ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2012.225.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 225 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
55 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
BESLUT |
|
|
|
2012/477/EU |
|
|
* |
Kommissionens beslut av den 20 september 2011 om det statliga stöd SA.29338 (C 29/09 (f.d. N 264/09)) som Tyskland har genomfört till förmån för HSH Nordbank AG [delgivet med nr K(2011) 6483] ( 1 ) |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
BESLUT
21.8.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 225/1 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 20 september 2011
om det statliga stöd SA.29338 (C 29/09 (f.d. N 264/09)) som Tyskland har genomfört till förmån för HSH Nordbank AG
[delgivet med nr K(2011) 6483]
(Endast den tyska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
(2012/477/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och med beaktande av dessa synpunkter, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
(1) |
Den 30 april 2009 anmälde Tyskland till kommissionen statliga åtgärder till förmån för HSH Nordbank AG (nedan kallad HSH AG) i form av en garanti som omfattade en tranch för den andra förlusten på 10 miljarder euro (nedan kallad riskbegränsningen) och ett kapitaltillskott på 3 miljarder euro (nedan kallat rekapitaliseringen). Åtgärderna beviljades indirekt av HSH:s offentliga ägare, delstaterna Freie und Hansestadt Hamburg och Schleswig-Holstein (nedan kallade Hamburg respektive Schleswig-Holstein eller tillsammans de offentliga ägarna). |
(2) |
Genom sitt beslut av den 29 maj 2009 i ärende N 264/09 (2) (nedan kallat undsättningsbeslutet) godkände kommissionen för en tid av sex månader rekapitaliseringen och riskbegränsningen till förmån för HSH AG som räddningsåtgärder förenliga med artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (3) (nedan kallat EUF-fördraget). I undsättningsbeslutet uppmanade kommissionen Tyskland att inom tre månader lägga fram en omstruktureringsplan. |
(3) |
Den 1 september 2009 lade Tyskland fram en omstruktureringsplan för kommissionen. |
(4) |
Genom en skrivelse av den 22 oktober 2009 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet) avseende riskbegränsningen och värderingen av HSH AG i samband med rekapitaliseringen (4). |
(5) |
Den 21 november 2009 offentliggjordes kommissionens beslut att inleda förfarandet i Europeiska unionens officiella tidning (5). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga senast två månader efter offentliggörandet av beslutet. |
(6) |
Den 30 november och 11 december 2009 mottog kommissionen synpunkter från Sparkassen- und Giroverband für Schleswig-Holstein och Schleswig-Holsteinischen Sparkassen-Vermögensverwaltungs- und Beteiligungs GmbH & Co. KG (nedan kallade SGVSH respektive SVB, eller tillsammans sparbanksföreningarna). |
(7) |
Den 3 december 2009 begärde de investerare som fått rådgivning av J.C. Flowers & Co. LLC (nedan kallade J.C. Flowers) en förlängning av fristen för att inge synpunkter. Kommissionen beviljade denna begäran den 7 december 2009. Den 17 december 2009 mottog kommissionen J.C. Flowers synpunkter. |
(8) |
Den 1 december 2009 begärde Tyskland en förlängning av fristen för att inge synpunkter. Kommissionen beviljade denna begäran den 7 december 2009. Den 7 december 2009 begärde även HSH AG en förlängning av fristen för att inge synpunkter. Kommissionen beviljade denna begäran den 17 december 2009. Den 17 december 2009 överlämnade Tyskland ett gemensamt yttrande från delstaterna och HSH AG om beslutet att inleda förfarandet. |
(9) |
Den 2 december 2009 hölls ett möte där J.C. Flowers, sparbanksföreningarna, Tyskland och kommissionen deltog. |
(10) |
De 21 december 2009 överlämnade kommissionen till Tyskland den icke-konfidentiella versionen av de berörda parternas synpunkter och uppmanade Tyskland att inom en månad inkomma med sina kommentarer till dessa synpunkter. |
(11) |
Den 18 januari 2010 överlämnade Tyskland de offentliga ägarnas kommentarer till synpunkterna från J.C. Flowers och sparbanksföreningarna. |
(12) |
Riskbegränsningen, och särskilt värderingen av portföljen med tillgångar, vars risk täcks av riskbegränsningen (nedan kallad den skyddade portföljen) var mellan september 2009 och februari 2010 föremål för flera möten, telefonkonferenser och andra former av informationsutbyten mellan Tyskland och kommissionen. Tyskland överlämnade kompletterande upplysningar bland annat den 6, 20, 21, 22, 23 och 29 oktober, den 11, 12, 16 och 27 november och den 17 december 2009 samt den 26 och 27 januari och den 19 februari 2010. |
(13) |
Vid en rad möten, telefonkonferenser och andra informationsutbyten under perioden oktober 2009–juni 2011 behandlade Tyskland och kommissionens enheter omstruktureringsplanen, riskbegränsningen, rekapitaliseringen och värderingen av den skyddade portföljen, bland annat den 5, 21 och 27 oktober, den 4, 12, 13, 18, 27 och 30 november och den 7, 9, 14 och 15 december 2009, den 14 och 19 januari, den 21 april, den 5, 12, 20, 26, 28 och 31 maj, den 15 juni, den 13, 16, 22 och 23 juli, den 30 september, den 22 november och den 9 och 22 december 2010 samt den 23 och 28 februari, den 18 mars, den 1 och 8 april, den 25 maj och den 7, 16 och 29 juni 2011. Den slutliga versionen av omstruktureringsplanen lades fram den 11 juli 2011. |
(14) |
Den 5 september 2011 överlämnade Tyskland en förteckning över åtaganden i samband med omstruktureringsplanen, som återges i bilaga I till detta beslut. |
2. BESKRIVNING AV STÖDMOTTAGAREN
(15) |
HSH-koncernen (nedan kallad HSH) är Tysklands femte största delstatsbank (Landesbank) med huvudkontor i Hamburg och Kiel. Det rör sig om ett aktiebolag som bildades den 2 juni 2003 genom en fusion mellan Hamburgischen Landesbank och Landesbank Schleswig-Holstein. I oktober 2006 förvärvade J.C. Flowers (6) 24,1 % av HSH:s aktier (26,6 % av rösträtterna) från WestLB med en förväntning om att HSH skulle börsintroduceras under 2008. |
(16) |
Den 31 december 2008 hade HSH en balansomslutning på 208 miljarder euro och riskvägda tillgångar på 112 miljarder euro. |
(17) |
Efter att HSH hade genomfört de åtgärder som kommissionen godkände i undsättningsbeslutet av den 29 maj 2009 såg HSH:s ägarstruktur ut på följande sätt: Hamburg 10,89 %, Schleswig-Holstein 10,42 %, HSH Finanzfonds AöR, ett offentligrättsligt organ som Hamburg och Schleswig-Holstein gemensamt har inrättat och till lika delar kontrollerar, 64,18 %, SGVSH 4,73 %, SVB 0,58 % och J.C. Flowers 9,19 % (7). |
(18) |
HSH är en affärsbank med Nordtyskland som kärnregion. De viktigaste affärsområdena är Merchant Banking (affärsbankstjänster) och Private Banking (privata bankkunder). Inom affärsområdet Merchant Banking inriktas verksamheten på områdena sjöfart, företagskunder, transport, fastigheter och förnybar energi. HSH är världens största fartygsfinansiär och har en betydande marknadsandel på marknaden för finansiella tjänster på luftfartsområdet (en del av affärsområdet transport). I december 2008 fanns HSH företrätt vid de 21 största finanscentrumen i Europa, Asien och Amerika. |
(19) |
HSH räknas till de offentligrättsliga tyska kreditinstituten, som fram till och med den 18 juli 2005 gynnades av obegränsad statlig garanti i form av institutionellt ansvar (Anstaltslast) och garantiansvar (Gewährträgerhaftung) (8). |
(20) |
I början av 1990-talet överfördes tillgångar och kapital till ett värde av 523 miljoner euro, vilket gav föregångarna till HSH, Hamburgischen Landesbank och Landesbank Schleswig-Holstein, en fördel. Den 20 oktober 2004 beslutade kommissionen att dessa överföringar utgjorde statligt stöd som var oförenligt med den inre marknaden, och att pengarna omgående skulle krävas tillbaka (9). HSH var tvunget att betala tillbaka 756 miljoner euro inklusive ränta till sina ägare. HSH genomförde återbetalningen i form av två delbetalningar, varav den ena genomfördes den 31 december 2004 och den andra den 3 januari 2005. |
(21) |
För att uppväga utflödet av kapital höjde aktieägarna den 29 juli 2005 HSH:s kapital till 556 miljoner euro (10). Kapitaltillskottet genomfördes med hjälp av bolagets egna medel och i form av så kallade delbetalningar. Tack vare denna mekanism skedde ingen större förändring av ägarstrukturen. Den 6 september 2005 beslutade kommissionen att kapitaltillskottet var förenligt med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi och därför inte utgjorde statligt stöd (11). |
(22) |
I mitten av juli 2008 beslutade HSH:s aktieägare att öka HSH:s eget kapital för att finansiera bankens tillväxt. Storleken på kapitalåtgärderna uppgick till knappt 2 miljarder euro, varav ca 1,26 miljarder euro var nytt kapital. |
(23) |
Den första delen av kapitalåtgärderna bestod av att allt passivt delägande på sammanlagt 685 miljoner euro (12), och de offentliga ägarnas preferensaktier på 57 miljoner euro, omvandlades till stamaktier. För att undvika utspädning av sitt aktiekapital (13) tecknade J.C. Flowers sig vid tidpunkten för omvandlingen för en kapitalökning. Tack vare detta fick HSH in ytterligare ca 300 miljoner euro. |
(24) |
Den andra delen av kapitalåtgärderna bestod i att ägarna fattade beslut om ett nytt passivt delägande i form av en konvertibel obligation på sammanlagt 962 miljoner euro. De offentliga och privata aktieägarnas andel av det passiva delägandet motsvarade deras aktieinnehav (offentliga ägare 660 miljoner euro, privata ägare 240 miljoner euro). Resterande 62 miljoner euro övertogs från de privata aktieägarna. Den 31 december 2010 omvandlades detta passiva ägande till stamaktier. |
(25) |
Tyskland underrättade kommissionen om de kapitalåtgärder som beskrivs i skälen 22–24. Enligt kommissionen var de offentliga aktieägarnas investeringar förenliga med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi, eftersom en privat investerare deltog i transaktionen på samma sätt och på samma villkor som de offentliga aktieägarna. Den 1 augusti 2008 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inte gå vidare med sin utredning av denna fråga. |
(26) |
Under perioden 1999–2009 gjorde HSH en kumulerad förlust på 1,85 miljarder euro och betalade ut kumulerad utdelning på 354 miljoner euro till sina offentliga ägare. Under samma period tillförde de offentliga ägarna HSH nytt kapital på [4–5] (14) miljarder euro och garanterade skulder på upp till 166 miljarder euro. Tabell 1 HSH:s finansiella nyckeltal för de offentliga ägarna under perioden 1999–2009 (15)
|
(27) |
Tidigare gav alla de tre stora kreditvärderingsinstituten (17) alltid HSH kreditbetyget AA. Det långfristiga betyget speglade den obegränsade statliga ansvarsgaranti som HSH:s offentliga ägare stod för. Tron på att de offentliga ägarna kommer att bevilja ytterligare stöd spelar fortsatt en viktig roll för värderingen av HSH. Fitch sänkte därför betyget (18) med sju steg. På grund av stödfaktorerna, till vilka ett stöd som beviljas av de offentliga ägarna (regionalstöd) ska hänföras, sänkte Moody’s betyget med totalt sju steg. |
(28) |
Stand-alone-betyget (hos Moodys Bank Financial Strenght Rating eller BFSR) (19) C speglar kreditvärderingsinstitutets uppfattning att HSH har tillräcklig finansiell styrka och att det har en begränsad, men bra, affärsmodell. Enligt Moody’s BFSR-metod uppvisar de banker som har fått betyget C antingen acceptabla finansiella fundamenta inom ett förutsebart och stabilt område eller goda finansiella fundamenta inom ett mindre förutsebart och stabilt område. |
(29) |
I juli 2004 inledde Fitch med att ge HSH:s osäkrade obligationer betyget A, varvid HSH:s stand-alone-betyg lämnades kvar på C. I juli 2005 följdes detta av Moody’s och S & P:s betyg för de osäkrade obligationerna. Fram till dess att finanskrisen bröt ut 2008 låg HSH:s betyg på en stabil nivå. |
(30) |
Sedan oktober 2008 går det att skönja två trender när det gäller HSH:s kreditbetyg. Den första trenden började i oktober 2008, när Fitch och Moody’s stand-alone-betyg för HSH steg för steg sänktes till den lägre D- och den högre E-nivån (E är Moody’s lägsta BFSR-betyg) (20). Som motiv för nedgraderingen angav kreditvärderingsinstituten a) den ökade risk som HSH:s cykliska tillgångsbas utgjorde och då särskilt tillgångarna i segmentet sjöfart, b) HSH:s begränsade tillgång till kapital, trots att HSH bedrev en mycket kapitalintensiv verksamhet och c) HSH:s svaga och låga lönsamhet jämfört med tiden före krisen, som beror på lägre avkastning på tillgångarna, jämförelsevis högre avsättningar för risker på området tillgångsbaserad finansiering och märkbart högre finansieringskostnader än före krisen. Dessutom hyste kreditvärderingsinstituten grundläggande tvivel när det gällde HSH:s företagsprofil. Eftersom HSH inte har någon större tillgång till privatkunder kommer banken även fortsättningsvis att vara beroende av penning- och kapitalmarknaderna. På dessa marknader har den dock svårt att få in tillräckliga finansiella medel. Strängare kapitaltäckningskrav, likviditetsbuffertar och obalanser i finansieringen blir en extra stor utmaning för en ren s.k. wholesale-bank som HSH. |
(31) |
Den andra trenden började i maj 2009 när S&P sänkte HSH:s betyg till BBB+. Detta följdes av att Moody’s och Fitch i maj respektive juli 2010 sänkte HSH:s betyg till A3/A–. Som motiv till nedgraderingen hänvisade kreditvärderingsinstituten till att de offentliga ägarna på grund av a) EU:s bestämmelser om statligt stöd och b) bankens budgetläge i fortsättningen endast skulle kunna ge begränsat stöd till banken. De omfattande stödåtgärder som hittills har genomförts har fått betydande konsekvenser för de offentliga ägarnas finansiella styrka. De kan därför endast i mindre utsträckning garantera fortsatt stöd. En viktig aspekt vid bedömningen av huruvida de offentliga ägarna även i fortsättningen kommer att kunna genomföra stödåtgärder var den stora omfattningen av det skuldebrev som emitterades med stöd av övergångsbestämmelsen (21), och som sedan blev kvar i HSH:s balansräkning. |
(32) |
Redan 2007 korrigerades värdet på HSH:s strukturerade kreditportfölj (CIP) (22) till följd av finanskrisen från 30 miljarder US-dollar till 1,3 miljarder euro. När krisen utvidgades till den reella ekonomin påverkades den traditionella kreditportföljen och kvaliteten på HSH:s fordringar negativt av bankens finansieringsverksamhet på områdena sjöfart, transport, fastigheter och förnybar energi. En ytterligare korrigering av värdet på den strukturerade kreditportföljen till 1,6 miljarder euro och ett riskskydd på 1,9 miljarder euro för kreditverksamheten bidrog också i hög grad till att banken 2008 hade ett negativt resultat på 3,2 miljarder euro. |
(33) |
När Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 ledde detta till ännu värre refinansieringssvårigheter för HSH. Banken begärde därför likviditetsgarantier från fonden för stabilisering av det finansiella systemet i Tyskland (nedan kallad SoFFin) på 30 miljarder euro. |
(34) |
Den 29 april 2009 meddelade den tyska finansinspektionen (nedan kallad BaFin) att den ansåg att HSH med tanke på det gällande regelverket skulle få svårt att uppfylla de lagstadgade kapitalkraven. BaFin tillkännagav att den i enlighet med 47 § i den tyska lagen om kreditväsendet skulle utlysa ett moratorium om HSH:s ägare inte ökade HSH:s kapitalbas. |
(35) |
Den 6 maj 2009 sänkte S&P HSH:s betyg två steg, från (A) till (BBB+) med negativa utsikter. |
3. STÖDÅTGÄRDERNA
(36) |
Delstaterna Schleswig-Holstein och Hamburg beviljade i maj och juni 2009 två stödåtgärder till förmån för HSH. Det rörde sig om en rekapitalisering på 3 miljarder euro och en tranch för den andra förlusten (nedan kallad riskbegränsningen) på 10 miljarder euro. Dessutom erhöll HSH en tredje stödåtgärd i form av likviditetsgarantier från SoFFin, som till sist uppgick till 17 miljarder euro (nedan kallad likviditetsgarantierna). |
3.1 REKAPITALISERINGEN
(37) |
Rekapitaliseringen bestod i ett kapitaltillskott på totalt 3 miljarder euro i kärnprimärkapital i utbyte mot röstberättigande stamaktier. Aktierna emitterades av HSH AG och tecknades helt och hållet av HSH Finanzfonds AöR. HSH Finanzfonds AöR är ett offentligrättsligt organ som Schleswig-Holstein och Hamburg tillsammans har inrättat och som dessa delstater till lika delar äger och kontrollerar. |
(38) |
HSH Finanzfonds AöR skaffade fram de finansiella medel som krävdes för rekapitaliseringen genom att låna pengar på kapitalmarknaderna. Institutionens skuld till följd av låneemissionen delades lika mellan Hamburg och Schleswig-Holstein och garanterades gentemot långivarna med hjälp av säkerheter. Det lån som HSH Finanzfonds AöR emitterade hade endast till syfte att finansiera HSH:s rekapitalisering. HSH Finanzfonds AöR fungerade uteslutande som ett specialföretag för Hamburg och Schleswig-Holstein och hade inget annat syfte än rekapitalisering och riskskydd. |
(39) |
Priset på de nyemitterade aktierna fastställdes av PricewaterhouseCoopers (nedan kallat PwC) och grundades på en värdering som HSH hade låtit utföra. Enligt värderingen låg företagsvärdet på mellan [> 2] miljarder euro och [< 3] miljarder euro ([> 19] euro till [< 28] euro per aktie). På grundval av värderingen låg HSH:s genomsnittsvärde på [2–3] miljarder euro ([19–28] euro per aktie). Utlåtandet om företagsvärdet gjordes innan HSH:s kreditbetyg sänktes den 6 maj 2009. Vid värderingen togs ingen hänsyn till nedgraderingens inverkan på HSH:s värde, däremot påverkas överläggningarna om fastställandet av nyemissionspriset. Värderingen grundades på antagandet att HSH skulle uppgraderas till det tidigare betyget (A) 2013. |
(40) |
Hamburg und Schleswig-Holstein begärde en årlig ersättning på 10 % för kapitaltillskottet på 3 miljarder euro (300 miljoner euro om året). Eftersom HSH:s affärsplan visade att vinstprognosen för perioden 2009–2012 inte var tillräcklig för att betala en tioprocentig utdelning på alla stamaktier, sänktes priset på de nyemitterade stamaktierna för den utdelning på 10 % som inte betalades ut under perioden 2009–2012. Motvärdet för utbetalningen av en utdelning på 10 % för perioden 2009–2012 uppgick till [650–800] miljoner euro ([3–6] euro per aktie). Nyemissionspriset sattes till 19 euro per aktie ([19–28] euro minus [3–6] euro). HSH Finanzfonds AöR förvärvade 157 894 737 nya stamaktier. |
(41) |
Sparbanksföreningarna och J.C. Flowers deltog inte i rekapitaliseringen. På grund av detta späddes de två sparbanksföreningarnas och J.C. Flowers ägarandel ut från 13,20 %, 1,62 % och 25,67 % till 4,73 %, 0,58 % och 9,19 %, och Hamburg och Schleswig-Holsteins gemensamma direkta och indirekta ägarintresse (inklusive via HSH Finanzfonds AöR:s aktieinnehav) ökade från 59,51 % till 85,49 %. |
3.2 RISKBEGRÄNSNINGEN
(42) |
Riskbegränsningen inrättades samtidigt som rekapitaliseringen i juni 2009. HSH Finanzfonds AöR gav ett direkt ansvar även för denna. Sparbanksföreningarna och J.C. Flowers deltog inte i denna åtgärd. Riskbegränsningen består av en garanti på 10 miljarder euro mot den andra förlusten, vilket skyddar HSH mot förluster i en portfölj som på en viss bestämd dag i mars 2009 uppgick till totalt ca 172 miljarder euro (fordringar på 187 miljarder euro vid fallissemang). Tranchen för den första förlusten på 3,2 miljarder euro bärs av HSH självt. Tranchen för den andra förlusten på upp till 10 miljarder euro bärs av HSH Finanzfonds AöR. Förluster som överstiger 13,2 miljarder euro (tranchen för den första och den andra förlusten tillsammans) ska bäras av HSH. Den skyddade portföljens övertagandevärde ligger på [ca 168] miljarder euro (totala tillgångar på [ca 172] miljarder euro minus 3,2 miljarder euro). |
(43) |
I princip kan HSH när som helst häva garantin. Fram till och med den 31 december 2013 begränsas en sådan hävning emellertid till totalt [2–5] miljarder euro och till [1–4] miljarder euro per år. Den 9 mars 2011 hävde HSH 1 miljard euro av garantin. Den 18 juni 2011 respektive den 6 september 2011 hävde HSH vid varje tillfälle ytterligare 1 miljard euro av garantin. Den återstående garantin hade därmed sjunkit till 7 miljarder euro. BaFin underättades om hävningarna. BaFin förklarade att man inte hade några invändningar mot detta. |
(44) |
Värdeminskade tillgångar som värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABS) som säkerhet utgör ca [3–6] % av den portfölj på ca [172] miljarder euro som täcks av riskbegränsningen. Merparten av de skyddade tillgångarna utgörs av konsumentkrediter, som utgör HSH:s kärnverksamhet. Den skyddade portföljen består av olika valutor, bland annat euro, US-dollar och brittiska pund. Tabell 2 Fördelning av de skyddade tillgångarna på [ca 172] miljarder euro
|
(45) |
Innan riskbegränsningen inrättades hade HSH inte låtit externa experter värdera hela portföljen, utan enbart ABS-portföljen och en del av CIP-portföljen, som värderades av Blackrock och Cambridge Place. På uppmaning av kommissionen gjorde HSH under perioden november 2009–januari 2010 en värdering av den skyddade portföljen på grundval av kommissionens antagande om ett strikt stresscenario. Värderingen utfördes i samarbete med kommissionens experter. De antaganden som gjordes vid värderingen överensstämde med de strikta stresscenarier som kommissionen har presenterat i andra fall. Värderingen grundades på en omfattande analys av ett stickprov på 40 transaktioner med ett fiktivt värde på 1 miljard euro, dvs. 0,6 % av den totala exponeringen, och en tranchvärdering av en stor representativ del av portföljen som gjordes med hjälp av Moody’s CDOROM-verktyg (24). De antaganden som låg till grund för värderingen diskuterades med kommissionens experter. I diskussionerna biträddes HSH av sin egen externa expert Morgan Stanley, som bekräftade att beräkningarna hade utförts på ett tekniskt korrekt sätt. När riskbegränsningen inrättades beräknades dess effekt på sänkningen av kapitalkravet vara [ca 3,5] miljarder euro. I februari 2010 bekräftade BaFin att den metod som hade använts för att bestämma effekten av sänkningen av kapitalkravet och de beräkningar som låg till grund för denna var korrekta. |
(46) |
Enligt det avtal som HSH Finanzfonds AöR och HSH ingick den 2 juni 2009 om beviljandet av en garanti erhåller HSH Finanzfonds AöR för beviljandet av en garanti för den andra förlusten en premie på 400 räntepunkter per år på garantins nominella värde (10 miljarder euro) (nedan kallat grundpremien). Genom att ta i anspråk eller häva delar av garantin minskar det belopp på vilken ersättningen på 400 räntepunkter ska betalas. I tabell 3 visas totalbeloppen för den kumulativa betalningen vid följande tre scenarier: a) scenario 1: HSH:s grundscenario, vid vilket det antas att garantin inte kommer att utnyttjas och HSH helt kommer att häva garantin senast vid utgången av 2015, b) scenario 2: ett mellanscenario där man utgår från att 5 miljarder euro av garantin kommer att utnyttjas och c) scenario 3: som grundas på värderingen av tillgångarna och där man antar att hela garantin kommer att utnyttjas fram till [2015–2020] (inga hävningar). Tabell 3 Tysklands förslag på ersättning för riskbegränsningen vid olika scenarier
|
(47) |
Beroende på i vilken omfattning garantin utnyttjas kommer betalningen av grundpremien under omstruktureringsperioden att uppgå till mellan [100–150] miljoner euro och 405 miljoner euro per år (se tabell 4). Tabell 4 Beräknad betalning av grundpremie (400 räntepunkter) från HSH till HSH Finanzfonds AöR under omstruktureringsperioden
|
3.3 LIKVIDITETSGARANTIERNA
(48) |
HSH har dessutom begärt likviditetsgarantier från SoFFin, för att täcka emissionen av nya skuldebrev på totalt 30 miljarder euro. I början av december 2008 godkände SoFFin emissionen av en första tranch på 10 miljarder euro. Garantierna godkändes inom ramen för det tyska räddningspaketet (25). Återstående 20 miljarder euro skulle frisläppas när en omstruktureringsplan hade lagts fram. Den andra tranchen på 20 miljarder euro frisläpptes efter det att HSH och SoFFin hade lagt fram sin omstruktureringsplan den 7 mars 2009. Den 30 september 2009 hade totalt 17 miljarder euro utnyttjats. Den 1 januari 2010 sänkte SoFFin garantins maxbelopp från 30 miljarder euro till 17 miljoner euro. Sedan dess har maxbeloppet inte höjts igen. |
4. OMSTRUKTURERINGSPLANEN
4.1 DEN URSPRUNGLIGA OMSTRUKTURERINGSPLANEN OCH TILLHÖRANDE ÄNDRING AV FINANSPROGNOSERNA
(49) |
Den första omstruktureringsplanen (nedan kallad den ursprungliga omstruktureringsplanen) överlämnades den 1 september 2009 och beskrivs i beslutet att inleda förfarandet (skälen 23–28 i beslutet att inleda förfarandet). Kompletterande upplysningar om omstruktureringskonceptet i den ursprungliga omstruktureringsplanen överlämnades mellan oktober 2009 och juni 2011. Den ändrade omstruktureringsplanen (nedan kallad den ändrade omstruktureringsplanen) lades fram den 11 juli 2011. Finansprognoserna i den ursprungliga omstruktureringsplanen och uppdateringen av dessa beskrivs i korthet nedan. |
(50) |
I den ursprungliga omstruktureringsplanen förutsågs för perioden 2009–2014 minskade ränteintäkter på [ca 20] %, från [ca 1,4] miljarder euro till [ca 1,1] miljarder euro. Beträffande de enskilda delarna i det finansiella resultatet var HSH:s prognos att kärnbanken (26) under perioden 2009–2014 skulle öka sitt resultat före omstruktureringen (och efter riskskyddet för kreditverksamheten) med mer än 200 %, närmare bestämt från [ca 350] miljoner euro till [ca 1,1] miljarder euro. Prognosen för 2014 när det gäller resultatet före omstruktureringen på [ca 1,1] miljarder euro innehöll även en positiv effekt på [ca 100] miljoner euro från utlösandet av delar av riskskyddet för kreditverksamheten. Som nettointäkter från provisioner och handelsresultat angavs för 2014 resultatet före omstruktureringen av kärnbanken [på ca 20 %]. I den ändrade omstruktureringsplanen korrigerades prognosen för resultatet före omstrukturering för 2014 till [350–450] miljoner euro. Av detta utgjorde nettointäkter från provisioner och handelsresultat [10–15] %. |
(51) |
I den ursprungliga omstruktureringsplanen var prognosen att HSH:s totala tillgångar skulle minska från [ca 175] miljarder euro (2009) till [ca 150] miljarder euro (2014). Dessutom skulle värdet på kärnbankens tillgångar öka från [ca 100] miljarder euro (2009) till [ca 110] miljarder euro (2014). I den ändrade omstruktureringsplanen ändrades prognosen för värdet av HSH:s och kärnbankens tillgångar till 120 miljarder euro respektive 82 miljarder euro. |
(52) |
I den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle värdet på tillgångarna inom de olika segmenten i sektorbanken (sjöfart, energi och transport) öka från [ca 30] miljarder euro (2009) till [ca 35] miljarder euro (2014). Av detta skulle [ca 20] miljarder euro i framför allt US-dollarfinansierade sjöfartstillgångar försvinna. I den ändrade omstruktureringsplanen korrigerades prognosen för värdet på tillgångarna i de olika segmenten i sektorbanken och sjöfartstillgångarna för 2014 till [20–25] miljarder euro respektive 15 miljarder euro. Till skillnad från i den ursprungliga omstruktureringsplanen togs affärsområdet luftfart inte längre upp i den ändrade omstruktureringsplanen. |
(53) |
I den ursprungliga omstruktureringsplanen förväntades primärkapitalrelationen bli [ca 10] % 2014, och i den ändrade omstruktureringsplanen höjdes detta till [10–15] %. |
(54) |
För 2014 innehöll den ursprungliga omstruktureringsplanen en fördelning av de planerade finansieringskällorna för den del av balansräkningen som skulle finansieras på [ca 100] miljarder euro (varav [ca 25] miljarder euro i osäkrad finansiering på penning- och kapitalmarknaden), så att det i förhållande till det planerade värdet på de totala tillgångarna på [ca 150] miljarder euro blev kvar en finansieringslucka på [ca 50] miljarder euro. Genom den ändrade omstruktureringsplanen minskade luckan för den förväntade summan av tillgångar och den förväntade summan av skulder. HSH fastställde föreskrifter för finansieringskällorna, för att täcka det finansieringsbehov som luckan gav upphov till. |
(55) |
I nedanstående tabell visas tillväxtprognosen för HSH:s huvudsakliga verksamhetsområden enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen och de ändringar som gjorts i den ändrade omstruktureringsplanen. Tabell 5 Jämförelse av tillväxttakten i segmenten sjöfart och företagskunder
|
4.2 ALLMÄN BESKRIVNING AV DEN ÄNDRADE OMSTRUKTURERINGSPLANEN
(56) |
Den ändrade omstruktureringsplanen överlämnades den 11 juli 2011. I planen anges att HSH kommer att göra väsentliga ändringar av sin affärsmodell. HSH:s nya affärsmodell kännetecknas av en minskad risk, en starkare inriktning på regional verksamhet och hållbar finansiering och utlåning. De omstruktureringsåtgärder som planeras, och som redan har inletts, innebär utöver att banken ska koncentrera sig på sin kärnverksamhet därför att vissa verksamheter och väsentliga ägarintressen ska avyttras respektive upphöra, att nätet av filialer ska anpassas och att kostnadsstrukturen ska optimeras. I den ändrade omstruktureringsplanen anges att en intern omstruktureringsenhet ska inrättas, i vilken man i bokföringssyfte och av organisatoriska skäl ska samla verksamheter som inte ska fortsätta. De viktigaste punkterna i denna nya affärsmodell är följande:
|
(57) |
Den regionala inriktningen omfattar framför allt den nordtyska verksamhet som riktas mot företags- och privatkunder, fastighetsverksamheten och sparbanksverksamheten. Dessutom kommer HSH att koncentrera sig på utvalda områden inom internationell sjöfartsfinansiering och finansiering av projekt inom förnybar energi med tyngdpunkt på Europa samt vissa infrastrukturinvesteringar. HSH kommer att stänga filialen i Lübeck senast vid utgången av 2011. |
(58) |
Sammantaget kommer den nya kärnbankens balansomslutning kraftigt att minska, särskilt genom att tillgångar överförs från kärnbanken till HSH:s egen omstruktureringsenhet. I slutet av omstruktureringsperioden, den 31 december 2014, kommer balansomslutningen för HSH (kärnbanken) att uppgå till 82 miljarder euro. Jämfört med 2008 års balansomslutning på 208 miljarder euro innebär detta en minskning med 126 miljarder euro, dvs. med nästan 61 %. |
(59) |
Den ändrade omstruktureringsplanen grundas på allmänna antaganden när det gäller BNP-utvecklingen i Tyskland, i euroområdet, i Förenta staterna och i hela världen, ändringar av korta och långa räntor, inflationen i euroområdet och i Förenta staterna, oljepriset och växelkursen mellan euron och US-dollarn. Prognosen för de enskilda affärsområdena grundas på antaganden beträffande relevanta marknaders tillväxttakt, volymer och marginaler vid ny affärsverksamhet per segment och cross-selling-kapaciteten. Mot bakgrund av den betydelse som affärsområdet sjöfart har för HSH:s sammanlagda resultat har HSH presenterat sektorspecifika antaganden om utvecklingen av sjöfartsfinansieringsmarknaden. I nedanstående tabell visas prognoserna för hur man tror att marknadens storlek kommer att utvecklas när det gäller ny affärsverksamhet globalt (sammanlagt värde för segmenten frakt-, container- och tankerfartyg), omfattningen av HSH:s nya affärsverksamhet och HSH:s marknadsandel. Tabell 6 Antaganden om sjöfartsfinansiering 2011–2014
|
(60) |
HSH utgår från en genomsnittlig växelkurs mellan euron och US-dollarn på [1,30–1,50]. Banken har redogjort för hur ändrade antaganden påverkar vinsten och förlusten och dess nettolikviditetsposition och framför allt presenterat en analys av hur sårbar banken är för ränteändringar och ändringar av växelkursen mellan euron och US-dollarn. Enligt analysen av hur sårbar banken är skulle HSH:s förluster vid kraftiga ändringar av antagandena om räntesatser och växelkursen mellan euron och US-dollarn inte överstiga vad banken kan klara. Dessutom skulle HSH inte få en negativ likviditetsposition om växelkursen kraftigt avviker från grundscenariot. |
(61) |
På grundval av mindre gynnsamma marknadsprognoser har HSH vidare lagt fram ett negativt och ett värsta scenario på koncernnivå. De finansiella prognoserna vid det negativa och värsta scenariot visar att HSH genom det sätt som riskbegränsningen är utformad på klarar en stressfaktors påverkan på bankens betalningsförmåga. Vid ett negativt scenario kan HSH skjuta upp hävandet av delar av garantin och därmed begränsa ökningen av riskvägda tillgångar till följd av negativa ekonomiska ramvillkor. Vid båda scenarierna skulle HSH under omstruktureringsperioden ha en primärkapitalrelation på ca 10 %. |
4.3 BESKRIVNING AV OMSTRUKTURERINGEN AV ENSKILDA AFFÄRSOMRÅDEN INOM HSH
(62) |
Balansomslutningen för kärnbankens affärsområde företagskunder minskas från 26,3 miljarder euro (2008) till [10–20] miljarder euro (2014). Totalt kommer affärsområdet under denna period att minska med [45–55] %. |
(63) |
I sin verksamhet riktad mot företagskunder kommer HSH att erbjuda större medelstora företag finansiella medel, särskilt i kärnregionen Nordtyskland. |
(64) |
HSH har upphört med sin verksamhet på området återfinansiering av leasingföretag och sin internationella LBO-verksamhet och kommer även att avsluta sin verksamhet riktad mot företagskunder i Asien och Skandinavien. Affärsområdet företagskunder kommer inte att omfatta tillgångsbaserad finansiering av flygplan eller fartyg. HSH:s förmåga att stödja regional affärsverksamhet i kärnregionen kommer dock inte att minska. |
(65) |
HSH kommer i första hand att koncentrera sig på större medelstora företag i Nordtyskland och på tyska företag med vissa huvudsakliga verksamhetsområden. Det kommer att finnas en tydlig inriktning mot lönsamma transaktioner och på kunder med god kreditvärdighet, som behöver olika produkter. HSH kommer att försöka bli den bank som dessa kunder ser som ”sin” bank. |
(66) |
I syfte att förbättra finansieringspositionen kommer affärsområdet gradvist att inriktas mot att acceptera inlåning och utnyttja finansieringsstrukturer, tillåta syndikering, klara ECB:s krav eller kunna överlåtas till investerare. |
(67) |
Balansomslutningen för kärnbankens affärsområde fastigheter ska minska från 30,5 miljarder euro (2008) till [9–18] miljarder euro (2014). Detta innebär att affärsområdet krymper med [50–70] %. |
(68) |
HSH kommer att erbjuda alla typer av kreditprodukter och alla övriga bankprodukter som efterfrågas av fastighetsföretag. HSH kommer att koncentrera sin verksamhet på Nordtyskland och tyska storstadsregioner. Tyngdpunkten kommer att ligga på finansieringslösningar för […] och finansiering av projekt med försvarbara risker. Inom detta affärsområde kommer HSH att koncentrera sig på finansiering av […]. Vissa särskilda typer av fastigheter kommer bara att finansieras på ett selektivt sätt. |
(69) |
Verksamheten i andra länder – inklusive den internationella fastighetsverksamheten, som består av stöd till tyska kunder i europeiska storstadsregioner – kommer att överges. På dessa områden kommer HSH inte längre att bedriva någon ny affärsverksamhet och kommer att låta de befintliga affärsverksamheterna löpa ut. |
(70) |
HSH kommer i huvudsak att koncentrera sig på professionella fastighetsinvesterare och lägga tyngdpunkten på befintliga kunder, på utvalda byggherrar, på kunder med en stark ställning inom fastighetssektorn och stor potential när det gäller cross-selling samt på kunder med koppling till Nordtyskland. HSH kommer vidare att använda sig av strukturer och produkter som minskar finansieringsbehovet, dvs. affärsverksamhet som rör säkerställda obligationer, ECB-giltiga krediter och finansiella instrument och säkerheter som garanteras av Kreditanstalt für Wiederbau (KfW). |
(71) |
Balansomslutningen för kärnbankens affärsområde sparbanker kommer att minska från 8,7 miljarder euro (2008) till [< 3] miljarder euro (2014), framför allt genom avveckling av refinansieringsverksamhet för sparbanker. |
(72) |
Detta affärsområdes kundstam består i första hand av sparbanker och offentliga kunder i Nordtyskland och i andra hand av sparbanker och offentliga kunder utanför Nordtyskland (sekundärt banknamn). |
(73) |
HSH erbjuder ett stort utbud av produkter på sparbankernas kärnaffärsområde. Hit hör framför allt bankverksamhet för privat- och företagskunder, Treasury-verksamhet samt aktiedepåförvaltning och kreditportföljsförvaltning. |
(74) |
På affärsområdet Private Banking kommer kärnbankens balansomslutning att minska från 1,7 miljarder euro (2008) till [0,5–1,5] miljarder euro (2014). |
(75) |
HSH kommer att koncentrera sig på att tillhandahålla tjänster till förmögna privatkunder i kärnregionen Nordtyskland. Dessutom kommer HSH att erbjuda Private Banking-tjänster i de övriga marknadssegmentens överregionala filialer. Utbudet av tjänster kommer att […]. |
(76) |
HSH kommer att koncentrera sig på att vinna och behålla förmögna och mycket förmögna kunders samt stiftelsers förtroende. Inom ramen för cross-selling kommer Private Banking-tjänsterna även att erbjudas kunder/fysiska personer inom kärnbankens övriga affärsområden. |
(77) |
Inom affärsområdet sjöfart kommer kärnbankens balansomslutning att minska med 46 %, från 28,3 miljarder euro (2008) till ca 15 miljarder euro (2014). |
(78) |
Fram till den 31 december 2014 får HSH:s marknadsandel av ny affärsverksamhet på området global sjöfartsfinansiering inte överstiga [< 8] % per år. Dessutom ska HSH se till att banken fram till den 31 december 2014 inte hör till de tre leverantörer av fartygsfinansiering som – utifrån den rangordning av marknader som fastställs varje år – har den högsta årliga andelen ny affärsverksamhet i världen. |
(79) |
HSH:s portfölj ska diversifieras både i fråga om fartygstyper och stater. När det gäller de olika typerna av tillgångar kommer tyngdpunkten även i fortsättningen att ligga på […] och flera […]. Traditionella långfristiga hypotekslån för nybyggnation och finansiering av begagnade fartyg kommer att vara viktiga produkter. Dessutom kommer HSH att vara en selektiv leverantör av strukturerade finanstjänster. |
(80) |
HSH kommer att minska sin affärsverksamhet, genom att upphöra med sin finansiering av roll-on/roll-off-fartyg och kryssningsfartyg […]. |
(81) |
HSH kommer att koncentrera sig på medelstora och stora globalt verksamma sjöfartsföretag, små lönsamma kunder samt utvalda kunder som väljs ut grundat på vinstpotential och riskfaktorer. Vidare spelar kundens beredskap för syndikering och uppfyllandet av förutsättningarna för syndikering (t.ex. öppenhet och insyn) och refinansiering en roll. |
(82) |
Affärsområdet sjöfart kommer framför allt ett erbjuda enkla standardversioner av finansiella instrument (27) och i begränsad omfattning strukturell finansiering samt uppträda som arrangörsbank (Mandated Lead Arranger and Bookrunner). |
(83) |
Kärnbankens affärsområde transport/luftfart kommer att överges. Balansomslutningen på 11,7 miljarder euro (2008) kommer att placeras i omstruktureringsenheten eller andra affärsområden. I framtiden kommer HSH inte längre att ägna sig åt finansiering av flygplan med tillgångar som säkerhet. Den relevanta befintliga affärsverksamheten kommer att löpa ut, avyttras eller i avvecklingssyfte överföras till omstruktureringsenheten. Inom ramen för omstruktureringen har HSH redan till viss del omvandlat affärsområdet och placerat det strategiskt viktiga området järnväg och infrastruktur i affärsområdet energi och infrastruktur. |
(84) |
Till följd av den nyordningen inom affärsområdet energi och infrastruktur som utgör en del av omstruktureringsprocessen ökar kärnbankens balansomslutning inom området energi och infrastruktur från 4,6 miljarder euro 2008 (det tidigare affärsområdet energi) till [5–10] miljarder euro 2014. Affärsområdet energi och infrastruktur omfattar såväl segmentet förnybar energi som segmenten infrastruktur och järnväg, som tidigare ingick i affärsområdet transport. |
(85) |
I energisegmentet kommer HSH att finansiera vind- och solkraftsprojekt. Området omfattar tillgångskategorierna vindkraft (land- och havsbaserad) solkraft (fotovoltaisk och termisk) och som kompletterande verksamhet nätverk i samband med vind- och solkraftsprojekt. Målregion för dessa verksamheter är i första hand Europa. HSH kommer att upphöra med sin affärsverksamhet på området traditionella energikällor och upphöra med hela sin energiverksamhet i Nordamerika. |
(86) |
Anpassningarna av affärsområdena, särskilt avslutandet av affärsområdet luftfart och minskningen av segmenten utlandsfastigheter och sjöfart, leder automatiskt till att segmentet ”Övrigt” minskar. |
(87) |
Segmentet Övrigt omfattar – vid sidan av Corporate Centre – kapitalmarknadsverksamheten, där HSH förvaltar sina tillgångar och som fungerar som leverantör av produkter för detta affärsområde. |
(88) |
HSH kommer kontinuerligt att förbättra finansieringarnas stabilitet och kvalitet. Från och med slutet av 2012 kommer banken att se till att både dess stabila nettofinansieringsgrad och dess likviditetstäckningsgrad (28) […]. Kärnbankens affärer i US-dollar, som kommer att refinansieras med hjälp av finansiering i US-dollar (och inte genom swappar) kommer att öka med minst […] % fram till 2012 och med minst […] % fram till 2014. |
(89) |
HSH kommer kraftigt att minska kapitalmarknadsverksamhet med hög riskpotential och har redan kraftigt skurit ned sin produktkatalog. Den egna handeln har redan upphört. |
4.4 BESKRIVNING AV FINANSPLANEN I DEN ÄNDRADE OMSTRUKTURERINGSPLANEN
(90) |
HSH har för perioden 2011–2014 lagt fram en omfattande affärsplan inklusive vinst- och förlusträkning och balansräkning, lönsamhets- och produktionsindikatorer uppdelade på affärsområde och konsoliderade på koncernnivå. HSH har dessutom överlämnat en analys av hur känslig banken är på koncernnivå, både i ett negativt och i ett värsta scenario. Enligt vinst- och förlustförväntningarna kommer HSH-koncernen 2011 att göra en förlust på ytterligare [100–200] miljoner euro, och banken kommer fram till 2014 att stadigt öka sin vinst till [400–500] miljoner euro efter skatt. Avkastningen på eget kapital kommer att vara negativ 2011 och fram till 2014 stiga till ca [7–8] %. Primärkapitalrelationen kommer under perioden 2012–2014 att vara ca [13–16] %. Enligt de uppgifter kommissionen har tillgång till innehåller de ekonomiska prognoserna i den ändrade omstruktureringsplanen en enda utbetalning på 500 miljoner euro 2011, som ska dras av resultatet före skatt. Summan av tillgångarna får enligt prognosen sjunka från 208 miljarder euro (2008) till 120 miljarder euro (2014). |
(91) |
I följande tabeller anges nyckeluppgifter i den ändrade omstruktureringsplanen för HSH och kärnbanken. Tabell 7 Finansplan för HSH 2011–2014
Tabell 8 Finansplan för kärnbanken 2011–2014
|
(92) |
I nedanstående tabell visas HSH:s finansplan med beaktande av den allmänna finansieringsstrategin och US-dollarfinansieringsstrategin. Tabell 9 Finansplan för HSH 2010–2014
|
(93) |
Värdet på de statligt säkerställda långfristiga obligationerna kommer att minska från 44 miljarder euro (i slutet av 2010) till [13–18] miljarder euro (i slutet av 2014). Samtidigt kommer HSH:s totala tillgångar att minska med [25–35] miljarder euro. Mellanskillanden mellan de totala tillgångarna och de totala skulderna (där man bortser från effekterna av derivat) bildar en lucka i finansieringsplanen som måste täckas med kortfristiga osäkrade och säkrade finansiella medel och överskott från inlåning och eget kapital. HSH:s planering när det gäller inlåningen rör endast den del av den totala inlåningen som betraktas som stabil (golvnivå). Den faktiska storleken på inlåningen beräknas dock bli högre och täppa till en del av finansieringsluckan. Även om en del av luckan mellan finansierade tillgångar och skulder kan täppas till med hjälp av en kortfristig finansiering på penning- och kapitalmarknaden, kommer HSH:s beroende av kortfristig finansiering på penning- och kapitalmarknaden i absoluta tal att minska under omstruktureringsperioden. Beträffande finansieringsstrategin i euro kommer HSH att i relativt högre grad använda sig av säkerställd inlåning. Tabell 10 Finansieringsstrategi i US-dollar (2010–2014)
|
(94) |
Medan HSH 2010 finansierade 75 % av sina totala tillgångar i US-dollar med hjälp av valutaövergripande swappar, kommer användningen av swappar att minska till […] % av de totala tillgångarna i US-dollar (inklusive tillgångar i omstruktureringsenheten). Det relativt ringa beroendet av swappfinansiering uppnås genom en minskning av de US-dollarbaserade tillgångarna och därmed en minskning av de absoluta belopp som avsätts till finansiering i US-dollar. |
(95) |
År 2010 ställde sparbankerna [2,5–3,5] miljarder euro av den långfristiga finansieringen och [200–500] miljoner euro långfristig säkrad finansiering, dvs. totalt [2,7–4] miljarder euro till HSH:s förfogande. Dessutom tillhandhöll andra delstatsbanker totalt [150–250] miljoner euro och andra finansinstitut (privata och offentliga finansinstitut med undantag av sparbanker och delstatsbanker) [1–2] miljarder euro. |
(96) |
Den ändrade omstruktureringsplanen visar på en stärkt kapitalposition och starkare nyckeltal för HSH under omstruktureringsperioden med en planerad andel kärnprimärkapital på [10–13] % i slutet av 2014. På kommissionens uppmaning har HSH tagit upp en ökning av sitt aktiekapital på 500 miljoner euro för 2013 i sina finansiella prognoser. Tabell 11 HSH:s kapitalposition (2009–2015)
|
4.5 TYSKLANDS ÅTAGANDEN
(97) |
Tyskland har åtagit sig att se till att HSH kommer att genomföra den ändrade omstruktureringsplanen, och har listat sina olika åtaganden i bilagorna I och III till detta beslut. |
4.6 ÖVERVAKNING
(98) |
Tyskland har lovat att en övervakningsförvaltare en gång i kvartalet ska upprätta en utförlig rapport. Rapporten ska framför allt innehålla information om ersättning för undsättningsåtgärden (i enlighet med bilaga V i kommissionen meddelande om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor, nedan kallat meddelandet om värdeminskade tillgångar (29)) och genomförande av den ändrade omstruktureringsplanen (i enlighet med punkt 46 i kommissionens meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd, nedan kallat omstruktureringsmeddelandet (30)). |
5. GRUNDER FÖR ATT INLEDA DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET FÖR ATT PRÖVA STÖDÅTGÄRDERNA TILL FÖRMÅN FÖR HSH
(99) |
Den 30 oktober 2009 inledde kommissionen det formella granskningsförfarandet för att fastställa huruvida riskbegränsningen uppfyllde kriterierna i meddelandet om värdeminskade tillgångar beträffande vilka tillgångar som kan komma i fråga för räddningsåtgärder, bedömningen (inklusive bedömningsmetoden), ersättningen och förvaltningen av de värdeminskade tillgångarna. Dessutom ville kommissionen undersöka villkoren för rekapitaliseringsåtgärden, ansvarsfördelningen och åtgärderna för att begränsa snedvridning av konkurrensen. |
(100) |
Beträffande huruvida de skyddade tillgångarna kan komma i fråga för räddningsåtgärder uppgav kommissionen i punkt 40 i beslutet att inleda förfarandet att man hyste tvivel beträffande huruvida kriterierna i meddelandet om värdeminskade tillgångar var uppfyllda, eftersom endast en mindre del av den skyddade portföljen direkt omfattades av definitionen av värdeminskade tillgångar i meddelandet om värdeminskade tillgångar. |
(101) |
Beträffande öppenhet och offentliggörande förklarade kommissionen i skäl 43 i beslutet att inleda förfarandet att HSH visserligen hade lagt fram rapporter som hade utarbetats av oberoende experter, men att dessa enbart omfattade en bråkdel av den skyddade portföljen – nämligen en stor del av den strukturerade kreditsäkerheten. Dessutom har Tyskland inte tillhandahållit BaFin någon validering av värderingsprocessen och resultatet. |
(102) |
Beträffande förvaltningen av tillgångarna uppgav kommissionen i skäl 45 i beslutet att inleda förfarandet att man hyste tvivel beträffande huruvida de mekanismer som HSH planerar uppfyller kriterierna i beslutet om värdeminskade tillgångar, eftersom alla tillgångar fortfarande tycktes ingå i HSH:s balansomslutning. |
(103) |
Beträffande värderingen förklarade kommissionen i skäl 47 i beslutet att inleda förfarandet att enbart den strukturerade kreditportföljen hade värderats av oberoende experter och att det vid den aktuella tidpunkten inte förelåg tillräcklig information om värderingen av hela portföljens ekonomiska värde. Kommissionen förklarade vidare att den ville pröva de korrelationsantaganden som låg till grund för värdet på de skyddade tillgångarna. |
(104) |
Beträffande ersättningen uppgav kommissionen i skäl 49 i beslutet att inleda förfarandet att man hyste tvivel beträffande huruvida ansvaret fördelades på ett lämpligt sätt, eftersom det enligt meddelandet om värdeminskade tillgångar krävs att HSH genom en klausul om den första förlusten bär en del (i regel minst 10 %) av förlusterna eller riskerna. I punkt 51 och följande punkter i beslutet att inleda förfarandet uppgav kommissionen dessutom att den hyste tvivel om huruvida påslaget på 400 räntepunkter var en lämplig ersättning för den risk som den offentliga ägaren övertog. |
(105) |
Beträffande återställandet av lönsamheten betvivlade kommissionen i skäl 59 i beslutet att inleda förfarandet att HSH verkligen kunde återfå sin långsiktiga lönsamhet. På grund av HSH:s starka beroende av penning- och kapitalmarknaden hyste kommissionen framför allt tvivel om huruvida den föreslagna refinansieringsstrategin i sig är hållbar på medellång och lång sikt efter att den statliga garantin har löpt ut. |
(106) |
I skälen 60 och 61 i beslutet att inleda förfarandet ifrågasatte kommissionen de antaganden om tillväxttakt och marginaler som låg till grund för den ursprungliga omstruktureringsplanen. Kommissionen hyste framför allt tvivel beträffande de högre marginalerna på affärsområdet Private Banking och tillväxtprognoserna på affärsområdena sjöfart och transport, i vilka HSH redan har en förhållandevis hög marknadsandel. |
(107) |
I skäl 62 i beslutet att inleda förfarandet hade kommissionen invändningar mot att HSH i betydande omfattning kommer att fortsätta sin internationella kapitalverksamhet, samtidigt som man förklarar att man ännu kraftigare ska inrikta sin affärsmodell på regionala verksamheter. I punkt 63 i beslutet att inleda förfarandet uppgav kommissionen att man betvivlade att antagandet att HSH kan återfå sitt tidigare kreditbetyg A 2013 verkligen är realistiskt. |
(108) |
Beträffande bankens eget kapital förklarade kommissionen att den ursprungliga omstruktureringsplanen inte innehöll några långtgående förslag. Det är fortfarande oklart hur stort det egna bidraget i form av avyttringar kommer att bli. När det gäller att få minoritetsägarna att delta i ansvarsfördelningen hyste kommissionen tvivel beträffande HSH:s bedömning av bolagets värde och därmed beträffande priset på de nyemitterade aktierna. I skälen 10 och 32 i beslutet att inleda förfarandet invände kommissionen mot att sparbanksföreningarna och J.C. Flowers, som inte deltog i rekapitaliseringen, hade kunnat dra fördel av kapitaltillskottet genom att behålla en orimligt stor andel i HSH. |
6. KOMMENTARER FRÅN TYSKLAND
(109) |
Den 17 december 2009 överlämnade Tyskland delstaternas och HSH:s gemensamma synpunkter på beslutet att inleda förfarandet. |
6.1 SYNPUNKTER PÅ RISKBEGRÄNSNINGEN
(110) |
Tyskland anser att kommissionens bedömning av riskbegränsningen är felaktig eftersom bedömningen har gjorts med stöd av meddelandet om värdeminskade tillgångar, trots att detta meddelande inte är tillämpligt i förevarande fall. |
(111) |
Tyskland delar inte kommissionens uppfattning att tillämpningen av meddelandet om värdeminskade tillgångar är obligatoriskt och att kommissionen oberoende av när åtgärden utformades eller anmäldes ska tillämpa de rättsbestämmelser och meddelanden som gällde vid tidpunkten för antagandet av beslutet (31). Enligt Tyskland stämmer detta enbart om det går att göra en vid tolkning av tillämpningsområdet för de olika rättsbestämmelserna eller meddelandena, vilket dock inte är fallet. Tyskland har vidare gjort gällande att meddelandet om värdeminskade tillgångar inte omfattar alla undsättningsåtgärder som rör värdeminskade tillgångar. Enligt Tysklands uppfattning är meddelandet om värdeminskade tillgångar bara en förvaltningsbestämmelse, som framför allt har till syfte att skapa en enhetlig förvaltningspraxis och uteslutande är bindande för kommissionen. Riskbegränsningens förenlighet med den inre marknaden måste prövas direkt mot EUF-fördraget. Eftersom målet med garantin för den andra förlusten och sammansättningen av den skyddade portföljen enligt Tyskland inte omfattas av tillämpningsområdet för meddelandet om värdeminskade tillgångar anser Tyskland att meddelandet om värdeminskade tillgångar inte kan tillämpas. |
(112) |
Tyskland förklarade att tillämpningen av meddelandet om värdeminskade tillgångar leder till en felaktig bedömningsram, som missgynnar HSH vid fastställandet av stödmekanismer, portföljens värde, storleken på ersättningen och behovet av omstrukturering. |
(113) |
Tyskland stöder sig på skäl 38 i beslutet att inleda förfarandet, i vilket kommissionen förklarar att det är svårt att göra en bedömning av marknadsvärdet på en portfölj som i huvudsak består av företagslån. Tyskland tolkade dessa svårigheter som bevis för att garantin för den andra förlusten inte ska prövas på grundval av meddelandet om värdeminskade tillgångar, och förklarade att kommissionen genom en för hög beräkning hade kommit fram till ett stödbelopp som var lika högt som det nominella garantibeloppet. Redan av detta framgår att den valda metoden måste vara felaktig, eftersom det skulle betyda att kommissionen likställde den valda riskbegränsningen när det gäller stödinslaget med en lika stor rekapitalisering, även om åtgärderna är av olika karaktär. Medan rekapitaliseringen gav ett varaktigt kapitaltillskott rörde det sig i garantins fall enbart om en stabiliseringsåtgärd med ren regleringsverkan som begränsades till de säkrade tillgångarnas löptid. |
(114) |
Tyskland påpekar att användningen av marknadsvärdet för att härleda stödinslaget visar att kommissionen har felbedömt riskbegränsningens karaktär, eftersom denna absolut inte innebär några marknadssvängningar. Kommissionen bör snarare fastställa stödinslaget i form av garantin för den andra förlusten enligt de allmänna bestämmelserna för statligt stöd och särskilt genom att tillämpa kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (32) (nedan kallat garantimeddelandet). Enligt Tyskland skulle tillämpningen av garantimeddelandet, i den mån riskbegränsningen skulle erkännas som ett marknadsorienterat pris, leda till ett mindre stödinslag. |
(115) |
Även om meddelandet om värdeminskade tillgångar skulle kunna användas på garantin mot den andra förlusten har kommissionen enligt Tyskland gjort sig skyldig till felaktigheter vid fastställandet av stödinslaget och beräkningen av storleken på ersättningen samt beträffande ansvarsfördelningen och förvaltningen av tillgångarna i omstruktureringsenheten. Stödinslaget i garantin mot den andra förlusten är felaktigt, eftersom antagandena om portföljens övertagande- och marknadsvärde är felaktiga. Beträffande ersättningen för sänkningen av kapitalkravet gör Tyskland gällande att beräkningen av effekten av sänkningen av kapitalkravet grundades på gamla uppgifter. Enligt nyare uppgifter är effekten av sänkningen av kapitalkravet mycket mindre. Den preliminära bedömningen av ansvarsfördelningen är inte heller korrekt och för snäv, eftersom kommissionen enbart stöder sig på garantins tranch för den första förlusten, som ligger långt under den tranch för den första förlusten på 10 % av den säkrade portföljen som krävs enligt meddelandet om värdeminskade tillgångar. Det finns inget samband mellan ansvarsfördelningen och den tranch för den första förlusten, som anges i absoluta tal. Dessutom bär HSH varje förlust som överstiger garantin mot den andra förlusten. När det gäller förvaltningen av tillgångarna förklarade Tyskland att grundprinciperna i meddelandet om värdeminskade tillgångar inte kan tillämpas på HSH:s riskbegränsning och att det inte vore meningsfullt att låta alla tillgångar som omfattas av riskbegränsningen förvaltas separat. HSH kommer eventuellt att inrätta en omstruktureringsenhet och se till att det finns en tydlig funktionell och organisatorisk gräns mellan kärnbanken och omstruktureringsenheten, som ska följas upp på företagsledningsnivå. |
(116) |
Tyskland håller inte med om den värdering av portföljen som görs i skäl 47 i beslutet att inleda förfarandet. När det gäller den skyddade portföljen rör det sig till största delen om en klassisk kreditverksamhet som det är svårt att värdera grundat på kassaflödet. I det aktuella fallet är det inte heller lämpligt att värdera den skyddade portföljen med hjälp av en värderingsregel för ”komplexa” tillgångar, som med hjälp av fasta s.k. haircuts ska stimulera osäkerheten på marknaden. Medan HSH lät externa experter värdera CIP-portföljen grundat på kassaflödet bör den klart större kreditportföljen undergå en normal, bankmässig kreditanalys enligt gällande regelverk, där låntagarnas kreditvärdighet har störst betydelse. |
(117) |
Som nämns i beslutet att inleda förfarandet har Tyskland gjort gällande att användningen av den beräkningsmetod som anges i meddelandet om värdeminskade tillgångar inte bör tillämpas på garantin mot den andra förlusten och att fastställandet av storleken på ersättningen ska grundas på garantimeddelandet. Inom ramen för utbytet av information mellan Tyskland och kommissionen, som omfattade ett flertal möten och telefonkonferenser, lade Tyskland under perioden januari–augusti 2010 fram uppgifter för att styrka att återställandet av HSH:s lönsamhet skulle försvåras om hela beloppet på […] återkrävdes. |
6.2 SYNPUNKTER PÅ REKAPITALISERINGEN
(118) |
Enligt Tysklands uppfattning har kommissionen även begått fel vid bedömningen av rekapitaliseringen, vilka rör värderingen av HSH som företag och bedömningen av vissa fördelar för de minoritetsägare som inte har deltagit i rekapitaliseringen. |
(119) |
Kommissionens betänkligheter beträffande värderingen av företaget beror enligt Tyskland på felaktiga faktiska konstateranden. Det spelar exempelvis inte någon roll att PwC:s ursprungliga värdering av företaget inte omfattade S&P:s sänkning av kreditbetyget, och det finns goda grunder för antagandet att HSH kommer att återfå kreditbetyget A 2013. |
(120) |
Vad priset för de nya aktierna beträffar är det vanligt att börsnoterade banker gör ett påslag på 30–60 %. Värderingen av HSH utgör en lämplig grund för att fastställa priset på nya aktier, och HSH:s gamla aktieägare gynnades inte av stödåtgärden, eftersom de behöll en omåttligt stor andel i HSH. |
6.3 SYNPUNKTER PÅ RISKBEGRÄNSNINGEN OCH REKAPITALISERINGEN MOT BAKGRUND AV DE OFFENTLIGA ÄGARNAS ANSVARSGARANTI
(121) |
Tyskland förklarade att om inga räddningsåtgärder hade vidtagits hade detta lett till HSH:s likvidation, vilket hade medfört mycket större förluster för de offentliga ägarna genom att den statliga ansvarsgarantin då hade lösts ut. Tänkbara fordringar inom ramen för den statliga ansvarsgarantin uppskattades till ca 30 miljarder euro eller mer. Tyskland påpekade att en privat investerare i samma situation som de offentliga ägarna hade använt sig av samma räddningsåtgärder för att undvika större ännu förluster. |
(122) |
Tyskland anser att räddningsåtgärderna uppfyller kriterierna för en privat investerare i en marknadsekonomi (dvs. principen om hur en privat investerare i en marknadsekonomi skulle agera) och därför inte utgör statligt stöd. Kriterierna anses uppfyllda när man med rimlig säkerhet kan utgå från att ett företag kommer att återfå sin lönsamhet och likvidationskostnaderna överstiger kostnaderna för kapitalåtgärderna (33). Enligt Tyskland är den ursprungliga omstruktureringsplan som lades fram den 1 september 2009 ett tillräckligt bevis för att HSH kommer att återfå sin lönsamhet. I samband med uppskattningen av likvidationskostnaderna förklarade Tyskland att man måste skilja mellan de förpliktelser som delstaterna har övertagit i egenskap av HSH:s ägare, och deras förpliktelser som offentliga myndigheter. Delstaternas förpliktelser som offentliga myndigheter (t.ex. arbetslöshetsunderstöd och socialbidrag) får inte inverka på uppskattningen av likvidationskostnaderna. Endast de förpliktelser som delstaterna har övertagit som ägare till HSH bör beaktas i samband med likvidationskostnaderna. Med stöd av domen i målet Linde (34) anser Tyskland att även kostnader för stöd som tidigare bedömts vara lagenligt ska beaktas vid genomförandet av testet om en privat investerare i en marknadsekonomi. Kommissionen har godkänt den statliga ansvarsgarantin, och denna garanti är därför ett exempel på ett stöd som är förenligt med den inre marknaden. Dessutom bör de utökade förpliktelserna till följd av den statliga ansvarsgarantin räknas till de förpliktelser som delstaterna har i en egenskap av ägare till HSH, och inte som offentlig myndighet. Den statliga ansvarsgarantin är till sin natur inte jämförbar med en garantiförklaring från moderbolaget (Patronatserklärung). Vid uppskattningen av likvidationskostnaderna bör de offentliga ägarnas förpliktelser enligt den statliga ansvarsgarantin dessutom uppskattas till 30 miljarder euro. Tyskland ansåg att likvidationskostnaderna kraftigt skulle överstiga de offentliga ägarnas kapitalåtgärder till förmån för HSH. Tyskland anser därför att kriterierna för en privat investerare i en marknadsekonomi är uppfyllda och att räddningsåtgärderna inte utgör statligt stöd. |
6.4 SYNPUNKTER PÅ HÅLLBARHETEN I HSH:S AFFÄRSMODELL
(123) |
Även om Tyskland betraktade den preliminära bedömningen av HSH:s affärsmodell i punkt 62 i beslutet att inleda förfarandet som nästan för negativ, uppdaterade man sin ursprungliga omstruktureringsplan för att skingra kommissionens tvivel när det gällde konkurrensen. |
6.5 SYNPUNKTER PÅ EGET BIDRAG OCH KOMPENSATIONSÅTGÄRDER
(124) |
Tyskland förklarade att de åtgärder som angavs i den ursprungliga omstruktureringsplanen uppfyllde kravet på ett lämpligt eget bidrag – ersättning för åtgärderna, överföring från kapitalreserver, försäljning av väsentliga ägarintressen och minskning av kostnaderna – genom ett eget bidrag på 5,9 miljarder euro, och att åtgärderna därför borde vara tillräckliga. |
(125) |
De föreslagna kompensationsåtgärderna – minskning av balansräkningen, upphörande med lönsamma affärsportföljer, stängningen av 12 (35) av de 21 internationella filialer som banken hittills haft och försäljning av väsentliga ägarintressen (REAG och DAL (36)) – betraktades visserligen som i det närmaste tillräckliga, men ändrades emellertid ändå i den ändrade omstruktureringsplanen. |
7. SYNPUNKTER FRÅN TREDJE PART
(126) |
Kommissionen har även mottagit synpunkter från tredje part. Den 30 november och 11 december 2009 överlämnade sparbanksföreningarna sina synpunkter, och den 17 december 2009 överlämnade J.C. Flowers sina synpunkter. |
7.1 SGVSH:S OCH SVB:S SYNPUNKTER
(127) |
Sparbanksföreningarna delar inte kommissionens preliminära uppfattning att de i förhållandevis hög utsträckning har gynnats av den rekapitalisering som de offentliga ägarna gjorde av HSH, eftersom nyemissionspriset enligt sparbanksföreningarna helt riktigt sattes lågt. |
(128) |
En uppdelning av förfarandena i HSH-ärendet, där stödåtgärderna skulle godkännas i ett förfarande och frågan om eventuellt indirekt stöd till minoritetsägare skulle prövas enligt ett annat förfarande, strider mot artikel 7 i förordning (EG) nr 659/1999 (37) (nedan kallad procedurförordningen). Stödåtgärden kan inte både vara förenlig med den inre marknaden (när det gäller stödet till förmån för HSH) och samtidigt oförenlig med den inre marknaden i fråga om HSH:s aktieägare. Ett negativt beslut beträffande rekapitaliseringen vad gäller sparbanksföreningarna och J.C. Flowers skulle innebära att rekapitaliseringen skulle anses utgöra ett oförenligt stöd. Enligt sparbanksföreningarna borde kommissionen behandla frågan om minoritetsägarnas del i ansvarsfördelningen med hjälp av den allmänna bedömningen av ansvarsfördelningen inom ramen för rekapitaliseringen. |
(129) |
Enligt sparbanksföreningarna kan den otillräckliga utspädning av minoritetsägarnas aktieinnehav som kommissionen har anfört inte utgöra något statligt stöd. Enligt deras uppfattning är utspädningen en sekundär effekt av en rekapitalisering. Dessutom är kriterierna i artikel 107.1 i EUF-fördraget inte uppfyllda, eftersom sparbanksföreningarna inte utgör något företag i den mening som avses i stödbestämmelsen. SGVSH och SVB är själva inte verksamma på någon marknad, utan förvaltar bara ägarintressen för sina medlemmar (de offentliga sparbankerna i Hamburg och Schleswig-Holstein). Fördelarna för sparbanksföreningarna kan på sin höjd bestå i att ägarintresset i HSH ökar i värde, vilket ligger i alla kapitaltillskotts natur. Dessutom beviljas den påstådda fördelen inte med hjälp av statliga medel. Utspädningsgraden beror på antalet aktier och deras pris. Det var dock inte staten som fastställde nyemissionspriset, utan det gjorde aktieägarna på bolagsstämman. Detta beslut kan inte tillskrivas staten och kan enligt domen i målet Stardust Marine (38) inte anses utgöra statligt stöd. Den påstådda fördelen har i vilket fall som helst inte haft någon inverkan på sparbankernas konkurrensställning på de marknader som de är verksamma på. Således snedvrider den påstådda fördelen inte konkurrensen och påverkar inte heller handeln mellan medlemsstaterna. |
(130) |
Sparbanksföreningarna påpekar vidare att kommissionen vid tidigare rekapitaliseringsåtgärder inte har undersökt om man har funnit någon sekundär effekt. Inte heller EU-domstolen har i sin dom i målet WestLB (39) grundat sitt beslut på någon sådan princip. Sparbanksföreningarna konstaterar vidare att kommissionen i andra fall, där nyemissionspriset verkade vara extremt högt (40), inte har undersökt sekundära effekter. Om denna aspekt bara skulle undersökas i fall som HSH eller BayernLB skulle detta bryta mot likabehandlingsprincipen. |
(131) |
Sparbanksföreningarna förklarar vidare att de aktieägare som har ägarintressen i ett aktiebolag har förtursrätt vid köp av nya aktier. Det rör sig emellertid om en option och inte om någon skyldighet. Sparbanksföreningarna ansåg att nyemissionspriset var lämpligt, men att de av finansiella skäl inte kunde delta i rekapitaliseringen. |
(132) |
Dessutom gör sparbanksföreningarna gällande att de sedan 2008 har genomfört betydande kapitalåtgärder till förmån för HSH. I juli 2008 hade sparbanksföreningarna omvandlat ett fast aktieinnehav på 685 miljoner euro till ett aktiekapital i HSH på 125 miljoner euro och kapitalreserver på 560 miljoner euro. Dessutom hade sparbanksföreningarna tillsammans med J.C. Flowers tecknat ett fast aktieinnehav i form av en konvertibel (hybridinstrument) på 962 miljoner euro, genom vilken sparbanksföreningarna hade övertagit en andel på 660,5 miljoner euro. I slutet av 2008 hade HSH frigjort kapitalreserver på 3,1 miljarder euro, för att kompensera för förluster och undvika att hybridinstrumenten skulle absorbera förlusterna. I samband med detta hade sparbanksföreningarna förlorat sin andel på 560 miljoner euro av kapitalreserven. Den obligatoriska konvertibeln bidrog till HSH:s förlust. En kupong ersattes emellertid inte. Sparbanksföreningarna har sedan 2008 inte erhållit någon utdelning. |
(133) |
I maj 2009 ville sparbanksföreningarna sälja sina aktier. På grund av att de den 25 mars 2003 hade ingått ett avtal med de offentliga ägarna om att inte avyttra aktier under en viss tid (s.k. lock-up agreement) var en försäljning dock inte möjlig. I avtalet hade parterna åtagit sig att utöva sin rösträtt på ett sådant sätt att de offentliga ägarna och sparbanksföreningarna behöll majoriteten av rösterna, och att upp till en viss procentsats inte avyttra sina andelar. Avtalet om aktieinnehav kan inte sägas upp före den 31 december 2013. |
(134) |
Sparbanksföreningarna påpekade att deras aktieinnehav kraftigt hade spätts ut till följd av rekapitaliseringen och hade sjunkit från 13,2 till 4,7 % respektive från 1,62 till 0,6 %. Med 85,5 % av de direkta och indirekta ägarintressena kontrollerade de offentliga ägarna gemensamt alla HSH:s strategiska beslut. Ur en privat investerares synvinkel innebar denna gemensamma kontroll att minoritetsägarnas aktier minskade ännu mer i värde. |
(135) |
Sparbanksföreningarna påpekade att PwC gjorde sin värdering av HSH på uppdrag av HSH och inte på uppdrag av minoritetsägarna. PwC har utfört värderingen enligt erkända värderingsprinciper. Enligt sparbanksföreningarna borde PwC ha varit tvunget att ta hänsyn till särskilda värden och en modifierad riskökning, som skulle ha gett ett aktievärde på 30 euro. Sparbanksföreningarna anser därför att deras aktieinnehav har spätts ut orimligt mycket och uppskattar skadan till ca 200 miljoner euro. |
7.2 SYNPUNKTER FRÅN J.C. FLOWERS
(136) |
Flowers har framfört liknande argument som sparbanksföreningarna och har dessutom gjort gällande att man redan har tillhandahållit ett betydande eget bidrag till omstruktureringen av HSH. De kapitalåtgärder som genomfördes i juli 2008 till förmån för HSH är starkt kopplade till kapitaltillskottet i maj 2009. I juli 2008 sköt J.C. Flowers till 300 miljoner euro i likvida medel. Beträffande aktieinnehavet i form av en konvertibel på totalt 962 miljoner euro hade J.C. Flowers skjutit till likvida medel på totalt 301,5 miljoner euro. Det passiva ägandet i form av en konvertibel bidrog till förlusten, eftersom ingen kupongutbetalning gjordes. Investerarnas andel av denna kapitalåtgärd utgjorde 48 % och var därmed betydligt högre än deras tidigare ägarintresse i HSH på totalt 25,67 %. |
(137) |
Till skillnad från kommissionens preliminära bedömning i punkterna 65 och 73 i beslutet att inleda förfarandet ansåg J.C. Flowers inte att deras eget bidrag och deras del av ansvarsfördelningen var otillräcklig. J.C. Flowers påpekade att man 2009, när kapitalreserver på 3,1 miljarder euro frigjordes, hade bidragit med 794 miljoner euro. Till stöd för sin uppfattning anförde investerarna kommissionens beslut i ärendet Commerzbank (41) och gjorde gällande att kommissionen i fallet Commerzbank hade betraktat försäljning av aktietillgångar och andra tillgångar som ett tillräckligt eget bidrag och förbudet mot kupongutbetalning och aktieutdelning som en fördelning av ansvaret. Enligt investerarna borde man ta hänsyn till kapitalåtgärderna från 2008. |
(138) |
Investerarna krävde att den förlust av deras blockerande minoritet som hade blivit följden av utspädningen av aktieinnehavet ändå skulle betraktas som eget bidrag. Trots att deras aktieinnehav hade spätts ut till 9,19 % kunde de med stöd av sin ägarandel före rekapitaliseringen även i fortsättningen utnyttja 26,58 % av den statliga ansvarsgarantin. Vidare ansåg de att kommissionens invändningar mot värderingen av HSH och mot det enligt kommissionen alltför höga aktiepriset inte var berättigade. De ansåg att man inte har tagit hänsyn till en rad faktorer som höjer värdet. |
(139) |
Eftersom det enligt tysk rätt inte är möjligt att överföra aktier kan indirekt stöd till minoritetsägare inte återkrävas. Det går inte att dela upp det pågående förfarandet eftersom det endast genomfördes en stödåtgärd till förmån för HSH. |
8. TYSKLANDS SYNPUNKTER PÅ SYNPUNKTERNA FRÅN TREDJE PART
(140) |
Tyskland lämnade sina synpunkter på sparbanksföreningarnas och J.C. Flowers argument. Tyskland vidhöll sin uppfattning att HSH:s värdering är lämplig och att minoritetsägarna inte har gynnats av indirekt statligt stöd. Dessutom förespråkade Tyskland en uppdelning av förfarandena, om detta skulle leda till ett snabbare avslut för HSH och marknaderna. Tyskland betvivlade att en rekapitalisering är en enhetlig rättslig process och i stödrättsligt hänseende därför endast kan bedömas som en enda enhet. Med stöd av EU-domstolens rättspraxis förklarade Tyskland att det skulle vara rättsligt möjligt att dela upp förfarandena. Om den rättsliga bedömningen av ett stöd utfaller olika för olika stödmottagare (i det aktuella fallet HSH och minoritetsägarna), medför detta inte att stödet till förmån för HSH inte är förenligt med den inre marknaden. Att stödet till den stödmottagande banken är ändamålsenligt kan säkerställas genom att omstruktureringsplanen utformas på ett relevant sätt, så att de eventuella förmåner för minoritetsägarna som kan hänföras till ett alltför högt aktiepris måste beslutas och korrigeras separat. Tyskland delade inte J.C. Flowers uppfattning att indirekt stöd till minoritetsägare inte kan återkrävas, på grund av att det i den tyska lagstiftningen inte föreskrivs någon möjlighet att överföra aktier. En sådan överföring är möjlig enligt tysk lagstiftning, men även om så inte vore fallet kan Tyskland inte åberopa ett fel i en exekutionstitel, för att motivera varför man inte följer ett beslut om återkrav från kommissionen. |
9. STÖDRÄTTSLIG BEDÖMNING
9.1 FÖREKOMST AV STATLIGT STÖD
(141) |
Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. |
(142) |
En åtgärd anses utgöra statligt stöd om följande villkor är uppfyllda: a) stödet måste ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, b) det måste gynna vissa företag eller viss produktion, c) denna fördel måsta vara selektiv och d) åtgärden måste snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och kunna påverka handeln mellan medlemsstaterna. Samtliga villkor måste vara uppfyllda för att en åtgärd ska anses utgöra statligt stöd. Kommissionen anser fortfarande att så är fallet. |
(143) |
För det första beviljades åtgärderna av HSH Finanzfonds AöR, ett offentligrättsligt organ som de offentliga ägarna har inrättat och som de till lika delar äger och kontrollerar. Inrättandet av detta organ skedde på grundval av ett statligt avtal mellan delstaterna Hamburg och Schleswig-Holstein som undertecknades i Kiel den 3 april 2009 och i Hamburg den 5 april 2009 (42). HSH Finanzfonds AöR övertog de offentliga ägarnas uppgift att stödja HSH. För att fullgöra sin uppgift övertog HSH Finanzfonds AöR garantier upp till ett garantibelopp på 10 miljarder euro, förvärvade aktier i HSH och tog ut lån för att förvärva dessa aktier. Enligt § 3 i det statliga avtalet ansvarade de offentliga ägarna för HSH Finanzfonds AöR:s skulder. Det råder därför ingen tvekan om att åtgärderna är statligt finansierade. |
(144) |
För det andra beviljades riskbegränsningen och rekapitaliseringen för att undvika att HSH skulle bli insolvent (43), och bidrog därigenom till att HSH kunde leva vidare. Det rör sig därför om en ekonomisk fördel i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. |
(145) |
För det tredje är åtgärderna specifikt inriktade på HSH och är därmed selektiva. |
(146) |
Vidare måste åtgärderna i fråga snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen eller påverka handeln mellan medlemsstaterna. Denna påverkan kan prövas utifrån stödets storlek, stödåtgärdens kännetecken och stödmottagaren (44). Stödåtgärderna gör det möjligt för HSH att undvika insolvens och fortsätta sin verksamhet på en rad marknader. HSH är en internationellt inriktad bank som konkurrerar med andra banker i Tyskland och med banker i andra länder. Dessutom är HSH systemrelevant för den tyska banksektorn (45) och en viktig konkurrent på marknaden för sjö- och luftfartsfinansiering (HSH är världens största fartygsfinansiär och en ledande leverantör av finansiella tjänster inom luftfartssektorn). Dessutom har HSH fått ett relativt stort stöd (se skäl (159)), och riskbegränsningen täcker ca 75 % av dess balansomslutning. Mot bakgrund av åtgärdernas effekter, HSH:s ställning inom banksektorn (särskilt på marknaden för fartygsfinansiering) och stödets storlek riskerar den fördel som banken beviljats att påverka handeln mellan medlemsstaterna. |
(147) |
Denna bedömning har inte heller ändrats av de synpunkter som Tyskland och tredje part har inkommit med. De åtgärder som Tyskland har vidtagit till förmån för HSH har obestridligen karaktären av stöd. Å ena sidan kräver Tyskland att kommissionen ska pröva riskbegränsningen på grundval av garantimeddelandet i stället för meddelandet om värdeminskade tillgångar, och antyder därmed att det i riskbegränsningens fall rör sig om statligt stöd. Å andra sidan gör Tyskland gällande (vilket sammanfattas i avsnitt 6.3 i detta beslut) att en privat investerare, som hade befunnit sig i samma situation som de offentliga ägarna, mot bakgrund av den obegränsade statliga ansvarsgarantin (Gewährträgerhaftung) på fordringar på minst 30 miljarder euro likväl hade genomfört räddningsåtgärder till förmån för HSH för att undvika ännu högre förluster. Av detta drar Tyskland slutsatsen att kriterierna för en privat investerare i en marknadsekonomi har uppfyllts och att åtgärderna i fråga således inte utgör statligt stöd. |
(148) |
Tyskland har gjort en felaktig tolkning av den rättspraxis som åberopas. I det aktuella fallet argumenterar Tyskland att ett statligt stöd (den statliga ansvarsgarantin) ska behandlas som en del av likvidationskostnaderna, så att man kan förklara andra statliga stödåtgärder (rekapitaliseringen och riskbegränsningen) som förenliga med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. I domen i målet Linde ingick parterna en transaktion på marknadsvillkor, som innehöll ett tillskott, för att avsluta ett leveransavtal som även det hade ingåtts på marknadsvillkor och vars genomförande medförde höga årliga förluster. EU-domstolen slog i detta sammanhang fast att ”… det övergripande arrangemang som beskrivits ovan utgör en normal affärstransaktion där [Treuhandanstalt] och LWG har handlat som rationella aktörer i en marknadsekonomi. Det är uppenbart att dessa organ framför allt har vägletts av affärsmässiga överväganden, utan att politiska syften av ekonomisk eller social natur har beaktats (46).” Detta kan inte jämföras med sakförhållandena i det aktuella fallet. Båda transaktionerna i målet Linde ingicks nämligen på marknadsvillkor, medan ingen av transaktionerna i HSH-ärendet ingicks på marknadsvillkor. |
(149) |
Den statliga ansvarsgarantin definieras som en direkt förpliktelse för en offentlig myndighet eller något annat offentligrättsligt organ att på grundval av en lag eller förordning överta ansvaret för ett offentligrättsligt kreditinstituts skulder gentemot sina fordringsägare. Den statliga ansvarsgarantin innebär således en förpliktelse för den som beviljar garantin att träda in vid kreditinstitutets betalningsoförmåga eller likvidation. Garantin grundas på ett direkt anspråk från kreditinstitutets fordringsägare gentemot den som beviljar garantin. Garantin kan emellertid endast åberopas om kreditinstitutets tillgångar inte räcker för att betala fordringsägarna. Den statliga ansvarsgarantin är varken begränsad till ett visst belopp eller en viss tid. Dessutom betalar kreditinstitutet ingen ersättning för detta ansvar (47). Den statliga ansvarsgarantin innebär att en offentlig myndighet (kommun, delstat) har ett obegränsat subsidiärt ansvar utan ersättning för fordringar mot ett offentligrättsligt organ (i det aktuella fallet ett offentligrättsligt kreditinstitut), om detta organ saknar betalningsförmåga. En privat investerare i en marknadsekonomi som hade befunnit sig i samma situation som de offentliga ägarna hade inte utan ersättning övertagit en obegränsad garanti för en bank som täcker hela den bankens balansomslutning, vilket de offentliga ägarna gjorde i form av den statliga ansvarsgarantin. |
(150) |
Kommissionen har funnit att den statliga ansvarsgarantin i praktiken utgör statligt stöd och har krävt att Tyskland ska avskaffa den statliga ansvarsgarantin. |
(151) |
Den statliga ansvarsgarantin är fast förankrad i offentlig rätt. De skyldigheter som de offentliga ägarna påtar sig inom ramen för den statliga ansvarsgarantin påtas i egenskap av offentligt organ och inte som privat ägare. I enlighet med kommissionens beslutspraxis (48) och rättspraxis (49) kan enbart förpliktelser som en privat investerare i en marknadsekonomi har kunnat reglera betraktas som en del av likvidationskostnaderna. Som framgår av skäl (149) skulle en privat investerare i en marknadsekonomi inte ha ställt ut en garanti till en bank som den inte får någon ersättning för, som är obegränsad och som täcker bankens hela balansomslutning. På så sätt är domen i målet Linde inte särskilt relevant för bedömningen av det aktuella fallet, eftersom de förpliktelser som härrör från den statliga ansvarsgarantin inte kan klassificeras som likvidationskostnader. |
(152) |
Rekapitaliseringens nominella värde ska ses som rekapitaliseringens stödinslag, eftersom en privat investerare i en marknadsekonomi aldrig hade tillhandahållit detta medel till ett företag i svårigheter. Som anges i skälen 27 och 28 i undsättningsbeslutet visar den omständigheten att minoritetsägarna inte deltog i rekapitaliseringen och den ojämna fördelningen av de offentliga ägarnas ansvar till följd av räddningsåtgärderna att den offentliga ägaren med rekapitaliseringen fullföljde målen för den offentliga politiken och inte agerade som en privat investerare. I överensstämmelse med sin beslutspraxis (50) vidhåller kommissionen sin uppfattning att stödinslaget i rekapitaliseringen uppgår till 3 miljarder euro. |
(153) |
Kommissionen bekräftar vidare att stödinslaget i riskbegränsningen uppgår till 10 miljarder euro. Trots Tysklands argument är kommissionen lika övertygad som tidigare om att prövningen av åtgärderna ska grundas på meddelandet om värdeminskade tillgångar. I meddelandet om värdeminskade tillgångar anges hur medlemsstaternas räddningsåtgärder för värdeminskade tillgångar enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget ska bedömas i stödrättsligt hänseende. Värdeminskade tillgångar är tillgångar som medför förluster för banker. Enligt kommissionens uppfattning ska meddelandet om värdeminskade tillgångar tillämpas på alla undsättningsåtgärder som avser värdeminskade tillgångar och som faktiskt undsätter det finansinstitut som gynnas av åtgärden, eftersom det enligt meddelandet vid undsättningsåtgärder handlar om åtgärder med vars hjälp banker kan undvika vissa kategorier av tillgångar (51). Detta gäller även den aktuella riskbegränsningen. |
(154) |
Kommissionen delar inte Tysklands uppfattning att meddelandet om värdeminskade tillgångar inte ska tillämpas och att stödinslaget i garantin mot den andra förlusten ska fastställas enligt de allmänna bestämmelserna om statligt stöd och framför allt garantimeddelandet. Garantimeddelandet gäller för stödåtgärder med vars hjälp banker ska tillföra likviditet (52). Riskbegränsningen har ett annat syfte. Den avser bankens tillgångar och ska frigöra så mycket kapital som möjligt, så att banken kan förbättra sin kapitaltäckningskvot. |
(155) |
När det gäller Tysklands invändning om tillämpningen i tiden erinrar kommissionen om att den oberoende av när åtgärden utformades eller anmäldes måste tillämpa de bestämmelser och meddelanden som gällde när beslutet antogs (53). Detta är en allmän regel, och varje undantag från denna regel måste tydligt anges i den bestämmelse som annars skulle ha tillämpats. Som EU-domstolen (54) har bekräftat ska en anmäld åtgärd prövas enligt de bestämmelser som gällde vid tidpunkten för beslutet. På grund av den rådande finanskrisen har kommissionen därför redan tillämpat meddelandet om värdeminskade tillgångar på åtgärder som anmäldes innan detta meddelande offentliggjordes (55). |
(156) |
Enligt meddelandet om värdeminskade tillgångar utgörs stödbeloppet av skillnaden mellan tillgångarnas överföringsvärde och marknadspriset. Den skyddade portföljens överföringsvärde uppgick till [ca 168] miljarder euro, vilket motsvarar dess nominella värde på [ca 172] miljarder euro minus den första förlusten på 3,3 miljarder euro (tranchen för den första förlusten). |
(157) |
Mot bakgrund av den skyddade portföljens omfattning och sammansättning ([60–80] % av portföljen består av krediter) är det svårt att fastställa portföljens marknadsvärde. Finns det ingen marknad kan marknadsvärdet på en tillgång i praktiken vara noll (56). I varje fall ligger den skyddade portföljens marknadsvärde långt under sitt faktiska ekonomiska värde (57), som speglar det långsiktiga ekonomiska värde som ligger till grund för tillgångarnas värde. Eftersom garantins stödbelopp inte kan överstiga dess nominella värde (10 miljarder euro) är det inte nödvändigt att fastställa ett exakt värde. Därför anser kommissionen att stödinslaget i riskbegränsningen uppgår till 10 miljarder euro. |
(158) |
Kommissionen påpekar att de likviditetsgarantier på 17 miljarder euro som SoFFin har ställt ut utgör ett stöd som har beviljats inom ramen för den tyska stödordningen. |
(159) |
Kommissionen har kommit fram till att stödinslaget i riskbegränsningen och rekapitaliseringen uppgår till 13 miljarder euro. Kommissionen anser vidare att stödinslaget i likviditetsgarantin uppgår till upp till 17 miljarder euro. |
9.2 STÖDÅTGÄRDERNAS FÖRENLIGHET
9.2.1 TILLÄMPNING AV ARTIKEL 107.3 B I EUF-FÖRDRAGET
(160) |
Enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget kan ett stöd förklaras vara förenligt med den inre marknaden om det bidrar till att ”avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. Inom ramen för godkännandet av det tyska bankräddningspaketet (58) har kommissionen bekräftat att det finns risk för en allvarlig störning i Tysklands ekonomi och att syftet med det statliga stödet till bankerna är att avhjälpa denna störning. Även om ekonomin sedan början av 2010 långsamt håller på att återhämta sig anser kommissionen fortfarande att villkoren för att bevilja statligt stöd enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget är uppfyllda, då finansmarknaderna på nytt befinner sig under tryck. Kommissionen bekräftade denna uppfattning genom att anta ett meddelande i december 2010 genom vilket tillämpning av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (59) förlängdes till den 31 december 2011. |
(161) |
Om en bank som HSH går i konkurs kan detta direkt påverka finansmarknaderna och därmed hela ekonomin i en medlemsstat. Med tanke på hur sårbara finansmarknaderna är för tillfället grundar kommissionen fortfarande sin prövning av stödåtgärder inom banksektorn på artikel 107.3 b i EUF-fördraget. |
9.2.2 RISKBEGRÄNSNINGENS FÖRENLIGHET MED MEDDELANDET OM VÄRDEMINSKADE TILLGÅNGAR
(162) |
Kommissionen ska pröva huruvida räddningsåtgärderna är förenliga med artikel 107.3 b i EUF-fördraget och meddelandet om värdeminskade tillgångar. Till skillnad från vad Tyskland har anfört är syftet med meddelandet om värdeminskade tillgångar inte enbart en enhetlig förvaltningspraxis (60), utan även att förklara hur stödbestämmelserna ska tillämpas på räddningsåtgärder för värdeminskade tillgångar. Kommissionen tar hänsyn till de särdrag som kännetecknar räddningsåtgärder och härleder förenlighetskriterierna för sådana åtgärder från reglerna om statligt stöd. Tillämpningen av meddelandet om värdeminskade tillgångar ska garantera att medlemsstaterna tillämpar räddningsåtgärder på ett samstämmigt sätt och att bestämmelserna för kontroll av stödet följs. Enligt punkt 18 i meddelandet om värdeminskade tillgångar är syftet med det meddelandet att fastställa samordnade principer och villkor för att garantera effektivast möjliga räddningsåtgärder på den inre marknaden, med hänsyn till det långsiktiga målet att återgå till normala marknadsförhållanden. Målsättningen är således mer omfattande än vad Tyskland har antagit och inskränker sig inte till en enhetlig förvaltningspraxis. Med tanke på denna målsättning måste kommissionen tillämpa meddelandet om värdeminskade tillgångar på alla räddningsåtgärder. |
(163) |
Kommissionen ser därför ingen anledning att, som Tyskland kräver, låta prövningen grundas direkt på artikel 107.3 b i EUF-fördraget. |
(164) |
I meddelandet om värdeminskade tillgångar fastställs under vilka villkor räddningsåtgärder är förenliga med artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Prövningen av huruvida åtgärderna är förenliga ska således ske utifrån en rad olika kriterier. Här ingår särskilt huruvida tillgångarna kan komma i fråga för räddningsåtgärder, förvaltningen av tillgångar, värderingen av bestämda portföljer, tydlig problemdefinition samt full förhandsinsyn och redovisning av värdeminskningar och offentliggörande av värdeminskningarna, anpassning av åtgärderna till målen för den offentliga politiken, lämplig ersättning och ansvarsfördelning samt kommissionens obligatoriska prövning av en omstruktureringsplan. |
9.2.2.1 Huruvida tillgångarna kan komma i fråga för räddningsåtgärder
(165) |
Enligt punkt 33 och följande punkter i meddelandet om värdeminskade tillgångar ska de tillgångar som kan komma i fråga för räddningsåtgärder definieras och placeras i kategorier (korgar). En utförlig förklaring om avgränsningen av dessa kategorier återges i bilaga III i meddelandet om värdeminskade tillgångar. På grund av de många olika tillgångar som täcks av riskbegränsningen räcker emellertid korgsystemet i meddelandet om värdeminskade tillgångar inte till. I punkt 35 i meddelandet om värdeminskade tillgångar ges emellertid ytterligare utrymme för att definiera tillgångar som kan komma i fråga för räddningsåtgärder. Även utan att ange något särskilt skäl kan banker som inte omfattas av punkt 33 i meddelandet om värdeminskade tillgångar således göra sig av med värdeminskade tillgångar, så länge som dessa inte uppgår till mer än 10–20 % av de totala tillgångarna för en bank som omfattas av ett räddningsprogram. Då riskbegränsningen i förevarande fall står för [ca 75] % av HSH:s balansomslutning erbjuder punkt 35 i meddelandet om värdeminskade tillgångar inte någon tillfredsställande lösning. |
(166) |
Enligt punkt 32 i meddelandet om värdeminskade tillgångar, som innehåller de grundläggande beskrivningarna av de tillgångar som kan omfattas av räddningsåtgärder, bör man emellertid göra en pragmatisk värdering av den typ av tillgångar som omfattas av räddningsåtgärden. Kommissionen konstaterar att de olika kategorier av tillgångar som har drabbats av finanskrisen på grund av spill over-effekter har blivit större. Särskilt värdepapper på områdena sjöfart, luftfart och fastigheter är nu illikvida eller har kraftigt minskat i värde. Räddningsåtgärder för dessa typer av tillgångar kan bidra till att nå målen i meddelandet om värdeminskade tillgångar, dvs. att insynen ökar och ger ett bidrag till den finansiella stabiliteten, även när dessa tillgångar inte faller inom de olika kategorierna av tillgångar som utlöste finanskrisen. Därför har kommissionen tidigare godtagit räddningsåtgärder för sådana tillgångar (61) och anser även i detta fall att detta är lämpligt. |
(167) |
Enligt punkt 36 i meddelandet om värdeminskade tillgångar kan kriterierna för när tillgångar omfattas av räddningsåtgärder vara vagt formulerade om detta kompenseras av en genomgripande omstrukturering. Ju större andel av en banks portföljtillgångar som är skyddade, desto mer genomgripande måste omstruktureringen vara. I beslutet att inleda förfarandet uppgav kommissionen att den hyste tvivel beträffande huruvida tillgångarna kunde komma i fråga för räddningsåtgärder, eftersom den omstruktureringsplan som då hade lagts fram inte verkade vara tillräckligt genomgripande för att göra en lämplig avvägning av när man ska tillämpa kriterierna för när tillgångar omfattas av räddningsåtgärder på ett flexibelt sätt. Den 11 juli 2011 lade HSH fram den ändrade omstruktureringsplanen. De ändrade omstruktureringsåtgärderna omfattar en minskning av balansomslutningen med ca 61 %, avyttringen av […] ägarintressen och stängningen av 15 av HSH:s 21 internationella filialer. Enligt kommissionen innebär den utvidgade omstruktureringen en avvägning av när meddelandet om värdeminskade tillgångar ska tillämpas på ett flexibelt sätt i fråga om tillgångar som kan omfattas av räddningsåtgärder. Kommissionens tvivel beträffande huruvida tillgångarna kan komma i fråga för räddningsåtgärder föreligger därför inte längre. |
9.2.2.2 Förvaltning av tillgångar
(168) |
När det gäller förvaltningen av tillgångarna uppgav kommissionen i skäl 45 i beslutet att inleda förfarandet att den tvivlade på att garantin är förenlig med den inre marknaden. Eftersom samtliga tillgångar fortfarande verkar komma att ingå i HSH:s balansräkning finns det inget som tyder på en tydlig funktionell och organisatorisk uppdelning mellan HSH och de skyddade tillgångarna (särskilt när det gäller förvaltning, personal och kunder). |
(169) |
Tyskland överlämnade ytterligare upplysningar och förklarade att HSH hade inrättat en omstruktureringsenhet i form av en intern avvecklingsbank med separat ledning. För att det inte ska kunna uppstå någon intressekonflikt mellan kärnbanken och omstruktureringsenheten har HSH infört rapportering om de enskilda affärsområdena och separat förvaltning av omstruktureringsenheten. Kommissionen godkänner den sammanfattning av Tysklands kommentarer om förvaltningen av tillgångarna som anges i skäl (115) och godtar de ändringar som HSH har gjort på detta område. När det gäller förvaltningen av tillgångar uppfyller riskbegränsningen följaktligen kraven i meddelandet om värdeminskade tillgångar. |
9.2.2.3 Värdering av den skyddade portföljen
(170) |
I punkt 47 i beslutet att inleda förfarandet uppgav kommissionen dessutom att man hyste tvivel beträffande värderingen av den skyddade portföljen, eftersom endast en liten del av portföljen hade värderats av oberoende experter och HSH inte hade överlämnat tillräckliga upplysningar för att kunna göra en värdering av hela portföljens faktiska ekonomiska värde. För att genomföra räddningsåtgärden anlitade HSH två oberoende experter: Blackrock och Cambridge Place. Dessa värderade endast en liten del av den skyddade portföljen, nämligen värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (ABS) och delar av CIP-portföljen. |
(171) |
Kommissionen delar inte Tysklands ståndpunkt i skäl (116) att det var svårt att värdera kreditverksamheten, eftersom kassaflödesprognoser bygger på en rad olika uppgifter, t.ex. uppgifter om framtida betalningsförseningar, sannolikhet för fallissemang, tidpunkten för fallissemang, återkrav och räntesatser (riskfri räntesats och riskpåslag). Även om komplexiteten stiger vid värderingen av krediter som kan förlängas, som är den normala kredittypen vid fartygs- och fastighetsfinansiering, dvs. en stor del av den skyddade portföljen, visar kommissionens beslutspraxis att det redan grundat på kassaflöden går att värdera portföljer som inbegriper liknande tillgångar (62). Tyskland kunde dessutom inte styrka att en värdering grundad på förväntade kassaflöden skulle ha gett ett helt annat resultat. |
(172) |
Värderingen ska ske på grundval av en enhetlig metod som fastställts på EU-nivå. På kommissionens uppmaning genomförde HSH och dess externa expert Morgan Stanley i nära samarbete med kommissionens experter en fullständig värdering av portföljen. De uppgifter som HSH grundade värderingen på var förenliga med de strikta stresscenarier som kommissionen har använt i andra fall. De metoder som användes var enhetliga. |
(173) |
Värderingen visade att den förväntade förlusten låg långt över tranchen för den första förlusten på 3,2 miljarder euro och att tranchen för den andra förlusten på 10 miljarder euro […] skulle ätas upp. Dessutom visade det sig att det faktiska ekonomiska värdet […] låg på ca [155–170] miljarder euro ([ca 172] miljarder euro minus 3,2 miljarder euro minus [2,5–10] miljarder euro). |
(174) |
Eftersom värderingen var förenlig med meddelandet om värdeminskade tillgångar anser kommissionen att de tvivel som den framförde i punkt 45 i beslutet att inleda förfarandet inte längre föreligger. |
9.2.2.4 Full förhandsinsyn och redovisning
(175) |
I skäl 42 i beslutet att inleda förfarandet uppgav kommissionen att man hyste vissa tvivel när det gällde insynen och redovisningen, eftersom Tyskland inte hade låtit en erkänd oberoende expert lägga fram en fullständig värdering av den skyddade portföljen. |
(176) |
Enligt punkt 20 i meddelandet om värdeminskade tillgångar bör stödberättigade banker som ansöker om stöd ge full insyn före ingripandet och öppet redovisa värdeminskningar av de tillgångar som kommer att omfattas av räddningsåtgärder på grundval av en korrekt värdering som certifierats av erkända oberoende experter och validerats av den erkända tillsynsmyndigheten. Informationen om värdeminskade tillgångar ska vara så utförlig som beskrivs i tabell 2 i avsnitt II i bilaga III till meddelandet om värdeminskade tillgångar. |
(177) |
Sedan antagandet av beslutet att inleda förfarandet har kommissionen mottagit utförlig information om den skyddade portföljen och tillgångarna. Portföljens faktiska ekonomiska värde värderades till ca [155–170] miljarder euro. Riskbegränsningens effekt på sänkningen av kapitalkravet värderades till [ca 3,5] miljarder euro. Morgan Stanley har officiellt undertecknat och validerat värderingen och underliggande antaganden och metoder. I februari 2010 bekräftade BaFin åtgärdens effekt på sänkningen av kapitalkravet. Den effekt på sänkningen av kapitalkravet som man fått fram med hjälp värderingen skiljer sig från kommissionens preliminära bedömning i skäl 51 och följande punkter i beslutet att inleda förfarandet. Kommissionen godtar den värdering och den beräkning av effekten på sänkningen av kapitalkravet som Tyskland har överlämnat. Till följd av detta är det därför inte längre nödvändigt att gå in på Tysklands kommentarer om effekten på sänkningen av kapitalkravet. |
(178) |
Kommissionens tvivel beträffande insynen och redovisningen föreligger inte längre. |
9.2.2.5 Anpassning till målen för den offentliga politiken
(179) |
Enligt avsnitt 5.3 i meddelandet om värdeminskade tillgångar ska incitamenten för bankers deltagande i räddningsåtgärder anpassas till målen för den offentliga politiken genom a) en anmälningsfrist på högst sex månader för räddningsprogram, b) mekanismer för att garantera att åtgärderna omfattar just de banker som är i störst behov av räddningsåtgärder och c) lämpliga förhållningsregler, bland annat för att begränsa inverkan på konkurrensen. |
(180) |
Mot bakgrund av HSH:s systematiska betydelse för de offentliga ägarnas ekonomi togs garantin fram för just HSH och anpassades till just detta bolags specifika situation. I samband med den ändrade omstruktureringsplanen ålades HSH att uppfylla en rad villkor, särskilt i samband med utbetalning av utdelning och kuponger, bolagsstyrning, ersättning och marknadsnärvaro inom vissa branscher som fartygsfinansiering. |
(181) |
Riskbegränsningen till förmån för HSH är följaktligen förenlig med de krav i meddelandet om värdeminskade tillgångar som avser anpassningen till målen för den offentliga politiken. |
9.2.2.6 Ersättning och ansvarsfördelning
(182) |
I skäl 49 i beslutet att inleda förfarandet uppgav kommissionen att den betvivlade att ansvaret hade fördelats på ett lämpligt sätt. Enligt punkt 24 i meddelandet om värdeminskade tillgångar ska HSH åläggas att bidra till en del av förlusten eller risken genom en klausul om att banken ska ansvara för den första förlusten (i regel på minst 10 %). En lämplig ansvarsfördelning kan även uppnås genom en högre ersättning eller en senare kompensation. I skäl 51 och följande punkter i beslutet att inleda förfarandet uppgav kommissionen dessutom att den tvivlade på att premien på 400 räntepunkter var en lämplig ersättning för den risk som de offentliga ägarna hade övertagit. |
(183) |
Enligt punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar ska staten garanteras en tillräcklig ersättning vid alla räddningsåtgärder. Ersättningen för en räddningsåtgärd är således tillräcklig om den ersätter åtgärdens påverkan på det lagstadgade kapitalkravet. Det betyder att en tillräcklig ersättning för effekten av sänkningen av kapitalkravet måste garanteras. |
(184) |
Beträffande garantins effekt på sänkningen av kapitalkravet konstaterar kommissionen i sitt beslut om det statliga stöd Tyskland har genomfört för rekapitaliseringen av Landesbank Baden-Württemberg (63) att en sänkning av kapitalkravet med 6,25 % till följd av åtgärden i fråga kan betraktas som tillräcklig ersättning för garantins effekt på sänkningen av kapitalkravet (64). Effekten av det sänkta kapitalkravet för riskbegränsningen beräknades till [ca 3,5] miljarder euro, för vilken en årlig ersättning på 220 miljoner euro ges (vilket motsvarar [ca 220] räntepunkter av garantins nominella värde), om HSH utnyttjar hela garantibeloppet. Om hela eller delar av garantin hävs ska minimiersättningen för effekten av det sänkta kapitalkravet sänkas proportionellt till [ca 220] räntepunkter av garantins utestående nominella värde. |
(185) |
Som redogjordes för i skäl (46) har HSH föreslagit att man ska betala en garantiavgift på 400 räntepunkter för riskbegränsningen. Detta betyder att HSH beroende på scenario kommer att betala [> 1,5] miljarder euro (garantin utnyttjas inte alls), [> 2,5] miljarder euro (5 miljarder euro utnyttjas) eller [> 4] miljarder euro (10 miljarder euro utnyttjas). |
(186) |
Vad beträffar huruvida det är tillräckligt med en minimiersättning för effekten av det sänkta kapitalkravet på [ca 220] räntepunkter per år på 10 miljarder euro eller – om en del av garantin hävs – på garantins utestående nominella värde (65), så sänks den absoluta ersättningen för effekten av det sänkta kapitalkravet om garantin delvis hävs. Även när effekten av det sänkta kapitalkravet uppenbarligen inte sänks i direkt förhållande till riskbegränsningens belopp anser kommissionen att det är möjligt att göra en lämplig tillnärmning under riskbegränsningens löptid för att beräkna minimiersättningen för effekten av det sänkta kapitalkravet. Därför betraktar kommissionen en årlig ersättning på [ca 220] räntepunkter på garantins utestående nominella värde som tillräcklig. |
(187) |
Eftersom [ca 220] räntepunkter på det utestående garantibeloppet är en godtagbar tillnärmning till räntesatsen på 6,25 % på beloppet för effekten av det sänkta kapitalkravet är det enligt kommissionen tillräckligt att man fortsätter att årligen betala 6,25 % på effekten av det sänkta kapitalkravet till HSH Finanzfonds AöR. Ersättningen för effekten av det sänkta kapitalkravet kan därför anses vara förenlig med meddelandet om värdeminskade tillgångar. |
(188) |
Enligt punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar bör överföringsvärdet på tillgångar vid köp eller försäkring av tillgångar dessutom grunda sig på tillgångarnas verkliga värde. |
(189) |
Kommissionens värdering av riskbegränsningen visade att det garanterande värdet på [ca 168] miljarder euro hade satts för högt (över det verkliga ekonomiska värdet) och att tranchen för den första förlusten hade satts för lågt. Skillnaden mellan det garanterade värdet och det verkliga ekonomiska värdet uppgår till [2,5–10] miljarder euro. Följaktligen bör det garanterade värdet ”korrigeras”, och tranchen för den första förlusten bör höjas. Tyskland har överlämnat uppgifter som visar att HSH inte kan betala tillbaka [2,5–10] miljarder euro, och avvisar en sådan återbetalning. Även om HSH inte kan höja tranchen för den första förlusten till [2,5–10] miljarder euro, för att täcka den förväntade förlusten, kan emellertid skillnaden – enligt punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar – även krävas tillbaka i ett senare skede, t.ex. genom en klausul om återbetalning (s.k. clawback-mekanism) i förbindelse med genomgripande omstruktureringsåtgärder. |
(190) |
Det är nämligen möjligt att inrätta en clawback-mekanism beträffande den grundpremie på 400 räntepunkter som ska betalas till staten. Denna skulle avse den del av betalningen som avser ersättningen för effekten av det sänkta kapitalkravet på [ca 220] räntepunkter. Detta belopp skulle dessutom vara beroende av ett eventuellt utnyttjande av garantin, då detta – vilket visas i nedanstående tabell – kan ändra grundpremien. Tabell 12 Clawback-betalning med hjälp av grundpremie och kompletterande återbetalningar
|
(191) |
I brist på tillräcklig återbetalning garanteras ersättningen genom grundpremien. För att nå fullständig återbetalning måste HSH även betala staten den skillnad mellan det verkliga ekonomiska värdet och överföringsvärdet som inte täcks av grundpremien på 400 räntepunkter. Beroende på scenario uppgår skillnaden till mellan […] och […] euro. |
(192) |
Eftersom Tyskland och HSH avstod från att höja nämnda betalning kan åtgärden inte förklaras förenlig med den inre marknaden med stöd av artikel 7.3 i förordning (EG) nr 659/1999. |
(193) |
Kommissionen slår fast att det av den ändrade omstruktureringsplanen framgår att en extra clawback-betalning på mellan […] och […] euro inte är möjlig, eftersom HSH:s lönsamhet då skulle äventyras. En fullständig återbetalning skulle – enligt prognoserna i skäl (91) – äta upp alla HSH:s vinster under och efter omstruktureringsperioden. |
(194) |
Dessutom anser kommissionen att det med hjälp av ett ersättningssystem där det är möjligt att göra en korrigering som är förenlig med såväl meddelandet om värdeminskade tillgångar som kommissionens beslutspraxis när det gäller återbetalningar och ersättningar går att garantera att åtgärden är förenlig med den inre marknaden. Enligt punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar får tillgångarnas överföringsvärde (det garanterade värdet) överstiga deras verkliga ekonomiska värde, om åtgärden syftar till en genomgripande omstrukturering och innehåller bestämmelser som gör det möjligt att i ett senare skede kräva tillbaka detta extra stöd. I punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar ges även ett visst utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om åtgärder för delvis återbetalning, så länge dessa kompenseras på ett lämpligt sätt genom omstrukturering. |
(195) |
I det aktuella stödärendet är det enligt kommissionen möjligt att genom en kombination av åtgärder uppnå en delvis kompletterande återbetalning. |
(196) |
Enligt kommissionen ska betalningen av eventuella kompletterande återbetalningsbelopp dessutom så långt det går (och utan att äventyra HSH:s lönsamhet på lång sikt) ske omedelbart och inte skjutas upp längre än nödvändigt. Därför kontrollerade kommissionen i vilken utsträckning det går att göra en engångsbetalning. Som framgår av skäl (90) har kommissionen således krävt att HSH i sin finansprognos för 2011 planerar en engångsbetalning på 500 miljoner euro. Finansprognosen i skäl (91) gör det enligt HSH möjligt att göra en engångsinbetalning till staten på 500 miljoner euro. Betalningen av ett sådant belopp skulle äta upp alla HSH:s förväntade vinster och skulle leda till en nettoförlust för 2011 på [150–200] miljoner euro. Denna förlust kan emellertid absorberas följande år och kommer inte att hindra HSH från att under de återstående åren av omstruktureringsperioden bevisligen och kontinuerligt gå med vinst (på ett sätt som speglar affärsverksamhetens lönsamhet). Ett ”lyckat” resultat krävs för att återställa HSH:s lönsamhet och göra det möjligt för HSH att åter dra till sig investerare. Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att 500 miljoner euro är det högsta belopp som HSH kan klara att delvis betala tillbaka. |
(197) |
Kommissionen anser dock inte att återbetalningen av beloppet ska ske i form av betalning av likvida medel till staten. Mot bakgrund av HSH:s nuvarande kapitalsituation, som hittills inte har räckt för att täcka förlusterna från dess investeringsverksamheter och stärka det egna kapitalet, kan enligt kommissionen en engångsinbetalning på 500 miljoner euro ske i form av aktier i stället för i likvida medel. Eftersom HSH fortfarande kommer att lägga sin tyngdpunkt på verksamhet inom affärsområden som är utpräglat procykliska och volatila, som fartygsfinansiering (se skälen (223)–(226)), måste dess kapitalstruktur absolut stärkas. |
(198) |
Utöver den nämnda engångsbetalningen anser kommissionen dessutom att HSH fortlöpande klarar ytterligare återbetalningar. En ytterligare korrigering av överföringspriset kan uppnås genom att utöver grundpremien ta ut en kompletterande premie som avser hela omstruktureringsperioden. På grundval av finansprognosen i skäl (91) anser kommissionen att en sådan kompletterande premie skulle kunna ligga på 385 räntepunkter utan att återställandet av HSH:s lönsamhet äventyras. Genom en extra premie på 385 räntepunkter överskrids inte den grundpremiebetalning på 400 räntepunkter för hela omstruktureringsperioden som anges i tabell 4 (66). Betalningen av grundpremien förväntas enbart överstiga HSH:s förväntade nettovinst för perioden 2012–2014 i scenario 3 med ett beräknat utnyttjande av 10 miljarder euro av garantin (se skäl (90)). Kommissionen konstaterar dessutom att HSH redan har hävt 3 miljarder euro av garantin, så att scenario 3 i tabell 4 kan uteslutas (utnyttjande av garantins hela belopp på 10 miljarder euro). |
(199) |
Om HSH tvingas betala mer än denna kompletterande premie finns det risk för att HSH inte når sin primärkapitalrelation på 10 %. Som anges i skälen (223)–(226), och som närmare beskrivs i skälen (229)–(232), anser kommissionen att det är nödvändigt för HSH att nå en kapitalisering som tillhandahåller en buffert som gör att man kan fånga upp konjunkturberoende svängningar i sitt finansiella resultat, så att återställandet av HSH:s lönsamhet inte vid något tillfälle äventyras. En primärkapitalrelation på 10 % är en tillräcklig buffert. Om denna kvot minskar till följd av den kompletterande premien ska betalningen av premien upphöra så länge HSH:s lönsamhet äventyras. |
(200) |
Därför anser kommissionen att HSH klarar ytterligare betalningar de kommande åren, utan att detta hindrar återställandet av dess lönsamhet. |
(201) |
Mot bakgrund av ovanstående och för att garantera riskbegränsningens förenlighet med meddelandet om värdeminskade tillgångar föreskriver kommissionen en annan ersättningsmetod, som innebär följande ändringar av bestämmelserna i det avtal som ingicks den 2 juni 2009 om beviljande av en garantiram (nedan kallat garantiramsavtalet). Ersättningsmekanismen bygger på den grundpremie på 400 räntepunkter om året på garantins utestående nominella värde som redan nu ingår i avtalet. Denna grundpremie förblir oförändrad, med undantag av en minskning av det nominella värdet som beräkningsgrund för grundpremiens storlek om garantin inte utnyttjas. På så sätt ger kommissionen inga incitament för att utnyttja garantin. Utöver grundpremien planeras en kompletterande premie på 385 räntepunkter och en engångsbetalning på 500 miljoner euro i stamaktier (nedan kallad engångsbetalning eller engångsbetalning i form av aktier). För att genomföra detta måste det ursprungliga garantiramsavtalet ändras på det sätt som beskrivs i skälen (201)–(208). |
(202) |
Först måste den kompletterande premien tas upp i avtalet. Beräkningsgrunden för den kompletterande premien bör likna beräkningsgrunden för grundpremien och bestå av garantins nominella värde minus eventuella delvisa hävningar av garantin, men inte eventuella åberopanden av garantin. Beräkningsgrunden för den kompletterande premien bör emellertid vara beroende av i vilken omfattning HSH till sist häver denna garanti. Tidpunkten för hävningen spelar i detta avseende ingen roll. HSH:s lönsamhet berörs följaktligen enbart i den omfattning som HSH utnyttjar garantin. Om garantin delvis hävs får HSH därför tillbaka den del av alla betalda kompletterande premier som motsvarar det hävda garantibeloppet. För att uppnå denna effekt bör grundpremien årligen betalas på det utestående garantibeloppet – även när båda premierna ska beräknas på grundval på det lagstadgade garantibeloppet minus hävningar, men inte åberopanden, av garantin. Den kompletterande premien ska dock betalas in till ett konto. Den kompletterande premien betalas enbart till HSH Finanzfonds AöR när garantin utnyttjas. Vid hävning av garantin bör på samma sätt den kompletterande premie som har betalats in på kontot, och som motsvarar det hävda garantibeloppet, betalas tillbaka till HSH. |
(203) |
För att hävningarna inte ska äventyra lönsamheten bör delar av garantin endast hävas när HSH:s primärkapitalrelation den 31 december 2011 inte faller under [8,5–9,5] %, den 31 december 2012 inte faller under [9–10] %, den 31 december 2013 inte faller under [9,5–10,5] % och den 31 december 2014 inte faller under [10–11] %. Vidare får ingen del av garantin hävas om de föreskrivna kvoterna nås precis vid tidpunkten för den delvisa hävningen, men detta inte skulle vara fallet vid en försiktig prognos för det kommande året. |
(204) |
Den kompletterande premien bör höjas med retroaktiv verkan från den 31 mars 2009 och beräknas proportionellt för delar av verksamhetsår. Den kompletterande premien bör betalas tillsammans med grundpremien så länge HSH har ett aktieinnehav på minst 10 % (nedan kallat minimiinnehav). |
(205) |
För att HSH:s lönsamhet inte ska äventyras av betalningen av den kompletterande premien bör återbetalningsmekanismen innehålla en skuldförbindelse som innebär återbetalning av efterskänkta lån vid framtida vinster (en s.k. Besserungsschein). Skuldförbindelsen bör löpa fram till den 31 december [2030–2040]. Skulle HSH:s primärkapitalrelation på grund av den extra premie som ska betalas falla under den lägsta tillåtna nivån så skjuts betalningen fram till en senare tidpunkt mot beviljandet av en skuldförbindelse. Överstiger primärkapitalrelationen den lägsta tillåtna nivån återbetalas skuldförbindelsen till den lägsta tillåtna nivån. Genom denna mekanism förfogar HSH över den flexibilitet som krävs, samtidigt som det säkerställs att återbetalningen sker så snart som HSH åter kan betala. |
(206) |
Det uppskjutna anspråket på den kompletterande premien bör till fullo aktualiseras under skuldförbindelsens löptid. Den kompletterande premien kan som längst betalas ut fram till den 31 december [2015–2025]. Trots detta bör det som längst vara möjligt att betala ut grundpremien och den kompletterande premien till den tidpunkt då summan av delvisa hävningar och utnyttjanden av garantin uppgår till 10 miljarder euro. |
(207) |
För det andra bör HSH Finanzfonds AöR och HSH åläggas att ändra det garantiramsavtal som ingick den 2 juni 2009 på så sätt att HSH Finanzfonds AöR:s åberopande av garantin gentemot HSH grundas på en engångsbetalning på 500 miljoner euro. För att ytterligare minska HSH:s kapitaltäckningskvot bör HSH uppfylla denna begäran genom att ge ut stamaktier inom ramen för ett kapitaltillskott. Nyemissionspriset ska beräknas utifrån HSH:s värde den dag bolagsstämman fattar beslut om ett sådant kapitaltillskott och nettovärdet på fordran om engångsbetalningen. HSH bör direkt till HSH Finanzfonds AöR (och därmed direkt till de offentliga ägarna) ge ut aktier till ett belopp motsvarande nettovärdet av fordran. |
(208) |
Kapitaltillskottet kan antingen ske genom en ordentlig ökning av kapitaltillgångarna, som inte berör minoritetsägarnas teckningsrätt, eller genom en blandad ökning av kapitaltillgångarna/kapitaltillskottet med teckningsrätt för samtliga ägare med undantag av HSH Finanzfonds AöR när det gäller kapitaldelen. HSH och HSH Finanzfonds AöR kommer att fortsätta vara förbehållna rätten att välja den form av kapitaltillskott som garanterar ett snabbt genomförande och snabb företagsregistrering. |
(209) |
Om garantiramsavtalet ändras minskar den kompletterande premiens absoluta belopp i motsvarande grad som den verkliga förlust som täcks av HSH Finanzfonds AöR (dvs. ju högre förlust HSH Finanzfonds AöR absorberar, desto högre blir återbetalningen). I nedanstående tabell sammanfattas de totala återbetalningarna enligt kommissionen två villkor för de tre scenarier som beskrivs i skäl (46). Tabell 13 Clawback via grundpremie, engångsbetalning och kompletterande premie
|
(210) |
Kommissionen medger att trots ersättningsmekanismens extra ålägganden för alla tre scenarier i tabell 13 kommer precis som tidigare endast en del av den skillnad på [2,5–10] miljarder euro som finns mellan det verkliga ekonomiska värdet och det garanterade värdet att kunna betalas tillbaka ([…] euro i första scenariot, […] euro i andra scenariot och […] euro i tredje scenariot). |
(211) |
Kommissionen har emellertid jämfört den aktuella riskbegränsningen (inklusive de kompletterande åläggandena beträffande ersättningen) med räddningsåtgärder som har beviljats andra banker. Kommissionen påpekar dessutom att ordalydelsen i punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar, enligt vilken ingen lämplig ersättning kan betalas, ger ett visst utrymme för skönsmässig bedömning när de berörda åtgärderna grundas på genomgripande omstruktureringar och/eller en clawback-mekanism. Kommissionen påpekar vidare att den inom ramen för sin beslutspraxis har beviljat såväl åtgärder med fullständig återbetalning (t.ex. i stödärendena ING (67) och LBBW (68)) som åtgärder där det inte gjordes någon återbetalning, men där det däremot genomfördes en mycket genomgripande omstrukturering (t.ex. i stödärendet Parex Banka (69)). |
(212) |
När det gäller riskbegränsningen räknar man med en delvis återbetalning tillsammans med en genomgripande omstrukturering. Riskbegränsningen uppfyller därmed villkoren i punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar, och faller inom ramen för den typ av åtgärder som kommissionen hittills har beviljat i sin beslutspraxis. HSH:s ersättningsgarantimekanism möjliggör dessutom en delvis återbetalning i samtliga scenarier. Om man exempelvis i scenario 3 skulle utnyttja garantibeloppet skulle motsvarande delvisa återbetalning uppgå till […] % av det obligatoriska återkravet. Som anges i skälen (266)–(270) leder omstruktureringen av HSH samtidigt till att balansomslutningen minskar med 61 %. Mot bakgrund av den genomgripande omstrukturering som pågår är denna delvisa återbetalning förenlig med kommissionens beslutspraxis. Därför anser kommissionen att räddningsåtgärderna kan anses vara förenliga med meddelandet om värdeminskade tillgångar, förutsatt att de villkor uppfylls som nämns ovan och som beskrivs närmare i bilaga II. |
9.2.2.7 Slutsatser
(213) |
Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att synpunkterna från Tyskland och övriga berörda parter inte har skingrat kommissionens konkurrensrättsliga tvivel beträffande riskbegränsningen. Kommissionen anser att riskbegränsningen, när det gäller de aspekter som behandlas i avsnitt 9.2.2 i detta beslut, inte är förenlig med meddelandet om värdeminskade tillgångar. Om de villkor som anges i bilaga II uppfylls kan åtgärden dock betraktas som förenlig med den inre marknaden. |
9.2.3 OMSTRUKTURERINGSPLANENS FÖRENLIGHET MED DEN INRE MARKNADEN
9.2.3.1 Omfattningen av den omstrukturering som krävs
(214) |
I omstruktureringsmeddelandet fastställs de stödbestämmelser för åtgärder för omstrukturering av finansinstitut som anmäldes till kommissionen före den 31 december 2010. Därför prövas HSH:s ändrade omstruktureringsplan på grundval av dessa bestämmelser. För att vara förenlig med artikel 107.3 b i EUF-fördraget måste omstruktureringen av finansinstitut inom ramen för den rådande finanskrisen enligt omstruktureringsmeddelandet garantera att
|
(215) |
I enlighet med sin beslutspraxis under finanskrisen lägger kommissionen vid prövningen av omstruktureringsbestämmelser inte till belopp från likviditetsgarantier till stödbeloppet. |
9.2.3.2 Återställande av långsiktig lönsamhet
(216) |
I beslutet att inleda förfarandet betvivlades att HSH verkligen klarar att återställa sin långsiktiga lönsamhet. Dessa tvivel stärktes av en ingående prövning av lönsamheten som genomfördes efter antagandet av beslutet att inleda förfarandet. |
(217) |
I beslutet att inleda förfarandet fastställdes tre stora svagheter som uppenbart hotar HSH:s långsiktiga lönsamhet och som inte i tillräckligt hög grad har beaktats i den ursprungliga omstruktureringsplanen: a) att HSH är så beroende av penning- och kapitalmarknaden, b) att banken är så beroende av volatil och cyklisk verksamhet och c) att kapitalverksamheten är så stor i förhållande till bankverksamheten. Vidare framfördes tvivel beträffande tillväxttaktens tillförlitlighet och tillförlitligheten i andra prognoser i den ursprungliga omstruktureringsplanen. |
(218) |
Vid prövningen av HSH:s finansieringssituation framkom att HSH a) har en svag finansieringsstruktur med begränsade källor till långsiktig stabil finansiering, eftersom särskilt statligt garanterade lån som ges ut enligt övergångsbestämmelsen successivt löper ut och måste refinansieras, b) är starkt beroende av sparbanker som främsta finansieringskälla och c) har en brist på US-dollarbaserad finansiering. |
(219) |
I beslutet att inleda förfarandet (70) framhölls att HSH 2014 måste refinansiera [60–110] miljarder euro på penning- och kapitalmarknaden. Samtidigt uppgav kommissionen att den tvivlade på att HSH skulle klara detta. Kommissionen konstaterade att det fanns en lucka på ca [15–30] miljarder euro som HSH inte hade planerat och angett några särskilda finansieringskällor för att täppa till. Som redogörs för i skäl (54) tar man i HSH:s finansieringsplan upp en lucka på 48 miljarder euro, som på grundval av prognoserna för eget kapital och derivat måste anpassas till tidigare uppgifter och kan höjas med ca [15–30] miljarder euro om finansieringsbehovet inte har täckts. Genom att minska balansomslutningen på koncernnivå med 34 miljarder euro till 120 miljarder euro vid utgången av 2014 (jämfört med 150 miljarder euro i den ursprungliga finansieringsplanen) kommer dock både finansieringsbehovet på penning- och kapitalmarknaden och trycket på HSH:s finansieringssituation att minska. Det kommer att medföra att den finansieringslucka som HSH inte har planerat några finansieringskällor för kommer att täppas till. HSH har vidare framhållit att dess prognoser om den planerade golvnivån i förhållande till nuvarande och tidigare finansieringsnivå från denna källa bör präglas av försiktighet. Kommissionen anser därför att finansieringsbehovet på [15–25] miljarder euro, som saknar finansieringskällor, kan täckas av eget kapital, överskott från inlåning och kortfristiga finansieringar (säkrade och osäkrade finansieringar) utan att detta inverkar negativt på HSH:s finansieringskostnader. Tack vare detta behöver HSH inte hitta några nya finansieringskällor och kan grunda hela sitt finansieringsbehov fram till 2014 på fastställda och befintliga källor. |
(220) |
Beträffande beroendet av sparbanker som främsta finansieringskälla (se skäl (95)) konstaterar kommissionen att sänkningen av HSH:s riskprofil även minskar sparbankernas betydelse i förhållande till andra källor. Den kompletterande minskning av balansomslutningen som anges i den ändrade omstruktureringsplanen (med 30 miljarder euro jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen, se skäl (51)) kommer på ett väsentligt vis att minska det nya finansieringsbehovet och finansieringsluckan. Genom den planerade blandningen av finansieringsinstrument i slutet av omstruktureringsperioden (se tabell 7 och skäl (93)) kommer HSH:s beroende av kortfristig osäkrad finansiering kraftigt att minska, vilket även medför att banken inte hotas lika starkt av likviditetskris. HSH kommer dessutom att i högre grad grunda sin finansiering på säkrade lån, som i Tyskland uppfyller strikta emissionskrav och kan betraktas som stabila och relativt förmånliga finansieringskällor. |
(221) |
HSH:s brist på UD-dollarbaserad finansiering visar på ytterligare en svaghet i HSH:s affärsprofil. I slutet av 2010 bestod ca [20–30] % av HSH:s totala tillgångar av US-dollar. Detta motsvarar [50–70] miljarder US-dollar, varav endast [15–20] miljarder US-dollar ([20–25] %) finansierades direkt i US-dollar. Luckan täpps till genom valutaswappar, som regelbundet förlängs. Mot bakgrund av den fortsatta ökningen av valutaswappar i euro/US-dollar sedan finanskrisen bröt ut är denna finansieringsstrategi ca [20–30] räntepunkter dyrare än en finansieringsstrategi som grundas på US-dollar. Dessutom innebär denna strategi en rad risker. Till dessa hör a) potentiella merkostnader, som uppstår till följd av uppenbara skillnader mellan verkliga och förväntade kassaflöden från tillgångar i US-dollar, b) den kortfristiga likviditetspositionens ökade volatilitet på grund av skyldigheten att begära tilläggssäkerheter i samband med swap-posititioner (71) och c) den ökade exponeringen för motpartsrisker på grund av att handeln med swappar sker utanför börsen och HSH bär hela motpartsrisken för dessa transaktioner. Eftersom sänkningen av HSH:s riskprofil i huvudsak sker i segment inom vilka tillgångarna grundas på US-dollar (t.ex. finansiering av flygplan, fartyg och utländska fastigheter) bidrar den emellertid även i hög grad till att behovet av finansiering i US-dollar minskar. HSH har dessutom åtagit sig att fram till utgången av 2014 öka kärnbankens andel av US-dollarverksamhet som refinansieras med US-dollarfinansiering med minst […] %. |
(222) |
Sammanfattningsvis kan det konstateras att de föreslagna åtgärderna har skingrat kommissionens tvivel. Åtgärderna borde garantera att HSH är på rätt väg när det gäller att utveckla volymer, löptid, säkerhet och valutor inom ramen för en hållbar och stabil finansieringsmix. Åtagandet att senast vid utgången av 2012, och därmed innan den frist löper ut som Baselkommittén för banktillsyn har fastställt, nå en stabil nettofinansieringsgrad och likviditetstäckningsgrad […], gör det möjligt att kontrollera HSH:s framsteg på detta område och borde därför bidra till att ytterligare förbättra kvaliteten och stabiliteten i dess finansiering och ge banken ett tillräckligt överskott av likvida medel för stressituationer. |
(223) |
I beslutet att inleda förfarandet (72) ifrågasätts huruvida HSH kan återställa sin långsiktiga lönsamhet, eftersom HSH är inriktat på en expansion av cykliska och volatila affärssegment (73). Den ingående prövningen av lönsamheten stärkte dessa tvivel, eftersom det framgick att en växande andel av HSH:s nettoräntebelopp uppnåddes med hjälp av volatila och cykliska verksamheter (74). Särskilt problematisk var den relativt stora betydelse som fartygs- och flygplansfinansieringen hade. I den ändrade omstruktureringsplanen beaktas dock tillgångarnas cykliska karaktär, och samtidigt garanteras HSH:s franchise inom affärsområdet sjöfart. |
(224) |
Den ytterligare minskningen av tillgångarna med [30–35] miljarder euro (till 82 miljarder euro 2014) kommer helt att ske i kärnbanken och särskilt inom de cykliska och volatila verksamheterna. HSH kommer att upphöra med sin verksamhet på området flygplansfinansiering. De befintliga tillgångarna på [3–8] miljarder euro på området flygplansfinansiering kommer senast vid utgången av [2011–2012] att överföras till omstruktureringsenheten och avvecklas. HSH åtar sig att inte bedriva någon ny verksamhet på detta område. Dessutom åtar sig HSH att senast vid utgången av 2014 ha minskat sina totala tillgångar i kärnbankens affärsområde sjöfart till 15 miljarder euro. Detta uppnås genom att ytterligare [0,5–2] miljarder euro överförs till omstruktureringsenheten fram till slutet av [2011–2012] och genom att ny affärsverksamhet begränsas. Det totala beloppet på 15 miljarder euro i tillgångar inom området fartygs- och flygplansfinansiering kan jämföras med tillgångar till ett värde av [25–30] miljarder euro 2008. |
(225) |
Dessutom ska de totala tillgångarna inom affärsområdet fastigheter ha minskat till 13 miljarder euro senast vid utgången av 2014, eftersom nya internationella fastighetsaffärer för tyska företagskunder kommer att upphöra och övrig ny affärsverksamhet begränsas. Till följd av lägre volymer ny affärsverksamhet kommer dessutom företagskundverksamheten kraftigt att minska fram till 2014. |
(226) |
Den totala minskningen går hand i hand med en förbättring av HSH:s rutiner för att hantera risker. HSH arbetar, framför allt på affärsområdet sjöfart, för att begränsa stora enskilda risker. Dessutom har banken åtagit sig att minska befintliga stora enskilda risker till […] miljoner euro och begränsa nya enskilda risker till högst […] miljoner euro. |
(227) |
I punkt 62 i meddelandet om att inleda förfarandet kritiserade kommissionen omfattningen av HSH:s kapitalmarknadsverksamhet, som trots den nya inriktningen på regional verksamhet fortfarande betraktas som oproportionerligt stor. Framför allt bidrog den egna handeln till HSH:s svårigheter. |
(228) |
Minskningen av balansomslutningen kommer att medföra en betydande minskning av HSH:s kapitalmarknadsverksamhet. Senast 2014 ska kärnbankens tillgångar ha minskats med [25–35] miljarder euro. Som jämförelse uppgick dessa tillgångar 2008 till 98,8 miljarder euro. Tyskland lovar vidare att HSH inte kommer att bedriva någon egen handel. HSH kommer endast att ingå handelstransaktioner i den omfattning som är nödvändigt för att utföra kunduppdrag, i syfte att risksäkra kundverksamheten respektive för likviditetsstyrning på Treasury-området och förvaltning av balansomslutningen (i varje fall upp till ett tröskelvärde för högsta tillåtna Value-at-Risk (VaR). De tvivel som framfördes i beslutet att inleda förfarandet föreligger följaktligen inte längre. |
(229) |
HSH:s svaga kapitalstruktur är ytterligare ett tänkbart hinder för dess långsiktiga lönsamhet. Framför allt mot bakgrund av nedanstående punkter kan det ifrågasättas huruvida den förväntade låga kapitalisering i slutet av omstruktureringsperioden som angavs i den ursprungliga omstruktureringsplanen (en primärkapitalrelation på [ca 9] %) var lämplig a) för att fånga upp den cykliska och volatila naturen i HSH:s affärsprofil, som gör det nödvändigt att ha en extra kapitalbevarande buffert för att fånga upp återkommande och i allt högre grad korrelerade förluster, b) finanskrisens inverkan på HSH:s kapital (75) och c) införandet av det nya regelverket Basel III, som innebär en kraftig höjning av det lagstadgade kapitalkravet (76). Det kan dessutom antas att marknadsaktörer och särskilt institutioner, som uppenbarligen erbjuder osäkrade finansieringsmedel på penning- och valutamarknaden, förväntar sig en högre kapitaltäckningsgrad. |
(230) |
Tack vare den ytterligare sänkningen av HSH:s riskprofil, kvarhållna vinster och kapitaltillskottet på 500 miljoner euro 2013 kommer HSH:s kapitalisering att förbättras betydligt. Vid utgången av 2014 får andelen kärnprimärkapital överstiga 10 % och primärkapitalrelationen vara högre än 12 %. Dessa siffror kan jämföras med de kvoter på [ca 7] % respektive [ca 9] % som angavs i den ursprungliga omstruktureringsplanen. De nya talen motsvarar bättre de nya kapitalkraven för banker. En del av denna förbättring är visserligen kopplad till den fortsatt kraftiga minskningen av riskvägda tillgångar, som är obligatoriskt enligt riskbegränsningen. Under alla omständigheter kommer dock kapitalstrukturen att förbättras. Denna förbättring måste ses tillsammans med en lägre riskprofil i HSH:s balansräkning och framför allt minskningen av andelen cykliska tillgångar. |
(231) |
Ett av kommissionens villkor för att ersättningen för riskbegränsningen och återbetalningen ska anses vara förenliga med den inre marknaden är vidare att HSH inte får häva riskbegränsningen, om detta skulle medföra att andelen kärnprimärkapital under omstruktureringsperioden sjunker under det fastställda värdet och framför allt ligger under 10 % den 31 december 2014 (se skäl (203)). På så sätt säkerställs att HSH under omstruktureringsperioden klarar att upprätthålla en lämplig kapitalisering, även om det ekonomiska läget skulle förvärras. Denna mekanism borde bidra till HSH återvinner sina affärspartners förtroende på marknaden. I HSH:s ändrade omstruktureringsplan anges att om HSH helt drar sig ur garantin senast [2014–2016] får andelen kärnprimärkapital utgöra [> 10] %. |
(232) |
Avslutningsvis kan det konstateras att HSH:s kapitalstruktur förbättras av de föreslagna åtgärderna, och att dessa därför är förenliga med de nya internationella kraven. Förbättrad kapitaltäckningsgrad och högre stresstålighet kommer på medellång sikt att ha en positiv inverkan på HSH:s finansieringskostnader. |
(233) |
I beslutet att inleda förfarandet (skälen 60 och 63) framfördes tvivel beträffande tillförlitligheten i vissa av de prognoser som HSH hade använt sig av. Tvivlen rörde framför allt prognoser för a) de viktigaste affärssegmentens tillväxttakt, b) tillväxttakten för andra inkomster än ränteintäkter, c) marginalerna i de viktigaste affärssegmenten och d) utvecklingen av riskskyddet. |
(234) |
Kommissionen konstaterade att tillväxtprognoserna i framför allt segmenten sjöfart, transport och företagskunder var för optimistiska. Därför ifrågasattes om HSH kunde nå de planerade totalbeloppen. Den ändrade omstruktureringsplanen grundas emellertid på korrekta tillväxtprognoser för segmenten sjöfart och företagskunder (se tabell 5). Eftersom HSH nu ska upphöra med flygplansfinansiering saknar tillväxttakten i detta segment betydelse. Som framgår av tabellerna 5 och 6 är den planerade tillväxttakten i segmenten sjöfart och företagskunder betydligt lägre än i den ursprungliga omstruktureringsplanen av den 1 september 2009. Den motsvarar dessutom de absoluta affärsvolymer som HSH tidigare hade i dessa branscher tack vare sin marknadsandel och totala marknadsvolym. |
(235) |
HSH har dessutom omprövat sina tillväxtprognoser för de inkomster som inte härrör från ränteintäkter. Det antas att de inkomster som inte härrör från ränteintäkter under perioden 2010–2014 i genomsnitt utgjorde ca [7–12] % av kärnbankens ränteintäkter. Med tanke på HSH:s avsikt att förbättra cross-selling av produkter mellan sina finansieringssegment och andra affärsområden verkar det vara möjligt att nå detta mål. |
(236) |
I beslutet att inleda förfarandet ifrågasattes de prognoser beträffande marginalerna som angavs i den ursprungliga omstruktureringsplanen. De nya affärsmarginalerna i slutet av 2010 blev dock faktiskt högre än förväntat, och planeringsprognoserna har därför ändrats i överensstämmelse med detta. |
(237) |
I beslutet att inleda förfarandet ifrågasattes om HSH kunde klara nästa recession utan att på nytt behöva använda sig av statligt stöd, och kommissionen tvivlade på att banken skulle återfå sin långsiktiga lönsamhet. Dessa tvivel grundades på följande svagheter: a) en sårbar finansieringsstruktur och särskilt en stor förestående finansieringslucka och kronisk brist på US-dollarbaserad finansiering, b) tyngdpunkten på cykliska och volatila verksamheter, som sannolikt leder till återkommande stora, korrelerade förluster och c) för låg kapitaliseringsgrad för att fånga upp sådana förluster. De kompletterande åtgärder som föreslås i den ändrade omstruktureringsplanen är emellertid avsedda att skingra kommissionens tvivel. Den ändrade omstruktureringsplanen bygger på mer realistiska och begripliga prognoser och ger därför en mer tillförlitlig bild av HSH:s lönsamhet. Bilden som ges är bilden av en bank som i slutet av omstruktureringsperioden kommer att ha tillräckligt med kapital, som inriktar en mindre del av sina transaktioner på starkt cykliska segment och som uppvisar en stabiliserad, om än fortfarande besvärlig finansieringsstruktur, varvid kontrollinstrumenten (stabil nettofinansieringsgrad och andelen US-dollarbaserad finansiering) borde bidra till att den på medellång sikt inriktar sig på att kontinuerligt förbättra sig på detta område. HSH bör därför bara förfoga över det grundläggande kapital och den finansieringsstruktur som behövs för att klara sig igenom en recession utan att använda sig av statligt stöd. När det gäller HSH:s totala lönsamhet framgår det av den ändrade omstruktureringsplanen att HSH:s avkastning på eget kapital under omstruktureringsperioden 2014 kommer att uppgå till [5–10] % (77). I absoluta tal är denna procentandel liten, men till följd av HSH:s klart lägre riskprofil borde den emellertid vara stabilare. Jämfört med procentsatserna under de tio år som föregick krisen bör detta därför ses som en klar förbättring. |
9.2.3.3 Minoritetsägarnas eget bidrag och deras del i ansvarsfördelningen
(238) |
För att begränsa snedvridning av konkurrensen och förhindra moraliska risker bör enligt vad som anges i omstruktureringsmeddelandet såväl a) omstruktureringskostnaderna som b) stödbeloppet begränsas. Dessutom krävs ett väsentligt eget bidrag. För att finansiera omstruktureringen bör bankerna enligt omstruktureringsmeddelandet vidare först och främst använda sitt eget bidrag, så att stödet begränsas till minsta möjliga. De kostnader som är kopplade till omstruktureringen bör inte uteslutande bäras av staten utan även av alla som har investerat i HSH. Till de sistnämnda räknas aktieägare och innehavare av efterställda fordringar. |
9.2.3.3.1 Eget bidrag, ansvarsfördelning och begränsning av stödet till minsta möjliga
(239) |
I skäl 65 i beslutet att inleda förfarandet slår kommissionen fast att omfattningen av det egna bidraget, som ska ske i form av de föreslagna avyttringarna, var vagt. Tyskland har lovat att HSH fram till slutet av omstruktureringsperioden ska avyttra [100–120] dotterbolag. HSH har redan avyttrat [30–40] av dessa [100–120] dotterbolag och förväntar sig att samtliga avyttringar ska vara avslutade senast […]. De erhållna inkomsterna och vinsterna ska användas för att täcka omstruktureringskostnaderna. De finansiella ägarintressen som ska avyttras anges i bilaga II och innefattar HSH Real estate AG, […], DekaBank och […], HSH:s största dotterbolag. |
(240) |
Tyskland har vidare lovat att man fram till den 31 december 2014 inte kommer att genomföra några övertaganden. |
(241) |
Kommissionen anser att de åtgärder beträffande eget bidrag som anges i skälen (239)–(240) inte garanterar att HSH under rådande finansiella omständigheter lämnar största möjliga eget bidrag till omstruktureringskostnaderna. I enlighet med punkt 26 i omstruktureringsmeddelandet anser kommissionen särskilt att det inom ramen för en omstrukturering i princip inte är förenligt att kvitta de gynnade bankernas förluster (exempelvis genom att frigöra reserver eller minska det egna kapitalet) för att säkerställa utdelningar och kupongbetalning för de efterställda fordringar som är i omlopp med målet att begränsa stödet till minsta möjliga. Framför allt bör finansiella instrument med inslag av eget kapital ingå i de förluster som uppkommer. |
(242) |
Eftersom Tyskland inte vill föreslå några ytterligare åtgärder beträffande eget bidrag, kan stödet enligt artikel 7.3 b i förordning (EG) nr 659/1999 inte anses förenligt med den inre marknaden. Sådana åtgärder kan dock åläggas. |
(243) |
Kommissionen ålägger därför HSH att under omstruktureringsperioden inte grunda några betalningar på vinstberoende egetkapitalinstrument (som hybridinstrument och vinstandelsbevis), såvida dessa inte är obligatoriska enligt avtal eller lag. Enligt kommissionen är en del av ett förbud mot utdelning att detta instrument även kan användas för att täcka förluster, om HSH:s balansräkning utan frigörande av avsättningar och reserver skulle uppvisa en förlust. Tidigare års förluster bör inte medräknas. |
(244) |
För att se till att bankens ägare under omstruktureringsperioden i största möjliga utsträckning deltar i återställandet av en lämplig kapitalbas (se skälen (229)–(231), kommer kommissionen även att betrakta alla utdelningar under omstruktureringsperioden som ett brott mot principen om att stödet ska begränsas till minsta möjliga. Kommissionen anser därför att HSH fram till och med utgången av verksamhetsåret 2014 inte bör betala någon utdelning. |
9.2.3.3.2 Minoritetsägarnas delaktighet i ansvarsfördelningen
(245) |
Minoritetsägarna deltog inte i rekapitaliseringen av HSH i maj 2009, och i beslutet att inleda förfarandet (skäl 66–72) ansåg kommissionen att minoritetsägarnas aktieinnehav inte hade spätts ut i tillräckligt. I den ursprungliga omstruktureringsplanen angavs ingen lämplig ansvarsfördelning för att kunna anse att stödet till förmån för HSH var förenligt med den inre marknaden. Kommissionen ställde sig även frågan om minoritetsägarna eventuellt gynnades av det statliga stödet, eftersom de behöll en allt för stor andel i HSH. Kommissionen kom fram till att åtgärden omfattade ett potentiellt indirekt stöd till förmån för minoritetsägarna, och att detta stöd skulle kunna vara oförenligt med den inre marknaden om det inte infördes någon mekanism för att garantera en lämplig ansvarsfördelning (skäl 73 i beslutet att inleda förfarandet). |
(246) |
Som svar på sparbanksföreningarnas synpunkter konstaterar kommissionen först och främst att den hittills inte i någon annat stödärende som rör rekapitalisering har prövat den sekundära effekten av indirekt stöd (se skäl (130)), men att indirekt stöd har prövats i samband med ett stort antal olika stödåtgärder inom ramen för en rad olika beslut (78). |
(247) |
Kommissionen erinrar om att det i artikel 107.1 i EUF-fördraget enligt fast rättspraxis inte görs åtskillnad mellan orsakerna till och målen för de statliga ingripandena utan att ingripandena bedöms mot bakgrund av resultaten (79). Den indirekta fördel som minoritetsägarna fick uppstod genom att de offentliga ägarna avstod från det extra ägarintresse i HSH som de hade fått om nyemissionspriset hade fastställts på ett korrekt sätt. Det finns ett orsakssamband mellan det statliga stödet till förmån för HSH och fördelen för minoritetsägarna. |
(248) |
Kommissionen håller dessutom inte med om påståendet att fördelen för minoritetsägarna inte kan tillskrivas staten, eftersom beslutet om rekapitaliseringen, både när det gäller antalet aktier och deras pris, fattades på aktieägarnas bolagsstämma (se skäl (129)). Vid stämman var emellertid de offentliga ägarna representerade som aktieägare och handlade i egenskap av offentliga myndigheter (80). Av detta framgår att det vid den aktuella tidpunkten pågick en politisk debatt om HSH:s framtid. |
(249) |
De viktigaste synpunkterna från Tyskland och minoritetsägarna är argumentet att en mindre utspädning inte utgjorde något stöd och att en utspädning i vilket fall som helst endast är ett resultat av den parameter som valts för kapitalökningen, dvs. aktiernas antal och pris. Beträffande denna parameter påpekar Tyskland och minoritetsägarna att PwC:s värdering, ett bolag med högt anseende, skedde i enlighet med god värderingssed. Värderingen grundades på antagandet att HSH 2013 åter skulle ha kreditbetyget A, och att det fanns starka skäl som talade för detta. Sparbanksföreningarna och J.C. Flowers höll med Tyskland på denna punkt. De ansåg att nyemissionspriset i själva verket hade satts för lågt. |
(250) |
Kommissionen betvivlar inte att PwC är ett ansett bolag och att värderingen av HSH skedde i enlighet med god värderingssed. Kommissionen vidhåller emellertid att man vid värderingen av HSH inte tog hänsyn till flera aspekter som annars skulle ha resulterat i en lägre värdering av HSH. |
(251) |
PwC:s värderingsrapport (81) (nedan kallad värderingsrapporten) offentliggjordes den 15 maj 2009. Den 30 april 2009 anmälde Tyskland stödåtgärderna till förmån för HSH till kommissionen, eftersom HSH riskerade att inte kunna uppfylla de lagstadgade kapitalkraven. Vid denna tidpunkt var det uppenbart att HSH skulle genomgå en genomgripande omstrukturering och var tvunget att erbjuda kompensationsåtgärder för den snedvridning av konkurrensen som stödåtgärderna kunde orsaka. PwC:s rapport utarbetades på grundval av en affärsplan som inte tog hänsyn till alla dessa aspekter. I rapportens sammanfattning (82) uppgav PwC entydigt att bedömningen av HSH:s planer utgick från en normalisering av marknaderna under 2011. Denna prognos kan inte betraktas som försiktig. |
(252) |
Bedömningen grundades vidare på antagandet att HSH skulle få tillbaka kreditbetyget A 2013. I värderingsrapporten angav PwC uttryckligen (83) att S&P den 6 maj 2009 hade nedgraderat HSH från A till BBB+, att framtidsutsikterna såg negativa ut och att denna nedgradering inte återspeglades i den finansieringsplan som värderingen grundade sig på och därför inte hade beaktats vid beräkningen av HSH:s indikativa värde. Med tanke på den förestående stödrättsliga prövningen konstaterade PwC vidare att HSH kunde förväntas bli skyldigt att uppfylla vissa villkor för att garantera stödåtgärdens förenlighet med den inre marknaden och att detta kraftigt skulle påverka HSH:s affärsplan. PwC konstaterade dessutom att de allmänna ekonomiska ramvillkoren i de branscher som är relevanta för HSH (sjöfart, luftfart) och begränsningarna på kapitalmarknaden (finansiering) gör det svårt att förutsäga den framtida utvecklingen. |
(253) |
Avslutningsvis kan det konstateras att bedömningen gjordes med antagandet att riskbegränsningen kommer att genomföras. Utan riskbegränsningen hade minskningen av riskvägda tillgångar inte skett, omfattningen av den nödvändiga rekapitaliseringen hade ökat och kreditvärderingsprognoserna hade behövt omprövas. PwC (84) beräknade även HSH:s värde för det fall riskbegränsningen inte skulle genomföras, och kom fram till ett indikativt värde på mellan [0,8–1,2] miljarder euro och [1,5–2] miljarder euro, vilket motsvarar ett aktiepris på mellan [> 9] och [< 22] euro. Mot bakgrund av dessa omständigheter betraktar kommissionen fortfarande nyemissionspriset som alldeles för högt. |
(254) |
Minoritetsägarna anförde vidare att kommissionen i sitt beslut i stödärendet Hypo Real Estate hade godtagit ett nyemissionspris som låg över börspriset, utan att ifrågasätta om priset var lämpligt med hänsyn till ansvarsfördelningen. Enligt minoritetsägarna borde därför inte heller priset på HSH-aktierna prövas. Enligt kommissionen går det emellertid inte att jämföra de både stödärendena. I stödärendet Hypo Real Estate användes en rad åtgärder som ledde till att banken helt förstatligades. Den främsta skillnaden mellan de båda ärendena är att Hypo Real Estate förstatligades och staten förvärvade aktierna till ett pris som grundades på koncernvärdet utan statligt stöd (85). Så är inte fallet med HSH. När HSH värderades för att fastställa nyemissionspriset gjordes detta med antagandet att riskbegränsningen på 10 miljarder euro skulle genomföras. Detta antagande påverkade starkt resultatet av bedömningen. |
(255) |
Minoritetsägarna anförde dessutom att de 2008 hade stött HSH med betydande finansiella bidrag och att de inte hade kunnat delta i rekapitaliseringen i april 2009. De var inte eller skyldiga att delta, eftersom en teckningsrätt inte innebär ett köpåtagande. |
(256) |
Enligt kommissionen hade sparbanksföreningarna en teckningsrätt, men var inte skyldiga att utnyttja denna rätt. Kommissionen kan dock inte behandla minoritetsägarnas stöd till HSH 2008 som ett bidrag till ansvarsfördelningen i samband med de stödåtgärder som HSH beviljades i maj och juni 2009. Det stöd som banken gavs 2008 följde på ett investeringsbeslut som minoritetsägarna fattade vid den aktuella tidpunkten. Kommissionen ser inget samband mellan kapitalåtgärderna 2008 och stödåtgärderna 2009. |
(257) |
Kommissionen delar inte sparbanksföreningarnas åsikt att dessa inte utövade någon ekonomisk verksamhet och därför inte kan betraktas som företag i den mening som avses i stödbestämmelserna (se skäl (129)). Sparbankerna i Schleswig-Holstein bedriver ekonomisk verksamhet (86). De har samlat sina ekonomiska intressen i sparbanksföreningarna. Sparbanksföreningarna tillhandahåller tjänster till sparbankerna i Schleswig-Holstein och sparbankerna har ägarintressen/aktier i föreningarna, precis som sparbankerna har andelar i HSH. Stiger värdet på sparbankernas andelar i föreningarna stiger även värdet på sparbankerna. Sparbanksföreningarna och sparbankerna, som är medlemmar i föreningarna, bildar en ekonomisk enhet. En fördel för föreningarna är samtidigt en fördel för sparbankerna i Schleswig-Holstein. Därför kan sparbanksföreningarna, som rent ekonomiskt helt och hållet tillhör sparbankerna i Schleswig-Holstein, anses gynnade av statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. |
(258) |
Synpunkterna från Tyskland och tredje part har inte skingrat kommissionens tvivel om att minoritetsägarna inte i tillräcklig grad deltar i ansvarsfördelningen. Kommissionen vidhåller sin uppfattning att minoritetsägarna, som inte deltog i rekapitaliseringen av HSH 2009, inte har fått sitt aktieinnehav tillräckligt utspätt, eftersom antalet aktier som de offentliga ägarna tilldelades inom ramen för rekapitaliseringen vid den aktuella tidpunkten inte grundades på en korrekt värdering av HSH. Kommissionen konstaterar emellertid att den ändrade omstruktureringsplanen innehåller kompletterande åtgärder som klart ökar minoritetsägarnas deltagande i ansvarsfördelningen. |
(259) |
Genom de kompletterande åtgärder för ersättning för riskbegränsningen som ålagts av kommissionen (skäl (202) –(208)) ökar framför allt bidraget till ansvarsfördelningen. Den kompletterande ersättningen för riskbegränsningen, som består av den kompletterande premien och engångsbetalningen av 500 miljoner euro i aktier, kommer att få två huvudsakliga effekter. Dels kommer ökningen av det absoluta ersättningsbeloppet till de offentliga ägarna att minska HSH:s utdelningsbara vinstmedel, och därmed HSH:s värde för aktieägarna, dels kommer engångsbetalningen på 500 miljoner euro att späda ut minoritetsägarnas aktieinnehav från nuvarande 16,8 % till omkring 14–15 % (beroende på värderingen av aktiepriserna). |
(260) |
Utöver effekten till följd av villkoren i samband med ersättningen för riskbegränsningen kommer minoritetsägarnas delaktighet i ansvarsfördelningen dessutom att öka genom begränsningen av ersättningen för kapitalinstrumentet (se skälen (241)–(244)). HSH:s värde beror på det framtida kassaflödet, varvid kassaflöde i form av utdelningar inte kommer att betalas före 2014. Därför kommer de av kommissionen ålagda begränsningarna beträffande tidsplanen för det framtida kassaflödet att ytterligare öka minoritetsägarnas delaktighet i ansvarsfördelningen. |
(261) |
Kommissionen anser att åtgärderna för att göra minoritetsägarna delaktiga i ansvarsfördelningen visserligen klart har förbättrats i den ändrade omstruktureringsplanen och genom kommissionens krav, men att det trots detta inte kan garanteras att minoritetsägarna bär så stor del av ansvaret som möjligt. Eftersom Tyskland avstod från att föreslå kompletterande åtgärder beträffande ansvarsfördelningen kan stödåtgärderna inte förklaras förenliga med den inre marknaden med stöd artikel 7.3 i förordning (EG) nr 659/1999. Därför kommer det indirekta stödet till minoritetsägarna att klassificeras som ett stöd som inte är förenligt med den inre marknaden, såvida det inte går att fastställa ytterligare villkor som gör minoritetsägarna mer delaktiga i ansvarsfördelningen. |
(262) |
Mot bakgrund av de potentiella fördelar som minoritetsägarna har fått, och nödvändigheten av en lämplig ansvarsfördelning, anser kommissionen därför att förbudet mot aktieutdelning måste sträcka sig längre 2014. För att åtgärden ska vara proportionerlig ska förbudet mot utdelning emellertid begränsas. Kommissionen fastställer därför att under perioden 1 januari 2015–31 december 2016 får utbetalningen av utdelningar som högst uppgå till 50 % av föregående verksamhetsårs överskott. Under denna period ska betalning av utdelning dessutom endast tillåtas om utdelningen inte på medellång sikt äventyrar efterlevnaden av Basel III-bestämmelserna om utformning av kreditinstituts egna medel. |
9.2.3.3.3 Slutsatser om minoritetsägarnas eget bidrag och deras delaktighet i ansvarsfördelningen
(263) |
Kommissionen har kommit fram till att minoritetsägarna kan ge ett lämpligt eget bidrag och göras delaktiga i ansvarsfördelningen, och att stödet därför, enligt villkoren i skälen (262), (202)–(208) och (241)–(244), kan betraktas som förenligt med den inre marknaden. |
9.2.3.4 Åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen
(264) |
Enligt omstruktureringsmeddelandet måste omstruktureringsplanen innehålla åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen till följd av statligt stöd och för att garantera en konkurrensutsatt banksektor. Enligt punkt 30 i omstruktureringsmeddelandet bör åtgärderna för att begränsa snedvridningen av konkurrensen alltid vara särskilt anpassade för att ta itu med de snedvridningar som har identifierats på de marknader där den stödmottagande banken är verksam efter återgång till lönsamhet efter omstruktureringen. Kommissionens bedömning av behovet av sådana åtgärder ska grundas på storleken, omfattningen och räckvidden på bankens verksamhet. |
(265) |
I beslutet att inleda förfarandet fann kommissionen att de föreslagna åtgärderna för att begränsa eventuella snedvridningar av konkurrensen inte gick tillräckligt långt. Den ändrade omstruktureringsplanen innehåller dock ytterligare åtgärder för att begränsa eventuella snedvridningar av konkurrensen. |
(266) |
Jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen innehåller den ändrade omstruktureringsplanen en mycket större minskning av balansomslutningen. Fram till slutet av 2014 ska summan av koncernens tillgångar i balansräkningen minskas med 61 % jämfört med balansomslutningen 2008 (87). Minskningen av balansomslutningen med mer än halva HSH:s värde är lämpligt mot bakgrund av den snedvridning av konkurrensen som det mycket höga stödet ger upphov till. Relativt sett följer denna minskning kommissionens beslutspraxis vid jämförbara stödbelopp. I HSH:s fall är omstruktureringen och minskningen av balansomslutningen extra viktig med tanke på den otillräckliga ansvarsfördelning som följer av den ofullständiga clawback-klausulen. Minskningen av balansomslutningen kompletterar HSH:s löfte att avyttra majoriteten av sina ägarintressen. |
(267) |
HSH har dessutom lovat att minska antalet internationella filialer eller representationskontor från 21 till 6 och antalet filialer i Tyskland från 9 till 7. De kvarvarande filialerna och representationskontoren i London och New York kommer att bli mycket mindre, och filialen i Luxemburg kommer uteslutande att fungera som filial för omstruktureringsenheten. |
(268) |
HSH har vidare lovat att avstå från övertaganden (förbud mot övertagande) under omstruktureringsperioden (till och med den 31 december 2014). HSH kommer inte att utvidga sin affärsverksamhet genom att ta över andra företag. Precis som tidigare är det möjligt med sammanslagningar inom ramen för en eventuell konsolidering av delstatsbanker, under förutsättning att kommissionen ger sitt förhandsgodkännande. Byte av skulder mot aktier och andra åtgärder inom ramen för den normala förvaltningen av tillgångar är tillåtet, så länge syftet inte är att kringgå förbudet mot övertaganden. Ger de offentliga ägarna upp kontrollen av HSH gäller förbudet mot övertagande endast i tre år. Kommissionen anser att privatiseringen av HSH har en positiv inverkan på HSH:s lönsamhet och kommer att garantera verklig konkurrens. Att behålla förbudet mot övertagande långt efter försäljningsfristen skulle kunna försvåra en eventuell privatisering. |
(269) |
HSH har dessutom förpliktat sig att vidta ytterligare åtgärder som direkt rör snedvridningarna av konkurrensen på de marknader på vilka HSH har förvärvat en stark ställning och på vilka banken vill expandera. HSH kommer helt att avveckla den affärsverksamhet som avser finansiella tjänster på luftfartsområdet (88). Totalt [3–8] miljarder euro i tillgångar på affärsområdet luftfart ska överföras till omstruktureringsenheten respektive säljas från och med slutet av [2011–2012]. Dessutom kommer HSH kraftigt att minska sin affärsverksamhet på områdena sjöfart, fastighetsinvestering och företagskunder. På affärsområdet sjöfart, på vilket HSH har gjort sig ett namn som ledande leverantör av fartygsfinansiering och som banken vill bygga ut ytterligare, har HSH för hela omstruktureringsperioden lovat att deras marknadsandel för nya affärstransaktioner inom den globala fartygsfinansieringen inte kommer att överstiga [< 8] procent och att man kommer att försöka undvika att vara en av de tre leverantörerna med störst volym nya affärstransaktioner. |
(270) |
De föreslagna åtgärderna för att begränsa snedvridningar av konkurrensen är följaktligen väsentligt bättre än de åtgärder som HSH:s lade fram i den ursprungliga omstruktureringsplanen och kan därför betraktas som lämpliga och tillräckliga. |
9.2.3.5 Slutsatser beträffande omstruktureringen
(271) |
Kommissionen har funnit att omstruktureringsåtgärderna, inklusive Tysklands åtaganden i bilagorna I och III, syftar till att återställa HSH:s lönsamhet, att de utgör ett lämpligt eget bidrag från HSH:s sida och att de kompenserar för de snedvridningar av konkurrensen som stödet ger upphov till. Enligt de villkor beträffande ersättning och ansvarsfördelning som fastställts av kommissionen och som anges i bilaga II innehåller den ändrade omstruktureringsplanen en lämplig och tillräcklig ansvarsfördelning och kan därför förklaras förenlig med den inre marknaden enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget. |
(272) |
Kommissionen anser att stödet, i form av de likviditetsgarantier på 17 miljarder euro som SoFFin ställt, kan anses utgöra ett omstruktureringsstöd som är förenligt med den inre marknaden, eftersom garantierna var nödvändiga med tanke på marknadsstörningen till följd av interbankmarknadens sammanbrott. |
10. POTENTIELLA FÖRDELAR FÖR ANDRA AKTIEÄGARE
(273) |
Minoritetsägarna har gjort gällande att en uppdelning av förfarandet, där de direkta stödåtgärderna till förmån för HSH beviljas i ett förfarande och frågan om eventuellt indirekt stöd till minoritetsägarna undersöks i ett annat, strider mot artikel 7 i procedurförordningen. Ett negativt beslut om rekapitaliseringen när det gäller sparbanksföreningarna och J.C. Flowers skulle medföra att rekapitaliseringen skulle betraktas som oförenligt stöd. Enligt sparbanksföreningarna bör kommissionen behandla frågan om minoritetsägarnas delaktighet i ansvarsfördelningen tillsammans med rekapitaliseringen. |
(274) |
Kommissionen håller inte med om minoritetsägarnas redogörelse av procedurförordningen. Det är rättsligt möjligt att dela upp ett stödärende, och kommissionen har redan gjort så vid andra tillfällen (89). Om det i samband med en enda statlig stödåtgärd finns flera stödmottagare, som på grund av sin rättsliga ställning bedöms på olika sätt, och detta kan påverka hur snabbt undersökningen kan genomföras och själva genomförandet, kan den formella granskningen delas upp så att förfarandet kan genomföras på ett effektivt sätt. |
(275) |
Kommissionen anser dessutom inte att en separat stödrättslig bedömning av stödåtgärden till förmån för minoritetsägarna som indirekta stödmottagare påverkar den stödrättsliga bedömningen av den stödåtgärden (och dess förenlighet) i förhållande till HSH som direkt stödmottagare. I detta avseende hänvisar kommissionen till EU-domstolens dom i mål C-382/99, Nederländerna mot kommissionen (90), i vilken domstolen bekräftar kommissionens bedömning att ett stöd till förmån för en stödmottagare kan betraktas som förenligt med den inre marknaden (om det är förenligt med bestämmelserna om stöd av mindre betydelse), men att den vad gäller de indirekta stödmottagarna samtidigt kan förklara att stödet är oförenligt med den inre marknaden och därför måste återkrävas. Kommissionen vidhåller att det genom lämpliga åtgärder i den ändrade omstruktureringsplanen går att garantera att rekapitaliseringen till förmån för HSH är proportionerlig, medan de fördelar som minoritetsägarna beviljades genom ett alldeles för högt nyemissionspris kan fastställas och korrigeras separat (om de t.ex. görs delaktiga i ansvarsfördelningen). |
(276) |
Kommissionen ser emellertid ingen anledning att dela upp stödärendet, eftersom den kan behandla stödåtgärdernas olika aspekter i ett enda beslut. Som förklaras i artikeldelen i beslutet att inleda förfarandet går det således även att bedöma eventuella fördelar för minoritetsägarna vid en otillräcklig ansvarsfördelning. Kommissionen konstaterar emellertid att ändringen av ersättningen för riskbegränsningen och de kompletterande åtgärderna beträffande ansvarsfördelningen på ett betydande sätt har spätt ut minoritetsägarnas aktieinnehav och gjort dem mer delaktiga i ansvarsfördelningen. Svagheterna i PwC:s bedömning har därför kraftigt minskat, och ansvarsfördelningen kan åter betraktas som lämplig. Eftersom de villkor för en lämplig ansvarsfördelning som är kopplade till detta beslut har uppfyllts, betraktar kommissionen ansvarsfördelningen som tillräckligt långtgående och kommer inte att granska denna aspekt vidare. |
11. SLUTSATSER
(277) |
Mot bakgrund av Tysklands förteckning över åtaganden beträffande omstruktureringen av HSH och de villkor som kommissionen har fastställt för denna medlemsstat när det gäller ersättning och ansvarsfördelning finner kommissionen att riskbegränsningen är förenlig med avsnitt 5 i meddelandet om värdeminskade tillgångar. Mot bakgrund av den ändrade omstruktureringsplan som har lagts fram, Tysklands förteckning över åtaganden och de villkor som kommissionen har fastställt för denna medlemsstat är omstruktureringsstödet – som innehåller en riskbegränsning, en rekapitalisering och likviditetsgarantier – förenligt med artikel 107.3 b i EUF-fördraget och kan betraktas som förenligt med den inre marknaden. De stödrättsliga tvivel som kommissionen framförde i beslutet att inleda förfarandet föreligger inte längre. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Rekapitaliseringen på 3 miljarder euro, den garanti i form av en riskbegränsning på 10 miljarder euro som Tyskland har ställt ut till HSH AG och de likviditetsgarantier som Tyskland har ställt ut utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.
2. Det statliga stödet i form av rekapitaliseringen på 3 miljarder euro, den garanti i form av en riskbegränsning på 10 miljarder euro som Tyskland har ställt ut till HSH AG och de likviditetsgarantier som Tyskland har ställt ut är, med beaktande av åtagandena i bilagorna I och III och med förbehåll för att villkoren i bilaga III uppfylls, förenligt med den inre marknaden.
Artikel 2
Tyskland ska se till att den ursprungliga omstruktureringsplan som överlämnades den 1 september 2009, senast ändrad genom Tysklands meddelande av den 11 juli 2011, inklusive förteckningen över åtaganden i bilagorna I och III och villkoren i bilaga III till fullo genomförs i enlighet med den tidsplan som anges i förteckningen över åtaganden.
Artikel 3
Tyskland ska inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.
Artikel 4
Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.
Tyskland uppmanas att omedelbart översända en kopia av detta beslut till stödmottagarna.
Utfärdat i Bryssel den 20 september 2011.
På kommissionens vägnar
Joaquín ALMUNIA
Vice ordförande
(1) Kommissionens beslut i ärende C 10/2009 (f.d. N 138/2009) ING (EUT C 158, 11.7.2009, s. 13).
(2) Kommissionens beslut av den 29 maj 2009 i ärende N 264/09 HSH AG (EUT C 179, 1.8.2009, s. 1).
(3) Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget ersatts av artikel 107 respektive artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta beslut bör hänvisningar till artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget.
(4) Kommissionens beslut av den 22 oktober 2009 i ärende N 503/09 – HSH Nordbank (EUT C 281, 21.11.2009, s. 42).
(5) EUT C 281, 21.11.2009, s. 42.
(6) De investerare som har fått rådgivning av J.C. Flowers är HSH Alberta I L.P., HSH Alberta II L.P., HSH Luxembourg S.à.r.l., HSH Delaware L.P., HSH Alberta V L.P., HSH Coinvest (Alberta) L.P. och HSH Luxembourg Coinvest S.à.r.l.
(7) Före genomförandet av räddningsåtgärderna fördelade sig ägarandelarna enligt följande: Hamburg 30,41 %, Schleswig-Holstein 29,10 %, SGVSH 13,20 %, SVB 1,62 % och J.C. Flowers 25,67 %.
(8) Det institutionella ansvaret gav finansinstituten rättigheter gentemot sina andelsägare, medan garantiansvaret gav finansinstitutens kreditgivare rättigheter gentemot andelsägarna. Dessa garantier avskaffades genom kommissionens beslut i ärende E 10/2000 (EGT C 146, 19.6.2002, s. 6 och EGT C 150, 22.6.2002, s. 7). Enligt detta beslut omfattas emellertid alla skulder som genereras under övergångsperioden 2001–2005 med löptid fram till 2015 av garantierna. Den 31 december 2009 uppgick de skulder som omfattades av garantin till 56 miljarder euro.
(9) Kommissionens beslut K(2004) 3928 slutligt och K(2004) 3930 slutligt av den 20 oktober 2004 om Hamburgische Landesbank – Girozentrale (ärende C 71/02) och Landesbank Schleswig-Holstein – Girozentrale (ärende C 72/02).
(10) 488 miljoner euro i stamaktiekapital och 68 miljoner euro i form av preferensaktier.
(11) Kommissionens beslut av den 6 september 2005 i ärende NN 71/05 – Kapitaltillskott till HSH Nordbank AG.
(12) Freie und Hansestadt Hamburg 108,2 miljoner euro, delstaten Schleswig-Holstein 498,1 miljoner euro och Sparkassen- und Giroverband für Schleswig-Holstein 78,3 miljoner euro.
(13) I slutet av 2007 hade HSH:s offentliga ägare redan omvandlat passivt delägande på 578 miljoner euro till stamaktier. Av dessa 578 miljoner euro förvärvade J.C. Flowers nya aktier till ett värde av 166 miljoner euro för att undvika att dess ägarintresse skulle spädas ut. De offentliga och privata aktieägarna hade godkänt denna till lika delar genomförda transaktion redan 2006, när trusterna fick del av HSH:s kapital.
(14) Förtroliga uppgifter.
(15) Före den 2 juni 2003 (datumet för sammanslagningen) sammanfattas uppgifterna för Hamburgische Landesbank och Landesbank Schleswig-Holstein.
(16) Siffror för perioden 1999–2006 enligt lokal god redovisningssed, för perioden 2007–2009 enligt de internationella redovisningsstandarderna (IFRS).
(17) Fitch, Moody’s och Standard & Poor’s (nedan kallat S&P).
(18) Nedgraderingen motsvarar det antal steg som ett finansinstituts betyg på grund av externa kreditstödsfaktorer överstiger stand-alone-betyget (eller betyget för bankens finansiella styrka (Bank Financial Strenght Rating, BFSR)), dvs. sannolikheten för att banken mottar externt stöd från tredje man, som sina egna ägare, sin koncern eller offentliga institutioner).
(19) Enligt Moody’s definition av stand-alone-betyg speglar BFSR kreditvärderingsinstitutets uppskattning av bankens verkliga säkerhet och soliditet och utesluter därmed vissa externa kreditstödsfaktorer (dvs. offentlig ägarstruktur). BFSR tar varken hänsyn till sannolikheten för att banken kommer att motta sådant externt stöd eller riskerna för eventuella statliga ingripanden som skulle kunna påverka bankens möjligheter att uppfylla sina förpliktelser. BFSR är ett mått på sannolikheten för att en bank behöver stöd från tredje man, som sina ägare, sin koncern eller offentliga institutioner.
(20) Kreditbetyget E omfattar banker med mycket låg verklig finansiell styrka, där sannolikheten för regelbundet externt stöd eller behovet av extern hjälp är förhållandevis högt.
(21) Inom ramen för en s.k. grandfathering-klausul (farfarsklausul) omfattas – under en övergångsperiod från den 19 juli 2001 till den 18 juli 2005 – nya skulder fortfarande av det statliga garantiansvaret, såvida de inte förfaller till betalning efter den 31 december 2015.
(22) Den 31 december 2007 omfattade den strukturerade kreditportföljen utöver andra tillgångar även amerikanska subprimelån och ”syntetiska” CDO:er (en sammansättning av obligationer från många olika värdepapperiserade låneportföljer som struktureras i olika delar (trancher) med olika kreditrisker).
(23) En specifik tysk finansprodukt.
(24) Moody’s Analytics CDOROM är en Monte Carlo-simuleringmodell, som används för att beräkna den förväntade förlusten i trancher i en viss statisk portfölj med tillgångar. Den tillämpas av kreditvärderare hos Moody’s Investors Service för att dela ut statiska syntetiska CDO-betyg. Jämförbara modeller och metoder används även för att beräkna den förväntade förlusten vid andra undsättningsåtgärder.
(25) Kommissionens beslut av den 27 oktober 2008 i stödärende N 512/08 om ett räddningspaket för kreditinstitut i Tyskland (EUT C 293, 15.11.2008, s. 2), ändrat genom kommissionens beslut av den 12 december 2008 i stödärende N 625/08 om ett räddningspaket för kreditinstitut i Tyskland, förlängt genom kommissionens beslut av den 22 juni 2009 i stödärende N 330/09 (EUT C 160, 14.7.2009, s. 4).
(26) Efter inrättandet av omstruktureringsenheten delades HSH upp i två affärsområden, omstruktureringsenheten och kärnbanken. Kärnbanken leder verksamheten medan omstruktureringsenheten ansvarar för avvecklingen. Så småningom kommer HSH att reduceras till att bara bestå av kärnbanken.
(27) Så kallad plain vanilla.
(28) […] Så snart alla berörda finansinstitut är tvungna att uppfylla likviditetskraven i Basel III ska hänsyn tas till en kompletterande premie på […] %.
(29) EUT C 72, 26.3.2009, s. 1.
(30) EUT C 195, 19.8.2009, s. 9.
(31) Skäl 37 i beslutet att inleda förfarandet.
(32) EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.
(33) Tysklands kommentarer av den 17 december 2009 till förstainstansrättens dom i de förenade målen T-129/95, T-2/96 och T-97/96, Neue Maxhütte Stahlwerke GmbH och Lech-Stahlwerke GmbH mot kommissionen, REG 1999, II-17, punkt 119.
(34) Dom av den 17 oktober 2002 i mål T-98/00, Linde mot kommissionen, REG 2000, II-3961.
(35) I den ändrade omstruktureringsplanen höjdes antalet internationella filialer som ska stängas från 12 till 15.
(36) Tysklands kommentarer, s. 35, HSH:s ursprungliga omstruktureringsplan av den 1 september, kapitel 7.1.1.
(37) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).
(38) Dom av den 16 maj 2002, i mål C-482/99 Frankrike mot kommissionen (Stardust Marine), REG 2002, I-4397.
(39) Dom av den 6 mars 2003 i de förenade målen T-228/99 och T-233/99, WestLB mot kommissionen, REG 2003, II-435, punkt 316.
(40) Kommissionens beslut av den 24 juli 2009 i ärende C 15/09 – Hypo Real Estate, punkt 47 (beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet i ärendet Sache Hypo Real Estate, i vilket nyemissionspriset var tre gånger så högt som börskursen) och kommissionens beslut av den 14 januari 2009 i ärende N 9/09 – Anglo-Irish Bank (EUT C 177, 30.7.2009, s. 1).
(41) Kommissionens beslut av den 7 maj 2009 i ärende N 244/09, punkt 104.
(42) Hamburg: Gesetz zum Staatsvertrag zwischen der Freien und Hansestadt Hamburg und dem Land Schleswig-Holstein über die Errichtung der ”HSH Finanzfonds AöR” als rechtsfähige Anstalt des öffentlichen Rechts (lag rörande avtalet mellan Hamburg och Schleswig-Holstein om inrättandet av det offentligträttsliga organet HSH Finanzfonds AöR) (HmbGVBl. 2009, s. 95), Schleswig-Holstein: Gesetz zum Staatsvertrag zwischen der Freien und Hansestadt Hamburg und dem Land Schleswig-Holstein über die Errichtung der ”HSH Finanzfonds AöR” als rechtsfähige Anstalt des öffentlichen Rechts (lag rörande avtalet mellan Hamburg och Schleswig-Holstein om inrättandet av det offentligträttsliga organet HSH Finanzfonds AöR) (GVOBl. 2009, s. 172).
(43) Skäl 44 i undsättningsbeslutet.
(44) Se dom av den 30 april 2009 i mål C-494/06 P, kommissionen mot Italien, REG 2009, s. I-3639, punkt 50, av den 14 oktober 1987 i mål 248/84, Tyskland mot kommissionen, REG 1987, s. 4013, punkt 18 och av den 3 maj 2007 i mål T-357/02, Freistaat Sachsen mot kommissionen, REG 2007, s. II-1261, punkt 31.
(45) Skälen 33 och 34 i undsättningsbeslutet.
(46) Dom av den 17 oktober 2002 i mål T-98/00, Linde mot kommissionen, REG 2000, s. II-3961, punkt 49.
(47) Kommissionens beslut i ärende E 10/2000 – Tyskland: Anstaltslast und Gewährträgerhaftung – Statliga garantier för offentligrättsliga kreditinstitut i Tyskland (EGT C 146, 19.6.2002, s. 6, avsnitt 2 i beslutet).
(48) Kommissionens beslut i ärende C 9/08 – SachsenLB (EUT C 71, 18.3.2008, punkt 82).
(49) Dom av den 28 januari 2003 i mål C-334/99, Gröditzer Stahlwerke, REG 2003, s. I-1139, punkt 133, av den 14 september 1994 i de förenade målen C-278/92, C-279/92 och C-280/92, Spanien mot kommission (Hytasa), REG 1994, s. I-4103, punkt 22.
(50) Se punkt 77 i IKB-beslutet av den 21 oktober 2008 (EUT L 278, 23.10.2009, s. 32), punkt 122 i Lloyds-beslutet av den 18 november 2009 (EUT C 46, 24.2.2010, s. 2), punkt 95 i Ethias-beslutet av den 20 maj 2010 (EUT C 252, 18.6.2010, s. 5), punkt 47 i Sparkasse-KölnBonn-beslutet av den 4 november 2009 (EUT C 2, 6.1.2010, s. 1).
(51) Punkt 15 i meddelandet om värdeminskade tillgångar.
(52) Avsnitt 1.3 i garantimeddelandet. Kommissionens beslut av den 16 december 2003 i ärende N 512/03, Bürgschaften für den Schiffbau (EUT C 62, 11.3.2004).
(53) Dom av den 11 december 2008 i mål C-334/07 P, kommission mot Freistaat Sachsen, REG 2008, s. I-9465.
(54) Dom av den 11 december 2008 i mål C-334/07 P, kommission mot Freistaat Sachsen, REG 2008, s. I-9465, punkt 59.
(55) Se kommissionens beslut i stödärende C 9/09 – Stöd till Dexia i form av en garanti för obligationer och vissa tillgångar (likviditetsstöd) och kapitalökning (EUT L 274, 19.10.2010, s. 54).
(56) Se punkt 39 i meddelandet om värdeminskade tillgångar.
(57) Denna slutsats är förenlig med kommissionens preliminära prövning av den skyddade portföljens marknadsvärde, enligt vilken marknadsvärdet understeg [150–180] miljarder euro (se skäl 38 i beslutet att inleda förfarandet).
(58) Kommissionens beslut av den 27 oktober 2008 i stödärende N 512/08 om ett räddningspaket för kreditinstitut i Tyskland (EUT C 293, 15.11.2008, s. 2), ändrat genom kommissionens beslut av den 12 december 2008 i stödärende N 625/08 om ett räddningspaket för kreditinstitut i Tyskland, förlängt genom kommissionens beslut av den 22 juni 2009 i stödärende N 330/09 (EUT C 160, 14.7.2009, s. 4) och kommissionens beslut av den 23 juni 2010 i stödärende N 222/10 (EUT C 178, 3.7.2010, s. 1).
(59) Meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 januari 2011, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (EUT C 329, 7.12.2010, s. 7).
(60) Se punkt 105.
(61) Se kommissionens beslut av den 22 december 2009 i ärende N 555/09 – Ytterligare stöd till WestLB AG i samband med överföring av tillgångar (EUT C 66, 17.3.2010, s. 15, punkt 56), se även kommissionen beslut av den 30 juni 2009 i stödärende C 17/09 – Rekapitalisering av LBBW och övertagande av osäkra tillgångar (EUT C 248, 16.10.2009, s. 7, punkt 18) och kommissionens beslut av den 15 december 2009 i ärende C 17/09 – Omstrukturering av LBBW (EUT L 188, 21.7.2010, punkterna 49–55).
(62) I samband med Irish National Asset Management Agency genomfördes exempelvis kassaflödesbaserade värderingar av mark- och byggkrediter, för att bedöma tillgångarnas faktiska ekonomiska värde (se kommissionens beslut Establishment of a National Asset Management Agency (NAMA): Asset relief for banks in Ireland, som endast finns på engelska, EUT C 94, 14.4.2010). I samband med undsättningsåtgärderna till förmån för Royal Bank of Scotland gjordes även en värdering av förväntade kreditförluster från fartygsfinansieringskrediter (se kommissionens beslut Restructuring of the Royal Bank of Scotland following its recapitalisation by the state and participation to the Asset Protection Scheme, som endast finns på engelska, EUT L 119, 22.4.2010).
(63) EUT L 188, 21.7.2010, s. 1, punkterna 64 och 65.
(64) Se skäl 65 i kommissionens beslut av den 27 oktober 2008 i ärende N 512/08 om ett räddningspaket för kreditinstitut i Tyskland (EUT C 293, 15.11.2008, s. 2). Enligt nuvarande bestämmelser får det supplementära kapitalet inte utgöra mer än 100 % av det primära kapitalet. Det innebär att ett eget kapital som består av 50 % primärt kapital och 50 % supplementärt kapital uppfyller de lagstadgade kraven. Enligt Europeiska centralbankens rekommendation av den 20 november 2008 om rekapitaliseringsåtgärder är det vid en prisskillnad på 1,5 % mellan primärt och supplementärt kapital lämpligt att sänka ersättningen med 150 räntepunkter. Om man enligt rekapitaliseringsmeddelandet (kommissionens meddelande – Rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen, EUT C 10, 15.1.2009) betraktar 7 % som lämplig ersättning för primärt kapital utan kapitaltillskott, bör ersättningen för supplementärt kapital vara 5,5 %. Medelvärdet av de två räntesatserna är 6,25 %.
(65) Ursprungligt garantibelopp minus hävningar, dock utan hänsyn till utnyttjade garantier.
(66) Den kompletterande premien kan inte överstiga grundpremien, eftersom högsta möjliga utnyttjande av garantin inte får överstiga garantins utestående nominella värde och premiens storlek i räntepunkter är lägre än grundpremien.
(67) Kommissionens beslut i ärende C 10/09 – ING:s kreditmöjlighet för illikvida medel och omstruktureringsplan (EUT L 274, 19.10.2010, s. 139).
(68) Kommissionens beslut i ärende C 17/09 – LBBW (EUT L 188, 21.7.2010, s. 1).
(69) Kommissionens beslut i ärende C 26/09 – Parex (EUT L 163, 23.6.2011, s. 28).
(70) Skäl 59 i beslutet att inleda förfarandet.
(71) Till följd av en begäran om tilläggssäkerheter vid valutaövergripande swap-positioner hade HSH kraftiga likviditetsproblem under krisen.
(72) Skäl 61 i beslutet att inleda förfarandet.
(73) Vid sin prövning skiljer kommissionen mellan volatila och cykliska verksamheter. Cykliska verksamheter är verksamheter vars lönsamhet är starkt kopplad till konjunkturcykeln. Volatila verksamheter kännetecknas av att lönsamheten uppvisar stora svängningar från en tidpunkt till en annan. Volatiliteten beror i regel på att oförutsedda händelser (som naturkatastrofer eller geopolitiska händelser som terrorism) leder till fluktuationer i affärsverksamheten under konjunkturcykeln. Kommissionen betraktar HSH:s affärsområden luftfart och sjöfart som både volatila och cykliska.
(74) Här ingår finansiering inom affärsområdena sjöfart och transport (som betraktas som volatila och cykliska), fastigheter, finansmarknadsverksamhet och företagskunder (cykliska).
(75) Av den ingående prövningen av lönsamheten framgick att utan rekapitalisering och räddningsåtgärder skulle HSH:s primärkapitalrelation ha sjunkit till […] % 2010, vilket motsvarar en minskning med […] % sedan toppnoteringen 2008.
(76) Enligt Basel III måste andelen kärnprimärkapital utgöra minst 7,00 % (inklusive kapitalbevarande buffert). Den nya primärkapitalrelationen måste i framtiden vara 8,00 % (inklusive kapitalbevarande buffert).
(77) Se tabell 7.
(78) Se kommissionens beslut 1999/99/EG av den 3 juni 1998 om regionen Siciliens lag nr 25/93 om särskilda åtgärder till förmån för produktiv sysselsättning på Sicilien (EGT L 32, 5.2.1999, s. 18, punkt 30), kommissionens beslut (98/476/EG) av den 21 januari 1998 om skattelättnader på grundval av § 52.8 i den tyska lagen om inkomstskatt (Einkommensteuergesetz) (EGT L 212, 30.7.1998, s. 50), kommissionens beslut 1999/705/EG av den 20 juli 1999 om statligt stöd från Nederländerna till förmån för 633 nederländska bensinstationer utefter den tyska gränsen (EGT L 280, 30.10.1999, s. 87), kommissionens beslut 87/304/EEG av den 14 januari 1987 om ett lån från den franska Fonds Industriel de Modernisation till ett företag inom ölsektorn (EGT L 152, 12.6.1978, s. 27), EU-domstolens dom av den 13 juli 1988 i mål 102/87, Frankrike mot kommissionen, REG 1988, s. 4067 och kommissionens beslut 2007/375/EG om det statliga stöd C 52/05 (ex NN 88/2005, ex CP 101/2004) som Republiken Italien har genomfört i form av bidrag för köp av digitala dekodrar (EUT L 147, 8.6.2007, s. 1, punkt 116), bekräftat i domen av den 28 juli 2011 i mål C-403/10 P, Mediaset mot kommissionen, ännu ej publicerad i rättsfallssamlingen.
(79) EU-domstolens dom av den 2 juli 1974 i mål 173/73, Italien mot kommissionen, REG 1974, s. 709, punkt 27, och av den 26 september 1996 i mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen, REG 1996, s. I-4551, punkt 20.
(80) Kommissionens beslut av den 4 juni 2008 om det statliga stöd C 9/08 som Tyskland beviljat till förmån för Sachsen LB (EUT L 104, 24.4.2009, s. 34).
(81) PricewaterhouseCoopers indikativa företagsvärdering av HSH Nordbank AG, Hamburg och Kiel, den 31 mars 2009, uppgifter per den 15 maj 2009.
(82) PwC:s värderingsrapport, s. 150–152.
(83) PwC:s värderingsrapport, s. 98 och 101 (finansieringsplanering och planering av likviditetskostnader), s. 150 (sammanfattning).
(84) PwC:s värderingsrapport, s. 152 (sammanfattning), andra punkten i uppräkningen.
(85) Kommissionens beslut av den 18 juli 2011 i ärende C 15/09 – det statliga stöd SA.28264 (C 15/2009) som Tyskland har genomfört och planerar att genomföra till förmån för Hypo Real Estate (punkt 121, ännu ej offentliggjort).
(86) Se kommissionens beslut i ärende C 32/09 – Sparkasse KölnBonn (EUT C 2, 6.1.2010, s. 13).
(87) Denna siffra grundas på ett föreslaget bokfört värde av derivat på tillgångssidan för 2014 på […] miljarder euro (se tabell 9). Vid ett högre derivatvärde kan balansomslutningen hamna över den eftersträvade minskningen av balansomslutningen. Skulle balansomslutningen överskridas på grund av en högre derivatandel eller en lägre växelkurs mellan euron och US-dollarn får detta inga negativa följder.
(88) Ursprungligen ville HSH under perioden 2010–2014 öka andelen ny affärsverksamhet till 25 % och därmed fyrdubbla sin marknadsandel.
(89) Se bland annat kommissionens beslut i ärende C 36/A/06, ThyssenKrupp, Cementir och Nuova Terni Industrie Chimiche (EUT L 144, 4.6.2008, s. 37, punkt 8 – motivering för att dela upp stödärendet. Kommissionens beslut i ärende C 38/A/04, Alcoa Transformazioni, (EUT L 227, 28.8.2010, s. 62, punkt 9 – motivering för att dela upp stödärendet).
(90) Dom av den 13 juni 2002 i mål C-382/99, Nederländerna mot kommissionen, REG 2002, s. I-5163.
BILAGA I
ÅTAGANDEN SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 1.2 OCH ARTIKEL 2
1.1 |
[Omstruktureringsperiod/övervakningsförvaltare] Omstruktureringsperioden slutar den 31 december 2014. Såvida inte annat anges i respektive villkor eller förpliktelse gäller nedanstående åtaganden under omstruktureringsperioden. |
1.2 |
Att alla åtaganden och förpliktelser som anges i bilagorna I, II och III uppfylls på ett fullständigt och korrekt sätt ska löpande och fullt ut övervakas och noggrant kontrolleras av en tillräckligt kvalificerad, och av HSH oberoende, övervakningsförvaltare. |
2. |
[Kärnbank och omstruktureringsenhet] HSH har inrättat en intern omstruktureringsenhet som ansvarar för avvecklingen av vissa bestämda tillgångar. Den interna omstruktureringsenheten är funktionellt och organisatoriskt skild från de affärsområden som ska fortsätta (kärnbanken) och ska drivas som ett eget segment med en egen ledning. |
3. |
[Avyttring av delaffärsområden] Att med de offentliga ägarnas samtycke dela upp eller avyttra delaffärsområden eller delar av dessa är förenligt med artikel 2 i detta beslut. |
4.1 |
[Minskning av balansomslutningen – koncernnivå] Med utgångspunkt i den granskade balansomslutningen för HSH-koncernen den 31 december 2008 på 208 miljarder euro ska summan av tillgångarna i koncernens balansräkning senast den 31 december 2012 ha minskat till ca [100–150] miljarder euro och senast den 31 december 2014 till 120 miljarder euro. Från denna summa avgår […] miljarder euro i derivat (1). |
4.2 |
[Minskning av balansomslutningen – kärnbank] Summan av tillgångarna i kärnbankens balansräkning ska senast den 31 december 2012 ha minskat till ca [60–90] miljarder euro och senast den 31 december 2014 till 82 miljarder euro. Från denna summa avgår […] miljarder euro i derivat (2). |
4.3 |
[Minskning av omstruktureringsenhetens balansomslutning] Summan av tillgångarna i omstruktureringsenhetens balansräkning ska senast den 31 december 2012 ha minskat till ca [50–70] miljarder euro och senast den 31 december 2014 till 38 miljarder euro. Från denna summa avgår […] miljarder euro i derivat (3). |
4.4 |
[Korrelation] Om summan av tillgångarna i kärnbankens balansräkning den 31 december 2014 fortfarande understiger 82 miljarder euro ökas det maximalt tillåtna värdet för omstruktureringsenheten med denna differens. Det högsta tillåtna värdet för koncernen enligt punkt 4.1 berörs inte. |
4.5 |
[Avveckling av objektrelaterad flygplansfinansiering] I enlighet med den ändrade omstruktureringsplanen avvecklar HSH helt sin objektrelaterade flygplansfinansiering. |
4.6 |
[Definition av affärsområdet flygplansfinansiering] På affärsområdet luftfart erbjuder HSH globala flygplansfinansieringslösningar. HSH är verksam som arrangörsbank och huvudbank med särskilt förmånlig tillgångs- och projektfinansiering. Inte heller inom affärsområdet företagskunder kommer det i framtiden att bedrivas någon verksamhet på området objektrelaterad flygfinansiering. |
4.7 |
[Avveckling av affärsområdet internationella fastigheter] I enlighet med den ändrade omstruktureringsplanen upphör HSH med sin verksamhet inom internationell fastighetsinvestering. |
4.8 |
[Minskning av affärsområdet fartygsfinansiering] I enlighet med den ändrade omstruktureringsplanen minskar HSH sin affärsverksamhet på området fartygsfinansiering. Kärnbankens summa av tillgångar i balansräkningen på affärsområdet fartygsfinansiering kommer att minska med ca 15 miljarder euro fram till den 31 december 2014. Minskningen kommer framför allt att ske genom att banken slutar finansiera roll-on/roll-off-fartyg och kryssningsfartyg […]. |
4.9 |
[Begränsningar av fartygsfinansieringsverksamheten] Fram till den 31 december 2014 ska HSH:s marknadsandel av ny affärsverksamhet inom global fartygsfinansiering inte överstiga [< 8] procent om året. Fram till den 31 december 2014 kommer HSH dessutom att undvika att vara en av marknadens tre största leverantörer av fartygsfinansiering enligt de rangordningslistor som fastställs varje år. |
4.10 |
[Definition av affärsområdet fartygsfinansiering] På affärsområdet sjöfart agerar HSH som strategisk partner för kunder inklusive redare inom den globala sjöfarts- och varvssektorn. Genom begränsningen av affärsområdet sjöfart kommer HSH att inom affärsområdet företagskunder inte längre syssla med fartygsfinansiering. |
4.11 |
[Ny affärsverksamhet på området fartygsfinansiering] Som ny affärsverksamhet under en viss period räknas a) utbetalningar som genereras av nyingångna avtal under denna period, b) utlovade framtida utbetalningar på grund av nyingångna avtal under en period. Som förlängningar räknas sådana förlängningar av redan tidigare ingångna förpliktelser och utbetalningar som följer av att villkor eller kapitalbindningstider löper ut. |
5. |
[Begränsning av extern tillväxt] Fram till den 31 december 2014 är det inte tillåtet att utvidga affärsverksamheten genom kontrollförvärv av andra företag (ingen extern tillväxt). Med Europeiska kommissionens samtycke kan förvärv/fusioner inom ramen för en eventuell konsolidering av delstatsbankerna godkännas av vertikaliseringsskäl eller något annat viktigt skäl (t.ex. som förberedelse för att dra till sig strategiska investerare eller för att bredda finansieringsbasen). Utbyte av skuld mot aktieinnehav och andra åtgärder inom ramen för normal kreditförvaltning räknas inte som utvidgning av affärsverksamheten, utom i de fall då syftet är att kringgå tillväxtbegränsningarna i första meningen. |
6.1 |
[Filialer] HSH kommer att stänga följande filialer senast den 31 december 2011:
|
6.2 |
Den befintliga verksamhet som inte har avvecklats vid tidpunkten för stängningen av de filialer som anges i punkt 6.1 överförs eller löper ut i enlighet med de förfallotider som gäller för respektive verksamhet. Inga nya affärsverksamheter kommer att inledas. |
6.3 |
Om den befintliga verksamheten i Köpenhamn varken kan avvecklas eller överföras före den 31 december 2011 och avveckling även efter denna tidpunkt kräver en aktiv hantering, kan filialen i Köpenhamn fram till och med den slutliga avvecklingen respektive fram till och med den befintliga verksamheten löper ut fortsätta att drivas som avvecklingsfilial. Avvecklingsfilialen kommer i så fall 1) att ha så få anställda och så lite utrustning som krävs för en aktiv avveckling, 2) inte förvärva någon ny affärsverksamhet, 3) inte hantera några av kärnbankens kunder och 4) omedelbart efter avslutad avveckling avsluta de lokala portföljerna. Filialen ska så fort det går inordnas i den interna omstruktureringsenheten. |
6.4 |
HSH kan även i fortsättningen behålla följande filialer:
|
6.5 |
Filialerna i London och New York ska senast den 31 december 2012 ha minskat i storlek, och filialen i Hongkong ska inom samma period omvandlas till ett representationskontor. Filialen i Luxemburg fungerar från och med den 31 december 2012 som en ren filial till omstruktureringsenheten. |
7.1 |
[Ägarintressen] HSH kommer att avyttra de ägarintressen som anges i bilaga III vid den närmare tidpunkt som anges i den bilagan. |
7.2 |
HSH kan skjuta upp försäljningen av de ägarintressen som anges i bilaga III i längst […], till senast […], om det av inhämtandet av bindande anbud framgår att det förväntade avyttringspriset skulle understiga det vid det aktuella tillfället bokförda värdet i HSH:s separata finansiella rapport enligt köplagen. |
7.3 |
De ägarintressen som i bilaga III markeras med ”*” (framför allt på leasing- och energiområdet) innehåller extern finansiering från HSH:s sida med en löptid som i förekommande fall överskrider det försäljningsdatum som anges i bilaga III. Om HSH inte kan ersätta dessa ägarintressen tillsammans med den externa finansiering som ligger till grund för dem, kan en försäljning av dessa ägarintressen som längst skjutas upp […], och senast till […]. |
7.4 |
Intäkterna från försäljningen av HSH:s ägarintressen kommer helt och hållet att användas för finansieringen av HSH:s ändrade omstruktureringsplan. |
7.5 |
Den befintliga verksamhet från ägarintressen som inte avyttras inom de frister som anges i punkterna 7.1–7.3 överförs eller löper ut i enlighet med de förfallotider som gäller för respektive verksamhet. Inga nya affärsverksamheter kommer att inledas. |
8. |
[Egen handel] HSH avslutar sin s.k. Dedicated Proprietary Trading. Detta innebär att HSH i fortsättningen endast kommer att bedriva sådan handelsverksamhet som ingår i HSH:s handelslager och som antingen a) är nödvändig för att anta, vidarebefordra eller utföra sina kunders köp- och säljorder (dvs. erbjuda handel med finansiella instrument, upp till en gräns för värdet som mäts med Value-at-Risk (VaR) på […] euro/en dag, konfidens 99 %), eller b) är nödvändig för att risksäkra kundverksamheten respektive ränte- och likviditetsstyrningen på området Treasury (s.k. egen affärsverksamhet, upp till en gräns för värdet som mäts med Value-at-Risk (VaR) på […] euro/en dag, konfidens 99 procent), eller c) är nödvändig för att genomföra den ekonomiska överföringen av poster i balansräkningen till omstruktureringsenheten eller tredje part (upp till en gräns för värdet som mäts med Value-at-Risk (VaR) på […] euro/en dag, konfidens 99 %). Då dessa transaktioner endast kan ingås inom de ovan definierade gränserna kan de inte äventyra HSH:s hållbarhet och kassasituation. HSH kommer inte under några omständigheter att bedriva affärsverksamhet som uteslutande syftar till att nå vinster utanför de syften som anges i a), b) eller c). |
9.1 |
[Likviditet/finansiering] Med början den 31 december 2012 och fram till den 31 december 2014 kommer HSH att vid utgången av respektive år ha följande kassalikviditet: |
9.2 |
Stabil nettofinansieringsgrad […] och likviditetstäckningsgrad […]. Så fort motsvarande kassalikviditet enligt Basel III blir obligatorisk för alla berörda institut tillkommer dessutom ett ytterligare påslag på […] %. |
9.3 |
Andelen affärer i US-dollar i kärnbanken, som återfinansieras med ursprunglig US-dollar-finansiering (och inte med swappar), kommer att utvecklas på följande sätt under perioden 2012–2014: minst […] % vid utgången av 2012, minst […] % vid utgången av 2013 och minst […] % vid utgången av 2014. |
10. |
[Reklam] HSH kommer inte att använda beviljandet av stödåtgärder eller de fördelar som följer av dessa för att göra reklam för banken gentemot konkurrenterna. |
11.1 |
[Försäkringar om företagsstyrning] Samtliga medlemmar i styrelsen ska förfoga över den lämplighet som föreskrivs i § 36 tredje stycket, s. 1 i den tyska lagen om kreditväsendet (KWG). För att vara lämpliga ska styrelseledamöterna vara pålitliga och besitta de sakkunskaper som krävs för att garantera kontroll, hantering och övervakning av den affärsverksamhet som HSH bedriver. |
11.2 |
Antalet styrelseledamöter får inte överstiga 20. HSH och de offentliga ägarna ska verka för att antalet styrelseledamöter minskas till 16 när de nuvarande styrelseledamöternas mandatperiod löper ut. |
11.3 |
Minst hälften av Hamburgs und Schleswig-Holsteins platser ska besättas med externa experter. |
12.1 |
[Ersättning till organ, anställda och väsentliga agenter] HSH ska kontrollera att dess ersättningssystem ger rätt incitament och är lämpliga. Inom ramen för sina civilrättsliga möjligheter ska HSH se till att systemen inte uppmuntrar till olämpliga risker utan är inriktade på hållbara och långsiktiga företagsmål och öppna för insyn. Detta åtagande uppfylls om HSH:s ersättningssystem uppfyller HSH:s förpliktelser i punkt 13.2 i bilagan till garantiramsavtalet av den 2 juni 2009. |
12.2 |
HSH ska inom ramen för sina civilrättsliga möjligheter låta ersättningarna till organ, anställda och väsentliga agenter styras av följande principer:
|
13.1 |
[Bortfall av förpliktelser] Ger den offentliga ägaren efter den 31 december 2013 upp kontrollen över HSH i den mening som avses i artikel 3 i förordning 139/2004 (gemensam och individuell kontroll) så bortfaller åtagandena i punkterna 4, 5, 8, 9, 10, 12, 13 och 15 i denna bilaga liksom förpliktelserna i punkterna 2, 3 och 4 i bilaga II. Oberoende av detta gäller åtagandena i punkt 5 i minst tre år. |
13.2 |
[Förvärvarens oberoende] HSH:s förvärvare måste vara oberoende i förhållande till de offentliga ägarna. En förvärvare är oberoende i förhållande till de offentliga ägarna när de offentliga ägarna vid tidpunkten för försäljningen inte kan utöva någon kontroll över förvärvaren i den mening som avses i artikel 3 i förordning 139/2004. En förvärvare är oberoende i förhållande till HSH när HSH vid tidpunkten för försäljningen inte innehar några direkta eller indirekta andelar i förvärvaren och inte heller har några andra bolagsrättsliga band till förvärvaren. Förvärvarens oberoende måste bekräftas av kommissionen. De offentliga ägarna bekräftar att med ”offentlig ägare” avses alla offentliga ägarnivåer (delstater, kommuner), offentliga myndigheter och offentligt kontrollerade företag. Om kommissionen ger sitt förhandsgodkännande utesluter detta inte en försäljning som inbegriper t.ex. en eller flera delstatsbanker. |
14. |
[Andra förhållningsregler] HSH ska inom sin kreditgivning och kapitalförvaltning ta ansvar för att upprätta marknadsmässiga och lagstadgade/bankekonomiskt lämpliga villkor för samhällets kreditbehov, särskilt små och medelstora företags behov. HSH ska ytterligare bygga ut riskkontrollen och riskövervakningen. HSH ska bedriva en försiktig och stabil affärspolitik som grundas på principen om hållbarhet. |
15. |
[Öppenhet och insyn] Under genomförandet av detta beslut har kommissionen oinskränkt tillgång till all information som krävs för att genomföra beslutet. Kommissionen kan anmoda HSH att inkomma med förklaringar och klargöranden. Tyskland och HSH ska samarbeta fullt ut med kommissionen vid alla förfrågningar i samband med övervakning och genomförande av detta beslut. |
(1) Både för 2012 och 2014 uppgår det förväntade derivatvärdet till […] miljarder euro.
(2) Både för 2012 och 2014 uppgår det förväntade derivatvärdet till […] miljarder euro.
(3) Både för 2012 och 2014 uppgår det förväntade derivatvärdet till […] miljarder euro.
BILAGA II
ÅTAGANDEN SOM NÄMNS I ARTIKEL 2
Omstruktureringsperioden avslutas den 31 december 2014. Om inte annat sägs i aktuellt åtagande gäller nedanstående förpliktelser under omstruktureringsperioden.
1.1 |
[Ersättning för garantin] Det avtal som HSH Finanzfonds AöR och HSH ingick den 2 juni 2009 om beviljandet av en garantiram (garantiramsavtalet) ska ändras på nedanstående sätt respektive kompletteras med hjälp av ytterligare dokumentation, för att ersättningen ska bli förenlig med villkoren i kommissionens meddelande om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (1). |
1.2 |
Premien på 400 räntepunkter per år för en tranch för den andra förlusten på 10 miljarder euro (grundpremien) måste kompletteras med en kompletterande premie på 385 räntepunkter. I garantiramsavtalet måste det fastställas att beräkningsgrunden för grundpremiens storlek och storleken på den kompletterande premien (10 miljarder euro) minskas om garantin (delvis) hävs, men inte om garantin utnyttjas. Om HSH Finanzfonds AöR även efter en (delvis) hävning av garantin till noll har kvar referensåtaganden (dvs. som högst upp till det nominella värdet före den delvisa hävningen till noll), påverkar den (delvisa) hävningen till noll inte beräkningsgrunden negativt. |
1.3 |
Utöver en framtida minskning av beräkningsgrunden för grundpremien och den kompletterande premien enligt punkt 1.2 måste delvisa hävningar av garantin även leda till återbetalning av den kompletterande premie som tidigare har betalats på det hävda beloppet. Återbetalningen av den kompletterande premien vid hävning av garantin sker oberoende av konkreta avräkningsterminer för den aktuella delvisa hävningen. Återbetalningar sker främst genom en minskning av återbetalningen av efterskänkta lån vid framtida vinster i den mening som avses i punkt 1.7 och därefter genom återbetalning från konto i den mening som avses i punkt 1.6. |
1.4 |
Garantin får (delvis) hävas endast om det inte finns skäl att anta att HSH efter den (delvisa) hävningen planerar att låta HSH-koncernens kärnprimärkapital den 31 december 2011 understiga [8,5–9,5] %, den 31 december 2012 understiga [9–10] %, den 31 december 2013 understiga [9,5–10,5] % och den 31 december 2014 understiga [10–11] % (beräknat enligt de vid de ovannämnda tidpunkterna gällande tvingande kapitalkraven för kreditinstitut). En delvis hävning får inte heller göras när ovannämnda kvoter uppnås precis vid tidpunkten för den delvisa hävningen, men detta inte skulle vara fallet vid en försiktig planering för nästkommande år. HSH:s beslutsprocess vid en delvis hävning av garantin innehåller flera steg som tar hänsyn till detta försiktiga förhållningssätt, varvid bland annat risktålighet är ett viktigt beslutskriterium, och varje delvis hävning måste dessutom godkännas av bankinspektionen (BaFin). |
1.5 |
Den kompletterande premien ska beräknas med retroaktiv verkan från och med den 1 april 2009 för delar av verksamhetsår. Den förfaller till betalning samtidigt som grundpremien varje år. För åren 2009 och 2010 förföll den till betalning fyra veckor efter ikraftträdandet av det som enligt punkt 1.1 i denna bilaga är att betrakta som en ändring av garantiramsavtalet. |
1.6 |
Den kompletterande premien ska betalas till ett konto som ska upprättas hos HSH till förmån för HSH Finanzfonds AöR. HSH Finanzfonds AöR:s rätt att fatta beslut om den kompletterande premien påverkas inte av detta. |
1.7 |
I den mån skyldigheten att betala den kompletterande premien skulle leda till att HSH-koncernens andel kärnprimärkapital, beräknat enligt gällande kapitalkrav inklusive marknadsprisrisker, vid tidpunkten för anspråket på den kompletterande premien sjunker under 10 % (lägsta tillåtna andel kärnprimärkapital) eller ett redan befintligt underskridande skulle fördjupas ytterligare avstår HSH Finanzfonds AöR från varje del av anspråket som skulle leda till att andelen kärnprimärkapital minskar till under den lägsta tillåtna gränsen (tillsammans det uppskjutna anspråket på kompletterande premie), med verkan från och med när anspråket uppstod mot beviljande av återbetalning av efterskänkta lån vid framtida vinster enligt reglerna i denna punkt i denna bilaga:
|
1.8 |
Den kompletterande premien kan som längst betalas ut fram till den 31 december [2015–2025]. Trots det kan grundpremien och den kompletterande premien som längst betalas till den tidpunkt då summan från hävningar och utnyttjande av garantin uppgår till 10 miljarder euro. |
1.9 |
HSH ska vidta alla rättsligt tillåtna åtgärder för att så snabbt som möjligt betala den kompletterande premien. Framför allt ska HSH, de offentliga ägarna och HSH Finanzfonds AöR inom ramen för vad som är rättsligt tillåtet se till att inga avsättningar och reserver frigörs i syfte att möjliggöra betalningar på vinstberoende egenkapitalinstrument (som finansiella hybridinstrument och vinstandelsbevis). Punkt 2 påverkas inte. |
1.10 |
Genom att omstruktureringsenheten är en separat juridisk enhet från kärnbanken betalas grundbidraget på 400 räntepunkter från båda bankerna i proportion till fördelningen i den portfölj som täcks av garantin. Kärnbanken är dessutom solidariskt betalningsansvarig för betalningen av garantin för omstruktureringsenhetens portfölj. Kärnbankens skyldighet kan upphävas genom de offentliga ägarnas agerande. Eftersom det rör sig om separata juridiska personer är det uteslutande kärnbanken som är skyldig att betala den kompletterande premien. |
1.11 |
[Engångsbetalning och kapitaltillskott] HSH Finanzfonds AöR och HSH måste ändra respektive genom ytterligare dokumentation komplettera det avtal om beviljande av en garantiram som ingicks den 2 juni 2009, så att hänsyn tas till ett anspråk från HSH Finanzfond AöR mot HSH om en engångsbetalning till det nominella värdet av 500 miljoner euro. HSH Finanzfonds AöR måste säkra anspråket på engångsbetalning genom en ökning av kapitaltillgångarna i HSH. En ändring av garantiramsavtalet i den riktningen ska göras så snabbt som möjligt efter datumet för detta beslut, dock inte senare än två månader efter offentliggörandet av detta beslut. |
1.12 |
HSH och HSH Finanzfonds AöR ska göra allt de kan för att se till att bolagsstämman senast fyra månader efter datumet för detta beslut fattar beslut om ett kapitaltillskott som är lika högt som nettovärdet på anspråket på engångsbetalning (emissionsbelopp och kurs), och för att se till att anspråket på engångsbetalning läggs fram för HSH senast en månad efter bolagsstämman. Emissionsbeloppet ska beräknas utifrån HSH-koncernens värde samma dag som bolagsstämmans beslut om kapitaltillskott och värdet på begäran om engångsbetalning. |
1.13 |
Kapitaltillskottet sker genom en kraftig ökning av kapitaltillgångarna tillsammans med minoritetsägarnas teckningsrätt, eller genom en blandad höjning av kapital-/kassatillgångarna med teckningsrätt för alla aktieägare, med undantag av HSH Finanzfonds AöR när det gäller kassadelen. HSH och HSH Finanzfonds AöR ska göra allt de kan för att kapitaltillskottet ska träda i kraft senast 18 månader efter bolagsstämmans beslut. Det är upp till HSH och HSH Finanzfonds AöR att välja vilken form kapitaltillskottet ska ha, vilket garanterar snabbare genomförande och införande i handelsregistret. |
1.14 |
Om den lägsta tillåtna andelen kärnprimärkapital (10 %) underskrids får en begäran om engångsbetalning inte omvandlas till en återbetalning av efterskänkta lån vid framtida vinster. |
1.15 |
Om de offentliga ägarna säljer en del av sina aktier kan den kompletterande premien till följd av de offentliga ägarnas agerande sänkas i förhållande till de offentliga ägarnas direkta och indirekta ägarintressen. |
2. |
[Hybrid] Fram till den 31 december 2014 får HSH inte göra några betalningar på vinstberoende egenkapitalinstrument (som finansiella hybridinstrument och vinstandelsbevis), om inte HSH enligt avtal eller lag är skyldigt att betala dessa belopp. Dessa instrument ska även användas för att täcka förluster, om HSH:s balansräkning utan avsättningar och reserver skulle uppvisa en förlust. Uppskjutna förluster från tidigare år räknas inte in. |
3. |
[Utdelningsförbud] Fram till och med 2014 (inklusive det verksamhetsår som avslutas den 31 december 2014) betalar HSH inte ut någon utdelning. |
4. |
[Skydd från avsättningar] Under perioden 1 januari 2015–31 december 2016 får utbetalningen av utdelningar som högst motsvara 50 % av det avslutade verksamhetsårets överskott. Dessutom är betalning av aktieutdelning under denna period endast tillåten om detta inte heller på medellång sikt äventyrar efterlevnaden av Basel III-regelverkets bestämmelser om kapitalkrav för kreditinstitut. |
BILAGA III
TIDPUNKTER FÖR FÖRSÄLJNING AV ÄGARINTRESSEN (DATUM FÖR UNDERTECKNANDET AV FÖRSÄLJNINGSAVTALET) ENLIGT PUNKT 7.1 I BILAGA I
De ägarintressen som i bilaga III markeras med ”*” (framför allt på leasing- och energiområdet) innehåller extern finansiering från HSH:s sida med en löptid som i förekommande fall överskrider det eftersträvade försäljningsdatumet för det aktuella ägarintresset (se punkt 7.3 i bilaga I).
Namn |
Försäljningsdatum |
(…) |
(…) |
Aegean Baltic Bank SA. |
sålt |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Albes Verwaltungsgesellschaft mbH (tidigare Albes Grundstücksverwaltungsgesellschaft mbH) |
avvecklat |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
BEG Baugrundentwicklungsgesellschaft mbH i. L. |
likviderat |
BIKO Grundstücks-Verwaltungsgesellschaft mbH & Co. KG i. L. |
likviderat |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
CRE Financial Group LLC |
inaktivt |
Credaris Portfolio Management GmbH |
inaktivt |
(…) |
(…) |
DOLANA Grundstücksverwaltungsgesellschaft mbH & Co. Objekt Sehnde KG |
inaktivt |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Embley Investment Funds |
sålt |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Freebay Holdings LLC |
inaktivt |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Gesellschaft bürgerlichen Rechts der Altgesellschafter der Deutschen Leasing AG (GbR) |
inaktivt |
GLB GmbH & Co. OHG (DekaBank-Beteiligung) |
inaktivt |
GLB-Verwaltungs-GmbH |
inaktivt |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
GR Holding 2009 A/S (tidigare Gudme Raaschou Bank A/S) |
sålt |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
HSH N Real II GmbH |
avvecklat |
(…) |
(…) |
HSH Nordbank Private Banking SA – stille Beteiligung – |
återfört |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
HSH Structured Finance Services GmbH |
avvecklat |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Lamatos GmbH |
avvecklat |
Leashold Verwaltungs-GmbH & Co. KG |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Mietdienst Gesellschaft für Investitionsgüterleasing mbH & Co. Leasinggesellschaft |
inaktivt |
Minerva GmbH |
avvecklat |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Nordic Blue Container Limited |
inaktivt |
(…) |
(…) |
NORDIC BLUE CONTAINER VI LIMITED |
inaktivt |
NORDIC BLUE CONTAINER VII LIMITED |
inaktivt |
Norship Italia S.r.l. |
likviderat |
(…) |
(…) |
Nubes GmbH |
inaktivt |
Pellecea GmbH |
avvecklat |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Rumina GmbH |
avvecklat |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
Solent Holding II GmbH |
sålt |
(…) |
(…) |
Spielbank SH GmbH |
sålt |
Spielbank SH GmbH & Co. Casino Flensburg KG |
sålt |
Spielbank SH GmbH & Co. Casino Kiel KG |
sålt |
Spielbank SH GmbH & Co. Casino Lübeck-Travemünde KG |
sålt |
Spielbank SH GmbH & Co. Casino Stadtzentrum Schenefeld KG |
sålt |
Spielbank SH GmbH & Co. Casino Westerland auf Sylt KG |
sålt |
Sun Edison LLC |
sålt |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
TERRANUM Gewerbebau GmbH & Cie. |
avvecklat |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
(…) |
White Sails Limited |
likviderat |
Yara Sourcing Oy |
likviderat |