ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
femtiosjunde årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
Kommissionens förordning (EU) nr 1342/2014 av den 17 december 2014 om ändring av bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar ( 1 ) |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 av den 17 december 2014 om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi ( 1 ) |
|
|
|
||
|
|
BESLUT |
|
|
|
2014/919/EU |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
|
2014/921/EU |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
|
2014/923/EU |
|
|
* |
||
|
|
2014/924/EU |
|
|
* |
||
|
|
2014/925/EU |
|
|
* |
||
|
|
2014/926/EU |
|
|
* |
||
|
|
2014/927/EU |
|
|
* |
|
|
Rättelser |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/1 |
RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1340/2014
av den 15 december 2014
om ändring av förordning (EU) nr 1388/2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 31,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
För att säkerställa en tillräcklig och oavbruten tillgång på vissa varor vars produktion är otillräcklig i unionen och för att undvika störningar på marknaderna för vissa jordbruks- och industriprodukter öppnades autonoma tullkvoter genom rådets förordning (EU) nr 1388/2013 (1). Produkter som omfattas av dessa tullkvoter kan importeras till unionen med nedsatt tullsats eller nolltullsats. Av de ovan angivna skälen är det nödvändigt att med verkan från och med den 1 januari 2015 öppna nya tullkvoter för nio nya produkter till nolltullsats för en lämplig volym. |
(2) |
I vissa fall bör de befintliga autonoma unionstullkvoterna anpassas. För tre produkter är det nödvändigt att ändra produktbeskrivningen för att göra den tydligare och för att ta hänsyn till den senaste produktutvecklingen. För sju ytterligare produkter bör Taric-nummer ändras på grund av ändringar i KN och i klassificeringen. För ytterligare en produkt måste kvotvolymen ökas för att tillgodose behoven hos ekonomiska aktörer i unionen. Dessutom bör en kvotperiod specificeras och ett löpnummer ändras i förtydligande syfte. |
(3) |
För en produkt bör den autonoma unionstullkvoten stängas med verkan från och med den 1 januari 2015 eftersom ett fortsatt beviljande från och med den dagen inte ligger i unionens intresse. |
(4) |
Tullkvoter bör regelbundet ses över och eventuellt tas bort på begäran av en berörd part. |
(5) |
På grund av det stora antalet ändringar som måste göras i bilagan till förordning (EU) nr 1388/2013 bör den ersättas helt för att bli klar och överskådlig. |
(6) |
Förordning (EU) nr 1388/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(7) |
Eftersom vissa av de ändrade tullkvoter som fastställs i denna förordning bör börja gälla den 1 januari 2015 bör denna förordning tillämpas från och med den dagen och träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EU) nr 1388/2013 ska ersättas med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 15 december 2014.
På rådets vägnar
M. MARTINA
Ordförande
(1) Rådets förordning (EU) nr 1388/2013 av den 17 december 2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 7/2010 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 319).
BILAGA
Löpnr |
KN-nummer |
Taric |
Beskrivning |
Kvotperiod |
Kvotmängd |
Kvottullsats (%) |
||||||||||
09.2849 |
ex 0710 80 69 |
10 |
Svampar av arten Auricularia polytricha (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, avsedda att användas för beredning av färdiga maträtter (1) (2) |
1.1.–31.12. |
700 ton |
0 |
||||||||||
09.2663 |
ex 1104 29 17 |
10 |
Sorghumkorn, bearbetade genom malningsteknik, där åtminstone skal och grodd avlägsnats, för tillverkning av löst fyllningsmaterial för förpackningsändamål (1) |
1.1.–31.12. |
1 500 ton |
0 |
||||||||||
09.2664 |
ex 2008 60 39 |
30 |
Söta körsbär med tillsats av alkohol, med eller utan ett sockerinnehåll av 9 viktprocent, med en diameter av högst 19,9 mm med kärna, avsedda för tillverkning av chokladvaror (1) |
1.1.–31.12. |
1 000 ton |
10 (3) |
||||||||||
09.2913 |
ex 2401 10 35 ex 2401 10 70 ex 2401 10 95 ex 2401 10 95 ex 2401 10 95 ex 2401 20 35 ex 2401 20 70 ex 2401 20 95 ex 2401 20 95 ex 2401 20 95 |
91 10 11 21 91 91 10 11 21 91 |
Råtobak, ostripad eller helt eller delvis stripad, med ett tullvärde av minst 450 euro/100 kg netto, avsedd att användas som omblad eller täckblad i tillverkningen av varor enligt nr 2402 10 00 (1) |
1.1.–31.12. |
6 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2928 |
ex 2811 22 00 |
40 |
Fyllnadsmedel (kiseldioxid) i form av granulat, med en kiseldioxidhalt av minst 97 % |
1.1.–31.12. |
1 700 ton |
0 |
||||||||||
09.2703 |
ex 2825 30 00 |
10 |
Vanadinoxider och vanadinhydroxider, avsedda uteslutande för tillverkning av legeringar (1) |
1.1.–31.12. |
13 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2806 |
ex 2825 90 40 |
30 |
Volframtrioxid, inbegripet blå volframoxid (CAS RN 1314-35-8 eller CAS RN 39318-18-8) |
1.1.–31.12. |
12 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2929 |
2903 22 00 |
|
Trikloreten (CAS RN 79-01-6) |
1.1.–31.12. |
10 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2837 |
ex 2903 79 90 |
10 |
Bromklormetan (CAS RN 74-97-5) |
1.1.–31.12. |
600 ton |
0 |
||||||||||
09.2933 |
ex 2903 99 90 |
30 |
1,3-Diklorbensen (CAS RN 541-73-1) |
1.1.–31.12. |
2 600 ton |
0 |
||||||||||
09.2950 |
ex 2905 59 98 |
10 |
2-Kloretanol, avsedd att användas för tillverkning av flytande tioplaster enligt nr 4002 99 90 (CAS RN 107-07-3) (1) |
1.1.–31.12. |
15 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2830 |
ex 2906 19 00 |
40 |
Cyklopropylmetanol (CAS RN 2516-33-8) |
1.1.–31.12. |
20 ton |
0 |
||||||||||
09.2851 |
ex 2907 12 00 |
10 |
O-Kresol med en renhetsgrad av minst 98,5 viktprocent (CAS RN 95-48-7) |
1.1.–31.12. |
20 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2624 |
2912 42 00 |
|
Etylvanillin (3-etoxi-4-hydroxibensaldehyd) (CAS RN 121-32-4) |
1.1.–31.12. |
950 ton |
0 |
||||||||||
09.2852 |
ex 2914 29 00 |
60 |
Cyklopropylmetylketon (CAS RN 765-43-5) |
1.1.–31.12. |
300 ton |
0 |
||||||||||
09.2638 |
ex 2915 21 00 |
10 |
Ättiksyra med en renhetsgrad av minst 99 viktprocent (CAS RN 64-19-7) |
1.1.–31.12. |
1 000 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2972 |
2915 24 00 |
|
Ättiksyraanhydrid (CAS RN 108-24-7) |
1.1.–31.12. |
20 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2679 |
2915 32 00 |
|
Vinylacetat (CAS RN 108-05-4) |
1.1.–31.12. |
200 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2665 |
ex 2916 19 95 |
30 |
Kalium(E,E)-hexa-2,4-dienoat (CAS RN 24634-61-5) |
1.1.–31.12. |
8 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2769 |
ex 2917 13 90 |
10 |
Dimetylsebacat (CAS RN 106-79-6) |
1.1.–31.12. |
1 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2680 |
ex 2917 19 90 |
25 |
n-Dodecenylbärnstenssyraanhydrid (CAS RN 19780-11-1) med
för användning vid framställning av billacker (1) |
1.1.–31.12. |
80 ton |
0 |
||||||||||
09.2634 |
ex 2917 19 90 |
40 |
Dodekandisyra, med en renhetsgrad av mer än 98,5 viktprocent (CAS RN 693-23-2) |
1.1.–31.12. |
4 600 ton |
0 |
||||||||||
09.2808 |
ex 2918 22 00 |
10 |
o-Acetylsalicylsyra (CAS RN 50-78-2) |
1.1.–31.12. |
120 ton |
0 |
||||||||||
09.2975 |
ex 2918 30 00 |
10 |
Benzofenón-3,3′,4,4′-tetrakarboxyldianhydrid (CAS RN 2421-28-5) |
1.1.–31.12. |
1 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2682 |
ex 2921 41 00 |
10 |
Anilin med en renhetsgrad av minst 99 viktprocent (CAS RN 62-53-3) |
1.1.–31.12. |
50 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2602 |
ex 2921 51 19 |
10 |
o-Fenylendiamin (CAS RN 95-54-5) |
1.1.–31.12. |
1 800 ton |
0 |
||||||||||
09.2977 |
2926 10 00 |
|
Akrylnitril (CAS RN 107-13-1) |
1.1.–31.12. |
75 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2856 |
ex 2926 90 95 |
84 |
2-Nitro-4-(trifluormetyl)bensonitril (CAS RN 778-94-9) |
1.1.–31.12. |
500 ton |
0 |
||||||||||
09.2838 |
ex 2927 00 00 |
85 |
C,C′-Azodi(formamid) (CAS RN 123-77-3) med
|
1.1.–31.12. |
100 ton |
0 |
||||||||||
09.2955 |
ex 2932 19 00 |
60 |
Flurtamon (ISO) (CAS RN 96525-23-4) |
1.1.–31.12. |
300 ton |
0 |
||||||||||
09.2812 |
ex 2932 20 90 |
77 |
Hexan-6-olid (CAS RN 502-44-3) |
1.1.–31.12. |
4 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2858 |
2932 93 00 |
|
Piperonal (CAS RN 120-57-0) |
1.1.–31.12. |
220 ton |
0 |
||||||||||
09.2831 |
ex 2932 99 00 |
40 |
1,3:2,4-Bis-O-(3,4-dimetylbensyliden)-D-glucitol (CAS RN 135861-56-2) |
1.1.–31.12. |
500 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2673 |
ex 2933 39 99 |
43 |
2,2,6,6-tetrametylpiperidin-4-ol (CAS RN 2403-88-5) |
1.1.–31.12. |
1 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2674 |
ex 2933 39 99 |
44 |
Klorpyrifos (ISO) (CAS RN 2921-88-2) |
1.1.–31.12. |
9 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2860 |
ex 2933 69 80 |
30 |
1,3,5-Tris[3-(dimetylamino)propyl]hexahydro-1,3,5-triazin (CAS RN 15875-13-5) |
1.1.–31.12. |
400 ton |
0 |
||||||||||
09.2658 |
ex 2933 99 80 |
73 |
5-(Acetoacetylamino)benzimidazolon (CAS RN 26576-46-5) |
1.1.–31.12. |
200 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2675 |
ex 2935 00 90 |
79 |
4-[[(2-metoxibensoyl)amino]sulfonyl]bensoylklorid (CAS RN 816431-72-8) |
1.1.–31.12. |
542 ton |
0 |
||||||||||
09.2945 |
ex 2940 00 00 |
20 |
D-Xylos (CAS RN 58-86-6) |
1.1.–31.12. |
400 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2676 |
ex 3204 17 00 |
14 |
Preparat på basis av färgämne C.I. Pigment Red 48:2 (CAS RN 7023-61-2) som innehåller minst 60 viktprocent av färgämnet |
1.1.–31.12. |
50 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2677 |
ex 3204 17 00 |
45 |
Färgämne C.I. Pigment Yellow 174 (CAS RN 4118-16-5, pigment med hög hartshalt – ca 35 % oproportionerlig harts (disproportionate resin), med en renhetsgrad på 98 viktprocent eller mer, i form av extruderade kulor med en fukthalt som inte överstiger 1 volymprocent |
1.1.–31.12. |
500 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2666 |
ex 3204 17 00 |
55 |
Färgämne C.I. Pigment Red 169 (CAS RN 12237-63-7) och preparat på basis av detta som innehåller minst 50 viktprocent C.I. Pigment Red 169 |
1.1.–31.12. |
40 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2678 |
ex 3204 17 00 |
67 |
Färgämne C.I. Pigment Red 57:1 (CAS RN 5281-04-9) med en renhetsgrad på 98 viktprocent eller mer, i form av extruderade kulor med en fukthalt på högst 1,5 viktprocent |
1.1.–31.12. |
150 ton |
0 |
||||||||||
09.2659 |
ex 3802 90 00 |
19 |
Diatomit, kalcinerad med soda som flussmedel |
1.1.–31.12. |
30 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2908 |
ex 3804 00 00 |
10 |
Natriumlignosulfonat |
1.1.–31.12. |
40 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2889 |
3805 10 90 |
|
Sulfatterpentin |
1.1.–31.12. |
25 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2935 |
ex 3806 10 00 |
10 |
Kolofonium och hartssyror erhållna från färska barrträdsbalsamer |
1.1.–31.12. |
280 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2832 |
ex 3808 92 90 |
40 |
Beredning bestående av minst 38 men högst 50 viktprocent zinkpyrition (INN) (CAS RN 13463-41-7) i vattendispersion |
1.1.–31.12. |
500 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2681 |
ex 3824 90 92 |
85 |
Blandning av bis(3-trietoxisilylpropyl)sulfider (CAS RN 211519-85-6) |
1.1.–31.12. |
9 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2814 |
ex 3815 90 90 |
76 |
Katalysatorer bestående av titandioxid och volframtrioxid |
1.1.–31.12. |
3 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2644 |
ex 3824 90 92 |
77 |
Preparat innehållande
|
1.1.–31.12. |
10 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2140 |
ex 3824 90 92 |
79 |
Blandningar av tertiära aminer innehållande:
|
1.1.–31.12. |
4 500 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2829 |
ex 3824 90 93 |
43 |
Extrakt i fast form, olösligt i alifatiska lösningsmedel, av den återstod som erhålls vid extraktion av kolofonium ur trä, med följande egenskaper:
|
1.1.–31.12. |
1 600 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2907 |
ex 3824 90 93 |
67 |
Blandningar av växtsteroler i pulverform, innehållande
som används för framställning av stanoler/steroler eller stanol- och sterolestrar (1) |
1.1.–31.12. |
2 500 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2660 |
ex 3902 30 00 |
98 |
Tejp av amorf polyalfaolefin för framställning av hygienprodukter (1) |
1.1.–31.12. |
500 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2639 |
3905 30 00 |
|
Polyvinylalkohol, även innehållande ohydrolyserade acetatgrupper |
1.1.–31.12.2015 |
15 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2671 |
ex 3905 99 90 |
81 |
Polyvinylbutyral (CAS RN 63148-65-2):
|
1.1.–31.12. |
11 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2616 |
ex 3910 00 00 |
30 |
Polydimetylsiloxan med en polymeriseringsgrad på 2 800 monomera enheter (± 100) |
1.1.–31.12. |
1 300 ton |
0 |
||||||||||
09.2816 |
ex 3912 11 00 |
20 |
Cellulosaacetatflingor |
1.1.–31.12. |
75 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2864 |
ex 3913 10 00 |
10 |
Natriumalginat, extraherat från brunalger (CAS RN 9005-38-3) |
1.1.–31.12. |
1 000 ton |
0 |
||||||||||
09.2641 |
ex 3913 90 00 |
87 |
Natriumhyaluronat, icke-sterilt, med:
|
1.1.–31.12. |
200 kg |
0 |
||||||||||
09.2661 |
ex 3920 51 00 |
50 |
Skivor av polymetylmetakrylat som uppfyller standarderna
|
1.1.–31.12. |
100 ton |
0 |
||||||||||
09.2645 |
ex 3921 14 00 |
20 |
Poröst block av cellulosaregenerat, impregnerat med vatten innehållande magnesiumklorid och kvartär ammoniumförening, med måtten 100 cm (± 10 cm) × 100 cm (± 10 cm) × 40 cm (± 5 cm) |
1.1.–31.12. |
1 300 ton |
0 |
||||||||||
09.2818 |
ex 6902 90 00 |
10 |
Eldfasta murstenar
|
1.1.–31.12. |
225 ton |
0 |
||||||||||
09.2628 |
ex 7019 52 00 |
10 |
Vävnader av glasfibrer, överdragna med plast, vägande 120 g/m2 (± 10 g/m2), av sådana slag som vanligtvis används för tillverkning av upprullbara insektsnät och insektsnät med fast ram |
1.1.–31.12. |
3 000 000 m2 |
0 |
||||||||||
09.2799 |
ex 7202 49 90 |
10 |
Ferrokrom innehållande minst 1,5 men högst 4 viktprocent kol och högst 70 viktprocent krom |
1.1.–31.12. |
50 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2834 |
ex 7604 29 10 |
20 |
Stänger av aluminiumlegeringar med en diameter av 200 mm eller mer men högst 300 mm |
1.1.–31.12. |
1 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2835 |
ex 7604 29 10 |
30 |
Stänger av aluminiumlegeringar med en diameter av 300,1 mm eller mer men högst 533,4 mm |
1.1.–31.12. |
500 ton |
0 |
||||||||||
09.2840 |
ex 8104 30 00 |
20 |
Magnesiumpulver:
|
1.1.–31.12. |
2 000 ton |
0 |
||||||||||
(4) 09.2629 |
ex 8302 49 00 |
91 |
Hopskjutbara handtag av aluminium, avsedda att användas för tillverkning av resgods (1) |
1.1.–31.12. |
800 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2642 |
ex 8501 40 20 ex 8501 40 80 |
30 40 |
Enhet, bestående av:
för användning för tillverkning av dammsugare (1) |
1.1.–31.12. |
120 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2763 |
ex 8501 40 80 |
30 |
Elektriska kommutatormotorer för växelström, 1-fas, med en uteffekt av mer än 750 W, med en tillförd effekt av mer än 1 600 W men högst 2 700 W, med en ytterdiameter av mer än 120 mm (± 0,2 mm) men högst 135 mm (± 0,2 mm), med ett märkvarvtal av mer än 30 000 r/min men högst 50 000 r/min, utrustade med en sugfläkt, för användning för tillverkning av dammsugare (1) |
1.1.–31.12. |
2 000 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2633 |
ex 8504 40 82 |
20 |
Elektrisk likriktare, med en kapacitet på högst 1 kVA, för användning vid tillverkning av apparater enligt nummer 8509 80 och 8510 (1) |
1.1.–31.12. |
4 500 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2643 |
ex 8504 40 82 |
30 |
Strömförsörjningskort för användning vid tillverkning av varor enligt nr 8521 och 8528 (1) |
1.1.–31.12. |
1 038 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2620 |
ex 8526 91 20 |
20 |
Enheter till GPS-system med positionsbestämmande funktion, utan bildskärm och med en vikt på högst 2 500 g |
1.1.–31.12. |
3 000 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2672 |
ex 8529 90 92 ex 9405 40 39 |
75 70 |
Kretskort med lysdioder (LED)
för tillverkning av bakgrundsbelysningsenheter för varor enligt nr 8528 (1) |
1.1.–31.12. |
115 000 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2003 |
ex 8543 70 90 |
63 |
Spänningsstyrda frekvensgeneratorer, bestående av aktiva och passiva element monterade på en tryckt krets innesluten i ett hölje vars mått inte överstiger 30 mm × 30 mm |
1.1.–31.12. |
1 400 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2668 |
ex 8714 91 10 ex 8714 91 10 |
21 31 |
Cykelramar av kolfiber och konstharts, målade, lackerade och/eller polerade, för användning vid tillverkning av cyklar (1) |
1.1.–31.12. |
125 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2669 |
ex 8714 91 30 ex 8714 91 30 |
21 31 |
Cykelframgafflar, av kolfiber och konstharts, målade, lackerade och/eller polerade, för användning vid tillverkning av cyklar (1) |
1.1.–31.12. |
97 000 styck |
0 |
||||||||||
09.2631 |
ex 9001 90 00 |
80 |
Omonterade glaslinser, prismor och sammanfogade element, avsedda att användas för tillverkning eller reparation av varor enligt nr 9002, 9005, 9013 10 och 9015 (1) |
1.1.–31.12. |
5 000 000 styck |
0 |
||||||||||
(4) 09.2836 |
ex 9003 11 00 ex 9003 19 00 |
10 20 |
Glasögonbågar av plast eller oädel metall, avsedda att användas för tillverkning av glasögon för synkorrektion (1) |
1.1.–31.12. |
5 800 000 styck |
0 |
(1) Tullbefrielse på de villkor som anges i artiklarna 291–300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättande av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).
(2) Åtgärden är dock inte tillåten då beredning utförs av detaljhandels- eller restaurangrörelser.
(3) Den särskilda tullen är tillämplig.
(4) Nytt eller ändrat nummer.
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/10 |
RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1341/2014
av den 15 december 2014
om ändring av förordning (EU) nr 1387/2013 om befrielse från Gemensamma tulltaxans autonoma tullar för vissa jordbruks- och industriprodukter
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 31,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Det ligger i unionens intresse att bevilja hel befrielse från Gemensamma tulltaxans autonoma tullar för 135 produkter som för närvarande inte förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EU) nr 1387/2013 (1). Dessa produkter bör därför införas i den bilagan. |
(2) |
Det ligger inte längre i unionens intresse att behålla befrielsen från Gemensamma tulltaxans autonoma tullar för 52 av de produkter som för närvarande förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1387/2013. Dessa produkter bör därför utgå ur den bilagan. |
(3) |
Det är nödvändigt att ändra produktbeskrivningen i 29 av de befrielser som finns med i bilaga I till förordning (EU) nr 1387/2013, för att ta hänsyn till den tekniska produktutvecklingen och ekonomiska trender på marknaden eller för att göra språkliga anpassningar. Med anledning av kommande ändringar av Kombinerade nomenklaturen per den 1 januari 2015 ändras dessutom Taric-numren för ytterligare 95 produkter. Dessutom anses det för en produkt inte längre nödvändigt att klassificera den flera gånger. De befrielser för vilka ändringar är nödvändiga bör utgå ur förteckningen över befrielser i bilaga I till förordning (EU) nr 1387/2013, och de ändrade befrielserna bör återinföras i den förteckningen. |
(4) |
Tullbefrielser bör regelbundet ses över och eventuellt upphävas på begäran av en berörd part. Om det är motiverat av unionens intresse förlängs tullbefrielse och det fastställs ett nytt datum för översynen. |
(5) |
För 184 produkter är det i unionens intresse nödvändigt att ändra datumet för den obligatoriska översynen av befrielserna för produkterna, för att möjliggöra tullfri import efter det datumet. Befrielserna för dessa produkter har varit föremål för översyn och reviderade datum för nästa obligatoriska översyn har fastlagts. De bör därför utgå ur förteckningen över befrielser i bilaga I till förordning (EU) nr 1387/2013 och de ändrade befrielserna bör återinföras i den förteckningen. |
(6) |
I unionens intresse är det nödvändigt att förkorta perioden för obligatorisk översyn för fyra produkter. Befrielserna för dessa produkter bör därför utgå ur förteckningen över befrielser i bilaga I till förordning (EU) nr 1387/2013, och de ändrade befrielserna bör återinföras i den förteckningen. För att i tillräcklig grad säkerställa att befrielserna tillämpas kontinuerligt (utan något avbrott) bör befrielsen gällande Taric-numren ex 8501320050 och ex 8501330055 tillämpas från och med den 1 januari 2014. |
(7) |
Av tydlighetsskäl bör de ändrade posterna markeras med en asterisk. |
(8) |
För att möjliggöra en adekvat statistisk övervakning bör bilaga II till förordning (EU) nr 1387/2013 kompletteras med kompletterande enheter för vissa av de nya produkter för vilka tullbefrielse beviljas. Av enhetlighetsskäl bör de kompletterande enheterna för de produkter som utgår ur bilaga I till förordning (EU) nr 1387/2013 utgå ur bilaga II till förordningen. |
(9) |
Förordning (EU) nr 1387/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(10) |
Eftersom ändringarna enligt denna förordning bör få verkan från och med den 1 januari 2015 bör denna förordning tillämpas från och med den dagen och träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 1387/2013 ska ändras på följande sätt:
1. |
Tabellen i bilaga I ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Bilaga II ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
För produkter med Taric-nummer ex 8501320050 och ex 8501330055 ska den emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 15 december 2014.
På rådets vägnar
M. MARTINA
Ordförande
(1) Rådets förordning (EU) nr 1387/2013 av den 17 december 2013 om befrielse från Gemensamma tulltaxans autonoma tullar för vissa jordbruks- och industriprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 1344/2011 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 201).
BILAGA I
Tullbefrielser som avses i artikel 1.1 c:
KN-nummer |
Taric |
Beskrivning |
Autonom tullsats |
Datum för obligatorisk översyn |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 1511 90 19 ex 1511 90 91 ex 1513 11 10 ex 1513 19 30 ex 1513 21 10 ex 1513 29 30 |
10 10 10 10 10 10 |
Palmolja, kokosolja (kopraolja), palmkärnolja, avsedd att användas för tillverkning av:
|
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 1516 20 96 |
20 |
Jojobaolja, som hydrerats och interesterifierats, utan ytterligare kemisk modifiering och som inte har ingått i någon textureringsprocess |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 1517 90 99 |
10 |
Vegetabilisk olja, raffinerad, innehållande minst 25, men högst 50 viktprocent arakidonsyra eller minst 12, men högst 65 viktprocent dokosahexaensyra, och som standardiserats med solrosolja med hög oljesyrahalt (HOSO) |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2008 99 49 ex 2008 99 99 |
30 40 |
Puré av boysenbär, kärnfri, utan tillsatt alkohol, med eller utan tillsats av socker |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2009 49 30 |
91 |
Ananassaft i annan form än pulver:
för tillverkning av produkter inom livsmedels- och dryckesindustrin (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2009 81 31 |
10 |
Koncentrat av tranbärssaft:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2009 89 73 ex 2009 89 73 |
11 13 |
Saft och koncentrerad saft av passionsfrukt, även fryst
för användning vid framställning av produkter i livsmedels- och dryckesindustrin (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2009 89 97 ex 2009 89 97 |
21 29 |
Saft och koncentrerad saft av passionsfrukt, även fryst
för användning vid framställning av produkter i livsmedels- och dryckesindustrin (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2207 20 00 ex 2207 20 00 ex 3820 00 00 |
20 80 20 |
Råvara vars vikt består av:
för användning vid tillverkning av spolarvätska och andra avisningsberedningar (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2707 50 00 ex 2707 99 80 |
20 10 |
Blandning av xylenolisomerer och etylfenolisomerer,med en sammanlagd halt av xylenol minst 62 men högst 95 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2811 22 00 |
50 |
Kalcinerad amorft kiseldioxidpulver med en partikelstorlek på högst 12 μm av en typ som används vid tillverkningen av katalysatorer för polymerisering för framställning av polyetylen |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2818 20 00 |
10 |
Aktiverad aluminiumoxid med en specifik ytarea av mer än 350 m2/g |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2841 70 00 |
20 |
Diammoniumtridekaoxotetramolybdat(2-) (CAS RN 12207-64-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2842 10 00 |
20 |
Syntetiskt chabasit-zeolitpulver |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2842 90 10 |
10 |
Natriumselenat (CAS RN 13410-01-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2846 10 00 ex 3824 90 96 |
10 53 |
Koncentrat av sällsynta jordarter, innehållande minst 60 viktprocent men högst 95 viktprocent oxider av sällsynta jordarter och vardera högst 1 viktprocent zirkoniumoxid, aluminiumoxid eller järnoxid, och med en glödgningsförlust av minst 5 viktprocent |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2846 10 00 |
40 |
Ceriumlantanneodympraseodymkarbonat, även hydrerat |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2903 39 90 |
70 |
1,1,1,2-Tetrafluoretan-insatsvara för produktion av farmaceutisk kvalitet enligt följande specifikationer:
För ytterligare rening till en renhetsgrad lämplig för inhalation av HFC 134a framställd enligt GMP (god tillverkningssed) för användning vid tillverkning av drivmedel för medicinska aerosoler vars innehåll appliceras i mun- eller näshålan och/eller i luftvägarna (CAS RN 811-97-2) (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2903 99 90 |
75 |
Clfa,alfa,alfa-trifluoro-3-klorotoluen (CAS RN 98-15-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2904 10 00 |
30 |
Natrium-p-styrensulfonat (CAS RN 2695-37-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2904 10 00 |
50 |
Natrium-2-metylprop-2-en-1-sulfonat (CAS RN 1561-92-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2904 20 00 |
40 |
2-Nitropropan (CAS RN 79-46-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2904 90 40 |
10 |
Triklornitrometan, avsedd att användas för tillverkning av varor enligt nr 3808 92 (CAS RN 76-06-2) (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2904 90 95 |
20 |
1-Kloro-2,4-dinitrobensen (CAS RN 97-00-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2904 90 95 |
30 |
Tosylklorid (CAS RN 98-59-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2904 90 95 |
60 |
4,4′-Dinitrostilben-2,2′-disulfonsyra (CAS RN 128-42-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2904 90 95 |
70 |
1-Kloro-4-nitrobensen (CAS RN 100-00-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2905 19 00 |
40 |
2,6-Dimetylheptan-2-ol (CAS RN 13254-34-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2905 29 90 |
10 |
3,5-Dimetylhex-1-yn-3-ol (CAS RN 107-54-0) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2905 59 98 |
20 |
2,2,2-Trifluoroetanol (CAS RN 75-89-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2906 19 00 |
50 |
4-tert-Butylcyklohexanol (CAS RN 98-52-2) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2907 12 00 |
20 |
Blandning av metakresol (CAS RN 108-39-4) och parakresol (CAS RN 106-44-5) med en renhetsgrad av minst 99 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2907 19 10 |
10 |
2,6-Xylenol (CAS RN 576-26-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2908 19 00 |
30 |
4-Klorofenol (CAS RN 106-48-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2909 30 90 |
10 |
2-(Fenylmetoxi)naftalen (CAS RN 613-62-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2909 30 90 |
20 |
1,2-Bis(3-metylfenoxi)etan (CAS RN 54914-85-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2909 50 00 |
30 |
2-tert-Butyl-4-hydroxianisol och 3-tert-butyl-4-hydroxianisol, blandade isomerer (CAS RN 25013-16-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2914 39 00 |
15 |
2,6-Dimetyl-1-indanon (CAS RN 66309-83-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2914 39 00 |
25 |
1,3-Difenylpropan-1,3-dion (CAS RN 120-46-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2914 69 90 |
20 |
2-Pentylantrakinon (CAS RN 13936-21-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2915 39 00 |
50 |
3-Acetylfenylacetat (CAS RN 2454-35-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2915 90 70 |
45 |
Trimetylortoformat (CAS RN 149-73-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2915 90 70 |
50 |
Allylheptanoat (CAS RN 142-19-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2916 13 00 |
10 |
Hydroxizinkmetakrylatpulver (CAS RN 63451-47-8) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2916 19 95 |
50 |
Metyl 2-fluorakrylat (CAS RN 2343-89-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2916 39 90 |
13 |
3,5-Dinitrobensoesyra (CAS RN 99-34-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2917 11 00 |
30 |
Koboltoxalat (CAS RN 814-89-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2917 19 10 |
10 |
Dimetylmalonat (CAS RN 108-59-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2917 19 90 |
30 |
Etylenbrassylat (CAS RN 105-95-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2918 19 30 |
10 |
Cholsyra (CAS RN 81-25-4) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2918 19 30 |
20 |
3α,12α-Dihydroxi-5β-cholan-24-syra (desoxicholsyra) (CAS RN 83-44-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2918 30 00 |
60 |
4-Oxovaleriansyra (CAS RN 123-76-2) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2918 99 90 |
20 |
Metyl-3-metoxiakrylat (CAS RN 5788-17-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2918 99 90 |
35 |
p-Anissyra (CAS RN 100-09-4) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2918 99 90 |
45 |
4-Metylkatekol-dimetylacetat (CAS RN 52589-39-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2918 99 90 |
70 |
Allyl-(3-metylbutoxi)acetat (CAS RN 67634-00-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2919 90 00 |
70 |
Tris(2-butoxietyl)fosfat (CAS RN 78-51-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2921 19 50 ex 2929 90 00 |
10 20 |
Dietylamino-trietoxisilan (CAS RN 35077-00-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2921 19 99 |
80 |
Taurin (CAS RN 107-35-7), med 0.5 % tillskott av det klumpförebyggande medlet kiseldioxid (CAS RN 112926-00-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2921 42 00 |
70 |
2-Aminobensen-1,4-disulfonsyra (CAS RN 98-44-2) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2921 45 00 |
10 |
Natriumväte-3-aminonaftalen-1,5-disulfonat (CAS RN 4681-22-5) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2921 51 19 |
20 |
Toluendiamin (TDA), innehållande (i viktprocent):
även innehållande högst 7 % vatten |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2921 51 19 |
50 |
Mono- och dikoloroderivat av p-fenylendiamin och p-diaminotoluen |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2922 19 85 |
80 |
N-[2-[2-(Dimetylamino)etoxy]etyl]-N-metyl-1,3-propandiamin (CAS RN 189253-72-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2922 21 00 |
30 |
6-Amino-4-hydroxinaftalen-2-sulfonsyra (CAS RN 90-51-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2922 21 00 |
50 |
Natriumväte-4-amino-5-hydroxinaftalen-2,7-disulfonat (CAS RN 5460-09-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2922 29 00 |
65 |
4-Trifluormetoxianilin (CAS RN 461-82-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2922 49 85 |
15 |
DL-Asparaginsyra för tillverkning av kosttillskott (CAS RN 617-45-8) (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2922 49 85 |
25 |
Dimetyl 2-aminobensen-1,4-dikarboxylat (CAS RN 5372-81-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2922 49 85 |
50 |
D-(-)-Dihydrofenylglycin (CAS RN 26774-88-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2922 50 00 |
20 |
1-[2-Amino-1-(4-metoxifenyl)-etyl]-cyklohexanolhydroklorid (CAS RN 130198-05-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2923 10 00 |
10 |
Kalciumfosforylkolin-klorid tetra-hydrat (CAS RN 72556-74-2) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2923 90 00 |
85 |
N,N,N-Trimetylaniliniumklorid (CAS RN 138-24-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2924 19 00 |
15 |
N-Etyl N-metylkarbamoyl klorid (CAS RN 42252-34-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2924 29 98 |
17 |
2-(Trifluormetyl) bensamid (CAS RN 360-64-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2924 29 98 |
19 |
2-[[2-(Bensyloxikarbonylamin)acetyl]amin]propionsyra (CAS RN 3079-63-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2924 29 98 |
20 |
2-Klor-N-(2-etyl-6-metylfenyl)-N-(propan-2-yloximetyl)acetamid (CAS RN 86763-47-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2924 29 98 |
92 |
3-Hydroxi-2-naftanilid (CAS RN 92-77-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2926 90 95 |
12 |
Cyflutrin (ISO) (CAS RN 68359-37-5) med en renhetsgrad av minst 95 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2926 90 95 |
16 |
4-Cyan-2-nitrobensoesyra-metylester (CAS RN 52449-76-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2926 90 95 |
20 |
2-(m-Bensoylfenyl)propionnitril (CAS RN 42872-30-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2926 90 95 |
63 |
1-(Cyanoacetyl)-3-etylurea (CAS RN 41078-06-2) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2926 90 95 |
64 |
Esfenvalerat med en renhetsgrad på minst 83 viktprocent, i blandning med dess isomerer (CAS RN 66230-04-4) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2926 90 95 |
70 |
Metakrylonitril (CAS RN 126-98-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2926 90 95 |
74 |
Klorotalonil (ISO) (CAS RN 1897-45-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2926 90 95 |
75 |
Etyl-2-cyano-2-etyl-3-metylhexanoat (CAS RN 100453-11-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2927 00 00 |
15 |
C.C′-Azodi (formamid) (CAS RN 123-77-2) i form av ett gult pulver med en sönderdelningstemperatur på minst 180 °C men högst 220 °C för användning som skumbildande medel vid tillverkning av termoplaster, elastomer och tvärbundet polyetylenskum |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2928 00 90 |
65 |
2-Amino-3-(4-hydroxifenyl) propanalsemikarbazon-väteklorid |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2929 10 00 |
15 |
3,3′-Dimetylbifenyl-4,4′-diyl diisocyanat (CAS RN 91-97-4) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2930 90 99 |
64 |
3-Kloro-2-metylfenyl-metyl-sulfid (CAS RN 82961-52-2) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2930 90 99 |
81 |
Dinatriumhexametylen-1,6-bistiosulfatdihydrat (CAS RN 5719-73-3) |
3 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
03 |
Butyletylmagnesium (CAS RN 62202-86-2), i form av en lösning i heptan |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
05 |
Dietylmetoxyboran (CAS RN 7397-46-8), även i form av en lösning i tetrahydrofuran enligt anmärkning 1 e till kapitel 29 i Kombinerade nomenklaturen |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
08 |
Natriumdiisobutylditiofosfinat (CAS RN 13360-78-6) i vattenlösning |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
10 |
Trietylboran (CAS RN 97-94-9) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
13 |
Trioktylfosfinoxid (CAS RN 78-50-2) |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
15 |
Metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl innehållande högst 4,9 viktprocent cyklopentadienylmangantrikarbonyl (CAS RN 12108-13-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
18 |
Metyl-tris-(2-pentanonoxim)silan (CAS RN 37859-55-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
20 |
Dietylboran isopropoxid (CAS RN 74953-03-0) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
23 |
Di-tert-butylfosfan (CAS RN 819-19-2) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
25 |
(Z)-Prop-1-en-1-ylfosfonsyra (CAS RN 25383-06-6) |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
28 |
N-(Fosfonometyl)iminodiättikssyra (CAS RN 5994-61-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
30 |
Bis(2,4,4-trimetylpentyl)fosfinsyra (CAS RN 83411-71-6) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
33 |
Dimetyl[dimetylsilyldiindenil]hafnium (CAS RN 220492-55-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
35 |
N,N-Dimetylanilinium-tetrakis(pentafluorofenyl)borat (CAS RN 118612-00-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
38 |
Fenylfosfondiklorid (CAS RN 824-72-6) |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
40 |
Tetrakis(hydroximetyl)fosfoniumklorid (CAS RN 124-64-1) |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
43 |
Blandningar av isomererna 9-ikosyl-9-fosfabicyklo[3.3.1]nonan och 9-ikosyl-9-fosfabicyklo[4.2.1]nonan |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
45 |
Tris(4-metylpentan-2-oximino)metylsilan (CAS RN 37859-57-7) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
48 |
Tetrabutylfosfoniumacetat, i vattenlösning (CAS RN 30345-49-4) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
50 |
Trimetylsilan (CAS RN 993-07-7) |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
53 |
Trimetylboran (CAS RN 593-90-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2931 90 80 |
55 |
3-(Hydroxifenylfosfinyl)propionsyra (CAS RN 14657-64-8) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2932 19 00 |
40 |
Furan (CAS RN 110-00-9) med en renhetsgrad av minst 99 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2932 19 00 |
41 |
2,2 di(tetrahydrofuryl)propan (CAS RN 89686-69-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2932 19 00 |
45 |
1,6-Dikloro-1,6-dideoxy-β-D-fruktofuranosyl-4-kloro-4 deoxy-α-D-galaktopyranosid (CAS RN 56038-13-2) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2932 19 00 |
70 |
Furfurylamin (CAS RN 617-89-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2932 99 00 |
43 |
Etofumesat (ISO) (CAS RN 26225-79-6) med en renhetsgrad av minst 97 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 19 90 |
15 |
Pyrasulfotol (ISO) (CAS RN 365400-11-9) med en renhetsgrad av minst 96 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 19 90 |
25 |
3-Difluormetyl-1-metyl-1H-pyrasol-4-karboxylisyraa (CAS RN 176969-34-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 19 90 |
50 |
Fenpyroximat (ISO) (CAS RN 134098-61-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 19 90 |
60 |
Pyraflufen-etyl (ISO) (CAS RN 129630-19-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 29 90 |
40 |
Triflumizol (ISO) (CAS RN 68694-11-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 29 90 |
55 |
Fenamidon (ISO) (CAS RN 161326-34-7) med en renhetsgrad av minst 97 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2933 39 50 |
|
Fluroxipyrmetylester (ISO) (CAS RN 69184-17-4) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 39 99 |
20 |
Pulver av kopparpyrition (CAS RN 14915-37-8) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 39 99 |
22 |
Isoniksyraotin (CAS RN 55-22-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 39 99 |
24 |
2-Klorometyl-4-metoxy-3,5-dimetylpyridin-hydroklorid (CAS RN 86604-75-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 39 99 |
28 |
Etyl-3-[(3-amin-4-metylamin-bensoyl)-pyridin-2-yl-amin]-propionat (CAS RN 212322-56-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 39 99 |
30 |
Fluazinam (ISO) (CAS RN 79622-59-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 39 99 |
34 |
3-Klor-(5-trifluormetyl)-2-pyridinacetonitril (CAS RN 157764-10-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 39 99 |
45 |
5-Difluormetoxi-2-[[(3,4-dimetoxi-2-pyridyl)metyl]thio]-1H-benzimidazol (CAS RN 102625-64-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 39 99 |
47 |
(-)-trans-4-(4-Fluorofenyl)-3-hydroximetyl-N-metylpiperidin (CAS RN 105812-81-5) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 39 99 |
48 |
Flonicamid (ISO) (CAS RN 158062-67-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 39 99 |
55 |
Pyriproxifen (ISO) (CAS RN 95737-68-1) med en renhetsgrad på minst 97 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 49 10 |
40 |
4,7-Diklorokinolin (CAS RN 86-98-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 59 95 |
33 |
4,6-Dikloro-5-fluorpyrimidin (CAS RN 213265-83-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 59 95 |
37 |
6-Jod-3-propyl-2-tioxo-2,3-dihydrokinazolin-4(1H)-on (CAS RN 200938-58-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 59 95 |
43 |
2-(4-(2-Hydroxietyl)piperazin-1-yl)etansulfonsyra (CAS RN 7365-45-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 59 95 |
45 |
1-[3-(Hydroximetyl)pyridin-2-yl]-4-metyl-2-fenylpiperazin (CAS RN 61337-89-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 59 95 |
50 |
2-(2-Piperazin-1-yletoxi)etanol (CAS RN 13349-82-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 59 95 |
65 |
1-klorometyl-4-fluor-1,4-diazoniabicyklo[2.2.2]oktan bis(tetrafluorborat) (CAS RN 140681-55-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 59 95 |
75 |
(2R,3S/2S,3R)-3-(6-Klor-5-fluor pyrimidin-4-yl)-2-(2,4-difluorfenyl)-1-(1H-1,2,4-triazol-1-yl)butan-2-ol hydroklorid, (CAS RN 188416-20-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 79 00 |
60 |
3,3-pentametylen-4-butyrolaktam (CAS RN 64744-50-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 99 80 |
23 |
Tebukonazol (ISO) (CAS RN 107534-96-3) med en renhetsgrad av minst 95 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 99 80 |
27 |
5,6-Dimetylbensimidazol (CAS RN 582-60-5) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2933 99 80 |
33 |
Penkonazol (ISO) (CAS RN 66246-88-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 99 80 |
37 |
8-Klor-5,10-dihydro-11H-dibenzo [b,e] [1,4]diazepin-11-on (CAS RN 50892-62-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2933 99 80 |
55 |
Pyridaben (ISO) (CAS RN 96489-71-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2934 10 00 |
45 |
2-Cyanimin-1,3-tiazolidin (CAS RN 26364-65-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2934 10 00 |
60 |
Fosthiazat (ISO) (CAS RN 98886-44-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2934 99 90 |
20 |
Tiofen (CAS RN 110-02-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2934 99 90 |
24 |
Flufenacet (ISO) (CAS RN 142459-58-3) med en renhetsgrad av minst 95 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2934 99 90 |
26 |
4-Metylmorfolin 4-oxid i vattenlösning (CAS RN 7529-22-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2934 99 90 |
27 |
2-(4-Hydroxifenyl)-1-bensotiofen-6-ol (CAS RN 63676-22-2) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2934 99 90 |
29 |
2,2′-Oxibis(5,5-dimetyl-1,3,2-dioxafosforinan)-2,2′-disulfid (CAS RN 4090-51-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2934 99 90 |
30 |
Dibenzo[b,f][1,4]thiazepin-11(10H)-on (CAS RN 3159-07-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2934 99 90 |
83 |
Flumioxazin (ISO) (CAS RN 103361-09-7) med en renhetsgrad på minst 96 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2934 99 90 |
84 |
Etoxazol (ISO) (CAS RN 153233-91-1) med en renhetsgrad på minst 94,8 % |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2935 00 90 |
30 |
Blandningar av isomerer bestående av N-etyltoluen-2-sulfonamid och N-etyltoluen-4-sulfonamid |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2935 00 90 |
43 |
Oryzalin (ISO) (CAS RN 19044-88-3) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 2935 00 90 |
47 |
Halosulfuronmetyl (ISO) (CAS RN 100784-20-1) med en renhetsgrad av minst 98 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2935 00 90 |
53 |
2,4-Dikloro-5-sulfamoylbenzoesyra (CAS RN 2736-23-4) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2935 00 90 |
63 |
Nikosulfuron (ISO), (CAS RN 111991-09-4) med en renhetsgrad på minst 91 viktprocent |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 2935 00 90 |
77 |
[[4-[2-[[(3-Etyl-2,5-dihydro-4-metyl-2-oxo-1H-pyrrol-1-yl)karbonyl]amin] etyl]fenyl]sulfonyl]-karbamidsyra etyl ester, (CAS RN 318515-70-7) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3204 11 00 |
25 |
N-(2-kloretyl)-4-[(2,6-diklor-4-nitrofenyl)azo]-N-etyl-m-toluidin (CAS RN 63741-10-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3204 16 00 |
10 |
Färgämne Reactive Black 5 (CAS RN 17095-24-8) och preparat på basis av detta som innehåller minst 60 men högst 75 viktprocent Reactive Black 5 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3204 17 00 |
12 |
Färgämne C.I. Pigment Orange 64 (CAS RN 72102-84-2) och preparat på basis av detta som innehåller minst 90 viktprocent C.I. Orange 64 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3204 17 00 |
17 |
Färgämne C.I. Pigment Red 12 (CAS RN 6410-32-8) och preparat på basis av detta som innehåller minst 35 viktprocent C.I. Pigment Red 12 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3204 17 00 |
23 |
Färgämne C.I. Pigment Brown 41 (CAS RN 211502-16-8 eller CAS RN 68516-75-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3204 17 00 |
27 |
Färgämne C.I. Pigment Brown 41 (CAS RN 211502-16-8 eller CAS RN 68516-75-6) och preparat på basis av detta, som innehåller minst 95 viktprocent organiskt färgämne |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3204 17 00 |
40 |
Färgämne C.I. Pigment Yellow 120 (CAS RN 29920-31-8) och preparat på basis av detta som innehåller minst 50 viktprocent C.I. Pigment Yellow 120 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3204 17 00 |
50 |
Färgämne C.I. Pigment Yellow 180 (CAS RN 77804-81-0) och preparat på basis av detta som innehåller minst 90 viktprocent C.I. Pigment Yellow 180 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3204 19 00 |
11 |
Fotokromatiskt färgämne, 3-(4-butoxyfenyl-6,7-dimetoxy-3-(4-metoxyfenyl)-13,13-dimetyl-3,13-dihydrobenzo[h]indeno[2,1-f]kromen-11-karbonitril |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3204 19 00 |
12 |
Färgämne C.I. Solvent Violet 49 (CAS RN 205057-15-4) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3204 19 00 |
14 |
Beredning av rött färgämne i form av våt pasta som viktmässigt innehåller
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3204 19 00 |
21 |
Fotokromatiskt färgämne, 4-(3-(4-butoxyfenyl)-6-metoxy-3-(4-metoxyfenyl)-13,13-dimetyl-11-(trifluorometyl)-3,13-dihydrobenzo[h]indeno[2,1-f]kromen-7-yl)morfolin (CAS RN 1021540-64-6) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3204 19 00 |
31 |
Fotokromatiskt färgämne, N-hexyl -6,7-dimetoxy-3,3-bis(4-metoxyfenyl)-13,13-dimetyl-3,13-dihydrobenzo[h]indeno[2,1-f]kromen-11-karboxamid |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3204 19 00 |
41 |
Fotokromatiskt färgämne, 4,4′-(13,13-dimetyl-3,13-dihydrobenzo[h]indeno[2,1-f]kromen-3,3-diyl)difenol |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3204 19 00 |
51 |
Fotokromatiskt färgämne, 4-(4-(6,11-difluoro-13,13-dimetyl-3-fenyl-3,13-dihydrobenzo[h]indeno[2,1-f ]kromen-3-yl)fenyl)morfolin (CAS RN 1360882-72-6) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3206 19 00 |
20 |
Färgämne C.I. Pigment Blue 27 (CAS RN 14038-43-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3206 49 70 |
10 |
Lösningsmedelsburen dispersion, innehållande i viktprocent
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3207 30 00 |
20 |
Tryckpasta som innehåller
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3208 90 19 ex 3824 90 92 |
45 63 |
Polymer som består av ett polykondensat av formaldehyd och naftalendiol, kemiskt ändrad genom reaktion med en alkynhalid, upplöst i propylenglykolmetyleteracetat |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3402 90 10 |
10 |
Ytaktiv blandning av metyltri-C8-C10-alkylammoniumklorider |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3402 90 10 |
60 |
Ytaktiv beredning innehållande 2-etylhexyloxymetyloxiran |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3402 90 10 |
70 |
Ytaktiv beredning innehållande ethoxylerad 2,4,7,9-tetrametyl-5-dekyn-4,7-diol (CAS RN 9014-85-1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3506 91 00 |
40 |
Självhäftande tryckkänsligt akrylskikt, med en tjocklek av minst 0,076 mm men högst 0,127 mm, i rullar med en bredd av minst 45,7 cm men högst 132 cm, levererat med en skyddsliner med en vidhäftningsgrad av minst 15N/25 mm (uppmätt i enlighet med ASTM D 3330-metoden) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3507 90 90 |
10 |
Beredning av proteas av Achromobacter lyticus (CAS RN 123175-82-6) för tillverkning av mänskligt insulin och insulinanaloga produkter (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3701 30 00 |
20 |
Ljuskänslig platta bestående av ett fotopolymerskikt på polyesterfolie med en sammanlagd tjocklek på mer än 0,43 mm men högst 3,18 mm |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3705 90 90 |
10 |
Fotomasker för fotografisk överföring av kretsscheman till halvledarplattor ”wafers” |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3707 10 00 |
45 |
Ljuskänslig emulsion bestående av cyklisk polyisopren innehållande
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3707 10 00 |
50 |
Ljuskänslig emulsion innehållande
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3707 90 90 |
40 |
Antireflexskikt, i form av en vattenlösning, innehållande högst
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3707 90 90 |
85 |
Rullar innehållande
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3808 91 90 |
30 |
Preparat innehållande endosporer eller sporer och proteinkristaller som utvunnits ur
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3808 92 90 |
50 |
Beredningar baserade på kopparpyrition (CAS RN 14915-37-8) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3808 93 23 |
10 |
Herbicid innehållande flazasulfuron (ISO) som verksamt ämne |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3808 93 90 |
10 |
Beredning, i form av granulat, innehållande i viktprocent:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3809 92 00 |
20 |
Skumdämpningsmedel bestående av en blandning av oxydipropanol och 2,5,8,11-tetrametyldodek-6-yn-5,8-diol |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3811 19 00 |
10 |
Lösning av mer än 61 viktprocent, men högst 63 viktprocent, metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl i ett aromatiskt kolvätelösningsmedel, innehållande högst:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 21 00 |
48 |
Tillsatser som innehåller:
med ett bastal mellan 350 och 450, som används i tillverkningen av smörjolja (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 21 00 |
53 |
Tillsatser som innehåller
med ett bastal mellan 280 och 420, som används i tillverkningen av smörjolja (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 21 00 |
55 |
Tillsatser som innehåller
med ett totalt bastal över 10, men inte över 25, som används i tillverkningen av smörjolja (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 21 00 |
57 |
Tillsatsmedel innehållande
med ett totalt bastal av mer än 40, för användning vid framställning av smörjoljor (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 21 00 |
63 |
Tillsatser som innehåller
med ett totalt basnummer som överstiger 280 men inte 320 som används i tillverkningen av smörjolja (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 21 00 |
65 |
Tillsatsmedel innehållande
med ett svavelinnehåll av mer än 0,7 viktprocent men högst 1,3 viktprocent, med ett totalt bastal av mer än 8, för användning vid framställning av smörjoljor (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 29 00 |
15 |
Tillsatser som innehåller
som används i tillverkningen av smörjolja (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 29 00 |
25 |
Tillsatsmedel som innehåller åtminstone salter av primära aminer och mono- and dialkylfosforsyror, för användning vid framställning av smörjoljor (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 29 00 |
35 |
Tillsatsmedel som består av en imidazolinbaserad blandning (CAS RN 68784-17-8), för användning vid framställning av smörjoljor (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 29 00 |
45 |
Tillsatser bestående av en blandning av dialkyl(C7-C9)adipater, där diisooktyladipat (CAS RN 1330-86-5) utgör mer än 85 viktprocent av blandningen, för användning vid tillverkning av smörjoljor (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3811 29 00 |
55 |
Tillsatser bestående av reaktionsprodukter av difenylamin och grenade nonener med
för användning vid tillverkning av smörjoljor (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3812 30 80 |
30 |
Sammansatta stabiliseringsmedel innehållande minst 15 men högst 40 viktprocent natriumperklorat och högst 70 viktprocent 2-(2-metoxietoxi)etanol |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3815 90 90 |
70 |
Katalysatorer bestående av en blandning av (2-hydroxipropyl)trimetylammoniumformiat och dipropylenglykoler |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3815 90 90 |
80 |
Katalysatorer bestående huvudsakligen av dinonylnaftalendisulfonsyra i form av en lösning i isobutanol |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
32 |
Blandning av divinylbenzenisomerer och etylvinylbenzenisomerer, innehållande minst 56 viktprocent men högst 85 viktprocent divinylbenzen (CAS RN 1321-74-0) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 ex 3824 90 93 |
33 40 |
Preparat för motverkande av korrosion, bestående av salter av dinonylnaftalensulfonsyra, antingen:
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
34 |
Oligomer av tetrafluoreten, med en ändgrupp av jodetyl |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
35 |
Blandningar innehållande minst 92 och högst 96,5 viktprocent 1,3:2,4-bis-O-(4-metylbensyliden)-D-glucitol och innehållande karboxylsyraderivat och ett alkylsulfat |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
36 |
Kalciumfosfonatfenat, upplöst i mineralolja |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
37 |
Blandning med ett innehåll av acetater av 3-butylen-1,2-diol på 65-90 viktprocent |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
39 |
Beredningar innehållande minst 47 viktprocent 1,3:2,4-bis-O-bensyliden-D-glucitol |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
40 |
Blandningar innehållande två eller tre av följande akrylat:
|
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
41 |
Lösning av (klormetyl)bis(4-fluorfenyl)metylsilan med en nominal koncentration på 65 % i toluen |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
42 |
Preparat av tetrahydro-α-(1-naftylmetyl)furan-2-propionsyra (CAS RN 25379-26-4) i toluen |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
43 |
Beredning, bestående av en blandning av 2,4,7,9-tetrametyldek-5-yn-4,7-diol och propan-2-ol |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
44 |
Beredning innehållande (i viktprocent)
|
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
45 |
Beredningar bestående huvudsakligen av γ-butyrolakton och kvaternära ammoniumsalter, avsedda att användas för tillverkning av elektrolytkondensatorer (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
46 |
Dietylmetoxyboran (CAS RN 7397-46-8) i form av en lösning i tetrahydrofuran |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
47 |
Beredning innehållande
|
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
48 |
Blandning av
|
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
49 |
Beredning baserad på 2,5,8,11-tetrametyl-6-dodecyn-5,8-dioletoxilat (CAS RN 169117-72-0) |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
50 |
Alkylkarbonatbaserad beredning, även med tillsats av UV-absorberare för tillverkning av glasögonglas (1) |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
51 |
Blandningar innehållande minst 40 men ej mer än 50 viktprocent 2-hydroxietylmetakrylat och minst 40 men ej mer än 50 viktprocent glycerolester av borsyra |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
52 |
Beredning bestående av
|
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
53 |
Beredningar, bestående huvudsakligen av etylenglykol och:
avsedda att använda för tillverkning av elektrolytkondensatorer (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
54 |
Poly(tetrametylenglykol)bis[(9-oxo-9H-tioxanten-1-yloxi)acetat] med en genomsnittlig polymerkedjelängd av mindre än 5 monomera enheter (CAS RN 813452-37-8) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
55 |
Tillsatsmedel för färger och beläggningar, innehållande
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
56 |
Poly(tetrametylenglykol)bis[(2-benzoyl-fenoxi)acetat] med en genomsnittlig polymerkedjelängd av mindre än 5 monomera enheter |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
57 |
Poly(etylenglykol) bis(p-dimetyl)aminobensoat med en genomsnittlig polymerkedjelängd av mindre än 5 monomera enheter |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
58 |
2-Hydroxibensonitril, i form av en lösning i N,N-dimetylformamid, innehållande minst 45 viktprocent men högst 55 viktprocent 2-hydroxibensonitril |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
59 |
Kalium-tert-butanolat (CAS RN 865-47-4) i form av en lösning i tetrahydrofuran |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
60 |
N2-[1-(S)-Etoxikarbonyl-3-fenylpropyl]-N6-trifluoracetyl-L-lysyl-N2-karboxianhydrid i en lösning av diklormetan på 37 % |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
61 |
3′,4′,5′-Trifluorbifenyl-2-amin, i form av en lösning i toluen innehållande minst 80 viktprocent men högst 90 viktprocent 3′,4′,5′-trifluorbifenyl-2-amin |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
62 |
α-Fenoxikarbonyl-ω-fenoxipoly[oxi(2,6-dibrom-1,4-fenylen) isopropyliden(3,5-dibrom-1,4-fenylen)oxikarbonyl] |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
64 |
Beredning innehållande
|
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
65 |
Blandningar av primära tert-alkylaminer |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
70 |
Blandning av 80 % (± 10 %) 1-[2-(2-aminobutoxi)etoxi]but-2-ylamin och 20 %(± 10 %) 1-({[2-(2-aminobutoxi)etoxi]metyl} propoxi)but-2-ylamin |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
71 |
Preparat bestående av:
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
72 |
N-(2-fenyetyll)-1,3-bensenetanaminderivat (CAS RN 404362-22-7) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
73 |
α-(2,4,6-Tribromofenyl)-ω-(2,4,6-tribromofenoxi)poly[oxi(2,6-dibromo-1,4-fenylen)isopropyliden(3,5-dibromo-1,4-fenylen)oxikarbonyl] |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
74 |
C6-24 och C16-18-estrar av omättade fettsyror med sackaros (sucrose polysoyate) (CAS RN 93571-82-5) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 ex 3906 90 90 |
75 87 |
Vattenhaltig lösning av polymerer och ammoniak bestående av:
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
78 |
Beredningar innehållande antingen minst 10 men högst 20 viktprocent litiumfluorofosfat eller minst 5 men högst 10 viktprocent litiumperklorat i blandningar av organiska lösningsmedel |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
80 |
Dietylenglykolpropylenglykoltrietanlamintitanatkomplex (CAS RN 68784-48-5) lösta i dietylenglykol (CAS RN 111-46-6) |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 |
81 |
Beredning bestående av
Med en kokpunkt på minst 160 °C men högst 180 °C |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 92 ex 3824 90 93 |
86 57 |
Blandning av flytande kristaller för tillverkning av bildskärmar (1) |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
35 |
Paraffin med en klorering av 70 % eller mer |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
42 |
Blandning av bis{4-(3-(3-(fenoxikarbonylamino)tolyl)ureido}fenylsulfon, difenyltoluen-2,4-dikarbamat och 1-[4-(4-aminobensensulfonyl)-fenyl]-3-(3-fenoxikarbonylamino-tolyl)-karbamid (urinämne) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
45 |
Preparat bestående av minst 83 viktprocent 3a,4,7,7a-tetrahydro-4,7-metanoinden (dicyklopentadien), ett syntetgummi, även innehållande minst 7 viktprocent tricyklopentadien, och:
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
47 |
2,4,7,9-Tetrametyldec-5-yn-4,7-diol, hydroxietylerad |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
53 |
Zinkdimetakrylat (CAS RN 13189-00-9), innehållande högst 2,5 viktprocent 2,6-di-tert-butyl-alfa-dimetylamino-p-kresol (CAS RN 88-27-7), i pulverform |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
63 |
Blandningar av växtsteroler, inte i pulverform, innehållande
som används för framställning av stanoler/steroler eller stanol- och sterolestrar (1) |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
65 |
Blandning av fytosteroler utvunna ur trä och träbaserade oljor (tallolja), i form av pulver med en partikelstorlek på högst 300 μm, innehållande
|
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
70 |
Oligomera reaktionsprodukter, bestående av bis(4-hydroxifenyl)sulfon och 1,1′-oxibis(2-kloroetan) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
73 |
Oligomerer av tetrafluoroetylen, med tetrafluorojodoetylslutgrupper |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
75 |
Blandningar av fytosteroler, i form av flingor och kulor, innehållande minst 80 viktprocent steroler och högst 4 viktprocent stanoler |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 |
77 |
Pulverblandning innehållande
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 ex 3824 90 96 |
80 67 |
Film och folier bestående av oxider av antingen barium eller kalcium och antingen titan eller zirkonium, i ett akrylbindemedel |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 ex 3824 90 96 |
83 85 |
Beredning innehållande
där gasformningen från C,C′-azodi(formamid) uppstår vid 135 °C |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 93 ex 3824 90 96 |
85 57 |
Partiklar av kiseldioxid på vilka organiska föreningar är kovalent bundna, avsedda att användas vid tillverkning av kolonner för vätskekromatografi (HPLC) och kolonner för beredning av prover (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
35 |
Kalcinerad bauxit (eldfast) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
37 |
Strukturerat kiselaluminatfosfat |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
43 |
Vattendispersion, innehållande:
|
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
45 |
Blandning av
|
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
47 |
Blandningar av metalloxider, i form av pulver, innehållande:
för användning vid tillverkning av dielektrisk film eller avsedda att användas som dielektriskt material vid tillverkning av keramiska flerskiktskondensatorer (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
50 |
Nickelhydroxid, dopad med minst 12 men högst 18 viktprocent zinkhydroxid och kobolthydroxid, av sådant slag som används för att tillverka positiva elektroder till ackumulatorer |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
55 |
Bärare i pulverform, bestående av:
att blandas med tonerpulver vid framställning av flaskor eller kassetter med bläck/toner för telefaxapparater, datorskrivare eller kopieringsmaskiner (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
60 |
Smält magnesia innehållande minst 15 viktprocent dikromtrioxid |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
63 |
Katalysatorer, innehållande i viktprocent:
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
65 |
Aluminiumnatriumsilikat, i form av kulor med en diameter av:
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
73 |
Reaktionsprodukter, innehållande:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
75 |
Ihåliga kulor smält aluminiumsilikat, innehållande 65-80 % amorft aluminiumsilikat med följande egenskaper:
för användning i tillverkningen av partikelfilter för motorfordon (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
77 |
Beredning bestående av 2,4,7,9-tetrametyldek-5-yn-4,7-diol och kiseldioxid |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
79 |
Pasta innehållande:
|
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3824 90 96 |
87 |
Platinum oxid (CAS RN 12035-82-4) fixerat på en porös bärare av aluminiumoxid (CAS RN 1344-28-1), innehållande
|
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3901 10 10 |
10 |
Linjär polyeten med låg densitet/LLDPE (CAS RN 9002-88-4) i pulverform, med
|
0 % |
30.06.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3901 10 10 ex 3901 90 90 |
20 50 |
Högflytande polyetylen-1-buten/LLDPE med linjär densitet (CAS RN 25087-34-7) i form av pulver med
|
0 % |
30.06.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3901 90 90 |
30 |
Linjär polyeten med låg densitet/LLDPE (CAS RN 9002-88-4) i pulverform, med
|
0 % |
30.06.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3901 90 90 |
40 |
Endast sampolymer av eten och 1-hexen (CAS RN 25213-02-9):
|
0 % |
30.06.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3902 10 00 |
40 |
Polypropen, inte innehållande mjukningsmedel:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3902 90 90 |
60 |
Ohärdad 100 % alifatisk harts (polymer), med följande egenskaper:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3903 19 00 |
30 |
Kristallisk polystyren med en smältpunkt av lägst 268 °C men högst 272 °C och en stelningspunkt av lägst 232 °C men högst 242 °C, med eller utan innehåll av tillsatser och fyllnadsämnen |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3903 90 90 |
15 |
Sampolymer i form av granulat, innehållande i viktprocent:
|
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3903 90 90 |
20 |
Sampolymer i form av granulat, innehållande i viktprocent:
|
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3903 90 90 |
25 |
Sampolymer i form av granulat, innehållande i viktprocent:
|
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3904 10 00 |
20 |
Poly(vinylklorid)pulver, oblandat med andra ämnen och utan vinylacetat-monomerer, med
avsett att användas för tillverkning av batteriseparatorer (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3904 50 90 |
92 |
Vinyliden-klorid-metakrylat sampolymer för användning vid framställning av monofilament (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3906 90 90 |
41 |
Poly(alkyl-akrylat) med en ester-alkylkedja mellan C10 och C30 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3906 90 90 |
73 |
Beredning innehållande (i viktprocent):
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3907 20 20 ex 3907 20 99 |
50 75 |
Poly(p-fenylenoxid) i form av pulver
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3907 20 99 |
70 |
α-[3-(3-Maleimido-1-oxopropyl)amino]propyl-ω-metmetoxi, polyoxyetylen (CAS RN 883993-35-9) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3907 40 00 |
70 |
Polykarbonat av fosgen och bisfenol A:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3907 40 00 |
80 |
Polykarbonat av karbonisk diklorid, 4,4′-(1-metyletyliden)bis[2,6-dibromofenol] och 4,4′-(1-metyletyliden)bis[fenol] med 4-(1-metyl-1-fenyletyl)fenol som ändgrupper |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3907 91 90 |
10 |
Diallylftalatprepolymer, i pulverform |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3907 99 90 |
40 |
Polykarbonat av fosgen, bisfenol A, resorcinol, isoftaloylklorid, tereftaloylklorid och polysiloxan, med p-kumylfenol som ändrupper, och med viktmedelvärde för molekylmassa (Mn) på minst 24 100 men högst 25 900 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3907 99 90 |
70 |
Sampolymer av poly(etylen tereftalat) och cyklohexan dimetanol, innehållande mer än 10 viktprocent cyklohexan dimetanol |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3909 50 90 |
10 |
UV-härdbar vattenlöslig flytande fotopolymer bestående av en blandning innehållande
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3909 50 90 |
20 |
Beredning innehållande (i viktprocent):
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3909 50 90 |
30 |
Beredning innehållande (i viktprocent):
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3909 50 90 |
40 |
Beredning innehållande (i viktprocent):
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3910 00 00 |
60 |
Polydimetylsiloxan, med eller utan substituerad polyetylenglykol och trifluorpropyl, med metakrylat-ändgrupper |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3910 00 00 |
80 |
Polydimetylsiloxan, monometakryloxipropyl terminerad |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3911 90 19 |
50 |
Polykarboxylatnatriumsalt av 2,5-furandion och 2,4,4-trimetylpenten i pulverform |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3911 90 99 |
31 |
Sampolymerer av butadien och maleinsyra, även innehållande ammoniumsalter |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3916 20 00 |
91 |
Profiler av polyvinylklorid avsedda för tillverkning av spont och beklädnader, innehållande följande tillsatser:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3917 40 00 |
91 |
Anslutningsdon i plast med o-ringar, säkerhetsklammrar och ett frigörningssystem avsedda att föras in i motorfordons bränsleslangar |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 10 80 |
23 |
Reflekterande folie, bestående av flera skikt innehållande
|
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 10 80 ex 3919 90 00 |
27 20 |
Polyesterfilm
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 10 80 |
32 |
Polytetrafluoretylenfolie:
|
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 10 80 |
37 |
Polytetrafluoretylenfolie:
|
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 10 80 ex 3919 90 00 |
43 26 |
Etylenvinylacetatfolie:
|
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 10 80 ex 3919 90 00 |
85 28 |
Polyvinylklorid- eller polyetylen- eller någon annan polyolefinfolie
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 90 00 |
24 |
Reflekterande laminerad duk:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 90 00 |
29 |
Polyesterfilm på båda sidor överdragen med ett självhäftande tryckkänsligt akryl- och/eller gummiskikt, i rullar med en bredd av minst 45,7 cm men högst 132 cm (levererad med en skyddsliner) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 90 00 |
33 |
Transparent självhäftande polyetynelfilm, utan orenheter och fel, på den ena sidan belagd med ett självhäftande tryckkänsligt akrylskikt, med en sammanlagd tjocklek på 60 μm – 70 μm och en bredd på 1 245 mm – 1 255 mm |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 90 00 |
37 |
UV-absorberande folie av polyvinylklorid
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3919 90 00 ex 3921 90 60 |
44 95 |
Laminerat tryckark
|
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3920 20 29 |
93 |
Monoaxiellt orienterad film, bestående av tre skikt som vart och ett består av en blandning av polypropen och en sampolymer av eten och vinylacetat, med:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3920 62 19 |
81 |
Film av polyetentereftalat:
|
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3920 91 00 |
51 |
Polyvinylbutyralfolie innehållande minst 25 viktprocent men högst 28 viktprocent tri-isobutylfosfat som mjukgörare |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3920 91 00 |
52 |
Film och folier av polyvinylbutyral
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3920 91 00 |
93 |
Film och folier av polyetentereftalat, som kan vara metalliserade på den ena eller båda sidorna, eller laminerad film av polyetentereftalat, metalliserade enbart på utsidorna, med följande egenskaper:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3921 90 55 ex 7019 40 00 ex 7019 40 00 |
25 21 29 |
Förimpregnerade skivor eller rullar innehållande polyimidharts |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 3921 90 55 |
30 |
Förimpregnerade skivor eller rullar innehållande glasfibervävförstärkt bromerad epoxyharts, med
för användning i tillverkningen av tryckta kretskort (1) |
0 % |
31.12.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3926 90 97 ex 8543 90 00 |
31 60 |
Höljen, delar av höljen, cylindrar, inställningshjul, ramar, lock och andra delar av akrylnitril-butadien-styren för användning vid tillverkning av fjärrkontroller (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 3926 90 97 ex 8538 90 99 |
37 40 |
Knappar för kontrollgränssnitt (control interface buttons) av polykarbonat för rattknappar (steering pad switches) med repningsbeständig färg på yttersidan |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 4408 39 30 |
10 |
Skivor av okouméfanér
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 5503 90 00 |
30 |
Trilobala poly(tio-1,4-fenylen)fibrer |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 5607 50 90 |
10 |
Tråd, icke steril, av poly(glykolsyra) eller av poly(glykolsyra) och dess sampolymerer med mjölksyra, flätad, med en inre kärna, avsedd att användas för tillverkning av kirurgiska suturer (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 5911 90 90 |
40 |
Diskbollar av flerskiktsfiberduk i polyester, impregnerade med polyuretan |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 6814 10 00 |
10 |
Agglomererad glimmer med en tjocklek på högst 0,15 mm, på rullar, även kalcinerad, även förstärkt med aramidfiber |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 7006 00 90 |
25 |
Glaswafer av borosilikatflytglas
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 7009 10 00 |
20 |
Laminerat flerskiktsglasmed mekanisk ljusdämpande förmåga genom olika vinkel för det infallande ljuset, omfattande:
av en typ som används i inre backspeglar i fordon |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 7019 19 10 |
30 |
Garn med en längdvikt av 22 tex (± 1,6 tex), framställt av ändlösa glasfiberfilament med en nominell diameter på 7 μm, i vilket filament med en diameter på 6,35 μm-7,61 μm dominerar |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 7019 19 10 |
55 |
Glascord impregnerad med gummi eller plast, av K- eller U-glasfiber, bestående av
överdragen med latex som minst innehåller resorcinol-formaldelhydharts och klorsulfonerad polyetylen |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 7325 99 10 |
20 |
Ankarhuvuden av varmförtent galvaniserat segjärn av den sort som används vid produktion av jordankare |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 7326 20 00 |
20 |
Metallfilt, bestående av en massa av trådar av rostfritt stål med en diameter på mellan 0,001 mm och 0,070 mm, som pressats samman genom sintring och valsning |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 7604 29 10 |
40 |
Stänger av aluminiumlegeringar i vikt innehållande
överstämmande med materialspecifikationer AMS QQ-A-225, av ett slag som används i flygindustrin (bl.a. förenlig med NADCAP och AS9100) och som erhålls genom valsverksprocess |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 7605 29 00 |
10 |
Tråd av aluminiumlegeringar i vikt innehållande
överensstämmande med materialspecifikationer AMS QQ-A-430, av ett slag som används inom flygindustrin (bl.a. förenlig med NADCAP och AS9100) och erhållen genom valsverksprocess |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8103 90 90 |
10 |
Sputtringsmål av tantal med
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8108 90 30 |
10 |
Stänger av titanlegering enligt standard EN 2002-1, EN 4267 eller DIN 65040 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8108 90 50 |
15 |
Legering av titan, koppar, tenn, kisel, och niob som innehåller
i plåt, band eller folier |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8207 19 10 |
10 |
Insatser för borrverktyg med verksam del av agglomererad diamant |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8401 40 00 |
10 |
Styrstavar i rostfritt stål, fyllda med neutronabsorberande kemiska grundämnen |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8405 90 00 ex 8708 21 10 ex 8708 21 90 |
10 10 10 |
Metallhölje till gasgeneratorer för bältessträckare till säkerhetsbälten i fordon |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8409 91 00 ex 8409 99 00 |
10 20 |
Avgasgrenrör som uppfyller normen DIN EN 13835, med eller utan turbinhus, med fyra insugskanaler, för användning i tillverkningen av avgasgrenrör som böjs, fräses, borras och/eller bearbetas på andra sätt (1) |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8411 99 00 |
50 |
Drivdon för en engångs turbokompressor
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8413 91 00 |
30 |
Kåpa till bränslepump:
av sådant slag som används i motorfordon med bensinmotorer |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8414 30 81 |
50 |
Hermetiska eller halvhermetiska elektriska skruvkompressorer med varierande varvtal, med en nominell effekt på minst 0,5 kW men högst 10 kW, med en cylindervolym på högst 35 cm3, av den typ som används i kylutrustning |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8414 90 00 |
20 |
Aluminiumkolvar, avsedda att ingå i kompressorer för luftkonditioneringsapparater för motorfordon (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8418 99 10 |
50 |
Förångare bestående av aluminiumflänsar och en kopparspole, av den typ som används i kylutrustning |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8418 99 10 |
60 |
Kondensor bestående av två koncentriska kopparrör, av den typ som används i kylutrustning |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8421 21 00 |
20 |
System för förbehandling av vatten som består av ett eller flera element, även med moduler för sterilisering och sanering av dessa element:
för användning i ett biofarmaceutiskt laboratorium |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8467 99 00 ex 8536 50 11 |
10 35 |
Mekaniska strömställare för anslutning av elektriska kretsar, med
för användning vid tillverkning av maskiner enligt 8467 (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8479 89 97 |
60 |
Bioreaktor för biofarmaceutisk cellkultur (med innnerytor av typen 316L austenitiskt rostfritt stål) med en processkapacitet på 50 liter, 500 liter, 3 000 liter eller 10 000 liter, med eller utan ett ”clean-in-process”-system |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8481 30 91 |
91 |
Backventiler med
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8482 10 10 ex 8482 10 90 ex 8482 50 00 |
10 10 10 |
Kullager och cylindriska lager:
för tillverkning av maskineri för skydd och kontroll av kärnreaktorer i kärnkraftverk (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8482 10 10 |
20 |
Kullager:
för användning vid tillverkning av remdrivna styrsystem för motorfordon (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8501 10 99 |
82 |
Likströmsmotorer, borstlösa, med en yttre diameter av högst 29 mm, en märkhastighet av 1 500 (±15 %) eller 6 800 (±15 %) varv/min och en matningsspänning av 2 V eller 8 V |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8501 31 00 |
40 |
Permantmagnetiserad likströmsmotor med
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8501 31 00 ex 8501 32 00 ex 8501 33 00 |
65 50 55 |
Bränslecellmoduler, minst bestående av bränsleceller med polymermembran (PEM-bränsleceller), även i hölje med ett inbyggt integrerat kylsystem, avsedda att användas vid tillverkning av system för framdrivning av personbilar (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8501 31 00 |
70 |
Likströmsmotorer,borstlösa, med
av en typ som används i servostyrsystem för fordon |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8503 00 99 |
35 |
Resolvergivare för borstlösa motorer till elektrisk servostyrning |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8503 00 99 |
60 |
Motorkåpa för elektroniskt remdrivet styrsystem av galvaniserat stål med en tjocklek av högst 2,5 mm (± 0,25 mm) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8504 50 95 |
60 |
Talspolemekanism med lackerad lindningstråd av koppar eller aluminium runt spolstommen, försedd med elektriska ledande anslutningskablar, av en typ som används i bilhögtalare |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8504 90 11 |
20 |
Reaktorkärnor för användning i tyristoromvandlare för högspänd likström |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8504 90 99 |
20 |
SGCT-tyristor (Symmetric Gate-Commutated Thyristor) med integrerad grinddrivkrets
av en typ som används i strömriktare för mellanspänning (likriktare och växelriktare) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8505 11 00 |
33 |
Permanentmagneter bestående av en legering av neodym, järn och bor, antingen i form av en avrundad rektangel med
eller i form av en skiva vars diameter inte överskrider 90mm, även med hål i mitten |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8505 11 00 |
45 |
En fjärdedelsformad manchett, avsedd att tjänstgöra som permanentmagnet efter magnetisering,
av en typ som används på rotorer för tillverkning av bränslepumpar |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8505 11 00 |
70 |
Skiva bestående av en legering av neodymium, järn och bor, täckt med nickel eller zink, som efter magnetisering är avsedd att bli en permanent magnet
av en typ som används i högtalare |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8505 11 00 |
80 |
Artiklar i form av en triangel, kvadrat eller rektangelavsedda att bli permanenta magneter efter magnetisering, innehållande neodymium, järn och bor, med följande mått:
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8505 19 90 |
30 |
Artiklar av agglomererad ferrit i form av en skiva med en diameter på högst 120 mm, med hål i mitten avsedda att bli permanenta magneter efter magnetisering med remanens mellan 245 mT och 470 mT |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8507 60 00 |
30 |
Cylindriska litiumjonackumulatorer eller moduler, med en längd av 63 mm eller mer och en diameter av 17,2 mm eller mer, med en nominell kapacitet av 1 200 mAh eller mer, avsedda att användas för tillverkning av uppladdningsbara batterier (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8507 60 00 ex 8507 80 00 |
45 20 |
Uppladdningsbara litiumjonpolymerackumulatorer med
för användning vid tillverkning av kassaapparater (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8511 30 00 |
20 |
Spolenhet integrerad i tändsats med:
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8516 90 00 |
60 |
Ventilationsunderenhet till elektrisk fritös
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8518 21 00 |
20 |
Högtalare med
monterad på ett hölje för användning vid tillverkning av tv-apparater och videomonitorer (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8518 40 80 |
91 |
Delenhet till kretskort som inkluderar digitalavkodning av audiosignal, audiosignalbehandling och förstärkning med två- och/eller flerkanalsfunktionalitet |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8518 90 00 |
30 |
Magnetsystem som består av:
av en typ som används i bilhögtalare |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8518 90 00 |
40 |
Högtalarkon, av pappersmassa eller polypropen, med tillhörande dammskydd, av en typ som används i bilhögtalare |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8518 90 00 |
50 |
Membran i elektrodynamisk högtalare med
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8521 90 00 |
20 |
Digital video:
för framställning av kameraövervakningssystem (CCTV-anläggningar) (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8522 90 49 ex 8527 99 00 ex 8529 90 65 |
60 10 25 |
Komponent med tryckta kretskort, bestående av
för användning vid tillverkning av hemunderhållningssystem (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8522 90 49 ex 8527 99 00 ex 8529 90 65 |
65 20 40 |
Delkomponent med tryckta kretskort, bestående av
för användning vid tillverkning av hemunderhållningssystem (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8525 80 19 |
25 |
Långvågig infraröd kamera (LWIR-kamera) (enligt ISO/TS 16949), med
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8525 80 19 ex 8525 80 91 |
31 10 |
Kamera:
för användning i övervakningsystem med interntelevision (CCTV) eller i apparater för ögonkontroll (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8525 80 19 |
35 |
Kameror för bildscanning, med
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8525 80 19 |
50 |
Fjärrkamerahuvud, även i hölje
för tillverkning av miniatyrkamerasystem för industriändamål (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8527 21 59 ex 8527 29 00 |
10 20 |
Komponent som minst omfattar
för inmontering i motorfordons underhållningssystem |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8527 29 00 ex 8543 70 90 |
30 13 |
Integrerad audiocentralenhet med digital videoutgång för anslutning till en LCD-pekskärm, med CAN (Controller Area Network) som gränssnitt och dataöverföring via CAN-buss med mellanhastighet och hög hastighet, med eller utan
för användning vid tillverkning av fordon enligt kapitel 87 (1) |
0 % |
30.06.2015 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8527 91 99 ex 8529 90 65 |
10 35 |
Komponent som minst omfattar
|
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8528 59 70 |
20 |
Videomonitoranordning för färgåtergivning med LCD-bildskärm, monterad på en ram,
som används för att varaktigt ingå eller varaktigt monteras i underhållningssystem för fordon (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8529 90 65 |
45 |
Satellitradiomottagarmodul som omvandlar högfrekventa satellitsignaler till kodade digitala audiosignaler, för användning vid tillverkning av produkter enligt 8527 (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8529 90 92 |
47 |
Bildsensor av typen ”progressiv scan”Interline CCD- eller CMOS-sensor för digitala videokameror i form av en analog eller digital, monolitisk integrerad krets med en pixelyta på högst 12 μm × 12 μm i monokrom version med mikrolinser monterade på varje enskild pixel (microlens array) eller i polykrom version med ett färgfilter, och med en mikrolinsmodul med en mikrolins monterad på varje enskild pixel |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8529 90 92 ex 8536 69 90 |
49 83 |
Växelströmsuttag med störningsfilter, bestående av
en metallhållare (i förekommande fall) som fäster växelströmsuttaget vid plasma-TV:n |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8529 90 92 |
55 |
OLED-moduler, bestående av en eller flera TFT-celler av glas eller plast, innehållande organiskt material, inte kombinerade med pekskärmsmöjligheter och en eller flera tryckta kretsar med styrelektronik för pixeladressering, av en typ som används för tillverkning av televisionsmottagare och monitorer |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8529 90 92 |
65 |
OLED-bildskärm bestående av
för användning vid tillverkning av produkter enligt nr 8528 (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8529 90 92 |
70 |
Rektangulär fäst- och täckram
av ett slag som används vid tillverkning av tv-apparater |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8536 50 80 |
81 |
Mekaniska strömställare med varvtalsreglering för anslutning av elektriska kretsar, med
för användning vid tillverkning av maskiner enligt 8467 (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8536 50 80 |
82 |
Mekaniska strömställare för anslutning av elektriska kretsar, med
för användning vid tillverkning av maskiner enligt 8467 (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8536 69 90 |
82 |
Modulärt uttag eller modulär stickpropp för lokala nätverk, även i kombination med andra uttag, som minst omfattar
för användning vid tillverkning av produkter enligt nr 8521 eller 8528 (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8536 69 90 |
85 |
Uttag eller stickpropp, inbyggd i plast- eller metallhölje med högst 96 stift, för användning vid tillverkning av produkter enligt nr 8521 eller 8528 (1) |
0 % |
31.12.2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8536 69 90 |
88 |
Honkontakter och gränssnitt för Secure Digital (SD), CompactFlash, ”Smart Card” och ”Common interface modules (cards)” för användning vid lödning på tryckta kretskort, för anslutning av elektriska apparater och kretsar och omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar med en driftspänning av högst 1 000 V |
0 % |
31.12.2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8538 90 99 ex 8547 20 00 |
30 10 |
Fodral och höljen av polykarbonat eller akrylnitrilbutadienstyren för rattknappar (steering pad switches) både med och utan repningsbeständig färg på yttersidan |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8538 90 99 |
95 |
Basplatta i koppar, av det slag som används som kyldon [vid tillverkning] för IGBT-moduler som innehåller fler komponenter än IGBT-chips och dioder med en spänning av mer än 650 V, men högst 1 200 V (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8543 90 00 |
20 |
Katoder av rostfritt stål i form av en platta försedd med stång för upphängning, även med sidbeslag av plast |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8544 20 00 ex 8544 42 90 ex 8544 49 93 |
10 20 20 |
PET/PVC-isolerad flexibel kabel
|
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8544 30 00 ex 8544 42 90 |
40 40 |
Ledningsdragning till styrsystemet med en driftspänning av högst 12 V, försedd med kopplingsanordningar på båda sidor, med minst 3 förankringsklämmor i plast för montering på motorfordonets styrväxel |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 8544 30 00 |
50 |
Kabelsats för multimätning:
för användning vid tillverkning av fordon enligt nr 8711 (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8714 91 10 ex 8714 91 10 ex 8714 91 10 |
23 33 70 |
Ramar av aluminium eller aluminium och kolfiber för användning vid tillverkning av cyklar (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 8714 91 30 ex 8714 91 30 ex 8714 91 30 |
23 33 70 |
Aluminumframgafflar för användning vid tillverkning av cyklar (1) |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 9001 50 41 ex 9001 50 49 |
10 10 |
Organisk oskuren korrigerande glasögonlins, ytbehandlad på båda sidor, rund till formen:
av en typ som ska bearbetas för att passa ett par glasögon |
1.45 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 9001 50 80 |
10 |
Organisk oskuren korrigerande glasögonlins, endast ytbehandlad på ena sidan, rund till formen:
av en typ som ska bearbetas för att passa ett par glasögon |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 9001 90 00 |
65 |
Optisk folie med minst 5 flerlagerstrukturer, inbegripet en reflektor på baksidan, en beläggning på framsidan och ett kontrastfilter med högst 0,65 μm gitteravstånd, för användning vid tillverkning av skärmar för frontprojektion (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 9013 80 90 |
10 |
Elektroniska halvledar-mikrospeglar i ett hölje som lämpar sig för automatisk tryckning av kretskort, som minst omfattar en kombination av
av en typ som används för montering i varor i kapitlen 84–90 och 95 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 9025 80 40 |
40 |
Elektronisk temperatur-, lufttryck- och luftfuktighetssensor (miljösensor) i ett hölje som lämpar sig för automatisk tryckning av kretskort, som minst omfattar en kombination av
av en typ som används för montering i varor i kapitlen 84–90 och 95 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 9031 80 34 |
40 |
Halvledarsensor för kamaxelns läge med
för användning vid tillverkning av fordon i kapitel 87 (1) |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
*ex 9031 80 38 |
20 |
Elektronisk halvledar-accelerationssensor i ett hölje, som minst omfattar
av en typ som används för montering i varor i kapitlen 84–90 och 95 |
0 % |
31.12.2018 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 9031 80 38 |
30 |
Kombinerad elektronisk accelerations- och magnetfältsensor, i ett hölje som lämpar sig för automatisk tryckning av kretskort, som minst omfattar en kombination av
av en typ som används för montering i varor i kapitlen 84–90 och 95 |
0 % |
31.12.2019 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ex 9031 80 38 |
40 |
Elektronisk accelerations-, magnetfält- och vinkelhastighetssensor (riktningssensor) i ett hölje som lämpar sig för automatisk tryckning av kretskort, som minst omfattar en kombination av
av en typ som används för montering i varor i kapitlen 84–90 och 95 |
0 % |
31.12.2019 |
(1) Tullbefrielse på de villkor som anges i artiklarna 291–300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättande av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).
BILAGA II
Tullbefrielser som avses i artikel 1.1 d:
KN-nummer |
Taric |
ex 1511 90 19 |
10 |
ex 1511 90 91 |
10 |
ex 1513 11 10 |
10 |
ex 1513 19 30 |
10 |
ex 1513 21 10 |
10 |
ex 1513 29 30 |
10 |
ex 1516 20 96 |
20 |
ex 1517 90 99 |
10 |
ex 2008 99 49 |
30 |
ex 2008 99 99 |
40 |
ex 2009 49 30 |
91 |
ex 2009 81 31 |
10 |
ex 2207 20 00 |
20 |
ex 2207 20 00 |
80 |
ex 2818 20 00 |
10 |
2819 10 00 |
|
ex 2827 39 85 |
30 |
ex 2842 10 00 |
20 |
ex 2842 90 10 |
10 |
ex 2846 10 00 |
10 |
ex 2846 10 00 |
40 |
ex 2904 10 00 |
30 |
ex 2904 10 00 |
50 |
ex 2904 20 00 |
40 |
ex 2904 90 40 |
10 |
ex 2904 90 95 |
20 |
ex 2904 90 95 |
30 |
ex 2905 19 00 |
40 |
ex 2905 29 90 |
10 |
ex 2905 29 90 |
20 |
ex 2905 49 00 |
10 |
ex 2905 59 98 |
20 |
ex 2906 29 00 |
10 |
ex 2907 19 90 |
10 |
ex 2909 30 90 |
10 |
ex 2909 30 90 |
20 |
ex 2914 69 90 |
20 |
ex 2915 39 00 |
50 |
ex 2915 90 70 |
50 |
ex 2916 13 00 |
10 |
ex 2917 11 00 |
30 |
ex 2917 19 10 |
10 |
ex 2917 19 90 |
25 |
ex 2917 19 90 |
30 |
ex 2918 99 90 |
20 |
ex 2918 99 90 |
70 |
ex 2921 19 50 |
10 |
ex 2921 42 00 |
70 |
ex 2921 45 00 |
10 |
ex 2921 45 00 |
40 |
ex 2921 49 00 |
60 |
ex 2921 51 19 |
20 |
ex 2921 51 19 |
50 |
ex 2921 59 90 |
50 |
ex 2922 19 85 |
40 |
ex 2922 19 85 |
80 |
ex 2922 21 00 |
30 |
ex 2922 21 00 |
50 |
ex 2922 29 00 |
55 |
ex 2922 29 00 |
65 |
ex 2922 49 85 |
15 |
ex 2922 49 85 |
50 |
ex 2922 50 00 |
20 |
ex 2923 90 00 |
45 |
ex 2924 29 98 |
20 |
ex 2924 29 98 |
92 |
ex 2926 90 95 |
20 |
ex 2926 90 95 |
60 |
ex 2926 90 95 |
63 |
ex 2926 90 95 |
64 |
ex 2926 90 95 |
70 |
ex 2926 90 95 |
74 |
ex 2926 90 95 |
75 |
ex 2927 00 00 |
70 |
ex 2929 10 00 |
15 |
ex 2929 90 00 |
20 |
ex 2930 90 99 |
62 |
ex 2930 90 99 |
64 |
ex 2930 90 99 |
81 |
ex 2930 90 99 |
84 |
ex 2931 90 90 |
05 |
ex 2931 90 90 |
10 |
ex 2931 90 90 |
14 |
ex 2931 90 90 |
15 |
ex 2931 90 90 |
18 |
ex 2931 90 90 |
20 |
ex 2931 90 90 |
24 |
ex 2931 90 90 |
30 |
ex 2931 90 90 |
33 |
ex 2931 90 90 |
35 |
ex 2931 90 90 |
40 |
ex 2931 90 90 |
50 |
ex 2931 90 90 |
55 |
ex 2931 90 90 |
70 |
ex 2931 90 90 |
72 |
ex 2931 90 90 |
75 |
ex 2931 90 90 |
86 |
ex 2931 90 90 |
87 |
ex 2931 90 90 |
89 |
ex 2931 90 90 |
91 |
ex 2931 90 90 |
92 |
ex 2931 90 90 |
96 |
ex 2932 19 00 |
40 |
ex 2932 19 00 |
41 |
ex 2932 19 00 |
45 |
ex 2932 19 00 |
70 |
ex 2932 99 00 |
40 |
ex 2933 19 90 |
50 |
ex 2933 19 90 |
60 |
ex 2933 29 90 |
40 |
ex 2933 39 99 |
20 |
ex 2933 39 99 |
24 |
ex 2933 39 99 |
30 |
ex 2933 39 99 |
45 |
ex 2933 39 99 |
47 |
ex 2933 39 99 |
48 |
ex 2933 39 99 |
55 |
ex 2933 49 90 |
60 |
ex 2933 59 95 |
45 |
ex 2933 59 95 |
50 |
ex 2933 59 95 |
55 |
ex 2933 59 95 |
65 |
ex 2933 59 95 |
75 |
ex 2933 79 00 |
60 |
ex 2933 99 80 |
32 |
ex 2933 99 80 |
35 |
ex 2933 99 80 |
37 |
ex 2933 99 80 |
55 |
ex 2933 99 80 |
76 |
ex 2933 99 80 |
88 |
ex 2934 10 00 |
60 |
ex 2934 99 90 |
20 |
ex 2934 99 90 |
30 |
ex 2934 99 90 |
83 |
ex 2934 99 90 |
84 |
ex 2935 00 90 |
30 |
ex 2935 00 90 |
53 |
ex 2935 00 90 |
63 |
ex 2935 00 90 |
77 |
ex 2935 00 90 |
82 |
ex 3204 17 00 |
40 |
ex 3204 17 00 |
50 |
ex 3204 19 00 |
11 |
ex 3204 19 00 |
21 |
ex 3204 19 00 |
31 |
ex 3204 19 00 |
41 |
ex 3204 19 00 |
51 |
ex 3204 19 00 |
61 |
ex 3204 20 00 |
20 |
ex 3206 49 70 |
10 |
ex 3208 90 19 |
45 |
ex 3402 90 10 |
60 |
ex 3402 90 10 |
70 |
ex 3504 00 90 |
10 |
ex 3506 91 00 |
40 |
ex 3701 30 00 |
20 |
ex 3705 90 90 |
10 |
ex 3707 10 00 |
45 |
ex 3707 10 00 |
50 |
ex 3707 90 90 |
40 |
ex 3707 90 90 |
85 |
ex 3808 91 90 |
30 |
ex 3808 92 90 |
50 |
ex 3808 93 23 |
10 |
ex 3808 93 90 |
10 |
ex 3809 92 00 |
20 |
ex 3811 19 00 |
10 |
ex 3812 30 80 |
30 |
ex 3815 19 90 |
60 |
ex 3815 90 90 |
70 |
ex 3815 90 90 |
80 |
ex 3820 00 00 |
20 |
ex 3824 90 97 |
05 |
ex 3824 90 97 |
06 |
ex 3824 90 97 |
07 |
ex 3824 90 97 |
08 |
ex 3824 90 97 |
09 |
ex 3824 90 97 |
10 |
ex 3824 90 97 |
11 |
ex 3824 90 97 |
12 |
ex 3824 90 97 |
13 |
ex 3824 90 97 |
14 |
ex 3824 90 97 |
15 |
ex 3824 90 97 |
16 |
ex 3824 90 97 |
17 |
ex 3824 90 97 |
18 |
ex 3824 90 97 |
20 |
ex 3824 90 97 |
21 |
ex 3824 90 97 |
22 |
ex 3824 90 97 |
23 |
ex 3824 90 97 |
24 |
ex 3824 90 97 |
25 |
ex 3824 90 97 |
26 |
ex 3824 90 97 |
27 |
ex 3824 90 97 |
28 |
ex 3824 90 97 |
29 |
ex 3824 90 97 |
30 |
ex 3824 90 97 |
31 |
ex 3824 90 97 |
32 |
ex 3824 90 97 |
33 |
ex 3824 90 97 |
34 |
ex 3824 90 97 |
35 |
ex 3824 90 97 |
36 |
ex 3824 90 97 |
37 |
ex 3824 90 97 |
38 |
ex 3824 90 97 |
39 |
ex 3824 90 97 |
40 |
ex 3824 90 97 |
41 |
ex 3824 90 97 |
42 |
ex 3824 90 97 |
43 |
ex 3824 90 97 |
44 |
ex 3824 90 97 |
45 |
ex 3824 90 97 |
46 |
ex 3824 90 97 |
47 |
ex 3824 90 97 |
48 |
ex 3824 90 97 |
49 |
ex 3824 90 97 |
50 |
ex 3824 90 97 |
51 |
ex 3824 90 97 |
52 |
ex 3824 90 97 |
53 |
ex 3824 90 97 |
54 |
ex 3824 90 97 |
55 |
ex 3824 90 97 |
56 |
ex 3824 90 97 |
57 |
ex 3824 90 97 |
58 |
ex 3824 90 97 |
59 |
ex 3824 90 97 |
60 |
ex 3824 90 97 |
61 |
ex 3824 90 97 |
62 |
ex 3824 90 97 |
63 |
ex 3824 90 97 |
64 |
ex 3824 90 97 |
65 |
ex 3824 90 97 |
66 |
ex 3824 90 97 |
78 |
ex 3824 90 97 |
79 |
ex 3824 90 97 |
80 |
ex 3824 90 97 |
81 |
ex 3824 90 97 |
82 |
ex 3824 90 97 |
83 |
ex 3824 90 97 |
84 |
ex 3824 90 97 |
85 |
ex 3824 90 97 |
87 |
ex 3824 90 97 |
88 |
ex 3824 90 97 |
89 |
ex 3824 90 97 |
90 |
ex 3824 90 97 |
92 |
ex 3824 90 97 |
94 |
ex 3824 90 97 |
95 |
ex 3824 90 97 |
97 |
ex 3901 10 10 |
10 |
ex 3901 90 90 |
30 |
ex 3901 90 90 |
40 |
ex 3902 10 00 |
40 |
ex 3902 90 90 |
60 |
ex 3902 90 90 |
93 |
ex 3903 19 00 |
30 |
ex 3903 90 90 |
15 |
ex 3903 90 90 |
20 |
ex 3903 90 90 |
25 |
ex 3903 90 90 |
75 |
ex 3904 10 00 |
20 |
ex 3904 30 00 |
20 |
ex 3904 50 90 |
92 |
ex 3906 90 90 |
41 |
ex 3906 90 90 |
85 |
ex 3906 90 90 |
87 |
ex 3907 40 00 |
10 |
ex 3907 40 00 |
20 |
ex 3907 40 00 |
30 |
ex 3907 40 00 |
40 |
ex 3907 40 00 |
50 |
ex 3907 40 00 |
60 |
ex 3907 60 80 |
30 |
ex 3907 91 90 |
10 |
ex 3907 99 90 |
70 |
ex 3908 90 00 |
50 |
ex 3909 50 90 |
10 |
ex 3910 00 00 |
60 |
ex 3911 90 99 |
31 |
ex 3916 20 00 |
91 |
ex 3917 40 00 |
91 |
ex 3919 10 80 |
23 |
ex 3919 10 80 |
27 |
ex 3919 10 80 |
32 |
ex 3919 10 80 |
37 |
ex 3919 10 80 |
43 |
ex 3919 10 80 |
85 |
ex 3919 90 00 |
20 |
ex 3919 90 00 |
22 |
ex 3919 90 00 |
24 |
ex 3919 90 00 |
26 |
ex 3919 90 00 |
28 |
ex 3919 90 00 |
29 |
ex 3919 90 00 |
33 |
ex 3919 90 00 |
37 |
ex 3919 90 00 |
44 |
ex 3920 20 29 |
93 |
ex 3920 59 90 |
20 |
ex 3920 62 19 |
25 |
ex 3920 62 19 |
81 |
ex 3920 91 00 |
51 |
ex 3920 91 00 |
52 |
ex 3920 91 00 |
92 |
ex 3920 91 00 |
93 |
ex 3921 90 55 |
25 |
ex 3921 90 55 |
30 |
ex 3921 90 60 |
95 |
ex 4408 39 30 |
10 |
ex 5404 19 00 |
30 |
ex 5607 50 90 |
10 |
ex 5911 90 90 |
40 |
ex 6814 10 00 |
10 |
ex 7019 19 10 |
30 |
ex 7019 19 10 |
55 |
ex 7019 40 00 |
21 |
ex 7019 40 00 |
29 |
ex 7325 99 10 |
20 |
ex 7326 20 00 |
20 |
ex 8108 90 30 |
10 |
ex 8405 90 00 |
10 |
ex 8409 91 00 |
10 |
ex 8409 99 00 |
20 |
ex 8411 99 00 |
50 |
ex 8414 30 81 |
50 |
ex 8414 90 00 |
20 |
ex 8418 99 10 |
50 |
ex 8418 99 10 |
60 |
ex 8467 99 00 |
10 |
ex 8479 89 97 |
40 |
ex 8481 30 91 |
91 |
ex 8501 10 99 |
82 |
ex 8501 31 00 |
40 |
ex 8501 31 00 |
65 |
ex 8501 31 00 |
70 |
ex 8503 00 99 |
35 |
ex 8504 40 82 |
50 |
ex 8505 11 00 |
33 |
ex 8505 11 00 |
70 |
ex 8505 11 00 |
80 |
ex 8505 19 90 |
30 |
ex 8507 60 00 |
30 |
ex 8516 90 00 |
60 |
ex 8518 40 80 |
91 |
ex 8521 90 00 |
20 |
ex 8522 90 49 |
60 |
ex 8522 90 49 |
65 |
ex 8525 80 19 |
25 |
ex 8525 80 19 |
31 |
ex 8525 80 19 |
35 |
ex 8525 80 19 |
50 |
ex 8525 80 91 |
10 |
ex 8527 91 99 |
10 |
ex 8527 99 00 |
10 |
ex 8527 99 00 |
20 |
ex 8529 90 65 |
25 |
ex 8529 90 65 |
35 |
ex 8529 90 65 |
40 |
ex 8529 90 65 |
45 |
ex 8529 90 92 |
47 |
ex 8529 90 92 |
49 |
ex 8529 90 92 |
70 |
ex 8536 50 11 |
35 |
ex 8536 50 80 |
81 |
ex 8536 50 80 |
82 |
ex 8536 69 90 |
82 |
ex 8536 69 90 |
83 |
ex 8536 69 90 |
85 |
ex 8536 69 90 |
88 |
ex 8538 90 99 |
95 |
ex 8543 90 00 |
20 |
ex 8544 20 00 |
10 |
ex 8544 42 90 |
20 |
ex 8544 49 93 |
20 |
ex 8544 49 95 |
10 |
ex 8708 21 10 |
10 |
ex 8708 21 90 |
10 |
ex 8714 91 10 |
23 |
ex 8714 91 10 |
33 |
ex 8714 91 10 |
70 |
ex 8714 91 30 |
23 |
ex 8714 91 30 |
33 |
ex 8714 91 30 |
70 |
ex 9001 90 00 |
21 |
ex 9001 90 00 |
65 |
ex 9031 80 38 |
20 |
BILAGA III
Kompletterande enheter som avses i artikel 1.2 a:
KN |
Taric |
Kompletterande enhet |
3926 90 97 |
31 |
p/st |
3926 90 97 |
37 |
p/st |
7006 00 90 |
25 |
p/st |
7009 10 00 |
20 |
p/st |
8103 90 90 |
10 |
p/st |
8207 19 10 |
10 |
p/st |
8401 40 00 |
10 |
p/st |
8413 91 00 |
30 |
p/st |
8421 21 00 |
20 |
p/st |
8479 89 97 |
60 |
p/st |
8482 10 10 |
10 |
p/st |
8482 10 10 |
20 |
p/st |
8482 10 90 |
10 |
p/st |
8482 50 00 |
10 |
p/st |
8503 00 99 |
60 |
p/st |
8504 50 95 |
60 |
p/st |
8504 90 11 |
20 |
p/st |
8504 90 99 |
20 |
p/st |
8505 11 00 |
45 |
p/st |
8511 30 00 |
20 |
p/st |
8518 90 00 |
30 |
p/st |
8518 90 00 |
40 |
p/st |
8518 90 00 |
50 |
p/st |
8527 29 00 |
30 |
p/st |
8529 90 92 |
55 |
p/st |
8529 90 92 |
65 |
p/st |
8538 90 99 |
30 |
p/st |
8538 90 99 |
40 |
p/st |
8543 70 90 |
13 |
p/st |
8543 90 00 |
60 |
p/st |
8544 30 00 |
40 |
p/st |
8544 30 00 |
50 |
p/st |
8544 42 90 |
40 |
p/st |
8547 20 00 |
10 |
p/st |
9013 80 90 |
10 |
p/st |
9025 80 40 |
40 |
p/st |
9031 80 34 |
40 |
p/st |
9031 80 38 |
30 |
p/st |
9031 80 38 |
40 |
p/st |
3824 90 96 |
75 |
m3 |
7605 29 00 |
10 |
m |
BILAGA IV
Kompletterande enheter som avses i artikel 1.2 b:
KN |
Taric |
Kompletterande enhet |
8479 89 97 |
40 |
p/st |
8504 40 82 |
50 |
p/st |
3907 40 00 |
50 |
m3 |
3907 40 00 |
60 |
m3 |
3824 90 97 |
90 |
m3 |
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/67 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1342/2014
av den 17 december 2014
om ändring av bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (1), särskilt artikel 7.4 a och 7.5 samt artikel 14.2 och 14.4, och
av följande skäl:
(1) |
Genom förordning (EG) nr 850/2004 genomförs i unionens lagstiftning de åtaganden som ingår i Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (nedan kallad konventionen), godkänd genom rådets beslut 2006/507/EG (2) på gemenskapens vägnar, och i protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar (nedan kallat protokollet), godkänt genom rådets beslut 2004/259/EG (3) på gemenskapens vägnar. |
(2) |
Vid det fjärde mötet i partskonferensen den 4–8 maj 2009 beslutades att klordekon, hexabrombifenyl, hexaklorocyclohexan, inbegripet lindan och pentaklorbensen, tetrabromdifenyleter, pentabromdifenyleter, hexabromdifenyleter och heptabromdifenyleter samt perfluorooktan sulfonsyra och dess derivater (nedan kallade PFOS) skulle föras in i bilagorna till konventionen. |
(3) |
Eftersom farhågor framförts för att vetenskapliga uppgifter om mängder och koncentrationer av POP-klassificerade bromerade difenyletrar och PFOS i varor och avfall inte är fullständiga och representativa fördes dessa ämnen tillfälligt upp på listorna i bilagorna IV och V till förordning (EG) 850/2004 utan uppgift om högsta koncentrationsgränser. |
(4) |
Ytterligare vetenskapliga uppgifter om vilka mängder och koncentrationer av POP-klassificerade bromerade difenyletrar och PFOS som ingår i varor och avfall har nu utvärderats. Det är därför nödvändigt att fastställa högsta koncentrationsgränser för dessa långlivade organiska föroreningar utan onödigt dröjsmål för att kunna säkerställa en enhetlig tillämpning av förordning (EG) nr 850/2004, och undvika fortsatta utsläpp av dessa ämnen i miljön. |
(5) |
Vid sitt 27:e möte den 14–18 december 2009 beslöt verkställande organet för protokollet att lägga till hexaklorbutadien, polyklorerade naftalener och klorparaffiner med kort kolkedja till protokollet. |
(6) |
Vid sitt femte möte den 25–29 april 2011 beslöt partskonferensen för konventionen att lägga till endosulfan till den förteckning över långlivade organiska föroreningar som ska elimineras globalt, dock med vissa undantag. |
(7) |
Mot bakgrund av de beslut som fattades av verkställande organet för protokollet och partskonferensen till konventionen är det nödvändigt att uppdatera bilagorna IV och V till förordning (EG) nr 850/2004 så att dessa ämnen läggs till på listan. |
(8) |
Förordning (EG) nr 850/2004 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(9) |
För att företag och behöriga myndigheter ska få tillräckligt med tid för att anpassa sig till de nya kraven bör denna förordning gälla från och med den 18 juni 2015. |
(10) |
De åtgärder som fastställs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 39 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (4). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 850/2004 ska ändras på följande sätt:
1. |
Bilaga IV ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen. |
2. |
Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 18 juni 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EGT L 158, 30.4.2004, s. 7.
(2) Rådets beslut 2006/507/EG av den 14 oktober 2004 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föreningar (EUT L 209, 31.7.2006, s. 1).
(3) Rådets beslut 2004/259/EG av den 19 februari 2004 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar (EUT L 81, 19.2.2004, s. 35).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
BILAGA I
”BILAGA IV
Ämnen som omfattas av bestämmelserna om avfallshantering i artikel 7
Ämne |
CAS-nr |
EG-nr |
Gräns för koncentrationsnivå enligt artikel 7.4 a |
Endosulfan |
115-29-7 959-98-8 33213-65-9 |
204-079-4 |
50 mg/kg |
Hexaklorbutadien |
87-68-3 |
201-765-5 |
100 mg/kg |
Polyklorerade naftalener (1) |
|
|
10 mg/kg |
Alkaner, C10-C13, klorerade (klorparaffiner med kort kolkedja) (SCCP) |
85535-84-8 |
287-476-5 |
10 000 mg/kg |
Tetrabromdifenyleter C12H6Br4O |
|
|
Summan av koncentrationerna av tetrabromdifenyleter, pentabromdifenyleter, hexabromdifenyleter och heptabromdifenyleter: 1 000 mg/kg |
Pentabromdifenyleter C12H5Br5O |
|
|
|
Hexabromdifenyleter C12H4Br6O |
|
|
|
Heptabromdifenyleter C12H3Br7O |
|
|
|
Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) C8F17SO2X (X = OH, metallsalt (O-M+), halid, amid och andra derivat, även polymerer) |
|
|
50 mg/kg |
Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/PCDF) |
|
|
15 μg/kg (2) |
DDT (1,1,1-triklor-2,2-bis(4-klorfenyl)etan) |
50-29-3 |
200-024-3 |
50 mg/kg |
Klordan |
57-74-9 |
200-349-0 |
50 mg/kg |
Hexaklorocyclohexan, inbegripet lindan |
58-89-9 319-84-6 319-85-7 608-73-1 |
210-168-9 200-401-2 206-270-8 206-271-3 |
50 mg/kg |
Dieldrin |
60-57-1 |
200-484-5 |
50 mg/kg |
Endrin |
72-20-8 |
200-775-7 |
50 mg/kg |
Heptaklor |
76-44-8 |
200-962-3 |
50 mg/kg |
Hexaklorbensen |
118-74-1 |
200-273-9 |
50 mg/kg |
Klordekon |
143-50-0 |
205-601-3 |
50 mg/kg |
Aldrin |
309-00-2 |
206-215-8 |
50 mg/kg |
Pentaklorbensen |
608-93-5 |
210-172-5 |
50 mg/kg |
Polyklorerade bifenyler (PCB) |
1336-36-3 med flera |
215-648-1 |
50 mg/kg (3) |
Mirex |
2385-85-5 |
219-196-6 |
50 mg/kg |
Toxafen |
8001-35-2 |
232-283-3 |
50 mg/kg |
Hexabrombifenyl |
36355-01-8 |
252-994-2 |
50 mg/kg |
(1) Polyklorerade naftalener är kemiska föreningar baserade på naftalenringsystemet, där en eller flera väteatomer har ersatts med kloratomer.
(2) Gränsvärdet beräknas som PCDD och PCDF enligt följande toxiska ekvivalensfaktorer (TEF):
PCDD |
TEF |
2,3,7,8-TeCDD |
1 |
1,2,3,7,8-PeCDD |
1 |
1,2,3,4,7,8-HxCDD |
0,1 |
1,2,3,6,7,8-HxCDD |
0,1 |
1,2,3,7,8,9-HxCDD |
0,1 |
1,2,3,4,6,7,8-HpCDD |
0,01 |
OCDD |
0,0003 |
PCDF |
TEF |
2,3,7,8-TeCDF |
0,1 |
1,2,3,7,8-PeCDF |
0,03 |
2,3,4,7,8-PeCDF |
0,3 |
1,2,3,4,7,8-HxCDF |
0,1 |
PCDD |
TEF |
1,2,3,6,7,8-HxCDF |
0,1 |
1,2,3,7,8,9-HxCDF |
0,1 |
2,3,4,6,7,8-HxCDF |
0,1 |
1,2,3,4,6,7,8-HpCDF |
0,01 |
1,2,3,4,7,8,9-HpCDF |
0,01 |
OCDF |
0,0003 |
(3) I tillämpliga fall ska beräkningsmetoden enligt de europeiska standarderna EN 12766-1 och EN 12766-2 tillämpas.”
BILAGA II
I bilaga V del 2 ska tabellen ersättas med följande:
”Avfall enligt klassificeringen i beslut 2000/532/EG |
Högsta koncentrationsgränser för de ämnen som anges i bilaga IV (1) |
Verksamhet |
|||||||||||||
10 |
AVFALL FRÅN TERMISKA PROCESSER |
Alkaner, C10-C13, klorerade (klorparaffiner med kort kolkedja) 10 000 mg/kg Aldrin: 5 000 mg/kg Klordan: 5 000 mg/kg Klordekon: 5 000 mg/kg DDT (1,1,1-triklor-2,2-bis(4-klorfenyl)etan): 5 000 mg/kg Dieldrin: 5 000 mg/kg Endosulfan: 50 000 mg/kg Endrin: 5 000 mg/kg Heptaklor: 5 000 mg/kg Hexabromobifenyl: 5 000 mg/kg Hexaklorbensen: 5 000 mg/kg Hexaklorbutadien: 1 000 mg/kg Hexaklorcyklohexan, inbegripet lindan: 5 000 mg/kg Mirex: 5 000 mg/kg Pentaklorbensen: 5 000 mg/kg Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) (C8F17SO2X) (X = OH, metallsalt (O-M+), halid, amid och andra derivat, även polymerer) 50 mg/kg Polyklorerade bifenyler (PCB) (3): 50 mg/kg Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/PCDF) (4): 5 mg/kg Polyklorerade naftalener* 1 000 mg/kg Summan av koncentrationer av tetrabromodifenyleter C12H6Br4O), pentabromodifenyleter (C12H5Br5O), hexabromodifenyleter C12H4Br6O) och heptabromodifenyleter (C12H3Br7O): 10 000 mg/kg Toxafen: 5 000 mg/kg |
Permanent lagring får endast förekomma om samtliga villkor som anges nedan uppfylls:
|
||||||||||||
10 01 |
Avfall från kraftverk och andra förbränningsanläggningar (utom 19) |
||||||||||||||
10 01 14 * (2) |
Bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
10 01 16 * |
Flygaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
10 02 |
Avfall från järn- och stålindustri |
||||||||||||||
10 02 07 * |
Fast avfall från rökgasrening som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
10 03 |
Avfall från aluminiumsmältverk |
||||||||||||||
10 03 04 * |
Slagg från primär smältning |
||||||||||||||
10 03 08 * |
Saltslagg från sekundär smältning |
||||||||||||||
10 03 09 * |
Svart slagg från sekundär smältning |
||||||||||||||
10 03 19 * |
Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
10 03 21 * |
Annat partikelformigt material och stoft (även stoft från kulkvarnar) som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
10 03 29 * |
Avfall från behandling av saltslagg och svart slagg som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
10 04 |
Avfall från blysmältverk |
||||||||||||||
10 04 01 * |
Slagg från primär och sekundär smältning |
||||||||||||||
10 04 02 * |
Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning |
||||||||||||||
10 04 04 * |
Stoft från rökgasrening |
||||||||||||||
10 04 05 * |
Annat partikelformigt material och stoft |
||||||||||||||
10 04 06 * |
Fast avfall från rökgasrening |
||||||||||||||
10 05 |
Avfall från zinksmältverk |
||||||||||||||
10 05 03 * |
Stoft från rökgasrening |
||||||||||||||
10 05 05 * |
Fast avfall från rökgasbehandling |
||||||||||||||
10 06 |
Avfall från kopparsmältverk |
||||||||||||||
10 06 03 * |
Stoft från rökgasrening |
||||||||||||||
10 06 06 * |
Fast avfall från rökgasrening |
||||||||||||||
10 08 |
Avfall från andra icke-järnsmältverk |
||||||||||||||
10 08 08 * |
Saltslagg från primär och sekundär smältning |
||||||||||||||
10 08 15 * |
Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
10 09 |
Avfall från järngjuterier |
||||||||||||||
10 09 09 * |
Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
16 |
AVFALL SOM INTE ANGES PÅ ANNAN PLATS I FÖRTECKNINGEN |
||||||||||||||
16 11 |
Förbrukad infodring och förbrukade eldfasta material |
||||||||||||||
16 11 01 * |
Kolbaserad infodring och kolbaserade eldfasta material från metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
16 11 03 * |
Annan infodring och andra eldfasta material från metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
17 |
BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL (ÄVEN UPPGRÄVDA MASSOR FRÅN FÖRORENADE OMRÅDEN) |
||||||||||||||
17 01 |
Betong, tegel, klinker och keramik |
||||||||||||||
17 01 06 * |
Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
17 05 |
Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor |
||||||||||||||
17 05 03 * |
Jord och sten som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
17 09 |
Annat bygg- och rivningsavfall |
||||||||||||||
17 09 02 * |
Bygg- och rivningsavfall som innehåller PCB, med undantag av utrustning som innehåller PCB |
||||||||||||||
17 09 03 * |
Annat bygg- och rivningsavfall (inklusive blandat avfall) som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
19 |
AVFALL FRÅN AVFALLSHANTERINGSANLÄGGNINGAR, EXTERNA AVLOPPSRENINGSVERK OCH FRAMSTÄLLNING AV DRICKSVATTEN ELLER VATTEN FÖR INDUSTRIÄNDAMÅL |
||||||||||||||
19 01 |
Avfall från förbränning eller pyrolys av avfall |
||||||||||||||
19 01 07 * |
Fast avfall från rökgasrening |
||||||||||||||
19 01 11 * |
Bottenaska och slagg som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
19 01 13 * |
Flygaska som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
19 01 15 * |
Pannaska som innehåller farliga ämnen |
||||||||||||||
19 04 |
Förglasat avfall och avfall från förglasning |
||||||||||||||
19 04 02 * |
Flygaska och annat avfall från rökgasrening |
||||||||||||||
19 04 03 * |
Icke-förglasad fast fas |
(1) Dessa gränser gäller uteslutande för avfallsupplag för miljöfarligt avfall och gäller inte permanenta lagringsutrymmen under jord för farligt avfall, däribland saltgruvor.
(2) Varje avfall som har markerats med en asterisk * betraktas som farligt avfall i enlighet med direktiv 2008/98/EG, och omfattas av bestämmelserna i det direktivet.
(3) Den beräkningsmetod som fastställs i de europeiska standarderna EN 12766-1 och EN 12766-2 ska användas.
(4) Gränsvärdet beräknas som PCDD och PCDF enligt följande toxiska ekvivalensfaktorer (TEF):
PCDD |
TEF |
2,3,7,8-TeCDD |
1 |
1,2,3,7,8-PeCDD |
1 |
1,2,3,4,7,8-HxCDD |
0,1 |
1,2,3,6,7,8-HxCDD |
0,1 |
1,2,3,7,8,9-HxCDD |
0,1 |
1,2,3,4,6,7,8-HpCDD |
0,01 |
OCDD |
0,0003 |
PCDF |
TEF |
2,3,7,8-TeCDF |
0,1 |
1,2,3,7,8-PeCDF |
0,03 |
2,3,4,7,8-PeCDF |
0,3 |
1,2,3,4,7,8-HxCDF |
0,1 |
1,2,3,6,7,8-HxCDF |
0,1 |
1,2,3,7,8,9-HxCDF |
0,1 |
2,3,4,6,7,8-HxCDF |
0,1 |
1,2,3,4,6,7,8-HpCDF |
0,01 |
1,2,3,4,7,8,9-HpCDF |
0,01 |
OCDF |
0,0003 |
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/75 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1343/2014
av den 17 december 2014
om ändring av förordning (EG) nr 951/2007 om fastställande av tillämpningsbestämmelser för program för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (1), särskilt artikel 11.1, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionens har antagit förordning (EG) nr 951/2007 (2). |
(2) |
Eftersom igångsättandet av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets program för gränsöverskridande samarbete försenades, förlängdes genomförandefasen för projekten från den 31 december 2014 till den 31 december 2015 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 435/2011 (3). Följaktligen bör den avslutande fasen och relevanta bestämmelser anpassas i enlighet med detta. |
(3) |
Bestämmelser bör antas om en klausul som gör det möjligt för kommissionen att godkänna en förlängning av genomförandeperioden för ett gemensamt operativt program efter en motiverad begäran från den gemensamma övervakningskommittén vid oförutsedda och vederbörligen motiverade behov eller omständigheter. |
(4) |
En effektiv hantering av oriktigheter är nödvändigt för att skydda unionens ekonomiska intressen och upprätthålla principen om sund ekonomisk förvaltning av programmen. I denna anda och med tanke på att finansiella korrigeringar är det viktigaste redskapet för att återställa oriktigheter beträffande utgifter som finansieras av unionen genom delad förvaltning, bör relevanta bestämmelser om finansiella korrigeringar införas i förordning (EG) nr 951/2007. |
(5) |
För att skapa rättslig förutsebarhet för de deltagande länderna, är det lämpligt att fastställa särskilda former och förfaranden för finansiella korrigeringar av de gemensamma förvaltningsmyndigheterna, som respekterar principerna om likabehandling, öppenhet och proportionalitet. |
(6) |
Förordning (EG) nr 951/2007 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(7) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 (4). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 951/2007 ska ändras på följande sätt:
1. |
Följande artikel ska införas som artikel 26a: ”Artikel 26a Förvaltningsmyndighetens finansiella korrigeringar 1. Förvaltningsmyndigheten ska ha det huvudsakliga ansvaret för att förebygga och utreda oriktigheter och för att utföra nödvändiga finansiella korrigeringar och återkrav. Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska utföra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga i samband med att enskilda eller systembetingade oriktigheter upptäcks i projekt eller tekniskt stöd. Finansiella korrigeringar innebär att unionens bidrag till ett projekt eller till tekniskt stöd ställs in helt eller delvis. Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska med beaktande av oriktigheternas art och allvar och den ekonomiska förlusten företa en proportionell finansiell korrigering. Kriterierna för att fastställa hur omfattande finansiella korrigeringar som ska göras och för att tillämpa schablonsatser eller göra en extrapolerad finansiell korrigering får vara de som fastställts i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 (5), särskilt artikel 144, samt de som anges i kommissionens beslut av den 19 december 2013 (6). Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska föra in de finansiella korrigeringarna i årsräkenskaperna för det räkenskapsår då inställandet beslutades. 2. Det unionsbidrag som ställs in i enlighet med punkt 1 får återanvändas inom det berörda programmet, med förbehåll för punkt 3. Omfördelningen av programmets medel ska bland annat uppfylla kraven i artiklarna 7, 13, 18 och 43. 3. Det bidrag som ställs in i enlighet med punkt 1 får inte återanvändas för det projekt för vilket en finansiell korrigering gjorts eller för projekt som väljs ut genom förslagsinfordringar. |
2. |
Artikel 32 ska ersättas med följande: ”Artikel 32 Slutrapporten om genomförandet av det gemensamma operativa programmet ska i tillämpliga delar ha samma innehåll som årsapporterna, inbegripet bilagor, för programmets hela löptid. Den ska lämnas in senast den 30 juni 2017 för de program som har börjat med förlängningen av genomförandefasen från den 31 december 2014 till den 31 december 2015, och senast den 30 juni 2016 för programmen med genomförandefas som löper ut den 31 december 2014.” |
3. |
Artikel 43 ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 951/2007 av den 9 augusti 2007 om fastställande av tillämpningsbestämmelser för program för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (EUT L 210, 10.8.2007, s. 10).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 435/2011 av den 5 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 951/2007 om fastställande av tillämpningsbestämmelser för program för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 (EUT L 118, 6.5.2011, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (EUT L 77, 15.3.2014, s. 27).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(6) Kommissionens beslut av den 19 december 2013 om fastställande och godkännande av riktlinjer för fastställande av finansiella korrigeringar som kommissionen ska tillämpa på utgifter som finansieras av unionen genom delad förvaltning, i de fall som bestämmelserna om offentlig upphandling inte har följts (C(2013) 9527).”
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/78 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1344/2014
av den 17 december 2014
om tillägg till 2014–2015 års fångstkvot för ansjovis i Biscayabukten av de mängder som innehölls av Frankrike och Spanien under fiskesäsongen 2013/2014 i enlighet med artikel 4.2 i rådets förordning (EG) nr 847/96
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (1), särskilt artikel 4.2, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 får en medlemsstat, före den 31 oktober det år fiskekvoten tillämpas, be kommissionen att hålla inne högst 10 % av kvoten och överföra den till påföljande år. Kommissionen måste lägga den kvantitet som hållits inne till den berörda kvoten. |
(2) |
Totala tillåtna fångstmängder och medlemsstaternas kvoter för ansjovisbeståndet i Biscayabukten (Ices-delområde VIII) fastställs för en årlig förvaltningssäsong som löper från och med den 1 juli till och med den 30 juni det påföljande året. |
(3) |
I rådets förordning (EU) nr 713/2013 (2) fastställs fångstkvoter för ansjovis i Biscayabukten (Ices-delområde VIII) för perioden från och med den 1 juli 2013 till och med den 30 juni 2014. |
(4) |
I rådets förordning (EU) nr 779/2014 (3) fastställs fångstkvoter för ansjovis i Biscayabukten (Ices-delområde VIII) för perioden från och med den 1 juli 2014 till och med den 30 juni 2015. |
(5) |
Med beaktande av utbyte av fiskemöjligheter enligt artikel 16.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (4) och kvotöverföringar enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 uppgick emellertid Frankrikes och Spaniens tillgängliga kvoter för detta bestånd under fiskesäsongen 2013/2014 till 3 590,9 ton respektive 15 226 ton. |
(6) |
I slutet av fiskesäsongen rapporterade Frankrike och Spanien fångster av ansjovis i Biscayabukten uppgående till totalt 3 197,05 ton respektive 14 468,16 ton. |
(7) |
Frankrike och Spanien har i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 begärt att en del av deras ansjoviskvoter för fiskesäsongen 2013/2014 hålls inne och överförs till nästa fiskesäsong. Inom de gränser som anges i den förordningen ska de kvantiteter som hållits inne läggas till de respektive kvoter som fastställs genom förordning (EU) nr 779/2014 för fiskesäsongen 2014/2015. |
(8) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den fiskekvot för ansjovis i Biscayabukten som fastställts för Frankrike i förordning (EU) nr 779/2014 ska ökas med 359,09 ton.
Artikel 2
Den fiskekvot för ansjovis i Biscayabukten som fastställts för Spanien i förordning (EU) nr 779/2014 ska ökas med 757,84 ton.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(2) Rådets förordning (EU) nr 713/2013 av den 23 juli 2013 om fastställande av fiskemöjligheterna för ansjovis i Biscayabukten för fiskesäsongen 2013/2014 (EUT L 201, 26.7.2013, s. 8).
(3) Rådets förordning (EU) nr 779/2014 av den 17 juli 2014 om fastställande av fiskemöjligheterna för ansjovis i Biscayabukten för fiskesäsongen 2014/2015 (EUT L 212, 18.7.2014, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/80 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1345/2014
av den 17 december 2014
om fastställande av överskottskvantiteter av socker, isoglukos och fruktos i Kroatien
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av anslutningsfördraget för Kroatien,
med beaktande av anslutningsakten för Kroatien,
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 170/2013 av den 25 februari 2013 om övergångsåtgärder inom sockersektorn med anledning av Kroatiens anslutning (1), särskilt artikel 7.1, och
av följande skäl:
(1) |
För att undvika störningar på unionsmarknaden inom sockersektorn med anledning av Kroatiens anslutning till unionen den 1 juli 2013 föreskrivs det i kapitel II avsnitt 2 i genomförandeförordning (EU) nr 170/2013 regler för att fastställa och ta bort de kvantiteter av obearbetat socker, socker i bearbetade produkter samt isoglukos och fruktos som överskrider den kvantitet som anses motsvara de normala övergångslagren den 1 juli 2013 (nedan kallade överskottskvantiteter). I artikel 9 i genomförandeförordning (EU) nr 170/2013 föreskrivs det att dessa överskottskvantiteter ska tas bort från marknaden i form av obearbetat socker eller isoglukos på Kroatiens bekostnad. |
(2) |
I kapitel II avsnitt 2 i genomförandeförordning (EU) nr 170/2013 föreskrivs det att kommissionen ska fastställa överskottskvantiteterna senast den 31 december 2014. |
(3) |
För att fastställa överskottskvantiteter skulle Kroatien enligt artikel 13.2 i genomförandeförordning (EU) nr 170/2013 till kommissionen lämna relevanta uppgifter om de kvantiteter som producerats, konsumerats, lagrats, exporterats och importerats samt uppgifter om det system som upprättats för identifiering av överskottskvantiteter. På grundval av detta bör kommissionen fastställa överskottskvantiteterna genom att jämföra utvecklingen på den kroatiska sockermarknaden under perioden 1 juli 2012–30 juni 2013 med de tre föregående åren. Särskilda lagringsförhållanden bör också beaktas i enlighet med artikel 7.2 c i genomförandeförordning (EU) nr 170/2013. I synnerhet bör vederbörlig hänsyn tas till den ökade konsumtionen och de växande lagren i Kroatien samt till utvecklingen i unionen, vilket också föreslagits av Kroatien. |
(4) |
På grundval av Kroatiens meddelanden bör överskottskvantiteter av socker fastställas i enlighet med denna metod. |
(5) |
Vid fastställandet av överskottskvantiteter av isoglukos och fruktos tillämpades samma metod. Därför är det inte nödvändigt att fastställa överskottskvantiteter av fruktos och isoglukos. |
(6) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De kvantiteter socker som överskrider den kvantitet som anses motsvara de normala övergångslagren den 1 juli 2013 och som ska tas bort från unionsmarknaden på Kroatiens bekostnad i enlighet med artikel 9 i genomförandeförordning (EU) nr 170/2013 är 37 138 ton.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 55, 27.2.2013, s. 1.
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/82 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1346/2014
av den 17 december 2014
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och om upphävande av den slutgiltiga antidumpningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 9 och 11.2, och
av följande skäl:
A. FÖRFARANDE
1. Gällande åtgärder
(1) |
Genom förordning (EG) nr 1339/2002 (2) införde rådet i juli 2002 en slutgiltig antidumpningstull på 21 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och en slutgiltig antidumpningstull på 18,3 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien (nedan kallad den ursprungliga undersökningen). |
(2) |
Genom rådets förordning (EG) nr 1338/2002 (3) infördes en slutgiltig utjämningstull på 7,1 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien. |
(3) |
Genom beslut 2002/611/EG (4) godtog kommissionen ett prisåtagande, som inkommit från den indiska exporterande tillverkaren Kokan Synthetics and Chemicals Pvt. Ltd (nedan kallad Kokan), beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärder på import från Indien. |
(4) |
Efter en ny absorptionsundersökning höjde rådet i februari 2004 genom förordning (EG) nr 236/2004 (5) den slutgiltiga antidumpningstull som är tillämplig på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina från 21 % till 33,7 %. |
(5) |
Genom kommissionens beslut 2004/255/EG (6) upphävdes i mars 2004 beslut 2002/611/EG efter Kokans frivilliga tillbakadragande av åtagandet. |
(6) |
Genom beslut 2006/37/EG (7) godtog kommissionen ett nytt åtagande som inkommit från Kokan beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på import från Indien. Rådets förordningar (EG) nr 1338/2002 och (EG) nr 1339/2002 ändrades genom rådets förordning (EG) nr 123/2006 (8) i enlighet med detta. |
(7) |
Efter en översyn av åtgärderna vid giltighetstidens utgång införde rådet antidumpningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina och Indien genom förordning (EG) nr 1000/2008 (9). Efter en översyn vid giltighetstidens utgång och en interimsöversyn införde rådet genom förordning (EG) nr 1010/2008 (10) slutgiltiga utjämningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och ändrade nivån på antidumpningstullarna på import från Indien av sulfanilsyra. |
2. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
(8) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att antidumpningsåtgärderna som tillämpas på importen från Kina och Indien snart kommer att löpa ut (11), mottog kommissionen den 1 juli 2013 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009. Begäran ingavs av CUF – Quimicos Industriais (nedan kallad sökanden eller CUF) som är den enda tillverkaren av sulfanilsyra i unionen och som därmed svarar för 100 % av unionens produktion. |
(9) |
Begäran grundades på påståendet att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och skadan för unionsindustrin skulle återkomma, om åtgärderna upphörde att gälla. |
3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
(10) |
Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 16 oktober 2013 i Europeiska unionens officiella tidning (12) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen. |
4. Parallell undersökning
(11) |
Genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 16 oktober 2013 (13) meddelade kommissionen också att den, i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 597/2009 (14), inledde en översyn vid giltighetstidens utgång av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien. |
5. Undersökning
5.1 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
(12) |
Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2012–30 september 2013 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2010 fram till översynsperiodens slut den 30 september 2013 (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
5.2 Berörda parter
(13) |
Kommissionen underrättade officiellt sökanden, exporterande tillverkare i Kina och i Indien, importörerna och de användare som den visste var berörda samt företrädarna för de exporterande länderna om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
(14) |
Den enda unionstillverkaren, som också var den enda berörda parten, bad om en utfrågning och beviljades den. |
5.3 Stickprovsförfarande
(15) |
Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i Indien och Kina samt icke-närstående importörer i unionen föreföll vara berörda, angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de berörda parterna att ge sig till känna till kommissionen inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. |
(16) |
Kommissionen mottog svar på stickprovsformuläret från två indiska exporterande tillverkare, men inte några svar från kinesiska exporterande tillverkare. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande. |
(17) |
En icke-närstående importör besvarade stickprovsformuläret men importerade inte den berörda produkten från de berörda länderna och lämnade inte in något svar på frågeformuläret. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande. |
(18) |
Eftersom det endast finns en unionstillverkare, tillämpades inget stickprovsförfarande för unionstillverkarna. |
5.4 Undersökning
(19) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kommissionen sände frågeformulär till den enda unionstillverkaren, de två exporterande tillverkarna i Indien, kända importörer och användare i unionen. |
(20) |
Endast den ena (Kokan) av de två indiska exporterande tillverkarna lämnade ett fullständigt svar. Denna indiska tillverkare stod för huvuddelen av den totala indiska exporten till unionen under översynsperioden. |
(21) |
Kontrollbesök genomfördes i följande företags lokaler:
|
B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
(22) |
Den produkt som berörs är sulfanilsyra som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taricnummer 2921420060). Det finns två grader av sulfanilsyra som bestäms efter respektive renhetsgrad, det vill säga en teknisk och en ren sulfanilsyra. Ren sulfanilsyra saluförs dessutom ibland i form av ett salt från sulfanilsyra. Sulfanilsyra används som råvara vid tillverkningen av optiska vitmedel, tillsatsmedel för betong, livsmedelsfärgämnen och färgämnen för särskilda ändamål. Begränsad användning inom läkemedelsindustrin noterades också. Även om det inte har bestridits att de båda kvalitetsklasserna har samma grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och därför betraktas som en enda produkt, är det viktigt att påpeka att det i samband med undersökningen visade sig att utbytbarheten i praktiken är begränsad. I synnerhet användare som förlitar sig på ren sulfanilsyra kunde använda teknisk sulfanilsyra bara om de själva renade den ytterligare. De användare som behöver eller föredrar teknisk sulfanilsyra skulle i teorin kunna använda ren sulfanilsyra, men på grund av prisskillnaden (20–25 %) är detta inte ekonomiskt hållbart. |
(23) |
Sulfanilsyra är en ren råvara och dess grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper är identiska oavsett ursprungsland. Den berörda produkten och de produkter som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna i de berörda länderna på den inhemska marknaden och till tredjeländer samt de som tillverkas och säljs av unionstillverkaren på unionsmarknaden har således visat sig ha samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och huvudsakligen samma användningsområden, och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING
(24) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om det för närvarande förekom dumpning och huruvida dumpningen sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om de åtgärder som tillämpas på import från Kina och Indien upphörde att gälla. |
1. Inledande anmärkningar
1.1 Kina
(25) |
Efter det att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts kontaktade kommissionen 39 kända kinesiska exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna. Ingen av dessa tillverkare gav sig till känna och samarbetade. |
(26) |
Kommissionen underrättade de kinesiska myndigheterna och de berörda exporterande tillverkarna om sin avsikt att använda lämpligaste tillgängliga uppgifter för sina slutsatser på grundval av artikel 18 i grundförordningen. Parterna lämnade inte in några synpunkter på detta. |
(27) |
Följaktligen måste slutsatserna om dumpning och sannolikheten för fortsatt dumpning grundas på tillgängliga uppgifter, det vill säga uppgifter som lämnats av sökanden, särskilt de uppgifter som lämnas i begäran om översyn och uppgifter från Eurostat. |
(28) |
Endast en liten mängd av den berörda produkten importerades från Kina till unionen under översynsperioden. |
1.2 Indien
(29) |
Efter det att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts, kontaktade kommissionen 25 kända indiska exporterande tillverkare, varav endast en, nämligen Kokan, besvarade frågeformuläret och samarbetade i undersökningen. Företaget svarade för merparten av den indiska exporten till unionen under översynsperioden. |
(30) |
Under skadeundersökningsperioden var denna exporterande tillverkare verksam under ett prisåtagande som godtogs av kommissionen och som befanns ha respekterats. |
2. Dumpning
2.1 Kina
2.1.1
(31) |
Normalvärdet fastställdes i enlighet med bestämmelserna i artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land). |
(32) |
I den ursprungliga undersökningen användes Indien som jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet med avseende på Kina. I tillkännagivandet om inledande angavs Indien som jämförbart land och berörda parter inbjöds att lämna synpunkter på detta val. Inga synpunkter mottogs, och det fanns inget som tydde på att Indien inte längre var ett lämpligt val. Unionsindustrin föreslog Förenta staterna som jämförbart land i sin begäran om översyn, men förslaget tillbakavisades på grund av de faktiska omständigheterna att det bara finns en enda tillverkare i Förenta staterna och att marknaden i Förenta staterna varit skyddad av antidumpnings- och utjämningstullar på import av sulfanilsyra från Kina och Indien i över 20 år. Därför valde man att använda Indien som jämförbart land även vid denna undersökning. |
(33) |
Uppgifterna användes därför från den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren. |
2.1.2
(34) |
I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet, nämligen Kokan. Inhemsk försäljning användes för att fastställa normalvärdet (se skälen 42–47). |
2.1.3
(35) |
På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarna och därmed avsaknaden av specifika uppgifter om de kinesiska priserna, fastställdes exportpriset utifrån tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen och i detta syfte användes statistiska källor (Eurostat). Det antas att denna informationskälla ligger nära de faktiska priser som kinesiska exportörer tog ut av unionens kunder. |
2.1.4
(36) |
Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. |
(37) |
I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen gjordes justeringar för olikheter i exportpriset, när det behövdes. För att uttrycka exportpriset på nivån fritt fabrik, och på grundval av de uppgifter som lämnats i begäran om översyn, justerade kommissionen cif-priset utifrån Eurostats uppgifter om kostnaderna för frakt, försäkringar, hantering och krediter. Dessa justeringar utgjorde mellan 5 % och 10 % av cif-priset. |
2.1.5
(38) |
I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen utifrån en jämförelse mellan det viktade genomsnittliga normalvärdet och det viktade genomsnittliga exportpriset. |
(39) |
På grund av det bristande samarbetet från kinesiska exportörer finns det inga tillgängliga uppgifter om mixen av importerade produkter. Trots att det saknas information om hur stora mängder ren respektive teknisk sulfanilsyra som importeras, och även om man antar att all import bestod av ren sulfanilsyra, som i genomsnitt är 20 % dyrare än teknisk sulfanilsyra, konstaterades att Eurostats importpriser låg på en nivå som, jämfört med normalvärdena i det jämförbara landet, inte tydde på att någon dumpning förekom. |
(40) |
Såsom nämns i skäl 28 var importvolymerna från Kina dessutom mycket små under översynsperioden. Det är allmänt vedertaget inom de berörda industrierna att små mängder, enstaka transporter av sulfanilsyra har betydligt högre enhetspriser än större mängder av vanliga order, vilket kan förklara de höga importpriser som Eurostat rapporterade om. |
(41) |
Även om de tillgängliga siffrorna visar på negativ dumpning kan en sådan slutsats få begränsad betydelse på grund av de små mängder som importeras och bristen på uppgifter om mixen av importerade produkter, vilket är viktigt eftersom prisskillnaden mellan ren och teknisk sulfanilsyra är stor. |
2.2 Indien
2.2.1
(42) |
Den inhemska försäljningen för den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren av varje typ av den berörda produkten såldes i representativa mängder och skedde vid normal handel i den mening som avses i artikel 2.4 i grundförordningen. |
(43) |
För varje produkttyp fastställdes andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på den inhemska marknaden under översynsperioden. |
(44) |
All inhemsk försäljning skedde till ett nettopris motsvarande eller över den beräknade tillverkningskostnaden, och därmed utgjorde lönsam inhemsk försäljning mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för varje produkttyp. Följaktligen fastställdes för var och en av dessa produkttyper normalvärdet utifrån det faktiska inhemska priset och beräknades som ett viktat genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning av den produkttypen under översynsperioden. |
(45) |
Sökanden hävdade att trycket från kinesiska importvaror, som kom in på den indiska marknaden, hade en negativ inverkan på de indiska inhemska priserna och därmed på fastställandet av normalvärdet. |
(46) |
Lönsam inhemsk försäljning stod för mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för varje produkttyp, vilket anges i skäl 44, och normalvärdet måste därför grunda sig på det faktiska priset på hemmamarknaden. Oavsett om importen från Kina pressade ned priserna på den indiska hemmamarknaden eller inte, bestäms normalvärdet dock på ett sådant sätt att detta inte skulle påverka bedömningen. Om 80 % eller mindre av försäljningen av en viss produkttyp var lönsam, skulle fastställandet av normalvärdet endast grundas på den lönsamma försäljningen. Om all försäljning av en viss produkttyp var förlustbringande, skulle normalvärdet grundas på hela produktionskostnaden och en skälig vinstmarginal. |
(47) |
Kommissionen anser därför att sökandens påstående saknar relevans vad gäller beräkningen av normalvärdet. |
2.2.2
(48) |
Den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i unionen och exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, det vill säga på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas. |
(49) |
Sökanden hävdade att det finns en motsägelse mellan prisutvecklingen för bensen och prisutvecklingen för den indiska exporten till unionen. Den ansåg att detta var desto mer anmärkningsvärt då det åtagande om minimipriser som godkänts av kommissionen var indexerat och grundades på prisutvecklingen för bensen. Sökanden påstod också att detta prisåtagande medförde att den största indiska exporterande tillverkarens exportpriser inte längre var representativa. |
(50) |
Kommissionen konstaterade att bensen som råvara vid framställning av anilin, som är den viktigaste råvaran i sulfanilsyra, inte kan stå för mer än mellan 50 % och 60 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Indexeringsklausulen för prisåtagandet begränsar dessutom den verkan prisutvecklingen för bensen får på minimipriset. Slutligen undersökte man vid ett kontrollbesök på plats om åtagandet om minimipriser efterlevdes och det kunde konstateras att exportpriserna genomgående låg betydligt högre än minimipriserna i åtagandet, och därmed begränsades dess konsekvenser. |
(51) |
Sökanden påstod vidare att indiska exporterande tillverkare med all sannolikhet lät flera små leveranser gå på export till unionen, vilket skulle ha medfört höga spotpriser, och därigenom ökade nivån på exportpriserna på ett konstgjort sätt. |
(52) |
Undersökningen visade inte att Kokan, den största indiska exporterande tillverkaren, skulle ha gjort någon sådan försäljning. Den övervägande delen (över 99 %) av försäljningen från de andra indiska exportörerna till unionen befanns också bestå av kvantiteter som inte kan anses vara spotförsäljning. |
(53) |
Utifrån ovanstående iakttagelser måste påståendena från sökanden om att de indiska exportpriserna till unionen inte är representativa tillbakavisas. |
2.2.3
(54) |
Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. |
(55) |
På denna grund gjordes justeringar för kostnader för transport och försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackningskostnader, kreditkostnader samt rabatter och provisioner, där dessa visats påverka prisernas jämförbarhet. Justeringarna uppgår till mellan 6 % och 10 % av cif-priset vid unionens gräns. |
2.2.4
(56) |
I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det viktade genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det viktade genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten. |
(57) |
Utifrån detta räknade man ut att dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren var negativ. Det förekom därför ingen dumpning under översynsperioden. |
(58) |
Sökanden hävdade att slutsatsen att dumpning inte förekom hos den största exporterande tillverkaren inte kan utvidgas till att omfatta andra indiska exporterande tillverkare, eftersom dess exportpriser grundas på ett åtagande om minimipriser vid import. |
(59) |
Den största indiska exporterande tillverkarens exportpriser låg dock på avsevärt högre nivåer än minimipriserna i åtagandet. Dessutom visade sig de andra indiska tillverkarnas exportpriser, som byggde på uppgifter från Eurostat, vara betydligt högre än den största exporterande tillverkarens. Slutligen visade undersökningen att den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpriser till tredjeländer, som inte omfattas av ett åtagande eller antidumpningstullar, låg på en nivå som var jämförbar med dess exportpriser till unionen och var således inte dumpade. Kommissionen drar därför slutsatsen att de indiska exportpriserna fastställdes oberoende av prisåtagandet och enligt marknadsförhållandena. |
(60) |
Sökandens påstående att dumpning skulle ha förekommit hos de andra indiska exporterande tillverkarna måste därför tillbakavisas. |
3. Sannolikhet för återkommande dumpning
3.1 Inledande anmärkningar
(61) |
Amerikanska antidumpningsåtgärder på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och Kina och utjämningsåtgärderna med avseende på import från Indien har gällt sedan 1992. Under 2011 förlängde det amerikanska handelsministeriet gällande utjämningstullar på 43,7 % på import från Indien och gällande antidumpningsåtgärder som varierade från 19,1 % till 114,8 % och tillämpades på import från både Indien och Kina. Nivån på åtgärderna utestängde i själva verket den indiska och kinesiska importen från den amerikanska marknaden. |
3.2 Kina
(62) |
Den tillgängliga produktionskapaciteten i Kina beräknades på grundval av uppgifter som tillhandahållits av unionstillverkaren och den enda amerikanska tillverkaren Nation Ford Chemical Company (nedan kallad NFC) i den amerikanska översynen vid giltighetstidens utgång om antidumpningsåtgärderna rörande sulfanilsyra med ursprung i Kina (se USITC:s publikation nr 4270). |
(63) |
NFC angav att den befintliga kapaciteten i Kina skulle göra det möjligt att producera 65 500 ton sulfanilsyra varje år, vilket ligger i linje med den uppskattning som sökanden gjorde grundat på en studie som utarbetats av den kinesiska industrin och hävdade att den tillgängliga kapaciteten i Kina uppgår till mellan 65 500 och 82 000 ton. Den outnyttjade kapaciteten uppskattades till 20 %, vilket skulle ge mellan 13 100 ton och 16 400 ton. Detta är mer än dubbelt så mycket som unionsförbrukningen under översynsperioden. |
(64) |
Vidare påstod sökanden att de kinesiska exportörerna också lyckats komma in på den indiska marknaden och styrkte detta påstående med statistiska uppgifter som grundades på den indiska regeringens databas för indisk export och import. Enligt uppgifterna ökade den kinesiska importen av ren sulfanilsyra i Indien avsevärt under översynsperioden jämfört med tidigare perioder till priser som underskred de inhemska försäljningspriser som den samarbetsvilliga indiska tillverkaren tog ut för ren sulfanilsyra. Av uppgifterna framgår att importerad ren sulfanilsyra från Kina kom in på den indiska marknaden till dumpade priser, som låg mellan 82 500 och 92 500 indiska rupier (angivet som ett intervall av sekretesskäl), eftersom normalvärdet för ren sulfanilsyra, med hänsyn tagen till frakt- och försäkringskostnader, som grundas på den enda samarbetsvilliga indiska tillverkarens inhemska försäljning av ren sulfanilsyra i representativa mängder, konstaterades ligga mellan 92 500 och 112 500 indiska rupier (angivet som ett intervall av sekretesskäl). Den noterade dumpningen av importen till den indiska marknaden bidrog till hur man bedömde att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle agera om de nuvarande åtgärderna tilläts upphöra att gälla. |
(65) |
Med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Kina och uppgifterna om deras prissättning på en tredje marknad, som inte skyddas av handelspolitiska skyddsåtgärder, är det sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. |
3.3 Indien
(66) |
Den totala tillgängliga kapaciteten i Indien uppskattades också på grundval av uppgifter från både NFC och den enda unionstillverkaren. |
(67) |
Sökanden uppskattade att Indiens totala kapacitet låg på omkring 13 500 ton varav 2 700 ton kan anses vara outnyttjad. Dessa siffror ligger helt i linje med de uppgifter som den enda amerikanska tillverkaren NFC lämnade i den amerikanska undersökningen. |
(68) |
Sökanden påstod att en outnyttjad kapacitet på 2 700 ton utgör ett hot mot dennes försäljning, eftersom den står för en betydande del av förbrukningen i unionen och att denna outnyttjade kapacitet sannolikt kommer att öka till följd av en ökad närvaro av kinesiska produkter på den indiska marknaden och incitamentet att exportera därför kommer att fortsätta att öka. |
(69) |
Kommissionen noterade i detta avseende att den största indiska exporterande tillverkaren avstått från sin status som exportorienterat företag under 2013, eftersom man planerade att öka sin försäljning på hemmamarknaden. Försäljningen hade begränsats avsevärt av villkoren i systemet med exportorienterade företag. Företaget bekräftade att det trots den tilltagande kinesiska importen inte upplevde någon större press från kinesiska konkurrenter när det gällde teknisk sulfanilsyra (vilket är den produkt Kokan framför allt är intresserad av) och att den indiska marknaden enligt företagets bedömning hade goda utvecklingsmöjligheter. Därmed finns det ingen anledning att förutsätta att indiska tillverkares outnyttjade kapacitet kommer att flyttas till unionsmarknaden på grund av påstådd kinesisk press på den indiska marknaden. |
(70) |
Trots den uppskattade indiska outnyttjade kapaciteten, verkar det inte vara sannolikt att dumpning ska återkomma, eftersom inte någon export vare sig till unionen eller till tredjeländer var dumpad. |
(71) |
Undersökningen visade inte att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren tillämpade en annan prissättning vid försäljning till tredjeländer jämfört med exporten till unionen. Vid export av stora mängder till tredjeländer låg priserna på en nivå som är jämförbar med unionsindustrins försäljningspriser till icke-närstående kunder. |
(72) |
I sin inlaga efter meddelandet av uppgifter lämnade sökanden in nya statistiska uppgifter och hävdade utifrån dessa att indisk export till Turkiet dumpades. |
(73) |
Kommissionen fann och undersökte en liknande mängd indisk export till Turkiet och kunde koppla den till den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren. Därför kunde kommissionen grunda sina beräkningar på mer exakta och detaljerade uppgifter om både produktmix och prisnivåer. Kommissionen bekräftar att den volym som exporterades inte var dumpad. |
3.4 Slutsats avseende sannolikheten för återkommande dumpning
(74) |
De slutsatser som drogs om Kina grundades på tillgängliga uppgifter, eftersom det inte förekom något samarbete och följaktligen inte fanns några företagsspecifika uppgifter om den kinesiska outnyttjade kapaciteten eller prissättningen i tredjeländer. |
(75) |
Med tanke på att tillgängliga uppgifter tyder på en stor kinesisk outnyttjad kapacitet och dumpning på marknaderna i tredjeländer, och på att prisnivåerna på unionsmarknaden är höga, bedöms det vara sannolikt att dumpningen återkommer. |
(76) |
Det konstaterades dock att det inte var sannolikt att dumpning skulle återkomma när det gäller Indien, vilket grundas på att det inte förekommit någon dumpning under översynsperioden, att den outnyttjade kapaciteten är avsevärt mindre än Kinas och att exportpriserna till unionen och resten av världen är höga. |
D. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SKADA
1. Unionstillverkningen och definitionen av unionsindustrin
(77) |
Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten i unionen av en enda unionstillverkare som därmed står för 100 % av unionsproduktionen och utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
2. Unionsförbrukningen
(78) |
Unionsförbrukningen fastställdes på grundval av följande:
|
(79) |
Eftersom unionsindustrin består av endast en tillverkare, och det endast finns en amerikansk exporterande tillverkare, måste uppgifterna i tabellerna nedan presenteras i indexerad form för att skydda affärshemligheter. Tabell 1 Förbrukning på unionsmarknaden
|
(80) |
Det framgick av undersökningen att marknaden för sulfanilsyra gradvis ökade under skadeundersökningsperioden och hade ökat med 14 % i slutet av översynsperioden. |
3. Import från de berörda länderna
a) Importvolym och marknadsandelar
Tabell 2
Import från de berörda länderna
Importvolym (index) |
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Kina |
100 |
77 |
14 |
1 |
Indien |
100 |
422 |
187 |
52 |
De berörda länderna totalt |
100 |
110 |
30 |
6 |
Källa: Eurostat. |
Tabell 2a
Import från de berörda länderna
Importvolym (intervall) (15) |
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Kina |
650–1 000 |
500–800 |
90–250 |
10–60 |
Indien |
50–200 |
250–550 |
100–250 |
10–80 |
De berörda länderna totalt |
700–1 200 |
750–1 350 |
190–500 |
20–140 |
Källa: Eurostat. |
Tabell 3
De berörda ländernas marknadsandel
Marknadsandel (index) |
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Marknadsandel för importen från Kina |
100 |
73 |
13 |
1 |
Marknadsandel för importen från Indien |
100 |
397 |
177 |
46 |
De berörda länderna totalt |
100 |
103 |
28 |
5 |
(81) |
Om man betraktar länderna var för sig, minskade importvolymen från Kina med 99 % mellan 2010 och översynsperioden och marknadsandelen minskade också med 99 % under samma period. |
(82) |
Volymen av import med ursprung i Indien minskade med 48 % under skadeundersökningsperioden, och marknadsandelen minskade med 54 % under samma period. |
(83) |
Den sammanlagda importvolymen av sulfanilsyra från de berörda länderna har minskat med 94 % under skadeundersökningsperioden och har minskat till en mycket låg nivå under översynsperioden. På liknande sätt har marknadsandelen för importen av sulfanilsyra från de berörda länderna minskat med 95 % under skadeundersökningsperioden och har nått en mycket låg nivå under översynsperioden. |
b) Priser på importerade produkter
Tabell 4
Genomsnittspriserna på importen av sulfanilsyra från de berörda länderna
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Priser på importen från Kina (index) (2010 = 100) |
100 |
92 |
104 |
164 |
Priser på importen från Indien (index) (2010 = 100) |
100 |
79 |
84 |
92 |
Genomsnittliga importpriser för de berörda länderna (index) (2010 = 100) |
100 |
93 |
104 |
126 |
Källa: Eurostat. |
Tabell 4a
Genomsnittspriserna på importen av sulfanilsyra från de berörda länderna
Priser (intervall) (16) |
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Priser på importvaror från Kina |
1 000–1 400 |
950–1 350 |
1 000–1 400 |
1 700–2 500 |
Priser på importvaror från Indien |
1 200–1 800 |
1 000–1 400 |
1 100–1 500 |
1 300–1 700 |
Genomsnittliga importpriser för de berörda länderna |
1 000–1 800 |
950–1 400 |
1 000–1 500 |
1 300–2 500 |
Källa: Eurostat. |
(84) |
Det genomsnittliga priset på importen av sulfanilsyra från Kina minskade med 8 % under 2011 för att därefter öka kraftigt med 64 % under översynsperioden. |
(85) |
Även de genomsnittliga priserna på den berörda produkten från Indien minskade 2011 med 21 % och ökade därefter gradvis men låg fortfarande under 2010 års prisnivå med 8 %. |
c) Nivån för prisunderskridande och målprisunderskridande
(86) |
Eftersom de mängder som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna var små och information om mixen av importerade produkter saknades, kunde man inte göra några meningsfulla beräkningar av pris- och målprisunderskridandet. Inget prisunderskridande eller målprisunderskridande under översynsperioden konstaterades grundat på det antagande som gjorts i skäl 39 om de kinesiska importpriserna enligt Eurostat. |
(87) |
På grundval av importstatistik från unionsindustrin i skäl 64 befanns de kinesiska priserna på ren sulfanilsyra på den indiska marknaden, med justeringar gjorda för unionens importtullar på 6,5 % på den berörda produkten och kostnaderna efter import på 2 % (tullklareringskostnader), vara prisunderskridande och målprisunderskridande med mellan 5 % och 15 % jämfört med unionsindustrins försäljningspris. |
(88) |
När det gäller Indien konstaterades inget prisunderskridande eller målprisunderskridande. Eftersom affärshemligheter måste skyddas och beräkningen bygger på försäljningsuppgifter från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, kan de exakta siffrorna inte redovisas. Prisunderskridandet och målprisunderskridandet konstaterades vara mellan – 20 % och – 40 %. |
(89) |
Efter meddelandet och unionstillverkarens inlägg beräknade kommissionen prisunderskridande och målprisunderskridande för den återstående delen av den indiska importen enligt uppgifter från Eurostat. Enligt dessa konstaterades inget prisunderskridande eller målprisunderskridande avseende denna import. Därmed bekräftas slutsatsen i skäl 88. Dessutom gjordes en jämförelse mellan priserna på den berörda produkten som tillverkades och såldes av unionsindustrin och priserna på den berörda produkten som de indiska exportörerna sålde till övriga världen. Denna jämförelse visade inte på vare sig något prisunderskridande eller målprisunderskridande. |
(90) |
Dessutom tillhandahöll unionstillverkaren nya beräkningar som visade att skillnaden mellan den genomsnittliga prisnivån för den indiska importen och unionstillverkarens försäljning var mycket liten under 2012. Dessa beräkningar kunde dock inte godtas av kommissionen, eftersom de inte tog hänsyn till att den indiska importen framför allt bestod av teknisk sulfanilsyra medan unionstillverkaren uteslutande sålde ren sulfanilsyra, vilken är ungefär 20 % dyrare. |
4. Import från övriga tredjeländer
(91) |
Med undantag av tre försumbara transaktioner (2010 och 2011 från Schweiz samt en 2012 från Malaysia), kom all sulfanilsyraimport från övriga tredjeländer från Förenta staterna under skadeundersökningsperioden. Tabell 5 Import av sulfanilsyra från övriga tredjeländer (Förenta staterna)
|
(92) |
Både volymen och marknadsandelen för den amerikanska importen av sulfanilsyra ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, med 199 % respektive 88 %. Medan unionsindustrins marknadsandel förblev relativt stabil under samma period, tog importen från Förenta staterna över marknadsandelarna från de kinesiska och indiska exportörerna. |
(93) |
Prisnivåerna för den amerikanska importen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden och låg på samma nivåer som för unionstillverkaren. Under översynsperioden konstaterades inget prisunderskridande för importen från Förenta staterna. |
5. Unionsindustrins situation
(94) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av sannolikheten att skadan skulle fortsätta eller återkomma en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
(95) |
För att skydda affärshemligheter måste uppgifterna om den enda unionstillverkaren presenteras i indexerad form. |
5.1 Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande
Tabell 6
Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Produktion (ton) (index) |
100 |
87 |
99 |
107 |
Kapacitet (ton) (index) |
100 |
100 |
100 |
100 |
Kapacitetsutnyttjande (index) |
100 |
87 |
99 |
107 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(96) |
Unionsindustrins tillverkning var 7 % högre under översynsperioden än i början av skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins kapacitet förblev oförändrad under skadeundersökningsperioden och därmed förändrades kapacitetsutnyttjandet på samma sätt som produktionen; det ökade med 7 % under översynsperioden. |
(97) |
Det bör noteras att unionsindustrin behöll en tillfredsställande grad av kapacitetsutnyttjande under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2011, och lyckades uppnå en optimal nivå under översynsperioden. |
(98) |
Efter meddelandet hävdade unionsindustrin att den under skadeundersökningsperioden endast uppnådde optimalt kapacitetsutnyttjande under översynsperioden, vilket visar att dess återhämtning fortfarande är mycket ny och bräcklig. |
(99) |
Denna kommentar i kommissionens bedömning ändrar inte slutsatserna i skäl 97, vilket inte på något sätt motsäger unionsindustrins synpunkter. |
5.2 Utgående lager
Tabell 7
Utgående lagervolym
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Utgående lager (ton) (index) |
100 |
576 |
328 |
171 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(100) |
Unionsindustrins lagernivåer vid årsslutet uppvisade en kraftig ökning under 2011 följt av en nedåtgående trend, men fortfarande låg nivån 71 % över 2010 års nivå under översynsperioden. Den utgående lagernivån utgör dock mindre än en månads produktion grundat på produktionsvolymen under översynsperioden. |
5.3 Försäljningsvolymer och marknadsandel
Tabell 8
Försäljningsvolym och marknadsandel
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Försäljningsvolym (ton) (index) |
100 |
70 |
97 |
104 |
Marknadsandel (%) (index) |
100 |
66 |
92 |
92 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(101) |
Unionsindustrins försäljningsvolymer ökade med 4 % i förhållande till nivåerna i början av skadeundersökningsperioden. Det var en mycket kraftig nedgång under 2011, men därefter har försäljningsvolymerna stadigt ökat. |
(102) |
När det gäller marknadsandel kan unionsindustrins resultat betraktas som stabilt under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2011 då unionsindustrins marknadsandel minskade i likhet med försäljningsvolymen. Under de följande åren ökade både försäljningen och marknadsandelen. Även om unionstillverkarens marknadsandel låg kvar på en nivå något under 2010 års nivå under översynsperioden, bör det noteras att unionsindustrin fortfarande lyckades ta del av ökningen i unionsförbrukningen och hade en betydelsefull marknadsandel på unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden. |
(103) |
I sina kommentarer efter meddelandet uppgav unionsindustrin att dess marknadsandel är mycket instabil på grund av att sulfanilsyra är en prisstyrd råvara, och gav som exempel 2011 när unionsindustrins marknadsandel sjönk kraftigt. |
(104) |
I detta avseende måste det betonas att den förlorade marknadsandelen under 2011 sammanföll med en prisökning från unionstillverkarens sida, vilket gick emot marknadstrenden vid den tidpunkten. Undersökningen visade att priserna på importen från alla länder minskade med 5–20 % under 2011. Det är också värt att notera att enligt tillgängliga statistiska uppgifter var det främst den amerikanska importören som tog över den marknadsandel som unionsindustrin förlorade. |
5.4 Priser och faktorer som påverkar priserna
Tabell 9
Försäljningspriser
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Genomsnittliga försäljningspriser (euro/ton) (index) |
100 |
109 |
108 |
112 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(105) |
Unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden, vilket berodde på de fortsatt ökade kostnaderna för den viktigaste råvaran (anilin). |
5.5 Sysselsättning och produktivitet
Tabell 10
Sysselsättning och produktivitet
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Sysselsättning (index) |
100 |
100 |
117 |
117 |
Arbetskraftens produktivitet (index) |
100 |
88 |
85 |
91 |
Genomsnittlig arbetskostnad (index) |
100 |
105 |
102 |
116 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(106) |
Sysselsättningen i heltidsekvivalenter ökade med 17 % under översynsperioden. De genomsnittliga arbetskostnaderna visade en ökande trend under skadeundersökningsperioden och nådde en ökning med 16 % under översynsperioden i förhållande till 2010. Eftersom tillverkningen ökade med endast 7 %, vilket framgår av skäl 96, minskade arbetskraftens produktivitet med 9 % under skadeundersökningsperioden. |
5.6 Lönsamhet
Tabell 11
Lönsamhet
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Lönsamhet (index) |
100 |
96 |
20 |
65 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(107) |
Unionsindustrins lönsamhet för den likadana produkten minskade under skadeundersökningsperioden och var något lägre än den nivå som unionsindustrin hävdade var optimal, men det är viktigt att notera att den fortfarande förblev positiv under hela skadeundersökningsperioden. |
(108) |
Minskningen i lönsamhet beror huvudsakligen på att den genomsnittliga tillverkningskostnaden ökade med nästan 20 % mellan 2010 och översynsperioden, vilket inte helt kunde uppvägas av ökningen på 12 % av försäljningspriserna som anges i skäl 105. |
5.7 Investeringar, avkastning på investeringar och kassaflöde
Tabell 12
Investeringar, avkastning på investeringar och kassaflöde
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Årliga investeringar (index) |
— |
100 |
133 |
57 |
Avkastning på investeringar (index) |
100 |
86 |
30 |
103 |
Kassaflöde (index) |
100 |
116 |
68 |
82 |
(109) |
Undersökningen visade att unionsindustrin inte kunde investera under 2010. Därefter minskade investeringarna för sulfanilsyrabranschen med 43 % från 2011 fram till slutet av översynsperioden och storleken på dem i absoluta tal kan anses vara liten och rör framför allt underhållsåtgärder. Dessa resultat stämmer överens med avkastningen på investeringar och den låga lönsamhet som uppnåddes under översynsperioden. |
(110) |
Avkastningen på investeringar låg i linje med lönsamhetsutvecklingen under 2011 och 2012. Under översynsperioden förbättrades avkastningen på investeringar och nådde samma nivå som 2010 på grund av den ökade lönsamheten mellan 2012 och översynsperioden (se tabell 11). |
(111) |
Kassaflödet uppvisade en varierande trend men förblev positivt under hela skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden minskade kassaflödet med 18 % jämfört med 2010 års nivå. Unionsindustrin rapporterade inte om några svårigheter att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden. |
5.8 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
(112) |
Såsom konstateras i skälen 41 och 57–60 påträffades ingen dumpning från de berörda länderna under översynsperioden. |
(113) |
Med tanke på avsaknaden av dumpad import från Kina och Indien samt ökningen av försäljningsvolymer, priser och kapacitetsutnyttjande för unionsindustrin, kan det konstateras att åtgärderna lyckades och att unionsindustrin har återhämtat sig från följderna av tidigare dumpning under skadeundersökningsperioden. En viss nedgång för skadeindikatorer, såsom lönsamhet och marknadsandel, konstaterades under översynsperioden, men detta kan inte tillskrivas importen från de berörda länderna eftersom den var mycket liten under denna period. De skadeindikatorer som utvecklades negativt uppvisar dock fortfarande en hållbar situation för unionsindustrin. |
5.9 Unionsindustrins exportverksamhet
(114) |
Unionsindustrin exporterade endast försumbara volymer under 2012 och översynsperioden, och därför dras slutsatsen att exporten inte hade någon inverkan på unionsindustrins situation. |
6. Slutsats om unionsindustrins situation
(115) |
Även om de genomsnittliga prisnivåerna som fastställts för den berörda produkten från Kina och Indien under översynsperioden och en jämförelse med tidigare år har begränsad tillförlitlighet på grund av den låga importvolymen, visade ändå översynen att den berörda produkten från Kina och Indien kommit in i unionen till icke-dumpade priser. |
(116) |
Unionsindustrins marknadsandel höll sig förhållandevis stabil och de volymer som de berörda länderna förlorade ersattes av import från Förenta staterna till ett pris som motsvarade unionsindustrins. Unionsindustrin lyckades öka försäljningsvolymen och det genomsnittliga försäljningspriset samt uppnå nästan optimalt kapacitetsutnyttjande. |
(117) |
Den måttliga minskningen i marknadsandel och lönsamhet för unionsindustrin kan inte tillskrivas importen från Kina och Indien, vilket framgår av skäl 113. |
(118) |
Slutsatsen är därför att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden. |
(119) |
Även om unionsindustrin gjort vissa iakttagelser om skadeanalysen, vilka har tagits upp ovan i skälen 89–90, 98–99 och 103–104, höll den med om den övergripande slutsatsen att det inte skett någon väsentlig skada, särskilt under översynsperioden. |
7. Sannolikhet för återkommande skada
(120) |
Vid bedömningen av sannolikheten att skadan ska återkomma är det viktigt att påpeka att under optimalt kapacitetsutnyttjande – som har uppnåtts under översynsperioden – kunde unionsindustrin inte tillgodose hela unionsförbrukningen och därmed måste en betydande del av den täckas med import. |
(121) |
Dessutom tillverkar unionsindustrin endast ren sulfanilsyra, vilket innebär att användare som föredrar teknisk sulfanilsyra för sin produktion måste importera. |
(122) |
Unionsindustrin hade vidare en tämligen stabil marknadsandel med försäljning till ett antal fasta kunder. Av översynen framkom att när det gäller vissa användare måste leverantörerna av sulfanilsyra genomgå stränga och kostsamma certifierings- och kontrollprocesser, vilket gör att det blir svårare att byta leverantör. |
(123) |
Det är i detta sammanhang som sannolikheten för återkommande skada, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla, analyseras i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
7.1 Kina
(124) |
Eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade i undersökningen, måste undersökningsresultaten rörande Kina grundas på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
(125) |
Som redan har konstaterats i skälen 63 och 75, har kinesiska tillverkare en betydande outnyttjad kapacitet när det gäller tillverkning av sulfanilsyra, och det är sannolikt att dumpningen återkommer. |
(126) |
Enligt skälen 64 och 87 tydde tillgängliga uppgifter dessutom på att Kina nyligen hade sålt större mängder än tidigare av sulfanilsyra i Indien till priser som underskred unionsindustrins priser. |
(127) |
Den statistik som bygger på kinesisk import in på den indiska marknaden, och förklaras i skäl 64, tyder på att Kina är intresserad av att sälja främst ren sulfanilsyra vilken, om den riktades in på unionsmarknaden, skulle konkurrera direkt med unionstillverkarens försäljning. |
(128) |
Alla dessa faktorer tillsammans pekar på att Kina snabbt skulle kunna exportera betydande mängder av sulfanilsyra till dumpade priser till unionsmarknaden utan att ens behöva dirigera om sin försäljning från andra marknader om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Unionsmarknaden är attraktiv när det gäller priser och skulle kunna göra det möjligt för de kinesiska exportörerna att få stordriftsfördelar genom att öka sin produktion. Om detta inträffade, skulle unionsindustrin ställas inför en omedelbar nedgång av sin försäljning och sina försäljningspriser, vilket i sin tur skulle påverka kapacitetsutnyttjande och lönsamhet. Om dessa skadeindikatorer försämrades, skulle unionsindustrins återhämtning vända snabbt, och väsentlig skada skulle uppkomma. |
7.2 Indien
(129) |
När det gäller Indien är det inte sannolikt att dumpning återkommer om åtgärden skulle tillåtas upphöra att gälla, vilket anges i skäl 76. Mot bakgrund av detta resultat är analysen av återkommande skada inte nödvändig. |
8. Slutsats om återkommande skada
(130) |
Mot bakgrund av resultaten av undersökningen och i enlighet med skälen ovan, skulle en brist på åtgärder med all sannolikhet resultera i en betydande ökning av exporten från Kina till låga priser, vilket skulle påverka det finansiella och ekonomiska resultatet negativt för unionsindustrin och leda till att väsentlig skada skulle återkomma. |
(131) |
Sannolikheten för återkommande skada när det gäller Indien analyserades inte, eftersom det konstaterades att dumpning från Indiens sida inte skulle återkomma. |
E. UNIONENS INTRESSE
1. Inledning
(132) |
När det gäller de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av sulfanilsyra från Indien drogs slutsatsen att det inte var sannolikt att dumpning skulle återkomma. Därför är det inte nödvändigt att göra något fastställande om unionens intresse. |
(133) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av åtgärderna i Kinas fall skulle strida mot unionens intresse som helhet betraktat. Unionens intresse fastställdes utifrån en bedömning av de olika parternas intressen, det vill säga unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. I enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen gavs de berörda parterna tillfälle att lämna synpunkter. |
2. Unionsindustrins intresse
(134) |
Enligt skäl 113 har åtgärderna varit framgångsrika och gjort det möjligt för unionsindustrin att befästa sin ställning. I skäl 130 drogs samtidigt också slutsatsen att unionsindustrins situation sannolikt skulle försämras allvarligt om antidumpningsåtgärderna mot Kina tilläts upphöra att gälla. Därför kan slutsatsen dras att en fortsättning av åtgärderna mot Kina skulle gynna unionsindustrin. |
3. Användarnas intresse
(135) |
Alla kända användare informerades om inledandet av översynen. Kommissionen mottog fyra fullständiga svar på frågeformuläret och tre ofullständiga svar och synpunkter från användarna av sulfanilsyra. Utifrån dessa uppgifter fastställdes det att inverkan av kostnaden för den berörda produkten på tillverkningskostnaden för produkter i senare led varierar kraftigt mellan användarna beroende på typ av produkt i senare led. |
(136) |
Ett antal användare (tillverkare av läkemedel och färgämnen för särskilda ändamål) medgav att sulfanilsyra endast har en marginell betydelse för tillverkningskostnaderna, och det anses därför att åtgärderna i princip inte påverkar deras tillverkningskostnader och tillverkningspriser. |
(137) |
För andra användare (tillverkare av tillsatsmedel för cement och optiska vitmedel) däremot stod sulfanilsyra för mellan 4 % och 12 % av kostnaderna för tillverkningen av deras produkter i ett senare led. Dessa användare rapporterade också om förluster under översynsperioden och hävdade att de nu gällande tullarna delvis är orsaken till deras svåra situation. |
(138) |
När det gäller detta påstående bör det noteras att importen från Kina nästan var obefintlig under översynsperioden, och därmed skulle tullar mot Kina, som skulle garantera en skälig prisnivå på unionsmarknaden, inte leda till extra kostnader för användarna under skadeundersökningsperioden och kunde därför inte vara en förklaring till de svårigheter som dessa användare stött på. Prisökningen för den likadana produkten under skadeundersökningsperioden berodde på ökade tillverkningskostnader till följd av prisökningen för den viktigaste råvaran, vilket anges i skälen 105 och 108. Om de nu gällande tullarna mot import av sulfanilsyra från Indien avskaffas, vilket föreslås genom denna förordning, bör detta omgående underlätta tillträdet för ytterligare en sulfanilsyraleverantör på unionsmarknaden till konkurrenskraftiga priser och detta borde därmed ligga i användarnas intresse. Följaktligen anses det att om man behåller åtgärderna rörande Kina kommer det inte att orsaka onödiga svårigheter för användare i framtiden. |
4. Importörernas intresse
(139) |
Alla kända importörer informerades om inledandet av översynen. En importör av den berörda produkten lämnade ett ofullständigt svar på frågeformuläret där denne påstod att sulfanilsyra inte har någon större betydelse för verksamheten. Ingen annan importör besvarade frågeformuläret eller lämnade några skriftliga inlagor eller synpunkter. Eftersom ytterligare samarbete från importörerna saknades, drogs slutsatsen att det inte skulle strida mot deras intresse att behålla de åtgärder som införts på import från Kina. |
5. Slutsats
(140) |
Mot bakgrund av ovanstående drogs slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att behålla antidumpningsåtgärderna mot Kina. |
F. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDERNA MOT KINA BEHÅLLS OCH ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDERNA MOT INDIEN AVSLUTAS
(141) |
Samtliga parter har underrättats om de viktigaste omständigheterna och övervägandena som ligger till grund för rekommendationen att behålla de nuvarande antidumpningstullarna på import av sulfanilsyra från Kina och upphäva dem på import från Indien. Berörda parter gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter det att dessa uppgifter meddelats. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat. |
(142) |
Det framgår av ovanstående att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bör de antidumpningsåtgärder som tillämpas på sulfanilsyra med ursprung i Kina behållas, och de antidumpningsåtgärder som tillämpas på sulfanilsyra med ursprung i Indien bör upphävas. Kommissionens beslut att godtaga det nu gällande åtagandet för import av sulfanilsyra från Kokan bör också upphävas. |
(143) |
Med tanke på att unionsindustrin börjat återhämta sig nyligen kommer kommissionen, om unionstillverkaren begär detta, att övervaka importen av den berörda produkten. Övervakningen kommer att begränsas till en period av två år efter det att denna förordning har offentliggjorts. |
(144) |
Det bibehållande av åtgärderna mot Kina och det upphävande av åtgärderna mot Indien som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, vilken för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taricnummer 2921420060).
2. Följande slutgiltiga antidumpningstull ska tillämpas på nettopriset fritt vid unionens gräns för den produkt som avses i punkt 1, före tull:
Land |
Slutgiltig tull (%) |
Folkrepubliken Kina |
33,7 |
3. Den slutgiltiga antidumpningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien, vilken för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taricnummer 2921420060), ska upphöra att gälla och förfarandet rörande denna import avslutas.
4. Kommissionens beslut 2006/37/EG om godtagande av det nu gällande åtagandet för import av sulfanilsyra från Kokan Synthetics & Chemicals Pvt. Ltd (Indien) ska upphöra att gälla.
5. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordföranden
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1339/2002 av den 22 juli 2002 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien (EGT L 196, 25.7.2002, s. 11).
(3) Rådets förordning (EG) nr 1338/2002 av den 22 juli 2002 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EGT L 196, 25.7.2002, s. 1).
(4) Kommissionens beslut 2002/611/EG av den 12 juli 2002 om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EGT L 196, 25.7.2002, s. 36).
(5) Rådets förordning (EG) nr 236/2004 av den 10 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1339/2002 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien (EUT L 40, 12.2.2004, s. 17).
(6) Kommissionens beslut 2004/255/EG av den 17 mars 2004 om upphävande av kommissionens beslut 2002/611/EG om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EUT L 80, 18.3.2004, s. 29).
(7) Kommissionens beslut 2006/37/EG av den 5 december 2005 om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EUT L 22, 26.1.2006, s. 52).
(8) Rådets förordning (EG) nr 123/2006 av den 23 januari 2006 om ändring av förordning (EG) nr 1338/2002 rörande införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och om ändring av förordning (EG) nr 1339/2002 rörande införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung bl.a. i Indien (EUT L 22, 26.1.2006, s. 5).
(9) Rådets förordning (EG) nr 1000/2008 av den 13 oktober 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 275, 16.10.2008, s. 1).
(10) Rådets förordning (EG) nr 1010/2008 av den 13 oktober 2008 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 2026/97 och en partiell interimsöversyn enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 2026/97 och om ändring av förordning (EG) nr 1000/2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 276, 17.10.2008, s. 3).
(11) EUT C 28, 30.1.2013, s. 12.
(12) EUT C 300, 16.10.2013, s. 14.
(13) EUT C 300, 16.10.2013, s. 5.
(14) Rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 188, 18.7.2009, s. 93).
(15) Efter meddelandet hävdade unionstillverkaren att det var svårt att i absoluta termer bedöma den egentliga utvecklingen av siffrorna och att förstå kommissionens slutsatser av den, eftersom tillgängliga uppgifter om importvolymen och importvärdet för sulfanilsyra från berörda länder låg inom intervall och grundades på indexerade siffror.
(16) Efter meddelandet hävdade unionstillverkaren att det var svårt att i absoluta termer bedöma den egentliga utvecklingen av siffrorna och att förstå kommissionens slutsatser av den, eftersom tillgängliga uppgifter om importvolymen och importvärdet för sulfanilsyra från berörda länder låg inom intervall och grundades på indexerade siffror.
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/101 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1347/2014
av den 17 december 2014
om upphävande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 597/2009
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artiklarna 14 och 18, och
av följande skäl:
A. FÖRFARANDE
1. Gällande åtgärder
(1) |
I juli 2002 införde rådet genom förordning (EG) nr 1338/2002 (2) en slutgiltig utjämningstull på 7,1 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien (nedan kallad den ursprungliga undersökningen). |
(2) |
Genom förordning (EG) nr 1339/2002 (3) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 21 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och en slutgiltig antidumpningstull på 18,3 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien. |
(3) |
Genom beslut 2002/611/EG (4) godtog kommissionen ett prisåtagande, som inkommit från den indiska exporterande tillverkaren Kokan Synthetics and Chemicals Pvt. Ltd (nedan kallad Kokan), beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärder på import från Indien. |
(4) |
Genom kommissionens beslut 2004/255/EG (5) upphävdes i mars 2004 beslut 2002/611/EG efter Kokans frivilliga tillbakadragande av åtagandet. |
(5) |
Genom beslut 2006/37/EG (6) godtog kommissionen ett nytt åtagande som inkommit från Kokan beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på import från Indien. Förordningar (EG) 1338/2002 och (EG) 1339/2002 ändrades genom rådets förordning (EG) nr 123/2006 (7) i enlighet med detta. |
(6) |
Efter en översyn av åtgärderna vid giltighetstidens utgång införde rådet antidumpningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina och Indien genom kommissionens förordning (EG) nr 1000/2008 (8). Efter en översyn vid giltighetstidens utgång och en interimsöversyn införde rådet genom rådets förordning (EG) nr 1010/2008 (9) slutgiltiga utjämningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och ändrade nivån på antidumpningstullarna på import från Indien av sulfanilsyra. |
2. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
(7) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de nu gällande slutgiltiga utjämningsåtgärderna snart kommer att upphöra att gälla (10), mottog kommissionen den 1 juli 2013 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 597/2009 (nedan kallad grundförordningen). Begäran ingavs av CUF – Quimicos Industriais (nedan kallad sökanden eller CUF) som är den enda tillverkaren av sulfanilsyra i unionen och som därmed svarar för 100 % av unionens produktion. |
(8) |
Begäran grundades på påståendet att det var sannolikt att subventioneringen skulle fortsätta och skadan för unionsindustrin skulle återkomma, om åtgärderna upphörde att gälla. |
3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
(9) |
Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 16 oktober 2013 i Europeiska unionens officiella tidning (11) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 18 i grundförordningen. |
4. Parallella undersökningar
(10) |
Genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (12) den 16 oktober 2013 meddelade kommissionen också att den, i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (13), inledde en översyn vid giltighetstidens utgång av import av sulfanilsyra med ursprung i bland annat Indien. |
5. Undersökning
5.1 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
(11) |
Undersökningen av fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden 1 oktober 2012–30 september 2013 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2010 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
5.2 Berörda parter
(12) |
Kommissionen underrättade officiellt sökanden, exporterande tillverkare i Indien, importörerna och de användare som den visste var berörda samt företrädarna för det exporterande landet om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
(13) |
Den enda unionstillverkaren, som också var den enda berörda parten, bad om en utfrågning och beviljades den. |
5.3 Stickprovsförfarande
(14) |
Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i Indien och icke-närstående importörer i unionen föreföll vara berörda, angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 27 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de berörda parterna att ge sig till känna till kommissionen inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. |
(15) |
Kommissionen mottog svar från två indiska exporterande tillverkare. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande. |
(16) |
En icke-närstående importör besvarade stickprovsformuläret men importerade inte den berörda produkten från det berörda landet och lämnade inte in något svar på frågeformuläret. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande. |
(17) |
Eftersom det endast finns en unionstillverkare, tillämpades inget stickprovsförfarande för unionstillverkarna. |
5.4 Undersökning
(18) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt subventionering och för fortsatt eller återkommande skada samt för att fastställa unionens intresse. Kommissionen sände frågeformulär till den enda tillverkaren i unionen, de två exporterande tillverkarna i Indien, indiska myndigheter, kända importörer och användare i unionen. |
(19) |
Endast den ena av de två indiska exporterande tillverkarna lämnade ett fullständigt svar. Denna tillverkare stod för huvuddelen av den totala indiska exporten till unionen under översynsperioden. |
(20) |
Kommissionen genomförde också samråd i Delhi med de indiska myndigheterna, delstatsregeringarna i Maharashtra och Gujarat samt Indiens centralbank. |
(21) |
Vidare gjordes kontrollbesök i följande företags lokaler:
|
B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
(22) |
Den produkt som berörs är sulfanilsyra som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taricnummer 2921420060). Det finns två grader av sulfanilsyra som bestäms efter respektive renhetsgrad, det vill säga en teknisk och en ren sulfanilsyra. Ren sulfanilsyra saluförs dessutom ibland i form av ett salt från sulfanilsyra. Sulfanilsyra används som råvara vid tillverkningen av optiska vitmedel, tillsatsmedel för betong, livsmedelsfärgämnen och färgämnen för särskilda ändamål. Begränsad användning inom läkemedelsindustrin noterades också. Även om det inte har bestridits att de båda kvalitetsklasserna har samma grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och därför betraktas som en enda produkt, är det viktigt att påpeka att det i samband med undersökningen visade sig att utbytbarheten i praktiken är begränsad. I synnerhet användare som förlitar sig på ren sulfanilsyra kunde använda teknisk sulfanilsyra bara om de själva renade den ytterligare. De användare som behöver eller föredrar teknisk sulfanilsyra skulle i teorin kunna använda ren sulfanilsyra, men på grund av prisskillnaden (20–25 %) är detta inte ekonomiskt hållbart. |
(23) |
Sulfanilsyra är en ren råvara och dess grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper är identiska oavsett ursprungsland. Den berörda produkten och de produkter som tillverkas och säljs av den exporterande tillverkaren i Indien på den inhemska marknaden och till tredjeländer samt de som tillverkas och säljs av unionstillverkaren på unionsmarknaden har således visat sig ha samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och huvudsakligen samma användningsområden, och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 i grundförordningen. |
C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SUBVENTIONERING
1. Inledning
(24) |
Samarbetet från de indiska exportörerna begränsades till en exporterande tillverkare. I brist på samarbete från andra tillverkare måste mängden av utjämningsbara subventioner fastställas utifrån tillgängliga fakta, såsom svaren från det samarbetande företaget, som stod för huvuddelen av exporten från Indien till unionen, och utifrån den information som tillhandahållits av indiska myndigheter. |
(25) |
På grundval av uppgifterna i begäran om översyn och svaren på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen följande system som påstods omfatta subventioner:
|
(26) |
Systemen i leden a, b, c, e, h, i, k och l som angivits ovan grundar sig på utrikeshandelslagen (Foreign Trade Development and Regulation Act 1992, nr 22/1992), som trädde i kraft den 7 augusti 1992. Enligt utrikeshandelslagen får indiska myndigheter göra tillkännagivanden om export- och importpolitiken. Dessa sammanfattas i dokument om utrikeshandelspolitiken som utfärdas av handelsministeriet vart femte år och regelbundet uppdateras. Det dokument om utrikeshandelspolitiken som är relevant för översynsperioden i denna undersökning är Foreign Trade Policy 2009–2014 (nedan kallat FTP 09-14). De förfaranden som de indiska myndigheterna tillämpar för FTP 09-14 beskrivs också närmare i deras handbok för förfaranden (Handbook of Procedures Volume I, nedan kallad HOP I 09-14). Denna handbok uppdateras regelbundet. |
(27) |
Det system med befrielse från inkomstskatt som anges ovan i led d grundar sig på lagen om inkomstskatt (Income Tax Act) från 1961, som varje år ändras genom skattelagen (Finance Act). |
(28) |
De regionala systemen som anges ovan i leden f och n förvaltas av delstaterna Maharashtra respektive Gujarat och grundar sig på resolutioner från delstaten Maharashtras ministerium för industri-, energi- och arbetskraftsfrågor och resolutioner från delstaten Gujarat ministerium för industri- och gruvindustrifrågor. |
(29) |
Det exportkreditsystem som anges ovan i led g grundar sig på paragraferna 21 och 35A i lagen om bankverksamhet (Banking Regulation Act) från 1949, enligt vilken Indiens centralbank får ge landets affärsbanker instruktioner i fråga om exportkrediter. |
(30) |
Det tullrestitutionssystem som anges ovan i led j grundar sig på paragraf 75 i tullagen (Customs Act) från 1962, paragraf 37 i lagen om centrala punktskatter (Central Excise Act) från 1944 och paragraferna 93A och 94 i budgetlagen (Financial Act) från 1994 samt på restitutionsreglerna för tull, centrala punktskatter och skatt på tjänster (Customs, Central Excise Duties and Service Tax Drawback Rules) från 1995. Restitutionssatserna offentliggörs regelbundet och tillämpliga satser under översynsperioden var satser för hela branschen (All Industry Rates, AIR) enligt tullrestitutionssatserna för 2012–2013, som offentliggjordes i meddelande nr 92/2012-Cus. (N.T). Tullrestitutionssystemet hänvisas även till som ett tullavskrivningssystem i kapitel 4 i FTP 09-14. |
2. Systemet med industriella frizoner för bearbetning på export/ systemet med särskilda ekonomiska zoner/ systemet med exportorienterade företag
(31) |
Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte befann sig varken i en särskild ekonomisk zon eller i en industriell frizon för bearbetning på export. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade dock status som ett exportorienterat företag och fick utjämningsbara subventioner under översynsperioden. Beskrivningen och utvärderingen nedan rör därför endast systemet med exportorienterade företag. |
a) Rättslig grund
(32) |
Systemet med exportorienterade företag beskrivs i kapitel 6 i FTP 09-14 och i kapitel 6 i HOP I 09-14. |
b) Stödberättigade företag och verksamheter
(33) |
Med undantag av rena handelsföretag kan alla företag som i princip åtar sig att exportera hela sin produktion av varor eller tjänster etableras inom ramen för systemet med exportorienterade företag. Industriföretag måste uppnå ett visst tröskelvärde i fråga om fasta tillgångar (10 miljoner indiska rupier) för att få status som ett exportorienterat företag. |
c) Praktiskt genomförande
(34) |
Exportorienterade företag kan vara belägna och etablerade var som helst i Indien. |
(35) |
En ansökan om status som ett exportorienterat företag måste innehålla uppgifter för de kommande fem åren om bland annat planerade produktionsvolymer, prognostiserat exportvärde, importbehov och behov på den inhemska marknaden. Om myndigheterna godkänner företagets ansökan, kommer företaget att underrättas om villkoren för detta. Godkännandet som företag enligt systemet med exportorienterade företag gäller i fem år. Det kan därefter förlängas för ytterligare perioder. |
(36) |
En mycket viktig skyldighet för exportorienterade företag är enligt FTP 09-14 att uppnå nettoinkomster av utländsk valuta, det vill säga att företaget under en referensperiod (fem år) uppnår ett totalt exportvärde som är högre än det totala värdet av importerade varor. |
(37) |
Exportorienterade företag är berättigade till följande förmåner:
|
(38) |
Företag som omfattas av dessa system bedriver verksamhet under övervakning av tulltjänstemän i enlighet med kapitel 65 i tullagen. |
(39) |
Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren verkade enligt systemet med exportorienterade företag under de första fyra månaderna av översynsperioden. Den formella skrivelsen om att man lämnade systemet och att den tull som var en del av systemet därmed upphörde att gälla utfärdades den 6 februari 2013. Under översynsperioden utnyttjade således företaget systemet enbart för att få omsättningsskatten återbetald. Översynen visade att den berörda exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner som rörde befrielse från importtullar och punktskatter på inhemska inköp och inte heller någon delvis återbetalning av tull som erlagts för bränsle från inhemska oljebolag. |
d) Slutsatser rörande systemet för exportorienterade företag
(40) |
Återbetalning av statlig omsättningsskatt utgör subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen. Statliga intäkter som skulle ha uppstått i avsaknad av detta system uteblir, vilket vidare innebär att det exportorienterade företaget får en förmån i den mening som avses i artikel 3.2 i grundförordningen, eftersom företaget förbättrar sin likviditet genom att det får omsättningsskatten återbetald. Subventionen är rättsligt knuten till exportresultat och betraktas därför som selektiv och utjämningsbar enligt artikel 4.4 a i grundförordningen. I enlighet med punkt 6.1 i FTP 09-14 är det exportorienterade företagets exportmål en nödvändig förutsättning för att erhålla dessa förmåner. |
e) Beräkning av subventionens storlek
(41) |
Subventionsbeloppet beräknades på grundval av den statliga omsättningsskatt som återbetalades för lokalt förvärvade varor under översynsperioden. I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp på den totala exportomsättning som genererats under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen var knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av framställda, producerade, exporterade eller transporterade kvantiteter. Den på detta sätt beräknade subventionsmarginalen uppgick till 1,4 %. |
3. Tullkreditsystemet
(42) |
Det bekräftades att tullkreditsystemet i praktiken avskaffades från och med den 30 september 2011, det vill säga före översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
4. Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror
a) Rättslig grund
(43) |
Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror beskrivs närmare i kapitel 5 i FTP 09-14 och i kapitel 5 i HOP I 09-14. |
b) Resultat
(44) |
Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt systemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
5. Systemet med befrielse från inkomstskatt
(45) |
Det bekräftades att systemet med befrielse från inkomstskatt avskaffades i april 2011, det vill säga före översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
6. Systemet med förhandstillstånd
a) Rättslig grund
(46) |
Systemet med förhandstillstånd beskrivs närmare i avsnitten 4.1.3.1–4.1.14 i FTP 09-14 och avsnitten 4.1–4.30 i HOP I 09-14. |
b) Resultat
(47) |
Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt systemet med förhandstillstånd under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
7. Maharashtras delstatsregerings stimulanssystem
a) Rättslig grund
(48) |
I syfte att uppmuntra etableringen av industrier i mindre utvecklade områden i delstaten har delstatsregeringen i Maharashtra sedan 1964 beviljat nya eller expanderande anläggningar som inrättats i delstatens utvecklingsregioner stimulansåtgärder enligt ett system som är allmänt känt som stimulanssystemet eller PSI (Package Scheme of Incentives). Systemet har ändrats flera gånger sedan det infördes, och under översynsperioden fanns det två giltiga PSI-system: PSI 2007 (som var giltigt fram till april 2013) och PSI 2013. Det stimulanssystem som tillämpas av delstatsregeringen i Maharashtra består av flera delsystem, varav de viktigaste är i) återbetalning av lokal skatt eller ingångsskatt, ii) befrielse från skatt på elektricitet, iii) befrielse från lokal omsättningsskatt eller uppskjutande av denna, iv) räntesubventioner för nya verksamheter och v) vissa bidrag till små och medelstora företag för att de ska kunna uppdatera sin teknik. Översynen visade att det enda delsystem som användes av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren under översynsperioden var uppskjutande av omsättningsskatt (se led iii) som i själva verket hade sitt ursprung i PSI 2001, men den utestående omsättningsskatten skulle fortfarande delvis betalas ut under översynsperioden. |
b) Stödberättigade företag och verksamheter
(49) |
För att kunna komma i fråga för stöd måste företagen i allmänhet investera i delstatens mindre utvecklade områden (vilka delas in i olika kategorier beroende på deras ekonomiska utveckling, till exempel föga utvecklade områden, mindre utvecklade områden och minst utvecklade områden), antingen genom att inrätta nya industrianläggningar eller genom att göra storskaliga kapitalinvesteringar för att expandera eller diversifiera en befintlig industrianläggning. Huvudkriteriet för att fastställa stimulansens storlek utgörs av klassificeringen av det område inom vilket företaget är etablerat eller kommer att etableras samt investeringens storlek. |
c) Praktiskt genomförande
(50) |
Certifikatet för stödberättigande som delstatsregeringen i Maharashtra hade utfärdat till den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren gjorde att företaget enligt delsystemet för uppskjutande av omsättningsskatt kunde skjuta upp betalningen av den delstatliga omsättningsskatt som togs ut på dess inhemska försäljning. |
d) Slutsatser
(51) |
Delsystemet för uppskjutande av omsättningsskatt enligt det stimulanssystem som tillämpas av delstatsregeringen i Maharashtra innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen. Det undersökta delsystemet utgör ett finansiellt bidrag från delstatsregeringen i Maharashtra, eftersom detta fördröjer inkasseringen av delstatsregeringens inkomster som den annars skulle ha haft. Uppskjutandet av omsättningsskatten innebär att företaget beviljas en förmån, eftersom dess likviditet förbättras. |
(52) |
Delsystemet är endast öppet för företag som har investerat inom vissa avgränsade geografiska områden inom delstaten Maharashtras jurisdiktion. Det är inte öppet för företag som är belägna utanför dessa områden. Förmånens storlek varierar beroende på vilket område det gäller. Systemet är selektivt i enlighet med artikel 4.2 a och 4.3 i grundförordningen och därför utjämningsbart. |
e) Beräkning av subventionens storlek
(53) |
Den uppskjutna statliga omsättningsskatten enligt systemet för uppskjutande, som fortfarande skulle betalas i slutet av översynsperioden, betraktades som likvärdig med ett räntefritt lån på samma belopp från delstatsregeringen i Maharashtra. Förmånen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren har således beräknats på grundval av den ränta som företaget betalade för ett jämförbart affärslån under översynsperioden. |
(54) |
I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp (täljare) över företagets totala omsättning under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen inte var knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter. |
(55) |
På grundval av ovanstående är storleken på den subvention som företaget fått enligt detta system 1,1 %. |
8. Exportkreditsystemet
(56) |
Det bekräftades att efter ändringar i exportkreditsystemet (juli 2010 för exportkrediter i rupier och maj 2012 för exportkrediter i utländsk valuta) upphörde i princip de förmånliga räntesatserna av exportkrediter inom ramen för detta system att existera med undantag av ett begränsat antal särskilda industrisektorer. Eftersom den aktuella kemiska sektorn inte fanns i förteckningen över sektorer som omfattas av räntesubventionerna under översynsperioden, var det inte nödvändigt att ytterligare analysera detta system i översynen. |
9. Fokusproduktsystemet
a) Rättslig grund
(57) |
Systemet beskrivs närmare i avsnitt 3.15 i FTP 09-14 och i avsnitt 3.9 i HOP I 09-14. |
b) Resultat
(58) |
Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt fokusproduktsystemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
10. Systemet med tillstånd för tullfri import
a) Rättslig grund
(59) |
Systemet beskrivs närmare i avsnitten 4.2.1–4.2.7 i FTP 09-14 och avsnitten 4.31–4.36 i HOP I 09-14. |
b) Resultat
(60) |
Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt systemet med tillstånd för tullfri import under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
11. Tullrestitutionssystemet
a) Rättslig grund
(61) |
Tullrestitutionssystemet beskrivs närmare i restitutionsreglerna för tull och centrala punktskatter (Customs & Central Excise Duties Drawback Rules) från 1995, ändrade genom efterföljande meddelanden. |
b) Stödberättigade företag och verksamheter
(62) |
Alla exporterande tillverkare och exporterande handlare kan komma i fråga för detta system. |
c) Praktiskt genomförande
(63) |
Exportörer som omfattas av detta system kan ansöka om ett tullrestitutionsbelopp som beräknas som en procentsats av det s.k. fob-värdet av de produkter som exporteras enligt detta system. Tullrestitutionssatserna har fastställts av de indiska myndigheterna för ett antal produkter, inklusive den berörda produkten. Tullrestitutionssatserna fastställs på grundval av den genomsnittliga mängden eller det genomsnittliga värdet av insatsvaror vid tillverkning av en produkt och de genomsnittliga tullbelopp som betalats på insatsvaror. De är tillämpliga oberoende av om importtullar faktiskt har betalats eller inte. Tullrestitutionsprocentsatsen för den berörda produkten under översynsperioden var 4 % av fob-värdet. |
(64) |
För att kunna beviljas förmåner inom ramen för detta system måste ett företag exportera. Vid den tidpunkt då uppgifter om transporten matas in i tullservern ICEGATE anges det att exporten äger rum inom ramen för tullrestitutionssystemet och tullrestitutionsbeloppet fastställs oåterkalleligen. Efter det att fraktföretaget har lämnat in sitt exportintyg, och tullkontoret med tillfredsställande resultat har jämfört dokumentet med uppgifterna på fraktsedeln, är alla villkor uppfyllda för utbetalning av restitutionsbeloppet, antingen genom direkt utbetalning till exportörens bankkonto eller i form av en växel. |
(65) |
Exportören måste också lämna bevis för exportinkomsten i form av ett bankintyg om att exporten skett. Detta dokument kan tillhandahållas sedan restitutionsbeloppet har betalats ut, men de indiska myndigheterna kommer att återkräva det utbetalda beloppet om exportören inte lämnar ett bankintyg inom en viss tidsfrist. |
(66) |
Restitutionsbeloppet kan användas för valfritt ändamål. |
(67) |
Det konstaterades att det enligt indiska redovisningsprinciper är möjligt att periodisera tullrestitutionsbelopp och bokföra dem som inkomster i affärsredovisningen när exportåtagandet uppfylls. |
(68) |
Den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren konstaterades använda tullrestitutionssystemet under översynsperioden efter det att man lämnat systemet med exportorienterade företag och den tull som var en del av detta system därmed upphört att gälla. |
d) Slutsatser rörande tullrestitutionssystemet
(69) |
Tullrestitutionssystemet innebär att subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen beviljas. Ett tullrestitutionsbelopp är ett ekonomiskt bidrag från de indiska myndigheterna, eftersom de tillhandahåller det som en direkt överföring. Tullrestitutionsbeloppet innebär också att exportörer får en förmån genom att deras likviditet förbättras. |
(70) |
Tullrestitutionssystemet är vidare rättsligt knutet till exportresultat och betraktas därför som selektivt och utjämningsbart enligt artikel 4.4 första stycket led a i grundförordningen. |
(71) |
Detta system kan inte betraktas som ett godkänt tullrestitutionssystem eller ett godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen. Det uppfyller inte de strikta reglerna i led i i bilaga I, bilaga II (definition av och regler rörande restitutionssystem) och bilaga III (definition av och regler rörande restitutionssystem som tillåter substitution) till grundförordningen. |
(72) |
Det finns inte heller något system eller förfarande för att kontrollera vilka insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av den exporterade produkten eller om det skett en alltför stor återbetalning av importtull i den mening som avses i led i i bilaga I samt bilagorna II och III till grundförordningen. Slutligen är exportörer berättigade till förmåner enligt tullrestitutionssystemet oavsett om de importerar några insatsvaror. En exportör beviljas förmånen genom att helt enkelt exportera varor, utan att behöva visa att insatsvaror har importerats. Exportörer som köper alla sina insatsvaror på hemmamarknaden och inte importerar några varor som kan användas som insatsvaror är således ändå berättigade till förmåner enligt tullrestitutionssystemet. |
(73) |
Detta bekräftas genom de indiska myndigheternas cirkulärskrivelse nr 24/2001, där det tydligt anges att procentsatserna för tullrestitutionen inte är relaterade till det faktiska konsumtionsmönstret av insatsvaror och det faktiska tullbeloppet för insatsvaror för en särskild exportör eller särskilda sändningar, och där de regionala myndigheterna informeras om att inga bevis för faktiska tullar för importerade eller inhemska insatsvaror bör krävas av de lokala enheterna tillsammans med ansökningar om justering av tullrestitution från exportörer. |
(74) |
Mot bakgrund av ovanstående konstaterades det att tullrestitutionssystemet är utjämningsbart. |
e) Beräkning av subventionens storlek
(75) |
I enlighet med artiklarna 3.2 och 5 i grundförordningen beräknades storleken på de utjämningsbara subventionerna som den förmån som konstaterats för mottagaren under översynsperioden. I detta avseende ansågs det att mottagaren erhåller förmånen vid den tidpunkt då exporttransaktionen sker enligt detta system. Vid denna tidpunkt blir de indiska myndigheterna förpliktade att erlägga restitutionsbeloppet, vilket utgör ett finansiellt bidrag i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen. De indiska myndigheterna kan inte längre påverka beviljandet av subventionen när tullmyndigheterna väl utfärdat en exporthandling som innehåller uppgift om bland annat storleken på tullrestitutionen för exporttransaktionen i fråga. Mot bakgrund av ovanstående bör förmånerna inom ramen för tullrestitutionssystemet beräknas som summan av de restitutionsbelopp som förvärvats i samband med exporttransaktioner inom ramen för systemet under översynsperioden. |
(76) |
I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades dessa subventionsbelopp över den totala exportomsättningen för den berörda produkten under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen är knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter. |
(77) |
Mot bakgrund av ovanstående fastställdes subventionsprocentsatsen genom detta system för den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren till 0,6 %. |
12. Fokusmarknadssystemet
a) Rättslig grund
(78) |
Systemet beskrivs närmare i avsnitt 3.14 i FTP 09-14 och i avsnitt 3.8 i HOP I 09-14. |
b) Resultat
(79) |
Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt fokusmarknadssystemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
13. Incitamentsystemet
a) Rättslig grund
(80) |
Systemet beskrivs närmare i avsnitt 3.16 i FTP 09-14 och i avsnitt 3.10 i HOP I 09-14. |
b) Resultat
(81) |
Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt incitamentsystemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
14. Systemet med kapitaltillskott
(82) |
Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt systemet med kapitaltillskott från de indiska myndigheterna eller delstatsregeringarna. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn. |
15. Gujarats delstatsregerings regionala system
(83) |
Det fastställdes att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte har närstående företag eller produktionsanläggningar i delstaten Gujarat. Någon ytterligare analys av Gujarats delstatsregerings regionala system behövde därför inte göras. |
16. De utjämningsbara subventionernas storlek
(84) |
Storleken på de utjämningsbara subventionerna under översynsperioden enligt bestämmelserna i grundförordningen, uttryckt i procent av värdet, var för den undersökta exporterande tillverkaren 3,1 %. Kokan Synthetics & Chemicals Pvt. Ltd
|
(85) |
Enligt tillgängliga uppgifter stod den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren för större delen av exporten av sulfanilsyra från Indien till unionen under översynsperioden. Inga uppgifter fanns som visade att subventionsnivån för andra eventuella exporterande tillverkare skulle vara lägre. |
17. Sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering
(86) |
I enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av gällande åtgärder sannolikt skulle leda till fortsatt subventionering. |
(87) |
Även om den subventionsmarginal som konstaterades under översynen vid giltighetstidens utgång är lägre än den som konstaterades under den ursprungliga undersökningen och tidigare översyn vid giltighetstidens utgång, fann man att den samarbetsvilliga indiska exportören av den berörda produkten fortsatte att få utjämningsbara subventioner från de indiska myndigheterna. Det finns inget som tyder på att tullrestitutionssystemet – det huvudsakliga program som för närvarande används av företaget efter det att man lämnat systemet med exportorienterade företag och den tull som varit en del av detta system därmed upphört att gälla – kommer att fasas ut inom överskådlig framtid. Under dessa förhållanden står det därför klart att exportören av den berörda produkten kommer att fortsätta att få utjämningsbara subventioner. |
D. SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SKADA
1. Unionstillverkningen och definitionen av unionsindustrin
(88) |
Under översynsperioden tillverkades en likadan produkt i unionen av en enda unionstillverkare som därmed står för 100 % av unionsproduktionen och utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen. |
2. Unionsförbrukningen
(89) |
Unionsförbrukningen fastställdes på grundval av följande:
|
(90) |
Eftersom unionsindustrin består av endast en tillverkare, och det endast finns en amerikansk exporterande tillverkare, är det nödvändigt att presentera uppgifterna i tabellerna nedan i indexerad form för att skydda affärshemligheter. Tabell 1 Förbrukning på unionsmarknaden
|
(91) |
Det framgick av översynen att marknaden för sulfanilsyra gradvis ökade under den berörda perioden och hade ökat med 14 % i slutet av översynsperioden. |
3. Import från det berörda landet
a) Importvolym och marknadsandel
Tabell 2
Import från det berörda landet
Importvolym (index) |
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Indien |
100 |
422 |
187 |
52 |
Källa: Eurostat. |
Tabell 2a
Import från det berörda landet
Importvolym (intervall) (15) |
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Indien |
50–200 |
250–550 |
100–250 |
10–80 |
Källa: Eurostat. |
Tabell 3
Det berörda landets marknadsandel
Marknadsandel (index) |
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Marknadsandel för importen från Indien |
100 |
397 |
177 |
46 |
(92) |
Importvolymen från Indien minskade med 48 % under skadeundersökningsperioden, och marknadsandelen minskade med 54 % under samma period. |
b) Importpriser
Tabell 4
Genomsnittspriserna på importen av sulfanilsyra från det berörda landet
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Priser på importen från Indien (index) (2010 = 100) |
100 |
79 |
84 |
92 |
Källa: Eurostat. |
Tabell 4 a
Genomsnittspriserna på importen av sulfanilsyra från det berörda landet
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Priser på importen från Indien (intervall) |
1 200–1 800 |
1 000–1 400 |
1 100–1 500 |
1 300–1 700 |
Källa: Eurostat. |
(93) |
Det genomsnittliga priset för den berörda produkten från Indien minskade under 2011 med 21 % och ökade därefter gradvis men låg fortfarande under 2010 års nivå med 8 %. |
c) Nivån för prisunderskridande
(94) |
Undersökningen visade att de priser som togs ut av den enda samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren inte underskred unionstillverkarens priser. Eftersom affärshemligheter måste skyddas, kan det exakta resultatet inte lämnas ut men prisunderskridandet visade sig ligga mellan -20 % och -40 %. |
(95) |
Efter meddelandet och unionstillverkarens inlägg ombads kommissionen att beräkna ett eventuellt prisunderskridande för den återstående delen av den indiska importen enligt uppgifter från Eurostat. Enligt dessa uppgifter kunde inte något prisunderskridande konstateras när det gäller denna import och därmed kan de slutsatser som anges i skäl 94 bekräftas. |
4. Import från övriga tredjeländer
(96) |
Med undantag av tre försumbara transaktioner (2010 och 2011 från Schweiz samt en 2012 från Malaysia), kom all sulfanilsyraimport från övriga tredjeländer från Kina och Förenta staterna under skadeundersökningsperioden. Tabell 5 Import av sulfanilsyra från övriga tredjeländer
|
(97) |
Importvolymen av sulfanilsyra från Kina minskade med 99 % mellan 2010 och översynsperioden och marknadsandelen minskade också med 99 % under samma period. |
(98) |
Det genomsnittliga priset på importen av sulfanilsyra från Kina minskade med 8 % under 2011 och steg därefter kraftigt med 64 % under översynsperioden. |
(99) |
Både volymen och marknadsandelen för den amerikanska importen av sulfanilsyra ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, med 199 % respektive 88 %. Medan unionsindustrins marknadsandel förblev relativt stabil under samma period, tog importen från Förenta staterna över marknadsandelarna från de kinesiska och indiska exportörerna. |
(100) |
Prisnivåerna för den amerikanska importen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden och låg på samma nivåer som för unionstillverkarna. Under översynsperioden konstaterades inget prisunderskridande för importen från Förenta staterna. |
5. Unionsindustrins situation
(101) |
I enlighet med artikel 8.4 i grundförordningen omfattade granskningen av sannolikheten att skadan skulle fortsätta eller återkomma en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
(102) |
För att skydda affärshemligheter har det varit nödvändigt att presentera uppgifterna om den enda unionstillverkaren i indexerad form. |
5.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
Tabell 6
Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Produktion (ton) (index) |
100 |
87 |
99 |
107 |
Kapacitet (ton) (index) |
100 |
100 |
100 |
100 |
Kapacitetsutnyttjande (index) |
100 |
87 |
99 |
107 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(103) |
Unionsindustrins tillverkning var 7 % högre under översynsperioden än i början av skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins kapacitet förblev oförändrad under skadeundersökningsperioden och därmed förändrades kapacitetsutnyttjandet på samma sätt som produktionen, det vill säga ökade med 7 % under översynsperioden. |
(104) |
Det bör noteras att unionsindustrin behöll en tillfredsställande grad av kapacitetsutnyttjande under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2011, och lyckades uppnå en optimal nivå under översynsperioden. |
(105) |
Efter meddelandet hävdade unionsindustrin att den under skadeundersökningsperioden uppnådde optimalt kapacitetsutnyttjande endast under översynsperioden, vilket visar att återhämtningen fortfarande är mycket ny och bräcklig. |
(106) |
Denna kommentar i kommissionens bedömning ändrar inte slutsatserna i skäl 104, vilka inte på något sätt motsäger unionsindustrins synpunkter. |
5.2 Utgående lager
Tabell 7
Utgående lagervolym
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Utgående lager (ton) (index) |
100 |
576 |
328 |
171 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(107) |
Unionsindustrins lagernivåer vid årsslutet uppvisade en kraftig ökning under 2011 följt av en nedåtgående trend men fortfarande låg nivån 71 % över 2010 års nivå under översynsperioden. På grundval av produktionsvolymen under översynsperioden utgör under alla omständigheter den utgående lagernivån mindre än en månads produktion. |
5.3 Försäljningsvolymer och marknadsandel
Tabell 8
Försäljningsvolym och marknadsandel
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Försäljningsvolym (ton) (index) |
100 |
70 |
97 |
104 |
Marknadsandel (%) (index) |
100 |
66 |
92 |
92 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(108) |
Unionsindustrins försäljningsvolymer ökade med 4 % i förhållande till de nivåer som noterades i början av skadeundersökningsperioden. Det var en mycket kraftig nedgång under 2011, men därefter har försäljningsvolymerna stadigt ökat. |
(109) |
När det gäller marknadsandel kan unionsindustrins resultat betraktas som stabilt under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2011 då unionsindustrins marknadsandel minskade i likhet med försäljningsvolymen. Under de följande åren ökade både försäljningen och marknadsandelen. Även om unionstillverkarens marknadsandel låg kvar på en nivå något under 2010 års nivå under översynsperioden, bör det noteras att unionsindustrin fortfarande lyckades ta del av ökningen i unionsförbrukningen och hade en dominerande ställning på unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden. |
(110) |
I sina kommentarer efter meddelandet uppgav unionsindustrin att dess marknadsandel är mycket instabil, eftersom sulfanilsyra är en prisstyrd råvara, och angav som exempel 2011 när unionsindustrins marknadsandel sjönk kraftigt. |
(111) |
I detta avseende måste det understrykas att den förlorade marknadsandelen under 2011 sammanföll med en prisökning från unionstillverkarens sida, vilket gick emot marknadstrenden vid den tidpunkten. Undersökningen visade att priserna på importen från alla länder minskade med 5–20 % under 2011. Det är också värt att notera att tillgängliga statistiska uppgifter visar att det framför allt var den amerikanska importören som tog över den marknadsandel som unionsindustrin hade förlorat. |
5.4 Priser och faktorer som påverkar priserna
Tabell 9
Försäljningspriser
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Genomsnittliga försäljningspriser (euro/ton) (index) |
100 |
109 |
108 |
112 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(112) |
Unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden, vilket berodde på de fortsatt ökade kostnaderna för den viktigaste råvaran (anilin). |
5.5 Sysselsättning och produktivitet
Tabell 10
Sysselsättning och produktivitet
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Sysselsättning (index) |
100 |
100 |
117 |
117 |
Arbetskraftens produktivitet (index) |
100 |
88 |
85 |
91 |
Genomsnittlig arbetskostnad (index) |
100 |
105 |
102 |
116 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(113) |
Sysselsättningen i heltidsekvivalenter ökade med 17 % under översynsperioden. De genomsnittliga arbetskostnaderna visade en ökande trend under skadeundersökningsperioden och nådde en ökning med 16 % under översynsperioden i förhållande till 2010. Eftersom tillverkningen ökade med endast 7 %, vilket framgår av skäl 103, minskade arbetskraftens produktivitet med 9 % under skadeundersökningsperioden. |
5.6 Lönsamhet
Tabell 11
Lönsamhet
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Lönsamhet (index) |
100 |
96 |
20 |
65 |
Källa: Svar på frågeformulär. |
(114) |
Unionsindustrins lönsamhet för den likadana produkten minskade under skadeundersökningsperioden och var något lägre än den nivå som unionsindustrin hävdade var optimal, men det är viktigt att notera att den fortfarande förblev positiv under hela skadeundersökningsperioden. |
(115) |
Minskningen i lönsamhet beror huvudsakligen på att den genomsnittliga produktionskostnaden ökade med 20 % mellan 2010 och översynsperioden, vilket inte helt kunde uppvägas av ökningen på 12 % av försäljningspriserna som anges i skäl 112. |
5.7 Investeringar, avkastning på investeringar och kassaflöde
Tabell 12
Investeringar, avkastning på investeringar och kassaflöde
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Investeringar (index) |
— |
100 |
133 |
57 |
Avkastning på investeringar (index) |
100 |
86 |
30 |
103 |
Kassaflöde (index) |
100 |
116 |
68 |
82 |
(116) |
Undersökningen visade att unionsindustrin inte kunde investera under 2010. Därefter minskade investeringarna för sulfanilsyraföretag med 43 % från 2011 fram till slutet av översynsperioden och storleken på dem i absoluta tal kan anses vara liten och rör framför allt underhållsåtgärder. Dessa resultat stämmer överens med avkastningen på investeringar och den låga lönsamhet som uppnåddes under översynsperioden. |
(117) |
Avkastningen på investeringar låg i linje med lönsamhetsutvecklingen under 2011 och 2012. Under översynsperioden förbättrades avkastningen på investeringar och nådde samma nivå som 2010 på grund av den ökade lönsamheten mellan 2012 och översynsperioden. |
(118) |
Kassaflödet uppvisade en varierande trend men förblev positivt under hela skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden minskade kassaflödet med 18 % jämfört med 2010 års nivå. Unionsindustrin rapporterade inte om några svårigheter att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden. |
5.8 Storleken på den faktiska subventionsmarginalen och återhämtning från tidigare subventioner
(119) |
Som framgår av skäl 84, var den subventionsmarginal som konstaterades under översynsperioden inte stor, även om den fortfarande låg över miniminivån. |
(120) |
Med tanke på ökningen av försäljningsvolymer, priser och kapacitetsutnyttjande för unionsindustrin, kan det konstateras att åtgärderna lyckades och att unionsindustrin har återhämtat sig från följderna av tidigare subventionering under skadeundersökningsperioden. En viss nedgång för skadeindikatorer, såsom lönsamhet och marknadsandel, konstaterades under översynsperioden, men detta kan inte tillskrivas importen från det berörda landet på grund av dess mycket låga nivå under översynsperioden. De skadeindikatorer som utvecklades negativt uppvisar dock fortfarande en hållbar situation för unionsindustrin. |
6. Slutsatser om unionsindustrins situation
(121) |
Undersökningen visade att importen av den berörda produkten från Indien har sjunkit till en mycket låg nivå. Unionsindustrins marknadsandel höll sig förhållandevis stabil och de volymer som det berörda landet förlorade ersattes av import från Förenta staterna till ett pris som motsvarade unionsindustrins. Unionsindustrin lyckades öka försäljningsvolymen och det genomsnittliga försäljningspriset samt uppnå nästan optimalt kapacitetsutnyttjande. |
(122) |
Den måttliga minskningen i marknadsandel och lönsamhet för unionsindustrin kan inte tillskrivas importen från Indien, vilket framgår av skäl 120. |
(123) |
Slutsatsen är därför att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden. |
(124) |
Även om unionsindustrin gjorde vissa iakttagelser rörande skadeanalysen, vilka behandlades i skälen 95, 105–106 och 110–111, höll den med om den övergripande slutsatsen att det inte skett någon väsentlig skada, särskilt inte under översynsperioden. |
7. Sannolikhet för återkommande skada
(125) |
Vid bedömningen av sannolikheten för att skadan ska återkomma är det viktigt att påpeka att under optimalt kapacitetsutnyttjande – som har uppnåtts under översynsperioden – kan unionsindustrin inte tillgodose hela unionsförbrukningen och därmed måste en betydande del av den täckas med import. |
(126) |
Dessutom tillverkar unionsindustrin endast ren sulfanilsyra, vilket innebär att användare som föredrar teknisk sulfanilsyra för sin produktion måste importera. |
(127) |
Unionsindustrin hade vidare en stabil marknadsandel med försäljning till ett antal fasta kunder. Av översynen framkom att när det gäller vissa användare måste leverantörerna av sulfanilsyra genomgå stränga och kostsamma certifierings- och kontrollprocesser, vilket gör att det blir svårare att byta leverantör. |
(128) |
Mot denna bakgrund undersöktes den eventuella inverkan av den indiska importen på unionsmarknaden och unionsindustrin i enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen för att bedöma sannolikheten för att skadan skulle återkomma om åtgärderna får upphöra att gälla. |
(129) |
I skälen 84–85 och 87 fastställdes att sulfanilsyra som importeras från Indien fortfarande subventioneras och sannolikt kommer att subventioneras i framtiden. |
(130) |
Samtidigt tyder inte undersökningsresultaten på att förekomsten av subventionerad import från Indien skulle leda till återkommande skada för unionsindustrin. Detta resonemang grundar sig på en analys av följande faktorer:
|
a) Outnyttjad kapacitet i Indien
(131) |
Undersökningen visade inte att det fanns någon större outnyttjad kapacitet i Indien. |
(132) |
Unionsindustrin ifrågasatte denna slutsats och hävdade framför allt att den indiska outnyttjade kapaciteten sannolikt kommer att öka till följd av den ökande förekomsten av kinesiska produkter på den indiska marknaden och att incitamentet att exportera därför kommer att bli ännu starkare. |
(133) |
I detta avseende noterar kommissionen att den största kända indiska tillverkaren och exportören av sulfanilsyra övergav sin status som exportorienterat företag under 2013, vilket beskrivs i skäl 39, eftersom företaget planerade att öka sin försäljning på hemmamarknaden. Denna försäljning skulle ha begränsats avsevärt av de villkor som gäller för exportorienterade företag. Företaget bekräftade att det inte upplevde någon press från kinesiska konkurrenter och att den indiska marknaden enligt dess bedömning hade goda utvecklingsmöjligheter. Därmed finns det ingen anledning att förutsätta att indiska tillverkares nuvarande eller eventuella framtida outnyttjade kapacitet kommer att flytta till unionen på grund av påstått kinesiskt tryck på den indiska marknaden. |
b) Indiska exportörernas prissättning
(134) |
När det gäller de indiska exportörernas prissättning konstaterades det i skälen 94 och 95 att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren och även andra indiska exportörer sålde till priser som inte underskred unionens priser under översynsperioden. |
(135) |
Unionsindustrin hävdade att Kokans exportpriser grundades på ett prisåtagande och därför inte var representativa för de andra indiska exporterande tillverkarna. Kommissionen noterar att Kokans priser under skadeundersökningsperioden var betydligt högre än det lägsta importpris som fastställs i åtagandet. När det gäller de andra indiska exportörerna var de genomsnittliga exportpriserna enligt Eurostat ännu högre under översynsperioden. Detta innebär att de indiska exportörernas priser, inklusive Kokans, snarare grundades på marknadssituationen än på prisåtagandet. |
(136) |
Unionsindustrin påpekade också att priserna på importen från Indien minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden, trots en ökning med över 40 % av priset på den viktigaste råvaran (bensen) under samma period. Undersökningen visade att den förhållandevis höga prisnivån på sulfanilsyra på unionsmarknaden skapat utrymme för en prissänkning trots att den viktigaste råvaran blivit dyrare. Trots att bensen är en viktig del av kostnaden, kan den inte vara den enda förklaringen till kostnads- och prisutvecklingen för den undersökta produkten. Slutligen visade undersökningen att de indiska priserna vid försäljningen till unionen inte var ovanligt låga, eftersom de var nästan desamma som de indiska priserna vid export till tredjeländer, något som skedde i stora mängder. Därför har prissättningarna av slutprodukten (sulfanilsyra) och den viktigaste råvaran (bensen), inte visat sig vara oförenliga, något som anförs av unionsindustrin. |
(137) |
Slutligen tog unionsindustrin upp att de indiska exportpriserna till tredjeländer, särskilt Turkiet, var lägre än exportpriserna till EU. Kommissionen noterar att de uppgifter som samlats in från Kokan visade att deras priser till Turkiet också var högre än det lägsta importpriset och att de inte underskred unionsindustrins priser. Kokans exportvolymer till Turkiet låg inom samma intervall som dem som unionsindustrin grundade sitt påstående på och därmed är slutsatserna om Kokan giltiga för all indisk export till Turkiet. De indiska exportörernas påstådda olika prissättning vid export till tredje länder jämfört med till EU stöds inte av tillgänglig information. |
c) Subventionsnivåns påverkan på priserna
(138) |
Som anges i skäl 84 uppgick den subventionsmarginal som konstaterades under översynsperioden för den samarbetsvilliga indiska tillverkaren till 3,1 %. Detta visar en fortsatt nedåtgående trend avseende subventionering, vilken konstaterats sedan införandet av de ursprungliga utjämningsåtgärderna under 2002. |
(139) |
Denna minskning beror inte bara på situationen för detta särskilda företag, utan på genomgripande förändringar i det indiska subventionssystemet. Såsom framgår av del C i denna förordning övergav de indiska myndigheterna vissa system och de flesta andra fick minskad betydelse vad gällde förmåner för företagen. Endast för ett av de undersökta systemen, nämligen tullrestitutionssystemet, lättade man på villkoren för stödberättigande och de administrativa rutinerna. Till följd av detta bytte Kokan direkt till detta system. Användningen av tullrestitutionssystemet utesluter dock användning av merparten av de andra systemen (systemet med exportorienterade företag, systemet med förhandstillstånd, fokusproduktsystemet, systemet med tillstånd för tullfri import och fokusmarknadssystemet). För den berörda produkten har tullrestitutionssystemet en tydlig maximinivå för subventionering. Under översynsperioden var den 4 % av FOB-värdet vid export, och den minskade därefter ytterligare till 3 %. Trots att subventionsnivån är begränsad, kan man förvänta sig att andra tillverkare kommer att gå över till, eller redan har gått över till, detta system eftersom det ger mindre administrativt arbete. |
(140) |
Kommissionen har redan konstaterat denna trend i flera andra antisubventionsundersökningar i Indien under de senaste två åren (16). Det kan således konstateras att resultaten för Kokan, enligt beskrivningen i skäl 139, kan extrapoleras till de andra indiska tillverkarna av sulfanilsyra. |
(141) |
Med hänsyn till ovanstående subventionsnivå (prognos på ca 3 % med tullrestitutionssystemet som det huvudsakliga systemet) och den aktuella nivån på exportpriserna från Indien, som redan innefattar subventioner, dras slutsatsen att dessa exportpriser inte skulle underskrida unionsindustrins priser, även om utjämningsåtgärderna för Indien togs bort. Man kan därför dra slutsatsen att exporten från Indien inte kommer att skada unionsindustrin, även om den subventioneras. |
d) Indiska produktmixen
(142) |
Den samarbetsvilliga indiska tillverkaren (som svarade för en betydande andel av den indiska importen till unionen) sålde i huvudsak teknisk sulfanilsyra och konkurrerade i första hand med den amerikanska och kinesiska importen, eftersom unionsindustrin inte tillverkade teknisk sulfanilsyra. I stort sett all Kokans export av sulfanilsyra till Turkiet, vilken skedde i stora mängder, var av teknisk kvalitet. |
(143) |
Unionsindustrin hävdade att användningen av teknisk sulfanilsyra till stor del överlappade användningen av ren sulfanilsyra och att konkurrensen mellan de båda kvalitetsklasserna därför var stor. |
(144) |
Även om det inte har bestridits att de båda kvalitetsklasserna betraktas som en enda produkt, är det viktigt att påpeka att det i samband med undersökningen bekräftades att utbytbarheten i praktiken är begränsad. Särskilt användare som behöver eller föredrar teknisk sulfanilsyra skulle i teorin kunna använda ren sulfanilsyra, men på grund av den stora prisskillnaden (20–25 %) är detta inte ekonomiskt hållbart. Det vidhålls därför att indiska tillverkare vid försäljningen av teknisk sulfanilsyra huvudsakligen konkurrerar med kinesiska och amerikanska produkter. |
8. Slutsatser om återkommande skada
(145) |
Mot bakgrund av resultaten av undersökningen, som förklaras i skälen ovan, dras slutsatsen att ett upphävande av utjämningsåtgärderna mot Indien sannolikt inte kommer att leda till att skadan återkommer på kort till medellång sikt. |
E. UNIONENS INTRESSE
(146) |
Eftersom det konstaterades att det inte var sannolikt att skadan skulle återkomma, var det inte nödvändigt att fastställa unionens intresse. |
F. UTJÄMNINGSÅTGÄRDER AVSLUTAS
(147) |
Samtliga parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för rekommendationen att upphäva de nuvarande utjämningsåtgärderna för import av sulfanilsyra från Indien. Berörda parter gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter det att dessa uppgifter meddelats. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat. |
(148) |
Av ovanstående följer att de utjämningsåtgärder som tillämpas på sulfanilsyra med ursprung i Indien bör upphävas i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionens beslut att godtaga det nu gällande åtagandet för import av sulfanilsyra från Kokan bör också upphävas. |
(149) |
Med tanke på att unionsindustrin börjat återhämta sig nyligen kommer kommissionen på begäran av unionstillverkaren att övervaka importen av den berörda produkten. Övervakningen kommer att begränsas till en period av två år efter det att denna förordning har offentliggjorts. |
(150) |
Den kommitté som inrättats genom artikel 25.1 i grundförordningen avgav inte något yttrande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den slutgiltiga utjämningstull på import av sulfanilsyra som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taricnummer 2921420060) med ursprung i Indien ska upphöra att gälla och förfarandet rörande denna import avslutas.
2. Kommissionens beslut 2006/37/EG om godtagande av det nu gällande åtagandet för import av sulfanilsyra från Kokan Synthetics & Chemicals Pvt. Ltd (Indien) ska upphöra att gälla.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 188, 18.7.2009, s. 93.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1338/2002 av den 22 juli 2002 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EGT L 196, 25.7.2002, s. 1).
(3) Rådets förordning (EG) nr 1339/2002 av den 22 juli 2002 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indie (EGT L 196, 25.7.2002, s. 11).
(4) Kommissionens beslut 2002/611/EG av den 12 juli 2002 om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EGT L 196, 25.7.2002, s. 36).
(5) Kommissionens beslut 2004/255/EG av den 17 mars 2004 om upphävande av kommissionens beslut 2002/611/EG om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EUT L 80, 18.3.2004, s. 29).
(6) Kommissionens beslut 2006/37/EG av den 5 december 2005 om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EUT L 22, 26.1.2006, s. 52).
(7) Rådets förordning (EG) nr 123/2006 av den 23 januari 2006 om ändring av förordning (EG) nr 1338/2002 rörande införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och om ändring av förordning (EG) nr 1339/2002 rörande införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung bl.a. i Indien (EUT L 22, 26.1.2006, s. 5).
(8) Rådets förordning (EG) nr 1000/2008 av den 13 oktober 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 275, 16.10.2008, s. 1).
(9) Rådets förordning (EG) nr 1010/2008 av den 13 oktober 2008 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 2026/97 och en partiell interimsöversyn enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 2026/97 och om ändring av förordning (EG) nr 1000/2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 276, 17.10.2008, s. 3).
(10) EUT C 28, 30.1.2013, s. 12.
(11) EUT C 300, 16.10.2013, s. 5.
(12) EUT C 300, 16.10.2013, s. 14.
(13) Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51).
(14) Subventioner markerade med en asterisk är exportsubventioner.
(15) Efter meddelandet hävdade unionstillverkaren att det var svårt att i absoluta termer bedöma den egentliga utvecklingen av siffrorna och att förstå kommissionens slutsatser av den, eftersom tillgängliga uppgifter om importvolymen och importvärdet för sulfanilsyra från berörda länder låg inom intervall och grundades på indexerade siffror.
(16) Exempel: Tråd av rostfritt stål (EUT L 240, 7.9.2013) och PET-plast (EUT L 137, 23.5.2013).
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/121 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1348/2014
av den 17 december 2014
om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (1), särskilt artikel 8.2 och 8.6, och
av följande skäl:
(1) |
Effektiv tillsyn av grossistmarknaderna för energi kräver regelbunden övervakning av avtalsuppgifter, inklusive handelsorder samt uppgifter om kapacitet för och användning av anläggningar för produktion, lagring, förbrukning eller överföring av el och naturgas. |
(2) |
I förordning (EU) nr 1227/2011 krävs att byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan kallad byrån), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 (2), ska övervaka grossistmarknaderna för energi i unionen. För att byrån ska kunna fullgöra sin uppgift bör den få fullständiga uppsättningar av relevant information i rätt tid. |
(3) |
Marknadsaktörer bör till byrån regelbundet rapportera uppgifter om grossistavtal för energi, både i fråga om el- och naturgasförsörjning och transport av dessa varor. Avtal om balanstjänster, avtal mellan olika företag i samma koncern och avtal om försäljning av produktionen från små energiproduktionsanläggningar bör rapporteras till byrån endast från fall till fall och på byråns motiverade begäran. |
(4) |
I allmänhet bör båda avtalsparterna rapportera de uppgifter om avtalet som krävs. För att underlätta rapportering bör parterna kunna rapportera för varandras räkning eller utnyttja tjänster från tredje part för detta ändamål. Oavsett detta och för att underlätta insamling av uppgifter bör uppgifter om transportavtal som förvärvats genom att en systemansvarig för överföringssystem fördelat primär kapacitet rapporteras endast av respektive systemansvarig för överföringssystem. De rapporterade uppgifterna bör också omfatta matchade och ej matchade ansökningar om kapacitet. |
(5) |
För att effektivt kunna upptäcka marknadsmissbruk är det viktigt att byrån, vid sidan av avtalsuppgifterna, också kan övervaka handelsorder som läggs på organiserade marknader. Eftersom marknadsaktörerna inte kan förväntas registrera sådana uppgifter med lätthet, bör matchade och omatchade order rapporteras genom den organiserade marknadsplats där de läggs eller genom tredje parter som kan tillhandahålla sådan information. |
(6) |
För att undvika dubbelrapportering bör byrån samla in uppgifter om derivat som rör avtal om försörjning eller transport av el eller naturgas och som har rapporterats från dessa källor till transaktionsregister eller till finansiella tillsynsmyndigheter i enlighet med tillämplig finansiell reglering. Oavsett detta bör organiserade marknader och system för ordermatchning eller rapportering av handel som har rapporterat uppgifter om sådana derivat enligt finansiella regler kunna rapportera samma information också till byrån, förutsatt att de samtycker till detta. |
(7) |
Effektiv rapportering och riktad övervakning kräver att standardavtal kan särskiljas från icke-standardavtal. Eftersom priserna i standardavtal också utgör referenspriser för icke-standardavtal bör byrån dagligen få information om standardavtal. Uppgifter om icke-standardavtal bör vara rapporteringspliktiga upp till en månad efter avtalets ingående. |
(8) |
Marknadsaktörerna bör också regelbundet rapportera till byrån, och till de nationella tillsynsmyndigheterna på deras begäran, uppgifter om tillgången till och utnyttjandet av infrastruktur för energiproduktion och energitransport, inklusive anläggningar för flytande naturgas (nedan kallat LNG) och lagring. För att minska marknadsaktörernas rapporteringsbörda och på bästa sätt använda befintliga uppgiftskällor bör rapporteringen om möjligt omfatta systemansvariga för överföringssystem, Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (nedan kallat Entso för el) och det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för gas (nedan kallat Entso för gas), systemansvariga för LNG-anläggningar och systemansvariga för lagring av naturgas. Rapporteringens regelmässighet kan variera beroende på uppgifternas vikt och tillgänglighet, där dock flertalet uppgifter rapporteras dagligen. Rapporteringskraven bör respektera byråns skyldighet att inte göra kommersiellt känslig information allmänt tillgänglig och att endast offentliggöra eller göra tillgänglig information som sannolikt inte kan leda till snedvridning av konkurrensen på grossistmarknaderna för energi. |
(9) |
Det är viktigt att de rapporterande parterna har en tydlig uppfattning om den information de är skyldiga att rapportera. För detta syfte bör byrån förklara innehållet i den rapporteringspliktiga informationen i en användarhandbok. Byrån bör även säkerställa att information rapporteras i elektroniska format som är lätt tillgängliga för de rapporterande parterna. |
(10) |
I syfte att säkerställa fortlöpande och säker överföring av fullständiga uppgifter bör de rapporterande parterna uppfylla grundläggande krav när det gäller förmågan att autentisera uppgiftskällor och att kontrollera om uppgifterna är riktiga och fullständiga, samt att säkerställa kontinuitet i verksamheten. Byrån bör bedöma hur de rapporterande parterna uppfyller dessa krav. Bedömningen bör säkerställa en proportionell behandling av professionella tredje parter som hanterar marknadsaktörers uppgifter och marknadsaktörer som rapporterar sina egna uppgifter. |
(11) |
Olika typer av uppgifter från olika källor kan påverka hur mycket resurser och tid som de rapporterande parterna måste avsätta för inlämning av de rapporteringspliktiga uppgifterna. Exempelvis krävs mindre tid för att rapportera standardavtal som ingås på organiserade marknadsplatser än för att inrätta rapporteringssystem för icke-standardavtal eller vissa grundläggande uppgifter. Därför bör rapporteringsplikten fasas in, till en början för överföring av grundläggande uppgifter som är tillgängliga på transparensplattformarna hos Entso för el och Entso för gas, samt för standardavtal som ingås på organiserade marknadsplatser. Rapportering av icke-standardavtal bör följa därefter, och spegla den extra tid som behövs för att slutföra rapporteringsförfarandena. En tidsmässigt spridd rapportering av uppgifter (staggered data reporting) skulle också hjälpa byrån att bättre fördela sina resurser för att förbereda mottagandet av information. |
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1227/2011. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs regler för tillhandahållande av uppgifter till byrån, för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i förordning (EU) nr 1227/2011. I förordningen definieras de uppgifter om grossistenergiprodukter och de grundläggande uppgifter som är rapporteringspliktiga. Dessutom fastställs lämpliga kanaler för rapportering av uppgifter, inklusive tidpunkter och regelmässighet för rapporterna.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller definitionerna i artikel 2 i kommissionens förordning (EU) nr 1227/2011 och artikel 3 i förordning (EU) nr 984/2013 (3).
Dessutom gäller följande definitioner:
1. |
grundläggande uppgifter information om anläggningars kapacitet och användning för produktion, lagring, förbrukning eller överföring av el eller naturgas, eller om LNG-anläggningars kapacitet och användning, inklusive anläggningarnas planerade eller oplanerade otillgänglighet. |
2. |
Standardavtal avtal om en grossistenergiprodukt som är upptagen till handel på en organiserad marknadsplats, oavsett om transaktionen faktiskt äger rum på den marknadsplatsen. |
3. |
icke-standardavtal avtal som rör en grossistenergiprodukt och som inte är ett standardavtal. |
4. |
organiserad marknadsplats eller organiserad marknad
Detta omfattar el- och gasbörser, mäklare och andra personer som yrkesmässigt genomför transaktioner, samt handelsplatser enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (4). |
5. |
Koncern samma betydelse som i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (5). |
6. |
koncerninternt avtal avtal om grossistenergiprodukter som ingås med en motpart som ingår i samma koncern, under förutsättning att båda motparterna helt och hållet omfattas av samma koncernredovisning. |
7. |
OTC alla transaktioner som utförs utanför en organiserad marknad. |
8. |
nominering
|
9. |
Balansenergi energi som används för balansering av systemansvariga för överföringssystem. |
10. |
balanskapacitet (reserver) den avtalade reservkapaciteten. |
11. |
balanstjänster
|
12. |
Förbrukningsenhet resurs som tar emot el eller naturgas för eget bruk. |
13. |
Produktionsanläggning anläggning för produktion av el som utgörs av en enda produktionsenhet eller en samling av produktionsenheter. |
KAPITEL II
RAPPORTERINGSPLIKT FÖR TRANSAKTIONER
Artikel 3
Förteckning över rapporteringspliktiga avtal
1. Följande avtal ska rapporteras till byrån:
a) |
När det gäller grossistenergiprodukter för el- eller naturgasförsörjning med leverans i unionen:
|
b) |
Grossistenergiprodukter för transport av el eller naturgas i unionen:
|
2. För att underlätta rapportering ska byrån utarbeta och upprätthålla en offentlig förteckning över standardavtal och uppdatera denna förteckning i rätt tid. För att underlätta rapportering ska byrån utarbeta och offentliggöra en förteckning över organiserade marknadsplatser när denna förordning träder i kraft. Byrån ska uppdatera denna förteckning i rätt tid.
För att hjälpa byrån att fullgöra sina skyldigheter enligt första stycket bör organiserade marknadsplatser till byrån lämna in identifikationsuppgifter för varje grossistenergiprodukt som de tar upp till handel. Informationen ska lämnas in i ett format som fastställs av byrån innan handel inleds enligt detta specifika avtal. Organiserade marknadsplatser ska uppdatera informationen när förändringar sker.
Slutkunder som är part i ett avtal som avses i artikel 3.1 a vii ska, för att underlätta rapporteringen, underrätta sina motparter om den berörda förbrukningsenheten har teknisk kapacitet att förbruka minst 600 GWh/år.
Artikel 4
Förteckning över rapporteringspliktiga avtal på byråns begäran
1. Såvida de inte ingåtts på organiserade marknadsplatser ska följande avtal och uppgifter om transaktioner som rör dessa avtal vara rapporteringspliktiga endast från fall till fall och på byråns motiverade begäran:
a) |
Koncerninterna avtal. |
b) |
Avtal för fysisk leverans av el som produceras i en enda produktionsanläggning med en kapacitet på högst 10 MW eller i produktionsanläggningar med en sammanlagd kapacitet på högst 10 MW. |
c) |
Avtal för fysisk leverans av naturgas som produceras i en enda anläggning för naturgasproduktion med en produktionskapacitet på högst 20 MW. |
d) |
Avtal som rör balanstjänster för el och naturgas. |
2. För marknadsaktörer som endast är inblandade i transaktioner som rör de avtal som avses i punkt 1 b och 1 c ska inte krävas registrering hos den nationella tillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1227/2011.
Artikel 5
Uppgifter om rapporteringspliktiga avtal, inklusive handelsorder
1. Den information som ska rapporteras enligt artikel 3 ska innehålla följande:
a) |
För standardavtal som rör försörjning av el eller naturgas: de uppgifter som anges i tabell 1 i bilagan. |
b) |
För icke-standardavtal som rör försörjning av el eller naturgas: de uppgifter som anges i tabell 2 i bilagan. |
c) |
För standard- och icke-standardavtal som rör transport av el: de uppgifter som anges i tabell 3 i bilagan. |
d) |
För standard- och icke-standardavtal som rör transport av naturgas: de uppgifter som anges i tabell 4 i bilagan. |
Uppgifter om transaktioner som genomförs inom ramen för icke-standardavtal som anger åtminstone absolut mängd och pris ska rapporteras enligt tabell 1 i bilagan.
2. Byrån ska förklara detaljerna i den rapporteringspliktiga information som avses i punkt 1 i en användarhandbok och ska, efter samråd med de relevanta parterna, göra den tillgänglig för allmänheten när denna förordning träder i kraft. Byrån ska samråda med relevanta parter om väsentliga uppdateringar av användarhandboken.
Artikel 6
Rapporteringskanaler för transaktioner
1. Marknadsaktörer ska till byrån rapportera uppgifter om grossistenergiprodukter som handlas på organiserade marknadsplatser, inklusive matchade och omatchade order, genom den berörda organiserade marknadsplatsen eller genom matchnings- eller rapporteringssystem för energihandel.
Den organiserade marknadsplats där en grossistenergiprodukt handlades eller där en order lades ska på marknadsaktörens begäran erbjuda en överenskommelse om uppgiftsrapportering.
2. Systemansvariga för överföringssystem eller tredje parter som agerar för deras räkning ska rapportera uppgifter om avtal som avses i artikel 3.1 b i, inklusive matchade och omatchade order.
3. Marknadsaktörer eller tredje parter som agerar för deras räkning ska rapportera uppgifter om avtal som avses i artikel 3.1 a, 3.1 b ii och 3.1 b iii och som har ingåtts utanför en organiserad marknad.
4. Information om grossistenergiprodukter som har rapporterats i enlighet med artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (6) eller artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (7) ska lämnas till byrån av
a) |
transaktionsregister som avses i artikel 2 i förordning (EU) nr 648/2012, |
b) |
godkända rapporteringsmekanismer som avses i artikel 2 i förordning (EU) nr 600/2014, |
c) |
behöriga myndigheter som avses i artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014, |
d) |
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, |
beroende på vad som är lämpligt.
5. Om personer har rapporterat uppgifter om transaktioner i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014 eller artikel 9 i förordning (EU) nr 648/2012 ska deras skyldigheter när det gäller att rapportera dessa uppgifter enligt artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1227/2011 anses vara uppfyllda.
6. I enlighet med artikel 8.3 andra stycket i förordning (EU) nr 1227/2011, och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i den här artikeln, ska organiserade marknader och system för ordermatchning eller rapportering av handel kunna lämna den information som avses i punkt 1 i den här artikeln direkt till byrån.
7. Om en tredje part rapporterar för den ena eller båda motparternas räkning, eller om en motpart rapporterar avtalsuppgifter även för den andra motpartens räkning, ska rapporten innehålla relevanta uppgifter för varje motpart och samtliga uppgifter som skulle ha rapporterats om avtalet hade rapporterats av varje motpart för sig.
8. Byrån får begära ytterligare information och klargöranden från marknadsaktörer och rapporterande parter avseende deras rapporterade uppgifter.
Artikel 7
Tidpunkt för rapportering av transaktioner
1. Uppgifter om standardavtal och om handelsorder, inklusive sådana för auktioner, ska rapporteras snarast möjligt, dock senast den första arbetsdagen efter det att avtalet ingåtts eller ordern lagts.
Varje ändring eller hävning av det ingångna avtalet eller handelsordern ska rapporteras snarast möjligt, dock senast den första arbetsdagen efter ändringen eller hävningen.
2. När det gäller auktionsmarknader där order inte offentliggörs ska endast ingångna avtal och slutliga order rapporteras. De ska rapporteras senast den första arbetsdagen efter auktionen.
3. Order som lagts via mäklares röstassisterade tjänster och som inte syns på elektroniska skärmar ska vara rapporteringspliktiga endast på byråns begäran.
4. Uppgifter om icke-standardavtal, inklusive varje ändring eller hävning av avtalet, och transaktioner som avses i artikel 5.1 andra stycket ska rapporteras senast en månad efter avtalets ingående, ändring eller hävning.
5. Uppgifter om avtal som avses i artikel 3.1 b i ska rapporteras snarast möjligt, dock senast den första arbetsdagen efter det att resultatet av tilldelningen är tillgängligt. Varje ändring eller hävning av de ingångna avtalen ska rapporteras snarast möjligt, dock senast den första arbetsdagen efter ändringen eller hävningen.
6. Uppgifter om grossistenergiavtal som ingåtts före det datum då rapporteringsplikten börjar tillämpas och som fortfarande är utestående detta datum ska rapporteras till byrån inom 90 dagar efter det att rapporteringsplikten börjar tillämpas för dessa avtal.
Rapporteringsplikten omfattar endast uppgifter som kan hämtas från marknadsaktörernas befintliga register. De ska åtminstone omfatta de uppgifter som avses i artikel 44.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG (8) och i artikel 40.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG (9).
KAPITEL III
RAPPORTERING AV GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER
Artikel 8
Regler för rapportering av grundläggande uppgifter om el
1. Entso för el ska, för marknadsaktörernas räkning, till byrån rapportera information om kapacitet och användning när det gäller anläggningar för produktion, förbrukning eller överföring av el, inklusive anläggningarnas planerade eller oplanerade otillgänglighet så som avses i artiklarna 6–17 i kommissionens förordning (EU) nr 543/2013 (10). Informationen ska rapporteras genom den centrala plattformen för informationstransparens som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 543/2013.
2. Entso för el ska göra den information som avses i punkt 1 tillgänglig för byrån så snart den blir tillgänglig på den centrala plattformen för informationstransparens.
Information som avses i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 543/2013 ska senast följande arbetsdag göras tillgänglig för byrån i detaljerad form, inklusive namn och plats för den förbrukningsenhet som avses.
Information som avses i artikel 16.1 a i förordning (EU) nr 543/2013 ska senast följande arbetsdag göras tillgänglig för byrån.
3. Systemansvariga för överföringssystem för el, eller tredje parter som arbetar för deras räkning, ska till byrån, och till de nationella tillsynsmyndigheterna på deras begäran, i enlighet med artikel 8.5 i förordning (EU) nr 1227/2011 rapportera slutliga nomineringar mellan elområden och där ange identitet för berörda marknadsaktörer och den planerade kvantiteten. Informationen ska göras tillgänglig senast följande arbetsdag.
Artikel 9
Regler för rapportering av grundläggande uppgifter om gas
1. Entso för gas ska, för marknadsaktörernas räkning, till byrån rapportera information om kapacitet och användning när det gäller anläggningar för överföring av naturgas, inklusive anläggningarnas planerade eller oplanerade otillgänglighet, så som avses i punkterna 3.3.1 och 3.3.5 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 (11). Informationen ska göras tillgänglig via den unionsomfattande centrala plattform som avses i punkt 3.1.1.1 h i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2009.
Entso för gas ska göra den information som avses i första stycket tillgänglig för byrån så snart den blir tillgänglig på den unionsomfattande centrala plattformen.
2. Systemansvariga för överföringssystem för gas, eller tredje parter som arbetar för deras räkning, ska till byrån, och till de nationella tillsynsmyndigheterna på deras begäran, i enlighet med artikel 8.5 i förordning (EU) nr 1227/2011 rapportera dagen före-nomineringar och slutliga renomineringar av bokad kapacitet och där ange identitet för de berörda marknadsaktörerna och de tilldelade kvantiteterna. Informationen ska göras tillgänglig senast följande arbetsdag.
Informationen ska lämnas för följande punkter i överföringssystemet:
a) |
Alla sammanlänkningspunkter. |
b) |
Inmatningspunkter för produktionsanläggningar, inklusive uppströms rörledningar. |
c) |
Uttagspunkter som är anslutna till en enskild kund. |
d) |
Inmatnings- och uttagspunkter för lagring. |
e) |
LNG-anläggningar. |
f) |
Fysiska och virtuella knutpunkter. |
3. Systemansvariga för LNG-system enligt definitionen i artikel 2.12 i direktiv 2009/73/EG ska till byrån, och till de nationella tillsynsmyndigheterna på deras begäran, rapportera följande information för varje LNG-anläggning:
a) |
Teknisk, avtalad och tillgänglig kapacitet för LNG-anläggningen per dag. |
b) |
Utmatning och lagermängd för LNG-anläggningen per dag. |
c) |
Tillkännagivanden om planerad och oplanerad otillgänglighet för LNG-anläggningen, inklusive tidpunkten för tillkännagivandet och den berörda kapaciteten. |
4. Den information som avses i punkt 3 a och 3 b ska göras tillgänglig senast följande arbetsdag.
Den information, inklusive uppdateringar av den, som avses i punkt 3 c ska göras tillgänglig så snart som denna information blir tillgänglig.
5. Marknadsaktörer, eller ansvariga för LNG-system som arbetar för deras räkning, ska till byrån, och till de nationella tillsynsmyndigheterna på deras begäran, rapportera följande uppgifter om varje LNG-anläggning:
a) |
När det gäller lossning och omlastning av last:
|
b) |
Den planerade lossningen eller omlastningen vid LNG-anläggningen per dag för nästa månad, inklusive marknadsaktören och namnet på slutkunden (om den inte är samma som marknadsaktören). |
6. Den information som avses i punkt 5 a ska göras tillgänglig senast följande arbetsdag efter lossning eller omlastning.
Den information som avses i punkt 5 b ska göras tillgänglig före den månad som den gäller.
7. Systemansvariga för lagring enligt definitionen i artikel 2.10 i direktiv 2009/73/EG ska till byrån, och till de nationella tillsynsmyndigheterna på deras begäran, via en gemensam plattform rapportera följande information för varje lagringsanläggning eller, om anläggningar drivs i form av en grupp, för varje grupp av anläggningar:
a) |
Teknisk, avtalad och tillgänglig kapacitet för lagringsanläggningen. |
b) |
Mängden gas i lager vid gasdygnets slut, inflöden (inmatningar) och utflöden (uttag) för varje gasdygn. |
c) |
Tillkännagivanden om planerad och oplanerad otillgänglighet för lagringsanläggningen, inklusive tidpunkten för tillkännagivandet och den berörda kapaciteten. |
8. Den information som avses i punkt 7 a och 7 b ska göras tillgänglig senast följande arbetsdag.
Den information, inklusive uppdateringar av den, som avses i punkt 7 c ska göras tillgänglig så snart som informationen blir tillgänglig.
9. Marknadsaktörer, eller systemansvariga för lagringssystem som arbetar för deras räkning, ska till byrån, och till de nationella tillsynsmyndigheterna på deras begäran, rapportera den mängd gas som marknadsaktören har lagrad vid gasdygnets slut. Denna information ska göras tillgänglig senast följande arbetsdag.
Artikel 10
Rapporteringsförfaranden
1. Marknadsaktörer som lämnar ut insiderinformation på sina webbplatser eller tjänsteleverantörer som lämnar ut sådan information för marknadsaktörernas räkning ska tillhandahålla webbflöden så att byrån kan samla in denna information på ett effektivt sätt.
2. Vid rapportering av information som avses i artiklarna 6, 8 och 9, inklusive insiderinformation, ska marknadsaktören identifiera sig, eller identifieras av den tredje part som rapporterar för dess räkning, med hjälp av den registreringskod för Acer som marknadsaktören tagit emot eller den unika kod som marknadsaktören tillhandahållit vid registreringen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 1227/2011.
3. Byrån ska efter samråd med de relevanta parterna fastställa förfaranden, standarder och elektroniska format baserade på erkända branschnormer för rapportering av sådan information som avses i artiklarna 6, 8 och 9. Byrån ska samråda med relevanta parter om väsentliga uppdateringar av de förfaranden, standarder och elektroniska format som avses.
KAPITEL IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 11
Tekniska och organisatoriska krav och ansvar för rapportering av uppgifter
1. För att garantera att utbyte och hantering av information sker ändamålsenligt, effektivt och säkert ska byrån, efter samråd med relevanta parter, utarbeta tekniska och organisatoriska krav för hur uppgifterna ska lämnas in. Byrån ska samråda med relevanta parter om väsentliga uppdateringar av dessa krav.
Kraven ska
a) |
säkerställa informationens säkerhet, sekretess och fullständighet, |
b) |
möjliggöra identifiering och korrigering av felaktiga uppgifter i rapporter, |
c) |
möjliggöra autentisering av informationskällan, |
d) |
säkerställa kontinuitet i verksamheten. |
Byrån ska bedöma huruvida de rapporterande parterna uppfyller kraven. Rapporterande parter som uppfyller kraven ska registreras av byrån. För enheter som förtecknas i artikel 6.4 ska de krav som förtecknas i andra stycket anses vara uppfyllda.
2. Personer som är skyldiga att rapportera uppgifter som avses i artiklarna 6, 8 och 9 ska ha ansvaret för att uppgifterna är fullständiga, exakta och inlämnade i rätt tid till byrån och, när så krävs, till nationella tillsynsmyndigheter.
När en person som avses i första stycket rapporterar dessa uppgifter genom en tredje part ska personen inte vara ansvarig om uppgifterna inte är fullständiga eller exakta eller om de inte lämnas in i rätt tid, om detta kan tillskrivas den tredje parten. I dessa fall ska den tredje parten ansvara för dessa brister, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 4 och 18 i förordning (EU) nr 543/2013 om inlämning av uppgifter på elmarknaderna.
De personer som avses i första stycket ska dock vidta rimliga åtgärder för att kontrollera att de uppgifter som lämnas in via tredje parter är fullständiga och exakta och att de lämnas in i rätt tid.
Artikel 12
Ikraftträdande och andra bestämmelser
1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2. Den rapporteringsplikt som föreskrivs i artikel 9.1 ska tillämpas från och med den 7 oktober 2015.
Den rapporteringsplikt som föreskrivs i artikel 6.1 ska, med undantag för avtal som avses i artikel 3.1 b, tillämpas från och med den 7 oktober 2015.
De rapporteringsplikter som föreskrivs i artikel 8.1 ska tillämpas från och med den 7 oktober 2015, men inte innan den centrala plattformen för informationstransparens är i drift i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EU) nr 543/2013.
De rapporteringsplikter som föreskrivs i artiklarna 6.2, 6.3, 8.3, 9.2, 9.3, 9.5, 9.7 och 9.9 ska tillämpas från och med den 7 april 2016.
Den rapporteringsplikt som föreskrivs i artikel 6.1 och som rör avtal som avses i artikel 3.1 b ska tillämpas från och med den 7 april 2016.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 andra och femte stycket får byrån ingå avtal med organiserade marknadsplatser och system för ordermatchning eller rapportering av handel för att få uppgifter om avtal innan rapporteringsplikten blir tillämplig.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 326, 8.12.2011, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (EUT L 211, 14.8.2009, s. 1).
(3) Kommissionens förordning (EU) nr 984/2013 av den 14 oktober 2013 om upprättandet av nätföreskrifter för mekanismer för kapacitetstilldelning i överföringssystem för gas och komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 (EUT L 273, 15.10.2013, s. 5).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 94).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55).
(10) Kommissionens förordning (EU) nr 543/2013 av den 14 juni 2013 om inlämnande och offentliggörande av uppgifter på elmarknaderna och om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 (EUT L 163, 15.6.2013, s. 1).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 (EUT L 211, 14.8.2009, s. 36).
BILAGA
UPPGIFTER I RAPPORTERINGSPLIKTIGA AVTAL
Tabell 1
Rapporteringspliktiga uppgifter för standardavtal för el- och gasförsörjning
(Formulär för standardrapportering)
Fält nr |
Fält |
Beskrivning |
||||||||
Avtalets parter |
||||||||||
1 |
ID för marknadsaktören eller motparten |
Marknadsaktören eller motparten för vars räkning transaktionsposten rapporteras ska identifieras med en unik kod. |
||||||||
2 |
Typ av kod i fält 1 |
Registreringskod hos Acer, LEI-kod (identifieringskod för juridisk person), BIC (bankidentifieringskod), EIC (Energy Identification Code), GLN/GS1-kod (Global Location Number). |
||||||||
3 |
ID för handlaren och/eller marknadsaktören eller motparten som används av den organiserade marknadsplatsen |
Användarnamnet eller handelskontot för inloggning för handlaren och/eller marknadsaktören eller motparten enligt den organiserade marknadsplatsens tekniska system. |
||||||||
4 |
ID för den andra marknadsaktören eller motparten |
Unikt ID för avtalets andra motpart. |
||||||||
5 |
Typ av kod i fält 4 |
Registreringskod hos Acer, LEI-kod (identifieringskod för juridisk person), BIC (bankidentifieringskod), EIC (Energy Identification Code), GLN/GS1-kod (Global Location Number). |
||||||||
6 |
Den rapporterande enhetens ID |
Identitet för den rapporterande enheten. |
||||||||
7 |
Typ av kod i fält 6 |
Registreringskod hos Acer, LEI-kod (identifieringskod för juridisk person), BIC (bankidentifieringskod), EIC (Energy Identification Code), GLN/GS1-kod (Global Location Number). |
||||||||
8 |
Mottagar-ID |
Om avtalets mottagare som avses i artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1227/2011 är motpart i detta avtal ska fältet lämnas tomt. Om avtalets mottagare inte är motpart i detta avtal måste den rapporterande motparten identifiera mottagaren med en unik kod. |
||||||||
9 |
Typ av kod i fält 8 |
Registreringskod hos Acer, LEI-kod (identifieringskod för juridisk person), BIC (bankidentifieringskod), EIC (Energy Identification Code), GLN/GS1-kod (Global Location Number). |
||||||||
10 |
Handelskapacitet för marknadsaktören eller motparten i fält 1 |
Anger om den rapporterande motparten har ingått avtalet för egen del (för egen eller för kunds räkning) eller som ombud för en kund eller för dennes räkning. |
||||||||
11 |
Köp-/säljindikator |
Anger om avtalet avser en köp- eller säljtransaktion för den marknadsaktör eller motpart som anges i fält 1. |
||||||||
12 |
Initiativtagare/antagare |
När affären sker elektroniskt eller på en röstassisterad mäklarplattform är initiativtagaren den part som först lägger en fast order på marknaden och antagaren den part som initierar transaktionen. |
||||||||
Uppgifter om order |
||||||||||
13 |
Order-ID |
Ordern ska identifieras med hjälp av en unik identifieringskod som tillhandahålls av marknadsplatsen eller motparterna. |
||||||||
14 |
Typ av order |
Typ av order enligt de definitioner som ges av den organiserade marknadsplatsen. |
||||||||
15 |
Villkor för order |
Ett särskilt villkor för ordern som ska behandlas. |
||||||||
16 |
Orderstatus |
Orderns status, till exempel om den är aktiv eller avaktiverad. |
||||||||
17 |
Minsta volym för behandling |
Minsta volym för behandling – eventuell fastställd minsta kvantitet/volym för att ordern ska behandlas. |
||||||||
18 |
Prisgräns |
Den fastställda prisgränsen för trigger- eller stopporder. |
||||||||
19 |
Hemlig volym |
Den volym i ordern som inte avslöjas för marknaden. |
||||||||
20 |
Orderns varaktighet |
Orderns varaktighet är den tid under vilken ordern finns i systemet tills den tas bort/annulleras, om den inte behandlas. |
||||||||
Avtalsuppgifter |
||||||||||
21 |
Avtals-ID |
Avtalet ska identifieras med hjälp av en unik identifieringskod som tillhandahålls av marknadsplatsen eller motparterna. |
||||||||
22 |
Avtalets namn |
Avtalets namn så som det identifieras på den organiserade marknadsplatsen. |
||||||||
23 |
Avtalstyp |
Avtalets typ. |
||||||||
24 |
Energiprodukt |
Klassificering av energiprodukten. |
||||||||
25 |
Fastställande index eller referenspris |
Fastställande index som sätter priset för avtalet, eller referenspriset för derivat. |
||||||||
26 |
Avräkningsmetod |
Anger om avtalet avräknas fysiskt, i kontanter, optioner eller annat. |
||||||||
27 |
ID för organiserad marknadsplats/OTC |
Om marknadsaktören använder en organiserad marknadsplats för att genomföra avtalet ska denna organiserade marknadsplats identifieras med en unik kod. |
||||||||
28 |
Avtalets handelstider |
De handelstider som gäller för avtalet. |
||||||||
29 |
Senaste datum och tidpunkt för handel |
Senaste datum och tidpunkt för handel med det rapporterade avtalet. |
||||||||
Transaktionsuppgifter |
||||||||||
30 |
Tidsmarkering för transaktionen |
Datum och tidpunkt för avtalets genomförande eller för orderns inlämnande, eller för deras ändring, annullering eller hävning. |
||||||||
31 |
Unikt transaktions-ID |
Unikt ID för en transaktion, tilldelad av den organiserade marknadsplats där transaktionen genomförs eller, för bilaterala avtal, av de två marknadsaktörerna för att matcha transaktionens båda sidor. |
||||||||
32 |
Länkat transaktions-ID |
Detta länkade transaktions-ID måste identifiera det avtal som är förknippat med genomförandet. |
||||||||
33 |
Länkat order-ID |
Detta länkade order-ID måste identifiera den order som är förknippad med genomförandet. |
||||||||
34 |
Röstassisterad mäkling |
Anger om transaktionen mäklades med röstassistans: ”Y” om så var fallet, tomt fält om så inte var fallet. |
||||||||
35 |
Pris |
Priset per enhet. |
||||||||
36 |
Indexvärde |
Det fastställande indexets värde. |
||||||||
37 |
Valuta för pris |
Det sätt på vilket priset anges. |
||||||||
38 |
Nominellt belopp |
Avtalets värde |
||||||||
39 |
Nominell valuta |
Det nominella beloppets valuta. |
||||||||
40 |
Kvantitet/volym |
Totalt antal enheter som ingår i avtalet eller ordern. |
||||||||
41 |
Total nominell kvantitet för avtalet |
Det totala antalet enheter av grossistenergiprodukten. |
||||||||
42 |
Kvantitetsenhet för fält 40 och 41 |
Den måttenhet som används för fält 40 och 41. |
||||||||
43 |
Slutdatum |
Slutdatum för det rapporterade avtalet. Om detta datum är samma som slutdatum för leverans ska fältet lämnas tomt. |
||||||||
Optionsuppgifter |
||||||||||
44 |
Optionstyp |
Anger om optionen endast får lösas in vid ett bestämt datum (europeiska och asiatiska optioner), vid vissa tidpunkter med bestämda intervall (Bermudaoptioner) eller när som helst under avtalstiden (amerikanska optioner). |
||||||||
45 |
Optionsslag |
Anger om optionen är en köpoption, säljoption eller annan. |
||||||||
46 |
Optionens inlösendatum |
Ett eller flera datum då optionen löses in. Om det finns flera datum kan ytterligare fält användas. |
||||||||
47 |
Optionens lösenpris |
Optionens lösenpris. |
||||||||
Leveransprofil |
||||||||||
48 |
Leveransställe eller zon |
EIC-kod(er) för leveransställe(n) eller marknadsområde(n). |
||||||||
49 |
Leveransens startdatum |
Startdatum för leveransen. |
||||||||
50 |
Leveransens slutdatum |
Slutdatum för leveransen. |
||||||||
51 |
Varaktighet |
Leveransperiodens varaktighet. |
||||||||
52 |
Lasttyp |
Anger leveransprofil (baslast, topplast, låglast, blockbud eller annan). |
||||||||
53 |
Veckodagar |
Veckodagar för leverans. |
||||||||
54 |
Leveransintervall för last |
Tidsintervall för varje block eller form. |
||||||||
55 |
Leveranskapacitet |
Antalet enheter som ingår i transaktionen, per tidsintervall för leveransen. |
||||||||
56 |
Kvantitetsenhet som används i fält 55 |
Den använda måttenheten. |
||||||||
57 |
Pris/tidsintervall och kvantitet |
I förekommande fall pris per kvantitet för varje tidsintervall i leveransen. |
||||||||
Livscykelinformation |
||||||||||
58 |
Åtgärdstyp |
Om rapporten innehåller
|
Tabell 2
Rapporteringspliktiga uppgifter för icke-standardavtal för el- och gasförsörjning
(Formulär för icke-standardrapportering)
Fält nr |
Fält |
Beskrivning |
||||||||
Avtalets parter |
||||||||||
1 |
ID för marknadsaktören eller motparten |
Marknadsaktören eller motparten för vars räkning transaktionsposten rapporteras ska identifieras med en unik kod. |
||||||||
2 |
Typ av kod i fält 1 |
Registreringskod hos Acer, LEI-kod (identifieringskod för juridisk person), BIC (bankidentifieringskod), EIC (Energy Identification Code), GLN/GS1-kod (Global Location Number). |
||||||||
3 |
ID för den andra marknadsaktören eller motparten |
Unikt ID för avtalets andra motpart. |
||||||||
4 |
Typ av kod i fält 3 |
Registreringskod hos Acer, LEI-kod (identifieringskod för juridisk person), BIC (bankidentifieringskod), EIC (Energy Identification Code), GLN/GS1-kod (Global Location Number). |
||||||||
5 |
Den rapporterande enhetens ID |
Identitet för den rapporterande enheten. |
||||||||
6 |
Typ av kod i fält 5 |
Registreringskod hos Acer, LEI-kod (identifieringskod för juridisk person), BIC (bankidentifieringskod), EIC (Energy Identification Code), GLN/GS1-kod (Global Location Number). |
||||||||
7 |
Mottagar-ID |
Om avtalets mottagare som avses i artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1227/2011 är motpart i detta avtal ska fältet lämnas tomt. Om avtalets mottagare inte är motpart i detta avtal måste den rapporterande motparten identifiera mottagaren med en unik kod. |
||||||||
8 |
Typ av kod i fält 7 |
Registreringskod hos Acer, LEI-kod (identifieringskod för juridisk person), BIC (bankidentifieringskod), EIC (Energy Identification Code), GLN/GS1-kod (Global Location Number). |
||||||||
9 |
Handelskapacitet för marknadsaktören eller motparten i fält 1 |
Anger om den rapporterande motparten har ingått avtalet för egen del (för egen eller för kunds räkning) eller som ombud för en kund eller för dennes räkning. |
||||||||
10 |
Köp-/säljindikator |
Anger om avtalet avser en köp- eller säljtransaktion för den marknadsaktör eller motpart som anges i fält 1. |
||||||||
Avtalsuppgifter |
||||||||||
11 |
Avtals-ID |
Unikt ID för avtalet som tilldelats av de två marknadsaktörerna. |
||||||||
12 |
Avtalsdatum |
Datum för avtalets ingående eller för dess ändring, annullering eller hävning. |
||||||||
13 |
Avtalstyp |
Avtalets typ. |
||||||||
14 |
Energiprodukt |
Klassificering av energiprodukten i det ingångna avtalet. |
||||||||
15 |
Pris eller prisformel |
Fast pris eller prisformel som används i avtalet. |
||||||||
16 |
Uppskattat nominellt belopp |
Avtalets uppskattade nominella belopp (i förekommande fall). |
||||||||
17 |
Nominell valuta |
Det uppskattade nominella beloppets valuta. |
||||||||
18 |
Total nominell kvantitet för avtalet |
Det uppskattade totala antalet enheter av grossistenergiprodukten. Detta är en beräknad uppgift. |
||||||||
19 |
Valmöjligheter för volym – kapacitet |
Antalet enheter som ingår i avtalet, per tidsintervall för leveransen om sådant finns. |
||||||||
20 |
Nominell kvantitetsenhet |
Den måttenhet som används i fält 18 och 19. |
||||||||
21 |
Valmöjligheter för volym |
Volymklassificering. |
||||||||
22 |
Valmöjligheter för volym – frekvens |
Frekvens för volymens valmöjligheter: t.ex. daglig, veckovis, månadsvis, per säsong, årlig eller annan, om sådan finns tillgänglig. |
||||||||
23 |
Valmöjligheter för volym – intervall |
Tidsintervall för varje valmöjlighet för volymen, om sådant finns tillgängligt. |
||||||||
Typ av fastställande index |
||||||||||
24 |
Indextyp för pris |
Pris klassificerat som fast, enkelt index (ett enda underliggande) eller komplex prisformel (flera underliggande). |
||||||||
25 |
Fastställande index |
Förteckning över index som fastställer priset i avtalet. Ange namn för varje index. I händelse av en indexkorg utan unik identitetsbeteckning ska korgen eller indexet anges. |
||||||||
26 |
Typ av fastställande index |
Avista, termin, swap, spread osv. |
||||||||
27 |
Källa för fastställande index |
Ange den publicerande källan för varje index. I händelse av en indexkorg utan unik identitetsbeteckning ska korgen eller indexet anges. |
||||||||
28 |
Datum för första fastställande |
Datum för första fastställande, bestämt genom det tidigaste datumet bland alla fastställanden. |
||||||||
29 |
Datum för sista fastställande |
Datum för sista fastställande, bestämt genom det senaste datumet bland alla fastställanden. |
||||||||
30 |
Frekvens för fastställande |
Fastställandets frekvens: t.ex. daglig, veckovis, månadsvis, per säsong, årlig eller annan. |
||||||||
31 |
Avräkningsmetod |
Anger om avtalet avräknas fysiskt, i kontanter, båda, optioner eller annat. |
||||||||
Optionsuppgifter |
||||||||||
32 |
Optionstyp |
Anger om optionen får lösas in vid ett bestämt datum (europeiska och asiatiska optioner), vid vissa tidpunkter med bestämda intervall (Bermudaoptioner) eller när som helst under avtalstiden (amerikanska optioner). |
||||||||
33 |
Optionsslag |
Anger om optionen är en köpoption, säljoption eller annan. |
||||||||
34 |
Optionens första inlösendatum |
Datum för första inlösen, bestämt genom det tidigaste datumet bland alla inlösen. |
||||||||
35 |
Optionens sista inlösendatum |
Datum för sista inlösen, bestämt genom det senaste datumet bland alla inlösen. |
||||||||
36 |
Optionens inlösenfrekvens |
Frekvens för volymens valmöjligheter: t.ex. daglig, veckovis, månadsvis, per säsong, årlig eller annan. |
||||||||
37 |
Optionens lösenindex |
Ange namn för varje index. I händelse av en indexkorg utan unik identitetsbeteckning ska korgen eller indexet anges. |
||||||||
38 |
Typ av lösenindex för optionen |
Avista, termin, swap, spread osv. |
||||||||
39 |
Källa för lösenindex för optionen |
Ange typen av fastställande för varje index. I händelse av en indexkorg utan unik identitetsbeteckning ska korgen eller indexet anges. |
||||||||
40 |
Optionens lösenpris |
Optionens lösenpris. |
||||||||
Leveransprofil |
||||||||||
41 |
Leveransställe eller zon |
EIC-kod(er) för leveransställe(n) eller marknadsområde(n). |
||||||||
42 |
Leveransens startdatum |
Datum och tidpunkt då leveransen ska starta. För fysiska leveranser skulle detta vara startdatum för leveranser enligt avtalet. |
||||||||
43 |
Leveransens slutdatum |
Datum och tidpunkt då leveransen ska upphöra. För fysiska leveranser skulle detta vara slutdatum för leveranser enligt avtalet. |
||||||||
44 |
Lasttyp |
Anger leveransprofil (baslast, topplast, låglast, blockbud eller annan). |
||||||||
Livscykelinformation |
||||||||||
45 |
Åtgärdstyp |
Om rapporten innehåller
|
Tabell 3
Rapporteringspliktiga uppgifter om grossistenergiprodukter i samband med transport av el – Resultat av primär tilldelning och resultat av vidareförsäljning och överlåtelse av långsiktiga överföringsrättigheter för el på andrahandsmarknad
Fält nr |
Fältnamn |
Beskrivning |
Gemensamma uppgifter för totalresultat av primär tilldelning och för bud- och rättighetsdokument för vidareförsäljning och överlåtelser på andrahandsmarknad |
||
1. |
Dokument-ID |
Anger unikt det dokument som de inlämnade tidsserierna gäller. |
2. |
Dokumentversion |
Version av det dokument som skickas. Ett dokument kan skickas flera gånger, varje sändning identifieras av olika versionsnummer som börjar med 1 och sedan stegas uppåt. |
3. |
Dokumenttyp |
Den kodade typen för det dokument som skickas. |
4. |
Avsändar-ID |
Anger den part som är avsändare av dokumentet och som ansvarar för dess innehåll (EIC-kod). |
5. |
Avsändarens roll |
Anger den roll som innehas av avsändaren, t.ex. systemansvarig för överföringssystem eller annan rapporterande enhet. |
6. |
Mottagar-ID |
Anger den part som tar emot dokumentet. |
7. |
Mottagarens roll |
Anger den roll som innehas av mottagaren. |
8. |
Skapad (datum och tidpunkt) |
Datum och tidpunkt när dokumentet skapas, dvs. när den systemansvarige för överföringssystemet eller en annan rapporterande enhet skickar transaktionen till byrån. |
9. |
Tidsintervall för budgivning/tillämpligt tidsintervall |
Start och slut (datum och tidpunkt) för den period som omfattas av dokumentet. |
10 |
Domän |
Den domän som omfattas av dokumentet. |
11. |
Dokumentstatus (om tillämpligt) |
Anger dokumentets status. |
Tidsserier för kapacitetstilldelning (primär tilldelning) |
||
12. |
ID för tidsserie |
Unikt ID som anger tidsserien. |
13. |
ID för buddokument |
Anger det dokument som innehåller referenserna till bud eller vidareförsäljningar. |
14. |
Version av buddokument |
Version av anbuds- eller vidareförsäljningsdokumentet som skickats. |
15. |
ID för anbud |
Anger den tidsserie som användes i det ursprungliga budet eller vidareförsäljningen. Detta är det unika nummer som tilldelas av anbudsgivaren för det ursprungliga anbudet eller vidareförsäljningen. Lämnas tomt om det ej är tillämpligt. |
16. |
Budgivande part |
Anger den marknadsaktör som ger ett bud på kapaciteten eller den vidaresålda kapaciteten (EIC X-kod). |
17. |
Auktions-ID |
ID som länkar tilldelningen till en uppsättning specifikationer som skapats av auktionsoperatören. |
18. |
Verksamhetstyp |
Anger tidsseriens karaktär. |
19. |
Område – inkommande |
Det område där energin ska levereras (EIC Y-kod). |
20. |
Område – utgående |
Det område som energin kommer från (EIC Y-kod). |
21. |
Avtalstyp |
Avtalstypen anger villkoren som gällde när kapaciteten tilldelades och hanterades, t.ex. daglig auktion, veckovis auktion, månadsvis auktion, årlig auktion, långsiktigt avtal. |
22. |
Avtals-ID |
Anger avtalet om instansen av tidsserien. Detta måste vara ett unikt nummer som tilldelas av auktionsoperatören och som ska användas för alla referenser till tilldelningen. |
23. |
Måttenhet för kvantitet |
Den måttenhet som används för att uttrycka kvantiteten i tidsserien. |
24. |
Valuta (om tillämpligt) |
Valutan som används för att uttrycka penningbeloppet. |
25. |
Måttenhet för pris (om tillämpligt) |
Den måttenhet som används för att uttrycka priset i tidsserien. |
26. |
Kurvtyp (i förekommande fall) |
Beskriver kurvtypen som tillhandahålls för de aktuella tidsserierna, t.ex. block med variabel eller fast storlek eller punkter. |
27. |
Klassificeringskategori (om tillämpligt) |
Produktkategori enligt definition i marknadsreglerna. |
Tidsserier för auktioner utan bud (primär tilldelning) |
||
28. |
ID |
Anger en instans av en tidsserie. |
29. |
Auktions-ID |
Anger auktionen om inga bud har mottagits. |
30. |
Klassificeringskategori (om tillämpligt) |
Produktkategori enligt definition i marknadsreglerna. |
Tidsserier för andrahandsrättigheter |
||
31. |
ID för tidsserie |
Anger en instans av en tidsserie. Detta måste vara ett unikt nummer som tilldelas av avsändaren för varje tidsserie i dokumentet. |
32. |
Verksamhetstyp |
Anger tidsseriens karaktär, t.ex. kapacitetsrättigheter, meddelande om överlåtelse av kapacitet. |
33. |
Område – inkommande |
Det område där energin ska levereras (EIC Y-kod). |
34. |
Område – utgående |
Det område som energin kommer från (EIC Y-kod). |
35. |
Rättighetshavare |
Anger den marknadsaktör som är ägare till eller har rätt att använda överföringsrättigheterna i fråga (EIC X-kod). |
36. |
Övertagande part (i förekommande fall) |
Anger den marknadsaktör till vilken rättigheterna överlåts eller den ansvarige för handelssammanlänkningen som utsetts av överlåtaren (definierad som rättighetshavare) att använda rättigheterna (EIC X-kod). |
37. |
Avtals-ID |
Anger avtalet om instansen av tidsserien. Detta måste vara det nummer som tilldelats av den som tilldelat överföringskapaciteten, t.ex. systemansvarig för överföringssystem, auktionsoperatör eller tilldelningsplattform. |
38. |
Avtalstyp |
Avtalstypen anger villkoren som gällde när rättigheterna tilldelades och hanterades, t.ex. daglig auktion, veckovis auktion, månadsvis auktion, årlig auktion. |
39. |
Tidigare avtals-ID (i förekommande fall) |
Anger ett tidigare avtal som använts för att identifiera överföringsrättigheterna. |
40. |
Måttenhet för kvantitet |
Den måttenhet som används för att uttrycka kvantiteten i tidsserien. |
41. |
Auktions-ID (i förekommande fall) |
ID som länkar kapacitetsrättigheterna till en uppsättning specifikationer som skapats av den som tilldelat överföringskapaciteten t.ex. systemansvarig för överföringssystem, auktionsoperatör eller tilldelningsplattform. |
42. |
Valuta (om tillämpligt) |
Valutan som används för att uttrycka penningbeloppet. |
43. |
Måttenhet för pris (om tillämpligt) |
Den måttenhet som används för att uttrycka priset i tidsserien. |
44. |
Kurvtyp (i förekommande fall) |
Beskriver kurvtypen som tillhandahålls för de aktuella tidsserierna, t.ex. block med variabel eller fast storlek eller punkter. |
Period för primär tilldelning och andrahandsprocesser |
||
45. |
Tidsintervall |
Denna information ger datum och tidpunkt för rapporteringsperiodens start och slut. |
46. |
Upplösning |
Upplösningen som bestämmer antalet perioder som tidsintervallet är indelat i (ISO 8601). |
Intervall för primär tilldelning och andrahandsprocesser |
||
47. |
Position |
Den relativa positionen för en period inom ett intervall. |
48. |
Kvantitet |
Den kvantitet som har tilldelats i den primära auktionen. Den kvantitet som har tilldelats den nominerade parten i fråga om andrahandsrättigheter. |
49. |
Prisbelopp (om tillämpligt) |
Det pris som uttryckts för varje kvantitetsenhet som tilldelats genom den primära tilldelningen. Det pris som uttryckts för varje kvantitetsenhet som sålts vidare eller överlåtits på andrahandsmarknaden, i förekommande fall. |
50. |
Budets kvantitet (om tillämpligt) |
Den kvantitet som fanns i det ursprungliga buddokumentet. |
51. |
Budets prisbelopp (om tillämpligt) |
Det ursprungliga priset som uttryckts i det ursprungliga budet eller vidareförsäljningen for varje kvantitetsenhet som efterfrågats. |
Orsak till primär tilldelning och andrahandsprocesser |
||
52. |
Orsakskod (om tillämpligt) |
En kod som anger status för tilldelningen eller rättigheterna. |
53. |
Orsakstext (om tillämpligt) |
Förklaring i textform av orsakskoden. |
Fält i budets huvuddokument och andra dokument för organiserade marknadsplatser (tillämpligt på andrahandshandel) |
||
54. |
Indirekt part |
Den marknadsaktör som det inlämnade budet gäller (EIC-kod). |
55. |
Roll för indirekt part |
Den indirekta partens roll. |
56. |
Delbar |
Indikering huruvida varje enskilt element i budet kan accepteras delvis eller inte. |
57. |
ID för länkade bud (i förekommande fall) |
Unikt ID som är kopplat till alla länkade bud. |
58. |
Blockbud |
Indikering att värdena i perioden utgör ett blockbud och att de inte kan ändras. |
Tabell 4
Rapporteringspliktiga uppgifter om grossistenergiprodukter i samband med transport av gas – Primär- och andrahandstilldelningar av kapacitet för gas
Fält nr |
Fältnamn |
Beskrivning |
Gemensamma uppgifter för primär- och andrahandsprocesser för tilldelning |
||
1. |
Avsändar-ID |
Anger den part som är ägare till dokumentet och som ansvarar för dess innehåll. |
2. |
ID för organiserad marknadsplats |
Anger organiserad marknadsplats. |
3. |
Process-ID |
Anger auktionen eller annan process såsom den definieras av den kapacitetstilldelande enheten. |
4. |
Typ av gas |
Anger typ av gas. |
5. |
Transaktions-ID för transport |
Ett unikt ID-nummer för kapacitetstilldelningen, utdelat av den organiserade marknadsplatsen eller den systemansvarige för överföringssystemet. |
6. |
Skapad (datum och tidpunkt) |
Datum och tidpunkt då transaktionen skapades. |
7. |
Datum/tidpunkt för auktionens öppning |
Datum och tidpunkt när en auktion öppnas för budgivning. |
8. |
Datum/tidpunkt för auktionens stängning |
Datum och tidpunkt när en auktion stängs för budgivning. |
9. |
Transaktionstyp för transport |
Typen anger karaktären hos den transporttransaktion som ska rapporteras i enlighet med nuvarande gällande branschstandarder, enligt gasnätsföreskrift om driftskompatibilitet och datautbyte. |
10. |
Startdatum och starttidpunkt |
Datum och tidpunkt då transporttransaktionens löptid startar. |
11. |
Slutdatum och sluttidpunkt |
Datum och tidpunkt då transporttransaktionens löptid slutar. |
12. |
Erbjuden kapacitet |
Kapacitet (kvantitet) som är tillgänglig i auktionen, uttryckt i måttenheten. Endast relevant för övervakning av budgivningsbeteende. |
13. |
Kapacitetskategori |
Tillämplig kapacitetskategori. |
Uppgifter om livscykelrapportering |
||
14. |
Åtgärdstyp |
Statuskod för rapporten som ska rapporteras i enlighet med nuvarande gällande branschstandarder, enligt gasnätsföreskrift om driftskompatibilitet och datautbyte. |
Uppgifter för kvantitets- och prisrapportering |
||
15. |
Kvantitet |
Totalt antal enheter som tilldelats med transporttransaktionen, uttryckt i måttenheten. |
16. |
Måttenhet |
Den använda måttenheten. |
17. |
Valuta |
Valutan som används för att uttrycka penningbeloppet. |
18. |
Totalpris |
Acceptpris vid tidpunkten för auktionen plus auktionstillägg, eller reglerad avgift för annan tilldelningsmekanism än auktion. |
19. |
Fast eller flytande acceptpris |
Anger typ av acceptpris. |
20. |
Acceptpris |
Anger auktionens acceptpris. |
21. |
Tilläggspris |
Anger auktionens tilläggspris. |
Uppgifter för angivelse av plats och marknadsaktör |
||
22. |
ID för nätpunkt |
Inom ett nät, enligt EIC-kod. |
23. |
Produktkombinationer |
Specifikation av produktkombinationer. |
24. |
Riktning |
Specifikation av riktning. |
25. |
ID för systemansvarig för överföringssystem 1 |
Anger den systemansvarige för överföringssystem som uppgiftsrapporteringen gäller. |
26. |
ID för systemansvarig för överföringssystem 2 |
Anger den systemansvarige för överföringssystem som är motpart. |
27. |
ID för marknadsaktör |
Den marknadsaktör som tilldelats kapaciteten. |
28. |
Balanseringsgrupp eller portföljkod |
Balanseringsgruppen (eller balanseringsgrupperna om det gäller kombinerade produkter) som avsändaren tillhör, eller den portföljkod som används av avsändaren om ingen balanseringsgrupp är tillämplig. |
Uppgifter som endast gäller andrahandstilldelningar |
||
29. |
Tillämpligt förfarande: |
Specifikation av tillämpligt förfarande. |
30. |
Högsta budbelopp |
Högsta belopp som övertagaren skulle vara beredd att bjuda, uttryckt i valuta per måttenhet. |
31. |
Lägsta budbelopp |
Lägsta belopp som överlåtaren skulle vara beredd att bjuda, uttryckt i valuta per måttenhet. |
32. |
Högsta kvantitet |
Den högsta kvantitet som övertagaren/överlåtaren skulle vara beredd att förvärva/sälja när förslaget till affär läggs. |
33. |
Lägsta kvantitet |
Den lägsta kvantitet som övertagaren/överlåtaren skulle vara beredd att förvärva/sälja när förslaget till affär läggs. |
34. |
Pris som betalats till systemansvarig för överföringssystem (underliggande pris) |
Endast tillämpligt när det finns en tilldelning uttryckt i valutan per måttenhet (som måste vara kWh/h). |
35. |
Pris som övertagaren betalar till överlåtaren |
Pris som övertagaren betalar till överlåtaren, uttryckt i valutan per måttenhet (som måste vara kWh/h). |
36. |
ID för överlåtare |
Den marknadsaktör som överlåter kapaciteten. |
37. |
ID för övertagare |
Den marknadsaktör som övertar kapaciteten. |
Fält som endast gäller order som läggs i auktioner för primära tilldelningar |
||
38. |
Bud-ID |
Numeriskt ID för budet, utdelat av den rapporterande enheten. |
39. |
Nummer för auktionsrunda |
Ett heltal som först är 1 och sedan stegas uppåt varje gång en auktion inte leder till något resultat och hålls på nytt med andra parametrar. Lämnas tomt för auktioner utan bindande rundor, t.ex. dagen före-auktioner. |
40. |
Anbudspris |
Det pris som erbjöds för varje kapacitetsenhet, acceptpriset undantaget. Uttryckt i valuta och måttenhet. |
41. |
Anbudskvantitet |
Den kvantitet som anbudet gäller, uttryckt i måttenheten. |
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/143 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1349/2014
av den 17 december 2014
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(euro/100 kg) |
||
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
0702 00 00 |
AL |
66,4 |
IL |
88,5 |
|
MA |
85,2 |
|
TN |
139,2 |
|
TR |
109,7 |
|
ZZ |
97,8 |
|
0707 00 05 |
EG |
191,6 |
TR |
140,4 |
|
ZZ |
166,0 |
|
0709 93 10 |
MA |
80,0 |
TR |
136,0 |
|
ZZ |
108,0 |
|
0805 10 20 |
AR |
35,3 |
MA |
68,6 |
|
TR |
59,8 |
|
UY |
32,9 |
|
ZA |
42,9 |
|
ZW |
33,9 |
|
ZZ |
45,6 |
|
0805 20 10 |
MA |
57,0 |
ZZ |
57,0 |
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
IL |
93,2 |
MA |
75,3 |
|
TR |
75,4 |
|
ZZ |
81,3 |
|
0805 50 10 |
TR |
77,3 |
ZZ |
77,3 |
|
0808 10 80 |
BR |
56,9 |
CL |
80,2 |
|
NZ |
90,6 |
|
US |
93,2 |
|
ZA |
143,5 |
|
ZZ |
92,9 |
|
0808 30 90 |
CN |
97,9 |
TR |
174,9 |
|
ZZ |
136,4 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
BESLUT
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/145 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 9 december 2014
om ändring av genomförandebeslut 2013/463/EU om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Cypern
(2014/919/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (1), särskilt artikel 7.2 och 7.5,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Förordning (EU) nr 472/2013 är tillämplig på medlemsstater som redan mottar ekonomiskt bistånd, inklusive från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), vid tidpunkten för dess ikraftträdande. |
(2) |
I förordning (EU) nr 472/2013 fastställs regler för godkännandet av ett makroekonomiskt anpassningsprogram för medlemsstater som mottar ekonomiskt bistånd. Dessa regler måste överensstämma med bestämmelserna i fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM-fördraget). |
(3) |
På Cyperns begäran av den 25 juni 2012 om ekonomiskt bistånd från ESM, beslutade rådet den 25 april 2013 genom rådets beslut 2013/236/EU (2) att Cypern strikt skulle genomföra ett makroekonomiskt anpassningsprogram. |
(4) |
Den 24 april 2013 beslutade ESM:s styrelse att, i princip, bevilja stabilitetsstöd till Cypern och godkände samförståndsavtalet om särskilda finanspolitiska villkor och undertecknandet av avtalet av kommissionen på ESM:s vägnar. |
(5) |
I enlighet med artikel 1.2 i beslut 2013/236/EU har kommissionen, i samverkan med Europeiska centralbanken (ECB), och, där så varit lämpligt, med Internationella valutafonden (IMF), genomfört den femte utvärderingen av genomförandet av de överenskomna åtgärderna samt dessa åtgärders effektivitet och ekonomiska och sociala konsekvenser. Som en följd av denna utvärdering gjordes en uppdatering av det befintliga makroekonomiska anpassningsprogrammet, som avspeglar de åtgärder som har vidtagits av de cypriotiska myndigheterna senast det andra kvartalet 2014. |
(6) |
Efter det att förordning (EU) nr 472/2013 hade trätt i kraft antogs det makroekonomiska anpassningsprogrammet i form av rådets genomförandebeslut. Av hänsyn till rättslig klarhet och rättslig förutsebarhet antogs därför programmet på nytt på grundval av artikel 7.2 i förordning (EU) nr 472/2013. Innehållet i programmet förblev i sak identiskt med det program som godkändes genom beslut 2013/236/EU, men inbegrep också resultaten av den utvärdering som genomfördes i enlighet med artikel 1.2 i beslut 2013/236/EU. Samtidigt upphörde beslut 2013/236/EU att gälla. |
(7) |
Rådets genomförandebeslut 2013/463/EU (3) har redan ändrats genom rådets genomförandebeslut 2014/169/EU (4). Mot bakgrund av den senaste utvecklingen bör det ändras igen. |
(8) |
Kommissionen har i samverkan med ECB och IMF genomfört den femte utvärderingen för att bedöma hur genomförandet av de överenskomna åtgärderna fortskrider samt dessa åtgärders effektivitet och ekonomiska och sociala konsekvenser. Till följd av detta bör förändringar göras på områdena för reform av den finansiella sektorn, finanspolitik och strukturreformer, särskilt med avseende på följande: i) Framläggande av en uppdaterad plan för att det gradvisa lättandet av externa restriktioner, som myndigheterna åtar sig att först inleda efter det att den samlade bedömningen framgångsrikt slutförts och efter en smidig övergång till den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM); ii) ytterligare åtgärder för att stärka bankernas hantering av nödlidande lån; iii) en skyldighet att slutföra uppföljningen av 2013 års revision av enskilda finansiella institut, i tillämpliga fall införa sanktioner, och offentliggöra det slutliga beslutet; iv) ytterligare åtgärder för att förbättra den operativa kapaciteten i the Cooperative Group; v) ministerrådets antagande av det nya samlade ramverket som fastställer lämpliga insolvensförfaranden för bolag och fysiska personer, liksom parlamentets (representanthusets) antagande av ändringarna i den rättsliga ramen för utmätning av intecknade fastigheter (dessa två är tidigare insatser) med närmare uppgifter om de föreskrivna inslagen i dessa båda nya regelverk; vi) en revidering av målet för det primära underskottsmålet för de offentliga finanaserna 2014 till högst 210 miljoner EUR (1,3 % av BNP) för att återspegla utfallet för de offentliga finanserna under det första halvåret 2014, med framläggandet av ett förslag som säkerställer budgetneutralitet i reformen av det sociala trygghetssystemet samt att underskotttsmålet för de offentliga finanserna 2015 uppnås, samtidigt som det primära överskottsmålet för 2017 har reviderats ned till 2,5 % av BNP för att underlätta den finanspolitiska korrigeringen under perioden 2017–2018; vii) fastställandet av ytterligare steg för att göra privatiseringsprocessen i den cypriotiska hamnmyndigheten Cyprus Ports Authority och den cypriotiska elektricitetsmyndigheten Electricity Authority of Cyprus operativ; viii) utnämningen av en ny chef och två nya biträdande chefer för den nya skattemyndigheten, upprättandet av en gemensam databas för skattebetalare, och antagandet av nödvändig sekundärlagstiftning för att göra de nya utökade uppbördsbefogenheterna tillämpliga i praktiken; ix) den reform av fastighetsbeskattningen som ska genomföras under 2015; x) inkluderandet av ytterligare krav för att påskynda utfärdandet av lagfartsbevis på bostadsmarknaden; xi) ett utkast till handlingsplan för att få slut på måleftersläpningen i domstolarna och de långa handläggningstiderna, liksom inrättandet av en förvaltningsdomstol; xii) utvärdering av artiklar i den gällande lagstiftningen för den cypriotiska turismorganisationen Cyprus Tourist Organisation som kan vara konkurrenshämmande; och xiii) en preliminär bedömning av den tekniska och ekonomiska potentialen för ytterligare ökad elproduktion från förnybara energikällor och av inköpspriset för olika typer av förnybara energikällor jämfört med konventionella primärenergikällor, tillsammans med åtgärder för att öka kapaciteten och oberoendet för energiregleringsmyndigheten Cyprus Energy Regulatory Agency. |
(9) |
Under hela genomförandet av det samlade cypriotiska åtgärdspaketet bör kommissionen ge ytterligare politiska råd samt tekniskt stöd på särskilda områden. En medlemsstat som omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram och har otillräcklig administrativ kapacitet bör begära tekniskt stöd från kommissionen, som för detta ändamål kan inrätta expertgrupper. |
(10) |
De cypriotiska myndigheterna bör, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, inhämta synpunkter från arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer vid utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av det makroekonomiska anpassningsprogrammet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Artikel 2 i genomförandebeslut 2013/463/EU ska ändras på följande sätt:
1. |
Punkt 5 ska ersättas med följande: ”5. I syfte att återställa den finansiella sektorns sundhet ska Cypern fortsätta att genomföra omstruktureringen av banksektorn och sektorn för de kooperativa kreditinstituten, fortsätta att stärka tillsyn och reglering i samband med den pågående övergången till SSM, vidta en reform av den rättsliga skuldsaneringsramen och gradvis avskaffa restriktiva åtgärder i linje med landets färdplan, med säkerställande av finansiell stabilitet. Programmet ska omfatta följande åtgärder och resultat:
|
2. |
Punkt 8 e ska ersättas med följande:
|
3. |
Punkt 13 ska ersättas med följande: ”13. Takten i domstolarnas handläggning av ärenden ska förbättras och domstolarnas eftersläpning ska ha avhjälpts i slutet av programmet. Cypern ska ta initiativ för att stärka turismsektorns konkurrenskraft med hjälp av en konkret handlingsplan som ska leda till att man uppnår de kvantifierade mål som identifierats, bland annat i den nyligen reviderade turismstrategin för 2011-2015, samt genom en utvärdering av Cyprus Tourism Organisation Law (lagen som reglerar Cyperns turismorganisation), närmare bestämt av de artiklar som kan hämma konkurrensen inom turistsektorn. Cypern ska genomföra en strategi för luftfartspolitiken som leder till en anpassning av Cyperns externa luftfartspolitik och tar hänsyn till EU:s externa luftfart och EU:s luftfartsavtal, samtidigt som tillräckliga luftfartsanslutningar säkerställs.” |
4. |
Artikel 14 b ska ersättas med följande:
. |
5. |
Punkt 16 ska ersättas med följande: ”16. Vid utarbetande av en samlad och konsekvent tillväxtstrategi ska Cypern beakta den pågående offentliga förvaltningsreformen, reformen av den offentliga ekonomistyrningen, övriga åtaganden i Cyperns makroekonomiska anpassningsprogram och relevanta unionsinitiativ med beaktande av partnerskapsavtalet för genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Tillväxtstrategin kommer att utarbetas, samordnas och verkställas genom det gemensamma organ som kommer att växa fram utifrån den arbetsgrupp för tillväxt som redan inrättats och kommer att förankras i det nationella institutionella ramverket.” |
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till Republiken Cypern.
Utfärdat i Bryssel den 9 december 2014.
På rådets vägnar
P. C. PADOAN
Ordförande
(1) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(2) Rådets beslut 2013/236/EU av den 25 april 2013 riktat till Cypern om särskilda åtgärder för att återställa finansiell stabilitet och hållbar tillväxt (EUT L 141, 28.5.2013, s. 32).
(3) Rådets genomförandebeslut 2013/463/EU av den 13 september 2013 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Cypern och om upphävande av beslut 2013/236/EU (EUT L 250, 20.9.2013, s. 40).
(4) Rådets genomförandebeslut 2014/169/EU av den 24 mars 2014 om ändring av genomförandebeslut 2013/463/EU om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Cypern (EUT L 91, 27.3.2014, s. 40).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).”
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/149 |
RÅDETS BESLUT 2014/920/GUSP
av den 15 december 2014
om utnämning av ordföranden i Europeiska unionens militära kommitté
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 240,
med beaktande av rådets beslut 2001/79/Gusp av den 22 januari 2001 om inrättande av Europeiska unionens militära kommitté (1), och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 3.1 i beslut 2001/79/Gusp ska ordföranden i Europeiska unionens militära kommitté (nedan kallad militära kommittén) utnämnas av rådet på rekommendation av kommittén när denna sammanträder på överbefälhavarnivå. Enligt artikel 3.2 i beslut 2001/79/Gusp är ordförandens ämbetstid tre år, om inte rådet beslutar annat. |
(2) |
Den 23 januari 2012 utnämnde rådet general Patrick DE ROUSIERS till ordförande i militära kommittén för en period av tre år från och med den 6 november 2012 (2). |
(3) |
Vid mötet den 12–13 november 2014 rekommenderade militära kommittén på överbefälhavarnivå att general Mikhail KOSTARAKOS utnämns till ordförande i militära kommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
General Mikhail KOSTARAKOS utnämns härmed till ordförande i Europeiska unionens militära kommitté för en period av tre år från och med den 6 november 2015.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 15 december 2014.
På rådets vägnar
F. MOGHERINI
Ordförande
(1) EGT L 27, 30.1.2001, s. 4.
(2) Rådets beslut 2012/34/Gusp av den 23 januari 2012 om utnämning av ordföranden i Europeiska unionens militära kommitté (EUT L 19, 24.1.2012, s. 21).
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/150 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 16 december 2014
om bemyndigande för Kroatien att tillämpa skattebefrielse på dieselbrännolja som används för att driva maskiner vid humanitär minröjning, i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG
(2014/921/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (1), särskilt artikel 19,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Genom en skrivelse av den 8 april 2014 begärde de kroatiska myndigheterna i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG att man fattar ett beslut om tillstånd för Kroatien att tillämpa skattebefrielse på dieselbrännolja som används för att driva maskiner vid humanitär minröjning. |
(2) |
Med den planerade skattebefrielsen strävar Kroatien efter att påskynda minröjningen av de återstående områden i olika regioner som är kontaminerade med minor. Åtgärden skulle alltså ha omedelbara positiva verkningar för människors liv och hälsa i dessa regioner. |
(3) |
Åtgärden bör vara begränsad till godkända specialmaskiner som är utformade och konstruerade särskilt för röjning av minerade områden. |
(4) |
Åtgärden bör vara begränsad till de områden på Kroatiens territorium som är kontaminerade med minor. |
(5) |
Åtgärden bör gälla alla aktörer som deltar i humanitär minröjning i Kroatien, och därmed kommer ingen ekonomisk fördel att ges till vissa aktörer. |
(6) |
Åtgärden kan således godtas med hänsyn till inre marknadens funktion och behovet av att säkerställa en rättvis konkurrens. Åtgärden är förenlig med unionens politik på hälso-, miljö-, energi- och transportområdena. |
(7) |
Det följer av artikel 19.2 i direktiv 2003/96/EG att varje tillstånd som beviljas med stöd av den artikeln måste vara strikt tidsbegränsat. För att ge de ekonomiska aktörerna tillräcklig förutsebarhet och tillräckligt med tid för att slutföra processen för röjning av de områden som är kontaminerade med minor bör tillståndet beviljas för en period av sex år. |
(8) |
Detta beslut påverkar inte tillämpningen av unionens bestämmelser om statligt stöd. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Kroatien bemyndigas härmed att bevilja skattebefrielse för dieselbrännolja som används för att driva specialmaskiner som används vid humanitär minröjning på dess territorium. Åtgärden är begränsad till godkända specialmaskiner utformade och byggda särskilt för röjning av minerade områden.
Artikel 2
Detta beslut får verkan samma dag som det delges.
Det upphör att gälla sex år därefter.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till Republiken Kroatien.
Utfärdat i Bryssel den 16 december 2014.
På rådets vägnar
S. GOZI
Ordförande
(1) EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/152 |
RÅDETS BESLUT 2014/922/GUSP
av den 17 december 2014
om ändring och förlängning av beslut 2010/279/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag i Afghanistan (Eupol Afghanistan)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 42.4 och 43.2,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
(1) |
Den 18 maj 2010 antog rådet beslut 2010/279/Gusp (1) om Europeiska unionens polisuppdrag i Afghanistan (Eupol Afghanistan). Beslutet upphör att gälla den 31 december 2014. |
(2) |
Till följd av den strategiska översynen i februari 2014 bör Eupol Afghanistan förlängas till och med den 31 december 2016. |
(3) |
Eupol Afghanistan kommer att bedrivas i ett läge som kan förvärras och som kan skada målen för unionens yttre åtgärder enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2010/279/Gusp ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1.1 ska ersättas med följande: ”1. Europeiska unionens polisuppdrag i Afghanistan (nedan kallat Eupol Afghanistan eller uppdraget), som inrättades genom gemensam åtgärd 2007/369/Gusp, ska förlängas från och med den 31 maj 2010 till och med den 31 december 2016.” |
2. |
Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2 Mål Eupol Afghanistan ska stödja de afghanska myndigheterna i den vidare utvecklingen mot en effektiv och ansvarsfull civil poliskår som har utvecklat en effektiv samverkan med rättsväsendet i vid bemärkelse samt respekt för de mänskliga rättigheterna, inbegripet kvinnors rättigheter. Eupol Afghanistan ska arbeta för en gradvis och hållbar övergång samt värna om de resultat som redan har uppnåtts.” |
3. |
Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 4 ska ersättas med följande: ”Artikel 4 Uppdragets struktur 1. Eupol Afghanistan ska ha sitt högkvarter i Kabul. 2. Eupol Afghanistan ska organiseras i enlighet med sina planeringsdokument.” |
5. |
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Artikel 7.5 ska ersättas med följande: ”5. All personal ska utföra sina uppgifter och agera i uppdragets intresse. All personal ska tillämpa de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2013/488/EU (2). |
7. |
Artikel 8.3 ska ersättas med följande: ”3. Anställningsvillkor samt rättigheter och skyldigheter för internationell och lokalanställd personal ska fastställas i avtal mellan Eupol Afghanistan och de berörda anställda.” |
8. |
Artikel 11.6 ska ersättas med följande: ”6. Uppdragschefen ska säkerställa skydd för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med rådets beslut 2013/488/EU.” |
9. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 12b Rättsliga arrangemang Eupol Afghanistan ska ha kapacitet att upphandla varor och tjänster, ingå avtal och administrativa samarbeten, rekrytera personal, inneha bankkonton, förvärva och förfoga över tillgångar och betala sina skulder samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter i den utsträckning som krävs för att genomföra detta beslut.” |
10. |
Artikel 13 ska ersättas med följande: ”Artikel 13 Finansiella arrangemang 1. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka kostnaderna i samband med Eupol Afghanistan för perioden 31 maj 2010–31 juli 2011 ska vara 54 600 000 EUR. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka kostnaderna i samband med Eupol Afghanistan för perioden 1 augusti 2011–31 juli 2012 ska vara 60 500 000 EUR. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka kostnaderna för Eupol Afghanistan för perioden 1 augusti 2012–31 maj 2013 ska vara 56 870 000 EUR. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka kostnaderna i samband med Eupol Afghanistan för perioden 1 juni 2013–31 december 2014 ska vara 108 050 000 EUR. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka kostnaderna i samband med Eupol Afghanistan för perioden 1 januari 2015–31 december 2015 ska vara 57 750 000 EUR. 2. Alla utgifter ska förvaltas i enlighet med de regler och förfaranden som gäller för unionens allmänna budget. Deltagande i upphandlingsförfaranden som anordnas av Eupol Afghanistan ska vara öppet för fysiska och juridiska personer utan begränsningar. Ingen ursprungsregel ska heller gälla för de varor som inköps av Eupol Afghanistan. Under förutsättning att kommissionen ger sitt godkännande får uppdraget ingå tekniska överenskommelser med medlemsstaterna, värdstaten, deltagande tredjestater och andra internationella aktörer om tillhandahållande av utrustning, tjänster och lokaler för Eupol Afghanistan. 3. Eupol Afghanistan ska ansvara för genomförandet av uppdragets budget. I detta syfte ska Eupol Afghanistan teckna ett avtal med kommissionen. 4. Eupol Afghanistan ska, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om uppdragets och dess personals status, ansvara för alla anspråk och skyldigheter som härrör från genomförandet av uppdraget från och med den 1 januari 2015, med undantag för alla anspråk avseende allvarliga fel begångna av uppdragschefen, vilka uppdragschefen själv ska ansvara för. 5. Genomförandet av de finansiella arrangemangen ska inte påverka befälsordningen enligt artiklarna 5, 6 och 9 och Eupol Afghanistans operativa krav, inbegripet kraven på utrustningskompatibilitet och dess gruppers samverkansförmåga. 6. Utgifter ska berättiga till bidrag från och med den dag då det avtal som avses i punkt 3 undertecknas.” |
11. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 13a Projektcell 1. Eupol Afghanistan ska ha en projektcell för fastställande och genomförande av projekt. Eupol Afghanistan ska, i tillämpliga fall, underlätta och ge råd om projekt, som medlemsstater och tredjestater genomför, på eget ansvar på områden som rör Eupol Afghanistan och till stöd för dess mål. 2. Om inte annat följer av punkt 3 ska Eupol Afghanistan vara bemyndigat att använda finansiella bidrag från medlemsstater eller tredjestater för att genomföra projekt som anses komplettera Eupol Afghanistans övriga insatser på ett konsekvent sätt, om
Eupol Afghanistan ska sluta ett avtal med dessa stater som särskilt omfattar de särskilda förfarandena för att hantera eventuella klagomål från tredje man om skador som orsakats av Eupol Afghanistans handlingar eller försummelser vid användningen av medlen från dessa stater. Under inga omständigheter får de bidragsgivande staterna hålla unionen eller den höga representanten ansvariga för handlingar eller försummelser från Eupol Afghanistans sida vid användningen av medlen från dessa stater. 3. Finansiella bidrag från tredjestater till projektcellen ska godkännas av Kusp.” |
12. |
I artikel 14 ska punkterna 1–4 ersättas med följande: ”1. Den höga representanten ska bemyndigas att i enlighet med beslut 2013/488/EU till Nato, eller till det Nato-ledda uppdraget Resolute support, lämna ut säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och EU-handlingar som uppdraget gett upphov till. För att underlätta detta ska lokala tekniska arrangemang utformas. 2. Den höga representanten ska bemyndigas att, i tillämpliga fall, alltefter uppdragets behov, till tredjestater som är associerade till detta beslut lämna ut säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och EU-handlingar som uppdraget gett upphov till, upp till nivån ’CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL’ i enlighet med beslut 2013/488/EU. 3. Den höga representanten ska bemyndigas att, i tillämpliga fall, alltefter uppdragets operativa behov, till Unama lämna ut säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och EU-handlingar som uppdraget gett upphov till, upp till nivån ’RESTREINT UE/EU RESTRICTED’, i enlighet med beslut 2013/488/EU. För att underlätta detta ska lokala tekniska arrangemang utformas. 4. Om det föreligger ett bestämt och omedelbart operativt behov, ska den höga representanten även vara bemyndigad att i enlighet med beslut 2013/488/EU till värdlandet lämna ut alla säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som insatsen ger upphov till upp till nivån ’RESTREINT UE/EU RESTRICTED’. Det ska i detta syfte ingås överenskommelser mellan den höga representanten och värdstatens behöriga myndigheter.” |
13. |
Artikel 17 ska ersättas med följande: ”Artikel 17 Ikraftträdande och varaktighet Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas. Det ska tillämpas från och med den 31 maj 2010 till och med den 31 december 2016.” |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Utfärdat i Bryssel den 17 december 2014.
På rådets vägnar
G. L. GALLETTI
Ordförande
(1) Rådets beslut 2010/279/Gusp av den 18 maj 2010 om Europeiska unionens polisuppdrag i Afghanistan (Eupol Afghanistan) (EUT L 123, 19.5.2010, s. 4).
(2) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).”
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/156 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 12 december 2014
om inrättande av Gemensamma institutet för långbasinterferometri i form av ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Jiv-Eric)
(2014/923/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) (1), särskilt artikel 6.1 a, och
av följande skäl:
(1) |
Republiken Frankrike, Konungariket Nederländerna, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har begärt att kommissionen inrättar Gemensamma institutet för långbasinterferometri i form av ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (nedan kallat Jiv-Eric). |
(2) |
Dessa medlemsstater har enats om att Konungariket Nederländerna ska vara värdmedlemsstat för Jiv-Eric. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 723/2009. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Härmed inrättas Gemensamma institutet för långbasinterferometri i form av ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (nedan kallat Jiv-Eric).
2. Stadgan för Jiv-Eric anges i bilagan. Stadgan ska hållas uppdaterad och vara offentligt tillgänglig på webbplatsen för Jiv-Eric och på platsen för dess stadgeenliga säte.
3. De viktigaste bestämmelserna i stadgan för Jiv-Eric, för vilka ändringar måste godkännas av kommissionen i enlighet med artikel 11.1 i förordning (EG) nr 723/2009, anges i artiklarna 1, 2, 18, 20–25, 27 och 28.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 12 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 206, 8.8.2009, s. 1.
BILAGA
INGRESS
DE GRUNDANDE MEDLEMMARNA,
SOM ERKÄNNER att Joint Institute for Very Long Baseline Interferometry in Europe (gemensamma institutet för långbasinterferometri, Jive) har funnits i många år och är viktigt för det europeiska forskningsområdet, har enats om att överföra all operativa verksamhet från det nederländska organet Stichting JIVE till en juridisk person enligt förordning (EG) nr 723/2009 som ska ges namnet Jiv-Eric,
Har av följande skäl:
Europeiska nätverket för långbasinterferometri (European VLBI Network, EVN) är ett konsortium som funnits i många år. Det har en flexibelt expanderbar struktur och tillhandahåller astronomiska observationstjänster som bygger på gemensamma observationer med hjälp av radioteleskop runt om i Europa och andra världsdelar och som används av ett livaktigt, globalt forskarsamfund. Det har konstaterats att EVN sedan mer än två decennier håller en mycket hög standard och utgör ett mycket stabilt nätverk.
Jive inrättades 1993 inom ramen för EVN som en nederländsk nationell juridisk person (Stichting, stiftelse) för att genomföra centrala tjänster, särskilt behandling (korrelation) av insamlade data från teleskop. Det erbjuder användarna av EVN hjälp med att föreslå, bearbeta och tolka EVN:s observationer. Dessutom ger det feedback om kvaliteten på de data som erhålls från teleskopen. Jive tillhandahåller den huvudsakliga infrastrukturen för EVN:s och de andra nätverkens gemensamma observationer. Jive spelar en aktiv roll när det gäller att öka kapaciteten hos EVN genom att utveckla ny teknik, särskilt rörande den centrala behandlingen och användartjänster.
Rörande detta och andra aktiviteter har Jive agerat företrädare för EVN, särskilt vid genomförandet av gemenskapsprogram. Förbindelserna mellan Jive-infrastrukturen och EVN fastställs i EVN-konsortiets samförståndsavtal som ingicks i Berlin den 22 november 2002.
Jives nuvarande rättsliga ram är en nederländsk stiftelse. Eric är en lämplig juridisk form för Jives vetenskapliga uppdrag och ambitioner. Den rättsliga grunden för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (European Research Infrastructure Consortium, Eric) är förordning (EG) nr 723/2009.
Inrättandet av Jiv-Eric kommer att öka hållbarheten hos det samarbete som sedan många år förs mellan de nationellt upprättade forskningsinstituten på området för långbasinterferometri (nedan kallat VLBI). VLBI-Nätverken erbjuder ledande nuvarande och framtida forskningsinfrastrukturer inom radioastronomi nödvändig, mycket viktig teknik.
Jive-korrelatorn utgör kärnan i Jiv-Eric-infrastrukturen. Den är en central komponent vid bildandet av VLBI-forskningsinfrastrukturen. Jiv-Eric ska fortsätta det befintliga samarbetet med och avtalsförpliktelserna gentemot alla EVN-parter samt strukturera och anpassa dessa så att de passar Jiv-Eric-uppdraget. Jiv-Eric kommer att korrelera alla EVN-projekt. Dessutom kommer Jiv-Eric att främja användningen och den praktiska tillämpningen av VLBI-teknik och annan radioastronomisk teknik.
ENATS OM ATT UPPRÄTTA OCH GENOMFÖRA JIV-ERIC I ENLIGHET MED FÖLJANDE BESTÄMMELSER.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Namn, säte och arbetsspråk
1. Ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur ska inrättas med namnet ”Gemensamma institutet för långbasinterferometri” (nedan kallat Jiv-Eric).
2. Jiv-Eric ska vara en forskningsinfrastruktur med verksamhet i de länder som är medlemmar i Jiv-Eric och i de observatörsländer och övriga länder som Jiv-Eric har ingått avtal med i enlighet med artikel 8.1 i stadgan.
3. Jiv-Eric ska ha den juridiska formen av ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric) och bildas enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 samt ges benämningen Jiv-Eric.
4. Jiv-Eric ska ha sitt stadgeenliga säte i Dwingeloo i Nederländerna.
5. Arbetsspråket för Jiv-Eric är engelska.
Artikel 2
Uppgifter och verksamhet
1. Jiv-Eric ska främja och genomföra användningen av långbasinterferometri och annan radioastronomisk teknik. I synnerhet ska Jiv-Eric driva och utveckla dataprocessorn, ofta kallad korrelatorn, samt bistå de forskare som använder EVN:s anläggningar. Jiv-Eric ska korrelera alla EVN-projekt som godkänns av EVN:s programkommitté och schemaläggs av EVN-planeraren och som noterats för korrelering vid Jiv-Eric på EVN:s blockschema.
2. Jiv-Eric ska främja långbasinterferometri mellan teleskop tillhörande partnerna i EVN och andra nätverk. Jiv-eric ska organisera och underlätta stöd för driften av EVN och andra nätverk och andra relaterade verksamheter inom radioastronomi som är nödvändiga för att uppnå dess syfte.
3. Jiv-Eric ska drivas utan vinstsyfte. För att ytterligare främja innovation samt överföra kunskap och teknik kan begränsad ekonomisk verksamhet bedrivas förutsatt att denna inte äventyrar kärnverksamheten.
KAPITEL 2
MEDLEMSKAP
Artikel 3
Medlemskap och företrädare
1. Följande organ kan bli medlemmar i Jiv-Eric eller observatörer utan rösträtt:
a) |
Medlemsstater |
b) |
Anslutna länder |
c) |
Ej anslutna tredjeländer |
d) |
Mellanstatliga organisationer. |
2. Samtliga medlemmar eller observatörer kan företrädas av ett offentligt organ eller av ett privat organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som de själva valt eller som utsetts i enlighet med deras egna regler och förfaranden.
3. De aktuella Jiv-Eric-medlemmarna, observatörerna och deras företrädare anges i bilaga 1. Bilaga 1 ska uppdateras av den verkställande direktören. De som är medlemmar när Eric-ansökan lämnas in ska kallas grundande medlemmar.
Artikel 4
Anslutning av medlemmar
1. Inträdesvillkoren för nya medlemmar är följande:
a) |
Anslutning av nya medlemmar ska godkännas av rådet. |
b) |
Sökande ska lämna en skriftlig ansökan till rådets ordförande. |
c) |
I ansökan ska sökanden ange på vilket sätt den kommer att bidra till Jiv-Erics mål och verksamheter, uppfylla sina skyldigheter och utse en bemyndigad lagstadgad enhet till företrädare. |
2. Den inledande perioden för medlemskap är fem år.
Artikel 5
Medlems utträde och avslutande av medlemskap
1. En medlem får inte utträda inom fem år från inrättandet av Jiv-Eric, såvida inte medlemskapet har ingåtts för en angiven kortare period. Efter de fem första åren av Jiv-Erics inrättande kan en medlem begära utträde i slutet av ett budgetår, förutsatt att en begäran om utträde lämnats in senast tolv månader tidigare.
2. En medlem får utträda om rådet beslutar om att höja det årliga bidrag som anges i bilaga 2. Utan hinder av artikel 5.1 ska en medlem som vill utträda göra detta inom sex månader efter det att förslaget om att höja bidraget antas av rådet.
3. Ett utträde får verkan i slutet av budgetåret förutsatt att den utträdande medlemmen har fullgjort sina åtaganden.
4. Rådet ska ha befogenhet att avsluta en medlems medlemskap, om följande villkor föreligger:
a) |
Medlemmen har gjort sig skyldig till en allvarlig försummelse av en eller flera av sina skyldigheter enligt denna stadga. |
b) |
Medlemmen har underlåtit att korrigera denna försummelse inom sex månader efter anmälan. |
Medlemmen ska ges möjlighet att bestrida beslutet om avslutat medlemskap och att lägga fram sina synpunkter inför rådet.
KAPITEL 3
OBSERVATÖRER OCH DELTAGANDE FORSKNINGSINSTITUT
Artikel 6
Anslutning av observatörer
1. Stater och mellanstatliga organisationer som är beredda att bidra till Jiv-Eric och har för avsikt att bli medlemmar kan ansöka om observatörsstatus.
2. Anslutningsvillkoren för observatörer är följande:
a) |
Observatörer kan anslutas för en inledande period på tre år. |
b) |
Anslutning av observatörer ska godkännas av rådet. |
c) |
Ansökan ska göras skriftligen till rådets ordförande och ska ange hur sökanden ska samarbeta för att bidra till Jiv-Erics mål och verksamhet samt utse en bemyndigad lagstadgad enhet till företrädare. |
3. En observatör får ansöka om medlemskap när som helst.
Artikel 7
Observatörs utträde och avslutande av observatörsstatus
1. Den inledande perioden för observatörsstatus är tre år.
2. En observatörs utträde får verkan i slutet av budgetåret förutsatt att den utträdande observatören har fullgjort sina åtaganden.
3. Rådet ska ha befogenhet att avsluta en observatörs observatörstatus, om följande villkor föreligger:
a) |
Observatören har gjort sig skyldig till en allvarlig försummelse av en eller flera av sina skyldigheter enligt denna stadga. |
b) |
Observatören har underlåtit att korrigera denna försummelse inom sex månader efter anmälan. |
Observatören ska ges möjlighet att bestrida beslutet om avslutad observatörsstatus och att lägga fram sina synpunkter inför rådet.
Artikel 8
Forskningsinstituts deltagande i Jiv-Eric
1. Jiv-Eric får ingå ett samarbetsavtal med forskningsinstitut som driver VLBI-element eller företräder det nationella intresset i VLBI-samarbetet och som inte befinner sig i ett land som är medlem eller observatör. Samarbetsavtalet ska fastställa de villkor enligt vilka de nationella forskningsinstituten får ansluta sig till Jiv-Eric-infrastrukturen och åta sig de uppgifter och den verksamhet som anges i artikel 2.
2. Samarbetsavtalet ska innehålla det överenskomna bidraget, rätten att bidra med uppgifter till behandling på Jiv-Erics centrala anläggningar och rätten att närvara vid rådets möten, rätten att erhålla dagordningen och bifogade handlingar och att avge ett yttrande om Jiv-Erics operativa verksamhet vid rådets möten.
3. Samarbetsavtalet ska ingås av den verkställande direktören för Jiv-Eric.
4. För fastställandet av storleken på forskningsinstitutets årliga bidrag ska samma principer som anges i bilaga 2 vara vägledande. I synnerhet tas hänsyn till de årliga operativa insatserna till förmån för den lokala organisation som deltar i VLBI-infrastrukturen.
KAPITEL 4
RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
Artikel 9
Medlemmarnas rättigheter och skyldigheter
1. Medlemmarna ska ha rätt att
a) |
närvara och rösta vid rådets möten, |
b) |
delta i utarbetandet av långsiktiga strategier och politik och i förfarandena för beslutsfattande avseende Jiv-Eric. |
Ytterligare fördelar för medlemmarna omfattar rätten att
c) |
låta sin forskargemenskap delta i Jiv-Eric-evenemang, som exempelvis sommarkurser, workshops, konferenser och utbildningskurser till förmånliga priser i mån av plats, |
d) |
ge sin forskargemenskap tillgång till stöd från Jiv-Eric när det gäller att utveckla relevanta system, processer och tjänster, |
e) |
bidra med uppgifter till behandling på Jiv-Erics centrala anläggningar och få stöd från Jiv-Eric. |
2. Varje medlemsstat ska utse två företrädare. Minst en av företrädarna ska ha vetenskaplig sakkunskap och företräda de forskningsinstitut som tillhandahåller resurser till Jiv-Eric.
3. Varje medlem
a) |
ska betala de bidrag som fastställs av rådet och anges i bilaga 2, |
b) |
ska ge en av sina företrädare full befogenhet att rösta i alla frågor som behandlas vid rådets möte, |
c) |
får utse eller bemyndiga ett lokalt institut eller infrastrukturkonsortium för att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med denna stadga. |
4. Utöver de överenskomna bidrag som avses i artikel 9.3 a får andra avgifter betalas av medlemmar enskilt eller gemensamt i samarbete med andra medlemmar, observatörer eller tredje parter. Sådana bidrag, som kan vara i kontant form eller in natura, måste godkännas av rådet.
Artikel 10
Observatörernas rättigheter och skyldigheter
1. Observatörer ska ha rätt att
a) |
närvara vid rådets möten utan rösträtt, |
b) |
avge ett yttrande om rådets dagordning, |
c) |
erhålla dagordningen och bifogade handlingar, |
d) |
låta de egna vetenskapliga och tekniska forskarna delta i Jiv-Eric-evenemang. |
2. Varje observatör
a) |
ska utse två företrädare, varav minst en ska företräda de nationellt upprättade institut som tillhandahåller resurser till Jiv-Eric. |
b) |
ska ange sina uppgifter inom ramen för sitt samarbete för främjande av de Jiv-Eric-mål som anges i artikel 2. |
c) |
ska lämna en årlig redogörelse till rådet för att möjliggöra en utvärdering av observatörens samarbete för främjande av Jiv-Eric-målen, |
d) |
får bemyndiga sin företrädare att utföra de uppgifter som avses i artikel 10.2 b. |
3. Vid sidan av det överenskomna samarbetet för främjande av de Jiv-Eric-mål som avses i artikel 10.2 b, får andra avgifter betalas av observatörer enskilt eller gemensamt i samarbete med andra medlemmar, observatörer eller tredje parter. Sådana bidrag, som kan vara i kontant form eller in natura, måste godkännas av rådet.
KAPITEL 5
STYRNING
Artikel 11
Styrning och förvaltning
Jiv-Erics styrningsstruktur ska omfatta följande organ:
a) |
Rådet. |
b) |
Den verkställande direktören. |
Artikel 12
Rådet
1. Rådet ska vara Jiv-Erics ledningsorgan och ska bestå av företrädare för Jiv-Erics medlemmar och observatörer. Varje medlem ska ha en röst. Varje medlem ska utse en röstberättigad representant. Varje delegation av medlemmar och observatörer får bestå av upp till två personer, varav minst en ska ha vetenskaplig sakkunskap av relevans för Jiv-Eric (som avses i artiklarna 9.2 och 10.2). Värdinstitutet ska vara företrätt i värdmedlemmens delegation.
2. Rådet ska tillhandahålla stående inbjudningar till organ tillhörande, eller företrädare för, EVN och de deltagande forskningsinstituten (som avses i artikel 8.1) och där rådet beslutar att så är relevant.
3. Rådet ska anta en arbetsordning så snabbt som rimligen möjligt efter det att Jiv-Eric har inrättats, inklusive den arbetsordning som avses i artiklarna 23.1, 25.1 och 26.1.
4. Rådet ska sammanträda minst en gång om året och ska ansvara för den övergripande ledningen och kontrollen av Jiv-Eric i enlighet med bestämmelserna i denna stadga.
5. Rådet ska sträva efter vetenskaplig excellens hos VLBI-infrastrukturen och konsekvens, samstämmighet och stabilitet hos de tjänster som tillhandahålls av de berörda forskningsinstitut som ställer resurser till Jiv-Erics förfogande.
6. Rådet ska åtminstone ha befogenhet att
a) |
anta utvecklingsstrategierna för Jiv-Eric, |
b) |
anta det årliga arbetsprogrammet som föreslås av den verkställande direktören och omfattar den årliga budgeten, inklusive anslagen till Jiv-Erics samordnings- och stödkontor och gemensamma tjänster, och ett förslag till långsiktig strategi, |
c) |
minst vart femte år fastställa bidraget från medlemmarna och observatörerna varvid de principer för beräkning som anges i bilaga 2 ska följas, |
d) |
anta Jiv-Erics årsrapport, och godkänna det reviderade bokslutet, |
e) |
besluta om anslutningen av nya medlemmar eller observatörer, |
f) |
besluta om avslutande av medlemskap och observatörsstatus, |
g) |
besluta om förslag till ändringar av denna stadga, |
h) |
utnämna, suspendera och avskeda den verkställande direktören, |
i) |
inrätta underordnade organ, |
j) |
beskriva den verkställande direktörens uppdrag och särskilda uppgifter samt ge den verkställande direktören riktlinjer för ingående av det samarbetsavtal som avses i artikel 8.3. |
7. Rådet ska sammankallas av ordföranden minst fyra veckor i förväg, och dagordningen ska spridas minst fjorton dagar före mötet. Medlemmarna ska ha rätt att föreslå punkter till dagordningen upp till fem dagar före mötet. Ett möte i rådet kan begäras av minst hälften av medlemmarna.
8. Rådet ska välja en ordförande med tre fjärdedelars majoritet av rösterna. Ordföranden ska väljas för en period av två år, som kan förnyas en gång.
9. Rådet ska välja en vice ordförande med tre fjärdedelars majoritet av rösterna. Vice ordföranden ska ersätta ordföranden vid hans/hennes frånvaro och vid intressekonflikter. Vice ordföranden ska väljas för en period av två år, som kan förnyas en gång.
Artikel 13
Rådets beslutsförfarande
1. Rådet ska inte fatta giltiga beslut om inte åtminstone två tredjedelar av dess representanter är närvarande vid mötet.
2. Rådet ska göra sitt yttersta för att uppnå konsensus i samtliga beslut.
3. Om konsensus ej kan uppnås ska en enkel majoritet av avlagda röster vara tillräcklig för att anta beslut, med undantag för beslut som omnämns i artiklarna 12.8, 12.9, 13.4 och 13.5.
4. Beslut som kräver åtminstone två tredjedels majoritet är beslut för att
a) |
anta eller ändra utvecklingsstrategierna för Jiv-Eric, |
b) |
avsluta ett medlemskap eller en observatörsstatus, |
c) |
utnämna, suspendera eller avskeda den verkställande direktören, |
d) |
inrätta underordnade organ, |
e) |
anta eller ändra procedurregler, |
f) |
anta och ändra det årliga arbetsprogrammet och årsbudgeten. |
5. Beslut som kräver enhällighet av samtliga närvarande medlemmar av Jiv-Eric är beslut för att
a) |
förelägga kommissionen förslag till stadgeändringar, |
b) |
anta och ändra reglerna för att beräkna bidrag, enligt hänvisning i bilaga 2, |
c) |
besluta om medlemmarnas och observatörernas bidragsinbetalning, |
d) |
avveckla Jiv-Eric. |
6. Beslut enligt artikel 13.4 och 13.5 kan fattas endast om samtliga medlemmar har informerats om de föreslagna besluten senast två veckor före mötet. Stadgeändringar och ändringar i bilaga 2 som avses i artikel 13.5a och 13.5b, kan verkställas endast om samtliga medlemmar har informerats om ändringens exakta lydelse senast två månader före mötet.
7. Varje stadgeändring ska underkastas bestämmelserna i artikel 11 i förordning (EG) nr 723/2009.
Artikel 14
Verkställande direktören
1. Rådet ska utnämna en verkställande direktör för Jiv-Eric för en femårsperiod, som kan förnyas. Jiv-Erics verkställande direktör ska ha ansvar för Jiv-Erics vetenskapliga utveckling. Verkställande direktören ska ansvara för att genomföra rådets beslut och den dagliga förvaltningen av Jiv-Erics operativa verksamhet, inbegripet samordning och stödverksamhet, samt vidare utveckling av korrelatorn.
2. Verkställande direktören är Jiv-Erics rättsliga ombud.
3. Verkställande direktören ska utarbeta och lägga fram det årliga arbetsprogrammet till rådet, enligt hänvisning i artikel 12.6 b.
4. När det årliga arbetsprogrammet har antagits av rådet ska den verkställande direktören svara för genomförandet av det årliga arbetsprogrammet, enligt hänvisning i artikel 12.6 b.
5. Verkställande direktören kan inrätta en eller flera kommittéer för att hjälpa till med genomförandet av Jiv-Erics verksamhet.
Artikel 15
Samordning och stöd
Jiv-Erics kontor för samordning och stöd ska vara huvudkontor för Jiv-Erics dagliga verksamhet. Kontoret stödjer Jiv-Erics dagliga verksamhet, inbegripet assistans till rådet. Kontoret ska inrättas och förvaltas av den verkställande direktören.
KAPITEL 6
FINANSIERING OCH REDOVISNING TILL EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Artikel 16
Budgetregler och bokföring
1. Jiv-Erics medel får endast utnyttjas i de syften som anges i stadgan.
2. Jiv-Eric ska förvalta sina egna tillgångar i överensstämmelse med gällande skatteregler. För att uppnå sina mål kan Jiv-Eric förvärva, utnyttja och förvalta medel från en tredje part.
3. Jiv-Erics budgetår ska löpa från den 1 januari till den 31 december varje år.
4. Samtliga intäkter och utgifter för Jiv-Eric ska inkluderas i de beräkningar som upprättas för varje budgetår, och dessa ska vara synliga i årsbudgeten. Årsbudgeten ska överensstämma med allmänt vedertagna principer för öppenhet.
5. Jiv-Erics årsredovisning ska kompletteras med en auktoriserad revisorsberättelse om budgetårets ekonomiska förvaltning.
6. Jiv-Eric ska omfattas av gällande regler för beredning, bokföring, revision och ekonomisk redovisning.
7. Jiv-Eric ska säkerställa att dess medel används i överensstämmelse med principerna för sund ekonomisk förvaltning.
8. Jiv-Eric ska redovisa omkostnader och intäkter för sin ekonomiska verksamhet separat.
9. Jiv-Erics kontor för samordning och stöd ska ansvara för en noggrann bokföring av samtliga intäkter och utgifter.
Artikel 17
Rapportering
1. Jiv-Eric ska lägga fram en årlig verksamhetsberättelse som detaljerar särskilt verksamhetens vetenskapliga, operativa och ekonomiska aspekter. Verksamhetsberättelsen ska godkännas av rådet och överlämnas till kommissionen och relevanta offentliga myndigheter senast sex månader efter motsvarande budgetårs slut. Verksamhetsberättelsen ska offentliggöras.
2. Jiv-Eric ska underrätta Europeiska kommissionen om alla omständigheter som allvarligt kan äventyra genomförandet av Jiv-Erics uppgifter eller förhindra att Jiv-Eric uppfyller kraven enligt förordning (EG) nr 723/2009.
Artikel 18
Ansvar
1. Jiv-Eric ska bära ansvar för sina skulder.
2. Medlemmarnas ekonomiska ansvar för Jiv-Erics skulder ska begränsas till varje medlems årsavgift enligt specifikation i Bilaga 2.
3. Jiv-Eric ska teckna lämplig försäkring för att täcka de särskilda risker som gäller Jiv-Erics konstitution och förvaltning.
KAPITEL 7
ÅTGÄRDER
Artikel 19
Samarbetsavtal med tredje parter
I de fall där Jiv-Eric bedömer det fördelaktigt kan det ingå samarbetsavtal med tredje parter, till exempel forskningsinstitut i länder som inte är medlemmar eller observatörer i Jiv-Eric.
Artikel 20
Tillträdesregler för användare
1. Jiv-Eric ska eftersträva öppet tillträde till dess infrastruktur inom de gränser och villkor som fastställts i gällande tillträdesregler.
2. I enlighet med innehållsleverantörernas tillstånd och genom en autentisering som godkänts av Jiv-Eric ska uppgifter, verktyg och tjänster som erbjuds av Jiv-Eric vara tillgängliga för forskarvärlden.
3. Jiv-Eric ska säkerställa att användarna godkänner de villkor och bestämmelser som gäller tillträde, samt att lämpliga säkerhetsarrangemang har vidtagits för intern lagring och hantering av forskningsresultat.
4. Jiv-Eric ska inrätta väl fastställda rutiner för att undersöka påstådda säkerhetsöverträdelser och röjande av konfidentiella forskningsuppgifter.
Artikel 21
Vetenskaplig utvärdering
1. För att underlätta forskningen ska Jiv-Eric ansluta sig till principerna om öppenhet och stödja ”bästa praxis” som överenskommet och stadfästs genom samarbetet med EVN.
2. Tillgång till Jiv-Erics forskningsanläggningar, observations- och korrelatortid ska baseras på vetenskaplig excellens och tekniskt genomförbara projektförslag som ska bedömas i sakkunnigbedömningar av oberoende experter, i enlighet med de kriterier och förfaranden som fastställts i EVN. Tillgång till korrelatortid ska följa fördelning och schemaläggning av observationstid.
Artikel 22
Riktlinjer för spridning
1. Jiv-Eric ska vidta alla åtgärder som krävs för att främja infrastrukturen och dess användning inom forskning och utbildning.
2. Jiv-Eric ska uppmuntra användarna att offentliggöra sina forskningsresultat och göra resultat tillgängliga via Jiv-Eric.
3. Jiv-Eric ska fastställa en strategi för spridning.
Artikel 23
Immateriella rättigheter
1. När det gäller immateriella rättigheter som är nödvändiga och som skapas av forskningen och utvecklingen av Jiv-Erics korrelator, ska principen om äganderätt erkännas, men dessa rättigheter kan fördelas mellan alla aktiva deltagare som bidragit till forskningen för att utveckla Jiv-Erics korrelator. Inom Jiv-Eric ska integrerade riktlinjer och avtal om immateriella rättigheter antas för nationella forskningsinstituts rättigheter vad gäller infrastruktur för tekniköverföring och utbyte av immateriella rättigheter, för vilka den verkställande direktören ska föreslå en arbetsordning till rådet.
2. Jiv-Eric ska ge vägledning (till exempel via en webbplats) till forskare för att se till att den forskning som bedrivs med användning av material som tillgängliggjorts via Jiv-Eric sker med erkännande av dataägarnas rättigheter.
Artikel 24
Anställningsstrategi, inbegripet lika möjligheter
Jiv-Eric tillämpar lika möjligheter vid anställning och ska välja ut den bästa kandidaten, oavsett bakgrund, nationalitet, religion eller kön. Anställningsavtalen ska följa den nationella lagstiftningen i det land där personalen är anställd.
Artikel 25
Strategi för upphandling och skattebefrielse
1. Jiv-Eric ska behandla upphandlingskandidater och anbudsgivare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt, oavsett om de har sin bas i Europeiska unionen eller inte. Jiv-Erics upphandlingar ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens. Rådet ska anta genomföranderegler med alla nödvändiga uppgifter om exakta upphandlingsförfaranden och -kriterier.
2. Den verkställande direktören ska ansvara för Jiv-Erics upphandling. Alla anbud ska offentliggöras på Jiv-Erics webbplats och på medlemmarnas och observatörernas territorier. Beslut om tilldelning av en upphandling ska offentliggöras på Jiv-Erics webbplats och innehålla en motivering.
3. Medlemmars och observatörers upphandling av Jiv-Erics verksamhet ska ske med fullständigt beaktande av Jiv-Erics behov, tekniska krav och de specifikationer som utfärdats av de berörda organen och ska följa tillämpliga nationella regler.
4. Undantag från mervärdesskatteplikt på grundval av artiklarna 143.1 g och 151.1 b i rådets direktiv 2006/112/EG (1) och i enlighet med artiklarna 50 och 51 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 (2), ska begränsas till mervärdesskatten för sådana varor och tjänster som ska användas officiellt av Jiv-Eric, vars värde överstiger 225 euro och som till fullo betalas och upphandlas av Ecrin-Eric. Enskilda medlemmars upphandlingar ska inte omfattas av dessa undantag. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 5 och 6 ska inga ytterligare begränsningar tillämpas.
5. Undantag från skatteplikt ska tillämpas på icke-ekonomisk verksamhet, inte på ekonomisk verksamhet.
6. Undantag från mervärdesskatt ska tillämpas på varor och tjänster för det vetenskapliga, tekniska och administrativa arbete som bedrivs av Jiv-Eric, i linje med dess huvuduppgifter. Dessa innefattar utgifter för konferenser, seminarier och sammanträden med direkt koppling till Jiv-Erics officiella verksamhet, med undantag för resor och inkvartering.
Artikel 26
Datapolicy
1. Principerna för öppen källkod och öppen åtkomst ska generellt främjas.
Den verkställande direktören ska föreslå att rådet godkänner ett datapolicydokument för användare av Jiv-Erics infrastruktur, i enlighet med EVN.
2. Jiv-Eric ska göra alla verktyg offentligt tillgängliga och tillhandahålla tillräcklig dokumentation.
KAPITEL 8
VARAKTIGHET, AVVECKLING, TVISTER, OCH BESTÄMMELSER OM INRÄTTANDE
Artikel 27
Giltighetstid
Jiv-Eric ska inrättas på obestämd tid.
Artikel 28
Avveckling
1. Avveckling av Jiv-Eric ska ske efter ett beslut av rådet i enlighet med artikel 13.5 d.
2. Utan otillbörligt dröjsmål, och i alla händelser inom tio dagar efter antagandet av ett beslut om avveckling av Jiv-Eric, ska Jiv-Eric informera kommissionen om beslutet.
3. De tillgångar som kvarstår efter betalning av Jiv-Erics skulder ska fördelas på medlemmarna i proportion till deras totala årsavgift till Jiv-Eric enligt bilaga 2.
4. Utan otillbörligt dröjsmål, och i alla händelser inom tio dagar efter slutförandet av avvecklingsförfarandet, ska Jiv-Eric informera kommissionen om detta.
5. Jiv-Eric ska upphöra den dag då Europeiska kommissionen offentliggör ett lämpligt meddelande i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 29
Tillämplig lag
Jiv-Eric ska i prioritetsordning styras genom
a) |
EU-lagstiftningen, i synnerhet förordning (EG) nr 723/2009, |
b) |
den nederländska lagstiftningen i frågor som inte omfattas (eller endast delvis omfattas) av EU-lagstiftningen, |
c) |
denna stadga, |
d) |
arbetsordningen. |
Artikel 30
Tvister
1. Europeiska unionens domstol ska vara behörig att avgöra tvister mellan Jiv-Erics medlemmar, eller mellan medlemmarna och Jiv-Eric samt alla tvister i vilka unionen är part.
2. EU-lagstiftningen om behörig domstol ska tillämpas på tvister mellan Jiv-Eric och tredje parter. I fall som inte omfattas av EU-lagstiftningen ska den nederländska lagstiftningen avgöra vilken domstol som är behörig att avgöra dessa tvister.
Artikel 31
Denna stadgas tillgänglighet
1. Stadgans giltiga version ska alltid finnas allmänt tillgänglig på Jiv-Erics webbplats och vid dess stadgeenliga säte.
2. Stadgan ska vara giltig i alla officiella språkversioner för de medlemmar som förtecknas i tillägg 1. Stadgan ska också vara giltig i de officiella språkversioner för de medlemsstater som inte förtecknas i tillägg 1. Ingen språkversion ska ha företräde framför de andra.
3. Översättning av den ursprungliga versionen av stadgan och ändringar som offentliggörs i EUT ska vara en fråga för Europeiska kommissionen. När översättning inte föreskrivs i Europeiska kommissionen, ska dessa tillhandahållas av Jiv-Erics samordnings- och stödkontor.
Artikel 32
Inrättande- och övergångsbestämmelser
1. Värdlandet ska sammankalla till ett konstituerande möte i generalförsamlingen så snart som möjligt, men senast 45 kalenderdagar efter ikraftträdandet av kommissionens beslut om inrättande av Jiv-Eric.
2. Värdlandet ska underrätta de grundande medlemmarna om eventuella brådskande rättsliga åtgärder som måste vidtas på Jiv-Erics vägnar innan det konstituerande sammanträdet hålls. Såvida inte en grundande medlem framför invändningar mot en rättslig åtgärd inom fem arbetsdagar efter det att den underrättats om åtgärden, ska denna åtgärd genomföras av en person som vederbörligen bemyndigats av värdstaten.
3. Tills Jiv-Eric inrättats ska dess innevarande styrelse och direktör fortsätta att fungera som ställföreträdare för den nederländska stiftelsen. Jiv-Erics verkställande direktör ska utses av både Jiv-Erics styrelse och råd för att fastställa tillvägagångssättet under övergångfasen från en nederländsk stiftelse till en Jiv-Eric.
BILAGA 1
FÖRTECKNING ÖVER MEDLEMMAR OCH OBSERVATÖRER OCH FÖRETRÄDANDE ORGAN
MEDLEMMAR
Land eller mellanstatlig organisation |
Företrädande organ (t.ex. ministerier och forskningsråd) |
Republiken Frankrike |
Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) |
Konungariket Nederländerna |
Nederlandse Organisatie voor Wetenschappelijk Onderzoek (NWO) |
Konungariket Sverige |
Vetenskapsrådet (VR) |
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland |
Science and Technology Facilities Council (STFC) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
OBSERVATÖRER
Land eller mellanstatlig organisation |
Företrädande organ (t.ex. ministerier och forskningsråd) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA 2
BIDRAG
Jiv-Eric-rådet ska använda följande vägledande principer för att fastställa bidragen till Jiv-Eric, minst vart femte år:
1. |
Medlemsavgifter: Medlemsavgiften är anpassade till lokala driftskostnader efter tillämpning av ett ingångsbidrag. På detta sätt bidrar medlemmar som saknar teleskop med en minimiavgift medan andra medlemmar betalar i förhållande till sina lokala driftskostnader. |
2. |
Premieavgift för värdlandet Det är underförstått att värdlandet bör vara berett att betala ett betydande bidrag till Jiv-Eric som premieavgift, som dock inte får överstiga hälften av Jive:s grundbudget. |
3. |
Överenskomna bidrag för perioden 2015–2019 Jiv-Erics medlemmar har nått en överenskommelse [... datum...] rörande bidrag i tabellen nedan.
Det bör noteras att Italien, Spanien och Sydafrika förbereder medlemskap och att deras bidrag införs i kursiverad text för fullständighetens skull. |
(1) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 77, 23.3.2011, s. 1).
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/170 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 16 december 2014
om undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller trä och bark av ask (Fraxinus L.) med ursprung i Kanada och Amerikas förenta stater
[delgivet med nr C(2014) 9469]
(2014/924/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (1), särskilt artikel 15.1 första strecksatsen, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 5.1 i direktiv 2000/29/EG jämförd med punkterna 2.3, 2.4 och 2.5 i del A avsnitt I i bilaga IV till det direktivet ska medlemsstaterna förbjuda införsel till unionen av trä och bark av ask (Fraxinus L.) med ursprung i Kanada och Förenta staterna, såvida inte de särskilda krav som anges i den andra kolumnen i dessa punkter uppfylls. Dessa punkter har senast ändrats genom kommissionens genomförandedirektiv 2014/78/EU (2). |
(2) |
Genom brev av den 20 augusti 2014 och den 9 september 2014 begärde Kanada uppskov med tillämpningen av de punkter som avses i skäl 1 för att anpassa sina system för exportcertifiering till dessa krav. |
(3) |
Genom ett brev av den 2 september 2014 begärde Förenta staterna uppskov med tillämpningen av de punkter som avses i skäl 1 för att anpassa sina system för exportcertifiering till dessa krav. |
(4) |
Kanada och Förenta staterna har tidigare uppfyllt villkoren avseende trä och bark av ask (Fraxinus L.). |
(5) |
Medlemsstaterna bör tillfälligt tillåtas att göra undantag från punkterna 2.3, 2.4 och 2.5 i del A avsnitt I i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG med avseende på införsel till unionen av trä och bark av ask (Fraxinus L.) med ursprung i Kanada och Förenta staterna. Detta undantag bör omfattas av villkor som säkerställer att den respektive fytosanitära risken är godtagbar. |
(6) |
Medlemsstaterna bör utan dröjsmål underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om varje sändning som inte uppfyller villkoren i detta beslut för att säkerställa en effektiv översikt av situationen och, i tillämpliga fall, åtgärderna på unionsnivå. |
(7) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillstånd att bevilja undantag
1. Genom undantag från artikel 5.1 i direktiv 2000/29/EG jämförd med punkterna 2.3, 2.4 och 2.5 i del A avsnitt I i bilaga IV till det direktivet får medlemsstaterna tillåta införsel till sina territorier av trä och lös bark av ask (Fraxinus L.) med ursprung i Kanada och Förenta staterna som uppfyller de villkor som fastställs i bilagan till detta beslut.
2. Genom undantag från artikel 5.1 i direktiv 2000/29/EG jämförd med punkt 2.5 i del A avsnitt I i bilaga IV till det direktivet får medlemsstaterna tillåta införsel till sina territorier av föremål gjorda av bark av ask (Fraxinus L.) med ursprung i Kanada och Förenta staterna som uppfyller de villkor som fastställs i punkt 4 i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Sundhetscertifikat
Det sundhetscertifikat som föreskrivs i artikel 13.1 ii i direktiv 2000/29/EG ska vara utfärdat i antingen Kanada eller Förenta staterna. Det ska under rubriken ”Tilläggsdeklaration” innehålla följande uppgifter:
a) |
Ett uttalande: ”I enlighet med EU:s krav enligt kommissionens genomförandebeslut 2014/924/EU (3). |
b) |
I tillämpliga fall, en uppgift om vilket av villkoren i punkt 1, 2 eller 3 i bilagan som är uppfyllt. |
c) |
I tillämpliga fall, det skadegörarfria områdets namn i den mening som avses i punkt 1, 2 eller 3 i bilagan. |
Artikel 3
Anmälan av bristande överensstämmelse
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om varje sändning som inte uppfyller de villkor som anges i bilagan.
Anmälan ska ske senast tre arbetsdagar efter den dag då sändningen vägrats införsel.
Artikel 4
Upphörande
Detta beslut upphör att gälla den 31 december 2015.
Artikel 5
Adressater
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 16 december 2014.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandedirektiv 2014/78/EU av den 17 juni 2014 om ändring av bilagorna I, II, III, IV och V till rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EUT L 183, 24.6.2014, s. 23).
(3) EUT L 363, 18.12.2014, s. 170”.
BILAGA
VILLKOR SOM AVSES I ARTIKEL 1
Trä och lös bark av ask (Fraxinus L.) som avses i artikel 1.1 ska, i tillämpliga fall, uppfylla villkoren i punkt 1, 2 eller 3. Trä och bark som avses i artikel 1.1 och de andra föremål gjorda av bark av ask (Fraxinus L.) som avses i artikel 1.2 ska uppfylla villkoren i punkt 4.
1. |
Trä av ask (Fraxinus L.), även av sådana slag som inte finns upptagna bland KN-numren i del B i bilaga V till direktiv 2000/29/EG, inbegripet trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta, ska uppfylla ett av följande villkor:
Denna punkt gäller inte trä i form av
|
2. |
Trä i form av flis som helt eller delvis har erhållits från ask (Fraxinus L.), även av sådana slag som inte finns upptagna bland KN-numren i del B i bilaga V till direktiv 2000/29/EG, ska uppfylla ett av följande villkor:
|
3. |
Lös bark av ask (Fraxinus L.) ska uppfylla ett av följande villkor:
|
4. |
Trä av ask (Fraxinus L.), trä i form av flis som helt eller delvis har erhållits från ask (Fraxinus L.) och lös bark av ask (Fraxinus L.) som omfattas av punkt 1, 2 eller 3 samt de andra föremål gjorda av bark av ask (Fraxinus L.) som avses i artikel 1.2 ska ha genomgått okulär besiktning, provtagning och testning enligt vad som är lämpligt med avseende på egenskaperna hos växtprodukterna och de andra föremålen, för att säkerställa att de, i enlighet med de berörda internationella normerna för fytosanitära åtgärder nr 23 om riktlinjer för besiktning (1), är fria från Agrilus planipennis Fairmaire. |
(1) IPPC (FAO), ”Guidelines for inspection”, ISPM No. 23, Rom, 2005.
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/173 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 16 december 2014
om godkännande av vissa ändrade program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser för år 2014 och om ändring av genomförandebeslut 2013/722/EU vad gäller unionens finansiella stöd till vissa program som godkänts genom det beslutet
[delgivet med nr C(2014) 9650]
(2014/925/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (1), särskilt artikel 27.5 och 27.6,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (2), särskilt artikel 45.1, och
av följande skäl:
(1) |
I artikel 45.1 andra meningen i förordning (EU) nr 652/2014 fastställs att relevanta bestämmelser i artikel 27 i beslut 2009/470/EG ska fortsätta att gälla för program som genomfördes 2014. I beslut 2009/470/EG fastställs de förfaranden som bestämmer unionens finansiella stöd till program för utrotning, bekämpning och kontroll av djursjukdomar och zoonoser. |
(2) |
För att godkännas i enlighet med den finansiella unionsåtgärd som anges i artikel 27.1 i beslut 2009/470/EG ska de program som medlemsstaterna överlämnar till kommissionen rörande utrotning, bekämpning och övervakning av de djursjukdomar och zoonoser som förtecknas i bilaga I till det beslutet åtminstone uppfylla kriterierna i bilagan till kommissionens beslut 2008/341/EG (3), såsom fastställts i det beslutet. |
(3) |
Genom kommissionens genomförandebeslut 2013/722/EU (4) godkänns vissa nationella program för år 2014 och i beslutet fastställs även procentsatser och högsta belopp för unionens finansiella stöd till varje program som medlemsstaterna lagt fram. |
(4) |
I genomförandebeslut 2013/722/EU definieras också de åtgärder som berättigar till unionens finansiella stöd. Kommissionen informerade dock medlemsstaterna skriftligen om att vissa åtgärder endast är stödberättigande om de verksamheter som bedrivits har genomförts korrekt. Det gällde det program för utrotning av bovin tuberkulos som hade godkänts för Irland, där kostnaderna för hudtest med tuberkulin inte ansågs vara stödberättigande på grund av de otillfredsställande resultaten från tidigare år. |
(5) |
Till följd av de framsteg som de behöriga myndigheterna på Irland gjort i fråga om genomförandet av programmet för utrotning av bovin tuberkulos, något som erkänts av de sakkunniga i arbetsgruppen för tuberkulos, berättigar hudtestet med tuberkulin till unionens finansiella stöd i linje med det program som ursprungligen lades fram. |
(6) |
Portugal har lämnat in ett ändrat program för utrotning och övervakning av blåtunga. Ungern har lagt fram ett ändrat program för utrotning av rabies. Danmark har dragit tillbaka sin ansökan om unionens finansiella stöd 2014 till övervakningsprogrammet för aviär influensa och programmet för övervakning och utrotning av viss transmissibel spongiform encefalopati. Polen har lagt fram ett ändrat program för utrotning av rabies. |
(7) |
Kommissionen har bedömt dessa ändrade program ur både veterinär och finansiell synvinkel. De uppfyller kraven i relevant unionslagstiftning på veterinärområdet, särskilt kriterierna i bilagan till beslut 2008/341/EG. De bör därför godkännas. |
(8) |
Kommissionen har också bedömt de tekniska och finansiella delrapporter om utgifterna för dessa program som medlemsstaterna lagt fram i enlighet med artikel 27.7 i beslut 2009/470/EG. Bedömningen visar att vissa medlemsstater inte kommer att utnyttja anslagen för 2014 fullt ut, medan andra kommer att lägga ut mer än det anslagna beloppet. |
(9) |
Unionens finansiella stöd till vissa nationella program behöver därför anpassas. För att de öronmärkta medlen ska användas optimalt bör stöd som beviljats nationella program som inte kommer att utnyttja hela anslaget omfördelas till de program där anslagen inte kommer att räcka till på grund av en oförutsedd djurhälsosituation i medlemsstaterna i fråga. Omfördelningen bör grunda sig på de senaste uppgifterna om de berörda medlemsstaternas faktiska utgifter. |
(10) |
Denna omfördelning kräver flera ändringar i vissa av de ansökningar om finansiellt stöd från unionen som har fastställts i genomförandebeslut 2013/722/EU. Av öppenhetsskäl bör allt finansiellt stöd från unionen till de godkända program för 2014 som berörs av ändringarna fastställas. |
(11) |
Enligt yttrandet från EU:s referenslaboratorium för brucellos och tuberkulos av den 15 juli 2014 bör PCR-test betraktas som en viktig vidareutveckling av det bakteriologiska testet. Detta test bör därför läggas till de stödberättigade åtgärderna för utrotningsprogrammen för bovin brucellos, bovin tuberkulos och brucellos hos får och get. |
(12) |
Unionens veterinärlagstiftning om blåtunga gäller endast husdjur. Av öppenhetsskäl bör det förtydligas att de nationella programmen för utrotning och övervakning av blåtunga endast gäller husdjur. |
(13) |
Användningen av enhetskostnader i de årliga och fleråriga programmen för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser godkänns i kommissionens beslut C(2014) 1035 final (5). Enhetskostnaderna för provtagning baserar sig på timlönen, den tid som krävs för att göra provtagningen och allmänna omkostnader motsvarande 7 procent. |
(14) |
På grundval av den information som Irland tillhandahållit förefaller det som om medlemsstaterna inte ådrar sig de totala provtagningskostnaderna för vissa typer av tuberkulintestning. I detta fall bör unionens stöd basera sig på de verkliga kostnader som uppstått och på vilka medfinansieringssatsen tillämpas. |
(15) |
Det bör också förtydligas att medlemsstaterna inte behöver förfinansiera den del av deras program som genomförs i tredjeländer. |
(16) |
Genomförandebeslut 2013/722/EU bör därför ändras i enlighet med detta. |
(17) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Godkännande av Portugals ändrade årliga program för utrotning och övervakning av blåtunga
Det ändrade årliga programmet för utrotning och övervakning av blåtunga som Portugal lade fram den 12 september 2014 godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2014.
Artikel 2
Godkännande av Ungerns ändrade årliga program för utrotning av rabies
Det ändrade årliga programmet för utrotning av rabies som Ungern lade fram den 23 april 2014 godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2014.
Artikel 3
Godkännande av Lettlands ändrade årliga program för bekämpning och övervakning av klassisk svinpest
Det ändrade årliga programmet för bekämpning och övervakning av klassisk svinpest som Lettland lade fram den 5 november 2014 godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2014.
Artikel 4
Godkännande av Polens ändrade årliga program för utrotning av rabies
Det ändrade årliga programmet för utrotning av rabies som Polen lade fram den 7 november 2014 godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2014.
Artikel 5
Ändringar av genomförandebeslut 2013/722/EU
Genomförandebeslut 2013/722/EU ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 2.2 b ska led iii ersättas med följande:
|
2. |
I artikel 2.2 ska led c ersättas med följande:
|
3. |
I artikel 3.2 ska första meningen ersättas med följande: ”2. Unionens finansiella stöd till de medlemsstater som avses i punkt 1” |
4. |
I artikel 3.2 b ska led i ersättas med följande:
|
5. |
I artikel 3.2 ska led c ersättas med följande:
|
6. |
Artikel 3.3 ska ersättas med följande: ”3. Om medlemsstaten inte direkt ådrar sig kostnaderna för tuberkulintestningen ska unionens finansiella stöd, genom undantag från artikel 3.2, begränsas till 50 % av medlemsstatens verkliga kostnader för inköp av tuberkulin.” |
7. |
I artikel 4.2 b ska led i ersättas med följande:
|
8. |
I artikel 4.2 ska led c ersättas med följande:
|
9. |
I artikel 5 ska första stycket ersättas med följande: ”1. De program för utrotning och övervakning av blåtunga hos husdjur som lagts fram av Belgien, Bulgarien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Malta, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Finland godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2014.” |
10. |
I artikel 5.2 ska led c ersättas med följande:
|
11. |
I artikel 6.8 ska led c ersättas med följande:
|
12. |
I artikel 7.2 ska led c ersättas med följande:
|
13. |
Artikel 7.3 utgår. |
14. |
I artikel 8.2 ska led c ersättas med följande:
|
15. |
I artikel 9.4 ska led c ersättas med följande:
|
16. |
I artikel 10.4 ska led e ersättas med följande:
|
17. |
I artikel 11.6 ska led c ersättas med följande:
|
18. |
I artikel 11.7 ska led c ersättas med följande:
|
19. |
Artikel 13.2 ska ersättas med följande: ”2. Endast sådana kostnader för genomförandet av de årliga eller fleråriga program som avses i artiklarna 2–12 som betalats innan medlemsstaten lämnar in slutrapporten ska berättiga till medfinansiering genom finansiellt stöd från unionen, med undantag för de kostnader som avses i artikel 11.7.” |
20) |
I bilaga I ska tabellen i punkt 3 ersättas med följande:
|
Artikel 6
Adressater
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 16 december 2014.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 155, 18.6.2009, s. 30.
(2) EUT L 189, 27.6.2014, s. 1.
(3) Kommissionens beslut 2008/341/EG av den 25 april 2008 om fastställande av gemenskapskriterier för nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser (EUT L 115, 29.4.2008, s. 44).
(4) Kommissionens genomförandebeslut 2013/722/EU av den 29 november 2013 om godkännande av årliga och fleråriga program som medlemsstaterna lagt fram för år 2014 och följande år för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser samt unionens finansiella stöd till dessa program (EUT L 328, 7.12.2013, s. 101).
(5) Commission Decision C(2014)1035 of 24 February 2014 authorising the use of unit costs under the annual and multiannual programmes for the eradication, control and surveillance of animal diseases and zoonoses (ej översatt till svenska).
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/181 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 17 december 2014
om fastställande av att det tillfälliga upphävandet av förmånstullarna enligt stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, inte är lämpligt för import av bananer med ursprung i Peru under 2014
(2014/926/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 19/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan (1), särskilt artikel 15, och
av följande skäl:
(1) |
En stabiliseringsmekanism för bananer infördes genom handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, som gäller provisoriskt mellan parterna avseende Colombia från den 1 augusti 2013 och avseende Peru från den 1 mars 2013. |
(2) |
Enligt denna mekanism och enligt artikel 15.2 i förordning (EU) nr 19/2013 ska kommissionen, när importen av färska bananer (nummer 0803 90 10 i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur) från Colombia eller Peru har överskridit en fastställd tröskelvolym, anta en genomförandeakt genom vilken den kan antingen tillfälligt upphäva förmånstullen på import av bananer från Colombia eller Peru, eller besluta att ett sådant upphävande inte är lämpligt. |
(3) |
Kommissionens beslut ska fattas i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 4 i samma förordning. |
(4) |
I november 2014 framgick det att importen till unionen av färska bananer från Peru överskred det tröskelvärde som fastställts i ovannämnda handelsavtal. |
(5) |
I detta sammanhang undersökte kommissionen i enlighet med artikel 15.3 i förordning (EU) nr 19/2013 den berörda importens inverkan på situationen för Europeiska unionens marknad för bananer, med beaktande av bl.a. den berörda importens betydelse för prisnivån i unionen, utvecklingen av importen från andra källor och den övergripande stabiliteten på unionens marknad. |
(6) |
Importen av färska bananer från Peru utgjorde bara 1,9 % av den sammanlagda importen av färska bananer till unionen under januari 2014–september 2014 (enligt Eurostat). |
(7) |
Importen av färska bananer från andra traditionella importländer, särskilt Colombia, Costa Rica och Panama, låg betydligt under de tröskelvärden som fastställts för dem i jämförbara stabiliseringsmekanismer och har följt samma tendens och enhetsvärden under de senaste tre åren. |
(8) |
Det genomsnittliga grossistpriset på bananer på unionsmarknaden i oktober 2014 (0,98 euro/kg) uppvisade inga större förändringar i förhållande till genomsnittspriserna på bananer under föregående månader. |
(9) |
Det finns inte heller några tecken på att stabiliteten på unionsmarknaden har påverkats negativt av den import av färska bananer från Peru som överskrider den fastställda årliga tröskelimportvolymen, eller på att det har haft någon större inverkan på situationen för unionens producenter. |
(10) |
Slutligen föreligger det inget hot om allvarlig försämring eller en allvarlig försämring för producenter i unionens yttersta randområde. |
(11) |
På grundval av granskningen ovan konstaterar kommissionen att ett tillfälligt upphävande av förmånstullarna på import av bananer med ursprung i Peru inte skulle vara lämpligt. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att noga övervaka importen av bananer från Peru. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det tillfälliga upphävandet av förmånstullarna på import av färska bananer (nummer 0803 90 10 i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur) med ursprung i Peru är inte lämpligt under 2014.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 17, 19.1.2013, s. 1.
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/183 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 17 december 2014
om ändring av genomförandeförordning 2013/770/EU för att omvandla ”genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor” till ”genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor”
(2014/927/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (1), särskilt artikel 3, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU (2) inrättade kommissionen genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor (genomförandeorganet) och gav det i uppdrag att förvalta unionens program på konsument- och hälsoområdet under perioden 2014–2020 och att förvalta sådana utbildningsåtgärder på området livsmedelssäkerhet som omfattas av rådets direktiv 2000/29/EG (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (4). Genomförandeorganet har visat sig vara effektivt. |
(2) |
I sitt meddelande av den 29 juni 2011En budget för Europa 2020 (5) föreslog kommissionen att man i större utsträckning ska använda befintliga genomförandeorgan för genomförandet av unionens program i nästa fleråriga budgetram. |
(3) |
Förvaltningen av sådana informations- och marknadsföringsåtgärder avseende jordbruksprodukter som genomförs på inre marknaden och i tredjeländer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 (6) omfattar genomförandet av tekniska projekt som inte är förbundna med något politiskt beslutsfattande och som förutsätter en hög nivå av teknisk och finansiell expertis under hela projektcykeln. |
(4) |
Den kostnads- och lönsamhetsanalys (7) som utförts i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EG) nr 58/2003 för att fastställa kostnaderna och vinsterna av att delegera delar av unionens utgiftsprogram för 2014–2020 till genomförandeorgan omfattade förvaltningen av uppgifter enligt förordning (EU) nr 1144/2014. Analysen justerades av kommissionen för att ge ytterligare effektivitetsvinster och kompletterades med ytterligare personalminskningar på kommissionsnivå för att säkerställa budgetneutralitet genom att kompensera de kompletterande personalresurserna i genomförandeorganden med en motsvarande minskning av personalresurserna inom kommissionen. De resurser som är kopplade till delegeringen av detta program införlivades redan där. Kostnads- och lönsamhetsanalysen visar att om man anförtror genomförandeorganet vissa genomförandeuppgifter avseende informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder skulle det ge betydande kvalitativa och kvantitativa fördelar jämfört med att låta kommissionen internt förvalta dessa aspekter. Dessa uppgifter passar tematiskt sett in i genomförandeorganets mandat och uppdrag. Genomförandeorganet har redan byggt upp kompetens, färdigheter och kapaciteter som är av direkt betydelse för dessa uppgifter. I och med att genomförandeorganet är relativt litet är det lämpat för uppgifter som rör ett program med liknande genomförandemetod. Om genomförandeorganet sköter förvaltningen kommer det att synliggöra unionens insatser på detta område. De nya uppgifterna kan dra nytta av genomförandeorganets befintliga informations- och kommunikationskanaler. Genom att ta på sig de nya uppgifterna kommer genomförandeorganet att förvalta större budgetar och växa till en storlek där ytterligare synergieffekter kan uppnås. |
(5) |
Med tanke på tidpunkten för antagandet av förordning (EU) nr 1144/2014 omfattade genomförandeorganets uppgifter enligt genomförandebeslut 2013/770/EU inte delegeringen av detta nya program. |
(6) |
Som en anpassning till dessa ytterligare uppgifter bör genomförandeorganet omvandlas till genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor. |
(7) |
Genomförandebeslut 2013/770/EU bör därför ändras i enlighet med detta. |
(8) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för genomförandeorgan. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Genomförandebeslut 2013/770/EU ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1 ska ersättas med följande: ”Artikel 1 Inrättande Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (genomförandeorganet), som ska ersätta och efterträda det genomförandeorgan som inrättades genom beslut 2004/858/EG, inrättas härmed för perioden 1 januari 2014–31 december 2024, och dess stadga ska regleras av förordning (EG) nr 58/2003.” |
2. |
I artikel 3.1 första stycket ska följande läggas till som led d:
|
Utfärdat i Bryssel den 17 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor och om upphävande av beslut 2004/858/EG (EUT L 341, 18.12.2013, s. 69).
(3) Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).
(5) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En budget för Europa 2020, KOM(2011) 500 slutlig.
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).
(7) Cost Benefit Analysis for the delegation of certain tasks regarding the implementation of Union Programmes 2014–2020 to the Executive Agencies (slutrapport 19 augusti 2013).
Rättelser
18.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 363/185 |
Rättelse till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1078/2014 av den 7 augusti 2014 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 om export och import av farliga kemikalier
( Europeiska unionens officiella tidning L 297 av den 15 oktober 2014 )
På sidan 5, punkt 2 d i bilagan, i ändringarna till del 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 649/2012, ska det
i stället för:
”d) |
Följande poster ska läggas till:
|
vara:
”d) |
Följande poster ska läggas till:
|