8.5.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/1

---

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343 som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 73 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av

I.	fordon med avseende på deras sidoskydd

II.

sidoskydd

III.	fordon med avseende på montering av ett sidoskydd godkänt enligt del II i dessa föreskrifter

Inbegripet all giltig text till och med:

Ändringsserie 01 — Dag för ikraftträdande: 9 december 2010

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.	Tillämpningsområde

2.	Definitioner

3.

Krav

4.	Ansökan om godkännande

5.	Godkännande

6.	Ändring eller utvidgning av godkännande av en fordonstyp eller ett sidoskydd

7.	Produktionens överensstämmelse med godkänd typ

8.	Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

9.	Definitivt nedlagd tillverkning

10.	Namn på och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningarna samt till de administrativa myndigheterna

11.	Övergångsbestämmelser

DEL I —   GODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ DERAS SIDOSKYDD

12.

Krav

13.

Undantag

DEL II —   GODKÄNNANDE AV SIDOSKYDD

14.

Krav

DEL III —   GODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ MONTERING AV ETT SIDOSKYDD TYPGODKÄNT ENLIGT DEL II I DESSA FÖRESKRIFTER

15.

Krav

16.

Undantag

BILAGOR

Bilaga 1 —

Tillägg 1 — Meddelande (Del I) Tillägg 2 — Meddelande (Del II) Tillägg 3 — Meddelande (Del III)

Bilaga 2 —

Godkännandemärkenas utformning

Bilaga 3 —

Provningsförhållanden

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1   Dessa föreskrifter gäller

1.1.1   DEL I: fordon i kategorierna N2, N3, O3 och O4  (1) som är utrustade med sidoskydd som inte har godkänts separat enligt del II i dessa föreskrifter eller som är så utformade eller utrustade att dess delar kan anses helt eller delvis fylla ett sidoskydds funktion.

1.1.2   DEL II: sidoskydd som är avsedda att monteras på fordon i kategorierna N2, N3, O3 och O4  (1).

1.1.3   DEL III: montering på fordon i kategorierna N2, N3, O3 and O4  (1) av sidoskydd som har typgodkänts enligt del II i dessa föreskrifter och färdigbyggande av fordon delvis godkända enligt del I och färdigbyggda med sidoskydd som typgodkänts enligt del II i dessa föreskrifter.

1.2   Dessa föreskrifter gäller inte:

1.2.1

dragbilar för påhängsvagnar,

1.2.2

fordon som konstruerats för särskilda ändamål där det av praktiska skäl är omöjligt att montera sidoskydd.

2.   DEFINITIONER

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1   Definitioner gemensamma för delarna I, II och III

2.1.1   olastad vikt: fordonets vikt i körklart skick utan passagerare och last men komplett med bränsle, kylvätska, smörjmedel, verktyg och ett reservhjul (om detta ingår i standardutrustningen vid fordonets leverans).

2.1.2   maxvikt: den massa som av fordonstillverkaren anges vara tekniskt tillåten (denna massa kan vara högre än tillåten maxvikt som anges av nationella myndigheter).

2.1.3   oskyddade trafikanter: fotgängare, cyklister och motorcyklister som använder vägen på ett sådant sätt att de kan riskera att hamna under fordonets sida och fastna under fordonet.

2.1.4   sidoskydd: vågrät(a) balk(ar) med förbindelse (fästanordningar) till fordonschassits sidobalkar eller andra bärande delar på fordonet, utformade för att skydda oskyddade trafikanter från risken att hamna under fordonets sida och fastna under fordonet. Delar av fordonet kan också fungera som sidoskydd.

2.2.   Definitioner specifika för del I

2.2.1   godkännande av ett fordon: godkännande av en färdigbyggd, icke färdigbyggd eller etappvis färdigbyggd fordonstyp med avseende på dess sidoskydd.

2.2.2   fordonstyp: en kategori av fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden såsom bakaxelns bredd, den sammanlagda bredden, måtten, formen och materialen på fordonets hela sida (inklusive hytt om sådan finns) och hjulupphängningens egenskaper i den mån de har betydelse för kraven i punkt 12.

2.3   Definitioner specifika för del II

2.3.1   godkännande av ett sidoskydd: godkännande av en sidoskyddstyp med avseende på de krav som fastställs i punkt 14.

2.3.2   sidoskyddstyp: en kategori av sidoskydd som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som form, mått, fastsättning, material och märkning enligt punkt 5.2.4.

2.4   Definitioner specifika för del III

2.4.1   godkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp med avseende på montering av ett sidoskydd av en typ godkänd enligt del II i dessa föreskrifter, inklusive, om nödvändigt, färdigbyggandet av ett fordon delvis godkänt enligt del I.

2.4.2   fordonstyp: fordon som inte skiljer sig åt i väsentliga avseenden som

3.   KRAV

3.1   ALLMÄNT

3.1.1

Kraven i dessa föreskrifter ska anses uppfyllda om 3.1.1.1 fordonet är utrustat med ett sidoskydd i enlighet med kraven i del I och/eller del III, eller 3.1.1.2 om sidan på fordonet är så konstruerad eller utrustad att dess komponenter, på grund av deras form eller egenskaper, kan ingå i eller anses ersätta sidoskyddet. Komponenter som tillsammans uppfyller de krav som anges i punkterna 12 och 15 anses utgöra ett sidoskydd.

3.2   PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

Överensstämmelse med kraven i del I och del III ska bestämmas med fordonet placerat enligt bilaga 3.

4.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

4.1   Ansökan om godkännande i enlighet med del I i dessa föreskrifter

4.1.1

Ansökan om godkännande för en fordonstyp enligt del I i dessa föreskrifter ska inlämnas av fordonstillverkaren eller dennes befullmäktigade ombud.

4.1.2

Ansökan ska åtföljas av nedan nämnda dokument i tre exemplar och av följande uppgifter: 4.1.2.1 En utförlig beskrivning av fordonstypen avseende dess byggnadsstadium, konstruktion, mått, form och material. 4.1.2.2 Ritningar av fordonet som visar fordonstypen sedd från sidan och bakifrån och konstruktionsuppgifter om konstruktionens sidodelar. 4.1.2.3 En utförlig beskrivning av sidoskyddet: dess mått, form, material och konstruktionsuppgifter om dess förbindelser till och placering på fordonet.

4.1.3

Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande söks ska lämnas in till den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningen. 4.1.3.1 Ett fordon som inte är försett med alla de komponenter av vilka typen består kan accepteras för godkännande om det kan visas att avsaknaden av de utelämnade komponenterna inte negativt påverkar godkännandets resultat vad gäller kraven i denna del. 4.1.3.2 Det är den sökande som är ansvarig för att visa att accepterandet av de varianter som nämns i punkt 4.1.3.1 överensstämmer med kraven i denna del.

4.2   Ansökan om godkännande i enlighet med del II i dessa föreskrifter

4.2.1

Ansökan om godkännande enligt del II i dessa föreskrifter ska inlämnas av sidoskyddstillverkaren eller dennes befullmäktigade ombud.

4.2.2

Ansökan ska åtföljas av nedan nämnda dokument i tre exemplar och av följande uppgifter: 4.2.2.1 En utförlig beskrivning av sidoskyddet: dess mått, form, material och uppgifter om dess avsedda förbindelser till fordonet. 4.2.2.2 Ett provexemplar av sidoskyddstypen: alla viktiga delar av provexemplaret måste vara märkta på ett tydligt och outplånligt sätt med sökandens handelsnamn eller märke och typbeteckning. 4.2.2.3 Ett sidoskydd som är representativt för den typ för vilken godkännande söks ska lämnas in till den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningen.

4.3   Ansökan om godkännande i enlighet med del III i dessa föreskrifter

4.3.1

Ansökan om godkännande enligt del III i dessa föreskrifter ska inlämnas av fordonstillverkaren eller dennes befullmäktigade ombud.

4.3.2

Ansökan ska åtföljas av nedan nämnda dokument i tre exemplar och av följande uppgifter: 4.3.2.1 Ritningar av fordonet som visar, enligt kriterierna i punkt 2.4.2, fordonstypen från sidan med angivande av placeringen av det godkända sidoskyddet och konstruktionsuppgifter för dess förbindelse till fordonet. 4.3.2.2 En förteckning över de sidoskydd som är avsedda att monteras på fordonet. 4.3.2.3 På begäran av den godkännande myndigheten ska meddelandet om typgodkännande (dvs. tillägg 2 till bilaga 1 till dessa föreskrifter) för sidoskyddet också lämnas in.

4.3.3

Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande söks och med ett godkänt sidoskydd monterat ska lämnas in till den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningen. 4.3.3.1 Ett fordon som inte är försett med alla de komponenter av vilka typen består kan accepteras för godkännande om det kan visas att avsaknaden av de utelämnade komponenterna inte negativt påverkar godkännandets resultat vad gäller kraven i denna del. 4.3.3.2 Det är den sökande som är ansvarig för att visa att accepterandet av de varianter som nämns i punkt 4.3.3.1 överensstämmer med kraven i denna del.

5.   GODKÄNNANDE

5.1   Godkännande i enlighet med del I i dessa föreskrifter

5.1.1

Om det färdigbyggda, icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon som lämnats in för godkännande enligt denna del uppfyller kraven i punkt 12 ska godkännande för denna fordonstyp beviljas.

5.1.2

Varje godkänd typ ska tilldelas ett godkännandenummer. Dess första två siffror (för närvarande 01, motsvarande ändringsserie 01) ska ange den ändringsserie som innehåller de senaste betydande tekniska ändringar som gjorts av föreskrifterna vid tiden för godkännandets utfärdande. En och samma part till överenskommelsen får inte ge samma nummer till en annan fordonstyp enligt definitionen i dessa föreskrifter.

5.1.3

Meddelande om beviljat, ej beviljat eller utvidgat godkännande av en fordonstyp enligt denna del ska delges de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i tillägg 1 till bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.1.4

På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska väl synligt och på ett lättillgängligt ställe som anges i meddelandet om godkännande fästas ett godkännandemärke som består av: 5.1.4.1 En cirkel som omger bokstaven ”E” följd av numret för det land som beviljat godkännandet (2). 5.1.4.2 Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 5.1.4.1.

5.1.5

Om fordonet, i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, överensstämmer med en fordonstyp som godkänts även enligt andra föreskrifter som utgör tillägg till överenskommelsen, behöver symbolen i punkt 5.1.4.1 inte upprepas. I detta fall ska numren och symbolerna för alla de ytterligare föreskrifter enligt vilka godkännande har utfärdats, i det land som utfärdat godkännande enligt dessa föreskrifter, anges i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 5.1.4.1.

5.1.6

Godkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.

5.1.7

Godkännandemärket ska placeras nära eller på den fordonstypskylt som anbringats av tillverkaren.

5.1.8

I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på utformningar av godkännandemärken.

5.2   Godkännande i enlighet med del II i dessa föreskrifter

5.2.1

Om det sidoskydd som lämnats in för godkännande enligt denna del uppfyller kraven i punkt 14 ska godkännande för denna sidoskyddstyp utfärdas.

5.2.2

Varje godkänd typ ska tilldelas ett godkännandenummer. Dess första två siffror (för närvarande 01, motsvarande ändringsserie 01) ska ange den ändringsserie som innehåller de senaste betydande tekniska ändringar som gjorts av föreskrifterna vid tiden för godkännandets utfärdande. En och samma part till överenskommelsen får inte tilldela en annan typ samma nummer.

5.2.3

Meddelande om beviljat, ej beviljat eller utvidgat godkännande av en sidoskyddstyp enligt denna del ska delges de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i tillägg 2 till bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.2.4

På alla viktiga delar av ett sidoskydd som överensstämmer med en sidoskyddstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska fästas, väl synligt och på ett lättillgängligt ställe som anges i meddelandet om godkännande, ett godkännandemärke som består av: 5.2.4.1 En cirkel som omger bokstaven ”E” följd av numret för det land som beviljat godkännandet (2). 5.2.4.2 Godkännandenumret, placerat till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 5.2.4.1.

5.2.5

Godkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.

5.2.6

I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på utformningar av godkännandemärken.

5.3   Godkännande i enlighet med del III i dessa föreskrifter

5.3.1

Om det fordon som lämnats för godkännande enligt denna del är utrustat med ett godkänt sidoskydd och uppfyller kraven i punkt 15 ska godkännande för denna fordonstyp beviljas.

5.3.2

Varje godkänd typ ska tilldelas ett godkännandenummer. Dess första två siffror (för närvarande 01, motsvarande ändringsserie 01) ska ange den ändringsserie som innehåller de senaste betydande tekniska ändringar som gjorts av föreskrifterna vid tiden för godkännandets utfärdande. En och samma part till överenskommelsen får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

5.3.3

Meddelande om beviljat, ej beviljat eller utvidgat godkännande av en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska delges de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i tillägg 3 till bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.3.4

På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska fästas, väl synligt och på ett lättillgängligt ställe som anges i meddelandet om godkännande, ett godkännandemärke som består av: 5.3.4.1 En cirkel som omger bokstaven ”E” följd av numret för det land som beviljat godkännandet (2). 5.3.4.2 Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 5.3.4.1.

5.3.5

Om fordonet, i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, överensstämmer med en fordonstyp som godkänts även enligt andra föreskrifter som utgör tillägg till överenskommelsen, behöver symbolen i punkt 5.3.4.1 inte upprepas. I detta fall ska numren och symbolerna för alla de ytterligare föreskrifter enligt vilka godkännande har utfärdats, i det land som utfärdat godkännande enligt dessa föreskrifter, anges i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 5.3.4.1.

5.3.6

Godkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.

5.3.7

Godkännandemärket ska placeras nära eller på den fordonstypskylt som anbringats av tillverkaren.

5.3.8

I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på utformningar av godkännandemärken.

6.   ÄNDRING ELLER UTVIDGNING AV GODKÄNNANDE AV EN FORDONSTYP ELLER ETT SIDOSKYDD

6.1   Varje ändring av en fordonstyp eller sidoskyddstyp ska rapporteras till den myndighet som godkände anordningen. Myndigheten kan då antingen

6.1.1

göra bedömningen att ändringarna sannolikt inte får någon ogynnsam effekt och att fordonet eller sidoskyddet i alla händelser fortfarande uppfyller kraven, eller

6.1.2

kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna.

6.2   Meddelande om avslag eller godkännande, där ändringarna anges, ska enligt det förfarande som anges i punkt 5.1.3, 5.2.3 eller 5.3.3 delges de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter.

6.3   Den behöriga myndighet som utvidgar ett godkännande ska tilldela detta utvidgade godkännande ett serienummer och lämna besked om detta till övriga parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter genom ett meddelandeformulär enligt mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

7.   PRODUKTIONENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

Kontroll av produktionsöverensstämmelse ska ske enligt förfarandet i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

7.1   Varje fordon eller sidoskydd som godkänts enligt dessa föreskrifter ska vara tillverkat så att det överensstämmer med den godkända typen genom att de krav som ställs i respektive del uppfylls.

7.2   Myndigheten som har beviljat typgodkännandet får när som helst granska de metoder som används för att kontrollera produktionsöverensstämmelse vid varje produktionsanläggning.

8.   PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

8.1   Det godkännande som med avseende på en fordonstyp eller sidoskyddstyp beviljats enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som fastställs i punkt 12, 14 eller 15, beroende på vilken som är tillämplig, inte uppfylls.

8.2   Om en part i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den skyndsamt meddela de övriga parter som tillämpar dessa föreskrifter detta, med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

9.   DEFINITIVT NEDLAGD TILLVERKNING

Om innehavaren av ett godkännande helt upphör med tillverkningen av en fordonstyp eller sidoskyddstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska denne underrätta den myndighet som beviljat godkännandet. Då myndigheten fått ett sådant meddelande ska myndigheten informera övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

10.   NAMN PÅ OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROVNINGARNA SAMT TILL DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parter till 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn på och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningarna samt till de administrativa myndigheter som beviljar godkännanden och till vilka meddelanden om beviljat, ej beviljat, utvidgat eller återkallat godkännande, som utfärdas i andra länder, ska sändas.

11.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

11.1   Från och med den dag då ändringsserie 01 träder i kraft får ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja ECE-godkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01.

11.2   Från och med 12 månader efter den dag då ändringsserie 01 träder i kraft ska de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om den fordonstyp eller sidoskyddstyp som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01.

11.3   Även efter det att ändringsserie 01 av dessa föreskrifter har trätt i kraft ska godkännanden enligt ändringsserie 00 fortsätta vara giltiga och avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att bevilja utvidgning av sådana godkännanden och ska fortsätta att godta dem.

11.4   Ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter får vägra att bevilja nationellt eller regionalt typgodkännande för en fordonstyp som godkänts enligt ändringsserie 00 till dessa föreskrifter.

DEL I —   GODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ DERAS SIDOSKYDD

12.   KRAV

12.1   Sidoskyddet får inte öka fordonets totala bredd och huvuddelen av deras yttre yta får inte befinna sig mer än 150 mm innanför fordonets yttersta plan (största bredd). På vissa fordon får sidoskyddets främre ände vara svängd inåt enligt punkterna 12.4.3 och 12.4.4. Sidoskyddets bakre ände får inte befinna sig mer än 30 mm innanför bakdäckens ytterkant (exklusive eventuell däcksutbuktning intill marken) åtminstone vad gäller de bakersta 250 mm.

12.2   Sidoskyddets yttre yta ska vara slät och så långt som möjligt kontinuerlig från framänden till bakänden. Angränsande delar får dock överlappa, förutsatt att den överlappande kanten pekar bakåt eller nedåt. Alternativt kan ett mellanrum på högst 25 mm tillåtas (mäts vågrätt), förutsatt att den bakre delen inte sticker ut utanför den främre. Avrundade skruv- och nitskallar får sticka ut högst 10 mm från ytan och andra detaljer får sticka ut lika långt om de är släta och har liknande rundning. Alla yttre kanter och hörn som kan vidröras av en sfär med 100 mm diameter ska vara avrundade med en radie på minst 2,5 mm; på dem som skjuter ut mindre än 5 mm ska de utåtriktade kanterna vara trubbiga.

12.3   Sidoskyddet får bestå av en sammanhängande plan yta eller av en eller flera horisontella skenor eller en kombination av yta och skenor. När skenor används får dessa inte sitta mer än 300 mm från varandra och inte vara mindre än

a)	50 mm i höjdled när det gäller fordon i kategorierna N2 och O3,

b)	100 mm i höjdled och i huvudsak plana när det gäller fordon i kategorierna N3 och O4.

Kombinationer av ytor och skenor ska utgöra ett praktiskt taget sammanhängande sidoskydd, om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 12.2.

12.4   Sidoskyddets framkant ska vara utformad enligt följande:

12.4.1

Dess position ska vara enligt följande: 12.4.1.1 På fordon i kategorierna N2 och N3: högst 300 mm bakom ett vertikalt plan vinkelrätt mot fordonets längsgående plan och tangentiellt med den yttre ytan på däcket av det hjul som sitter närmast framför skyddet. 12.4.1.2 På en släpvagn: högst 500 mm bakom det plan som definieras i punkt 12.4.1.1. 12.4.1.3 På en påhängsvagn: högst 250 mm bakom ett tvärgående centrumplan genom stödbenen om sådana finns. I samtliga fall gäller dock att avståndet från framkanten till ett tvärgående plan genom centrum av kopplingstappen i dess bakersta läge får vara högst 2,7 m. 12.4.1.4 På en släpkärra: i utrymmet framför ett tvärgående plan genom centrum av framaxeln men inte längre fram än framkanten på karosseriet, om det finns, för att säkerställa kärrans normala manöverduglighet.

12.4.2

När framkanten är placerad i ett tomt utrymme större än 25 mm ska den bestå av en sammanhängande vertikal balk som sträcker sig över skyddets hela höjd. Balkens yttre och främre ytor ska sträcka sig minst 50 mm bakåt och vara insvängda 100 mm eller ha en radie på minst 50 mm för fordon i kategorierna N2 och O3, och sträcka sig minst 100 mm bakåt och vara insvängda 100 mm eller ha en radie på minst 100 mm för fordon i kategorierna N3 och O4.

12.4.3

På fordon i kategori N2 eller N3 där måttet 300 mm enligt punkt 12.4.1.1 hamnar inom förarhytten ska skyddet vara utformat så att mellanrummet mellan framkanten och hyttpanelerna är högst 100 mm och vid behov är insvängt i en vinkel som inte överstiger 45°. I detta fall gäller inte bestämmelserna i punkt 12.4.2.

12.4.4

På fordon i kategori N2 eller N3 där måttet 300 mm enligt punkt 12.4.1.1 hamnar bakom förarhytten och skyddet sträcker sig fram så att avståndet till förarhytten är mindre än 100 mm kan, om tillverkaren så väljer, bestämmelserna i punkt 12.4.3 gälla.

12.5   Sidoskyddets bakkant får inte befinna sig mer än 300 mm framför det vertikala planet vinkelrätt mot fordonets längsgående plan och tangentiellt med den yttre ytan på däcket av det hjul som sitter närmast bakom skyddet. Någon sammanhängande vertikal balk behövs inte på bakkanten.

12.6   Bestämmelserna i punkterna 12.4 och 12.5 är oberoende av varandra och kan inte kombineras. När ett fordon har två styrda axlar ska dock ett sidoskydd inte krävas mellan dessa två axlar om inte avståndet mellan axlarnas centrumlinjer överstiger 2 100 mm.

12.7   Sidoskyddets fram- och baköverhäng får inte vara större än det uppmätta avståndet mellan fästanordningarna och stötanordningens mittlinje under den provning som föreskrivs i punkt 12.10. Om flera olika avstånd uppmäts får det största provningsavståndet inte överskridas.

12.8   Sidoskyddets nederkant får inte vid någon punkt befinna sig mer än 550 mm ovanför marken.

12.9   Sidoskyddets överkant får inte befinna sig mer än 350 mm nedanför den fordonsdel som skärs eller vidrörs av ett vertikalt plan som tangerar däckens yttersta punkter, exklusive eventuell däcksutbuktning intill marken, med undantag för följande fall:

12.9.1

När planet enligt punkt 12.9 inte skär någon fordonsdel ska överkanten befinna sig i nivå med lastplattformens yta eller 950 mm ovanför marken, beroende på vilket som är lägst.

12.9.2

När planet enligt punkt 12.9 skär en fordonsdel på en nivå som ligger mer än 1,3 m ovanför marken får inte sidoskyddets överkant befinna sig mindre än 950 mm ovanför marken.

12.9.3

På fordon som särskilt utformats och konstruerats, inte bara anpassats, för transport av container eller annan löstagbar enhet, får skyddets överkant bestämmas enligt punkterna 12.9.1 och 12.9.2, varvid containern eller enheten betraktas som en del av fordonet.

12.9.4

På fordon som utrustats med en kran för lastning, lossning eller andra arbetsmoment med en varaktigt monterad arbetsstation eller arbetsplattform från vilken operatören kan styra kranen, får skyddets överkant bestämmas enligt punkterna 12.9.1 och 12.9.2, varvid arbetsstationen eller arbetsplattformen betraktas som lastplattformen.

12.10   Sidoskydd ska vara i huvudsak styva, säkert fastsatta (de får inte riskera att lossna till följd av vibrationer vid normal användning av fordonet) och, med undantag för de delar som anges i punkt 12.11, tillverkade av metall eller annat lämpligt material. Sidoskyddet ska betraktas som ändamålsenligt om det kan motstå en horisontell statisk kraft på 1 kN, anbringad vinkelrätt mot någon del av skyddets yttre yta med hjälp av en stötanordning vars stötyta är cirkelrund och plan och har en diameter på 220 mm ± 10 mm, så att intryckningen till följd av belastningen inte blir mer än

a)	30 mm på de bakersta 250 mm av skyddet, och

b)	150 mm på återstoden av skyddet.

På tillverkarens begäran kan överensstämmelse med detta krav visas genom beräkning. Beräkningsmetodens validitet ska fastställas med den tekniska tjänstens godkännande.

12.11   Delar som är varaktigt fastsatta på fordonet, t.ex. reservhjul, batterilåda, lufttankar, bränsletankar, lampor, reflexer och verktygslådor, får inräknas i sidoskyddet om de uppfyller måttkraven i denna del. Bestämmelserna i punkt 12.2 ska gälla för mellanrum mellan sidoskydd och varaktigt fastsatta delar.

12.12   Sidoskyddet får inte utnyttjas för fastsättning av broms-, luft- eller hydraulledningar.

12.13   Sidoskyddet får vara så utformat att det kan placeras i flera lägen längs fordonets sida. I så fall måste det finnas en säker metod att fästa det i läget för normal användning så att varje oavsiktlig ändring av läget är utesluten. Den kraft som krävs för att anordningens läge ska kunna ändras får inte överstiga 40 daN.

13.   UNDANTAG

13.1   Genom undantag från ovanstående bestämmelser behöver fordon av följande typer endast uppfylla de krav som anges för varje typ:

13.1.1

En förlängningsbar släpvagn ska uppfylla alla krav i punkt 12 då den har sin minsta längd. När släpvagnen förlängs behöver dock sidoskyddet endast uppfylla punkterna 12.8, 12.9 och 12.10 och antingen punkt 12.4 eller 12.5 men inte nödvändigtvis båda. Förlängningen av släpvagnen får inte orsaka mellanrum i sidoskyddet.

13.1.2

Ett tankfordon som är avsett uteslutande för transport av vätska i en sluten tank som är varaktigt fastsatt på fordonet och försedd med slang- eller rörkopplingar för fyllning och tömning, ska ha sidoskydd som uppfyller kraven i punkt 12 så långt som det är praktiskt möjligt. Strikt uppfyllelse får endast åsidosättas där användningen av fordonet gör det nödvändigt.

13.1.3

På fordon med utdragbara ben för extra stabilitet under lastning, lossning eller andra arbetsmoment för vilka fordonet konstruerats, får sidoskyddet ha extra öppningar om dessa är nödvändiga för att benen ska kunna dras ut.

13.1.4

På fordon med fästen för surrning och säkring i enlighet med ISO 9367-1:1989 eller ISO 9367-2:1994 för sjötransport på ro/ro-fartyg får sidoskyddet ha öppningar för fastspänningsanordningar.

13.1.5

På fordon med en kran för lastning, lossning och andra arbetsmoment för vilka fordonet konstruerats, och där det inte är möjligt att uppfylla alla krav i punkt 12, kan sidoskyddet förses med ytterligare mellanrum där så är nödvändigt för att tillåta kranens rörelser och förvaring.

13.2   Om fordonets sidor är utformade och/eller utrustade så att deras form och egenskaper medför att delarna tillsammans uppfyller kraven i punkt 12, kan de betraktas som en ersättning för sidoskydd.

DEL II —   GODKÄNNANDE AV SIDOSKYDD

14.   KRAV

14.1   Sidoskyddets yttre yta ska vara slät och så långt som möjligt kontinuerlig från framänden till bakänden. Angränsande delar får dock överlappa, förutsatt att den överlappande kanten pekar bakåt eller nedåt. Alternativt kan ett mellanrum på högst 25 mm tillåtas (mäts vågrätt), förutsatt att den bakre delen inte sticker ut utanför den främre. Avrundade skruv- och nitskallar får sticka ut högst 10 mm från ytan och andra detaljer får sticka ut lika långt om de är släta och har liknande rundning. Alla yttre kanter och hörn som kan vidröras av en sfär med 100 mm diameter ska vara avrundade med en radie på minst 2,5 mm, på dem som skjuter ut mindre än 5 mm ska de utåtriktade kanterna vara trubbiga.

14.2   Sidoskyddet får bestå av en sammanhängande plan yta eller av en eller flera horisontella skenor eller en kombination av yta och skenor. När skenor används får dessa inte sitta mer än 300 mm från varandra och inte vara mindre än

a)	50 mm i höjdled när det gäller sidoskydd för fordon i kategorierna N2 och O3, eller

b)	100 mm i höjdled och i huvudsak plana när det gäller sidoskydd för fordon i kategorierna N3 och O4.

Kombinationer av ytor och skenor ska utgöra ett praktiskt taget sammanhängande sidoskydd, om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 14.1.

14.3   Framkanten ska bestå av en sammanhängande vertikal balk som sträcker sig över skyddets hela höjd. Balkens yttre och främre ytor ska sträcka sig minst 50 mm bakåt och vara insvängda 100 mm eller ha en radie på minst 50 mm för fordon i kategorierna N2 och O3, och sträcka sig minst 100 mm bakåt och vara insvängda 100 mm eller ha en radie på minst 100 mm för fordon i kategorierna N3 och O4.

14.4   Sidoskyddet ska vara i huvudsak styvt och, med undantag för de delar som anges i punkt 14.5, tillverkat av metall eller annat lämpligt material. Sidoskyddet ska betraktas som ändamålsenligt om det kan motstå en horisontell statisk kraft på 1 kN, anbringad vinkelrätt mot någon del av skyddets yttre yta med hjälp av en stötanordning vars stötyta är cirkelrund och plan och har en diameter på 220 mm ± 10 mm, så att intryckningen till följd av belastningen inte blir mer än

a)	30 mm på de bakersta 250 mm av skyddet, och

b)	150 mm på återstoden av skyddet.

På tillverkarens begäran kan överensstämmelse med detta krav visas genom beräkning. Beräkningsmetodens validitet ska fastställas med den tekniska tjänstens godkännande.

14.5   Delar som är varaktigt fastsatta på fordonet, t.ex. reservhjul, batterilåda, lufttankar, bränsletankar, lyktor, reflexer och verktygslådor, får inräknas i sidoskyddet om de uppfyller måttkraven i denna del.

14.6   Sidoskyddet får vara så utformat att det kan placeras i flera lägen längs fordonets sida. I så fall måste det finnas en säker metod att fästa det i läget för normal användning så att varje oavsiktlig ändring av läget är utesluten. Den kraft som krävs för att anordningens läge ska kunna ändras får inte överstiga 40 daN.

DEL III —   GODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ MONTERING AV ETT SIDOSKYDD TYPGODKÄNT ENLIGT DEL II I DESSA FÖRESKRIFTER

15.   KRAV

15.1   Sidoskyddet får inte öka fordonets totala bredd och huvuddelen av dess yttre yta får inte befinna sig mer än 150 mm innanför fordonets yttersta plan (största bredd). På vissa fordon får anordningens främre ände vara svängd inåt enligt punkterna 15.2.3 och 15.2.4. Sidoskyddets bakre ände får inte befinna sig mer än 30 mm innanför bakdäckens ytterkant (exklusive eventuell däcksutbuktning intill marken) åtminstone vad gäller de bakersta 250 mm.

15.2   Sidoskyddets framkant ska vara utformad enligt följande:

15.2.1

Dess position ska vara enligt följande: 15.2.1.1 På fordon i kategorierna N2 och N3: högst 300 mm bakom ett vertikalt plan vinkelrätt mot fordonets längsgående plan och tangentiellt med den yttre ytan på däcket av det hjul som sitter närmast framför skyddet. 15.2.1.2 På en släpvagn: högst 500 mm bakom det plan som definieras i punkt 15.2.1.1. 15.2.1.3 På en påhängsvagn: högst 250 mm bakom ett tvärgående centrumplan genom stödbenen om sådana finns. I samtliga fall gäller dock att avståndet från framkanten till ett tvärgående plan genom centrum av kopplingstappen i dess bakersta läge får vara högst 2,7 m.

15.2.2

När framkanten är placerad i ett tomt utrymme större än 25 mm ska den bestå av en sammanhängande vertikal balk som sträcker sig över skyddets hela höjd. Balkens yttre och främre ytor ska sträcka sig minst 50 mm bakåt och vara insvängda 100 mm eller ha en radie på minst 50 mm för fordon i kategorierna N2 och O3, och sträcka sig minst 100 mm bakåt och vara insvängda 100 mm eller ha en radie på minst 100 mm för fordon i kategorierna N3 och O4.

15.2.3

På fordon i kategori N2 eller N3 där måttet 300 mm enligt punkt 15.2.1.1 hamnar inom förarhytten ska skyddet vara utformat så att mellanrummet mellan framkanten och hyttpanelerna är högst 100 mm och vid behov är insvängt i en vinkel som inte överstiger 45o. I detta fall gäller inte bestämmelserna i punkt 15.2.2.

15.2.4

På fordon i kategori N2 eller N3 där måttet 300 mm enligt punkt 15.2.1.1 hamnar bakom förarhytten och skyddet sträcker sig fram så att avståndet till förarhytten är mindre än 100 mm kan, om tillverkaren så väljer, bestämmelserna i punkt 15.2.3 gälla.

15.3   Sidoskyddets bakkant får inte befinna sig mer än 300 mm framför det vertikala planet vinkelrätt mot fordonets längsgående plan och tangentiellt med den yttre ytan på däcket av det hjul som sitter närmast bakom skyddet. Någon sammanhängande vertikal balk behövs inte på bakkanten.

15.4   Bestämmelserna i punkterna 15.2 och 15.3 är oberoende av varandra och kan inte kombineras. När ett fordon har två styrda axlar behövs dock inget sidoskydd mellan dessa två axlar om det längsgående avståndet mellan axlarnas centrumlinjer inte överstiger 2 100 mm.

15.5   Sidoskyddets fram- och baköverhäng får inte vara större än det uppmätta avståndet mellan fästanordningarna och stötanordningens mittlinje under den provning som föreskrivs i punkt 14.4. Om flera olika avstånd uppmäts får det högsta uppmätta avståndet inte överskridas.

15.6   Sidoskyddets nederkant får inte vid någon punkt befinna sig mer än 550 mm ovanför marken.

15.7   Sidoskyddets överkant får inte befinna sig mer än 350 mm nedanför den fordonsdel som skärs eller vidrörs av ett vertikalt plan som tangerar däckens yttersta punkter, exklusive eventuell däcksutbuktning intill marken, med undantag för följande fall:

15.7.1

När planet enligt punkt 15.7 inte skär någon fordonsdel ska överkanten befinna sig i nivå med lastplattformens yta eller 950 mm ovanför marken, beroende på vilket avstånd som är minst.

15.7.2

När planet enligt punkt 15.7 skär en fordonsdel på en nivå som ligger mer än 1,3 m ovanför marken får inte sidoskyddets överkant befinna sig mindre än 950 mm ovanför marken.

15.7.3

På fordon som särskilt utformats och konstruerats, inte bara anpassats, för transport av container eller annan löstagbar enhet, får skyddets överkant bestämmas enligt punkterna 15.7.1 och 15.7.2, varvid containern eller enheten betraktas som en del av fordonet.

15.7.4

På fordon som utrustats med en kran för lastning, lossning eller andra arbetsmoment med en varaktigt monterad arbetsstation eller arbetsplattform från vilken operatören kan styra kranen, får skyddets överkant bestämmas enligt punkterna 12.9.1 och 12.9.2, varvid arbetsstationen eller arbetsplattformen betraktas som lastplattformen.

15.8   Sidoskyddet ska vara säkert fastsatt för att inte lossna till följd av vibrationer vid normal användning av fordonet.

15.9   Delar som är varaktigt fastsatta på fordonet, t.ex. reservhjul, batterilåda, lufttankar, bränsletankar, lyktor, reflexer och verktygslådor, får inräknas i sidoskyddet om de uppfyller måttkraven i denna del eller är godkända enligt del I. Bestämmelserna i punkt 12.2 eller 14.1 ska gälla för mellanrum mellan sidoskydd och varaktigt fastsatta delar.

15.10   Sidoskyddet får inte utnyttjas för fastsättning av broms-, luft- eller hydraulledningar.

16.   UNDANTAG

16.1   Genom undantag från ovanstående bestämmelser behöver fordon av följande typer endast uppfylla de krav som anges för varje typ:

16.1.1

En förlängningsbar släpvagn ska uppfylla alla krav i punkt 15 då den har sin minsta längd. När släpvagnen förlängs behöver dock sidoskyddet endast uppfylla punkterna 15.6, 15.7 och 15.8 och antingen punkt 15.2 eller 15.3 men inte nödvändigtvis båda. Förlängningen av släpvagnen får inte orsaka mellanrum i sidoskyddet.

16.1.2

Ett tankfordon som är avsett uteslutande för transport av vätska i en sluten tank som är varaktigt fastsatt på fordonet och försedd med slang- eller rörkopplingar för fyllning och tömning, ska ha sidoskydd som uppfyller kraven i punkt 15 så långt som det är praktiskt möjligt. Strikt uppfyllelse får endast åsidosättas där användningen av fordonet gör det nödvändigt.

16.1.3

På fordon med utdragbara ben för extra stabilitet under lastning, lossning eller andra arbetsmoment för vilka fordonet konstruerats, får sidoskyddet ha extra öppningar om dessa är nödvändiga för att benen ska kunna dras ut.

16.1.4

På fordon med fästen för surrning och säkring i enlighet med ISO 9367-1:1989 eller ISO 9367-2:1994 för sjötransport på ro/ro-fartyg får sidoskyddet ha öppningar för fastspänningsanordningar.

16.1.5

Fordon med en kran för lastning, lossning och andra arbetsmoment för vilka fordonet konstruerats, där kranens rörelser och förvaring försvårar en montering av sidoskydd, ska utrustas med ett sidoskydd som så långt det är möjligt uppfyller alla krav i punkt 12. Strikt uppfyllelse får endast åsidosättas där användningen av fordonet gör det nödvändigt.

---

(1)  Enligt definition i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument TRANS/WP.29/78/rev.2, para 2.

(2)  1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 för Kazakstan, 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska unionen (godkännanden beviljas av dess medlemsstater med användande av deras respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54 och 55 (vakanta), 56 för Montenegro, 57 (vakant) och 58 för Tunisien. Påföljande nummer ska tilldelas andra länder i den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon samt villkoren för ömsesidigt erkännande av de godkännanden som beviljats på grundval av dessa bestämmelser, varefter de nummer som tilldelats på detta sätt ska meddelas de avtalsslutande parterna av Förenta nationernas generalsekreterare.

---

---

---

---

8.5.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/19

---

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343 som finns på:

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 97 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) — Enhetliga bestämmelser om godkännande av fordonslarmsystem och av motorfordon med avseende på deras larmsystem

Inbegripet all giltig text fram till och med:

Supplement 6 till ändringsserie 01 — dag för ikraftträdande: 23 juni 2011

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.	Tillämpningsområde

Del I —   Godkännande av fordonslarmsystem

2.	Definitioner

3.	Ansökan om godkännande av fordonslarmsystem

4.	Godkännande

5.	Allmänna anvisningar

6.	Särskilda anvisningar

7.	Driftsparametrar och provningsförhållanden

8.	Anvisningar

9.	Ändring av fordonslarmsystemtypen och utökning av godkännande

10.	Tillverkningens överensstämmelse

11.	Påföljder vid tillverkningens bristande överensstämmelse

12.	Tillverkningens slutgiltiga upphörande

13.	Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförande av godkännandeprovningarna samt myndigheterna

Del II —   Godkännande av ett fordon med avseende på dess larmsystem

14.	Definitioner

15.	Ansökan om godkännande

16.	Godkännande

17.	Allmänna anvisningar

18.	Särskilda anvisningar

19.	Provningsförhållanden

20.	Anvisningar

21.	Ändring av fordonstypen och utökning av godkännandet

22.	Tillverkningens överensstämmelse

23.	Påföljder vid tillverkningens bristande överensstämmelse

24.	Tillverkningens slutgiltiga upphörande

25.	Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförande av godkännandeprovningarna samt myndigheterna

Del III —   Godkännande av startspärr och godkännande av ett fordon med avseende på dess startspärr

26.	Definitioner

27.	Ansökan om godkännande för en startspärr

28.	Ansökan om godkännande för ett fordon

29.	Godkännande av en startspärr

30.	Godkännande av ett fordon

31.	Allmänna anvisningar

32.	Särskilda anvisningar

33.	Driftsparametrar och provningsförhållanden

34.	Anvisningar

35.	Ändring av startspärrs- eller fordonstypen och utökning av godkännandet

36.	Tillverkningens överensstämmelse

37.	Påföljder vid tillverkningens bristande överensstämmelse

38.	Tillverkningens slutgiltiga upphörande

39.	Övergångsbestämmelser

40.	Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförande av godkännandeprovningarna samt myndigheterna

BILAGOR

Bilaga 1 —

Meddelande om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande för en typ av fordonslarmsystem enligt del I i föreskrifter nr 97

Bilaga 1A —

Informationsdokument

Bilaga 2 —

Meddelande om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande för en fordonstyp med avseende på dess larmsystem enligt del II i föreskrifter nr 97

Bilaga 3 —

Meddelande om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande för en typ av startspärr enligt del III i föreskrifter nr 97

Bilaga 4 —

Meddelande om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande för en fordonstyp med avseende på dess startspärr enligt del III i föreskrifter nr 97

Bilaga 5 —

Godkännandemärkenas utformning

Bilaga 6 —

Mall till intyg om överensstämmelse

Bilaga 7 —

Mall för installeringsintyg

Bilaga 8 —

Provning av systemen för skydd av passagerarutrymmet

Bilaga 9 —

Elektromagnetisk kompatibilitet

Bilaga 10 —

Anvisningar för mekaniska nyckelomkopplare

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller:

1.1	DEL I: Fordonslarmsystem som är avsedda att permanent monteras i fordon i kategori M1 och i de fordon i kategori N1 som har en högsta vikt av högst 2 ton (1).

1.2	DEL II: Fordon i kategori M1 och de fordon i kategori N1 som har en högsta vikt av högst 2 ton med avseende på deras larmsystem (1).

1.3	DEL III: Startspärrar och fordon i kategori M1 och de fordon i kategori N1 som har en högsta vikt av högst 2 ton med avseende på startspärrar (1).

1.4

Montering av de anordningar som anges i delarna II och III på fordon i andra kategorier än M1 eller de fordon i kategori N1 som har en högsta vikt som överstiger 2 ton är frivillig men varje sådan anordning som monteras ska uppfylla alla relevanta krav i dessa föreskrifter. Fordon som godkänts i enlighet med bestämmelserna i delarna III eller IV i föreskrifter nr 116 anses överensstämma med delarna II respektive III i dessa föreskrifter.

DEL I —   GODKÄNNANDE AV FORDONSLARMSYSTEM

2.   DEFINITIONER

I del I i dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1   fordonslarmsystem: system avsett att installeras på en eller flera fordonstyper och utformat för att ange intrång i eller påverkan på fordonet, varvid dessa system kan ge ytterligare skydd mot obehörigt utnyttjande av fordonet.

2.2   sensor: anordning som känner av en förändring som kan orsakas av intrång i eller påverkan på ett fordon.

2.3   varningsanordning: anordning som anger att intrång eller påverkan inträffat.

2.4   styrutrustning: utrustning som krävs för att in- och urkoppla och prova ett fordonslarmsystem och för att sända ett larm till varningsanordningarna.

2.5   inkopplat: tillstånd i ett fordonslarmsystem i vilket ett larm kan överföras till varningsanordningarna.

2.6   urkopplat: tillstånd i ett fordonslarmsystem i vilket ett larm inte kan överföras till varningsanordningarna.

2.7   nyckel: anordning utformad och konstruerad för en metod att manövrera ett låssystem som utformats och konstruerats för att manövreras endast av denna anordning.

2.8   fordonslarmsystemtyp: system som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som:

2.9   godkännande av ett fordonslarmsystem: godkännande av en typ av fordonslarmsystem med avseende på de krav som framläggs i punkterna 5, 6 och 7.

2.10   startspärr: anordning avsedd att hindra fordonet från att köras bort med egen motor.

2.11   nödlarm: anordning som gör det möjligt för en person att använda ett larm, som installerats på fordonet, för att i ett nödläge tillkalla hjälp.

2.12   komponent: anordning för vilken kraven i dessa föreskrifter gäller, som är avsedd att ingå i ett fordon och som kan typgodkännas oberoende av ett fordon om så uttryckligen anges i dessa föreskrifter.

2.13   separat teknisk enhet: anordning för vilken kraven i dessa föreskrifter gäller, som är avsedd att ingå i ett fordon och som kan typgodkännas separat men endast med avseende på en eller flera angivna fordonstyper, om så uttryckligen anges i dessa föreskrifter.

3.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV FORDONSLARMSYSTEM

3.1	Ansökan om godkännande av ett fordonslarmsystem ska inges av fordonslarmsystemets tillverkare eller av dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.

3.2

För varje typ av fordonslarmsystem ska ansökan åtföljas av: Ett informationsdokument som överensstämmer med mallen i bilaga 1A, del 1, med en beskrivning av fordonslarmsystemets tekniska egenskaper och metoden för dess installering för varje fabrikat och fordonstyp på vilket fordonslarmsystemet är avsett att installeras.

3.2.1

Ett eller flera fordon som är försedda med det fordonslarmsystem som ska typgodkännas och som valts av den sökande efter överenskommelse med den tekniska tjänst som ansvarar för att utföra godkännandeprovningarna.

3.2.2

Anvisningar i tre exemplar i enlighet med punkt 8.

4.   GODKÄNNANDE

4.1	Om det fordonslarm som inlämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 5, 6 och 7 nedan ska godkännande för denna fordonslarmsystemtyp beviljas.

4.2

Ett godkännandenummer ska tilldelas varje typ som godkänts. Dess första två siffror (för närvarande 01 för ändringsserie 01) ska ange den ändringsserie där de senaste större tekniska ändringar som enligt föreskrifterna utförts vid tidpunkten för godkännandets utfärdande ingår. Samma avtalsslutande part får inte tilldela en annan fordonslarmsystemtyp samma nummer.

4.3	Uppgift om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om godkännande för en fordonslarmsystemtyp enligt dessa föreskrifter ska meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

4.4

På huvudkomponenten(erna) i det fordonslarmsystem som överensstämmer med en typ av fordonslarmsystem som godkänts enligt dessa föreskrifter ska väl synligt och på ett lättillgängligt ställe som anges i godkännandeintyget anbringas ett internationellt godkännandemärke som består av: 4.4.1 en cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat godkännandet (2), och 4.4.2 numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, en symbol ”A” eller ”I” eller ”AI”, som anger om systemet är ett fordonslarmsystem, en startspärr eller en kombination av båda, ett bindestreck och godkännandenumret nära den cirkel som föreskrivs i punkt 4.4.1. 4.4.3 Godkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt. 4.4.4 I bilaga 5 till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkenas utformning.

4.5

Som ett alternativ till det godkännandemärke som beskrivs i punkt 4.4 ovan ska ett intyg om överensstämmelse utfärdas för varje fordonslarmsystem som utbjuds till försäljning. Då en fordonslarmsystemtillverkare till en fordonstillverkare levererar ett godkänt omärkt fordonslarmsystem för att denne ska montera det som originalutrustning på en fordonsmodell eller på en fordonsmodellserie ska tillverkaren av fordonslarmsystemet förse fordonstillverkaren med ett tillräckligt antal kopior av överensstämmelseintyget för att denne ska erhålla fordonsgodkännande enligt del II i dessa föreskrifter. Om fordonslarmsystemet består av separata komponenter ska dess huvudkomponent(er) bära ett referensmärke och i överensstämmelseintyget ska det finnas en förteckning över sådana referensmärken. En förlaga för överensstämmelseintyget ges i bilaga 6 till dessa föreskrifter.

5.   ALLMÄNNA ANVISNINGAR

5.1	Fordonslarmsystemen ska i händelse av intrång i eller påverkan på ett fordon avge en varningssignal. Varningssignalen ska vara en ljudsignal och kan dessutom omfatta optiska varningsanordningar eller vara ett trådlöst larm eller en kombination av ovanstående.

5.2	Fordonslarmsystemen ska vara så utformade, konstruerade och installerade att fordonet, när det är utrustat, fortfarande uppfyller relevanta tekniska krav, i synnerhet för elektromagnetisk kompatibilitet.

5.3

Om möjlighet till trådlös överföring ingår i fordonslarmsystemet, t.ex. in- eller urkoppling av larmet eller sändning av larm, ska det uppfylla gällande Etsi-standarder (3), t.ex. EN 300 220-1 V1.3.1 (2000-09), EN 300 220-2 V1.3.1 (2000-09), EN 300 220-3 V1.1.1 (2000-09) och EN 301 489-3 V1.2.1 (2000-08) (inkl. alla rekommendationer). Frekvens och största sändningseffekt för trådlösa överföringar för in- och urkoppling av larmsystemet ska uppfylla rekommendationen från Cept/ERC (4) 70-03 (17 februari 2000) för användning av anordningar med kort räckvidd (5).

5.4	Installering av ett fordonslarmsystem i ett fordon ska inte kunna påverka fordonets prestanda (i urkopplat läge) eller dess säkra drift.

5.5	Fordonslarmsystemet och dess komponenter ska inte aktiveras oavsiktligt, i synnerhet inte när motorn är igång.

5.6	Fel i fordonslarmsystemet eller fel i dess elförsörjning ska inte påverka säker drift av fordonet.

5.7

Fordonslarmsystemet, dess komponenter och de delar som styrs av dem ska vara så utformade, uppbyggda och installerade att risken minimeras för att någon snabbt kan göra dem obrukbara eller förstöra dem utan att väcka uppmärksamhet, t.ex. med hjälp av billiga, lättdolda verktyg, utrustning eller konstruktioner som är lättillgängliga för allmänheten.

5.8	Metoderna för in- och urkoppling av fordonslarmsystemet ska vara så utformade att de inte strider mot kraven i föreskrifter nr 18. Elanslutningar till de komponenter som omfattas av dessa föreskrifter är tillåtna.

5.9	Systemet ska vara så utformat att kortslutning i någon varningssignalströmkrets inte ska medföra att några andra delar av larmsystemet sätts ur funktion än den strömkrets som kortslutits.

5.10	Fordonslarmsystemet kan omfatta en startspärr som ska uppfylla kraven i del III i dessa föreskrifter.

6.   SÄRSKILDA ANVISNINGAR

6.1   Skyddsräckvidd

6.1.1   Särskilda krav

Fordonslarmsystemet ska minst detektera och avge signal om någon fordonsdörr, motorhuv eller bagagelucka öppnas. Fel på eller avstängning av ljuskällor, t.ex. passagerarutrymmesbelysning, ska inte försämra kontrollfunktionen.

Ytterligare effektiva sensorer för information/visning om/av, t.ex.:

a)	intrång i fordonet, t.ex. övervakning av passagerarutrymme, övervakning av fönsterglas, krossning av en glasruta, eller

b)	försök till fordonsstöld, t.ex. lutningssensorer

är tillåtna, förutsatt att åtgärder vidtas för att hindra onödiga larmsignaler (= falsklarm, se punkt 6.1.2 nedan).

I den mån dessa tilläggssensorer alstrar en larmsignal även efter det att ett intrång ägt rum (t.ex. krossad glasruta) eller vid yttre påverkan (t.ex. vind) ska den larmsignal, som aktiverats av en av ovannämnda sensorer, inte aktiveras mer än tio gånger under samma aktiveringsperiod som fordonslarmsystemet.

I detta fall ska aktiveringsperioden begränsas av den behöriga urkoppling av systemet som är en följd av fordonsanvändarens åtgärd.

Vissa slags tilläggssensorer, t.ex. för övervakning av passagerarutrymme (ultraljud, infrarött) eller lutningssensorer osv., kan avaktiveras avsiktligt. I så fall ska särskilda åtgärder varje gång vidtas avsiktligt innan fordonslarmsystemet inkopplas. Det får inte vara möjligt att avaktivera sensorerna medan larmsystemet är inkopplat.

6.1.2   Säkerhet mot falsklarm

6.1.2.1   Genom lämpliga åtgärder, t.ex.:

a)	mekanisk utformning och elströmkretsens utformning enligt de villkor som gäller för motorfordon,

b)	val och tillämpning av drifts- och kontrollprinciper för larmsystemet och dess komponenter,

ska det säkerställas att fordonslarmsystemet i både in- och urkopplat tillstånd inte kan få larmsignalen att ljuda i onödan i händelse av:

a)	slag mot fordonet: provning anges i punkt 7.2.13,

b)	elektromagnetisk kompatibilitet: provningar anges i punkt 7.2.12,

c)	minskning av batterispänningen genom kontinuerlig urladdning: provning anges i punkt 7.2.14, och

d)	falsklarm från övervakningen av passagerarutrymmet: provning anges i punkt 7.2.15.

6.1.2.2   Om den som ansöker om godkännande kan visa, t.ex. med tekniska uppgifter, att säkerheten mot falsklarm är tillfredsställande säkerställd behöver den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningarnas utförande inte kräva vissa av ovanstående provningar.

6.2   Ljudlarm

6.2.1   Allmänt

Varningssignalen ska vara tydligt hör- och igenkänningsbar och ska markant skilja sig från de övriga ljudsignaler som används i vägtrafik.

Utöver ljudvarningsanordningens originalutrustning får en separat ljudvarningsanordning monteras i den del av fordonet som övervakas av fordonslarmsystemet där den kan skyddas mot att personer enkelt och snabbt kommer åt den.

Om en separat ljudvarningsanordning enligt punkt 6.2.3.1 nedan används får originalutrustningens standardljudvarningsanordning dessutom aktiveras av fordonslarmsystemet, förutsatt att någon påverkan på standardljudvarningsanordningen (normalt lättåtkomligare) inte påverkar tilläggsljudvarningsanordningens funktion.

6.2.2   Ljudsignalens varaktighet

Minst	:	25 s
Högst	:	30 s.

Ljudsignalen får endast ljuda på nytt efter nästa påverkan på fordonet, dvs. efter ovannämnda tidrymd.

(Begränsningar: se punkterna 6.1.1 och 6.1.2 ovan.)

Urkoppling av larmsystemet ska omedelbart avbryta signalen.

6.2.3   Anvisningar för ljudsignalen.

6.2.3.1   Signalanordning med konstant tonläge (konstant frekvensspektrum), t.ex. signalhorn: akustiska och andra uppgifter enligt föreskrifter nr 28, del I.

Intermittent signal (till/från):

Utlösningsfrekvens … (2 ± 1) Hz

Påtid = avtid ± 10 %

6.2.3.2   Ljudsignalanordning med frekvensmodulering:

akustiska och andra uppgifter enligt föreskrifter nr 28, del I men lika passage av ett signifikant frekvensområde inom ovannämnda område (1 800–3 550 Hz) i båda riktningar.

Passagefrekvens … (2 ± 1) Hz

6.2.3.3   Ljudnivå

Ljudkällan ska vara:

a)	antingen en ljudvarningsanordning som godkänts enligt föreskrifter nr 28, del I, eller

b)	en anordning som uppfyller kraven i föreskrifter nr 28, del I, punkterna 6.1 och 6.2. För en ljudkälla som skiljer sig från ljudvarningsanordningens originalutrustning kan emellertid den lägsta ljudnivån minskas till 100 dB(A), uppmätt enligt villkoren i föreskrifter nr 28, del I.

6.3   Optiskt larm – om monterat

6.3.1   Allmänt

I händelse av intrång i eller påverkan på fordonet ska anordningen aktivera en optisk signal såsom anges i punkterna 6.3.2 och 6.3.3 nedan.

6.3.2   Den optiska signalens varaktighet

Den optiska signalen ska vara mellan 25 s och 5 min efter det att larmet aktiverats.

Larmsystemets urkoppling ska omedelbart avbryta signalen.

6.3.3   Typ av optisk signal

Blinkning med alla körriktningsvisare och/eller fordonets passagerarutrymmesbelysning, inkl. alla lampor i samma elströmkrets.

Utlösningsfrekvens (2 ± 1) Hz

I förhållande till ljudsignalen är också asynkrona signaler tillåtna.

Påtid = avtid ± 10 %

6.4   Trådlöst larm (personsökare) – om monterat

Fordonslarmsystemet kan omfatta en anordning som alstrar en larmsignal med trådlös överföring.

6.5   Inkopplingslås för larmsystem

6.5.1   När motorn är i gång ska det vara omöjligt att avsiktligt eller oavsiktligt inkoppla larmet.

6.6   In- och urkoppling av fordonslarmsystemet

6.6.1   Inkoppling

Alla lämpliga sätt för inkoppling av fordonslarmsystemet är tillåtna, förutsatt att de inte oavsiktligt orsakar falsklarm.

6.6.2   Urkoppling

Urkoppling av fordonslarmsystemet ska uppnås med en av följande anordningar eller en kombination av dem. Andra anordningar med motsvarande prestanda är tillåtna.

6.6.2.1   En mekanisk nyckel (uppfyllande kraven i bilaga 10 till dessa föreskrifter) som kan kopplas till ett centrallåssystem för fordon och som omfattar minst 1 000 permutationer och som kan manövreras från utsidan.

6.6.2.2   Elektrisk/elektronisk anordning, t.ex. fjärrkontroll med minst 50 000 permutationer som ska innehålla rullande koder och/eller ha en minsta skanningstid av tio dygn, t.ex. högst 5 000 permutationer per 24 timmar för minst 50 000 permutationer.

6.6.2.3   En mekanisk nyckel eller en elektrisk/elektronisk anordning inuti det skyddade passagerarutrymmet med fördröjning för av-/påstigning.

6.7   Fördröjning för avstigning

Om kopplingsanordningen för inkoppling av fordonslarmsystemet är monterad inom det skyddade området ska en fördröjning för avstigning erbjudas. Det ska vara möjligt att ställa fördröjningen för avstigning på 15–45 sekunder efter inkopplingen. Fördröjningstiden kan vara justerbar för att passa enskilda användares förhållanden.

6.8   Fördröjning för påstigning

Om anordningen för urkoppling av fordonslarmsystemet är monterad inom det skyddade området ska en fördröjning av minst 5 och högst 15 sekunder tillåtas före aktivering av ljudsignaler och optiska signaler. Fördröjningstiden kan vara justerbar för att passa enskilda användares förhållanden.

6.9   Statusvisning

6.9.1   För uppgifter om fordonslarmsystemets tillstånd (in-, urkopplat, larminställningstid, aktiverat larm) är optiska skärmar i och utanför passagerarutrymmet tillåtna. Ljusintensiteten i de optiska signaler som installeras utanför passagerarutrymmet får inte överstiga 0,5 cd.

6.9.2   Om en indikation av snabba ”dynamiska” processer såsom växling från ”in-” till ”urkopplat” och vice versa ges ska den vara optisk enligt punkt 6.9.1. Sådan optisk indikering kan också ske genom samtidig aktivering av körriktningsvisare och/eller passagerarutrymmesbelysning(ar), förutsatt att varaktigheten i körriktningsvisarnas optiska indikation inte överskrider 3 sekunder.

6.10   Strömförsörjning

Fordonslarmsystemets energikälla ska antingen vara fordonsbatteriet eller ett uppladdningsbart batteri. I förekommande fall kan ytterligare ett uppladdningsbart eller icke-uppladdningsbart batteri användas. Dessa batterier får under inga omständigheter förse andra delar av fordonets elsystem med ström.

6.11   Anvisningar för tillvalsfunktioner

6.11.1   Egenkontroll, automatisk felindikering

Vid inkoppling av fordonslarmsystemet kan onormala förhållanden, t.ex. öppna dörrar, detekteras med en egenkontrollsfunktion (rimlighetskontroll) varvid detta förhållande indikeras.

6.11.2   Nödlarm

Ett optiskt larm och/eller ett ljudlarm och/eller ett trådlöst larm är tillåtna oberoende av fordonslarmsystemets tillstånd (in- eller urkopplat) och/eller funktion. Ett sådant larm ska utlösas inifrån fordonet och ska inte påverka fordonslarmsystemets tillstånd (in- eller urkopplat). Det ska också vara möjligt för fordonsanvändaren att stänga nödlarmet. I fråga om ett ljudlarm får varaktigheteten i dess ljud per aktivering inte vara begränsad. Ett nödlarm ska inte göra motorn funktionsoduglig eller stanna den om den är igång.

7.   DRIFTSPARAMETRAR OCH PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN (6)

7.1   Driftsparametrar

Alla fordonslarmsystemets komponenter ska fungera felfritt under följande förhållanden:

7.1.1   Klimatförhållanden

Två klasser av omgivande temperatur definieras enligt följande:

Mellan – 40 °C och +85 °C för de delar som ska monteras i passagerar- eller bagageutrymme, och

mellan – 40 °C och +125 °C för de delar som ska monteras i motorutrymmet om inte annat anges.

7.1.2   Installationens skyddsklass

Följande skyddsklasser i enlighet med IEC-publikationen 529-1989 ska tillhandahållas:

IP 40 för de delar som ska monteras i passagerarutrymmet,

IP 42 för de delar som ska monteras i passagerarutrymmet på öppna bilar/cabrioleter och bilar med skjutbara takluckor om installeringsplaceringen kräver en högre skyddsklass än IP 40,

IP 54 för alla andra delar.

I tillverkarens installeringsanvisningar ska alla begränsningar för placeringen av någon installationsdel i fråga om damm, vatten och temperatur anges.

7.1.3   Miljötålighet

7 dygn enligt IEC 68-2-30-1980.

7.1.4   Elektriska förhållanden

Märkspänning: 12 V

Driftspänningsområde: 9 V–15 V i temperaturområdet enligt punkt 7.1.1.

Tidstolerans för överspänning vid 23 °C

:

U = 18 V, högst 1 timme U = 24 V, högst 1 minut.

7.2   Provningsförhållanden

7.2.1   Driftprovningar

När det gäller de driftprovningar som krävs enligt punkterna 7.2.3, 7.2.4, 7.2.5, 7.2.6 och 7.2.8.4 får driftprovningarna, om några av provningarna som enligt dessa punkter krävs före driftprovningarna ska utföras i serie på ett enda fordonslarmsystem, utföras enbart en gång efter det att de aktuella provningarna utförts i stället för att driftprovning enligt dessa punkter genomförs efter var och en av de aktuella provningarna. Fordonstillverkare och leverantörer måste garantera tillfredsställande resultat endast med avseende på icke sammanlagda förfaranden.

7.2.1.1   Fordonslarmsystemets överensstämmelse med följande anvisningar ska kontrolleras:

a)	Larmets varaktighet enligt punkterna 6.2.2 och 6.3.2,

b)	Frekvens och på-/avförhållande enligt punkterna 6.3.3, 6.2.3.1 respektive 6.2.3.2,

c)	Antal larmcykler enligt punkt 6.1.1, i förekommande fall,

d)	Kontroll av larmsystemets inställningslås enligt punkt 6.5.

7.2.1.2   Normala provningsförhållanden

Spänning … U = (12 ± 0,2) V

Temperatur … Θ = (23 ± 5) °C

7.2.2   Motståndskraft mot temperatur- och spänningsförändringar

Överensstämmelsen med de anvisningar som definieras i punkt 7.2.1.1 ska också kontrolleras under följande förhållanden:

Provningstemperatur	Θ = (– 40 ± 2) °C
Provningsspänning	U = (9 ± 0,2) V
Lagringstid	4 timmar

7.2.2.2   För de delar som ska monteras i passagerar- eller bagageutrymme:

Provningstemperatur	Θ = (+ 85 ± 2) °C
Provningsspänning	U = (15 ± 0,2) V
Lagringstid	4 timmar

7.2.2.3   För de delar som ska monteras i motorutrymmet om inget annat anges:

Provningstemperatur	Θ = (+ 125 ± 2) °C
Provningsspänning	U = (15 ± 0,2) V
Lagringstid	4 timmar

7.2.2.4   Fordonslarmsystemet ska i både in- och urkopplat tillstånd utsättas för en överspänning som är lika med (18 ± 0,2) V under 1 timme.

7.2.2.5   Fordonslarmsystemet ska i både in- och urkopplat tillstånd utsättas för en överspänning som är lika med (24 ± 0,2) V under 1 minut.

7.2.3   Säker drift efter provning för täthet mot främmande föremål och vatten.

Efter provningen för täthet mot främmande föremål och vatten enligt IEC 529-1989, för skyddsklasser enligt punkt 7.1.2 ska driftprovningarna enligt punkt 7.2.1 upprepas.

Om den tekniska tjänsten godkänner det behöver detta krav inte tillämpas under följande omständigheter:

a)

Typgodkännande av ett fordonslarmsystem som separat teknisk enhet I detta fall ska fordonslarmsystemets tillverkare i) ange under punkt 4.5 i informationsdokumentet (bilaga 1A, del 1) att kraven enligt den här punkten inte tillämpades på fordonslarmsystemet (i enlighet med del I av dessa föreskrifter), och ii) ange under punkt 4.1 i informationsdokumentet en förteckning över de fordon på vilka fordonslarmsystemet är avsett att monteras och tillämpliga installationsvillkor under punkt 4.2.

b)

Typgodkännande av ett fordon med avseende på larmsystem I detta fall ska tillverkaren ange under punkt 3.1.3.1.1 i informationsdokumentet (bilaga 1A, del 2) att kravet i den här punkten inte är tillämpligt på larmsystemet på grund av installationsvillkoren, och fordonstillverkaren ska styrka detta genom att lämna in relevanta dokument.

c)

Typgodkännande av ett fordon med avseende på installation av ett fordonslarmsystem som har typgodkänts som separat teknisk enhet I detta fall ska fordonstillverkaren ange under punkt 3.1.3.1.1 i informationsdokumentet (bilaga 1A, del 2) att kravet i den här punkten inte är tillämpligt på installation av fordonslarmsystemet om de relevanta installationsvillkoren är uppfyllda.

Detta krav gäller inte i de fall där informationen enligt punkt 3.1.3.1.1 i del 2 av bilaga 1A redan har lämnats i samband med godkännandet av en separat teknisk enhet.

7.2.4   Säker drift efter provning av motståndskraft mot fukt

Efter en provning av motståndskraft mot fukt som ska utföras enligt IEC 68-2-30 (1980) ska driftprovningarna enligt punkt 7.2.1 upprepas.

7.2.5   Provning av säkerhet mot polvändning

Fordonslarmsystemet och dess komponenter ska inte förstöras av polvändning av upp till 13 V under 2 minuter.

Efter denna provning ska driftprovningarna enligt punkt 7.2.1 upprepas med utbytta säkringar om så krävs.

7.2.6   Provning av säkerhet mot kortslutningar

Fordonslarmsystemets alla elanslutningar ska vara kortslutningssäkra mot jord, högst 13 V och/eller försedda med säkringar.

Efter denna provning ska driftprovningarna enligt punkt 7.2.1 upprepas med utbytta säkringar om så krävs.

7.2.7   Strömförbrukning i inkopplat tillstånd

Strömförbrukningen ska i inkopplat tillstånd under de förhållanden som anges i punkt 7.2.1.2 inte överstiga 20 mA i medeltal för hela larmsystemet, inkl. statusvisare.

Om den tekniska tjänsten godkänner det behöver detta krav inte tillämpas under följande omständigheter:

a)

Typgodkännande av ett fordonslarmsystem som separat teknisk enhet I detta fall ska fordonslarmsystemets tillverkare i) ange under punkt 4.5 i informationsdokumentet (bilaga 1A, del 1) att kraven enligt den här punkten inte tillämpades på fordonslarmsystemet (i enlighet med del I av dessa föreskrifter), ii) ange under punkt 4.1 i informationsdokumentet en förteckning över de fordon på vilka fordonslarmsystemet är avsett att monteras och tillämpliga installationsvillkor under punkt 4.2, och iii) genom att lämna in relevanta dokument visa att energiförbrukningskraven inte överskrids.

b)

Typgodkännande av ett fordon med avseende på larmsystem I detta fall ska tillverkaren ange under punkt 3.1.3.1.1 i informationsdokumentet (bilaga 1A, del 2) att kravet i den här punkten inte är tillämpligt på larmsystemet på grund av installationsvillkoren, och fordonstillverkaren ska styrka detta genom att lämna in relevanta dokument.

c)

Typgodkännande av ett fordon med avseende på installation av ett fordonslarmsystem som har typgodkänts som separat teknisk enhet I detta fall ska fordonstillverkaren ange under punkt 3.1.3.1.1 i informationsdokumentet (bilaga 1A, del 2) att kravet i den här punkten inte är tillämpligt på installation av fordonslarmsystemet om de relevanta installationsvillkoren är uppfyllda.

Detta krav gäller inte i de fall där informationen enligt punkt 3.1.3.1.1 i del 2 av bilaga 1A redan har lämnats i samband med godkännandet av en separat teknisk enhet.

7.2.8   Säker drift efter vibrationsprovning

7.2.8.1   För denna provning indelas komponenterna i två typer:

Typ 1	:	komponenter som normalt monteras på fordonet, och
Typ 2	:	komponenter som är avsedda att monteras på motorn.

7.2.8.2   Komponenterna/fordonslarmsystemen ska utsättas för sinusformade vibrationer med följande egenskaper:

7.2.8.2.1   För typ 1

Frekvensen ska variera mellan 10 och 500 Hz med en högsta amplitud av ± 5 mm och en högsta acceleration av 3 g (toppvärde 0).

7.2.8.2.2   För typ 2

Frekvensen ska variera mellan 20 och 300 Hz med en högsta amplitud av ± 2 mm och en högsta acceleration av 15 g (toppvärde 0).

7.2.8.2.3   För både typ 1 och typ 2:

a)	frekvensvariationen är 1 oktav/minut,

b)	antalet cykler är 10 och provningen ska utföras längs var och en av de tre axlarna, och

c)	vibrationerna anbringas vid låga frekvenser med en högsta konstant amplitud och med en högsta konstant acceleration vid höga frekvenser.

7.2.8.3   Under provningen ska fordonslarmsystemet vara elanslutet och kabeln ska stödjas efter 200 mm.

7.2.8.4   Efter vibrationsprovningen ska driftprovningarna enligt punkt 7.2.1 upprepas.

7.2.9   Hållbarhetsprovning

Under de provningsförhållanden som anges i punkt 7.2.1.2 ska 300 hela larmcykler (hörbara och/eller optiska) med en vilotid för ljudanordningen av 5 minuter utlösas.

7.2.10   Provningar för yttre nyckelomkopplare (installerad på fordonets utsida)

Följande provningar ska endast utföras om låscylindern i det originalutrustade dörrlåset inte används.

7.2.10.1   Nyckelomkopplaren ska vara så utformad och konstruerad att den fortfarande fungerar effektivt efter 2 500 in-/urkopplingscykler i vardera riktningen som följs av en provning under minst 96 timmar med exponering för saltstänk enligt IEC 68-2-11-1981, korrosionsmotståndsprovning.

7.2.11   Provning av system för skydd av passagerarutrymme

Larmet ska aktiveras när en vertikal panel på 0,2 × 0,15 m införs 0,3 m (uppmätt från den vertikala panelens mittpunkt) genom ett öppet framdörrsfönster in i passagerarutrymmet, framåt och parallellt med vägen i en hastighet av 0,4 m/s och i en vinkel av 45o mot fordonets längsgående mittplan. (Se ritningar i bilaga 8 till dessa föreskrifter.)

7.2.12   Elektromagnetisk kompatibilitet

Fordonslarmsystemet ska genomgå de provningar som beskrivs i bilaga 9.

I detta fall ska ett fordonslarmsystem som uppfyller alla funktionskrav i provningarna i bilaga 9 inte anses orsaka att larmsignalen ljuder i onödan med avseende på kraven i punkt 6.1.2.1.

När det gäller överensstämmelsen med funktionskraven i varje provning ska ett fordonslarmsystem som är konstruerat att låta larmet ljuda under några av de provningsförhållanden som anges i bilaga 9 och låter larmet ljuda under provningen anses fungera på avsett sätt under provningarna och således anses ha uppfyllt provningarnas funktionskrav. I så fall ska fordonslarmsystemets tillverkare styrka det genom att lämna in relevanta dokument.

7.2.13   Säkerhet mot falsklarm i händelse av ett slag mot fordonet

Det ska styrkas att ett slag med en halvklotformad kropp med diametern 165 mm och 70 ± 10 Shore A med den rundade ytan i upp till 4,5 joule var som helst på fordonets karosseri eller glasytor inte orsakar falsklarm.

7.2.14   Säkerhet mot falsklarm i händelse av ett spänningsfall

Det ska styrkas att en långsam minskning av huvudbatteriets spänning genom en kontinuerlig urladdning av 0,5 V per timme ned till 3 V inte orsakar falsklarm.

Provningsförhållanden: se punkt 7.2.1.2 ovan.

7.2.15   Provning av säkerhet mot falsklarm från övervakningen av passagerarutrymmet

System som är avsedda för skydd av passagerarutrymmet enligt punkt 6.1.1 ovan ska provas tillsammans med ett fordon under normala förhållanden (punkt 7.2.1.2).

Det system som installerats enligt tillverkarens anvisningar ska inte utlösas när det i intervall av 0,5 s fem gånger utsätts för den provning som beskrivs i punkt 7.2.13 ovan.

Närvaron av en person som rör vid eller rör sig runt fordonets utsida (stängda fönster) ska inte orsaka något falsklarm.

8.   ANVISNINGAR

Varje fordonslarmsystem ska åtföljas av:

8.1   Installeringsanvisningar:

8.1.1

En förteckning över de fordon och fordonsmodeller för vilka anordningen är avsedd. Denna förteckning kan vara specifik eller allmän, t.ex. ”alla bilar med bensinmotorer och negativa jordbatterier av 12 V”.

8.1.2

Installeringsmetoden, åskådliggjord med fotografier och/eller mycket tydliga ritningar.

8.1.3

För fordonslarmsystem som innehåller en startspärr ytterligare anvisningar för överensstämmelse med kraven i del III i dessa föreskrifter.

8.2   Ett blankt installeringsintyg varpå exempel ges i bilaga 7.

8.3   En allmän förklaring till fordonslarmsystemets köpare som fäster dennes uppmärksamhet vid följande punkter:

Fordonslarmsystemet bör installeras i enlighet med tillverkarens anvisningar.

Val av en lämplig installatör rekommenderas (tillverkaren av fordonslarmsystemet kan kontaktas för uppgifter om lämpliga installatörer).

Det installeringsintyg som tillhandahålls med fordonslarmsystemet bör ifyllas av installatören.

8.4   Bruksanvisningar

8.5   Underhållsanvisningar

8.6   En allmän varning för faran av att göra några ändringar i eller tillägg till systemet då sådana ändringar eller tillägg automatiskt gör det installeringsintyg som avses i punkt 8.2 ovan ogiltigt.

8.7   Anvisning för placeringen(arna) av det internationella godkännandemärke som omnämns i punkt 4.4 i dessa föreskrifter och/eller det internationella överensstämmelseintyg som avses i punkt 4.5 i dessa föreskrifter.

9.   ÄNDRING AV FORDONSLARMSYSTEMTYPEN OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE

Varje ändring av fordonslarmsystemtypen ska anmälas till den myndighet som godkänt denna fordonslarmsystemtyp.

Myndigheten kan då antingen

a)	anse att de ändringar som gjorts sannolikt inte får någon märkbar negativ inverkan och att fordonslarmsystemet i alla händelser fortfarande uppfyller kraven, eller

b)	från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande kräva ytterligare en provningsrapport för några av eller alla de provningar som beskrivs i punkterna 5, 6 och 7 i dessa föreskrifter.

Bekräftelse på eller avslag på ansökan om godkännande ska, med angivande av ändringen, meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med det förfarande som anges i punkt 4.3 ovan.

Den behöriga myndighet som utfärdar utökning av godkännandet ska tilldela varje meddelandeformulär som upprättas för en sådan utökning ett serienummer.

10.   TILLVERKNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE

Förfarandena för tillverkningens överensstämmelse ska överensstämma med dem som fastställs i tillägg 2 till avtalet (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

10.1	Varje fordonslarmsystem som godkänts enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att det överensstämmer med den typ som godkänts genom att uppfylla de krav som fastställs i punkterna 5, 6 och 7 ovan.

10.2	För varje fordonslarmsystemtyp ska de provningar som föreskrivs i punkterna 7.2.1–7.2.10 i dessa föreskrifter utföras på en statistiskt kontrollerat och slumpmässigt sätt i enlighet med ett av regelmässiga förfarandena för kvalitetssäkring.

10.3	Den myndighet som beviljat godkännandet kan när som helst kontrollera de metoder för kontroll av överensstämmelse som tillämpas vid varje tillverkningsenhet. Det normala intervallet för dessa kontroller ska vara en vartannat år.

11.   PÅFÖLJDER VID TILLVERKNINGENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE

11.1   Det godkännande som med avseende på en fordonslarmsystemtyp beviljats enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som fastställs i punkt 10 ovan inte uppfylls.

11.2   Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den genast anmäla detta till de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

12.   TILLVERKNINGENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av godkännandet helt upphör att tillverka en fordonslarmsystemtyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska denne meddela den myndighet som beviljat godkännandet detta.

Efter att ha mottagit det berörda meddelandet ska denna myndighet meddela de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter detta med ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

13.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR UTFÖRANDE AV GODKÄNNANDEPROVNINGARNA SAMT MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförande av godkännandeprovning samt de myndigheter som beviljar godkännande och till vilka de intyg om beviljande, utökning, avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande, som utfärdas i andra länder, ska sändas.

DEL II —   GODKÄNNANDE AV ETT FORDON MED AVSEENDE PÅ DESS LARMSYSTEM

När ett fordonslarmsystem som godkänts enligt del I i dessa föreskrifter används i ett fordon som inlämnats för godkännande enligt del II i dessa föreskrifter ska de provningar för ett fordonslarmsystem som krävs för att erhålla godkännande enligt del I i dessa föreskrifter inte upprepas.

14.   DEFINITIONER

I del II i dessa föreskrifter avses med

14.1

   larmsystem: utformningen av de komponenter som monterats som originalutrustning i en fordonstyp och som är avsedda att indikera intrång i eller påverkan på fordonet, varvid dessa system kan ge ytterligare skydd mot obehörig användning av fordonet.

14.2

   fordonstyp med avseende på dess larmsystem: fordon som inte avsevärt skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som:

14.3

   godkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp med avseende på de krav som fastställs i punkterna 17, 18 och 19 nedan.

14.4

   Övriga definitioner som är tillämpliga på del II ingår i punkt 2 i dessa föreskrifter.

15.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

15.1   Ansökan om godkännande för en fordonstyp med avseende på dess larmsystem ska inges av fordonstillverkaren eller av dennes befullmäktigade ombud.

15.2   Den ska åtföljas av ett informationsdokument som överensstämmer med mallen i del 2 i bilaga 1A.

15.3   Ett fordon som är representativt för den typ som ska godkännas ska inlämnas till den tekniska tjänsten.

15.4   Ett fordon som inte innehåller alla de komponenter som hör ihop med typen kan antas, förutsatt att den sökande till den behöriga myndighetens tillfredsställelse kan visa att frånvaron av de utelämnade komponenterna inte har någon inverkan på resultaten av kontrollerna i den mån kraven i dessa föreskrifter berörs.

16.   GODKÄNNANDE

16.1   Om det fordon som inlämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 17, 18 och 19 nedan ska denna fordonstyp beviljas godkännande.

16.2   Ett godkännandenummer ska tilldelas varje typ som godkänts. Dess första två siffror (för närvarande 01 för ändringsserie 01) ska ange den ändringsserie där de senaste större tekniska ändringar som enligt föreskrifterna utförts vid tidpunkten för godkännandets utfärdande ingår. Samma avtalsslutande part får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

16.3   Uppgift om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om godkännande för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

16.4   På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska väl synligt och på ett lättillgängligt ställe som anges i godkännandeintyget anbringas ett internationellt godkännandemärke som består av:

16.4.1

en cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat godkännandet (7), och

16.4.2

numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, en symbol ”A” eller ”I” eller ”AI”, som anger om fordonet godkänts för sitt larmsystem, sina startspärrar eller en kombination av båda, ett bindestreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 16.4.1.

16.5   Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera av de föreskrifter som är bilagda avtalet i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter behöver den symbol som föreskrivs i punkt 16.4.1 inte upprepas utan i så fall ska föreskrifterna samt godkännandenumren och tilläggssymbolerna i alla de föreskrifter enligt vilka godkännande beviljats i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter placeras i vertikala kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 16.4.1.

16.6   Godkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt.

16.7   Godkännandemärket ska placeras nära eller på den fordonstypskylt som anbringats av tillverkaren.

16.8   I bilaga 5 till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkenas utformning.

17.   ALLMÄNNA ANVISNINGAR

17.1   Larmsystemen ska vara utformade och konstruerade så att de i händelse av intrång i eller påverkan på ett fordon avger en varningssignal, och de får innehålla en startspärr.

Varningssignalen ska vara en ljudsignal och kan dessutom omfatta ljusvarningsanordningar eller vara ett trådlöst larm eller en kombination av ovanstående.

17.2   Fordon som är utrustade med larmsystem ska uppfylla relevanta tekniska krav, i synnerhet med avseende på elektromagnetisk kompatibilitet.

17.3   Om möjlighet till trådlös överföring ingår i larmsystemet, t.ex. in- eller urkoppling av larmet eller sändning av larm, ska det uppfylla gällande Etsi-standarder (se fotnot 2 till punkt 5.3), t.ex. EN 300 220-1 V1.3.1 (2000-09), EN 300 220-2 V1.3.1 (2000-09), EN 300 220-3 V1.1.1 (2000-09) och EN 301 489-3 V1.2.1 (2000-08) (inkl. alla rekommendationer). Frekvens och största sändningseffekt i trådlösa överföringar för in- och urkoppling av larmsystemet ska uppfylla rekommendationen från Cept/ERC (se fotnot 3 till punkt 5.3) 70-03 (17 februari 2000) för användning av anordningar med kort räckvidd (se fotnot 4 till punkt 5.3).

17.4   Larmsystemet och dess komponenter ska inte aktiveras oavsiktligt, i synnerhet inte när motorn går.

17.5   Fel på larmsystemet eller på dess elförsörjning ska inte påverka fordonets säkra drift.

17.6   Larmsystemet, dess komponenter och de delar som styrs av dem ska vara installerade så att risken att någon snabbt gör dem obrukbara eller förstör dem utan att ådra sig uppmärksamhet, t.ex. genom att använda billiga, lättdolda verktyg, utrustning eller konstruktioner som är tillgängliga för den stora allmänheten, är så liten som möjligt.

17.7   Systemet ska utformas så att kortslutning av en varningssignalströmkrets inte medför att några delar av larmsystemet utom den strömkrets som kortsluts blir obrukbara.

17.8   Larmsystem kan omfatta en startspärr som ska uppfylla kraven i del III i dessa föreskrifter.

18.   SÄRSKILDA ANVISNINGAR

18.1   Skyddsområde

18.1.1   Särskilda krav

Larmsystemet ska åtminstone detektera och avge signal när fordonsdörrar, motorhuvar och bagageutrymmen öppnas. Fel på eller urkoppling av ljuskällor, t.ex. passagerarutrymmesbelysningen, ska inte försämra kontrollfunktionen.

Installering av effektiva tilläggssensorer för information/demonstration av, t.ex.:

a)	intrång i fordonet, t.ex. övervakning av passagerarutrymme, kontroll av fönsterglas, krossning av en glasruta, eller

b)	försök till stöld av fordonet, t.ex. lutningssensor

är tillåtna, förutsatt att åtgärder vidtas för att förhindra att onödiga ljud avges från larmet (= falsklarm, se punkt 18.1.2 nedan).

I den mån dessa tilläggssensorer alstrar en larmsignal även efter det att ett intrång ägt rum (t.ex. krossning av en glasruta) eller vid yttre påverkan (t.ex. vind), ska den larmsignal som aktiverats av någon av ovannämnda sensorer, inte aktiveras mer än tio gånger under samma aktiveringsperiod som larmsystemet.

I detta fall ska aktiveringsperioden begränsas av den behöriga urkoppling av systemet som är en följd av fordonsanvändarens åtgärd.

Vissa slags tilläggssensorer, t.ex. för övervakning av passagerarutrymme (ultraljud, infrarött) eller lutningssensorer kan avaktiveras avsiktligt. I detta fall ska separata avsiktliga åtgärder vidtas varje gång innan larmsystemet inkopplas. Det ska inte vara möjligt att avaktivera sensorerna medan larmsystemet är inkopplat.

18.1.2   Säkerhet mot falsklarm.

18.1.2.1   Det ska säkerställas att larmsystemet, i såväl in- som urkopplat tillstånd, inte kan orsaka att larmsignalen i onödan ljuder i händelse av:

a)	ett slag mot fordonet: provning anges i punkt 7.2.13,

b)	elektromagnetisk kompatibilitet: provningar anges i punkt 7.2.12,

c)	minskning av batterispänning genom kontinuerlig urladdning: provning anges i punkt 7.2.14, eller

d)	falsklarm från övervakningen av passagerarutrymmet: provning anges i punkt 7.2.15.

18.1.2.2   Om den som ansöker om godkännande kan visa, t.ex. med tekniska uppgifter, att säkerheten mot falsklarm är tillfredsställande säkerställd behöver den tekniska tjänst som ansvarar för utförandet av godkännandeprovningarna inte kräva vissa av ovannämnda provningar.

18.2   Ljudlarm

18.2.1   Allmänt

Varningssignalen ska vara tydligt hörbar och igenkänningsbar och ska tydligt skilja sig från de övriga ljudsignaler som används i vägtrafik.

Utöver originalutrustningens ljudvarningsanordning får en separat ljudvarningsanordning monteras inom det område på fordonet som övervakas av larmsystemet så att den skyddas mot lätt, snabb åtkomst från personer.

Om en separat ljudvarningsanordning enligt punkt 18.2.3.1 nedan används får originalutrustningens standardljudvarningsanordning dessutom aktiveras av larmsystemet, förutsatt att en påverkan på standardljudvarningsanordningen (i allmänhet lättillgängligare) inte påverkar tilläggsljudvarningsanordningens funktion.

18.2.2   Ljudsignalens varaktighet

Minst	:	25 s
Högst	:	30 s.

Ljudsignalen får endast ljuda på nytt efter nästkommande påverkan på fordonet, dvs. efter ovannämnda tidrymd.

(Begränsningar: se punkterna 18.1.1 och 18.1.2 ovan.)

Urkoppling av larmsystemet ska omedelbart avbryta signalen.

18.2.3   Anvisningar för ljudsignalen.

18.2.3.1   Signalanordning med konstant ton (konstant frekvensspektrum), t.ex. signalhorn: akustiska, osv. uppgifter enligt föreskrifter nr 28, del I.

Intermittent signal (på/av):

Utlösningsfrekvens … (2 ± 1) Hz

Påtid = avtid ± 10 %

18.2.3.2   Ljudsignalanordning med frekvensmodulering: akustiska och andra uppgifter enligt föreskrifter nr 28, del I men med lika passage av ett signifikant frekvensområde inom ovannämnda område (1 800–3 550 Hz) i båda riktningar.

Passagefrekvens … (2 ± 1) Hz

18.2.3.3   Ljudnivå

Ljudkällan ska vara:

a)	antingen en ljudvarningsanordning som godkänts enligt ECE-föreskrifter nr 28, del I, eller

b)	en anordning som uppfyller kraven i ECE-föreskrifter nr 28, del I, punkterna 6.1 och 6.2. Om en annan ljudkälla än originalutrustningens ljudvarningsanordning används kan emellertid den lägsta ljudnivån minskas till 100 dB(A), uppmätt enligt förhållandena i ECE-föreskrifter nr 28, del I.

18.3   Optiskt larm – om monterat

18.3.1   Allmänt

I händelse av intrång i eller påverkan på fordonet ska anordningen aktivera en optisk signal såsom anges i punkterna 18.3.2 och 18.3.3 nedan.

18.3.2   Den optiska signalens varaktighet

Den optiska signalen ska ha en varaktighet av mellan 25 sekunder och 5 minuter efter det att larmet aktiverats. Urkopplingen av larmsystemet ska omedelbart avbryta signalen.

18.3.3   Typ av optisk signal

Blinkning med fordonets alla körriktningsvisare och/eller passagerarutrymmesbelysning, inkl. alla lyktor i samma elektriska strömkrets.

Utlösningsfrekvens … (2 ± 1) Hz

I förhållande till ljudsignalen är också asynkrona signaler tillåtna.

Påtid = avtid ± 10 %

18.4   Trådlöst larm (personsökare) – om monterat

Larmsystemet kan omfatta en anordning som alstrar en larmsignal genom trådlös överföring.

18.5   Larmsystemets inkopplingslås

18.5.1   När motorn är igång ska avsiktlig eller oavsiktlig inkoppling av larmsystemet vara omöjlig.

18.6   In- och urkoppling av larmsystemet

18.6.1   Inkoppling

Alla lämpliga sätt för inkoppling av larmsystemet är tillåtna, förutsatt att sådana sätt inte oavsiktligt orsakar falsklarm.

18.6.2   Urkoppling

Urkoppling av larmsystemet ska uppnås med en av följande anordningar eller med en kombination av dem. Andra anordningar med samma prestanda är tillåtna.

18.6.2.1   En mekanisk nyckel (som uppfyller kraven i bilaga 10 till dessa föreskrifter) som kan kopplas till ett centrallåssystem för fordon, som omfattar minst 1 000 permutationer, och som används från utsidan.

18.6.2.2   En elektrisk/elektronisk anordning, t.ex. en fjärrkontroll, med minst 50 000 permutationer ska innehålla rullande koder och/eller ha en minsta skanningstid av tio dagar, t.ex. högst 5 000 permutationer per 24 timmar för minst 50 000 permutationer.

18.6.2.3   En mekanisk nyckel eller en elektrisk/elektronisk anordning inne i det skyddade passagerarutrymmet med tidsfördröjning för av-/påstigning.

18.7   Avstigningsfördröjning

Om inställningsanordningen för inkoppling av larmsystemet är monterad inne i det skyddade området ska en avstigningsfördröjning tillhandahållas. Det ska vara möjligt att inställa avstigningsfördröjningen mellan 15 och 45 sekunder efter det att kopplingen inställts. Fördröjningstiden kan vara justerbar för att passa enskilda användares förhållanden.

18.8   Påstigningsfördröjning

Om anordningen för att urkoppla larmsystemet monterats inne i det skyddade området ska en fördröjning av minst 5 s och högst 15 s tillåtas före aktivering av ljudsignaler och optiska signaler. Fördröjningstiden kan vara justerbar för att passa enskilda användares förhållanden.

18.9   Statusdisplay

18.9.1   För upplysningar om larmsystemets tillstånd (in-, urkopplat, larminkopplingsperiod, aktiverat larm) är installering av optiska bildskärmar i och utanför passagerarutrymmet tillåten. Ljusintensiteten i de optiska signaler som installeras utanför passagerarutrymmet ska inte överstiga 0,5 cd.

18.9.2   Om en indikation av snabba ”dynamiska” processer såsom ändringar från ”in-” till ”urkopplat” och tvärtom ges ska den vara optisk enligt punkt 18.9.1. En sådan optisk indikering kan också uppstå genom att körriktningsvisarna och/eller passagerarutrymmesbelysningen(arna) aktiveras samtidigt, förutsatt att den optiska indikeringen från körriktningsvisarna inte överskrider 3 sekunder.

18.10   Strömförsörjning

Larmsystemets strömkälla ska antingen vara fordonsbatteriet eller ett uppladdningsbart batteri. Om så föreskrivs får ytterligare ett uppladdningsbart eller icke-uppladdningsbart batteri användas. Dessa batterier får under inga omständigheter tillföra andra delar av fordonets elsystem ström.

18.11   Anvisningar för tillvalsfunktioner

18.11.1   Självkontroll, automatisk felindikering

Vid inkoppling av larmsystemet kan onormala förhållanden, t.ex. öppna dörrar osv., detekteras med en självkontrollfunktion (rimlighetskontroll) varvid detta förhållande indikeras.

18.11.2   Nödlarm

En optisk signal och/eller en ljudsignal och/eller ett trådlöst larm tillåts oberoende av larmsystemets tillstånd (in- eller urkopplat) och/eller funktion. Ett sådant larm ska utlösas inifrån fordonet och ska inte påverka larmsystemets tillstånd (in- eller urkopplat). Det ska också vara möjligt för fordonsanvändaren att avstänga nödlarmet. I fråga om ett ljudlarm ska ljudets varaktighet per aktivering inte vara begränsad. Ett nödlarm ska inte göra motorn obrukbar eller avstänga den om den är igång.

19.   PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

Alla komponenter i fordonslarmsystemet eller larmsystemet ska provas i enlighet med de förfaranden som beskrivs i punkt 7.

Detta krav gäller inte:

19.1	de komponenter som är monterade och provade som del av fordonet, oavsett om ett fordonslarm-/larmsystem är monterat eller inte (t.ex. lampor), eller

19.2	de komponenter som tidigare provats som del av fordonet och för vilka skriftlig dokumentation företes.

20.   ANVISNINGAR

Varje fordon ska åtföljas av:

20.1	bruksanvisningar,

20.2	underhållsanvisningar, och

20.3	en allmän varning för faran av att göra några ändringar i eller tillägg till systemet.

21.   ÄNDRING AV FORDONSTYPEN OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDET

21.1   Varje ändring av fordonstypen ska anmälas till den myndighet som godkänt fordonstypen.

Myndigheten kan då antingen:

21.1.1

anse att de ändringar som gjorts sannolikt inte får någon märkbar negativ effekt och att larmsystemet i alla händelser fortfarande uppfyller kraven, eller

21.1.2

kräva ytterligare en rapport från den tekniska tjänsten.

21.2   Bekräftelse på eller avslag på ansökan om godkännande ska, med angivande av ändringen, meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med det förfarande som anges i punkt 16.3 ovan.

21.3   Den behöriga myndighet som utfärdar utökning av godkännandet ska tilldela varje meddelandeformulär som upprättas för en sådan utökning ett serienummer.

22.   TILLVERKNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE

Förfarandena för tillverkningens överensstämmelse ska överensstämma med dem som fastställs i tillägg 2 till avtalet (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

22.1	Varje fordon som godkänts enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att det överensstämmer med den typ som godkänts genom att uppfylla de krav som fastställs i punkterna 17, 18 och 19 ovan.

22.2	Den myndighet som beviljat godkännandet kan när som helst kontrollera de metoder för kontroll av överensstämmelse som tillämpas vid varje tillverkningsenhet. Det normala intervallet för dessa kontroller ska vara en vartannat år.

23.   PÅFÖLJDER VID TILLVERKNINGENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE

23.1   Det godkännande som med avseende på en fordonstyp beviljats enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som fastställs i punkt 22 ovan inte uppfylls.

23.2   Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den genast anmäla detta till de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

24.   TILLVERKNINGENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av godkännandet helt upphör att tillverka en fordonstyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska denne meddela den myndighet som beviljat godkännandet detta.

Efter att ha mottagit det berörda meddelandet ska denna myndighet meddela de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter detta med ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

25.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR UTFÖRANDE AV GODKÄNNANDEPROVNINGARNA SAMT MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförande av godkännandeprovning samt de myndigheter som beviljar godkännande och till vilka de intyg om beviljande, utökning, avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande, som utfärdas i andra länder, ska sändas.

DEL III —   GODKÄNNANDE AV STARTSPÄRR OCH GODKÄNNANDE AV ETT FORDON MED AVSEENDE PÅ DESS STARTSPÄRR

26.   DEFINITIONER

I del III i dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

26.1

   startspärr: anordning som är avsedd att förhindra att ett fordon körs bort med sin egen kraft (förhindrande av otillåten användning).

26.2

   styrutrustning: utrustning som krävs för in- och/eller urkoppling av en startspärr.

26.3

   statusvisare: anordning som är avsedd att indikera startspärrens tillstånd (in-/urkopplat, ändring från in- till urkopplad och vice versa).

26.4

   inkopplat tillstånd: det tillstånd i vilket fordonet inte kan framföras normalt med sin egen kraft.

26.5

   urkopplat tillstånd: det tillstånd i vilket fordonet kan framföras normalt.

26.6

   nyckel: anordning som är utformad och konstruerad för att möjliggöra låsning och upplåsning av ett låssystem som är utformat och konstruerat för att låsas och upplåsas med endast denna anordning.

26.7

   överkoppling: konstruktionsegenskap som låser startspärren i urkopplat tillstånd.

26.8

   rullande kod: elektronisk kod som består av flera delar vars kombination slumpmässigt ändras efter varje användning av den sändande enheten.

26.9

   typ av startspärr: system som inte skiljer sig avsevärt åt i sådana väsentliga avseenden som:

26.10

   fordonstyp med avseende på dess startspärr: fordon som inte skiljer sig avsevärt åt i sådana väsentliga avseenden som:

27.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE FÖR EN STARTSPÄRR

27.1	Ansökan om godkännande för en startspärr ska inges av startspärrstillverkaren eller av dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.

27.2

För varje typ av startspärr ska ansökan åtföljas av följande: 27.2.1 Ett informationsdokument som överensstämmer med mallen i del 1 i bilaga 1A med en beskrivning av startspärrens tekniska egenskaper, de åtgärder som vidtagits mot oavsiktlig aktivering samt installationsmetod för varje fabrikat och fordonstyp som startspärren är avsedd att installeras i. 27.2.2 Tre provexemplar av startspärrstypen med alla dess komponenter. Varje huvudkomponent ska var tydligt och outplånligt märkt med den sökandes handelsbeteckning eller varumärke och typbeteckningen för denna komponent. 27.2.3 Ett eller flera fordon som utrustats med startspärr som ska typgodkännas väljs av den sökande i samråd med den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningarnas utförande. 27.2.4 Anvisningar i tre exemplar i enlighet med punkt 34 nedan.

28.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE FÖR ETT FORDON

28.1	Om en startspärr som godkänts enligt del III i dessa föreskrifter används i ett fordon som inlämnats för godkännande enligt del III i dessa föreskrifter ska de provningar som en startspärr åläggs att genomgå för att erhålla fordonsgodkännande enligt del III i dessa föreskrifter inte upprepas.

28.2	Ansökan om godkännande av en fordonstyp med avseende på dess startspärr ska inges av fordonstillverkaren eller av dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.

28.3	Den ska åtföljas av ett informationsdokument med en beskrivning av startspärrens tekniska egenskaper och installationsmetod för varje fabrikat och fordonstyp som startspärren är avsedd att installeras i, enligt mallen i del 2 eller 3 i bilaga 1A beroende på vad som är tillämpligt.

28.4	Ett fordon som är representativt för den typ som ska godkännas ska inlämnas till den tekniska tjänsten.

28.5

Ett fordon som inte innehåller alla de komponenter som ingår i typen kan godtas, förutsatt att det av den sökande till den behöriga myndighetens tillfredsställelse kan visas att frånvaron av de komponenter som utelämnats inte får någon inverkan på resultaten av kontrollerna i den mån som kraven i dessa föreskrifter berörs.

28.6	Om en startspärr som godkänts enligt del III i dessa föreskrifter används ska även typgodkännandemeddelandet för startspärrarna inges till den tekniska tjänsten.

29.   GODKÄNNANDE AV EN STARTSPÄRR

29.1	Om den startspärr som inlämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 31, 32 och 33 nedan ska denna startspärrstyp beviljas godkännande.

29.2

Ett godkännandenummer ska tilldelas varje typ som godkänts. Dess första två siffror (för närvarande 01 för ändringsserie 01) ska ange den ändringsserie där de senaste större tekniska ändringar som enligt föreskrifterna utförts vid tidpunkten för godkännandets utfärdande ingår. Samma avtalsslutande part får inte tilldela en annan startspärrstyp samma nummer.

29.3	Uppgift om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om godkännande för en startspärrstyp enligt dessa föreskrifter ska meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

29.4

På den (de) startspärrskomponent(er) som överensstämmer med en startspärrstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska väl synligt och på ett lättillgängligt ställe som anges i godkännandeintyget ett internationellt godkännandemärke anbringas som består av: 29.4.1 en cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat godkännandet (8), och 29.4.2 numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, en symbol ”A” eller ”I” eller ”AI” som anger om systemet är ett fordonslarmsystem eller en startspärr eller en kombination av båda, ett bindestreck och godkännandenumret i närheten av den cirkel som föreskrivs i punkt 29.4.1.

29.5	Godkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt.

29.6	I bilaga 5 till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkenas utformning.

29.7

Som ett alternativ till det godkännandemärke som beskrivs i punkt 29.4 ovan ska ett intyg om överensstämmelse utfärdas för varje startspärr som utbjuds till försäljning. Då en startspärrstillverkare till en fordonstillverkare levererar en godkänd omärkt startspärr för att denne ska montera den som originalutrustning på en fordonsmodell eller på en fordonsmodellserie ska startspärrstillverkaren förse fordonstillverkaren med ett tillräckligt antal kopior av överensstämmelseintyget för att denne ska erhålla fordonsgodkännande enligt punkt 30 i dessa föreskrifter. Om startspärren består av separata komponenter ska dess huvudkomponent(er) bära ett referensmärke och i överensstämmelseintyget ska det finnas en förteckning över sådana referensmärken. En förlaga för överensstämmelseintyget ges i bilaga 6 till dessa föreskrifter.

30.   GODKÄNNANDE AV ETT FORDON

30.1	Om det fordon som inlämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 31, 32 och 33 nedan ska denna fordonstyp beviljas godkännande.

30.2

Ett godkännandenummer ska tilldelas varje typ som godkänts. Dess första två siffror (för närvarande 01 för ändringsserie 01) ska ange den ändringsserie där de senaste större tekniska ändringar som gjorts i föreskrifterna vid tidpunkten för godkännandets utfärdande ingår. Samma avtalsslutande part får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

30.3	Uppgift om beviljande eller utökning eller avslag på ansökan om godkännande för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

30.4

På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska väl synligt och på ett lättillgängligt ställe som anges i godkännandeintyget anbringas ett internationellt godkännandemärke som består av: 30.4.1 en cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat godkännandet (9), och 30.4.2 numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, en symbol ”A” eller ”I” eller ”AI” som anger om fordonet godkänts med avseende på sitt larmsystem eller sina startspärrar eller en kombination av båda, ett bindestreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 30.4.1.

30.5

Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera av de föreskrifter som är bilagda avtalet i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter behöver den symbol som föreskrivs i punkt 30.4.1 inte upprepas utan i så fall ska föreskrifterna samt godkännandenumren och tilläggssymbolerna i alla de föreskrifter enligt vilka godkännande beviljats i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter placeras i vertikala kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 30.4.1.

30.6	Godkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt.

30.7	Godkännandemärket ska placeras nära eller på den fordonstypskylt som anbringats av tillverkaren.

30.8	I bilaga 5 till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkenas utformning.

31.   ALLMÄNNA ANVISNINGAR

31.1	Det ska vara möjligt att in- och urkoppla startspärren i enlighet med dessa krav.

31.2

Om möjlighet till trådlös överföring ingår i startspärren, t.ex. in- eller urkoppling, ska den uppfylla gällande Etsi-standarder (se fotnot 2 till punkt 5.3), t.ex. EN 300 220-1 V1.3.1 (2000-09), EN 300 220-2 V1.3.1 (2000-09), EN 300 220-3 V1.1.1 (2000-09) och EN 301 489-3 V1.2.1 (2000-08) (inkl. alla rekommendationer). Frekvens och största sändningseffekt för trådlösa överföringar ska för in- och urkoppling av startspärren uppfylla rekommendationen från Cept/ERC (se fotnot 3 till punkt 5.3) 70-03 (17 februari 2000) för användning av anordningar med kort räckvidd (se fotnot 4 till punkt 5.3).

31.3	En startspärr och dess installation ska vara så utformade att varje utrustat fordon fortsätter att uppfylla de tekniska kraven.

31.4

En startspärr ska inte kunna övergå till inkopplat tillstånd när tändningsnyckeln är i ett läge där motorn är igång, utom när: a) fordonet är utrustat eller avses bli utrustat för ambulans-, brandkårs- eller polisändamål, eller b) motorn behövs för att: i) driva en mekanism som utgör en del av, eller är monterad på, fordonet för andra ändamål än att driva fordonet, eller ii) hålla fordonsbatteriernas styrka på en nivå som krävs för att driva denna mekanism eller apparat, och fordonet är stillastående med handbromsen åtdragen. När detta undantag tillämpas ska det anges i punkt 2 i tillägget till meddelandedokumentet (bilaga 2 till dessa föreskrifter).

31.5	En startspärr ska inte kunna överkopplas permanent.

31.6	Startspärren ska vara utformad och byggd så att den när den installerats inte ska försämra fordonets avsedda funktion och säkra drift ens i händelse av felfunktion.

31.7

En startspärr ska vara utformad och byggd så att den när den installerats på ett fordon enligt tillverkarens anvisningar inte snabbt och utan att väcka uppmärksamhet kan göras obrukbar eller förstöras, t.ex. med billiga och lättdolda verktyg, utrustningar eller anordningar som är lättåtkomliga för allmänheten. Det ska vara svårt och tidsödande att ersätta en större komponent eller ett montage för att förbikoppla startspärren.

31.8

En startspärr ska vara utformad och byggd så att den när den installerats enligt tillverkarens anvisningar kan tåla miljön i fordonet under en rimlig livstid (för provning se punkt 33). I synnerhet ska de elektriska egenskaperna hos fordonets strömkretsar inte påverkas negativt genom att startspärren införs (ledningstvärsnitt, kontaktsäkerhet osv.).

31.9	En startspärr kan kombineras med andra fordonssystem eller vara integrerade i dem (t.ex. motorstyrning, larmsystem).

31.10

En startspärr ska inte kunna hindra att fordonets bromsar lossas, utom i fråga om en startspärr som hindrar att pneumatiska fjäderbromsar lossas (10), och fungerar på ett sådant sätt att de tekniska krav i föreskrifter nr 13 som gäller vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande enligt dessa föreskrifter vid normal drift eller vid felförhållanden uppfylls. Efterlevnad av denna punkt medger inte undantag för en startspärr som hindrar att pneumatiska fjäderbromsar lossas från de tekniska krav som fastställs i dessa föreskrifter.

31.11

En startspärr ska inte kunna användas på ett sådant sätt att fordonets bromsar anbringas.

32.   SÄRSKILDA ANVISNINGAR

32.1   Grad av urståndsättande

32.1.1

En startspärr ska vara utformad så att den hindrar fordonets drift med egen motor på minst ett av följande sätt: 32.1.1.1 genom att i fråga om reservdelsmontering eller fordon som utrustats med dieselmotor urståndsätta minst två separata fordonströmkretsar som behövs för att driva fordonet med egen motor (t.ex. startmotor, tändning, bränsleförsörjning, pneumatiskt lossade fjäderbromsar), 32.1.1.2 genom kodning av minst en styrenhet som krävs för fordonets drift.

32.1.2

En startspärr som är avsedd för montering i ett fordon som utrustats med en katalysator får inte orsaka att oförbränt bränsle inkommer i avgassystemet.

32.2   Drifttillförlitlighet

Drifttillförlitlighet ska uppnås genom att startspärren utformas lämpligt med beaktande av de specifika omgivningsförhållandena i fordonet (se punkterna 31.8 och 33).

32.3   Driftsäkerhet

Det ska säkerställas att startspärren inte ändrar sitt tillstånd (in-/urkopplat) som en följd av någon av provningarna i punkt 33.

32.4   Inkoppling av startspärren

32.4.1

Startspärren ska på minst ett av följande sätt inkopplas utan ytterligare åtgärder från föraren: a) vid vridning av tändningsnyckeln i läge ”0” i tändningslåset och aktivering av en dörr där startspärrar som urkopplas omedelbart före eller under fordonets normala startförlopp dessutom får inkopplas vid tändningens avstängning, b) högst 1 minut efter det att nyckeln tagits ur tändningslåset.

32.4.2

Om startspärren kan övergå till inkopplat tillstånd när tändningsnyckeln är i det motordriftläge som föreskrivs i punkt 31.4 kan startspärren också inkopplas genom att dörren vid förarsätet öppnas och/eller att den behörige användaren utför en avsiktlig åtgärd.

32.5   Urkoppling

32.5.1

Urkoppling ska uppnås genom användning av en eller en kombination av följande anordningar. Andra anordningar med motsvarande säkerhetsnivå som ger likvärdiga prestanda är tillåtna.

32.5.1.1

En knappsats för inmatning av en individuellt valbar kod med minst 10 000 permutationer.

32.5.1.2

En elektrisk/elektronisk anordning, t.ex. en fjärrkontroll, med minst 50 000 permutationer som ska innehålla rullande koder och/eller ha en minsta skanningstid av tio dagar, t.ex. högst 5 000 permutationer per 24 timmar för minst 50 000 permutationer.

32.5.1.3

Om urkoppling kan uppnås via en fjärrkontroll ska startspärren återgå till inkopplat tillstånd inom 5 minuter efter urkoppling om ingen ytterligare åtgärd med startströmkretsarna utförts.

32.6   Statusvisare

32.6.1

För upplysningar om startspärrens tillstånd (in-/urkopplat, ändring från in- till urkopplat och vice versa) är optiska visare i och utanför passagerarutrymmet tillåtna. Ljusintensiteten i de optiska signaler som installeras utanför passagerarutrymmet får inte överstiga 0,5 cd.

32.6.2

Om en indikering för snabba ”dynamiska” processer såsom ändringar från ”in-” till ”urkopplad” och vice versa ges ska den vara optisk enligt punkt 32.6.1. Sådan optisk indikering kan också ske genom samtidig aktivering av körriktningsvisarna och/eller passagerarutrymmesbelysningen(arna), förutsatt att varaktigheten hos körriktningsvisarnas optiska indikering inte överskrider 3 sekunder.

33.   DRIFTSPARAMETRAR OCH PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

33.1   Driftsparametrar

Startspärrens alla komponenter ska uppfylla bestämmelserna i punkt 7 i dessa föreskrifter.

Detta krav gäller inte:

de komponenter som är monterade och provade som en del av fordonet, oavsett om en startspärr är monterad eller inte (t.ex. lampor), eller

de komponenter som tidigare provats som en del av fordonet och där dokumenterade belägg givits.

33.2   Provningsförhållanden

Alla provningarna ska utföras i följd på en och samma startspärr. Efter provningsmyndighetens gottfinnande kan emellertid andra provexemplar användas om detta inte anses påverka resultaten av de övriga provningarna.

33.3   Driftsprovning

Sedan alla de provningar som anges nedan avslutats ska startspärren provas under de normala provningsförhållanden som anges i punkt 7.2.1.2 i dessa föreskrifter för att kontrollera att den fortsätter att fungera normalt. Om så krävs kan säkringar ersättas före provningen.

Startspärrens alla komponenter ska uppfylla bestämmelserna i punkterna 7.2.2–7.2.8 och 7.2.12 i dessa föreskrifter.

34.   ANVISNINGAR

(Punkterna 34.1–34.3 gäller endast reservdelsinstallering.)

Varje startspärr ska åtföljas av:

34.1

Installeringsanvisningar 34.1.1 Förteckningen över de fordon och fordonsmodeller för vilka anordningen är avsedd. Denna förteckning kan vara specifik eller allmän, t.ex. ”alla bilar med bensinmotorer och negativa jordbatterier med 12 V”. 34.1.2 Installeringsmetoden, åskådliggjord med fotografier och/eller mycket tydliga ritningar. 34.1.3 De detaljerade installationsanvisningar som ges av leverantören ska vara sådana att om de följs korrekt av en behörig installatör påverkas inte fordonets säkerhet och tillförlitlighet. 34.1.4 De installeringsanvisningar som tillhandahålls ska ange kraven för startspärrens elförbrukning och ska, där så är lämpligt, ge råd om ökning av batteriets kapacitet. 34.1.5 Leverantören ska tillhandahålla förfaranden för kontroll av fordonet efter installeringen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid säkerhetsrelaterade frågor.

34.2	Ett icke-ifyllt installeringsintyg varpå ett exempel ges i bilaga 7.

34.3

En allmän upplysning till startspärrsköparen som fäster dennes uppmärksamhet vid följande punkter: 34.3.1 startspärren bör installeras i enlighet med tillverkarens anvisningar, 34.3.2 val av en kompetent installatör rekommenderas (kontakt kan tas med startspärrstillverkaren för anvisningar om lämpliga installatörer), och 34.3.3 det installeringsintyg som lämnas tillsammans med startspärren bör ifyllas av installatören.

34.4	Bruksanvisningar

34.5	Underhållsanvisningar

34.6	En allmän varning för riskerna med att göra några ändringar i eller tillägg till startspärren då sådana ändringar och tillägg automatiskt kan göra det installeringsintyg som avses i punkt 34.2 ovan ogiltigt.

35.   ÄNDRING AV STARTSPÄRRS- ELLER FORDONSTYPEN OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDET

Varje ändring av startspärrs- eller fordonstypen ska anmälas till den myndighet som godkänt denna startspärrstyp.

Myndigheten kan därefter antingen:

a)	anse att de ändringar som gjorts sannolikt inte får någon märkbar negativ inverkan och att startspärren eller fordonet i alla händelser fortfarande uppfyller kraven, eller

b)	från den tekniska tjänst som ansvarar för att utföra provningarna kräva ytterligare en provningsrapport för några eller alla av de provningar som beskrivs i punkterna 31, 32 och 33 i dessa föreskrifter.

Bekräftelse på eller avslag på ansökan om godkännande ska med angivande av ändringen med det förfarande som anges i punkt 29.3 ovan delges de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter.

Den behöriga myndighet som utfärdar utökning av godkännande ska tilldela varje meddelandeformulär som upprättas för en sådan utökning ett serienummer.

36.   TILLVERKNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE

Förfarandena för tillverkningens överensstämmelse ska överensstämma med dem som fastställs i tillägg 2 till avtalet (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev. 2), med följande krav:

36.1	Varje startspärr eller fordon som enligt dessa föreskrifter godkänts med avseende på dess startspärr ska tillverkas så att de överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla de krav som fastställs i punkterna 31, 32 och 33 ovan.

36.2	Den myndighet som beviljat godkännandet kan när som helst kontrollera de metoder för kontroll av överensstämmelse som tillämpas vid varje tillverkningsenhet. Det normala intervallet för dessa kontroller ska vara en vartannat år.

37.   PÅFÖLJDER VID TILLVERKNINGENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE

37.1	Det godkännande som beviljats med avseende på en startspärrs- eller fordonstyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som fastställs i punkt 36 ovan inte är uppfyllda.

37.2	Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den genast meddela de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter detta med ett formulär som överensstämmer med förlagorna i bilagorna 3 och 4 till dessa föreskrifter.

38.   TILLVERKNINGENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av godkännandet fullständigt upphör att tillverka en startspärrs- eller fordonstyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska denne meddela den myndighet som beviljat godkännandet detta.

Efter att ha mottagit det berörda meddelandet ska denna myndighet meddela de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter detta med ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

39.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

39.1   Typgodkännande av en startspärr

39.1.1

Från och med 36 månader efter dagen för ikraftträdandet av supplement 4 till ändringsserie 01 ska de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter bevilja godkännanden endast om den typ av komponent eller separat teknisk enhet som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom supplement 4 till ändringsserie 01.

39.1.2

De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att bevilja godkännanden för de typer av komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i den ursprungliga versionen av dessa föreskrifter, ändrade genom någon tidigare ändringsserie, förutsatt att komponenten eller den separata tekniska enheten är avsedd att monteras som en ersättningsdel på fordon i bruk och att det inte är tekniskt genomförbart att montera en komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom supplement 4 till ändringsserie 01.

39.2   Godkännande av en fordonstyp

39.2.1

Från och med 36 månader efter dagen för ikraftträdandet av supplement 4 till ändringsserie 01 ska de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om den fordonstyp som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom supplement 4 till ändringsserie 01.

40.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR UTFÖRANDE AV GODKÄNNANDEPROVNINGARNA SAMT MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförande av godkännandeprovning samt de myndigheter som beviljar godkännande och till vilka de intyg om beviljande, utökning, avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande, som utfärdas i andra länder, ska sändas.

---

(1)  Endast fordon med elsystem av 12 volt beaktas.

(2)  1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 for Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (godkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av deras respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia och 53 för Thailand. Följande nummer ska tilldelas övriga länder i den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av de godkännanden som utfärdats på grundval av dessa föreskrifter, varefter de nummer som sålunda tilldelats ska av Förenta nationernas generalsekreterare meddelas de avtalsslutande parterna.

(3)  Om dessa standarder inte är tillgängliga när dessa föreskrifter träder i kraft ska relevanta nationella krav tillämpas.

Etsi: European Telecommunications Standards Institute.

(4)  

Cept: Conference of European Posts and Telecommunications

ERC: European Radio communications Committee.

(5)  Avtalsslutande parter kan förbjuda frekvensen och/eller effekten och kan tillåta användning av annan frekvens och/eller effekt.

(6)  Lampor som används som en del av de optiska varningsanordningarna och som ingår i bilens standardbelysningssystem behöver inte uppfylla driftsparametrarna i punkt 7.1 och ska inte genomgå de provningar som förtecknas under punkt 7.2.

(7)  Se fotnot 1.

(8)  Se fotnot 1.

(9)  Se fotnot 1.

(10)  Enligt definition i bilaga 8 till föreskrifter nr 13 med ändringar.

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---