av leden i–vii, som har ett eller flera av de syften som avses eller fastställs i artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1308/2013.

g) insats : en särskild verksamhet eller ett särskilt instrument för att uppnå ett särskilt verksamhetsmål som bidrar till ett eller flera av de syften som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1308/2013.

h) investering i fysiska tillgångar : förvärv av materiella tillgångar som bidrar till ett eller flera av de syften som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1308/2013.

i) biprodukt : en produkt som uppstår till följd av beredning av en frukt- eller grönsaksprodukt och som har ett positivt ekonomiskt värde, men som inte är den avsedda huvudprodukten.

j) beredning : iordningställande, såsom rengöring, skärning, skalning, rensning och torkning av frukt och grönsaker, men som inte omvandlar dem till bearbetade frukter och grönsaker.

k) verksamhet över branschgränserna : enligt artikel 34.3 b i förordning (EU) nr 1308/2013 verksamheter med ett eller flera av de syften som anges i artikel 157.1 c i den förordningen och som godkänts av medlemsstaten och förvaltas gemensamt av en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer samt minst en annan aktör i bearbetnings- eller distributionskedjan för livsmedel.

l) utgångsindikator : en indikator som visar på ett tillstånd eller en trend vid programperiodens början som kan ge information som är värdefull

i)	för att analysera den inledande situationen så att man kan fastställa en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram eller ett verksamhetsprogram,

ii)	som referens mot vilken resultaten och effekterna av en nationell strategi eller ett verksamhetsprogram kan mätas, eller

iii)	för tolkningen av resultaten och effekterna av en nationell strategi eller ett verksamhetsprogram.

m) specifika kostnader : ytterligare kostnader, beräknade som skillnaden mellan konventionella kostnader och faktiska kostnader, och inkomstbortfall till följd av en insats, med undantag av ytterligare inkomster och besparingar.

Avsnitt 2

Kriterier för erkännande och andra krav

Artikel 3

Rättslig status för producentorganisationer

Medlemsstaterna ska, mot bakgrund av sina nationella juridiska och administrativa system, definiera de juridiska personer som kan ansöka om erkännande i enlighet med artikel 154 i förordning (EU) nr 1308/2013. Om så är tillämpligt ska de även fastställa bestämmelser om tydligt definierade delar av juridiska personer som har rätt att ansöka om erkännande enligt den artikeln. Medlemsstaterna får anta kompletterande regler för erkännandet av producentorganisationer och för juridiska personer som får ansöka om erkännande som producentorganisation.

Artikel 4

Vilka produkter omfattas?

1. Medlemsstaterna ska erkänna producentorganisationer när det gäller den produkt eller grupp av produkter som angetts i ansökan om erkännande.

2. Medlemsstaterna ska erkänna producentorganisationer för produkter eller grupper av produkter som uteslutande är avsedda för bearbetning om producentorganisationerna kan garantera att produkterna levereras för detta ändamål, antingen genom ett system med leveransavtal eller på annat sätt.

Artikel 5

Lägsta antal medlemmar

Vid tillämpning av artikel 154.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 ska medlemsstaterna fastställa ett minsta antal medlemmar.

Vid fastställandet av det lägsta antalet medlemmar i en producentorganisation får medlemsstaterna föreskriva att, om en producentorganisation som ansöker om erkännande helt eller delvis utgörs av medlemmar som i sin tur är juridiska personer eller klart definierade delar av juridiska personer som uteslutande består av producenter, får det lägsta antalet producenter beräknas på grundval av det antal producenter som är anslutna till var och en av de juridiska personerna eller de klart definierade delarna av de juridiska personerna.

Artikel 6

Minsta tid för medlemskap

1. Varje enskild producent ska vara ansluten till producentorganisationen under minst ett år.

2. Uppsägning av medlemskapet ska meddelas skriftligen till producentorganisationen. Medlemsstaterna ska fastställa uppsägningstidens längd, som dock inte får överstiga sex månader, och datum för ikraftträdandet av uppsägningen.

Artikel 7

Producentorganisationernas struktur och verksamhet

Medlemsstaterna ska kontrollera att producentorganisationerna förfogar över den personal, infrastruktur och utrustning som krävs för att uppfylla kraven i artiklarna 152, 154 och 160 i förordning (EU) nr 1308/2013 och att de har förutsättningar att fullgöra sina väsentliga funktioner, särskilt med avseende på följande:

a)	Kännedom om medlemmarnas produktion.

b)	De tekniska förutsättningarna för insamling, sortering, lagring och förpackning av medlemmarnas produktion.

c)	Saluföring av medlemmarnas produktion.

d)	Kommersiell och budgetmässig förvaltning.

e)	Centraliserad kostnadsbaserad bokföring och faktureringssystem enligt nationell lagstiftning.

Artikel 8

Den avsättningsbara produktionens värde eller volym

1. Vid tillämpning av artikel 154.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den avsättningsbara produktionens värde eller volym beräknas på samma grundval som värdet av den saluförda produktionen enligt artiklarna 22 och 23 i denna förordning.

2. I fall där de historiska uppgifterna om en medlems saluförda produktion är otillräcklig för tillämpningen av punkt 1 ska värdet av den avsättningsbara produktionen beräknas som det faktiska värdet av den saluförda produktionen under en period av 12 på varandra följande månader. Dessa 12 månader ska omfattas av de tre år som föregick det år då ansökan om erkännande lämnas in.

Artikel 9

Minsta värde av saluförd produktion

Vid tillämpning av artikel 154.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 ska medlemsstaterna, förutom ett lägsta antal medlemmar, fastställa ett minsta värde för saluförd produktion för producentorganisationer som genomför ett verksamhetsprogram.

Artikel 10

Tillhandahållande av tekniska hjälpmedel

Vid tillämpning av artikel 154.1 c i förordning (EU) nr 1308/2013 och artikel 7 b i denna förordning ska en producentorganisation som är erkänd för en produkt för vilken det krävs tillhandahållande av tekniska hjälpmedel anses uppfylla sina skyldigheter i det hänseendet om den själv eller via sina medlemmar, genom dotterbolag, genom en sammanslutning av producentorganisationer i vilken producentorganisationen är medlem eller genom utläggande på entreprenad tillhandahåller tillräckligt med tekniska hjälpmedel.

Artikel 11

Producentorganisationernas huvudsakliga verksamhet

1. En producentorganisations huvudsakliga verksamhet ska bestå i att koncentrera utbudet och utsläppandet på marknaden av de av medlemmarnas produkter som den är erkänd för.

Det utsläppande på marknaden som avses i första stycket ska utföras av producentorganisationen, eller under kontroll av producentorganisationen om uppgiften lagts ut på entreprenad enligt artikel 13. Utsläppande på marknaden ska omfatta bland annat beslut om vilken produkt som ska säljas, försäljningssätt och, utom i de fall försäljningen sker via auktion, förhandlingar om dess kvantitet och pris.

Producentorganisationerna ska bevara dokumentation, inklusive bokföring, i minst fem år, som visar att producentorganisationen koncentrerade utbudet och saluförde de av medlemmarnas produkter som den är erkänd för.

2. En producentorganisation får sälja produkter från producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation eller i en sammanslutning av producentorganisationer om producentorganisationen har erkännande för de aktuella produkterna och på villkor att värdet av den verksamheten är lägre än värdet av producentorganisationens saluförda produktion beräknat enligt artikel 22.

3. Saluföring av frukt och grönsaker som köps direkt från en annan producentorganisation och av produkter för vilka producentorganisationen inte är erkänd ska inte betraktas som en del av producentorganisationens verksamhet.

4. Om artikel 22.8 är tillämplig ska punkt 2 i denna artikel gälla i tillämpliga delar för de berörda dotterbolagen.

Artikel 12

Saluföring av produktionen utanför producentorganisationen

1. Om producentorganisationen ger sitt tillstånd och om det är förenligt med de villkor som fastställts av medlemsstaten får producentmedlemmarna

a)	sälja sina produkter direkt på eller utanför sina anläggningar till konsumenter för deras personliga bruk,

b)	själva eller genom förmedling av en annan producentorganisation som utsetts av deras egen organisation, saluföra produkter som utgör en marginell kvantitet i förhållande till den produktionsvolym av de berörda produkterna som den egna organisationen kan saluföra,

c)	själva eller via en annan producentorganisation som utsetts av deras egen organisation, saluföra produkter vars egenskaper är sådana att den egna organisationen normalt inte handlar med dem.

2. Den procentandel av produktionen som en producentmedlem saluför utanför producentorganisationen får inte överstiga 25 procent av volymen eller värdet. Medlemsstaterna får emellertid fastställa en lägre procentsats. Medlemsstaterna får dock även höja denna procentsats upp till 40 % för produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (8) eller om producentmedlemmar saluför sin produktion genom en annan producentorganisation som utsetts av den egna organisationen.

Artikel 13

Utläggande på entreprenad

1. De verksamheter som medlemsstaterna får tillåta att en producentorganisation lägger ut på entreprenad i enlighet med artikel 155 förordning (EU) nr 1308/2013 ska avse de syften som anges i artikel 152.1 c i den förordningen och får inbegripa bland annat insamling, lagring, förpackning och saluföring av producentorganisationens medlemmars produkter.

2. En producentorganisation som lägger ut en verksamhet på entreprenad ska ingå ett skriftligt kommersiellt avtal i form av ett kontrakt, en överenskommelse eller ett protokoll med en annan juridisk person, som även kan vara en eller flera av dess medlemmar eller ett dotterbolag, om utförande av den berörda verksamheten. Producentorganisationen ska behålla ansvaret för att den verksamhet som lagts ut på entreprenad utförs och för övergripande förvaltningskontroll och tillsyn när det gäller det kommersiella avtalet om utförande av verksamheten.

Verksamheten ska emellertid betraktas som utförd av producentorganisationen om den utförts av en sammanslutning av producentorganisationer eller ett kooperativ vars medlemmar själva är kooperativ om producentorganisationen är medlem i denna sammanslutning eller detta kooperativ, eller om den utförs av ett dotterbolag som uppfyller det krav på 90 % som avses i artikel 22.8.

3. Den övergripande förvaltningskontroll och tillsyn som avses i första stycket i punkt 2 ska vara effektiv och kräva att entreprenadavtalet, överenskommelsen eller protokollet

a)	gör det möjligt för producentorganisationen att utfärda bindande instruktioner och innehåller bestämmelser som gör det möjligt för producentorganisationerna att säga upp avtalet, överenskommelsen eller protokollet om tjänsteleverantören inte uppfyller villkoren i entreprenadavtalet,

b)	föreskriver närmare villkor, inbegripet regelbundna rapporteringsskyldigheter och tidsfrister som gör det möjligt för producentorganisationen att utöva effektiv kontroll över de verksamheter som lagts ut på entreprenad.

Entreprenadavtal, överenskommelser eller protokoll samt de rapporter som avses i led b i första stycket ska bevaras av producentorganisationen under minst 5 år för efterhandskontroller och vara tillgängliga för alla medlemmar på begäran.

Artikel 14

Gränsöverskridande producentorganisationer

1. Huvudkontoret för en gränsöverskridande producentorganisation ska ligga i den medlemsstat där organisationen uppnår huvuddelen av värdet av den saluförda produktionen, beräknat i enlighet med artiklarna 22 och 23.

Alternativt kan huvudkontoret vara etablerat i den medlemsstat där majoriteten av producentmedlemmarna är belägen, om de berörda medlemsstaterna samtycker till detta.

2. Om den gränsöverskridande producentorganisationen genomför ett verksamhetsprogram och huvuddelen av värdet av den saluförda produktionen vid tidpunkten för ansökan om ett nytt verksamhetsprogram uppnås i en annan medlemsstat, eller de flesta av producentmedlemmarna befinner sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat där den gränsöverskridande producentorganisationen har sitt säte, ska huvudkontoret vara kvar i den aktuella medlemsstaten fram till slutet av genomförandet av det nya verksamhetsprogrammet.

Om emellertid huvuddelen av den saluförda produktionens värde fortfarande uppnås i en annan medlemsstat eller de flesta av organisationens medlemmar fortfarande befinner sig i en annan medlemsstat än den i vilken huvudkontoret vid den tidpunkten är beläget, ska huvudkontoret överföras till den berörda andra medlemsstaten, om inte de berörda medlemsstaterna har kommit överens om att huvudkontorets placering inte ska ändras.

3. Den medlemsstat där den gränsöverskridande producentorganisationen har sitt säte ska ansvara för följande:

a)	Erkännande av den gränsöverskridande producentorganisationen.

b)	Godkännande av den gränsöverskridande producentorganisationens verksamhetsprogram.

Etablering av nödvändigt administrativt samarbete med de andra medlemsstater där producentorganisationens medlemmar är verksamma med avseende på iakttagande av villkoren för erkännande och ordningen för kontroll och administrativa påföljder. Dessa andra medlemsstater ska ge medlemsstaten där producentorganisationen har sitt säte allt nödvändigt bistånd inom rimliga tidsfrister.

d)	På begäran av en medlemsstat där producentorganisationen har medlemmar tillhandahålla all relevant dokumentation, inklusive eventuell tillämplig lagstiftning, översatt till det officiella språket eller något av de officiella språken i den medlemsstaten.

Artikel 15

Sammanslagningar av producentorganisationer

1. Om producentorganisationer går samman ska den producentorganisation som uppstår genom sammanslagningen överta de rättigheter och skyldigheter som innehades av de enskilda producentorganisationer som har slagits samman. Medlemsstaterna ska se till att den nya producentorganisation uppfyller alla erkännandekriterierna, och ge den ett nytt nummer i det unika identifieringssystem som avses i artikel 22 i genomförandeförordning (EU) 2017/892.

Den producentorganisation som uppstår genom sammanslagningen får antingen genomföra programmen parallellt och separat fram till den 1 januari året efter sammanslagningen eller slå samman programmen direkt från och med sammanslagningen.

Artikel 34 i denna förordning ska tillämpas på verksamhetsprogram som slås samman.

2. Genom undantag från punkt 1 andra stycket får medlemsstaterna på vederbörligen motiverad begäran tillåta att verksamhetsprogram fortsätter att genomföras parallellt fram tills att deras giltighetstid löper ut.

Artikel 16

Icke-producerande medlemmar

1. Medlemsstaterna får fastställa de villkor på vilka en fysisk eller juridisk person, som inte är producent, kan godtas som medlem i en producentorganisation.

2. Vid fastställandet av villkoren enligt punkt 1 ska medlemsstaterna särskilt se till att det sker i överensstämmelse med artiklarna 153.2 c och 159 a i i förordning (EU) nr 1308/2013.

3. De fysiska eller juridiska personer som avses i punkt 1 får inte

a)	beaktas när det gäller kriterierna för erkännande, eller

b)	gynnas direkt av åtgärder som finansieras av unionen.

Medlemsstaterna får helt eller delvis inskränka de fysiska och juridiska personernas rösträtt i beslut om driftsfonden på de villkor som avses i punkt 1.

Artikel 17

Producentorganisationernas demokratiska ansvarstagande

1. Om en producentorganisation är en juridisk struktur som kräver demokratiskt ansvarstagande enligt tillämplig nationell lagstiftning ska den anses uppfylla detta krav för tillämpningen av denna förordning, såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat.

2. För andra producentorganisationer än de som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna fastställa en högsta procentandel rösträtter och andelar eller kapital som en fysisk eller juridisk person får inneha i en producentorganisation. Den högsta procentandelen rösträtter och andelar eller kapital ska vara mindre än 50 % av de sammanlagda rösträtterna och mindre än 50 % av andelarna eller kapitalet.

I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna fastställa en högre högsta procentandel av andelar eller kapital som en juridisk person får inneha i en producentorganisation, under förutsättning att åtgärder vidtas för att garantera att maktmissbruk från den berörda juridiska personens sida i alla händelser undviks.

Om det är fråga om producentorganisationer som genomför ett verksamhetsprogram den 17 maj 2014 ska, genom undantag från första stycket, den högsta procentandel andelar eller kapital som fastställts av medlemsstaten i enlighet med första stycket endast gälla efter utgången av verksamhetsprogrammet.

3. Medlemsstaternas myndigheter ska, på grundval av en riskanalys, genomföra kontroller av rösträtter och andelsinnehav. Om medlemmarna i producentorganisationen själva är juridiska personer ska dessa kontroller omfatta identiteten av de fysiska eller juridiska personer som innehar aktier eller kapital från medlemmarna.

4. Om en producentorganisation är en klart definierad del av en juridisk person ska medlemsstaterna anta åtgärder som helt eller delvis inskränker den juridiska personens möjligheter att ändra, godkänna eller motsätta sig producentorganisationens beslut.

Avsnitt 3

Sammanslutningar av producentorganisationer

Artikel 18

Regler för producentorganisationer som gäller för sammanslutningar av producentorganisationer

Artiklarna 3, 6, 11.3, 13, 15 och 17 ska i tillämpliga delar gälla för sammanslutningar av producentorganisationer. Om en sammanslutning av producentorganisationer säljer medlemsproducentorganisationers produkter ska artikel 11.2 gälla i tillämpliga delar.

Artikel 19

Erkännande av sammanslutningar av producentorganisationer

1. Medlemsstaterna får erkänna sammanslutningar av producentorganisationer enligt artikel 156 i förordning (EU) nr 1308/2013 för verksamhet(er) som rör den produkt eller den grupp av produkter som anges i ansökan om erkännande under förutsättning att sammanslutningen av producentorganisationer är i stånd att utföra verksamheten/verksamheterna i praktiken.

2. En sammanslutning av producentorganisationer som är erkänd enligt artikel 156 i förordning (EU) nr 1308/2013 får bedriva varje form av producentorganisationsverksamhet eller producentorganisationsfunktion, även när de berörda produkterna fortsätter att saluföras av dess medlemmar.

3. För varje enskild produkt eller grupp av produkter, och varje enskild verksamhet, ska producentorganisationen vara medlem i endast en sammanslutning av producentorganisationer som genomför ett verksamhetsprogram.

4. Medlemsstaterna får anta kompletterande regler för erkännande av sammanslutningar av producentorganisationer.

Artikel 20

Medlemmar av sammanslutningar av producentorganisationer som inte är producentorganisationer

1. Medlemsstaterna kan besluta de villkor på vilka en fysisk eller juridisk person som inte är en erkänd producentorganisation kan godtas som medlem i en sammanslutning av producentorganisationer.

2. Medlemmar av en erkänd sammanslutning av producentorganisationer som inte är erkända producentorganisationer får inte

a)	beaktas när det gäller kriterierna för erkännande, eller

b)	gynnas direkt av åtgärder som finansieras av unionen.

Medlemsstaterna kan godkänna eller helt eller delvis inskränka sådana medlemmars rösträtt avseende beslut som rör verksamhetsprogrammen.

Artikel 21

Gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer

1. Huvudkontoret för en gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer ska ligga i den medlemsstat där medlemsproducentorganisationerna uppnår huvuddelen av värdet av den saluförda produktionen.

Alternativt kan huvudkontoret vara etablerat i den medlemsstat där majoriteten av medlemsproducentorganisationerna är belägen, om de berörda medlemsstaterna samtycker till detta.

2. Om den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer genomför ett verksamhetsprogram och huvuddelen av värdet av den saluförda produktionen vid tidpunkten för ansökan om ett nytt verksamhetsprogram uppnås i en annan medlemsstat, eller de flesta av medlemsproducentorganisationerna befinner sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat där den gränsöverskridande sammanslutningen har sitt säte, ska huvudkontoret vara kvar i den aktuella medlemsstaten fram till slutet av genomförandet av det nya verksamhetsprogrammet.

Om emellertid huvuddelen av den saluförda produktionens värde fortfarande uppnås i en annan medlemsstat eller de flesta av medlemsproducentorganisationerna fortfarande befinner sig i en annan medlemsstat än den i vilken huvudkontoret vid den tidpunkten är beläget, ska huvudkontoret överföras till den berörda andra medlemsstaten, om inte de berörda medlemsstaterna har kommit överens om att huvudkontorets placering inte ska ändras.

3. Den medlemsstat där den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer har sitt huvudkontor ska ansvara för följande:

a)	Erkännande av sammanslutningen.

b)	I förekommande fall, godkännande av sammanslutningens verksamhetsprogram.

Etablering av nödvändigt administrativt samarbete med de medlemsstater där de sammanslutna organisationerna befinner sig med avseende på iakttagande av villkoren för erkännande, medlemsproducentorganisationens genomförande av verksamhetsprogrammet och ordningen för kontroll och administrativa påföljder. Dessa andra medlemsstater ska ge medlemsstaten där producentorganisationen har sitt huvudkontor allt nödvändigt bistånd.

d)	På begäran av en medlemsstat där producentorganisationen har medlemmar tillhandahålla all relevant dokumentation, inklusive eventuell tillämplig lagstiftning, översatt till det officiella språket eller något av de officiella språken i den medlemsstaten.

KAPITEL II

Driftsfonder och verksamhetsprogram

Avsnitt 1

Värdet av saluförd produktion

Artikel 22

Beräkningsgrund

1. Värdet av en producentorganisations saluförda produktion ska beräknas på grundval av producentorganisationens och dess producentmedlemmars egen produktion av den frukt och de grönsaker för vilka producentorganisationen är erkänd. I den saluförda produktionens värde får ingå sådan frukt och sådana grönsaker som inte behöver uppfylla handelsnormerna, i de fall sådana normer inte är tillämpliga.

Värdet av den saluförda produktionen i en sammanslutning av producentorganisationer ska beräknas på grundval av den produktion som sammanslutningen av producentorganisationer själv, och dess medlemsproducentorganisationer salufört, och ska endast omfatta produktionen av den frukt och de grönsaker för vilka sammanslutningen av producentorganisationer är erkänd. Vid denna beräkning ska dubbelräkning undvikas.

2. Värdet av den saluförda produktionen ska inte inkludera värdet av bearbetade frukter och grönsaker eller värdet av andra produkter som inte tillhör frukt- och grönsakssektorn.

Värdet av den saluförda produktionen av frukt och grönsaker avsedda för bearbetning, som har förädlats till någon av de bearbetade frukt- och grönsaksprodukter som anges i del X i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013 eller någon annan bearbetad produkt enligt denna artikel och som beskrivs i bilaga I till denna förordning, av antingen en producentorganisation, en sammanslutning av producentorganisationer eller dessas producentmedlemmar, eller dotterbolag som uppfyller 90 %-kravet enligt punkt 8 i denna artikel, antingen av dem själva eller på entreprenad, ska emellertid beräknas med hjälp av ett procentuellt schablonvärde av det fakturerade värdet för dessa bearbetade produkter. Följande schablonbelopp ska användas:

a)	53 % för frukt- och bärsaft.

b)	73 % för koncentrerad saft.

c)	77 % för tomatkoncentrat.

d)	62 % för frysta frukter, bär och grönsaker.

e)	48 % för konserverade frukter och bär och konserverade grönsaker.

f)	70 % för konserverad svamp på burk av släktet Agaricus.

g)	81 % för frukter och bär tillfälligt konserverade i saltvatten.

h)	81 % för torkade frukter och bär.

i)	27 % för bearbetade produkter av frukt och grönsaker, förutom de som avses i leden a–h.

j)	12 % för bearbetade kryddörter.

k)	41 % för paprikapulver.

3. Medlemsstaterna får tillåta att producentorganisationerna räknar med värdet av biprodukter i värdet av den saluförda produktionen.

4. Värdet av den saluförda produktionen ska innefatta värdet av återtag från marknaden som avyttras enligt artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013. Värdet ska beräknas på grundval av det genomsnittliga pris till vilket dessa produkter salufördes av producentorganisationen under den berörda perioden.

5. Endast den del av producentorganisationens eller dess producentmedlemmars produktion som saluförs av producentorganisationen själv ska räknas med i värdet av den saluförda produktionen. Den produktion som producerats av producentmedlemmar i producentorganisationen och som saluförts av en annan producentorganisation som utsetts av den egna organisationen ska räknas med i värdet av den andra producentorganisationens saluförda produktion. Dubbelräkning ska undvikas.

6. Utom i de fall där punkt 8 är tillämplig ska den saluförda produktionen av frukt och grönsaker faktureras ”fritt producentorganisation”, som produkt enligt del IX i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013 och som är beredd och förpackad, exklusive

moms,

b)	kostnader för transport inom producentorganisationen, för avståndet mellan producentorganisationens centraliserade insamlings- eller förpackningsställen och dess distributionsställe om detta avstånd är större än 300 km.

7. Värdet av den saluförda produktionen får även beräknas ”fritt sammanslutningen av producentorganisationer” på de villkor som anges i punkt 6.

8. Värdet av den saluförda produktionen får även beräknas ”fritt dotterbolag” på de villkor som anges i punkt 6, förutsatt att minst 90 % av andelarna eller kapitalet i dotterbolaget innehas

a)	av en eller flera producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer, eller

b)	med förbehåll för medlemsstatens godkännande, av producentmedlemmar i producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer i fråga, om detta bidrar till att nå de mål som anges i artikel 152.1 c i förordning (EU) nr 1308/2013.

9. Vid utläggning på entreprenad ska värdet av den saluförda produktionen beräknas ”fritt producentorganisationen” och i värdet ska ingå det ekonomiska mervärdet för den verksamhet som producentorganisationen lagt ut på entreprenad hos sina medlemmar, tredje part eller ett annat dotterbolag än det som avses i punkt 8.

10. Om produktionen minskar på grund av naturkatastrofer, väderförhållanden, växt- eller djursjukdomar eller skadedjursangrepp får värdet av den saluförda produktionen även omfatta ersättning som, till följd av dessa händelser, erhållits från en skördeförsäkring som omfattas av kapitel III avsnitt 7 eller genom någon likvärdig ordning som förvaltas av producentorganisationen.

Artikel 23

Referensperiod och taket för ekonomiskt stöd från unionen

1. Medlemsstaterna ska för varje producentorganisation fastställa en tolvmånaders referensperiod, som börjar tidigast den 1 januari i det år som infaller tre år före det år för vilket stöd begärs och senast löper ut den 31 december det år som föregår det år för vilket stöd begärs.

Tolvmånaders-referensperioden ska vara den berörda producentorganisationens räkenskapsår.

Den metod som används för att fastställa referensperiod får inte ändras under ett verksamhetsprogram, utom i välmotiverade fall.

2. Taket för det ekonomiska stöd från unionen som avses i artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska varje år beräknas utifrån värdet av den saluförda produktionen under referensperioden för de producenter som den 1 januari det år för vilket stödet begärs är medlemmar i producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer.

3. Som alternativ till den metod som beskrivs i punkt 2 får medlemsstaterna för producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer som inte är gränsöverskridande besluta att använda det faktiska värdet av den saluförda produktionen under referensperioden i fråga för den berörda producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer. I detta fall ska regeln tillämpas på alla producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer i den medlemsstaten som inte är gränsöverskridande.

4. Om en produkt har sjunkit i värde med minst 35 % på grund av faktorer som står utanför producentorganisationens kontroll och ansvarsområde, ska värdet av den saluförda produktionen av produkten i fråga anses vara minst 65 % av dess värde under den föregående referensperioden.

Producentorganisationen ska redovisa de skäl som anges i första stycket till den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter.

Denna punkt ska också tillämpas på fastställandet av att det minsta värdet av den saluförda produktionen enligt artikel 9 efterlevs.

5. När de historiska uppgifterna om saluförd produktion för nyligen erkända producentorganisationer är otillräckliga för tillämpningen av punkt 1 ska värdet av den saluförda produktionen betraktas som värdet av den avsättningsbara produktionen och som producentorganisationen tillhandahåller för att bli erkänd.

Artikel 24

Redovisning

Medlemsstaterna ska se till att producentorganisationerna uppfyller nationella standarder för en kostnadsbaserad redovisning som gör det möjligt för oberoende revisorer att snabbt identifiera, kontrollera och certifiera deras utgifter och intäkter.

Avsnitt 2

Driftsfonder

Artikel 25

Finansiering av driftsfonder

1. De ekonomiska bidragen till den driftsfond som avses i artikel 32.1 a i förordning (EU) nr 1308/2013 ska fastställas av producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer.

2. Alla producentmedlemmar eller medlemsorganisationer ska ha möjlighet att dra nytta av driftsfonden och på demokratiska grunder delta i beslutsprocessen avseende användningen av producentorganisationens eller en sammanslutnings driftsfond samt av de ekonomiska bidragen till driftsfonden.

3. Stadgarna för en producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer ska ålägga organisationens producentmedlemmar eller medlemsorganisationer att betala de ekonomiska bidragen enligt bolagsordningen eller stadgarna för inrättande och förvaltning av den driftsfond som avses i artikel 32 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 26

Anmälan av preliminärt belopp

1. Producentorganisationerna och sammanslutningarna av producentorganisationer ska senast den 15 september till medlemsstaten som utfärdat erkännandet meddela de preliminära beloppen för unionens ekonomiska stöd och för producentorganisationens och dess medlemmars bidrag till driftsfonden för det påföljande året, liksom även verksamhetsprogrammen eller eventuella ansökningar om godkännande av ändringar av ett befintligt verksamhetsprogram.

Medlemsstaterna får emellertid fastställa ett senare datum än den 15 september.

2. Beräkningen av den uppskattade storleken på driftsfonden ska baseras på verksamhetsprogrammen och värdet av den saluförda produktionen. Beräkningen ska delas upp i utgifter för åtgärder inom krisförebyggande och krishantering samt för övriga åtgärder.

Avsnitt 3

Verksamhetsprogram

Artikel 27

Nationell strategi

1. Den nationella strategi som avses i artikel 36.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, bland annat det nationella ramverk som avses i artikel 36.1 i den förordningen, ska fastställas innan det årliga inlämnandet av förslaget till verksamhetsprogram. Det nationella ramverket ska införlivas efter att ha förelagts kommissionen och, i tillämpliga fall, ändrats i enlighet med artikel 36.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1308/2013.

Den nationella strategin får bestå av regionala delar.

2. Utöver de element som avses i artikel 36.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den nationella strategin omfatta alla beslut som fattats och bestämmelser som antagits av medlemsstaten för de syften som avses i artiklarna 152–165 i förordning (EU) nr 1308/2013.

3. En analys av utgångsläget ska ingå i förfarandet för att upprätta den nationella strategin och utföras på medlemsstatens ansvar.

I analysen ska prioriterade behov, mål, förväntade resultat och kvantifierade mål fastställas och bedömas i förhållande till utgångsläget.

Analysen ska också fastställa instrument och insatser för att uppnå dessa mål.

4. Medlemsstaterna ska övervaka och utvärdera den nationella strategin och dess genomförande genom verksamhetsprogrammen.

Den nationella strategin får ändras före det årliga inlämnandet av förslagen till verksamhetsprogram.

5. Medlemsstaterna ska i den nationella strategin fastställa en övre gräns för hur stor procentuell andel av driftsfonden som får spenderas på en enskild åtgärd eller insatstyp för att säkerställa att det råder balans mellan olika åtgärder.

Artikel 28

Nationellt ramverk för miljöinsatser

Utöver det förslag som ska lämnas in enligt artikel 36.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 ska medlemsstaterna även underrätta kommissionen om eventuella ändringar av det nationella ramverket, som ska omfattas av förfarandet i samma stycke.

Kommissionen ska på det sätt som den finner lämpligt göra de nationella ramverken tillgängliga för andra medlemsstater.

Artikel 29

Kompletterande regler i medlemsstaterna

Medlemsstaterna får anta kompletterande regler till förordning (EU) nr 1308/2013, denna förordning och genomförandeförordning (EU) 2017/892 när det gäller stödberättigande åtgärder, insatser eller utgifter inom verksamhetsprogrammen.

Artikel 30

Förhållandet till landsbygdsutveckling, statligt stöd och säljfrämjande åtgärder

1. När stöd inom en medlemsstats program för landsbygdsutveckling har beviljats för en verksamhet som är identisk med insatser som skulle kunna vara stödberättigande enligt förordning (EU) nr 1308/2013 ska denna medlemsstat se till att stödmottagare kan få stöd för en och samma insats från endast en stödordning.

Om en medlemsstat inkluderar sådana aktiviteter i sina landsbygdsprogram ska den säkerställa att det i den nationella strategin anges de skyddsåtgärder, villkor och kontroller som inrättats för att undvika dubbel finansiering av samma insats eller insats.

2. Producentorganisationer som beviljats stöd enligt artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 19 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 (9) får inte genomföra ett verksamhetsprogram under samma period.

3. I tillämpliga fall ska, utan att det påverkar artikel 34.1 och 34.3 samt artikel 35 i förordning (EU) nr 1308/2013, nivån på stöden för åtgärder som omfattas av den förordningen inte överstiga den som är tillämplig på åtgärder inom landsbygdsprogrammet.

4. Stöd till miljöinsatser som är identiska med åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska begränsas till det högsta belopp som anges i bilaga II till den förordningen för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk eller ekologiskt jordbruk. I vederbörligen motiverade fall får dessa belopp ökas med hänsyn till särskilda omständigheter, vilket ska motiveras i den nationella strategin och i producentorganisationernas verksamhetsprogram.

5. Punkt 4 ska inte vara tillämplig på miljöinsatser som inte är direkt eller indirekt knutna till ett särskilt jordbruksskifte.

6. Om producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer omfattas av program för säljfrämjande åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 (10) ska medlemsstaterna se till att en stödmottagare endast kan få stöd för en och samma insats enligt endast en stödordning.

Artikel 31

Stödberättigande insatser inom ramen för verksamhetsprogram

1. Verksamhetsprogrammen får inte omfatta insatser eller utgifter som avses i förteckningen i bilaga II. I bilaga III finns en icke-uttömmande förteckning över stödberättigande insatser.

2. De stödberättigande utgifterna inom verksamhetsprogrammet får inte överstiga de faktiska kostnaderna. Medlemsstaterna får dock fastställa schablonbelopp eller skalor för enhetskostnader i följande fall:

a)	Om det hänvisas till sådana schablonbelopp eller skalor för enhetskostnader i bilaga III.

b)	För extra externa transportkostnader per kilometer, jämfört med kostnaderna för lastbilstransport då man använder sig av järnvägs- eller fartygstransport för att skydda miljön.

Dessutom kan medlemsstaterna besluta att använda olika skalor för enhetskostnader för att ta hänsyn till regionala eller lokala förhållanden.

Medlemsstaterna ska se över schablonbeloppen eller skalorna för enhetskostnader minst vart femte år.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att de relevanta beräkningarna är tillräckliga och korrekta, och fastställda i förväg på grundval av en rättvis, rimlig och verifierbar beräkning. Medlemsstaterna ska därför

a)	se till att ett organ, som är funktionellt oberoende av de myndigheter som ansvarar för programmets genomförande och som besitter lämplig sakkunskap, genomför beräkningarna eller bekräftar att de är tillräckliga och riktiga,

b)	bevara alla underlag för fastställandet av schablonbelopp eller skalor för enhetskostnader och deras översyn.

4. För att en insats ska vara stödberättigande ska de produkter för vilka producentorganisationen är erkänd stå för mer än 50 % av värdet av de produkter som omfattas av denna insats. Dessutom ska de berörda produkterna komma från producentorganisationens medlemmar eller från producentmedlemmar i en annan producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer. Artiklarna 22 och 23 ska i tillämpliga delar tillämpas på beräkningen av värdet.

5. Investeringar i fysiska tillgångar ska medföra följande förpliktelser:

a)	Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 ska fysiska tillgångar som förvärvats användas i enlighet med deras avsedda användning, enligt beskrivningen i det berörda godkända verksamhetsprogrammet.

Utan att det påverkar punkt 6 tredje och fjärde styckena ska de fysiska tillgångar som förvärvats kvarstå både i stödmottagarens ägo och besittning antingen fram till utgången av den fysiska tillgångens avskrivningsperiod eller i 10 år, beroende på vilken period som är kortast. Stödmottagaren ska också garantera den fysiska tillgångens underhåll under denna period. Om investeringen emellertid görs på mark som arrenderas enligt särskilda nationella egendomsbestämmelser, behöver kravet på att investeringarna ska vara i stödmottagarens ägo inte tillämpas under förutsättning att investeringarna varit i stödmottagarens besittning under minst den period som krävs i den första meningen i denna punkt.

c)	Om producentorganisationen är ägare och medlemmen i producentorganisationen innehar besittningen av de fysiska tillgångar till vilka investeringen hänför sig ska producentorganisationen ha nyttjanderätt till denna tillgång under hela avskrivningsperioden.

Vid tillämpning av led b i första stycket, får medlemsstaterna emellertid fastställa att en annan period än avskrivningsperioden tillämpas. Denna period ska anges och motiveras i den nationella strategin och täcka åtminstone den tidsperiod som anges i artikel 71.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (11).

6. Investeringar, även sådana som omfattas av leasingavtal, kan finansieras genom driftsfonderna i en utbetalning eller flera lika stora delbetalningar i enlighet med vad som godkänts i verksamhetsprogrammet. Medlemsstaterna får i vederbörligen motiverade fall godkänna ändringar av verksamhetsprogrammet med en ny fördelning av delbetalningar.

Om avskrivningsperioden för en investering är längre än verksamhetsprogrammet kan den föras över till ett efterföljande verksamhetsprogram.

Om investeringarna ersätts ska restvärdet av den ersatta investeringen

a)	läggas till producentorganisationens driftsfond, eller

b)	dras av från kostnaden för ersättningsinvesteringen.

Om investeringen säljs före utgången av den period som avses i punkt 5, men inte ersätts, ska det unionsstöd som betalats för att finansiera investeringarna återkrävas och återbetalas till Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) i proportion till det antal hela år som återstår fram till utgången av den avskrivningsperiod som avses i punkt b i första stycket i punkt 5.

7. Insatser, inbegripet investeringar, får genomföras på de enskilda gårdar eller anläggningar som tillhör producentorganisationers eller deras sammanslutningars eller dotterbolags producentmedlemmar som uppfyller 90 %-kravet enligt artikel 22.8, inbegripet fall då insatserna läggs ut på entreprenad hos producentorganisationens eller sammanslutningens medlemmar, på villkor att insatserna bidrar till att uppfylla verksamhetsprogrammets syften.

Om producentmedlemmen lämnar producentorganisationen ska medlemsstaterna se till att investeringen eller dess restvärde återkrävs av producentorganisationen och, i det senare fallet, läggs till driftsfonden.

I välmotiverade fall får medlemsstaterna emellertid föreskriva att producentorganisationen inte ska behöva återvinna investeringen eller dess restvärde.

8. Insatser, inbegripet investeringar, som avser omvandling av frukt och grönsaker till bearbetade frukter och grönsaker kan komma i fråga för stöd om insatserna och investeringarna är förenliga med de syften som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 samt i artikel 160 i samma förordning, och på villkor att de angivits i den nationella strategi som avses i artikel 36 i förordning (EU) nr 1308/2013.

9. Investeringar i immateriella tillgångar kan komma i fråga för stöd om investeringarna är förenliga med de syften som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 samt i artikel 160 i samma förordning, och på villkor att de angivits i den nationella strategi som avses i artikel 36 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 32

Verksamhetsprogram för sammanslutningar av producentorganisationer

1. Medlemsstaterna får tillåta att producenter som är medlemmar i sammanslutningar av producentorganisationer, som inte är producentorganisationer, utan som är medlemmar av sådana sammanslutningar enligt artikel 20, finansierar åtgärder som genomförs av sammanslutningen av producentorganisationer i förhållande till bidraget från de anslutna producentorganisationerna.

2. Artiklarna 30, 31, 33 och 34 i denna förordning och artiklarna 4–7 i genomförandeförordning (EU) 2017/892 ska i tillämpliga delar gälla för verksamhetsprogram för sammanslutningar av producentorganisationer. Kravet på balans mellan olika aktiviteter enligt artikel 4.1 b i genomförandeförordning (EU) nr 2017/892 ska emellertid inte gälla för partiella verksamhetsprogram för sammanslutningar av producentorganisationer.

3. Taket för utgifter för krishantering och krisförebyggande, som avses i artikel 33.3 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1308/2013, inom ramen för verksamhetsprogram tillhörande sammanslutningar av producentorganisationer ska beräknas för varje producentorganisation som är medlem.

Artikel 33

Beslut

1. Medlemsstaterna ska

a)	godkänna belopp för driftsfonder och verksamhetsprogram som uppfyller kraven i förordning (EU) nr 1308/2013 och kraven i detta kapitel,

b)	godkänna verksamhetsprogrammen på villkor att producentorganisationen godtar vissa ändringar, eller

c)	ge avslag för verksamhetsprogrammen eller delar av programmen.

2. Medlemsstaterna ska fatta beslut om verksamhetsprogram och driftsfonder senast den 15 december det år då de lämnas in.

Medlemsstaterna ska senast den 15 december informera producentorganisationerna om de beslut som fattats.

Av vederbörligen motiverade skäl kan sådana beslut emellertid fattas efter den dagen, men senast den 20 januari som följer efter dagen för ansökan. I beslutet om godkännande får det föreskrivas att utgifterna ska vara stödberättigande från och med den 1 januari året efter det år då ansökan lämnades in.

Artikel 34

Ändringar av verksamhetsprogrammen

1. Producentorganisationer får begära ändringar av verksamhetsprogram, inbegripet vad gäller deras varaktighet, för efterföljande år. Medlemsstaterna ska fastställa tidsfrister för inlämning och godkännande av sådana begäranden så att de godkända ändringarna tillämpas från och med den 1 januari följande år.

I välmotiverade fall kan sådana begäranden godkännas efter de tidsfrister som fastställs av medlemsstaterna, dock senast den 20 januari det år som följer på ansökan. I beslutet om godkännande får det föreskrivas att utgifterna ska vara stödberättigande från och med den 1 januari det år som följer på ansökan.

2. Medlemsstaterna får, på villkor som de själva ska fastställa, tillåta ändringar av verksamhetsprogram under innevarande år. Beslut om sådana ändringar ska fattas senast den 20 januari året efter det år då ändringsförslagen begärs.

Medlemsstaterna får tillåta att producentorganisationerna under innevarande år

a)	enbart genomför verksamhetsprogrammet till viss del,

b)	ändrar verksamhetsprogrammets innehåll,

c)	ökar beloppet för driftsfonden med högst 25 % eller minskar det med en procentsats som medlemsstaterna själva ska fastställa av det belopp som ursprungligen godkändes, under förutsättning att de allmänna mål som fastställts för verksamhetsprogrammet upprätthålls,

d)	ökar det nationella ekonomiska bidraget till driftsfonden vid tillämpning av artikel 53.

Medlemsstaterna ska fastställa på vilka villkor verksamhetsprogrammen får ändras under innevarande år utan förhandsgodkännande från medlemsstatens behöriga myndighet. Sådana ändringar ska bara komma i fråga för stöd om producentorganisationerna utan dröjsmål underrättar de behöriga myndigheterna därom.

Medlemsstaterna får ändra de procentsatser som avses i andra stycket led c om producentorganisationer slås samman enligt artikel 15.1.

3. Ansökan om ändringar ska åtföljas av handlingar i vilka det anges skäl för ändringarna, vilken typ av ändringar det rör sig om och vad de har för effekter.

Avsnitt 4

Stöd

Artikel 35

Förskottsbetalningar

1. Medlemsstaterna får tillåta producentorganisationer att ansöka om förskottsbetalning för en del av stödet. Förskottsbetalningen ska motsvara de förutsedda utgifterna för verksamhetsprogrammet under den tre- eller fyramånadersperiod som börjar den månad då ansökan om förskottsbetalning lämnas in.

Medlemsstaterna ska fastställa villkor för att säkerställa att ekonomiska bidrag till driftsfonderna har tagits ut i form av avgifter i enlighet med artiklarna 24 och 25 och att tidigare förskottsbetalningar och motsvarande bidrag från producentorganisationen verkligen har använts.

2. Ansökningar om frisläppande av säkerheter kan lämnas in under det innevarande programåret och ska styrkas med relevanta handlingar, som fakturor och betalningsbevis.

Säkerheterna ska frisläppas med upp till 80 % av förskottsbeloppet.

3. Om verksamhetsprogrammen inte efterlevs, eller vid allvarlig underlåtelse att uppfylla åtagandena enligt artikel 5 b och 5 c i genomförandeförordning (EU) nr 2017/892 ska säkerheten vara förverkad utan att det påverkar andra administrativa påföljder som ska fastställas enligt kapitel V avsnitt 3 i denna avdelning.

Om andra krav inte iakttas ska säkerheten förverkas i förhållande till hur allvarlig den konstaterade oegentligheten är.

Artikel 36

Upphörande av ett verksamhetsprogram och upphävande av erkännande

1. Om en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer upphör att genomföra sitt verksamhetsprogram före slutet av dess planerade giltighetstid ska inga ytterligare betalningar göras till denna organisation eller sammanslutning för insatser som genomförs efter upphörandedagen.

2. Stöd som mottagits för stödberättigande insatser som genomförts före verksamhetsprogrammets upphörande ska inte återkrävas, under förutsättning att

a)	producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer uppfyllde erkännandekriterierna och att syftena med de insatser som anges i verksamhetsprogrammet har uppfyllts vid tidpunkten för upphörandet och

de investeringar som finansierats med stöd från driftsfonden bibehålls i producentorganisationens, sammanslutningens eller dess dotterbolags som uppfyller det 90 %-krav som avses i artikel 22.8 eller dess medlemmars besittning åtminstone fram till utgången av den avskrivningsperiod som avses i artikel 31.5. I annat fall ska unionens ekonomiska stöd som betalats för att finansiera dessa investeringar återkrävas och återbetalats till EUGFJ.

3. Unionens ekonomiska stöd för fleråriga åtaganden, t.ex. miljöinsatser, där de långsiktiga målen och de förväntade fördelarna inte kan uppnås på grund av att åtgärden avbryts ska återkrävas och återbetalats till EUGFJ.

4. Denna artikel ska också i tillämpliga delar tillämpas i fall av frivilligt upphävande av erkännande, återkallande av erkännande eller upplösning av producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer.

5. Felaktigt utbetalt stöd ska återvinnas i enlighet med artikel 67.

KAPITEL III

Åtgärder inom krisförebyggande och krishantering

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 37

Urval av åtgärder inom krisförebyggande och krishantering

Medlemsstaterna får föreskriva att en eller flera av de åtgärder som anges i artikel 33.3 första stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 inte ska gälla på deras territorium.

Artikel 38

Lån för att finansiera åtgärder inom krisförebyggande och krishantering

Lån som tas för att finansiera åtgärder inom krisförebyggande och krishantering enligt artikel 33.3 femte stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 kan, på vederbörligen motiverade ekonomiska grunder, föras över till ett efterföljande verksamhetsprogram om deras återbetalningstid överskrider verksamhetsprogrammets varaktighet.

Avsnitt 2

Investeringar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden

Artikel 39

Investeringar som avser förvaltning av volymer

1. Medlemsstaterna ska i sin nationella strategi inbegripa en förteckning över stödberättigande investeringar för att effektivisera förvaltningen av de volymer som släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 33.3 första stycket led a i förordning (EU) nr 1308/2013.

2. Innan medlemsstaterna godkänner verksamhetsprogram som innehåller insatser avseende investeringar enligt punkt 1 ska de kräva att det styrks att den föreslagna investeringen är lämplig för att effektivt förhindra och bättre hantera krissituationer.

Avsnitt 3

Stöd för administrativa kostnader för bildande av aktiefonder

Artikel 40

Villkor för stöd för administrativa kostnader för bildande av gemensamma fonder

1. Medlemsstaterna ska anta utförliga bestämmelser om stöd för administrativa kostnader för bildande av gemensamma fonder som avses i artikel 33.3 första stycket led d i förordning (EU) nr 1308/2013.

2. Det stöd som avses i punkt 1 ska bestå av både unionens ekonomiska stöd och bidraget från producentorganisationen. Det sammanlagda beloppet av det stödet får inte överskrida 5 %, 4 % respektive 2 % av producentorganisationens bidrag till den gemensamma fonden under dess första, andra och tredje verksamhetsår.

3. En producentorganisation får endast ta emot det stöd som avses i punkt 1 en gång och endast under den gemensamma fondens tre första verksamhetsår. Om en producentorganisation först begär stöd under den gemensamma fondens andra och tredje år ska stödet vara 4 % respektive 2 %.

4. Medlemsstaterna får fastställa tak för de stödbelopp som en producentorganisation kan få för administrativa kostnader för bildande av gemensamma fonder.

Avsnitt 4

Återplantering av fruktträdgårdar efter obligatorisk röjning

Artikel 41

Återplantering av fruktträdgårdar

1. Om en medlemsstat i sin nationella strategi inbegriper återplantering av fruktträdgårdar, efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl som avses i artikel 33.3 första stycket led e i förordning (EU) nr 1308/2013 ska de åtgärder som vidtas vara förenliga med rådets direktiv 2000/29/EG (12).

2. Återplantering av fruktträdgårdar får inte uppta mer än 20 % av de totala utgifterna inom verksamhetsprogrammen. Medlemsstaterna får besluta att fastställa en lägre procentsats.

Avsnitt 5

Återtag från marknaden

Artikel 42

Tillämpningsområde

I detta avsnitt fastställs regler om återtag från marknaden och gratis utdelning i enlighet med i artiklarna 33.3 första stycket punkt f respektive 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 43

Treårigt medelvärde för återtag från marknaden av produkter för gratisutdelning

1. Den gräns på 5 % av volymen saluförd produktion som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska beräknas på grundval av det aritmetiska medelvärdet av den sammanlagda volymen produkter som producentorganisationen erkänts för och salufört under de tre föregående åren.

2. För nyligen erkända producentorganisationer ska uppgifterna för regleringsåren före erkännandet,

a)	om organisationen var en producentgrupp, i tillämpliga fall utgöras av motsvarande uppgifter för den producentgruppen, eller

b)	utgöras av den volym som anges i ansökan om erkännande.

Artikel 44

Förhandsanmälan av återtag från marknaden

1. Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer ska på elektronisk väg eller skriftligen i förväg meddela medlemsstaternas behöriga myndigheter om de har för avsikt att återta produkter från marknaden.

Sådana anmälningar ska bl.a. innehålla en förteckning över de produkter som ska återtas från marknaden och deras viktigaste egenskaper enligt gällande handelsnorm, en skattning av kvantiteten för varje berörd produkt, produkternas planerade användning samt den plats där de återtagna produkterna kan kontrolleras i enlighet med artikel 29 i genomförandeförordning (EU) nr 2017/892.

Anmälningarna ska innehålla en skriftlig försäkran om att de produkter som ska återtas uppfyller gällande handelsnormer eller de minimikrav som avses i artikel 15 i genomförandeförordning (EU) nr 2017/892.

2. Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser för producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer i fråga om de anmälningar som avses i punkt 1, särskilt i fråga om tidsfrister.

Artikel 45

Stöd

1. Stödet till återtag från marknaden, bestående av både unionens ekonomiska stöd och producentorganisationens bidrag, får uppgå till högst de belopp som anges i bilaga IV.

För produkter som inte införts i bilaga IV ska medlemsstaterna fastställa maximibelopp för stödet, dvs. både unionens ekonomiska stöd och producentorganisationens bidrag, till en nivå som inte överstiger 40 % av de genomsnittliga marknadspriserna för de föregående fem åren när det rör sig om gratis utdelning, och till en nivå som inte överskrider 30 % av de genomsnittliga marknadspriserna för de fem senaste åren för andra ändamål än gratis utdelning.

Om producentorganisationen har fått ersättning från tredje part för återtagna produkter ska det stöd som avses i första stycket minskas med ett belopp motsvarande den ersättning som erhållits. För att komma i fråga för stöd ska de berörda produkterna inte släppas ut på den kommersiella marknaden för frukt och grönsaker igen.

2. Återtagen från marknaden får omfatta högst 5 % av volymen av den saluförda produktionen av en viss produkt från en viss producentorganisation. Kvantiteter som avyttras på något av de sätt som anges i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013, eller på något annat sätt som godkänts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 46.2 i denna förordning, ska emellertid inte medräknas vid beräkningen av denna andel.

Den volym av den saluförda produktionen som avses i första stycket ska vara ett medelvärde av volymerna av den saluförda produktionen under de tre föregående åren. Om uppgifter om dessa inte finns tillgängliga ska man använda den volym på den saluförda produktionen för vilken producentorganisationen erkändes.

De procentsatser som avses i första stycket ska vara årsgenomsnitt under en treårsperiod, omfattande det berörda året och de båda föregående åren, med en årlig marginal för överskridande på 5 procentenheter.

3. Unionens ekonomiska stöd för återtag från marknaden av frukt och grönsaker som avyttras genom gratisutdelning till de välgörenhetsorganisationer och institutioner som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013, ska endast täcka betalningen för de avyttrade produkterna enligt punkt 1 i denna artikel och de kostnader som avses i artiklarna 16.1 och 17.1 i genomförandeförordning (EU) nr 2017/892.

Artikel 46

De återtagna produkternas användning

1. Medlemsstaterna ska fastställa för vilka användningsområden som produkter som återtas från marknaden får användas. De ska anta bestämmelser för att säkerställa att återtaget eller användningen av de produkter som återtas inte får någon negativ miljöpåverkan eller några negativa fytosanitära konsekvenser.

2. Bland de användningsområden som avses i punkt 1 ska ingå gratisutdelning i den mening som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 och andra likvärdiga användningsområden som godkänts av medlemsstaterna.

Medlemsstaterna får på begäran tillåta att de välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsinstitutioner som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 begär ett bidrag från slutmottagarna av de produkter som återtas från marknaden.

När en välgörenhetsorganisation eller välgörenhetsinstitution har fått detta tillstånd ska den, utöver skyldigheterna enligt artikel 47.1 i denna förordning, föra räkenskaper över de berörda transaktionerna.

Mottagarna av frukt och grönsaker som delas ut gratis kan få erlägga betalning in natura till bearbetarna, om betalningen endast kompenserar för bearbetningskostnaderna och om den medlemsstat i vilken betalningen erläggs har fastställt regler som säkerställer att de bearbetade produkterna är avsedda att konsumeras av de slutmottagare som avses i andra stycket.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att underlätta kontakt och samarbete mellan producentorganisationerna och de välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsinstitutioner enligt artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 som de har godkänt.

3. Det ska vara tillåtet att avsätta produkterna till bearbetningsindustrin. Medlemsstaterna ska anta närmare bestämmelser för att säkerställa att det inte förekommer någon snedvridning av konkurrensen när det gäller den industri inom unionen som berörs eller när det gäller importerade produkter och för att säkerställa att återtagna produkter inte släpps ut på den kommersiella marknaden igen. Den alkohol som framställs genom destillering av återtagna produkter får endast användas för industriella och energirelaterade ändamål.

Artikel 47

Villkor för mottagarna av återtagna produkter

1. Mottagare av återtagna produkter enligt artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska förplikta sig att

a)	följa bestämmelserna i, och i enlighet med, förordning (EU) nr 1308/2013,

b)	föra separat lagerredovisning för transaktionerna i fråga,

c)	underkasta sig de kontroller som föreskrivs i unionslagstiftningen, och

d)	tillhandahålla styrkande underlag om det slutliga användningsområdet för var och en av de berörda produkterna, i form av ett övertagandeintyg eller motsvarande dokument som bekräftar att de återtagna produkterna övertagits av en tredje part för gratisutdelning.

Medlemsstaterna får besluta att mottagarna inte behöver föra sådan redovisning som avses i led b i första stycket om de endast tar emot kvantiteter under ett maximum som de ska fastställa på grundval av en dokumenterad riskanalys.

2. Mottagare av återtagna produkter avsedda för andra användningsområden ska förbinda sig att

a)	följa bestämmelserna i, och i enlighet med, förordning (EU) nr 1308/2013,

b)	föra separat lagerredovisning och affärsredovisning för transaktionerna i fråga, om medlemsstaten anser att det är nödvändigt trots att produkten har denaturerats före leverans,

c)	underkasta sig de kontroller som föreskrivs i unionslagstiftningen, och

d)	inte begära ytterligare stöd för den alkohol som framställs av produkterna i fråga när det gäller produkter som återtagits från marknaden för att destilleras.

Avsnitt 6

Grön skörd och obärgad skörd

Artikel 48

Villkor för tillämpningen av grön skörd och obärgad skörd

1. Grön skörd och situationer där skörden inte bärgas, i enlighet med artikel 33.3 första stycket led g i förordning (EU) nr 1308/2013, ska vara ett komplement till och skilja sig från ordinarie odlingssätt.

2. Grönsaksplantor och fruktbärande växter som omfattas av grön skörd och obärgad skörd ska inte användas för ytterligare produktionssyften under samma växtsäsong efter att åtgärden har vidtagits.

3. Åtgärder för grön skörd får inte vidtas för frukt och grönsaker vars normala skörd redan inletts, och åtgärder för obärgad skörd får inte vidtas om kommersiell produktion redan tagits ut från området i fråga under den ordinarie produktionscykeln.

Första stycket ska inte tillämpas om grönsaksplantor och fruktbärande växter har en skördeperiod på mer än en månad. I sådana fall ska de belopp som avses i punkt 4 endast kompensera för den produktion som ska skördas under de sex veckor som följer på grön skörd och obärgad skörd. Sådana grönsaksplantor och fruktbärande växter ska inte användas för ytterligare produktionssyften under samma växtsäsong efter att åtgärden har vidtagits.

Vid tillämpning av andra stycket får medlemsstaterna förbjuda tillämpningen av grön skörd och obärgad skörd om, när det gäller grön skörd, en betydande del av den normala skörden har klarats av och, när det gäller obärgad skörd, en betydande del av den kommersiella produktionen redan tagits ut. En medlemsstat som har för avsikt att tillämpa denna bestämmelse ska i sin nationella strategi fastställa vad ”en betydande del” innebär.

Grön skörd och obärgad skörd får inte tillämpas för en och samma produkt inom ett och samma område under ett och samma år, utom vid tillämpning av andra stycket då båda aktiviteterna får äga rum samtidigt.

4. Stöd för grön skörd ska endast beviljas produkter som fysiskt finns på fälten och som faktiskt skördas som grön skörd. Ersättningsbeloppen, som omfattar såväl unionens ekonomiska stöd som producentorganisationens bidrag för grön skörd och obärgad skörd, ska beräknas per hektar och fastställas av respektive medlemsstat enligt artikel 49 första stycket punkt a på en nivå som täcker högst 90 % av den maximala stödnivå för återtag från marknaden som ska tillämpas på återtag för andra ändamål än gratis utdelning som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013.

5. Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer ska på elektronisk väg eller skriftligen i förväg meddela medlemsstatens behöriga myndigheter om de har för avsikt att tillämpa grön skörd eller obärgad skörd.

Artikel 49

Medlemsstaternas skyldigheter

Medlemsstaterna ska

anta närmare bestämmelser om genomförandet av åtgärderna för grön skörd och obärgad skörd, bland annat om förhandsanmälningar av grön skörd och obärgad skörd, inbegripet innehållet i sådana anmälningar och tidsfristerna för dem, om nivån på de ersättningar som ska betalas ut och om tillämpningen av åtgärderna, samt en förteckning över vilka produkter som är stödberättigande inom ramen för åtgärderna,

b)	anta bestämmelser för att säkerställa att tillämpningen av åtgärderna inte får någon negativ miljöpåverkan eller några negativa fytosanitära konsekvenser.

Medlemsstaterna ska kontrollera att åtgärderna genomförs på rätt sätt, bland annat i förhållande till de bestämmelser som avses i första stycket leden a och b. Om medlemsstaterna finner att åtgärderna inte har genomförts på ett korrekt sätt ska de inte godkänna tillämpningen av åtgärderna.

Avsnitt 7

Skördeförsäkring

Artikel 50

Målet med skördeförsäkringsinsatser

Insatser som avser skördeförsäkring enligt artikel 33.3 första stycket led h i förordning (EU) nr 1308/2013 ska bidra till att trygga producenternas intäkter och täcka förluster på marknaden för producentorganisationer eller deras medlemmar när dessa drabbas av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden och, i tillämpliga fall, sjukdomar eller skadedjursangrepp.

Artikel 51

Genomförande av skördeförsäkringsinsatser

1. Medlemsstaterna ska anta utförliga bestämmelser om genomförande av skördeförsäkringsinsatser, bland annat för att säkerställa att insatserna inte snedvrider konkurrensen på försäkringsmarknaden.

2. Medlemsstaterna får bidra med ytterligare nationell finansiering av skördeförsäkringsinsatser som finansieras genom driftsfonden. Det sammanlagda offentliga stödet till skördeförsäkring ska dock högst uppgå till

a)	80 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten har tecknat för att försäkra sig mot förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer,

50 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten betalar för att försäkra sig mot

i)	förluster enligt led a och övriga förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderförhållanden, och

ii)	förluster som uppstått till följd av djur- eller växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.

Den gräns som anges i led b i första stycket ska även gälla i fall där driftsfonden är berättigad till ett ekonomiskt unionsstöd på 60 % enligt artikel 34.3 i förordning (EU) nr 1308/2013.

3. Skördeförsäkringsinsatser får inte omfatta försäkringsbetalningar som kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras intäktsförluster, medräknat eventuell ersättning som producenterna får från andra stödordningar i samband med den försäkrade risken.

KAPITEL IV

Nationellt ekonomiskt stöd

Artikel 52

Producenternas organisationsgrad och definition av en region

1. För tillämpningen av artikel 35.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska organisationsgraden hos producenterna i en region av en medlemsstat beräknas på grundval av värdet av frukt- och grönsaksproduktionen i den berörda regionen, som saluförts av

a)	erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer och

b)	producentgrupper som har bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 och producentorganisationer och producentgrupper som avses i artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013.

Värdet av frukt- och grönsaksproduktionen ska divideras med det totala värdet av den frukt- och grönsaksproduktion som producerats i den regionen.

Värdet av frukt- och grönsaksproduktionen i den berörda regionen, som saluförts av producentorganisationer, sammanslutningar och grupper enligt första stycket leden a och b ska bara omfatta de produkter för vilka dessa producentorganisationer, sammanslutningar och grupper är erkända. Artikel 22 ska gälla i tillämpliga delar.

Endast frukt och grönsaker som producerats i den berörda regionen av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, producentgrupper och deras medlemmar och som införskaffas och marknadsförs av dem ska ingå vid beräkningen av det värdet.

Vid beräkningen av det totala värdet på den frukt och de grönsaker som producerats i den regionen, ska metoderna i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 (13) gälla i tillämpliga delar.

2. Organisationsgraden för producenterna i en region av en medlemsstat ska betraktas som särskilt låg om genomsnittet för organisationsgraden, beräknat enligt punkt 1 för de tre senaste år som det finns uppgifter om, är lägre än 20 %.

3. Endast frukt och grönsaker som producerats i den region som avses i styckena 1 och 2 ska omfattas av nationellt ekonomiskt stöd.

4. Vid tillämpningen av detta kapitel ska medlemsstaterna definiera regionerna som distinkta delar av sitt territorium i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, exempelvis deras agronomiska och ekonomiska egenskaper samt deras regionala potential på områdena jordbruk/frukt och grönsaker, eller deras institutionella eller administrativa struktur och som det finns uppgifter om för att beräkna organisationsgraden i enlighet med punkt 1.

De regioner som definierats av en medlemsstat för tillämpningen av detta kapitel får inte ändras förrän tidigast efter fem år om ändringen inte objektivt kan motiveras med tunga skäl som saknar koppling till beräkningen av organisationsgraden i den berörda eller de berörda regionerna.

Om en medlemsstat begär en partiell återbetalning av det nationella ekonomiska stödet enligt artikel 20 i genomförandeförordning (EU) 2017/892 ska en sådan begäran avse samma definition av regioner som anges i ansökan om tillstånd.

Artikel 53

Ändringar av verksamhetsprogrammet

En producentorganisation som vill ansöka om nationellt ekonomiskt stöd ska vid behov anpassa sitt verksamhetsprogram enligt artikel 34.

KAPITEL V

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1

Anmälningar och rapporter

Artikel 54

Medlemsstaternas anmälningar av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper

Medlemsstaterna ska lämna följande information och handlingar till kommissionen:

Senast den 31 januari varje år, det totala beloppet för den driftsfond som godkänts under året för samtliga verksamhetsprogram. Det totala belopp som driftsfonden uppgår till och det totala beloppet för unionens ekonomiska stöd till driftsfonden ska anges i anmälan. Dessa belopp ska sedan delas upp ytterligare på åtgärder inom krisförebyggande och krishantering samt övriga åtgärder.

Senast den 15 november varje år, en årsrapport om producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer, samt om producentgrupper som har bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007, samt driftsfonder, verksamhetsprogram och erkännandeplaner som pågått under det föregående året. Denna årliga rapport ska innehålla den information som anges i bilaga V till denna förordning.

Senast den 31 januari varje år, de belopp som motsvarar varje förestående årlig period för genomförande erkännandeplanerna för de producentgrupper som har bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007, inklusive det innevarande genomförandeåret. Uppgift om godkända eller preliminära belopp ska lämnas. Denna anmälan ska innehålla följande information om varje producentgrupp och varje förestående årlig period för planens genomförande:

i)	Totalt belopp för genomförandet av erkännandeplanen under året, unionens ekonomiska stöd samt bidrag från medlemsstaterna, producentgrupper och medlemmar av producentgrupper.

ii)	En uppdelning av det stöd som beviljats i enlighet med artikel 103a.1 a respektive 103a.1 b i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 55

Medlemsstaternas anmälningar av producentpriser på frukt och grönsaker på den inre marknaden

1. Medlemsstaterna ska, senast kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel) varje onsdag, meddela kommissionen de vägda genomsnittliga priser för frukt och grönsaker som förtecknas i bilaga VI under den föregående veckan, om uppgifter finns tillgängliga.

När det gäller frukt och grönsaker som omfattas av den allmänna handelsnorm som fastställs i bilaga I del A till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska endast priser för produkter som uppfyller normen meddelas och när det gäller priser för produkter som omfattas av en produktspecifik handelsnorm enligt del B i den bilagan ska uppgifter endast meddelas för produkter i klass I.

Medlemsstaterna ska anmäla ett enda vägt genomsnittligt pris för de produkttyper, sorter, storlekar och presentationsformer som anges i bilaga VI till den här förordningen. Om de noterade priserna avser andra typer, sorter, storlekar eller presentationsformer än de som anges i den bilagan ska medlemsstaterna meddela kommissionen vilka typer, sorter, storlekar och presentationsformer som priserna avser.

De priser som meddelas ska vara fritt förpackningscentralen och avse sorterade och förpackade produkter, eventuellt på pall, uttryckt i euro per 100 kg nettovikt.

2. Medlemsstaterna ska identifiera representativa marknader i produktionsområdena för de berörda frukterna och grönsakerna. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de representativa marknaderna och deras relativa betydelse för genomsnittsvärdet i samband med den första anmälan eller när de ändrar dem. Medlemsstaterna får meddela andra priser på frivillig basis.

Avsnitt 2

Övervakning och utvärdering av verksamhetsprogrammen och de nationella strategierna

Artikel 56

Gemensamma prestationsindikatorer

1. Verksamhetsprogrammen och de nationella strategierna ska övervakas och utvärderas för att bedöma vilka framsteg som gjorts för att uppnå verksamhetsprogrammens syften och effektiviteten och måluppfyllelsen i förhållande till dessa syften.

2. Framsteg, effektivitet och måluppfyllelse ska mätas med hjälp av ett antal gemensamma prestationsindikatorer enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2017/892 vilka är kopplade till utgångsläget, resursinsatsen (det finansiella genomförandet), utfallen, resultaten och effekterna av de genomförda verksamhetsprogrammen.

3. Medlemsstaterna får ange ytterligare indikatorer i sina nationella strategier.

Artikel 57

Övervaknings- och utvärderingsförfaranden för verksamhetsprogram

1. Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer ska inrätta ett system för att samla in, registrera och bevara information som är tillämplig för sammanställning av indikatorer för övervakning och utvärdering av verksamhetsprogrammen.

2. Övervakningen ska ske på ett sådant sätt att dess resultat

a)	styrker kvaliteten i genomförandet av programmet,

b)	påvisar eventuella behov av mer omfattande ändringar av verksamhetsprogrammet,

c)	tillhandahåller information för rapporteringen. tillhandahåller information för rapporteringen, Information om resultaten av övervakningen ska ingå i den årliga rapport som avses i artikel 21.2 i genomförandeförordning (EU) 2017/892.

3. Utvärderingen ska göras i form av en rapport det näst sista året av genomförandet av verksamhetsprogrammet i enlighet med artikel 21.4 i genomförandeförordning (EU) 2017/892.

Utvärderingen ska behandla de framsteg som gjorts i fråga om att uppnå programmets övergripande syften. För detta ändamål ska gemensamma resultatindikatorer kopplade till utgångsläget och resultaten användas.

Där så är tillämpligt ska det vid halvtidsutvärderingen även göras en kvalitativ bedömning av resultat och effekter av miljöinsatser som syftat till att

a)	förhindra jorderosion,

b)	minska användningen eller förbättra hanteringen av växtskyddsprodukter,

c)	skydda livsmiljöer och biologisk mångfald, och

d)	bevara landskapet.

Resultatet av denna övervakning ska användas för att

a)	förbättra verksamhetsprogrammets kvalitet,

b)	påvisa behov av mer omfattande ändringar av verksamhetsprogrammet, och

c)	dra lärdomar som kan användas för att förbättra de framtida verksamhetsprogrammen.

Utvärderingsrapporten ska bifogas motsvarande årsrapport enligt artikel 21.2 i genomförandeförordning (EU) 2017/892.

Artikel 58

Övervaknings- och utvärderingsförfaranden för den nationella strategin

1. Medlemsstaterna ska inrätta ett system för att samla in, registrera och elektroniskt bevara den information som krävs för sammanställningen av de indikatorer som avses i artikel 56. För detta ändamål ska de använda den information som producentorganisationerna och sammanslutningarna av producentorganisationer överlämnat när det gäller övervakningen och utvärderingen av verksamhetsprogrammen.

2. Övervakningen ska ske fortlöpande för att bedöma vilka framsteg som gjorts i fråga om att uppnå verksamhetsprogrammens specifika syften. För detta ändamål ska informationen i den årsrapport som producentorganisationerna och sammanslutningarna av producentorganisationer överlämnar användas. Övervakningen ska ske på ett sådant sätt att dess resultat

a)	styrker kvaliteten i genomförandet av verksamhetsprogrammen,

b)	påvisar eventuella behov av justeringar eller översyn av den nationella strategin för att uppnå strategins mål eller förbättra genomförandet av strategin, inklusive den ekonomiska förvaltningen av verksamhetsprogrammen.

3. Syftet med utvärderingen ska vara att bedöma vilka framsteg som gjorts i fråga om att uppnå de övergripande målen med strategin. För detta ändamål ska de resultat från övervakningen och utvärderingen av verksamhetsprogrammen användas som anges i årets och det föregående årets årsrapporter som producentorganisationen överlämnar. Resultaten av utvärderingen ska användas för att

a)	höja kvaliteten i strategin,

b)	påvisa behov av mer omfattande ändringar av strategin.

Utvärderingen ska även omfatta en särskild utvärdering som ska göras år 2020. Resultaten ska ingå i samma års nationella årsrapport som avses i artikel 54 b. Rapporten ska innehålla en undersökning av i vilken utsträckning de ekonomiska resurserna har använts och av måluppfyllelsen och effektiviteten i de genomförda verksamhetsprogrammen samt en bedömning av vilka effekter och konsekvenser som programmen har medfört i förhållande till strategins syften och åtgärder, och, när så är lämpligt, andra syften som anges i artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Avsnitt 3

Administrativa sanktioner

Artikel 59

Bristande iakttagande av erkännandekriterierna

1. Om en medlemsstat har fastställt att en producentorganisation inte uppfyller ett av de erkännandekriterier som är kopplade till kraven i artiklarna 5 och 7, artikel 11.1 och 11.2 och artikel 17, ska den, senast två månader efter det att underlåtenheten konstaterades, till den berörda producentorganisationen, genom rekommenderad försändelse, skicka en skriftlig varning med uppgift om den konstaterade underlåtenheten, de behövliga korrigerande åtgärderna och tidsfristerna inom vilka sådana åtgärder ska vidtas, vilka inte får överstiga fyra månader. Från och med det att en underlåtenhet har fastställts ska medlemsstaterna tills vidare dra in stödutbetalningarna tills de korrigerande åtgärderna har vidtagits på ett för dem tillfredsställande sätt.

2. Underlåtenhet att vidta korrigerande åtgärder enligt punkt 1 inom den tidsfrist som medlemsstaten fastställt ska leda till att erkännandet för producentorganisationen tillfälligt dras in. Medlemsstaten ska underrätta producentorganisationen om indragningsperioden, vilken ska börja omedelbart efter utgången av den tidsfrist som fastställts för att vidta dessa korrigerande åtgärder och inte ska överstiga 12 månader från dagen för producentorganisationens mottagande av den skriftliga varningen. Detta ska inte påverka tillämpningen av övergripande nationell lagstiftning som kan föreskriva tillfälligt upphävande av en sådan insats till följd av att anknytande rättsliga förfaranden har inletts.

Under den tid då erkännandet är indraget får producentorganisationen fortsätta sin verksamhet, men stödutbetalningarna ska hållas inne till dess indragningen av erkännandet upphävs. Det årliga stödbeloppet ska minskas med 2 % för varje kalendermånad eller del av kalendermånad under vilken erkännandet har dragits in.

Indragningen ska upphävas den dag då en kontroll bekräftar att erkännandekriterierna i fråga har uppfyllts.

3. Om kriterierna inte är uppfyllda senast vid utgången av den indragningsperiod som fastställts av medlemsstatens behöriga myndighet, ska medlemsstaten återkalla erkännandet med verkan från och med den dag då villkoren för erkännandet inte längre uppfylldes eller, om det inte är möjligt att fastställa detta datum, från och med den dag då underlåtenheten fastställdes. Detta ska inte påverka tillämpningen av övergripande nationell lagstiftning som kan föreskriva tillfälligt upphävande av erkännandet till följd av att anknytande rättsliga förfaranden har inletts. Utestående stöd avseende den period under vilken underlåtenheten har fastställts ska inte betalas ut och felaktigt utbetalda belopp ska återvinnas.

4. Om en medlemsstat har fastställt att en producentorganisation inte uppfyller något annat av de erkännandekriterier som fastställs i artikel 154 i förordning (EU) nr 1308/2013 än de som anges i punkt 1, ska den, senast två månader efter det att underlåtenheten konstaterades, till den berörda producentorganisationen, genom rekommenderad försändelse, skicka en skriftlig varning med uppgift om den konstaterade underlåtenheten, de korrigerande åtgärderna och tidsfristerna inom vilka sådana åtgärder ska vidtas, vilka inte får överstiga fyra månader.

5. Underlåtenhet att vidta de korrigerande åtgärder som avses i punkt 4 inom den tidsfrist som fastställts av medlemsstaten ska leda till en tillfällig indragning av utbetalningarna och en minskning av det årliga stödbeloppet med 1 % för varje kalendermånad eller del därav, efter den tidsfristens utgång. Detta ska inte påverka tillämpningen av övergripande nationell lagstiftning som kan föreskriva tillfälligt upphävande av en sådan insats till följd av att anknytande rättsliga förfaranden har inletts.

6. Medlemsstaten ska återkalla erkännandet om en producentorganisation inte kan visa att den efterlever kriterierna för den minsta volym eller det minsta värde av saluförd produktion som föreskrivs i artikel 154.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 senast den 15 oktober det andra året efter det år då dessa kriterier inte var uppfyllda. Upphävandet ska börja gälla från och med den dag då villkoren för erkännandet inte längre uppfylldes eller, om det inte är möjligt att fastställa detta datum, från och med den dag då underlåtenheten fastställdes. Utestående stöd avseende den period under vilken underlåtenheten har fastställts ska inte betalas ut och felaktigt utbetalda belopp ska återvinnas.

Om en producentorganisation för medlemsstaten kan visa att den på grund av naturkatastrofer, ogynnsamma väderleksförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp, trots att den har vidtagit riskförebyggande åtgärder, inte har möjlighet att uppfylla erkännandekriterierna i artikel 154.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 avseende minsta volym eller värde av avsättningsbar produktion som medlemsstaterna föreskriver, får medlemsstaten för det aktuella året avvika från minsta volym eller värde av avsättningsbar produktion för denna producentorganisation.

7. I fall där punkterna 1, 2, 4 och 5 ska tillämpas får medlemsstaterna göra utbetalningar efter den tidsfrist som anges i artikel 10 i genomförandeförordning (EU) 2017/892. Sådana utbetalningar ska emellertid inte göras efter den 15 oktober det andra året efter det år då programmet genomförs.

8. Punkterna 1–5 ska även gälla i tillämpliga delar i fall av underlåtenhet från en producentorganisation att förse medlemsstaten med den information som anges i artikel 21 i genomförandeförordning (EU) 2017/892.

Artikel 60

Bedrägeri

1. Medlemsstaterna ska ställa in betalningarna till och erkännande av en producentorganisation eller sammanslutningen av producentorganisationer som för närvarande granskas av en nationell myndighet i samband med ett bedrägeri i fråga om stöd som omfattas av förordning (EU) nr 1308/2013, fram till dess att ärendet har avgjorts.

2. Om det konstateras att en producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer har gjort sig skyldig till bedrägeri i fråga om stöd som omfattas av förordning (EU) nr 1308/2013 ska medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av andra påföljder enligt unionslagstiftningen och den nationella lagstiftningen,

a)	återkalla erkännandet av organisationen eller sammanslutningen,

b)	utesluta de aktuella insatserna från stöd inom det berörda verksamhetsprogrammet och återkräva eventuella belopp som redan betalats ut för dessa insatser, och

c)	undanta organisationen eller sammanslutningen från erkännande under det påföljande året.

Artikel 61

Påföljd för icke stödberättigande belopp

1. Utbetalningarna ska beräknas på grundval av stödberättigande insatser.

2. Medlemsstaten ska granska ansökan om stöd och fastställa vilka belopp som berättigar till stöd. Den ska fastställa vilket belopp

a)	som skulle betalas ut till stödmottagaren om beloppet endast skulle baseras på ansökan,

b)	och vilket belopp som ska betalas ut till stödmottagaren efter en undersökning av om ansökan om utbetalning är berättigad.

3. Om det belopp som fastställs enligt punkt 2 a överskrider det belopp som fastställs i enlighet med punkt 2 b med mer än 3 % ska det göras ett avdrag. Avdragsbeloppet ska vara lika med skillnaden mellan de belopp som beräknats enligt punkt 2 leden a och b. Dock ska inget avdrag göras om producentorganisationen kan visa att den inte är ansvarig för att det icke-stödberättigande beloppet tagits med.

4. Punkterna 2 och 3 ska i tillämpliga delar tillämpas på icke-stödberättigande utgifter som konstaterats under kontroller på plats eller vid efterföljande kontroller.

5. Om värdet av den saluförda produktionen deklareras och kontrolleras före stödansökan ska de deklarerade och godkända värdena användas för fastställandet av de belopp som avses i punkt 2 a respektive 2 b.

6. Om de villkor som anges i artikel 33.5 b i förordning (EU) nr 1308/2013 inte har uppfyllts vid utgången av verksamhetsprogrammet ska det totala stödbeloppet för verksamhetsprogrammets sista år minskas i proportion till de utgifter som inte uppkommit i samband med miljöinsatser.

Artikel 62

Administrativa påföljder efter kontroller på primär nivå av återtag från marknaden

1. Om det vid den kontroll som avses i artikel 29 i genomförandeförordning (EU) 2017/892 konstateras felaktigheter när det gäller efterlevnaden av handelsnormer eller de minimikrav som avses i artikel 15 i genomförandeförordning (EU) 2017/892, utöver de fastställda toleranserna, ska den berörda producentorganisationen vara skyldig att betala en straffavgift som beräknas med hänsyn till andelen av de återtagna produkter som inte uppfyller kraven:

a)	Om dessa kvantiteter är mindre än 10 % av de kvantiteter som faktiskt återtagits i enlighet med artikel 44 i den här förordningen ska straffavgiften motsvara unionens ekonomiska stöd, beräknat på grundval av de kvantiteter återtagna produkter som inte uppfyller kraven.

b)	Om dessa kvantiteter är mellan 10 % och 25 % av de kvantiteter som faktiskt återtagits ska straffavgiften motsvara det dubbla beloppet av unionens ekonomiska stöd, beräknat på grundval av de kvantiteter återtagna produkter som inte uppfyller kraven.

c)	Om dessa kvantiteter överstiger 25 % av de kvantiteter som faktiskt återtagits ska straffavgiften motsvara beloppet för unionens ekonomiska stöd för hela den kvantitet som meddelats enligt artikel 44 i den här förordningen.

2. Påföljderna i punkt 1 ska tillämpas utöver eventuella avdrag enligt artikel 61.

Artikel 63

Administrativa påföljder för producentorganisationer avseende återtag från marknaden

Utgifter för återtag från marknaden ska inte vara stödberättigande om produkterna inte har avyttrats enligt de bestämmelser som medlemsstaterna fastställt enligt artikel 46.1 eller om verksamheten har medfört negativ miljöpåverkan eller negativa fytosanitära konsekvenser, utan att det påverkar eventuella påföljder enligt artikel 61.

Artikel 64

Administrativa påföljder för mottagare av återtagna produkter

Om det vid de kontroller som avses i artiklarna 29 och 30 i genomförandeförordning (EU) 2017/892 konstateras oegentligheter som kan tillskrivas mottagarna av återtagna produkter, ska dessa mottagare

a)	uteslutas från rätten att erhålla produkter som återtagits från marknaden, och

b)	vara skyldiga att betala värdet av de produkter som de tagit emot plus tillkommande sorterings-, förpacknings- och transportkostnader i enlighet med de bestämmelser som införts av respektive medlemsstat.

Det uteslutande som avses i punkt a i första stycket ska verkställas omedelbart och gälla under minst ett år, med möjlighet till förlängning.

Artikel 65

Administrativa påföljder när det gäller grön skörd och obärgad skörd

1. Om producentorganisationen inte har uppfyllt sina skyldigheter när det gäller grön skörd ska den som påföljd betala ett belopp som motsvarar det belopp av ersättningen som avser de områden där skyldigheten inte iakttagits. I bland annat följande fall ska skyldigheterna inte anses vara uppfyllda:

a)	Den areal som anmälts för grön skörd är inte berättigad till stöd för detta.

b)	Hela arealen har inte skördats, eller produktionen har inte denaturerats.

c)	Det har uppstått en negativ miljöpåverkan eller negativa fytosanitära konsekvenser som kan tillskrivas producentorganisationen.

2. Om producentorganisationen inte har uppfyllt sina skyldigheter när det gäller obärgad skörd ska den som påföljd betala ett belopp som motsvarar det belopp av ersättningen som avser de arealer där skyldigheten inte iakttagits. I bland annat följande fall ska skyldigheterna inte anses vara uppfyllda:

a)	Det område som anmälts som ett område där skörden inte ska bärgas är inte stödberättigat i detta avseende.

b)	Skörden har ändå bärgats, helt eller delvis.

c)	Det har uppstått en negativ miljöpåverkan eller negativa fytosanitära konsekvenser som kan tillskrivas producentorganisationen.

Led b i första stycket i denna punkt ska inte tillämpas när andra stycket i artikel 48.3 är tillämpligt.

3. Påföljderna i punkterna 1 och 2 ska tillämpas utöver eventuella avdrag enligt artikel 61.

Artikel 66

Hindrande av en kontroll på plats

En begäran om erkännande eller godkännande av ett verksamhetsprogram eller en stödansökan ska avslås för den berörda varan eller den berörda delen av utgifterna, om en producentorganisation eller dess medlemmar eller företrädare hindrar att en kontroll på plats genomförs.

Artikel 67

Återbetalning av stöd och betalning av påföljder

1. Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer eller andra berörda aktörer ska betala tillbaka felaktigt utbetalt stöd med ränta och betala de påföljder som föreskrivs i detta avsnitt.

Räntan ska beräknas

a)	på grundval av den tidsperiod som löpt mellan mottagandet av den felaktiga utbetalningen och mottagarens återbetalning,

b)	med den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den dag den felaktiga utbetalningen gjordes, ökad med tre procentenheter.

2. Det återkrävda stödet, räntan och påföljderna ska betalas till EUGFJ.

KAPITEL VI

Utvidgning av reglerna

Artikel 68

Villkor för utvidgning av reglerna

1. Artikel 164 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska gälla för produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker och för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker under förutsättning att de bestämmelser som avses i punkt 4 i den artikeln

a)	har tillämpats under minst ett år,

b)	är bindande under högst tre år.

Medlemsstaterna får dock avvika från det villkor som anges i första stycket led a i denna punkt, om syftet med den utvidgade tillämpningen av reglerna är något av dem som avses i leden a, e, f, h, i, j, m och n i artikel 164.4 första stycket i förordning (EU) nr 1308/2013.

2. De regler som har gjorts bindande för alla producenter i ett visst ekonomiskt område ska inte vara tillämpliga på produkter som levereras för bearbetning inom ramen för ett avtal som undertecknats före skördens början, såvida inte utvidgningen av reglerna uttryckligen omfattar sådana produkter, med undantag av bestämmelserna om marknadsrapportering som avses i artikel 164.4 första stycket led a i förordning (EU) nr 1308/2013.

3. De regler som gäller för producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer får inte göras bindande för producenter av ekologiska produkter som omfattas av förordning (EG) nr 834/2007 såvida de inte har godkänts av minst 50 % av de producenter som omfattas av den förordningen i det ekonomiska område där producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer är verksam och organisationen omfattar minst 60 % av den ekologiska produktionen i det området.

4. De regler som avses i artikel 164.4 första stycket led b i förordning (EU) nr 1308/2013 ska inte tillämpas på produkter som producerats utanför det specifika ekonomiska område som avses i artikel 164.2 i den förordningen.

Artikel 69

Nationella bestämmelser

1. Vid tillämpning av artikel 164.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 får medlemsstaterna besluta att det ekonomiska område som beaktas i fråga om utvidgad tillämpning av en branschorganisations regler är en region eller ett helt nationellt territorium där produktions- och saluföringsvillkoren är homogena.

2. Vid fastställandet av producentorganisationers eller deras sammanslutningars representativitet enligt artikel 164.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska medlemsstaterna fastställa regler för uteslutning av

a)	producenter vars produktion huvudsakligen är avsedd för direkt försäljning till konsumenten, på anläggningen eller inom produktionsområdet,

b)	direktförsäljning enligt led a,

c)	produkter som levereras för bearbetning inom ramen för ett avtal som undertecknats före skördens början, såvida reglerna för uteslutning inte uttryckligen omfattar sådana produkter,

d)	producenter eller produktion av ekologiska produkter som omfattas av förordning (EG) nr 834/2007.

Artikel 70

Anmälan av utvidgning av regler och ekonomiska områden

1. När en medlemsstat anmäler de regler som den har gjort bindande för en viss produkt i ett visst ekonomiskt område enligt artikel 164.6 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den omedelbart informera kommissionen om följande:

a)	Det ekonomiska område där dessa bestämmelser kommer att tillämpas.

b)	Vilken producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer eller branschorganisation som begärt att tillämpningen av reglerna utvidgas och uppgifter som visar överensstämmelse med artikel 164.3 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Om utvidgning av reglerna begärs av en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer, det antal producenter som är anslutna till denna organisation eller sammanslutning samt det totala antalet producenter i det ekonomiska området i fråga. Informationen ska avse den situation som rådde när begäran om utvidgad tillämpning gjordes.

Om utvidgningen av reglerna begärs av en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer, det ekonomiska områdets totala produktionsvolym samt den produktionsvolym som salufördes av den organisationen eller sammanslutningen under det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga.

e)	Det datum från och med vilket de regler som ska utvidgas har gällt för producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer eller branschorganisationen i fråga.

f)	Det datum från och med vilket den utvidgade tillämpningen ska få verkan samt dess varaktighet.

2. Om en medlemsstat har fastställt nationella regler när det gäller representativitet i fråga om utvidgning av reglerna för branschorganisationer i enlighet med artikel 164.3 andra stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den underrätta kommissionen om dessa regler och deras motivering tillsammans med anmälan av utvidgning av reglerna.

3. Innan de utvidgade reglerna offentliggörs ska kommissionen informera medlemsstaterna om dessa regler på ett sätt som kommissionen anser lämpligt.

Artikel 71

Upphävande av en utvidgning av reglerna

Kommissionen ska anta det beslut som avses i artikel 175 d i förordning (EU) nr 1308/2013 och föreskriva att en medlemsstat ska upphäva den utvidgade tillämpning av reglerna som medlemsstaten beslutat om enligt artikel 164.1 i samma förordning, om den finner att

a)	medlemsstatens beslut sätter konkurrensen ur spel på en stor del av den inre marknaden eller äventyrar frihandeln, eller att målen i artikel 39 i fördraget äventyras,

b)	artikel 101.1 i fördraget är tillämplig på de regler som utvidgas till att omfatta andra producenter,

c)	bestämmelserna i detta kapitel inte har efterlevts.

Det beslut som kommissionen fattar med hänsyn till dessa regler ska tillämpas från och med dagen för anmälan av detta till den berörda medlemsstaten.

Artikel 72

Köpare av oskördade produkter

1. När en producent som inte är ansluten till en producentorganisation säljer oskördade produkter ska, när det gäller överensstämmelsen med bestämmelserna om produktionsrapportering och saluföring, köparen anses ha producerat dessa produkter.

2. Den berörda medlemsstaten får besluta att andra bestämmelser än de som avses i punkt 1 får göras bindande för köpare när dessa är ansvariga för produktionen i fråga.

AVDELNING III

HANDEL MED TREDJELÄNDER – INGÅNGSPRISSYSTEM

Artikel 73

Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner:

a) parti : de varor som tas upp i en deklaration om övergång till fri omsättning, som endast omfattar varor med samma ursprung och samma KN-nummer, och

b) importör : deklaranten enligt definitionen i artikel 5.15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (14).

Artikel 74

Anmälan av priser och importerade produktkvantiteter

1. För varje produkt och för de perioder som anges i del A i bilaga VII ska medlemsstaterna, för varje marknadsdag och ursprung, senast kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel) påföljande arbetsdag, meddela kommissionen följande uppgifter:

a)	De genomsnittliga representativa priserna på produkter som importerats från tredjeländer och sålts på medlemsstaternas importmarknader.

b)	De totala kvantiteter som de i led a nämnda priserna avser.

Vid tillämpningen av första stycket led a ska medlemsstaterna meddela kommissionen de importmarknader som de anser representativa, och som ska omfatta London, Milano, Perpignan och Rungis.

Om de totala kvantiteter som nämns i första stycket led b understiger tio ton ska motsvarande priser inte meddelas kommissionen.

2. De priser som avses i punkt 1 första stycket led a ska registreras

a)	för var och en av de produkter som anges i del A i bilaga VII,

b)	för alla tillgängliga sorter och storlekar, och

c)	i importörs-/grossistledet eller, om det inte finns några tillgängliga priser i importörs-/grossistledet, i grossist-/detaljhandelsledet.

Priserna ska minskas med följande belopp:

a)	En försäljningsmarginal på 15 % för handelscentrum i London, Milano och Rungis samt på 8 % för andra handelscentrum.

b)	Kostnaderna för transport och försäkring inom unionens tullområde.

Medlemsstaterna får fastställa standardbelopp för de avdrag för kostnaderna för transport och försäkring som avses i andra stycket. Upplysningar om dessa standardbelopp och metoderna för att beräkna dem ska omgående meddelas kommissionen.

3. De priser som noteras i enlighet med punkt 2 ska, om de är etablerade i grossist-/detaljhandelsledet, minskas med

a)	ett belopp som motsvarar 9 % för att beakta grossistens handelsmarginal, och

b)	ett belopp som motsvarar 0,7245 euro per 100 kg för kostnaderna för hantering och skatter och avgifter.

4. När det gäller de produkter i del A i bilaga VII som omfattas av en produktspecifik handelsnorm ska följande priser anses vara representativa:

a)	Priserna på produkter av klass I, om kvantiteten produkter i den klassen står för minst 50 % av de totala saluförda kvantiteterna.

b)	Priserna på produkter av klass I och klass II, om kvantiteten produkter i dessa klasser står för minst 50 % av de totala saluförda kvantiteterna.

c)	Priserna på produkter i klass II, om produkter av klass I inte är tillgängliga, såvida det inte beslutas att en justeringskoefficient ska tillämpas på sådana produkter då de, till följd av sina kvalitativa egenskaper, inte normalt saluförs i klass I.

Den justeringskoefficient som avses i led c i första stycket ska tillämpas efter avdrag med de belopp som anges i punkt 2.

När det gäller de produkter i del A i bilaga VII som inte omfattas av en produktspecifik handelsnorm ska priserna för produkter som uppfyller den allmänna handelsnormen anses vara representativa.

Artikel 75

Beräkning av ingångspris

1. Vid tillämpning av artikel 181.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker som avses i denna artikel vara de som förtecknas i bilaga VII till denna förordning.

2. När tullvärdet av de produkter som förtecknas i del A i bilaga VII ska bestämmas enligt det transaktionsvärde som avses i artikel 70 förordning (EU) nr 952/2013 och tullvärdet är mer än 8 % högre än det schablonbelopp som beräknats av kommissionen som ett schablonvärde vid import vid den tidpunkt då deklaration för produkternas övergång till fri omsättning lämnas, ska importören ställa den garanti som avses i artikel 148 i förordning (EU) 2015/2447 (15). I detta fall ska importtullen för de produkter som förtecknas i del A i bilaga VII till denna förordning motsvara det tullbelopp som importören skulle ha betalat om den aktuella produkten hade klassificerats på grundval av det ifrågavarande schablonvärdet vid import.

Första stycket ska inte gälla om schablonvärdet vid import är högre än de ingångspriser som förtecknas i bilaga 2 till del III avsnitt I i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (16) eller om deklaranten begär att det tullbelopp som slutligen ska betalas för varorna omedelbart bokförs i stället för att garantin ställs.

3. När tullvärdet av de produkter som förtecknas i del A i bilaga VII beräknas i enlighet med artikel 74.2 c i förordning (EU) nr 952/2013 ska tullen dras av i enlighet med artikel 38.1 i genomförandeförordning (EU) 2017/892. Importören ska i sådana fall ställa en garanti med ett belopp som motsvarar den tull som han skulle ha betalat om produkten hade klassificerats på grundval av det tillämpliga schablonvärdet vid import.

4. Tullvärdet av varor som importeras i konsignation ska fastställas direkt i enlighet med artikel 74.2 c i förordning (EU) nr 952/2013, och för detta ändamål ska schablonvärdet vid import, beräknat i enlighet med artikel 38 i genomförandeförordning (EU) 2017/892, tillämpas under gällande perioder.

5. Importören ska inom en månad från försäljningen av de aktuella produkterna, dock senast fyra månader efter dagen för godkännandet av deklarationen för övergång till fri omsättning för produkterna, visa att partiet har avsatts på villkor som bekräftar korrektheten av de priser som avses i artikel 70 i förordning (EU) nr 952/2013, eller fastställa det tullvärde som avses i artikel 74.2 c i samma förordning.

Underlåtelse att hålla någon av dessa tidsfrister ska medföra förlust av den garanti som ställts, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 6.

Den garanti som ställts ska frisläppas om bevis för att avsättningsvillkoren iakttas visas på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt. I annat fall ska garantin förverkas som betalning för importtullen.

För att visa att partiet har avyttrats på de villkor som anges i första stycket ska importören, utöver fakturan, tillgängliggöra alla handlingar som är nödvändiga för att genomföra de relevanta tullkontrollerna i samband med försäljning och avyttring av varje produkt i partiet i fråga, inbegripet handlingar som avser transport, försäkring, hantering och lagring av partiet.

Om de handelsnormer som avses i artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 kräver att sort eller typ anges på frukt- eller grönsaksförpackningen, ska sort eller typ för den frukt och de grönsaker som ingår i partiet anges i handlingar som avser transport samt fakturor och leveransorder.

6. Medlemsstatens behöriga myndigheter får efter en välmotiverad ansökan från importören förlänga den tidsfrist på fyra månader som avses i punkt 5 första stycket med högst tre månader.

Om medlemsstaternas behöriga myndigheter vid kontroll konstaterar att kraven i denna artikel inte har uppfyllts ska de återkräva den tull som ska erläggas i enlighet med artikel 105 i förordning (EU) nr 952/2013. Det tullbelopp, eller det resterande tullbelopp, som ska återkrävas ska inbegripa ränta från och med den dag då varorna övergick till fri omsättning fram till dagen för återkravet. Den räntesats som ska tillämpas ska vara den gällande räntesatsen för återbetalning av tull enligt nationell lagstiftning.

AVDELNING IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 76

Nationella sanktioner

Utan att det påverkar de påföljder som föreskrivs i förordning (EU) nr 1306/2013, förordning (EU) nr 1308/2013, den här förordningen eller genomförandeförordning (EU) 2017/892, ska medlemsstaterna tillämpa påföljder på nationell nivå för oriktigheter avseende de krav som fastställs i dessa förordningar, exempelvis när det gäller producentorganisationer som inte genomför ett verksamhetsprogram. Dessa påföljder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande så att de säkerställer ett adekvat skydd för unionens ekonomiska intressen.

Artikel 77

Anmälningar

1. Medlemsstaterna ska utse en enda behörig myndighet eller ett enda behörigt organ som ska ansvara för att fullgöra anmälningsskyldigheterna på följande områden:

a)	Producentgrupper, producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer i enlighet med artikel 54.

b)	Producentpriser för frukt och grönsaker på den inre marknaden i enlighet med artikel 55.

c)	Priser och kvantiteter för de produkter som importeras från tredjeländer och säljs på representativa importmarknader i enlighet med artikel 74.

d)	Importerade kvantiteter som övergår till fri omsättning i enlighet med artikel 39 i genomförandeförordning (EU) 2017/892.

2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilken myndighet eller vilket organ de utser och tillhandahålla dess kontaktuppgifter, samt meddela kommissionen eventuella förändringar i dessa uppgifter.

En förteckning över de utsedda myndigheterna och organen med kontaktuppgifter till dessa ska ställas till medlemsstaternas och allmänhetens förfogande på lämpligt sätt via de informationssystem som upprättats av kommissionen, inbegripet offentliggörande på Internet.

3. De anmälningar som föreskrivs i den här förordningen och i genomförandeförordning (EU) 2017/892 ska göras i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 (17).

4. Om en medlemsstat underlåter att skicka en anmälan som krävs enligt förordning (EU) nr 1308/2013, den här förordningen eller genomförandeförordning (EU) 2017/892, eller om anmälan förefaller innehålla felaktigheter i förhållande till de objektiva uppgifter som kommissionen förfogar över, får kommissionen tillfälligt ställa in, helt eller delvis, de månadsbetalningar inom frukt- och grönsakssektorn som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 1306/2013 fram till dess att medlemsstaten skickar en korrekt anmälan.

Artikel 78

Anmälan av force majeure

Vid tillämpning av artiklarna 59.7 och 64.2 a i förordning (EU) nr 1306/2013 ska eventuella fall av force majeure anmälas till medlemsstatens behöriga myndighet, tillsammans med bevismaterial som godkänts av den behöriga myndigheten, inom 30 arbetsdagar från den tidpunkt då force majeure-händelsen inträffade.

Artikel 79

Ändring av genomförandeförordning (EU) nr 543/2011

Genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska ändras på följande sätt:

1.	Artikel 2 ska utgå.

2.	Artiklarna 19–35 ska utgå.

3.	Artiklarna 50–148 ska utgå.

4.	Bilagorna VI–XVIII ska utgå.

Artikel 80

Övergångsbestämmelser

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34, på begäran av en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer, får ett verksamhetsprogram som godkänts enligt förordning (EU) nr 543/2011

a)	fortsätta tills det slutförts enligt de villkor som gäller enligt genomförandeförordning (EU) nr 543/2011,

b)	ändras för att motsvara kraven i förordning (EU) nr 1308/2013, den här förordningen och genomförandeförordning (EU) 2017/892, eller

c)	ersättas med ett nytt verksamhetsprogram som godkänts enligt förordning (EU) nr 1308/2013, den här förordningen och genomförandeförordning (EU) 2017/892.

2. Genom undantag från artikel 23 ska taket för unionens ekonomiska stöd för 2017 vara det som beräknas enligt genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.

3. När det gäller producentgrupper som har bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 ska de strukna bestämmelserna i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 i enlighet med artikel 79 i den här förordningen fortsätta att gälla fram till det att dessa producentgrupper har erkänts som producentorganisationer eller den berörda medlemsstaten har återkrävt det stöd som betalats enligt artikel 116.2 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.

Artikel 81

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 13 mars 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.

(3) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 157, 15.6.2011, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(6) Kommissionens genomförandeförordning 2017/892 av den 13 mars 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (se sidan 57 i detta nummer av EUT).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(8) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

(9) Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(12) Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(15) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).

(16) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(17) Kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 av den 31 augusti 2009 om närmare bestämmelser för medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter och dokument inom ramen för genomförandet av den gemensamma organisationen av marknaderna, systemet för direktstöd, främjandet av försäljning av jordbruksprodukter och ordningarna för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna (EUT L 228, 1.9.2009, s. 3).

BILAGA I

Industriellt bearbetade produkter som avses i artikel 22.2

Kategori

KN-nr

Beskrivning

Frukt- och bärsaft

ex 2009

Frukt- och bärsaft, med undantag av druvsaft och druvmust enligt nr 2009 61 och 2009 69 , banansaft enligt nr ex 2009 80 och koncentrerad saft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel.

Koncentrerad frukt- och bärsaft är frukt- och bärsaft enligt nr ex 2009 som erhålls genom att minst 50 % av dess vattenhalt avlägsnas fysiskt, i förpackningar med ett nettoinnehåll som inte understiger 200 kg.

Tomatkoncentrat

ex 2002 90 31

ex 2002 90 91

Tomatkoncentrat med en torrsubstanshalt som uppgår till minst 28 % i förpackningar med ett nettoinnehåll som inte understiger 200 kg.

Frysta frukter, bär och grönsaker

ex 0710

Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med undantag av sockermajs enligt nr 0710 40 00 , oliver enligt nr 0710 80 10 och frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt 0710 80 59 .

ex 0811

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, utan tillsats av socker eller annat sötningsmeder, med undantag av frysta bananer enligt nrex 0811 90 95 .

ex 2004

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006 , med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt nr ex 2004 90 10 , oliver enligt nr ex 2004 90 30 och potatis, beredd eller konserverad, i form av mjöl eller flingor enligt nr ex 2004 10 91 .

Frukt, bär och grönsaker på burk

ex 2001

Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, med undantag för följande:

—	Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika enligt undernummer 2001 90 20 .

—	sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2001 90 30 .

—	Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt nr 2001 90 40 .

—	Palmhjärtan enligt nr 2001 90 60 .

—	Oliver enligt undernummer 2001 90 65 .

—	Vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt nr ex 2001 90 97 .

ex 2002

Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, med undantag av tomatkoncentrat enligt nr ex 2002 90 31 och ex 2002 90 91 som beskrivits ovan.

ex 2005

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006 , med undantag av oliver enligt nr 2005 70 , sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt nr 2005 80 00 och frukter av släktet Capsicum, andra än sötpaprika eller pimiento enligt nr2005 99 10 och potatis, beredd eller konserverad, i form av mjöl eller flingor enligt nr 2005 20 10 .

ex 2008

Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av

—	jordnötssmör enligt undernummer 2008 11 10 .

—	Andra nötter, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans enligt nr ex 2008 19 .

—	Palmhjärtan enligt nr 2008 91 00 .

—	Majs enligt undernummer 2008 99 85 .

—	Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt nr 2008 99 91 .

—	Vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt nr ex 2008 99 99 .

—	Blandningar med banan, på annat sätt beredda eller konserverade enligt nr ex 2008 92 59 , ex 2008 92 78 , ex 2008 92 93 och ex 2008 92 98 .

—	Banan, på annat sätt beredd eller konserverad enligt ex 2008 99 49 , ex 2008 99 67 ochex 2008 99 99 .

Svamp på burk

2003 10

Svampar av släktet Agaricus, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra.

Frukter och bär tillfälligt konserverade i saltvatten.

ex 0812

Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade i saltvatten, men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av bananer som tillfälligt konserverats enligt nr ex 0812 90 98 .

Torkade frukter och bär

ex 0813

0804 20 90

0806 20

ex 2008 19

Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr 0801 –0806 .

Torkade fikon.

Torkade druvor.

Andra nötter, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av tropiska nötter och blandningar med dessa.

Andra industriellt bearbetade frukter och grönsaker

Industriellt bearbetade frukter och grönsaker som anges i del X i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013, andra än de produkter som anges i ovanstående kategorier.

Industriellt bearbetade aromatiska örter

ex 0910

ex 1211

Torkad timjan.

Basilika, citronmeliss, mynta, origanum vulgare (oregano/vild mejram), rosmarin, salvia, torkad, även skuren, krossad eller pulvriserad.

Paprikapulver

ex 0904

Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum eller Pimenta, torkade, krossade eller malda, med undantag av sötpaprika enligt nr 0904 20 10 .

BILAGA II

Förteckning över insatser och utgifter som inte är stödberättigande i verksamhetsprogram som avses i artikel 31.1

Allmänna produktionskostnader, i synnerhet kostnader för mycel, utsäde och icke-perenna växter (även certifierade produkter). Växtskyddsprodukter (inklusive integrerade bekämpningsmedel och material). Gödningsmedel och andra insatsvaror. Kostnader för insamling och transport (intern eller extern). Lagringskostnader. Kostnader för emballering (inbegripet användning och hantering av förpackningar), även inom ramen för nya processer. Driftskostnader (särskilt elektricitet, bränsle, underhåll).

2.	Kostnader för administration och personal med undantag av utgifter för genomförande av driftsfonder och verksamhetsprogram.

3.	Inkomst- och prisstöd som inte avser krisförebyggande och krishantering.

4.	Försäkringskostnader som inte avser åtgärder som rör skördeförsäkringen enligt avdelning II kapitel III avsnitt 7.

5.	Återbetalning av lån som tagits för en aktivitet, annan än de som avses i artikel 38, som genomförts innan verksamhetsprogrammet inleddes.

6.	Förvärv av obebyggd mark som utgör mer än 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för ifrågavarande aktivitet.

7.	Kostnader för sammanträden och utbildningsprogram som inte är relaterade till verksamhetsprogrammet.

8.	Aktiviteter eller kostnader som gäller kvantiteter som producerats av producentorganisationens medlemmar utanför unionen.

9.	Aktiviteter som kan snedvrida konkurrensen inom övriga ekonomiska verksamheter som producentorganisationen deltar i.

10.	Investeringar i transportmedel som producentorganisationen avser att använda för saluföring eller distribution.

11.	Driftskostnader för förhyrda produkter.

12.	Utgifter knutna till leasingkontrakt (skatter, ränta, försäkringskostnader m.m.) och driftskostnader.

13.	Underleverantörs- eller entreprenadkontrakt rörande aktiviteter eller utgifter som anges som icke stödberättigande i den här förteckningen.

14.	Mervärdesskatt (moms), utom när denna inte kan återkrävas enligt nationell momslagstiftning.

15.	Alla nationella eller regionala skatter eller avgifter.

16.	Låneräntor, dock inte om bidraget lämnas i någon annan form än ett direkt stöd som inte ska återbetalas.

17.	Investeringar i kapital eller andelar i företag om investeringen utgör en finansiell investering.

18.	Kostnader som andra parter än producentorganisationen eller dess medlemmar och sammanslutningar av producentorganisationer eller deras producentmedlemmar eller dotterbolag i den situation som avses i artikel 22.8 har ådragit sig.

19.	Investeringar eller liknande insatser som inte sker på anläggningar och/eller lokaler som tillhör producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, eller deras producentmedlemmar eller dotterföretag i den situation som avses i artikel 22.8.

20.	Åtgärder som producentorganisationen har lagt ut på entreprenad utanför unionen.

BILAGA III

Icke uttömmande förteckning över insatser och utgifter som är stödberättigande i verksamhetsprogram som avses i artikel 31.1

Särskilda kostnader för

—	kvalitetshöjande åtgärder,

—	biologiskt material för växtskydd (exempelvis feromoner och predatorer), vare sig det används för ekologisk, integrerad eller konventionell produktion,

—	miljöinsatser som avses i artikel 33.5 i förordning (EU) nr 1308/2013,

—	ekologisk, integrerad eller experimentell produktion, inklusive specifika kostnader för ekologiskt utsäde och småplantor,

—	övervakning av överensstämmelsen med de normer som avses i avdelning II i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 samt med växtsundhetsbestämmelser och gränsvärden för högsta tillåtna restmängder.

Specifika kostnader är ytterligare kostnader, beräknade som skillnaden mellan konventionella kostnader och faktiska kostnader, och inkomstbortfall till följd av en insats, med undantag av ytterligare inkomster och besparingar.

För varje kategori stödberättigande specifika kostnader enligt första stycket får medlemsstaterna, på ett välmotiverat sätt, fastställa schablonbelopp för jämförelsen mellan extra kostnader och konventionella kostnader.

Kostnader för administration och personal för genomförande av driftsfonder och verksamhetsprogram, däribland följande:

Omkostnader som specifikt avser driftsfonden eller verksamhetsprogrammet, däribland förvaltnings- och personalkostnader, kostnader för rapporter och utvärderingar och kostnader för bokföring och redovisningsförvaltning genom utbetalning av ett schablonbelopp motsvarande högst 2 % av driftsfonden såsom den godkänts enligt artikel 33, dock högst 180 000 euro, inbegripande både unionens ekonomiska stöd och producentorganisationens bidrag.

Om det rör sig om verksamhetsprogram som lämnas in av erkända sammanslutningar av producentorganisationer ska varje producentorganisations omkostnader enligt första stycket slås samman. De får dock högst uppgå till 1 250 000 euro per sammanslutning av producentorganisationer.

Medlemsstaterna får begränsa finansieringen till de verkliga kostnaderna och ska i så fall fastställa vilka kostnader som ska vara stödberättigande.

Personalkostnader (inbegripet obligatoriska arbetsgivaravgifter, om dessa direkt bekostas av producentorganisationen), sammanslutningen av producentorganisationer eller dotterbolag, i den situation som avses i artikel 22.8 under förutsättande av medlemsstaternas godkännande, av kooperativ som är medlemmar i producentorganisationen, och som uppkommer till följd av åtgärder

i)	för att förbättra eller bibehålla hög kvalitet eller hög nivå på miljöskyddet, eller

ii)	för att höja nivån på marknadsföringen.

Sådana åtgärder ska i huvudsak genomföras av kvalificerad personal. Om producentorganisationen i sådana fall använder sig av personal från den egna organisationen eller producentmedlemmar ska den arbetade tiden noteras.

Om en medlemsstat önskar föreskriva ett alternativ till att begränsa finansieringen till de verkliga kostnaderna för samtliga stödberättigande kostnader för personal enligt denna punkt, ska den, i förväg och på ett välmotiverat sätt, fastställa schablonbelopp eller skalor av enhetskostnader motsvarande högst 20 % av den godkända driftsfonden. Denna procentsats får ökas i välmotiverade fall.

När den ansöker om dessa schablonbelopp ska producentorganisationerna uppvisa ett för medlemsstaten tillfredsställande bevis för genomförandet av insatsen.

Kostnader för administration och rättsliga frågor vid sammanslagningar av producentorganisationer liksom i samband med bildande av gränsöverskridande producentorganisationer eller gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer, genomförbarhetsstudier och förslag som beställts av producentorganisationer i samband med detta.

3.	Kostnader för sammanträden och utbildningsprogram, däribland dagtraktamenten och rese- och boendekostnader, om de uppstår inom ramen för verksamhetsprogrammet (när så är tillämpligt i form av schablonbelopp eller skalor av enhetskostnader).

Främjande av

—	märken/varumärken för producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och dotterbolag i den situation som avses i artikel 22.8,

—	generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken,

—	kostnader för reklamtryck på förpackningar eller etiketter enligt den första och den andra strecksatsen, under förutsättning att det ingår i verksamhetsprogrammet.

Geografiska namn är bara tillåtna

a)	om det rör sig om en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1), eller

b)	om, i samtliga fall då a inte tillämpas, de geografiska beteckningarna är underordnade huvudbudskapet.

Marknadsföringsmaterial för generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken ska bära Europeiska unionens emblem (endast när det gäller visuella medier) och innehålla följande text: ”Kampanj som finansieras med stöd av Europeiska unionen.” Producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och dotterbolag i den situation som avses i artikel 22.8 i denna förordning ska inte använda Europeiska unionens emblem i marknadsföringen av sina märken eller varumärken.

5.	Kostnader för transport, sortering och förpackning i samband med gratis utdelning enligt artiklarna 16 och 17 i genomförandeförordning (EU) 2017/892.

Inköp av obebyggd mark där köpet är nödvändigt för att göra en investering som omfattas av verksamhetsprogrammet förutsatt att det kostar mindre än 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för den berörda transaktionen. I välmotiverade undantagsfall får en högre procentsats fastställas för miljöskyddsaktiviteter.

7.	Inköp av utrustning, inklusive begagnad utrustning som inte har köpts med EU-stöd eller nationellt stöd under en period på sju år som föregår köpet.

8.	Investeringar i transportmedel om producentorganisationen vederbörligen motiverar för den berörda medlemsstaten att transportmedlet endast ska användas för transporter inom producentorganisationen. Investeringar i extra anordningar på fordonet för kyltransport och transport i kontrollerad atmosfär.

9.	Leasing, även av begagnad utrustning som inte har köpts med EU-stöd eller nationellt stöd under en period på sju år som föregår leasingen, inom ramen för objektets nettomarknadsvärde.

10.	Förhyrning av utrustning eller andra objekt i stället för köp såvida det är ekonomiskt försvarbart, under förutsättning att det godkänns av medlemsstaten.

11.	Investeringar i andelar eller kapital från företag som direkt bidrar till uppnåendet av verksamhetsprogrammets syften.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

BILAGA IV

Maximibelopp för stöd till återtag från marknaden enligt artikel 45.1

Produkt	Maximistöd (EUR/100 kg)
Produkt	Gratis utdelning	Andra ändamål
Blomkål	21,05	15,79
Tomater (1 juni–31 oktober)	7,25	7,25
Tomater (1 november–31 maj)	33,96	25,48
Äpplen	24,16	18,11
Vindruvor	53,52	40,14
Aprikoser	64,18	48,14
Nektariner	37,82	28,37
Persikor	37,32	27,99
Päron	33,96	25,47
Auberginer	31,2	23,41
Meloner	48,1	36,07
Vattenmeloner	9,76	7,31
Apelsiner	21,00	21,00
Mandariner	25,82	19,50
Klementiner	32,38	24,28
Satsumor	25,56	19,50
Citroner	29,98	22,48

BILAGA V

Uppgifter som ska ingå i medlemsstaternas årsrapporter enligt artikel 54 b

Alla uppgifter ska avse rapportåret. Uppgifter ska också ges om utgifter som betalats efter rapportåret. Även uppgifter om utförda kontroller och tillämpade administrativa påföljder ska ges för rapportåret tillsammans med sådana som utförts respektive tillämpats efter det året. När det gäller uppgifter som varierar under året bör den årliga rapporten innehålla en översikt över de ändringar av uppgifterna som skett under rapportåret, liksom över uppgifter om situationen den 31 december under rapportåret.

DEL A – UPPGIFTER FÖR MARKNADSSTYRNING

1. Administrativa uppgifter

a)	Nationell lagstiftning som antagits i syfte att genomföra artiklarna 32–38, 152–160, 164 och 165 i förordning (EU) nr 1308/2013, däribland den nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram som genomförts det år som rapporten avser.

Följande information om producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper:

—	Kodnummer.

—	Namn och kontaktuppgifter.

—	Datum för erkännande (förhandserkännande när det gäller producentgrupper).

—	Alla juridiska personer eller klart definierade delar av medverkande juridiska personer och alla medverkande dotterbolag.

—	Antal medlemmar (fördelade mellan producerande och icke-producerande medlemmar). Ändringar i medlemskapet under året.

—

Arealer med frukt- och grönsaksproduktion (totalt och uppdelade efter viktigaste grödor), produkttäckning och beskrivning av sålda slutprodukter (med uppgift om deras värde och volym enligt de viktigaste källorna) samt produkternas främsta bestämmelse, efter värde (med uppgifter om produkter som saluförs för färskvarumarknaden, produkter som säljs för bearbetning och produkter som återtagits från marknaden)

—	Strukturella förändringar under året, särskilt nyligen erkända eller bildade organ, definitivt och tillfälligt upphävande av erkännanden och samgående med datumuppgifter.

Följande information om branschorganisationer:

—	Organisationsnamn och kontaktuppgifter.

—	Datum för erkännande.

—	Produkttäckning.

—	Förändringar under året.

2. Information om utgifter

Producentorganisationer. Följande finansiella information per stödmottagare (producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer):

—	Driftsfond: Sammanlagt belopp, ekonomiskt stöd från unionen, från medlemsstaten (nationellt stöd) och bidrag från producentorganisationer och deras medlemmar.

—	Beskrivning av storleken på det ekonomiska EU-stödet enligt artikel 34 i förordning (EU) nr 1308/2013.

—	Finansiella uppgifter om verksamhetsprogrammet, fördelat på producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer.

—	Värdet av saluförd produktion. Sammanlagt och fördelat mellan de olika juridiska personer som ingår i producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer.

—	Utgifter för verksamhetsprogrammet, uppdelade efter åtgärder och typer av insatser som valts som stödberättigande.

—	Information om den produktmängd som återtagits, angivet per produkt och månad samt uppdelat på den totala mängd produkter som återtagits från marknaden och den mängd produkter som avsatts för gratis utdelning, uttryckt i ton.

—	Förteckning över de organ som godkänts för det ändamål som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013.

För producentgrupper som har bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007. Följande finansiella information per stödmottagare:

—	Sammanlagt belopp, ekonomiskt stöd från unionen, från medlemsstaten och bidrag från producentorganisationer och deras medlemmar.

—	Stöd från medlemsstaten, med delbelopp för producentgrupper under övergångsperiodens första, andra, tredje, fjärde och femte år.

—	De investeringsutgifter som krävs för att uppnå erkännande enligt artikel 103a.1 b i förordning (EG) nr 1234/2007, fördelade på stöd från unionen respektive bidrag från medlemsstaten och producentgruppen.

—	Värdet av saluförd produktion med delbelopp för producentgrupper under övergångsperiodens första, andra, tredje, fjärde och femte år.

För producentorganisationer och producentgrupper enligt artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013:

—	Värde och volym av den saluförda produktionen och antalet ledamöter.

3. Följande information om genomförandet av den nationella strategin:

—

En sammanfattande beskrivning av utvecklingen av genomförandet av verksamhetsprogrammen med uppdelning på varje slag av åtgärd som avses i artikel 2.1 f. Beskrivningen ska bygga på ekonomiska och gemensamma utfalls- och resultatindikatorer och ska sammanfatta den information som ges i de årliga rapporter om verksamhetsprogrammen som lämnas in av producentorganisationerna.

—	En sammanfattning av resultaten av de utvärderingar av verksamhetsprogrammen som producentorganisationerna överlämnar inklusive kvalitativa bedömningar av resultaten och effekterna av miljöinsatser.

—

En sammanfattning av de större problem som uppstått vid genomförandet och hanteringen av den nationella strategin, eventuellt vidtagna åtgärder och information om huruvida den nationella strategin har uppdaterats och anledningen till uppdateringen. Ett exemplar av den uppdaterade strategin ska bifogas årsrapporten.

DEL B – INFORMATION FÖR RÄKENSKAPSAVSLUTNING

Information om kontroller och administrativa påföljder:

—	Kontroller utförda av medlemsstaterna: Uppgifter om besökta organ och datumen för besöken.

—	Kontrollfrekvens.

—	Resultaten av kontrollerna.

—	Administrativa påföljder.

BILAGA VI

Prismeddelanden som avses i artikel 55.1

Produkt	Typ/sort	Presentation/storlek	Representativa marknader
Tomater	Runda	Storlek 57–100 mm, löst i förpackningar på ca 5–6 kg	Belgien Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Nederländerna Polen Portugal Rumänien
	Kvisttomater	Löst i förpackningar på ca 3–6 kg
	Körsbärstomater	Tråg på ca 250–500 g
Aprikoser	Alla typer och sorter	Storlek 45–50 mm Brickor eller förpackningar på ca 6–10 kg	Bulgarien Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern
Nektariner	Vitt fruktkött	Storlek A/B Brickor eller förpackningar på ca 6–10 kg	Grekland Spanien Frankrike Italien
Nektariner	Gult fruktkött	Storlek A/B Brickor eller förpackningar på ca 6–10 kg	Grekland Spanien Frankrike Italien
Persikor	Vitt fruktkött	Storlek A/B Brickor eller förpackningar på ca 6–10 kg	Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Portugal
Persikor	Gult fruktkött	Storlek A/B Brickor eller förpackningar på ca 6–10 kg	Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Portugal
Bordsdruvor	Alla typer och sorter med kärnor	Brickor eller förpackningar på 1 kg	Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Portugal
	Alla typer och sorter med kärnor	Brickor eller förpackningar på 1 kg
	Alla typer och sorter utan kärnor	Brickor eller förpackningar på 1 kg
Päron	Blanquilla	Storlek 55/60, förpackningar på ca 5–10 kg	Belgien Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Nederländerna Polen Portugal
	Conference	Storlek 60/65, förpackningar på ca 5–10 kg
	Williams	Storlek 65+/75+, förpackningar på ca 5–10 kg
	Rocha	Storlek 65+/75+, förpackningar på ca 5–10 kg
	Abbé Fétel	Storlek 70/75, förpackningar på ca 5–10 kg
	Kaiser	Storlek 70/75, förpackningar på ca 5–10 kg
	Doyenné du Comice	Storlek 75/90, förpackningar på ca 5–10 kg
Äpplen	Golden delicious	Storlek 70/80, förpackningar på ca 5–20 kg	Belgien Tjeckien Tyskland Grekland Spanien Frankrike Österrike
	Braeburn
	Jonagold (eller Jonagored)
	Idared
	Fuji
	Shampion
	Granny smith
	Red delicious och andra röda sorter
	Boskoop
	Gala	Storlek 70/80, förpackningar på ca 5–20 kg	Frankrike Italien Ungern Nederländerna Polen Portugal Rumänien
	Elstar
	Cox orange
Satsumor	Alla sorter	Storlek 1–X-3, förpackningar på ca 10–20 kg	Spanien
Citroner	Alla sorter	Storlek 3–4, förpackningar på ca 10–20 kg	Grekland Spanien Italien
Klementiner	Alla sorter	Storlek 1–X-3, förpackningar på ca 10–20 kg	Grekland Spanien Italien
Mandariner	Alla sorter	Storlek 1–2, förpackningar på ca 10–20 kg	Grekland Spanien Italien Portugal
Apelsiner	Salustiana	Storlek 3–6, kg, förpackningar på ca 10–20 kg	Grekland Spanien Italien Portugal
	Navelinas
	Navelate
	Lanelate
	Valencia late
	Tarocco
	Navelapelsiner
Zucchini/squash	Alla sorter	Storlek 14–21, löst i förpackningen	Grekland Spanien Frankrike Italien Nederländerna
Körsbär	Alla sorters söta körsbär	Storlek 22 och större, löst i förpackningen	Bulgarien Tjeckien Tyskland Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Polen Portugal Rumänien
Slanggurkor	Slanggurka	Storlek 350–500 g, ordnade i förpackningen	Bulgarien Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Nederländerna Polen
Vitlök	Vit	Storlek 50–60 mm. Förpackningar på ca 2–5 kg	Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern
	Rosa	Storlek 45–55 mm. Förpackningar på ca 2–5 kg
	Vår	Storlek 50–60 mm. Förpackningar på ca 2–5 kg
Plommon	Alla typer och sorter	Storlek 35 mm och större	Bulgarien Tyskland Spanien Frankrike Italien Ungern Polen Rumänien
		Storlek 35 mm och större
		Storlek 40 mm och större
		Storlek 40 mm och större
Paprika	Alla typer och sorter	Storlek 70 mm och större	Bulgarien Grekland Spanien Italien Ungern Nederländerna Portugal
		Storlek 50 mm och större
		Storlek 40 mm och större
Sallat	Alla typer och sorter	Storlek 400 g och större. Förpackningar om 8–12 stycken	Tyskland Grekland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Portugal Förenade kungariket
Sallat	Alla typer och sorter	Storlek 400 g och större. Förpackningar om 8–12 stycken
Jordgubbar	Alla sorter	Förpackningar med en vikt på 250/500 g	Belgien Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Polen Portugal Förenade kungariket
Odlad svamp	Med knuten hatt	Storlek ”medelstor” (30–65 mm)	Irland Spanien Frankrike Ungern Nederländerna Polen Förenade kungariket
Kiwi	Hayward	Storlek 105–125 g Förpackningar på ca 3–10 kg	Grekland Frankrike Italien Portugal
Blomkål	Alla typer och sorter	Storlek 16–20 mm	Tyskland Spanien Frankrike Italien Polen
Sparris	Alla typer och sorter	Storlek 10–16/ 16+	Tyskland Spanien Frankrike Nederländerna Polen
Äggplanta (aubergine)	Alla typer och sorter	Storlek 40+/ 70+	Spanien Italien Rumänien
Morötter	Alla typer och sorter	gängse normer inom den representativa marknaden	Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Polen Förenade kungariket
Kepalök	Alla typer och sorter	Storlek 40–80	Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Polen Förenade kungariket
Bönor	Alla typer och sorter	gängse normer inom den representativa marknaden	Belgien Grekland Spanien Frankrike Italien Polen
Purjolök	Alla typer och sorter	gängse normer inom den representativa marknaden	Belgien Tyskland Spanien Frankrike Nederländerna Polen
Vattenmeloner	Alla typer och sorter	gängse normer inom den representativa marknaden	Grekland Spanien Italien Ungern Rumänien
Meloner	Alla typer och sorter	gängse normer inom den representativa marknaden	Grekland Spanien Frankrike Italien
Kål	Alla typer och sorter	gängse normer inom den representativa marknaden	Tyskland Grekland Spanien Frankrike Polen Rumänien Förenade kungariket

BILAGA VII

Förteckning över produkter för det ingångsprissystem som anges i avdelning III

Utan att tillämpningen av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen påverkas ska varuslaget endast anses som vägledande. Vid tillämpningen av denna bilaga ska omfattningen av de arrangemang som anges i avdelning III avgöras genom KN-numrens omfattning vid den tidpunkt då den här förordningen antogs. När KN-numret föregås av ”ex” ska tillämpningsområdet för tilläggstullen fastställas på grundval av såväl KN-numrets och varuslagets omfattning som motsvarande tillämpningsperiod.

DEL A

KN-nr	Beskrivning	Tillämpningsperiod
ex 0702 00 00	Tomater	1 januari–31 december
ex 0707 00 05	Gurkor (1)	1 januari–31 december
ex 0709 90 80	Kronärtskockor	1 november–30 juni
0709 90 70	Zucchini/squash	1 januari–31 december
ex 0805 10 20	Apelsiner, färska	1 december–31 maj
ex 0805 20 10	Klementiner	1 november–slutet av februari
ex 0805 20 30 ex 0805 20 50 ex 0805 20 70 ex 0805 20 90	Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas) wilkings och liknande citrushybrider	1 november–slutet av februari
ex 0805 50 10	Citroner (Citrus limon, Citrus limonum)	1 juni–31 maj
ex 0806 10 10	Bordsdruvor	21 juli–20 november
ex 0808 10 80	Äpplen	1 juli–30 juni
ex 0808 20 50	Päron	1 juli–30 april
ex 0809 10 00	Aprikoser	1 juni–31 juli
ex 0809 20 95	Körsbär, utom surkörsbär	21 maj–10 augusti
ex 0809 30 10 ex 0809 30 90	Persikor, inbegripet nektariner	11 juni–30 september
ex 0809 40 05	Plommon	11 juni–30 september

DEL B

KN-nr	Beskrivning	Tillämpningsperiod
ex 0707 00 05	Gurkor avsedda för bearbetning	1 maj–31 oktober
ex 0809 20 05	Surkörsbär (Prunus cerasus)	21 maj–10 augusti

25.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/57

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/892

av den 13 mars 2017

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 1308/2013 har ersatt rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (3) och fastställer nya bestämmelser om sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. Genom förordningen ges kommissionen också befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter på det området. Dessa rättsakter bör ersätta vissa bestämmelser i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (4). Den förordningen ändras genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 (5).

(2)

För att optimera användningen av de ekonomiska resurserna och förbättra strategins kvalitet bör bestämmelser fastställas för att ange struktur och innehåll för den nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram och det nationella ramverket för miljöåtgärder. De miljöinsatser som får ingå i det nationella ramverket och de krav som ska uppfyllas bör fastställas för att förenkla utarbetandet och genomförandet av dessa insatser.

(3)	Vidare bör bestämmelser fastställas rörande innehållet i verksamhetsprogrammen, vilka handlingar som ska lämnas in, tidsgränser för inlämnandet samt genomförandeperioder för verksamhetsprogrammen.

(4)

För att säkerställa att stödordningen tillämpas på ett korrekt sätt med avseende på producentorganisationer, bör bestämmelser om vilken information som ska ingå i stödansökningarna samt förfaranden för utbetalningen av stödet fastställas. För att förhindra likviditetssvårigheter bör ett system med förskottsbetalningar tillsammans med lämpliga säkerheter ställas till producentorganisationernas förfogande. Av liknande skäl bör det finnas tillgång till ett alternativt system för ersättning för redan uppkomna utgifter.

(5)	Eftersom frukt- och grönsaksproduktionen är oförutsägbar och produkterna är lättfördärvliga, kan överskott på marknaden, även om de är begränsade, skapa betydande marknadsstörningar. Därför behöver genomförandebestämmelser rörande krisförebyggande och krishantering fastställas.

(6)

Närmare bestämmelser bör fastställas beträffande det nationella ekonomiska stöd som medlemsstaterna får bevilja i regioner i unionen där producenternas organisationsgrad är särskilt låg. Förfaranden bör fastställas för godkännande av sådant nationellt ekonomiskt stöd samt för godkännande av unionens ersättning och beloppet av denna. Dessutom bör ersättningsnivån fastställas.

(7)

Bestämmelser om typ och format för vissa uppgifter som ska lämnas för tillämpningen av förordning (EU) nr 1308/2013, delegerad förordning (EU) 2017/891 och den här förordningen bör fastställas. De bestämmelserna bör också omfatta uppgifter från producenter och producentorganisationer till medlemsstaterna och från medlemsstaterna till kommissionen.

(8)	Bestämmelser bör fastställas rörande de administrativa kontroller och kontroller på plats som är nödvändiga för att säkerställa en korrekt tillämpning av förordning (EU) nr 1308/2013 inom sektorn för frukt och grönsaker.

(9)	Vid tillämpningen av artikel 59.6 i förordning (EU) nr 1306/2013 behöver bestämmelser om rättelse av uppenbara fel i stödansökningar, anmälningar, meddelanden, anspråk eller begäranden fastställas.

(10)

Bestämmelser bör fastställas rörande ekonomiska bidrag från producenter som inte är medlemmar i producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer men för vilka bestämmelser gjorts bindande som är överenskomna med organisationer eller sammanslutningar som anses vara representativa för en viss ekonomisk sektor.

(11)

Standardimportvärden bör beräknas på grundval av det vägda genomsnittet av de genomsnittliga representativa priserna på importerade produkter som säljs på medlemsstaternas importmarknader, med hjälp av de uppgifter om dessa priser och om importerade kvantiteter av de berörda produkterna som medlemsstaterna meddelat kommissionen i enlighet med artikel 74 i delegerad förordning (EU) 2017/891 . Bestämmelser bör fastställas för de fall där inga genomsnittliga representativa prisuppgifter finns för produkter av ett visst ursprung.

(12)

Närmare bestämmelser bör fastställas rörande den importtull som för vissa produkter får tas ut utöver den importtull som anges i Gemensamma tulltaxan. Det bör föreskrivas att tilläggsimporttull får tas ut om de importerade kvantiteterna av de berörda produkterna överskrider en viss fastställd tröskelnivå per produkt och tillämpningsperiod. Varor under transport till unionen är befriade från tilläggsimporttull, och särskilda bestämmelser bör därför antas för sådana varor.

(13)	Denna förordning bör träda i kraft och tillämpas från och med den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(14)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

PRODUCENTORGANISATIONER

AVSNITT 1

Inledande bestämmelser

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, med undantag för handelsnormer.

2. Kapitlen I–V ska endast tillämpas på de produkter inom sektorn för frukt och grönsaker som avses i artikel 1.2 i) i förordning (EU) nr 1308/2013 och på sådana produkter som endast är avsedda för bearbetning.

AVSNITT 2

Verksamhetsprogram

Artikel 2

Nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram

Struktur och innehåll för den nationella strategi som avses i artikel 36.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska upprättas i enlighet med riktlinjerna i bilaga I.

Artikel 3

Nationellt ramverk för miljöinsatser samt stödberättigande investeringar

1. Ett separat avsnitt i det nationella ramverk som avses i artikel 36.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska innehålla de krav som anges i artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (6) och som ska uppfyllas av de miljöinsatser som väljs ut inom ramen för ett verksamhetsprogram.

Det nationella ramverket ska omfatta en icke-uttömmande förteckning över miljöinsatser samt de villkor som gäller för dem i medlemsstaten vid tillämpning av artikel 33.5 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Den förteckning som avses i andra stycket får omfatta följande typer av miljöinsatser:

a)	Insatser som är identiska med åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk eller om ekologiskt jordbruk enligt artiklarna 28 respektive 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 och som fastställs i den berörda medlemsstatens landsbygdsprogram.

b)	Investeringar som gynnar miljön.

Andra insatser som gynnar miljön, inklusive insatser som inte är direkt eller indirekt knutna till ett särskilt jordbruksskifte men som är kopplade till sektorn för frukt och grönsaker, under förutsättning att de bidrar till markskydd, vatten- eller energibesparing, förbättring eller bevarande av vattenkvalitet, livsmiljöer eller skydd av biologisk mångfald, begränsning av klimatförändring samt minskning av avfall eller förbättrad avfallshantering.

För varje miljöinsats som avses i tredje stycket b och c ska det nationella ramverket innehålla

a)	motiveringen för insatsen på grundval av dess miljöpåverkan, och

b)	det eller de specifika åtaganden som insatsen innebär.

Det nationella ramverket ska innehålla minst en insats för tillämpning av metoder för integrerat växtskydd.

2. Miljöinsatser som är identiska med åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk eller om ekologiskt jordbruk som får stöd inom ramen för ett landsbygdsprogram ska ha samma varaktighet som de åtagandena. Om en insats varaktighet överskrider det ursprungliga verksamhetsprogrammets varaktighet, ska insatsen fortsätta inom ramen för nästa verksamhetsprogram.

Medlemsstaterna får tillåta kortare varaktighet för miljöinsatser och även avbrytande av dessa i vederbörligen motiverade fall, särskilt med beaktande av resultaten av den utvärdering under det näst sista året av genomförandet av verksamhetsprogrammet som avses i artikel 57.3 i delegerad förordning (EU) 2017/891.

3. Investeringar som gynnar miljön och som gjorts på plats hos producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller dotterbolag som uppfyller det krav på 90 % som avses i artikel 22.8 i delegerad förordning (EU) 2017/891, eller på plats hos deras producentmedlemmar, ska vara stödberättigande om de

a)	skulle kunna leda till en minskning av nuvarande användning av insatsvaror för produktion, utsläpp av föroreningar eller avfall från produktionsprocessen, eller

b)	skulle kunna leda till att användningen av fossila energikällor ersätts med förnybara energikällor, eller

c)	skulle kunna leda till en minskning av miljöriskerna i samband med användningen av vissa insatsvaror för produktion, inklusive växtskyddsmedel eller gödselmedel, eller

d)	leder till en förbättring av miljön, eller

e)	är kopplade till icke-produktiva investeringar som krävs för att uppnå målen för ett åtagande om miljö- och klimatvänligt jordbruk eller om ekologiskt jordbruk, särskilt när dessa mål avser skyddet av livsmiljöer och biologisk mångfald.

4. Investeringar som avses i punkt 3 a ska vara stödberättigande om de leder till en minskning på minst 15 %, beräknat över hela avskrivningsperioden för investeringen jämfört med den tidigare situationen, av

a)	användningen av insatsvaror som är icke-förnybara naturresurser, såsom vatten eller fossila bränslen, eller en möjlig källa till miljöföroreningar, såsom gödselmedel, växtskyddsmedel eller vissa typer av energikällor,

b)	utsläppen av föroreningar i luft, mark eller vatten från produktionsprocessen, eller

c)	genereringen av avfall, inklusive avloppsvatten, från produktionsprocessen.

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna godta investeringar som leder till en minskning på minst 7 %, beräknat över hela avskrivningsperioden för investeringen jämfört med den tidigare situationen, under förutsättning att dessa investeringar ger minst en ytterligare miljöfördel.

Den förväntade minskningen och, i tillämpliga fall, den förväntade ytterligare miljöfördelen ska visas i förväg genom projektspecifikationer eller annan teknisk dokumentation som ska läggas fram av producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer samtidigt som förslaget till verksamhetsprogram eller ändring av ett sådant program lämnas in för godkännande, och som ska visa de resultat som skulle kunna uppnås genom investeringen, vilket ska styrkas genom den tekniska dokumentationen eller genom ett intyg av ett oberoende, kvalificerat organ eller en oberoende, kvalificerad expert som godkänts av medlemsstaten.

Investeringar för att uppnå en minskning av vattenanvändningen ska

a)	leda till en minskning på minst 5 % av vattenanvändningen i droppbevattningssystem eller liknande system jämfört med förbrukningen före investeringen, och

b)	inte medföra en nettoutvidgning av den bevattnade arealen, om inte den totala vattenförbrukningen för bevattningsändamål på hela jordbruksföretaget, inbegripet den utvidgade delen, uppgår till högst den genomsnittliga vattenförbrukningen för de fem år som föregick investeringen.

5. Investeringar som avses i punkt 3 b och som avser system för energiproduktion ska vara stödberättigande om den mängd energi som produceras inte överstiger den mängd som producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, dotterbolaget eller de medlemmar i producentorganisationen som gynnas av investeringen i förväg uppskattas kunna använda på årsbasis för insatser som avser frukt och grönsaker.

6. De investeringar som avses i punkt 3 c och d ska vara stödberättigande om de bidrar till markskydd, vatten- eller energibesparing, förbättring eller bevarande av vattenkvalitet, livsmiljöer eller skydd biologisk mångfald, begränsning av klimatförändring samt minskning av avfall eller förbättrad avfallshantering, även om deras bidrag inte kan kvantifieras.

Producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer ska tillhandahålla bevisning för de förväntade positiva bidragen till ett eller flera miljömål samtidigt som förslaget till verksamhetsprogram eller ändring av ett sådant program lämnas in för godkännande. Den nationella behöriga myndigheten får kräva att bevisning ska tillhandahållas i form av projektspecifikationer för vilka ett intyg utfärdats av ett oberoende, kvalificerat organ eller en oberoende, kvalificerad expert inom de berörda miljöområdena.

7. Följande regler ska gälla för miljöinsatser:

Olika miljöinsatser får kombineras, under förutsättning att de kompletterar varandra och är förenliga med varandra. Om andra miljöinsatser än investeringar i fysiska tillgångar kombineras, ska stödnivån bestämmas med hänsyn till det specifika inkomstbortfall och de specifika merkostnader som följer av kombinationen.

b)	Åtaganden att begränsa användningen av gödselmedel, växtskyddsmedel eller andra insatsvaror ska godkännas endast om dessa begränsningar kan bedömas på ett sätt som ger garantier för att åtagandena respekteras.

c)	Investeringar som gynnar miljön och som avses i punkt 3 ska vara fullt stödberättigande.

Artikel 4

Verksamhetsprogrammens innehåll

1. I ett verksamhetsprogram ska följande ingå:

a)	En beskrivning av utgångsläget, i tillämpliga fall baserad på de gemensamma utgångsindikatorer som anges i punkt 5 i bilaga II.

Programmets mål, inbegripet möjligheterna att utveckla produktion och avsättning, med en förklaring av hur programmet avses bidra till och överensstämmer med målen för den nationella strategin, bland annat när det gäller balansen mellan olika verksamheter. Målbeskrivningen ska innehålla mätbara mål för att underlätta övervakningen av hur genomförandet av programmet fortlöper.

c)	De föreslagna åtgärderna, inbegripet insatser för krisförebyggande och krishantering.

d)	Programmets varaktighet.

Finansiella aspekter, närmare bestämt

i)	beräkningssätt och nivå på ekonomiska bidrag,

ii)	finansieringsförfarandet för driftsfonden,

iii)	nödvändig information för att motivera olika avgiftsnivåer, och

iv)	budget och tidsplan för åtgärderna under varje år som programmet genomförs.

2. I ett verksamhetsprogram ska följande anges:

I vilken utsträckning de olika åtgärderna kompletterar och är förenliga med andra åtgärder, inklusive åtgärder som finansieras eller är stödberättigande inom ramen för andra unionsfonder, särskilt enligt förordning (EU) nr 1305/2013 och program för säljfrämjande åtgärder som godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 (7). I tillämpliga fall ska även åtgärder som genomförts inom tidigare verksamhetsprogram särskilt anges.

b)	Att de inte medför någon risk för dubbel finansiering från unionsfonder.

Artikel 5

Handlingar som ska lämnas in tillsammans med verksamhetsprogrammet

Verksamhetsprogram ska åtföljas av följande:

a)	Handlingar som styrker att en driftsfond har inrättats.

b)	Ett skriftligt åtagande från producentorganisationen att iaktta bestämmelserna i förordning (EU) nr 1308/2013, delegerad förordning (EU) 2017/891 och den här förordningen.

Ett skriftligt åtagande från producentorganisationen att den inte, vare sig direkt eller indirekt, har tagit emot eller kommer att ta emot något annat stöd från unionen eller nationellt stöd för de insatser som berättigar till stöd enligt förordning (EU) nr 1308/2013 inom sektorn för frukt och grönsaker.

Artikel 6

Tidsfrist för inlämnande

1. En producentorganisation ska lämna in ett verksamhetsprogram för godkännande till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där producentorganisationen har sitt säte senast den 15 september året före det år då programmet ska genomföras. Medlemsstaterna får emellertid fastställa ett senare datum än den 15 september.

2. När en juridisk person eller en klart definierad del av en juridisk person, däribland en producentgrupp som bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 eller en producentgrupp som avses i artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013, lämnar in en ansökan om att bli erkänd som producentorganisation, får den samtidigt lämna in sitt verksamhetsprogram enligt punkt 1 för godkännande. Verksamhetsprogrammet får godkännas endast om erkännandet har beviljats senast den dag som anges i artikel 33.2 i delegerad förordning (EU) 2017/891.

Artikel 7

Genomförandeperioder för verksamhetsprogram

1. Verksamhetsprogram ska genomföras i ettårsperioder som löper från och med den 1 januari till och med den 31 december.

2. Genomförandet av verksamhetsprogram som godkänts senast den 15 december ska börja den 1 januari året efter godkännandet.

Genomförandet av program som godkänts efter den 15 december ska skjutas upp ett år.

3. Genom undantag från punkt 2 ska, i fall då artikel 33.2 tredje stycket eller artikel 34.1 andra stycket i delegerad förordning (EU) 2017/891 är tillämplig, verksamhetsprogram som godkänts i enlighet med dessa bestämmelser genomföras med början senast den 31 januari året efter godkännandet.

AVSNITT 3

Stöd

Artikel 8

Godkänt stödbelopp

Medlemsstaterna ska senast den 15 december året före det år för vilket stöd begärs meddela producentorganisationerna och sammanslutningarna av producentorganisationer det godkända stödbeloppet.

Genom undantag från första stycket ska, i fall då artikel 33.2 tredje stycket eller artikel 34.1 andra stycket i delegerad förordning (EU) 2017/891 är tillämplig, medlemsstaterna meddela dessa organisationer och sammanslutningar det godkända stödbeloppet senast den 20 januari det år för vilket stöd begärs.

Artikel 9

Stödansökningar

1. Producentorganisationerna ska senast den 15 februari året efter det år för vilket stöd begärs lämna in sina ansökningar om stöd eller om utbetalning av restbeloppet till den behöriga myndigheten i medlemsstaten för varje verksamhetsprogram för vilket stöd begärs.

2. Stödansökningarna ska åtföljas av styrkande handlingar som visar följande:

a)	Det stöd som begärs.

b)	Värdet av den saluförda produktionen.

c)	De ekonomiska bidrag som erlagts av medlemmarna och de som erlagts av producentorganisationen.

d)	De utgifter som uppkommit med anledning av verksamhetsprogrammet.

e)	Utgifter för krisförebyggande och krishantering, uppdelade på insatser.

f)	Den andel av driftsfonden som använts för krisförebyggande och krishantering, uppdelad på insatser.

g)	Att artiklarna 33.3, 33.5 första stycket och 34 i förordning (EU) nr 1308/2013 efterlevts.

h)	Ett skriftligt åtagande från producentorganisationen om att den inte har tagit emot något annat stöd från unionen eller nationellt stöd för de åtgärder eller den verksamhet som berättigar till stöd enligt förordning (EU) nr 1308/2013 inom sektorn för frukt och grönsaker.

i)	Vid ansökningar om utbetalning som grundar sig på schablonbelopp eller skalor för enhetskostnader enligt artikel 31.2 i delegerad förordning (EU) 2017/891, att den berörda insatsen har genomförts.

j)	Årsrapporten enligt artikel 21.

3. Stödansökningarna får omfatta utgifter som planerats men inte uppkommit, om det kan bevisas

a)	att aktiviteterna, av skäl som står utanför den berörda producentorganisationens kontroll, inte har kunnat genomföras senast den 31 december under det år då verksamhetsprogrammet genomfördes,

b)	att aktiviteterna kan genomföras senast den 30 april året efter det år för vilket stöd begärs, och

c)	att motsvarande belopp i form av bidrag från producentorganisationen fortfarande finns att tillgå i driftsfonden.

Stödet ska betalas ut och den säkerhet som ställts i enlighet med artikel 11.2 ska frisläppas endast under förutsättning att det, senast den 30 april året efter det år för vilket utgifterna hade planerats, kan bevisas att de planerade utgifter som avses i led b i första stycket i denna punkt har genomförts och att stödberättigandet kan styrkas.

4. I välmotiverade undantagsfall får medlemsstatens behöriga myndighet godkänna ansökningar efter det datum som anges i punkt 1, om erforderliga kontroller har genomförts och tidsfristen för betalning enligt artikel 10 iakttas. Om ansökningar lämnas in efter den dag som anges i punkt 1 ska stödet sänkas med 1 % för varje dags försening.

5. Sammanslutningar av producentorganisationer får lämna in en stödansökan enligt punkt 1 endast i de medlemmars namn och på de medlemmars vägnar som är producentorganisationer som har erkänts i samma medlemsstat som erkänt sammanslutningen av producentorganisationer, under förutsättning att de styrkande handlingar som avses i punkt 2 lämnas in för varje medlem. Producentorganisationerna ska vara slutmottagarna av stödet.

6. Producentorganisationer som är medlemmar i gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer ska ansöka om stöd i den medlemsstat där de är erkända när det gäller insatser som genomförs på den medlemsstatens territorium. Den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer ska lämna en kopia av ansökan till den medlemsstat där den har sitt säte.

7. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 får gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer lämna in en stödansökan i den medlemsstat där sammanslutningen har sitt säte när det gäller insatser som genomförs av sammanslutningen, under förutsättning att det inte föreligger någon risk för dubbelfinansiering.

Artikel 10

Utbetalning av stöd

Medlemsstaterna ska betala ut stödet senast den 15 oktober året efter det att programmet har genomförts.

Artikel 11

Förskottsbetalningar

1. Ansökningar om förskott får lämnas in på det sätt som medlemsstaterna beslutar, antingen var tredje månad i januari, april, juli och oktober eller var fjärde månad i januari, maj och september.

De samlade förskottsbetalningarna för ett visst år får inte överstiga 80 % av det stödbelopp som ursprungligen godkändes för verksamhetsprogrammet.

2. Förskottsbetalningar ska göras under förutsättning att det ställs en säkerhet motsvarande 110 % av förskottet i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 (8).

3. Medlemsstaterna får fastställa minimibelopp och tidsfrister för förskottsbetalningar.

Artikel 12

Delbetalningar

1. Medlemsstaterna får tillåta producentorganisationerna att ansöka om utbetalning av en del av stödet som motsvarar de belopp som redan använts för verksamhetsprogrammet.

2. Ansökningar får lämnas in vid valfri tidpunkt men inte mer än tre gånger under ett och samma år. De ska åtföljas av relevanta styrkande handlingar, såsom fakturor och betalningsbevis.

3. Utbetalningarna till följd av ansökningar om delbetalning får inte överstiga 80 % av den del av stödet som motsvarar de belopp som redan använts för verksamhetsprogrammet under den berörda perioden. Medlemsstaterna får fastställa minimibelopp för delbetalningarna och tidsfrister för ansökningarna.

KAPITEL II

ÅTGÄRDER FÖR KRISFÖREBYGGANDE OCH KRISHANTERING

Artikel 13

Utbildningsåtgärder och utbyte av bästa praxis

Medlemsstaterna ska anta bestämmelser om de villkor som ska vara uppfyllda för att utbildningsåtgärder och utbyte av bästa praxis ska anses som åtgärder för krisförebyggande och krishantering.

Artikel 14

Marknadsförings- och kommunikationsåtgärder

1. Medlemsstaterna ska anta bestämmelser om de villkor som ska uppfyllas av marknadsförings- och kommunikationsåtgärder, oavsett om dessa åtgärder har samband med åtgärder för krisförebyggande eller krishantering. Bestämmelserna ska göra det möjligt att snabbt tillämpa åtgärderna vid behov.

2. Insatser inom ramen för marknadsförings- och kommunikationsåtgärder ska vara komplement till eventuella pågående marknadsförings- och kommunikationsåtgärder som den berörda producentorganisationen genomför inom ramen för sitt verksamhetsprogram, men som inte avser krisförebyggande och krishantering.

Artikel 15

Handelsnormer för produkter som återtagits

1. En produkt som har återtagits från marknaden ska överensstämma med de handelsnormer för den produkten som avses i avdelning II i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, med undantag för bestämmelser som gäller presentation och märkning av produkten. Om produkter återtas i bulk ska minimikraven för klass II vara uppfyllda.

Miniprodukter enligt definitionen i den relevanta handelsnormen ska dock överensstämma med den tillämpliga handelsnormen, inbegripet bestämmelserna om presentation och märkning av produkten.

2. Om en handelsnorm inte har fastställts för en viss produkt, ska minimikraven enligt bilaga III vara uppfyllda. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare krav som kompletterar dessa minimikrav.

Artikel 16

Transportkostnader för gratis utdelning

1. Kostnader för landtransport för gratis utdelning av alla produkter som återtagits från marknaden ska vara stödberättigande inom verksamhetsprogrammet på grundval av den skala för enhetskostnader som baseras på avståndet mellan den plats där återtaget sker och leveransplatsen enligt bilaga IV.

Vid sjötransport ska medlemsstaterna fastställa avståndet mellan den plats där återtaget sker och leveransplatsen. Ersättningen får inte överstiga kostnaderna för den kortaste landtransporten mellan lastningsorten och den slutliga leveransplatsen, om landtransport är möjlig. En korrektionsfaktor på 0,6 ska tillämpas på de belopp som anges i bilaga IV.

Vid kombinerad transport ska den tillämpliga transportkostnaden vara summan av de kostnader som motsvarar transportsträckan på land plus 60 % av kostnadsökningen om hela transportsträckan hade varit på land, i enlighet med bilaga IV.

2. Ersättningen för transportkostnaderna ska betalas till den part som faktiskt har burit kostnaderna för transporten i fråga.

Ersättningen ska endast betalas ut mot uppvisande av styrkande handlingar innehållande

a)	namnen på de mottagande organisationerna,

b)	uppgift om kvantiteter av de berörda produkterna,

c)	bevis för att de mottagande organisationerna har övertagit produkterna och uppgift om vilka transportmedel som använts, och

d)	uppgift om avståndet mellan platsen för återtaget och leveransplatsen.

Artikel 17

Sorterings- och förpackningskostnader för gratis utdelning

1. Kostnaderna för sortering och förpackning av frukt och grönsaker som återtagits från marknaden och som är avsedda att delas ut gratis ska vara stödberättigande inom verksamhetsprogrammen. För produkter i förpackningar som väger mindre än 25 kg netto ska schablonbeloppen enligt bilaga V tillämpas.

2. Förpackningar med produkter avsedda att delas ut gratis ska vara försedda med Europeiska unionens emblem och den text som anges i bilaga VI på ett eller flera språk.

3. Ersättning för kostnaderna för sortering och förpackning ska betalas ut till den producentorganisation som genomfört de aktiviteterna.

Ersättningen ska endast betalas ut mot uppvisande av handlingar som styrker

a)	namnen på de mottagande organisationerna,

b)	uppgift om kvantiteter av de berörda produkterna, och

c)	bevis för att de mottagande organisationerna har övertagit produkterna och uppgift om produkternas presentationsform.

KAPITEL III

NATIONELLT EKONOMISKT STÖD

Artikel 18

Tillstånd att betala ut nationellt ekonomiskt stöd

1. Medlemsstaterna ska senast den 31 januari det berörda året ansöka om tillstånd hos kommissionen att betala ut nationellt ekonomiskt stöd enligt artikel 35.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 till verksamhetsprogram som ska genomföras under ett visst kalenderår.

Ansökan ska åtföljas av styrkande handlingar som visar

a)	att producenternas organisationsgrad i den berörda regionen är särskilt låg, i enlighet med artikel 52 i delegerad förordning (EU) 2017/891,

b)	att det endast ges stöd till sådana produkter inom sektorn för frukt och grönsaker som producerats i den regionen, och

c)	uppgifter om de berörda producentorganisationerna, det aktuella stödbeloppet och andelen ekonomiska bidrag som lämnas enligt artikel 32.1 i förordning (EU) nr 1308/2013.

2. Kommissionen ska bevilja eller avslå ansökan genom ett beslut inom tre månader. Denna period ska börja löpa dagen efter det att kommissionen mottagit en fullständig ansökan från en medlemsstat. Om kommissionen inte begär ytterligare information inom tremånadersperioden ska ansökan anses vara fullständig.

Artikel 19

Ansökan om och utbetalning av nationellt ekonomiskt stöd

1. Artiklarna 9 och 10 ska i tillämpliga delar gälla ansökningar om och utbetalning av nationellt ekonomiskt stöd.

2. Medlemsstaterna får anta kompletterande regler för utbetalningen av nationellt ekonomiskt stöd, inbegripet möjligheten till förskottsbetalningar och delbetalningar.

Artikel 20

Ersättning från unionen för det nationella ekonomiska stödet

1. Före den 1 januari det andra året efter verksamhetsprogrammets genomförandeår får medlemsstaterna begära unionsersättning för det godkända nationella ekonomiska stöd som faktiskt betalats ut till producentorganisationer.

Begäran ska åtföljas av styrkande handlingar som visar att villkoren i artikel 35.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 har varit uppfyllda under tre av de senaste fyra åren.

Vid beräkningen av producenternas organisationsgrad inom sektorn för frukt och grönsaker ska värdet på frukt- och grönsaksproduktionen från producentgrupper som bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 också beaktas.

Begäran om ersättning från unionen för det nationella ekonomiska stödet ska också innehålla följande:

a)	Uppgifter om de berörda producentorganisationerna.

b)	Beloppet av det stöd som betalats ut, som för varje producentorganisation ska vara begränsat till det belopp som ursprungligen godkänts.

c)	En beskrivning av driftsfonden som visar det totala beloppet, unionens ekonomiska stöd, det nationella ekonomiska stödet och bidrag från producentorganisationer och deras medlemmar.

2. Kommissionen ska bevilja eller avslå begäran.

Begäran ska avslås om reglerna för godkännande och ersättning av nationellt ekonomiskt stöd inte har efterlevts eller om reglerna för producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram i den här förordningen eller i förordning (EU) nr 1308/2013 inte har efterlevts.

3. Om unionsersättning för stödet har godkänts ska de stödberättigande utgifterna redovisas för kommissionen enligt förfarandet i artikel 11 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 (9).

4. Unionens andel av ersättningen för nationellt ekonomiskt stöd får inte överskrida 60 % av det nationella ekonomiska stöd som producentorganisationen beviljats. Ersättningsbeloppet får inte överskrida 48 % av det ekonomiska stöd som avses i artikel 32.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013.

KAPITEL IV

INFORMATION, RAPPORTER OCH KONTROLLER

AVSNITT 1

Information och rapporter

Artikel 21

Information och årsrapporter från producentgrupper, producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer samt årsrapporter från medlemsstaterna

1. På begäran av medlemsstatens behöriga myndighet ska producentgrupper som bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007, erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer tillhandahålla all relevant information som behövs för utarbetandet av den årsrapport som avses i artikel 54 b i delegerad förordning (EU) 2017/891. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att samla in uppgifter om antalet medlemmar i samt volymen och värdet av den saluförda produktionen från producentorganisationer som inte har lagt fram något verksamhetsprogram. Producentorganisationer och producentgrupper som avses i artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska anmodas att lämna uppgifter om antalet medlemmar samt volymen och värdet av den saluförda produktionen.

2. Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer ska lämna in årsrapporter om genomförandet av sina verksamhetsprogram tillsammans med sina stödansökningar.

Årsrapporterna ska ta upp följande:

a)	Det verksamhetsprogram som genomförts under det föregående året.

b)	Större ändringar av verksamhetsprogrammet.

c)	Skillnader mellan det beräknade stödet och det stöd man ansökt om.

3. I årsrapporten från producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer ska följande anges:

Vad verksamhetsprogrammet har åstadkommit, baserat på indikatorerna i bilaga II och, i tillämpliga fall, ytterligare indikatorer som anges i den nationella strategin, enligt följande:

i)	Gemensamma utgångsindikatorer och (finansiella) inputindikatorer ska användas i varje årsrapport.

ii)	Resultatindikatorer och utfallsindikatorer ska användas under de två sista åren av verksamhetsprogrammet.

b)	En sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet, samt de åtgärder som vidtagits för att garantera kvaliteten och effektiviteten i genomförandet av programmet.

I tillämpliga fall ska det i årsrapporten anges vilka åtgärder som har vidtagits enligt den nationella strategin och med tillämpning av artikel 33.6 i förordning (EU) nr 1308/2013 för att skydda miljön mot möjlig ökad belastning till följd av investeringar som fått stöd inom ramen för verksamhetsprogrammet.

4. Årsrapporten från producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer för det näst sista året av ett verksamhetsprogram ska visa i vilken utsträckning programmets målsättningar har uppnåtts. I denna rapport ska också anges vilka faktorer som bidragit till att genomförandet av programmet lyckats eller misslyckats samt hur dessa faktorer har beaktats i det pågående programmet eller kommer att beaktas i det följande verksamhetsprogrammet.

Medlemsstaterna ska ange uppgifter om fall som avses i första stycket i den årsrapport som avses i artikel 54 b i delegerad förordning (EU) 2017/891.

AVSNITT 2

Kontroller

Artikel 22

Unikt identifieringssystem

Medlemsstaterna ska se till att ett unikt identifieringssystem tillämpas på producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper som bildats i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 med avseende på deras stödansökningar. Identifieringssystemet ska vara förenligt med det system för identifiering av stödmottagare som avses i artikel 73 i förordning (EU) nr 1306/2013.

Artikel 23

Inlämningsförfaranden

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 9, 24 och 25 ska medlemsstaterna fastställa lämpliga förfaranden för inlämnande av stödansökningar, ansökningar om erkännande eller godkännande av verksamhetsprogram samt betalningsansökningar.

Artikel 24

Beviljande av erkännande

1. Innan medlemsstaterna beviljar erkännande av en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer enligt artikel 154.4 a eller 156.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska de utföra administrativa kontroller och kontroller på plats av producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer för att kontrollera att kriterierna för erkännande efterlevs.

2. Medlemsstaterna ska minst en gång vart femte år utföra administrativa kontroller och kontroller på plats, med avseende på kriterierna för erkännande, av alla erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer, även om producentorganisationerna eller sammanslutningarna av producentorganisationer inte genomför ett verksamhetsprogram.

Artikel 25

Godkännande av verksamhetsprogram och ändringar av dessa

1. Innan medlemsstaterna godkänner ett verksamhetsprogram i enlighet med artikel 33 i delegerad förordning (EU) 2017/891, ska de med alla lämpliga medel, inbegripet kontroller på plats, granska det verksamhetsprogram som lämnats in för godkännande och, i tillämpliga fall, begäran om ändring. Kontrollerna ska särskilt avse följande:

a)	Huruvida de uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och e och som ska ingå i förslaget till verksamhetsprogram är korrekta.

b)	Huruvida programmet överensstämmer med artikel 33 i förordning (EU) nr 1308/2013 samt med den nationella strategin och det nationella ramverket.

c)	Huruvida insatserna och de föreslagna utgifterna är stödberättigande.

d)	Huruvida programmet är konsekvent och av tekniskt tillfredsställande kvalitet och huruvida beräkningarna och stödplanen är välgrundade, liksom planen för programmets genomförande.

2. De kontroller som avses i punkt 1 ska bedöma huruvida

a)	målen är mätbara och kan övervakas och uppnås genom de föreslagna insatserna, och

de verksamheter för vilka stödet begärs är förenliga med tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning, särskilt regler för statligt stöd, landsbygdsprogram och program för säljfrämjande åtgärder, samt med obligatoriska normer som fastställs i nationell lagstiftning eller den nationella strategin.

Artikel 26

Administrativa kontroller

1. Enligt förfarandena för administrativa kontroller ska det krävas en registrering av vilka kontroller som utförts, vilka resultat de gett och vilka åtgärder som vidtagits i de fall då avvikelser uppdagats.

2. Innan medlemsstaterna beviljar stöd ska de utföra administrativa kontroller av samtliga stödansökningar.

3. De administrativa kontrollerna av stödansökningar ska i tillämpliga fall omfatta

a)	den årsrapport om genomförandet av verksamhetsprogrammet som lämnats in tillsammans med stödansökan,

b)	värdet av den saluförda produktionen, bidragen till driftsfonden och uppkomna utgifter,

c)	det exakta sambandet mellan de utgifter för vilka ersättning begärs och den produkt och de tjänster som levererats,

d)	huruvida de insatser som vidtagits överensstämmer med insatserna i det godkända verksamhetsprogrammet, och

e)	huruvida de ålagda ekonomiska och andra begränsningarna och stödtaken iakttagits.

4. Utgifter som uppkommit inom ramen för verksamhetsprogrammet ska styrkas med betalningsbevis. Fakturorna ska vara utställda i namn av producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer eller det dotterbolag som uppfyller kravet på 90 % enligt artikel 22.8 i delegerad förordning (EU) 2017/891 eller, med förbehåll för medlemsstatens godkännande, i en eller flera av dess producentmedlemmars namn. Dock ska fakturor som avser personalkostnader enligt punkt 2 i bilaga III till delegerad förordning (EU) 2017/891 vara utställda i namn av producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer eller det dotterbolag som uppfyller kravet på 90 % enligt artikel 22.8 i den förordningen eller, med förbehåll för medlemsstatens godkännande, i namn av kooperativ som är medlemmar i producentorganisationen.

Artikel 27

Kontroller på plats av årliga stödansökningar

1. Medlemsstaterna ska utföra kontroller på plats hos producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och dessas dotterbolag, enligt vad som är tillämpligt, för att säkerställa att villkoren för erkännande och för beviljande av stöd eller utbetalning av restbeloppet för det aktuella året enligt artikel 9.1 är uppfyllda; dessa kontroller ska komplettera de administrativa kontrollerna.

2. Kontrollerna på plats ska avse ett urval motsvarande minst 30 % av det totala belopp för vilket stöd begärts för varje år. Varje producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer som genomför ett verksamhetsprogram ska besökas minst en gång vart tredje år.

3. Medlemsstaterna ska fastställa vilka producentorganisationer som ska kontrolleras på grundval av en riskanalys som ska beakta följande kriterier:

a)	Stödbeloppet.

b)	Resultaten av de kontroller som genomförts under de föregående åren.

c)	En slumpmässigt utvald parameter.

d)	Andra parametrar som medlemsstaterna ska fastställa.

4. Kontroller på plats får aviseras i förhand, förutsatt att detta inte äventyrar syftet med kontrollen.

5. Kontrollerna på plats ska omfatta alla sådana åtaganden och skyldigheter för producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer, dess medlemmar eller dotterbolag, enligt vad som är tillämpligt, som kan kontrolleras under besöket och som inte kunde ha kontrollerats i samband med de administrativa kontrollerna. Kontrollerna på plats ska särskilt avse följande:

a)	Huruvida kriterierna för erkännande iakttas för året i fråga.

b)	Hur insatserna genomförs och huruvida de överensstämmer med det godkända verksamhetsprogrammet,

c)	För ett relevant antal insatser: huruvida utgifterna är förenliga med unionsrätten och de frister som anges i denna iakttas.

d)	Hur driftsfonden används, inklusive de utgifter som anmälts i begäran om förskottsbetalning eller delbetalning, värdet av den saluförda produktionen, bidragen till driftsfonden och deklarerade utgifter som kan styrkas med bokföringsdokument eller motsvarande handlingar.

e)	Huruvida medlemmarna till fullo har levererat produkterna, huruvida tjänster har levererats och huruvida de redovisade utgifterna är riktiga.

f)	Kontroller på sekundär nivå enligt artikel 30 av utgifterna för återtag från marknaden, grön skörd och obärgad skörd.

6. Värdet av den saluförda produktionen ska kontrolleras på grundval av uppgifter i ett bokföringssystem som granskas och certifieras i enlighet med nationell lagstiftning.

I detta syfte får medlemsstaterna besluta att deklarationen av värdet av den saluförda produktionen ska certifieras på samma sätt som bokföringsuppgifterna.

Kontrollen av deklarationen av värdet av den saluförda produktionen får utföras innan den berörda ansökan om stöd lämnas in, men ska utföras senast innan stödet betalas ut.

7. Utom i undantagsfall ska kontrollerna på plats inbegripa att platsen där insatsen genomförs eller, om insatsen är av abstrakt natur, initiativtagaren till insatsen besöks. Det ska i synnerhet göras minst ett besök på enskilda företag tillhörande medlemmar i producentorganisationer som ingår i det urval som avses i punkt 2 för att kontrollera genomförandet av de insatser som äger rum där.

Medlemsstaterna får dock besluta att inte genomföra sådana besök vid mindre insatser eller om de anser att risken är liten för att villkoren för att få stöd inte är uppfyllda eller för att aktiviteten inte har genomförts. Sådana beslut och deras motivering ska dokumenteras. De kriterier för riskanalys som fastställs i punkt 3 ska i tillämpliga delar tillämpas på denna punkt.

8. Endast sådana kontroller som uppfyller samtliga krav i denna artikel får tillgodoräknas i den kontrollfrekvens som anges i punkt 2.

9. Resultatet av kontrollerna på plats ska bedömas för att fastställa huruvida eventuella problem som påträffats är av systemkaraktär och därmed kan innebära en risk för andra liknande insatser, stödmottagare eller organ. Denna bedömning ska också identifiera orsakerna till att sådana situationer uppstått samt vilka ytterligare undersökningar som kan krävas och de korrigerande och förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Om det vid kontrollerna upptäcks betydande oriktigheter i en region eller en del av en region eller hos en särskild producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer, ska medlemsstaten utföra ytterligare kontroller i den berörda regionen eller hos den berörda organisationen eller sammanslutningen under det aktuella året och öka den andel motsvarande ansökningar som ska kontrolleras året därpå.

Artikel 28

Rapporter om kontroller på plats

1. En detaljerad rapport ska upprättas för varje kontroll på plats som ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)	Stödsystemet och den kontrollerade ansökan.

b)	De närvarande personernas namn och befattning.

c)	De kontrollerade insatserna, åtgärderna och handlingarna, inklusive verifieringskedjan och kontrollerade styrkande handlingar.

d)	Resultaten av kontrollen.

2. En företrädare för producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer ska ges möjlighet att underteckna rapporten för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen och för att registrera sina synpunkter. Om oriktigheter konstateras, ska stödmottagaren få en kopia av rapporten.

Artikel 29

Kontroller på primär nivå av återtag från marknaden

1. Medlemsstaterna ska företa kontroller på primär nivå av varje producentorganisations återtag från marknaden, och dessa ska bestå av en dokument- och identitetskontroll, som stöds av en fysisk kontroll, av de återtagna produkternas vikt samt en kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i artikel 15, i enlighet med förfarandet i avdelning II kapitel II i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011. Kontrollen ska äga rum efter det att ett meddelande enligt artikel 44.1 i delegerad förordning (EU) 2017/891 har tagits emot inom de tidsfrister som anges i punkt 2 i samma artikel.

2. Kontrollerna på primär nivå ska för varje produkt omfatta 100 % av den kvantitet produkter som återtagits från marknaden. Efter denna kontroll ska de återtagna produkterna, med undantag av sådana som är avsedda för gratisutdelning, denatureras eller avyttras till bearbetningsindustrin, vilket ska ske i närvaro av de behöriga myndigheterna och på de villkor som medlemsstaten fastställt i enlighet med artikel 46 i delegerad förordning (EU) 2017/891.

3. Genom undantag från punkt 2 får medlemsstaterna när det gäller produkter avsedda för gratisutdelning emellertid kontrollera en mindre procentandel än den som anges i punkt 2, förutsatt att procentandelen inte omfattar mindre än 10 % av producentorganisationens berörda kvantiteter under regleringsåret. Kontrollen får ske i producentorganisationens lokaler eller hos mottagarna av produkterna. Om det vid kontrollerna upptäcks oriktigheter, ska medlemsstaterna utföra ytterligare kontroller.

Artikel 30

Kontroller på sekundär nivå av återtag från marknaden

1. Medlemsstaterna ska företa kontroller på sekundär nivå av återtag i producentorganisationens lokaler och av mottagarna av återtagna produkter på grundval av en riskanalys. Riskanalysen ska inbegripa resultaten av tidigare kontroller på primär och sekundär nivå och ska beakta huruvida producentorganisationen tillämpar ett förfarande för kvalitetssäkring. Riskanalys ska ligga till grund för att fastställa den lägsta godtagbara kontrollfrekvensen på sekundär nivå för varje producentorganisation.

2. De kontroller på sekundär nivå som avses i punkt 1 ska avse följande:

a)	Den specifika lager- och affärsredovisning som ska föras av alla producentorganisationer som gör återtag från marknaden under det aktuella regleringsåret.

b)	De saluförda kvantiteter som deklarerats i stödansökningarna, särskilt genom kontroll av lager- och affärsredovisning och fakturor samt huruvida dessa deklarationer stämmer överens med de berörda producentorganisationernas redovisningsuppgifter och skatteuppgifter.

c)	Räkenskaperna, särskilt genom kontroll av riktigheten av de nettoinkomster som producentorganisationerna deklarerat i sina betalningsansökningar och av andelen eventuella omkostnader i samband med återtagen.

d)	De återtagna produkternas användning enligt betalningsansökan och deras denaturering.

3. Varje kontroll ska omfatta ett stickprov som motsvarar minst 5 % av de kvantiteter som återtagits av producentorganisationen under regleringsåret.

4. I den specifika lager- och affärsredovisning som avses i punkt 2 a ska det för varje produkt som omfattas av återtag från marknaden anges vilka kvantiteter det har varit fråga om, när det gäller följande:

a)	Den produktion som levererats av producentorganisationens medlemmar och av medlemmar i andra producentorganisationer i enlighet med artikel 12.1 b och c i delegerad förordning (EU) 2017/891.

b)	Producentorganisationens försäljning, uppdelad på produkter för färskvarumarknaden och produkter för bearbetning.

c)	Produkter som återtagits från marknaden.

5. Kontrollerna av de återtagna produkternas användning ska omfatta följande:

a)	En stickprovskontroll av den lagerredovisning som mottagarna ska föra och av affärsredovisningen för de berörda välgörenhetsorganisationerna och institutionerna vid tillämpning av artikel 46.2 andra stycket i delegerad förordning (EU) 2017/891.

b)	Kontroll av att gällande miljöbestämmelser efterlevs.

6. Om det vid kontrollerna på sekundär nivå upptäcks oriktigheter, ska medlemsstaternas behöriga myndigheter utföra grundligare kontroller på sekundär nivå för det aktuella året och öka kontrollfrekvensen på sekundär nivå hos berörda producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer året därpå.

Artikel 31

Grön skörd och obärgad skörd

1. Innan en grön skörd äger rum ska medlemsstaterna genom en kontroll på plats kontrollera att de berörda produkterna inte är skadade och att den berörda arealen är väl underhållen. Efter en grön skörd ska medlemsstaten kontrollera att hela den berörda arealen har skördats och att de skördade produkterna har denaturerats.

2. Innan en åtgärd vidtas som innebär att skörd lämnas obärgad ska medlemsstaterna genom en kontroll på plats kontrollera att den berörda arealen är väl underhållen, att delar av skörden inte redan har bärgats och att produkten är välutvecklad och generellt sett skulle ha blivit av sund och god marknadsmässig kvalitet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att produktionen denatureras. Om detta inte är möjligt ska de genom ett eller flera besök på plats under skördesäsongen försäkra sig om att skörden inte bärgas.

3. I de fall då artikel 48.3 andra stycket i delegerad förordning (EU) 2017/891 är tillämplig ska

a)	kravet i punkt 2 första stycket i den här artikeln att delar av skörden inte har bärgats inte gälla, och

b)	medlemsstaterna se till att de frukt- och grönsaksplantor på vilka obärgad skörd och grön skörd har genomförts inte används för ytterligare produktion under samma säsong.

4. Artikel 30.1, 30.2, 30.3 och 30.6 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 32

Gränsöverskridande producentorganisationer

1. Den medlemsstat i vilken en gränsöverskridande producentorganisation har sitt säte ska ha det övergripande ansvaret för att organisera kontrollerna av organisationen med avseende på verksamhetsprogrammet och driftsfonden samt för att tillämpa administrativa påföljder när kontrollerna visar att skyldigheter inte har fullgjorts.

2. De andra medlemsstater som är skyldiga att tillhandahålla administrativt samarbete enligt artikel 14.3 c i delegerad förordning (EU) 2017/891 ska göra de administrativa kontroller och kontroller på plats som den medlemsstat som avses i punkt 1 i denna artikel begär och rapportera resultaten till den. De ska iaktta de tidsfrister som fastställs av den medlemsstat som avses i punkt 1.

3. De regler som gäller i den medlemsstat som avses i punkt 1 ska gälla för producentorganisationen, verksamhetsprogrammet och driftsfonden. När det gäller miljöfrågor och fytosanitära frågor samt krisförebyggande och krishantering ska dock reglerna i den medlemsstat där insatserna i fråga genomförs gälla.

Artikel 33

Gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer

1. Den medlemsstat i vilken en producentorganisation som är medlem i en gränsöverskridande sammanslutning har sitt säte ska ha det övergripande ansvaret för att organisera kontrollerna med avseende på de åtgärder inom ramen för verksamhetsprogrammet som genomförs på dess territorium och med avseende på driftsfonden, samt för att tillämpa administrativa påföljder när kontrollerna visar att skyldigheter inte har fullgjorts.

2. Den medlemsstat som avses i punkt 1 ska samarbeta nära med den medlemsstat där den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer har sitt säte och utan dröjsmål meddela resultaten av de utförda kontrollerna och eventuella administrativa påföljder.

3. Den medlemsstat i vilken den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer har sitt säte ska ha det övergripande ansvaret för att organisera kontrollerna med avseende på de insatser inom ramen för verksamhetsprogrammet som genomförs av den gränsöverskridande sammanslutningen och med avseende på dess driftsfond, samt för att tillämpa administrativa påföljder när kontrollerna visar att skyldigheter inte har fullgjorts. Den ska också säkerställa samordning av kontroller och betalningar med avseende på de insatser inom ramen för verksamhetsprogrammet som genomförs på andra medlemsstaters territorium.

4. Insatserna inom ramen för verksamhetsprogrammen ska följa de nationella bestämmelserna i den medlemsstat där de faktiskt genomförs.

Artikel 34

Kontroller

Utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser i den här förordningen eller annan unionslagstiftning ska medlemsstaterna införa de kontroller och åtgärder som krävs för att säkerställa att förordning (EU) nr 1308/2013, delegerad förordning (EU) 2017/891 och den här förordningen tillämpas korrekt. Dessa kontroller och åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande så att de säkerställer ett adekvat skydd för unionens finansiella intressen.

Medlemsstaterna ska särskilt säkerställa att

a)	alla kriterier för stödberättigande som fastställs genom unionslagstiftning, nationell lagstiftning, den nationella strategin eller det nationella ramverket kan kontrolleras,

b)	medlemsstatens behöriga myndigheter som ansvarar för kontrollerna har tillräckligt många anställda med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra kontrollerna på ett effektivt sätt, och

c)	det föreskrivs kontroller för att undvika oriktig dubbelfinansiering av åtgärder enligt förordning (EU) nr 1308/2013 inom sektorn för frukt och grönsaker och enligt andra ordningar för unionsstöd eller nationellt stöd.

Artikel 35

Uppenbara fel

I händelse av uppenbara fel som även medlemsstatens behöriga myndighet anser är fel, i enlighet med artikel 59.6 i förordning (EU) nr 1306/2013, får varje anmälan, meddelande, anspråk eller begäran som ställs till medlemsstaten enligt förordning (EU) nr 1308/2013, delegerad förordning (EU) 2017/891 eller den här förordningen samt varje stödansökan rättas och ändras när som helst efter det att de har lämnats in.

KAPITEL V

UTVIDGNING AV REGLER

Artikel 36

Ekonomiska bidrag

När en medlemsstat i enlighet med artikel 165 i förordning (EU) nr 1308/2013 beslutar att ekonomiska aktörer som inte är medlemmar i producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer men för vilka bestämmelser gjorts bindande ska ge ett ekonomiskt bidrag, ska den till kommissionen översända de underlag som krävs för en bedömning av att villkoren i den artikeln iakttas. Dessa underlag ska innehålla uppgifter om beräkningsgrund, enhetsbelopp, verksamheter som omfattas samt därtill hörande omkostnader.

Artikel 37

Utvidgning på mer än ett år

1. När beslut fattas om utvidgning av regler för en period som överstiger ett år, ska medlemsstaterna för varje år kontrollera huruvida de villkor rörande representativitet som fastställs i artikel 164.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 iakttas kontinuerligt under hela den tid som utvidgningen tillämpas.

2. Om medlemsstaterna finner att villkoren inte längre uppfylls, ska de upphäva utvidgningen med verkan från och med ingången av det påföljande året.

3. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje sådant upphävande. Kommissionen skall göra sådana underrättelser tillgängliga för allmänheten i ett lämpligt format.

KAPITEL VI

INGÅNGSPRISSYSTEM OCH IMPORTTULLAR

Artikel 38

Schablonimportvärden

1. För varje produkt och för de tillämpningsperioder som anges i del A i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/891 ska kommissionen varje arbetsdag och för varje ursprung fastställa ett schablonimportvärde som motsvarar det viktade genomsnittet av de representativa priser som avses i artikel 74 i den förordningen, med avdrag för ett standardbelopp på 5 euro/100 kg och värdetullen.

2. Om ett schablonimportvärde fastställs för produkterna och för de tillämpningsperioder som anges i del A i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/891, i enlighet med artiklarna 74 och 75 i den förordningen och den här artikeln, ska det enhetspris som avses i artikel 142 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (10) inte tillämpas. Detta enhetspris ska ersättas med det schablonimportvärde som avses i punkt 1.

3. Om inget schablonimportvärde gäller för en produkt med ett visst ursprung ska det vägda genomsnittet av de schablonimportvärden som gäller för produkten tillämpas.

4. Under de tillämpningsperioder som anges i del A i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/891 ska schablonimportvärdena gälla till dess att de ändras. De ska emellertid upphöra att gälla om inget representativt genomsnittspris för två på varandra följande veckor har meddelats kommissionen.

Om, på grundval av första stycket, inget schablonimportvärde gäller för en viss produkt, ska schablonimportvärdet för denna produkt vara detsamma som det senaste genomsnittliga schablonimportvärdet.

5. Om inget schablonimportvärde har kunnat beräknas ska, genom undantag från punkt 1, inget schablonimportvärde tillämpas från och med den första dagen i de tillämpningsperioder som anges i del A i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/891.

6. Den växelkurs som ska tillämpas på schablonimportvärdet ska vara den senaste växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken före den sista dagen under den period för vilken priser meddelas.

7. Schablonimportvärdena uttryckta i euro ska offentliggöras av kommissionen via Taric (11).

KAPITEL VII

TILLÄGGSIMPORTTULLAR

Artikel 39

Uttag av tilläggsimporttull

1. En tilläggsimporttull som avses i artikel 182.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 får tillämpas på de produkter och under de perioder som anges i bilaga VII till den här förordningen. Denna tilläggsimporttull ska tillämpas om den kvantitet av någon av produkterna som har övergått till fri omsättning under någon av de tillämpningsperioder som anges i den bilagan överskrider den utlösande volymen för den produkten.

2. Medlemsstaterna ska, för var och en av de produkter som anges i bilaga VII och för de där angivna perioderna, meddela kommissionen vilka produktkvantiteter som övergått till fri omsättning, i enlighet med de förfaranden för övervakning av förmånsimport som fastställs i artikel 55 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447.

3. Tilläggsimporttull ska tas ut för de kvantiteter som övergår till fri omsättning efter den dag då tullen började tillämpas, under förutsättning att

a)	produkternas tullvärde, fastställt i enlighet med artikel 74 i delegerad förordning (EU) 2017/891, medför att de högsta specifika tullarna på import av produkter med det berörda ursprunget ska tillämpas, och

b)	importen genomförs under den period då tilläggsimporttullen tillämpas.

Artikel 40

Tilläggsimporttullens storlek

Den tilläggsimporttull som tillämpas i enlighet med artikel 39 ska motsvara en tredjedel av den tullsats som anges i Gemensamma tulltaxan för produkten i fråga.

För produkter som omfattas av en importtullförmån vad gäller värdetullen ska tilläggsimporttullen dock motsvara en tredjedel av den specifika tullen för produkten i fråga, om artikel 39.2 är tillämplig.

Artikel 41

Befrielse från tilläggsimporttull

1. Följande varor ska vara befriade från tilläggsimporttull:

a)	Varor inom en tullkvot.

b)	Varor som förts ut ur ursprungslandet innan beslutet om att tillämpa tilläggstullen fattades, och som transporteras på grundval av en transporthandling som gäller från lastningsorten i ursprungslandet till avlastningsorten inom unionen och som upprättats innan tilläggstullen infördes.

2. Berörda parter ska på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt styrka att kraven i punkt 1 b är uppfyllda.

Tullmyndigheterna får bedöma att varorna har lämnat ursprungslandet före den dag då tilläggsimporttullen började tillämpas, om någon av följande handlingar uppvisas:

a)	För sjötransporter: ett konossement av vilket ska framgå att varorna lastats före den dagen.

b)	För järnvägstransporter: en fraktsedel som godkänts av en järnvägsmyndighet i ursprungslandet före den dagen.

För vägtransporter: ett fraktavtal för internationell vägtransport (CMR) eller annan transithandling som utfärdats i ursprungslandet före den dagen, om de villkor som fastställts i de bilaterala eller multilaterala avtal som ingåtts beträffande unionstransitering eller gemensam transitering är uppfyllda.

d)	För lufttransporter: en flygfraktsedel av vilken ska framgå att flygbolaget tagit emot varorna före den dagen.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 42

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 13 mars 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.

(3) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (nedan kallad förordningen om en samlad marknadsordning) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 av den 13 mars 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som ska tillämpas på dessa sektorer och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (se sidan 4 i detta nummer av EUT).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).

(8) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron (EUT L 255, 28.8.2014, s. 18).

(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet (EUT L 255, 28.8.2014, s. 59).

(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).

(11) http://ec.europa.eu/taxation_customs/customs/customs_duties/tariff_aspects/customs_tariff/index_en.htm

BILAGA I

Struktur och innehåll för en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram enligt artikel 2

1. Den nationella strategins varaktighet

Anges av medlemsstaten.

2. En analys av läget med avseende på såväl starka som svaga sidor och utvecklingspotentialen, den strategi som valts med tanke på detta och en motivering av valet av prioriteringar i enlighet med artikel 36.2 a och b i förordning (EG) nr 1308/2013

2.1 Analys av läget

En beskrivning av aktuella förhållanden i frukt- och grönsakssektorn med hjälp av kvantifierade data, belysning av starka och svaga sidor, skillnader, brister och behov samt utvecklingspotential på grundval av de gemensamma utgångsindikatorer som anges i punkt 5 i bilaga II och andra ytterligare indikatorer, i tillämpliga fall. Denna beskrivning ska åtminstone avse följande:

—	Resultaten inom frukt- och grönsakssektorn: Sektorns starka och svaga sidor, dess konkurrenskraft och producentorganisationernas utvecklingspotential.

—	Miljökonsekvenserna (påverkan, belastning och fördelar) av frukt- och grönsaksproduktionen, däribland viktiga trender.

2.2 Strategi som valts med tanke på starka och svaga sidor

En redogörelse för de viktigaste områden där åtgärderna förväntas ge största möjliga mervärde i följande avseenden:

—	Betydelsen av de mål som fastställts för verksamhetsprogrammen och av de förväntade resultaten samt utsikterna för att uppnå dem.

—	Strategins inre koherens, förstärkande samverkan mellan verksamhetsmålen för de olika utvalda insatserna samt möjliga motsättningar eller inkonsekvenser mellan dessa mål.

—	Att utvalda insatser kompletterar och är konsekventa med övriga nationella eller regionala insatser och med insatser som får EU-stöd, särskilt landsbygdsprogram och program för säljfrämjande åtgärder.

—	Förväntade resultat och effekter i förhållande till utgångsläget och hur de bidrar till att uppnå EU-målen.

2.3 Effekterna av den tidigare nationella strategin (i tillämpliga fall)

En beskrivning av resultat och effekter av verksamhetsprogram som nyligen genomförts.

3. Verksamhetsprogrammens mål samt prestationsindikatorer enligt artikel 36.2 c i förordning (EU) nr 1308/2013.

En beskrivning av de typer av insatser som valts ut som stödberättigande (icke-uttömmande förteckning), deras syften, verifierbara mål samt de indikatorer som gör det möjligt att mäta vilka framsteg som gjorts i fråga om att uppnå målen och i fråga om effektivitet och ändamålsenlighet.

3.1 Krav som gäller alla eller flera typer av insatser

Medlemsstaterna ska säkerställa att alla åtgärder som ingår i den nationella strategin och i det nationella ramverket är verifierbara och kontrollerbara. Om bedömningen under genomförandet av verksamhetsprogrammen visar att kraven på verifierbarhet och kontrollerbarhet inte är uppfyllda, ska de berörda insatserna anpassas på motsvarande sätt eller strykas.

Om stödet beviljas på grundval av schablonbelopp eller skalor för enhetskostnader, ska medlemsstaterna säkerställa att de relevanta beräkningarna är adekvata och riktiga samt fastställda i förväg på grundval av en rättvis, rimlig och verifierbar beräkning. Miljöinsatser ska uppfylla kraven i artikel 33.5 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Medlemsstaterna ska anta skyddsåtgärder, bestämmelser och kontroller för att säkerställa att insatser som valts ut som stödberättigande inte samtidigt stöds av andra relevanta instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt landsbygdsprogram och program för säljfrämjande åtgärder eller andra nationella eller regionala program.

Effektiva åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 33.6 i förordning (EU) nr 1308/2013 för att skydda miljön från möjlig ökad belastning till följd av investeringar som får stöd från verksamhetsprogrammen, samt kriterier för stödberättigande som antagits med tillämpning av artikel 36.1 i samma förordning för att säkerställa att man vid investeringar i enskilda företag som får stöd från verksamhetsprogrammen tar hänsyn till de mål som anges i artikel 191 i EUF-fördraget och i unionens sjunde miljöhandlingsprogram.

3.2 Specifika upplysningar som krävs för insatser som har de syften som anges eller avses i artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 (ifylls endast för de typer av insatser som valts ut)

3.2.1 Förvärv av anläggningstillgångar

—	Typer av investeringar som berättigar till stöd.

—	Andra former av förvärv som berättigar till stöd, t.ex. hyra eller leasing.

—	Närmare uppgifter om villkoren för att få stöd.

3.2.2 Andra insatser

—	Beskrivning av de typer av insatser som berättigar till stöd.

—	Närmare uppgifter om villkoren för att få stöd.

4. Utseende av behöriga myndigheter och ansvariga organ

Medlemsstaten ska utse den nationella myndighet som ska ansvara för förvaltningen, övervakningen och utvärderingen av den nationella strategin.

5. En beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen

De prestationsindikatorer som fastställs i den nationella strategin ska inbegripa de gemensamma prestationsindikatorerna i artikel 4, vilka förtecknas i bilaga II. Om så är lämpligt ska ytterligare indikatorer som återspeglar de nationella eller regionala behov, villkor och syften som är specifika för de nationella verksamhetsprogrammen anges i den nationella strategin.

5.1 Bedömning av verksamhetsprogrammen och producentorganisationernas rapporteringsskyldigheter enligt artikel 36.2 d och e i förordning (EU) nr 1308/2013.

En redogörelse för krav och förfaranden för övervakning och utvärdering av verksamhetsprogrammen, inbegripet producentorganisationernas rapporteringsskyldighet.

5.2 Övervakning och utvärdering av den nationella strategin

En redogörelse för krav och förfaranden för övervakning och utvärdering av den nationella strategin.

BILAGA II

Förteckning över gemensamma prestationsindikatorer som avses i artiklarna 4.1 a och 21.3 a i den här förordningen och artikel 56.2 i delegerade förordning (EU) 2017/891

Systemet med gemensamma prestationsindikatorer för insatser som genomförs av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och deras medlemmar inom ramen för ett verksamhetsprogram fångar inte alltid upp samtliga faktorer som kan förekomma och påverka ett verksamhetsprograms utfall, resultat och effekter. I detta sammanhang bör den information som de gemensamma prestationsindikatorerna ger tolkas mot bakgrund av kvantitativ och kvalitativ information om andra centrala faktorer som bidragit till att genomförandet av verksamhetsprogrammet lyckats eller misslyckats.

1. GEMENSAMMA INDIKATORER AVSEENDE DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET (INPUTINDIKATORER) (ÅRLIGA)

Åtgärd

Typ av insats

Inputindikatorer (årliga)

Insatser för produktionsplanering

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

c)	Andra insatser

Utgifter (euro)

Insatser för att förbättra eller bevara produktkvaliteten

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

c)	Andra insatser

Utgifter (euro)

Säljfrämjande insatser

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

c)	Marknadsförings- och informationsåtgärder (som inte avser krisförebyggande och krishantering)

d)	Andra insatser

Utgifter (euro)

Forskning och experimentell produktion

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

c)	Andra insatser

Utgifter (euro)

Utbildningsinsatser och insatser för utbyte av information om bästa praxis (som inte avser krisförebyggande och krishantering) samt insatser för att främja tillgången till rådgivningstjänster och tekniskt stöd

På grundval av det huvudområde som omfattas:

a)	Ekologisk produktion

b)	Integrerad produktion eller integrerat växtskydd

c)	Andra miljöfrågor

d)	Spårbarhet

e)	Produktkvalitet, inklusive bekämpningsmedelsrester

f)	Övriga frågor

Utgifter (euro)

Åtgärder för krisförebyggande och krishantering

a)	Investeringar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden

b)	Utbildningsåtgärder och utbyte av bästa praxis

c)	Marknadsföring och kommunikation, i förebyggande syfte eller under krisperioden

d)	Stöd för administrativa kostnader för bildande av gemensamma fonder

e)	Återplantering av fruktträdgårdar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet

f)	Återtag från marknaden

g)	Grön skörd eller obärgad skörd av frukt och grönsaker

h)	Skördeförsäkring

Utgifter (euro)

Miljöinsatser

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

c)	Ekologisk produktion

d)	Integrerad produktion

e)	Förbättrad vattenanvändning eller vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing och vattenavledning

f)	Markvårdsinsatser (t.ex. brukningsmetoder som förhindrar eller minskar jorderosion, täckgrödor, markvårdande bearbetning, marktäckning)

g)	Insatser för att skapa eller bevara livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden (t.ex. våtmarker) eller bevara landskapet, bl.a. genom att bevara historiska inslag (t.ex. stenmurar, terrasser och småskog)

h)	Energibesparande insatser eller insatser för förbättrad energieffektivitet, övergång till energi från förnybara källor

i)	Insatser för minskad avfallsproduktion och förbättrad avfallshantering

j)	Andra insatser

Utgifter (euro)

Andra insatser

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

c)	Andra insatser

Utgifter (euro)

2. GEMENSAMMA UTFALLSINDIKATORER (VERKSAMHETSPROGRAMMETS TVÅ SISTA ÅR)

Åtgärd

Typ av insats

Utfallsindikatorer (årliga)

Insatser för produktionsplanering

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

Antal företag som deltar i insatserna

Totalt värde av investeringarna (euro)

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

Antal företag som deltar i insatserna

c)	Andra insatser

Antal företag som deltar i åtgärderna

Insatser för att förbättra eller bevara produktkvaliteten

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

Antal företag som deltar i insatserna

Totalt värde av investeringarna (euro)

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

Antal företag som deltar i insatserna

c)	Andra insatser

Antal företag som deltar i insatserna

Säljfrämjande insatser

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

Antal företag som deltar i insatserna

Totalt värde av investeringarna (euro)

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

Antal företag som deltar i insatserna

c)	Marknadsförings- och informationsinsatser (som inte avser krisförebyggande och krishantering)

Antal genomförda insatser (1)

d)	Andra insatser

Antal företag som deltar i insatserna

Forskning och experimentell produktion

Antal företag som deltar i insatserna

Antal projekt

På grundval av det huvudområde som omfattas:

a)	Ekologisk produktion

b)	Integrerad produktion eller integrerat växtskydd

c)	Övriga miljöfrågor

d)	Spårbarhet

e)	Produktkvalitet, inklusive bekämpningsmedelsrester

f)	Övriga frågor

Antal utbildningsdagar för deltagarna

Åtgärder för krisförebyggande och krishantering

a)	Investeringar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden

Totalt värde av investeringarna (euro)

b)	Utbildningsåtgärder och utbyte av bästa praxis

Antal genomförda insatser

c)	Marknadsföring och kommunikation, i förebyggande syfte eller under en krisperiod

Antal genomförda insatser (1)

d)	Stöd för administrativa kostnader för bildande av gemensamma fonder

Antal genomförda insatser (4)

e)	Återplantering av fruktträdgårdar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet

Antal företag som deltar i insatserna

f)	Återtag från marknaden

Antal genomförda insatser (2)

g)	Grön skörd och obärgad skörd

Antal genomförda insatser (3)

h)	Skördeförsäkring

Antal företag som deltar i insatserna

Miljöinsatser

a)	Investeringar i fysiska tillgångar (5)

Antal företag som deltar i insatserna

Totalt värde av investeringarna (euro)

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing (6)

Antal företag som deltar i insatserna

c)	Ekologisk produktion

d)	Integrerad produktion

e)	Förbättrad vattenanvändning och/eller vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing och vattenavledning

f)	Markvårdsinsatser (t.ex. brukningsmetoder som förhindrar eller minskar jorderosion, täckgrödor, markvårdande bearbetning, marktäckning)

g)	Insatser för att skapa eller bevara livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden (t.ex. våtmarker) eller bevara landskapet, bl.a. genom att bevara historiska inslag (t.ex. stenmurar, terrasser och småskog)

h)	Energibesparande insatser och/eller insatser som förbättrar energieffektiviteten, övergång till energi från förnybara källor

i)	Insatser för minskad avfallsproduktion och förbättrad avfallshantering

j)	Andra insatser

Antal företag som deltar i insatserna Antal hektar som berörs

Andra insatser

a)	Investeringar i fysiska tillgångar

Antal företag som deltar i insatserna

Totalt värde av investeringarna (euro)

b)	Andra former av förvärv av anläggningstillgångar, inklusive arrende, förhyrning och leasing

Antal företag som deltar i insatserna

c)	Andra insatser

Antal företag som deltar i insatserna

3. GEMENSAMMA RESULTATINDIKATORER (VERKSAMHETSPROGRAMMETS TVÅ SISTA ÅR)

Åtgärd

Resultatindikatorer (måttenhet)

Insatser för produktionsplanering

Förändring av den totala volymen saluförd produktion (ton) Förändring av enhetsvärdet av den saluförda produktionen (euro/kg)

Insatser för att förbättra eller bevara produktkvaliteten

Förändring av den volym saluförd produktion som uppfyller kraven för ett specifikt ”kvalitetssystem” (ton) (7)

Förändring av enhetsvärdet av den saluförda produktionen (euro/kg)

Säljfrämjande insatser

Förändring av den totala volymen saluförd produktion (ton) Förändring av enhetsvärdet av den saluförda produktionen (euro/kg)

Utbildningsinsatser och utbyte av bästa praxis (som inte avser krisförebyggande och krishantering) samt insatser för att främja tillgången till rådgivningstjänster och tekniskt stöd

Antal personer som fullföljt hela utbildningsinsatsen/utbildningsprogrammet Antal företag som utnyttjar rådgivningstjänster

Åtgärder för krisförebyggande och krishantering

a)	Investeringar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden

Total produktionsvolym som omfattas av förvaltningen (ton)

b)	Utbildningsinsatser

Antal personer som fullföljt hela utbildningsinsatsen/utbildningsprogrammet

c)	Marknadsföring och kommunikation

Beräknad förändring av volymen saluförd produktion av produkter som omfattas av marknadsförings- och kommunikationsinsatserna (ton)

d)	Stöd för administrativa kostnader för bildande av gemensamma fonder

Totalt värde av den gemensamma fond som bildats (euro)

e)	Återplantering av fruktträdgårdar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet

Total areal som berörs av återplantering av fruktträdgårdar (ha)

f)	Återtag från marknaden

Total volym återtagen produktion (ton)

g)	Grön skörd eller obärgad skörd

Total areal som berörs av grön skörd eller obärgad skörd (ha)

h)	Skördeförsäkring

Totalt värde av den försäkrade risken (euro)

Miljöinsatser

Beräknad förändring av den årliga användningen av mineralhaltiga gödselmedel per hektar, angiven per typ av gödselmedel (N och P2O3) (ton/ha)

Beräknad förändring av den totala vattenanvändningen per hektar (m3/ha)

Beräknad förändring av den årliga energianvändningen, angiven per energikälla eller typ av bränsle (liter/m3/kWh per ton saluförd produktion)

Beräknad förändring av den årliga volymen genererat avfall (ton)

Andra insatser

Förändring av den totala volymen saluförd produktion (ton)

Förändring av enhetsvärdet av den saluförda produktionen (euro/kg)

Anm.: Referensvärdet för förändringar är situationen vid programstarten.

4. GEMENSAMMA EFFEKTINDIKATORER (VERKSAMHETSPROGRAMMETS TVÅ SISTA ÅR)

Åtgärd

Övergripande mål

Effektindikatorer (måttenhet)

Insatser för produktionsplanering

Ökad konkurrenskraft

Göra det mer attraktivt att vara medlem i producentorganisationen

Beräknad förändring av det totala värdet av den saluförda produktionen (euro)

Förändring av det totala antalet frukt- och grönsaksproducenter som är aktiva medlemmar (8) av den berörda producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer (antal)

Förändring av den totala areal som medlemmar av den berörda producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer brukar för produktion av frukt och grönsaker (ha)

Insatser för att förbättra eller bevara produktkvaliteten

Säljfrämjande insatser

Forskning och experimentell produktion

Utbildningsinsatser och utbyte av bästa praxis (som inte avser krisförebyggande och krishantering) och/eller insatser för att främja tillgången till rådgivningstjänster och tekniskt stöd

Åtgärder för krisförebyggande och krishantering

Miljöinsatser

Bevara och skydda miljön

a)	Vattenkvalitet

Beräknad förändring av den totala användningen av mineralhaltiga gödselmedel, angiven per typ av gödselmedel (N och P2O3) (ton)

b)	Hållbar användning av vattenresurser

Beräknad förändring av den totala vattenanvändningen (m3)

c)	Begränsning av klimatförändring

Beräknad förändring av den totala energianvändningen, angiven per typ av energikälla eller typ av bränsle (liter/m3/kWh)

Andra insatser

Ökad konkurrenskraft

Göra det mer attraktivt att vara medlem i producentorganisationen

Beräknad förändring av det totala värdet av den saluförda produktionen (euro)

Förändring av det totala antalet frukt- och grönsaksproducenter som är aktiva medlemmar (8) av den berörda producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer (antal)

Förändring av den totala areal som medlemmar av den berörda producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer brukar för produktion av frukt och grönsaker (ha)

Anm.: Referensvärdet för förändringar är situationen vid programstarten.

5. GEMENSAMMA UTGÅNGSINDIKATORER

Anm.:

Utgångsindikatorer krävs vid analysen av situationen vid programperiodens start. Vissa gemensamma utgångsindikatorer är relevanta endast när det gäller enskilda verksamhetsprogram på producentorganisationsnivå (t.ex. volymen av den produktion som saluförts till ett pris av mindre än 80 % av det genomsnittliga pris som erhållits av producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer). Andra gemensamma utgångsindikatorer är också relevanta för de nationella strategierna på medlemsstatsnivå (t.ex. totalt värde av den saluförda produktionen).

Som allmän regel bör utgångsindikatorer beräknas som ett treårsgenomsnitt. Om sådana uppgifter inte är tillgängliga, bör åtminstone uppgifter för ett år användas vid beräkningen.

Mål	Utgångsindikatorer för målen
Övergripande mål	Indikator	Definition (och måttenhet)
Ökad konkurrenskraft	Totalt värde av den saluförda produktionen	Totalt värde av den saluförda produktionen för producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer (ton)
Göra det mer attraktivt att vara medlem i producentorganisationen	Antal frukt- och grönsaksproducenter som är aktiva medlemmar av den berörda producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer	Antal frukt- och grönsaksproducenter som är aktiva medlemmar (9) av producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer
	Total areal som medlemmar av den berörda producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer brukar för produktion av frukt och grönsaker	Total areal som medlemmar av producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer brukar för produktion av frukt och grönsaker (ha)
Särskilda mål
Ökad koncentration av utbudet	Total volym saluförd produktion	Total volym saluförd produktion för producentorganisationen/sammanslutningen av producentorganisationer (ton)
Främjande av saluföring av de produkter som produceras av medlemmarna
Säkerställande av att produktionens kvalitet och kvantitet motsvarar efterfrågan		Den volym saluförd produktion som uppfyller kraven för ett specifikt ”kvalitetssystem” (10), angiven per grundtyp av berörda ”kvalitetssystem” (ton)
Ökning av produkternas marknadsvärde	Genomsnittligt enhetsvärdet av den saluförda produktionen	Totalt värde av den saluförda produktionen/total volym saluförd produktion (euro/kg)
Främjande av kunskap och mänsklig potential	Antal personer som deltagit i utbildningsinsatser	Antal personer som fullföljt en utbildningsinsats/ett utbildningsprogram under de senaste tre åren (antal)
	Antal företag som utnyttjar rådgivningstjänster	Antal företag, medlemmar av producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer som utnyttjar rådgivningstjänster (antal)
Mål	Utgångsindikatorer för målen
Mål	Indikator	Definition (och måttenhet)
Särskilda mål på miljöområdet
Bidra till markvård	Areal med risk för markerosion där åtgärder mot detta vidtas	Areal med frukt- och grönsaksproduktion med risk för markerosion (11) där åtgärder mot detta vidtas (ha)
Bidra till bevarad och förbättrad vattenkvalitet	Areal med minskad/förbättrad användning av gödselmedel	Areal med frukt- och grönsaksproduktion där användningen av gödselmedel minskas eller förbättras (ha)
Bidra till en hållbar användning av vattenresurser	Areal där åtgärder för att spara vatten genomförs	Areal med frukt- och grönsaksproduktion där åtgärder för att spara vatten genomförs (ha)
Bidra till skydd av livsmiljöer och biologisk mångfald och till att bevara landskapet	Ekologisk produktion	Areal som används för ekologisk produktion av frukt och/eller grönsaker (ha)
	Integrerad produktion	Areal som används för integrerad produktion av frukt och/eller grönsaker (ha)
	Andra insatser för att bidra till skydd av livsmiljöer och biologisk mångfald och till att bevara landskapet	Areal som berörs av andra åtgärder för att bidra till skydd av livsmiljöer och biologisk mångfald och till att skydda landskapet (ha)
Bidra till begränsning av klimatförändring	Växthusuppvärmning – energieffektivitet	Beräknad årlig energikonsumtion för växthusuppvärmning uppdelad på energikällor (ton/liter/m3/kWh per ton saluförd produktion)
Minska avfallsmängden	Kvantitet eller volym av avfall	Ton/liter/m3

(1) Varje dag av en säljfrämjande kampanj räknas som en insats.

(2) Återtag av samma produkt under olika perioder av året och återtag av olika produkter räknas som olika insatser. Varje återtag från marknaden av en viss produkt räknas som en insats.

(3) Grön skörd och obärgad skörd avseende olika produkter räknas som olika insatser. Grön skörd och obärgad skörd avseende samma produkt räknas som en insats, oavsett hur många dagar de tar, hur många företag som deltar och hur många skiften eller hektar som berörs.

(4) Insatser för bildande av olika gemensamma fonder räknas som olika insatser.

(5) Även icke-produktiva investeringar som har samband med fullgörandet av åtaganden inom ramen för andra miljöinsatser.

(6) Även andra former av förvärv av anläggningstillgångar som har samband med fullgörandet av åtaganden inom ramen för andra miljöinsatser.

(7) Med kvalitetskrav avses här en rad noggrant angivna skyldigheter i förhållande till produktionsmetoderna a) vars uppfyllelse kontrolleras av ett oberoende kontrollorgan och b) som resulterar i en slutprodukt vars kvalitet i) är avsevärt högre än vad som anges i sedvanliga handelsnormer när det gäller folkhälsa, växtsundhet och miljöhänsyn och ii) utformas i förhållande till rådande och förutsebara marknadsmöjligheter. Grundtyperna av ”kvalitetssystem” föreslås omfatta följande: a) certifierad ekologisk produktion, b) skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar, c) certifierad integrerad produktion, d) enskilda kvalitetssystem för certifierade produkter.

(8) Aktiva medlemmar är medlemmar som levererar produkter till producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer.

(9) Aktiva medlemmar är medlemmar som levererar produkter till producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer.

(10) Med kvalitetskrav avses här en rad noggrant angivna skyldigheter i förhållande till produktionsmetoderna a) vars uppfyllelse kontrolleras av ett oberoende kontrollorgan och b) som resulterar i en slutprodukt vars kvalitet i) är avsevärt högre än vad som anges i sedvanliga handelsnormer när det gäller folkhälsa, växtsundhet och miljöhänsyn och ii) utformas i förhållande till rådande och förutsebara marknadsmöjligheter. Grundtyperna av ”kvalitetssystem” ska omfatta följande: a) certifierad ekologisk produktion b) skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar, c) certifierad integrerad produktion, d) enskilda kvalitetssystem för certifierade produkter.

(11) Med med risk för markerosion avses åkermark som sluttar mer än 10 %, oavsett om åtgärder mot markerosion (jordtäckning, växelbruk osv.) har vidtagits. Om nödvändig information finns att tillgå får medlemsstaterna i stället använda följande definition: Med med risk för markerosion avses åkermark med en förutsedd jordmånsförlust som sker snabbare än den naturliga jordmånsbildningen, oavsett om åtgärder mot markerosion (jordtäckning, växelbruk, osv.) har vidtagits.

BILAGA III

Minimikrav för återtag av produkter enligt artikel 15.2

Produkterna ska vara

—

hela,

—	friska; de får inte vara angripna av röta eller ha annan kvalitetsförsämring som gör dem olämpliga för konsumtion,

—	rena, praktiskt taget fria från synliga främmande beståndsdelar,

—	praktiskt taget fria från skadedjur och skador orsakade av skadedjur,

—	fria från onormal yttre fuktighet,

—	fria från främmande lukt eller smak.

Produkterna måste med hänsyn till typen vara tillräckligt utvecklade och mogna.

Produkterna ska ha de egenskaper som är typiska för sorten och handelstypen.

BILAGA IV

Transportkostnader vid gratis utdelning enligt artikel 16.1

Avstånd mellan platsen för återtaget och leveransplatsen	Transportkostnader (euro/ton) (1)
Högst 25 km	18,20
Mer än 25 km men högst 200 km	41,40
Mer än 200 km men högst 350 km	54,30
Mer än 350 km men högst 500 km	72,60
Mer än 500 km men högst 750 km	95,30
Mer än 750 km	108,30

(1) Tillägg för kyltransport: 8,50 euro/ton.

BILAGA V

Kostnader för sortering och förpackning enligt artikel 17.1

Produkt	Kostnader för sortering och förpackning (euro/ton)
Äpplen	187,70
Päron	159,60
Apelsiner	240,80
Klementiner	296,60
Persikor	175,10
Nektariner	205,80
Vattenmeloner	167,00
Blomkål	169,10
Andra produkter	201,10

BILAGA VI

Uppgift på förpackningar med produkter enligt artikel 17.2

—	Продукт, предназначен за безплатна дистрибуция (Регламент за изпълнение (ЕC) 2017/…)

—	Producto destinado a su distribución gratuita [Reglamento de ejecución (UE) 2017/…]

—	Produkt určený k bezplatné distribuci [prováděcí nařízení (EU) 2017/…]

—	Produkt til gratis uddeling (gennemførelsesforordning (EU) 2017/…)

—	Zur kostenlosen Verteilung bestimmtes Erzeugnis (Durchführungsverordnung (EU) 2017/…)

—	Tasuta jagamiseks mõeldud tooted [rakendusmäärus (EL) 2017/…]

—	Προϊόν προοριζόμενο για δωρεάν διανομή [εκτελεστικός κανονισμός (ΕΕ) 2017/…]

—	Product for free distribution (Implementing Regulation (EU) 2017/…)

—	Produit destiné à la distribution gratuite [règlement d'exécution (UE) 2017/…]

—	Proizvod za slobodnu distribuciju (Provedbena uredba (EU) 2017/…)

—	Prodotto destinato alla distribuzione gratuita [regolamento di esecuzione (UE) 2017/…]

—	Produkts paredzēts bezmaksas izplatīšanai [Īstenošanas regula (ES) 2017/…]

—	Nemokamai platinamas produktas [Įgyvendinimo reglamentas (ES) 2017/…]

—	Ingyenes szétosztásra szánt termék ((EU) 2017/… végrehajtási rendelet)

—	Prodott destinat għad-distribuzzjoni bla ħlas [Regolament ta' implimentazzjoni (UE) 2017/…]

—	Voor gratis uitreiking bestemd product (Uitvoeringsverordening (EU) 2017/…)

—	Produkt przeznaczony do bezpłatnej dystrybucji [Rozporządzenie wykonawcze (UE) 2017/…]

—	Produto destinado a distribuição gratuita [Regulamento de execução (UE) 2017/…]

—	Produs destinat distribuirii gratuite [Regulamentul de punere în aplicare (UE) 2017/…]

—	Výrobok určený na bezplatnú distribúciu [vykonávacie nariadenie (EÚ) 2017/…]

—	Proizvod, namenjen za prosto razdelitev [Izvedbena uredba (EU) 2017/…]

—	Ilmaisjakeluun tarkoitettu tuote (täytäntöönpanoasetus (EU) 2017/…)

—	Produkt för gratisutdelning (genomförandeförordning (EU) 2017/…)

BILAGA VII

Produkter och perioder för de tilläggsimporttullar som avses i artikel 39

Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska beskrivningen under varuslag endast anses som vägledande. Vid tillämpningen av denna bilaga ska tillämpningsområdet för tilläggsimporttullarna avgöras av KN-numrens omfattning vid den tidpunkt då denna förordning antogs.

Löpnummer	KN-nummer	Varuslag	Tillämpningsperiod
78.0015	0702 00 00	Tomater	1 oktober–31 maj
78.0020	0702 00 00	Tomater	1 juni–30 september
78.0065	0707 00 05	Gurkor	1 maj–31 oktober
78.0075	0707 00 05	Gurkor	1 november–30 april
78.0085	0709 91 00	Kronärtskockor	1 november–30 juni
78.0100	0709 93 10	Zucchini/squash	1 januari–31 december
78.0110	0805 10 20	Apelsiner	1 december–31 maj
78.0120	0805 20 10	Klementiner	1 november–slutet av februari
78.0130	0805 20 30 0805 20 50 0805 20 70 0805 20 90	Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas); wilkings och liknande citrushybrider	1 november–slutet av februari
78.0155	0805 50 10	Citroner	1 juni–31 december
78.0160	0805 50 10	Citroner	1 januari–31 maj
78.0170	0806 10 10	Bordsdruvor	16 juli–16 november
78.0175	0808 10 80	Äpplen	1 januari–31 augusti
78.0180	0808 10 80	Äpplen	1 september–31 december
78.0220	0808 30 90	Päron	1 januari–30 april
78.0235	0808 30 90	Päron	1 juli–31 december
78.0250	0809 10 00	Aprikoser	1 juni–31 juli
78.0265	0809 29 00	Körsbär, andra än surkörsbär	16 maj–15 augusti
78.0270	0809 30	Persikor, inbegripet nektariner	16 juni–30 september
78.0280	0809 40 05	Plommon	16 juni–30 september

25.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/92

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/893

av den 24 maj 2017

om ändring av bilagorna I och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 och av bilagorna X, XIV och XV till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 vad gäller bestämmelserna om bearbetat animaliskt protein

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1), särskilt artikel 23 första stycket,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (2), särskilt artikel 31.2 andra stycket, artikel 41.3 tredje stycket och artikel 42.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos nötkreatur, får och getter. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter.

(2)

I artikel 7.1 i förordning (EG) nr 999/2001 förbjuds utfodring av idisslare med protein som härrör från djur. I artikel 7.2 i den förordningen utvidgas förbudet till att gälla andra djur än idisslare och begränsas i fråga om utfodringen av dessa djur med produkter av animaliskt ursprung i enlighet med bilaga IV till den förordningen.

(3)

I bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 utvidgas förbudet i artikel 7.1 till att omfatta utfodring av icke-idisslande produktionsdjur, med undantag av utfodring av köttätande pälsproducerande djur, med bland annat bearbetat animaliskt protein. Genom undantag och på särskilda villkor är det enligt kapitel II led c i bilaga IV tillåtet att utfodra endast vattenbruksdjur med bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare, under förutsättning att det bearbetade animaliska proteinet och de foderblandningar som innehåller sådant protein har framställts i enlighet med kapitel IV avsnitt D i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001. I det avsnittet krävs för närvarande att de animaliska biprodukter som används för framställningen av sådant bearbetat animaliskt protein ska härröra från slakterier eller styckningsanläggningar. På grund av processen för framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter kan detta krav inte uppfyllas i fråga om insekter. Till följd av detta är det för närvarande inte tillåtet att använda bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter i foder för vattenbruksdjur.

(4)

I flera medlemsstater har man startat uppfödning av insekter för framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från dem och av andra derivat av insekter avsedda som sällskapsdjursfoder. Denna framställning sker inom ramen för nationella kontrollsystem som förvaltas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Studier har visat att odlade insekter skulle kunna utgöra ett hållbart alternativ till konventionella källor till animaliskt protein avsett som foder för icke-idisslande produktionsdjur.

(5)

Den 8 oktober 2015 offentliggjorde Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett vetenskapligt yttrande om riskprofilen vid produktion och konsumtion av insekter som livsmedel och foder (3). När det gäller riskerna som är kopplade till förekomsten av prioner konstaterar Efsa att förekomsten av faror i obearbetade insekter förväntas vara lika stor eller mindre än förekomsten av faror i för närvarande godkända animaliska proteinkällor, så länge insekterna utfodras med substrat som inte innehåller material från idisslare eller människor (naturgödsel). Eftersom bearbetningen av insekter kan minska förekomsten av biologiska faror ytterligare gäller denna slutsats även bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter.

(6)

Enligt definitionen av produktionsdjur i artikel 3.6 i förordning (EG) nr 1069/2009 är insekter som föds upp för framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter att anse som produktionsdjur och omfattas således av bestämmelserna om utfodringsförbudet i artikel 7 och i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 samt av bestämmelserna om utfodring av djur i förordning (EG) nr 1069/2009. Det är således förbjudet att använda protein från idisslare, matavfall, kött- och benmjöl samt naturgödsel som foder för insekter. Det är därutöver enligt bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 (4) förbjudet att använda träck som djurfoder.

(7)

Bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter och foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein bör därför godkännas som foder för vattenbruksdjur. Kapitel II led c i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta och det bör läggas till ett avsnitt om TSE-relaterade villkor för framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter och foderblandningar som innehåller sådant protein i kapitel IV i bilaga IV till den förordningen.

(8)

I analogi med vad som redan är tillämpligt för bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar som innehåller sådant protein och som är avsedda som foder för vattenbruksdjur bör det fastställas särskilda villkor för framställning och användning av bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter, för att undvika eventuella risker för korskontaminering med annat protein som skulle kunna utgöra en TSE-risk för idisslare. Bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter bör i synnerhet, i analogi med villkoren i kapitel IV avsnitt A i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001, framställas i anläggningar som är avsedda enbart för framställning av produkter som härrör från odlade insekter.

(9)	Av rättssäkerhetsskäl bör det dessutom införas en definition av odlade insekter i bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001.

(10)	Bilagorna I och IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

I bilaga X till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (5) fastställs bestämmelser om genomförande av förordning (EG) nr 1069/2009, bland annat parametrar för framställning av säkert foder av animaliskt ursprung avsett som foder för produktionsdjur. Endast animaliska biprodukter och därav framställda produkter som uppfyller kraven i bilaga X till förordning (EU) nr 142/2011 får användas för utfodring av andra produktionsdjur än pälsdjur. Medan bestämmelserna i bilaga X till den förordningen inte omfattar levande insekter och torkade insekter i foder för produktionsdjur omfattas användningen av torkade insekter i eller som sällskapsdjursfoder av bestämmelserna i bilaga XIII till den förordningen.

(12)

Ändringen av förordning (EG) nr 999/2001 i syfte att tillåta bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter som foder för vattenbruksdjur torde göra det möjligt att i större skala framställa bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter i unionen. Medan den nuvarande småskaliga uppfödningen av insekter för sällskapsdjursfoder kan hanteras på lämpligt sätt genom befintliga nationella kontrollsystem bör det fastställas unionsbestämmelser om djurhälsa, folkhälsa, växtskydd eller miljörisker för att säkerställa att uppfödningen av insekter inom unionen i större skala är säker. Vad gäller de insektsartar som föds upp i unionen bör dessa inte vara patogena eller ha andra skadliga effekter på växters sundhet och människors eller djurs hälsa, och de bör inte vara erkända vektorer för human-, djur- eller växtpatogener och de bör inte skyddas eller definieras som invasiva främmande arter. Med hänsyn till dessa nationella riskbedömningar samt Efsas yttrande av den 8 oktober 2015 kan följande insektsarter identifieras som de insektsarter som för närvarande föds upp i unionen och uppfyller de ovannämnda villkoren för framställning av insekter för användning som foder: svart soldatfluga (Hermetia illucens), husfluga (Musca domestica), vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor), stor majsbagge (Alphitobius diaperinus), hussyrsa (Acheta domesticus), bandsyrsa (Gryllodes sigillatus) och jamaicasyrsa (Gryllus assimilis).

(13)

Bilaga X till förordning (EU) nr 142/2011 bör därför ändras för att i kapitel II avsnitt 1 i bilagan lägga till en förteckning över insektsarter som får användas för framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter. Denna förteckning bör omfatta de ovannämnda insektsarterna och kan ändras i framtiden på grundval av en bedömning av den risk som de berörda insektsarterna utgör för djurhälsan, folkhälsan, växtskyddet eller miljön.

(14)

I bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 fastställs kraven för import av animaliska biprodukter och därav framställda produkter från tredjeländer. Säkerhetskraven för odling av insekter avsedda att användas i foder för vattenbruksdjur och för utsläppande på marknaden av bearbetat animaliskt protein som härrör från dessa insekter, särskilt när det gäller de insektsarter som får användas och det foder som får ges till insekterna, bör också gälla vid import från tredjeländer. Kapitel I avsnitten 1 och 2 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 bör därför ändras för att fastställa dessa krav för import till unionen.

(15)

I bilaga XV till förordning (EU) nr 142/2011 fastställs förlagor till hälsointyg för import av animaliska biprodukter till unionen. Förlagan till hälsointyg i kapitel 1 i bilaga XV till den förordningen gäller för import av bearbetat animaliskt protein till unionen. För import av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter bör en ny förlaga till hälsointyg fastställas och den bör inbegripa både de särskilda kraven för uppfödning av odlade insekter för framställning av bearbetat animaliskt protein i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 och de övriga relevanta kraven för import av bearbetat animaliskt protein. Därför bör det införas en ny förlaga till hälsointyg för import av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter i kapitel 1 i bilaga XV.

(16)

Den nya förlaga till hälsointyg som införs i kapitel 1 i bilaga XV till förordning (EU) nr 142/2011 bör dessutom även ta hänsyn till ändringen genom kommissionens förordning (EU) 2016/1396 (6) av de krav avseende TSE som är tillämpliga på import av animaliska biprodukter och därav framställda produkter från nötkreatur, får eller getter och som anges i kapitel D i bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001.

(17)	Bilagorna X, XIV och XV till förordning (EU) nr 142/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(18)

I kapitel III avsnitt A i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs krav för att förhindra korskontaminering under transport i bulk mellan, å ena sidan, fiskmjöl, dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung, blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare samt foderblandningar som innehåller dessa produkter, som är avsedda som foder för icke-idisslande produktionsdjur, och, å andra sidan, foder avsett för idisslare. Med tanke på att en liknande risk för korskontaminering föreligger när dessa material lagras i bulk bör kraven i kapitel III avsnitt A i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 utvidgas till att även omfatta lagring i bulk av fiskmjöl, dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung, blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare samt foderblandningar som innehåller dessa råvaror.

(19)

I kapitel V avsnitt B i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs krav för att förhindra korskontaminering under transport mellan, å ena sidan, foderråvaror i bulkform och foderblandningar i bulkform som innehåller andra produkter som härrör från idisslare än mjölk och mjölkbaserade produkter, dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung och hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare och, å andra sidan, foder avsett för andra produktionsdjur än pälsdjur. Med tanke på att en liknande risk för korskontaminering föreligger när dessa material lagras i bulk bör kraven i kapitel V avsnitt B i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 utvidgas till att även omfatta lagring i bulk av foderråvaror och foderblandningar som innehåller andra produkter som härrör från idisslare än mjölk och mjölkbaserade produkter, dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung och hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

(20)

Enligt kapitel IV avsnitt D led a i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 ska animaliska biprodukter som används för framställning av bearbetat animaliskt protein, annat än fiskmjöl, som härrör från andra djur än idisslare och som är avsedda som foder för vattenbruksdjur härröra från slakterier som inte slaktar idisslare och från styckningsanläggningar som inte benar ur och styckar kött från idisslare. I led a föreskrivs ett undantag från detta krav för slakterier som genomför effektiva åtgärder för att förhindra korskontaminering mellan biprodukter från idisslare och biprodukter från andra djur än idisslare och som av den behöriga myndigheten har inspekterats och godkänts på grundval av detta.

(21)

För att göra det möjligt att använda fler typer av råvaror för framställning av bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare som är avsett som foder för vattenbruksdjur eller för export bör kapitel IV avsnitt D led a i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 ändras för att tillåta användning av animaliska biprodukter med ursprung från andra anläggningar än slakterier eller styckningsanläggningar, under förutsättning att dessa andra anläggningar enbart är avsedda för hantering av material från andra djur än idisslare, eller har godkänts av den behöriga myndigheten efter en inspektion på plats, utifrån samma kanaliseringskrav som de som anges i det befintliga undantaget för slakterier, under förutsättning att dessa kanaliseringskrav ger nödvändiga garantier för att korskontaminering förebyggs och kontrolleras. Det undantag som gäller för slakterier bör även utvidgas till att gälla för styckningsanläggningar under förutsättning att samma kanaliseringskrav tillämpas. Kapitel IV avsnitt D i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(22)

Enligt kapitel IV avsnitt A led b i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 ska det handelsdokument eller hälsointyg som åtföljer fiskmjöl och förpackningar av fiskmjöl och av foderblandningar som innehåller fiskmjöl vara märkta med texten ”Innehåller fiskmjöl – får inte användas som foder för idisslare”. Det handelsdokument eller hälsointyg som avses i artikel 21.2 i förordning (EG) nr 1069/2009 krävs emellertid inte för foderblandningar. Kapitel IV avsnitt A led b i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras för att klargöra att det för foderblandningar som innehåller fiskmjöl gäller att texten ”Innehåller fiskmjöl – får inte användas som foder för idisslare” endast bör läggas till på etiketten för foderblandningen. Kapitel IV avsnitt B, avsnitt C led d och avsnitt D led e i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(23)

I kapitel V avsnitt C i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 förbjuds framställning av foder för andra produktionsdjur än pälsdjur i anläggningar som framställer sällskapsdjursfoder eller foder för pälsdjur som innehåller produkter från idisslare som inte får användas i foder för andra produktionsdjur än pälsdjur. Ett liknande förbud bör fastställas för anläggningar som framställer sällskapsdjursfoder eller foder för pälsdjur som innehåller bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare, annat än fiskmjöl, för att säkerställa att det inte förekommer någon korskontaminering mellan foder för andra produktionsdjur än pälsdjur eller för vattenbruksdjur och produkter som är förbjudna i sådant foder. Kapitel V avsnitt C i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(24)

I kapitel V avsnitt E punkt 1 i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 förbjuds export av bearbetat animaliskt protein som härrör från idisslare. Avsikten med detta var ursprungligen att bekämpa spridningen av bovin spongiform encefalopati (BSE) vid en tidpunkt då BSE var epidemisk i unionen och då Europa var den del av världen som var värst drabbad av epidemin. BSE-situationen i unionen har dock förbättrats avsevärt. År 2015 rapporterades fem fall av BSE i unionen jämfört med 2 166 rapporterade fall år 2001. Denna förbättring av BSE-situationen i unionen återspeglas i det faktum att 23 medlemsstater – på grundval av den BSE-riskstatus som tillerkänts dem på internationell nivå av Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) – nu har erkänts som länder med en försumbar BSE-risk i enlighet med kommissionens beslut 2007/453/EG (7).

(25)

Förbudet mot export av bearbetat animaliskt protein som härrör från idisslare bör därför avskaffas och ersättas av specifika villkor som ska uppfyllas, för att minska bördan för handeln och göra villkoren mer rimliga i förhållande till den nuvarande epidemiologiska situationen avseende BSE. Dessa villkor bör särskilt syfta till att säkerställa att de exporterade produkterna inte innehåller kött- och benmjöl som enligt artikel 43.3 i förordning (EG) nr 1069/2009 är förbjudet att exportera. Eftersom kött- och benmjöl kan innehålla specificerat riskmaterial eller kan härröra från djur som har dött eller avlivats av andra orsaker än slakt för användning som livsmedel utgör kött- och benmjöl en högre BSE-risk och bör därför inte exporteras.

(26)

För att säkerställa att det exporterade, bearbetade animaliska proteinet som härrör från idisslare inte innehåller kött- och benmjöl och inte används för andra ändamål än de som är tillåtna enligt unionslagstiftningen bör det bearbetade animaliska proteinet som härrör från idisslare transporteras i förseglade förpackningar direkt från bearbetningsanläggningen till utförselstället från unionen, vilket bör vara en gränskontrollstation som förtecknas i bilaga I till kommissionens beslut 2009/821/EG (8), för att möjliggöra offentliga kontroller. Sådana offentliga kontroller bör genomföras med hjälp av de befintliga förfarandena för offentlig kontroll, särskilt ett handelsdokument i enlighet med förlagan i kapitel III punkt 6 i bilaga VIII till förordning (EU) nr 142/2011, och kommunikationen mellan de behöriga myndigheterna bör ske via det integrerade veterinärdatasystemet (Traces) som infördes genom kommissionens beslut 2004/292/EG (9).

(27)

Enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 1069/2009 ska bearbetningsanläggningar vara godkända för bearbetning av kategori 3-material och enligt artikel 45 i den förordningen ska de bli föremål för regelbundna offentliga kontroller, bland annat av den beständiga märkningen av kategori 1- och 2-material enligt den förordningen om anläggningarna också är godkända för bearbetning av kategori 1- och/eller 2-material.

(28)

Enligt kapitel V avsnitt E punkt 2 i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 ska foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare och som är avsedda för export framställas i enlighet med vissa krav, särskilt kapitel V avsnitt A led e i bilaga IV till den förordningen, som i sin tur hänvisar till kapitel IV avsnitt D i den bilagan. Eftersom dessa hänvisningar har lett till olika tolkningar är det lämpligt att formulera om kapitel V avsnitt E punkt 2 i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 för att klargöra vilka krav som gäller för framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare eller av foderblandningar som innehåller sådant protein och som är avsedda för export från unionen.

(29)

Särskilt hänvisningen i kapitel V avsnitt E punkt 2 b i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001, som avser export av foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, till kapitel IV avsnitt D led d i den bilagan, som rör framställning av foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare och som är avsedda som foder för vattenbruksdjur, är inte anpassad till samtliga fall. Medan det i kapitel IV avsnitt D led d i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 krävs att foderblandningsanläggningar enbart är avsedda för framställning av foder för vattenbruksdjur eller har godkänts på grundval av åtgärder som vidtas för att förhindra korskontaminering mellan foder som är avsett för vattenbruksdjur och foder som är avsett för andra produktionsdjur, begränsar bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 vid export inte de arter som får utfodras med de exporterade foderblandningarna i tredjelandet. Den korskontaminering som berörs i detta fall är således mellan de exporterade foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare och foder avsett för andra produktionsdjur än vattenbruksdjur som är avsett att släppas ut på marknaden i unionen. Kapitel V avsnitt E punkt 2 i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(30)

De ändringar som beskrivs i tidigare skäl avseende 1) lagring av vissa foderråvaror och foderblandningar, 2) framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter och av foderblandningar som innehåller sådant protein, 3) export av foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, och 4) användning av råvaror från andra anläggningar än slakterier och styckningsanläggningar för framställning av bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare, omfattar krav på att medlemsstaternas behöriga myndigheter registrerar eller godkänner vissa anläggningar på grundval av att dessa krav uppfylls. Kapitel V avsnitt A i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras så att den innefattar en skyldighet för medlemsstaterna att uppdatera och offentliggöra förteckningar över dessa anläggningar.

(31)

För att minska bördan för de behöriga myndigheterna bör offentliggörandet av förteckningen över operatörer begränsas till att endast gälla de fall där offentliggörandet är nödvändigt för att operatörerna ska kunna identifiera vilka potentiella leverantörer som uppfyller kraven i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001, och för att behöriga myndigheter ska kunna kontrollera efterlevnaden av dessa krav genom hela produktionskedjan. Kapitel V avsnitt A i bilaga IV bör därför ändras för att förteckningar över hemmablandare ska undantas från skyldigheten till offentliggörande.

(32)

Eftersom medlemsstaterna och operatörerna behöver tillräckligt med tid för att anpassa sig till de ändringar som införs genom denna förordning i kapitel III avsnitt A, vad gäller lagring av vissa foderråvaror och foderblandningar i bulkform, samt i kapitel V avsnitten A, B och C i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001, vad gäller förteckningar över anläggningar som framställer i enlighet med vissa krav i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001, vad gäller lagring av foder som innehåller produkter som härrör från idisslare och vad gäller framställning av sällskapsdjursfoder som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, bör dessa ändringar tillämpas från och med den 1 januari 2018.

(33)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och IV till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Bilagorna X, XIV och XV till förordning (EU) nr 142/2011 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2017.

Följande ändringar i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 som görs genom den här förordningen ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2018:

a)	De ändringar i kapitel III avsnitt A i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 som görs genom punkt 2 b i i bilaga I till den här förordningen.

b)	De ändringar i kapitel V avsnitten A, B och C i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 som görs genom punkt 2 d i i bilaga I till den här förordningen.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(2) EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.

(3) ”Risk profile related to production and consumption of insects as food and feed”, EFSA Journal, vol. 13(2015):10, artikelnr 4257.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG (EUT L 229, 1.9.2009, s. 1).

(5) Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).

(6) Kommissionens förordning (EU) 2016/1396 av den 18 augusti 2016 om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EUT L 225, 19.8.2016, s. 76).

(7) Kommissionens beslut 2007/453/EG av den 29 juni 2007 om fastställande av BSE-statusen i medlemsstaterna eller tredjeländer eller regioner i dessa utifrån deras BSE-risk (EUT L 172, 30.6.2007, s. 84).

(8) Kommissionens beslut 2009/821/EG av den 28 september 2009 om upprättande av en förteckning över godkända gränskontrollstationer, om fastställande av vissa regler för inspektioner som utförs av kommissionens veterinärexperter och om fastställande av veterinärenheter i Traces (EUT L 296, 12.11.2009, s. 1).

(9) Kommissionens beslut 2004/292/EG av den 30 mars 2004 om idrifttagande av systemet Traces och om ändring av beslut 92/486/EEG (EUT L 94, 31.3.2004, s. 63).

BILAGA I

Bilagorna I och IV till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras på följande sätt:

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 d ska följande led läggas till som led iv:

”iv)	Etikett i artikel 3.2 t.”

I punkt 2 ska följande led läggas till:

”m) odlade insekter : produktionsdjur enligt definitionen i artikel 3 led 6 a i förordning (EG) nr 1069/2009 av sådana insektsarter som är tillåtna för framställning av bearbetat animaliskt protein i enlighet med kapitel II avsnitt 1 del A punkt 2 i bilaga X till förordning (EU) nr 142/2011.

n) hemmablandare : djuruppfödare som blandar foderblandningar som endast används på egna anläggningen.”

Bilaga IV ska ändras på följande sätt:

I kapitel II ska led c ersättas med följande:

”c)

Utfodring av vattenbruksdjur med följande foderråvaror och foderblandningar:

Bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, annat än fiskmjöl och bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter, och foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein och som framställs, avyttras och används i enlighet med de allmänna kraven i kapitel III och de särskilda kraven i kapitel IV avsnitt D.

ii)	Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter och foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein och som framställs, avyttras och används i enlighet med de allmänna villkoren i kapitel III och de särskilda villkoren i kapitel IV avsnitt F.”

Kapitel III ska ändras på följande sätt:

Avsnitt A ska ersättas med följande:

”AVSNITT A

Transport och lagring av foderråvaror och foderblandningar avsedda att användas som foder för icke-idisslande produktionsdjur

Följande produkter som är avsedda att användas som foder för icke-idisslande produktionsdjur ska transporteras i fordon och behållare samt lagras i lagringsutrymmen som inte används för transport respektive lagring av foder avsett för idisslare:

a)	Bearbetat animaliskt protein i bulk som härrör från andra djur än idisslare, inklusive fiskmjöl och bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter.

b)	Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung i bulk.

c)	Blodprodukter i bulk som härrör från andra djur än idisslare.

d)	Foderblandningar i bulk som innehåller de foderråvaror som anges i leden a, b och c.

Uppgifter om vilken typ av produkter som transporterats eller lagrats i en lagringsanläggning ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst två år.

Genom undantag från punkt 1 får fordon, behållare och lagringsutrymmen som tidigare har använts för transport eller lagring av de produkter som anges i den punkten därefter användas för transport eller lagring av foder avsett för idisslare, under förutsättning att de först rengörs för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten.

Närhelst sådana rutiner används ska dokumenterade uppgifter om denna användning hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst två år.

Lagringsanläggningar där foderråvaror och foderblandningar som anges i punkt 1 lagras i enlighet med punkt 2 ska godkännas av den behöriga myndigheten på grundval av kontroll av efterlevnaden av de krav som anges i punkt 2.

Bearbetat animaliskt protein i bulk som härrör från andra djur än idisslare, inklusive bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter men exklusive fiskmjöl, och foderblandningar i bulk som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein ska transporteras i fordon och behållare samt lagras i lagringsutrymmen som inte används för transport respektive lagring av foder avsett för andra icke-idisslande produktionsdjur än vattenbruksdjur.

Genom undantag från punkt 4 får fordon, behållare och lagringsutrymmen som tidigare har använts för transport eller lagring av de produkter som avses i den punkten därefter användas för transport eller lagring av foder avsett för andra icke-idisslande produktionsdjur än vattenbruksdjur, under förutsättning att de först rengörs för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten.

Närhelst sådana rutiner används ska dokumenterade uppgifter om denna användning hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst två år.”

ii)

I avsnitt B ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.

Genom undantag från punkt 1 ska inget särskilt tillstånd krävas för hemmablandares framställning av helfoder av foderblandningar som innehåller de produkter som förtecknas i punkt 1, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)	De ska vara registrerade hos den behöriga myndigheten som producenter av helfoder av foderblandningar som innehåller de produkter som förtecknas i punkt 1.

b)	De får endast hålla andra djur än idisslare.

c)	Foderblandningar som innehåller fiskmjöl som används i framställningen av helfoder får innehålla högst 50 % råprotein.

d)	Foderblandningar som innehåller dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung som används vid framställningen av helfoder får innehålla högst 10 % fosfor totalt.

e)	Foderblandningar som innehåller blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare och som används vid framställningen av helfoder får innehålla högst 50 % råprotein.”

iii)

I avsnitt C ska led a ersättas med följande:

”a)	Bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, inklusive fiskmjöl och bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter.”

iv)

I avsnitt D ska punkt 1 a ersättas med följande:

”a)	Bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, inklusive fiskmjöl och bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter.”

Kapitel IV ska ändras på följande sätt:

I avsnitt A ska led b ersättas med följande:

”b)

Texten ”Fiskmjöl – får inte användas i foder för idisslare, utom icke avvanda idisslare” ska tydligt anges i det åtföljande handelsdokument eller hälsointyg som avses i artikel 21.2 i förordning (EG) nr 1069/2009, beroende på vad som är lämpligt, samt på etiketten för fiskmjöl.

Texten ”Innehåller fiskmjöl – får inte användas som foder för idisslare” ska anges tydligt på etiketten för foderblandningar som innehåller fiskmjöl avsedda för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur.”

ii)

Avsnitt B ska ersättas med följande:

”AVSNITT B

Särskilda villkor för användning av dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung och foderblandningar som innehåller sådana fosfater och är avsedda att användas som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur

Texten ”Dikalciumfosfat/Trikalciumfosfat av animaliskt ursprung – får inte användas i foder för idisslare” ska tydligt anges i det åtföljande handelsdokument eller hälsointyg som avses i artikel 21.2 i förordning (EG) nr 1069/2009, beroende på vad som är lämpligt, samt på etiketten för dikalciumfosfat/trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

b)	Texten ”Innehåller dikalciumfosfat/trikalciumfosfat av animaliskt ursprung – får inte användas som foder för idisslare” ska anges tydligt på etiketten för foderblandningar som innehåller dikalciumfosfat/trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.”

iii)

I avsnitt C ska led c första stycket ersättas med följande:

”c)	Blodprodukterna ska framställas i bearbetningsanläggningar som enbart bearbetar blod från andra djur än idisslare och som av den behöriga myndigheten registrerats som en bearbetningsanläggning som enbart bearbetar blod från andra djur än idisslare.”

iv)

I avsnitt C ska led d ersättas med följande:

”d)

Texten ”Blodprodukter från andra djur än idisslare – får inte användas i foder för idisslare” ska tydligt anges i det åtföljande handelsdokument eller hälsointyg som avses i artikel 21.2 i förordning (EG) nr 1069/2009, beroende på vad som är lämpligt, samt på etiketten för blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare.

Texten ”Innehåller blodprodukter från andra djur än idisslare – får inte användas som foder för idisslare” ska anges tydligt på etiketten för foderblandningar som innehåller blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare.”

I avsnitt D ska rubriken till avsnittet, inledningsfrasen i första stycket och led a ersättas med följande:

”AVSNITT D

Särskilda villkor för framställning och användning av bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, annat än fiskmjöl och bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter, och foderblandningar som innehåller sådant protein och som är avsedda som foder för vattenbruksdjur

Följande särskilda villkor är tillämpliga på framställning och användning av bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, annat än fiskmjöl och bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter, och foderblandningar som innehåller sådant protein och som är avsedda som foder för vattenbruksdjur:

Animaliska biprodukter som är avsedda att användas för framställning av det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt ska komma från

i)	slakterier som inte slaktar idisslare och som av den behöriga myndigheten registrerats som slakterier som inte slaktar idisslare, eller

ii)	styckningsanläggningar som inte benar ur eller styckar kött från idisslare och som av den behöriga myndigheten registrerats som styckningsanläggningar som inte benar ur eller styckar kött från idisslare, eller

iii)	andra anläggningar än de som avses i led i eller ii och som inte hanterar produkter från idisslare och som av den behöriga myndigheten registrerats som anläggningar som inte hanterar produkter från idisslare.

Genom undantag från detta särskilda villkor får den behöriga myndigheten tillåta slakt av idisslare i ett slakteri som framställer animaliska biprodukter från andra djur än idisslare avsedda för framställning av det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt och hantering av produkter från idisslare i en styckningsanläggning eller en annan anläggning som framställer animaliska biprodukter från andra djur än idisslare avsedda för framställning av det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt.

Ett sådant tillstånd får endast ges efter det att den behöriga myndigheten genom en inspektion på plats konstaterat att de åtgärder som syftar till att förhindra korskontaminering mellan biprodukter från idisslare respektive andra djur än idisslare är effektiva.

Dessa åtgärder ska omfatta följande minimikrav:

i)	Slakt av andra djur än idisslare ska utföras i linjer som är fysiskt åtskilda från linjer som används för slakt av idisslare.

ii)	Produkter från andra djur än idisslare ska hanteras i produktionslinjer som är fysiskt åtskilda från dem som används för hantering av produkter från idisslare.

iii)	Lokaler för insamling, lagring, transport och förpackning av animaliska biprodukter från andra djur än idisslare ska vara åtskilda från lokaler som används för animaliska biprodukter från idisslare.

iv)

Regelbunden provtagning och analys av animaliska biprodukter från andra djur än idisslare ska ske i syfte att påvisa förekomst av protein från idisslare. Den använda analysmetoden ska vara vetenskapligt validerad för detta ändamål. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna.”

vi)

I avsnitt D ska led c första stycket ersättas med följande:

”c)

Det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt ska framställas i bearbetningsanläggningar som är avsedda enbart för bearbetning av animaliska biprodukter från andra djur än idisslare som härrör från de slakterier, styckningsanläggningar eller andra anläggningar som avses i led a. Dessa bearbetningsanläggningar ska av den behöriga myndigheten registreras som bearbetningsanläggningar som enbart bearbetar animaliska biprodukter från andra djur än idisslare.”

vii)

I avsnitt D ska led d andra stycket led i inledningsfrasen ersättas med följande:

”i)

Framställningen av foderblandningar för vattenbruksdjur som innehåller det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt i anläggningar som även framställer foderblandningar för andra produktionsdjur än pälsdjur, får tillåtas av den behöriga myndigheten efter en inspektion på plats, under förutsättning att följande villkor uppfylls:”

viii)

I avsnitt D ska leden d ii och e ersättas med följande:

”ii)

För hemmablandare som uppfyller följande villkor krävs det inget särskilt tillstånd för framställning av helfoder av foderblandningar som innehåller det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt:

—	De har av den behöriga myndigheten registrerats som hemmablandare som framställer helfoder av foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, annat än fiskmjöl och bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter.

—	De får endast hålla vattenbruksdjur.

—	Foderblandningar som innehåller det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt och som används i framställningen av dessa får innehålla högst 50 % råprotein.

Det handelsdokument eller hälsointyg som avses i artikel 21.2 i förordning (EG) nr 1069/2009, beroende på vad som är lämpligt, och som åtföljer det bearbetade animaliska protein som anges i detta avsnitt och etiketten för detta ska vara tydligt märkta med texten: ”Bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare – får inte användas i foder för produktionsdjur utom vattenbruksdjur och pälsdjur”.

Följande ska anges tydligt på etiketten för foderblandningar som innehåller det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt:

”Innehåller bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare – får inte användas som foder för produktionsdjur utom vattenbruksdjur och pälsdjur”.”

ix)

I avsnitt E ska leden b–g ersättas med följande:

”b)

c)	Användning av fiskmjöl för icke avvanda idisslande produktionsdjur får endast tillåtas för framställning av mjölkersättning i torr form som ges utspädd i en given mängd vätska till icke avvanda idisslande djur som tillägg till eller ersättning för råmjölk innan avvänjningen har avslutats.

Mjölkersättning som innehåller fiskmjöl och är avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur ska framställas i anläggningar som inte framställer andra foderblandningar för idisslare och som har godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten.

Genom undantag från det särskilda villkoret får den behöriga myndigheten efter en inspektion på plats tillåta framställning av andra foderblandningar för idisslare i anläggningar som även framställer mjölkersättning som innehåller fiskmjöl avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

i)	Andra foderblandningar avsedda för idisslare ska under lagring, transport och förpackning förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används för fiskmjöl i bulkform och mjölkersättning som innehåller fiskmjöl i bulkform.

ii)	Andra foderblandningar avsedda för idisslare ska tillverkas i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där mjölkersättning som innehåller fiskmjöl tillverkas.

iii)	Uppgifter om inköp och användning av fiskmjöl och om försäljning av mjölkersättning som innehåller fiskmjöl måste hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

iv)

Regelbunden provtagning och analys av övriga foderblandningar avsedda för idisslare ska ske för att kontrollera att inga otillåtna beståndsdelar av animaliskt ursprung förekommer, i enlighet med de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna. Resultaten ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

Innan sändningar av importerad mjölkersättning som innehåller fiskmjöl övergår till fri omsättning i unionen ska importörerna se till att varje sändning analyseras i enlighet med analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 för att kontrollera att dessa inte innehåller otillåtna beståndsdelar av animaliskt ursprung.

f)	Etiketten för mjölkersättning som innehåller fiskmjöl avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur ska vara tydligt märkt med texten ”Innehåller fiskmjöl – får inte användas som foder för idisslare, utom icke avvanda idisslare”.

Mjölkersättning i bulkform som innehåller fiskmjöl och är avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur ska transporteras i fordon och behållare samt lagras i lagringsutrymmen som inte används för transport respektive lagring av annat foder för idisslare.

Genom undantag från detta särskilda villkor får fordon, behållare och lagringsutrymmen som därefter kommer att användas för transport eller lagring av annat foder i bulkform avsett för idisslare användas för transport eller lagring av mjölkersättning i bulkform som innehåller fiskmjöl och är avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur, under förutsättning att de först rengörs grundligt för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten. Närhelst sådana rutiner används ska dokumenterade uppgifter om denna användning hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst två år.

På jordbruksföretag där idisslare hålls ska åtgärder vidtas på stället för att förhindra att mjölkersättning som innehåller fiskmjöl ges som foder till andra idisslare än icke avvanda idisslare. Den behöriga myndigheten ska upprätta en förteckning över jordbruksföretag där mjölkersättning som innehåller fiskmjöl används genom ett system för förhandsanmälan från jordbruksföretaget eller ett liknande system som säkerställer att företeckningen överensstämmer med detta särskilda villkor.”

Följande avsnitt ska läggas till som avsnitt F:

”AVSNITT F

Särskilda villkor för framställning och användning av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter och foderblandningar som innehåller sådant protein och som är avsedda som foder för vattenbruksdjur

Följande särskilda villkor är tillämpliga på framställning och användning av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter och foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein och som är avsedda som foder för vattenbruksdjur:

Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter ska

i)	framställas i bearbetningsanläggningar som godkänts i enlighet med artikel 24.1 a i förordning (EG) nr 1069/2009, avsedda enbart för framställning av produkter som härrör från odlade insekter, och

ii)	framställas i enlighet med kraven i kapitel II avsnitt 1 i bilaga X till förordning (EU) nr 142/2011.

Foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter ska framställas i anläggningar som har godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten och som är avsedda enbart för framställning av foder för vattenbruksdjur.

Oavsett vad som sagts i det särskilda villkoret gäller följande:

Framställningen av foderblandningar för vattenbruksdjur som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter i anläggningar som även framställer foderblandningar för andra produktionsdjur, utom pälsdjur, får tillåtas av den behöriga myndigheten efter en inspektion på plats, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

—	Foderblandningar avsedda för idisslare ska tillverkas och under lagring, transport och förpackning förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där foderblandningar för andra djur än idisslare tillverkas och förvaras.

—	Foderblandningar för vattenbruksdjur ska tillverkas och under lagring, transport och förpackning förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där foderblandningar för andra icke-idisslande djur tillverkas och förvaras.

—	Uppgifter om inköp och användning av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter och försäljning av foderblandningar som innehåller sådant protein måste hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

—

Regelbunden provtagning och analys av foderblandningar avsedda för andra produktionsdjur än vattenbruksdjur ska ske för att kontrollera att inga otillåtna beståndsdelar av animaliskt ursprung förekommer, i enlighet med de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna. Resultaten ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

ii)

För hemmablandare som uppfyller följande villkor krävs det inget särskilt tillstånd för framställning av helfoder av foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter:

—	De har av den behöriga myndigheten registrerats som producenter av helfoder av foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter.

—	De får endast hålla vattenbruksdjur.

—	Foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter och som används i framställningen av dessa får innehålla högst 50 % råprotein.

Det handelsdokument eller hälsointyg som avses i artikel 21.2 i förordning (EG) nr 1069/2009, beroende på vad som är lämpligt, som åtföljer bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter och etiketten för detta ska vara tydligt märkta med texten: ”Bearbetat insektsprotein – får inte användas i foder för produktionsdjur utom vattenbruksdjur och pälsdjur”.

Följande ska anges tydligt på etiketten för foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från insekter:

”Innehåller bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare – får inte användas som foder för produktionsdjur utom vattenbruksdjur och pälsdjur”.”

Kapitel V ska ändras på följande sätt:

Avsnitten A, B och C ska ersättas med följande:

”AVSNITT A

Förteckningar

Medlemsstaterna ska uppdatera och offentliggöra förteckningar över följande:

a)	Slakterier som har registrerats som slakterier som inte slaktar idisslare i enlighet med kapitel IV avsnitt C led a första stycket samt godkända slakterier från vilka blod som har framställts i enlighet med kapitel IV avsnitt C led a andra, tredje och fjärde styckena får komma.

Bearbetningsanläggningar som har registrerats som anläggningar som endast bearbetar blod från andra djur än idisslare i enlighet med kapitel IV avsnitt C led c första stycket samt godkända bearbetningsanläggningar som framställer blodprodukter i enlighet med kapitel IV avsnitt C led c andra, tredje och fjärde styckena.

Slakterier, styckningsanläggningar och andra anläggningar som är registrerade som slakterier, styckningsanläggningar och andra anläggningar som inte slaktar idisslare, benar ur eller styckar kött från idisslare respektive inte hanterar produkter från idisslare, från vilka animaliska biprodukter som är avsedda att användas för framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare i enlighet med kapitel IV avsnitt D led a första stycket kan komma, samt godkända slakterier, styckningsanläggningar och andra anläggningar, från vilka animaliska biprodukter som är avsedda att användas för framställning av bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare i enlighet med kapitel IV avsnitt D led a andra, tredje och fjärde styckena får komma.

Bearbetningsanläggningar som har registrerats som anläggningar som inte bearbetar animaliska biprodukter från idisslare i enlighet med kapitel IV avsnitt D led c första stycket samt godkända bearbetningsanläggningar som framställer bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare och som drivs i enlighet med kapitel IV avsnitt D led c andra, tredje och fjärde styckena.

e)	Godkända foderblandningsanläggningar som i enlighet med kapitel III avsnitt B framställer foderblandningar som innehåller fiskmjöl, dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung eller blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare.

Godkända foderblandningsanläggningar som i enlighet med kapitel IV avsnitt D led d framställer foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, samt godkända foderblandningsanläggningar som i enlighet med kapitel V avsnitt E punkt 3 b ii uteslutande framställer foderblandningar för export från unionen eller foderblandningar för export från unionen och foderblandningar för vattenbruksdjur som ska släppas ut på marknaden.

g)	Godkända foderblandningsanläggningar som i enlighet med kapitel IV avsnitt E led d framställer mjölkersättning som innehåller fiskmjöl och som är avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur.

h)	Godkända foderblandningsanläggningar som i enlighet med kapitel IV avsnitt F led b framställer foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter.

i)	Lagringsanläggningar som godkänts i enlighet med kapitel III avsnitt A punkt 3 eller i enlighet med kapitel V avsnitt E punkt 3 d tredje stycket.

Medlemsstaterna ska föra och uppdatera förteckningar över de hemmablandare som har registrerats i enlighet med kapitel III avsnitt B punkt 3, kapitel IV avsnitt D led d ii och kapitel IV avsnitt F led b ii.

AVSNITT B

Transport och lagring av foderråvaror och foderblandningar som innehåller produkter som härrör från idisslare

Foderråvaror i bulkform och foderblandningar i bulkform som innehåller produkter som härrör från andra idisslare än de som anges i leden a–d ska transporteras i fordon och behållare samt lagras i lagringsutrymmen som inte används för transport respektive lagring av foder avsett för andra produktionsdjur än pälsdjur:

a)	Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter.

b)	Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

c)	Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

d)	Utsmält fett från idisslare med en halt olösliga orenheter på högst 0,15 viktprocent och derivat av sådant fett.

Genom undantag från punkt 1 får fordon, behållare och lagringsutrymmen som tidigare har använts för transport eller lagring av de foderråvaror och foderblandningar i bulkform som anges i den punkten användas för transport eller lagring av foder avsett för andra produktionsdjur än pälsdjur, under förutsättning att de först har rengjorts för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten.

Närhelst sådana rutiner används ska dokumenterade uppgifter om denna användning hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst två år.

AVSNITT C

Framställning av foderblandningar för pälsdjur eller för sällskapsdjur som innehåller produkter som härrör från idisslare eller från andra djur än idisslare

Foderblandningar för pälsdjur eller för sällskapsdjur som innehåller produkter som härrör från andra idisslare än de som anges i leden a–d får inte framställas i anläggningar som framställer foder för andra produktionsdjur än pälsdjur:

a)	Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter.

b)	Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

c)	Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

d)	Utsmält fett från idisslare med en halt olösliga orenheter på högst 0,15 viktprocent och derivat av sådant fett.

Foderblandningar för pälsdjur eller för sällskapsdjur som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare, annat än fiskmjöl, får inte framställas i anläggningar som framställer foder för andra produktionsdjur än pälsdjur eller vattenbruksdjur.”

ii)

Avsnitt D ska ersättas med följande:

”AVSNITT D

Användning och lagring på jordbruksföretag av foderråvaror och foderblandningar för produktionsdjur som innehåller produkter som härrör från idisslare

Användning och lagring av foderråvaror och foderblandningar för produktionsdjur som innehåller produkter som härrör från andra idisslare än de som anges i leden a–d ska förbjudas på jordbruksföretag där andra produktionsdjur än pälsdjur hålls:

a)	Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter.

b)	Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

c)	Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

d)	Utsmält fett från idisslare med en halt olösliga orenheter på högst 0,15 viktprocent och derivat av sådant fett.”

iii)

Avsnitt E ska ersättas med följande:

”AVSNITT E

Export av bearbetat animaliskt protein och produkter som innehåller sådant protein

Bearbetat animaliskt protein som härrör från idisslare eller bearbetat animaliskt protein som härrör från både idisslare och andra djur än idisslare får endast exporteras under förutsättning att följande villkor uppfylls:

Det bearbetade animaliska proteinet ska transporteras i slutna behållare direkt från den bearbetningsanläggning där det framställs till utförselstället från unionens territorium, som ska vara en gränskontrollstation som förtecknas i bilaga I till kommissionens beslut 2009/821/EG (*1). Innan sändningen lämnar unionens territorium ska den operatör som är ansvarig för att anordna transporten av det bearbetade animaliska proteinet informera den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen om sändningens ankomst till utförselstället.

Sändningen ska åtföljas av ett korrekt ifyllt handelsdokument som utformats i enlighet med förlagan i kapitel III punkt 6 i bilaga VIII till förordning (EU) nr 142/2011 och utfärdats från det integrerade veterinärdatasystemet (Traces) som infördes genom kommissionens beslut 2004/292/EG (*2). På handelsdokumentet ska den gränskontrollstation där sändningen förs ut anges som utförselställe i fält I.28.

När sändningen anländer till utförselstället ska den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen kontrollera förseglingen på varje behållare som presenteras vid gränskontrollstationen.

Genom undantag från detta får den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen på grundval av en riskanalys besluta att göra en stickprovskontroll av förseglingen på behållaren.

Om kontrollen av förseglingen inte är tillfredsställande ska sändningen antingen destrueras eller återsändas till ursprungsanläggningen.

Den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen ska genom Traces-systemet informera den behöriga myndighet som ansvarar för ursprungsanläggningen om sändningens ankomst till utförselstället och, i förekommande fall, resultatet av den kontroll av förseglingen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

Den behöriga myndighet som ansvarar för ursprungsanläggningen ska regelbundet genomföra offentliga kontroller för att kontrollera den korrekta tillämpningen av leden a och b och för att kontrollera att den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen för varje sändning av bearbetat animaliskt protein som härrör från idisslare och som är avsedd för export via Traces har erhållit en bekräftelse på att kontroll utfördes vid utförselstället.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska det vara förbjudet att exportera produkter som innehåller bearbetat animaliskt protein från idisslare.

Genom undantag ska detta förbud inte gälla för bearbetat sällskapsdjursfoder som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från idisslare

a)	som har bearbetats i anläggningar som godkänts för tillverkning av sällskapsdjursfoder i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1069/2009, och

b)	som har förpackats och märkts i enlighet med unionslagstiftningen.

Bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare eller foderblandningar som innehåller sådant protein får endast exporteras under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)	Det bearbetade animaliska protein som härrör från andra djur än idisslare ska framställas i bearbetningsanläggningar som uppfyller kraven i kapitel IV avsnitt D led c.

De foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare ska framställas i foderblandningsanläggningar

i)	som framställer sina produkter i enlighet med kapitel IV avsnitt D led d, eller

ii)

som hämtar det bearbetade animaliska protein som används i foderblandningar avsedda för export i bearbetningsanläggningar som uppfyller villkoren i led a och antingen

—	är avsedda enbart för framställning av foderblandningar för export från unionen och har godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten, eller

—	är avsedda enbart för framställning av foderblandningar för export från unionen och för framställning av foderblandningar för vattenbruksdjur som ska släppas ut på marknaden i unionen och som har godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten.

De foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare ska förpackas och märkas i enlighet med unionslagstiftningen eller med importlandets rättsliga krav. Om de foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare inte är märkta i enlighet med unionslagstiftningen ska följande anges i märkningen: ”Innehåller bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare”.

Bearbetat animaliskt protein i bulk som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar i bulk som innehåller sådant protein och som är avsedda för export från unionen ska transporteras i fordon och behållare samt lagras i lagringsutrymmen som inte används för transport respektive lagring av foder avsett att släppas ut på marknaden och avsett som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än vattenbruksdjur. Uppgifter om vilken typ av produkter som har transporterats eller lagrats ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst två år.

Genom undantag från första stycket får fordon, behållare och lagringsutrymmen som tidigare har använts för transport eller lagring av bearbetat animaliskt protein i bulk som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar i bulk som innehåller sådant protein och som är avsedda för export från unionen, därefter användas för transport eller lagring av foder avsett att släppas ut på marknaden och avsett som foder för idisslare eller andra icke-idisslande produktionsdjur än vattenbruksdjur, under förutsättning att de först rengörs för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten. Närhelst sådana rutiner används ska dokumenterade uppgifter om denna användning hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst två år.

Lagringsanläggningar där bearbetat animaliskt protein i bulk som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar i bulk som innehåller sådant protein enligt villkoren i led d andra stycket ska godkännas av den behöriga myndigheten på grundval av kontroll av efterlevnaden av de krav som anges i det ledet.

Genom undantag från punkt 3 ska villkoren i det ledet inte tillämpas på

sällskapsdjursfoder som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare och som har bearbetats i anläggningar som godkänts för tillverkning av sällskapsdjursfoder i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1069/2009 och som har förpackats och märkts i enlighet med unionslagstiftningen,

b)	fiskmjöl, under förutsättning att det framställs i enlighet med denna bilaga,

c)	bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter, under förutsättning att det framställs i enlighet med denna bilaga,

d)	foderblandningar som inte innehåller något annat bearbetat animaliskt protein än fiskmjöl och bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter, under förutsättning att de framställs i enlighet med denna bilaga,

bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare och som är avsett för tillverkning av sällskapsdjursfoder eller av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel i det mottagande tredjelandet, under förutsättning att exportören före exporten ser till att varje sändning av bearbetat animaliskt protein analyseras i enlighet med den analysmetod som fastställs i punkt 2.2 i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 för att kontrollera att detta inte innehåller beståndsdelar som härrör från idisslare.

(*1) Kommissionens beslut 2009/821/EG av den 28 september 2009 om upprättande av en förteckning över godkända gränskontrollstationer, om fastställande av vissa regler för inspektioner som utförs av kommissionens veterinärexperter och om fastställande av veterinärenheter i Traces (EUT L 296, 12.11.2009, s. 1)."

(*2) Kommissionens beslut 2004/292/EG av den 30 mars 2004 om idrifttagande av systemet Traces och om ändring av beslut 92/486/EEG (EUT L 94, 31.3.2004, s. 63).”"

BILAGA II

Bilagorna X, XIV och XV till förordning (EU) nr 142/2011 ska ändras på följande sätt:

Kapitel II avsnitt 1 del A i bilaga X ska ersättas med följande:

”A. Råvara

Endast animaliska biprodukter som är kategori 3-material eller produkter som är framställda av sådana animaliska biprodukter, utom det kategori 3-material som avses i artikel 10 n, o och p i förordning (EG) nr 1069/2009, får användas för framställning av bearbetat animaliskt protein.

Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter som är avsett för framställning av foder för andra produktionsdjur än pälsdjur får endast komma från följande insektsarter:

i)	Svart soldatfluga (Hermetia illucens) och husfluga (Musca domestica).

ii)	Vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor) och stor majsbagge (Alphitobius diaperinus).

iii)	Hussyrsa (Acheta domesticus), bandsyrsa (Gryllodes sigillatus) och jamaicasyrsa (Gryllus assimilis).”

Bilaga XIV kapitel I ska ändras på följande sätt:

I avsnitt 1 tabell 1 ska rad 1 ersättas med följande:

”1

Bearbetat animaliskt protein, inklusive andra blandningar och produkter än sällskapsdjursfoder som innehåller sådant protein, och foderblandningar som innehåller sådant protein enligt definitionen i artikel 3.2 h i förordning (EG) nr 767/2009

Kategori 3-material enligt artikel 10 a, b, d, e, f, h, i, j, k, l och m.

a)	Det bearbetade animaliska proteinet ska ha framställts enligt kapitel II avsnitt 1 i bilaga X, och

b)	det bearbetade animaliska proteinet ska uppfylla de ytterligare kraven i avsnitt 2 i detta kapitel.

a)	Bearbetat animaliskt protein utom fiskmjöl: De tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010.

b)	Fiskmjöl: De tredjeländer som förtecknas i bilaga II till beslut 2006/766/EG.

a)	Annat bearbetat animaliskt protein än sådant som härrör från odlade insekter: Kapitel 1 i bilaga XV.

b)	Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter: Kapitel 1a i bilaga XV.”

I avsnitt 2 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5.

Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter får importeras till unionen under förutsättning att det har framställts i enlighet med följande villkor:

Insekterna tillhör någon av följande arter:

—	Svart soldatfluga (Hermetia illucens) och husfluga (Musca domestica).

—	Vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor) och stor majsbagge (Alphitobius diaperinus).

—	Hussyrsa (Acheta domesticus), bandsyrsa (Gryllodes sigillatus) och jamaicasyrsa (Gryllus assimilis).

Substratet för utfodring av insekter får endast innehålla produkter av icke-animaliskt ursprung eller följande produkter av animaliskt ursprung av kategori 3-material:

—

Fiskmjöl.

—	Blodprodukter från andra djur än idisslare.

—	Di- och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

—	Hydrolyserat protein från andra djur än idisslare.

—	Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

—	Gelatin och kollagen från andra djur än idisslare.

—	Ägg och äggprodukter.

—	Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat och råmjölk.

—

Honung.

—	Utsmält fett.

c)	Substratet för utfodring av insekter samt insekterna och deras larver har inte kommit i kontakt med något annat material av animaliskt ursprung än det som nämns i led b och substratet innehöll inte naturgödsel, matavfall eller annat avfall.”

Bilaga XV ska ändras på följande sätt:

I kapitel 1 ska rubriken till förlagan till hälsointyg ersättas med följande:

”Hälsointyg

För annat bearbetat animaliskt protein än sådant som härrör från odlade insekter som inte är avsett som livsmedel, inklusive andra blandningar och produkter än sällskapsdjursfoder som innehåller sådant protein. Avser sändning till eller transit genom (2) Europeiska unionen.”

Följande kapitel ska läggas till som kapitel 1a:

”KAPITEL 1a

Hälsointyg

För bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter som inte är avsett som livsmedel, inklusive andra blandningar och produkter än sällskapsdjursfoder som innehåller sådant protein. Avser sändning till eller transit genom (2) Europeiska unionen.

Text av bilden

LAND

Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter som inte är avsett som livsmedel, inklusive andra blandningar och produkter än sällskapsdjursfoder som innehåller sådant protein

II. Hälsoinformation

II.a Intygets referensnummer

II.b

I egenskap av officiell veterinär intygar jag att jag läst och förstått innebörden i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (1a), särskilt artikel 10, och kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (1b), särskilt kapitel II avsnitt 1 i bilaga X och kapitel I i bilaga XIV, och att följande krav är uppfyllda:

II.1 Det bearbetade animaliska protein som härrör från odlade insekter eller den produkt som beskrivs ovan innehåller endast bearbetat animaliskt protein som inte är avsett att användas som livsmedel och som

a) har beretts och lagrats vid en anläggning som godkänts, validerats och övervakas av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1069/2009, och

b) har beretts uteslutande med odlade insekter av följande arter:

(2) antingen [— Svart soldatfluga (Hermetia illucens).]

(2) och/eller [— Husfluga (Musca domestica).]

(2) och/eller [— Vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor).]

(2) och/eller [— Stor majsbagge (Alphitobius diaperinus).]

(2) och/eller [— Hussyrsa (Acheta domesticus).]

(2) och/eller [— Bandsyrsa (Gryllodes sigillatus).]

(2) och/eller [— Jamaicasyrsa (Gryllus assimilis).]

och

c) har bearbetats enligt metod [1]-[2]-[3]-[4]-[5]-[7] (2) i kapitel III i bilaga IV till förordning (EU) nr 142/2011,

och

d) substratet för utfodring av odlade insekter får endast innehålla produkter av icke-animaliskt ursprung eller följande produkter av animaliskt ursprung av kategori 3-material:

— Fiskmjöl.

— Blodprodukter från andra djur än idisslare.

— Di- och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

— Hydrolyserat protein från andra djur än idisslare.

— Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

— Gelatin och kollagen från andra djur än idisslare.

— Ägg och äggprodukter.

— Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat och råmjölk.

— Honung.

— Utsmält fett.

och

e) substratet för utfodring av insekter samt insekterna och deras larver har inte kommit i kontakt med något annat material av animaliskt ursprung än det som nämns i led d och substratet innehöll inte naturgödsel, matavfall eller annat avfall.

Del II: Intyg

Text av bilden

LAND

Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter som inte är avsett som livsmedel, inklusive andra blandningar och produkter än sällskapsdjursfoder som innehåller sådant protein

II. Hälsoinformation

II.a Intygets referensnummer

II.b

II.2 Den behöriga myndigheten undersökte ett stickprov omedelbart före avsändandet och fann att det uppfyllde följande krav (3):

Salmonella: Inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0.

Enterobacteriaceae: n = 5, c = 2, m = 10, M = 300 i 1 g.

II.3 Produkten har hanterats med största försiktighet för att undvika återkontaminering med patogena agens efter behandling.

II.4 Slutprodukten har

(2) antingen [förpackats i nya eller steriliserade säckar,]

(2) eller [transporterats i bulk i behållare eller andra transportmedel som före användningen hade rengjorts noggrant och desinficerats,]

som märkts med en etikett med texten ”EJ AVSETT ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL/BEARBETAT INSEKTSPROTEIN – FÅR INTE ANVÄNDAS I FODER FÖR PRODUKTIONSDJUR UTOM VATTENBRUKSDJUR OCH PÄLSDJUR”.

II.5 Slutprodukten har lagrats i ett slutet lagerutrymme

II.6 Det bearbetade animaliska protein som härrör från odlade insekter eller den produkt som beskrivs ovan innehåller inte och härrör inte från

(2) antingen [a) specificerat riskmaterial enligt definitionen i punkt 1 i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (4),

b) maskinurbenat kött från ben av nötkreatur, får och getter utom om de djur från vilka de animaliska biprodukterna eller de därav framställda produkterna kommer, är födda, oavbrutet uppfödda och slaktade i ett land eller en region som i enlighet med kommissionens beslut 2007/453/EG (5) har klassificerats som ett land eller en region med försumbar BSE-risk, där det inte har förekommit några inhemska fall av BSE,

c) animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som har erhållits från djur som har avlivats efter bedövning genom laceration av vävnad i centrala nervsystemet med ett avlångt, stavformigt instrument som förs in i hjärnskålen eller genom insprutning av gas i hjärnskålen, med undantag för djur som är födda, oavbrutet uppfödda och slaktade i ett land eller en region som har klassificerats som ett land eller en region med försumbar BSE-risk i enlighet med beslut 2007/453/EG.]

(2) eller [andra material från nötkreatur, får och getter än sådant som härrör från djur födda och oavbrutet uppfödda och slaktade i ett land eller en region som har klassificerats som ett land eller en region med försumbar BSE-risk i enlighet med beslut 2007/453/EG.]

II.7 Det bearbetade animaliska protein eller den produkt som beskrivs ovan

(2) antingen [innehåller inte mjölk eller mjölkprodukter från får och getter.]

(2) eller [innehåller mjölk eller mjölkprodukter från får och getter som

a) härrör från får och getter som sedan födseln oavbrutet har hållits i ett land där följande villkor är uppfyllda:

i) Klassisk skrapie är anmälningspliktig.

ii) Det finns ett informations-, övervaknings- och kontrollsystem.

iii) Officiella restriktioner gäller för anläggningar med får eller getter vid misstanke om TSE eller en bekräftelse av klassisk skrapie.

iv) Får och getter som smittats med klassisk skrapie avlivas och destrueras fullständigt.

v) Utfodring av får och getter med kött- och benmjöl eller fettgrevar som härrör från idisslare, enligt definitionen i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, har förbjudits och förbudet har tillämpats effektivt i hela landet under åtminstone de senaste sju åren.

Text av bilden

LAND

Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter som inte är avsett som livsmedel, inklusive andra blandningar och produkter än sällskapsdjursfoder som innehåller sådant protein

II. Hälsoinformation

II.a Intygets referensnummer

II.b

b) kommer från anläggningar där inga officiella restriktioner gäller på grund av misstanke om TSE,

c) kommer från anläggningar där inga fall av klassisk skrapie har diagnostiserats under de senaste sju åren eller, efter det att ett fall av klassisk skrapie har bekräftats

(2) antingen [har alla får och getter på anläggningen avlivats och destruerats eller slaktats, med undantag för avelsbaggar av genotyp ARR/ARR, avelstackor som har minst en ARR-allel och ingen VRQ-allel samt andra får som har minst en ARR-allel,]

(2) eller [har alla djur hos vilka klassisk skrapie bekräftats avlivats och destruerats, och anläggningen har under minst två år sedan det senaste fallet av klassisk skrapie bekräftades varit föremål för intensifierad TSE-övervakning som omfattar testning med negativt resultat avseende TSE i enlighet med de laboratoriemetoder som anges i kapitel C punkt 3.2 i bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001 av samtliga följande djur som är äldre än 18 månader, utom får av genotyp ARR/ARR:

— Djur som har slaktats för att användas som livsmedel och

— djur som har dött eller avlivats på anläggningen, men som inte har avlivats inom ramen för en kampanj för sjukdomsutrotning.]]

Anmärkningar

Del I:

— Fält I.6: Person som ansvarar för sändningen i Europeiska unionen: Fältet ska endast fyllas i om det rör sig om ett intyg för transitvaror; fältet kan fyllas i om det rör sig om ett intyg för importvaror.

— Fält I.12: Bestämmelseort: Ska endast fyllas i om det rör sig om ett intyg för transitvaror. Transitprodukter får endast lagras i frizoner, frilager och tullager.

— Fält I.15: Registreringsnummer (järnvägsvagn, containrar, lastbilar), flightnummer (flyg) eller namn (fartyg). Uppgifterna ska lämnas vid eventuell ur- och omlastning.

— Fält I.19: Ange lämplig HS-kod: 05.05, 05.06, 05.07, 05.11 eller 23.01.

— Fält I.25: Tekniskt bruk: Varje annan användning än användning som foder.

— Fälten I.26 och I.27: Anges beroende på om det är ett intyg för transitering eller import.

— Fält I.28: Arter: Insekter, ange deras vetenskapliga namn.

Del II:

(1a) EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.

(1b) EUT L 54, 26.2.2011, s. 1.

(2) Stryk det som inte är tillämpligt.

(3) Där

n = antal prover som ska testas.

m = gränsvärde för antalet bakterier; resultatet anses tillfredsställande om antalet bakterier i samtliga prover inte överstiger m,

Text av bilden ”

25.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/143

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/902

av den 23 maj 2017

om upprättande av förteckningen över unionsinspektörer som får genomföra inspektioner enligt rådets förordning (EG) nr 1224/2009

[delgivet med nr C(2017) 3252]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (1), särskilt artikel 79.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 1224/2009 införs ett system för kontroll, inspektion och verkställighet för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs i unionen. I förordningen föreskrivs att unionsinspektörer, utan att det påverkar kustmedlemsstaternas primära ansvar, får genomföra inspektioner i enlighet med den förordningen i unionens vatten och på unionens fiskefartyg utanför unionens vatten.

(2)	I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 (2) fastställs tillämpningsföreskrifter för det kontrollsystem i unionen som föreskrivs i förordning (EG) nr 1224/2009.

(3)	I genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 föreskrivs att förteckningen över unionsinspektörer antas av kommissionen på grundval av meddelanden från medlemsstaterna och Europeiska fiskerikontrollbyrån (nedan kallad kontrollbyrån).

(4)

En första förteckning över unionsinspektörer upprättades genom kommissionens genomförandebeslut 2011/883/EU (3). Den förteckningen har ersatts fyra gånger med nya förteckningar över unionsinspektörer, första gången genom kommissionens genomförandebeslut 2013/174/EU (4), därefter genom kommissionens genomförandebeslut 2014/120/EU (5), kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/645 (6) och senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/706 (7). Enligt genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 måste medlemsstaterna och kontrollbyrån, efter det att den första förteckningen upprättats, senast i oktober varje år meddela kommissionen de eventuella ändringar av förteckningen som de önskar göra för nästa kalenderår och kommissionen måste senast den 31 december ändra förteckningen i enlighet med detta.

(5)	Vissa medlemsstater och kontrollbyrån har meddelat ändringar i den gällande förteckningen över inspektörer. Den förteckning som upprättats genom genomförandebeslut (EU) 2016/706 bör därför ersättas av en ny förteckning över unionsinspektörer på grundval av dessa meddelanden.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förteckningen över unionsinspektörer fastställs i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Genomförandebeslut (EU) 2016/706 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Karmenu VELLA

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandebeslut 2011/883/EU av den 21 december 2011 om upprättande av förteckningen över unionsinspektörer enligt artikel 79.1 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (EUT L 343, 23.12.2011, s. 123).

(4) Kommissionens genomförandebeslut 2013/174/EU av den 8 april 2013 om upprättande av förteckningen över unionsinspektörer i enlighet med artikel 79.1 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (EUT L 101, 10.4.2013, s. 31).

(5) Kommissionens genomförandebeslut 2014/120/EU av den 4 mars 2014 om upprättande av förteckningen över unionsinspektörer i enlighet med artikel 79.1 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (EUT L 66, 6.3.2014, s. 31).

(6) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/645 av den 20 april 2015 om upprättande av förteckningen över unionsinspektörer som får genomföra inspektioner enligt rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (EUT L 106, 24.4.2015, s. 31).

(7) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/706 av den 3 maj 2016 om upprättande av förteckningen över unionsinspektörer som får genomföra inspektioner enligt rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (EUT L 122, 12.5.2016, s. 26).

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER UNIONSINSPEKTÖRER ENLIGT ARTIKEL 79.1 I FÖRORDNING (EG) nr 1224/2009

Land	Inspektörer
Belgien	Coens, Philippe De Vleeschouwer, Guy Devogel, Geert Huygh, Gerd Lieben, Richard Monteyne, Ian Noet, Werner Steenssens, Kurt Timmerman, Thierry Vandenbrouck, Frank Van Rompaey, Tim Van Torre, Mike Verhaeghe, Dirk
Bulgarien	Angelov, Todor Bakardzhiev, Stefan Cholakov, Atanas Damyanov, Konstantin Encheva, Kremena Hristov, Martin Ivanov, Ivan Ivanov, Todor Kerekov, Nikolay Kostadinov, Ivan Kyumyurdzhiev, Kiril Nikolov, Galin Petkov, Dimitar Petrova, Miroslava Raev, Yordan Valkov, Dimitar
Tjeckien	n/a
Danmark	Akselsen, Ole Andersen, Dan Søgård Andersen, Hanne Skjæmt Andersen, Lars Ole Andersen, Martin Burgwaldt Andersen, Mogens Godsk Andersen, Niels Jørgen Anton Andersen, Peter Bunk Anderson, Jacob Edward Astrup, Iben Bache, René Bang, Mai Beck, Bjarne Baagø Bendtsen, Lars Kjærsgaard Bernholm, Kristian Bjerre, Casper Carl, Morten Grand Wiglaur Christensen, Jesper Just Christensen, Peter Grim Christensen, Thomas Christiansen, Michael Koustrup Damsgaard, Kresten Degn, Jesper Leon Due-Boje, Thomas Zinck Dølling, Robert Ebert, Thomas Axel Regaard Eiersted, Jesper Bech Elnef, Frank Godt Fick, Carsten Frandsen, René Brian Frederiksen, Torben Broe Gotved, Jesper Hovby Groth, Niels Grupe, Poul Gaarde, Børge Handrup, Jacob Hansen, Gunnar Beck Hansen, Ina Kjærgaard Hansen, Jan Duval Hansen, John Daugaard Hansen, Martin Hansen, Martin Baldur Hansen, Ole Hansen, Thomas Harrison, Dorthe Kronborg Hartmann, Christian Hestbek, Flemming Høgild, Lars Højrup, Torben Jaeger, Michael Wassermann Jensen, Anker Mark Jensen, Flemming Bergtorp Jensen, Hanne Juul Jensen, Jimmy Langelund Jensen, Jonas Krøyer Jensen, Lars Henrik Jensen, Lone Agathon Jensen, René Sandholt Jensen, Søren Palle Jespersen, René Johansen, Allan Juul, Simon Juul, Torben Jørgensen, Lasse Elmgren Jørgensen, Ole Holmberg Karlsen, Jesper Herning Knudsen, Malene Knudsen, Ole Hvid Kofoed, Kim Windahl Kokholm, Peder Kristensen, Henrik Kristensen, Peter Holmgaard Kristiansen, Jeanne Marie Larsen, Michael Søeballe Larsen, Peter Hjort Larsen, Tim Bonde Lundbæk, Tommy Oldenborg Madsen, Arne Madsen, Jens-Erik Madsen, Johnny Gravesen Melgaard, Bo Kornum Mortensen, Erik Mortensen, Jan Lindholdt Møller, Gert Nielsen, Christian Nielsen, Dan Randum Nielsen, Hans Henrik Nielsen, Henrik Nielsen, Henrik Frühstück Nielsen, Henrik Kruse Nielsen, Jeppe Nielsen, Mads Grundvad Nielsen, Niels Kristian Nielsen, Steen Nielsen, Steven Bo Nielsen, Søren Nielsen, Søren Egelund Nielsen, Tage Kim Nielsen, Trine Fris Nørgaard, Max Reno Bang Paulsen, Kim Thor Pedersen, Claus Pedersen, Knud Jan Pedersen, Morten Berg Petersen, Christina Holmer Petersen, Henning Juul Petersen, Jimmy Torben Porsmose, Tommy Poulsen, Bue Poulsen, John Ramm, Heine Rømer, Jan Schjoldager, Tim Rasmussen Schmidt, Stefan Göttsche Schou, Kasper Siegumfeldt, Jeanette Simonsen, Kjeld Simonsen, Morten Skrivergaard, Lennart Sørensen, Allan Lindgaard Thomsen, Bjarne Kondrup Thomsen, Klaus Ringive Solgaard Thorsen, Michael Trab, Jens Ole Vind, Finn Vistrup, Annette Klarlund Wallenstrøm, Silas Lindgreen Wille, Claus Wind, Bernt Paul Østergård, Lars Aasted, Lars Jerne
Tyskland	Abs, Volker Ahlmeyer, Jens Angermann, Henry Baumann, Jörg Bembenek, Jörg Bergmann, Udo Bernhagen, Sven Bieder, Mathias Bloch, Ralf Borchardt, Erwin Bordolo, Jan-Hendrik Borowy, Matthias Bösherz, Andreas Brunnlieb, Jürgen Buchholz, Matthias Büttner, Harald Cassens, Enno Christiansen, Dirk Cramer, Arne Döhnert, Tilman Drenkhahn, Michael Ehlers, Klaus Fiedler, Sebastian Fink, Jens Franke, Hermann Franz, Martin Frenz, Sandro Garbe, Robert Gätjen, Sebastian Golz, Ulrich Gräfe, Roland Grawe, André Griemberg, Lars Haase, Christian Hannes, Chistoph Hänse, Dirk Hansen, Hagen Heidkamp, Max Heisler, Lars Herda, Heinrich Hickmann, Michael Homeister, Alfred Hoyer, Oliver Jansen-Raabe, Karsten Käding, Christian Keidel, Quirin Kinast, Daniel Köhn, Thorsten Kollath, Mark Kopec, Reinhard Kraack, Sönke Krüger, Torsten Kupfer, Christian Kutschke, Holger Lange, Michael Lehmann, Jan Lorenzen, Alexander Lübke, Torsten Lührs, Carsten Möhring, Torsten Mücher, Martin Mundt, Mario Nickel, Jörg Nitze, Andreas Nöckel, Steffen Pauls, Werner Perkuhn, Martin Pötzsch, Frank Radzanowski, Sven Ramm, Jörg Reimers, Andre Richter, Thomas Rutz, Dietmar Sauerwein, Dirk Schmiedeberg, Christian Schröter, Robert Schuchardt, Karsten Schuler, Claas Schulze, Roberto Sehne, Dirk Siebrecht, Hannes Skrey, Erich Springer, Gunnar Stüber, Jan Sween, Gorm Teetzmann, Julian Thieme, Stefan Thomas, Raik Vetterick, Arno Wagner, Ralf Welz, Henning Welz, Oliver Wessels, Heinrich Wichert, Peter
Estland	Grossmann, Meit Kutsar, Andres Lasn, Margus Nigu, Silver Niinemaa, Endel Pai, Aare Parts, Erik Soll, Simon Torn, Kerdo Ulla, Indrek Varblane, Viljar Hioväin, Heikki Aid, Ott Grigorjev, Mait Lillema, Tarvo Melk, Kristi
Irland	Ahern Christy Allan, Damien Amrien, Rudi Ankers, Brian Ansbro, Mark Armstrong, Stuart Barber, Kevin Barcoe, Michael Barr, William Barret, Brendan Barrett, Elizabeth Barrett, Jamie Beale, Derek Bones, Anthony Brannigan, Steve Breen, Kieran Brennan, Colm Brett, Martin Brophy, James Brophy, Paul Browne, Brendan Brunicardi, Michael Bryant, William Buckley, Anthony Buckley, David Buckley, John Bugler, Andrew Butler, David Butler, John Byrne, Kenneth Byrne, Paul Cagney, Daniel Cahalane, Donnchadh Campbell, Aoife Campbell, Stephen Carr, Kieran Casey, Anthony Chandler, Frank Chute, Killian Chute, Richard Claffey, Seamus Clarke, Tadhg Cleary, James Clinton, Andrew Clinton, Finbar Cloake, Niall Cogan, Jerry Collins, Damien Connaghan, Fintan Connery, Paul Connolly, Stephen Cooper, Thomas Corish, Cormac Corrigan, Kieran Cosgrave, Karl Cosgrove, Thomas Cotter, Colm Cotter, James Cotter, Jamie Coughlan, Neville Craven, Cormac Croke, Jason Cronin, Martin Cronin, Philip Crowley, Brian Cummins, Alan Cummins, Paul Cummins, William Cunningham, Diarmiad Curran, Donal Curran, Siubhan Curtin, Brendan Daly, Brendan Daly, Joe Daly, John Daly, Mick Darcy, Enna De Barra, Ruairi Dempsey, Brian Devaney, Michael Dicker, Philip Dohery, Brian Doherty, Patrick Donaldson, Stuart Donnachie, Martin Donnchadh, Cahalane Donovan, Tom Downes, Eamon Downing, Erica Downing, John Doyle, Billy Doyle, Cronan Duane, Paul Ducker, Nigel Duggan, Cian Duignam, Ray Fanning, Grace Farrell, Brian Farrelly, Emmett Faulkner, Damien Fealy, Gerard Fennel, Siobhan Fenton, Garry Ferguson, Kevin Finegan, Ultan Finnegan, David Fitzgerald, Brian Fitzpatrick, Gerry Fleming, David Flynn, Alan Foley, Brendan Foley, Connor Foley, Kevin Fowler, Patrick Fox, Colm Fox, Dennis Freeman, Harry Friel, Aidan Gallagher, Damien Gallagher, Danny Gallagher, Neil Gallagher, Orlaith Gallagher, Patrick Galvin, Rory Gannon, James Geraghty, Tony Gernon, Ross Gleeson, Marie Goulding, Donal Grogan, Susanne Hamilton, Alan Hamilton, Gillian Hamilton, Greg Hamilton, Martin Hannon, Gary Hanrahan, Michael Harding, James Harkin, Patrick Harrington, Michael Harty, Paddy Hastings, Brian Healy, Conor Healy, Jef Heffernan, Bernard Hegarthy, Mark Hegarty, Paul Hickey, Adrian Hickey, Andrew Hickey, Declan Hickey, Michael Hobbins, Tom Holland, Ken Hollingsworth, Edward Humphries, Daniel Irwin, Richard Ivory, Sean Kavanagh, Ian Kavanagh, Paul Kearney, Brendan Keating, Debbie Keeley, David Keirse, Gavin Kenneally, Jonathan Kennedy, Liam Kennedy, Tom Keogh, Mark Kerr, Charlie Kickham, Jon-Lawrence Kinsella, Gordan Kirwan, Conor Kirwan, Darragh Lacey-Byrne, Dillon Laide, Cathal Landy, Glen Lane, Brian Lane, Mary Lawlor, Collie Leahy, Brian Lenihen, Marc Linehan, Sean Long Emmett Lynch, Darren Lynch, Mark Lynch, Paul Mackey, Eoin Mackey, John Madden, Brendan Madine, Stephen Maguire, Paul Mallon, Keith Maloney, Nessa Manning, Neil Martin, Jamie Matthews, Brian McCarthy, Gavin McCarthy, Michael McCarthy, Niall McCarthy, Paul McCarthy, Robert McCoy, Sean McDermot, Paul McGarry, John McGee, Noel McGee, Paul McGrath, Owen McGroarty, John McGroarty, Mark McGroary, Peter McHale, Laura McKenna, David McLoughlin, John McLoughlin, Ronan McMahon, Dean McNamara, Ken McNamara, Paul McPhilbin, Dwain McUmfraidh, Caoimhin Meehan, Robert Melvin, David Meredith, Helen Minehane, John Molloy, Darragh Molloy, John Paul Moloney, Kara Mooney, Gerry Mooney, Keith Moore, Conor Morrissey, Stephen Mulcahy, John Mulcahy, Liam Mulcahy, Shane Mullan, Patrick Mullane, Paul Mundy, Brendan Murphy, Adam Murphy, Aidan Murphy, Barry Murphy, Caroline Murphy, Chris Murphy, Claire Murphy, Daniel Murphy, Enda Murphy, Honour Murphy, John Murran, Sean Murray, Paul Newstead, Sean Nic Dhonnchadha, Stephanie Ni Cionnach Pic, Dubheasa Nolan, Brian Nolan, James Northover, James O'Beirnes, Derek O'Brien, Jason O'Brien, Ken O'Brien, Paul O'Brien, Roberta O'Callaghan, Maria O'Connell, Paul O'Connor, Dermot O'Connor, Frank O'Donovan, Diarmuid O'Donovan, Michael O'Driscoll, Olan O'Flynn, Aisling O'Grady, Vivienne O'Leary, David O'Mahoney, Kevin O'Mahony, David O'Mahony, Denis O'Mahony, Karl O'Meara, Pat O'Neill Donal O'Regan, Alan O'Regan, Cliona O'Regan, Tony O'Reilly, Brendan O'Seaghdha, Ciaran O'Sullivan, Cormac O'Sullivan, Patricia Ó Neachtain, Aonghus Parke, Declan Patterson, Adrienne Patterson, John Pender, Darragh Pentony, Declan Pierce, Paul Piper, David Plante, Thomas Plunkett, Thomas Power, Cathal Power, Gillian Prendergast, Kevin Pyke, Gavin Quigg, James Quinn, Mikey Raferty, Damien Reddin, Tony Reidy, Patrick Ridge, Patrick Robinson, Niall Russell, Mark Ryan, Fergal Ryan, Marcus Scalici, Fabio Scanlon, Gordon Shalloo, Jim Sheridan, Glenn Sills, Barry Sinnott, Lee Smith, Brian Smith, Dean Smith, Gareth Smyth, Eoin Snowdon, Edward Stack, Stephen Stapleton, Alan Sweeney, Brian Sweetnam, Vincent Swords, Graham Tarrant, Martin Tigh, Declan Timon, Eric Tobin, John Troy, Ivan Tubridy, Fergal Turley, Mark Turnbull, Michael Twomey, Tom Valls Senties, Virginia Verling, Ronan Von Raesfeldt, Mark Wall, Danny Wallace, Robert Walsh, Conleth Walsh, Dave Walsh, Karen Walsh, Richard Weldon, James Whelan, Mark White, John Whoriskey, David Wickham, Larry Wilson, Tony Wise, James Woodward, Ciaran
Grekland	ΑΒΡΑΜΙΔΗΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΑΓΑΠΗΤΟΣ, ΕΥΘΥΜΙΟΣ ΑΔΑΜΙΔΗΣ, ΘΕΜΙΣΤΟΚΛΗΣ ΑΘΑΝΑΣΙΟΥ, ΑΡΓΥΡΩ ΑΙΒΑΛΙΩΤΟΥ, ΕΙΡΗΝΗ ΑΚΡΙΒΟΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΑΛΕΞΙΟΥ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΑΛΥΓΙΖΑΚΗΣ, ΝΕΚΤΑΡΙΟΣ ΑΛΥΦΑΝΤΑΚΗΣ, ΕΜΜΑΝΟΥΗΛ ΑΜΒΡΟΣΙΑΤΟΥ, ΑΙΚΑΤΕΡΙΝΗ ΑΝΑΓΝΩΣΤΟΥ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΑΝΑΣΟΤΣΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΑΝΔΡΙΚΟΠΟΥΛΟΣ, ΣΠΥΡΙΔΩΝ ΑΝΕΜΟΓΙΑΝΝΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΑΝΤΩΝΑΚΟΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΑΝΩΜΕΡΙΑΝΑΚΗΣ, ΕΠΑΜΕΙΝΩΝΔΑΣ ΑΡΑΜΠΑΤΖΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΑΡΑΧΩΒΙΤΗΣ, ΑΝΔΡΕΑΣ ΑΡΓΥΡΟΥ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΑΣΠΡΟΠΟΥΛΟΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΑΣΠΡΟΥΛΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΑΥΓΕΡΙΝΟΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΒΑΙΣ, ΠΑΥΛΟΣ ΒΑΙΤΣΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΒΑΙΤΣΗΣ, ΔΗΜΟΣ ΒΑΚΑΤΑΣΗΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΒΑΡΔΙΔΑΚΗ, ΕΥΡΥΚΛΕΙΑ ΒΑΡΕΛΟΠΟΥΛΟΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ-ΧΡΗΣΤΟΣ ΒΑΡΛΑΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΒΑΣΙΛΕΙΟΥ, ΒΑΣΩ ΒΑΣΙΛΟΠΟΥΛΟΣ, ΣΩΤΗΡΙΟΣ ΒΑΣΙΛΟΠΟΥΛΟΥ, ΚΛΕΑΝΘΗ ΒΕΛΙΣΣΑΡΟΠΟΥΛΟΣ, ΑΛΕΞΑΝΔΡΟΣ ΒΕΝΕΤΗΣ, ΔΗΜΟΣΘΕΝΗΣ ΒΕΡΓΑΚΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΒΕΤΤΑΣ, ΑΘΑΝΑΣΙΟΣ ΒΛΙΩΡΑΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΒΟΓΙΑΤΖΑΚΗΣ, ΕΜΜΑΝΟΥΗΛ ΒΟΡΤΕΛΙΝΑΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΒΟΤΣΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΒΟΥΡΛΕΤΣΗΣ, ΣΩΤΗΡΙΟΣ ΓΑΒΑΛΑΣ, ΑΝΤΩΝΙΟΣ ΓΑΚΗΣ, ΑΛΕΞΙΟΣ ΓΑΛΑΝΑΚΗΣ, ΑΝΔΡΕΑΣ ΓΑΛΑΤΟΥΛΑ, ΑΝΝΑ ΓΑΛΗΝΟΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΓΑΛΟΥΖΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΓΑΡΕΦΑΛΟΣ, ΑΝΤΩΝΙΟΣ ΓΕΡΙΚΗ, ΑΙΚΑΤΕΡΙΝΗ ΓΕΩΡΓΑΝΤΑΣ, ΜΙΧΑΗΛ ΓΕΩΡΓΙΑΔΗ, ΜΑΡΙΑ ΓΙΑΝΝΟΥΛΗΣ, ΑΝΑΣΤΑΣΙΟΣ ΓΙΑΝΝΟΥΣΑΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΓΙΑΝΝΟΥΣΗΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΓΚΑΖΑΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΓΚΙΝΗΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΓΚΟΥΣΗΣ, ΦΙΛΙΠΠΟΣ ΓΟΛΕΓΟΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΓΡΗΓΟΡΑΣ, ΑΘΑΝΑΣΙΟΣ ΓΥΠΑΡΑΚΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΔΑΡΔΩΝΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΔΕΛΗΜΗΤΗΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΔΕΛΙΕΖΑ, ΑΝΤΩΝΙΑ ΔΕΛΧΑΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΔΕΣΠΟΥΛΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΔΗΜΑΚΗ, ΑΙΚΑΤΕΡΙΝΗ ΔΗΜΟΠΟΥΛΟΣ, ΑΠΟΣΤΟΛΟΣ ΔΙΑΜΑΝΤΑΚΗΣ, ΑΘΑΝΑΣΙΟΣ ΔΙΑΜΑΝΤΟΠΟΥΛΟΣ, ΜΙΧΑΗΛ ΔΟΚΙΑΝΑΚΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΔΟΥΝΑΣ, ΠΡΟΚΟΠΙΟΣ ΔΡΟΛΑΓΙΑ, ΕΥΘΥΜΙΑ ΔΡΟΣΑΚΗΣ, ΣΠΥΡΙΔΩΝ ΔΡΟΣΟΥΝΗΣ, ΣΤΕΦΑΝΟΣ ΕΚΤΑΡΙΔΗΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΕΜΜΑΝΟΥΗΛ, ΣΠΥΡΙΔΩΝ ΕΞΗΝΤΑΒΕΛΩΝΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΕΡΓΟΛΑΒΟΥ, ΑΝΝΑ ΕΥΑΓΓΕΛΑΤΟΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΕΥΜΟΡΦΟΠΟΥΛΟΣ, ΧΑΡΙΛΑΟΣ ΖΑΒΙΤΣΑΝΟΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΖΑΚΥΝΘΙΝΟΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΖΑΜΠΕΤΑΚΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΖΑΡΚΑΔΑ, ΑΛΕΞΙΑ ΖΑΧΑΡΟΠΟΥΛΟΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΖΙΑΝΑΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΖΟΥΡΙΔΑΚΗΣ, ΜΙΛΤΙΑΔΗΣ ΖΩΓΑΛΗΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΖΩΓΑΛΗΣ, ΣΤΑΥΡΟΣ ΖΩΗΣ, ΠΑΝΤΕΛΗΣ ΗΛΙΟΥ, ΣΠΥΡΙΔΩΝΑΣ ΘΕΟΔΩΡΟΥΔΗ, ΑΙΜΙΛΙΑ ΘΕΟΛΟΓΟΥ, ΑΙΚΑΤΕΡΙΝΗ ΘΕΟΧΑΡΟΥΛΗΣ, ΑΘΑΝΑΣΙΟΣ ΙΚΙΟΥΖΗΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΚΑΒΟΥΡΑΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΚΑΓΙΑΣ, ΧΑΡΑΛΑΜΠΟΣ ΚΑΛΑΒΡΕΖΟΣ, ΑΝΤΩΝΙΟΣ ΚΑΛΛΙΝΙΚΟΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΚΑΛΟΓΡΙΑΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΚΑΜΑΚΑΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΚΑΝΕΛΛΟΠΟΥΛΟΥ, ΠΕΛΑΓΙΑ ΚΑΠΕΛΟΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΚΑΠΟΓΙΑΝΝΗΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΚΑΠΟΤΑΣ, ΜΙΛΤΙΑΔΗΣ ΚΑΡΑΒΟΤΑΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΚΑΡΑΚΑΤΣΑΝΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΚΑΡΑΚΟΝΤΗΣ, ΑΝΤΩΝΙΟΣ ΚΑΡΑΤΑΓΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΚΑΡΟΥΝΤΖΟΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΚΑΡΥΣΤΙΑΝΟΣ, ΣΤΕΦΑΝΟΣ ΚΑΣΣΗ, ΒΑΣΙΛΙΚΗ ΚΑΣΤΑΝΗΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΚΑΤΣΑΚΟΥΛΗΣ, ΠΑΡΑΣΧΟΣ ΚΑΤΣΑΜΠΑΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΚΑΤΣΑΡΟΣ, ΛΕΩΝΙΔΑΣ ΚΑΤΣΗΣ, ΑΝΑΣΤΑΣΙΟΣ ΚΑΤΣΙΓΙΑΝΝΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΚΛΟΥΜΑΣΗΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΚΟΚΚΟΤΟΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΚΟΚΟΛΟΓΙΑΝΝΑΚΗΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΚΟΛΛΙΑΣ, ΑΝΑΣΤΑΣΙΟΣ ΚΟΛΟΚΟΤΑΣ, ΠΕΤΡΟΣ ΚΟΛΟΚΟΤΡΩΝΗ, ΑΡΓΥΡΩ ΚΟΜΗΝΟΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΚΟΝΤΗ, ΜΑΡΙΑ ΚΟΝΤΟΒΑΣ, ΓΡΗΓΟΡΙΟΣ ΚΟΝΤΟΓΙΑΝΝΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΚΟΝΤΟΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΚΟΡΚΙΖΟΓΛΟΥ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΚΟΡΤΕΣΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΚΟΡΩΝΑΙΟΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΚΟΡΩΝΑΙΟΣ, ΠΑΡΑΣΚΕΥΑΣ ΚΟΣΜΑΣ, ΣΤΥΛΙΑΝΟΣ ΚΟΥΖΙΛΟΥ, ΣΤΑΥΡΟΥΛΑ ΚΟΥΚΑΡΑΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΚΟΥΚΔΑ, ΕΥΑΓΓΕΛΙΑ ΚΟΥΛΑΞΙΔΗΣ, ΔΡΑΚΟΥΛΗΣ ΚΟΥΝΤΟΥΡΑΔΑΚΗ, ΚΑΛΛΙΟΠΗ ΚΟΥΡΕΛΗ, ΙΩΑΝΝΑ ΚΟΥΡΕΝΤΖΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΚΟΥΡΟΥΛΗΣ, ΣΤΥΛΙΑΝΟΣ ΚΟΥΤΣΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΚΟΥΤΣΟΥΜΑΝΙΩΤΗΣ, ΑΝΑΣΤΑΣΙΟΣ ΚΥΡΙΑΚΟΥ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΚΥΡΙΤΣΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΚΩΝΣΤΑΝΤΑΚΟΣ, ΠΕΡΙΚΛΗΣ ΚΩΝΣΤΑΝΤΕΛΛΟΣ, ΘΕΟΔΩΡΟΣ ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΙΔΗΣ, ΣΤΑΥΡΟΣ ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΙΔΗ, ΜΑΡΙΑ ΚΩΝΣΤΑΝΤΟΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΚΩΝΣΤΑΣ, ΑΝΤΩΝΙΟΣ ΚΩΤΤΑΣ, ΣΩΤΗΡΙΟΣ ΛΑΜΠΕΤΣΟΣ, ΑΛΕΞΑΝΔΡΟΣ ΛΑΤΤΑΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΛΕΚΑΚΟΣ, ΘΕΟΔΩΡΟΣ ΛΕΜΟΝΙΔΗΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΛΕΟΝΤΑΡΑΚΗΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΛΙΑΚΟΠΟΥΛΟΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΛΙΑΚΟΠΟΥΛΟΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΛΙΑΛΙΟΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΛΙΑΝΤΙΝΙΩΤΗΣ, ΠΑΥΛΟΣ ΛΙΟΚΑΡΗΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΛΟΥΓΙΑΚΗ, ΑΝΝΑ ΛΟΥΚΑΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΛΥΜΠΕΡΗΣ, ΣΠΥΡΙΔΩΝ ΜΑΙΛΗΣ, ΣΤΕΦΑΝΟΣ ΜΑΚΡΗΣ, ΑΝΤΩΝΙΟΣ ΜΑΚΡΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΜΑΛΛΙΟΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΜΑΝΔΑΛΟΣ, ΑΝΑΣΤΑΣΙΟΣ ΜΑΝΙΑΤΗ, ΑΝΔΡΙΑΝΝΑ ΜΑΡΑΓΚΟΥ, ΑΝΝΑ ΜΑΡΑΘΑΚΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΜΑΡΓΑΡΙΤΗΣ, ΣΠΥΡΙΔΩΝ ΜΑΡΓΩΜΕΝΟΣ, ΕΥΣΤΑΘΙΟΣ ΜΑΥΡΕΛΟΣ, ΕΜΜΑΝΟΥΗΛ ΜΑΥΡΟΕΙΔΗ, ΝΙΚΗ-ΑΝΔΡΙΑΝΑ ΜΑΥΡΟΜΜΑΤΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΜΑΥΡΟΥΤΣΟΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΜΑΧΑΙΡΙΔΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΜΕΡΚΟΒΙΤΗΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΜΗΝΑΣ, ΣΩΚΡΑΤΗΣ ΜΗΤΣΟΥ, ΣΑΠΦΩ ΜΙΛΤΣΑΚΑΚΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΜΙΝΑΧΕΙΛΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΜΙΣΟΓΙΑΝΝΗΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΜΙΧΑΗΛΙΔΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΜΟΣΧΟΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΜΟΥΣΤΑΚΑΣ, ΓΡΗΓΟΡΙΟΣ ΜΟΥΣΤΟΣ, ΜΙΧΑΗΛ ΜΟΥΤΣΙΑΝΑΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΜΠΑΛΑΤΣΟΥΚΑΣ, ΘΕΟΦΑΝΗΣ ΜΠΑΜΠΑΝΗΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΜΠΑΝΟΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΜΠΑΞΕΒΑΝΑΚΗΣ, ΓΡΗΓΟΡΙΟΣ ΜΠΑΡΛΑΣ, ΑΘΑΝΑΣΙΟΣ ΜΠΑΡΟΥΝΗΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΜΠΑΤΖΟΓΙΑΝΝΗΣ, ΣΤΑΜΟΣ ΜΠΑΤΖΟΛΗΣ, ΣΤΥΛΙΑΝΟΣ ΜΠΑΧΛΙΤΖΑΝΑΚΗΣ, ΜΙΧΑΛΗΣ ΜΠΕΖΙΡΓΙΑΝΝΗΣ, ΑΝΤΩΝΙΟΣ ΜΠΕΘΑΝΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΜΠΕΘΑΝΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΜΠΕΙΝΤΑΡΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΜΠΙΧΑΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΜΠΛΑΤΣΙΟΣ, ΠΕΤΡΟΣ ΜΠΟΤΗΣ, ΣΠΥΡΙΔΩΝ ΜΠΟΤΣΗΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΜΠΟΥΖΟΥΝΙΕΡΑΚΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΜΠΡΑΟΥΔΑΚΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΜΠΡΕΖΑΤΗΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΜΥΛΟΥΛΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΜΥΤΙΛΗΝΑΙΟΣ ΣΙΔΕΡΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΝΑΣΤΟΥΛΗΣ, ΙΩΣΗΦ ΝΙΚΟΛΑΙΔΗΣ, ΑΛΕΞΑΝΔΡΟΣ ΝΙΚΟΛΑΟΥ, ΑΛΕΞΑΝΔΡΟΣ ΝΙΚΟΛΟΠΟΥΛΟΣ, ΑΣΗΜΑΚΗΣ ΝΙΚΟΛΟΠΟΥΛΟΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΝΙΚΟΛΟΠΟΥΛΟΣ, ΕΛΕΥΘΕΡΙΟΣ ΝΤΑΛΤΑΣ, ΙΚΟΛΑΟΣ ΝΤΑΦΟΥΛΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΝΤΕΚΟΥΡΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΝΤΕΛΛΑΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΝΤΕΜΙΡΗ ΔΕΜΙΡΗ, ΝΙΚΗ ΝΤΕΜΟΣ, ΘΕΟΦΑΝΗΣ ΞΑΝΘΟΥ, ΑΙΚΑΤΕΡΙΝΗ ΟΙΚΟΝΟΜΑΚΟΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΟΜΑΛΙΑΝΑΚΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΟΥΡΓΑΝΤΖΙΔΟΥ, ΠΑΡΘΕΝΑ ΠΑΛΑΙΟΛΟΓΟΣ, ΦΡΑΓΚΙΣΚΟΣ ΠΑΝΑΓΙΩΤΙΔΗΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΠΑΝΑΓΙΩΤΟΥ, ΣΤΥΛΙΑΝΟΣ ΠΑΝΤΑΖΗΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΠΑΠΑΔΗΜΑΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΠΑΠΑΔΟΓΙΩΡΓΑΚΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΠΑΠΑΔΟΠΟΥΛΟΥ, ΘΕΩΝΗ ΠΑΠΑΙΩΑΝΝΟΥ, ΣΩΤΗΡΙΟΣ ΠΑΠΑΚΟΣΜΑΣ, ΣΤΥΛΙΑΝΟΣ ΠΑΠΑΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΥ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΠΑΠΑΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΥ, ΑΡΧΟΝΤΙΑ ΠΑΠΑΝΩΤΑΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΠΑΠΟΥΤΣΗ, ΑΝΤΩΝΙΑ ΠΑΡΑΔΑΛΗΣ, ΑΡΙΣΤΟΤΕΛΗΣ ΠΑΡΑΣΚΕΥΑ, ΑΝΘΟΥΛΑ ΠΑΡΑΣΚΕΥΑΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΠΑΡΔΑΛΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΠΑΡΙΑΡΟΣ, ΜΑΤΘΑΙΟΣ ΠΑΡΙΣΗΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΠΑΡΤΣΑΡΟΥΧΑ, ΑΘΑΝΑΣΙΑ ΠΑΣΧΑΛΑΚΗΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΠΑΤΕΡΑΚΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΠΑΤΙΛΑΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΠΑΤΡΙΚΗΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΠΑΤΣΑΡΟΥΧΑ, ΑΘΑΝΑΣΙΑ ΠΑΥΛΑΚΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΠΕΓΙΟΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΠΕΤΡΟΓΓΟΝΑΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΠΕΤΤΑΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΠΟΛΙΤΙΔΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΠΟΤΤΑΚΗ, ΠΕΛΑΓΙΑ ΠΡΟΒΑΤΑΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΡΑΜΙΩΤΗΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΡΟΖΟΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΡΟΥΤΣΗ, ΙΩΑΝΝΑ ΣΑΜΑΡΑΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΣΑΡΑΝΤΑΚΟΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΣΑΡΔΕΛΗ, ΑΝΑΣΤΑΣΙΑ ΣΑΤΑΝΤΙΔΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΣΗΦΑΚΗΣ, ΜΙΧΑΗΛ ΣΚΑΡΒΕΛΑΚΗ, ΑΝΝΑ ΣΚΟΥΡΤΑΣ, ΕΥΣΤΡΑΤΙΟΣ ΣΚΥΛΟΔΗΜΟΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΣΛΑΝΚΙΔΗΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΣΛΙΑΡΑΣ, ΑΡΓΥΡΙΟΣ ΣΠΑΝΟΜΗΤΣΙΟΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΣΠΗΛΙΩΤΗ, ΕΙΡΗΝΗ ΣΠΥΡΙΔΩΝ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΣΠΥΡΤΟΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΣΤΑΘΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΣΤΑΥΡΙΝΟΥΔΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΣΤΕΛΙΑΤΟΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΣΤΕΡΓΙΟΥ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΣΤΕΡΓΙΟΥ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΣΤΟΥΠΑΚΗΣ, ΜΑΡΙΟΣ ΣΤΟΥΠΑΚΗΣ, ΜΙΧΑΗΛ ΣΤΟΥΡΝΑΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΣΤΡΑΤΗΓΑΚΗΣ, ΔΙΟΝΥΣΙΟΣ-ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΣΤΡΙΧΑΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΣΥΒΙΤΟΥ, ΒΑΣΙΛΙΚΗ ΣΥΓΚΟΥΝΑΣ, ΒΑΣΙΛΕΙΟΣ ΣΦΑΚΙΑΝΑΚΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΣΦΕΝΔΥΛΑΚΗ, ΜΑΡΙΑ ΤΑΜΠΑΚΑΚΗ, ΕΛΕΥΘΕΡΙΑ ΤΑΡΤΑΝΗΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΤΑΤΣΗ, ΙΩΑΝΝΑ ΤΕΡΖΑΚΗ-ΠΑΠΑΔΟΠΟΥΛΟΥ ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΑ ΤΖΑΝΟΣ, ΑΘΑΝΑΣΙΟΣ ΤΖΙΜΑΣ, ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΤΖΙΟΛΑΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΤΟΥΡΝΗΣ, ΣΤΑΜΑΤΙΟΣ ΤΡΙΧΑΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΤΣΑΒΑΛΙΑΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΤΣΑΜΑΔΙΑΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΤΣΑΜΗΣ, ΧΡΗΣΤΟΣ ΤΣΑΜΟΥΡΑΣ, ΡΑΦΑΗΛ ΤΣΑΝΔΗΛΑΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΤΣΑΠΑΤΣΑΡΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΤΣΑΧΠΑΖΗΣ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΤΣΕΛΗΣ, ΑΝΔΡΕΑΣ ΤΣΕΣΟΥΡΗΣ, ΓΕΩΡΓΙΟΣ ΤΣΙΑΤΣΟΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΤΣΙΜΠΛΙΔΑΚΗ, ΖΑΦΕΙΡΙΑ ΤΣΙΤΑΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΤΣΟΛΑΚΟΣ, ΠΑΝΑΓΙΩΤΗΣ ΤΣΟΥΜΑΣ, ΣΠΥΡΙΔΩΝ ΤΣΟΥΦΛΙΔΗΣ, ΘΕΟΔΩΡΟΣ ΦΙΛΙΠΠΑ, ΕΥΑΓΓΕΛΙΑ ΦΛΩΡΑΚΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΦΛΩΡΟΥ, ΧΡΥΣΟΥΛΑ ΦΡΑΓΚΟΥΛΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΦΡΑΖΗΣ, ΕΜΜΑΝΟΥΗΛ ΦΡΥΣΟΥΛΗΣ, ΝΙΚΟΛΑΟΣ ΦΩΤΕΙΝΟΣ, ΣΤΑΜΑΤΙΟΣ ΦΩΤΙΑΔΗΣ, ΣΤΕΦΑΝΟΣ ΧΑΒΑΤΖΟΠΟΥΛΟΣ, ΠΑΡΑΣΚΕΥΑΣ-ΜΑΡΙΟΣ ΧΑΙΔΟΓΙΑΝΝΗΣ, ΣΠΥΡΙΔΩΝ ΧΑΡΑΛΑΜΠΑΚΗΣ ΕΥΑΓΓΕΛΟΣ ΧΑΡΑΛΑΜΠΙΔΗΣ, ΑΝΑΣΤΑΣΙΟΣ ΧΑΡΙΤΑΚΗΣ, ΙΩΑΝΝΗΣ ΧΑΤΖΗΠΑΣΧΑΛΗΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΧΡΙΣΤΟΔΟΥΛΟΥ, ΔΗΜΗΤΡΙΟΣ ΨΑΡΡΑΣ, ΑΓΓΕΛΟΣ ΨΗΛΟΣ, ΚΩΝΣΤΑΝΤΙΝΟΣ ΨΥΧΟΓΥΙΟΣ, ΣΤΥΛΙΑΝΟΣ
Spanien	Almagro Carrobles, Jorge Alonso Sánchez, Beatriz Álvarez Gómez, Marco Antonio Al-Ismail Calderon, Samer Amunárriz Emazabel, Sebastián Arteaga Sánchez, Ana Avedillo Contreras, Buenaventura Barandalla Hernando, Eduardo Boy Carmona, Esther Bravo Téllez, Guillermo Calderón Gómez, José Gabriel Carmona Mazaira, Manuel Carro Martínez, Pedro Ceballos Pérez-Canales, Alba Cervantes de la Torre, Andrés Chamizo Catalán, Carlos Cortés Fernández, Natalia Couce Prieto, Carlos Criado Bará, Bernardo Delgado González, Gonzalo De la Rosa Cano, Francisco Javier Del Hierro Suanzes, Javier Deniz Fleitas, Jose Manuel Elices López, Juan Manuel Expósito González, Jonay Fariña Clavero, Irene Fernández Costas, Antonio Fernandez Despiau, Estrella Ferreño Martínez, José Antonio Fontán Aldereguía, Manuel Fontanet Domenech, Felipe García Antoni, Mónica Garcia Cantón, Javier García González, Francisco Javier Genovés Ferriols, José Carlos Gómez Cayuelas, Carmen González Fernández, Manuel A. González Fernández, Marta Guerrero Claros, María Guisado Sancho, María Jesús Gundín Payero, Laura Hernández Betzen, Roberto Iglesias Prada, Juan Antonio Jimenez Álvarez, Ignacio Lado Codesido, Beatriz Lastra Torre, Ruth Lestón Leal, Juan Manuel López González, María Lorenzo Sentis, José Manuel Lucena Garcia, Antonio Jesús Marra-López Porta, Julio Martínez González, Jesús Martínez Velasco, Carolina Mayoral Vázquez, Fernando Mayoral Vázquez, Gonzalo Medina García, Estebán Méndez-Villamil Mata, María Miranda Almón, Fernando Núñez Casas, Julio Ochando Ramos, Ana María Oñorbe Esparraguera, Manuel Orgueira Pérez Vanessa Ossorio González, Carlos Ovejero González, David Pérez González, Virgilio Piñón Lourido, Jesús Ponte Fernández, Gerardo Ríos Cidrás, Manuel Ríos Cidrás, Xosé Rodriguez Bermejo, José Rodríguez Moreno, Alberto Rueda Aguirre, Luzdivina Ruiz Gómez, Sonia Rull Del Águila, Laura Sáenz Arteche, Idoia Sánchez Sánchez, Esmeralda Santas Barge, Verònica Sendra Gamero, Ma Esther Serrano Sánchez, Daniel Sieira Rodríguez, José Tenorio Rodríguez, José Luis Torre González, Miguel A. Tubío Rodríguez, Xosé Vicente Castro, José Yeregui Velasco, Pablo Zamora de Pedro, Carlos
Frankrike	Allanic, Gilles Beyaert, Francis Beyaert, Frédéric Bigot, Jean-Paul Bistour, Stéphane Bon, Philippe Bouniol, Anthony Bourbigot, Jean-Marc Cacitti, Raymond Caillat, Marc Celton Arnaud Ceres, Michel Charbonnier, Alexandre Cluzel, Stéphane Cras, Renaud Crochard, Thierry Croville, Serge Daden, Nicolas Dambron, François Darsu, Philippe Davies, Philippe Dechaine, Frédéric Delattre, Nicolas Desson, Patrick Dolou, Claude Donnart, Christian Duval, Laurent Fernandez, Gabriel Fortier, Eric Garbe, Steeve Gauvain, Benoît Gehanne, Laurent Gloaguen, Maurice Goron, Xavier Guillard, Thimothée Guillemette, Jean Luc Guittet-Dupont, Gaëtan Hitier, Sébastien Isore, Pascal Lacombe, Thomas Lalanne, Anne Lebosquain, Olivier Le Berriguaud, Thierry Le Corre, Joseph Le Cousin, Jean-Luc Le Dreau, Gilbert Le Mentec, Arnaud Legouedec, Loïg Lenormand, Daniel Lelandois, Cyril Lescroel, Yann Maingraud, Dominique Maniette, Yves Masseaux, Yanick Menuge, Gilles Peoch, Philippe Peron, Olivier Peron, Pascal Petit, François Pochet, Ludovic Radius, Caroline Raguet, José Renault, Alan Reunavot, Matthieu Richou, Fabrice Robin, Yannick Rousselet, Pascal Sauvage, Christian Schneider, Frédéric Sottiaux, David Trividic, Bernard Urvoy, Jonathan Vesque Arnaud Vilbois, Pierre Villenave, Yorrick Virlogeux, Julian
Kroatien	Aćimov, Dejan Aunedi, Jurica Barbalić, Boris Bartulović, Ivica Bašić, Vicko Bilobrk, Stipe Bratičević, Nino Brlek, Neda Brnadić, Ivica Budimir, Miroslav Dolić, Nedjeljko Dvoraček, Tomislav Ercegović, Marin Franceschi, Jenko Grljušić, Frano Hrženjak, Jurica Hržić, Ivica Ivković, Hrvoje Jelić, Božidar Jeftimijades, Ivor Jukić, Ivica Jurčević, Marinko Kalinić, Andrej Kerum, Jurica Krišto, Rino Kusanović, Gordan Lešić, Lidija Marčina, Robert Matković, Mijo Miletić, Ivana Novak, Danijel Orešković, Lovro Paparić, Neven Perković, Kristijan Perović, Andrea Petrić, Andrea Prtenjača, Silvija Pupić-Bakrač, Marko Radovčić, Ivica Rogić, Ante Rukavina, Dubravko Rumora, Ivan Šalaj, Damir Šestan, Hrvoje Sikirica, Nenad Skelin, Stipe Škorjanec, Mario Skroza, Nikica Sobin, Mijo Strinović, Boris Verzon, Nikola Vuletić, Ivo
Italien	Abate, Massimiliano Affinita, Enrico Albani, Emidio Ambrosio, Salvatore Annicchiarico, Dario Antonioli, Giacomo Aprile, Giulio Aquilano, Donato Arena, Enrico Astelli, Gabriele Barraco, Francesco Basile, Giuseppe Basile, Marco Battaglia, Daniele Battista, Filomena Bavila, Nicola Benvenuto, Salvatore Giovanni Biondo, Fortunato Bizzarro, Federico Boccoli, Fabrizio Bongermino, Onofrio Bonsignore, Antonino Borghi, Andrea Bottiglieri, Vincenzo Bove, Gian Luigi Buccioli, Andrea Caforio, Cosimo Caiazzo, Luigia Calandrino, Salvatore Camicia, Ciro Cappelli, Salvatore Carafa, Simone Carini, Vito Carta, Sebastiano Cesareo, Michele Chionchio, Alessandro Cianci, Vincenzo Cignini, Innocenzo Clemente, Cosimo Colarossi, Mauro Colucciello, Roberto Comuzzi, Alberto Conte, Fabio Coppola, Giorgio Corallo, Domenico Cormio, Carlo Costanzo, Antonino Croce, Aldo Cuciniello, Luigi Cuscela, Michele D'Acunto, Francesco D'Amato, Fabio Dammicco, Luigi D'Arrigo, Antonio De Crescenzo, Salvatore De Pinto, Giuseppe De Quarto, Enrico D'Erchia, Alessandro De Santis, Antonio Di Benedetto, Luigi Di Domenico, Marco Di Donato, Eliana Di Matteo, Michele Di Santo, Giovanni Doria, Angelo D'Orsi, Francesco Paolo Errante, Domenico Esibini, Daniele Esposito, Robertino Esposito, Salvatore Fanizzi, Tommaso Fava, Antonello Ferioli, Debora Ferrara, Manfredo Fiorentino, Giovanni Fogliano, Pasquale Folliero, Alessandro Francolino, Giuseppe Fuggetta, Pasquale Fuso, Vittorio Gagliardi, Raffaele Gallo, Antonio Gangemi, Domenico Gangemi, Roberto Francesco Genchi, Paolo Giannone, Giuseppe Claudio Giovannone, Vittorio Golizia, Pasquale Graziani, Walter Greco, Giuseppe Guida, Giuseppe Guido, Alessandro Guzzi, Davide Iemma, Oreste La Porta, Santi Alessandro Lambertucci, Alessandro Lanza, Alfredo Leto, Antonio Limatola, Daniele Limetti, Fabio Lo Pinto, Nicola Lombardi, Pasquale Longo, Pierino Paolo Luperto, Giuseppe Magnolo, Lorenzo Giovanni Maio, Giuseppe Malaponti, Salvatore Francesco Maresca, Emanuel Mariotti, Massimiliano Marrello Luigi Martina, Francesco Martire, Antonio Mastrobattista, Giovanni Eligio Matera, Riccardo Messina, Gianluca Minò, Alessandro Monaco, Paolo Morciano, Giuseppe Morelli, Alessio Morra, Tommaso Mostacci, Sergio Massimo Mugavero, Amalia Mule, Vincenzo Musella, Stefano Nardelli, Giuseppe Negro, Mirco Novaro, Giovanni Pagan, Francesco Palmerini, Giorgio Palombella, Fabio Luigi Pantaleo, Cosimo Paoletti, Dario Paolillo, Francesco Patalano, Andrea Pellegrino, Roberto Pepe, Angelo Pipino, Leonardo Piroddi, Paola Pisano, Paolo Piscopello, Luciano Pisino, Tommaso Porru, Massimiliano Postiglione, Vito Praticò, Daniele Puca, Michele Puddinu, Fabrizio Puleo, Isidoro Quinci, Gianbattista Rallo, Tommaso Randis, Orazio Roberto Ravanelli, Marco Restuccia, Marco Romanazzi, Valentina Ronca, Gianluca Rossano, Michele Russo, Aniello Sacco, Giuseppe Salce, Paolo Sarpi, Stefano Scanu, Fabrizio Scaramuzzino, Paola Schiattino, Andrea Scuccimarri, Gianluca Sebastio, Luciano Siano, Gianluca Signanini, Claudio Silvestri, Nicola Silvia, Salvatore Siniscalchi, Francesco Soccorso, Alessandro Stramandino, Rosario Strazzulla, Francesco Sufrà, Emanuele Tersigni, Tonino Tescione, Francesco Tesone, Luca Tordoni, Maurizio Torrisi, Ivano Triolo, Alessandro Tumbarello, Davide Tumminello, Salvatore Vangelo, Pietro Varone, Stefano Vellucci, Alfredo Verde, Maurizio Vero, Pietro Virdis, Antonio Vitali, Daniele Zaccaro, Giuseppe Saverio
Cypern	Apostolou, Antri Avgousti, Antonis Christodoulou, Lakis Christoforou, Christiana Christou, Nikoletta Flori, Panayiota Fylaktou, Anthi Georgiou, Markella Heracleous, Andri Ioannou, Georgios Ioannou, Theodosis Karayiannis, Christos Konnaris, Kostas Korovesis, Christos Kyriacou, Kyriacos Kyriacou, Yiannos Michael, Michael Nicolaou Nicolas Panagopoulos Argyris Pavlou George Prodromou, Pantelis Savvides, Andreas Shamma, Theodora
Lettland	Avdjukeviča, Svetlana Brants, Jānis Brente, Elmārs Griezīte, Frančeska Gronska, Ieva Gudovannijs, Vsevolods Holštroms, Artūrs Jansons, Kārlis Jaunzems, Aldis Junkurs, Andris Kalējs, Rūdolfs Kalniņa, Ingūna Kaptelija, Liene Naumova, Daina Priediens, Ainars Putniņš, Raitis Raginskis, Jānis Štraubis, Valērijs Šuideiķis, Aigars Tīģeris, Ģirts Vārsbergs, Jānis Veide, Andris Veinbergs, Miks Ziemelis, Elvijs
Litauen	Balnis, Algirdas Dambrauskis, Tomas Giedrius, Vaitkus Jonaitis, Arūnas Kairyté, Lina Kazlauskas, Tomas Lendzbergas, Erlandas Vitalij, Zartun
Luxemburg	n/a
Ungern	n/a
Malta	Abela, Claire Attard, Glen Attard, Godwin Attard, Omar Azzopardi, Joseph Baldacchino, Duncan Balzan, Gilbert Barbara, Anthony Borg, Benjamin Borg, Jonathan Borg, Robert Briffa, Daniel Bugeja, Stephanie Cachia, Pierre Calleja, Martin Camilleri, Aldo Camilleri, Christopher Carabott, Paul Caruana, Gary Cassar, Gaetano Cassar, Jonathan Cassar, Kenneth Cassar, Lucienne Cauchi, David Cuschieri, Roderick Farrugia, Emanuel Farrugia, Joseph Farrugia, Omar Fenech, Melvin Fenech, Paul Gatt, Glen Gatt, Joseph Gatt, Mervin Gatt, William Gauci, Mark Little, Elaine Lungaro, Gordon Mallia, Ramzy Micallef, Rundolf Muscat, Christian Muscat, Simon Musu, Matthew Piscopo, Christine Psaila, Kevin Psaila, Mark Anthony Sammut, Adem Sciberras, Christopher Sciberras, Norman Seguna, Marvin Tabone, Mark Theuma, Johan Vassallo, Benjamin Vella, Anthony Vella, Charlie
Nederländerna	Bastinaan, Robert Beij, Willem Boone, Jan Cees de Boer, Meindert de Mol, Gert Dieke, Richard Duinstra, Jacob Fortuin, Annelies Freke, Hans Groeneveld, Daan Jonk, Jan Kleczewski-Schoon, Anneke Kleinen, Tom Koenen, Gerard Kraayenoord, Jaap Kramer, Willem Meijer, Cor Meijer, Willem Miedema, Anco Parlevliet, Koos Ros, Michel Ruijter, Tim Schneider, Leendert Starreveld, Nanette van den Berg, Dirk van der Laan, Yvonne van der Veer, Siemen van Doorn, Joost van Geenen, Koen van Westen, Jan Velt, Ernst Vervoort, Hans Wijbenga, Arjan Wijkhuisen, Eddy Zevenbergen, Jan
Österrike	n/a
Polen	Augustynowicz, Mariusz Bartczak, Tomasz Belej, Konrad Chrostowski, Pawel Dębski, Jarosław Domachowski, Marian Górski, Marcin Jeziorny, Przemyslaw Jóźwiak, Marek Kasperek, Stanisław Kołodziejczak, Michał Konefał, Szymon Konkel, Adam Korthals, Jakub Kościelny, Jarosław Kowalska, Justyna Kozłowski, Piotr Kucharski, Tadeusz Kunachowicz, Tomasz Letki, Pawel Lisiak, Agnieszka Litwin, Ireneusz Łukaszewicz, Paweł Łuczkiewicz, Tomasz Maciejewski, Maciej Mystek, Marcin Niewiadomski, Piotr Nowak, Włodzimierz Pankowski, Piotr Patyk, Konrad Prażanowski, Krystian Sikora, Marek Simlat,Tomasz Skibior, Sławomir Słowinski, Roman Smolarski, Łukasz Sokołowski, Paweł Stankiewicz, Marcin Szumicki, Tomasz Tomaszewski, Tomasz Trzepacz, Michał Wereszczyński, Leszek Wiliński, Adam Zacharzewski, Dawid Zięba, Marcin
Portugal	Albuquerque, José Brabo, Rui Cabeçadas, Paula Carvalho, Ricardo Diogo, João Escudeiro, João Ferreira, Carlos Fonseca, Álvaro Moura, Nuno Pedroso, Rui Quintans, Miguel Silva, António Miguel
Rumänien	Balaci, Kety Bîrsan, Marilena Conțolencu, Radu Dima, Richard Dinu, Lucian Ianuris, Mihail Ionaşcu, Neculai Kazimirovicz, Ancuta Larie, Gabriel Panaitescu, Laurenţiu Lorin Puiu, Gheorghe Serștiuc, Mihail Dorin Stroie, Constantin Țăranu, Sorinel Vasile, Bocaneala
Slovenien	Šiško, Slavko Smoje, Robert Smoje, Vinko
Slovakien	n/a
Finland	Aheristo, Marko Aho, Jere-Joonas Arvilommi, Markku Grönfors, Niko Heickell, Carl-Arthur Hiiterä, Timo Hiltunen, Juha Hägerström, Matti Iljina, Ilja Johansson, Esko Kaasinen, Harry Kajosmaa, Jesse Kontto, Tommi Koskinen, Aki Lejonqvist, Mika Leppikorpi, Markus Leppäkorpi, Juho Leskinen, Henri Luukkonen, Tuomas Lähde, Jukka Niemelä, Teemu Nieminen, Jere Niittylä, Pekka Normia, Pertti Nousiainen, Kyösti Nousiainen, Markku Nurminen, Joona Painilainen, Laura Purhonen, Jere Pyykönen, Pekka Rautavirta, Miikka Saarilehto, Tuomas Sahla, Ilkka Salmela, Janne Salovaara, Tuomas Salmi, Veera Savola, Petri Sundqvist, Lars Suominen, Ari Suominen, Paavo Suvilaakso, Hannes Sjöberg, Joni Taattola, Olli Tervakangas, Ville Träskelin, Otto Uitti, Mika Ulenius, Niklas Vanninen, Vesa Välimäki, Juha Väänänen, Timo Yläjääski, Antti Ääri, Mikko
Sverige	Åberg, Christian Ahnlund, Jenny Almström, Petter Andersson, Karin Andersson, Per-Olof Andersson, Per-Olof Vidar Antonsson, Jan-Eric Bäckman, Johan Baltzer, Martin Bergman, Daniel Bjerner, Martin Borg, Calle Bryngelsson, Tomas Brännström, Lennart Cannehag, Niclas Cardell, Christina Carlsson, Christian Englund, Raymond Erlandsson, Björn Falk, David Frejd, Maud Fristedt, David Gynäs, Mattias Hagberg, Elice Hartman Bergqvist, Désirée Havh, Johan Hedman, Elin Hellberg, Stefan Hellqvist, Johan Holmberg, Hanna Holmer, Johanna Jakobsson, Magnus Jansson, Anders Jeppsson, Tobias Johansson, Daniel Johansson, Isabella Johansson, Klaes Johansson, Thomas Joxelius, Paul Karlsson, Kent Kempe, Clas Koivula, Mikael Kurtsson, Morgan Larsson, Mats Lilja, Filip Lindström, Jakob Lindved, Martin Lundberg, Johan Lundh, Emelie Lundin, Stig Lundkvist, Mats Lundqvist, Annica Malmström, John Martini, Martin Mattson, Olof Montan, Anders Mukkavaara, Henrik Nihlén, Linus Nilsson, Pierre Nilsson, Stefan Nord, Iza Nyberg, Linda Näsman, Lars Olson, Magnus Olsson, Kenneth Olsson, Lars Penson, Lena Persson, Göran Persson, Mats Peters, Linda Peterson, Jan Petterson, Joel Petterson, Johan Philipsson, Gunnar Piltonen, Janne Podsedkowski, Zenek Rase, Dennis Reuterljung, Thomas Rinaldo, Joakim Rönnlund, Agneta Sjödin, Ronny Skölderud, Svante Snäckerström, Leif Stålnacke, Erik Strandberg, Magnus Stührenberg, Björn Sundberg, Andreas Sundberg, Patrick Svärd, Lars-Erik Svensson, Rutger Svensson, Tony Thilly, Tomas Timan, Hans Toresson, Martin Turesson, Andreas Uppman, Kerstin Werner, Lars Westerlund, Emma Wilson, Pierre Österlund, Erik
Förenade kungariket	Adamson, Gary Alexander, Stephen Alston, Colin Anderson, Reid Arris, Martin Ashby, Peter Bailey Roberta Baker, Edward Barclay, Michael Barfoot, Lt Cdr Peter Beasley, Adam Bedlingham, Sarah Bell, Stuart Bhandari, Kiran Billson, Carol Bolden, Rachel Bourne, Adam Bowers, Claire Boyce, Sean Brough, Derek Brown, Carley Bruce, John Bugg, Jennifer Caldwell, Mark Campbell, Jonathan Campbell, Murray Chittenden, Gordon Cook, David Craig, Ian Craig, Stephen Critchlow, Amy Croucher, Tim Crowe, Michael Cunningham, George Davis, Danielle Dawkins, Matthew Dawson, Liam Devine, Warren Dixon-Lack, Emma Douglas, Sean Draper, Peter Dunkerely, Sabrina Eccles, David Ellison, Peter Errington, Sarah Evans, David Evans, Mathilda Faulds, Mike Fenwick, Peter Ferguson, Adam Ferguson, Simon Ferrari, Richard Finnie, Andrew Fitzpatrick, DeeAnn Fletcher, Norman Flint, Toby Foster, Pam Fraser, Uilleam Frew, Clare Fullerton, Gareth Gibson, Philip Gough, Callum Graham, Chris Grant, Leigh Gray, Neil Gray, Patrick Gregor, Stuart Gregory, Sam Griffin, Stuart Gwillam, SLt Ben Hamilton, Ian Harris, Hugh Harris, William Harsent, SLt Paul Hay, David Hay, John Henning, Alan Hepburn, Ian Higgins, Frank Higby, Louisa Hildreth, Joe Hill, Julie Holbrook, Joanna Howarth, Dan Hudson, John Hugues, Gary Hughes, Greta Imrie, Peter Irish, Rachel Irwin, Gerry James, Katie Jasinski, Michael John, Barrie Johnston, Heather Johnson, Matthew Johnson, Paul Johnston, Steve Johnston, Isobel Johnstone, Ann Jones, Carl Karavla, Alexandra Kelly, Kevin Kemp, Gareth Kozlowski, Stephen Lane, Rory Lardeur, Beth Law, Garry Lethbridge, Wendy Legge, James Lindsay, Andrew Livingston, Andrew Lockwood, Mark Lowry, Thomas Lucas, David MacEachan, Iain MacGregor, Duncan MacIver, Roderick MacKay, Janice MacLean, Paula MacLean, Robin Magill, SLt Michael Marshall, Phil Martin David Mason, Liam Mason, Roger Matheson, Louise May, Colin Mayger, Lt Martyn McBain, Billy McCaughan, Mark McComiskey, Stephen McCowan, Alisdair McCrindle, John McCubbin, Stuart McCusker, Simon McHardy, Alex McKay, Andrew McKenzie, Gregor McKeown, Nick McMillan, Robert McPherson, Katie McQuillan, David Merrilees, Kenny Milligan, David Mills, John Mitchell,Hugh Mitchell, John Moar, Laurence Moloughney, Bernie Morris, Chris Morrison, Donald Muir, James Mustard, Emma Mynard, Nick Neat, Simon Neilson, SLt Robert Nelson, Paul Newlands, Andrew Newlyn, Lindsley Newman, Chris Nye, Verity Overy, Thomas Owen, Gary Parr, Jonathan Pateman, Jason Paterson, Craig Perry, Andrew Phillips, Michael Pole Mark Poulding, Daniel Poulson, Lt Chris Pringle, Geoff Proud, Christian Quinn, Barry Reeves, Adam Reid, Ian Reid, Peter Rendall, Colin Rhodes, Glen Richardson, David Riley, Joanne Roberts, Julian Robertson, Tom Robinson, Neil Salt, Isaac Scarrf, David Sheperd, Ashley Shepley, Ben Skillen, Damien Smith, David Smith, Barry Smith, Don Smith, Matthew Smith, Pam Spencer, James Steele, Gordon Stevens, Emma Storton, George Strang, Nicol Stray, Sloyan Styles, Mario Sutton, Andrew Sykes-Gelder, Dan Taylor, Mark Templeton, John Thain, Marc Thompson, Dan Thompson, Gerald Thomson, Dave Thomson, Dave Turner, Alun Turner, Patrick Tyack, Paul Venton, Andrew Ward, Daniel Ward, Mark Watson, Stacey Watt, Barbara Watt, James Webb, Simon Wensley, Phil Weychan, Paul Whelton, Karen Whitby, Phil Whitford, Annika Williams, Adam Wilkinson, Dave Williams, Carolyn Wilson, Jane Wilson, Tom Windebank, James Wood, Ben Wordley, Sara Worsnop, Mark Worth, Steven Young, Ally Young, James Yuille, Derek Zalewski, Alex
Europeiska kommissionen	Arena, Francesca Casier, Maarten Courcy, Nils Hederman, John Janakakisz, Marta Jury, Justine Kelterbaum, Richard Libioulle, Jean-Marc Martins E Amorim, Sergio Luis Muhrbeck, Lars Musella, Manuela Nordstrom Saba Skountis Vasileios Spezzani, Aronne Surace, Michele Vitiello-Ferrara, Sarah Rosaria Wolff, Gunnar Wysocka, Malgorzata
Europeiska fiskerikontrollbyrån	Allen, Patrick Chapel, Vincent Del Hierro, Belén Del Zompo, Michele Dias Garçao, José Fulton, Grant Mueller, Wolfgang Papaioannou, Themis Quelch, Glenn Roobrouck, Christ Sokolowski, Pawel Sorensen, Svend Stewart, William Tahon, Sven

25.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/189

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/903

av den 23 maj 2017

om ändring av beslut 2011/163/EU om godkännande av planer som lagts fram av tredjeländer i enlighet med artikel 29 i rådets direktiv 96/23/EG

[delgivet med nr C(2017) 3324]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (1), särskilt artikel 29.1 fjärde stycket, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 96/23/EG fastställs kontrollåtgärder för de ämnen och de grupper av restsubstanser som anges i bilaga I till det direktivet. Enligt artikel 29 i det direktivet ska tredjeländer från vilka medlemsstaterna får importera de djur och animaliska produkter som omfattas av det direktivet lägga fram en plan för kontroll av restsubstanser som ger tillräckliga garantier (nedan kallad planen). Planen bör omfatta åtminstone de grupper av restsubstanser och ämnen som förtecknas i bilaga I till det direktivet.

(2)	Genom kommissionens beslut 2011/163/EU (2) godkänns de planer som lämnats in av vissa tredjeländer avseende vissa djur och animaliska produkter enligt bilagan till det beslutet (nedan kallad förteckningen).

(3)	Colombia har lämnat in en plan avseende mjölk till kommissionen. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En post om Colombia avseende mjölk bör därför tas upp i förteckningen.

(4)	Montenegro har lämnat in en plan avseende mjölk till kommissionen. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En post om Montenegro avseende mjölk bör därför tas upp i förteckningen.

(5)	Ukraina har lämnat in en plan avseende kanin till kommissionen. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En post om Ukraina avseende kanin bör därför tas upp i förteckningen.

(6)	Beslut 2011/163/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2011/163/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 125, 23.5.1996, s. 10.

(2) Kommissionens beslut 2011/163/EU av den 16 mars 2011 om godkännande av planer som lagts fram av tredjeländer i enlighet med artikel 29 i rådets direktiv 96/23/EG (EUT L 70, 17.3.2011, s. 40).

BILAGA

”

BILAGA

ISO2-kod

Land

Nötkreatur

Får och getter

Svin

Hästdjur

Fjäderfä

Vattenbruk

Mjölk

Ägg

Kanin

Frilevande vilt

Hägnat vilt

Honung

Andorra

Förenade Arabemiraten

X (3)

X (1)

Albanien

Armenien

Argentina

Australien

Bosnien och Hercegovina

Bangladesh

Brunei

Brasilien

Botswana

Vitryssland

X (2)

Belize

Kanada

Schweiz

Chile

Kamerun

Kina

Colombia

Costa Rica

Kuba

Dominikanska republiken

Ecuador

Etiopien

Falklandsöarna

Färöarna

Georgien

Ghana

Grönland

Guatemala

Honduras

Indonesien

Israel (7)

Indien

Iran

Jamaica

Japan

Kenya

Kirgizistan

Sydkorea

Sri Lanka

Marocko

Moldavien

Montenegro

Madagaskar

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (4)

Myanmar/Burma

Mauritius

Mexiko

Malaysia

X (3)

Moçambique

Namibia

Nya Kaledonien

X (3)

Nicaragua

Nya Zeeland

Panama

Peru

Filippinerna

Saint-Pierre-et-Miquelon

Pitcairnöarna

Paraguay

Serbien (5)

X (2)

Ryssland

X (6)

Rwanda

Saudiarabien

Singapore

X (3)

X (8)

X (3)

X (8)

San Marino

X (3)

Surinam

El Salvador

Swaziland

Thailand

Tunisien

Turkiet

Taiwan

Tanzania

Ukraina

Uganda

Förenta staterna

Uruguay

Venezuela

Vietnam

Sydafrika

Zambia

Zimbabwe

”

(1) Endast kamelmjölk.

(2) Export till unionen av levande hästdjur för slakt (endast livsmedelsproducerande djur).

(3) Tredjeländer som i enlighet med artikel 2 endast använder råvaror antingen från medlemsstater eller från andra tredjeländer som godkänts för import av sådana råvaror till unionen.

(4) F.d. jugoslaviska republiken Makedonien: den definitiva beteckningen för detta land kommer att fastställas efter det att de nuvarande förhandlingarna i FN om detta har slutförts.

(5) Utom Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring).

(6) Endast renar från regionerna Murmansk och Jamalo-Nenetien.

(7) Härmed avses Staten Israel, med undantag för de territorier som står under israelisk förvaltning sedan juni 1967, nämligen Golanhöjderna, Gazaremsan, östra Jerusalem och övriga Västbanken.

(8) Endast färskt kött med ursprung i Nya Zeeland som är avsett för unionen och som lastas av, lastas om och transiteras, med eller utan lagring, genom Singapore.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 138

Svensk utgåva	Lagstiftning	60 årgången 25 maj 2017

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2017/890 av den 24 maj 2017 om genomförande av artikel 17.1 i förordning (EU) nr 224/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Centralafrikanska republiken	1
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 av den 13 mars 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som ska tillämpas på dessa sektorer och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011	4
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/892 av den 13 mars 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker	57
	*	Kommissionens förordning (EU) 2017/893 av den 24 maj 2017 om ändring av bilagorna I och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 och av bilagorna X, XIV och XV till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 vad gäller bestämmelserna om bearbetat animaliskt protein ( 1 )	92
	*	Kommissionens förordning (EU) 2017/894 av den 24 maj 2017 om ändring av bilagorna III och VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller genotypning av får ( 1 )	117
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/895 av den 24 maj 2017 om godkännande av ett preparat av 3-fytas framställt av Komagataella pastoris (CECT 13094) som fodertillsats för slaktkycklingar och värphöns (innehavare av godkännandet: Fertinagro Nutrientes S.L.) ( 1 )	120
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/896 av den 24 maj 2017 om godkännande av ett preparat av 6-fytas framställt av Trichoderma reesei (ATCC SD-6528) som fodertillsats i fast form för alla arter av fjäderfä och svin (med undantag för diande smågrisar) (innehavare av godkännandet: Danisco [UK] Ltd) ( 1 )	123
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/897 av den 24 maj 2017 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	126
		DIREKTIV
	*	Kommissionens direktiv (EU) 2017/898 av den 24 maj 2017 om ändring av tillägg C till bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet, för att anta särskilda gränsvärden för kemikalier som används i leksaker, vad gäller bisfenol A ( 1 )	128
		BESLUT
	*	Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/899 av den 17 maj 2017 om användningen av frekvensbandet 470–790 MHz i unionen	131
	*	Rådets beslut (EU) 2017/900 av den 22 maj 2017 om inrättande av ad hoc-gruppen för artikel 50 i EU-fördraget med rådets generalsekretariat som ordförande	138
	*	Rådets genomförandebeslut (Gusp) 2017/901 av den 24 maj 2017 om genomförande av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken	140
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/902 av den 23 maj 2017 om upprättande av förteckningen över unionsinspektörer som får genomföra inspektioner enligt rådets förordning (EG) nr 1224/2009 [delgivet med nr C(2017) 3252]	143
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/903 av den 23 maj 2017 om ändring av beslut 2011/163/EU om godkännande av planer som lagts fram av tredjeländer i enlighet med artikel 29 i rådets direktiv 96/23/EG [delgivet med nr C(2017) 3324] ( 1 )	189

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	MA	99,7
	TR	67,0
	ZZ	83,4
0707 00 05	TR	84,9
0707 00 05	ZZ	84,9
0709 93 10	TR	130,3
0709 93 10	ZZ	130,3
0805 10 22 , 0805 10 24 , 0805 10 28	EG	53,1
	MA	54,5
	TR	48,9
	ZA	91,0
	ZZ	61,9
0805 50 10	AR	116,2
	TR	153,8
	ZA	150,8
	ZZ	140,3
0808 10 80	AR	158,4
	BR	117,1
	CL	132,2
	CN	145,5
	NZ	153,3
	ZA	107,8
	ZZ	135,7
0809 29 00	TR	367,5
0809 29 00	ZZ	367,5