ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
60 årgången |
|
|
Rättelser |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/160
av den 20 januari 2017
om ändring av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (1), särskilt artikel 19.5, och
av följande skäl:
(1) |
Förordning (EG) nr 338/97 reglerar handeln med djur- och växtarter som anges i bilagan till den förordningen. De arter som är upptagna i bilagan är de arter som anges i bilagorna till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (nedan kallad konventionen) samt arter vars bevarandestatus kräver att handeln från, till och inom EU regleras eller övervakas. |
(2) |
Vid det sjuttonde mötet i partskonferensen för konventionen, som hölls i Johannesburg i Sydafrika från den 24 september till den 4 oktober 2016 (CoP 17), gjordes vissa ändringar i bilagorna till konventionen. Dessa ändringar bör avspeglas i bilagorna till förordning (EG) nr 338/97. |
(3) |
Följande släkten eller arter togs upp i bilaga I till konventionen och bör tas upp i bilaga A till förordning (EG) nr 338/97: Abronia anzuetoi, Abronia campbelli, Abronia fimbriata, Abronia frosti, Abronia meledona, Cnemaspis psychedelica, Lygodactylus williamsi, Telmatobius culeus, Polymita spp. |
(4) |
Följande arter flyttades från bilaga II till bilaga I till konventionen och bör tas bort från bilaga B och tas upp i bilaga A till förordning (EG) nr 338/97: Manis crassicaudata, Manis culionensis, Manis gigantea, Manis javanica, Manis pentadactyla, Manis temminckii, Manis tetradactyla, Manis tricuspis, Macaca sylvanus, Psittacus erithacus, Shinisaurus crocodilurus, Sclerocactus blainei, Sclerocactus cloverae, Sclerocactus sileri. |
(5) |
Följande taxa flyttades från bilaga I till bilaga II till konventionen och bör tas bort från bilaga A och tas upp i bilaga B till förordning (EG) nr 338/97: Puma concolor coryi, Puma concolor cougar, Equus zebra zebra, Lichenostomus melanops cassidix, Ninox novaeseelandiae undulata, Crocodylus acutus (populationen i Bahía de Cispatá i Colombia, med not), Crocodylus porosus (populationer i Malaysia, med not), Dyscophus antongilii. |
(6) |
Följande familjer, släkten eller arter togs upp i bilaga II till konventionen och bör tas upp i bilaga B till förordning (EG) nr 338/97: Capra caucasica, Abronia spp. (med en not för Abronia aurita, Abronia gaiophantasma, Abronia montecristoi, Abronia salvadorensis och Abronia vasconcelosii, och utom de arter som är upptagna i bilaga I), Rhampholeon spp., Rieppeleon spp., Paroedura masobe, Atheris desaixi, Bitis worthingtoni, Lanthanotidae spp. (med not), Cyclanorbis elegans, Cyclanorbis senegalensis, Cycloderma aubryi, Cycloderma frenatum, Rafetus euphraticus, Trionyx triunguis, Dyscophus guineti, Dyscophus insularis, Scaphiophryne boribory, Scaphiophryne marmorata, Scaphiophryne spinosa, Paramesotriton hongkongensis, Carcharhinus falciformis (med not), Alopias spp. (med not), Mobula spp. (med not), Holacanthus clarionensis, Nautilidae spp., Beaucarnea spp., Dalbergia spp. (med not), Guibourtia demeusei (med not), Guibourtia pellegriniana (med not), Guibourtia tessmannii (med not), Pterocarpus erinaceus, Adansonia grandidieri (med not), Siphonochilus aethiopicus (med not). |
(7) |
Följande arter ströks från bilaga II till konventionen och bör tas bort från bilaga B till förordning (EG) nr 338/97: Bison bison athabascae, Tillandsia mauryana. |
(8) |
Arter som hittills varit upptagna i bilaga III har tagits bort från den bilagan efter deras upptagande i bilaga II och bör tas bort från bilaga C till förordning (EG) nr 338/97. |
(9) |
Abronia graminea och Salamandra algira som hittills varit upptagna i bilaga D till förordning (EG) nr 338/97 bör tas bort från den bilagan efter deras upptagande i bilaga II respektive bilaga III till konventionen vid CoP 17. |
(10) |
Ett antal noter som avser arter eller släkten som är upptagna i bilagorna till konventionen antogs eller ändrades vid CoP 17 och bör också avspeglas i bilagorna till förordning (EG) nr 338/97 (noter för arterna Vicugna vicugna, Panthera leo, Crocodylus moreletti, Bulnesia sarmientoi, släktena Aquilaria spp. och Gyrinops spp., släktet Dalbergia spp., arterna Guibourtia demeusei, Guibourtia pellegriniana och Guibourtia tessmannii samt arten Adansonia grandidieri). |
(11) |
Unionen har inte avgett någon reservation avseende någon av dessa ändringar. |
(12) |
Vid CoP 17 antogs nya nomenklaturreferenser för djur och växter. |
(13) |
Följande arter har nyligen tagits upp i bilaga III till konventionen: Salamandra algira på begäran av Algeriet, Chelydra serpentina, Apalone ferox, Apalone mutica och Apalone spinifera på begäran av Förenta staterna, Potamotrygon spp. (med not) och Hypancistrus zebra på begäran av Brasilien, Potamotrygon constellata, Potamotrygon magdalenae, Potamotrygon motoro, Potamotrygon orbignyi, Potamotrygon schroederi, Potamotrygon scobina, Potamotrygon yepezi och Paratrygon aiereba på begäran av Colombia. Dessa arter bör därför tas upp i bilaga C till förordning (EG) nr 338/97. |
(14) |
Med hänsyn till ändringarnas omfattning bör av tydlighetsskäl bilagan till förordning (EG) nr 338/97 ersättas i sin helhet. |
(15) |
Förordning (EG) nr 338/97 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(16) |
Artikel XV.1 c i konventionen anger att ”[ä]ndringar som antagits vid ett möte [i partskonferensen] skall träda i kraft 90 dagar efter detta möte för alla Parter (…)”. För att hålla den tidsfristen och säkerställa att ändringarna i bilagan till denna förordning träder i kraft i tid, bör denna förordning träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts. |
(17) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för handel med vilda djur och växter, inrättad i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EG) nr 338/97. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EG) nr 338/97 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 20 januari 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
BILAGA
Förklaring till bilagorna A, B, C och D
1. |
Arterna i bilagorna A, B, C och D är upptagna
|
2. |
Förkortningen spp. betecknar alla arter som ingår i ett högre taxon. |
3. |
Andra hänvisningar till högre taxa än art förekommer endast som information eller för klassificering. |
4. |
Arter som anges i fetstil i bilaga A är upptagna där i överensstämmelse med det skydd de åtnjuter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (1) eller rådets direktiv 92/43/EEG (2). |
5. |
Följande förkortningar används för växttaxa under artnivå:
|
6. |
Symbolerna (I), (II) och (III) i anslutning till en art eller ett högre taxon hänvisar till de bilagor till konventionen där arten är upptagen, enligt vad som anges i punkterna 7, 8 och 9. Om sådan symbol saknas innebär det att arten inte är upptagen i konventionens bilagor. |
7. |
Symbolen (I) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga I till konventionen. |
8. |
Symbolen (II) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga II till konventionen. |
9. |
Symbolen (III) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga III till konventionen. I detta fall anges även för vilket land arten eller taxonet har tagits upp i bilaga III. |
10. |
Med sort avses, i enlighet med definitionen i åttonde utgåvan av den internationella nomenklaturen för odlade växter International Code of Nomenclature for Cultivated Plants, ett urval växter som a) har valts ut på grund av en särskild egenskap eller en kombination av särskilda egenskaper, b) är särskiljbar, enhetlig och stabil i dessa egenskaper och c) behåller dessa egenskaper om de förökas på lämpligt sätt. För att ett nytt taxon av en sort ska anses vara etablerat krävs att dess benämning och beskrivning formellt har offentliggjorts i senaste utgåvan av International Code of Nomenclature for Cultivated Plants. |
11. |
Hybrider kan upptas separat i bilagorna, men endast om de utgör distinkta och stabila populationer i naturen. Hybriddjur som i de fyra föregående generationerna har en eller flera individer av en art som är upptagen i bilagorna A eller B ska omfattas av denna förordning på samma sätt som om de vore rena arter, även om den aktuella hybriden inte anges separat i bilagorna. |
12. |
När en art tas upp i bilaga A, B eller C, inkluderas också alla delar och produkter av arten i samma bilaga, om det inte anges i en not att endast vissa delar och produkter av arten inkluderas. I enlighet med artikel 2 t anger symbolen # följd av ett nummer, placerad vid namnet för en art eller ett högre taxon som ingår i bilaga B eller C, de delar eller produkter som omfattas av denna förordning enligt följande:
|
13. |
Begreppen och uttrycken nedan, som används i noterna i dessa bilagor, definieras på följande sätt: Extrakt Ämnen som erhålls direkt från växtmaterial med fysikaliska eller kemiska metoder oberoende av tillverkningsprocess. Ett extrakt kan ha fast form (t.ex. kristaller, harts, fina eller grova partiklar), halvfast form (t.ex. gummi, vax) eller vätskeform (t.ex. lösningar, tinkturer, olja och eteriska oljor). Färdiga produkter som är paketerade och klara för detaljhandel Produkter, som transporteras var för sig eller i bulk, som inte kräver någon ytterligare behandling och som paketerats och märkts för slutanvändning eller detaljhandel i ett tillstånd som innebär att de kan säljas till eller användas av allmänheten. Pulver Ett torrt, fast ämne i form av fina eller grova partiklar Träspån Trä som har reducerats till små bitar |
14. |
Eftersom ingen art eller högre taxon av växter (FLORA) som upptas i bilaga A är försedd med en not som innebär att dess hybrider ska behandlas i enlighet med artikel 4.1, innebär detta att handel med artificiellt förökade hybrider från en eller flera av dessa arter eller högre taxa får ske med ett intyg om artificiell förökning, och att frön och pollen (pollinier), snittblommor, plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro, i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare, av dessa hybrider inte omfattas av förordningen. |
15. |
Urin, fekalier och ambra som är avfallsprodukter och som erhållits utan särskild behandling av det berörda djuret omfattas inte av förordningen. |
16. |
För djurarter som är upptagna i bilaga D ska denna förordning endast gälla levande exemplar och hela eller huvudsakligen hela döda exemplar, med undantag för taxa med följande noter som innebär att även andra delar och produkter av dessa omfattas:
|
17. |
För växtarter som är upptagna i bilaga D ska denna förordning endast gälla levande exemplar, med undantag för taxa med följande noter som innebär att även andra delar och produkter av dessa omfattas:
|
|
Bilaga A |
Bilaga B |
Bilaga C |
Svenskt namn |
||||||||||||||||||||
FAUNA |
||||||||||||||||||||||||
CHORDATA (RYGGSTRÄNGSDJUR) |
||||||||||||||||||||||||
MAMMALIA |
|
|
|
Däggdjur |
||||||||||||||||||||
ARTIODACTYLA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Antilocapridae |
|
|
|
Gaffelantiloper |
||||||||||||||||||||
|
Antilocapra americana (I) (Endast populationen i Mexiko. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning.) |
|
|
Gaffelantilop, gaffelbock |
||||||||||||||||||||
Bovidae |
|
|
|
Slidhornsdjur |
||||||||||||||||||||
|
Addax nasomaculatus (I) |
|
|
Addaxantilop, mendesantilop |
||||||||||||||||||||
|
|
Ammotragus lervia (II) |
|
Manfår |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Antilope cervicapra (III Nepal/Pakistan) |
Besoarantilop |
||||||||||||||||||||
|
Bos gaurus (I) (Innefattar inte den domesticerade formen kallad Bos frontalis, som inte omfattas av denna förordning.) |
|
|
Gaur |
||||||||||||||||||||
|
Bos mutus (I) (Innefattar inte den domesticerade formen kallad Bos grunniens, som inte omfattas av denna förordning.) |
|
|
Jak |
||||||||||||||||||||
|
Bos sauveli (I) |
|
|
Kouprey |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Boselaphus tragocamelus (III Pakistan) |
Nilgau |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Bubalus arnee (III Nepal) (Innefattar inte den domesticerade formen kallad Bubalus bubalis, som inte omfattas av denna förordning.) |
Vattenbuffel, asiatisk buffel |
||||||||||||||||||||
|
Bubalus depressicornis (I) |
|
|
Låglandsanoa |
||||||||||||||||||||
|
Bubalus mindorensis (I) |
|
|
Tamarau, mindorobuffel |
||||||||||||||||||||
|
Bubalus quarlesi (I) |
|
|
Dvärganoa, bergsanoa |
||||||||||||||||||||
|
|
Budorcas taxicolor (II) |
|
Taki, oxgems |
||||||||||||||||||||
|
Capra falconeri (I) |
|
|
Skruvget, skruvhornsget, markhor |
||||||||||||||||||||
|
|
Capra caucasica (II) |
|
Västkaukasisk stenbock, östkaukasisk stenbock |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Capra hircus aegagrus (III Pakistan) (Exemplar av den domesticerade formen omfattas inte av denna förordning) |
Besoarget |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Capra sibirica (III Pakistan) |
Sibirisk stenbock |
||||||||||||||||||||
|
Capricornis milneedwardsii (I) |
|
|
Kinesisk serov |
||||||||||||||||||||
|
Capricornis rubidus (I) |
|
|
Röd serov |
||||||||||||||||||||
|
Capricornis sumatraensis (I) |
|
|
Sumatraserov, sydlig serov |
||||||||||||||||||||
|
Capricornis thar (I) |
|
|
Himalayaserov |
||||||||||||||||||||
|
|
Cephalophus brookei (II) |
|
Brookes dykare, Brookes skogsantilop |
||||||||||||||||||||
|
|
Cephalophus dorsalis (II) |
|
Svartryggad dykare |
||||||||||||||||||||
|
Cephalophus jentinki (I) |
|
|
Jentinkdykare |
||||||||||||||||||||
|
|
Cephalophus ogilbyi (II) |
|
Ogilbydykare |
||||||||||||||||||||
|
|
Cephalophus silvicultor (II) |
|
Gulryggad dykare |
||||||||||||||||||||
|
|
Cephalophus zebra (II) |
|
Sebradykare, strimmig dykare |
||||||||||||||||||||
|
|
Damaliscus pygargus pygargus (II) |
|
Bontebock |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Gazella bennettii (III Pakistan) |
|
||||||||||||||||||||
|
Gazella cuvieri (I) |
|
|
Atlasgasell, cuviergasell |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Gazella dorcas (III Algeriet/Tunisien) |
Dorkasgasell |
||||||||||||||||||||
|
Gazella leptoceros (I) |
|
|
Sandgasell, afrikansk sandgasell |
||||||||||||||||||||
|
Hippotragus niger variani (I) |
|
|
Jättesabelantilop, stor sabelantilop |
||||||||||||||||||||
|
|
Kobus leche (II) |
|
Lechwevattenbock, lechwe |
||||||||||||||||||||
|
Naemorhedus baileyi (I) |
|
|
Röd goral |
||||||||||||||||||||
|
Naemorhedus caudatus (I) |
|
|
Långsvansad goral, svansgoral |
||||||||||||||||||||
|
Naemorhedus goral (I) |
|
|
Himalayagoral, goral |
||||||||||||||||||||
|
Naemorhedus griseus (I) |
|
|
Kinesisk goral |
||||||||||||||||||||
|
Nanger dama (I) |
|
|
Dovhjortsgasell |
||||||||||||||||||||
|
Oryx dammah (I) |
|
|
Sabeloryx |
||||||||||||||||||||
|
Oryx leucoryx (I) |
|
|
Arabisk oryx |
||||||||||||||||||||
|
|
Ovis ammon (II) (Utom de underarter som är upptagna i bilaga A) |
|
Argalifår |
||||||||||||||||||||
|
Ovis ammon hodgsonii (I) |
|
|
Tibetanskt argalifår |
||||||||||||||||||||
|
Ovis ammon nigrimontana (I) |
|
|
Karatau-argali |
||||||||||||||||||||
|
|
Ovis aries (Utom den domesticerade formen Ovis aries aries, de underarter som är upptagna i bilaga A och underarterna O. a. isphahanica, O. a. laristanica, O. a. musimon och O. a. orientalis som inte är upptagna i bilagorna till denna förordning) |
|
Stäppfår, urial |
||||||||||||||||||||
|
Ovis aries ophion (I) |
|
|
Cypriotisk mufflon |
||||||||||||||||||||
|
Ovis aries vignei (I) |
|
|
Ladakhstäppfår, Ladakhurial, shapu |
||||||||||||||||||||
|
|
Ovis canadensis (II) (Endast populationen i Mexiko. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning.) |
|
Tjockhornsfår |
||||||||||||||||||||
|
Pantholops hodgsonii (I) |
|
|
Chiru |
||||||||||||||||||||
|
|
Philantomba monticola (II) |
|
Blådykare, blå skogsantilop |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Pseudois nayaur (III Pakistan) |
Blåfår, nahor |
||||||||||||||||||||
|
Pseudoryx nghetinhensis (I) |
|
|
Saola, vietnamantilop, vuquangoxe |
||||||||||||||||||||
|
Rupicapra pyrenaica ornata (II) |
|
|
Abruzzergems |
||||||||||||||||||||
|
|
Saiga borealis (II) |
|
Mongolisk saigaantilop |
||||||||||||||||||||
|
|
Saiga tatarica (II) |
|
Rysk saigaantilop, västlig saiga |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Tetracerus quadricornis (III Nepal) |
Fyrhornsantilop |
||||||||||||||||||||
Camelidae |
|
|
|
Kameldjur |
||||||||||||||||||||
|
|
Lama guanicoe (II) |
|
Guanaco |
||||||||||||||||||||
|
Vicugna vicugna (I) (Utom populationerna i Argentina [populationerna i provinserna Jujuy och Catamarca och de halvvilda populationerna i provinserna Jujuy, Salta, Catamarca, La Rioja och San Juan]; Bolivia [hela populationen]; Chile [populationen i Primeraregionen]; Ecuador [hela populationen]; Peru [hela populationen]; som är upptagna i B.) |
Vicugna vicugna (II) (Endast populationerna i Argentina [populationerna i provinserna Jujuy och Catamarca och de halvvilda populationerna i provinserna Jujuy, Salta, Catamarca, La Rioja och San Juan]; Bolivia [hela populationen]; Chile [populationen i Primeraregionen]; Ecuador [hela populationen]; Peru [hela populationen]; alla andra populationer är upptagna i bilaga A.) (3) |
|
Vikunja |
||||||||||||||||||||
Cervidae |
|
|
|
Hjortdjur |
||||||||||||||||||||
|
Axis calamianensis (I) |
|
|
Calamianhjort |
||||||||||||||||||||
|
Axis kuhlii (I) |
|
|
Baweanhjort, Kuhls hjort |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Axis porcinus (III Pakistan (Utom de underarter som är upptagna i bilaga A)) |
Svinhjort |
||||||||||||||||||||
|
Axis porcinus annamiticus (I) |
|
|
Östlig svinhjort |
||||||||||||||||||||
|
Blastocerus dichotomus (I) |
|
|
Sumphjort |
||||||||||||||||||||
|
|
Cervus elaphus bactrianus (II) |
|
Afghansk kronhjort, bokharahjort |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cervus elaphus barbarus (III Algeriet/Tunisien) |
Atlashjort, berberkronhjort |
||||||||||||||||||||
|
Cervus elaphus hanglu (I) |
|
|
Kashmirkronhjort, hangulhjort |
||||||||||||||||||||
|
Dama dama mesopotamica (I) |
|
|
Iransk dovhjort, persisk dovhjort |
||||||||||||||||||||
|
Hippocamelus spp. (I) |
|
|
Gaffelhjortar, huemuler |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mazama temama cerasina (III Guatemala) |
Centralamerikansk spetshjort |
||||||||||||||||||||
|
Muntiacus crinifrons (I) |
|
|
Svart muntjak |
||||||||||||||||||||
|
Muntiacus vuquangensis (I) |
|
|
Jättemuntjak |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Odocoileus virginianus mayensis (III Guatemala) |
Sydlig vitsvanshjort |
||||||||||||||||||||
|
Ozotoceros bezoarticus (I) |
|
|
Pampashjort, besoarhjort |
||||||||||||||||||||
|
|
Pudu mephistophiles (II) |
|
Nordlig pudu |
||||||||||||||||||||
|
Pudu puda (I) |
|
|
Sydlig pudu, chilensk pudu |
||||||||||||||||||||
|
Rucervus duvaucelii (I) |
|
|
Barasingahjort |
||||||||||||||||||||
|
Rucervus eldii (I) |
|
|
Lyrhjort, lyrhornshjort, thaminhjort |
||||||||||||||||||||
Hippopotamidae |
|
|
|
Flodhästar |
||||||||||||||||||||
|
|
Hexaprotodon liberiensis (II) |
|
Dvärgflodhäst |
||||||||||||||||||||
|
|
Hippopotamus amphibius (II) |
|
Flodhäst |
||||||||||||||||||||
Moschidae |
|
|
|
Myskdjur, myskhjortar |
||||||||||||||||||||
|
Moschus spp. (I) (Endast populationerna i Afghanistan, Bhutan, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan; Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.) |
Moschus spp. (II) (Utom populationerna i Afghanistan, Bhutan, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan som är upptagna i bilaga A.) |
|
Myskdjur, myskhjortar |
||||||||||||||||||||
Suidae |
|
|
|
Svin |
||||||||||||||||||||
|
Babyrousa babyrussa (I) |
|
|
Buruhjortsvin, hårigt hjortsvin |
||||||||||||||||||||
|
Babyrousa bolabatuensis (I) |
|
|
Bola batuhjortsvin |
||||||||||||||||||||
|
Babyrousa celebensis (I) |
|
|
Sulawesiskt hjortsvin |
||||||||||||||||||||
|
Babyrousa togeanensis (I) |
|
|
Togianhjortsvin, malengehjortsvin |
||||||||||||||||||||
|
Sus salvanius (I) |
|
|
Dvärgsvin, dvärgvildsvin |
||||||||||||||||||||
Tayassuidae |
|
|
|
Navelsvin, pekarier |
||||||||||||||||||||
|
|
Tayassuidae spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A och med undantag av populationerna av Pecari tajacu i Mexiko och Förenta Staterna som inte är upptagna i bilagorna till denna förordning.) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Catagonus wagneri (I) |
|
|
Chacopekari |
||||||||||||||||||||
CARNIVORA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Ailuridae |
|
|
|
Kattbjörnar |
||||||||||||||||||||
|
Ailurus fulgens (I) |
|
|
Kattbjörn, mindre panda, röd panda |
||||||||||||||||||||
Canidae |
|
|
|
Hunddjur |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Canis aureus (III Indien) |
Guldschakal, schakal |
||||||||||||||||||||
|
Canis lupus (I/II) (Alla populationer utom dem i Spanien norr om Duero och i Grekland norr om 39:e breddgraden.) Populationerna i Bhutan, Indien, Nepal och Pakistan är upptagna i bilaga I. Alla andra populationer är upptagna i bilaga II. Innefattar inte den domesticerade formen och dingon vilka kallas Canis lupus familiaris resp. Canis lupus dingo) |
Canis lupus (II) (Populationerna i Spanien norr om Duero och i Grekland norr om 39:e breddgraden. Innefattar inte den domesticerade formen och dingon vilka kallas Canis lupus familiaris resp. Canis lupus dingo) |
|
Varg |
||||||||||||||||||||
|
Canis simensis |
|
|
Etiopisk varg, abessinsk schakal, simienschakal |
||||||||||||||||||||
|
|
Cerdocyon thous (II) |
|
Krabbätarräv, majkong |
||||||||||||||||||||
|
|
Chrysocyon brachyurus (II) |
|
Manvarg, manhund |
||||||||||||||||||||
|
|
Cuon alpinus (II) |
|
Asiatisk vildhund, dhol |
||||||||||||||||||||
|
|
Lycalopex culpaeus (II) |
|
Magellanräv, andinsk räv |
||||||||||||||||||||
|
|
Lycalopex fulvipes (II) |
|
Darwinräv |
||||||||||||||||||||
|
|
Lycalopex griseus (II) |
|
Argentinsk gråräv, pampasräv |
||||||||||||||||||||
|
|
Lycalopex gymnocercus (II) |
|
Azararäv, paraguayansk räv |
||||||||||||||||||||
|
Speothos venaticus (I) |
|
|
Buskhund, skogshund |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Vulpes bengalensis (III Indien) |
Indisk räv, bengalisk räv, bengalräv |
||||||||||||||||||||
|
|
Vulpes cana (II) |
|
Blanfordräv, gråhårig räv |
||||||||||||||||||||
|
|
Vulpes zerda (II) |
|
Fennek, ökenräv |
||||||||||||||||||||
Eupleridae |
|
|
|
Madagaskarviverrider |
||||||||||||||||||||
|
|
Cryptoprocta ferox (II) |
|
Fossa |
||||||||||||||||||||
|
|
Eupleres goudotii (II) |
|
Sibetmangust, myrsibetdjur, falanok |
||||||||||||||||||||
|
|
Fossa fossana (II) |
|
Fanaloka |
||||||||||||||||||||
Felidae |
|
|
|
Kattdjur |
||||||||||||||||||||
|
|
Felidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A. Exemplar av den domesticerade formen omfattas inte av förordningen. För Panthera leo (afrikanska populationer): En noll-exportkvot fastställs för exemplar av ben, bendelar, benprodukter, klor, skelett, skallar och tänder som tagits från naturen med vilka handel bedrivs i kommersiellt syfte. Årliga exportkvoter för handel med ben, bendelar, benprodukter, klor, skelett, skallar och tänder i kommersiellt syfte, som härrör från uppfödning i fångenskap i Sydafrika, kommer att fastställas och meddelas årligen till CITES-sekretariatet.) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Acinonyx jubatus (I) (Årliga exportkvoter för levande exemplar och jakttroféer beviljas enligt följande: Botswana: 5; Namibia: 150; Zimbabwe: 50. Handeln med sådana exemplar omfattas av artikel 4.1) |
|
|
Gepard |
||||||||||||||||||||
|
Caracal caracal (I) (Endast populationen i Asien. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.) |
|
|
Karakal, ökenlo |
||||||||||||||||||||
|
Catopuma temminckii (I) |
|
|
Asiatisk guldkatt |
||||||||||||||||||||
|
Felis nigripes (I) |
|
|
Svartfotad katt |
||||||||||||||||||||
|
Felis silvestris (II) |
|
|
Vildkatt, europeisk vildkatt, afrikansk vildkatt |
||||||||||||||||||||
|
Leopardus geoffroyi (I) |
|
|
Geoffroys katt |
||||||||||||||||||||
|
Leopardus jacobitus (I) |
|
|
Andinsk katt, bergskatt |
||||||||||||||||||||
|
Leopardus pardalis (I) |
|
|
Ozelot |
||||||||||||||||||||
|
Leopardus tigrinus (I) |
|
|
Tigerkatt, oncilla, ozelotkatt |
||||||||||||||||||||
|
Leopardus wiedii (I) |
|
|
Margaykatt, långsvanskatt |
||||||||||||||||||||
|
Lynx lynx (II) |
|
|
Lo, lodjur |
||||||||||||||||||||
|
Lynx pardinus (I) |
|
|
Panterlo, iberisk lo, spansk lo |
||||||||||||||||||||
|
Neofelis nebulosa (I) |
|
|
Trädleopard |
||||||||||||||||||||
|
Panthera leo persica (I) |
|
|
Asiatiskt lejon, indiskt lejon |
||||||||||||||||||||
|
Panthera onca (I) |
|
|
Jaguar |
||||||||||||||||||||
|
Panthera pardus (I) |
|
|
Leopard |
||||||||||||||||||||
|
Panthera tigris (I) |
|
|
Tiger |
||||||||||||||||||||
|
Pardofelis marmorata (I) |
|
|
Marmorkatt |
||||||||||||||||||||
|
Prionailurus bengalensis bengalensis (I) (Endast populationerna i Bangladesh, Indien och Thailand. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.) |
|
|
Leopardkatt, bengalisk katt |
||||||||||||||||||||
|
Prionailurus iriomotensis (II) |
|
|
Iriomotokatt |
||||||||||||||||||||
|
Prionailurus planiceps (I) |
|
|
Flathövdad katt, platthuvudkatt |
||||||||||||||||||||
|
Prionailurus rubiginosus (I) (Endast pouplationen i Indien. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.) |
|
|
Rostfläckig katt |
||||||||||||||||||||
|
Puma concolor costaricensis (I) |
|
|
Centralamerikansk puma |
||||||||||||||||||||
|
Puma yagouaroundi (I) (Endast populationerna i Central- och Nordamerika. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.) |
|
|
Jaguarundi |
||||||||||||||||||||
|
Uncia uncia (I) |
|
|
Snöleopard |
||||||||||||||||||||
Herpestidae |
|
|
|
Manguster |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Herpestes edwardsi (III Indien/Pakistan) |
Mungo, indisk mungo |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Herpestes fuscus (III Indien) |
Brun mungo, mörkbrun mangust |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Herpestes javanicus (III Pakistan) |
Javanesisk mungo |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Herpestes javanicus auropunctatus (III Indien) |
Guldfläckig mangust |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Herpestes smithii (III Indien) |
Rödbrun mangust |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Herpestes urva (III Indien) |
Krabbmangust |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Herpestes vitticollis (III Indien) |
Strimhalsmangust |
||||||||||||||||||||
Hyaenidae |
|
|
|
Hyenor |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Hyaena hyaena (III Pakistan) |
Strimmig hyena |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Proteles cristata (III Botswana) |
Jordvarg, jordhyena |
||||||||||||||||||||
Mephitidae |
|
|
|
Skunks |
||||||||||||||||||||
|
|
Conepatus humboldtii (II) |
|
Patagonienskunk |
||||||||||||||||||||
Mustelidae |
|
|
|
Mårddjur |
||||||||||||||||||||
Lutrinae |
|
|
|
Uttrar |
||||||||||||||||||||
|
|
Lutrinae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aonyx capensis microdon (I) (Endast populationerna i Kamerun och Nigeria. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.) |
|
|
Kamerunsk fingerutter |
||||||||||||||||||||
|
Enhydra lutris nereis (I) |
|
|
Sydlig havsutter |
||||||||||||||||||||
|
Lontra felina (I) |
|
|
Marin utter, krabbutter, magellanutter, chingungo |
||||||||||||||||||||
|
Lontra longicaudis (I) |
|
|
Neotropisk flodutter |
||||||||||||||||||||
|
Lontra provocax (I) |
|
|
Sydlig flodutter |
||||||||||||||||||||
|
Lutra lutra (I) |
|
|
Utter, eurasisk utter |
||||||||||||||||||||
|
Lutra nippon (I) |
|
|
Japansk utter |
||||||||||||||||||||
|
Pteronura brasiliensis (I) |
|
|
Jätteutter |
||||||||||||||||||||
Mustelinae |
|
|
|
Mårdar, vesslor, illrar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Eira barbara (III Honduras) |
Tayra |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Galictis vittata (III Costa Rica) |
Grison, stor grison |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Martes flavigula (III Indien) |
Gulstrupig mård, charsamård |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Martes foina intermedia (III Indien) |
underart av stenmård |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Martes gwatkinsii (III Indien) |
Nilgirimård |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mellivora capensis (III Botswana) |
Honungsgrävling, ratel |
||||||||||||||||||||
|
Mustela nigripes (I) |
|
|
Svartfotad iller |
||||||||||||||||||||
Odobenidae |
|
|
|
Valrossar |
||||||||||||||||||||
|
|
Odobenus rosmarus (III Canada) |
|
Valross |
||||||||||||||||||||
Otariidae |
|
|
|
Öronsälar |
||||||||||||||||||||
|
|
Arctocephalus spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
Sydliga pälssälar, sjöbjörnar |
||||||||||||||||||||
|
Arctocephalus philippii (II) |
|
|
Fernandezpälssäl |
||||||||||||||||||||
|
Arctocephalus townsendi (I) |
|
|
Guadeloupepälssäl |
||||||||||||||||||||
Phocidae |
|
|
|
Öronlösa sälar |
||||||||||||||||||||
|
|
Mirounga leonina (II) |
|
Sydlig sjöelefant, sydlig elefantsäl |
||||||||||||||||||||
|
Monachus spp. (I) |
|
|
Munksälar |
||||||||||||||||||||
Procyonidae |
|
|
|
Halvbjörnar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Bassaricyon gabbii (III Costa Rica) |
Yvsvansad olingo |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Bassariscus sumichrasti (III Costa Rica) |
Centralamerikansk cacomixtler, centralamerikansk kattfrett |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Nasua narica (III Honduras) |
Vitnosad näsbjörn |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Nasua nasua solitaria (III Uruguay) |
underart av sydamerikansk näsbjörn |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potos flavus (III Honduras) |
Veckelbjörn, kinkaju |
||||||||||||||||||||
Ursidae |
|
|
|
Björnar |
||||||||||||||||||||
|
|
Ursidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Ailuropoda melanoleuca (I) |
|
|
Jättepanda, bambubjörn |
||||||||||||||||||||
|
Helarctos malayanus (I) |
|
|
Malajbjörn |
||||||||||||||||||||
|
Melursus ursinus (I) |
|
|
Läppbjörn |
||||||||||||||||||||
|
Tremarctos ornatus (I) |
|
|
Glasögonbjörn |
||||||||||||||||||||
|
Ursus arctos (I/II) (Endast populationerna i Bhutan, Kina, Mexiko och Mongoliet och underarten Ursus arctos isabellinus är upptagna i bilaga I. Alla andra populationer och underarter är upptagna i bilaga II.) |
|
|
Brunbjörn, grizzlybjörn |
||||||||||||||||||||
|
Ursus thibetanus (I) |
|
|
Kragbjörn |
||||||||||||||||||||
Viverridae |
|
|
|
Viverrider, sibetdjur |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Arctictis binturong (III Indien) |
Binturong, björnkatt, björnmård |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Civettictis civetta (III Botswana) |
Afrikansk sibetkatt, civett |
||||||||||||||||||||
|
|
Cynogale bennettii (II) |
|
Utterpalmmård, mampalo |
||||||||||||||||||||
|
|
Hemigalus derbyanus (II) |
|
Bandad palmmård |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Paguma larvata (III Indien) |
Maskpalmmård |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Paradoxurus hermaphroditus (III Indien) |
Vanlig palmmård, asiatisk palmmård, musang |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Paradoxurus jerdoni (III Indien) |
Jerdons palmmård |
||||||||||||||||||||
|
|
Prionodon linsang (II) |
|
Bandlinsang |
||||||||||||||||||||
|
Prionodon pardicolor (I) |
|
|
Fläckig linsang |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Viverra civettina (III Indien) |
Malabarsibetkatt |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Viverra zibetha (III Indien) |
Stor indisk sibetkatt, asiatisk sibetkatt |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Viverricula indica (III Indien) |
Liten indisk sibetkatt, rass |
||||||||||||||||||||
CETACEA |
|
|
|
Valar |
||||||||||||||||||||
|
CETACEA spp. (I/II) (4) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
CHIROPTERA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Phyllostomidae |
|
|
|
Bladnäsor |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Platyrrhinus lineatus (III Uruguay) |
Vitstrimmig brednosbladnäsa |
||||||||||||||||||||
Pteropodidae |
|
|
|
Flyghundar |
||||||||||||||||||||
|
|
Acerodon spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Sundaflyghundar |
||||||||||||||||||||
|
Acerodon jubatus (I) |
|
|
Guldmantlad flyghund |
||||||||||||||||||||
|
|
Pteropus spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A och utom Pteropus brunneus) |
|
Egentliga flyghundar |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus insularis (I) |
|
|
Trukflyghund, ruckflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus livingstonii (II) |
|
|
Comorerflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus loochoensis (I) |
|
|
Japansk flyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus mariannus (I) |
|
|
Marianerflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus molossinus (I) |
|
|
Pohnpeiflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus pelewensis (I) |
|
|
Palauflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus pilosus (I) |
|
|
Större palauflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus rodricensis (II) |
|
|
Rodriguesflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus samoensis (I) |
|
|
Samoaflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus tonganus (I) |
|
|
Vithalsad flyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus ualanus (I) |
|
|
Kosraeflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus voeltzkowi (II) |
|
|
Pembaflyghund |
||||||||||||||||||||
|
Pteropus yapensis (I) |
|
|
Yapflyghund |
||||||||||||||||||||
CINGULATA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Dasypodidae |
|
|
|
Bältor |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cabassous centralis (III Costa Rica) |
Nordlig nakensvansbälta |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cabassous tatouay (III Uruguay) |
Större nakensvansbälta |
||||||||||||||||||||
|
|
Chaetophractus nationi (II) (En årlig noll-exportkvot har fastställts. Samtliga exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna i bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.) |
|
Andinsk hårbälta |
||||||||||||||||||||
|
Priodontes maximus (I) |
|
|
Jättebälta |
||||||||||||||||||||
DASYUROMORPHIA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Dasyuridae |
|
|
|
Rovpungdjur |
||||||||||||||||||||
|
Sminthopsis longicaudata (I) |
|
|
Långsvansad pungmus |
||||||||||||||||||||
|
Sminthopsis psammophila (I) |
|
|
Större sandpungmus, större stäppungmus |
||||||||||||||||||||
DIPROTODONTIA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Macropodidae |
|
|
|
Känguruer |
||||||||||||||||||||
|
|
Dendrolagus inustus (II) |
|
Gråspräcklig trädkänguru |
||||||||||||||||||||
|
|
Dendrolagus ursinus (II) |
|
Björnkänguru, svart trädkänguru |
||||||||||||||||||||
|
Lagorchestes hirsutus (I) |
|
|
Västlig harvallaby |
||||||||||||||||||||
|
Lagostrophus fasciatus (I) |
|
|
Tvärbandad harvallaby |
||||||||||||||||||||
|
Onychogalea fraenata (I) |
|
|
Tygelvallaby |
||||||||||||||||||||
Phalangeridae |
|
|
|
Klätterpungdjur |
||||||||||||||||||||
|
|
Phalanger intercastellanus (II) |
|
Östlig grå kuskus |
||||||||||||||||||||
|
|
Phalanger mimicus (II) |
|
Sydlig grå kuskus |
||||||||||||||||||||
|
|
Phalanger orientalis (II) |
|
Nordlig grå kuskus |
||||||||||||||||||||
|
|
Spilocuscus kraemeri (II) |
|
Amiralitetsökuskus |
||||||||||||||||||||
|
|
Spilocuscus maculatus (II) |
|
Fläckkuskus |
||||||||||||||||||||
|
|
Spilocuscus papuensis (II) |
|
Waigeokuskus |
||||||||||||||||||||
Potoroidae |
|
|
|
Råttkänguruer |
||||||||||||||||||||
|
Bettongia spp. (I) |
|
|
Råttkänguruer, bettonger |
||||||||||||||||||||
Vombatidae |
|
|
|
Vombater |
||||||||||||||||||||
|
Lasiorhinus krefftii (I) |
|
|
Nordlig hårnosvombat, nordlig stäppvombat |
||||||||||||||||||||
LAGOMORPHA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Leporidae |
|
|
|
Harar och kaniner |
||||||||||||||||||||
|
Caprolagus hispidus (I) |
|
|
Borstkanin, himalayakanin |
||||||||||||||||||||
|
Romerolagus diazi (I) |
|
|
Vulkankanin |
||||||||||||||||||||
MONOTREMATA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Tachyglossidae |
|
|
|
Myrpiggsvin |
||||||||||||||||||||
|
|
Zaglossus spp. (II) |
|
Långnäbbade myrpiggsvin |
||||||||||||||||||||
PERAMELEMORPHIA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Peramelidae |
|
|
|
Punggrävlingar |
||||||||||||||||||||
|
Perameles bougainville (I) |
|
|
Västlig bandpunggrävling, bilby |
||||||||||||||||||||
Thylacomyidae |
|
|
|
Kaninpunggrävlingar |
||||||||||||||||||||
|
Macrotis lagotis (I) |
|
|
Större kaninpunggrävling |
||||||||||||||||||||
PERISSODACTYLA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Equidae |
|
|
|
Hästdjur |
||||||||||||||||||||
|
Equus africanus (I) (Innefattar inte den domesticerade formen kallad Equus asinus, som inte omfattas av denna förordning) |
|
|
Afrikansk vildåsna |
||||||||||||||||||||
|
Equus grevyi (I) |
|
|
Grevysebra |
||||||||||||||||||||
|
Equus hemionus (I/II) (Arten är upptagen i bilaga II men underarterna Equus hemionus hemionus och Equus hemionus khur är upptagna i bilaga I.) |
|
|
Asiastisk vildåsna, kulan, onager, halvåsna |
||||||||||||||||||||
|
Equus kiang (II) |
|
|
Kiang, tibetansk vildåsna |
||||||||||||||||||||
|
Equus przewalskii (I) |
|
|
Przewalskis häst, mongolisk vildhäst |
||||||||||||||||||||
|
|
Equus zebra hartmannae (II) |
|
Hartmanns bergssebra |
||||||||||||||||||||
|
|
Equus zebra zebra (II) |
|
Kapbergssebra |
||||||||||||||||||||
Rhinocerotidae |
|
|
|
Noshörningar |
||||||||||||||||||||
|
Rhinocerotidae spp. (I) (Utom den underart som är upptagen i bilaga B) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ceratotherium simum simum (II) (Endast populationerna i Sydafrika och Swaziland. Alla andra populationer är upptagna i bilaga A. Uteslutande för att möjliggöra internationell handel med levande djur till lämpliga och godtagbara destinationer och handel med jakttroféer. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna i bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.) |
|
Sydlig trubbnoshörning |
||||||||||||||||||||
Tapiridae |
|
|
|
Tapirer |
||||||||||||||||||||
|
Tapiridae spp. (I) (Utom den underart som är upptagen i bilaga B) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Tapirus terrestris (II) |
|
Låglandstapir |
||||||||||||||||||||
PHOLIDOTA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Manidae |
|
|
|
Myrkottar |
||||||||||||||||||||
|
|
Manis spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
Myrkottar |
||||||||||||||||||||
|
Manis crassicaudata (I) |
|
|
Indisk myrkott |
||||||||||||||||||||
|
Manis culionensis (I) |
|
|
Palawanmyrkott, filippinsk myrkott |
||||||||||||||||||||
|
Manis gigantea (I) |
|
|
Jättemyrkott |
||||||||||||||||||||
|
Manis javanica (I) |
|
|
Malajisk myrkott |
||||||||||||||||||||
|
Manis pentadactyla (I) |
|
|
Kortsvansad myrkott |
||||||||||||||||||||
|
Manis temminckii (I) |
|
|
Stäppmyrkott |
||||||||||||||||||||
|
Manis tetradactyla (I) |
|
|
Långsvansad myrkott |
||||||||||||||||||||
|
Manis tricuspis (I) |
|
|
Vitbukig myrkott |
||||||||||||||||||||
PILOSA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Bradypodidae |
|
|
|
Tretåiga sengångare |
||||||||||||||||||||
|
|
Bradypus pygmaeus (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Bradypus variegatus (II) |
|
Brunstrupig sengångare |
||||||||||||||||||||
Megalonychidae |
|
|
|
Tvåtåiga sengångare |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Choloepus hoffmanni (III Costa Rica) |
Hoffmanns tvåtåiga sengångare |
||||||||||||||||||||
Myrmecophagidae |
|
|
|
Myrslokar |
||||||||||||||||||||
|
|
Myrmecophaga tridactyla (II) |
|
Jättemyrslok |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Tamandua mexicana (III Guatemala) |
Nordlig tamandua |
||||||||||||||||||||
PRIMATES |
|
|
|
Primater |
||||||||||||||||||||
|
|
PRIMATES spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
Atelidae |
|
|
|
Atelesliknande brednäsor |
||||||||||||||||||||
|
Alouatta coibensis (I) |
|
|
Coibavrålapa |
||||||||||||||||||||
|
Alouatta palliata (I) |
|
|
Mantelvrålapa |
||||||||||||||||||||
|
Alouatta pigra (I) |
|
|
Guatemalavrålapa |
||||||||||||||||||||
|
Ateles geoffroyi frontatus (I) |
|
|
Svartpannad spindelapa |
||||||||||||||||||||
|
Ateles geoffroyi ornatus (I) |
|
|
Panamaspindelapa |
||||||||||||||||||||
|
Brachyteles arachnoides (I) |
|
|
Sydlig ullspindelapa |
||||||||||||||||||||
|
Brachyteles hypoxanthus (I) |
|
|
Nordlig ullspindelapa |
||||||||||||||||||||
|
Oreonax flavicauda (I) |
|
|
Gulsvansad ullapa |
||||||||||||||||||||
Cebidae |
|
|
|
Cebusliknande brednäsor |
||||||||||||||||||||
|
Callimico goeldii (I) |
|
|
Goeldis apa, Goeldis tamarin |
||||||||||||||||||||
|
Callithrix aurita (I) |
|
|
Gulbrun silkesapa, öronsilkesapa |
||||||||||||||||||||
|
Callithrix flaviceps (I) |
|
|
Gulhuvad silkesapa |
||||||||||||||||||||
|
Leontopithecus spp. (I) |
|
|
Lejonapor, lejontamariner |
||||||||||||||||||||
|
Saguinus bicolor (I) |
|
|
Tvåfärgad tamarin |
||||||||||||||||||||
|
Saguinus geoffroyi (I) |
|
|
Geoffroys tamarin |
||||||||||||||||||||
|
Saguinus leucopus (I) |
|
|
Vitfotad tamarin |
||||||||||||||||||||
|
Saguinus martinsi (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Saguinus oedipus (I) |
|
|
Bomullshuvudtamarin, pinché |
||||||||||||||||||||
|
Saimiri oerstedii (I) |
|
|
Rödryggad dödskalleapa |
||||||||||||||||||||
Cercopithecidae |
|
|
|
Markattartade apor |
||||||||||||||||||||
|
Cercocebus galeritus (I) |
|
|
Tanamangab |
||||||||||||||||||||
|
Cercopithecus diana (I) |
|
|
Dianamarkatta |
||||||||||||||||||||
|
Cercopithecus roloway (I) |
|
|
Långskäggig dianamarkatta |
||||||||||||||||||||
|
Cercopithecus solatus (II) |
|
|
Solsvansmarkatta |
||||||||||||||||||||
|
Colobus satanas (II) |
|
|
Svart colobus, svart guereza, djävulsapa |
||||||||||||||||||||
|
Macaca silenus (I) |
|
|
Lejonsvansmakak, lejonmakak, skäggapa |
||||||||||||||||||||
|
Macaca sylvanus |
|
|
Berberapa, magot |
||||||||||||||||||||
|
Mandrillus leucophaeus (I) |
|
|
Drill |
||||||||||||||||||||
|
Mandrillus sphinx (I) |
|
|
Mandrill |
||||||||||||||||||||
|
Nasalis larvatus (I) |
|
|
Näsapa |
||||||||||||||||||||
|
Piliocolobus foai (II) |
|
|
Foas colobus |
||||||||||||||||||||
|
Piliocolobus gordonorum (II) |
|
|
Uhehes röda guereza |
||||||||||||||||||||
|
Piliocolobus kirkii (I) |
|
|
Zanzibarguereza |
||||||||||||||||||||
|
Piliocolobus pennantii (II) |
|
|
Pennants guereza |
||||||||||||||||||||
|
Piliocolobus preussi (II) |
|
|
Kamerunguereza |
||||||||||||||||||||
|
Piliocolobus rufomitratus (I) |
|
|
Tanaguereza, Tanaflodens guereza |
||||||||||||||||||||
|
Piliocolobus tephrosceles (II) |
|
|
Askgrå colobus |
||||||||||||||||||||
|
Piliocolobus tholloni (II) |
|
|
Thollons colobus |
||||||||||||||||||||
|
Presbytis potenziani (I) |
|
|
Mentawailangur |
||||||||||||||||||||
|
Pygathrix spp. (I) |
|
|
Kostymapor |
||||||||||||||||||||
|
Rhinopithecus spp. (I) |
|
|
Trubbnäsapor |
||||||||||||||||||||
|
Semnopithecus ajax (I) |
|
|
Kashmirhulman |
||||||||||||||||||||
|
Semnopithecus dussumieri (I) |
|
|
Västlig hulman |
||||||||||||||||||||
|
Semnopithecus entellus (I) |
|
|
Östlig hulman |
||||||||||||||||||||
|
Semnopithecus hector (I) |
|
|
Tarailangur |
||||||||||||||||||||
|
Semnopithecus hypoleucos (I) |
|
|
Malabarhulman, svartfotad hulman |
||||||||||||||||||||
|
Semnopithecus priam (I) |
|
|
Madrashulman, sydlig hulman |
||||||||||||||||||||
|
Semnopithecus schistaceus (I) |
|
|
Himalayahulman, nepalesisk hulman |
||||||||||||||||||||
|
Simias concolor (I) |
|
|
Pagehtrubbnäsa |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus delacouri (II) |
|
|
Delacours langur |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus francoisi (II) |
|
|
Francois bladapa, Francois langur |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus geei (I) |
|
|
Gyllenbladapa, guldlangur |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus hatinhensis (II) |
|
|
Hatinhlangur |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus johnii (II) |
|
|
Nilgirilangur |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus laotum (II) |
|
|
Laotisk langur |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus pileatus (I) |
|
|
Mösslangur, tofshulman, hättbladapa |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus poliocephalus (II) |
|
|
Vithövdad langur |
||||||||||||||||||||
|
Trachypithecus shortridgei (I) |
|
|
Burmesisk langur, Shortridges langur |
||||||||||||||||||||
Cheirogaleidae |
|
|
|
Muslemurer, smålemurer, dvärg- och musmakier |
||||||||||||||||||||
|
Cheirogaleidae spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Daubentoniidae |
|
|
|
Fingerdjur |
||||||||||||||||||||
|
Daubentonia madagascariensis (I) |
|
|
Fingerdjur |
||||||||||||||||||||
Hominidae |
|
|
|
Hominider, människoapor |
||||||||||||||||||||
|
Gorilla beringei (I) |
|
|
Östlig gorilla, bergsgorilla |
||||||||||||||||||||
|
Gorilla gorilla (I) |
|
|
Västlig gorilla |
||||||||||||||||||||
|
Pan spp. (I) |
|
|
Schimpans och bonobo (dvärgschimpans) |
||||||||||||||||||||
|
Pongo abelii (I) |
|
|
Sumatraorangutang |
||||||||||||||||||||
|
Pongo pygmaeus (I) |
|
|
Borneoorangutang |
||||||||||||||||||||
Hylobatidae |
|
|
|
Gibboner |
||||||||||||||||||||
|
Hylobatidae spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Indriidae |
|
|
|
Silkeslemurer |
||||||||||||||||||||
|
Indriidae spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Lemuridae |
|
|
|
Lemurer, lemurider |
||||||||||||||||||||
|
Lemuridae spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Lepilemuridae |
|
|
|
Vesslelemurer, vesslemakier |
||||||||||||||||||||
|
Lepilemuridae spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Lorisidae |
|
|
|
Lorier |
||||||||||||||||||||
|
Nycticebus spp. (I) |
|
|
Tröglorier |
||||||||||||||||||||
Pitheciidae |
|
|
|
Sakiliknande brednäsor |
||||||||||||||||||||
|
Cacajao spp. (I) |
|
|
Uakarier, kortsvansapor |
||||||||||||||||||||
|
Callicebus barbarabrownae (II) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Callicebus melanochir (II) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Callicebus nigrifrons (II) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Callicebus personatus (II) |
|
|
Maskspringapa |
||||||||||||||||||||
|
Chiropotes albinasus (I) |
|
|
Vitnosad satansapa, vitnossaki |
||||||||||||||||||||
Tarsiidae |
|
|
|
Spökdjur |
||||||||||||||||||||
|
Tarsius spp. (II) |
|
|
Spökdjur |
||||||||||||||||||||
PROBOSCIDEA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Elephantidae |
|
|
|
Elefanter |
||||||||||||||||||||
|
Elephas maximus (I) |
|
|
Indisk elefant, asiatisk elefant |
||||||||||||||||||||
|
Loxodonta africana (I) (Utom populationerna i Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe som är upptagna i bilaga B.) |
Loxodonta africana (II) (Endast populationerna i Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe (5). Alla andra populationer är upptagna i bilaga A.) |
|
Afrikansk elefant |
||||||||||||||||||||
RODENTIA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Chinchillidae |
|
|
|
Harmöss |
||||||||||||||||||||
|
Chinchilla spp. (I) (Exemplar av den domesticerade formen omfattas inte av denna förordning.) |
|
|
Chinchillor |
||||||||||||||||||||
Cuniculidae |
|
|
|
Pakor |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cuniculus paca (III Honduras) |
Paka |
||||||||||||||||||||
Dasyproctidae |
|
|
|
Agutier |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Dasyprocta punctata (III Honduras) |
Centralamerikansk aguti |
||||||||||||||||||||
Erethizontidae |
|
|
|
Trädpiggsvin |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Sphiggurus mexicanus (III Honduras) |
Mexikanskt gripsvanspiggsvin |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Sphiggurus spinosus (III Uruguay) |
Taggigt gripsvanspiggsvin |
||||||||||||||||||||
Hystricidae |
|
|
|
Jordpiggsvin |
||||||||||||||||||||
|
Hystrix cristata |
|
|
Vanligt piggsvin |
||||||||||||||||||||
Muridae |
|
|
|
Råttdjur |
||||||||||||||||||||
|
Leporillus conditor (I) |
|
|
Kvistboråtta, större kvistboråtta |
||||||||||||||||||||
|
Pseudomys fieldi praeconis (I) |
|
|
Shark Bays australmus |
||||||||||||||||||||
|
Xeromys myoides (I) |
|
|
Falsk vattenråtta |
||||||||||||||||||||
|
Zyzomys pedunculatus (I) |
|
|
Macdonnellstenmus, Cape Yorks stenmus |
||||||||||||||||||||
Sciuridae |
|
|
|
Ekorrar |
||||||||||||||||||||
|
Cynomys mexicanus (I) |
|
|
Mexikansk präriehund |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Marmota caudata (III Indien) |
Långsvansat murmeldjur |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Marmota himalayana (III Indien) |
Himalayamurmeldjur |
||||||||||||||||||||
|
|
Ratufa spp. (II) |
|
Jätteekorrar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Sciurus deppei (III Costa Rica) |
Deppes ekorre |
||||||||||||||||||||
SCANDENTIA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
SCANDENTIA spp. (II) |
|
Spetsekorrar, tupajor |
||||||||||||||||||||
SIRENIA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Dugongidae |
|
|
|
Dugonger |
||||||||||||||||||||
|
Dugong dugon (I) |
|
|
Dugong |
||||||||||||||||||||
Trichechidae |
|
|
|
Manater, lamantiner |
||||||||||||||||||||
|
Trichechus inunguis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Trichechus manatus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Trichechus senegalensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
AVES |
|
|
|
Fåglar |
||||||||||||||||||||
ANSERIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Anatidae |
|
|
|
Änder |
||||||||||||||||||||
|
Anas aucklandica (I) |
|
|
Aucklandkricka |
||||||||||||||||||||
|
|
Anas bernieri (II) |
|
Madagaskarkricka |
||||||||||||||||||||
|
Anas chlorotis (I) |
|
|
Brun kricka |
||||||||||||||||||||
|
|
Anas formosa (II) |
|
Gulkindad kricka |
||||||||||||||||||||
|
Anas laysanensis (I) |
|
|
Laysanand |
||||||||||||||||||||
|
Anas nesiotis (I) |
|
|
Campbellkricka |
||||||||||||||||||||
|
Anas querquedula |
|
|
Årta |
||||||||||||||||||||
|
Asarcornis scutulata (I) |
|
|
Vitvingad and |
||||||||||||||||||||
|
Aythya innotata |
|
|
Madagaskarbrunand |
||||||||||||||||||||
|
Aythya nyroca |
|
|
Vitögd dykand |
||||||||||||||||||||
|
Branta canadensis leucopareia (I) |
|
|
Dvärgkanadagås (underarten på Aleuterna) |
||||||||||||||||||||
|
Branta ruficollis (II) |
|
|
Rödhalsad gås |
||||||||||||||||||||
|
Branta sandvicensis (I) |
|
|
Hawaiigås |
||||||||||||||||||||
|
|
Coscoroba coscoroba (II) |
|
Coscorobasvan |
||||||||||||||||||||
|
|
Cygnus melancoryphus (II) |
|
Svarthalsad svan |
||||||||||||||||||||
|
|
Dendrocygna arborea (II) |
|
Karibvisseland |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Dendrocygna autumnalis (III Honduras) |
Svartbukig visseland |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Dendrocygna bicolor (III Honduras) |
Brun visseland |
||||||||||||||||||||
|
Mergus octosetaceus |
|
|
Cerradoskrake |
||||||||||||||||||||
|
Oxyura leucocephala (II) |
|
|
Kopparand |
||||||||||||||||||||
|
Rhodonessa caryophyllacea (troligen utdöd) (I) |
|
|
Rosenand |
||||||||||||||||||||
|
|
Sarkidiornis melanotos (II) |
|
Knöland |
||||||||||||||||||||
|
Tadorna cristata |
|
|
Tofsgravand |
||||||||||||||||||||
APODIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Trochilidae |
|
|
|
Kolibrier |
||||||||||||||||||||
|
|
Trochilidae spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Kolibrier |
||||||||||||||||||||
|
Glaucis dohrnii (I) |
|
|
Kroknäbbseremit |
||||||||||||||||||||
CHARADRIIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Burhinidae |
|
|
|
Tjockfotar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Burhinus bistriatus (III Guatemala) |
Amerikansk tjockfot |
||||||||||||||||||||
Laridae |
|
|
|
Måsar |
||||||||||||||||||||
|
Larus relictus (I) |
|
|
Reliktmås |
||||||||||||||||||||
Scolopacidae |
|
|
|
Snäppor |
||||||||||||||||||||
|
Numenius borealis (I) |
|
|
Eskimåspov |
||||||||||||||||||||
|
Numenius tenuirostris (I) |
|
|
Smalnäbbad spov |
||||||||||||||||||||
|
Tringa guttifer (I) |
|
|
Fläckgluttsnäppa |
||||||||||||||||||||
CICONIIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Ardeidae |
|
|
|
Hägrar |
||||||||||||||||||||
|
Ardea alba |
|
|
Ägretthäger |
||||||||||||||||||||
|
Bubulcus ibis |
|
|
Kohäger |
||||||||||||||||||||
|
Egretta garzetta |
|
|
Silkeshäger |
||||||||||||||||||||
Balaenicipitidae |
|
|
|
Träskonäbbar |
||||||||||||||||||||
|
|
Balaeniceps rex (II) |
|
Träskonäbb |
||||||||||||||||||||
Ciconiidae |
|
|
|
Storkar |
||||||||||||||||||||
|
Ciconia boyciana (I) |
|
|
Amurstork |
||||||||||||||||||||
|
Ciconia nigra (II) |
|
|
Svart stork |
||||||||||||||||||||
|
Ciconia stormi |
|
|
Storms stork |
||||||||||||||||||||
|
Jabiru mycteria (I) |
|
|
Jabirustork |
||||||||||||||||||||
|
Leptoptilos dubius |
|
|
Större adjutantstork |
||||||||||||||||||||
|
Mycteria cinerea (I) |
|
|
Indonesisk ibisstork |
||||||||||||||||||||
Phoenicopteridae |
|
|
|
Flamingor |
||||||||||||||||||||
|
|
Phoenicopteridae spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Flamingor |
||||||||||||||||||||
|
Phoenicopterus ruber (II) |
|
|
Större flamingo, karibisk flamingo |
||||||||||||||||||||
Threskiornithidae |
|
|
|
Ibisar |
||||||||||||||||||||
|
|
Eudocimus ruber (II) |
|
Röd ibis |
||||||||||||||||||||
|
Geronticus calvus (II) |
|
|
Skallig ibis |
||||||||||||||||||||
|
Geronticus eremita (I) |
|
|
Eremitibis |
||||||||||||||||||||
|
Nipponia nippon (I) |
|
|
Tofsibis |
||||||||||||||||||||
|
Platalea leucorodia (II) |
|
|
Skedstork |
||||||||||||||||||||
|
Pseudibis gigantea |
|
|
Jätteibis |
||||||||||||||||||||
COLUMBIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Columbidae |
|
|
|
Duvor |
||||||||||||||||||||
|
Caloenas nicobarica (I) |
|
|
Nikobarduva |
||||||||||||||||||||
|
Claravis godefrida |
|
|
Lilabandad markduva |
||||||||||||||||||||
|
Columba livia |
|
|
Klippduva |
||||||||||||||||||||
|
Ducula mindorensis (I) |
|
|
Mindorokejsarduva |
||||||||||||||||||||
|
|
Gallicolumba luzonica (II) |
|
Luzonmarkduva |
||||||||||||||||||||
|
|
Goura spp. (II) |
|
Kronduvor |
||||||||||||||||||||
|
Leptotila wellsi |
|
|
Grenadaduva |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Nesoenas mayeri (III Mauritius) |
Rosenduva |
||||||||||||||||||||
|
Streptopelia turtur |
|
|
Turturduva |
||||||||||||||||||||
CORACIIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Bucerotidae |
|
|
|
Näshornsfåglar |
||||||||||||||||||||
|
|
Aceros spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aceros nipalensis (I) |
|
|
Rosthalsad näshornsfågel |
||||||||||||||||||||
|
|
Anorrhinus spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Anthracoceros spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Berenicornis spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Buceros spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Buceros bicornis (I) |
|
|
Större näshornsfågel |
||||||||||||||||||||
|
|
Penelopides spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Rhinoplax vigil (I) |
|
|
Hjälmnäshornsfågel |
||||||||||||||||||||
|
|
Rhyticeros spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Rhyticeros subruficollis (I) |
|
|
Vitstrupig näshornsfågel |
||||||||||||||||||||
CUCULIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Musophagidae |
|
|
|
Turakoer |
||||||||||||||||||||
|
|
Tauraco spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Tauraco bannermani (II) |
|
|
Bannermanturako |
||||||||||||||||||||
FALCONIFORMES |
|
|
|
Rovfåglar |
||||||||||||||||||||
|
|
FALCONIFORMES spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A; utom en art i familjen Cathartidae som är upptagen i bilaga C; de övriga arterna i den familjen är inte upptagna i bilagorna till denna förordning; och utom Caracara lutosa.) |
|
|
||||||||||||||||||||
Accipitridae |
|
|
|
Hökfåglar |
||||||||||||||||||||
|
Accipiter brevipes (II) |
|
|
Balkanhök |
||||||||||||||||||||
|
Accipiter gentilis (II) |
|
|
Duvhök |
||||||||||||||||||||
|
Accipiter nisus (II) |
|
|
Sparvhök |
||||||||||||||||||||
|
Aegypius monachus (II) |
|
|
Grågam |
||||||||||||||||||||
|
Aquila adalberti (I) |
|
|
Spansk kejsarörn |
||||||||||||||||||||
|
Aquila chrysaetos (II) |
|
|
Kungsörn |
||||||||||||||||||||
|
Aquila clanga (II) |
|
|
Större skrikörn |
||||||||||||||||||||
|
Aquila heliaca (I) |
|
|
Kejsarörn |
||||||||||||||||||||
|
Aquila pomarina (II) |
|
|
Mindre skrikörn |
||||||||||||||||||||
|
Buteo buteo (II) |
|
|
Ormvråk |
||||||||||||||||||||
|
Buteo lagopus (II) |
|
|
Fjällvråk |
||||||||||||||||||||
|
Buteo rufinus (II) |
|
|
Örnvråk |
||||||||||||||||||||
|
Chondrohierax uncinatus wilsonii (I) |
|
|
Kubaglada |
||||||||||||||||||||
|
Circaetus gallicus (II) |
|
|
Ormörn |
||||||||||||||||||||
|
Circus aeruginosus (II) |
|
|
Brun kärrhök |
||||||||||||||||||||
|
Circus cyaneus (II) |
|
|
Blå kärrhök |
||||||||||||||||||||
|
Circus macrourus (II) |
|
|
Stäpphök |
||||||||||||||||||||
|
Circus pygargus (II) |
|
|
Ängshök |
||||||||||||||||||||
|
Elanus caeruleus (II) |
|
|
Svartvingad glada |
||||||||||||||||||||
|
Eutriorchis astur (II) |
|
|
Madagaskarörn |
||||||||||||||||||||
|
Gypaetus barbatus (II) |
|
|
Lammgam |
||||||||||||||||||||
|
Gyps fulvus (II) |
|
|
Gåsgam |
||||||||||||||||||||
|
Haliaeetus spp. (I/II) (Haliaeetus albicilla är upptagen i bilaga I, övriga arter är upptagna i bilaga II) |
|
|
Havsörnar |
||||||||||||||||||||
|
Harpia harpyja (I) |
|
|
Harpyja |
||||||||||||||||||||
|
Hieraaetus fasciatus (II) |
|
|
Hökörn |
||||||||||||||||||||
|
Hieraaetus pennatus (II) |
|
|
Dvärgörn |
||||||||||||||||||||
|
Leucopternis occidentalis (II) |
|
|
Gråryggig vråk |
||||||||||||||||||||
|
Milvus migrans (II) (Utom Milvus migrans lineatus som är upptagen i bilaga B) |
|
|
Brun glada |
||||||||||||||||||||
|
Milvus milvus (II) |
|
|
Röd glada |
||||||||||||||||||||
|
Neophron percnopterus (II) |
|
|
Smutsgam |
||||||||||||||||||||
|
Pernis apivorus (II) |
|
|
Bivråk |
||||||||||||||||||||
|
Pithecophaga jefferyi (I) |
|
|
Apörn |
||||||||||||||||||||
Cathartidae |
|
|
|
Kondorer |
||||||||||||||||||||
|
Gymnogyps californianus (I) |
|
|
Kalifornisk kondor |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Sarcoramphus papa (III Honduras) |
Kungsgam |
||||||||||||||||||||
|
Vultur gryphus (I) |
|
|
Kondor |
||||||||||||||||||||
Falconidae |
|
|
|
Falkar |
||||||||||||||||||||
|
Falco araeus (I) |
|
|
Seychellfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco biarmicus (II) |
|
|
Slagfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco cherrug (II) |
|
|
Tatarfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco columbarius (II) |
|
|
Stenfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco eleonorae (II) |
|
|
Eleonorafalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco jugger (I) |
|
|
Juggerfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco naumanni (II) |
|
|
Rödfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco newtoni (I) (Endast populationen på Seychellerna) |
|
|
Madagaskarfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco pelegrinoides (I) |
|
|
Berberfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco peregrinus (I) |
|
|
Pilgrimsfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco punctatus (I) |
|
|
Mauritiusfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco rusticolus (I) |
|
|
Jaktfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco subbuteo (II) |
|
|
Lärkfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco tinnunculus (II) |
|
|
Tornfalk |
||||||||||||||||||||
|
Falco vespertinus (II) |
|
|
Aftonfalk |
||||||||||||||||||||
Pandionidae |
|
|
|
Fiskgjusar |
||||||||||||||||||||
|
Pandion haliaetus (II) |
|
|
Fiskgjuse |
||||||||||||||||||||
GALLIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Cracidae |
|
|
|
Trädhöns |
||||||||||||||||||||
|
Crax alberti (III Colombia) |
|
|
Blånäbbad hocko |
||||||||||||||||||||
|
Crax blumenbachii (I) |
|
|
Rödnäbbad hocko |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Crax daubentoni (III Colombia) |
Gulknölshocko |
||||||||||||||||||||
|
|
Crax fasciolata |
|
Gulnäbbad hocko |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Crax globulosa (III Colombia) |
Gulflikig hocko |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Crax rubra (III Colombia/Costa Rica/Guatemala/Honduras) |
Större hocko |
||||||||||||||||||||
|
Mitu mitu (I) |
|
|
Alagoashocko |
||||||||||||||||||||
|
Oreophasis derbianus (I) |
|
|
Hornguan |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Ortalis vetula (III Guatemala/Honduras) |
Nordlig chachalaca |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Pauxi pauxi (III Colombia) |
Hjälmhocko |
||||||||||||||||||||
|
Penelope albipennis (I) |
|
|
Vitvingad guan |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Penelope purpurascens (III Honduras) |
Tofsguan |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Penelopina nigra (III Guatemala) |
Bergguan |
||||||||||||||||||||
|
Pipile jacutinga (I) |
|
|
Svartpannad guan |
||||||||||||||||||||
|
Pipile pipile (I) |
|
|
Trinidadguan |
||||||||||||||||||||
Megapodiidae |
|
|
|
Storfothöns |
||||||||||||||||||||
|
Macrocephalon maleo (I) |
|
|
Maleohöna |
||||||||||||||||||||
Phasianidae |
|
|
|
Fasanfåglar |
||||||||||||||||||||
|
|
Argusianus argus (II) |
|
Större argusfasan |
||||||||||||||||||||
|
Catreus wallichii (I) |
|
|
Klippfasan |
||||||||||||||||||||
|
Colinus virginianus ridgwayi (I) |
|
|
Sonoravaktel (underart av vitstrupig vaktel) |
||||||||||||||||||||
|
Crossoptilon crossoptilon (I) |
|
|
Vit öronfasan |
||||||||||||||||||||
|
Crossoptilon mantchuricum (I) |
|
|
Brun öronfasan |
||||||||||||||||||||
|
|
Gallus sonneratii (II) |
|
Grå djungelhöna |
||||||||||||||||||||
|
|
Ithaginis cruentus (II) |
|
Blodfasan |
||||||||||||||||||||
|
Lophophorus impejanus (I) |
|
|
Himalayamonal |
||||||||||||||||||||
|
Lophophorus lhuysii (I) |
|
|
Kinesisk monal |
||||||||||||||||||||
|
Lophophorus sclateri (I) |
|
|
Vitstjärtad monal |
||||||||||||||||||||
|
Lophura edwardsi (I) |
|
|
Edwardsfasan |
||||||||||||||||||||
|
|
Lophura hatinhensis |
|
Vietnamfasan |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Lophura leucomelanos (III Pakistan) |
Kalijfasan |
||||||||||||||||||||
|
Lophura swinhoii (I) |
|
|
Swinhoefasan |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Meleagris ocellata (III Guatemala) |
Arguskalkon |
||||||||||||||||||||
|
Odontophorus strophium |
|
|
Colombiansk tandvaktel |
||||||||||||||||||||
|
Ophrysia superciliosa |
|
|
Himalayavaktel |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Pavo cristatus (III Pakistan) |
Påfågel |
||||||||||||||||||||
|
|
Pavo muticus (II) |
|
Grön påfågel |
||||||||||||||||||||
|
|
Polyplectron bicalcaratum (II) |
|
Grå påfågelfasan |
||||||||||||||||||||
|
|
Polyplectron germaini (II) |
|
Germains påfågelfasan |
||||||||||||||||||||
|
|
Polyplectron malacense (II) |
|
Malajpåfågelfasan |
||||||||||||||||||||
|
Polyplectron napoleonis (I) |
|
|
Palawanpåfågelfasan |
||||||||||||||||||||
|
|
Polyplectron schleiermacheri (II) |
|
Borneopåfågelfasan |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Pucrasia macrolopha (III Pakistan) |
Koklassfasan |
||||||||||||||||||||
|
Rheinardia ocellata (I) |
|
|
Tofsargusfasan |
||||||||||||||||||||
|
Syrmaticus ellioti (I) |
|
|
Elliotfasan |
||||||||||||||||||||
|
Syrmaticus humiae (I) |
|
|
Humes fasan |
||||||||||||||||||||
|
Syrmaticus mikado (I) |
|
|
Mikadofasan |
||||||||||||||||||||
|
Tetraogallus caspius (I) |
|
|
Kaspisk snöhöna |
||||||||||||||||||||
|
Tetraogallus tibetanus (I) |
|
|
Tibetansk snöhöna |
||||||||||||||||||||
|
Tragopan blythii (I) |
|
|
Gråbukig tragopan |
||||||||||||||||||||
|
Tragopan caboti (I) |
|
|
Cabottragopan |
||||||||||||||||||||
|
Tragopan melanocephalus (I) |
|
|
Västlig tragopan |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Tragopan satyra (III Nepal) |
Satyrtragopan |
||||||||||||||||||||
|
|
Tympanuchus cupido attwateri (II) |
|
underart av större präriehöna |
||||||||||||||||||||
GRUIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Gruidae |
|
|
|
Tranor |
||||||||||||||||||||
|
|
Gruidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
Tranor |
||||||||||||||||||||
|
Grus americana (I) |
|
|
Trumpetartrana |
||||||||||||||||||||
|
Grus canadensis (I/II) (Arten är upptagen i bilaga II men underarterna Grus canadensis nesiotes och Grus canadensis pulla är upptagna i bilaga I.) |
|
|
Prärietrana |
||||||||||||||||||||
|
Grus grus (II) |
|
|
Trana |
||||||||||||||||||||
|
Grus japonensis (I) |
|
|
Japansk trana |
||||||||||||||||||||
|
Grus leucogeranus (I) |
|
|
Snötrana |
||||||||||||||||||||
|
Grus monacha (I) |
|
|
Munktrana |
||||||||||||||||||||
|
Grus nigricollis (I) |
|
|
Svarthalsad trana |
||||||||||||||||||||
|
Grus vipio (I) |
|
|
Glasögontrana |
||||||||||||||||||||
Otididae |
|
|
|
Trappar |
||||||||||||||||||||
|
|
Otididae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
Trappar |
||||||||||||||||||||
|
Ardeotis nigriceps (I) |
|
|
Indisk trapp |
||||||||||||||||||||
|
Chlamydotis macqueenii (I) |
|
|
Kragtrapp |
||||||||||||||||||||
|
Chlamydotis undulata (I) |
|
|
Ökentrapp |
||||||||||||||||||||
|
Houbaropsis bengalensis (I) |
|
|
Bengalflorikan |
||||||||||||||||||||
|
Otis tarda (II) |
|
|
Stortrapp |
||||||||||||||||||||
|
Sypheotides indicus (II) |
|
|
Mindre florikan |
||||||||||||||||||||
|
Tetrax tetrax (II) |
|
|
Småtrapp |
||||||||||||||||||||
Rallidae |
|
|
|
Rallar |
||||||||||||||||||||
|
Gallirallus sylvestris (I) |
|
|
Lordhowerall |
||||||||||||||||||||
Rhynochetidae |
|
|
|
Kaguer |
||||||||||||||||||||
|
Rhynochetos jubatus (I) |
|
|
Kagu |
||||||||||||||||||||
PASSERIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Atrichornithidae |
|
|
|
Snårfåglar |
||||||||||||||||||||
|
Atrichornis clamosus (I) |
|
|
Sångsnårfågel |
||||||||||||||||||||
Cotingidae |
|
|
|
Kotingor |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cephalopterus ornatus (III Colombia) |
Amazonparasollfågel |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cephalopterus penduliger (III Colombia) |
Pendelparasollfågel |
||||||||||||||||||||
|
Cotinga maculata (I) |
|
|
Bandkotinga |
||||||||||||||||||||
|
|
Rupicola spp. (II) |
|
Klippfåglar |
||||||||||||||||||||
|
Xipholena atropurpurea (I) |
|
|
Vitvingekotinga |
||||||||||||||||||||
Emberizidae |
|
|
|
Fältsparvar |
||||||||||||||||||||
|
|
Gubernatrix cristata (II) |
|
Gul kardinaltangara |
||||||||||||||||||||
|
|
Paroaria capitata (II) |
|
Gulnäbbad kardinaltangara |
||||||||||||||||||||
|
|
Paroaria coronata (II) |
|
Rödtofsad kardinaltangara |
||||||||||||||||||||
|
|
Tangara fastuosa (II) |
|
Prakttangara |
||||||||||||||||||||
Estrildidae |
|
|
|
Astrilder |
||||||||||||||||||||
|
|
Amandava formosa (II) |
|
Grön tigerfink |
||||||||||||||||||||
|
|
Lonchura fuscata |
|
Timormunia |
||||||||||||||||||||
|
|
Lonchura oryzivora (II) |
|
Risfågel |
||||||||||||||||||||
|
|
Poephila cincta cincta (II) |
|
Bältesastrild |
||||||||||||||||||||
Fringillidae |
|
|
|
Finkar |
||||||||||||||||||||
|
Carduelis cucullata (I) |
|
|
Rödsiska |
||||||||||||||||||||
|
|
Carduelis yarrellii (II) |
|
Gulkindad siska |
||||||||||||||||||||
Hirundinidae |
|
|
|
Svalor |
||||||||||||||||||||
|
Pseudochelidon sirintarae (I) |
|
|
Vitögd flodsvala |
||||||||||||||||||||
Icteridae |
|
|
|
Trupialer |
||||||||||||||||||||
|
Xanthopsar flavus (I) |
|
|
Saffranstrupial |
||||||||||||||||||||
Meliphagidae |
|
|
|
Honungsfåglar |
||||||||||||||||||||
|
|
Lichenostomus melanops cassidix (II) |
|
Gultofsad honungsfågel |
||||||||||||||||||||
Muscicapidae |
|
|
|
Flugsnappare m.fl. |
||||||||||||||||||||
|
Acrocephalus rodericanus (III Mauritius) |
|
|
Rodriguessångare |
||||||||||||||||||||
|
|
Cyornis ruckii (II) |
|
Medanflugsnappare |
||||||||||||||||||||
|
Dasyornis broadbenti litoralis (troligen utdöd) (I) |
|
|
Rödbrun borstsmyg |
||||||||||||||||||||
|
Dasyornis longirostris (I) |
|
|
Västlig borstsmyg |
||||||||||||||||||||
|
|
Garrulax canorus (II) |
|
Kinesisk sångfnittertrast |
||||||||||||||||||||
|
|
Garrulax taewanus (II) |
|
Taiwanesisk sångfnittertrast |
||||||||||||||||||||
|
|
Leiothrix argentauris (II) |
|
Silverörad sångtimalia |
||||||||||||||||||||
|
|
Leiothrix lutea (II) |
|
Rödnäbbad sångtimalia |
||||||||||||||||||||
|
|
Liocichla omeiensis (II) |
|
Emeishanprakttimalia |
||||||||||||||||||||
|
Picathartes gymnocephalus (I) |
|
|
Gulskallig kråktrast |
||||||||||||||||||||
|
Picathartes oreas (I) |
|
|
Rödskallig kråktrast |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Terpsiphone bourbonnensis (III Mauritius) |
Maskarenparadismonark |
||||||||||||||||||||
Paradisaeidae |
|
|
|
Paradisfåglar |
||||||||||||||||||||
|
|
Paradisaeidae spp. (II) |
|
Paradisfåglar |
||||||||||||||||||||
Pittidae |
|
|
|
Juveltrastar |
||||||||||||||||||||
|
|
Pitta guajana (II) |
|
Javajuveltrast |
||||||||||||||||||||
|
Pitta gurneyi (I) |
|
|
Blåkronad juveltrast |
||||||||||||||||||||
|
Pitta kochi (I) |
|
|
Luzonjuveltrast |
||||||||||||||||||||
|
|
Pitta nympha (II) |
|
Kinesisk juveltrast |
||||||||||||||||||||
Pycnonotidae |
|
|
|
Bulbyler |
||||||||||||||||||||
|
|
Pycnonotus zeylanicus (II) |
|
Orangehuvad bulbyl |
||||||||||||||||||||
Sturnidae |
|
|
|
Starar |
||||||||||||||||||||
|
|
Gracula religiosa (II) |
|
Beostare |
||||||||||||||||||||
|
Leucopsar rothschildi (I) |
|
|
Balistare |
||||||||||||||||||||
Zosteropidae |
|
|
|
Glasögonfåglar |
||||||||||||||||||||
|
Zosterops albogularis (I) |
|
|
Vitbröstad glasögonfågel |
||||||||||||||||||||
PELECANIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Fregatidae |
|
|
|
Fregattfåglar |
||||||||||||||||||||
|
Fregata andrewsi (I) |
|
|
Julöfregattfågel |
||||||||||||||||||||
Pelecanidae |
|
|
|
Pelikaner |
||||||||||||||||||||
|
Pelecanus crispus (I) |
|
|
Krushuvad pelikan |
||||||||||||||||||||
Sulidae |
|
|
|
Sulor |
||||||||||||||||||||
|
Papasula abbotti (I) |
|
|
Julösula |
||||||||||||||||||||
PICIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Capitonidae |
|
|
|
Barbetter |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Semnornis ramphastinus (III Colombia) |
Tukanbarbett |
||||||||||||||||||||
Picidae |
|
|
|
Hackspettar |
||||||||||||||||||||
|
Dryocopus javensis richardsi (I) |
|
|
underart av vitbukig spillkråka |
||||||||||||||||||||
Ramphastidae |
|
|
|
Tukaner |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Baillonius bailloni (III Argentina) |
Saffransaraçari |
||||||||||||||||||||
|
|
Pteroglossus aracari (II) |
|
Svarthalsad araçari |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Pteroglossus castanotis (III Argentina) |
Brunörad araçari |
||||||||||||||||||||
|
|
Pteroglossus viridis (II) |
|
Grön araçari |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Ramphastos dicolorus (III Argentina) |
Rödbröstad tukan |
||||||||||||||||||||
|
|
Ramphastos sulfuratus (II) |
|
Svaveltukan |
||||||||||||||||||||
|
|
Ramphastos toco (II) |
|
Tocotukan |
||||||||||||||||||||
|
|
Ramphastos tucanus (II) |
|
Vitstrupig tukan |
||||||||||||||||||||
|
|
Ramphastos vitellinus (II) |
|
Gulbröstad tukan |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Selenidera maculirostris (III Argentina) |
Fläcknäbbad tukanett |
||||||||||||||||||||
PODICIPEDIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Podicipedidae |
|
|
|
Doppingar |
||||||||||||||||||||
|
Podilymbus gigas (I) |
|
|
Atitlándopping |
||||||||||||||||||||
PROCELLARIIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Diomedeidae |
|
|
|
Albatrosser |
||||||||||||||||||||
|
Phoebastria albatrus (I) |
|
|
Gulnackad albatross |
||||||||||||||||||||
PSITTACIFORMES |
|
|
|
Papegojfåglar |
||||||||||||||||||||
|
|
PSITTACIFORMES spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A och med undantag av Agapornis roseicollis, Melopsittacus undulatus, Nymphicus hollandicus och Psittacula krameri som inte är upptagna i bilagorna till denna förordning) |
|
|
||||||||||||||||||||
Cacatuidae |
|
|
|
Kakaduor |
||||||||||||||||||||
|
Cacatua goffiniana (I) |
|
|
Tanimbarkakadua |
||||||||||||||||||||
|
Cacatua haematuropygia (I) |
|
|
Filippinsk kakadua |
||||||||||||||||||||
|
Cacatua moluccensis (I) |
|
|
Moluckkakadua |
||||||||||||||||||||
|
Cacatua sulphurea (I) |
|
|
Mindre gultofskakadua |
||||||||||||||||||||
|
Probosciger aterrimus (I) |
|
|
Palmkakadua |
||||||||||||||||||||
Loriidae |
|
|
|
Loripapegojor |
||||||||||||||||||||
|
Eos histrio (I) |
|
|
Rödblå lori |
||||||||||||||||||||
|
Vini spp. (I/II) (Vini ultramarina är upptagen i bilaga I, övriga arter är upptagna i bilaga II) |
|
|
Polynesiska lorikiter |
||||||||||||||||||||
Psittacidae |
|
|
|
Papegojor |
||||||||||||||||||||
|
Amazona arausiaca (I) |
|
|
Rödhalsad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona auropalliata (I) |
|
|
Gulnackad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona barbadensis (I) |
|
|
Gulskuldrad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona brasiliensis (I) |
|
|
Rödstjärtad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona finschi (I) |
|
|
Violettkronad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona guildingii (I) |
|
|
Saintvincentamazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona imperialis (I) |
|
|
Kejsaramazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona leucocephala (I) |
|
|
Kubaamazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona oratrix (I) |
|
|
Gulhuvad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona pretrei (I) |
|
|
Rödmaskad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona rhodocorytha (I) |
|
|
Rödbrynad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona tucumana (I) |
|
|
Tucumánamazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona versicolor (I) |
|
|
Saintluciaamazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona vinacea (I) |
|
|
Lilabröstad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona viridigenalis (I) |
|
|
Rödkronad amazon |
||||||||||||||||||||
|
Amazona vittata (I) |
|
|
Puertoricoamazon |
||||||||||||||||||||
|
Anodorhynchus spp. (I) |
|
|
Blåaror |
||||||||||||||||||||
|
Ara ambiguus (I) |
|
|
Större soldatara |
||||||||||||||||||||
|
Ara glaucogularis (I) |
|
|
Blåstrupig ara |
||||||||||||||||||||
|
Ara macao (I) |
|
|
Röd ara |
||||||||||||||||||||
|
Ara militaris (I) |
|
|
Mindre soldatara |
||||||||||||||||||||
|
Ara rubrogenys (I) |
|
|
Rödpannad ara |
||||||||||||||||||||
|
Cyanopsitta spixii (I) |
|
|
Spixara |
||||||||||||||||||||
|
Cyanoramphus cookii (I) |
|
|
Norfolkparakit |
||||||||||||||||||||
|
Cyanoramphus forbesi (I) |
|
|
Chathamparakit |
||||||||||||||||||||
|
Cyanoramphus novaezelandiae (I) |
|
|
Rödpannad parakit |
||||||||||||||||||||
|
Cyanoramphus saisseti (I) |
|
|
Nyakaledonienparakit |
||||||||||||||||||||
|
Cyclopsitta diophthalma coxeni (I) |
|
|
underart av dubbelögd fikonpapegoja |
||||||||||||||||||||
|
Eunymphicus cornutus (I) |
|
|
Hornparakit |
||||||||||||||||||||
|
Guarouba guarouba (I) |
|
|
Guldparakit |
||||||||||||||||||||
|
Neophema chrysogaster (I) |
|
|
Orangebukig parakit |
||||||||||||||||||||
|
Ognorhynchus icterotis (I) |
|
|
Gulörad parakit |
||||||||||||||||||||
|
Pezoporus occidentalis (möjligen utdöd) (I) |
|
|
Nattpapegoja |
||||||||||||||||||||
|
Pezoporus wallicus (I) |
|
|
Markpapegoja |
||||||||||||||||||||
|
Pionopsitta pileata (I) |
|
|
Rödkronad papegoja |
||||||||||||||||||||
|
Primolius couloni (I) |
|
|
Blåhuvad ara |
||||||||||||||||||||
|
Primolius maracana (I) |
|
|
Blåvingad ara |
||||||||||||||||||||
|
Psephotus chrysopterygius (I) |
|
|
Gulskuldrad parakit |
||||||||||||||||||||
|
Psephotus dissimilis (I) |
|
|
Svarthätteparakit |
||||||||||||||||||||
|
Psephotus pulcherrimus (troligen utdöd) (I) |
|
|
Paradisparakit |
||||||||||||||||||||
|
Psittacula echo (I) |
|
|
Mauritiusparakit |
||||||||||||||||||||
|
Psittacus erithacus (I) |
|
|
Grå jako |
||||||||||||||||||||
|
Pyrrhura cruentata (I) |
|
|
Blåbröstad parakit |
||||||||||||||||||||
|
Rhynchopsitta spp. (I) |
|
|
Tjocknäbbade parakiter |
||||||||||||||||||||
|
Strigops habroptilus (I) |
|
|
Kakapo |
||||||||||||||||||||
RHEIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Rheidae |
|
|
|
Nanduer |
||||||||||||||||||||
|
Pterocnemia pennata (I) (Utom Pterocnemia pennata pennata som är upptagen i bilaga B) |
|
|
Mindre nandu |
||||||||||||||||||||
|
|
Pterocnemia pennata pennata (II) |
|
Mindre nandu |
||||||||||||||||||||
|
|
Rhea americana (II) |
|
Större nandu |
||||||||||||||||||||
SPHENISCIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Spheniscidae |
|
|
|
Pingviner |
||||||||||||||||||||
|
|
Spheniscus demersus (II) |
|
Sydafrikansk pingvin |
||||||||||||||||||||
|
Spheniscus humboldti (I) |
|
|
Humboldtpingvin |
||||||||||||||||||||
STRIGIFORMES |
|
|
|
Ugglefåglar |
||||||||||||||||||||
|
|
STRIGIFORMES spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A och utom Sceloglaux albifacies) |
|
|
||||||||||||||||||||
Strigidae |
|
|
|
Ugglor |
||||||||||||||||||||
|
Aegolius funereus (II) |
|
|
Pärluggla |
||||||||||||||||||||
|
Asio flammeus (II) |
|
|
Jorduggla |
||||||||||||||||||||
|
Asio otus (II) |
|
|
Hornuggla |
||||||||||||||||||||
|
Athene noctua (II) |
|
|
Minervauggla |
||||||||||||||||||||
|
Bubo bubo (II) (Utom Bubo bubo bengalensis som är upptagen i bilaga B) |
|
|
Berguv |
||||||||||||||||||||
|
Glaucidium passerinum (II) |
|
|
Sparvuggla |
||||||||||||||||||||
|
Heteroglaux blewitti (I) |
|
|
Blewitts uggla |
||||||||||||||||||||
|
Mimizuku gurneyi (I) |
|
|
Gurneys dvärguv |
||||||||||||||||||||
|
Ninox natalis (I) |
|
|
Julöspökuggla |
||||||||||||||||||||
|
Nyctea scandiaca (II) |
|
|
Fjälluggla |
||||||||||||||||||||
|
Otus ireneae (II) |
|
|
Sokokedvärguv |
||||||||||||||||||||
|
Otus scops (II) |
|
|
Dvärguv |
||||||||||||||||||||
|
Strix aluco (II) |
|
|
Kattuggla |
||||||||||||||||||||
|
Strix nebulosa (II) |
|
|
Lappuggla |
||||||||||||||||||||
|
Strix uralensis (II) (Utom Strix uralensis davidi som är upptagen i bilaga B) |
|
|
Slaguggla |
||||||||||||||||||||
|
Surnia ulula (II) |
|
|
Hökuggla |
||||||||||||||||||||
Tytonidae |
|
|
|
Tornugglor |
||||||||||||||||||||
|
Tyto alba (II) |
|
|
Tornuggla |
||||||||||||||||||||
|
Tyto soumagnei (I) |
|
|
Madagaskartornuggla |
||||||||||||||||||||
STRUTHIONIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Struthionidae |
|
|
|
Strutsar |
||||||||||||||||||||
|
Struthio camelus (I) (Endast populationerna i Algeriet, Burkina Faso, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tchad, Mali, Mauritanien, Marocko, Niger, Nigeria, Senegal och Sudan. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning.) |
|
|
Struts |
||||||||||||||||||||
TINAMIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Tinamidae |
|
|
|
Tinamoer |
||||||||||||||||||||
|
Tinamus solitarius (I) |
|
|
Solitärtinamo |
||||||||||||||||||||
TROGONIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Trogonidae |
|
|
|
Trogoner |
||||||||||||||||||||
|
Pharomachrus mocinno (I) |
|
|
Praktquetzal |
||||||||||||||||||||
REPTILIA |
|
|
|
Kräldjur |
||||||||||||||||||||
CROCODYLIA |
|
|
|
Krokodilartade kräldjur |
||||||||||||||||||||
|
|
CROCODYLIA spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
Alligatoridae |
|
|
|
Alligatorer och kajmaner |
||||||||||||||||||||
|
Alligator sinensis (I) |
|
|
Kinesisk alligator |
||||||||||||||||||||
|
Caiman crocodilus apaporiensis (I) |
|
|
Colombiansk glasögonkajman |
||||||||||||||||||||
|
Caiman latirostris (I) (Utom populationen i Argentina som är upptagen i bilaga B) |
|
|
Brednoskajman, brednosad glasögonkajman |
||||||||||||||||||||
|
Melanosuchus niger (I) (Utom populationen i Brasilien som är upptagen i bilaga B, och populationen i Ecuador som är upptagen i bilaga B och omfattas av en årlig noll-exportkvot tills dess att en årlig exportkvot har godkänts av CITES-sekretariatet och IUCN/SSC Crocodile Specialist Group.) |
|
|
Morkajman, svart kajman |
||||||||||||||||||||
Crocodylidae |
|
|
|
Krokodiler |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus acutus (I) (Utom populationen i det integrerade förvaltningsdistriktet för mangrove i Bahía de Cispatá, Tinajones, La Balsa och omgivande områden, departementet Córdoba, Colombia samt populationen i Kuba som är upptagna i bilaga B.) |
|
|
Spetskrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus cataphractus (I) |
|
|
Pansarkrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus intermedius (I) |
|
|
Orinocokrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus mindorensis (I) |
|
|
Filippinsk krokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus moreletii (I) (Utom populationen i Belize som är upptagen i bilaga B med en nollkvot för vilda exemplar med vilka handel bedrivs i kommersiellt syfte, och populationen i Mexiko som är upptagen i bilaga B) |
|
|
Moreletkrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus niloticus (I) (Utom populationerna i Botswana, Egypten [som omfattas av en nollkvot för vilda exemplar med vilka handel bedrivs i kommersiellt syfte], Etiopien, Kenya, Madagaskar, Malawi, Moçambique, Namibia, Sydafrika, Uganda, Tanzania [som omfattas av en årlig exportkvot som inte får överstiga 1 600 vilda exemplar inklusive jakttroféer, utöver uppfödda/ranchade exemplar], Zambia och Zimbabwe. Dessa populationer är upptagna i bilaga B.) |
|
|
Nilkrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus palustris (I) |
|
|
Sumpkrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus porosus (I) (Utom populationerna i Australien, Indonesien, Malaysia: [fångst av vilda exemplar begränsad till delstaten Sarawak och en nollkvot för vilda exemplar för övriga delstater i Malaysia (Sabah och Västmalaysia), ingen ändring av nollkvoten utan godkännande av parterna i CITES] och Papua Nya Guinea som är upptagna i bilaga B), |
|
|
Listkrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus rhombifer (I) |
|
|
Kubakrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Crocodylus siamensis (I) |
|
|
Siamesisk krokodil |
||||||||||||||||||||
|
Osteolaemus tetraspis (I) |
|
|
Dvärgkrokodil, trubbnoskrokodil |
||||||||||||||||||||
|
Tomistoma schlegelii (I) |
|
|
Falsk gavial |
||||||||||||||||||||
Gavialidae |
|
|
|
Gavialer |
||||||||||||||||||||
|
Gavialis gangeticus (I) |
|
|
Gangesgavial, garial |
||||||||||||||||||||
RHYNCHOCEPHALIA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Sphenodontidae |
|
|
|
Bryggödlor, tuataror |
||||||||||||||||||||
|
Sphenodon spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
SAURIA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Agamidae |
|
|
|
Agamer |
||||||||||||||||||||
|
|
Saara spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Uromastyx spp. (II) |
|
Dabbagamer |
||||||||||||||||||||
Anguidae |
|
|
|
Kopparödlor |
||||||||||||||||||||
|
|
Abronia spp. (II) (utom de arter som är upptagna i bilaga A. En noll-exportkvot har fastställts för vilda exemplar av Abronia aurita, A. gaiophantasma, A. montecristoi, A. salvadorensis och A. vasconcelosii) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Abronia anzuetoi (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Abronia campbelli (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Abronia fimbriata (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Abronia frosti (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Abronia meledona (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Chamaeleonidae |
|
|
|
Kameleonter |
||||||||||||||||||||
|
|
Archaius spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Bradypodion spp. (II) |
|
Dvärgkameleonter |
||||||||||||||||||||
|
|
Brookesia spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Kortsvanskameleonter |
||||||||||||||||||||
|
Brookesia perarmata (I) |
|
|
Antsingys kortsvanskameleont |
||||||||||||||||||||
|
|
Calumma spp. (II) |
|
Kameleonter (Madagaskar) |
||||||||||||||||||||
|
|
Chamaeleo spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Kameleonter |
||||||||||||||||||||
|
Chamaeleo chamaeleon (II) |
|
|
Vanlig kameleont |
||||||||||||||||||||
|
|
Furcifer spp. (II) |
|
Kameleonter (Madagaskar) |
||||||||||||||||||||
|
|
Kinyongia spp. (II) |
|
Dvärgkameleonter |
||||||||||||||||||||
|
|
Nadzikambia spp. (II) |
|
Dvärgkameleonter |
||||||||||||||||||||
|
|
Palleon spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Rhampholeon spp. (II) |
|
Pygmékameleonter |
||||||||||||||||||||
|
|
Rieppeleon spp. (II) |
|
Pygmékameleonter |
||||||||||||||||||||
|
|
Trioceros spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Cordylidae |
|
|
|
Gördelödlor |
||||||||||||||||||||
|
|
Cordylus spp. (II) |
|
Gördelsvansar |
||||||||||||||||||||
|
|
Hemicordylus spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Karusaurus spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Namazonurus spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ninurta spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ouroborus spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pseudocordylus spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Smaug spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Gekkonidae |
|
|
|
Geckos |
||||||||||||||||||||
|
Cnemaspis psychedelica (I) |
|
|
Psykedelisk gecko |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Dactylocnemis spp. (III Nya Zeeland) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Hoplodactylus spp. (III Nya Zeeland) |
|
||||||||||||||||||||
|
Lygodactylus williamsi |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mokopirirakau spp. (III Nya Zeeland) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
Nactus serpensinsula (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Naultinus spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Paroedura masobe (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Phelsuma spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Daggeckoödlor |
||||||||||||||||||||
|
Phelsuma guentheri (II) |
|
|
Round Island-gecko |
||||||||||||||||||||
|
|
Rhoptropella spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Toropuku spp. (III Nya Zeeland) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Tukutuku spp. (III Nya Zeeland) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
Uroplatus spp. (II) |
|
Bladsvansödlor |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Woodworthia spp. (III Nya Zeeland) |
|
||||||||||||||||||||
Helodermatidae |
|
|
|
Giftödlor |
||||||||||||||||||||
|
|
Heloderma spp. (II) (Utom den underart som är upptagen i bilaga A) |
|
Gilaödla, skorpiongiftödla |
||||||||||||||||||||
|
Heloderma horridum charlesbogerti (I) |
|
|
Guatemalas skorpiongiftödla |
||||||||||||||||||||
Iguanidae |
|
|
|
Leguaner |
||||||||||||||||||||
|
|
Amblyrhynchus cristatus (II) |
|
Havsleguan, havsödla |
||||||||||||||||||||
|
Brachylophus spp. (I) |
|
|
Fijileguaner |
||||||||||||||||||||
|
|
Conolophus spp. (II) |
|
Drushuvudödlor |
||||||||||||||||||||
|
|
Ctenosaura bakeri (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ctenosaura melanosterna (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ctenosaura oedirhina (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ctenosaura palearis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Cyclura spp. (I) |
|
|
Noshornsleguaner |
||||||||||||||||||||
|
|
Iguana spp. (II) |
|
Gröna leguaner |
||||||||||||||||||||
|
|
Phrynosoma blainvillii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Phrynosoma cerroense (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Phrynosoma coronatum (II) |
|
Kalifornisk paddleguan |
||||||||||||||||||||
|
|
Phrynosoma wigginsi (II) |
|
Noshornsleguan |
||||||||||||||||||||
|
Sauromalus varius (I) |
|
|
Mexikansk chuckwalla |
||||||||||||||||||||
Lacertidae |
|
|
|
Lacertider, egentliga ödlor |
||||||||||||||||||||
|
Gallotia simonyi (I) |
|
|
Jättekanarieödla |
||||||||||||||||||||
|
Podarcis lilfordi (II) |
|
|
Balearödla |
||||||||||||||||||||
|
Podarcis pityusensis (II) |
|
|
Pityusisk murödla |
||||||||||||||||||||
Lanthanotidae |
|
|
|
Sarawaködlor |
||||||||||||||||||||
|
|
Lanthanotidae spp. (II) (En noll-exportkvot har fastställts för vilda exemplar för kommersiell handel) |
|
|
||||||||||||||||||||
Scincidae |
|
|
|
Skinkar |
||||||||||||||||||||
|
|
Corucia zebrata (II) |
|
Gripsvansskink, jätteskink |
||||||||||||||||||||
Teiidae |
|
|
|
Tejuödlor |
||||||||||||||||||||
|
|
Crocodilurus amazonicus (II) |
|
Krokodilsvansödla |
||||||||||||||||||||
|
|
Dracaena spp. (II) |
|
Kajmanödlor |
||||||||||||||||||||
|
|
Salvator spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Tupinambis spp.(II) |
|
Äkta tejuödlor |
||||||||||||||||||||
Varanidae |
|
|
|
Varaner |
||||||||||||||||||||
|
|
Varanus spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Varanus bengalensis (I) |
|
|
Indisk varan |
||||||||||||||||||||
|
Varanus flavescens (I) |
|
|
Gul varan |
||||||||||||||||||||
|
Varanus griseus (I) |
|
|
Ökenvaran |
||||||||||||||||||||
|
Varanus komodoensis (I) |
|
|
Komodovaran |
||||||||||||||||||||
|
Varanus nebulosus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Varanus olivaceus (II) |
|
|
Grays varan |
||||||||||||||||||||
Xenosauridae |
|
|
|
Vinkelbandsödlor |
||||||||||||||||||||
|
Shinisaurus crocodilurus (I) |
|
|
Kinesisk xenosaur |
||||||||||||||||||||
SERPENTES |
|
|
|
Ormar |
||||||||||||||||||||
Boidae |
|
|
|
Boaormar |
||||||||||||||||||||
|
|
Boidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
Boaormar |
||||||||||||||||||||
|
Acrantophis spp. (I) |
|
|
Madagaskarboor |
||||||||||||||||||||
|
Boa constrictor occidentalis (I) |
|
|
Argentinsk kungsboa |
||||||||||||||||||||
|
Epicrates inornatus (I) |
|
|
Puerto Rico-smalboa |
||||||||||||||||||||
|
Epicrates monensis (I) |
|
|
Monasmalboa |
||||||||||||||||||||
|
Epicrates subflavus (I) |
|
|
Jamaicaboa |
||||||||||||||||||||
|
Eryx jaculus (II) |
|
|
Europeisk sandboa |
||||||||||||||||||||
|
Sanzinia madagascariensis (I) |
|
|
Madagaskarträdboa |
||||||||||||||||||||
Bolyeriidae |
|
|
|
Mauritiusboor |
||||||||||||||||||||
|
|
Bolyeriidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
Mauritiusboor |
||||||||||||||||||||
|
Bolyeria multocarinata (I) |
|
|
Mauritiusboa, Round Island-boa |
||||||||||||||||||||
|
Casarea dussumieri (I) |
|
|
Round Islands kölfjälliga boa |
||||||||||||||||||||
Colubridae |
|
|
|
Snokar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Atretium schistosum (III Indien) |
Kinesisk kölrygg |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cerberus rynchops (III Indien) |
Bockadamsnok, hundnosad vattensnok |
||||||||||||||||||||
|
|
Clelia clelia (II) |
|
Mussurana, massurana |
||||||||||||||||||||
|
|
Cyclagras gigas (II) |
|
Boliviansk djungelsnok |
||||||||||||||||||||
|
|
Elachistodon westermanni (II) |
|
Bengalisk äggsnok |
||||||||||||||||||||
|
|
Ptyas mucosus (II) |
|
Orientalisk råttsnok |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Xenochrophis piscator (III Indien) |
Fisksnok |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Xenochrophis schnurrenbergeri (III Indien) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Xenochrophis tytleri (III Indien) |
|
||||||||||||||||||||
Elapidae |
|
|
|
Giftsnokar |
||||||||||||||||||||
|
|
Hoplocephalus bungaroides (II) |
|
Gulfläckig giftsnok |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Micrurus diastema (III Honduras) |
Atlantisk korallorm |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Micrurus nigrocinctus (III Honduras) |
Mellanamerikansk korallorm |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Micrurus ruatanus (III Honduras) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
Naja atra (II) |
|
Kinesisk spottkobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja kaouthia (II) |
|
Monokelkobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja mandalayensis (II) |
|
Burmesisk spottkobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja naja (II) |
|
Glasögonorm, indisk kobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja oxiana (II) |
|
Centralasiatisk kobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja philippinensis (II) |
|
Nordfilippinsk spottkobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja sagittifera (II) |
|
Andamankobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja samarensis (II) |
|
Sydfilippinsk spottkobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja siamensis (II) |
|
Thailändsk spottkobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja sputatrix (II) |
|
Sydindonesisk spottkobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Naja sumatrana (II) |
|
Nordindonesisk spottkobra |
||||||||||||||||||||
|
|
Ophiophagus hannah (II) |
|
Kungskobra |
||||||||||||||||||||
Loxocemidae |
|
|
|
Mexikanska dvärgpytonormar |
||||||||||||||||||||
|
|
Loxocemidae spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Pythonidae |
|
|
|
Pytonormar |
||||||||||||||||||||
|
|
Pythonidae spp. (II) (Utom den underart som är upptagen i bilaga A) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Python molurus molurus (I) |
|
|
Indisk tigerpyton |
||||||||||||||||||||
Tropidophiidae |
|
|
|
Ledkäksboaormar |
||||||||||||||||||||
|
|
Tropidophiidae spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Viperidae |
|
|
|
Huggormar |
||||||||||||||||||||
|
|
Atheris desaixi (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Bitis worthingtoni (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Crotalus durissus (III Honduras) |
Neotropisk skallerorm |
||||||||||||||||||||
|
|
Crotalus durissus unicolor |
|
Arubaskallerorm |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Daboia russelii (III Indien) |
Russels huggorm |
||||||||||||||||||||
|
|
Trimeresurus mangshanensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Vipera latifii |
|
|
Latifis huggorm |
||||||||||||||||||||
|
Vipera ursinii (I) (Endast populationen i Europa, utom det område som tidigare ingick i Sovjetunionen. De senare populationerna är inte upptagna i bilagorna till denna förordning.) |
|
|
Ängshuggorm |
||||||||||||||||||||
|
|
Vipera wagneri (II) |
|
Wagners huggorm |
||||||||||||||||||||
TESTUDINES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Carettochelyidae |
|
|
|
Nyaguineasköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Carettochelys insculpta (II) |
|
Nyaguineasköldpadda |
||||||||||||||||||||
Chelidae |
|
|
|
Ormhalssköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Chelodina mccordi (II) (Det har fastställts en årlig noll-exportkvot för vilda exemplar som tagits från naturen) |
|
Rotis ormhalssköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Pseudemydura umbrina (I) |
|
|
Västaustralisk träsksköldpadda |
||||||||||||||||||||
Cheloniidae |
|
|
|
Havssköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
Cheloniidae spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Chelydridae |
|
|
|
Huggsköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Chelydra serpentina (III Förenta staterna) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Macrochelys temminckii (III Förenta staterna) |
Alligatorsnappsköldpadda |
||||||||||||||||||||
Dermatemydidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Dermatemys mawii (II) |
|
Centralamerikansk flodsköldpadda |
||||||||||||||||||||
Dermochelyidae |
|
|
|
Havslädersköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
Dermochelys coriacea (I) |
|
|
Havslädersköldpadda |
||||||||||||||||||||
Emydidae |
|
|
|
Sumpsköldpaddor, kärrsköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Chrysemys picta (Endast levande exemplar) |
|
Guldsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Clemmys guttata (II) |
|
Droppsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Emydoidea blandingii (II) |
|
Blandings sköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Glyptemys insculpta (II) |
|
Skogsbäcksköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Glyptemys muhlenbergii (I) |
|
|
Muhlenbergs bäcksköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Graptemys spp. (III Förenta staterna) |
Kartsköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Malaclemys terrapin (II) |
|
Diamantsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Terrapene spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Amerikanska dossköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
Terrapene coahuila (I) |
|
|
Coahuilas dossköldpadda |
||||||||||||||||||||
Geoemydidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Batagur affinis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Batagur baska (I) |
|
|
Batagursköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Batagur borneoensis (II) (Det har fastställts en årlig noll-exportkvot för vilda exemplar som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.) |
|
Målad terrapin |
||||||||||||||||||||
|
|
Batagur dhongoka (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Batagur kachuga (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Batagur trivittata (II) (Det har fastställts en årlig noll-exportkvot för vilda exemplar som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Cuora spp. (II) (Det har fastställts en årlig noll-exportkvot för Cuora aurocapitata, C. bourreti, C. flavomarginata, C. galbinifrons, C. mccordi, C. mouhotii, C. pani, C. picturata, C. trifasciata, C. yunnanensis och C. zhoui för vilda exemplar som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.) |
|
Asksköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Cyclemys spp. (II) |
|
Asiatiska lövsköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
Geoclemys hamiltonii (I) |
|
|
Strålig trekölssköldpadda, indisk pricksköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Geoemyda japonica (II) |
|
Japansk bladsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Geoemyda spengleri (II) |
|
Spenglers bladsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Hardella thurjii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Heosemys annandalii (II) (Det har fastställts en årlig noll-exportkvot för vilda exemplar som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.) |
|
Gulhuvad tempelsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Heosemys depressa (II) (Det har fastställts en årlig noll-exportkvot för vilda exemplar som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Heosemys grandis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Heosemys spinosa (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Leucocephalon yuwonoi (II) |
|
Trekölad taksköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Malayemys macrocephala (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Malayemys subtrijuga (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Mauremys annamensis (II) (Det har fastställts en årlig noll-exportkvot för vilda exemplar som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mauremys iversoni (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
Mauremys japonica (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mauremys megalocephala (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
Mauremys mutica (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Mauremys nigricans (II) |
|
Kinesisk rödhalsad sköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mauremys pritchardi (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mauremys reevesii (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mauremys sinensis (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
|
Melanochelys tricarinata (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Melanochelys trijuga (II) |
|
Indisk svart sköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Morenia ocellata (I) |
|
|
Indisk pärlsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Morenia petersi (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Notochelys platynota (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Ocadia glyphistoma (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Ocadia philippeni (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
Orlitia borneensis (II) (Det har fastställts en årlig noll-exportkvot för vilda exemplar som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pangshura spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Mindre taksköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
Pangshura tecta (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Sacalia bealei (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Sacalia pseudocellata (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
Sacalia quadriocellata (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Siebenrockiella crassicollis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Siebenrockiella leytensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Vijayachelys silvatica (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Platysternidae |
|
|
|
Storhuvudsköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
Platysternidae spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Podocnemididae |
|
|
|
Pelomedusasköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Erymnochelys madagascariensis (II) |
|
Storhuvad madagaskisk halsvändare |
||||||||||||||||||||
|
|
Peltocephalus dumerilianus (II) |
|
Storhuvad amazonflodsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Podocnemis spp. (II) |
|
Vändhalssköldpaddor |
||||||||||||||||||||
Testudinidae |
|
|
|
Landsköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Testudinidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A. En årlig noll-exportkvot har fastställts för Centrochelys sulcata för vilda exemplar med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Astrochelys radiata (I) |
|
|
Strålsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Astrochelys yniphora (I) |
|
|
Madagaskisk sporrsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Chelonoidis nigra (I) |
|
|
Galapagossköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Geochelone platynota (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Gopherus flavomarginatus (I) |
|
|
Mexikansk goffersköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Malacochersus tornieri (II) |
|
|
Torniersköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Psammobates geometricus (I) |
|
|
Lantmätarsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Pyxis arachnoides (I) |
|
|
Madagaskarspindelsköldpadda, spindelsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Pyxis planicauda (I) |
|
|
Västlig spindelsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Testudo graeca (II) |
|
|
Morisk sköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Testudo hermanni (II) |
|
|
Grekisk sköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Testudo kleinmanni (I) |
|
|
Egyptisk landsköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
Testudo marginata (II) |
|
|
Svart landsköldpadda |
||||||||||||||||||||
Trionychidae |
|
|
|
Lädersköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Amyda cartilaginea (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Apalone ferox (III Förenta staterna) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Apalone mutica (III Förenta staterna) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Apalone spinifera (III Förenta staterna) (utom den underart som är upptagen i bilaga A) |
|
||||||||||||||||||||
|
Apalone spinifera atra (I) |
|
|
Svart lädersköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Chitra spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
Smalhuvade lädersköldpaddor |
||||||||||||||||||||
|
Chitra chitra (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Chitra vandijki (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Cyclanorbis elegans (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Cyclanorbis senegalensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Cycloderma aubryi (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Cycloderma frenatum (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Dogania subplana (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Lissemys ceylonensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Lissemys punctata (II) |
|
Indisk klafflädersköldpadda |
||||||||||||||||||||
|
|
Lissemys scutata (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Nilssonia formosa (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Nilssonia gangetica (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Nilssonia hurum (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Nilssonia leithii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Nilssonia nigricans (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Palea steindachneri (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pelochelys spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pelodiscus axenaria (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pelodiscus maackii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pelodiscus parviformis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Rafetus euphraticus (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Rafetus swinhoei (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Trionyx triunguis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
AMPHIBIA |
|
|
|
Groddjur |
||||||||||||||||||||
ANURA |
|
|
|
Stjärtlösa groddjur |
||||||||||||||||||||
Aromobatidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Allobates femoralis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Allobates hodli (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Allobates myersi (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Allobates zaparo (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Anomaloglossus rufulus (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Bufonidae |
|
|
|
Äkta paddor |
||||||||||||||||||||
|
Altiphrynoides spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Amietophrynus channingi (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Amietophrynus superciliaris (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Atelopus zeteki (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Incilius periglenes (I) |
|
|
Gyllene padda |
||||||||||||||||||||
|
Nectophrynoides spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Nimbaphrynoides spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Calyptocephalellidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Calyptocephalella gayi (III Chile) |
|
||||||||||||||||||||
Conrauidae |
|
|
|
Grodor |
||||||||||||||||||||
|
|
Conraua goliath |
|
Goliatgroda |
||||||||||||||||||||
Dendrobatidae |
|
|
|
Pilgiftgrodor |
||||||||||||||||||||
|
|
Adelphobates spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ameerega spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Andinobates spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Dendrobates spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Epipedobates spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Excidobates spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Hyloxalus azureiventris (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Minyobates spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Oophaga spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Phyllobates spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ranitomeya spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Dicroglossidae |
|
|
|
Grodor |
||||||||||||||||||||
|
|
Euphlyctis hexadactylus (II) |
|
Sextåig groda |
||||||||||||||||||||
|
|
Hoplobatrachus tigerinus (II) |
|
Asiatisk tigergroda |
||||||||||||||||||||
Hylidae |
|
|
|
Lövgrodor |
||||||||||||||||||||
|
|
Agalychnis spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Mantellidae |
|
|
|
Mantellor |
||||||||||||||||||||
|
|
Mantella spp. (II) |
|
Mantellor |
||||||||||||||||||||
Microhylidae |
|
|
|
Trångmynta grodor |
||||||||||||||||||||
|
|
Dyscophus antongilii (II) |
|
Duvgroda, tomatgroda |
||||||||||||||||||||
|
|
Dyscophus guineti (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Dyscophus insularis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Scaphiophryne boribory (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Scaphiophryne gottlebei (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Scaphiophryne marmorata (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Scaphiophryne spinosa (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Myobatrachidae |
|
|
|
Australtandpaddor |
||||||||||||||||||||
|
|
Rheobatrachus spp. (II) (Utom Rheobatrachus silus och Rheobatrachus vitellinus) |
|
|
||||||||||||||||||||
Telmatobiidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Telmatobius culeus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
CAUDATA |
|
|
|
Stjärtgroddjur |
||||||||||||||||||||
Ambystomatidae |
|
|
|
Mullvadssalamandrar |
||||||||||||||||||||
|
|
Ambystoma dumerilii (II) |
|
Patzcuaro-axolotl, patzcuaro-salamander |
||||||||||||||||||||
|
|
Ambystoma mexicanum (II) |
|
Mexikansk axolotl |
||||||||||||||||||||
Cryptobranchidae |
|
|
|
Jättesalamandrar |
||||||||||||||||||||
|
Andrias spp. (I) |
|
|
Jättesalamandrar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cryptobranchus alleganiensis (III Förenta staterna) |
Slamdjävul |
||||||||||||||||||||
Hynobiidae |
|
|
|
Asiatiska salamandrar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Hynobius amjiensis (III Kina) |
|
||||||||||||||||||||
Salamandridae |
|
|
|
Salamandrar |
||||||||||||||||||||
|
Neurergus kaiseri (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Paramesotriton hongkongensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Salamandra algira (III Algeriet) |
|
||||||||||||||||||||
ELASMOBRANCHII |
|
|
|
Hajar och rockor |
||||||||||||||||||||
CARCHARHINIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Carcharhinidae |
|
|
|
Gråhajar |
||||||||||||||||||||
|
|
Carcharhinus longimanus (II) |
|
Årfenhaj |
||||||||||||||||||||
|
|
Carcharhinus falciformis (II) (Detta upptagande träder i kraft den 4 oktober 2017) |
|
Silkeshaj |
||||||||||||||||||||
Sphyrnidae |
|
|
|
Hammarhajar |
||||||||||||||||||||
|
|
Sphyrna lewini (II) |
|
Flerhornig hammarhaj |
||||||||||||||||||||
|
|
Sphyrna mokarran (II) |
|
Stor hammarhaj |
||||||||||||||||||||
|
|
Sphyrna zygaena (II) |
|
Hammarhaj |
||||||||||||||||||||
LAMNIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Alopiidae |
|
|
|
Rävhajar |
||||||||||||||||||||
|
|
Alopias spp. (II) (Detta upptagande träder i kraft den 4 april 2017) |
|
Rävhajar |
||||||||||||||||||||
Cetorhinidae |
|
|
|
Brugdhajar |
||||||||||||||||||||
|
|
Cetorhinus maximus (II) |
|
Brugd |
||||||||||||||||||||
Lamnidae |
|
|
|
Håbrandshajar |
||||||||||||||||||||
|
|
Carcharodon carcharias (II) |
|
Vithaj |
||||||||||||||||||||
|
|
Lamna nasus (II) |
|
Sillhaj |
||||||||||||||||||||
MYLIOBATIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Myliobatidae |
|
|
|
Örnrockor |
||||||||||||||||||||
|
|
Manta spp. (II) |
|
Mantor |
||||||||||||||||||||
|
|
Mobula spp. (II) (Detta upptagande träder i kraft den 4 april 2017) |
|
Mobularockor |
||||||||||||||||||||
Potamotrygonidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Paratrygon aiereba (III Colombia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potamotrygon spp. (III Brasilien) (populationen i Brasilien) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potamotrygon constellata (III Colombia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potamotrygon magdalenae (III Colombia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potamotrygon motoro (III Colombia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potamotrygon orbignyi (III Colombia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potamotrygon schroederi (III Colombia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potamotrygon scobina (III Colombia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Potamotrygon yepezi (III Colombia) |
|
||||||||||||||||||||
ORECTOLOBIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Rhincodontidae |
|
|
|
Valhajar |
||||||||||||||||||||
|
|
Rhincodon typus (II) |
|
Valhaj |
||||||||||||||||||||
PRISTIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Pristidae |
|
|
|
Sågfiskar |
||||||||||||||||||||
|
Pristidae spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
ACTINOPTERI |
|
|
|
Strålfeniga fiskar |
||||||||||||||||||||
ACIPENSERIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
ACIPENSERIFORMES spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) |
|
Störartade fiskar |
||||||||||||||||||||
Acipenseridae |
|
|
|
Störfiskar |
||||||||||||||||||||
|
Acipenser brevirostrum (I) |
|
|
Kortnosad stör |
||||||||||||||||||||
|
Acipenser sturio (I) |
|
|
Europeisk stör |
||||||||||||||||||||
ANGUILLIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Anguillidae |
|
|
|
Ålfiskar |
||||||||||||||||||||
|
|
Anguilla anguilla (II) |
|
Europeisk ål |
||||||||||||||||||||
CYPRINIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Catostomidae |
|
|
|
Sugkarpar |
||||||||||||||||||||
|
Chasmistes cujus (I) |
|
|
Kvivi |
||||||||||||||||||||
Cyprinidae |
|
|
|
Karpfiskar |
||||||||||||||||||||
|
|
Caecobarbus geertsii (II) |
|
Grottbarb |
||||||||||||||||||||
|
Probarbus jullieni (I) |
|
|
Meklongbarb |
||||||||||||||||||||
OSTEOGLOSSIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Arapaimidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Arapaima gigas (II) |
|
Arapaima |
||||||||||||||||||||
Osteoglossidae |
|
|
|
Bentungor |
||||||||||||||||||||
|
Scleropages formosus (I) |
|
|
Asiatisk bentunga |
||||||||||||||||||||
|
Scleropages inscriptus |
|
|
|
||||||||||||||||||||
PERCIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Labridae |
|
|
|
Läppfiskar |
||||||||||||||||||||
|
|
Cheilinus undulatus (II) |
|
Napoleonfisk |
||||||||||||||||||||
Pomacanthidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Holacanthus clarionensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Sciaenidae |
|
|
|
Havsgösfiskar |
||||||||||||||||||||
|
Totoaba macdonaldi (I) |
|
|
Kalifornisk vekfisk |
||||||||||||||||||||
SILURIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Pangasiidae |
|
|
|
Hajmalar |
||||||||||||||||||||
|
Pangasianodon gigas (I) |
|
|
Mekongjättemal |
||||||||||||||||||||
Loricariidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Hypancistrus zebra (III Brasilien) |
|
||||||||||||||||||||
SYNGNATHIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Syngnathidae |
|
|
|
Kantnålsfiskar |
||||||||||||||||||||
|
|
Hippocampus spp. (II) |
|
Sjöhästar |
||||||||||||||||||||
DIPNEUSTI |
|
|
|
Lungfiskar |
||||||||||||||||||||
CERATODONTIFORMES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Neoceratodontidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Neoceratodus forsteri (II) |
|
Australisk lungfisk |
||||||||||||||||||||
COELACANTHI |
|
|
|
Kvastfeniga fiskar |
||||||||||||||||||||
COELACANTHIFORMES |
|
|
|
Tofsstjärtfiskar |
||||||||||||||||||||
Latimeriidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Latimeria spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
ECHINODERMATA (SJÖSTJÄRNOR, ORMSTJÄRNOR, SJÖBORRAR OCH SJÖGURKOR) |
||||||||||||||||||||||||
HOLOTHUROIDEA |
|
|
|
Sjögurkor |
||||||||||||||||||||
ASPIDOCHIROTIDA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Stichopodidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Isostichopus fuscus (III Ecuador) |
|
||||||||||||||||||||
ARTHROPODA (ARTHROPODS) |
||||||||||||||||||||||||
ARACHNIDA |
|
|
|
Spindeldjur |
||||||||||||||||||||
ARANEAE |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Theraphosidae |
|
|
|
Fågelspindlar |
||||||||||||||||||||
|
|
Aphonopelma albiceps (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Aphonopelma pallidum (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Brachypelma spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
SCORPIONES |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Scorpionidae |
|
|
|
Skorpioner |
||||||||||||||||||||
|
|
Pandinus dictator (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pandinus gambiensis (II) |
|
Gambiaskorpion |
||||||||||||||||||||
|
|
Pandinus imperator (II) |
|
Kejsarskorpion |
||||||||||||||||||||
|
|
Pandinus roeseli (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
INSECTA |
|
|
|
Insekter |
||||||||||||||||||||
COLEOPTERA |
|
|
|
Skalbaggar |
||||||||||||||||||||
Lucanidae |
|
|
|
Ekoxbaggar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Colophon spp. (III Sydafrika) |
|
||||||||||||||||||||
Scarabaeidae |
|
|
|
Bladhorningar |
||||||||||||||||||||
|
|
Dynastes satanas (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
LEPIDOPTERA |
|
|
|
Fjärilar |
||||||||||||||||||||
Nymphalidae |
|
|
|
Praktfjärilar, ädelfjärilar |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Agrias amydon boliviensis (III Bolivia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Morpho godartii lachaumei (III Bolivia) |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Prepona praeneste buckleyana (III Bolivia) |
|
||||||||||||||||||||
Papilionidae |
|
|
|
Riddarfjärilar |
||||||||||||||||||||
|
|
Atrophaneura jophon (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Atrophaneura palu |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Atrophaneura pandiyana (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Bhutanitis spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Graphium sandawanum |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Graphium stresemanni |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ornithoptera spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) |
|
Fågelfjärilar, fågelvingar |
||||||||||||||||||||
|
Ornithoptera alexandrae (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Papilio benguetanus |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Papilio chikae (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Papilio esperanza |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Papilio homerus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Papilio hospiton (II) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Papilio morondavana |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Papilio neumoegeni |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Parides ascanius |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Parides hahneli |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Parnassius apollo (II) |
|
|
Apollofjäril |
||||||||||||||||||||
|
|
Teinopalpus spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Trogonoptera spp. (II) |
|
Fågelfjärilar, fågelvingar |
||||||||||||||||||||
|
|
Troides spp. (II) |
|
Fågelfjärilar, fågelvingar |
||||||||||||||||||||
ANNELIDA (RINGMASKAR) |
||||||||||||||||||||||||
HIRUDINOIDEA |
|
|
|
Iglar |
||||||||||||||||||||
ARHYNCHOBDELLIDA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Hirudinidae |
|
|
|
Käkiglar |
||||||||||||||||||||
|
|
Hirudo medicinalis (II) |
|
Medicinsk blodigel |
||||||||||||||||||||
|
|
Hirudo verbana (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
MOLLUSCA (BLÖTDJUR) |
||||||||||||||||||||||||
BIVALVIA |
|
|
|
Musslor |
||||||||||||||||||||
MYTILOIDA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Mytilidae |
|
|
|
Marina musslor |
||||||||||||||||||||
|
|
Lithophaga lithophaga (II) |
|
Stendadel |
||||||||||||||||||||
UNIONOIDA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Unionidae |
|
|
|
Limniska musslor |
||||||||||||||||||||
|
Conradilla caelata (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Cyprogenia aberti (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Dromus dromas (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Epioblasma curtisii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Epioblasma florentina (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Epioblasma sampsonii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Epioblasma sulcata perobliqua (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Epioblasma torulosa gubernaculum (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Epioblasma torulosa rangiana (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Epioblasma torulosa torulosa (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Epioblasma turgidula (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Epioblasma walkeri (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Fusconaia cuneolus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Fusconaia edgariana (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Lampsilis higginsii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Lampsilis orbiculata orbiculata (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Lampsilis satur (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Lampsilis virescens (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Plethobasus cicatricosus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Plethobasus cooperianus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pleurobema clava (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Pleurobema plenum (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Potamilus capax (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Quadrula intermedia (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Quadrula sparsa (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Toxolasma cylindrella (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Unio nickliniana (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Unio tampicoensis tecomatensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Villosa trabalis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
VENEROIDA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Tridacnidae |
|
|
|
Jättemusslor |
||||||||||||||||||||
|
|
Tridacnidae spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
CEPHALOPODA |
|
|
|
Bläckfiskar |
||||||||||||||||||||
NAUTILIDA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Nautilidae |
|
|
|
Pärlbåtar |
||||||||||||||||||||
|
|
Nautilidae spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
GASTROPODA |
|
|
|
Snäckor |
||||||||||||||||||||
MESOGASTROPODA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Strombidae |
|
|
|
Vingsnäckor |
||||||||||||||||||||
|
|
Strombus gigas (II) |
|
Jättevingsnäcka |
||||||||||||||||||||
STYLOMMATOPHORA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Achatinellidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Achatinella spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
Camaenidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Papustyla pulcherrima (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
Cepolidae |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Polymita spp. (I) |
|
|
Polymitasnäckor |
||||||||||||||||||||
CNIDARIA (KORALLER, ELDKORALLER, HAVSANEMONER) |
||||||||||||||||||||||||
ANTHOZOA |
|
|
|
Koralldjur |
||||||||||||||||||||
ANTIPATHARIA |
|
|
|
Taggkoraller |
||||||||||||||||||||
|
|
ANTIPATHARIA spp. (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
GORGONACEAE |
|
|
|
Hornkoraller |
||||||||||||||||||||
Coralliidae |
|
|
|
Ädelkoraller |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Corallium elatius (III Kina) |
Ädelkorall |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Corallium japonicum (III Kina) |
Ädelkorall |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Corallium konjoi (III Kina) |
Ädelkorall |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Corallium secundum (III Kina) |
Ädelkorall |
||||||||||||||||||||
HELIOPORACEA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Helioporidae |
|
|
|
Blåkoraller |
||||||||||||||||||||
|
|
Helioporidae spp. (II) (Omfattar endast arten Heliopora coerulea) (6) |
|
Blåkorall |
||||||||||||||||||||
SCLERACTINIA |
|
|
|
Stenkoraller |
||||||||||||||||||||
|
|
SCLERACTINIA spp. (II) (6) |
|
|
||||||||||||||||||||
STOLONIFERA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Tubiporidae |
|
|
|
Orgelkoraller |
||||||||||||||||||||
|
|
Tubiporidae spp. (II) (6) |
|
|
||||||||||||||||||||
HYDROZOA |
|
|
|
Hydrozoer |
||||||||||||||||||||
MILLEPORINA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Milleporidae |
|
|
|
Eldkoraller |
||||||||||||||||||||
|
|
Milleporidae spp. (II) (6) |
|
|
||||||||||||||||||||
STYLASTERINA |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Stylasteridae |
|
|
|
Hydrokoraller |
||||||||||||||||||||
|
|
Stylasteridae spp. (II) (6) |
|
|
||||||||||||||||||||
FLORA |
||||||||||||||||||||||||
AGAVACEAE |
|
|
|
Agaveväxter |
||||||||||||||||||||
|
Agave parviflora (I) |
|
|
Dvärgagave |
||||||||||||||||||||
|
|
Agave victoriae-reginae (II) #4 |
|
Drottningagave |
||||||||||||||||||||
|
|
Nolina interrata (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Yucca queretaroensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
AMARYLLIDACEAE |
|
|
|
Amaryllisväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Galanthus spp. (II) #4 |
|
Snödroppssläktet |
||||||||||||||||||||
|
|
Sternbergia spp. (II) #4 |
|
Krokusliljesläktet |
||||||||||||||||||||
ANACARDIACEAE |
|
|
|
Sumakväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Operculicarya decaryi (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Operculicarya hyphaenoides (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Operculicarya pachypus (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
APOCYNACEAE |
|
|
|
Oleanderväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Hoodia spp. (II) #9 |
|
Flugtallriksläktet |
||||||||||||||||||||
|
|
Pachypodium spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) #4 |
|
Ökenstjärnesläktet |
||||||||||||||||||||
|
Pachypodium ambongense (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Pachypodium baronii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Pachypodium decaryi (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Rauvolfia serpentina (II) #2 |
|
Rauvolfia |
||||||||||||||||||||
ARALIACEAE |
|
|
|
Araliaväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Panax ginseng (II) (Endast populationen i Ryska federationen. Ingen annan population är upptagen i bilagorna till denna förordning.) #3 |
|
Asiatisk ginseng |
||||||||||||||||||||
|
|
Panax quinquefolius (II) #3 |
|
Amerikansk ginseng |
||||||||||||||||||||
ARAUCARIACEAE |
|
|
|
Araukariaväxter |
||||||||||||||||||||
|
Araucaria araucana (I) |
|
|
Brödgran |
||||||||||||||||||||
ASPARAGACEAE |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Beaucarnea spp. (II) |
|
Flaskliljesläktet |
||||||||||||||||||||
BERBERIDACEAE |
|
|
|
Berberisväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Podophyllum hexandrum (II) #2 |
|
Indiskt fotblad |
||||||||||||||||||||
BROMELIACEAE |
|
|
|
Ananasväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Tillandsia harrisii (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Tillandsia kammii (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Tillandsia xerographica (II) (7) #4 |
|
Pyramidtillandsia |
||||||||||||||||||||
CACTACEAE |
|
|
|
Kaktusväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
CACTACEAE spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A och Pereskia spp., Pereskiopsis spp. och Quiabentia spp.) (8) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Ariocarpus spp. (I) |
|
|
Myrkottskaktussläktet |
||||||||||||||||||||
|
Astrophytum asterias (I) |
|
|
Sjöstjärnekaktus |
||||||||||||||||||||
|
Aztekium ritteri (I) |
|
|
Aztek-kaktus |
||||||||||||||||||||
|
Coryphantha werdermannii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Discocactus spp. (I) |
|
|
Nattklotssläktet |
||||||||||||||||||||
|
Echinocereus ferreirianus ssp. lindsayi (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Echinocereus schmollii (I) |
|
|
Luden pinnkägelkaktus |
||||||||||||||||||||
|
Escobaria minima (I) |
|
|
Dvärgescobaria |
||||||||||||||||||||
|
Escobaria sneedii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Mammillaria pectinifera (I) (inkl. ssp. solisioides) |
|
|
Kamvårtkaktus |
||||||||||||||||||||
|
Melocactus conoideus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Melocactus deinacanthus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Melocactus glaucescens (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Melocactus paucispinus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Obregonia denegrii (I) |
|
|
Tallkottskaktus |
||||||||||||||||||||
|
Pachycereus militaris (I) |
|
|
Soldatpelarkaktus |
||||||||||||||||||||
|
Pediocactus bradyi (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Pediocactus knowltonii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Pediocactus paradinei (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Pediocactus peeblesianus (I) |
|
|
Navajokaktus |
||||||||||||||||||||
|
Pediocactus sileri (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Pelecyphora spp. (I) |
|
|
Gråsuggekaktussläktet |
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus blainei (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus brevihamatus ssp. tobuschii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus brevispinus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus cloverae (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus erectocentrus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus glaucus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus mariposensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus mesae-verdae (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus nyensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus papyracanthus (I) |
|
|
Papperssklerokaktus |
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus pubispinus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus sileri (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus wetlandicus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sclerocactus wrightiae (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Strombocactus spp. (I) |
|
|
Kopalkaktussläktet |
||||||||||||||||||||
|
Turbinicarpus spp. (I) |
|
|
Småkaktussläktet |
||||||||||||||||||||
|
Uebelmannia spp. (I) |
|
|
Brasilkaktussläktet |
||||||||||||||||||||
CARYOCARACEAE |
|
|
|
Sovarinnötsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Caryocar costaricense (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
COMPOSITAE (ASTERACEAE) |
|
|
|
Korgblommiga växter |
||||||||||||||||||||
|
Saussurea costus (I) (även kallad S. lappa, Aucklandia lappa och A. costus) |
|
|
Kungsskära |
||||||||||||||||||||
CUCURBITACEAE |
|
|
|
Gurkväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Zygosicyos pubescens (II) (även kallad Xerosicyos pubescens) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Zygosicyos tripartitus (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
CUPRESSACEAE |
|
|
|
Cypressväxter |
||||||||||||||||||||
|
Fitzroya cupressoides (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Pilgerodendron uviferum (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
CYATHEACEAE |
|
|
|
Trädormbunkar |
||||||||||||||||||||
|
|
Cyathea spp. (II) #4 |
|
Cyatheasläktet |
||||||||||||||||||||
CYCADACEAE |
|
|
|
Cykasväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
CYCADACEAE spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Cycas beddomei (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
DICKSONIACEAE |
|
|
|
Trädormbunkar |
||||||||||||||||||||
|
|
Cibotium barometz (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Dicksonia spp. (II) (Endast populationerna i Amerika. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning. Även synonymerna Dicksonia berteriana, D. externa, D. sellowiana och D. stuebelii omfattas) #4 |
|
Dicksoniasläktet |
||||||||||||||||||||
DIDIEREACEAE |
|
|
|
Didiereaväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
DIDIEREACEAE spp. (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
DIOSCOREACEAE |
|
|
|
Jamsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Dioscorea deltoidea (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
DROSERACEAE |
|
|
|
Sileshårsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Dionaea muscipula (II) #4 |
|
Venusflugfälla |
||||||||||||||||||||
EBENACEAE |
|
|
|
Ebenholtsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Diospyros spp. (II) (Endast populationerna i Madagaskar. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning.) #5 |
|
Ebenholtssläktet |
||||||||||||||||||||
EUPHORBIACEAE |
|
|
|
Törelväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Euphorbia spp. (II) #4 (Endast suckulenta arter utom
|
|
Törelsläktet |
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia ambovombensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia capsaintemariensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia cremersii (I) (innefattar formen viridifolia och var. rakotozafyi) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia cylindrifolia (I) (innefattar underarten tuberifera) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia decaryi (I) (innefattar varieteterna ampanihyensis, robinsonii och sprirosticha) |
|
|
Kruseuforbia |
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia francoisii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia handiensis (II) |
|
|
Jandia-euforbia |
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia lambii (II) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia moratii (I) (innefattar varieteterna antsingiensis, bemarahensis och multiflora) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia parvicyathophora (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia quartziticola (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia stygiana (II) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Euphorbia tulearensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
FAGACEAE |
|
|
|
Bokväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Quercus mongolica (III Ryska federationen) #5 |
Mongolisk ek |
||||||||||||||||||||
FOUQUIERIACEAE |
|
|
|
Ocotilloväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Fouquieria columnaris (II) #4 |
|
Boojumträd |
||||||||||||||||||||
|
Fouquieria fasciculata (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Fouquieria purpusii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
GNETACEAE |
|
|
|
Gnetumväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Gnetum montanum (III Nepal) #1 |
|
||||||||||||||||||||
JUGLANDACEAE |
|
|
|
Valnötsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Oreomunnea pterocarpa (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
LAURACEAE |
|
|
|
Lagerväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Aniba rosaeodora (II) (även kallad A. duckei) #12 |
|
Doftrosenträd |
||||||||||||||||||||
LEGUMINOSAE (FABACEAE) |
|
|
|
Ärtväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Caesalpinia echinata (II) #10 |
|
Bresilja |
||||||||||||||||||||
|
|
Dalbergia spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) #15 |
|
Palisandersläktet |
||||||||||||||||||||
|
Dalbergia nigra (I) |
|
|
Riopalisander |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Dipteryx panamensis (III Costa Rica/Nicaragua) |
Almendro |
||||||||||||||||||||
|
|
Guibourtia demeusei (II) #15 |
|
Bubinga |
||||||||||||||||||||
|
|
Guibourtia pellegriniana (II) #15 |
|
Pellegrinbubinga |
||||||||||||||||||||
|
|
Guibourtia tessmannii (II) #15 |
|
Jättebubinga |
||||||||||||||||||||
|
|
Pericopsis elata (II) #5 |
|
Afrormosia |
||||||||||||||||||||
|
|
Platymiscium pleiostachyum (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Pterocarpus erinaceus (II) |
|
Afrikanskt kino |
||||||||||||||||||||
|
|
Pterocarpus santalinus (II) #7 |
|
Rött sandelträ |
||||||||||||||||||||
|
|
Senna meridionalis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
LILIACEAE |
|
|
|
Liljeväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Aloe spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A och Aloe vera, även kallad Aloe barbadensis, som inte är upptagen i bilagorna) #4 |
|
Aloesläktet |
||||||||||||||||||||
|
Aloe albida (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe albiflora (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe alfredii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe bakeri (I) |
|
|
Brokaloe |
||||||||||||||||||||
|
Aloe bellatula (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe calcairophila (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe compressa (I) (innefattar varieteterna paucituberculata, rugosquamosa and schistophila) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe delphinensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe descoingsii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe fragilis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe haworthioides (I) (innefattar varieteten aurantiaca) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe helenae (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe laeta (I) (innefattar varieteten maniaensis) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe parallelifolia (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe parvula (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe pillansii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe polyphylla (I) |
|
|
Spiralaloe |
||||||||||||||||||||
|
Aloe rauhii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe suzannae (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe versicolor (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aloe vossii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
MAGNOLIACEAE |
|
|
|
Magnoliaväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Magnolia liliifera var. obovata (III Nepal) #1 |
Safan |
||||||||||||||||||||
MALVACEAE |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Adansonia grandidieri (II) #16 |
|
|
||||||||||||||||||||
MELIACEAE |
|
|
|
Mahognyväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cedrela fissilis (III Bolivia, Brasilien) #5 |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cedrela lilloi (III Bolivia, Brasilien) #5 |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Cedrela odorata (III Bolivia/Brasilien. Dessutom har följande länder tagit upp sina populationer: Colombia, Guatemala och Peru) #5 |
Cigarrlådeträd |
||||||||||||||||||||
|
|
Swietenia humilis (II) #4 |
|
Stillahavsmahogny |
||||||||||||||||||||
|
|
Swietenia macrophylla (II) (Populationen i den neotropiska regionen – omfattar Central- och Sydamerika samt Karibien) #6 |
|
Hondurasmahogny |
||||||||||||||||||||
|
|
Swietenia mahagoni (II) #5 |
|
Kubamahogny |
||||||||||||||||||||
NEPENTHACEAE |
|
|
|
Kannrankeväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Nepenthes spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) #4 |
|
Kannrankor |
||||||||||||||||||||
|
Nepenthes khasiana (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Nepenthes rajah (I) |
|
|
Kungskannranka |
||||||||||||||||||||
OLEACEAE |
|
|
|
Syrenväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Fraxinus mandshurica (III Ryska federationen) #5 |
Manchurisk ask |
||||||||||||||||||||
ORCHIDACEAE |
|
|
|
Orkidéer |
||||||||||||||||||||
|
|
ORCHIDACEAE spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) (9) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
För följande orkidéarter i bilaga A gäller att groddplantor och vävnadskulturer inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning förutsatt att
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Aerangis ellisii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Cephalanthera cucullata (II) |
|
|
Sporrsyssla |
||||||||||||||||||||
|
Cypripedium calceolus (II) |
|
|
Guckusko |
||||||||||||||||||||
|
Dendrobium cruentum (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Goodyera macrophylla (II) |
|
|
Madeiraknärot |
||||||||||||||||||||
|
Laelia jongheana (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Laelia lobata (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Liparis loeselii (II) |
|
|
Gulyxne |
||||||||||||||||||||
|
Ophrys argolica (II) |
|
|
Glasögonofrys |
||||||||||||||||||||
|
Ophrys lunulata (II) |
|
|
Siciliansk ofrys |
||||||||||||||||||||
|
Orchis scopulorum (II) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Paphiopedilum spp. (I) |
|
|
Venusskosläktet |
||||||||||||||||||||
|
Peristeria elata (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Phragmipedium spp. (I) |
|
|
Mandarinorkidésläktet |
||||||||||||||||||||
|
Renanthera imschootiana (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Spiranthes aestivalis (II) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
OROBANCHACEAE |
|
|
|
Snyltrotsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Cistanche deserticola (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
PALMAE (ARECACEAE) |
|
|
|
Palmer |
||||||||||||||||||||
|
|
Beccariophoenix madagascariensis (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Dypsis decaryi (II) #4 |
|
Trekantspalm |
||||||||||||||||||||
|
Dypsis decipiens (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Lemurophoenix halleuxii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Lodoicea maldivica (III Seychellerna) #13 |
Dubbelkokosnöt |
||||||||||||||||||||
|
|
Marojejya darianii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ravenea louvelii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Ravenea rivularis (II) |
|
Bäckpalm |
||||||||||||||||||||
|
|
Satranala decussilvae (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Voanioala gerardii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
PAPAVERACEAE |
|
|
|
Vallmoväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Meconopsis regia (III Nepal) #1 |
Kungsbergvallmo |
||||||||||||||||||||
PASSIFLORACEAE |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Adenia firingalavensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Adenia olaboensis (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Adenia subsessilifolia (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
PEDALIACEAE |
|
|
|
Sesamväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Uncarina grandidieri (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Uncarina stellulifera (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
PINACEAE |
|
|
|
Tallväxter |
||||||||||||||||||||
|
Abies guatemalensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Pinus koraiensis (III Ryska federationen) #5 |
Koreatall |
||||||||||||||||||||
PODOCARPACEAE |
|
|
|
Podokarpväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
|
Podocarpus neriifolius (III Nepal) #1 |
|
||||||||||||||||||||
|
Podocarpus parlatorei (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
PORTULACACEAE |
|
|
|
Portlakväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Anacampseros spp. (II) #4 |
|
Ökenviresläktet |
||||||||||||||||||||
|
|
Avonia spp. (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Lewisia serrata (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
PRIMULACEAE |
|
|
|
Viveväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Cyclamen spp. (II) (11) #4 |
|
Cyklamensläktet |
||||||||||||||||||||
RANUNCULACEAE |
|
|
|
Ranunkelväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Adonis vernalis (II) #2 |
|
Våradonis |
||||||||||||||||||||
|
|
Hydrastis canadensis (II) #8 |
|
Blodstilla |
||||||||||||||||||||
ROSACEAE |
|
|
|
Rosväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Prunus africana (II) #4 |
|
Afrikansk lagerhägg |
||||||||||||||||||||
RUBIACEAE |
|
|
|
Mårväxter |
||||||||||||||||||||
|
Balmea stormiae (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
SANTALACEAE |
|
|
|
Sandelträdsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Osyris lanceolata (II) (Endast populationerna i Burundi, Etiopien, Kenya, Rwanda, Uganda och Förenade republiken Tanzania. Ingen annan population är upptagen i bilagorna till denna förordning.) #2 |
|
|
||||||||||||||||||||
SARRACENIACEAE |
|
|
|
Flugtrumpetväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Sarracenia spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) #4 |
|
Flugtrumpeter |
||||||||||||||||||||
|
Sarracenia oreophila (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sarracenia rubra ssp. alabamensis (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Sarracenia rubra ssp. jonesii (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
SCROPHULARIACEAE |
|
|
|
Lejongapsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Picrorhiza kurrooa (II) (innefattar inte Picrorhiza scrophulariiflora) #2 |
|
|
||||||||||||||||||||
STANGERIACEAE |
|
|
|
Stangeriaväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Bowenia spp. (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Stangeria eriopus (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
TAXACEAE |
|
|
|
Idegransväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Taxus chinensis och infraspecifika taxa av denna art (II) #2 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Taxus cuspidata och infraspecifika taxa av denna art (II) (12) #2 |
|
Japansk idegran |
||||||||||||||||||||
|
|
Taxus fuana och infraspecifika taxa av denna art (II) #2 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Taxus sumatrana och infraspecifika taxa av denna art (II) #2 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Taxus wallichiana (II) #2 |
|
|
||||||||||||||||||||
THYMELAEACEAE (AQUILARIACEAE) |
|
|
|
Tibastväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Aquilaria spp. (II) #14 |
|
Örnträdssläktet |
||||||||||||||||||||
|
|
Gonystylus spp. (II) #4 |
|
Raminsläktet |
||||||||||||||||||||
|
|
Gyrinops spp. (II) #14 |
|
|
||||||||||||||||||||
TROCHODENDRACEAE (TETRACENTRACEAE) |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Tetracentron sinense (III Nepal) #1 |
|
||||||||||||||||||||
VALERIANACEAE |
|
|
|
Vänderotsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Nardostachys grandiflora (II) #2 |
|
Nardusört |
||||||||||||||||||||
VITACEAE |
|
|
|
Vinväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Cyphostemma elephantopus (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Cyphostemma laza (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Cyphostemma montagnacii (II) |
|
|
||||||||||||||||||||
WELWITSCHIACEAE |
|
|
|
Welwitschiaväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Welwitschia mirabilis (II) #4 |
|
Welwitschia |
||||||||||||||||||||
ZAMIACEAE |
|
|
|
Zamiaväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
ZAMIACEAE spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Ceratozamia spp. (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Encephalartos spp. (I) |
|
|
Brödpalmer |
||||||||||||||||||||
|
Microcycas calocoma (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
Zamia restrepoi (I) |
|
|
|
||||||||||||||||||||
ZINGIBERACEAE |
|
|
|
Ingefärsväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Hedychium philippinense (II) #4 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Siphonochilus aethiopicus (II) (Populationerna i Moçambique, Sydafrika, Swaziland och Zimbabwe) |
|
|
||||||||||||||||||||
ZYGOPHYLLACEAE |
|
|
|
Stjärntistelväxter |
||||||||||||||||||||
|
|
Bulnesia sarmientoi (II) #11 |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Guaiacum spp. (II) #2 |
|
Pockenholtssläktet |
|
Bilaga D |
Svenskt namn |
FAUNA |
||
CHORDATA (RYGGSTRÄNGSDJUR) |
||
MAMMALIA |
|
Däggdjur |
CARNIVORA |
|
|
Canidae |
|
Hunddjur |
|
Vulpes vulpes griffithi (III Indien) §1 |
underart av rödräv |
|
Vulpes vulpes montana (III Indien) §1 |
underart av rödräv |
|
Vulpes vulpes pusilla (III Indien) §1 |
underart av rödräv |
Mustelidae |
|
Mårddjur |
|
Mustela altaica (III Indien) §1 |
Bergsvessla |
|
Mustela erminea ferghanae (III Indien) §1 |
underart av hermelin |
|
Mustela kathiah (III Indien) §1 |
Gulbukig vessla |
|
Mustela sibirica (III Indien) §1 |
Sibirisk flodiller |
DIPROTODONTIA |
|
|
Macropodidae |
|
Känguruer |
|
Dendrolagus dorianus |
Enfärgad trädkänguru |
|
Dendrolagus goodfellowi |
Goodfellows trädkänguru |
|
Dendrolagus matschiei |
Matschies trädkänguru |
|
Dendrolagus pulcherrimus |
Guldmantlad trädkänguru, gyllenmantlad trädkänguru |
|
Dendrolagus stellarum |
Seris trädkänguru |
AVES |
|
Fåglar |
ANSERIFORMES |
|
|
Anatidae |
|
Änder |
|
Anas melleri |
Mellers and |
COLUMBIFORMES |
|
|
Columbidae |
|
Duvor |
|
Columba oenops |
Marañónduva |
|
Didunculus strigirostris |
Tandduva |
|
Ducula pickeringii |
Grå kejsarduva |
|
Gallicolumba crinigera |
Mindanaomarkduva |
|
Ptilinopus marchei |
Luzonfruktduva |
|
Turacoena modesta |
Timorduva |
GALLIFORMES |
|
|
Cracidae |
|
Trädhöns |
|
Crax alector |
Svart hocko |
|
Pauxi unicornis |
Hornhocko |
|
Penelope pileata |
Vitkronad guan |
Megapodiidae |
|
Storfothöns |
|
Eulipoa wallacei |
Moluckstorfotshöna |
Phasianidae |
|
Fälthöns |
|
Arborophila gingica |
Rickettsånghöna |
|
Lophura bulweri |
Bulwerfasan |
|
Lophura diardi |
Siamesisk eldrygg |
|
Lophura inornata |
Salvadorifasan |
|
Syrmaticus reevesii §2 |
Kungsfasan |
PASSERIFORMES |
|
|
Bombycillidae |
|
Sidensvansar |
|
Bombycilla japonica |
Amursidensvans |
Corvidae |
|
Kråkfåglar |
|
Cyanocorax caeruleus |
Azurskrika |
|
Cyanocorax dickeyi |
Durangoskrika |
Cotingidae |
|
Kotingor |
|
Procnias nudicollis |
Nakenstrupig klockkotinga |
Emberizidae |
|
Fältsparvar |
|
Dacnis nigripes |
Svartbent daknis |
|
Sporophila falcirostris |
Bambufrösparv |
|
Sporophila frontalis |
Vitpannad fröfink |
|
Sporophila hypochroma |
Rostkindad fröfink |
|
Sporophila palustris |
Kärrfröfink |
Estrildidae |
|
Astrilder |
|
Amandava amandava |
Röd tigerfink |
|
Cryptospiza reichenovii |
Rödmaskad bergastrild |
|
Erythrura coloria |
Mindanaoamadin |
|
Erythrura viridifacies |
Grön amadin |
|
Estrilda quartinia (säljs ofta under namnet Estrilda melanotis) |
Grönryggig astrild |
|
Hypargos niveoguttatus |
Rödstrupig droppastrild |
|
Lonchura griseicapilla |
Pärlhalsmunia |
|
Lonchura punctulata |
Fjällig munia |
|
Lonchura stygia |
Svart munia |
Fringillidae |
|
Finkar |
|
Carduelis ambigua |
Svarthuvad grönfink |
|
Carduelis atrata |
Svartsiska |
|
Kozlowia roborowskii |
Roborovskijrosenfink |
|
Pyrrhula erythaca |
Gråhuvad domherre |
|
Serinus canicollis |
Grånackad siska |
|
Serinus citrinelloides hypostictus (säljs ofta under namnet Serinus citrinelloides |
Gråkindad siska |
Icteridae |
|
Trupialer |
|
Sturnella militaris |
Soldatängstrupial |
Muscicapidae |
|
Flugsnappare m.fl. |
|
Cochoa azurea |
Javacochoa |
|
Cochoa purpurea |
Purpurcochoa |
|
Garrulax formosus |
Rödvingad fnittertrast |
|
Garrulax galbanus |
Gulstrupig fnittertrast |
|
Garrulax milnei |
Rödstjärtad fnittertrast |
|
Niltava davidi |
Koboltniltava |
|
Stachyris whiteheadi |
Brunmaskad trädtimalia |
|
Swynnertonia swynnertoni (även kallad Pogonicichla swynnertoni) |
Halvmåneskvätta |
|
Turdus dissimilis |
Svartbröstad trast |
Pittidae |
|
Juveltrastar |
|
Pitta nipalensis |
Blånackad juveltrast |
|
Pitta steerii |
Azurjuveltrast |
Sittidae |
|
Nötväckor |
|
Sitta magna |
Jättenötväcka |
|
Sitta yunnanensis |
Yunnannötväcka |
Sturnidae |
|
Starar |
|
Lamprotornis regius |
Guldbröstad glansstare |
|
Mino dumontii |
Papuastare |
|
Sturnus erythropygius |
Andamanstare |
REPTILIA |
|
Kräldjur |
SAURIA |
|
|
Agamidae |
|
Agamer |
|
Physignathus cocincinus |
Asiatisk vattenagam |
Gekkonidae |
|
Geckoödlor |
|
Rhacodactylus auriculatus |
Knölig kaledoniengecko |
|
Rhacodactylus ciliatus |
Fransig kaledoniengecko |
|
Rhacodactylus leachianus |
Jättelik kaledoniengecko |
|
Teratoscincus microlepis |
|
|
Teratoscincus scincus |
|
Gerrhosauridae |
|
Gördelödlor |
|
Zonosaurus karsteni |
Karstens madagaskargördelödla |
|
Zonosaurus quadrilineatus |
Fyrbandad madagaskargördelödla |
Iguanidae |
|
Leguaner |
|
Ctenosaura quinquecarinata |
|
Scincidae |
|
Skinkar |
|
Tribolonotus gracilis |
Krokodilskink |
|
Tribolonotus novaeguineae |
Hjälmhuvudskink |
SERPENTES |
|
|
Colubridae |
|
Snokar |
|
Elaphe carinata §1 |
Taiwanesisk stinksnok |
|
Elaphe radiata §1 |
Strålråttsnok |
|
Elaphe taeniura §1 |
Asiatisk klättersnok |
|
Enhydris bocourti §1 |
Bocourts vattensnok |
|
Homalopsis buccata §1 |
Boavattenorm, maskerad vattensnok |
|
Langaha nasuta |
Bladnosorm |
|
Leioheterodon madagascariensis |
Menaranasnok |
|
Ptyas korros §1 |
Indisk råttsnok |
|
Rhabdophis subminiatus §1 |
Rödnackad kölryggssnok |
Hydrophiidae |
|
Havsormar |
|
Lapemis curtus (innefattar Lapemis hardwickii) §1 |
Taggfjällshavsorm |
Viperidae |
|
Huggormar |
|
Calloselasma rhodostoma §1 |
Malajisk näsgropsvipera |
AMPHIBIA |
|
Groddjur |
ANURA |
|
Stjärtlösa groddjur |
Dicroglossidae |
|
Grodor |
|
Limnonectes macrodon |
Javanesisk jätteflodgroda |
Hylidae |
|
Lövgrodor |
|
Phyllomedusa sauvagii |
Apgroda |
Leptodactylidae |
|
Tandpaddor |
|
Leptodactylus laticeps |
Rödfläckig grävgroda |
Ranidae |
|
Grodor |
|
Pelophylax shqiperica |
Albansk sjögroda |
CAUDATA |
|
(=URODELA) Stjärtgroddjur |
Hynobiidae |
|
Vinkelsalamandrar |
|
Ranodon sibiricus |
Semirekisk salamander |
Plethodontidae |
|
Lunglösa salamandrar |
|
Bolitoglossa dofleini |
Slungtungad salamander |
Salamandridae |
|
Salamandrar |
|
Cynops ensicauda |
Svärdsvansad vattensalamander |
|
Echinotriton andersoni |
Japansk krokodilvattensalamander |
|
Laotriton laoensis |
Paddelsvanssalamander |
|
Liangshantriton taliangensis |
|
|
Paramesotriton spp. (Utom den art som är upptagen i bilaga B) |
Vårtsalamandrar |
|
Tylototriton spp. |
Krokodilvattensalamandrar |
ACTINOPTERYGII |
|
Strålfeniga fiskar |
PERCIFORMES |
|
|
Apogonidae |
|
|
|
Pterapogon kauderni |
|
ARTHROPODA (LEDDJUR) |
||
INSECTA |
|
Insekter |
LEPIDOPTERA |
|
Fjärilar |
Papilionidae |
|
Riddarfjärilar |
|
Baronia brevicornis |
|
|
Papilio grosesmithi |
|
|
Papilio maraho |
|
MOLLUSCA (BLÖTDJUR) |
||
GASTROPODA |
|
|
Haliotidae |
|
|
|
Haliotis midae |
Havsöron |
FLORA |
||
AGAVACEAE |
|
Agaveväxter |
|
Calibanus hookeri |
|
|
Dasylirion longissimum |
|
ARACEAE |
|
Kallaväxter |
|
Arisaema dracontium |
Stor kobrakalla |
|
Arisaema erubescens |
Elegant kobrakalla |
|
Arisaema galeatum |
Hjälmkobrakalla |
|
Arisaema nepenthoides |
Stolt kobrakalla |
|
Arisaema sikokianum |
Klubbkobrakalla |
|
Arisaema thunbergii var. urashima |
|
|
Arisaema tortuosum |
Krok-kobrakalla |
|
Biarum davisii ssp. marmarisense |
|
|
Biarum ditschianum |
|
COMPOSITAE (ASTERACEAE) |
|
Korgblommiga växter |
|
Arnica montana §3 |
Slåttergubbe |
|
Othonna cacalioides |
|
|
Othonna clavifolia |
|
|
Othonna hallii |
|
|
Othonna herrei |
|
|
Othonna lepidocaulis |
|
|
Othonna retrorsa |
|
ERICACEAE |
|
Ljungväxter |
|
Arctostaphylos uva-ursi §3 |
Mjölon |
GENTIANACEAE |
|
Gentianaväxter |
|
Gentiana lutea §3 |
Gullgentiana |
LILIACEAE |
|
Liljeväxter |
|
Trillium pusillum |
Dvärgtreblad |
|
Trillium rugelii |
|
|
Trillium sessile |
Paddtreblad |
LYCOPODIACEAE |
|
Lummerväxter |
|
Lycopodium clavatum §3 |
Mattlummer |
MELIACEAE |
|
Mahognyväxter |
|
Cedrela montana §4 |
|
|
Cedrela oaxacensis §4 |
|
|
Cedrela salvadorensis §4 |
|
|
Cedrela tonduzii §4 |
|
MENYANTHACEAE |
|
Vattenklöverväxter |
|
Menyanthes trifoliata §3 |
Vattenklöver |
PARMELIACEAE |
|
Färglavsfamiljen |
|
Cetraria islandica §3 |
Islandslav |
PASSIFLORACEAE |
|
Passionsblommeväxter |
|
Adenia glauca |
|
|
Adenia pechuelli |
|
PEDALIACEAE |
|
Sesamväxter |
|
Harpagophytum spp. §3 |
Harpagoörtssläktet |
PORTULACACEAE |
|
Portlakväxter |
|
Ceraria carrissoana |
Angolansk vaxportlak |
|
Ceraria fruticulosa |
Fåblommig vaxportlak |
SELAGINELLACEAE |
|
Mosslummerväxter |
|
Selaginella lepidophylla |
Falsk jerikoros |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
(2) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
(3) Uteslutande för syftet att möjliggöra internationell handel med fiber från vikunja (Vicugna vicugna) och produkter av sådana, och endast om fibern härrör från klippning av levande vikunjor. Handel med produkter som tillverkats av fibern får endast ske i enlighet med följande bestämmelser:
a) |
Varje person eller enhet som bearbetar vikunjafiber för att tillverka tyg och klädesplagg ska begära tillstånd från de berörda myndigheterna i ursprungslandet [ursprungsländer: de länder där arten förekommer, dvs. Argentina, Bolivia, Chile, Ecuador och Peru] att använda formuleringen, märket eller logotypen ”vicuña ursprungsland” som antagits av de av artens utbredningsstater som är signatärer i konventionen för bevarande och förvaltning av vikunjan. |
b) |
Tyger eller klädesplagg som släpps ut på marknaden ska vara märkta eller identifierade i enlighet med följande bestämmelser:
|
c) |
För internationell handel med hantverksprodukter framställda av levandeklippt vikunjafiber och tillverkade inom artens utbredningsstater, ska formuleringen, märket eller logotypen VICUÑA [URSPRUNGSLAND] – ARTESANÍA som anges nedan användas: |
d) |
Om levandeklippt vikunjafiber från flera ursprungsländer används för tillverkningen av tyg och klädesplagg, ska formuleringen, märket eller logotypen för vart och ett av ursprungsländerna anges, i enlighet med punkterna b.i och b.ii. |
e) |
Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna i bilaga I och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed. |
(4) Alla arter är upptagna i bilaga II till konventionen utom Balaena mysticetus, Eubalaena spp., Balaenoptera acutorostrata (med undantag av den västgrönländska populationen), Balaenoptera bonaerensis, Balaenoptera borealis, Balaenoptera edeni, Balaenoptera musculus, Balaenoptera physalus, Megaptera novaeangliae, Orcaella brevirostris, Sotalia spp., Sousa spp., Eschrichtius robustus, Lipotes vexillifer, Caperea marginata, Neophocaena asiaeorientalis, Neophocaena phocaenoides, Phocoena sinus, Physeter catodon, Platanista spp., Berardius spp. och Hyperoodon spp. som är upptagna i bilaga I. Exemplar av de arter som är upptagna i bilaga II till konventionen, inklusive varor och produkter utom köttprodukter för kommersiella ändamål, som befolkningen på Grönland fångar enligt licens utfärdad av behörig myndighet, ska hanteras som tillhörande bilaga B. En årlig noll-exportkvot ska gälla för levande exemplar från Svartahavspopulationen av Tursiops truncatus som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.
(5) Populationerna i Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe (upptagna i bilaga B):
Uteslutande för att möjliggöra a) handel med jakttroféer för icke-kommersiella ändamål, b) handel med levande djur till lämpliga och godtagbara destinationer som definieras i Res. Conf. 11.20 för Botswana och Zimbabwe och för in situ-bevarandeprogram för Namibia och Sydafrika, c) handel med hudar, d) handel med hår, e) handel med lädervaror för kommersiella eller icke-kommersiella ändamål för Botswana, Namibia och Sydafrika och för icke-kommersiella ändamål för Zimbabwe, f) handel med individuellt märkta och certifierade ”ekipa” insatta i färdiga smycken för icke-kommersiella ändamål för Namibia och snidat elfenben för icke-kommersiella ändamål för Zimbabwe, g) handel med registrerat obearbetat elfenben (för Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe hela betar och delar av betar) och som uppfyller följande villkor: i) Det får endast komma från registrerade statligt ägda lager, med ursprung i staten (exklusive beslagtaget elfenben och elfenben av okänt ursprung). ii) Handeln är begränsad till handelspartner som av CITES-sekretariatet, i samråd med ständiga kommittén, har bekräftats ha en adekvat nationell lagstiftning och inhemsk handelskontroll för att säkerställa att det importerade elfenbenet inte kommer att återexporteras och kommer att förvaltas enligt kraven i Res. Conf. 10.10 (Rev. CoP14) om inhemsk tillverkning och handel. iii) Ingen internationell handel ska tillåtas innan CITES-sekretariatet har kontrollerat de framtida importländerna och de registrerade statligt ägda lagren. iv) Obearbetat elfenben enligt det villkor om försäljning av registrerade statligt ägda elfenbenslager som fastställdes vid CoP12, dvs. 20 000 kg (Botswana), 10 000 kg (Namibia) och 30 000 kg (Sydafrika). v) Utöver de kvantiteter som fastställdes vid CoP12 får statligt ägt elfenben från Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe, registrerat senast den 31 januari 2007 och kontrollerat av CITES-sekretariatet, handlas och avsändas, med elfenben enligt punkt g iv i en enda försäljning per destination under strikt överinseende av CITES-sekretariatet. vi) Intäkterna från handeln får användas endast för bevarande av elefanter och program för bevarande och utveckling av samhällen i eller i anslutning till elefanternas utbredningsområde. vii) handel med de extra kvantiteter som anges i punkt g v får ske först efter det att ständiga kommittén har beslutat att ovanstående villkor har uppfyllts. h) Inga ytterligare förslag om att tillåta handel med elfenben från elefantpopulationer som redan är upptagna i bilaga B får lämnas till partskonferensen under perioden från CoP14 fram till nio år från och med dagen för den enda försäljning av elfenben som ska ske enligt bestämmelserna i punkterna g i, g ii, g iii, g vi och g vii). Dessutom ska sådana förslag i framtiden behandlas i enlighet med besluten 14.77 och 14.78 (rev. CoP15). Ständiga kommittén kan på förslag från CITES-sekretariatet besluta att denna handel ska upphöra delvis eller helt och hållet om de exporterande eller de importerande länderna inte uppfyller bestämmelserna, eller om det finns bevis för att handeln har skadlig inverkan på andra elefantpopulationer. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna i bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.
(6) Följande omfattas inte av förordningens bestämmelser
|
Fossiler. |
|
Korallsand, dvs. material som helt eller delvis består av finkrossade fragment av döda koraller som är högst 2 mm i diameter, ej identifierbart på släktesnivå, och som också kan innehålla bland annat rester av foraminiferer, skal från blöt- och kräftdjur samt kalkalger. |
|
Korallfragment (bland annat korallgrus och -bitar), dvs. lösa fragment av sönderbrutna döda grenkoraller och annat material med en diameter mellan 2 och 30 mm, ej identifierbart på släktesnivå. |
(7) Handel med exemplar med källkod A tillåts endast om de exemplar som omfattas av handeln besitter katafyller.
(8) Artificiellt förökade exemplar av nedanstående hybrider och/eller sorter omfattas inte av förordningens bestämmelser:
|
Hatiora x graeseri |
|
Schlumbergera x buckleyi |
|
Schlumbergera russelliana x Schlumbergera truncata |
|
Schlumbergera orssichiana x Schlumbergera truncata |
|
Schlumbergera opuntioides x Schlumbergera truncata |
|
Schlumbergera truncata (sorter) |
|
Cactaceae spp. färgmutanter som saknar klorofyll, ympade på följande växter: Harrisia‘Jusbertii’, Hylocereus trigonus eller Hylocereus undatus |
|
Opuntia microdasys (sorter) |
(9) Artificiellt förökade hybrider av Cymbidium, Dendrobium, Phalaenopsis and Vanda omfattas inte av förordningens bestämmelser om de lätt kan kännas igen som artificiellt förökade och inte visar några tecken på att ha tagits från naturen, såsom mekaniska skador eller kraftig uttorkning till följd av insamling, oregelbunden växt och olikartad storlek och form inom ett taxon eller ett parti, alger eller andra epifytiska organismer på blad eller skador av insekter eller andra skadeorganismer och
a) |
exemplar som transporteras i icke-blommande tillstånd ska handlas i partier som utgörs av enskilda behållare (t.ex. kartonger, askar, lådor eller enskilda hyllor i CC-containrar) med minst 20 plantor av samma hybrid i varje, plantorna i varje behållare ska uppvisa en hög grad av enhetlighet och sundhet, och partiet ska åtföljas av dokumentation, exempelvis en faktura, som tydligt anger antalet plantor av varje hybrid, eller |
b) |
exemplar som transporteras i blommande tillstånd, med minst en fullt utslagen blomma per exemplar, gäller inget minsta antal exemplar per parti, men exemplaren ska vara yrkesmässigt behandlade för kommersiell detaljhandelsförsäljning, t.ex. märkta med tryckta etiketter eller förpackade i tryckta förpackningar med uppgift om hybridens namn och land för slutbehandling. Uppgifterna ska vara klart synliga och lätta att kontrollera. Växter som inte klart uppfyller villkoren för undantag ska åtföljas av lämplig CITES-dokumentation. |
(10) Kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 av den 4 maj 2006 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EUT L 166, 19.6.2006, s. 1).
(11) Artificiellt förökade exemplar av sorter av Cyclamen persicum omfattas inte av förordningens bestämmelser. Detta undantag gäller dock inte de exemplar som säljs eller köps som vilande rotknölar.
(12) Artificiellt förökade hybrider och sorter av Taxus cuspidata, levande, i krukor eller andra små behållare, där varje parti åtföljs av en etikett eller ett dokument med uppgift om namn för taxon eller taxa och texten ”artificiellt förökad”, omfattas inte av förordningens bestämmelser.
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/99 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/161
av den 31 januari 2017
om rättelse av den franska språkversionen av kommissionens förordning (EU) nr 139/2014 om krav och administrativa rutiner för flygplatser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (1), särskilt artikel 8a.5, och
av följande skäl:
(1) |
Felaktigheter förekommer i den franska språkversionen av kommissionens förordning (EU) nr 139/2014 (2) om krav och administrativa rutiner för flygplatser. En rättelse är därför nödvändig av den franska språkversionen av bilagorna II och IV till den förordningen. Övriga språkversioner påverkas inte. |
(2) |
Förordning (EU) nr 139/2014 bör därför rättas i enlighet med detta. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 65 i förordning (EG) nr 216/2008. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
(Gäller endast den franska språkversionen.)
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 79, 19.3.2008, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EU) nr 139/2014 av den 12 februari 2014 om krav och administrativa rutiner för flygplatser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 (EUT L 44, 14.2.2014, s. 1).
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/101 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/162
av den 31 januari 2017
om avdrag från fångstkvoterna för vissa bestånd för 2016 på grund av överfiske av andra bestånd under tidigare år och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/2226 om avdrag från fångstkvoterna för vissa bestånd för 2016 på grund av överfiske under tidigare år
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (1), särskilt artikel 105.1, 105.2, 105.3 och 105.5, och
av följande skäl:
(1) |
Fångstkvoterna för 2015 fastställdes i följande förordningar:
|
(2) |
Fångstkvoterna för 2016 fastställdes i följande förordningar:
|
(3) |
När kommissionen konstaterar att en medlemsstat har överskridit de fångstkvoter som medlemsstaten har tilldelats ska kommissionen i enlighet med artikel 105.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 göra avdrag från den medlemsstatens framtida fångstkvoter. |
(4) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2226 (9) fastställs avdrag från fångstkvoterna för vissa bestånd för 2016 på grund av överfiske under tidigare år. |
(5) |
För vissa medlemsstater kunde dock inga avdrag från kvoterna för överfiskade bestånd göras genom genomförandeförordning (EU) 2016/2226, eftersom medlemsstaterna inte tilldelats några kvoter för de aktuella bestånden för 2016. |
(6) |
I artikel 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009 föreskrivs det att om avdrag inte kan göras från det överfiskade beståndet under året efter överfisket på grund av att den berörda medlemsstaten saknar tillgång till en kvot, får avdrag göras från kvoter för andra bestånd i samma geografiska område eller med samma marknadsvärde. Enligt kommissionens meddelande 2012/C-72/07 (10) bör avdragen i första hand göras från kvoterna för bestånd som fiskas av samma flotta som överskred kvoten, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att undvika utkast i blandade fisken. |
(7) |
I vissa fall blev det genom utbyten av fiskemöjligheter i enlighet med artikel 16.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (11) möjligt att göra partiella avdrag från samma bestånd inom ramen för genomförandeförordning (EU) 2016/2226. De återstående avdragen bör göras från kvoter för andra bestånd i enlighet med artikel 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009. |
(8) |
De berörda medlemsstaterna har konsulterats med avseende på de föreslagna avdragen från kvoter som tilldelats för andra bestånd än de som överfiskats. |
(9) |
Under 2015 överfiskade Spanien sin kvot för rockor i unionens vatten i Ices-delområdena VIII och IX (SRX/89-C). Genom en skrivelse av den 30 september 2016 begärde Spanien att avdraget skulle fördelas på två år. Denna begäran kan godtas mot bakgrund av den information som lämnats och med tanke på att en betydande kvotförlust skulle leda till alltför stora utkast av den berörda arten i enlighet med punkt 3.b i meddelande 2012/C 72/07. |
(10) |
När det gäller tobisfiskar i Ices-sektionerna IIa och IIIa och Ices-delområde IV måste det göras avdrag eftersom Danmark under 2015 överskred sin totala tillåtna fångstmängd i unionens vatten i förvaltningsområde 1 enligt definitionen i bilaga IID till förordning (EU) 2015/104. Under 2016 har minimala fångster av tobisfiskar tillåtits i dessa vatten för att övervaka abundansen av tobisfiskar. Med dessa avdrag är det dock omöjligt att upprätthålla det övervakningssystem (12) som Internationella havsforskningsrådet (Ices) rekommenderar för förvaltningen av tobisfiskar. Avdrag för de kvoter som Danmark överfiskat under 2015 i detta område bör därför göras för tobisfiskar i förvaltningsområde 3. |
(11) |
Vissa av de avdrag som krävs enligt genomförandeförordning (EU) 2016/2226 verkar dessutom vara större än de anpassade tillgängliga kvoterna för 2016 och därför kan inte fullständiga avdrag göras under det året. Enligt meddelande 2012/C-72/07 bör de återstående avdragen göras från de anpassade kvoter som finns tillgängliga för de följande åren tills den överskridna mängden har återbördats. |
(12) |
Genomförandeförordning (EU) 2016/2226 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De fångstkvoter som fastställs i förordningarna (EU) nr 1367/2014, (EU) 2015/2072, (EU) 2016/72 och (EU) 2016/73 för 2016 och som avses i bilaga I till den här förordningen ska minskas genom tillämpning av de avdrag från alternativa bestånd som anges i samma bilaga.
Artikel 2
Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2016/2226 ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.
(2) Rådets förordning (EU) nr 1221/2014 av den 10 november 2014 om fastställande för 2015 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och om ändring av förordningarna (EU) nr 43/2014 och (EU) nr 1180/2013 (EUT L 330, 15.11.2014, s. 16).
(3) Rådets förordning (EU) nr 1367/2014 av den 15 december 2014 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2015 och 2016 (EUT L 366, 20.12.2014, s. 1).
(4) Rådets förordning (EU) 2015/104 av den 19 januari 2015 om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten, om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 och om upphävande av förordning (EU) nr 779/2014 (EUT L 22, 28.1.2015, s. 1).
(5) Rådets förordning (EU) 2015/106 av den 19 januari 2015 om fastställande för 2015 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet (EUT L 19, 24.1.2015, s. 8).
(6) Rådets förordning (EU) 2015/2072 av den 17 november 2015 om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och om ändring av förordningarna (EU) nr 1221/2014 och (EU) 2015/104 (EUT L 302, 19.11.2015, s. 1).
(7) Rådets förordning (EU) 2016/72 av den 22 januari 2016 om fastställande för år 2016 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2015/104 (EUT L 22, 28.1.2016, s. 1).
(8) Rådets förordning (EU) 2016/73 av den 18 januari 2016 om fastställande av fiskemöjligheter för 2016 för vissa fiskbestånd i Svarta havet (EUT L 16, 23.1.2016, s. 1).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2226 av den 9 december 2016 om avdrag från fångstkvoterna för vissa bestånd för 2016 på grund av överfiske under tidigare år (EUT L 336, 10.12.2016, s. 28).
(10) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för avdrag från kvoter enligt artikel 105.1, 105.2 och 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009 (2012/C-72/07) (EUT C 72, 10.3.2012, s. 27).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).
(12) http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Expert%20Group%20Report/acom/2016/HAWG/13%20HAWG%20Report%202016%20-%20Sec%2011%20Sandeel%20in%20Division%203.a%20and%20Subarea%204.pdf
BILAGA I
Avdrag från kvoter för alternativa bestånd
Medlemsstat |
Artkod |
Områdeskod |
Artnamn |
Områdesnamn |
Tillåtna landningar 2015 (total anpassad kvantitet i kg) (1) |
Totala fångster 2015 (kvantitet i kg) |
Kvotutnyttjande (%) |
Överfiske knutet till tillåten landning (kvantitet i kg) |
Multiplikationsfaktor (2) |
Återstående avdrag från tidigare år (5) (kvantitet i kg) |
Avdrag 2016 (kvantitet i kg) |
Avdrag som redan gjorts under 2016 från samma bestånd (kvantitet i kg) (6) |
Återstående kvantitet som ska dras av från alternativa bestånd (i kg) |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
(5) |
(6) |
(7) |
(8) |
(9) |
(10) |
(11) |
(12) |
(13) |
(14) |
(15) |
|
||||||||||||||
DK |
DGS |
03A-C. |
Pigghaj |
Unionens vatten i IIIa |
0 |
3 840 |
Ej tillämpligt |
3 840 |
1,00 |
/ |
/ |
3 840 |
0 |
3 840 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
DK |
NEP |
3A/BCD |
Havskräfta |
IIIa; unionens vatten i delområdena 22–32 |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
3 840 |
|
||||||||||||||
DK |
DGS |
2AC4-C |
Pigghaj |
Unionens vatten i IIa och IV |
0 |
1 540 |
Ej tillämpligt |
1 540 |
1,00 |
/ |
/ |
1 540 |
0 |
1 540 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
DK |
NEP |
2AC4-C |
Havskräfta |
Unionens vatten i IIa och IV |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
1 540 |
|
||||||||||||||
DK |
NOP |
04-N. |
Vitlinglyra |
Norska vatten i IV |
0 |
28 270 |
Ej tillämpligt |
28 270 |
1,00 |
/ |
/ |
28 270 |
0 |
28 270 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
DK |
NOP |
2A3A4. |
Vitlinglyra |
IIIa; Unionens vatten i IIa och IV |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
28 270 |
|
||||||||||||||
ES |
BUM |
ATLANT |
Blå marlin |
Atlanten |
20 360 |
134 082 |
658,56 % |
113 722 |
2,0 |
A |
172 878 |
514 044 |
0 |
514 044 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
ES |
SWO |
AN05N |
Svärdfisk |
Atlanten norr om 5° N |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
514 044 |
|
||||||||||||||
ES |
GHL |
1N2AB. |
Liten hälleflundra |
Norska vatten i I och II |
0 |
24 239 |
Ej tillämpligt |
24 239 |
1,00 |
A |
/ |
36 359 |
0 |
36 359 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
ES |
POK |
1N2AB. |
Gråsej |
Norska vatten i I och II |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
36 359 |
|
||||||||||||||
FR |
GHL |
1N2AB. |
Liten hälleflundra |
Norska vatten i I och II |
2 000 |
7 957 |
397,85 % |
5 957 |
1,00 |
/ |
/ |
5 957 |
0 |
5 957 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
FR |
OTH |
1N2AB. |
Övriga arter |
Norska vatten i I och II |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
5 957 |
|
||||||||||||||
NL |
ANE |
08. |
Ansjovis |
VIII |
0 |
12 493 |
Ej tillämpligt |
12 493 |
1,00 |
/ |
/ |
12 493 |
0 |
12 493 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
NL |
WHB |
1X14 |
Blåvitling |
Unionens vatten och internationella vatten i I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, VIIIb, VIIId, VIIIe, XII och XIV |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
12 493 |
|
||||||||||||||
NL |
HKE |
3A/BCD |
Kummel |
IIIa; unionens vatten i delområdena 22–32 |
0 |
1 575 |
Ej tillämpligt |
1 575 |
1,00 |
A+C (7) |
/ |
2 363 |
0 |
2 363 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
NL |
HKE |
2AC4-C |
Kummel |
Unionens vatten i IIa och IV |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
2 363 |
|
||||||||||||||
NL |
WHG |
56–14 |
Vitling |
VI; unionens vatten och internationella vatten i Vb; internationella vatten i XII och XIV |
0 |
11 475 |
Ej tillämpligt |
11 475 |
1,00 |
/ |
/ |
11 475 |
0 |
11 475 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
NL |
HKE |
8ABDE. |
Kummel |
VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
11 475 |
|
||||||||||||||
PT |
GHL |
1N2AB. |
Liten hälleflundra |
Norska vatten i I och II |
0 |
6 098 |
Ej tillämpligt |
6 098 |
1,00 |
/ |
/ |
6 098 |
0 |
6 098 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
PT |
RED |
1N2AB. |
Kungsfiskar |
Norska vatten i I och II |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
6 098 |
|
||||||||||||||
PT |
POK |
1N2AB. |
Gråsej |
Norska vatten i I och II |
9 700 |
9 690 |
99,90 |
- 10 |
/ |
/ |
145 616 |
145 606 |
53 |
145 553 |
Avdrag ska göras från följande bestånd |
||||||||||||||
PT |
RED |
1N2AB. |
Kungsfiskar |
Norska vatten i I och II |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
/ |
145 553 |
(1) Kvoter tillgängliga för en medlemsstat enligt relevanta förordningar om fiskemöjligheter efter beaktande av utbyte av fiskemöjligheter enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, kvotöverföringar från 2014 till 2015 enligt artikel 4.2 i rådets förordning (EG) nr 847/96 (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3), artikel 5a i förordning (EU) nr 1221/2014, artikel 18a i förordning (EU) 2015/104 (EUT L 22, 28.1.2015, s. 1) eller omfördelning och avdrag från fiskemöjligheter enligt artiklarna 37 och 105 i förordning (EG) nr 1224/2009.
(2) I enlighet med artikel 105.2 i förordning (EG) nr 1224/2009. Ett avdrag motsvarande överfisket * 1,00 ska göras vid allt överfiske på högst 100 ton.
(3) I enlighet med artikel 105.3 i förordning (EG) nr 1224/2009 och förutsatt att överfisket överstiger 10 %.
(4) Bokstaven ”A” anger att en ytterligare multiplikationsfaktor på 1,5 har tillämpats till följd av kontinuerligt överfiske under 2013, 2014 och 2015. Bokstaven ”C” anger att en ytterligare multiplikationsfaktor på 1,5 har tillämpats eftersom beståndet omfattas av en flerårig plan.
(5) Återstående kvantiteter som inte kunde dras av under 2015 i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1801 (EUT L 263, 8.10.2015, s. 19) i dess ändrade lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2404 (EUT L 333, 19.12.2015, s. 73), eftersom det saknades eller inte fanns tillräckliga tillgängliga kvoter.
(6) Kvantiteter som kunde dras av från samma bestånd tack vare utbyte av fiskemöjligheter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013.
(7) Ytterligare multiplikationsfaktorer är inte är kumulativa och används bara en gång.
BILAGA II
Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2016/2226 ska ersättas med följande:
”BILAGA
Avdrag från kvoterna för bestånd som överfiskats
Medlemsstat |
Artkod |
Områdeskod |
Artnamn |
Områdesnamn |
Ursprunglig kvot 2015 (i kg) |
Tillåtna landningar 2015 (total anpassad kvantitet i kg) (1) |
Totala fångster 2015 (kvantitet i kg) |
Kvotutnyttjande för tillåtna landningar (%) |
Överfiske knutet till tillåten landning (kvantitet i kg) |
Multiplikationsfaktor (2) |
Återstående avdrag från tidigare år (5) (kvantitet i kg) |
Avdrag att göra 2016 (kvantitet i kg) (6) |
Avdrag som redan gjorts under 2016 (kvantitet i kg) (7) |
Avdrag som ska göras 2017 och efterföljande år (kvantitet i kg) |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
(5) |
(6) |
(7) |
(8) |
(9) |
(10) |
(11) |
(12) |
(13) |
(14) |
(15) |
(16) |
BE |
SOL |
24-C. |
Tunga |
Unionens vatten i IIa och IV |
991 000 |
929 510 |
939 590 |
101,08 |
10 080 |
/ |
/ |
/ |
10 080 |
10 080 |
/ |
BE |
SRX |
07D. |
Rockor |
Unionens vatten i VIId |
72 000 |
70 511 |
69 495 |
98,56 |
– 1 016 |
/ |
/ |
1 097 |
81 |
81 |
/ |
BE |
SRX |
2AC4-C |
Rockor |
Unionens vatten i IIa och IV |
211 000 |
245 500 |
256 147 |
104,34 |
10 647 |
/ |
/ |
/ |
10 647 |
10 647 |
/ |
BE |
SRX |
67AKXD |
Rockor |
Unionens vatten i VIa, VIb, VIIa–c och VIIe–k |
725 000 |
915 262 |
918 243 |
100,33 |
2 981 |
/ |
/ |
/ |
2 981 |
2 981 |
/ |
DE |
T/B |
2AC4-C |
Piggvar/Slätvar |
Unionens vatten i IIa och IV |
186 000 |
349 000 |
350 186 |
100,34 |
1 186 |
/ |
/ |
/ |
1 186 (12) |
1 186 |
/ |
DK |
COD |
03AN. |
Torsk |
Skagerrak |
3 336 000 |
3 223 407 |
3 349 360 |
103,91 |
125 923 |
/ |
(C) (8) |
/ |
125 923 |
125 923 |
/ |
DK |
DGS |
03A-C. |
Pigghaj |
Unionens vatten i IIIa |
0 |
0 |
3 840 |
Ej tillämpligt |
3 840 |
1,00 |
/ |
/ |
3 840 |
3 840 |
/ |
DK |
DGS |
2AC4-C |
Pigghaj |
Unionens vatten i IIa och IV |
0 |
0 |
1 540 |
Ej tillämpligt |
1 540 |
1,00 |
/ |
/ |
1 540 |
1 540 |
/ |
DK |
HER |
03A-BC |
Sill |
IIIa |
5 692 000 |
5 770 000 |
6 056 070 |
104,96 |
286 070 |
/ |
/ |
/ |
286 070 |
286 070 |
/ |
DK |
NOP |
04-N. |
Vitlinglyra |
Norska vatten i IV |
0 |
0 |
28 270 |
Ej tillämpligt |
28 270 |
1,00 |
/ |
/ |
28 270 |
28 270 |
/ |
DK |
SAN |
234_1 |
Tobisfiskar |
Unionens vatten i förvaltningsområde 1 för tobisfiskar |
125 459 000 |
115 924 000 |
130 977 950 |
112,99 |
15 053 950 |
1,2 |
/ |
/ |
18 064 740 |
18 064 740 (14) |
/ |
DK |
SAN |
234_6 |
Tobisfiskar |
Unionens vatten i förvaltningsområde 6 för tobisfiskar |
206 000 |
219 000 |
228 860 |
104,50 |
9 860 |
/ |
/ |
/ |
9 860 |
9 860 |
/ |
ES |
ALF |
3X14- |
Beryxar |
Unionens vatten och internationella vatten i III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XII och XIV |
67 000 |
80 045 |
62 544 |
78,13 |
– 9 496 (9) |
/ |
/ |
16 159 |
6 663 |
5 846 |
817 |
ES |
ANE |
08. |
Ansjovis |
VIII |
22 500 000 |
22 923 784 |
24 068 471 |
104,99 |
1 144 687 |
/ |
/ |
/ |
1 144 687 |
1 144 687 |
/ |
ES |
BSF |
8910- |
Dolkfisk |
Unionens vatten och internationella vatten i VIII, IX och X |
12 000 |
30 050 |
110 |
0,37 |
– 26 936 (10) |
/ |
/ |
29 639 |
2 703 |
0 |
2 703 |
ES |
BUM |
ATLANT |
Blå marlin |
Atlanten |
10 360 |
20 360 |
134 082 |
658,56 |
113 722 |
2,0 |
A |
172 878 |
514 044 |
514 044 |
/ |
ES |
COD |
1/2B |
Torsk |
I och IIb |
13 283 000 |
12 182 091 |
12 391 441 |
101,72 |
209 350 |
/ |
/ |
/ |
209 350 |
209 350 |
/ |
ES |
GHL |
1N2AB. |
Liten hälleflundra |
Norska vatten i I och II |
/ |
0 |
24 239 |
Ej tillämpligt |
24 239 |
1,00 |
A |
/ |
36 359 |
36 359 |
/ |
ES |
RED |
N3LN. |
Kungsfiskar |
Nafo 3LN |
/ |
171 440 |
173 836 |
101,40 |
2 396 |
/ |
/ |
/ |
2 396 |
2 396 |
/ |
ES |
SOL |
8AB. |
Tunga |
VIIIa och VIIIb |
9 000 |
6 968 |
7 397 |
106,13 |
(429) (11) |
/ |
2 759 |
2 759 |
2 759 |
/ |
|
ES |
SRX |
67AKXD |
Rockor |
Unionens vatten i VIa, VIb, VIIa–c och VIIe–k |
43 800 |
412 000 |
445 713 |
108,18 |
33 713 |
/ |
/ |
/ |
33 713 |
33 713 |
/ |
ES |
SRX |
89-C. |
Rockor |
Unionens vatten i VIII och IX |
1 057 000 |
650 485 |
771 246 |
118,56 |
120 761 |
1,2 |
/ |
118 622 |
263 535 |
131 768 (15) |
131 767 (15) |
ES |
USK |
567EI. |
Lubb |
Unionens vatten och internationella vatten i V, VI och VII |
46 000 |
135 008 |
62 646 |
46,40 |
- 72 362 |
/ |
/ |
58 762 |
0 |
/ |
/ |
ES |
WHM |
ATLANT |
Vit marlin |
Atlanten |
24 310 |
24 310 |
68 613 |
282,24 |
44 303 |
1,00 |
A |
72 539 |
138 994 |
0 |
138 994 |
FR |
GHL |
1N2AB. |
Liten hälleflundra |
Norska vatten i I och II |
/ |
2 000 |
7 957 |
397,85 |
5 957 |
1,00 |
/ |
/ |
5 957 |
5 957 |
/ |
FR |
HAD |
7X7A34 |
Kolja |
VIIb–k, VIII, IX och X; unionens vatten i Cecaf 34.1.1 |
5 561 000 |
5 760 984 |
5 775 607 |
100,25 |
14 623 |
/ |
/ |
/ |
14 623 |
14 623 |
/ |
FR |
PLE |
7HJK. |
Rödspätta |
VIIh, VIIj och VIIk |
17 000 |
57 007 |
59 833 |
104,95 |
2 826 |
/ |
/ |
/ |
2 826 |
2 826 |
/ |
FR |
SRX |
07D. |
Rockor |
Unionens vatten i VIId |
602 000 |
591 586 |
689 868 |
116,61 |
98 282 |
1,00 |
/ |
/ |
98 282 |
98 282 |
/ |
FR |
SRX |
89-C. |
Rockor |
Unionens vatten i VIII och IX |
1 298 000 |
1 507 000 |
1 578 469 |
104,74 |
71 469 |
/ |
/ |
/ |
71 469 |
71 469 |
/ |
IE |
COD |
07A. |
Torsk |
VIIa |
120 000 |
134 776 |
138 122 |
102,48 |
3 346 |
/ |
/ |
/ |
3 346 |
3 346 |
/ |
IE |
SRX |
67AKXD |
Rockor |
Unionens vatten i VIa, VIb, VIIa–c och VIIe–k |
1 048 000 |
946 554 |
1 044 694 |
110,37 |
98 140 |
1,00 |
/ |
/ |
98 140 |
98 140 |
/ |
NL |
ANE |
08. |
Ansjovis |
VIII |
/ |
0 |
12 493 |
Ej tillämpligt |
12 493 |
1,00 |
/ |
/ |
12 493 |
12 493 |
/ |
NL |
COD |
2A3AX4 |
Torsk |
IV; unionens vatten i IIa; den del av IIIa som inte tillhör Skagerrak och Kattegatt |
2 800 000 |
1 340 520 |
1 348 815 |
100,62 |
8 295 |
/ |
(C) (8) |
/ |
8 295 |
8 295 |
/ |
NL |
HER |
*25B-F |
Sill |
II, Vb norr om 62° N (Färöarnas vatten) |
1 104 000 |
1 841 160 |
2 230 998 |
121,17 |
389 838 |
1,4 |
/ |
/ |
545 773 |
522 222 |
23 551 |
NL |
HKE |
3A/BCD |
Kummel |
IIIa; unionens vatten i delområdena 22–32 |
/ |
0 |
1 575 |
Ej tillämpligt |
1 575 |
1,00 |
A+C (13) |
/ |
2 363 |
2 363 |
/ |
NL |
MAC |
*3A4BC |
Makrill |
IIIa och IVbc |
490 000 |
1 084 500 |
1 090 087 |
100,52 |
5 587 |
/ |
/ |
/ |
5 587 |
5 587 |
/ |
NL |
POK |
2A34. |
Gråsej |
IIIa och IV; unionens vatten i IIa, IIIb, IIIc och delområdena 22–32 |
68 000 |
56 600 |
63 411 |
112,03 |
6 811 |
1,00 |
/ |
/ |
6 811 |
5 754 |
1 057 |
NL |
SRX |
2AC4-C |
Rockor |
Unionens vatten i IIa och IV |
180 000 |
245 300 |
252 765 |
103,04 |
7 465 |
/ |
/ |
/ |
7 465 |
7 465 |
/ |
NL |
T/B |
2AC4-C |
Piggvar och slätvar |
Unionens vatten i IIa och IV |
2 579 000 |
2 783 000 |
2 793 239 |
100,37 |
10 239 |
/ |
/ |
/ |
10 239 |
10 239 |
/ |
NL |
WHB |
1X14 |
Blåvitling |
Unionens vatten och internationella vatten i I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, VIIIb, VIIId, VIIIe, XII och XIV |
36 711 000 |
55 297 456 |
55 584 332 |
100,52 |
286 876 |
/ |
/ |
/ |
286 876 |
286 876 |
/ |
NL |
WHG |
2AC4. |
Vitling |
IV; unionens vatten i IIa |
699 000 |
527 900 |
547 717 |
103,75 |
19 817 |
/ |
/ |
/ |
19 817 |
19 817 |
/ |
NL |
WHG |
56–14 |
Vitling |
VI; unionens vatten och internationella vatten i Vb; internationella vatten i XII och XIV |
/ |
0 |
11 475 |
Ej tillämpligt |
11 475 |
1,00 |
/ |
/ |
11 475 |
11 475 |
/ |
PT |
GHL |
1N2AB |
Liten hälleflundra |
Norska vatten i I och II |
/ |
0 |
6 098 |
Ej tillämpligt |
6 098 |
1,00 |
/ |
/ |
6 098 |
6 098 |
/ |
PT |
POK |
1N2AB. |
Gråsej |
Norska vatten i I och II |
/ |
9 700 |
9 690 |
99,90 |
- 10 |
/ |
/ |
145 616 |
145 606 |
53 |
145 553 |
UK |
COD |
2A3AX4 |
Torsk |
IV; unionens vatten i IIa; den del av IIIa som inte tillhör Skagerrak och Kattegatt |
11 369 000 |
14 828 600 |
14 846 189 |
100,12 |
17 589 |
/ |
(C) (8) |
/ |
17 589 |
17 589 |
/ |
UK |
HER |
4AB. |
Sill |
Unionens vatten och norska vatten i IV norr om 53° 30′ N |
62 292 000 |
66 892 860 |
68 024 970 |
101,69 |
1 132 100 |
/ |
/ |
/ |
1 132 110 |
1 132 110 |
/ |
UK |
MAC |
2CX14- |
Makrill |
VI, VII, VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe; unionens vatten och internationella vatten i Vb; internationella vatten i IIa, XII och XIV |
245 363 000 |
237 093 794 |
242 496 391 |
102,28 |
5 402 597 |
/ |
(A) (8) |
/ |
5 402 597 |
5 402 597 |
/ |
UK |
MAC |
*3A4BC |
Makrill |
IIIa och IVbc |
490 000 |
620 500 |
626 677 |
101,00 |
6 177 |
/ |
/ |
/ |
6 177 |
6 177 |
/ |
UK |
SAN |
234_1 |
Tobisfiskar |
Unionens vatten i förvaltningsområde 1 för tobisfiskar |
2 742 000 |
1 219 400 |
2 000 034 |
164,02 |
780 634 |
2,00 |
/ |
/ |
1 561 268 |
95 100 |
1 466 168 |
(1) Kvoter tillgängliga för en medlemsstat enligt relevanta förordningar om fiskemöjligheter efter beaktande av utbyte av fiskemöjligheter enligt artikel 16.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22), kvotöverföringar från 2014 till 2015 enligt artikel 4.2 i rådets förordning (EG) nr 847/96 (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3), artikel 5a i rådets förordning (EU) nr 1221/2014 (EUT L 330, 15.11.2014, s. 16), artikel 18a i rådets förordning (EU) 2015/104 (EUT L 22, 28.1.2015, s. 1) eller omfördelning och avdrag från fiskemöjligheter enligt artiklarna 37 och 105 i förordning (EG) nr 1224/2009.
(2) I enlighet med artikel 105.2 i förordning (EG) nr 1224/2009. Ett avdrag motsvarande överfisket * 1,00 ska tillämpas vid allt överfiske på högst 100 ton.
(3) I enlighet med artikel 105.3 i förordning (EG) nr 1224/2009 och förutsatt att överfisket överstiger 10 %.
(4) Bokstaven ’A’ anger att en ytterligare multiplikationsfaktor på 1,5 har tillämpats till följd av kontinuerligt överfiske under 2013, 2014 och 2015. Bokstaven ’C’ anger att en ytterligare multiplikationsfaktor på 1,5 har tillämpats eftersom beståndet omfattas av en flerårig plan.
(5) Återstående kvantiteter som inte kunde dras av under 2015 i enlighet med förordning (EU) 2015/1801 i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2015/2404, eftersom det saknades eller inte fanns tillräckliga tillgängliga kvoter.
(6) Avdrag under 2016 såsom fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2226 (EUT L 336, 10.12.2016, s. 38).
(7) Avdrag under 2016 som faktiskt kan att tillämpas mot bakgrund av den tillgängliga kvoten dagen för ikraftträdandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2226.
(8) Ytterligare multiplikationsfaktor ej tillämplig, eftersom överfisket inte överskrider 10 % av de tillåtna landningarna.
(9) Återstående outnyttjad kvantitet efter överföringen av 8 005 kg från 2015 till 2016 i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1142 (EUT L 189, 14.7.2016, s. 9).
(10) Återstående outnyttjad kvantitet efter överföringen av 3 004 kg från 2015 till 2016 i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1142.
(11) Kvantiteter under ett ton beaktas inte.
(12) På Tysklands begäran har kommissionen i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 tillåtit ytterligare landningar på upp till 10 % av kvoten för piggvar och slätvar.
(13) Ytterligare multiplikationsfaktorer är inte är kumulativa och används bara en gång.
(14) Dras av från SAN/234_3 (förvaltningsområde 3 för tobisfiskar).
(15) På Spaniens begäran kommer det avdrag på 263 535 kg som skulle göras för 2016 att fördelas jämnt över två år (2016 och 2017).”
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/113 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/163
av den 31 januari 2017
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör
Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(euro/100 kg) |
||
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
0702 00 00 |
IL |
299,8 |
MA |
135,7 |
|
SN |
268,2 |
|
TR |
158,2 |
|
ZZ |
215,5 |
|
0707 00 05 |
MA |
79,2 |
TR |
195,6 |
|
ZZ |
137,4 |
|
0709 91 00 |
EG |
79,4 |
ZZ |
79,4 |
|
0709 93 10 |
MA |
273,9 |
TR |
295,3 |
|
ZZ |
284,6 |
|
0805 10 22 , 0805 10 24 , 0805 10 28 |
EG |
47,2 |
MA |
48,5 |
|
TN |
51,7 |
|
TR |
71,6 |
|
ZZ |
54,8 |
|
0805 21 10 , 0805 21 90 , 0805 29 00 |
EG |
91,2 |
IL |
140,1 |
|
JM |
106,9 |
|
MA |
88,4 |
|
TR |
83,1 |
|
ZZ |
101,9 |
|
0805 22 00 |
IL |
139,7 |
MA |
83,2 |
|
ZZ |
111,5 |
|
0805 50 10 |
EG |
85,5 |
TR |
70,9 |
|
ZZ |
78,2 |
|
0808 10 80 |
US |
205,0 |
ZZ |
205,0 |
|
0808 30 90 |
CL |
81,7 |
CN |
81,5 |
|
TR |
154,0 |
|
ZA |
100,3 |
|
ZZ |
104,4 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
DIREKTIV
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/115 |
KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2017/164
av den 31 januari 2017
om en fjärde förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av kommissionens direktiv 91/322/EEG, 2000/39/EG och 2009/161/EU
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (1) (nedan kallat direktiv 98/24/EG), särskilt artikel 3.2, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med direktiv 98/24/EG ska kommissionen föreslå unionsmål i form av indikativa yrkeshygieniska gränsvärden som ska fastställas på unionsnivå för att skydda arbetstagarna mot risker som härrör från exponering för farliga kemikalier. |
(2) |
I artikel 3.2 i direktiv 98/24/EG ges kommissionen befogenhet att fastställa eller revidera de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena, varvid den ska ta hänsyn till tillgänglig mätteknik genom åtgärder antagna i enlighet med förfarandet i artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG (2). |
(3) |
Kommissionen bistås i detta arbete av vetenskapliga kommittén för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agens, inrättad genom kommissionens beslut 2014/113/EU (3). |
(4) |
I enlighet med direktiv 98/24/EG betyder yrkeshygieniskt gränsvärde, om inte annat anges, gränsen för det tidsvägda medelvärdet av koncentrationen av en kemisk agens i arbetstagarens inandningszon i förhållande till en angiven referensperiod. |
(5) |
De indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena är kopplade till arbetstagarnas hälsa och hämtas från de senaste vetenskapliga uppgifterna av vetenskapliga kommittén, varefter de antas av kommissionen som tar hänsyn till tillgänglig mätteknik. De är gränsvärden för exponering, under vilka allmänt sett inga skadeverkningar förväntas för en viss kemisk agens efter kortvarig eller daglig exponering under ett helt yrkesliv. De utgör unionsmål och syftar till att göra det lättare för arbetsgivaren att fastställa och bedöma risker och vidta förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder i enlighet med direktiv 98/24/EG. |
(6) |
I enlighet med vetenskapliga kommitténs rekommendationer fastställs de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena i förhållande till en referensperiod på åtta timmar tidsvägt medelvärde (gränsvärden för långvarig exponering) och för vissa kemiska agenser kortare referensperioder på i allmänhet femton minuter tidsvägt medelvärde (gränsvärden för kortvarig exponering) för att beakta effekterna av kortvarig exponering. |
(7) |
För varje kemisk agens som har ett indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde fastställt på unionsnivå ska medlemsstaterna fastställa ett nationellt yrkeshygieniskt gränsvärde. När de fastställer det nationella gränsvärdet ska de beakta unionsgränsvärdet och bestämma det nationella värdets karaktär i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. |
(8) |
De indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena är en viktig del av det allmänna skyddet för arbetstagare mot hälsorisker som orsakas av exponering för farliga kemikalier. |
(9) |
Med tillämpning av artikel 3 i direktiv 98/24/EG har vetenskapliga kommittén bedömt hur de kemiska agenser som förtecknas i 31 poster i bilagan till detta direktiv påverkar hälsan vid olika yrkeshygienisk exponeringsnivå och rekommenderar att alla dessa kemiska agenser förses med indikativa yrkeshygieniska gränsvärden för exponering genom inandning i förhållande till en referensperiod på åtta timmar tidsvägt medelvärde. Det är därför lämpligt att fastställa gränsvärden för långvarig exponering för alla agenserna i bilagan till detta direktiv. |
(10) |
För vissa av dessa kemiska agenser rekommenderar vetenskapliga kommittén också att sådana gränsvärden fastställs för kortare referensperioder och/eller för exponering via huden. |
(11) |
Fyra av de kemiska agenserna, kvävemonoxid, kalciumdihydroxid, litiumhydrid och ättiksyra, förtecknas i bilagan till kommissionens direktiv 91/322/EEG (4). |
(12) |
En av de kemiska agenserna, 1,4-diklorbensen, förtecknas i bilagan till kommissionens direktiv 2000/39/EG (5). |
(13) |
Ett annat, bisfenol A, förtecknas i bilagan till kommissionens direktiv 2009/161/EU (6). |
(14) |
För de agenserna rekommenderar vetenskapliga kommittén att det fastställs nya indikativa yrkeshygieniska gränsvärden. Det är därför lämpligt att ange reviderade gränsvärden för dessa sex kemiska agenser i bilagan till detta direktiv samt att stryka uppgifterna om dessa kemiska agenser från bilagorna till direktiven 91/322/EEG, 2000/39/EG och 2009/161/EU. |
(15) |
För en av de kemiska agenser som förtecknas i de 31 posterna i bilagan till detta direktiv, akrylsyra, rekommenderar vetenskapliga kommittén ett gränsvärde för kortvarig exponering i förhållande till en referensperiod på en minut. Det är därför lämpligt att fastställa ett gränsvärde för kortvarig exponering för den kemiska agensen i bilagan till detta direktiv. |
(16) |
För vissa ämnen är det nödvändigt att även beakta möjligheten av upptag genom huden för att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå. Bland de kemiska agenser som förtecknas i de 31 posterna i bilagan till detta direktiv konstaterade vetenskapliga kommittén en möjlighet till betydande upptag via huden hos glyceroltrinitrat, koltetraklorid, vätecyanid, metylenklorid, nitroetan, 1,4-diklorbensen, metylformiat, tetrakloretylen, natriumcyanid och kaliumcyanid. Det är därför lämpligt att bilagan till detta direktiv omfattar anmärkningar som anger möjligheten till betydande upptag via huden för de kemiska agenserna, utöver de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena. |
(17) |
Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor (7), som har hörts i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 98/24/EG, uttrycker tveksamhet när det gäller praktisk mätbarhet för de föreslagna indikativa yrkeshygieniska gränsvärden för kvävemonoxid och kvävedioxid i gruvgångar och tunnlar samt för kolmonoxid i gruvgångar. Kommittén konstaterar också att det för närvarande knappast finns mätmetoder som kan användas till att visa överensstämmelse med det föreslagna gränsvärdet för kvävedioxid i gruvgångar och tunnlar. Det är därför lämpligt att ge medlemsstaterna en övergångsperiod när det gäller tillämpningen i gruvgångar och tunnlar av gränsvärdena för kvävemonoxid, kvävedioxid och kolmonoxid i bilagan till detta direktiv och att låta kommissionen se över de ovannämnda frågorna före utgången av övergångsperioden. Under övergångsperioden får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa de nuvarande gränsvärdena i stället för dem som fastställs i bilagan till detta direktiv. |
(18) |
I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (8) har medlemsstaterna åtagit sig att, i motiverade fall, låta anmälan om införlivandeåtgärder åtföljas av en eller flera handlingar som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande. |
(19) |
När det gäller detta direktiv anser kommissionen det motiverat att översända sådana handlingar i form av en jämförelsetabell över de nationella bestämmelserna och detta direktiv, eftersom dels vissa nationella yrkeshygieniska gränsvärden redan finns i nationell lagstiftning, dels de nationella rättsakter där yrkeshygieniska gränsvärden fastställs är av varierande typ och teknisk karaktär. |
(20) |
Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor avgav sina yttranden den 27 november 2014 och den 21 maj 2015. |
(21) |
De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed fastställs en fjärde förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden för de kemiska agenser som förtecknas i bilagan.
Artikel 2
Medlemsstaterna ska med beaktande av unionsgränsvärdena fastställa nationella yrkeshygieniska gränsvärden för de kemiska agenser som förtecknas i bilagan.
Artikel 3
I bilagan till direktiv 91/322/EEG ska posterna för ättiksyra, kalciumdihydroxid, litiumhydrid och kvävemonoxid utgå från och med den 21 augusti 2018, dock utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 6.2 a.
Artikel 4
I bilagan till direktiv 2000/39/EG ska posten för 1,4-diklorbensen utgå från och med den 21 augusti 2018.
Artikel 5
I bilagan till direktiv 2009/161/EU ska posten för bisfenol A utgå från och med den 21 augusti 2018.
Artikel 6
1. När det gäller gränsvärden för kvävemonoxid, kvävedioxid och kolmonoxid får medlemsstaterna tillämpa en övergångsperiod i gruvgångar och tunnlar, vilken löper ut senast den 21 augusti 2023.
2. Under den övergångsperiod som avses i punkt 1 får medlemsstaterna, i stället för att tillämpa de gränsvärden som fastställs i bilagan, fortsätta att tillämpa följande:
a) |
Kvävemonoxid – nuvarande gränsvärden i enlighet med bilagan till direktiv 91/322/EEG. |
b) |
Kvävedioxid och kolmonoxid – nationella gränsvärden i kraft den 1 februari 2017. |
Artikel 7
1. Medlemsstaterna ska senast den 21 augusti 2018 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.
De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser och låta anmälan åtföljas av en eller flera förklarande handlingar i form av tabeller som visar överensstämmelsen mellan bestämmelserna och detta direktiv.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 8
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 9
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 31 januari 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.
(2) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).
(3) Kommissionens beslut 2014/113/EU av den 3 mars 2014 om inrättande av en vetenskaplig kommitté för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agens och om upphävande av beslut 95/320/EG (EUT L 62, 4.3.2014, s. 18).
(4) Kommissionens direktiv 91/322/EEG av den 29 maj 1991 om fastställande av indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet (EGT L 177, 5.7.1991, s. 22).
(5) Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättandet av en första förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförandet av rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agens i arbetet (EGT L 142, 16.6.2000, s. 47).
(6) Kommissionens direktiv 2009/161/EU av den 17 december 2009 om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG (EUT L 338, 19.12.2009, s. 87).
(7) Rådets beslut 2003/C 218/01 av den 22 juli 2003 om inrättande av en rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågor (EUT C 218, 13.9.2003, s. 1).
(8) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
BILAGA
EG-nr (1) |
CAS-nr (2) |
NAMN PÅ KEMISK AGENS |
GRÄNSVÄRDEN |
Anmärkning (3) |
|||
8 timmar (4) |
Kortvarig (5) |
||||||
mg/m3 (6) |
ppm (7) |
mg/m3 (6) |
ppm (7) |
||||
— |
— |
Mangan och oorganiska manganföreningar (uttryckt som mangan) |
0,2 (8) 0,05 (9) |
— |
— |
— |
— |
200-240-8 |
55-63-0 |
Glyceroltrinitrat |
0,095 |
0,01 |
0,19 |
0,02 |
Hud |
200-262-8 |
56-23-5 |
Koltetraklorid, tetraklormetan |
6,4 |
1 |
32 |
5 |
Hud |
200-521-5 |
61-82-5 |
Amitrol |
0,2 |
— |
— |
— |
— |
200-580-7 |
64-19-7 |
Ättiksyra |
25 |
10 |
50 |
20 |
— |
200-821-6 |
74-90-8 |
Vätecyanid (uttryckt som cyanid) |
1 |
0,9 |
5 |
4,5 |
Hud |
200-838-9 |
75-09-2 |
Metylenklorid, diklormetan |
353 |
100 |
706 |
200 |
Hud |
200-864-0 |
75-35-4 |
Vinylidenklorid, 1,1-dikloretylen |
8 |
2 |
20 |
5 |
— |
201-083-8 |
78-10-4 |
Tetraetylortosilikat |
44 |
5 |
— |
— |
— |
201-177-9 |
79-10-7 |
Akrylsyra, prop-2-ensyra |
29 |
10 |
59 (10) |
20 (10) |
— |
201-188-9 |
79-24-3 |
Nitroetan |
62 |
20 |
312 |
100 |
Hud |
201-245-8 |
80-05-7 |
Bisfenol A, 4,4′-isopropylidendifenol |
2 (8) |
— |
— |
— |
— |
202-981-2 |
101-84-8 |
Difenyleter |
7 |
1 |
14 |
2 |
— |
203-234-3 |
104-76-7 |
2-etylhexanol-1 |
5,4 |
1 |
— |
— |
— |
203-400-5 |
106-46-7 |
1,4-diklorbensen, p-diklorbensen |
12 |
2 |
60 |
10 |
Hud |
203-453-4 |
107-02-8 |
Akrolein, akrylaldehyd, prop-2-enal |
0,05 |
0,02 |
0,12 |
0,05 |
— |
203-481-7 |
107-31-3 |
Metylformiat |
125 |
50 |
250 |
100 |
Hud |
203-788-6 |
110-65-6 |
2-butyn-1,4-diol |
0,5 |
— |
— |
— |
— |
204-825-9 |
127-18-4 |
Tetrakloretylen |
138 |
20 |
275 |
40 |
Hud |
205-500-4 |
141-78-6 |
Etylacetat |
734 |
200 |
1 468 |
400 |
— |
205-599-4 |
143-33-9 |
Natriumcyanid (uttryckt som cyanid) |
1 |
— |
5 |
— |
Hud |
205-792-3 |
151-50-8 |
Kaliumcyanid (uttryckt som cyanid) |
1 |
— |
5 |
— |
Hud |
207-069-8 |
431-03-8 |
Diacetyl, butandion |
0,07 |
0,02 |
0,36 |
0,1 |
— |
211-128-3 |
630-08-0 |
Kolmonoxid |
23 |
20 |
117 |
100 |
— |
215-137-3 |
1305-62-0 |
Kalciumdihydroxid |
1 (9) |
— |
4 (9) |
— |
— |
215-138-9 |
1305-78-8 |
Kalciumoxid |
1 (9) |
— |
4 (9) |
— |
— |
231-195-2 |
7446-09-5 |
Svaveldioxid |
1,3 |
0,5 |
2,7 |
1 |
— |
231-484-3 |
7580-67-8 |
Litiumhydrid |
— |
— |
0,02 (8) |
— |
— |
233-271-0 |
10102-43-9 |
Kvävemonoxid |
2,5 |
2 |
— |
— |
— |
233-272-6 |
10102-44-0 |
Kvävedioxid |
0,96 |
0,5 |
1,91 |
1 |
— |
262-967-7 |
61788-32-7 |
Terfenyl, hydrerad |
19 |
2 |
48 |
5 |
— |
EG-nr: Europeiska gemenskapens (EG) nummer, identifieringskod för ämnen inom Europeiska unionen.
CAS-nr: Nummer i registret för Chemical Abstracts Service.
(3) En hudanmärkning som hänför sig till det yrkeshygieniska gränsvärdet för exponering anger möjligheten till betydande upptag via huden.
(4) Uppmätt eller beräknat i förhållande till en referensperiod på åtta timmar tidsvägt genomsnitt.
(5) Korttidsgränsvärde (KGV). Ett gränsvärde över vilket exponering inte bör förekomma och som gäller en period på 15 minuter om ej annat anges.
mg/m3 : milligram per kubikmeter luft. För kemikalier i gas- eller ångfas uttrycks gränsvärdet vid 20 °C och 101,3 kPa.
ppm : parts per million i luftvolymen (ml/m3).
(8) Inhalerbar fraktion.
(9) Respirabel fraktion.
(10) Korttidsgränsvärde för en referensperiod på 1 minut.
BESLUT
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/121 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2017/165
av den 27 januari 2017
om utnämning av en ledamot och tolv suppleanter i Regionkommittén på förslag av Republiken Frankrike
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,
med beaktande av den franska regeringens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Den 26 januari 2015, 5 februari 2015 och 23 juni 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1), (EU) 2015/190 (2) och (EU) 2015/994 (3) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020. |
(2) |
En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Laurent BEAUVAIS har löpt ut. |
(3) |
Elva platser som suppleant i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandaten för Josette BOREL-LINCERTIN, Nathalie COLIN-OESTERLE, Marie-Marguerite DUFAY, Daniel DUGLERY, Nicolas FLORIAN, Karine GLOANEC-MAURIN, Hervé HOCQUARD, Jean-Louis JOSEPH, Daniel PERCHERON, Christophe ROSSIGNOL och Michel VAUZELLE har löpt ut. |
(4) |
En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att det mandat på grundval av vilket Guillaume CROS (Conseiller régional de Midi-Pyrénées) föreslogs har löpt ut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Till Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2020,
a) |
som ledamot
|
b) |
som suppleanter
|
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 27 januari 2017.
På rådets vägnar
E. SCICLUNA
Ordförande
(1) Rådets beslut (EU) 2015/116 av den 26 januari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 20, 27.1.2015, s. 42).
(2) Rådets beslut (EU) 2015/190 av den 5 februari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 31, 7.2.2015, s. 25).
(3) Rådets beslut (EU) 2015/994 av den 23 juni 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 159, 25.6.2015, s. 70).
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/123 |
KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2017/166
av den 27 november 2015
om statligt stöd SA.38831 (2014/C) (f.d. 2014/N) som Portugal planerar att genomföra till förmån för Volkswagen Autoeuropa, Lda
[delgivet med nr C(2015) 8232]
(Endast den portugisiska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
(1) |
Genom en elektronisk anmälan som registrerades den 30 juni 2014 anmälde Portugal ett regionalt investeringsstöd som det hade beviljat till Volkswagen Autoeuropa, Lda (nedan kallat Autoeuropa) den 30 april 2014 under förutsättning att det godkänns av kommissionen. |
(2) |
Genom en skrivelse av den 2 oktober 2014 underrättade kommissionen Portugal om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende detta stöd. |
(3) |
Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. (2) Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter. |
(4) |
Portugal inkom med synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet den 15 december 2014 (2014/127950). Ytterligare information lämnades genom skrivelser av den 27 februari 2015 (2015/019588), den 12 juni 2015 (2015/056315) och den 27 juli 2015 (2015/073908). Ett möte mellan kommissionen, de portugisiska myndigheterna och stödmottagaren hölls hos Autoeuropa den 19 maj 2015. |
(5) |
Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter. |
2. DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN/STÖDET
2.1 SYFTET MED STÖDÅTGÄRDEN
(6) |
Genom att bevilja stöd för investeringar i Autoeuropas befintliga anläggning i Palmela i regionen Peninsula de Setúbal, en region som är berättigad till regionalstöd enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, där det normala stödtaket för regionalstöd till stora företag är 15 % enligt den portugisiska regionalstödskartan för perioden 2007–juni 2014 (3), avser Portugal att vidareutveckla den berörda regionen. |
2.2 STÖDMOTTAGAREN
(7) |
Mottagaren av stödet är Autoeuropa, ett helägt dotterbolag till Volkswagenkoncernen. Volkswagenkoncernen har beskrivits i ett stort antal beslut om statligt stöd, senast i kommissionens beslut av den 9 juli 2014 om att inleda det formella granskningsförfarandet i fråga om regionalt stöd till förmån för AUDI HUNGARIA MOTOR Ltd (4), till vilket kommissionen hänvisar för ytterligare information om Volkswagenkoncernen. |
(8) |
Autoeuropa har haft verksamhet i Setúbal-regionen sedan juni 1991 och har producerat flera olika personbilsmodeller under varumärket VW. Autoeuropa är ett stort företag. Varken Volkswagenkoncernen eller Autoeuropa kan betraktas som ett företag i svårigheter i den mening som avses i de gemenskapsriktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (5) som var i kraft vid tidpunkten för anmälan. |
2.3 INVESTERINGSPROJEKTET
(9) |
Investeringsprojektet består i att införa en ny modulbaserad produktionsteknik, Modularer Querbaukasten (nedan kallad MQB), som ersätter den traditionella plattformsbaserade tillverkningen. Denna nya tillverkningsteknik ger möjlighet till stor flexibilitet vid produktionen av personbilsmodeller, samtidigt som betydande synergieffekter skapas vid produktionen. Kommissionen hänvisar till sitt beslut av den 13 juli 2011 om att inleda ett formellt granskningsförfarande i fråga om regionalt stöd till förmån för Volkswagen Sachsen (6), där det finns en mer detaljerad beskrivning av tekniken. |
(10) |
Tack vare investeringen i Palmela kan Autoeuropa tillverka personbilar i tre olika segment på personbilsmarknaden, segmenten A0, A och B, enligt Polks klassificering (7). För närvarande har Volkswagenkoncernen för avsikt att på den nya produktionslinjen tillverka en stadsjeep i A0-segmentet och en ännu inte fullständigt definierad personbil som hör till […] (*1)-segmentet, och som ska ersätta Autoeuropas nuvarande modell i […]-segmentet. Volkswagenkoncernen utesluter inte att man kommer att starta tillverkning av en personbil i B-segmentet inom en femårsperiod efter att investeringen har slutförts. Den totala kapacitet som skapas genom investeringen uppgår till [140 000–160 000] bilar per år, av vilken enligt de nuvarande planerna en kapacitet på [80 000–100 000] är avsedd för tillverkning av stadsjeepen i A0-segmentet och en kapacitet på [50 000–60 000] är öronmärkta för modellen i […]-segmentet. |
(11) |
Investeringen inleddes den 26 juni 2014 och planeras vara i stort sett slutförd senast den 31 december 2018. Full produktion är planerad till slutet av 2018. |
2.4 INVESTERINGSPROJEKTETS KOSTNADER
(12) |
Enligt det avtal om investering och stöd som tecknats mellan Portugal och Volkswagenkoncernen samt Portugals inlaga av den 28 juli 2014 omfattar investeringen stödberättigande utgifter på 672,9 miljoner euro under perioden 2014–2019 för utrustning samt anläggning av infrastruktur (byggnation). Ungefär en fjärdedel av utgifterna kommer att röra distributionsutrustning till leverantörer, dvs. fasta tillgångar som Autoeuropa finansierar men som inte kommer att användas i Autoeuropas anläggning i Palmela, utan görs i stället tillgängliga för Autoeuropas leverantörer, så att leverantörerna kan använda dessa vid produktionen av delar och komponenter till Volkswagenkoncernen. Även om tillgångarna kommer att utgöra en integrerad del av leverantörernas produktionsutrustning kommer de att förbli Volkswagenkoncernens egendom. |
(13) |
Utgifterna rör uteslutande nya, materiella anläggningstillgångar. I tabellen nedan, som härrör från investeringsavtalet, har de planerade stödberättigande utgifterna delats upp per typ och år. Tabell 1 Uppdelning av de stödberättigande utgifterna i miljoner euro – investeringsavtal
|
(14) |
Denna kostnadsuppdelning, som bygger på uppgifterna i investeringsavtalet, skiljer sig från den uppdelning av kostnader som fanns i formuläret med kompletterande upplysningar som bifogades anmälan. I formuläret med kompletterande upplysningar förklarade de portugisiska myndigheterna att Volkswagenkoncernen har minskat den totala investeringskostnaden på 672,95 miljoner euro som anges i investeringsavtalet till 623,85 miljoner euro. Uppdelningen baserad på formuläret med kompletterande upplysningar framgår av tabellen nedan. Tabell 2 Uppdelning av de stödberättigande utgifterna i miljoner euro – formulär med kompletterande upplysningar
|
2.5 RÄTTSLIG GRUND
(15) |
Den nationella rättsliga grunden för att bevilja stödet är lagdekret nr 287/2007 av den 17 augusti, ändrat genom lagdekret nr 65/2009 av den 20 mars, i vilket det nationella ramverket för investeringsincitament godkänns, samt förordning nr 1464/2007 av den 15 november, ändrad genom förordning 1103/2010 av den 25 oktober, i vilken stödordningen Sistema de Incentivos a Inovação skapas och regleras. |
(16) |
Portugal beviljade stödet, under förutsättning att det godkänns av kommissionen, i enlighet med den portugisiska stödordningen Sistema de Incentivos a Inovação. Denna stödordning ingår i ett gruppundantag för stödansökningar under det tröskelvärde för anmälan som fastställs i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 (8) (nedan kallad den allmänna gruppundantagsförordningen från 2008). |
2.6 STÖDÅTGÄRDEN
(17) |
Stödet beviljades, under förutsättning att det godkänns av kommissionen, genom ett stöd- och investeringsavtal som undertecknades den 30 april 2014. Arbetet med investeringen inleddes den 26 juni 2014, dvs. efter att avtalet hade undertecknats. |
(18) |
Stödet beviljas i form av ett delvis återbetalningspliktigt bidrag. I investeringsavtalet hänvisas till ett återbetalningspliktigt bidrag på 52,49 miljoner euro (i nominellt värde) för utgifter för investeringar (bland annat distributionsutrustning till leverantörer) på 672,95 miljoner euro, vilket delvis omvandlas till ett direkt bidrag om Autoeuropa uppfyller vissa avtalade kriterier kring genomförandet. Anmälan visar att Volkswagenkoncernens senare omkostnadsplanering resulterade i en något lägre nivå för de förväntade investeringskostnaderna (623,9 miljoner euro). Beräknat på grundval av det lägre beloppet uppgår det anmälda stödbeloppet och den anmälda stödnivån till 36,15 miljoner euro respektive 6,03 % i 2014 års priser. Portugal åtar sig att inte överskrida vare sig det anmälda stödbeloppet eller den anmälda stödnivån om de faktiska stödberättigande utgifterna avviker från de planerade stödberättigande utgifterna så som de anges i anmälan och i beräkningen av det maximala stödbeloppet. |
(19) |
Portugal bekräftar att Autoeuropa/Volkswagen med egna medel kommer att ge ett eget bidrag fritt från statligt stöd på minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna. |
(20) |
Autoeuropa/Volkswagen åtar sig att fortsätta investeringen under en period på minst fem år efter att investeringsprojektet genomförts. |
2.7 SKÄL FÖR ATT INLEDA FÖRFARANDET
(21) |
I beslutet om att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om att åtgärden överensstämde med bestämmelserna i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013 (9) (nedan kallade riktlinjerna) i fråga om stödberättigande utgifter, högsta tillåtna stödbelopp samt högsta tillåtna stödnivå, och därmed om att stödåtgärden var förenlig med den inre marknaden. |
(22) |
Kommissionen konstaterade att kostnaderna för distributionsutrustning till leverantörer ingick i de anmälda stödberättigande utgifterna, varvid kommissionen hyste tvivel kring huruvida dessa var stödberättigade, och kunde därför inte bekräfta att det maximala anmälda stödbeloppet, som beräknas på grundval av den totala anmälda investeringskostnaden, inte överskrider det högsta tillåtna beloppet. |
(23) |
Vidare konstaterade kommissionen att Autoeuropa fick investeringsstöd för ett annat investeringsprojekt som genomförs på samma anläggning. Anläggningsarbetena i det andra investeringsprojektet inleddes mindre än tre år före arbetet i det aktuella investeringsprojektet inleddes. Investeringsprojektet hade som syfte att förnya och optimera produktionsprocesserna genom investeringar i följande tre verksamhetsområden: i) inom IT-området, genom att genomföra program och införa de tekniskt mest avancerade systemen, ii) inom området invändig och utvändig lackering av motorfordon, genom att automatisera påförandet av lack, och iii) inom området stansningsmatriser, som används för att tillverka formar för stansade delar. Vid tidpunkten för beslutet om att inleda förfarandet klargjorde Portugal inte i vilken utsträckning dessa förbättringar skulle vara relevanta och huruvida de skulle fortsätta att användas om den plattformsbaserade tillverkningen skulle upphöra och ersättas av produktionstekniken MQB. |
(24) |
På grundval av de uppgifter som Portugal lämnade kunde kommissionen inte bilda sig en bestämd uppfattning om huruvida de två investeringsprojekten utgör ett enda investeringsprojekt i den mening som avses i punkt 60 i riktlinjerna, och beslutade sig för att bedöma under det formella granskningsförfarandet om de två projekten är ekonomiskt odelbara i enlighet med fotnot 55 (10) i riktlinjerna. |
(25) |
Dessutom måste enligt punkt 68 i riktlinjerna kommissionen inleda det formella granskningsförfarandet och noggrant kontrollera om stödet medför en stimulanseffekt på investeringen, om det är lämpligt och vilka positiva och negativa effekter det har i de fall där stödmottagarens marknadsandel på den relevanta produktmarknaden och geografiska marknaden före eller efter investeringen överstiger 25 % (nedan kallat punkt 68 a-bedömning), eller i de fall där den kapacitet som skapas genom investeringen överstiger 5 % av en marknad som minskar i absoluta eller relativa tal (nedan kallat punkt 68 b-bedömning). Om en noggrann kontroll krävs genomförs den enligt kommissionens meddelande om kriterier för en ingående bedömning av regionalstöd till stora investeringsprojekt (11) (nedan kallat kriterierna för en ingående bedömning). |
(26) |
I beslutet om att inleda förfarandet lämnade kommissionen den exakta definitionen av den relevanta produktmarknaden öppen och övervägde alla rimliga alternativa marknadsdefinitioner, inklusive den snävaste möjliga segmentindelningen för vilken uppgifter är tillgängliga. (12) Eftersom Autoeuropa kommer att tillverka bilar i A0- och […]-segmenten enligt Polk, och även skulle kunna tillverka bilar i B-segmentet enligt Polk, ansåg kommissionen att dessa enskilda segment, och för stadsjeepar även SUV-B-segmentet enligt Global Insight (13), samt enligt Polk de sammantagna segmenten (A0 till B), samtliga bör betraktas som rimliga relevanta marknader i detta ärende. |
(27) |
I punkt 70 i riktlinjerna anges att marknaderna i regel ska fastställas på EES-nivå vid bedömningar enligt punkt 68. För bedömningen av det aktuella ärendet ansåg kommissionen att den relevanta geografiska marknaden för produkterna i fråga är åtminstone hela EES. De portugisiska myndigheterna och Autoeuropa godtog att kommissionen tillämpade denna geografiska marknadsdefinition vid bedömningen av denna anmälan. |
(28) |
Under den preliminära undersökningen kom analysen enligt punkt 68 a i riktlinjerna fram till att det tillämpliga tröskelvärdet för en marknadsandel av 25 % överskrids inom EES i segmenten A och B var för sig samt i segmenten A0, A och B (enligt Polk) sammantagna under alla de berörda åren. |
(29) |
Eftersom resultatet av punkt 68 a-bedömningen innebar att en noggrann kontroll av stödet måste göras, ansåg kommissionen att en punkt 68 b-bedömning inte var nödvändig. |
3. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER
(30) |
Inga synpunkter från berörda parter har inkommit. |
4. KOMMENTARER FRÅN PORTUGAL
4.1 DISTRIBUTIONSUTRUSTNING TILL LEVERANTÖRER
(31) |
Portugal anser att investeringar i distributionsutrustning till leverantörer till ett belopp av 136,3 miljoner euro är berättigade till stöd, eftersom utrustningen är en del av det anmälda projektet, ingår i Autoeuropas fasta tillgångar, är placerad i en leverantörs anläggning i ett stödberättigat område i Portugal, och kommer att finnas kvar där under minst fem år efter att projektet har slutförts. De portugisiska myndigheterna hänvisar till skälen 36 och 37 i beslut K(2002) 1803, Ford España SA (14), där kommissionen konstaterade att utgifter för distributionsutrustning till leverantörer kan anses vara berättigade till regionalstöd om kostnaderna uppstått i stödområden. |
(32) |
Innan investeringsavtalet undertecknades i april 2014 tog Volkswagenkoncernen och Autoeuropa fram en investeringsplan för distributionsutrustning till leverantörer som tog hänsyn till dessa villkor för stödberättigande och säkerställde att beloppet på 136,3 miljoner euro endast omfattade utgifter för distributionsutrustning till leverantörer som uppfyllde de ovannämnda villkoren. De portugisiska myndigheterna har inrättat en mekanism för att övervaka att de ovannämnda villkoren efterlevs. |
4.2 ETT ENDA INVESTERINGSPROJEKT
(33) |
Portugal undertecknade den 8 oktober 2013 ett investeringsavtal med Autoeuropa för tre olika projekt som vart och ett utgör en nyinvestering inriktad på att expandera den befintliga anläggningen och som Portugal inte anser utgör ett enda investeringsprojekt tillsammans med det anmälda investeringsprojektet i den mening som avses i punkt 60 i riktlinjerna. |
4.2.1 NYINVESTERING I ROBOTAR FÖR INVÄNDIG OCH UTVÄNDIG LACKERING (LACKERINGSVERKSTAD)
(34) |
Det första projektet rörde införandet av robotar för att automatisera den invändiga och utvändiga lackeringsprocessen, vilket skulle möjliggöra förbättringar av kvalitet (enhetlighet i utvändigt utseende, minskad lacktjocklek, minskning av överryk, minskning av smuts invändigt) och produktivitet samt till bättre ergonomi och arbetarskydd och en minskning av materialförbrukning och spillfärg. De motsvarande stödberättigande utgifterna uppgick till 20 miljoner euro (15) och stödbeloppet till 2,89 miljoner euro i bruttobidragsekvivalenter (BBE). |
(35) |
De portugisiska myndigheterna betonar att denna investering inte är sammankopplad på ett ekonomiskt odelbart sätt med det anmälda investeringsprojektet. Det anmälda investeringsprojektet är inriktat på en genomgripande förändring av den övergripande produktionsprocessen genom att produktionstekniken MQB införs. Även om införandet av MQB-tekniken kräver betydande investeringar i synnerhet i monteringsanläggningar krävs endast mindre investeringar i den befintliga lackeringsverkstaden. |
(36) |
Den befintliga lackeringsverkstaden har varit funktionell före och utan MQB-investeringen. På samma sätt kan de nya monteringsanläggningarna med MQB-teknik fungera utan investeringarna i lackeringsverkstaden, dvs. produktion med MQB-tekniken skulle vara möjlig och funktionell även utan föregående investeringar i robotar i lackeringsverkstaden. Även om båda anläggningarna utgör delar av en integrerad process för att tillverka bilar är de inte sammankopplade på ett ekonomiskt odelbart sätt genom investeringarna. |
(37) |
De olika investeringsbesluten har dessutom fattats oberoende av varandra (modernisering av lackeringsverkstad: augusti 2011; MQB-investering: maj 2014). |
4.2.2 NYINVESTERING I STANSNINGSMATRISER (VERKTYGSVERKSTAD)
(38) |
Det andra projektet rörde Autoeuropas verktygsverkstad, som tillverkar formar och stansningsverktyg för karossdelar i metall till bilar. Den är specialiserad på tillverkning av verktyg för motorhuvar och skärmar. Verktygsverkstaden levererar sina produkter till fabriker i Volkswagenkoncernen över hela världen, dvs. den levererar inte uteslutande till Autoeuropa. Den är en del av Autoeuropa men fungerar självständigt och oberoende i förhållande till fabrikens huvudverksamhet, som är fordonstillverkning. |
(39) |
Syftet med nyinvesteringen i verktygsverkstaden var att utvidga den befintliga verksamheten. För att uppnå ett antal viktiga tekniska förbättringar i produktionskvaliteten förvärvade Autoeuropea ny utrustning för stansningsmatriser som gör det möjligt att tillverka verktyg med högre kvalitet och att öka verktygsverkstadens produktionsvolym. Den stödberättigande investeringen uppgick till 12,7 miljoner euro (diskonterat värde på 12,66 miljoner euro) och stödbeloppet till 1,84 miljoner euro i bruttobidragsekvivalenter. |
(40) |
Med tanke på att verktygsverkstaden fungerar oberoende av MQB-processen för biltillverkning, är belägen på samma industriområde men inte på samma tomt som biltillverkningsanläggningen och att investeringsbesluten fattats oberoende av varandra (under 2011 för verktygsverkstaden och i maj 2014 för MQB-investeringen) anser de portugisiska myndigheterna att investeringen i verktygsverkstaden inte är sammankopplad på ett ekonomiskt odelbart sätt med det anmälda investeringsprojektet. |
4.2.3 NYINVESTERING INOM OMRÅDET INFORMATIONSTEKNIK (IT)
(41) |
Det tredje projektet rörde investeringar i IT-hårdvara som tillsammans med ny programvara ökade IT-säkerheten och ledde till en stabilare produktion inom biltillverkningen. Biltillverkning är i hög grad beroende av IT-system som är tillförlitliga och fungerar smidigt, eftersom konfigurationen för varje bil (motortyp, växellåda, färg osv.) matas in i produktionsprocessen via koncernens datanät. Den stödberättigande investeringen uppgick till 5,5 miljoner euro (diskonterat värde på 5,5 miljoner euro) och stödbeloppet till 0,79 miljoner euro i bruttobidragsekvivalenter. |
(42) |
De portugisiska myndigheterna anser att denna IT-investering från 2011 inte är sammankopplad på ett ekonomiskt odelbart sätt med det anmälda investeringsprojektet. Den nya MQB-tekniken för tillverkning skulle vara möjlig och funktionell utan föregående investering i IT-säkerhet eftersom alla applikationer som stöder och kontrollerar MQB-tillverkningen skulle ha fungerat på samma sätt utan denna föregående investering. IT-investeringen har varit funktionell före och utan MQB-investeringen. |
(43) |
De olika investeringsbesluten har dessutom fattats oberoende av varandra: för investeringen inom IT-området 2011, och för MQB-investeringen i maj 2014. |
4.3 INGÅENDE BEDÖMNING AV STÖDÅTGÄRDEN
(44) |
Portugal har lämnat in de uppgifter som krävs för att göra en ingående bedömning. |
4.3.1 STÖDETS POSITIVA EFFEKTER
(45) |
Portugal har för avsikt att vidareutveckla den berörda regionen. Investeringen kommer att skapa 500 nya direkta arbetstillfällen och säkerställa att 3 339 befintliga arbetstillfällen behålls på lång sikt. |
(46) |
Det anmälda projektet kommer att avsevärt öka kompetens och färdigheter hos stödmottagarens anställda, vilket ökar deras anställbarhet i och utanför Volkswagenkoncernen och Portugal samt ökar kompetensen inom regionen. Särskilda utbildningsaktiviteter planeras. Denna yrkesutbildning har också en positiv effekt på kunskapsöverföringen inom främst Peninsula de Setúbal-regionen. |
(47) |
Investeringsprojektet kommer att skapa fler affärsmöjligheter för Autoeuropas leverantörer. Enligt en undersökning från Center for Automotive Research innebär ett arbetstillfälle som skapas inom fordonsindustrin att det totalt skapas 2,5 nya arbetstillfällen hos leverantörerna och 2,2 arbetstillfällen i andra företag, till följd av den konsumtion som leverantörernas anställda ger upphov till i Portugal. Portugal räknar därför med att investeringen kommer att leda till att 2 350 indirekta arbetstillfällen skapas utöver de 500 nya direkta arbetstillfällena. |
(48) |
De portugisiska myndigheterna betonar även de kvalitativa aspekterna av investeringsprojektets regionala effekter. Projektet kommer att bidra till utvecklingen av Peninsula de Setúbal-regionen genom att locka industrileverantörer att investera i regionen, vilket medför tekniköverföring (kunskapsspridning) och kluster av företag inom samma bransch, vilket ger enskilda anläggningar möjlighet till större specialisering och leder till ökad effektivitet. |
(49) |
Stödmottagaren har även inbjudits att delta i flera projekt tillsammans med ledande universitet, både rörande tillverkningsteknik och kring ergonomiska aspekter. |
4.3.2 STÖDETS LÄMPLIGHET
(50) |
Portugal påpekar att kommissionen redan i beslutet om Porsches Leipzig (16) godtog statligt stöd som ett lämpligt medel för att främja den regionala utvecklingen i regioner som är missgynnade i förhållande till genomsnittet för andra regioner i medlemsstaten. Detta resonemang gäller på samma sätt för det anmälda investeringsstödet i Peninsula de Setúbal-regionen. |
(51) |
Peninsula de Setúbal-regionen ingår i regionen Lisboa e Vale do Tejo, som omfattar Lissabonområdet och är den mest utvecklade regionen i Portugal. Om Peninsula de Setúbal-regionen betraktas för sig kan den klassificeras som en ”a”-region, eftersom dess BNP per capita varierade mellan 45 % och 47 % av EU-genomsnittet under perioden 2006–2010 (den period som användes för att ta fram kartorna för regionalt statligt stöd för perioden 2014–2020). |
(52) |
BNP per capita för Peninsula de Setúbal var 75 % av genomsnittet för Portugal under de senaste tre åren. Tabell 3 BNP per capita (17) jämfört med genomsnittet för Portugal (i euro)
|
(53) |
Portugal anser därför att det anmälda stödet är ett lämpligt instrument för att förbättra den regionala utvecklingen i Peninsula de Setúbal. |
4.3.3 STIMULANSEFFEKT/KONTRAFAKTISKT SCENARIO
(54) |
Portugal har lämnat uppgifter för att visa att stödet omfattas av scenario 2 i kriterierna för en ingående bedömning, eftersom stödet gav stödmottagaren ett incitament att göra investeringen i Setúbal-anläggningen i stället för i anläggningen i [plats 1] (icke stödberättigat område i EES), där investeringen skulle ha gjorts utan statligt stöd. Portugal tillhandahåller bland annat uppgifter om flerstegsprocessen för beslutsfattande och ekonomiska uppgifter för det kontrafaktiska scenariot, som båda beskrivs nedan. |
Volkswagenkoncernens beslutsprocess
(55) |
Inom Volkswagenkoncernen förbereds investeringsbeslut i en flerstegsprocess för beslutsfattande där beslutsfattare analyserar olika anläggningar genom ett jämförande konkurrensförfarande. Huvudfaserna är: 1) långsiktig försäljningsplanering (LAP) och planeringsrundor, 2) produktutveckling, produktbeslut och preliminärt beslut om produktionsanläggning, och 3) investeringsbeslut och beslut om lokalisering. |
(56) |
Besluten om det anmälda investeringsprojektet följde denna övergripande process. Då besluten i fråga rörde varumärket Volkswagen fattades de emellertid direkt av varumärket Volkswagens organ, och inga ytterligare beslut fattades på koncernnivå, eftersom koncernorganens sammansättning i stort sett är identisk med varumärket Volkswagens. |
(57) |
Införandet av nya produkter inom Volkswagenkoncernen görs genom den så kallade produktframtagningsprocessen (PEP), som omfattar alla steg från produktplanering till produktionsstart (SOP). PEP består av fyra huvudfaser, vilket framgår av diagrammet nedan: (…)
|
1) LAP och planeringsrunda 61
(58) |
Startpunkten är fasen för långsiktig försäljningsplanering (LAP), där prognoser över marknadsutvecklingen och potentiell efterfrågan samt marknadsfluktuationer analyseras. I LAP planeras produktutvecklingsaktiviteter […] år framåt i tiden, och där fastställs vilken ytterligare produktionskapacitet som behöver byggas eller vilka anpassningar av befintlig kapacitet som behöver göras. LAP återspeglas i de årliga planeringsrundorna (PR), som avslutas av koncernstyrelsen och som innehåller de finansiella ramarna för de planerade investeringarna. Från LAP-fasen levereras ett förslag om att ta fram nya produkter, men i fasen fattas inget beslut om produktutveckling, investeringar eller lokalisering. |
(59) |
För det anmälda projektet fastställde planeringsrunda 61 år 20xx [140 000–160 000] bilar per år som en realistisk försäljningspotential för nya produkter i segmenten A0 SUV och […] ([…]). I produktionsplaneringen fastställdes ett behov av att skapa motsvarande produktionskapacitet. Den sammanlagda volymen för A0 SUV- och […]-segmenten måste samtidigt uppfylla ramvillkoren för MQB-strategin. |
(60) |
Resultatet av denna fas var ett investeringspaket för MQB på [140 000–160 000] A0 SUV och […] per år för varumärket Volkswagen med en planerad produktionsstart i augusti 2016 för A0 SUV och i november 2017 för […]. |
2) Fas för produktutveckling, produktbeslut och preliminärt beslut om produktionsanläggning
(61) |
Under denna fas samarbetar flera centrala avdelningar i Volkswagenkoncernen och de berörda produktionsanläggningarna för att bereda produktbeslutet och det preliminära beslutet om produktionsanläggning. Controllingavdelningen antar en central, samordnande roll under denna fas. |
(62) |
Första steget i denna andra fas är produktutvecklingsprocessen, som enligt stödmottagarens interna regler alltid inleds minst […] månader före tidpunkten för den planerade produktionsstarten och som för det anmälda projektet inleddes i augusti 2012 (första produktionsstart […]). |
(63) |
För produktbeslutet, dvs. beslutet om att tillverka den produkt som föreslås i LAP, krävs att produktutvecklingen har nått ett förutbestämt genomförbarhetsmål. De förväntade intäkterna från den nya produkten jämförs med de produktionskostnader (inklusive investeringskostnader) som krävs. För att fastställa den förväntade produktionskostnaden görs först ett hypotetiskt val av produktionsanläggning som en förutsättning för planeringen (förutsatt anläggning). Den förutsatta anläggningen används för att fastställa en första kostnadsstruktur och ram för projektet. Detta innebär inte att något beslut fattas om en viss bestämd produktionsanläggning, utan skapar ett utgångsvärde som krävs för att bedöma de förväntade produktionskostnaderna. |
(64) |
Om det rör en produkt som ersätter en produkt under tillverkning används vanligtvis den nuvarande produktionsanläggningen som förutsatt anläggning. För en helt ny produkt (utan föregångare) baseras valet av förutsatt anläggning på prestationsindikatorer, dvs. den anläggning som har bäst resultat väljs som första hypotes. I praktiken tas även hänsyn till ytterligare kriterier, t.ex. outnyttjad kapacitet eller lämpliga strukturer. |
(65) |
När det gäller det anmälda projektet övervägdes ingen nyetablering eftersom ett investeringspaket på [140 000–160 000] bilar i ett […]prissegmentet är för litet för att göra en nyetablering lönsam. Om bedömningen av produktionsanläggning inte rör en nyetablering är de två huvudsakliga kriterier som används för att bestämma lämplig lokalisering huruvida ytterligare kapacitet kan installeras på en befintlig anläggning och huruvida de befintliga anläggningarna på produktionsorten är kompatibla med det planerade projektet, t.ex. om storleken på den nuvarande lackverkstaden också lämpar sig för den planerade nyinvesteringen osv. |
(66) |
Med hjälp av kriterierna pekades fyra möjliga platser ut ([plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES], Setúbal, [plats 2 utanför EES] och [plats 3 i ett icke stödberättigat område i EES]), för vilka Portugal tillhandahöll företagsinformation från juli 2012 om de första jämförande beräkningarna av produktionskostnaderna per bil, som tagits fram av controllingenheten för varumärket Volkswagen ([controllinggruppen]). I beräkningarna ingick den planerade försäljningsvolymen i A0 SUV-segmentet och […]-segmentet, men de omfattade även den planerade försäljningsvolymen för [planerad modell], vars produktion man som ett undantag på förhand hade beslutat lokalisera till [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES]. Tre olika alternativ för hur de planerade produktionsvolymerna för A0 SUV-segmentet, […]-segmentet och [planerad modell] skulle fördelas vid de fyra olika anläggningarna övervägdes, och för varje alternativ gjorde [controllinggruppen] preliminära beräkningar av produktionskostnader och investeringskostnader. |
(67) |
I ett senare skede i planeringsprocessen uteslöts [plats 2 utanför EES] och [plats 3 i ett icke stödberättigat område i EES] som tänkbara lokaliseringsalternativ, eftersom de utmärktes av höga kostnader för logistik respektive personal. På grund av tidigare beslut att lokalisera produktionen av [planerad modell] till [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] och [plats 2 utanför EES], och att tillverka […] och […] i [plats 3 i ett icke stödberättigat område i EES], hade år 2014 (när [controllinggruppen] hade gjort ytterligare jämförande beräkningar) dock varken [plats 2 utanför EES] eller [plats 3 i ett icke stödberättigat område i EES] någon ledig kapacitet kvar. En bedömning av den sammanlagda volymen för A0 SUV och […] gjordes därför endast för Setúbal och [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES]. |
(68) |
Mot bakgrund av detta beredde [controllinggruppen] ett produktbeslut med Setúbal som förutsatt anläggning. Portugal lade fram bevisning för att produktkommittén för varumärket VW (Volkswagen Ausschuss Produkte, nedan kallad VAP) den 10 mars 2014 fattade produktbeslutet och godkände Setúbal som förutsatt anläggning. Den bevisning som Portugal lämnat in visar att ett eventuellt statligt stöd på upp till 36 miljoner euro togs i beaktande redan i detta skede. |
3) Investeringsbeslut och beslut om lokalisering
(69) |
När produktbeslutet väl har fattats rör nästa beslut val av lämpligast lokalisering av projektet. Controllingavdelningen utgår normalt sett från Volkswagens samtliga produktionsanläggningar och begränsar sedan listan till de platser som verkar vara lämpliga för investeringen. Som ett resultat av PEP-processen specificeras och sammanfattas investerings- och produktionsscenarierna för varje realistiskt val av anläggning i ett beslutsdokument. Utifrån en viss lokaliserings- och investeringsrekommendation måste investeringskommittén för varumärket Volkswagen (Volkswagen Ausschuss Investitionen, nedan kallad VAI) fatta beslut om huruvida projektet ska genomföras. |
(70) |
Som redan nämnts hade listan med realistiska anläggningsalternativ i detta skede begränsats till [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] och Setúbal. För dessa två anläggningar fastställdes och jämfördes de produktionskostnader som kunde hänföras till investeringsprojektets lokalisering. Dessa platsspecifika kostnader utgörs av nödvändiga investeringskostnader och förväntade produktionskostnader under en referensperiod. Portugal lämnade in faktiska företagshandlingar från den aktuella tidpunkten, utarbetade av [controllinggruppen] och […] (koncernens enhet för statligt stöd) och daterade den 9 maj 2014, som bevis för att en kontrafaktisk analys hade gjorts som jämfört [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] och Setúbal som möjliga lokaliseringsalternativ. Portugal förklarade att även om anläggningen i [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] presterade något bättre, hade Setúbal-anläggningen fördelen att man kunde dra nytta av regionalt investeringsstöd. På grundval av denna kontrafaktisk analys (18) lämnade [controllinggruppen] en beslutsrekommendation till VAI där Setúbal föreslogs som plats för investeringen. |
(71) |
Investerings- och lokaliseringsbesluten, som bekräftade valet av Setúbal, fattades av VAI den 28 maj 2014 och den 26 juni 2014. (19) Portugal lämnade en kopia av protokollen från de möten där dessa beslut antogs. Med beaktande av de jämförande beräkningarna och ett regionalstöd på 37,96 miljoner euro i nominellt värde (33,4 miljoner euro i diskonterat värde) (20) godkände båda besluten investeringsprojektet för MQB med en investeringsnivå på 624 miljoner euro. Det första beslutet medger ett första budgetanslag för att skapa utrymme på fabriken för de första investeringarna, och det andra beslutet godkände den största delen av investeringen. |
4.3.4 STÖDETS PROPORTIONALITET
(72) |
Portugal påpekar att de beräkningar som används för att påvisa stödåtgärdens stimulanseffekt även kan användas som grund för bedömningen av stödets proportionalitet. |
(73) |
Den slutliga beräkning som Portugal använder för att påvisa stimulanseffekten visar på en ekonomisk nackdel för Setúbal jämfört med [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] på 48 miljoner euro. Även inberäknat stödet är Setúbal 14,6 miljoner euro (diskonterat värde) dyrare än [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] (ekonomisk nackdel minus det stöd som fanns med i den kontrafaktiska analysen, dvs. 48 miljoner euro minus 33,4 miljoner euro). |
(74) |
Portugal hävdar därför att eftersom stödet inte fullt ut kompenserar för den nackdel som lokaliseringen till Setúbal innebär förekommer det ingen överkompensation. Följaktligen är stödet proportionerligt. |
(75) |
Portugal påpekar att VAI i beslutet om lokalisering inte enbart tog ekonomiska hänsyn utan även beaktade icke kvantifierbara kvalitativa kriterier såsom socialt ansvarstagande och möjligheten att undvika att flytta tillverkningen till andra anläggningar vid produktionstoppar. |
4.3.5 STÖDETS NEGATIVA EFFEKTER PÅ KONKURRENS OCH HANDEL
(76) |
Portugal understryker att regionalstödet bara fungerar som kompensation för den nettonackdel som lokaliseringen till Setúbal innebär. Stödet är proportionerligt och kommer inte att ha någon inverkan på konkurrensen, eftersom investeringsprojektet, och därmed dess följder för konkurrens och handel, i alla händelser skulle ha genomförts. Investeringsprojektet skulle inte ha lokaliserats till någon annan region med högre eller samma stödnivå, eftersom en nyetablering inte skulle ha varit lönsam och det enda rimliga alternativet inte är ett stödområde. Stödet har därför ingen negativ inverkan på sammanhållningen som skulle strida mot själva logiken med regionalstöd. |
5. BEDÖMNING AV STÖDET
5.1 FÖREKOMST AV STÖD
(77) |
Det ekonomiska stöd i form av ett återbetalningspliktigt bidrag kommer att ges av de portugisiska myndigheterna och finansieras via den allmänna statsbudgeten. Stödet ges sålunda av en medlemsstat och med hjälp av statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. |
(78) |
Eftersom stödet beviljas till ett enda företag är åtgärden selektiv. |
(79) |
Det ekonomiska stödet kommer att ges för en investering i bilindustrin, inom vilken det förekommer intensiv handel mellan medlemsstaterna, och kommer delvis att ersätta leveranser av halvfabrikat från andra medlemsstater. Därmed påverkar stödet även handeln mellan medlemsstater. |
(80) |
De portugisiska myndigheternas gynnande av Autoeuropa och dess produktion innebär att konkurrensen snedvrids eller hotas att snedvridas. |
(81) |
Kommissionen anser följaktligen att den anmälda åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. |
5.2 STÖDÅTGÄRDENS LAGLIGHET
(82) |
Genom att bevilja stödet under förutsättning att det godkänns av kommissionen och anmäla stödåtgärden innan den genomförs har de portugisiska myndigheterna iakttagit sina skyldigheter enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget, eftersom anmälan av individuellt stöd över ett visst belopp krävs enligt den allmänna gruppundantagsförordningen från 2008. Stödet till investeringsprojektet ska anmälas individuellt enligt punkt 68 i riktlinjerna och i den allmänna gruppundantagsförordningen från 2008, eftersom det planerade stödbeloppet på 36,15 miljoner euro i nuvärde överstiger det tröskelvärdet för individuell anmälan på 11,25 miljoner euro som tillämpas i den berörda regionen enligt den regionalstödskarta som gäller från och med 2007 till och med juni 2014. |
5.3 RÄTTSLIG GRUND FÖR BEDÖMNINGEN
(83) |
Syftet med stödet är att främja regional utveckling. Eftersom stöd- och investeringsavtalet undertecknades i april 2014 med förbehållet att kommissionen måste godkänna det, anser kommissionen i enlighet med punkt 188 i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 att stödet beviljades före juli 2014 och därför måste bedömas på grundval av riktlinjerna, särskilt de bestämmelser om regionalt investeringsstöd till stora investeringsprojekt som där fastslås i punkt 68. |
5.4 STRUKTUR FÖR BEDÖMNINGEN AV FÖRENLIGHETEN
(84) |
Kommissionen måste genomföra sin bedömning i tre steg:
|
5.5 ÅTGÄRDENS FÖRENLIGHET MED STANDARDKRITERIERNA FÖR FÖRENLIGHET I RIKTLINJERNA FÖR STATLIGT REGIONALSTÖD
(85) |
Kommissionen fastställde redan i beslutet om att inleda förfarandet att stödet uppfyller vissa av de allmänna kriterierna för förenlighet i riktlinjerna. I den formella granskningen framkom inga uppgifter som innebär att denna bedömning bör ifrågasättas. Kommissionen konstaterar särskilt följande:
|
(86) |
Kommissionen uttryckte emellertid i beslutet om att inleda förfarandet tvivel om huruvida kostnaderna för distributionsutrustning till leverantörer berättigar till stöd. Av detta skäl, och eftersom kommissionen inte kunde bilda sig en definitiv uppfattning om huruvida det anmälda projektet och ett tidigare investeringsprojekt i samma anläggning utgjorde ett enda investeringsprojekt i den mening som avses i punkt 60 i riktlinjerna, kunde kommissionen inte fastställa huruvida den anmälda stödnivån överskred den högsta tillåtna nivån och hyste därför betänkligheter även beträffande efterlevnaden av det tillämpliga regionala stödtaket. |
5.5.1 SLUTSATS OM DISTRIBUTIONSUTRUSTNING TILL LEVERANTÖRER
(87) |
Kommissionen klargjorde i ärende C34/2001 att kostnader för distributionsutrustning till leverantörer inte kan anses vara stödberättigande kostnader om de inte uppstår i stödområden i den berörda medlemsstaten (22). Kommissionen konstaterar (se skälen 31 och 32) att alla investeringarna i distributionsutrustning till leverantörer, som uppgår till 136,3 miljoner euro, kommer att uppfylla standardkriterierna för förenlighet i riktlinjerna förutsatt att de uppfyller vissa villkor: att utrustningen är en del av det anmälda projektet och ingår i Autoeuropas fasta tillgångar, att den är placerad i en leverantörs anläggning i ett stödberättigat område i Portugal, och att den kommer att finnas kvar där under minst fem år efter att projektet har slutförts. De stödberättigade områden i Portugal där distributionsutrustningen till leverantörer kommer att tillhandahållas har stödtak som ligger på samma nivå som eller högre än Palmelaområdet. Granskningsmekanismer för att säkerställa att inget stöd kommer att beviljas för distributionsutrustning till leverantörer som inte uppfyller ovannämnda villkor har införts. |
(88) |
Kommissionen anser i enlighet med sin tidigare praxis i ärendet C34/2001 att de kostnader för distributionsutrustning till leverantörer som uppstår i stödberättigade områden i Portugal och som uppgår till 136,3 miljoner euro kan anses vara stödberättigande kostnader i enlighet med avsnitten 4.1 och 4.2 i riktlinjerna. |
5.5.2 SLUTSATS OM ETT ENDA INVESTERINGSPROJEKT
(89) |
Kommissionen har analyserat frågan om huruvida de tre tidigare investeringar som Autoeuropa gjort vid samma anläggning skulle kunna betraktas som delar av samma investeringsprojekt som det anmälda projektet. |
5.5.2.1 Nyinvestering i robotar för invändig och utvändig lackering (lackeringsverkstad)
(90) |
Projektet bestod i att förvärva nya robotar till lackeringsverkstaden, vilket ledde till förbättringar i fråga om kvalitet, ergonomi, arbetarskydd, miljöskydd, resursbesparingar och produktivitet. Kommissionen anser att dessa investeringar var nödvändiga vid den tidpunkten för att förbättra arbetsvillkoren i lackeringsverkstaden och att de därför inte genomfördes som en förberedelse för det anmälda projektet. |
(91) |
Kommissionen anser att investeringen i automatisering av den invändiga och utvändiga lackeringsprocessen i lackeringsverkstaden och det anmälda investeringsprojektet uppvisar funktionella och tekniska skillnader, och att investeringsbesluten fattades oberoende av varandra. Kommissionen anser därför att nyinvesteringen i lackeringsverkstaden inte är sammankopplad på ett ekonomiskt odelbart sätt med det anmälda investeringsprojektet och att de två investeringarna följaktligen inte utgör ett enda investeringsprojekt i den mening som avses i punkt 60 i riktlinjerna. |
5.5.2.2 Nyinvestering i stansningsmatriser (verktygsverkstad)
(92) |
Autoeuropas verktygsverkstad tillverkar formar och stansningsverktyg för karossdelar i metall till bilar. Den är specialiserad på tillverkning av verktyg för motorhuvar och skärmar. Verktygsverkstaden levererar sina produkter till fabriker i Volkswagenkoncernen över hela världen, dvs. den levererar inte uteslutande till Autoeuropa. Den är en del av Autoeuropa, men verksamheten drivs självständigt och oberoende i förhållande till fabrikens huvudverksamhet, som är fordonstillverkning. |
(93) |
Projektet rörde förvärv av nya verktyg för stansningsmatriser i syfte att kunna tillverka verktyg med högre kvalitet och att öka verktygsverkstadens produktionsvolym. Verktygsverkstaden tillverkar formar och stansningsverktyg för hela Volkswagenkoncernen, är inte belägen på samma tomt som den anmälda investeringen och drivs oberoende av biltillverkningsfabriken. Investeringsbesluten för moderniseringen av verktygsverkstaden och för det anmälda projektet fattades dessutom oberoende av varandra. Kommissionen anser därför att nyinvesteringen i verktygsverkstaden inte är sammankopplad på ett ekonomiskt odelbart sätt med det anmälda investeringsprojektet och att de två investeringarna följaktligen inte utgör ett enda investeringsprojekt i den mening som avses i punkt 60 i riktlinjerna. |
5.5.2.3 Nyinvestering inom området informationsteknik (IT)
(94) |
Projektet rörde förvärv av ny IT-utrustning med ny programvara för en stabil IT-säkerhet med syfte att öka stabiliteten och produktiviteten i biltillverkningen. Investeringen i IT-området har inga strategiska eller tekniska kopplingar till det anmälda projektet som skulle innebära att de var sammankopplade på ett ekonomiskt odelbart sätt. Investeringsbesluten för IT-projektet och för det anmälda projektet fattades dessutom oberoende av varandra. Kommissionen anser därför att de två investeringsprojekten inte utgör ett enda investeringsprojekt i den mening som avses i punkt 60 i riktlinjerna. |
5.5.3 ÖVERGRIPANDE SLUTSATS OM STANDARDKRITERIER FÖR FÖRENLIGHET
(95) |
Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att kostnader för distributionsutrustning till leverantörer på 136,3 miljoner euro kan betraktas som stödberättigande utgifter inom ramen för det anmälda projektet och att de tidigare investeringarna inte behöver beaktas. Det belopp för stödberättigande utgifter som måste beaktas vid beräkningen av den högsta tillåtna stödnivån uppgår till 623,9 miljoner euro (599,6 miljoner euro i diskonterat värde), vilket framgår av tabell 2 i detta beslut. Genom den nedtrappningsmekanism som anges i punkt 67 i riktlinjerna medför de stödberättigande utgifterna en högsta tillåten stödnivå på 6,13 % bruttobidragsekvivalenter för projektet. |
(96) |
Eftersom nivån i det föreslagna stödet (36,15 miljoner euro i nuvärde, stödnivå på 6,03 %) inte överstiger den högsta tillåtna stödnivån och det anmälda stödet inte kombineras med något ytterligare regionalt investeringsstöd, är den föreslagna stödnivån för projektet förenlig med riktlinjerna. |
(97) |
Mot bakgrund av ovanstående och eftersom inga uppgifter har lämnats som skulle kunna påverka kommissionens slutsatser i beslutet om att inleda förfarandet beträffande de standardkriterier för förenlighet som anges i skäl 85, bedömer kommissionen att standardkriterierna i riktlinjerna är uppfyllda. |
5.6 BEDÖMNINGARNA ENLIGT PUNKT 68 I RIKTLINJERNA
(98) |
Kommissionen måste göra en ingående bedömning som en del av det formella granskningsförfarandet om den inte med visshet i granskningsförfarandet kan fastställa att de tröskelvärden för en ingående bedömning som anges i punkt 68 a- och punkt 68 b-bedömningarna inte överskrids. (23) För att kunna utföra de relevanta bedömningarna enligt punkt 68 a och b i riktlinjerna måste kommissionen definiera den relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden. |
(99) |
I skäl 45 i beslutet om att inleda förfarandet ansåg kommissionen vad gäller tillämpningen av punkt 68 i riktlinjerna att de produkter som berörs av investeringsprojektet är personbilar i marknadssegmenten A0, A, och B enligt Polks klassificering. |
(100) |
Kommissionen lämnade den exakta definitionen av den relevanta produktmarknaden öppen och övervägde alla rimliga alternativa marknadsdefinitioner, inklusive den snävaste möjliga segmentindelning för vilken uppgifter är tillgängliga. |
(101) |
Praxis att använda den snävaste marknadsdefinitionen baserad på enskilda segment inom bilindustrin är väletablerad i liknande beslut, inklusive slutliga beslut (24). |
(102) |
Denna beslutspraxis grundar sig på uppfattningen att konkurrenterna inom alla marknadssegment, även de minsta möjliga, förtjänar skydd från aktörer med dominerande ställning på marknaden. |
(103) |
Den grundar sig även på ekonomiska överväganden som är relevanta i ett konkurrenshänseende. Detta synsätt bygger närmare bestämt på teorin om att utbytbarheten på efterfrågesidan mellan två produkter föreligger om de av konsumenterna betraktas som utbytbara på grundval av sina egenskaper, sitt pris och sin tänkta användning. Genom sin praxis att undersöka även marknadsandelar utifrån det minsta möjliga segmentet på bilmarknaden för vilket uppgifter finns tillgängliga följer kommissionen precis denna logik: dvs. kommissionen anser att graden av utbytbarhet på grundval av pris, egenskaper och tänkt användning är som högst mellan produkter som hör till samma segment. I detta avseende återspeglar definitionen av en tänkbar marknad som det minsta möjliga marknadssegmentet logiken i punkt 28 i riktlinjerna för bedömning av horisontella koncentrationer, där det anges att ”[p]rodukter kan differentieras inom en relevant marknad på ett sådant sätt att vissa produkter är närmare substitut än andra. Ju högre graden av utbytbarhet är mellan de samgående företagens produkter, desto troligare är det att de samgående företagen kommer att höja sina priser betydligt. […] Det är mer sannolikt att incitamentet för de samgående företagen att höja sina priser är begränsat när konkurrerande företag tillverkar substitut som ligger nära de samgående företagens produkter än när de erbjuder mindre närliggande substitut”. |
(104) |
Detta är också varför konventionella bilar traditionellt delas in i segment och varför fordonsindustrin klassificerar modeller enligt de olika segmenten. Det är detta övervägande som drivit fram kommissionens praxis att definiera relevanta marknader i ärenden som rör fordonsindustrin även i enskilda segment, och det är anledningen till att medlemsstater i detta liksom andra tidigare ärenden presenterar sina argument i förhållande till enskilda segment. |
(105) |
Eftersom Autoeuropa kommer att tillverka bilar i A0- och […]-segmenten enligt Polk, och även skulle kunna tillverka bilar i B-segmentet enligt Polk, ansåg kommissionen att dessa enskilda segment, och för stadsjeepar även SUV-B-segmentet enligt Global Insight, samt segmenten sammantagna (A0 till B) samtliga bör betraktas som rimliga relevanta marknader i detta ärende. |
(106) |
Kommissionen ansåg att den relevanta geografiska marknaden för produkterna i fråga är åtminstone hela EES. De portugisiska myndigheterna och Autoeuropa godtog att kommissionen tillämpade denna geografiska marknadsdefinition vid bedömningen av denna anmälan (25). |
(107) |
Mot bakgrund av ovanstående och eftersom kommissionen under den formella granskningen inte har mottagit några ytterligare uppgifter som visar att den bör ändra sina slutsatser från beslutet om att inleda förfarandet, vidhåller kommissionen sin bedömning när det gäller definitionen av produktmarknad och geografisk marknad. |
5.6.1 SLUTSATS AV BEDÖMNINGEN AV MARKNADSANDELSVILLKORET (PUNKT 68 A I RIKTLINJERNA)
(108) |
Kommissionen har utfört den bedömning som föreskrivs i punkt 68 a i riktlinjerna för alla rimliga produktmarknader och geografiska marknader för att kontrollera huruvida stödmottagarens marknadsandel överstiger 25 % antingen före eller efter investeringen. |
(109) |
Eftersom ingen enda relevant produktmarknad och geografisk marknad kunde fastställas behövde resultaten från alla rimliga marknader beaktas. Volkswagenkoncernens marknadsandel inom EES i segmenten A och B var för sig samt i segmenten A0, A och B (enligt Polk) sammantagna överstiger 25 % under samtliga år mellan 2013 och 2019. Kommissionen drar därför slutsatsen att det tröskelvärde som anges i punkt 68 a överskrids. |
5.6.2 SLUTSATS AV BEDÖMNINGEN AV PRODUKTIONSKAPACITETEN PÅ EN UNDERPRESTERANDE MARKNAD (PUNKT 68 B I RIKTLINJERNA)
(110) |
Eftersom resultatet av punkt 68 a-bedömningen innebär att en ingående bedömning av stödet måste göras är det inte nödvändigt att utföra punkt 68 b-bedömningen. |
5.6.3 SLUTSATS
(111) |
Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen efter en bedömning enligt punkt 68 a beslutat att det relevanta tröskelvärdet överskrids. Kommissionen beslutar därför att en noggrann kontroll ska göras, efter att det förfarande som fastställs i artikel 108.2 i EUF-fördraget har inletts, av att stödet är nödvändigt för att skapa en stimulanseffekt för investeringen och att fördelarna med stödåtgärden uppväger den snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstater som följer av åtgärden. |
5.7 INGÅENDE BEDÖMNING AV STÖDÅTGÄRDEN
(112) |
Den ingående bedömningen görs på grundval av kriterierna för en ingående bedömning. |
5.7.1 STÖDETS POSITIVA EFFEKTER
5.7.1.1 Stödets syfte
(113) |
Enligt punkt 12 i kriterierna för en ingående bedömning ska medlemsstaterna motivera investeringsprojektets bidrag till utvecklingen av den berörda regionen. Kommissionen noterar investeringens positiva regionala effekter, som Portugal har presenterat (se skälen 45–49), och anser i synnerhet att effekten i form av direkta och indirekta arbetstillfällen, införandet av ytterligare leverantörer i regionen, kunskapsöverföringen till regionen samt kompetensökningen i regionen utgör ett betydande bidrag till regionens utveckling och till att EU:s sammanhållningsmål uppnås. |
5.7.1.2 Instrumentets lämplighet
(114) |
I punkterna 17 och 18 i kriterierna för en ingående bedömning betonas att statligt stöd i form av stöd till nyinvesteringar endast är ett av flera sätt att komma till rätta med marknadsmisslyckanden och främja den ekonomiska utvecklingen i missgynnade regioner. Stöd är ett lämpligt instrument om det medför särskilda fördelar jämfört med andra politiska åtgärder. Enligt punkt 18 i kriterierna för en ingående bedömning anses en åtgärd vara ett lämpligt instrument ”[o]m medlemsstaten har övervägt andra politiska alternativa åtgärder, men visar kommissionen vilka fördelarna är med att använda ett selektivt instrument av typen statligt stöd för ett specifikt företag”. |
(115) |
Portugal motiverade stödets lämplighet (se skälen 51 och 52) med den ekonomiska situationen i Peninsula de Setúbal-regionen genom att visa att regionen är missgynnad i förhållande till det nationella genomsnittet: under perioden 2011–2013 uppgick regionens BNP per capita till omkring 75 % av genomsnittet för Portugal som helhet. |
(116) |
Med hänsyn till den socioekonomiska situationen i Peninsula de Setúbal-regionen, som bekräftas av dess status som en region berättigad till regionalstöd med en stödnivå på 15 % i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, och i enlighet med praxis i tidigare ärenden (t.ex. i besluten om Dell Poland (26) och Porsche (27)), godtar kommissionen att beviljandet av statligt stöd är ett lämpligt instrument för att uppnå målet för regional utveckling i regionen i fråga. |
5.7.1.3 Stimulanseffekt/kontrafaktiskt scenario
(117) |
Enligt punkt 20 i kriterierna för en ingående bedömning måste de villkor som anges i punkt 38 i riktlinjerna vara uppfyllda. Kommissionen har i avsnitt 5.5 ovan bekräftat att så är fallet för det anmälda projektet. Vad gäller en betydande stimulanseffekt krävs enligt kriterierna för en ingående bedömning att kommissionen i detalj kontrollerar att stödet är nödvändigt för att ändra stödmottagarens beteende, så att denne genomför (ytterligare) investeringar i den berörda stödregionen. I punkt 22 i kriterierna för en ingående bedömning anges att en stimulanseffekt kan bevisas genom två möjliga scenarion: i avsaknad av stöd skulle investeringen inte göras alls, eftersom investeringen inte skulle vara lönsam för företaget att genomföra någonstans utan stöd (scenario 1); i avsaknad av stöd skulle investeringen göras någon annanstans (scenario 2). |
(118) |
Enligt kriterierna för en ingående bedömning ska medlemsstaten påvisa förekomsten av en stimulanseffekt av stödet och kunna lämna tydliga bevis på att stödet faktiskt påverkar valet av investering eller lokalisering. I kriterierna för en ingående bedömning placeras därmed bevisbördan vad gäller förekomsten av en stimulanseffekt på medlemsstaten. I detta sammanhang ska medlemsstaten även lämna en omfattande beskrivning av det kontrafaktiska scenariot, enligt vilket inget stöd beviljas av medlemsstaten till stödmottagaren. Kommissionen måste anse det kontrafaktiska scenariot som realistiskt. |
(119) |
De portugisiska myndigheterna uppgav (se skäl 54) att stödet till förmån för Autoeuropa omfattas av scenario 2 och presenterade ett kontrafaktiskt scenario som återspeglar de faktiska investerings- och lokaliseringsplanerna för det anmälda projektet, där en anläggning i [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] i […] övervägdes som en alternativ lokalisering. |
(120) |
I punkt 25 i kriterierna för en ingående bedömning anges att medlemsstaten kan lämna belägg för stödets stimulanseffekt i en scenario 2-situation genom att lämna handlingar från företaget som visar att en jämförelse har gjorts mellan kostnader och intäkter till följd av lokaliseringen i den berörda stödberättigade regionen i förhållande till en alternativ lokalisering. Medlemsstaterna uppmanas att använda finansiella rapporter, interna affärsplaner och handlingar som utformar olika investeringsscenarion. |
(121) |
Portugal lämnade in (se skälen 68, 70 och 71) faktiska bevis från den aktuella tidpunkten som dokumenterar Volkswagenkoncernens och, för det anmälda projektet, varumärket Volkswagens flerstegsprocess för beslutsfattande kring först produktbeslut och sedan investeringsbeslut och beslut om lokalisering. |
(122) |
Dokumentationen visar att [controllinggruppen] inledningsvis i juli 2012, efter att försäljningspotentialen för nya produkter i segmenten A0 SUV och […] ([…]) hade fastställts 2012 i planeringsrunda 61, pekade ut fyra möjliga lokaliseringsalternativ för produktionen – Setúbal, [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES], [plats 2 utanför EES] och [plats 3 i ett icke stödberättigat område i EES] – genom att tillämpa två huvudkriterier: huruvida ytterligare kapacitet kan installeras på en befintlig anläggning och huruvida de befintliga anläggningarna är kompatibla med den planerade investeringen. De beräkningar som gjordes av [controllinggruppen] omfattade även försäljningsvolymen för [planerad modell], som hade en planerad produktionsstart vid ungefär samma tidpunkt. Tre alternativ för hur volymerna skulle fördelas mellan de fyra anläggningarna togs fram. För varje alternativ beräknades produktionskostnaden per bil, och resultatet av beräkningarna visade att det bästa alternativet vid den tidpunkten skulle vara att kombinera volymerna för [planerad modell] och A0 SUV i [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] och att begränsa de nya volymerna i Setúbal till […]-segmentet. |
(123) |
Senare i planeringsprocessen beslutade controllingavdelningen att utesluta [plats 3 i ett icke stödberättigat område i EES] på grund av nackdelar i fråga om personalkostnader och [plats 2 utanför EES] på grund av nackdelar i fråga om logistikkostnader, och behöll därför endast [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] som ett genomförbart alternativ till Setúbal. |
(124) |
Kommissionen konstaterar att Volkswagen i januari 2014 beslutade att lokalisera produktionen av [planerad modell] till [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] och [plats 2 utanför EES], där den föregående modellen redan hade tillverkats. Portugal lade fram bevisning för att en lokalisering till [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] fortfarande var ett realistiskt alternativ för den anmälda investeringen även efter att beslutet om [planerad modell] hade fattats. Av de handlingar som lämnats in kan kommissionen dra slutsatsen att när VAP i mars 2014 fattade produktbeslutet hade [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] tillräcklig kapacitet för att tillgodose det anmälda projektets behov. Denna slutsats stöds även av Volkswagenkoncernens beslut i mars 2015 att producera en annan modell med en liknande årlig produktionsvolym som det anmälda projektet i [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES]. |
(125) |
Kommissionen kontrollerade även att det kontrafaktiska scenariot tog hänsyn till alla relevanta kostnader för de ytterligare skift som skulle krävas i [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] för att hantera den ytterligare kapacitet som behövdes för det anmälda projektet. Kommissionen noterar också Portugals argument att Autoeuropa kanske skulle ha behövt stänga åtminstone större delar av anläggningen i Setúbal om den anläggningen inte skulle ha valts som lokalisering av det anmälda projektet. Kommissionen kontrollerade att både kostnaderna för uppsägning av anställda i Setúbal och att kostnaderna för återbetalning av det statliga stöd som beviljats för de tidigare investeringsprojekt som nämnts i avsnitt 4.2 beaktades i det kontrafaktiska scenariot. |
(126) |
Kommissionen är också övertygad om att beräkningarna av investerings- och produktionskostnaderna på de två platser som användes i det kontrafaktiska scenariot är tillförlitliga och bygger på trovärdiga uppgifter från fabrikerna eller på trovärdiga antaganden. |
(127) |
Såsom beskrivs i skäl 70 och i bilaga I till detta beslut visade uppskattningarna av de produktionskostnader som kan hänföras till investeringsprojektets lokalisering, där produktionskostnader och investeringskostnader ingår, på en kostnadsnackdel på 90 miljoner euro i nominellt värde för Setúbal jämfört med [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES]. För att minska denna kostnadsnackdel för Setúbal, och mot bakgrund av VAI:s kommande formella beslut om investeringsprojektets lokalisering, lämnade Autoeuropa efter att VAP hade fattat produktbeslutet den 10 mars 2014 in en ansökan om stöd den 31 mars 2014. |
(128) |
Den 28 maj 2014 och den 26 juni 2014 beslutade VAI att lokalisera den anmälda investeringen till Setúbal. Som framgår av protokollen från VAI:s sammanträden antogs beslutet under den uttryckliga förutsättningen att det fanns tillgång till statligt stöd. Arbetet med projektet inleddes den 26 juni 2014. |
(129) |
Kommissionen har redan ovan konstaterat (se skäl 85) att de formella krav på en stimulanseffekt som fastställs i punkt 38 i riktlinjerna har uppfyllts, i enlighet med punkt 20 i kriterierna för en ingående bedömning. De portugisiska myndigheterna har dessutom lagt fram tydliga bevis på att stödet faktiskt påverkade valet av investeringens lokalisering, eftersom Volkswagenkoncernens beslut att lokalisera det anmälda projektet till Setúbal fattades först efter att investeringsavtalet (28), som bekräftade att investeringsprojektet var berättigat till statligt stöd, hade undertecknats. Kommissionen anser, i enlighet med punkterna 23 och 25 i kriterierna för en ingående bedömning, att det kontrafaktiska scenario som lagts fram av Portugal är realistiskt och stöds av faktiska bevis från den aktuella tidpunkten som visar att stödet har en faktisk (betydande) stimulanseffekt: genom att minska skillnaderna i lönsamhet mellan de båda platserna till förmån för Setúbal bidrog stödet till att det stödmottagande företaget ändrade sitt beslut om investeringens lokalisering. Utan stödet skulle investeringsprojektet inte ha genomförts i Setúbal. |
5.7.1.4 Stödets proportionalitet
(130) |
För att stödet ska vara proportionerligt måste enligt punkt 29 i kriterierna för en ingående bedömning stödbeloppet och stödnivån begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att investeringen ska göras i den stödberättigade regionen. |
(131) |
I allmänhet anses regionalstöd stå i proportion till hur allvarliga problemen är i de stödberättigade regionerna om stödet inte överskrider det tillämpliga regionala stödtaket inklusive en automatisk, gradvis nedtrappning av dessa regionala stödtak för stora investeringsprojekt (som anges i den tillämpliga regionalstödskartan). I det här fallet överstiger stödnivån inte de högsta regionala stödtaken korrigerade genom den nedtrappningsmekanism som redan angetts i skäl 96. |
(132) |
Utöver den allmänna proportionalitetsprincip som finns i riktlinjerna fastställs i kriterierna för en ingående bedömning att en mer ingående bedömning ska göras. Enligt scenario 2 i kriterierna för en ingående bedömning anses stödet vara proportionerligt om det motsvarar skillnaden mellan nettokostnaderna för stödmottagaren att investera i den stödberättigande regionen och nettokostnaderna för att investera på en alternativ plats. |
(133) |
Av de handlingar som lämnats in av Portugal (se skälen 68, 70 och 71 ovan) framgår att stödet var begränsat till det nödvändiga beloppet eftersom skillnaden mellan kostnaden för att placera investeringen i Setúbal och i […] inte överskreds. Den beräkning som gjordes vid tidpunkten för den kontrafaktiska analysen (och på grundval av handlingar som upprättas i samband med investeringsbeslutet) visar att en lokalisering till Setúbal även med stödet inräknat var 14,6 miljoner euro dyrare i diskonterat värde än en placering i [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES]. Kommissionen noterar att den återstående kostnadsnackdelen ansågs vara godtagbar på grund av vissa kvalitativa aspekter, t.ex. socialt ansvarstagande (utan investeringen skulle Autoeuropa ha behövt stänga stora delar av Setúbal-anläggningen) och möjligheten att hantera produktionstoppar utan stöd från andra anläggningar, medan en placering i [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] skulle ha inneburit att en del av produktionen hade behövt flyttas till [plats utanför EES]. Om beräkningen görs med hänsyn tagen till det anmälda diskonterade stödbeloppet på 36,15 miljoner euro (29) skulle nackdelen med en lokalisering till Setúbal ändå uppgå till 11,85 miljoner euro (48 miljoner euro minus 36,15 miljoner euro). |
(134) |
Eftersom stödet är begränsat till det belopp som krävs för att kompensera för de ytterligare nettokostnaderna som en lokalisering av investeringen till Setúbal innebär jämfört med den alternativa lokaliseringen till [plats 1 i ett icke stödberättigat område i EES] anser kommissionen att det har bevisats att stödet var proportionerligt vid den tidpunkt då beslutet om lokaliseringen fattades. |
5.7.2 STÖDETS NEGATIVA EFFEKTER PÅ KONKURRENS OCH HANDEL
(135) |
I punkt 40 i kriterierna för en ingående bedömning anges att ”[o]m det av den kontrafaktiska analysen framgår att investeringen skulle ha gjorts även utan stöd, fast eventuellt på en annan ort (scenario 2) och om stödet är proportionerligt, skulle eventuella indikationer på snedvridning, som en hög marknadsandel och en kapacitetsökning på en underpresterande marknad, i princip vara desamma oberoende av stödet”. |
(136) |
Utan det anmälda stödet skulle investeringen ha genomförts på en annan plats inom EES, vilket skulle ha lett till samma nivå av snedvridning av konkurrensen (dvs. scenario 2). Eftersom stödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att uppväga de ytterligare kostnader som härrör från de regionala nackdelarna i ett stödområde, har det inga otillbörliga negativa effekter på konkurrensen, exempelvis utträngning av privata investerare. |
(137) |
Enligt punkt 50 i kriterierna för en ingående bedömning medges och begränsas redan de potentiella negativa lokaliseringseffekter som regionalstödet har på grund av dess geografiska begränsning i riktlinjerna för statligt regionalstöd och i de regionala stödkartorna, som på ett uttömmande sätt fastställer vilka områden som är berättigade att bevilja regionalstöd, med hänsyn tagen till likafördelning och målen med sammanhållningspolitiken samt de berättigade stödnivåerna. Enligt punkt 53 i kriterierna för en ingående bedömning skulle det emellertid utgöra ett negativt inslag i det övergripande avvägningstestet som sannolikt inte kommer att uppvägas av några positiva inslag, eftersom det strider mot själva logiken med regionalstöd, om det visade sig att investeringen utan stöd skulle ha lokaliserats till en fattigare region (mer regionala nackdelar – högre högsta tillåtna regionala stödnivå) eller till en region som anses ha samma regionala nackdelar som målregionen (samma högsta regionala stödnivå). |
(138) |
När det gäller det anmälda projektet övervägdes ingen nyetablering eftersom ett investeringspaket på [140 000–160 000] bilar i ett […]prissegmentet är för litet för att göra en nyetablering lönsam. Genom att tillämpa två kriterier, befintlig extrakapacitet och anläggningar som är kompatibla med det planerade projektet, begränsades inledningsvis de alternativa lokaliseringarna till [plats 1] (icke stödberättigat område i [EES]), [plats 2] ([utanför EES]) och [plats 3] ([icke stödberättigat område i EES]). [plats 2 utanför EES] och [plats 3 i ett icke stödberättigat område i EES] uteslöts i ett senare skede eftersom de utmärktes av höga kostnader för logistik respektive personal. |
(139) |
Kommissionen konstaterar därför att det inte finns något som tyder på att investeringen skulle ha lokaliserats till någon annan region med högre eller liknande stödtak: kommissionen anser därför att stödet inte har någon negativ inverkan på sammanhållningen som skulle strida mot själva logiken med regionalstöd och att stödet inte har någon negativ inverkan på handeln. |
5.8 AVVÄGNING
(140) |
Efter att ha fastställt att stödet är ett incitament för att genomföra investeringen i den berörda regionen och att det är proportionerligt måste en avvägning göras av de positiva effekterna av stödet gentemot dess negativa effekter. |
(141) |
Genom undersökningen bekräftades det att åtgärden har en stimulanseffekt som uppmuntrar till en investering som ger ett betydande bidrag till utvecklingen i en mindre gynnad region som är berättigad till regionalstöd enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget utan att någon region med ett lika högt eller högre stödtak påverkas (ingen negativ effekt på sammanhållningen). Kommissionen anser att det är mer fördelaktigt för sammanhållningen inom unionen om en investering går till en fattigare region än om samma investering görs i en mer gynnad region. Som framgår av punkt 53 i kriterierna för en ingående bedömning anser kommissionen att ”under avvägningstestet […], å andra sidan, [kommer] vanligtvis regionalstödets positiva effekter som enbart kompenserar skillnaden i nettokostnader i förhållande till en mer utvecklad alternativ investeringslokalisering […] att uppväga eventuella negativa effekter när det gäller den alternativa lokaliseringen vid nya investeringar”. |
(142) |
Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att stödet står i proportion till skillnaden i nettokostnader för att genomföra investeringen på den valda lokaliseringen i jämförelse med en alternativ lokalisering i en mer utvecklad region, och att de positiva effekterna av stödet med avseende på dess syfte och lämplighet därför, såsom visas ovan, uppväger de negativa effekterna på handeln på den alternativa lokaliseringen. |
(143) |
I enlighet med punkt 68 i riktlinjerna och mot bakgrund av den ingående bedömning som gjorts på grundval av kriterierna för en ingående bedömning, drar kommissionen slutsatsen att stödet är nödvändigt för att skapa en stimulanseffekt för investeringen och att fördelarna med stödåtgärden uppväger den snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstater som följer av åtgärden. |
6. SLUTSATS
(144) |
Kommissionen drar slutsatsen att det föreslagna regionala investeringsstödet till förmån för Volkswagen Autoeuropa, Lda som beviljades den 30 april 2014 under förutsättning att kommissionen godkänner det uppfyller samtliga villkor som fastställs i riktlinjerna och i kriterierna för en ingående bedömning och därför kan anses vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget. |
(145) |
Kommissionen påminner om att Portugal enligt skäl 16 i beslutet om att inleda förfarandet åtog sig att inte överskrida vare sig det anmälda stödbeloppet eller den anmälda stödnivån om de faktiska stödberättigande utgifterna avviker från de planerade stödberättigande utgifterna så som de anges i anmälan och i beräkningen av det maximala stödbeloppet. Portugal har också åtagit sig att vart femte år, räknat från den dag då stödet godkändes av kommissionen, en delrapport lämna in till kommissionen (med uppgifter om de belopp som betalats ut och om eventuella andra investeringsprojekt som inletts vid samma anläggning/fabrik) och en detaljerad slutrapport senast inom sex månader efter den sista delutbetalningen av stödet enligt den anmälda utbetalningsplanen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det statliga stöd som Portugal planerar att genomföra till förmån för Volkswagen Autoeuropa, Lda till ett belopp av 36,15 miljoner euro i nuvärde och som motsvarar en högsta stödnivå på 6,03 % i bruttobidragsekvivalenter, är förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Genomförandet av stödet, uppgående till ett belopp av högst 36,15 miljoner euro i nuvärde och en högsta stödnivå på 6,03 % i bruttobidragsekvivalenter, godkänns följaktligen.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till Republiken Portugal.
Utfärdat i Bryssel den 27 november 2015.
På kommissionens vägnar
Margrethe VESTAGER
Ledamot av kommissionen
(1) EUT C 460, 19.12.2014, s. 55.
(2) Se fotnot 1.
(3) Statligt stöd N 727/2006 – Portugal – regionalstödskarta 2007–2013 (EUT C 68, 24.3.2007, s. 26), som förlängts till slutet av juni 2014 genom SA.37471 (2013/N) – Förlängning av giltigheten för den portugisiska regionalstödskartan 2007–2013 till och med den 30 juni 2014 (EUT C 50, 21.2.2014. s. 16).
(4) Ärende SA.36754 LIP – Ungern – Stöd till AUDI HUNGARIA MOTOR Ltd (EUT C 418, 21.11.2014, s. 25).
(5) EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.
(6) Ärende SA.32169 – Tyskland – LIP – Stöd till Volkswagen Sachsen GmbH (EUT C 361, 10.12.2011, s. 17).
(7) R. l. Polk & Co. (även kallat Polk) är en organisation med global verksamhet och en viktig leverantör av marknadsinformation och analyser inom fordonsindustrin. Den 16 juli 2013 slutförde IHS Inc., den världsledande leverantören av granskande information och analyser, sitt förvärv av R. L. Polk & Co.
(*1) Affärshemlighet.
(8) Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning) (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3), förlängd till den 30 juni 2014.
(9) Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (EUT C 54, 4.3.2006, s. 13). Den 28 juni 2013 antog kommissionen riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020, i vilka giltighetstiden för riktlinjerna förlängdes till den 30 juni 2014 (punkt 186) (EUT C 209, 23.1.2013, s. 1).
(10) I fotnot 55 i riktlinjerna anges följande: ”Vid bedömningen av om en nyinvestering är ekonomiskt odelbar kommer kommissionen att beakta de tekniska, funktionella och strategiska banden och den omedelbara geografiska närheten. Att tillgångarna är ekonomiskt odelbara kommer att bedömas oberoende av ägarförhållanden. Det innebär att bedömningen av om ett stort investeringsprojekt utgör ett enda investeringsprojekt bör vara densamma oavsett om projektet genomförs av ett företag, av mer än ett företag som delar på investeringskostnaderna eller av flera företag som svarar för kostnaderna för olika investeringar inom samma investeringsprojekt (t.ex. i fråga om ett gemensamt företag)”.
(11) EUT C 223, 16.9.2009, s. 3.
(12) Detta tillvägagångssätt är i enlighet med kommissionens beslut om statligt stöd i ärende SA.34118 (Porsche Leipzig), beslut av den 9 juli 2014 (C(2014) 4075) i SA.34118 (ännu ej offentliggjort i EUT), tillgängligt på http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm?clear=1&policy_area_id=3; SA.30340 (Fiat Powertrain Technologies), beslut av den 9 februari 2011, (K(2011) 612) ärende SA.30340 (EUT C 151, 21.5.2011, s. 5); SA.32169 (Volkswagen Sachsen), beslut av den 13 juli 2011 (K(2011) 4935) i ärende SA.32169 (EUT C 361, 10.12.2011, s. 17); N767/07 (Ford Craiova), beslut av den 30 april 2008 (K(2008) 1613) i ärende N767/2007 (EUT C 238, 17.9.2008, s. 4); N635/2008 (Fiat Sicily), beslut av den 29 april 2009 (K(2009) 3051) i ärende N635/2008 (EUT C 219, 12.9.2009, s. 3); och N473/2008 (Ford Espino), beslut av den 17 juni 2009 (K(2009) 4530) i ärende N473/2008 (EUT C 19, 26.1.2010, s. 5).
(13) Kommissionen ansåg i en rad beslut om stadsjeepar, senast i det slutliga beslutet om regionalstöd till Porsche (beslut av den 9 juli 2014 om det statliga stöd SA.34118 (2012/C f.d. 2011/N) som Tyskland planerar att genomföra till förmån för Porsche Leipzig GmbH och Dr. Ing. h.c. F. Porsche Aktiengesellschaft (ännu ej offentliggjort i EUT), tillgängligt på http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm?clear=1&policy_area_id=3), att Global Insights klassificering är lämpligare för stadsjeepar. Stadsjeepar som ligger i segmentet A0 enligt Polk motsvarar segmentet SUV-B i Global Insights klassificering.
(14) C34/2001, kommissionens beslut av den 7 maj 2002 om det statliga stöd Spanien planerar att genomföra till förmån för Ford España SA (delgivet med nr K(2002) 1803) (EUT L 314, 18.11.2002, s. 86).
(15) 19,95 miljoner euro diskonterat till 2011, det år då investeringsprojektet inleddes, diskonteringsränta 1,56 %.
(16) SA.34118, beslut av den 9 juli 2014 (ännu ej offentliggjort i EUT) tillgängligt på http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm?clear=1&policy_area_id=3, skäl 107.
(17) Källa till uppgifterna är INE – Instituto Nacional de Estatística (den nationella statistikmyndigheten).
(18) Närmare information om den kontrafaktiska analysen finns i bilaga I, som inte kan offentliggöras då dess innehåll utgör affärshemligheter.
(19) Se även fotnot 20.
(20) Denna siffra grundar sig på en annan spridning av de stödberättigande utgifterna under året jämfört med den investeringsstruktur som slutligen anmäldes.
(21) Autoeuropa lämnade in en ansökan om stöd den 31 mars 2014, och den myndighet som ansvarar för att administrera stödordningen bekräftade skriftligen den 4 april 2014 att projektet, förutsatt att en noggrann kontroll görs, i princip uppfyller villkoren för stödberättigande. Investeringsavtalet undertecknades den 30 april 2014 och innehöll en förbehållsklausul som innebar att stödet var beroende av Volkswagenkoncernens beslut om huruvida projektet skulle genomföras under förutsättning att detta beslut fattades före den 30 juni 2014.
(22) Se kommissionens beslut i ärende C 34/2001 om stöd till Ford España (fotnot 14), punkterna 36 och 37.
(23) Givetvis måste kommissionen under alla omständigheter, och därför oberoende av de tröskelvärden som föreskrivs i punkt 68 i riktlinjerna, väga de positiva och negativa effekterna av stödet innan någon slutsats dras om dess förenlighet med den inre marknaden. Se tribunalens dom i mål T-304/08, Smurfit Kappa Group mot kommissionen, ECLI:EU:T:2012:351, punkt 94.
(24) Se exempelvis kommissionens slutliga beslut i Porscheärendet, SA.34118 (som antogs i juli 2014), där kommissionen lämnar frågan om marknadsdefinition öppen och tillämpar den traditionella metoden att undersöka alla rimliga marknadsdefinitioner ”som fastställer de enskilda segmenten bilar (inklusive den snävaste möjliga segmentindelning för vilket uppgifter är tillgängliga)”. Se skäl 86 i detta beslut, som hänvisar till en rad ärenden, bland andra Fiat Powertrain Technologies, SA.30340, skäl 88 (”As the project does not exceed the thresholds provided in paragraph 68(a) of the RAG at the level of the smallest segmentation of the downstream product market for which data are available, it results that the project does not exceed the thresholds provided in paragraph 68(a) of the RAG for all possible combinations of these car segments”; ej översatt till svenska). Besluten om statligt stöd SA.30340, Fiat Powertrain Technologies, beslut av den 9 februari 2011 (K(2011) 612) (EUT C 151, 21.5.2011, s. 5); SA.32169, Volkswagen Sachsen, beslut av den 13 juli 2011 (K(2011) 4935) (EUT C 361, 10.12.2011, s. 17).
(25) Se även avsnitt 3.3.2.2 i beslutet om att inleda förfarandet.
(26) Kommisssionens beslut 2010/54/EG av den 23 september 2009 om det stöd som Polen planerar att genomföra till förmån för Dell Products (Poland) Sp. z o.o. C 46/08 (f.d. N 775/07) (EUT L 29, 2.2.2010, s. 8), punkt 171.
(27) SA.34118 (2012/C, f.d. 2011/N) (ännu ej offentliggjort i EUT) tillgängligt på http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm?clear=1&policy_area_id=3, skäl 107.
(28) Investeringsavtalet innehöll en förbehållsklausul som gör det avhängigt av Volkswagenkoncernens beslut om huruvida projektet ska genomföras förutsatt att detta beslut fattas före den 30 juni 2014.
(29) Se fotnot 19 för en förklaring av skillnaden i stödbelopp.
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/143 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/167
av den 30 januari 2017
om tillfälligt tillstånd för Belgien, Tjeckien, Frankrike och Spanien att certifiera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av de särskilda arter av fruktplantor som anges i bilaga I till rådets direktiv 2008/90/EG och som produceras på friland under icke insektsskyddade förhållanden
[delgivet med nr C(2017) 60]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (1), särskilt artiklarna 4, 6.4, 9.1 och 13.3,
med beaktande av kommissionens genomförandedirektiv 2014/98/EU av den 15 oktober 2014 om genomförande av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller särskilda krav för de släkten och arter av fruktplantor som avses i bilaga I till det direktivet, särskilda krav som ska uppfyllas av leverantörerna och tillämpningsbestämmelser för officiella inspektioner (2), särskilt artikel 8.4, och
av följande skäl:
(1) |
I genomförandedirektiv 2014/98/EU fastställs bestämmelser om produktion, certifiering och saluföring av utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material. |
(2) |
Under produktionen tillämpas strikta bestämmelser om skydd av utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial från alla slags infektioner orsakade av skadegörare, eftersom moderplantor för utgångsmaterial utgör utgångspunkten för produktion och certifiering av förökningsmaterial och fruktplantor. Enligt artikel 8.1 i genomförandedirektiv 2014/98/EU ska leverantörerna bevara utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial i särskilda anläggningar som är skyddade mot insektsangrepp och som förhindrar infektioner via luftvektorer och alla andra tänkbara källor. I artikel 8.2 i det genomförandedirektivet föreskrivs att utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska kunna identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen. I artikel 8.3 i samma genomförandedirektiv fastställs att utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska odlas isolerat från marken, i krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. |
(3) |
Eftersom det saknas ett enhetligt certifieringssystem får leverantörerna för närvarande fortfarande producera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial på friland. Genomförandedirektiv 2014/98/EU kommer att börja tillämpas den 1 januari 2017 och från och med den dagen kommer det för första gången att krävas att leverantörerna producerar utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial i insektsskyddade anläggningar. Leverantörer i vissa medlemsstater har investerat i insektsskyddade anläggningar redan innan bestämmelserna i det genomförandedirektivet om genomförande av direktiv 2008/90/EG träder i kraft, och kan följaktligen uppfylla kraven i artikel 8.1, 8.2 och 8.3 i genomförandedirektiv 2014/98/EU från och med den dag då genomförandedirektivet ska börja tillämpas. Med tanke på att byggandet av sådana insektsskyddade anläggningar kräver omfattande investeringar i mänskliga och finansiella resurser bör leverantörer i andra medlemsstater medges tillräckligt med tid för att anpassa sina produktionssystem för vissa arter och samtidigt fortsätta med produktionen. Producenterna i Belgien och Frankrike har redan börjat investera i insektsskyddade anläggningar, medan producenterna i Tjeckien och Spanien kommer att behöva mer tid för att uppfylla kravet på produktion i insektsskyddade anläggningar. |
(4) |
Belgien, Tjeckien, Frankrike och Spanien har därför i enlighet med artikel 8.4 i genomförandedirektiv 2014/98/EU lämnat in ansökningar om tillfälligt tillstånd att certifiera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av vissa arter som produceras på friland under icke insektsskyddade förhållanden. Tillstånden bör vara begränsade i tid och till vissa arter. |
(5) |
För att säkerställa samma hälsostatus hos utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som produceras på friland som hos utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som produceras i insektsskyddade anläggningar, bör lämpliga åtgärder föreskrivas. Dessa åtgärder bör gälla identifiering, okulärbesiktning, provtagning, tester, isoleringsavstånd, behandling och odlingsförhållanden med avseende på utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial, samt analys av den jord i vilken utgångsmaterialet och moderplantorna för utgångsmaterialet odlas. Dessutom bör det fastställas åtgärder för att förebygga korsinfektion genom maskiner, ympverktyg och andra källor. Belgien, Tjeckien, Frankrike och Spanien har föreslagit de åtgärder som de anser är nödvändiga för att begränsa infektionsrisken med avseende på klimatförhållandena, odlingsförhållandena för utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial samt avståndet till odlade och vilda arter av betydelse för utgångsmaterialet och moderplantorna för utgångsmaterial på grundval av expertkunskap om de relevanta skadegörarnas förekomst och biologi. |
(6) |
I provinsen Luxembourg i Belgien finns det ingen kommersiell produktion av förökningsmaterial, fruktplantor och grundstammar av Malus domestica, Prunus avium, P. cerasus, P. domestica, P. persica och Pyrus communis L. För att säkerställa ett lämpligt isoleringsavstånd till odlade Malus domestica, Prunus avium, P. cerasus, P. domestica, P. persica och Pyrus communis L. bör utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av dessa arter endast produceras på friland i provinsen Luxembourg. |
(7) |
Frankrike har ett särskilt förfarande för att välja ut tänkbara moderplantor för utgångsmaterial på friland nära andra växter av samma art som inte omfattas av ett certifieringssystem. Den belgiska plantskola som producerar utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial på friland ligger i närheten av byn Mussy-la-ville. Därför kan varken Belgien eller Frankrike säkerställa ett isoleringsavstånd. För att skydda sundheten hos de utvalda tänkbara moderplantorna för utgångsmaterial och de berörda moderplantorna för utgångsmaterial inspekteras dessa växter regelbundet och analyseras oftare. |
(8) |
Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som har producerats på friland under icke insektsskyddade förhållanden bör i enlighet med artikel 8.4 i genomförandedirektiv 2014/98/EU märkas med etiketter så att de kan spåras. Vidare bör dessa etiketter uppfylla kraven i artikel 2 i kommissionens genomförandedirektiv 2014/96/EU (3). Dessa etiketter bör innehålla de relevanta uppgifter som krävs både för den offentliga kontrollen och för att informera användaren av materialet. Etiketterna bör därför hänvisa till de särskilda produktionsförhållandena och innehålla det datum fram till vilket de berörda medlemsstaterna får certifiera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som produceras på friland. På grund av etikettens begränsade storlek bör det vara tillåtet att begränsa informationen på etiketten och i stället lämna mer detaljerade uppgifter om tillståndet i det dokument som åtföljer etiketten. |
(9) |
Av växtskyddsskäl bör det införas bestämmelser som gör det möjligt att spåra allt elitmaterial och certifierat material samt alla fruktplantor som produceras från utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som producerats på friland. Följaktligen bör märkningen av allt elitmaterial och certifierat material samt alla fruktplantor som produceras från utgångsmaterial och från moderplantor för utgångsmaterial som producerats på friland också uttryckligen hänvisa till det faktum att utgångsmaterialet och moderplantorna för utgångsmaterial omfattas av det tillstånd som beviljas genom detta beslut. |
(10) |
Mot bakgrund av detta och för att göra det möjligt för leverantörer i Belgien, Tjeckien, Frankrike och Spanien att gradvis flytta produktionen av utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial från friland till insektsskyddade anläggningar, bör dessa medlemsstater få ett tillfälligt tillstånd att i enlighet med detta beslut certifiera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av de särskilda arter av fruktplantor som produceras på friland under icke insektsskyddade förhållanden. Tillståndet bör gälla till och med den 31 december 2018 för Belgien och Frankrike och till och med den 31 december 2022 för Tjeckien och Spanien. |
(11) |
Detta beslut bör tillämpas från och med samma dag som genomförandedirektiv 2014/98/EU. |
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillstånd
1. I enlighet med artikel 8.4 i genomförandedirektiv 2014/98/EU får Tjeckien och Spanien till och med den 31 december 2022 certifiera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som produceras på friland under icke insektsskyddade förhållanden av de arter som förtecknas i bilagan, förutsatt att kraven i artiklarna 2, 3 och 4.1 är uppfyllda.
2. I enlighet med artikel 8.4 i genomförandedirektiv 2014/98/EU får Belgien och Frankrike till och med den 31 december 2018 certifiera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som produceras på friland under icke insektsskyddade förhållanden av de arter som förtecknas i bilagan, förutsatt att kraven i artiklarna 2, 3 och 4.1 är uppfyllda.
Artikel 2
Krav för bevarande
1. Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som produceras på friland ska bevaras i enlighet med kraven i avsnitt A i bilagan för de berörda medlemsstaterna och arterna.
2. Verktyg och maskiner för ympning och beskärning ska kontrolleras, rengöras och desinficeras före och efter varje användning på det berörda utgångsmaterialet och de berörda moderplantorna för utgångsmaterial.
3. Det ska vara ett lämpligt avstånd mellan utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial för att minimera rotkontakten mellan det berörda utgångsmaterialet och de berörda moderplantorna för utgångsmaterial.
Artikel 3
Krav för okulärbesiktning, provtagning och tester
Utöver de krav som fastställs i artiklarna 10 och 11 i genomförandedirektiv 2014/98/EU ska Belgien, Tjeckien, Frankrike och Spanien säkerställa att kraven i avsnitt B i bilagan för de berörda medlemsstaterna och arterna är uppfyllda.
Artikel 4
Krav för märkning
1. Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 2.2 i genomförandedirektiv 2014/96/EU ska etiketten på det utgångsmaterial och de moderplantor för utgångsmaterial som Tjeckien och Spanien certifierar innehålla följande uppgift: ”Producerat på friland i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/167. Certifieringen gäller till och med den 31 december 2022.”
Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 2.2 i genomförandedirektiv 2014/96/EU ska etiketten på det utgångsmaterial och de moderplantor för utgångsmaterial som Belgien och Frankrike certifierar innehålla följande uppgift: ”Producerat på friland i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/167. Certifieringen gäller till och med den 31 december 2018.”
2. När ett följedokument föreskrivs enligt artikel 3.1 i genomförandedirektiv 2014/96/EU får de uppgifter på den officiella etiketten som avses i punkt 1 begränsas till ”Producerat på friland”. I sådana fall ska följedokumentet till det berörda utgångsmaterialet och de berörda moderplantorna för utgångsmaterial utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 3.2 i genomförandedirektiv 2014/96/EU innehålla uppgiften i punkt 1.
3. Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 2.2 i genomförandedirektiv 2014/96/EU ska etiketten på allt elitmaterial, alla fruktplantor från elitmaterial, allt certifierat material samt alla certifierade fruktplantor som produceras från utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som certifierats enligt detta beslut innehålla följande uppgift: ”Härrör från material som producerats på friland i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/167.”.
4. När ett följedokument föreskrivs enligt artikel 3.1 i genomförandedirektiv 2014/96/EU får de uppgifter på den officiella etiketten som avses i punkt 3 begränsas till ”Härrör från material som producerats på friland”. I sådana fall ska följedokumentet till allt elitmaterial, alla fruktplantor från elitmaterial, allt certifierat material samt alla certifierade fruktplantor som produceras från utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som certifierats enligt detta beslut innehålla uppgiften i punkt 3.
Artikel 5
Anmälan
Belgien, Tjeckien, Frankrike och Spanien ska omedelbart anmäla eventuella certifieringar enligt artikel 1 till kommissionen och övriga medlemsstater. Anmälan ska innehålla mängden certifierat utgångsmaterial och certifierade moderplantor för utgångsmaterial samt vilka arter som utgångsmaterialet och moderplantorna för utgångsmaterial tillhör.
Artikel 6
Datum för tillämpning
Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2017.
Artikel 7
Adressater
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 30 januari 2017.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 267, 8.10.2008, s. 8.
(2) EUT L 298, 16.10.2014, s. 22.
(3) Kommissionens genomförandedirektiv 2014/96/EU av den 15 oktober 2014 om kraven för märkning, försegling och förpackning av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion, inom tillämpningsområdet för rådets direktiv 2008/90/EG (EUT L 298, 16.10.2014, s. 12).
BILAGA
AVSNITT A
Förteckning över de arter som avses i artikel 1 och de krav för bevarande som avses i artikel 2
1. Belgien
1.1 Förteckning över arter:
Malus domestica Mill., Prunus avium, P. cerasus, P. domestica, P. persica och Pyrus communis L. samt grundstammar av dessa arter.
1.2 Krav för alla de arter som förtecknas ovan
1.2.1 Åtgärder
Om man vid okulärbesikningar påvisar förekomsten av insektsvektorer av betydelse för de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU ska insekticidbehandling utföras.
1.3 Krav som gäller för vissa arter
1.3.1 Prunus avium, P. cerasus, P. domestica och P. persica
1.3.1.1 Odlingsförhållanden
Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av Prunus avium, P. cerasus, P. domestica och P. persica ska förhindras från att blomma.
2. Tjeckien
2.1 Förteckning över arter:
Castanea sativa Mill. och Juglans regia L.
2.2 Krav för de båda arter som förtecknas ovan
2.2.1 Åtgärder
Om det råder osäkerhet vad gäller förekomsten av de relevanta skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU på utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial, ska detta utgångsmaterial och dessa moderplantor för utgångsmaterial omedelbart avlägsnas.
2.2.2 Odlingsförhållanden
Moderplantor för utgångsmaterial ska förhindras från att blomma genom årlig beskärning i början av varje vegetationsperiod.
2.3 Krav som gäller för vissa arter
2.3.1 Juglans regia L.
2.3.1.1 Odlingsförhållanden
Moderplantor för utgångsmaterial ska odlas i områden där okulärbesiktningar har bekräftat frånvaron av vektorer för körsbärsbladrullvirus.
3. Frankrike
3.1 Förteckning över arter:
Castanea sativa Mill., Corylus avellana L., Cydonia oblonga Mill., Juglans regia L., Malus domestica Mill., Prunus amygdalus, P. armeniaca, P. avium, P. cerasus, P. domestica, P. persica, P. salicina och Pyrus communis L.
3.2 Krav för alla de arter som förtecknas ovan
3.2.1 Åtgärder
Om man vid okulärbesikningar påvisar förekomsten av insektsvektorer av betydelse för de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU ska insekticidbehandling utföras.
3.2.2 Odlingsförhållanden
Moderplantor för utgångsmaterial ska ympas på grundstammar som producerats genom odling in vitro, om sådana finns tillgängliga.
3.3 Krav som gäller för vissa arter
3.3.1 Prunus amygdalus, P. armeniaca, P. avium, P. cerasus, P. domestica, P. persica och P. salicina
Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av Prunus amygdalus, P. armeniaca, P. avium, P. cerasus, P. domestica, P. persica och P. salicina ska förhindras från att blomma.
4. Spanien
4.1 Förteckning över arter:
Olea europaea L., Prunus amygdalus x P. persica, P. armeniaca, P. domestica, P. domestica x P. salicina, P. dulcis, P. persica och Pyrus communis L.
4.2 Krav för alla de arter som förtecknas ovan
4.2.1 Åtgärder
Om man vid okulärbesikningar påvisar förekomsten av insektsvektorer av betydelse för de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU ska insekticidbehandling utföras.
4.3 Krav som gäller för vissa arter
4.3.1 Olea europaea L.
4.3.1.1 Isoleringsavstånd
Det ska vara ett isoleringsavstånd på minst 100 m till odlade eller vilda Olea europaea L. som inte omfattas av ett certifieringssystem.
4.3.2 Prunus amygdalus x P. persica, P. armeniaca, P. domestica, P. domestica x P. salicina, P. dulcis och P. persica
4.3.2.1 Isoleringsavstånd
Det ska vara ett isoleringsavstånd på minst 500 m till odlade eller vilda Prunus amygdalus, P. cerasus och P. prunophora som inte omfattas av ett certifieringssystem.
4.3.2.2 Odlingsförhållanden
Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av Prunus amygdalus x P. persica, P. armeniaca, P. domestica, P. domestica x P. salicina, P. dulcis och P. persica ska förhindras från att blomma.
4.3.3 Pyrus communis L.
4.3.3.1 Isoleringsavstånd
Det ska vara ett isoleringsavstånd på minst 500 m till odlade eller vilda P. communis L. som inte omfattas av ett certifieringssystem.
4.3.3.2 Odlingsförhållanden
Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av P. communis L. ska förhindras från att blomma.
AVSNITT B
Krav för okulärbesiktning, provtagning och tester som avses i artikel 3
1. Belgien
1.1 Krav för alla arter som förtecknas i avsnitt A punkt 1.1
1.1.1 Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras minst en gång per år med avseende på förekomsten av insektsvektorer av betydelse för de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU.
1.2 Krav som gäller för vissa arter
1.2.1 Malus domestica Mill. och Pyrus communis L.
1.2.1.1 Provtagning och tester
Varje moderplanta för utgångsmaterial ska provtas och testas varje år med avseende på virus som överförs via insekter och pollen och som förtecknas i del A i bilaga I och i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU.
1.2.2 Prunus avium, P. cerasus, P. domestica och P. persica
1.2.2.1 Provtagning och tester
Varje moderplanta för utgångsmaterial ska provtas och testas varje år och vid varje uppförökningscykel med avseende på virus som överförs via insekter och pollen och som förtecknas i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU.
2. Tjeckien
2.1 Krav som gäller för vissa arter
2.1.1 Castanea sativa Mill.
2.1.1.1 Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras från april till maj.
2.1.2 Juglans regia L.
2.1.2.1 Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras på sensommaren eller hösten.
3. Frankrike
3.1 Krav för alla arter som förtecknas i avsnitt A punkt 3.1
3.1.1 Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras minst en gång om året.
3.2 Krav som gäller för vissa arter
3.2.1 Corylus avellana L.
3.2.1.1 Provtagning och tester
Varje moderplanta för utgångsmaterial ska provtas och testas varje år med avseende på äpplemosaikvirus (ApMV).
3.2.2 Cydonia oblonga Mill., Malus domestica Mill. och Pyrus communis L.
3.2.2.1 Provtagning och tester
Varje moderplanta för utgångsmaterial ska provtas och testas varje år med avseende på Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV), Apple stem-grooving virus (ASGV), Apple stem-pitting virus (ASPV) och gummived.
3.2.3 Prunus amygdalus, P. armeniaca, P. avium, P. cerasus, P. domestica, P. persica och P. salicina
3.2.3.1 Provtagning och tester
Varje moderplanta för utgångsmaterial ska provtas och testas varje år och vid varje uppförökningscykel med avseende på plommondvärgsjukevirus (PDV) och prunusringfläckvirus (PNRSV). När det gäller P. persica ska varje moderplanta för utgångsmaterial provtas och testas varje år och vid varje uppförökningscykel med avseende på Peach latent mosaic viroid (PLMVd).
4. Spanien
4.1 Krav som gäller för vissa arter
4.1.1 Olea europaea L. och Pyrus communis L.
4.1.1.1 Provtagning och tester
Varje moderplanta för utgångsmaterial ska provtas och testas varje år med avseende på de virus och virusliknande sjukdomar som förtecknas i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU.
4.1.2 Prunus amygdalus x P. persica, P. armeniaca, P. domestica, P. domestica x P. salicina, P. dulcis och P. persica
4.1.2.1 Provtagning och tester
Provtagning och tester ska genomföras varje år med avseende på de virus och virusliknande sjukdomar som förtecknas i bilaga II till genomförandedirektiv 2014/98/EU.
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/151 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/168
av den 31 januari 2017
om fastställande av tekniska specifikationer för Internet Engineering Task Force som hänvisning vid offentlig upphandling
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (1), särskilt artikel 13.1,
efter samråd med Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering och med experter inom sektorn, och
av följande skäl:
(1) |
Standardisering fyller en viktig funktion för att stödja Europa 2020-strategin, vilket framhålls i kommissionens meddelande Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (2). I flera flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin framhålls vikten av frivillig standardisering på produkt- och tjänstemarknaderna för att säkerställa kompatibilitet och interoperabilitet mellan produkter och tjänster, stimulera teknisk utveckling och stödja innovation. |
(2) |
Betydelsen av standarder betonas också i kommissionens meddelande Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (3), i vilket det poängteras att standarder är avgörande för Europas konkurrenskraft och för innovation och framsteg på den inre marknaden eftersom de ökar säkerhet, driftskompatibilitet och konkurrens samt bidrar till att undanröja handelshinder. |
(3) |
Såsom angetts i kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2015 (4) är genomförandet av den digitala inre marknaden en av Europeiska unionens huvudprioriteringar. I kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa (5) understryks standardiseringens och interoperabilitetens roll vid skapandet av en europeisk digital marknad med långsiktig tillväxtpotential. |
(4) |
I det digitala samhället har standardiseringsprodukter blivit nödvändiga för att säkerställa interoperabilitet mellan utrustning, applikationer, databaser, tjänster och nät. I kommissionens meddelande En strategisk vision för europeiska standarder: bättre och snabbare hållbar tillväxt i den europeiska ekonomin före 2020 (6) framhävs standardiseringens särdrag inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom lösningar, tillämpningar och tjänster på området ofta utvecklas av globala IKT-forum och IKT-konsortier som intagit en ledande ställning för utarbetande av IKT-standarder. |
(5) |
Förordning (EU) nr 1025/2012 syftar till att modernisera och förbättra ramarna för den europeiska standardiseringen. I förordningen fastställs ett system där kommissionen kan besluta om att fastställa de mest relevanta och allmänt vedertagna tekniska specifikationerna på IKT-området som utfärdats av andra organ än europeiska, internationella eller nationella standardiseringsorganisationer. Möjligheten att använda hela skalan av tekniska specifikationer på IKT-området vid upphandling av maskinvara, programvara och it-tjänster kommer att förbättra interoperabiliteten mellan utrustning, tillämpningar och tjänster, hjälpa offentliga förvaltningar att undvika den inlåsning som uppstår när en offentlig upphandlare inte kan byta leverantör efter det att kontraktet löper ut, eftersom leverantörsspecifika IKT-lösningar användes, samt stimulera konkurrens i utbudet av interoperabla IKT-lösningar. |
(6) |
För att tekniska specifikationer på IKT-området ska komma i fråga för hänvisningar vid offentlig upphandling måste de uppfylla kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012. Dessa krav innebär att myndigheterna garanteras att de tekniska specifikationerna på IKT-området fastställs enligt de principer för öppenhet, rättvisa, objektivitet och icke-diskriminering som erkänns av Världshandelsorganisationen (WTO) i fråga om standardisering. |
(7) |
Beslutet att fastställa IKT-specifikationer ska antas efter samråd med Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering, som inrättats genom kommissionens beslut (7) och kompletterats med andra former av samråd med experter inom sektorn. |
(8) |
Den 11 juni 2015 bedömde Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering 27 tekniska specifikationer för Internet Engineering Task Force (IETF) utifrån kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012, och tillstyrkte att dessa kunde användas vid offentlig upphandling. Bedömningen av IETF:s tekniska specifikationer överlämnades därefter till samråd med sektorsexperter, vilka bekräftade forumets positiva bedömning. |
(9) |
De 27 tekniska specifikationerna utarbetas och utvecklas av IETF, som är den viktigaste organisationen i utvecklingen av nya internetstandardspecifikationer av högkvalitet för utformning, användning och förvaltning av internet. IETF är en global organisation som deltar i ”internetstandardprocessen”, en öppen och genomsynlig process baserad på samarbete som används av internetsamhället för standardisering av protokoll och förfaranden till fördel för alla användare i hela världen. |
(10) |
IETF:s 27 tekniska specifikationer används i hög grad för internet. De består av standarder och protokoll för upprättande av nätverk (Transmission Control Protocol/Internet protocol (TCP/IP), User Datagram Protocol (UDP), Domain Name System (DNS), Dynamic Host Configuration Protocol (DHCP), Simple Network Management Protocol (SNMP), Security Architecture for the Internet Protocol (IPsec) och Network Time Protocol (NTP)); standarder och protokoll för säkra anslutningar (Secure Shell-2 (SSH-2) Protocol, Transport Layer Security (TLS) Protocol and Internet X.509 Public Key Infrastructure Certificate och Certificate Revocation List (CRL) Profile (PKIX)); standarder och protokoll för att upprätta webbplatser (Hypertext Transfer Protocol (HTTP), Upgrading to TLS Within HTTP/1.1, Uniform Resource Identifiers (URI), Uniform Resource Locator (URL), Uniform Resource Names (URN), File Transfer Protocol (FTP), 8-bit Unicode Transformation Format (UTF-8), JavaScript Object Notation (JSON)); standarder och protokoll för e-post, kalender och nya applikationer (Simple Mail Transfer Protocol (SMTP), Internet Message Access Protocol (IMAP), Post Office Protocol – version 3 (POP3), Multipurpose Internet Mail Extensions (MIME), Network News Transfer Protocol (NNTP), Internet Calendaring and Scheduling Core Object Specification (iCalendar), vCard (VCF), Common Format and MIME Type for Comma-Separated Values (CSV)) and standards and protocols for multimedia streaming applications (Real-time Transport Protocol (RTP) och Session Initiation Protocol (SIP). |
(11) |
IETF:s 27 tekniska specifikationer bör därför fastställas vara tekniska IKT-specifikationer som kan användas som hänvisning vid offentlig upphandling. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De tekniska specifikationerna för Internet Engineering Task Force i bilagan godkänns som hänvisning vid offentlig upphandling.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 31 januari 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.
(2) KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.
(3) COM(2015) 550 final, 28.10.2015.
(4) COM(2014) 902 final, 28.11.2014.
(5) COM(2015) 192 final, 6.5.2015.
(6) KOM(2011) 311 slutlig,1.6.2011.
(7) Kommissionens beslut av den 28 november 2011 om inrättande av Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering (EUT C 349, 30.11.2011, s. 4).
BILAGA
Förteckning över tekniska specifikationer för Internet Engineering Task Force (IETF) som hänvisning vid offentlig upphandling (1)
1. |
Transmission Control Protocol/Internet protocol (TCP/IP) |
2. |
User Datagram Protocol (UDP) |
3. |
Domain Name System (DNS) |
4. |
Dynamic Host Configuration Protocol (DHCP) |
5. |
Simple Network Management Protocol (SNMP) |
6. |
Security Architecture for the Internet Protocol (IPsec) |
7. |
Network Time Protocol (NTP) |
8. |
Secure Shell-2 Protocol (SSH-2) |
9. |
Transport Layer Security Protocol (TLS) |
10. |
Internet X.509 Public Key Infrastructure Certificate and Certificate Revocation List (CRL) Profile (PKIX) |
11. |
Hypertext Transfer Protocol (HTTP) |
12. |
Upgrading to TLS Within HTTP/1.1 (HTTPS) |
13. |
Uniform Resource Identifiers (URI) |
14. |
Uniform Resource Locator (URL) |
15. |
Uniform Resource Names (URN) |
16. |
File Transfer Protocol (FTP) |
17. |
8-bit Unicode Transformation Format (UTF-8) |
18. |
Simple Mail Transfer Protocol (SMTP) |
19. |
Internet Message Access Protocol (IMAP) |
20. |
Post Office Protocol – version 3 (POP3) |
21. |
Multipurpose Internet Mail Extensions (MIME) |
22. |
Network News Transfer Protocol (NNTP) |
23. |
Internet Calendaring and Scheduling Core Object Specification (iCalendar) |
24. |
File format standard for electronic business cardS (vCard) |
25. |
Common Format and MIME Type for Comma-Separated Values (CSV) |
26. |
Real-time Transport Protocol (RTP) |
27. |
Session Initiation Protocol (SIP) |
(1) IETF-specifikationerna kan laddas ner gratis från http://www.rfc-editor.org/
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/155 |
BESLUT nr 1/2015 AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSKOMMITTÉN
av den 19 november 2015
om ändring av tilläggen 1, 2 och 4 i bilaga 4 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter [2017/169]
GEMENSAMMA JORDBRUKSKOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, särskilt artikel 11, och
av följande skäl:
(1) |
Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (nedan kallat jordbruksavtalet) trädde i kraft den 1 juni 2002. |
(2) |
Syftet med bilaga 4 är att underlätta handeln mellan parterna med de växter, växtprodukter och andra föremål som är föremål för växtskyddsåtgärder. Bilagan har kompletterats med flera tillägg enligt bilagans artiklar 1, 2 och 4. |
(3) |
Tilläggen 1, 2 och 4 till bilaga 4 har ersatts av gemensamma jordbrukskommitténs beslut nr 1/2010. |
(4) |
Sedan beslut nr 1/2010 trädde i kraft har parternas lagstiftning om växtskydd genomgått ändringar som påverkar avtalet. |
(5) |
Parternas lagstiftning fastställer villkoren för kontroller av växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i tillägg 1, som kommer från tredjeländer och kontrolleras på annan plats än deras införselort från respektive territorium. Villkoren för dessa kontroller bör fastställas för sådana fall där båda parterna omfattas. |
(6) |
Med anledning av ovanstående bör tilläggen 1, 2 och 4 i bilaga 4 ändras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tilläggen 1 och 2 till bilaga 4 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter ska ersättas med texten i bilaga I till det här beslutet.
Tillägg 4 till bilaga 4 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter ska ersättas med den text som finns i bilaga II till det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2016.
Utfärdat i Bern den 19 november 2015.
På gemensamma jordbrukskommitténs vägnar
Adrian AEBI
Ordföranden och chefen för Schweiz delegation
Lorenzo TERZI
Chefen för Europeiska unionens delegation
Thomas MAIER
Kommitténs sekreterare
BILAGA I
TILLÄGG 1
VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL
A. Växter, växtprodukter och andra föremål med ursprung i endera parten, för vilka de två parterna har snarlik lagstiftning som ger likvärdiga resultat och för vilka de erkänner växtpasset
1. Växter och växtprodukter
1.1 Växter av släktena Amelanchier Med., Chaenomeles Lindl., Crataegus L., Cydonia Mill., Eriobotrya Lindl., Malus Mill., Mespilus L., Prunus L., andra än Prunus laurocerasus L. och Prunus lusitanica L., Pyracantha Roem., Pyrus L. och Sorbus L, avsedda för plantering, utom fröer.
1.2 Växter av Beta vulgaris L. och Humulus lupulus L., avsedda för plantering, utom fröer.
1.3 Växter av släktet Solanum L. som bildar stoloner och knölar samt hybrider av dessa, avsedda för plantering.
1.4 Växter av släktena Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av dessa, Casimiroa La Llave, Clausena Burm f., Vepris Comm. och Zanthoxylum L. och Vitis L., utom frukter och fröer.
1.5 Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1.6, växter av Citrus L. och hybrider av dessa, utom frukter och fröer.
1.6 Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av dessa, med stjälkar och blad.
1.7 Trä med ursprung i unionen, med sin naturliga rundade yta helt eller delvis bevarad, med eller utan bark, eller trä i form av flis, spån, sågspån eller träavfall,
a) |
som helt eller delvis har erhållits från Platanus L, även trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta, och |
b) |
som motsvarar en av bestämningarna i bilaga I, andra delen, till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1), och ingår i tabellen nedan:
|
2. Växter, växtprodukter och andra föremål producerade av producenter som har rätt till försäljning till yrkesverksamma inom växtproduktion, utom växter, växtprodukter och andra föremål som är beredda och färdiga för försäljning till konsumenterna och för vilka unionens medlemsstaters eller Schweiz ansvariga officiella organ garanterar att produktionen är klart åtskild från produktionen av andra produkter
2.1 Växter för plantering (utom fröer) som hör till släktena Abies Mill. och Apium graveolens L., Argyranthemum spp., Asparagus officinalis L., Aster spp., Brassica spp., Castanea Mill., Cucumis spp., Dendranthema (DC.) Des Moul., Dianthus L. och hybrider av dessa, Exacum spp., Fragaria L., Gerbera Cass., Gypsophila L., Impatiens L. (alla hybridvarieteter från Nya Guinea), Lactuca spp., Larix Mill., Leucanthemum L., Lupinus L., Pelargonium l'Hérit. ex Ait., Picea A. Dietr., Pinus L., Platanus L., Populus L., Prunus laurocerasus L., Prunus lusitanica L., Pseudotsuga Carr., Quercus L., Rubus L., Spinacia L., Tanacetum L., Tsuga Carr., Verbena L. och andra örtartade växter, med undantag av de som tillhör familjen Gramineae, avsedda för plantering (utom lökar, rotknölar, jordstammar, fröer och knölar).
2.2 Växter av Solanaceae, utom de som avses i punkt 1.3, för plantering, utom fröer.
2.3 Växter av Araceae, Marantaceae, Musaceae, Persea spp. och Strelitziaceae, rotade eller med vidhängande eller medföljande odlingssubstrat.
2.4 Växter av Palmae för plantering, där stammens diameter vid basen är större än 5 cm, och som hör till följande släkten eller arter: Brahea Mart., Butia Becc., Chamaerops L., Jubaea Kunth., Livistona R. Br., Phoenix L., Sabal Adans., Syagrus Mart., Trachycarpus H. Wendl., Trithrinax Mart. eller Washingtonia Raf.
2.5 Växter, fröer och lökar
a) |
Fröer och lökar av Allium ascalonicum L., Allium cepa L. och Allium schoenoprasum L. avsedda för plantering och växter av Allium porrum L. avsedda för plantering. |
b) |
Fröer av Medicago sativa L. |
c) |
Fröer av Helianthus annuus L., Solanum lycopersicum L. och Phaseolus L. |
3. Lökar, stamknölar, rotknölar och jordstammar av Camassia Lindl., Chionodoxa Boiss., Crocus flavus Weston ’Golden Yellow’, Dahlia spp., Galanthus L., Galtonia candicans (Baker) Decne., Gladiolus Tourn. ex L. (miniatyrsorter och hybrider av dessa, såsom Gladiolus callianthus Marais, Gladiolus colvillei Sweet, Gladiolus nanus hort., Gladiolus ramosus hort. och Gladiolus tubergenii hort.), Hyacinthus L., Iris L., Ismene Herbert, Lilium spp., Muscari Miller, Narcissus L., Ornithogalum L., Puschkinia Adams, Scilla L., Tigridia Juss. och Tulipa L., avsedda för plantering, producerade av producenter som har rätt till försäljning till yrkesverksamma inom växtproduktion, utom växter, växtprodukter och andra föremål som är beredda och färdiga för försäljning till konsumenterna och för vilka unionens medlemsstaters eller Schweiz ansvariga officiella organ garanterar att produktionen är klart åtskild från produktionen av andra produkter
B. Växter, växtprodukter och andra föremål med ursprung utanför endera partens territorium för vilka de två parternas växtskyddsbestämmelser vid import ger likvärdiga resultat, med vilka handel mellan de två parterna kan ske med ett växtpass om de anges i del A i detta tillägg eller fritt om de inte anges där
1. Alla växter för plantering, undantaget fröer men inbegripet fröer från nedanstående växter, utan att det påverkar de växter som anges i del C i detta tillägg: Cruciferae, Gramineae och Trifolium spp., med ursprung i Argentina, Australien, Bolivia, Chile, Nya Zeeland och Uruguay, släktena Triticum, Secale och X Triticosecale från Afghanistan, Förenta staterna, Indien, Irak, Iran, Mexiko, Nepal, Pakistan och Sydafrika, Citrus L., Fortunella Swingle och Poncirus Raf. och hybrider av dessa, Capsicum spp., Helianthus annuus L., Solanum lycopersicum L., Medicago sativa L., Prunus L., Rubus L., Oryza spp., Zea mais L., Allium ascalonicum L., Allium cepa L., Allium porrum L., Allium schoenoprasum L. och Phaseolus L.
2. Växtdelar (utom frukter och fröer) av
— |
Castanea Mill., Dendranthema (DC) Des Moul., Dianthus L., Gypsophila L., Pelargonium l'Hérit. ex Ait, Phoenix spp., Populus L., Quercus L., Solidago L. och snittblommor av släktet Orchidaceae, |
— |
barrträd (Coniferales), |
— |
Acer saccharum Marsh., med ursprung i Förenta staterna och Kanada, |
— |
Prunus L., med ursprung i icke-europeiska länder, |
— |
snittblommor av Aster spp., Eryngium L., Hypericum L., Lisianthus L., Rosa L. och Trachelium L., med ursprung i icke-europeiska länder, |
— |
bladgrönsaker av Apium graveolens L., Ocimum L., Limnophila L. och Eryngium L., |
— |
blad av Manihot esculenta Crantz, |
— |
avskurna grenar av Betula L., med eller utan bladverk, |
— |
avskurna grenar av Fraxinus L., Juglans ailantifolia Carr., Juglans mandshurica Maxim., Ulmus davidiana Planch. och Pterocarya rhoifolia Siebold & Zucc., med eller utan bladverk, med ursprung i Förenta staterna, Japan, Kanada, Kina, Mongoliet, Nordkorea, Ryssland, Sydkorea och Taiwan, och |
— |
Amiris P. Browne, Casimiroa La Llave, Citropsis Swingle & Kellerman, Eremocitrus Swingle, Esenbeckia Kunth., Glycosmis Corrêa, Merrillia Swingle, Naringi Adans., Tetradium Lour., Toddalia Juss. och Zanthoxylum L. |
2.1 Växtdelar (undantaget frukter men inbegripet fröer) av Aegle Corrêa, Aeglopsis Swingle, Afraegle Engl., Atalantia Corrêa, Balsamocitrus Stapf, Burkillanthus Swingle, Calodendrum Thunb., Choisya Kunth, Clausena Burm. f., Limonia L., Microcitrus Swingle, Murraya J. Koenig ex L., Pamburus Swingle, Severinia Ten., Swinglea Merr., Triphasia Lour. och Vepris Comm.
3. Frukter av
— |
Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av dessa, Momordica L. och Solanum melongena L., |
— |
Annona L., Cydonia Mill., Diospyros L., Malus Mill., Mangifera L., Passiflora L., Prunus L., Psidium L., Pyrus L., Ribes L. Syzygium Gaertn. och Vaccinium L., med ursprung i icke-europeiska länder, och |
— |
Capsicum L. |
4. Knölar av Solanum tuberosum L.
5. Lös bark av
— |
barrträd (Coniferales) med ursprung i icke-europeiska länder, |
— |
Acer saccharum Marsh., Populus L. och Quercus L. utom Quercus suber L., |
— |
Fraxinus L., Juglans ailantifolia Carr., Juglans mandshurica Maxim., Ulmus davidiana Planch. och Pterocarya rhoifolia Siebold & Zucc., med ursprung i Förenta staterna, Japan, Kanada, Kina, Mongoliet, Nordkorea, Ryssland, Sydkorea och Taiwan, och |
— |
Betula L., med ursprung i Förenta staterna och Kanada. |
6. Trä, i den mening som avses i artikel 2.2 första stycket i rådets direktiv 2000/29/EG (2):
a) |
Träet har helt eller delvis erhållits från en av nedanstående ordningar, släkten eller arter, undantaget träförpackningsmaterial enligt bilaga IV del A avsnitt I punkt 2 i direktiv 2000/29/EG:
|
b) |
Träet motsvarar en av bestämningarna i bilaga I, andra delen, till förordning (EEG) nr 2658/87, och ingår i tabellen nedan:
|
7. Jord och odlingssubstrat
a) |
Jord och växtmedium som sådant som helt eller delvis består av jord eller fasta organiska ämnen såsom växtdelar, humus, inbegripet torv eller bark, dock inte sådant som består av enbart torv. |
b) |
Jord och odlingssubstrat som är vidhängande eller följer med växterna, och som helt eller delvis består av ämnen som anges i punkt a eller delvis består av något fast oorganiskt ämne, och som är avsedda att bibehålla växternas livskraft, med ursprung i
|
8. Spannmål av släktena Triticum, Secale och X Triticosecale med ursprung i Afghanistan, Indien, Irak, Iran, Mexiko, Nepal, Pakistan, Sydafrika och Förenta staterna.
C. Växter, växtprodukter och andra föremål som har sitt ursprung i endera partens länder för vilka de två parterna inte har snarlik lagstiftning och inte erkänner växtpasset
1. Växter och växtprodukter som har sitt ursprung i Schweiz och som måste åtföljas av ett sundhetscertifikat när de importeras av en av unionens medlemsstater
1.1 Växter för plantering, med undantag av fröer
ingen uppgift
1.2 Växtdelar, med undantag av frukter och fröer
ingen uppgift
1.3 Fröer
ingen uppgift
1.4 Frukter
ingen uppgift
1.5 Trä med sin naturliga rundade yta helt eller delvis bevarad, med eller utan bark, eller trä i form av flis, spån, sågspån eller träavfall
a) |
som helt eller delvis har erhållits från Platanus L, även trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta, och |
b) |
som motsvarar en av bestämningarna i bilaga I, andra delen, till förordning (EEG) nr 2658/87, och ingår i tabellen nedan:
|
2. Växter och växtprodukter som har sitt ursprung i en av unionens medlemsstater och som måste åtföljas av ett sundhetscertifikat när de importeras till Schweiz
ingen uppgift
3. Växter och växtprodukter som har sitt ursprung i Schweiz och som inte får importeras av en av gemenskapens medlemsstater
Växter, med undantag av frukter och fröer
ingen uppgift
4. Växter och växtprodukter som har sitt ursprung i en av unionens medlemsstater och som inte får importeras till Schweiz
Växter som tillhör
|
Cotoneaster Ehrh, och |
|
Photinia davidiana (Dcne.) Cardot (3). |
TILLÄGG 2
LAGSTIFTNING (4)
Unionens bestämmelser
— |
Rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta. |
— |
Rådets direktiv 74/647/EEG av den 9 december 1974 om bekämpning av nejlikvecklare. |
— |
Kommissionens beslut 91/261/EEG av den 2 maj 1991 om erkännande av Australien som fritt från Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. |
— |
Kommissionens direktiv 92/70/EEG av den 30 juli 1992 om närmare bestämmelser för undersökningar som skall genomföras med avseende på erkännande av skyddade zoner i gemenskapen. |
— |
Kommissionens direktiv 92/90/EEG av den 3 november 1992 om förpliktelser som producenter och importörer av växter, växtprodukter eller andra föremål skall uppfylla och om närmare bestämmelser för registrering av sådana personer. |
— |
Kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3 december 1992 om en viss standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter, växtprodukter eller andra föremål inom gemenskapen och om närmare bestämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare bestämmelser om ersättande av växtpass. |
— |
Kommissionens beslut 93/359/EEG av den 28 maj 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende trä av Thuja L. med ursprung i Förenta staterna. |
— |
Kommissionens beslut 93/360/EEG av den 28 maj 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende trä av Thuja L. med ursprung i Kanada. |
— |
Kommissionens beslut 93/365/EEG av den 2 juni 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende värmebehandlat trä av barrträd som har sitt ursprung i Kanada, och om fastställande av detaljerna i det indikatorsystem som skall tillämpas för värmebehandlat trä. |
— |
Kommissionens beslut 93/422/EEG av den 22 juni 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende trä av barrträd som har torkats i torkugn och som har sitt ursprung i Kanada, och om fastställande av detaljerna i det indikatorsystem som skall tillämpas för det ugnstorkade träet. |
— |
Kommissionens beslut 93/423/EEG av den 22 juni 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende trä av barrträd som har torkats i torkugn och som har sitt ursprung i Förenta staterna, och om fastställande av detaljerna i det indikatorsystem som skall tillämpas för det ugnstorkade träet. |
— |
Kommissionens direktiv 93/50/EEG av den 24 juni 1993 om specificering av vissa växter som inte anges i bilaga 5 del A till rådets direktiv 77/93/EEG och om ett officiellt register över växternas producenter eller över lageranläggningar eller distributionscentraler i deras produktionszoner. |
— |
Kommissionens direktiv 93/51/EEG av den 24 juni 1993 om fastställande av regler för flyttning av vissa växter, växtprodukter eller andra föremål genom en skyddad zon och för flyttning av sådana växter, växtprodukter eller andra föremål, som har sitt ursprung i och flyttas inom en sådan skyddad zon. |
— |
Rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993 om bekämpning av ljus ringröta på potatis. |
— |
Kommissionens direktiv 94/3/EG av den 21 januari 1994 om ett förfarande för anmälan om kvarhållande av en försändelse eller en skadegörare som har sitt ursprung i tredje land och som utgör en överhängande fara för växtskyddet. |
— |
Kommissionens direktiv 98/22/EG av den 15 april 1998 om fastställande av minimikrav för växtskyddskontroller inom gemenskapen som utförs på andra kontrollstationer än de på bestämmelseorten av växter, växtprodukter eller andra föremål från tredje land. |
— |
Rådets direktiv 98/57/EG av den 20 juli 1998 om bekämpning av Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi m.fl. |
— |
Kommissionens beslut 98/109/EG av den 2 februari 1998 om tillstånd för medlemsstaterna att vidta tillfälliga nödåtgärder för att förhindra spridning av Thrips palmi Karny beträffande Thailand. |
— |
Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. |
— |
Kommissionens beslut 2002/757/EG av den 19 september 2002 om tillfälliga nödåtgärder när det gäller växtskydd för att hindra att Phytophthora ramorum Werres, De Cock & Man in 't Veld sp. nov. förs in till och sprids inom gemenskapen. |
— |
Kommissionens beslut 2002/499/EG av den 26 juni 2002 om beviljande av undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG när det gäller naturligt eller artificiellt dvärgväxta plantor av Chamaecyparis Spach, Juniperus L. och Pinus L. med ursprung i Republiken Korea. |
— |
Kommissionens beslut 2002/887/EG av den 8 november 2002 om beviljande av undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG när det gäller naturligt eller artificiellt dvärgväxta plantor av Chamaecyparis Spach, Juniperus L. och Pinus L. med ursprung i Japan. |
— |
Kommissionens beslut 2004/200/EG av den 27 februari 2004 om åtgärder för att förhindra att pepinomosaikvirus införs till och sprids inom gemenskapen. |
— |
Kommissionens direktiv 2004/103/EG av den 7 oktober 2004 om identitets- och växtskyddskontroller av växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i del B i bilaga V till rådets direktiv 2000/29/EG, vilka får utföras på en annan plats än den ort där de förs in i gemenskapen eller på en plats i närheten, och om fastställande av villkoren för dessa kontroller. |
— |
Genomförandebestämmelser: när införselorten för de växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i tillägg 1, med ursprung i ett tredjeland, är belägen på den ena partens territorium, men bestämmelseorten är belägen på den andra partens territorium, ska importdokumentkontroller, identitetskontroller och växtskyddskontroller genomföras på införselorten i avsaknad av en särskild överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna på införselorten och destinationsorten. Om det finns ett särskilt avtal mellan de behöriga myndigheterna på införselorten och destinationsorten måste detta vara skriftligt. |
— |
Kommissionens direktiv 2004/105/EG av den 15 oktober 2004 om fastställande av förlagor till officiella sundhetscertifikat eller sundhetscertifikat för återexport vilka skall åtfölja sådana växter, växtprodukter eller andra föremål från länder utanför gemenskapen som förtecknas i rådets direktiv 2000/29/EG. |
— |
Kommissionens beslut 2004/416/EG av den 29 april 2004 om tillfälliga skyddsåtgärder i fråga om vissa citrusfrukter med ursprung i Argentina eller Brasilien. |
— |
Kommissionens beslut 2005/51/EG av den 21 januari 2005 om bemyndigande för medlemsstaterna att medge tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG för import av jord som förorenats av bekämpningsmedel eller långlivade organiska föroreningar med avseende på dekontaminering. |
— |
Kommissionen beslut 2005/359/EG av den 29 april 2005 om undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG beträffande obarkade stockar av ek (Quercus L.) med ursprung i Amerikas förenta stater. |
— |
Kommissionens beslut 2006/473/EG av den 5 juli 2006 om erkännande av vissa tredjeländer och vissa regioner i tredjeländer som fria från Xanthomonas campestris (alla stammar som är patogena på Citrus), Cercospora angolensis Carv. & Mendes och Guignardia citricarpa Kiely (alla stammar som är patogena på Citrus). |
— |
Rådets direktiv 2006/91/EEG av den 7 november 2006 om bekämpning av San José-sköldlus. |
— |
Kommissionens beslut 2007/365/EG av den 25 maj 2007 om nödåtgärder för att förhindra att Rhynchophorus ferrugineus (Olivier) förs in i gemenskapen och sprids i gemenskapen. |
— |
Rådets direktiv 2007/33/EG av den 11 juni 2007 om bekämpning av potatiscystnematod och om upphävande av direktiv 69/465/EEG. |
— |
Kommissionens beslut 2007/433/EG av den 18 juni 2007 om tillfälliga nödåtgärder för att förhindra att Gibberella circinata Nirenberg & O'Donnell förs in till och sprids i gemenskapen. |
— |
Kommissionens direktiv 2008/61/EG av den 17 juni 2008 om införande av villkor enligt vilka vissa skadegörare, växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga I–V till rådets direktiv 2000/29/EG kan införas eller förflyttas inom gemenskapen eller vissa skyddade zoner för försök eller vetenskapliga ändamål och för arbete med sorturval. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2011/778/EU av den 28 november 2011 om att bemyndiga vissa medlemsstater att föreskriva tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller utsädespotatis med ursprung i vissa provinser i Kanada. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2011/787/EU av den 29 november 2011 om tillstånd för medlemsstaterna att tillfälligt vidta nödåtgärder för att förhindra spridning av Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi et al. från Egypten. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2012/138/EU av den 1 mars 2012 om nödåtgärder för att förhindra introduktion och spridning av Anoplophora chinensis (Forster) i unionen. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2012/219/EU av den 24 april 2012 om erkännande av Serbien som fritt från Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus (Spieckerman och Kotthoff) Davis et al. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2012/270/EU av den 16 maj 2012 om nödåtgärder för att förebygga introduktion och spridning inom unionen av Epitrix cucumeris (Harris), Epitrix similaris (Gentner), Epitrix subcrinita (Lec.) och Epitrix tuberis (Gentner). |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2012/697/EU av den 8 november 2012 om åtgärder för förebyggande av införsel till och spridning inom unionen av släktet Pomacea (Perry). |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2012/756/EU av den 5 december 2012 om åtgärder för att förhindra introduktion till och spridning inom unionen av Pseudomonas syringae pv. actinidiae Takikawa, Serizawa, Ichikawa, Tsuyumu & Goto. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2013/92/EU av den 18 februari 2013 om tillsyn, växtskyddskontroller och åtgärder som ska vidtas vad gäller träemballage som används vid transport av vissa varor med ursprung i Kina. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2013/413/EU av den 30 juli 2013 om bemyndigande för medlemsstaterna att bevilja undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller annan potatis än potatis avsedd för plantering, med ursprung i regionerna Akkar och Bekaa i Libanon. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2013/754/EU av den 11 december 2013 om åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Guignardia citricarpa Kiely (alla stammar som är patogena på Citrus) vad gäller Sydafrika. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2013/780/EU av den 18 december 2013 om undantag från artikel 13.1 ii i rådets direktiv 2009/29/EG vad gäller barkat sågat trä av Quercus L., Platanus L. och Acer saccharum Marsh. med ursprung i Amerikas förenta stater. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2013/782/EU av den 18 december 2013 om ändring av beslut 2002/757/EG vad gäller kravet på sundhetscertifikat avseende skadegöraren Phytophthora ramorum Werres, De Cock & Man in 't Veld sp. nov. för barkat sågat trä av Acer macrophyllum Pursh och Quercus spp. L. med ursprung i Amerikas förenta stater. |
— |
Kommissionens rekommendation 2014/63/EU av den 6 februari 2014 om åtgärder för bekämpning av Diabrotica virgifera virgifera Le Conte i områden i unionen där dess förekomst har bekräftats. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2014/422/EU av den 2 juli 2014 om fastställande av åtgärder i fråga om vissa citrusfrukter med ursprung i Sydafrika för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Phyllosticta citricarpa (McAlpine) Van der Aa. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2014/917/EU av den 15 december 2014 om fastställande av genomförandebestämmelser för rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller anmälan av förekomsten av skadegörare och de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit eller avser att vidta. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut 2014/924/EU av den 16 december 2014 om undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller trä och bark av ask (Fraxinus L.) med ursprung i Kanada och Amerikas förenta stater. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/179 av den 4 februari 2015 om bemyndigande för medlemsstaterna att medge undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller träemballage av barrträd (Coniferales) i form av ammunitionslådor med ursprung i Förenta staterna under kontroll av Förenta staternas försvarsministerium. |
— |
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/789 av den 18 maj 2015 om åtgärder för att förhindra introduktion till och spridning inom unionen av Xylella fastidiosa (Wells et al.) |
Lagstiftning i Schweiz
— |
Växtskyddsförordningen av den 27 oktober 2010 (RS 916.20) |
— |
Förordning utfärdad av federala ekonomidepartementet (DFE) den 15 april 2002 om förbjudna växter (RS 916.205.1) |
— |
Förordning utfärdad av federala jordbrukskontoret (OFAG) den 13 mars 2015 om tillfälliga växtskyddsåtgärder (RS 916.202.1). |
— |
Förordning utfärdad av federala jordbrukskontoret (OFAG) den 24 mars 2015 om förbud att importera vissa frukter och grönsaker med ursprung i Indien (RS 916.207.142.3). |
— |
Generellt beslut utfärdat av federala miljökontoret (OFEV) den 14 december 2012 om tillämpning av standard Nimp 15 på import av produkter i träförpackningar från tredjeländer (fosc.ch 130 244). |
— |
Generellt beslut av den 9 augusti 2013 om åtgärder för att förhindra introduktion och spridning av släktet Pomacea (Perry) (FF 2013 5917). |
— |
Generellt beslut av den 9 augusti 2013 om åtgärder för att förhindra introduktion och spridning av Pseudomonas syringae pv. actinidiae Takikawa, Serizawa, Ichikawa, Tsuyumu och Goto (FF 2013 5911). |
— |
Federala jordbrukskontorets (OFAG) generella beslut av den 16 mars 2015 om fastställande av åtgärder i fråga om vissa citrusfrukter med ursprung i Sydafrika för att förhindra introduktion och spridning av Phyllosticta citricarpa (McAlpine) Van der Aa (FF 2015 2596) |
— |
Federala jordbrukskontorets (OFAG) direktiv nr 1 av den 1 januari 2012 om regionala växtskyddsmyndigheter och organisationer som ansvarar för kontroller i samband med översyn och bekämpningen av potatiscystnematod (Globodera rostochiensis och Globodera pallida). |
— |
Handbok för tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) från federala miljökontoret (OFEV) av den 30 mars 2015. |
(1) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
(2) Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter och växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).
(3) Genom undantag från denna punkt 4 är införsel i och transit via Schweiz territorium av dessa växter tillåtet, men det är förbjudet att sälja, producera eller odla dem i Schweiz.
(4) Hänvisningar till en rättsakt avser, om inte annat anges, rättsakten i dess lydelse till och med den 1 juli 2015.
BILAGA II
”TILLÄGG 4 (1)
ZONER SOM AVSES I ARTIKEL 4 OCH SÄRSKILDA KRAV SOM GÄLLER FÖR DESSA
De zoner som avses i artikel 4, liksom de särskilda krav som gäller för dessa zoner och som måste respekteras av de två parterna, definieras nedan i de respektive parternas lagar och andra bestämmelser:
Unionens lagstiftning
— |
Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. |
— |
Kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 av den 4 juli 2008 om erkännande av skyddade zoner som utsätts för särskilda växtskyddsrisker inom gemenskapen. |
Lagstiftning i Schweiz
— |
Växtskyddsförordningen av den 27 oktober 2010, bilaga 12 (RS 916.20). |
Rättelser
1.2.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 27/169 |
Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/799 av den 18 mars 2016 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 när det gäller krav för konstruktion, provning, installation, drift och reparation av färdskrivare och deras komponenter
( Europeiska unionens officiella tidning L 139 av den 26 maj 2016 )
Sidorna 427, 428 och 429, bilaga I C, tillägg 13, bilaga 1, tredje kolumnen i förteckningens huvud
I stället för:
”Rekommenderad klassificering”
ska det stå:
”Dataklassificering (personuppgift/ej personuppgift)”.