ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2013.313.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 313

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

56 årgången
22 november 2013


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2013/671/EU

 

*

Rådets beslut av den 15 november 2013 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning

1

 

 

2013/672/EU

 

*

Rådets beslut av den 15 november 2013 om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien under en period av två år

3

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EU) nr 1180/2013 av den 19 november 2013 om fastställande för 2014 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

4

 

*

Rådets förordning (EU) nr 1181/2013 av den 19 november 2013 om fastställande av en anpassningssats för direktstöd enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 avseende kalenderåret 2013 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 964/2013

13

 

*

Rådets förordning (EU) nr 1182/2013 av den 19 november 2013 om ändring av förordningarna (EG) nr 754/2009, (EU) nr 1262/2012, (EU) nr 39/2013 och (EU) nr 40/2013 vad gäller vissa fiskemöjligheter

15

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1183/2013 av den 12 november 2013 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Slovenski med [SGB])

30

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1184/2013 av den 12 november 2013 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Prés-salés du Mont-Saint-Michel [SUB])

32

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1185/2013 av den 21 november 2013 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Pâté de Campagne Breton [SGB])

34

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1186/2013 av den 21 november 2013 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Orkney Scottish Island Cheddar [SGB])

40

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1187/2013 av den 21 november 2013 om godkännande av det verksamma ämnet pentiopyrad i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ( 1 )

42

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1188/2013 av den 21 november 2013 om förkortad anmälningsfrist inför ankomst till hamn för EU-fartyg som bedriver fiske efter bestånd av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön och som landar sina fångster i spanska hamnar

47

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1189/2013 av den 21 november 2013 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

49

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1190/2013 av den 21 november 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller de representativa priserna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin

51

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/1


RÅDETS BESLUT

av den 15 november 2013

om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning

(2013/671/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115 jämförda med artikel 218.5 och artikel 218.8 andra stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med bestämmelserna i Europeiska rådets beslut 2010/718/EU (1) upphörde ön Saint-Barthélemy att vara ett av Europeiska unionens yttersta randområden den 1 januari 2012 och ön fick i stället ställning som ett av de utomeuropeiska länder och territorier som avses i fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Republiken Frankrike har förbundit sig att ingå de avtal som är nödvändiga för att skydda unionens intressen i samband med denna förändring, bland annat för att säkerställa att mekanismerna i rådets direktiv 2011/16/EU (2) och rådets direktiv 2003/48/EG (3) kommer att tillämpas med avseende på Saint-Barthélemy även efter ändringen av öns ställning.

(2)

Kommissionen har i enlighet med rådets bemyndigande för denna av den 20 oktober 2011 förhandlat fram ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning (nedan kallat avtalet).

(3)

Målet med avtalet är att säkerställa att de mekanismer i direktiven 2011/16/EU och 2003/48/EG, som särskilt syftar till att bekämpa gränsöverskridande skatteundandragande och skatteflykt, kommer att tillämpas med avseende på Saint-Barthélemy trots ändringen av öns ställning.

(4)

Avtalet bör undertecknas på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknande på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning bemyndigas härmed, med förbehåll för att avtalet ingås.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut (4).

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 15 november 2013.

På rådets vägnar

R. ŠADŽIUS

Ordförande


(1)  Europeiska rådets beslut 2010/718/EU av den 29 oktober 2010 om ändring av ön Saint-Barthélemys ställning i förhållande till Europeiska unionen (EUT L 325, 9.12.2010, s. 4).

(2)  Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(3)  Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (EUT L 157, 26.6.2003, s. 38).

(4)  Avtalstexten kommer att offentliggöras tillsammans med beslutet om ingående av avtalet.


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/3


RÅDETS BESLUT

av den 15 november 2013

om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien under en period av två år

(2013/672/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43 jämförd med artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)

Den 30 november 2006 antog rådet förordning (EG) nr 1801/2006 om ingående av ett partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien (1) (nedan kallat partnerskapsavtalet).

(2)

Unionen och Islamiska republiken Mauretanien har förhandlat fram ett nytt protokoll (nedan kallat det nya protokollet) som ger EU-fartyg fiskemöjligheter i vatten som står under Mauretaniens suveränitet eller jurisdiktion när det gäller fiske.

(3)

Det nya protokollet undertecknades genom rådets beslut 2012/827/EU (2) och har tillämpats provisoriskt från och med dagen för undertecknandet.

(4)

Det nya protokollet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien under en period av två år (nedan kallat protokollet) (3) godkänns härmed på unionens vägnar.

Artikel 2

Rådets ordförande ska på unionens vägnar lämna det meddelande som avses i artikel 11 i protokollet (4).

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 15 november 2013.

På rådets vägnar

R. ŠADŽIUS

Ordförande


(1)  EUT L 343, 8.12.2006, s. 1.

(2)  EUT L 361, 31.12.2012, s. 43.

(3)  Texten till protokollet har publicerats i EUT L 361, 31.12.2012, s. 44, tillsammans med beslutet om undertecknande.

(4)  Dagen för protokollets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.


FÖRORDNINGAR

22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/4


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1180/2013

av den 19 november 2013

om fastställande för 2014 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 (1) ska bestämmelser om tillträde till vatten och resurser och om hållbar fiskeverksamhet fastställas med beaktande av tillgängliga vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), samt mot bakgrund av eventuella utlåtanden från regionala rådgivande nämnder.

(2)

Det åligger rådet att anta bestämmelser om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter för varje fiske eller grupp av fisken, inbegripet, i tillämpliga fall, vissa villkor som är funktionellt knutna till dem. Fiskemöjligheterna bör fördelas bland medlemsstaterna på ett sådant sätt att varje medlemsstat försäkras relativ stabilitet i fiskeverksamheten för varje bestånd eller fiske samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EG) nr 2371/2002.

(3)

De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga rekommendationer, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de berörda regionala rådgivande nämnderna.

(4)

När det gäller bestånd för vilka det upprättats särskilda fleråriga planer bör fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med bestämmelserna i dessa planer. Följaktligen bör fångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngningen för torskbestånden i Östersjön fastställas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (2) (nedan kallad torskplanen för Östersjön)

(5)

De vetenskapliga rekommendationerna visar att det är möjligt att göra förvaltningen av fiskeansträngningen inom ramen för torskplanen för Östersjön mer flexibel utan att målen för planen äventyras och utan ökad fiskedödlighet som följd. På så sätt skulle det vara möjligt att förvalta fiskeansträngningen effektivare i fall där kvoterna inte är jämnt fördelade inom en medlemsstats flotta och det skulle vara enklare att snabbt reagera på överföringar av kvoter. En medlemsstat bör därför ges möjlighet att tilldela fartyg som för dess flagg ytterligare dagar ute ur hamn om samma antal dagar ute ur hamn dras från andra fartyg som för medlemsstatens flagg.

(6)

Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning bör omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (3), särskilt bestämmelserna om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömda fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att fastställa de koder för landningar av bestånd inom ramen för den här förordningen som medlemsstaterna bör använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(7)

Enligt rådets förordning (EG) nr 847/96 (4) måste det fastställas vilka bestånd som omfattas av de olika åtgärder som avses i den förordningen.

(8)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och trygga försörjningen för unionens fiskare är det viktigt att de fisken som omfattas av denna förordning öppnas den 1 januari 2014. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2014.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på unionsfartyg som är verksamma i Östersjön.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)   Ices-områden: de geografiska områden som fastställs i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 2187/2005 (5).

b)   Östersjön: Ices-delområden 22–32.

c)   Unionsfartyg: ett fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen.

d)   total tillåten fångstmängd (TAC): den kvantitet som får tas ur varje bestånd per år.

e)   kvot: den andel av TAC som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f)   dag ute ur hamn: varje kontinuerlig 24-timmarsperiod eller del av sådan som ett fartyg inte tillbringar i hamn.

KAPITEL II

FISKEMÖJLIGHETER

Artikel 4

TAC och fördelning

TAC, kvoterna och de eventuella villkor som är funktionellt knutna till dessa anges i bilaga I.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser om fördelningen

1.   Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska göras utan att det påverkar

a)

byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,

b)

omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)

ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96,

d)

kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

e)

avdrag enligt artiklarna 37, 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.   Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i samma förordning på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

Artikel 6

Villkor för landning av fångster och bifångster

Fisk från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får behållas ombord eller landas endast om fångsterna och bifångsterna har tagits av fiskefartyg från en medlemsstat med en kvot som inte har uttömts.

Artikel 7

Begränsning av fiskeansträngningen

1.   Begränsningarna av fiskeansträngningen fastställs i bilaga II.

2.   De begränsningar som avses i punkt 1 ska också tillämpas på Ices-delområden 27 och 28.2, utom om kommissionen har fattat ett beslut i enlighet med artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att undanta dessa delområden från de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4 och 8.5 samt i artikel 13 i den förordningen.

3.   De begränsningar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på Ices-delområde 28.1, utom ifall kommissionen har fattat ett beslut i enlighet med artikel 29.4 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4 och 8.5 i den förordningen ska tillämpas på detta delområde.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 8

Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna överför uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats ska de, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, använda beståndskoderna i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 november 2013.

På rådets vägnar

L. LINKEVIČIUS

Ordförande


(1)  Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (EGT L 358, 31.12.2002, s. 59).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och upphävande av förordning (EG) nr 779/97 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 1).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(4)  Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(5)  Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1).


BILAGA I

TAC FÖR UNIONSFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC FASTSTÄLLTS PER ART OCH OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC och kvoter (i ton levande vikt, om inte något annat anges) för varje bestånd och de villkor som i förekommande fall är funktionellt knutna till dem.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

Fiskbestånden förtecknas i alfabetisk ordning efter de latinska namnen.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande tabell över de latinska namnen och motsvarande svenska namn:

Vetenskapligt namn

Treställig alfabetisk kod

Svenskt namn

Clupea harengus

HER

Sill

Gadus morhua

COD

Torsk

Pleuronectes platessa

PLE

Rödspätta

Salmo salar

SAL

Lax

Sprattus sprattus

SPR

Skarpsill


Art

:

Sill

Clupea harengus

Område

:

Delområdena 30–31

HER/3D30.; HER/3D31.

Finland

112 977

Analytisk TAC

Sverige

24 823

Unionen

137 800

TAC

137 800


Art

:

Sill

Clupea harengus

Område

:

Delområdena 22–24

HER/3B23.; HER/3C22.; HER/3D24.

Danmark

2 769

Analytisk TAC

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Tyskland

10 900

Finland

1

Polen

2 570

Sverige

3 514

Unionen

19 754

TAC

19 754


Art

:

Sill

Clupea harengus

Område

:

Delområdena 25–27, 28.2, 29 och 32 (unionens vatten)

HER/3D25.; HER/3D26.; HER/3D27.; HER/3D28.2; HER/3D29.; HER/3D32.

Danmark

2 480

Analytisk TAC

Tyskland

658

Estland

12 664

Finland

24 721

Lettland

3 125

Litauen

3 291

Polen

28 085

Sverige

37 701

Unionen

112 725

TAC

Ej tillämpligt


Art

:

Sill

Clupea harengus

Område

:

Delområde 28.1

HER/03D.RG

Estland

14 186

Analytisk TAC

Lettland

16 534

Unionen

30 720

TAC

30 720


Art

:

Torsk

Gadus morhua

Område

:

Delområdena 25–32 (unionens vatten)

COD/3D25.; COD/3D26.; COD/3D27.; COD/3D28.; COD/3D29.; COD/3D30.; COD/3D31.; COD/3D32.

Danmark

15 147

Analytisk TAC

Tyskland

6 025

Estland

1 476

Finland

1 159

Lettland

5 632

Litauen

3 710

Polen

17 440

Sverige

15 345

Unionen

65 934

TAC

Ej tillämpligt


Art

:

Torsk

Gadus morhua

Område

:

Delområdena 22–24

COD/3B23.; COD/3C22.; COD/3D24.

Danmark

7 436

Analytisk TAC

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Tyskland

3 636

Estland

165

Finland

146

Lettland

615

Litauen

399

Polen

1 990

Sverige

2 650

Unionen

17 037

TAC

17 037


Art

:

Rödspätta

Pleuronectes platessa

Område

:

Delområdena 22–32 (unionens vatten)

PLE/3B23.; PLE/3C22.; PLE/3D24.; PLE/3D25.; PLE/3D26.; PLE/3D27.; PLE/3D28.; PLE/3D29.; PLE/3D30.; PLE/3D31.; PLE/3D32.

Danmark

2 443

Försiktighets-TAC

Tyskland

271

Polen

511

Sverige

184

Unionen

3 409

TAC

3 409


Art

:

Lax

Salmo salar

Område

:

Delområdena 22–31 (unionens vatten)

SAL/3B23.; SAL/3C22.; SAL/3D24.; SAL/3D25.; SAL/3D26.; SAL/3D27.; SAL/3D28.; SAL/3D29.; SAL/3D30.; SAL/3D31.

Danmark

22 087 (1)

Analytisk TAC

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Tyskland

2 457 (1)

Estland

2 245 (1)

Finland

27 541 (1)

Lettland

14 049 (1)

Litauen

1 651 (1)

Polen

6 700 (1)

Sverige

29 857 (1)

Unionen

106 587 (1)

TAC

Ej tillämpligt


Art

:

Lax

Salmo salar

Område

:

Delområde 32 (unionens vatten)

SAL/3D32.

Estland

1 344 (2)

Försiktighets-TAC

Finland

11 762 (2)

Unionen

13 106 (2)

TAC

Ej tillämpligt


Art

:

Skarpsill

Sprattus sprattus

Område

:

Delområdena 22–32 (unionens vatten)

SPR/3B23.; SPR/3C22.; SPR/3D24.; SPR/3D25.; SPR/3D26.; SPR/3D27.; SPR/3D28.; SPR/3D29.; SPR/3D30.; SPR/3D31.; SPR/3D32.

Danmark

23 672 (3)

Analytisk TAC

Tyskland

14 997 (3)

Estland

27 489 (3)

Finland

12 392 (3)

Lettland

33 200 (3)

Litauen

12 010 (3)

Polen

70 456 (3)

Sverige

45 763 (3)

Unionen

239 979

TAC

Ej tillämpligt


(1)  Uttryckt i antal fiskar.

(2)  Uttryckt i antal fiskar.

(3)  Minst 92 % av landningarna avräknade från TAC ska bestå av skarpsill. Bifångster av sill ska räknas av från återstående 8 % av kvoten (HER/*3BCDC).


BILAGA II

BEGRÄNSNINGAR AV FISKEANSTRÄNGNINGEN

1.

Medlemsstaterna ska tilldela fartyg som för deras flagg och som fiskar med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek på 90 mm eller mer, med garn, snärjgarn eller grimgarn med en maskstorlek på 90 mm eller mer och med bottenlinor, långrevar med undantag av drivlinor, handlinor och pilkmaskiner rätten att vara upp till

a)

147 dagar ute ur hamn i Ices-delområdena 22–24 utom under perioden 1–30 april då artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas, och

b)

146 dagar ute ur hamn i Ices-delområdena 25–28 utom under perioden 1 juli–31 augusti då artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas.

2.

Det högsta antalet dagar ute ur hamn som fiskefartyg årligen får tillbringa i de två områden som anges i punkt 1 a och 1 b och fiska med de redskap som anges i punkt 1 får inte överstiga det högsta antalet dagar ute ur hamn som tilldelats för ett av de båda områdena.

3.

Genom undantag från punkterna 1 och 2 och om så krävs för en effektiv förvaltning av fiskemöjligheterna, får en medlemsstat tilldela fartyg som för dess flagg ytterligare dagar ute ur hamn, om samma antal dagar ute ur hamn dras från andra fartyg som för dess flagg och som omfattas av begränsningar av fiskeansträngningen i samma område och om kapaciteten, i kW, för varje fartyg som bidrar med dagar motsvarar eller överstiger kapaciteten för fartyget i fråga som erhåller dagar. Antalet fartyg som erhåller dagar får inte överstiga 15 % av den berörda medlemsstatens totala antal fartyg enligt punkt 1.


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/13


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1181/2013

av den 19 november 2013

om fastställande av en anpassningssats för direktstöd enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 avseende kalenderåret 2013 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 964/2013

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

och av följande skäl:

(1)

Den 25 mars 2013 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en anpassningssats för direktstöd enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 (1) avseende kalenderåret 2013. Eftersom Europaparlamentet och rådet inte hade fastställt justeringen per den 30 juni, enligt vad som anges i artikel 11.2 i förordning (EG) nr 73/2009, har kommissionen, i enlighet med artikel 18.4 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (2), själv fastställt denna justering i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 964/2013 (3).

(2)

Prognoserna för direktstöd och marknadsrelaterade utgifter i kommissionens ändringsskrivelse nr 2 till 2014 års budgetförslag visar att det belopp för den finansiella disciplinen som beaktas i 2014 års budgetförslag behöver anpassas. Den ändringsskrivelsen har fastställts under beaktande av en finansiell disciplin på 902,9 miljoner EUR, inklusive ett belopp för reserven för kriser i jordbrukssektorn.

(3)

Den 16 oktober 2013 antog kommissionen ett förslag till rådets förordning om fastställande av en annan anpassningssats för direktstöd, med avseende på kalenderåret 2013, på grundval av artikel 18.4 och 18.5 i förordning (EG) nr 1290/2005.

(4)

Enligt artikel 18.4 i förordning (EG) nr 1290/2005 har kommissionen befogenhet att fastställa dessa justeringar, och denna artikel har kommissionen använt som grund för genomförandeförordning (EU) nr 964/2013.

(5)

I enlighet med artikel 18.5 i förordning (EG) nr 1290/2005 kan rådet fram till och med den 1 december justera anpassningssatsen för direktstöd på grundval av nya uppgifter som kommit till dess kännedom. Med beaktande av domstolens dom av den 6 maj 2008 i mål C-133/06 (4) kan denna härledda rättsliga grund dock inte längre användas på lagligt sätt.

(6)

Artikel 43.3 i EUF-fördraget gör det möjligt för rådet att besluta om åtgärder om fastställande av stöd. Inom ramen för den finansiella disciplinen bör därför denna rättsliga grund användas för att fastställa anpassningssatsen för de direktstöd till jordbrukare som beviljas på grundval av stödansökningar.

(7)

Som en allmän regel görs stödutbetalningarna till de jordbrukare som ansöker om direktstöd för ett visst kalenderår (N) under en fastställd utbetalningsperiod under räkenskapsåret (N + 1). Medlemsstaterna kan emellertid i vissa fall göra sena utbetalningar till jordbrukarna efter denna utbetalningsperiod och utan tidsbegränsningar. I vissa fall kan sena utbetalningar infalla under ett efterföljande budgetår. När finansiell disciplin tillämpas för ett visst kalenderår bör anpassningssatsen inte tillämpas på utbetalningar för vilka ansökan har lämnats in under ett annat kalenderår än det som den finansiella disciplinen avser. För att säkerställa likabehandling av jordbrukarna är det därför lämpligt att föreskriva att anpassningssatsen bör tillämpas på utbetalningar för vilka ansökan har lämnats in under det kalenderår som den finansiella disciplinen avser, oavsett när stödet betalas ut till jordbrukarna.

(8)

I den politiska överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken av den 26 juni 2013 beslutades att finansiell disciplin kommer att avse direktstöd över 2 000 EUR. Dessutom enades man om att återbetalningen av outnyttjade anslag (om sådana finns) i slutet av budgetåret skulle gå till jordbrukare påföljande år om inte annat följer av den finansiella disciplinen. För enhetlighetens skull är det lämpligt att fastställa samma tröskel för alla år. På liknande sätt bör finansiell disciplin tillämpas för kalenderåret 2013 för att konsekvens ska råda med vad som överenskommits vara tillämpligt för framtiden, och därför bör det föreskrivas att anpassningssatsen endast ska tillämpas på belopp över 2 000 EUR.

(9)

I artikel 11.3 i förordning (EG) nr 73/2009 anges att vid tillämpningen av tabellen för höjningar i artikel 121 i den förordningen på allt direktstöd som beviljas i de nya medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2 g i den förordningen, ska finansiell disciplin inte tillämpas på nya medlemsstater förrän från och med det kalenderår för vilket den direktstödsnivå som gäller i dessa medlemsstater är minst lika hög som den nivå som då gäller i övriga medlemsstater. Eftersom direktstöden fortfarande omfattas av ökningstabellen under kalenderåret 2013 i Bulgarien och Rumänien bör den anpassningssats som fastställs genom den här förordningen inte tillämpas på stöd som beviljas jordbrukare i de medlemsstaterna.

(10)

Förordning (EG) nr 73/2009 har ändrats genom anslutningsakten för Kroatien. Då Kroatien omfattas av tillämpningen av den tabell för höjningar som anges i artikel 121 i förordning (EG) nr 73/2009 under kalenderåret 2013 bör den anpassningssats som fastställs genom den här förordningen inte tillämpas på stöd till jordbrukare i Kroatien.

(11)

För att säkerställa att den anpassade satsen är tillämplig den dag då stödet ska börja betalas ut till jordbrukarna enligt förordning (EG) nr 73/2009 bör den här förordningen gälla från och med den 1 december 2013.

(12)

Den nya anpassningssatsen bör beaktas vid beräkningen av hela det stöd till jordbrukare som beviljas på grundval av stödansökningar som lämnats in med avseende på kalenderåret 2013. För att skapa klarhet bör genomförandeförordning (EU) nr 964/2013 därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   För direktstöd i den mening som avses i artikel 2 d förordning (EG) nr 73/2009 ska belopp som ska beviljas en jordbrukare utöver 2 000 EUR på grundval av en stödansökan som lämnats in med avseende på kalenderåret 2013 minskas med 2,453658 %.

2.   Den minskning som föreskrivs i punkt 1 ska inte tillämpas i Bulgarien, Rumänien och Kroatien.

Artikel 2

Genomförandeförordning (EU) nr 964/2013 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 december 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 november 2013.

På rådets vägnar

L. LINKEVIČIUS

Ordförande


(1)  Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, 11.8.2005, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 964/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en anpassningssats för direktstöd enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 avseende kalenderåret 2013 (EUT L 268, 10.10.2013, s. 5).

(4)  Mål C-133/06, Europaparlamentet mot rådet, REG [2008] I-3189.


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/15


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1182/2013

av den 19 november 2013

om ändring av förordningarna (EG) nr 754/2009, (EU) nr 1262/2012, (EU) nr 39/2013 och (EU) nr 40/2013 vad gäller vissa fiskemöjligheter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 (1) ska bestämmelser om tillträde till vatten och resurser och om hållbar fiskeverksamhet fastställas med beaktande av tillgängliga vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utlåtanden, särskilt de rapporter som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), samt mot bakgrund av eventuella utlåtanden från regionala rådgivande nämnder.

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 754/2009 (2) utesluter rådet vissa fartygsgrupper från den fiskeansträngningsordning som fastställs i kapitel III i rådets förordning (EG) nr 1342/2008 (3). Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för de fartyg som omfattas av ordningen i fråga anges i bilaga IIA till rådets förordning (EU) nr 39/2013 (4) och i bilaga IIA till rådets förordning (EU) nr 40/2013 (5).

(3)

I juni 2013 offentliggjorde Internationella havsforskningsrådet (Ices) sitt utlåtande om det nordliga kummelbeståndet 2014. I detta utlåtande anger Ices att beståndets biomassa är rekordhögt 2013, och dessutom att fiskedödligheten har sjunkit kraftigt de senaste åren. Ices ansåg att TAC:en för 2014 kan ökas med 49 % till 81 846 ton. Irland och Spanien begärde mot bakgrund av denna rekommendation att den gällande TAC:en för beståndet ökas 2013 från 55 105 ton till 69 440 ton för att uppnå de landningsnivåer som Ices anser motsvarar de nuvarande nivåerna för fiskedödlighet som i sin tur överensstämmer med det maximala hållbara uttaget. Denna begäran anses vara godtagbar på grundval av de berörda medlemsstaternas åtagande att genom en strikt kontroll av fisket säkerställa att nivåerna för fiskeansträngningen och därmed fiskedödligheten förblir konstanta.

(4)

En grupp fartyg som för Spaniens flagg och som fiskar väster om Skottland är för närvarande uteslutna från den fiskeansträngningsordning som fastställs i förordning (EG) nr 1342/2008. STECF har inte, på grundval av den information som lämnades av Spanien under 2013, kunnat avgöra huruvida villkoren i förordning (EG) nr 1342/2008 fortfarande uppfylldes under förvaltningsperioden 2012. Det är därför lämpligt att på nytt inbegripa den aktuella gruppen spanska fartyg i fiskeansträngningsordningen. Förordning (EG) nr 754/2009 och bilaga IIA till förordning (EU) nr 39/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

En grupp fartyg som för Frankrikes flagg och som fiskar i Nordsjön är för närvarande uteslutna från den fiskeansträngningsordning som fastställs i förordning (EG) nr 1342/2008. På grundval av den information som lämnats in av Frankrike under 2013 gjorde STECF bedömningen att de fartygens fångster överskred det fastställda taket. Det är därför lämpligt att på nytt inbegripa den aktuella gruppen franska fartyg i fiskeansträngningsordningen. Förordning (EG) nr 754/2009 och bilaga IIA till förordning (EU) nr 40/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

En grupp fartyg som för Förenade kungarikets flagg och fiskar efter drottningkammusslor (Aequipecten opercularis) runt Isle of Man i Irländska sjön är för närvarande utesluten från tillämpningen av det ansträngningssystem som fastställs i förordning (EG) nr 1342/2008. På grund av ett matematiskt fel återspeglar dock inte taken för fiskeansträngningen i bilaga IIA till förordning (EU) nr 39/2013 detta uteslutande. Förordning (EG) nr 39/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

I rådets förordning (EU) nr 1262/2012 (6) fastställs fångstbegränsningar för 2013 och 2014 avseende ett antal djuphavshajar som tas upp i en förteckning. Kommissionen har rådfrågat Ices om huruvida det är lämpligt att se över förteckningen. Ices konstaterade att det finns tillräcklig vetenskaplig rådgivning för att motivera att hågäl (Galeus melastomus) stryks från förteckningen och att samtliga arter av släktet Centrophorus (Centrophorus spp.) förs upp i förteckningen över djuphavshajar. Förordning (EU) nr 1262/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

I enlighet med resultatet av samråden mellan kuststaterna om förvaltningen av makrill, blåvitling, atlantoskandisk sill och Nordsjökolja kan unionen tillåta EU-fartyg att fiska upp till 10 % över unionens tillgängliga kvot, under förutsättning att de kvantiteter som utnyttjas utöver unionens tillgängliga kvot dras av från dess kvot för 2014. På samma sätt kan unionen under 2014 använda alla outnyttjade kvantiteter upp till 10 % av sin tillgängliga kvot för 2013. Det vore lämpligt att möjliggöra en sådan flexibilitet i fastställandet av sådana fiskemöjligheter i syfte att säkerställa jämlika villkor för unionens fartyg genom att göra det möjligt för de berörda medlemsstaterna att välja att tillämpa kvotflexibilitet. För en medlemsstat som inte har valt att tillämpa kvotflexibilitet i förhållande till ett särskilt bestånd vore det lämpligt om artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 fortsatte att gälla i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EU) nr 40/2013.

(9)

Vid sitt årsmöte 2013 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) en resolution vars syfte är att skydda årfenshajar; resolutionen är tillämplig för de fartyg som finns upptagna i IOTC:s förteckning över godkända fartyg och innehåller en tillfällig pilotåtgärd i form av ett förbud mot att behålla ombord, lasta om, landa eller lagra årfenshajar, både hela fiskar och delar därav. I resolutionen föreskrivs också ett undantag för småskaligt fiske, dvs. för det fiske som bedrivs av fartyg som endast fiskar inom sin flaggstats exklusiva ekonomiska zon. Förordning (EG) nr 40/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Vid sitt årsmöte 2010 antog kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) en rekommendation genom vilken antalet fiskefartyg som aktivt fiskar efter långfenad tonfisk i WCPFC:s konventionsområde söder om 20°S minskas. Det bör därför säkerställas att unionsfartygen fortsätter att fiska utan att fisket riktas på den arten i WCPFC:s konventionsområde söder om 20°S. Förordning (EU) nr 40/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Fiskemöjligheterna för unionsfartyg i norska vatten och för norska fartyg i unionsvatten fastställs varje år mot bakgrund av det samråd om fiskerättigheter som hålls i enlighet med det bilaterala avtalet om fiske med Norge (7). I avvaktan på resultatet av samråden om överenskommelserna för 2013 fastställdes i förordning (EU) nr 40/2013 preliminära fiskemöjligheter för de berörda bestånden. Den 18 januari 2013 avslutades samråden med Norge och genom rådets förordning (EU) nr 297/2013 (8) ändrades relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr 40/2013. Av misstag undantogs emellertid beståndet av lubb i norska vatten i IV från förordning (EU) nr 297/2013. Dessutom återspeglar inte den mängd blåvitling som Norge får fiska i unionsvatten i II, IVa, V, VI norr om 56° 30′ N och VII väster om 12° W vad som anges i det protokoll som upprättats efter samråden med Norge. Bilaga IA till förordning (EU) nr 40/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

Ett fel har konstaterats när det gäller antalet EU-fartyg och deras tilldelade kapacitet inom fisket efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOTC:s konventionsområde. Bilaga VI till förordning (EU) nr 40/2013 bör därför korrigeras i enlighet med detta.

(13)

I enlighet med 2012 års anslutningsakt och Kroatiens anslutning den 1 juli 2013 bör bestämmelserna om fördelningen av fiskemöjligheter som på unionsnivå tilldelats Kroatien 2013 införas i unionens relevanta instrument. De siffror för Kroatiens fiske- och odlingskapacitet när det gäller blåfenad tonfisk som läggs till genom denna förordning återspeglar bestämmelserna i återhämtningsplanen för blåfenad tonfisk för Kroatien t.o.m. 2013 från Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat). I enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 302/2009 (9) ska dessutom varje medlemsstat säkerställa att dess fiskekapacitet överensstämmer med dess kvot.

(14)

Bestämmelserna i denna förordning gällande begränsning av fiskeansträngningen bör gälla från och med den 1 februari 2013. Bestämmelserna om fångstbegränsningar och om tilldelning av fiskemöjligheter bör tillämpas från och med den 1 januari 2013, med undantag för de nya bestämmelserna om WCPFC och IOTC som bör gälla från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Bestämmelserna i förordningen till följd av Kroatiens anslutning till Europeiska unionen bör gälla från dagen för den anslutningen. En sådan tillämpning med retroaktiv verkan kommer inte att påverka rättssäkerheten då de berörda fiskemöjligheterna ännu inte har uttömts. Eftersom ändringar av systemet direkt påverkar de berörda flottornas ekonomiska verksamhet, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av förordning (EU) nr 754/2009

I förordning (EG) nr 754/2009 artikel 1 ska leden b och j utgå.

Artikel 2

Ändring av förordning (EU) nr 1262/2012

I förordning (EG) nr 1262/2012 ska bilagan ändras i enlighet med texten i bilaga I till denna förordning.

Artikel 3

Ändring av förordning (EU) nr 39/2013

1.   Bilaga I till förordning (EU) nr 39/2013 ska ändras i enlighet med texten i bilaga II till den här förordningen.

2.   I förordning (EU) nr 39/2013 ska bilaga IIA ändras i enlighet med texten i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 4

Ändring av förordning (EU) nr 40/2013

Förordning (EU) nr 40/2013 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 6a

Flexibilitet i fastställandet av fiskemöjligheterna för vissa bestånd

1.   Denna artikel ska tillämpas på följande bestånd:

a)

Kolja i område IV, EU-vatten i IIa.

b)

Blåvitling i EU-vatten och internationella vatten i I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, VIIIb, VIIId, VIIIe, XII och XIV.

c)

Makrill i områdena IIIa och IV, EU-vatten i IIa, IIIb, IIIc och IIId.

d)

Makrill i områdena VI, VII, VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe; EU-vatten och internationella vatten i Vb; internationella vatten i IIa, XII och XIV.

e)

Makrill i områdena VIIIc, IX och X; EU-vatten i Cecaf 34.1.1.

f)

Makrill i norska vatten i IIa och IVa.

g)

Sill i EU-vatten, norska vatten och internationella vatten i I och II.

2.   För alla bestånd som anges i punkt 1a kan en medlemsstat välja att öka den kvot som initialt tilldelas den i bilaga I med upp till 10 %. Medlemsstaten i fråga ska meddela kommissionen sitt beslut skriftligen. Efter ett sådant meddelande ska den utökade kvoten betraktas som den kvot som tilldelats den medlemsstaten för 2013.

3.   De kvantiteter som utnyttjas under 2013 enligt en sådan utökad kvot som överskrider den initiala kvoten, ska dras av ton för ton när den medlemsstatens kvot för beståndet i fråga ska fastställas för 2014.

4.   De kvantiteter som inte utnyttjas enligt den initiala kvoten upp till 10 % av den kvoten, ska läggas till när den medlemsstatens kvot för beståndet i fråga ska fastställas för 2014.

5.   Alla kvantiteter som överförs till andra medlemsstater i enlighet med artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002 samt alla kvantiteter som dras av i enlighet med artiklarna 37, 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska beaktas vid fastställandet av de kvantiteter som utnyttjas och de kvantiteter som inte utnyttjats enligt punkterna 3 och 4 i denna artikel.

6.   Om en medlemsstat har utnyttjat alternativet i punkt 2 i den här artikeln när det gäller ett visst bestånd ska artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 inte gälla för sådana bestånd i förhållande till den medlemsstaten.”

2.

I artikel 10.2 ska orden ”bilaga I till” utgå.

3.

Artikel 23 ska ersättas med följande:

”Artikel 23

Hajar

1.   Att bevara ombord, omlasta eller landa delar av eller hela kroppar av rävhajar av alla arter av familjen Alopiidae ska vara förbjudet i allt fiske.

2.   Att bevara ombord, omlasta eller landa delar av eller hela kroppar av årfenshajar (Carcharhinus longimanus) ska vara förbjudet i allt fiske, med undantag för fartyg med en totallängd på mindre än 24 meter som endast fiskar inom sin flaggstats exklusiva ekonomiska zon och på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3.   Om de arter som avses i punkt 1 och 2 fångas oavsiktligt får de inte komma till skada. Sådana fiskar ska släppas omedelbart.”

4.

Artikel 29 ska ersättas med följande:

”Artikel 29

Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1.   Medlemsstaterna ska se till att det antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger på det öppna havet mellan 20° N och 20° S inte ökas.

2.   EU-fartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.”

5.

Bilaga IA ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.

6.

Bilaga ID ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.

7.

Bilaga IIA ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.

8.

Bilaga IV ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.

9.

Bilaga VI ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen.

Artikel 5

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 3.1, 4.1, 4.2, 4.5 och 4.9 ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2013. Artiklarna 1, 3.2 och 4.7 ska tillämpas från och med den 1 februari 2013 och artikel 4.6 och 4.8 ska tillämpas från och med den 1 juli 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 november 2013.

På rådets vägnar

L. LINKEVIČIUS

Ordförande


(1)  Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken EGT L 358, 31.12.2002, s. 59

(2)  Rådets förordning (EG) nr 754/2009 av den 27 juli 2009 om uteslutning av vissa fartygsgrupper från den fiskeansträngningsordning som fastställs i kapitel III i förordning (EG) nr 1342/2008 (EUT L 214, 19.8.2009, s. 16).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1342/2008 av den 18 december 2008 om upprättande av en långsiktig plan för torskbestånden och det fiske som utnyttjar de bestånden och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2004 (EUT L 348, 24.12.2008, s. 20).

(4)  Rådets förordning (EU) nr 39/2013 av den 21 januari 2013 om fastställande för år 2013 av fiskemöjligheter tillgängliga för EU-fartyg när det gäller vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som inte omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser (EUT L 23, 25.1.2013, s. 1).

(5)  Rådets förordning (EU) nr 40/2013 av den 21 januari 2013 om fastställande för 2013 av fiskemöjligheter tillgängliga i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa icke-EU-vatten när det gäller vissa fiskbestånd som omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser (EUT L 23, 25.1.2013, s. 54).

(6)  Rådets förordning (EU) nr 1262/2012 av den 20 december 2012 om fastställande av fiskemöjligheterna för EU-fartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2013 och 2014 (EUT L 356, 22.12.2012, s. 22)

(7)  Avtal om fiske mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (EGT L 226, 29.8.1980, s. 48).

(8)  Rådets förordning (EU) nr 297/2013 av den 27 mars 2013 om ändring av förordningarna (EU) nr 44/2012, (EU) nr 39/2013 och (EU) nr 40/2013 vad gäller vissa fiskemöjligheter (EUT L 90, 28.3.2013, s. 10).

(9)  Rådets förordning (EG) nr 302/2009 av den 6 april 2009 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet, ändring av förordning (EG) nr 43/2009 och upphävande av förordning (EG) nr 1559/2007 (EUT L 96, 15.4.2009, s. 1).


BILAGA I

I bilagan till förordning (EU) nr 1262/2012 ska del 1 punkt 2 ersättas med följande:

”2.

I denna förordning avses med djuphavshaj följande arter:

Svenskt namn

Trebokstavskod

Vetenskapligt namn

Hajar i släktet Apristurus spp.

API

Apristurus spp.

Kråshaj

HXC

Chlamydoselachus anguineus

Sorghaj

CWO

Centrophorus spp.

Pailonahaj

CYO

Centroscymnus coelolepis

Långnosad småpiggshaj

CYP

Centroscymnus crepidater

Svart pigghaj

CFB

Centroscyllium fabricii

Skednoshaj

DCA

Deania calcea

Chokladhaj

SCK

Dalatias licha

Brunkäxa

ETR

Etmopterus princeps

Blåkäxa

ETX

Etmopterus spinax

Gråhaj

GAM

Galeus murinus

Sexbågig kamtandhaj

SBL

Hexanchus griseus

Spetsfenad haj

OXN

Oxynotus paradoxus

Knorrhaj

SYR

Scymnodon ringens

Håkäring

GSK

Somniosus microcephalus


BILAGA II

I bilaga I del B till förordning (EU) nr 39/2013 ska de fyra uppgifterna för det nordliga beståndet av kummel ersättas med följande:

”Art

:

Kummel

Merluccius merluccius

Område

:

IIIa; EU-vatten i delsektionerna 22–32

(HKE/3A/BCD)

Danmark

1 929 (2)

Analytisk TAC

Sverige

164 (2)

Unionen

2 093

TAC

2 093 (1)


Art

:

Kummel

Merluccius merluccius

Område

:

EU-vatten i områdena IIa och IV

(HKE/2AC4-C)

Belgien

35

Analytisk TAC

Danmark

1 409

Tyskland

162

Frankrike

312

Nederländerna

81

Förenade kungariket

439

Unionen

2 438

TAC

2 438 (3)


Art

:

Kummel

Merluccius merluccius

Område

:

VI och VII; EU-vatten och internationella vatten i Vb;

Internationella vatten i områdena XII och XIV

(HKE/571214)

Belgien

358 (4)  (6)

Analytisk TAC

Artikel 11 i denna förordning ska tillämpas.

Spanien

11 478 (6)

Frankrike

17 726 (4)  (6)

Irland

2 148 (6)

Nederländerna

231 (4)  (6)

Förenade kungariket

6 998 (4)  (6)

Unionen

38 939

TAC

38 939 (5)

Särskilda villkor:

Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i följande områden:

 

VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe (HKE/*8ABDE)

Belgien

46

Spanien

1 852

Frankrike

1 852

Irland

231

Nederländerna

23

Förenade kungariket

1 042

Unionen

5 046


Art

:

Kummel

Merluccius merluccius

Område

:

VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe

(HKE/8ABDE.)

Belgien

12 (7)

Analytisk TAC

Spanien

7 991

Frankrike

17 944

Nederländerna

23 (7)

Unionen

25 970

TAC

25 970 (8)

Särskilda villkor:

Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i följande områden:

 

VI och VII; EU-vatten och internationella vatten i Vb; internationella vatten i XII och XIV (HKE/*57–14)

Belgien

2

Spanien

2 315

Frankrike

4 166

Nederländerna

7

Unionen

6 490”


(1)  Inom följande sammanlagda TAC för det nordliga kummelbeståndet:

69 440

(2)  Överföringar av denna kvot får göras till EU-vatten i IIa och IV. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen.

(3)  Inom följande sammanlagda TAC för det nordliga kummelbeståndet:

69 440

(4)  Överföringar av denna kvot får göras till EU-vatten i IIa och IV. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen.

(5)  Inom följande sammanlagda TAC för det nordliga kummelbeståndet:

69 440

(6)  Utöver denna kvot får en medlemsstat tilldela fartyg som för dess flagg och som deltar i försöksverksamhet avseende fullt dokumenterade fisken ytterligare fångster inom en gräns på 1 % av den kvot som tilldelats medlemsstaten i enlighet med avdelning II kapitel II i denna förordning.

Särskilda villkor:

Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i följande områden:

 

VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe (HKE/*8ABDE)

Belgien

46

Spanien

1 852

Frankrike

1 852

Irland

231

Nederländerna

23

Förenade kungariket

1 042

Unionen

5 046

(7)  Överföringar från denna kvot får göras till område IV och EU-vatten i IIa. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen.

(8)  Inom följande sammanlagda TAC för det nordliga kummelbeståndet:

69 440

Särskilda villkor:

Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i följande områden:

 

VI och VII; EU-vatten och internationella vatten i Vb; internationella vatten i XII och XIV (HKE/*57–14)

Belgien

2

Spanien

2 315

Frankrike

4 166

Nederländerna

7

Unionen

6 490”


BILAGA III

Bilaga IIA till förordning (EU) nr 39/2013 ska ändras på följande sätt:

a)

Kolumnen för Förenade kungariket (UK) i tabell c i tillägg 1 ska ersättas med följande:

”Reglerade redskap

UK

TR1

339 592

TR2

1 086 399

TR3

0

BT1

0

BT2

111 693

GN

5 970

GT

158

LL

70 614”

b)

Kolumnen för Spanien (ES) i tabell d) i tillägg 1ska ersättas med följande:

”Reglerade redskap

ES

TR1

249 152

TR2

0

TR3

0

BT1

0

BT2

0

GN

13 836

GT

0

LL

1 402 142”


BILAGA IV

Bilaga IA till förordning (EU) nr 40/2013 ska ändras på följande sätt:

a)

Uppgifterna avseende lubb i norska vatten i IV ska ersättas med följande:

”Art

:

Lubb

Brosme brosme

Område

:

Norska vatten i IV

(USK/04-N.)

Belgien

0

Analytisk TAC

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Danmark

165

Tyskland

1

Frankrike

0

Nederländerna

0

Förenade kungariket

4

Unionen

170

TAC

Ej tillämpligt”

b)

Uppgifterna avseende blåvitling i EU-vatten i II, IVa, V, VI norr om 56° 30′N och VII väster om 12° W ska ersättas med följande:

”Art

:

Blåvitling

Micromesistius poutassou

Område

:

EU-vatten i II, IVa, V, VI norr om 56° 30′N och VII väster om 12° W

(WHB/24A567)

Norge

99 408 (1)  (2)

Analytisk TAC

TAC

643 000


(1)  Ska räknas av mot de fångstbegränsningar för Norge som fastställts i kuststatsarrangemanget.

(2)  Särskilda villkor: fångsten i IV får vara högst 24 852 ton, dvs. 25 % av Norges tillträdeskvot.”


BILAGA V

I bilaga ID till förordning (EU) nr 40/2013 ska uppgifterna för blåfenad tonfisk i Atlanten öster om 45°W, och Medelhavet ersättas med följande:

”Art

:

Blåfenad tonfisk

Thunnus thynnus

Område

:

Atlanten, öster om 45° W, och Medelhavet

(BFT/AE45WM)

Cypern

69,44 (4)  (7)

Analytisk TAC

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Grekland

129,07 (7)

Spanien

2 504,45 (2)  (4)  (7)

Frankrike

2 471,23 (2)  (3)  (4)  (7)

Italien

1 950,42 (4)  (5)  (7)

Kroatien

390,59 (6)  (7)

Malta

160,02 (4)  (7)

Portugal

235,50 (7)

Övriga medlemsstater

27,93 (1)  (7)

Unionen

7 938,65 (2)  (3)  (4)  (5)  (7)

TAC

13 400


(1)  Utom Cypern, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Malta och Portugal, och bara som bifångst.

(2)  Särskilda villkor: Inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelning mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm som tas av de fartyg som avses i bilaga IV punkt 1 (BFT/*8301):

Spanien

364,09

Frankrike

164,27

Unionen

528,36

(3)  Särskilda villkor: inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelning mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk som väger minst 6,4 kg eller är minst 70 cm långa, som görs av de fartyg som avses i punkt 1 i bilaga IV (BFT/*641):

Frankrike

100

Unionen

100

(4)  Särskilda villkor: inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelning mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm som görs av de fartyg som avses i bilaga IV punkt 2 (BFT/*8302):

Spanien

50,09

Frankrike

49,42

Italien

39,01

Cypern

3,20

Malta

4,71

Unionen

146,43

(5)  Särskilda villkor: inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelning mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm som görs av de fartyg som avses i bilaga IV punkt 3 (BFT/*643):

Italien

39,01

Unionen

39,01

(6)  Särskilda villkor: inom denna TAC ska följande fångstbegränsningar och fördelning mellan medlemsstaterna gälla för fångster av blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm som görs i odlingssyfte av de fartyg som avses i bilaga IV punkt 3 (BFT/*8303F):

Kroatien

351,53

Unionen

351,53

(7)  Genom undantag från artikel 7.2 i förordning (EG) 302/2009 ska fiske med snörpvad efter blåfenad tonfisk vara tillåtet i östra Atlanten och Medelhavet från och med den 26 maj till och med den 24 juni 2013.”


BILAGA VI

I bilaga IIA till förordning (EU) nr 40/2013 ska kolumnen för Frankrike (FR) i tillägg 1 ersättas med följande:

”Reglerade redskap

FR

TR1

1 505 354

TR2

6 496 811

TR3

101 316

BT1

0

BT2

1 202 818

GN

342 579

GT

4 338 315

LL

125 141”


BILAGA VII

Bilaga IV till förordning (EU) nr 40/2013 ska ersättas med följande:

”BILAGA IV

ICCAT:S KONVENTIONSOMRÅDE  (1)

1.

Högsta antal spöfiskefartyg och fartyg avsedda för dörjfiske från EU som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten

Spanien

60

Frankrike

8

Unionen

68

2.

Högsta antal EU-fiskefartyg för kustnära icke-industriellt fiske som har tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet

Spanien

119

Frankrike

87

Italien

30

Cypern

7

Malta

28

Unionen

316

3.

Högsta antal EU-fartyg som i odlingssyfte har tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Adriatiska havet

Kroatien

9

Italien

12

Unionen

21

4.

Högsta antal fiskefartyg och motsvarande totala GT-kapacitet per medlemsstat som kan få tillstånd att fiska efter, behålla ombord, lasta om, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet

Tabell A

Antal fiskefartyg

 

Cypern

Kroatien

Grekland

Italien

Frankrike

Spanien

Malta (2)

Snörpvadsfartyg

1

9

1

12

17

6

1

Långrevsfartyg

4

0

0

30

8

12

20

Spöfiskefartyg

0

0

0

0

8

60

0

Handlina

0

12

0

0

29

2

0

Trålare

0

0

0

0

57

0

0

Andra fartyg för icke-industriellt fiske (3)

0

0

16

0

87

32

0

Tabell B

Total kapacitet uttryckt i bruttoton

 

Cypern

Kroatien

Grekland

Italien

Frankrike

Spanien

Malta

Snörpvadsfartyg

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Långrevsfartyg

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Spöfiskefartyg

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Handlinor

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Trålare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Andra fartyg för icke-industriellt fiske

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

Fastställs senare

5.

Högsta antal fällor som får användas inom det fiske efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet som varje medlemsstat tillåtit

 

Antal fällor

Spanien

5

Italien

6

Portugal

1 (4)

6.

Maximal kapacitet för odling och gödning av blåfenad tonfisk per medlemsstat samt maximal mängd vildfångad blåfenad tonfisk per medlemsstat som får tilldelas för insättning i medlemsstatens anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet

Tabell A

Maximal kapacitet för odling och gödning av tonfisk

 

Antal anläggningar

Kapacitet (i ton)

Spanien

17

11 852

Italien

15

13 000

Grekland

2

2 100

Cypern

3

3 000

Kroatien

7

7 880

Malta

8

12 300

Tabell B

Maximal insättning av vildfångad blåfenad tonfisk (i ton)

Spanien

5 855

Italien

3 000

Grekland

785

Cypern

2 195

Kroatien

2 947

Malta

8 768”


(1)  De antal som anges i avdelningarna 1, 2 och 3 kan minskas om så är nödvändigt för att efterleva unionens internationella åtaganden.

(2)  Ett medelstort snörpvadsfartyg får ersättas med högst tio långrevsfartyg.

(3)  Kombinationsfartyg som använder olika redskap (långlinor, handlinor, dörjlinor).

(4)  Detta antal får ökas ytterligare, under förutsättning att unionens internationella åtaganden är uppfyllda.


BILAGA VIII

I bilaga VI till förordning (EU) nr 40/2013 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.

Maximalt antal EU-fartyg som får fiska efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOTC:s konventionsområde

Medlemsstat

Högsta antal fartyg

Kapacitet (GT)

Spanien

27

11 590

Frankrike

41

5 382

Portugal

15

6 925

Förenade kungariket

4

1 400

Unionen

87

25 297”


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/30


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1183/2013

av den 12 november 2013

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Slovenski med [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Sloveniens ansökan om registrering av beteckningen ”Slovenski med” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 november 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT C 157, 4.6.2013, s. 12.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.4   Andra produkter från djur (ägg, honung, diverse mjölkprodukter utom smör etc.)

SLOVENIEN

Slovenski med (SGB)


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/32


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1184/2013

av den 12 november 2013

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Prés-salés du Mont-Saint-Michel [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Frankrikes ansökan om registrering av beteckningen ”Prés-salés du Mont-Saint-Michel” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Prés-salés du Mont-Saint-Michel” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 november 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT C 57, 27.2.2013, s. 19.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.1   Färskt kött (och slaktbiprodukter)

FRANKRIKE

Prés-salés du Mont-Saint-Michel (SUB)


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/34


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1185/2013

av den 21 november 2013

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Pâté de Campagne Breton [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 upphäver och ersätter rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2).

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 510/2006 har Frankrikes ansökan om registrering av beteckningen ”Pâté de Campagne Breton” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (3).

(3)

Nederländerna har gjort invändningar mot registreringen enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 510/2006. Det ansågs möjligt att pröva dessa invändningar på grundval av artikel 7.3 i förordningen.

(4)

Invändningen gällde främst att artikel 2.1 b i förordning (EG) nr 510/2006 inte iakttas, närmare bestämt att råvaran, fläskkött, ska komma från grisraser som är godkända i Frankrike och att den inte omfattas av objektiva kvalitetskriterier.

(5)

Kommissionen uppmanade i ett brev av den 24 oktober 2012 berörda parter att genomföra lämpliga samråd.

(6)

Frankrike och Nederländerna har slutit ett avtal inom den föreskrivna tidsfristen på sex månader. Enligt detta avtal har mindre ändringar gjorts i produktspecifikationen och det sammanfattande dokumentet, genom att de stycken som handlar om grisarnas genetiska uppsättning har strukits och ersatts med objektiva kriterier som upprättar ett orsakssamband mellan fläskköttets kvalitet och slutproduktens kvalitet.

(7)

Beteckningen ”Pâté de Campagne Breton” bör därför föras in i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar. Det sammanfattande dokumentet bör också anpassas och den ändrade versionen offentliggöras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilaga I till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

En konsoliderad sammanfattning av de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen finns i bilaga II till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 november 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(3)  EUT C 91, 28.3.2012, s. 4.


BILAGA I

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.2   Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

FRANKRIKE

Pâté de Campagne Breton (SGB)


BILAGA II

Konsoliderat sammanfattande dokument

Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1)

”PÂTÉ DE CAMPAGNE BRETON”

EG-nr: FR-PGI-0005-0879-23.5.2011

SGB (X) SUB ( )

1.   Beteckning

”Pâté de Campagne Breton”

2.   Medlemsstat eller tredje land

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.2

Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

”Pâté de Campagne Breton”, eller bretonsk lantpaté, är en köttpastej som framställs ur kött och slaktavfall som uteslutande kommer från gris. Pastejen måste innehålla följande köttingredienser: halsbit utan svål (≥ 25 %), lever (≥ 20 %) och kokt svål (≥ 5 %), samt färsk lök (≥ 5 %). Köttingredienserna och löken måste vara färska.

”Pâté de Campagne Breton” innehåller på grund av grovhackningen många och stora bitar som är jämnt fördelade över snittytan. Pastejen är relativt mörk till färgen, fast i konsistensen och har en utpräglad smak av kött, lever och lök.

Förutom de obligatoriska ingredienserna får andra ingredienser än köttråvara utgöra högst 15 % av vikten vid beredningen, lök undantaget: vatten (i alla dess former), buljong ≤ 5 %, sockerarter (sackaros, glukos, laktos) ≤ 1 %, hela färska ägg, färska äggvitor ≤ 2 % i torrvara/smet, mjöl, potatismjöl, stärkelse ≤ 3 %, askorbinsyra och natriumaskorbat (högst 0,03 % vid beredningen), gelé och gelatin G av gris, salt: ≤ 2 %, peppar: ≤ 0,3 %, övriga kryddor (muskot, vitlök, schalottenlök, persilja, timjan, lagerblad), cider och alkohol av äpplen (eau de vie, lambig etc.), chouchen, natrium- eller kaliumnitrit samt vanlig sockerkulör för en brungräddad yta.

Följande ingredienser får sammantagna inte överskrida 1,7 % vid beredningen: gelé och gelatin G av gris, muskot, vitlök, schalottenlök, persilja, timjan, lagerblad, cider och alkohol av äpplen (eau de vie, lambig etc.), chouchen, natriumnitrit eller kaliumnitrit.

Vid framställningen anpassas bitarnas diameter till pastejernas format för att få ett tillfredsställande utseende, oavsett snittytans storlek:

för förpackningar ≥ 200 g => bitarnas diameter ≥ 8 mm,

för förpackningar ≤ 200 g => bitarnas diameter ≥ 6 mm.

Bitarna blandas sedan in i den finhackade färs som erhållits genom hackning av köttråvara och andra ingredienser. Fettet kan värmas och röras ner varmt i blandningen. Smeten förpackas sedan och gräddas i ugn eller hermetiseras (förpackad i metall- eller glasburk).

När det gäller produkter som ska saluföras färska täcks pastejsmeten med färsk bukhinna från gris och gräddas i ugn, vilket ger upphov till det karakteristiska ytskiktet. Konserverade pastejer ska brungräddas i ugn, så att de får ett brunt ytskikt, och därefter förslutas och steriliseras.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

För att minska förekomsten av djur som är bärare av genetiskt ogynnsamma egenskaper ska grisarna vara fria från allelen RN– (nollfrekvens).

Kött som används vid framställning av bretonsk lantpaté ska härröra från svinslaktkroppar på mer än 80 kilo. Alltför lätta slaktkroppar och slaktkroppar med lågt näringsvärde och dåliga tekniska egenskaper får inte användas.

För att minska stressen, som kan ha negativ inverkan på köttets och fettets kvalitet, ska djuren vara fria från allelen för halotankänslighet, och en tidsfrist på minst två timmar ska iakttas efter det att djuret lastats av vid slakteriet fram till dess att djuret slaktas.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

I specifikationen nämns inga särskilda krav.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Framställningen av ”Pâté de Campagne Breton” ska ske i det geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

”Pâté de Campagne Breton” saluförs på något av följande vis:

Färsk och förpackad i form, under folie, i modifierad atmosfär eller vakuumförpackad.

Färsk och uppskuren på själva tillverkningsstället.

Färsk och förpackad i skivor under folie, i modifierad atmosfär eller vakuumförpackad för försäljning i dagligvaruhandeln.

Hermetiserad och förpackad i metall- eller glasburk.

Vikten varierar mellan 40 gram och 10 kilo.

3.7   Särskilda regler för märkning

Märkningen ska innehålla följande uppgifter: den skyddade geografiska beteckningen ”Pâté de Campagne Breton”, namn och adress till godkännande myndighet och eventuellt myndighetens kollektivmärke för godkännande enligt fastställda användningsvillkor, samt EU:s logotyp för produkter med skyddad geografisk beteckning.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området är det område där produkten traditionellt framställs. Området omfattar följande departement i deras helhet: Côtes-d’Armor, Finistère, Ille-et-Vilaine, Loire-Atlantique och Morbihan.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Det historiska Bretagne motsvarar det område där ”Pâté de Campagne Breton” traditionellt framställs. Den bretonska charkuteritraditionen har flera hundra år gamla rötter. På femtonhundratalet, under den tid då Bretagne ännu var ett hertigdöme, slaktade bretonska familjer sina grisar och framställde sina egna charkuterier med hjälp av saltning, så kallade salaisons.

Den bretonska befolkningen drog nytta av sin särskilda tradition genom att framställa en mängd olika charkuterier, särskilt bretonsk lantpaté, som ett sätt att ta till vara slaktavfall och köttrester som blev över när grisen styckades.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

Produktens specifika karaktär vilar på en fastställd kvalitet och på ett särskilt kunnande, samt på ett anseende.

A.   Den fastställda kvaliteten

Lever, halsbit, svål och eventuellt ätliga delar av huvud och hjärta ingår i den bretonska lantpaténs sammansättning. Levern anses vara en förnämlig del av grisen som ger pastejen dess arom och färg, dess mjälla konsistens och särskilda smak. Halsbit, kokt svål och lök är tre andra ingredienser som traditionellt krävs i bretonsk lantpaté, och som också bidrar till produktens särskilda organoleptiska karaktär. Lök ingår i de flesta traditionella recept från Bretagne och används som krydda.

Produktens innehåll av lever, magert kött och späck ska vara grovhackat. Förekomsten av stora köttbitar sammanhänger med forna tiders framställningsmetoder. För att bevara detta särdrag i dag måste charkuteritillverkarna behärska hacktekniken så att de åstadkommer bitar med en stor diameter.

Bukhinnan på pastejens ovansida användes ursprungligen för att forma pastejsmeten och skydda produkten, och är än i dag obligatorisk på bretonsk lantpaté som saluförs färsk, för att pastejen ska bevara sitt ursprungliga utseende.

Härigenom uppnås särskilda organoleptiska egenskaper: en fast och knaprig textur, en utpräglad smak av kött, kokt fläsk, lever och lök.

B.   Ett annat kännetecken: ett särskilt kunnande

Enligt gamla tiders metoder togs köttet till vara omedelbart efter det att grisen hade styckats. Förr i tiden användes mekaniska hjälpmedel (hackor, knivar) för att stycka grisen och köttet, vilket resulterade i stora köttbitar och därmed också i att man framställde en grovhackad lantpaté.

”Pâté de Campagne Breton” gräddades förr i tiden i bagarens eller byns brödugn i öppna lergodsformar som kunde vara ovala eller rektangulära. Vid gräddningen i öppna formar i torr ugnsvärme aktiveras processer som gör att sockerarterna genomgår en karamellisering och som bidrar till ytskiktets bruna färg. Före gräddningen täcktes pastejen också av en bit bukhinna från gris som syftade till att släta ut, forma och skydda pastejsmeten. Härigenom undvek man också att smeten rann över och att pastejen blev torr. Metoden för framställning av bretonsk lantpaté har på så vis fortlevt inom hela charkuteribranschen och ger pastejen dess särskilda egenskaper, som är erkända eftersom de särskilt omnämns i den franska livsmedelslagstiftningen om charkuterivaror, saltade varor och köttkonserver (Code des usages de la charcuterie, de la salaison et des conserves de viandes), i kategorin ”Pâté de campagne supérieur”.

C.   Ett anseende

Den hantverksmässiga framställningen av ”Pâté de Campagne Breton” går tillbaka på traditionen med familjeproduktion och har levt kvar under årens lopp. Förr i tiden tillagades denna hemlagade rätt efter ”Fest an oc’h”, en fest som firades i samband med grisslakten.

”Pâté de Campagne Breton” är trogen sitt rykte och intar en framskjuten plats i Frankrikes kulinariska kulturarv.

I drygt trettio år har bretonska näringsidkare gått samman för att traditionen med den bretonska lantpatén och dess särdrag ska föras vidare fram till våra dagar. Det är en charkuteriprodukt som uppskattas både av distributörer och av konsumenter.

I slutet av 1800-talet genomgick Bretagnes fiskkonservindustri en snabb utveckling. Företagen började snart konservera andra livsmedel i hermetiserad form. Hermetiserad bretonsk lantpaté framställs därmed sedan många år tillbaka. I våra dagar är den färska och den hermetiserade bretonska lantpatén lika uppskattade av konsumenterna.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

”Pâté de Campagne Breton” har sina rötter i den långa traditionen av grisuppfödning och vidareförädling på uppfödningsplatsen. Jordbrukssystemen i Bretagne fick snart en inriktning mot uppfödning, särskilt uppfödning av grisar på varje gård.

På så vis lärde sig tillverkarna att förädla samtliga köttdelar som de hade till sitt förfogande. Genom att framställningen ägde rum i omedelbar anslutning till styckningen säkerställdes att produkten var absolut färsk under en tidsperiod då möjligheterna att lagra kött var begränsade.

Traditionellt användes alla ätliga delar av grisen, vilket gav produkten en särskild textur och smak. Inslaget av lever, som i början av 1900-talet ansågs vara en förnämlig del av grisen, visade sig snart vara ett av den bretonska lantpaténs främsta kännetecken, som gav den dess rosaaktiga färg och särpräglade smak.

Tillverkarna drog nytta av de rikligt förekommande grönsaksodlingarna i trakten och introducerade lök som ingrediens i den bretonska lantpatén. Löken bidrar till produktens särskilda smak eftersom lökens fylliga och fruktiga smak framträder och förenar sig i perfekt harmoni med köttsmaken under gräddningen.

”Pâté de Campagne Breton” är verkligen ett resultat av kunnandet hos tillverkarna, som har lyckats ge produkten vissa särskilda egenskaper. Bortsett från ingredienserna kan produkten vid uppskärning lätt kännas igen på de grovhackade köttbitarna. Det brungräddade ytskiktet förknippas definitivt med produkten, beroende på att den traditionellt gräddades i gemensamma ugnar.

När det gäller produktens anseende omnämns ”Pâté de Campagne Breton” som en traditionell bretonsk produkt i flera böcker, och i vissa av dem anges receptet för att tillaga patén. I många guideböcker över Bretagne, däribland ”Le Finistère gourmand 1997/1998”, nämns de många bretonska specialiteterna och bland annat bretonsk lantpaté omnämns i berömmande ordalag. På liknande vis hyllas den bretonska charkuteritraditionen i ”Terroir de Bretagne”: ”[…] Ett charkuteri på landsbygden tillverkar varje vecka fyrtio eller rentav femtio kilo bretonsk lantpaté. Varje charkuteri bevakar svartsjukt sitt recept men de grundläggande proportionerna respekteras av alla: en tredjedel slaktavfall och två tredjedelar halsbit […]”. I många receptböcker, såväl äldre som nutida, ingår recept på bretonsk lantpaté:

Gastronomie bretonne d’hier et d’aujourd’hui (S. Morand, 1965)

Les cuisines de France – Bretagne (M. Raffael och D. Lozambard, 1990)

Tout est bon dans le cochon (J. C. Frentz, C. Vence, 1988)

L’inventaire du patrimoine culinaire de la France, Bretagne – Produits du terroir et recettes traditionnelles (CNAC, 1994)

Le bottin gourmand 1996

La France des saveurs, Gallimard 1997

Vivre ici – Bretagne, tidskrift, extranummer 1994

Produktens anseende är följaktligen väl förknippat med namnet och kan hänföras till det geografiska området.

Med ledning av samtliga dessa faktorer är det därför mycket lätt att särskilja ”Pâté de Campagne Breton” från övriga patétyper och säkerställa att produkten framställts på typiskt sätt med förankring i ursprungsregionen.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)]

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCIGPPateDeCampagneBretonV2.pdf


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/40


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1186/2013

av den 21 november 2013

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Orkney Scottish Island Cheddar [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr1151/2012 upphäver och ersätter rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2).

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 510/2006 har Förenade kungarikets ansökan om registrering av beteckningen ”Orkney Scottish Island Cheddar” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (3).

(3)

Sammanslutningarna Dairy Australia, Dairy Companies Association of New Zealand samt Consortium for Common Food Names har rest invändningar mot denna registrering i enlighet med artikel 7.3 b i förordning (EG) nr 510/2006. Det ansågs möjligt att ta upp invändningarna till prövning på grundval av artikel 7.3 i förordningen.

(4)

Inom ramen för ovannämnda invändningar framhävs särskilt att registreringen av beteckningen i fråga skulle äventyra överlevnaden för beteckningar, varumärken eller produkter som lagligen har saluförts under åtminstone fem år före dagen för det offentliggörande som anges i artikel 6.2, och att den beteckning som ansökan gällde är ett sortnamn.

(5)

Genom en skrivelse av den 20 mars 2013 uppmanade kommissionen de berörda parterna att inleda lämpliga samråd.

(6)

En överenskommelse, som anmäldes till kommissionen den 8 juli 2013, ingicks inom den föreskrivna tidsfristen på tre månader mellan Förenade kungariket och de parter som gjort invändningar.

(7)

Av ovannämnda samråd framgår att motståndarnas principiella oro endast rör statusen för ordet ”Cheddar” som ingår i den sammansatta beteckningen ”Orkney Scottish Island Cheddar”. Det skydd som begärs av producenten avser emellertid endast den sammansatta beteckningen i sin helhet. I enlighet med artikel 13.1 sista stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 får beteckningen ”Cheddar” även fortsättningsvis användas inom Europeiska unionen om principerna och bestämmelserna i unionens rättsordning följs.

(8)

Beteckningen ”Orkney Scottish Island Cheddar” bör därför föras in i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Utan hinder av punkt 1 får namnet ”Cheddar” även fortsättningsvis användas inom Europeiska unionen förutsatt att principerna och bestämmelserna i unionens rättsordning följs.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 november 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(3)  EUT C 239, 9.8.2012, s. 5.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.3   Ost

FÖRENADE KUNGARIKET

Orkney Scottish Island Cheddar (SGB)


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/42


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1187/2013

av den 21 november 2013

om godkännande av det verksamma ämnet pentiopyrad i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artiklarna 13.2 och 78.2, och

av följande skäl:

(1)

Vad gäller förfarandet och villkoren för godkännande ska rådets direktiv 91/414/EEG (2) i enlighet med artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 tillämpas på de verksamma ämnen för vilka ett beslut har antagits i enlighet med artikel 6.3 i det direktivet före den 14 juni 2011. För pentiopyrad uppfylls villkoren i artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 genom kommissionens beslut 2010/466/EU (3).

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG tog Förenade kungariket den 10 december 2009 emot en ansökan från LKC UK Ltd om upptagande av det verksamma ämnet pentiopyrad i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom beslut 2010/466/EU bekräftades att dokumentationen var fullständig, dvs. att den i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(3)

Effekterna av detta verksamma ämne på människors och djurs hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som sökanden har föreslagit. Den rapporterande medlemsstaten överlämnade ett utkast till bedömningsrapport den 31 januari 2012.

(4)

Utkastet till bedömningsrapport granskades av medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten). Myndigheten lade fram sin slutsats om riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet pentiopyrad (4) för kommissionen den 7 februari 2013. Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till bedömningsrapport och myndighetens slutsats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och en rapport färdigställdes den 3 oktober 2013 i form av kommissionens granskningsrapport om pentiopyrad.

(5)

De olika undersökningar som gjorts har visat att växtskyddsmedel som innehåller pentiopyrad i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b samt 5.3 i direktiv 91/414/EEG, särskilt när det gäller de användningsområden som undersökts och som beskrivs i kommissionens granskningsrapport. Pentiopyrad bör därför godkännas.

(6)

I enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det dock nödvändigt att införa vissa villkor och restriktioner. Främst bör ytterligare bekräftande uppgifter begäras in.

(7)

Innan ett godkännande beviljas bör medlemsstaterna och berörda parter medges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till de nya krav som följer av godkännandet.

(8)

Utan att det påverkar tillämpningen av de skyldigheter som anges i förordning (EG) nr 1107/2009 som en följd av godkännandet och med hänsyn till den specifika situation som uppstår genom övergången från direktiv 91/414/EEG till förordning (EG) nr 1107/2009 bör dock följande gälla. Medlemsstaterna bör medges en sexmånadersperiod efter godkännandet för att se över godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller pentiopyrad. Medlemsstaterna bör i förekommande fall ändra, ersätta eller återkalla godkännanden. Genom undantag från tidsfristen bör i enlighet med direktiv 91/414/EEG en längre period medges för inlämnande och bedömning av den fullständiga dokumentationen enligt bilaga III för varje växtskyddsmedel och för varje avsett användningsområde i överensstämmelse med de enhetliga principerna.

(9)

Erfarenheter från upptaganden i bilaga I till direktiv 91/414/EEG av verksamma ämnen som bedömts enligt kommissionens förordning (EEG) nr 3600/92 (5) har visat att det kan uppstå svårigheter vid tolkningen av de skyldigheter som innehavarna av befintliga godkännanden har i fråga om tillgången till uppgifter. För att ytterligare svårigheter ska undvikas förefaller det därför nödvändigt att klargöra medlemsstaternas skyldigheter, särskilt skyldigheten att kontrollera att innehavarna av ett godkännande kan visa att de har tillgång till dokumentation som uppfyller kraven i bilaga II till det direktivet. Detta klargörande innebär dock inte att medlemsstaterna eller innehavarna av godkännanden åläggs några nya skyldigheter jämfört med dem som de åläggs i de direktiv om ändring av bilaga I till det direktivet som hittills har antagits eller i förordningarna om godkännande av verksamma ämnen.

(10)

I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1107/2009 bör bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (6) ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Godkännande av verksamt ämne

Det verksamma ämnet pentiopyrad enligt specifikationen i bilaga I godkänns under förutsättning att de villkor som anges i den bilagan uppfylls.

Artikel 2

Ny prövning av växtskyddsmedel

1.   Medlemsstaterna ska i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009 vid behov ändra eller återkalla befintliga godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller pentiopyrad som verksamt ämne senast den 31 oktober 2014.

Senast detta datum ska medlemsstaterna särskilt ha kontrollerat att villkoren i bilaga I till den här förordningen är uppfyllda, med undantag av villkoren i kolumnen om särskilda bestämmelser i den bilagan, samt att innehavaren av godkännandet har eller har tillgång till dokumentation som uppfyller kraven i bilaga II till direktiv 91/414/EEG i enlighet med villkoren i artikel 13.1–13.4 i det direktivet och artikel 62 i förordning (EG) nr 1107/2009.

2.   Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna för varje godkänt växtskyddsmedel som innehåller pentiopyrad, antingen som enda verksamma ämne eller som ett av flera verksamma ämnen som alla senast den 30 april 2014 förtecknats i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011, ta upp växtskyddsmedlet till ny prövning enligt de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009, på grundval av dokumentation som uppfyller kraven i bilaga III till direktiv 91/414/EEG och med hänsyn till kolumnen om särskilda bestämmelser i bilaga I till den här förordningen. På grundval av denna prövning ska medlemsstaterna fastställa om växtskyddsmedlet uppfyller kraven i artikel 29.1 i förordning (EG) nr 1107/2009.

Därefter ska medlemsstaterna

a)

om det gäller ett växtskyddsmedel som innehåller pentiopyrad som enda verksamma ämne, vid behov senast den 31 oktober 2015 ändra eller återkalla godkännandet, eller

b)

om det gäller ett växtskyddsmedel som innehåller pentiopyrad som ett av flera verksamma ämnen, vid behov ändra eller återkalla godkännandet senast den 31 oktober 2015 eller vid ett datum som fastställs för en sådan ändring eller ett sådant återkallande i respektive rättsakt eller rättsakter om upptagande av ämnet eller ämnena i fråga i bilaga I till direktiv 91/414/EEG eller om godkännande av ämnet eller ämnena, beroende på vilket datum som är det senaste.

Artikel 3

Ändringar av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 4

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 maj 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 november 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).

(3)  Kommissionens beslut 2010/466/EU av den 24 augusti 2010 om ett principiellt erkännande av fullständigheten hos den dokumentation som lämnats in för detaljerad granskning inför ett eventuellt införande av pentiopyrad i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 224, 26.8.2010, s. 6).

(4)  The EFSA Journal, vol. 11(2013):2, artikelnr 3111. Tillgänglig på www.efsa.europa.eu

(5)  Kommissionens förordning (EEG) nr 3600/92 av den 11 december 1992 om närmare bestämmelser för genomförandet av den första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsprodukter på marknaden (EGT L 366, 15.12.1992, s. 10).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).


BILAGA I

Trivialnamn, identifikationsnummer

Namn enligt IUPAC

Renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännande till och med

Särskilda bestämmelser

Pentiopyrad

CAS-nr 183675-82-3

CIPAC-nr 824

(RS)-N-[2-(1,3-dimetylbutyl)-3-tienyl]-1-metyl-3-(trifluorometyl)pyrazol-4-karboxamid

≥ 980 g/kg

(50:50 racemisk blandning)

1 maj 2014

30 april 2024

Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i granskningsrapporten om pentiopyrad från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa av den 3 oktober 2013, särskilt tilläggen I och II.

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:

a)

Skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet yrkesmässigt.

b)

Risken för vatten- och marklevande organismer.

c)

Skyddet av grundvattnet när ämnet används i områden med känsliga mark- och/eller klimatförhållanden.

d)

Resthalter i grödor vid växelbruk efter flera på varandra följande behandlingar med det verksamma ämnet under flera år.

Villkoren för användning ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder.

Sökanden ska inkomma med bekräftande uppgifter om följande:

1.

Uppgifter om att metaboliten M11 (3-metyl-1-{3-[(1-metyl-3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karbonyl)amino]tiofen-2-yl}pentansyra) inte är av betydelse för grundvattnet, med undantag av belägg vad gäller risken för carcinogenicitet, som beror på ursprungsämnets klassificering och anges separat under led 3 nedan.

2.

Den toxikologiska profilen och referensvärden för metaboliten PAM.

3.

Betydelsen av metaboliterna M11 (3-metyl-1-{3-[(1-metyl-3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karbonyl)amino]tiofen-2-yl}pentansyra), DM-PCA (3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karboxylsyra), PAM (1-metyl-3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karboxamid) och PCA (1-metyl-3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karboxylsyra) samt risken att de förorenar grundvattnet, om pentiopyrad klassificeras som cancerframkallande i kategori 2 enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

Sökanden ska till kommissionen, medlemsstaterna och myndigheten inkomma med uppgifterna i leden 1 och 2 senast den 30 april 2016 och med uppgifterna i led 3 senast sex månader efter delgivandet av klassificeringsbeslutet om pentiopyrad.


(1)  Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i granskningsrapporten.


BILAGA II

I del B i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska följande uppgifter läggas till:

Nummer

Trivialnamn, identifikationsnummer

Namn enligt IUPAC

Renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännande till och med

Särskilda bestämmelser

”57

Pentiopyrad

CAS-nr 183675-82-3

CIPAC-nr 824

(RS)-N-[2-(1,3-dimetylbutyl)-3-tienyl]-1-metyl-3-(trifluorometyl)pyrazol-4-karboxamid

≥ 980 g/kg

(50:50 racemisk blandning)

1 maj 2014

30 april 2024

Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i granskningsrapporten om pentiopyrad från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa av den 3 oktober 2013, särskilt tilläggen I och II.

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:

a)

Skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet yrkesmässigt.

b)

Risken för vatten- och marklevande organismer.

c)

Skyddet av grundvattnet när ämnet används i områden med känsliga mark- och/eller klimatförhållanden.

d)

Resthalter i grödor vid växelbruk efter flera på varandra följande behandlingar med det verksamma ämnet under flera år.

Villkoren för användning ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder.

Sökanden ska inkomma med bekräftande uppgifter om följande:

1.

Uppgifter om att metaboliten M11 (3-metyl-1-{3-[(1-metyl-3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karbonyl)amino]tiofen-2-yl}pentansyra) inte är av betydelse för grundvattnet, med undantag av belägg vad gäller risken för carcinogenicitet, som beror på ursprungsämnets klassificering och anges separat under led 3 nedan.

2.

Den toxikologiska profilen och referensvärden för metaboliten PAM.

3.

Betydelsen av metaboliterna M11 (3-metyl-1-{3-[(1-metyl-3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karbonyl)amino]tiofen-2-yl}pentansyra), DM-PCA (3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karboxylsyra), PAM (1-metyl-3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karboxamid) och PCA (1-metyl-3-trifluorometyl-1H-pyrazol-4-karboxylsyra) samt risken att de förorenar grundvattnet, om pentiopyrad klassificeras som cancerframkallande i kategori 2 enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

Sökanden ska till kommissionen, medlemsstaterna och myndigheten inkomma med uppgifterna i leden 1 och 2 senast den 30 april 2016 och med uppgifterna i led 3 senast sex månader efter delgivandet av klassificeringsbeslutet om pentiopyrad.”


(1)  Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i granskningsrapporten.


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/47


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1188/2013

av den 21 november 2013

om förkortad anmälningsfrist inför ankomst till hamn för EU-fartyg som bedriver fiske efter bestånd av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön och som landar sina fångster i spanska hamnar

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (1), särskilt artikel 17.6, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 är befälhavare på EU-fiskefartyg med en total längd på 12 meter eller mer som bedriver fiske efter bestånd som omfattas av en flerårig plan, vilka är skyldiga att på elektronisk väg registrera fiskeloggboksuppgifter, skyldiga att underrätta behöriga myndigheter i sin flaggmedlemsstat om sin avsikt att anlöpa hamn minst fyra timmar före beräknad ankomsttid.

(2)

Enligt artikel 17.2 gäller att när EU-fiskefartyg avser att anlöpa en hamn i en annan medlemsstat än flaggmedlemsstaten är de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten skyldiga att omedelbart efter mottagandet på elektronisk väg vidarebefordra förhandsanmälan till de behöriga myndigheterna i kustmedlemsstaten.

(3)

I enlighet med artikel 17.6 får kommissionen fastställa en anmälningsfrist, där hänsyn bland annat tas till typen av fiskeriprodukter, avståndet mellan fångstplatserna, landningsplatserna och de hamnar i vilka fartygen i fråga är registrerade.

(4)

Den 28 september 2012 begärde Spanien att den anmälningsfrist som föreskrivs i artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska förkortas till minst två och en halv timme för fartyg under spansk flagg som bedriver fiske på bestånd av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön. Av de olika fiskeflottor som omfattas av planen avser begäran bottentrålare, garnfartyg och fartyg som bedriver fiske med bottenlinor i Kantabriska sjön och nordväster om Iberiska halvön samt bottentrålare i portugisiska vatten.

(5)

Bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön omfattas av den fleråriga plan som inrättats genom rådets förordning (EG) nr 2166/2005 av den 20 december 2005 om fastställande av återhämtningsåtgärder för bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön och om ändring av förordning (EG) nr 850/98 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (2).

(6)

Rumsliga data som Spanien tillhandahållit visar att de flottor som för spansk flagg och som avses i skäl 4, i allmänhet bedriver fiske på fångstplatser som ligger på mindre än fyra timmars avstånd från landningshamnarna. Dessa landningshamnar befinner sig å andra sidan alltid mindre än två och en halv timme från de spanska kontrollmyndigheternas kontor. Om de aktuella fartygen därför skulle väljas ut för inspektion är en förhandsanmälningsfrist på minst två och en halv timme tillräcklig för att berörda myndigheter ska kunna utföra inspektionen. Kravet på förhandsanmälan bör därför lämpligen förkortas till minst två och en halv timme.

(7)

För att garantera likabehandling bör samma förkortade förhandsanmälningsfrist gälla för andra medlemsstaters fartyg som har för avsikt att anlöpa spanska hamnar.

(8)

Spanien bör utvärdera vilka effekter den förkortade anmälningsfristen har fått för kontrollen av berörda fartygs landningar ett år efter ikraftträdandet av denna förordning, och överlämna en rapport till kommissionen. Kommissionen kommer att övervaka i vilken utsträckning den förkortade förhandsanmälningsfristen påverkar huruvida de nationella kontrollmyndigheternas inspektioner av berörda fartyg reellt kommer till stånd eller inte. Om det, på grundval av slutsatserna i rapporten från Spanien eller på grundval av verifikationer, inspektioner och granskningar som genomförs av kommissionen enligt avdelning X i förordning (EG) nr 1224/2009, förefaller som om den förkortade anmälningsfristen är otillräcklig för ordentliga kontroller av landningar av spanska fartyg kommer kommissionen att se över denna frist i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   För EU-fiskefartyg, som bedriver fiske som omfattas av den fleråriga plan som inrättats genom förordning (EG) nr 2166/2005, och som landar sin fångst i Spanien och tillhör de flottor som anges i punkt 2, ska minimifristen för den förhandsanmälan som föreskrivs i artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 förkortas till två och en halv timme.

2.   Punkt 1 ska endast tillämpas på följande fartyg:

a)

Bottentrålare, garnfartyg och fartyg som bedriver fiske med bottenlinor som fiskar sydkummel och havskräfta som omfattas av den fleråriga plan som inrättats genom förordning (EG) nr 2166/2005 i Kantabriska sjön och Nordsjön väster om Iberiska halvön (Ices-sektion IXa).

b)

Bottentrålare som bedriver fiske efter bestånd av sydkummel och havskräfta som omfattas av den fleråriga plan som inrättats genom förordning (EG) nr 2166/2005 på portugisiska vatten (Ices-sektion IXa).

Artikel 2

Ett år efter denna förordnings ikraftträdande ska Spanien till kommissionen inlämna en rapport om hur den förkortade anmälningsfristen har påverkat kontrollen av de landningar som görs av de fartyg som avses i artikel 1.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 november 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 345, 28.12.2005, s. 5.


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/49


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1189/2013

av den 21 november 2013

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 november 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

AL

46,6

MA

41,5

MK

36,9

TR

116,2

ZZ

60,3

0707 00 05

AL

32,3

MK

57,9

TR

96,7

ZZ

62,3

0709 93 10

MA

114,0

TR

105,7

ZZ

109,9

0805 20 10

MA

73,6

TR

76,1

ZA

87,1

ZZ

78,9

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

IL

78,7

TR

80,1

UY

56,3

ZA

155,9

ZZ

92,8

0805 50 10

TR

71,2

ZZ

71,2

0808 10 80

BA

54,0

BR

93,9

CL

102,3

MK

47,7

NZ

93,9

US

113,5

ZA

204,1

ZZ

101,3

0808 30 90

CN

57,5

TR

116,3

ZZ

86,9


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


22.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/51


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1190/2013

av den 21 november 2013

om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller de representativa priserna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1), särskilt artikel 143 jämförd med artikel 4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 614/2009 av den 7 juli 2009 om det gemensamma handelssystemet för äggalbumin och mjölkalbumin (2), särskilt artikel 3.4, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör ändras i enlighet med detta.

(4)

Denna åtgärd bör tillämpas så fort uppdaterade uppgifter föreligger, varför den här förordningen bör träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 1484/95 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 november 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 181, 14.7.2009, s. 8.

(3)  EGT L 145, 29.6.1995, s. 47.


BILAGA

”BILAGA I

KN-nr

Varuslag

Representativt pris

(EUR/100 kg)

Säkerhet som avses i artikel 3.3

(EUR/100 kg)

Ursprung (1)

0207 12 10

Plockade och urtagna (s.k. 70 %-kycklingar), frysta

128,4

0

AR

0207 12 90

Plockade och urtagna (s.k. 65 %-kycklingar), frysta

130,3

0

AR

157,2

0

BR

0207 14 10

Styckningsdelar av höns, benfria, frysta

299,9

0

AR

228,9

21

BR

319,9

0

CL

253,8

14

TH

0207 27 10

Styckningsdelar av kalkoner, frysta

298,5

0

BR

312,6

0

CL

0408 91 80

Äggula

488,5

0

AR

1602 32 11

Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade beredningar av höns av arten Gallus domesticus

251,3

11

BR

312,2

0

CL


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ’ZZ’ betecknar ’övrigt ursprung’.”