ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2012.110.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 110

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

55 årgången
24 april 2012


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/11/EU av den 19 april 2012 om ändring av direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 349/2012 av den 16 april 2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009

3

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 350/2012 av den 23 april 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran

17

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 351/2012 av den 23 april 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 vad gäller krav för typgodkännande avseende installation av varningssystem vid avvikelse ur körfält i motorfordon

18

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 352/2012 av den 23 april 2012 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

31

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 353/2012 av den 23 april 2012 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 971/2011 för regleringsåret 2011/12

33

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut 2012/205/Gusp av den 23 april 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran

35

 

*

Rådets beslut 2012/206/Gusp av den 23 april 2012 om ändring av beslut 2011/782/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien

36

 

 

2012/207/EU

 

*

Kommissionens delegerade beslut av den 8 februari 2012 om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen och om upphävande av beslut nr 633/2009/EG beträffande Syrien

38

 

 

2012/208/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 20 april 2012 om ändring av genomförandebeslut 2011/861/EU om ett tillfälligt undantag från ursprungsreglerna i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 för att ta hänsyn till Kenyas speciella situation när det gäller tonfiskfiléer [delgivet med nr C(2012) 2463]

39

 

 

2012/209/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 20 april 2012 om tillämpning av bestämmelserna om övervakning och flyttning i rådets direktiv 2008/118/EG för vissa tillsatser, i enlighet med artikel 20.2 i rådets direktiv 2003/96/EG [delgivet med nr C(2012) 2484]

41

 

 

2012/210/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 23 april 2012 om erkännande av systemet Ensus voluntary scheme under RED for Ensus bioethanol production för att visa att hållbarhetskriterierna uppfylls i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG och 98/70/EG

42

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens beslut 2011/383/EU av den 28 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till allrengöringsmedel och sanitetsrengöringsmedel (EUT L 169 av den 29.6.2011)

44

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

DIREKTIV

24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2012/11/EU

av den 19 april 2012

om ändring av direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 153.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Efter det att Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG (3) trätt i kraft uttryckte berörda parter, särskilt inom läkarkåren, allvarliga farhågor om de eventuella effekter som genomförandet av direktivet kunde ha på användningen av medicinska procedurer som bygger på medicinsk bildteknik liksom dess effekter på viss industriell verksamhet.

(2)

Kommissionen granskade de berörda parternas argument och beslöt att se över några bestämmelser i direktiv 2004/40/EG i ljuset av nya vetenskapliga rön.

(3)

Tidsfristen för införlivande av direktiv 2004/40/EG förlängdes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/46/EG (4) till den 30 april 2012 så att ett nytt direktiv grundat på senaste rön kunde antas senast den dagen.

(4)

Den 14 juni 2011 antog kommissionen ett förslag till ett nytt direktiv som var avsett att ersätta direktiv 2004/40/EG. Syftet med det nya direktivet är att säkerställa dels en hög skyddsnivå för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, dels kontinuiteten i och utvecklingen av medicinsk och annan verksamhet där elektromagnetiska fält används. I väntan på att det nya direktivet ska antas senast den 30 april 2012 har de flesta medlemsstater ännu inte införlivat direktiv 2004/40/EG.

(5)

Med tanke på ämnets tekniska komplexitet är det dock osannolikt att det nya direktivet kommer att antas till den 30 april 2012.

(6)

Tidsfristen 30 april 2012 bör därför förlängas. Det är därför nödvändigt att detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 13.1 i direktiv 2004/40/EG ska datumet ”den 30 april 2012” ersättas med ”den 31 oktober 2013”.

Artikel 2

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 19 april 2012.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

M. BØDSKOV

Ordförande


(1)  Yttrande av den 22 februari 2012 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 29 mars 2012 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 april 2012.

(3)  EUT L 159, 30.4.2004, s. 1.

(4)  EUT L 114, 26.4.2008, s. 88.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/3


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 349/2012

av den 16 april 2012

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 9.4, 11.2, 11.5 och 11.6,

med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1)

Genom förordning (EG) nr 130/2006 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet slutgiltiga antidumpningstullar på mellan 0 % och 34,9 % på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina). Det erinras om att den slutgiltiga antidumpningstullen på vinsyra som tillverkas av den kinesiske exporterande tillverkaren Hangzhou Bioking Biochemical Engineering Co., Ltd (nedan kallad Hangzhou Bioking) var 0 %, medan den var mellan 4,7 % och 34,9 % för övriga kinesiska exporterande tillverkare.

(2)

Den 22 februari 2008 ändrade rådet räckvidden för de ovan nämnda åtgärderna genom förordning (EG) nr 150/2008 (3) till följd av en översyn som inletts på grundval av artikel 11.3 i grundförordningen.

(3)

Den 16 april 2012, till följd av en översyn av de gällande åtgärderna avseende Hangzhou Bioking, vilken hade inletts på grundval av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1515/2001 mot bakgrund av en rapport från WTO:s överprövningsorgan med rubriken Mexico – Definitive Anti-Dumping Measures on Beef and Rice  (4), i vilken det i punkterna 305 och 306 konstaterades att en exporterande tillverkare som i en ursprunglig undersökning konstaterats inte bedriva dumpning ska undantas från den slutgiltiga åtgärd som införs till följd av en sådan undersökning och inte heller kan bli föremål för administrativa undersökningar eller undersökningar av ändrade omständigheter, ändrade rådet genom förordning (EU) nr 332/2012 (5) åtgärderna avseende Hangzhou Bioking.

(4)

Den undersökning som ledde till de åtgärder som infördes i den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

2.   Begäran om översyn

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna (6) mottog kommissionen den 27 oktober 2009 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran ingavs av följande tillverkare (nedan kallade sökandena): Distillerie Bonollo SpA, Industria Chimica Valenzana SpA, Distillerie Mazzari SpA, Caviro Distillerie S.r.l och Comercial Quimica Sarasa SL, som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av unionens sammanlagda tillverkning av vinsyra.

(6)

Begäran grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin kommer att fortsätta om de åtgärder som införts på import av vinsyra med ursprung i Kina upphör att gälla.

3.   Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(7)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastslog kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 26 januari 2011 i Europeiska unionens officiella tidning  (7) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

4.   Parallella ärenden

(8)

Den 29 juli 2011 offentliggjorde kommissionen även ett tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande (8) enligt artikel 5 beträffande import av vinsyra med ursprung i Kina, begränsat till en kinesisk exporterande tillverkare, Hangzhou Bioking.

(9)

Samma dag offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn (9) enligt artikel 11.3 i grundförordningen av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vinsyra med ursprung i Kina, begränsad till undersökning av dumpning från två kinesiska exporterande tillverkare, Changmao Biochemical Engineering Co., Ltd, Changzhou City, och Ninghai Organic Chemical Factory, Ninghai.

5.   Undersökning

5.1   Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(10)

Undersökningen av fortsatt dumpning omfattade perioden 1 januari 2010–31 december 2010 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

5.2   Parter som berörs av undersökningen

(11)

Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer, användare i unionen som man visste var berörda och deras intresseorganisationer samt företrädarna för det berörda exportlandet om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts.

(12)

Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(13)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare från Kina, icke-närstående importörer i unionen och unionstillverkare föreföll vara berörda av undersökningen, angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de ovan nämnda parterna att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ge sig till känna inom 15 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande.

(14)

Mot bakgrund av de svar som inkom beslutade man att tillämpa ett stickprovsförfarande avseende unionstillverkarna. Det fanns inte några icke-närstående importörer i unionen som samarbetade i undersökningen. När det gäller exporterande tillverkare i Kina, uppgav endast två exporterande tillverkare att de var villiga att samarbeta i undersökningen. Man beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt för exporterande tillverkare.

(15)

Sex unionstillverkare lämnade den information som begärts i tillkännagivandet om inledande och samtyckte till att ingå i urvalet. På grundval av informationen från dessa unionstillverkare valde kommissionen ut fyra unionstillverkare som konstaterats vara representativa för unionsindustrin när det gäller försäljningsvolymen för den likadana produkten i unionen. Deras sammanlagda försäljningsvolym motsvarade 61 % av försäljningsvolymen på unionsmarknaden.

(16)

Svar på frågeformulären inkom från de fyra utvalda unionstillverkarna, två användare i unionen och två exporterande tillverkare i Kina. Dessutom lämnade två samarbetsvilliga unionstillverkare de begärda allmänna uppgifterna för skadeanalysen.

(17)

Exporten från Hangzhou Bioking, vars individuella dumpningsmarginal var noll i den ursprungliga undersökningen, har inte tagits med i vare sig dumpnings- eller skadeanalysen, inte heller när det gäller sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande skada till följd av den dumpade importen. Den export som omfattas av analysen i översynen är således exporten av den berörda produkten från Kina till unionen under översynsperioden, ej medräknat exporten från tillverkaren Hangzhou Bioking, och den kallas i denna förordning även den export som omfattas av åtgärder.

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

a)

Unionstillverkare:

Comercial Quimica Sarasa SL.

Alcoholera Vinícola Europea SA.

Distillerie Mazzari S.p.a.

Distillerie Bonollo S.p.a.

b)

Exporterande tillverkare i Kina:

Changmao Biochemical Engineering Co. Ltd

Ninghai Organical Chemical Factory.

c)

Användare

Danisco A/S.

Kerry (NL) B.V.

d)

Tillverkare i det jämförbara landet

Tarcol SA, Argentina.

B.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(19)

Den berörda produkten i denna översyn är densamma som den som definieras i förordning (EG) nr 150/2008, genom vilken man ändrade räckvidden för de åtgärder som infördes i den ursprungliga förordningen (se ovan). Den berörda produkten är vinsyra, med undantag för D-(-)-vinsyra med en negativ optisk rotation på minst 12,0 grader uppmätt i en vattenlösning enligt metoden i Europeiska farmakopén, med ursprung i Kina och för närvarande klassificerad enligt KN-nummer ex 2918 12 00 (Taric-nummer 2918120090) (nedan kallad den berörda produkten)

(20)

Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades det i översynsundersökningen att den berörda produkten som importeras till unionsmarknaden och de produkter som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna på de inhemska marknaderna samt de produkter som unionsindustrin tillverkar och säljer i unionen (nedan kallade den likadana produkten) alla har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING

1.   Inledande anmärkningar

(21)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte man om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(22)

Såsom nämns i skäl 13, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas, eftersom ett stort antal exporterande tillverkare föreföll vara berörda av översynen. Av de 20 kända exporterande tillverkarna var det endast två företag som gav sig till känna och samtyckte till att samarbeta. Båda dessa företag hade beviljats marknadsekonomisk status. Dessa två företag stod för den övervägande delen av exporten av den berörda produkten från Kina till unionen under översynsperioden, ej medräknat exporten från företaget Hangzhou Bioking, vars individuella dumpningsmarginal var noll i den ursprungliga undersökningen.

2.   Dumpning av import under översynsperioden

2.1   Jämförbart land

(23)

Eftersom Kina är en övergångsekonomi ska enligt artikel 2.7 a i grundförordningen normalvärdet för exporterande tillverkare som inte kan beviljas behandling som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) bestämmas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet).

(24)

Liksom i den ursprungliga undersökningen föreslogs i tillkännagivandet om inledande att Argentina skulle användas som jämförbart land för fastställandet av normalvärdet. Berörda parter gavs tillfälle att framföra sina synpunkter på om detta var ett lämpligt val.

(25)

En industriell användare av vinsyra betonade att det finns vissa begränsningar om man väljer Argentina som jämförbar marknad och hävdade att detta land inte borde vara det enda riktmärket för fastställandet av normalvärdet. Den berörda parten betonade särskilt påstådda skillnader i tillverkningsprocessen mellan Kina och Argentina, den begränsade årliga tillverkningen jämfört med tillverkningen i hela världen och fluktuationerna i växelkurserna. Inga uppgifter lades emellertid fram till stöd för dessa argument.

(26)

De olika tillverkningsprocesserna i Argentina och Kina och deras inverkan på kostnaderna och värderingen av den berörda produkten behandlades emellertid ingående redan i den ursprungliga undersökningen och konstaterades inte ändra jämförbarheten hos produkterna, som konstaterades vara liknande produkter. Eftersom den industriella tillverkarens påstående inte innebar något nytt och inga uppgifter lades fram till stöd för det, kan detta argument inte godtas. Resultaten av översynen vid giltighetstidens utgång bekräftar således resultaten av den ursprungliga undersökningen, dvs. att skillnaderna i produktionsprocesserna inte inverkar på produkternas jämförbarhet.

(27)

Den begränsade årsproduktionen i Argentina i förhållande till hela världsmarknaden för vinsyra är inte ett relevant argument vid bedömningen av huruvida en särskild marknad är lämplig för att fastställa normalvärdet på en jämförbar marknad. Undersökningen bekräftade att Argentina är en öppen och konkurrensutsatt marknad med minst två aktörer. Detta argument kan därför inte godtas.

(28)

Inga uppgifter lades fram till stöd för argumentet om betydande fluktuationer i växelkurserna mellan regionerna. Inte heller vid undersökningen på plats framkom några uppgifter som tyder på en snedvridning av växelkurserna mellan regionerna. Mot denna bakgrund kan inte heller detta argument godtas.

(29)

Liksom i den ursprungliga undersökningen drogs därför slutsatsen att Argentina är ett lämpligt jämförbart land för fastställandet av normalvärdet.

(30)

Två kända argentinska företag kontaktades, men endast ett av dem samtyckte till att samarbeta, besvara frågeformulären och godta ett kontrollbesök. Uppgifterna från detta företag har använts för att fastställa normalvärdet.

2.2   Normalvärde

(31)

För de två företag som hade beviljats marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen fastställdes normalvärdet utifrån respektive uppgifter från dem. I enlighet med artikel 2 i grundförordningen undersökte kommissionen om den inhemska försäljningen av vinsyra till oberoende kunder var representativ under översynsperioden, dvs. om försäljningsvolymen för den produkt som var avsedd för förbrukning på hemmamarknaden utgör minst 5 % av deras export av den berörda produkten till unionen.

(32)

För det ena av de två företag som hade beviljats marknadsekonomisk status behövde normalvärdet konstrueras, eftersom företagets inhemska försäljning inte var tillräcklig för att betraktas som representativ i den mening som anges i skäl 31. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av företagets tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader samt allmänna kostnader och den vinst som gjordes på inhemsk försäljning vid normal handel.

(33)

För det andra av de två företagen fastställdes normalvärdet på grundval av de priser som oberoende kunder i exportlandet betalade, eftersom den inhemska försäljningen för detta företag var representativ och skedde vid normal handel.

(34)

När det gäller de företag som inte hade beviljats marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen, fastställdes normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet.

(35)

Den inhemska försäljningen till oberoende kunder i det jämförbara landet bedömdes därför i enlighet med kriteriet i artikel 2 i grundförordningen. Kommissionen kunde försäkra sig om att denna försäljning omfattade tillräckligt stora mängder och skedde vid normal handel och således kunde användas för att fastställa normalvärdet för de företag som inte hade beviljats marknadsekonomisk status.

2.3   Exportpris

(36)

All exportförsäljning till unionen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna skedde direkt till oberoende kunder i unionen. I enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt hade betalats eller skulle betalas.

(37)

För alla övriga tillverkare i Kina erhölls uppgifter om exportpriset från importstatistiken i databasen i artikel 14.6.

2.4   Jämförelse

(38)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(39)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna skulle bli rättvis, och i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, gjordes justeringar för skillnader i transport- och försäkringskostnader samt skatter och kreditkostnader som påverkade priserna och deras jämförbarhet.

(40)

För att jämförelsen mellan normalvärdet fritt fabrik från det jämförbara landet och det exportpris som avses i skäl 37 skulle bli rättvis, justerades exportpriset cif till nivån fritt fabrik på grundval av uppgifter som erhållits under kontrollbesöken.

2.5   Dumpningsmarginal

(41)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(42)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som hade beviljats marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen, visade jämförelsen att dessa företag har fortsatt med dumpningen, om än på en något lägre nivå.

(43)

Beräkningen av den övriga tullen visade att dumpningsnivån är betydande och till och med högre än i den ursprungliga undersökningen.

3.   Sannolikhet för fortsatt dumpning

(44)

Utöver analysen av förekomsten av dumpning under översynsperioden undersöktes även sannolikheten för fortsatt dumpning.

(45)

Följande aspekter undersöktes: volym och priser för den dumpade importen från Kina, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och andra tredjeländers marknader.

3.1   Volym och priser för den dumpade importen från Kina

(46)

Efter det att slutgiltiga åtgärder hade införts i januari 2006 fortsatte den dumpade importen från Kina att öka, från 3 034 ton 2007 till 3 649 ton under översynsperioden, dvs. en ökning med omkring 20 %. Samtidigt ökade marknadsandelen för den dumpade importen från Kina med 1 procentenhet under skadeundersökningsperioden, från 12,6 % 2007 till 13,5 % under översynsperioden.

(47)

Under samma period var priserna på den dumpade importen från Kina relativt stabila, med en ökning på 12,6 % mellan 2007 och 2008, följt av en minskning under 2009 och översynsperioden, för att under översynsperioden nå samma nivå som 2007.

3.2   Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina

(48)

När det gäller den totala produktionskapaciteten för vinsyra i Kina pekar olika offentliga informationskällor (10) på att produktionskapaciteten är betydligt högre än efterfrågan på den inhemska kinesiska marknaden.

(49)

På grundval av uppgifter som samlades in på plats under undersökningen och enligt marknadsundersökningar (11) bedöms den totala produktionskapaciteten i Kina uppgå till omkring 25 000 ton. I förhållande till den tillgängliga kapaciteten i Kina är den kinesiska marknaden liten, med en uppskattad förbrukning på 5 000 ton.

(50)

Det finns dessutom starka indikationer på att kapaciteten i Kina är ännu högre än 25 000 ton. En jämförelse av uppgifterna för den ursprungliga undersökningsperioden med uppgifterna för den aktuella översynsperioden visar att de två samarbetsvilliga kinesiska exportörernas totala kapacitet har ökat med mer än 200 %. Den outnyttjade kapaciteten konstaterades vara omkring 20 % av den totala kapaciteten under översynsperioden.

(51)

Vidare framgår det av uppgifter i de rapporter som avses ovan i skäl 48 och offentlig information att åtminstone två nya tillverkare av vinsyra etablerade sig 2007.

(52)

Mot denna bakgrund står det klart att kapaciteten i Kina inte står i proportion till den inhemska förbrukningen, vilket bekräftar att de kinesiska tillverkarna har ett stort behov av att stärka sin ställning på exportmarknaderna.

3.3   Unionsmarknadens attraktionskraft och andra tredjeländers marknader

(53)

Enligt de uppgifter som samlades in hos de kinesiska samarbetsvilliga företagen är deras prisnivå vid försäljning till tredjeländer i linje med den prisnivå som de kan uppnå på unionsmarknaden. Såsom anges ovan finns det en betydande överkapacitet i produktionen på den inhemska marknaden i Kina, vilket tyder på att det finns ett stort naturligt behov av att hitta alternativa marknader som kan ta emot överskottsproduktionen.

(54)

Unionsmarknaden är den ojämförligt största marknaden i världen. Den svarar för omkring 40 % av världsförbrukningen av vinsyra och växer fortfarande (se skäl 60). På grundval av de uppgifter som samlades in under undersökningen står det också klart att de kinesiska företagen är mycket intresserade av att utveckla sin närvaro på den största marknaden i världen och behålla en betydande marknadsandel på unionsmarknaden.

4.   Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning

(55)

Mot bakgrund av de ovan angivna undersökningsresultaten kan slutsatsen dras att betydande importvolymer från Kina fortfarande dumpas och att det finns en stor sannolikhet för fortsatt dumpning. Med beaktande av den potentiella outnyttjade kapaciteten i Kina och de nya tillverkare som har etablerat sig på den kinesiska marknaden och den omständigheten att unionsmarknaden är den största marknaden i världen med attraktiva prisnivåer, kan slutsatsen dras att de kinesiska exportörerna sannolikt kommer att öka sin dumpade export till unionen ytterligare om antidumpningsåtgärderna upphör att gälla.

D.   DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN

(56)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av nio tillverkare i unionen. Av dessa nio tillverkare var det sex tillverkare som samarbetade fullt ut i undersökningen och lämnade in frågeformulären för stickprovsförfarandet och ville ingå i urvalet. Dessa sex tillverkare befanns svara för huvuddelen, i detta fall mer än 73 %, av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten. Såsom anges i skäl 57 nedan tillhandahölls uppgifterna i begäran om översyn av nio tillverkare, vilka nedan kallas unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(57)

För skadeanalysen fastställdes skadeindikatorer på följande två nivåer:

Makroekonomiska faktorer (tillverkning, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, produktivitet, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från effekterna av tidigare dumpning) bedömdes för hela unionstillverkningen, på grundval av uppgifter från de tillverkare som hade gett sig till känna i samband med stickprovsförfarandet och en uppskattning som byggde på uppgifter i begäran om översyn för de övriga tre unionstillverkarna.

Analysen av mikroekonomiska faktorer (genomsnittliga enhetspriser, lager, löner, lönsamhet, räntabilitet, kassaflöde, kapitalanskaffningsförmåga och investeringar) genomfördes på grundval av uppgifter från de tillverkare i unionen som ingick i urvalet.

(58)

Det bör påpekas att unionsmarknaden för vinsyra utmärks av att tillverkarna är relativt få till antalet och att de till största delen utgörs av små och medelstora företag i Italien och Spanien. Med undantag för en tillverkare i Spanien, som endast tillverkar vinsyra, är alla andra tillverkare vertikalt integrerade och har som huvudverksamhet att tillverka alkohol från vinjästfällning, en process där vinsyra erhålls som biprodukt.

E.   SITUATIONEN PÅ UNIONSMARKNADEN

1.   Förbrukning på unionsmarknaden

(59)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden, den kinesiska exportdatabasen och uppgifter om importvolymerna för unionsmarknaden enligt Eurostats uppgifter och, när det gäller övriga unionstillverkare, utifrån beräkningar som grundades på begäran om översyn.

(60)

Unionens förbrukning av vinsyra ökade med 11 % mellan 2007 och översynsperioden. Den synliga efterfrågan minskade med 15 % från 2007 till 2009. Under översynsperioden steg förbrukningen i unionen emellertid till 29 964 ton, vilket innebar en betydande ökning med 26 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av den höga priselasticiteten för vinsyra. När priserna är låga, vilket var fallet under översynsperioden, kan vinsyra användas i ytterligare tillämpningar som ersättning för andra kemikalieråvaror såsom citronsyra och äppelsyra, därav den ökade förbrukningen i unionen.

Tabell 1

 

2007

2008

2009

ÖP

Total förbrukning i EU (ton)

26 931

25 333

22 983

29 964

Index

100

94

85

111

Källa: Svar på frågeformulär, den kinesiska exportdatabasen och Eurostat

2.   Volym, marknadsandel och importpriser från Kina

2.1   Volym och marknadsandel

(61)

Den totala importvolymen för den berörda produkten från Kina till unionen ökade med 45 % under skadeundersökningsperioden. Den uppgick till 8 495 ton under översynsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 28,4 %.

(62)

Importvolymen för vinsyra från kinesiska exportörer som omfattas av antidumpningsåtgärder till unionen ökade med 20 % och uppgick till 3 649 ton under översynsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 12,2 % och således innebär att marknadsandelen ökat jämfört med 11,3 % i början av skadeundersökningsperioden. Den övriga importen på 4 846 ton kommer från en kinesisk exportör för vilken tullsatsen är 0 % och som ökade sin andel av den totala kinesiska exporten till unionen under skadeundersökningsperioden (+ 9 procentenheter).

Tabell 2

 

2007

2008

2009

ÖP

Importvolym från Kina som omfattas av åtgärder (ton)

3 035

3 042

2 945

3 649

Index = 100

100

100

97

120

Marknadsandel för import från Kina som omfattas av åtgärder

11,3 %

12,0 %

12,8 %

12,2 %

Index = 100

100

106

113

107

2.2   Priser och prisunderskridande

(63)

Följande tabell visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna cif vid EU:s gräns på den import från Kina som omfattas av åtgärder och relevanta genomsnittliga försäljningspriser för unionsindustrin.

Tabell 3

 

2007

2008

2009

ÖP

Pris på kinesisk import (EUR/ton) som omfattas av åtgärder

1 834

2 060

1 966

1 819

Index = 100

100

112

107

99

Källa: Svar på frågeformulär och databasen i artikel 14.6

(64)

De genomsnittliga försäljningspriserna cif per enhet för kinesisk export som omfattades av åtgärder uppgick under översynsperioden till 1 819 EUR/ton, vilket motsvarar en ökning med 20 % under skadeundersökningsperioden.

(65)

När det gäller försäljningspriset på vinsyra på unionsmarknaden under översynsperioden, gjordes en jämförelse mellan priserna för den vinsyra som tillverkas och säljs av unionsindustrin och priserna för den import från Kina som omfattas av åtgärder. Man använde sig därvid av unionsindustrins försäljningspriser till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i unionen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Dessa priser jämfördes med de tidigare nämnda kinesiska exporterande tillverkarnas försäljningspriser efter rabatter, vid behov justerade till nivån cif vid unionens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen. Det vägda genomsnittliga försäljningspriset i unionen under översynsperioden var 2 496 EUR/ton.

(66)

En jämförelse produkttyp för produkttyp visade att den import av den berörda produkten från Kina som omfattades av åtgärder under översynsperioden såldes i unionen till priser som underskred unionsindustrins priser med så mycket som 32,6 % uttryckt som en procentandel av unionsindustrins priser.

3.   Import från andra tredjeländer

(67)

Följande tabell visar hur importen från andra tredjeländer utvecklades under skadeundersökningsperioden när det gäller volym, marknadsandel och genomsnittspris.

Tabell 4

 

2007

2008

2009

ÖP

Importvolym från andra länder (ton)

590

135

156

845

Index = 100

100

23

26

143

Marknadsandel för import från andra tredjeländer

2,2 %

0,5 %

0,7 %

2,8 %

Index = 100

100

24

31

129

Importpris (EUR/ton)

2 503

2 874

2 300

2 413

Källa: Eurostat och databasen i artikel 14.6

(68)

Importvolymen för vinsyra från andra tredjeländer till EU ökade med 43 % under skadeundersökningsperioden och uppgick under översynsperioden till 845 ton. Priset på denna import är relativt högt och ligger betydligt högre än priset från Kina och endast något lägre än unionsindustrins genomsnittliga prisnivå. Exporten från andra tredjeländer kan emellertid betraktas som marginell, eftersom den under översynsperioden hade en marknadsandel på endast 2,8 %, trots den kraftiga procentuella ökningen i slutet av skadeundersökningsperioden.

4.   Unionsindustrins ekonomiska situation

(69)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen granskades alla relevanta ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

4.1   Inledande anmärkningar

(70)

Eftersom ett stickprovsförfarande användes för skadeanalysen avseende unionsindustrin, fastställdes skadeindikatorer på två nivåer såsom anges i skäl 57.

4.2   Makroekonomiska faktorer

a)   Produktion

(71)

Unionens tillverkning ökade med 5 % mellan 2007 och översynsperioden. Mellan 2009 och översynsperioden ökade den med 19 procentenheter till omkring 30500 ton, efter att först ha minskat kraftigt med 14 % mellan 2007 och 2009. Ökade produktionsvolymer gjorde det möjligt för unionsindustrin att hindra en ökning av produktionskostnaderna och hade en positiv inverkan på unionsindustrins lönsamhet totalt sett.

Tabell 5

 

2007

2008

2009

ÖP

Produktionsvolym (ton)

29 000

27 500

25 000

30 588

Index = 100

100

95

86

105

Källa: Svar på frågeformulär och begäran om översyn

b)   Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(72)

Unionstillverkarnas produktionskapacitet minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden.

(73)

Kapacitetsutnyttjandet var 63 % 2007, men sjönk till 56 % 2009 för att återigen öka till 68 % under översynsperioden. Den lägre utnyttjandegraden 2009 återspeglar krisens negativa effekter. Totalt ökade kapacitetsutnyttjandet med 8 % under skadeundersökningsperioden, vilket bidrog till en ytterligare utspädning av de fasta kostnaderna.

Tabell 6

 

2007

2008

2009

ÖP

Produktionskapacitet (ton)

46 000

46 000

45 000

45 000

Index = 100

100

100

98

98

Kapacitetsutnyttjande

63 %

60 %

56 %

68 %

Index = 100

100

95

88

108

Källa: Svar på frågeformulär och begäran om översyn

c)   Försäljningsvolym

(74)

Unionstillverkarnas försäljningsvolym till oberoende kunder på unionsmarknaden ökade med endast 1 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade först med 11 % mellan 2007 och 2008 och med ytterligare 9 % 2009, för att i slutet av skadeundersökningsperioden slutligen ligga på nästan samma nivå som i början av skadeundersökningsperioden. Försäljningsvolymen uppvisade således kraftiga variationer, främst på grund av den ekonomiska krisen 2008 och 2009.

Tabell 7

 

2007

2008

2009

ÖP

Försäljning till icke-närstående parter i unionen (ton)

20 489

18 165

16 709

20 623

Index = 100

100

89

82

101

Källa: Svar på frågeformulär och begäran om översyn

d)   Marknadsandel

(75)

Under skadeundersökningsperioden förlorade unionstillverkarna 7,3 procentenheter av sin marknadsandel, som minskade från 76,1 % 2007 till 68,8 % under översynsperioden. Denna förlust av marknadsandelar återspeglar den omständigheten att unionsindustrin trots ökad förbrukning under skadeundersökningsperioden inte klarade av att öka sin försäljning i motsvarande grad, utan försäljningen förblev ganska oförändrad.

Tabell 8

 

2007

2008

2009

ÖP

Unionstillverkarnas marknadsandel

76,1 %

71,7 %

72,7 %

68,8 %

Index = 100

100

94

95

90

Källa: Svar på frågeformulär, begäran om översyn och Eurostat

e)   Tillväxt

(76)

Mellan 2007 och översynsperioden, när förbrukningen i unionen ökade med 11 %, förblev unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden oförändrad och dess marknadsandel minskade med 10 %. Unionstillverkarna kunde alltså inte dra nytta av marknadens tillväxt.

f)   Sysselsättning

(77)

Sysselsättningsnivån i unionsindustrin minskade med 28 % mellan 2007 och översynsperioden. Antalet anställda minskade kraftigt från 320 åren 2007 och 2008 till 280 år 2009 och 230 under översynsperioden. Minskningen 2009 återspeglar de omstruktureringar som genomfördes av ett antal unionstillverkare.

Tabell 9

 

2007

2008

2009

ÖP

Sysselsättning (personer)

320

320

280

230

Index = 100

100

100

88

72

Källa: Svar på frågeformulär och begäran om översyn

g)   Produktivitet

(78)

Produktiviteten hos de anställda i unionsindustrin, mätt som produktion (i ton) per anställd och år, ökade med 47 % under skadeundersökningsperioden. Detta återspeglar att produktionen ökade med 5 % samtidigt som sysselsättningsnivån minskade med 28 % och är en indikation på unionsindustrins ökade effektivitet. Detta var särskilt tydligt under översynsperioden, när produktionen ökade samtidigt som sysselsättningsnivån fortsatte att minska och produktiviteten var 48 procentenheter högre än 2009.

Tabell 10

 

2007

2008

2009

ÖP

Produktivitet (ton per anställd)

90

85

89

132

Index = 100

100

94

99

147

Källa: Svar på frågeformulär och begäran om översyn

4.3   Uppgifter om de unionstillverkare som ingick i urvalet

h)   Faktorer som påverkar försäljningspriset

(79)

De utvalda tillverkarnas genomsnittliga årliga försäljningspris till oberoende kunder på unionsmarknaden ökade med 8 % mellan 2007 och 2009. De minskade emellertid med 6 % under skadeundersökningsperioden, eftersom det genomsnittliga årliga försäljningspriset under översynsperioden sjönk till 2 496 EUR/ton jämfört med 2 667 EUR/ton 2007. Tillgången på kalciumtartrat, som tillverkas från vinjästfällning och svarar för 66 % av de totala tillverkningskostnaderna för vinsyra, varierar beroende på druvskördens kvalitet. Gynnsamma eller dåliga väderförhållanden påverkar således det totala utbudet av kalciumtartrat, vilket i sin tur inverkar på de årliga genomsnittliga försäljningspriserna. Det bör påpekas att 2007 och 2008 inte var gynnsamma för druvskörden, vilket senare, efter produktionsperioden, ledde till ökade råvarukostnader och försäljningspriser (eftersom det är en säsongsprodukt, visar sig effekterna först flera månader efter skördeperioden). Eftersom 2009 däremot var ett bra år för druvskörden, var det årliga genomsnittliga försäljningspriset under översynsperioden 14 % lägre jämfört med föregående år.

Tabell 11

 

2007

2008

2009

ÖP

Enhetspris på EU-marknaden (EUR/ton)

2 667

2 946

2 881

2 496

Index = 100

100

110

108

94

Källa: Svar på frågeformulär och begäran om översyn

i)   Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(80)

Mot bakgrund av den grad av dumpning som påvisades i undersökningen konstaterade kommissionen att det inte skett en fullständig återhämtning från tidigare dumpning och att unionsindustrin fortfarande är sårbar för de skadliga effekterna av eventuell dumpad import på unionsmarknaden. Det erinras om att i den ursprungliga undersökningen fastställdes dumpningsmarginalen till 4,7 % respektive 10,1 % för de två samarbetsvilliga kinesiska tillverkare som beviljades marknadsekonomisk status. Dumpningsmarginalen för alla övriga företag är 34,9 %. Såsom anges ovan i skäl 7 har det även inletts ett antidumpningsförfarande som är begränsat till en kinesisk exporterande tillverkare, Hangzhou Bioking, som inte omfattas av åtgärderna, och det kan inte uteslutas att denna exporterande tillverkare bedriver dumpning. Såsom anges ovan i skälen 48–54 konstaterades det att det är sannolikt att dumpningen kommer att fortsätta, främst eftersom det finns en överskottskapacitet i Kina och den kinesiska inhemska marknaden är ganska liten. När det gäller återhämtningen från tidigare dumpning av importen från Kina, är det viktigt att påpeka att den import från Kina som omfattades av åtgärder fortsatte att öka efter det att de slutgiltiga åtgärderna hade införts i januari 2006 (se skäl 46). Någon egentlig återhämtning från tidigare dumpning kunde således inte konstateras och unionsindustrin anses fortfarande vara sårbar för de skadliga effekterna av en eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

j)   Lager

(81)

Lagervolymen förblev i stort sett oförändrad under skadeundersökningsperioden, med en blygsam ökning på 2 %. Den ökade särskilt kraftigt, med 65 %, 2008 som en direkt följd av den utveckling av försäljningen som beskrivs ovan i skäl 74. Mellan 2008 och översynsperioden minskade lagervolymen, medan försäljningen till icke-närstående parter ökade under samma period.

Tabell 12

 

2007

2008

2009

ÖP

Utgående lager (ton)

863

1 428

933

879

Index = 100

100

165

108

102

Källa: Svar på frågeformulär

k)   Löner

(82)

De utvalda tillverkarnas genomsnittliga lönekostnad ökade med 19 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde på ansträngningarna för att minska lönekostnaderna för framför allt okvalificerad arbetskraft, vilket ledde till den minskning av antalet anställda som nämns ovan i skäl 77.

Tabell 13

 

2007

2008

2009

ÖP

Genomsnittlig lön (EUR)

28 686

31 871

31 574

34 245

Index = 100

100

111

110

119

Källa: Svar på frågeformulär

l)   Lönsamhet och räntabilitet

(83)

Lönsamheten för de utvalda tillverkarnas försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder på unionsmarknaden, uttryckt som en procentandel av nettoförsäljningen, ökade med mer än 6 procentenheter under skadeundersökningsperioden. De utvalda tillverkarnas lönsamhet sjönk med 3,7 procentenheter mellan 2007 och 2008 till 7,7 %, vilket anses ligga under lönsamhetsmålet, men ökade 2009 och under översynsperioden till 17,6 %.

(84)

Räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, följde i stort sett lönsamhetsutvecklingen. Den minskade från 36,4 % 2007 till 21,9 % 2008. År 2009 ökade den till 44,4 % och under översynsperioden till 142,9 %. Totalt sett var räntabiliteten mycket positiv under skadeundersökningsperioden.

Tabell 14

 

2007

2008

2009

ÖP

Lönsamhet i EU (% av nettoförsäljningen)

11,4 %

7,7 %

12,5 %

17,6 %

Index = 100

100

67

109

153

Räntabilitet (vinst i % av investeringarnas bokförda nettovärde)

36,4 %

21,9 %

44,4 %

142,9 %

Index = 100

100

60

122

393

Källa: Svar på frågeformulär

m)   Kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga

(85)

Nettokassaflödet från den löpande verksamheten var positivt med 4,6 miljoner EUR 2007. Det minskade till 1,8 miljoner EUR 2008, men förbättrades kraftigt fram till slutet av skadeundersökningsperioden och uppgick under översynsperioden till 6,8 miljoner EUR. Totalt sett var kassaflödet positivt under hela skadeundersökningsperioden.

(86)

Det fanns inga indikationer på att unionsindustrin hade svårigheter att anskaffa kapital, främst beroende på att de flesta av tillverkarna är integrerade företag, såsom anges ovan i skäl 58.

Tabell 15

 

2007

2008

2009

ÖP

Kassaflöde (EUR)

4 691 458

1 841 705

4 706 092

6 802 164

Index = 100

100

39

100

145

Källa: Svar på frågeformulär

n)   Investeringar

(87)

De utvalda tillverkarnas årliga investeringar i tillverkningen av den likadana produkten minskade med 23 % mellan 2007 och översynsperioden. Investeringarna ökade med 5 % mellan 2007 och 2008 och med ytterligare 32 procentenheter 2009. Den kraftiga nedgången i investeringarna mellan 2009 och översynsperioden (– 60 procentenheter) förklaras delvis av den omständigheten att de undersökta företagen redan hade genomfört sina större nödvändiga planerade investeringar under skadeundersökningsperioden.

Tabell 16

 

2007

2008

2009

ÖP

Nettoinvesteringar (EUR)

2 518 189

2 632 013

3 461 990

1 943 290

Index = 100

100

105

137

77

Källa: Svar på frågeformulär

5.   Slutsats om unionsindustrins situation

(88)

Analysen av de makroekonomiska uppgifterna visar att unionsindustrin ökade sin tillverkning och försäljning under skadeundersökningsperioden. Den konstaterade ökningen var emellertid inte betydande i sig och bör ses mot bakgrund av att efterfrågan ökade mellan 2007 och översynsperioden samtidigt som unionstillverkarnas marknadsandel minskade med 7,3 procentenheter till 68,8 %.

(89)

Samtidigt visar de relevanta mikroekonomiska indikatorerna en förbättring av unionsindustrins ekonomiska situation. Lönsamheten och räntabiliteten var oförändrat positiva och även kassaflödet förblev positivt under översynsperioden.

(90)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att unionsindustrin inte har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. Att unionsindustrin inte led väsentlig skada under översynsperioden bör emellertid ses mot bakgrund av att andra viktiga skadeindikatorer utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden, särskilt försäljningspriserna, den förlorade marknadsandelen och sysselsättningen. Unionsindustrin anses därför fortfarande befinna sig i en utsatt situation som i fråga om vissa aspekter är långt från de nivåer som man kunde ha förväntat sig, om den hade återhämtat sig fullständigt från den skada som konstaterades i den ursprungliga undersökningen.

F.   SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

1.   Den prognostiserade importvolymens och prisernas inverkan om åtgärderna upphävs

(91)

Såsom konstateras i skälen 48–52 har de exporterande tillverkarna i Kina en betydande outnyttjad kapacitet och en klar potential att kraftigt öka sin exportvolym till unionsmarknaden och även omdirigera export från andra marknader.

(92)

De exportpriser cif på vinsyra till unionen som tillämpas av de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av åtgärder var betydligt lägre än unionsindustrins priser under översynsperioden och underskred priserna per produkttyp med 32,6 %.

(93)

En analys av den kinesiska exporten (12) av vinsyra till den övriga världen efter översynsperioden visar att volymen har minskat betydligt, från 10 862 ton under översynsperioden till 8 118 ton i slutet av juli 2011 (– 25 %). Denna minskning med 2 744 ton av den kinesiska exportvolymen till andra marknader kan skapa ett ytterligare flöde av kinesisk export till unionsmarknaden.

(94)

Med beaktande av den befintliga outnyttjade kapaciteten för vinsyra i Kina i kombination med unionsmarknadens attraktionskraft, som nämnts ovan, kommer exportörerna i Kina med all sannolikhet att försöka öka sina marknadsandelar i unionen, vilket kommer att vålla unionsindustrin väsentlig skada. I avsaknad av antidumpningstullar på import av vinsyra med ursprung i Kina skulle följaktligen en eventuell ökning av volymen av den dumpade importen från Kina utöva ett ännu större pristryck på unionsindustrin och orsaka väsentlig skada.

(95)

Såsom anges ovan i skäl 79 spelar väderförhållandena/skördeförhållandena en viss roll för unionsindustrins allmänna ekonomiska situation. Det erinras om att vinsyra, som också används av vinproducenter, kan erhållas antingen från biprodukterna från vinframställning eller genom kemisk syntes från petrokemiska föreningar eller kolföreningar såsom bensen, vilket är fallet när det gäller de kinesiska exportörerna.

(96)

Det bör följaktligen också påpekas att det inte finns några större begränsningar i produktionsvolymen vid den kinesiska tillverkningen, eftersom man använder syntetiska tillverkningsmetoder, till skillnad från unionstillverkarna som använder naturliga råvaror, dvs. jästfällning från vinframställning.

(97)

Eftersom unionsindustrins lönsamhet delvis är beroende av väderförhållandena, kan den goda lönsamhet som uppnåddes under översynsperioden inte betraktas som varaktig. Inte heller under skadeundersökningsperioden klarade unionsindustrin alltid av att uppnå sitt lönsamhetsmål på 8 %. Redan under sexmånadersperioden efter översynsperioden föll unionsindustrins lönsamhet kraftigt till omkring 3 %, och unionsindustrin befann sig återigen i ett utsatt läge.

2.   Slutsats om sannolikheten för att skadan återkommer

(98)

Mot bakgrund av det ovanstående dras slutsatsen att den dumpade exporten med ursprung i Kina med all sannolikhet kommer att öka om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta kommer att leda till ett pristryck på unionsindustrins priser och en försämring av unionsindustrins ekonomiska situation. Slutsatsen dras därför att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet kommer att återkomma, om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla.

G.   UNIONENS INTRESSE

1.   Inledning

(99)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen. I enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen gavs alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter.

(100)

Det erinras om att i den ursprungliga undersökningen ansågs införandet av åtgärder inte strida mot unionens intresse. Eftersom den nu aktuella undersökningen är en översyn där man har analyserat en situation där antidumpningsåtgärder redan tillämpades, var det dessutom möjligt att bedöma om de gällande antidumpningsåtgärderna eventuellt hade haft några otillbörliga negativa verkningar för de berörda parterna.

(101)

Man undersökte därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna mot import med ursprung i Kina.

2.   Unionsindustrins och övriga unionstillverkares intresse

(102)

Unionsindustrin har generellt visat sig vara en livskraftig industri. Detta bekräftas av den positiva utvecklingen av dess ekonomiska situation under skadeundersökningsperioden, som delvis berodde på industrins omstruktureringsansträngningar och de införda åtgärderna. Under skadeundersökningsperioden förbättrade unionsindustrin framför allt sin kostnadsstruktur, sin lönsamhet och sin produktionsvolym.

(103)

Det kan rimligen förväntas att unionsindustrin kommer att fortsätta att gynnas av bibehållna åtgärder. Om åtgärderna mot import med ursprung i Kina inte bibehålls, är det sannolikt att unionsindustrin återigen kommer att lida väsentlig skada till följd av omfattande volymer av dumpad import från Kina, vilket allvarligt kommer att försämra dess ekonomiska situation. Det finns en uppenbar sannolikhet för omfattande volymer av skadevållande dumpning, som unionsindustrin inte kommer att kunna stå emot. Unionsindustrin skulle därför ha fortsatt nytta av att de gällande antidumpningsåtgärderna bibehålls.

(104)

Slutsatsen blir därför att det helt klart ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna mot Kina bibehålls.

3.   Importörernas intresse

(105)

Det erinras om att det i de tidigare undersökningarna konstaterades att införandet av åtgärderna inte skulle få någon större inverkan. Inga handlare/importörer samarbetade i den aktuella undersökningen. Med hänsyn till att det inte finns något som visar att de gällande åtgärderna har haft en avgörande påverkan på importörerna, drar kommissionen slutsatsen att ett bibehållande att åtgärderna inte kommer att påverka unionsimportörerna i någon större utsträckning.

4.   Användarnas intresse

(106)

Vinsyra används främst i vin- och livsmedelsindustrin som ett tillsatsämne i livsmedel och drycker samt i byggnadsindustrin som ett brandhämmande medel vid tillverkningen av gips.

(107)

Alla kända användare har kontaktats i denna undersökning.

(108)

Det fanns inga samarbetsvilliga användare i byggnadsindustrin. Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen svarar vinsyra för mindre än 2 % av kostnaderna för de gipsprodukter i vilka den används. Därför drogs slutsatsen att en fortsättning av åtgärderna skulle ha en försumbar inverkan på byggnadsindustrins kostnader och konkurrensförmåga.

(109)

Två stora importörer/användare i livsmedelssektorn samarbetade fullt ut i förfarandet. Det kunde fastställas att båda företagen var lönsamma, även när det gäller de produktlinjer där den berörda produkten används som råvara. Försäljningen av produkter som tillverkas med användning av den berörda produkten svarade dessutom endast för en liten andel av deras totala omsättning. Därför kan slutsatsen dras att en fortsättning av åtgärderna inte orimligt skulle påverka användarna i livsmedelsindustrin. För dessa användare är det dessutom viktigt att det finns flera olika försörjningskällor för den berörda produkten.

5.   Slutsats om unionens intresse

(110)

Mot bakgrund av de omständigheter som beskrivits ovan dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl mot att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

H.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(111)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna mot import av den berörda produkten med ursprung i Kina bibehålls. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter meddelandet av uppgifter. Inga synpunkter mottogs som skulle ha kunnat ändra de ovannämnda slutsatserna.

(112)

En användare i byggnadssektorn hävdade att en utvidgning av de gällande åtgärderna skulle föra med sig en brist på den berörda produkten, vilket i sin tur kunde komma att öka företagets produktionskostnader och resultera i höjda priser på de färdiga produkterna. Ingen bevisning lämnades till stöd för dessa påståenden. Eftersom påståendena inte kunde styrkas och användarna i byggnadssektorn inte var samarbetsvilliga, var det inte möjligt att kontrollera dessa påståenden.

(113)

De två användare i livsmedelssektorn som samarbetade i undersökningen hävdade att följderna för livsmedelsindustrin av fortsatta åtgärder inte hade beaktats tillräckligt, och en användare begärde därför att bli hörd av förhörsombudet.

(114)

Under utfrågningen sade sig denna användare hålla med om slutsatsen att fortsatta åtgärder överlag inte skulle påverka hela företagets lönsamhet negativt, men hävdade däremot att följderna skulle bli påtagliga för lönsamheten för den särskilda produktionslinje som använder den berörda produkten och som bara står för en liten del av den totala omsättningen. Användaren hävdade också att de inhemska priserna på vinsyra hade ökat betydligt efter översynsperioden och att dessa prisnivåer igen skulle minska produktlönsamheten avsevärt. Denna användare förnekade emellertid inte att prisökningen var ett resultat av bristande råvarutillgång på unionsmarknaden, vars nivå fluktuerar regelbundet beroende på vinskörden. Prisökningen kan därför inte anses vara bestående eller orsakad av de gällande antidumpningsåtgärderna.

(115)

Den andra samarbetsvilliga användaren hade under ett möte med utredningsgruppen invändningar mot en utvidgning av åtgärderna, med argument av liknande slag. Dessa invändningar avvisades därför också (se föregående skäl).

(116)

En samarbetsvillig kinesisk exporterande tillverkare hävdade att unionsindustrin inte kunde anses vara fortsatt sårbar och att den viktigaste faktor som påverkar unionsindustrins situation hänger nära samman med väderförhållandena. Denna exporterande tillverkare var följaktligen emot fortsatta åtgärder. Dessa påståenden understöddes inte av någon bevisning och kunde därför inte godtas. Vidare var påståendena inte av ett sådant slag att de kunde ändra undersökningsresultaten när det gäller unionsindustrins situation.

(117)

Mot bakgrund av sina lönsamhetssiffror under skadeundersökningsperioden gjorde slutligen unionsindustrin gällande att nedläggningen i mitten av 2008 av den enda franska tillverkaren på kort sikt hade minskat tillgången på den berörda produkten på hemmamarknaden, vilket lett till tillfälligt höjda försäljningspriser, som i sin tur ökade lönsamheten. Mot bakgrund av dessa omständigheter hävdade unionsindustrin att förändringarna inte kunde anses vara av bestående karaktär. Undersökningsresultaten när det gäller unionsindustrins situation förblir därför oförändrade.

(118)

Efter att ha beaktat de synpunkter som lämnades in efter det att berörda parter underrättats om slutsatserna av undersökningen, ansåg kommissionen att ingen av synpunkterna var av ett sådant slag att de kunde ändra de slutsatser som dragits under undersökningen.

(119)

Av det ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vinsyra med ursprung i Kina bör bibehållas i ytterligare fem år i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vinsyra, med undantag för D-(-)-vinsyra med en negativ optisk rotation på minst 12,0 grader uppmätt i en vattenlösning enligt metoden i Europeiska farmakopén, för närvarande klassificerad enligt KN-nummer ex 2918 12 00 (Taric-nummer 2918120090) och med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstull ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för produkter tillverkade av följande företag:

Företag

Antidumpningstull

Taric-tilläggsnummer

Changmao Biochemical Engineering Co., Ltd, Changzou City, Folkrepubliken Kina

10,1 %

A688

Ninghai Organic Chemical Factory, Ninghai, Folkrepubliken Kina

4,7 %

A689

Alla övriga företag (utom Hangzhou Bioking Biochemical Engineering Co. Ltd, Hangzhou City, Folkrepubliken Kina – Taric-tilläggsnummer A687)

34,9 %

A999

3.   De individuella tullsatser för respektive företag som anges i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den tullsats som gäller för alla övriga företag tillämpas.

4.   Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 april 2012.

På rådets vägnar

N. WAMMEN

Ordförande


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)  EUT L 23, 27.1.2006, s. 1.

(3)  EUT L 48, 22.2.2008, s. 1.

(4)  WT/DS295/AB/R, 29 november 2005.

(5)  EUT L 108, 20.4.2012, s. 1.

(6)  EUT C 211, 4.8.2010, s. 11.

(7)  EUT C 24, 26.1.2011, s. 14.

(8)  EUT C 223, 29.7.2011, s. 11.

(9)  EUT C 223, 29.7.2011, s. 16.

(10)  Se till exempel Chemical Economic Handbook (CEH) eller rapporter från CCM International LTD.

(11)  Se till exempel Chemical Economic Handbook (CEH) eller rapporter från CCM International LTD.

(12)  

Källa: den kinesiska exportdatabasen.


BILAGA

1.

En försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid företaget, utformad på följande sätt, måste anges på den giltiga faktura som avses i artikel 1.3: Tjänstemannens namn och befattning i det företag som har utfärdat fakturan.

2.

Följande försäkran: ”Jag intygar härmed att den (volym) vinsyra som säljs på export till Europeiska unionen och som avses i denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (land). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”

Datum och namnteckning


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/17


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 350/2012

av den 23 april 2012

om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (1), särskilt artikel 46.2, och

av följande skäl:

(1)

Den 23 mars 2012 antog rådet förordning (EU) nr 267/2012.

(2)

Rådet anser att det inte längre finns skäl att behålla en person och två enheter på förteckningen över fysiska och juridiska personer, enheter e organ som är föremål för restriktiva åtgärder enligt bilaga IX till förordning (EU) nr 267/2012.

(3)

Förteckningen i bilaga IX till förordning (EU) nr 267/2012 bör ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den person och de enheter som förtecknas i bilagan till denna förordning ska strykas från förteckningen i bilaga IX till förordning (EU) nr 267/2012.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Luxemburg den 23 april 2012.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande


(1)  EUT L 88, 24.3.2012, s. 1.


BILAGA

DEN PERSON OCH DE ENHETER SOM AVSES I ARTIKEL 1

A Sedghi

Walship SA

Morison Menon Chartered Accountant


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/18


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 351/2012

av den 23 april 2012

om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 vad gäller krav för typgodkännande avseende installation av varningssystem vid avvikelse ur körfält i motorfordon

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (1), särskilt artikel 14.1 a och 14.3 a, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 661/2009 anges grundläggande krav för typgodkännande av motorfordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3 med avseende på installation av varningssystem vid avvikelse ur körfält. Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden, provningar och krav för sådant typgodkännande.

(2)

I förordning (EG) nr 661/2009 föreskrivs att kommissionen får anta åtgärder som undantar vissa fordon eller fordonstyper av kategorierna M2, M3, N2 och N3 från skyldigheten att installera varningssystem vid avvikelse ur körfält om det kan påvisas, på grundval av en kostnadseffektivitetsanalys och med beaktande av alla relevanta säkerhetsaspekter, att dessa system inte är lämpade för fordonet eller fordonstypen i fråga.

(3)

Kostnadseffektivitetsanalysen har visat att varningssystem vid avvikelse ur körfält inte är lämpade för dragfordon med påhängsvagn av kategori N2 med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte 8 ton eftersom det skulle medföra större kostnader än fördelar. Det anses också, på grund av att dessa typer av fordon normalt används under specifika trafikförhållanden, att installationen av varningssystem vid avvikelse ur körfält endast skulle medföra begränsade säkerhetsvinster för fordon av kategorierna M2 and M3 av klass A, klass I och klass II, och för ledade bussar av kategori M3 av klass A, klass I och klass II samt för vissa fordon avsedda för särskilda ändamål, terrängfordon och fordon med fler än tre hjulaxlar. Dessa fordon bör därför undantas från kravet att installera sådana varningssystem.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Denna förordning är tillämplig på fordon i kategorierna M2, N2, M3 och N3, enligt definitionen i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (2), med undantag av följande:

1.

dragfordon med påhängsvagn av kategori N2 med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte 8 ton,

2.

fordon av kategorierna M2 och M3 av klass A, klass I och klass II,

3.

ledade bussar av kategori M3 av klass A, klass I och klass II,

4.

terrängfordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3 som avses i punkt 4.2 och 4.3 i del A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG,

5.

fordon avsedda för särskilda ändamål av kategorierna M2, M3, N2 och N3 som avses i punkt 5 i del A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG,

6.

fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3 med fler än tre hjulaxlar.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller, utöver definitionerna i förordning (EG) nr 661/2009, följande definitioner:

1.   fordonstyp med avseende på varningssystem vid avvikelse ur körfält: fordon som inte skiljer sig åt i fråga om sådana väsentliga avseenden som

2.   körfält: ett av de längsgående fält som en vägbana är uppdelad i (som visas i tillägget till bilaga II).

3.   synlig körfältsmarkering: markörer placerade på körfältets gränser och som är direkt synliga för föraren vid färd.

4.   avvikelsehastighet: fordonets hastighet vinkelrätt mot den synliga körfältsmarkeringen vid den punkt när varningen utlöses.

5.   gemensamt utrymme: ett område där två eller fler informationsfunktioner kan visas, dock inte samtidigt.

Artikel 3

EG-typgodkännande av fordon med avseende på varningssystem vid avvikelse ur körfält

1.   Tillverkaren eller dennes företrädare ska till typgodkännandemyndigheten lämna in ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på varningssystem vid avvikelse ur körfält.

2.   Ansökan ska utarbetas enligt mallen för informationsdokumentet i del 1 i bilaga I.

3.   Om de relevanta kraven enligt bilaga II till den här förordningen är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja ett EG-typgodkännande och utfärda ett typgodkännandenummer enligt det numreringssystem som beskrivs i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

En medlemsstat får inte tilldela samma nummer till en annan fordonstyp.

4.   Vid tillämpning av punkt 3 ska typgodkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg enligt mallen i del 2 i bilagan I.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 april 2012.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 200, 31.7.2009, s. 1.

(2)  EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.


BILAGA I

Standardmallar för informationsdokument och EG-typgodkännandeintyg

DEL 1

Informationsdokument

MALL

Informationsdokument nr … för EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på varningssystem vid avvikelse ur körfält.

Följande upplysningar ska lämnas i tre exemplar tillsammans med en innehållsförteckning. Alla ritningar ska tillhandahållas i lämplig skala och vara tillräckligt detaljerade. De ska vara i A4-format eller vikta till A4-format. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.

Om de system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i detta informationsdokument är elektroniskt styrda, ska uppgifter om deras prestanda lämnas.

0.   ALLMÄNT

0.1.   Fabrikat (tillverkarens firmanamn): …

0.2.   Typ: …

0.2.0.1.   Chassi: …

0.2.0.2.   Karosseri/komplett fordon: …

0.2.1.   Ev. varumärke(n): …

0.3.   Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (1): …

0.3.0.1.   Chassi: …

0.3.0.2.   Karosseri/komplett fordon: …

0.3.1.   Märkningens placering: …

0.3.1.1.   Chassi: …

0.3.1.2.   Karosseri/komplett fordon: …

0.4.   Fordonskategori (2): …

0.5.   Tillverkarens namn och adress: …

0.6.   Placering av föreskrivna skyltar samt fastsättningsmetod och placering av fordonets identifieringsnummer: …

0.6.1.   På chassit: …

0.6.2.   På karosseriet: …

0.9.   Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare: …

1.   ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1.   Fotografier och/eller ritningar av ett representativt fordon: …

1.2.   Måttskiss av hela fordonet: …

1.3.   Antal axlar och hjul: …

1.3.1.   Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering: …

1.3.2.   Antal styraxlar och deras placering: …

1.3.3.   Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): …

1.8.   Styrning: vänster/höger (3)

2.   VIKTER OCH MÅTT (4)  (5)

(i kg och mm) (hänvisa till ev. ritning)

2.1.   Hjulbas(er) (vid full last) (6)

2.1.1.   Tvåaxliga fordon: …

2.1.1.1.   Fordon med tre eller fler axlar

2.3.   Spårvidd och axelbredd

2.3.1.   Spårvidd för varje styraxel (7): …

2.3.2.   Spårvidd för samtliga övriga axlar (7): …

2.3.3.   Bredd för den bredaste bakaxeln: …

2.3.4.   Bredd för den främsta axeln (mätt vid däckens yttersta punkter förutom utbuktningen av däcken närmast marken): …

2.4.   Fordonets maximala mått (totalt)

2.4.1.   För chassi utan karosseri:

2.4.1.1.   Längd (8): …

2.4.1.1.1.   Största tillåtna längd: …

2.4.1.1.2.   Minsta tillåtna längd: …

2.4.1.2.   Bredd (10): …

2.4.1.2.1.   Största tillåtna bredd: …

2.4.1.2.2.   Minsta tillåtna bredd: …

2.4.2.   För chassier med karosseri

2.4.2.1.   Längd (8): …

2.4.2.1.1.   Lastytans längd: …

2.4.2.2.   Bredd (10): …

2.4.3.   För karosser godkända utan chassin (fordon av kategorierna M2 och M3)

2.4.3.1.   Längd (8): …

2.4.3.2.   Bredd (10): …

2.6.   Tjänstevikt

Fordonets vikt med karosseri och, för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning om den är fabriksmonterad, i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verktyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och långfärdsbussar, vikten av en besättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (11) (maximum och minimum för varje variant): …

4.7.   Fordonets högsta konstruktionshastighet (km/tim) (12): …

13.   SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BUSSAR OCH LÅNGFÄRDSBUSSAR

13.1.   Fordonsklass: Klass III/Klass B (3)

Förklarande anmärkningar

DEL 2

MALL

(Största format: A4 (210 × 297 mm))

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Meddelande om

EG-typgodkännande (13)

utökning av EG-typgodkännande (13)

avslag på ansökan om EG-typgodkännande (13)

återkallat EG-typgodkännande (13)

av en typ av fordon med avseende på varningssystem vid avvikelse ur körfält

enligt kommissionens förordning (EU) nr 351/2012 i dess senaste lydelse.

EG-typgodkännandenummer: _

Skäl för utökning:

AVSNITT I

0.1   Fabrikat (tillverkarens firmanamn):

0.2   Typ:

0.2.1   Ev. varumärke(n):

0.3   Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (14):

0.3.1   Märkningens placering:

0.4   Fordonskategori (15):

0.5   Tillverkarens namn och adress:

0.8   Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9   Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1.   Ev. ytterligare information: (se addendum)

2.   Teknisk tjänst som ansvarar för utförandet av provningarna:

3.   Provningsrapportens datum:

4.   Provningsrapportens nummer:

5.   Ev. anmärkningar: (se addendum)

6.   Ort:

7.   Datum:

8.   Underskrift:

Bilagor

:

Tekniskt underlag

Provningsrapport


(1)  Om typidentifieringsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna information ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(2)  Klassificerade enligt definitionerna i del A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.

(3)  Stryk det som inte är tillämpligt (det finns fall där ingenting behöver strykas när mer än ett alternativ är tillämpligt).

(4)  När det finns ett utförande med normal hytt och ett utförande med sovhytt, ska vikter och mått anges för båda.

(5)  ISO-standard 612:1978 – Bilar – Mått för bilar och släpfordon – Terminologi.

(6)  

(g1)

Fordonets hjulbas ska bestämmas i enlighet med:

punkt 6.4.1 i ISO-standard 612:1978 för motorfordon och släpvagn,

punkt 6.4.2 i ISO-standard 612:1978 för påhängsvagn och släpkärra.

Anm.:

För släpkärror ska kopplingens axel betraktas som den främsta axeln.

(7)  

(g4)

Axlarnas spårvidd ska bestämmas i enlighet med punkt 6.5 i ISO-standard 612:1978.

(8)  

(g5)

Fordonets längd ska bestämmas i enlighet med:

punkt 6.1 i ISO-standard 612:1978 för fordon av kategori M1,

punkt 2.4.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 97/27/EG () för fordon av andra kategorier än M1.

För släpvagnar ska längden bestämmas enligt punkt 6.1.2 i ISO-standard 612:1978.

(9)  EGT L 233, 25.8.1997, s. 1.

(10)  

(g7)

För fordon av kategori M1 ska bredden bestämmas i enlighet med punkt 6.2 i ISO-standard 612:1978. För fordon av andra kategorier än M1 ska bredden bestämmas i enlighet med punkt 2.4.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.

(11)  Förarens vikt och, i förekommande fall, besättningsmedlemmens är fastställd till 75 kg (indelad i 68 kg personvikt och 7 kg bagagevikt enligt ISO standard 2416:1992), bränsletanken är fylld till 90 % och övriga vätskesystem (utom de för spillvatten) till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren.

(12)  För släpfordon: den högsta tillåtna hastigheten enligt tillverkaren.

(13)  Stryk det som inte är tillämpligt.

(14)  Om typidentifieringsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna information ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(15)  Klassificerade enligt definitionerna i avsnitt A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr. …

1.   Ytterligare information

1.1   Kortfattad beskrivning av det varningssystem vid avvikelse ur körfält som är monterat på fordonet

4.   Provningsresultat enligt bilaga II

4.1   Synlig körfältsmarkering som använts vid provning

4.2   Dokumentation som visar överensstämmelse med samtliga övriga körfältsmarkeringar som beskrivs i tillägget till bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 351/2012

4.3   Beskrivning av varianter med särskilda regionala anpassningar av varningssystemet vid avvikelse ur körfält som uppfyller kraven

4.4   Fordonslastens vikt och lastförhållanden vid provning

4.5   Inställning av larmtröskel (endast om varningssystemet vid avvikelse ur körfält är utrustat med larmtröskel som kan ändras av användaren)

4.6   Resultat av provning av optisk varningssignal

4.7   Resultat av provning av varning vid avvikelse ur körfält

4.8   Resultat av provning av felvarning

4.9   Resultat av provning av deaktivering (endast om fordonet är utrustat med en anordning för att deaktivera varningssystemet vid avvikelse ur körfält)

5.   Ev. anmärkningar:


BILAGA II

Krav och provningsförfaranden för typgodkännande av motorfordon med avseende på varningssystem vid avvikelse ur körfält

1.   Krav

1.1   Allmänna krav

1.1.1   Varningssystemets funktion ska inte påverkas negativt av magnetiska eller elektriska fält. Detta ska visas genom överensstämmelse med föreskrifter nr 10 från FN/ECE (1).

1.2   Funktionskrav

1.2.1   När varningssystemet är aktivt enligt punkt 1.2.3 ska det varna föraren om fordonet utan att föraren avser det korsar en synlig körfältsmarkering för det körfält där fordonet befinner sig, på en väg vars sträckning varierar mellan raksträcka och en kurva, där den innersta körfältsmarkeringen har en radie av minst 250 m.

Närmare bestämt:

1.2.1.1

ska varningssystemet ge föraren en varning enligt punkt 1.4.1, när det provas i enlighet med bestämmelserna i punkt 2.5 (provning av varning vid avvikelse ur körfält) och med körfältsmarkeringar enligt punkt 2.2.3,

1.2.1.2

kan varningen enligt punkt 1.2.1 inställas om föraren utför en handling för att indikera avsikt att avvika ur körfältet.

1.2.2   Systemet ska också ge föraren en varning enligt punkt 1.4.2 när det provas enligt bestämmelserna i punkt 2.6 (provning av felvarning). Varningssignalen ska vara konstant.

1.2.3   Varningssystemet ska åtminstone vara aktivt vid fordonshastigheter över 60 km/tim om det inte manuellt deaktiveras enligt punkt 1.3.

1.3   Om fordonet är utrustat med en anordning för att deaktivera varningssystemet vid avvikelse ur körfält ska följande villkor tillämpas när så är lämpligt:

1.3.1

Varningssystemet ska automatiskt återaktiveras varje gång en ny tändningscykel påbörjas (tändning på/körning).

1.3.2

En konstant optisk varningssignal ska informera föraren om att varningssystemet är deaktiverat. Den gula varningssignalen som specificeras i punkt 1.4.2 kan användas för detta syfte.

1.4   Varningsindikering

1.4.1   Den varning som anges i punkt 1.2.1 ska vara märkbar för föraren och ges via antingen

a)

minst två varningsmetoder, att väljas mellan optisk, akustisk eller haptisk, eller

b)

en varningsmetod, att väljas mellan haptisk eller akustisk, med en indikering av i vilken riktning fordonet avviker.

1.4.1.1

Om en optisk signal används som varning vid avvikelse ur körfält kan varningssignalen för fel enligt punkt 1.2.2 användas i blinkande läge.

1.4.2   Felvarningen enligt punkt 1.2.2 ska vara en gul optisk varningssignal.

1.4.3   Varningssystemets optiska varningssignaler ska aktiveras antingen när tändningskontakten (startkontakten) ställs i läge ”på” (kör) eller när tändningskontakten (startkontakten) är i ett läge mellan ”på” (kör) och ”start” som tillverkaren utformat som ett kontrolläge (startsystem [påslagning]). Detta krav gäller inte för varningssignaler som visas i ett gemensamt utrymme.

1.4.4   De optiska varningssignalerna ska vara synliga även i dagsljus. Föraren ska från förarsätet enkelt kunna kontrollera att varningssignalerna fungerar.

1.4.5   När föraren ges en optisk varningssignal som indikerar att varningssystemet för tillfället inte fungerar, till exempel vid ogynnsamma väderförhållanden, ska signalen vara konstant. Felvarningssignalen som specificeras i punkt 1.4.2 kan användas för detta syfte.

1.5   Bestämmelser om regelbunden teknisk kontroll

1.5.1   Vid en regelbunden teknisk kontroll ska det vara möjligt att visuellt kontrollera att varningssystemet fungerar korrekt genom att observera felvarningssignalens tillstånd när systemet slagits på (av – systemet fungerar, på – fel i systemet).

Om felvarningssignalen visas i ett gemensamt utrymme, måste det kontrolleras att det gemensamma utrymmet fungerar innan kontrollen av felvarningssignalen utförs.

1.5.2   I samband med typgodkännandet ska det under sekretess redogöras för det sätt som tillverkaren valt som skydd mot enkel obehörig ändring av felvarningssignalens funktion.

Detta skyddskrav anses alternativt uppfyllt om det finns ett sekundärt sätt att kontrollera varningssystemets korrekta driftstatus.

2.   Provningsförfaranden

2.1   Tillverkaren ska tillhandahålla en kortfattad dokumentation om systemets grundläggande konstruktion och eventuellt hur systemet är kopplat till andra fordonssystem. Systemets funktion ska förklaras och dokumentationen ska beskriva hur systemets driftstatus kontrolleras, om andra fordonssystem påverkas och den metod eller de metoder som används för att fastställa i vilka situationer en felvarningssignal ska visas.

2.2   Provningsförhållanden

2.2.1   Provningen ska utföras på ett plant och torrt underlag av asfalt eller betong.

2.2.2   Omgivningstemperaturen ska vara 0 °C–45 °C.

2.2.3   Synliga körfältsmarkeringar

2.2.3.1

De synliga körfältsmarkeringar som används för provning av varning vid avvikelse ur körfält enligt punkt 2.6 ska vara en av de markeringar som anges i tillägget till denna bilaga. Markeringarna ska vara i gott skick och av ett material som överensstämmer med standarden för synliga körfältsmarkeringar i den berörda medlemsstaten. Utformningen av de synliga körfältsmarkeringar som används vid provning ska anges.

2.2.3.2

Fordonstillverkaren ska genom dokumentation visa överensstämmelse med samtliga övriga körfältsmarkeringar som anges i tillägget till denna bilaga. All sådan dokumentation ska bifogas provningsrapporten.

2.2.3.3

Om fordonstypen kan utrustas med olika varianter med särskilda regionala anpassningar av varningssystemet ska tillverkaren genom dokumentation visa att kraven i denna förordning uppfylls av alla varianter.

2.2.4   Provningen ska utföras under siktförhållanden som tillåter trafiksäker körning vid den specificerade hastigheten.

2.3   Fordonsförhållanden

2.3.1   Provningsvikt

Fordonet får provas under alla lastförhållanden, förutsatt att viktfördelningen mellan axlarna är den som angetts av fordonstillverkaren och den högsta tillåtna vikten inte överskrids för någon axel. Ingen ändring får göras när provningen har påbörjats. Fordonstillverkaren ska genom dokumentation visa att systemet fungerar vid alla lastförhållanden.

2.3.2   Fordonet ska provas med de däcktryck som rekommenderas av fordonstillverkaren.

2.3.3   Om varningssystemet är utrustat med en larmtröskel som kan ändras av användaren ska provningen enligt punkt 2.5 utföras med larmtröskeln på den högsta möjliga inställningen. Ingen ändring får göras när provningen har påbörjats.

2.4   Provning av optisk varningssignal

Med fordonet stillastående kontrolleras att den optiska varningssignalen, eller varningssignalerna, uppfyller kraven i punkt 1.4.3.

2.5   Provning av varning vid avvikelse ur körfält

2.5.1   Fordonet ska framföras vid en hastighet av 65 ± 3 km/tim i mitten av provningskörfältet på ett så jämnt sätt att fordonets läge i fältet är konstant.

Vid bibehållen hastighet ska fordonet försiktigt fås att avvika, antingen åt vänster eller åt höger, med en avvikelsehastighet på 0,1–0,8 m/s så att fordonet korsar körfältsmarkeringen. Provningen ska upprepas vid olika avvikelsehastigheter inom intervallet 0,1–0,8 m/s.

Provningarna ska sedan upprepas med avvikelsen åt det andra hållet.

2.5.2   Varningssystemet ska indikera varning vid avvikelse ur körfält enligt punkt 1.4.1 senast när utsidan av det framdäck som är närmast körfältsmarkeringen korsar en linje 0,3 m utanför yttre kanten av den körfältsmarkering som fordonet avviker över.

2.6   Provning av felvarning

2.6.1   Ett fel på varningssystemet ska simuleras, exempelvis genom att strömförsörjningen till en komponent av varningssystemet bryts eller genom att de elektriska anslutningarna mellan komponenter av varningssystemet kopplas ur. De elektriska anslutningarna för felvarningssignalen enligt punkt 1.4.2 eller deaktiveringsanordningen enligt punkt 1.3 ska inte kopplas ur vid simulering av fel i varningssystemet.

2.6.2   Felvarningssignalen som anges i punkt 1.4.2 ska aktiveras och förbli aktiverad under tiden som fordonet framförs, och återaktiveras efter en följande av- och påslagning av tändningen, så länge som det simulerade felet kvarstår.

2.7   Provning av deaktivering

2.7.1   Om fordonet är utrustat med en anordning för att deaktivera varningssystemet ska tändningskontakten (startkontakten) ställas i läge ”på” (kör) och varningssystemet deaktiveras. Varningssignalen enligt punkt 1.3.2 ska därmed aktiveras. Tändningskontakten (startkontakten) ska ställas i läge ”av”. Därefter ska tändningskontakten (startkontakten) återigen ställas i läge ”på” (kör) för att kontrollera att den tidigare aktiverade varningssignalen inte återaktiveras, något som visar att varningssystemet återaktiverats enligt punkt 1.3.1. Om tändningen slås på med hjälp av en ”nyckel” ska detta krav uppfyllas utan att nyckeln avlägsnas.


(1)  EUT L 116, 8.5.2010, s. 1.

Tillägg

Synliga körfältsmarkeringar

1.

Vid genomförandet av provningar enligt punkterna 2.2 och 2.5 i bilaga II ska bredden på provningskörfältet vara mer än 3,5 m.

2.

De synliga körfältsmarkeringar som anges i tabell 1 antas vara vita om inte annat anges i detta tillägg.

3.

Tabell 1 ska användas för godkännande i enlighet med punkterna 2.2 och 2.5 i bilaga II till denna förordning.

Tabell 1

Synliga körfältsmarkeringa

Image

Image

Image

Image


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/31


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 352/2012

av den 23 april 2012

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 april 2012.

På kommissionens vägnar För ordföranden

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

MA

49,0

TN

124,7

TR

110,1

ZZ

94,6

0707 00 05

JO

216,8

TR

129,5

ZZ

173,2

0709 93 10

TR

102,8

ZZ

102,8

0805 10 20

EG

55,3

IL

73,9

MA

51,3

TN

54,8

TR

50,5

ZZ

57,2

0805 50 10

TR

45,9

ZZ

45,9

0808 10 80

AR

82,1

BR

81,6

CA

117,0

CL

93,7

CN

111,9

MK

31,8

NZ

123,3

US

157,3

UY

72,9

ZA

87,4

ZZ

95,9

0808 30 90

AR

112,5

CL

112,9

CN

65,6

US

107,0

ZA

126,1

ZZ

104,8


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/33


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 353/2012

av den 23 april 2012

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 971/2011 för regleringsåret 2011/12

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2011/12 har fastställts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 971/2011 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 345/2012 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006.

(3)

Eftersom det är viktigt att denna åtgärd börjar tillämpas så snart som möjligt efter det att de uppdaterade uppgifterna har gjorts tillgängliga bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 971/2011 för regleringsåret 2011/12, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 april 2012.

På kommissionens vägnar För ordföranden

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 254, 30.9.2011, s. 12.

(4)  EUT L 108, 20.4.2012, s. 32.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 24 april 2012

(euro)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 12 10 (1)

39,53

0,00

1701 12 90 (1)

39,53

2,75

1701 13 10 (1)

39,53

0,00

1701 13 90 (1)

39,53

3,05

1701 14 10 (1)

39,53

0,00

1701 14 90 (1)

39,53

3,05

1701 91 00 (2)

43,62

4,38

1701 99 10 (2)

43,62

1,25

1701 99 90 (2)

43,62

1,25

1702 90 95 (3)

0,44

0,25


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


BESLUT

24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/35


RÅDETS BESLUT 2012/205/GUSP

av den 23 april 2012

om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran (1), särskilt artikel 23.2, och

av följande skäl:

(1)

Den 26 juli 2010 antog rådet beslut 2010/413/Gusp.

(2)

Rådet anser att det inte längre finns skäl att behålla en person och två enheter på förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder enligt bilaga II till beslut 2010/413/Gusp.

(3)

Förteckningen i bilaga II till beslut 2010/413/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den person och de enheter som förtecknas i bilagan till detta beslut ska strykas från förteckningen i bilaga II till beslut 2010/413/Gusp.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 23 april 2012.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande


(1)  EUT L 195, 27.7.2010, s. 39.


BILAGA

Den person och de enheter som avses i artikel 1

A Sedghi

Walship SA

Morison Menon Chartered Accountant


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/36


RÅDETS BESLUT 2012/206/GUSP

av den 23 april 2012

om ändring av beslut 2011/782/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och

av följande skäl:

(1)

Den 1 december 2011 antog rådet beslut 2011/782/Gusp (1).

(2)

Med hänsyn till den allvarliga situationen i Syrien finner rådet det nödvändigt att införa ytterligare restriktiva åtgärder mot den syriska regimen.

(3)

Mot denna bakgrund bör försäljning, leverans, överföring eller export av ytterligare varor och teknik som kan användas för internt förtryck vara förbjuden eller omfattas av godkännande.

(4)

Därutöver bör försäljning, leverans, överföring eller export av lyxvaror till Syrien förbjudas.

(5)

Beslut 2011/782/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2011/782/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

1.   Försäljning, leverans, överföring eller export av vapen och tillhörande materiel av alla slag, inklusive vapen och ammunition, militärfordon och militär utrustning, paramilitär utrustning och reservdelar till ovanstående, samt utrustning som kan användas för internt förtryck, till Syrien från medlemsstaternas medborgare eller från medlemsstaternas territorier eller med hjälp av fartyg eller luftfartyg som för deras flagg ska förbjudas vare sig de har sitt ursprung i medlemsstaternas territorier eller inte.

2.   Försäljning, leverans, överföring eller export av viss annan utrustning och vissa andra varor och teknik som kan användas för internt förtryck eller tillverkning och underhåll av produkter som kan användas för internt förtryck, till Syrien från medlemsstaternas medborgare eller från medlemsstaternas territorier eller med hjälp av fartyg eller luftfartyg som för deras flagg ska förbjudas, vare sig de har sitt ursprung i medlemsstaternas territorier eller inte.

Unionen ska vidta de åtgärder som krävs för att fastställa vilka relevanta varor som ska omfattas av denna punkt.

3.   Det ska vara förbjudet att

a)

direkt eller indirekt tillhandahålla tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller andra tjänster som rör sådana varor som avses i punkterna 1 och 2 eller som rör tillhandahållande, tillverkning, underhåll och användning av sådana varor till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i, eller för användning i, Syrien,

b)

direkt eller indirekt tillhandahålla finansiering eller ekonomiskt bistånd som rör de varor som avses i punkterna 1 och 2, inbegripet gåvobistånd, lån och exportkreditförsäkring för all försäljning, leverans, överföring eller export av sådana varor eller för tillhandahållande av därtill kopplat tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller andra tjänster till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i, eller för användning i, Syrien.”

2.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 1a

1.   Försäljning, leverans, överföring eller export av viss annan utrustning och vissa andra varor och teknik än de som avses i artikel 1.2 vilka kan användas för internt förtryck eller för tillverkning och underhåll av produkter som kan användas för internt förtryck till Syrien från medlemsstaternas medborgare eller från medlemsstaternas territorier eller med hjälp av fartyg eller luftfartyg som för deras flagg ska omfattas av godkännande i varje enskilt fall från den exporterande myndighetens behöriga myndigheter.

Unionen ska vidta de åtgärder som krävs för att fastställa vilka relevanta varor som ska omfattas av denna punkt.

2.   Tillhandahållande av

a)

tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller andra tjänster som rör de varor som avses i punkt 1 eller som rör tillhandahållande, tillverkning, underhåll och användning av sådana varor till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i, eller för användning i, Syrien,

b)

finansiering eller ekonomiskt bistånd som rör de varor som avses i punkt 1, inbegripet gåvobistånd, lån och exportkreditförsäkring för all försäljning, leverans, överföring eller export av sådana varor eller för tillhandahållande av därtill kopplat tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller andra tjänster till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i, eller för användning i, Syrien

ska också omfattas av godkännande från den exporterande medlemsstatens behöriga myndighet.”

3.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 8b

Försäljning, leverans, överföring eller export av lyxvaror till Syrien från medlemsstaternas medborgare eller från medlemsstaternas territorier eller med hjälp av fartyg eller luftfartyg som för deras flagg ska förbjudas vare sig de har sitt ursprung i medlemsstaternas territorier eller inte.

Unionen ska vidta de åtgärder som krävs för att fastställa vilka relevanta varor som ska omfattas av denna artikel.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 23 april 2012.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande


(1)  EUT L 319, 2.12.2011, s. 56.


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/38


KOMMISSIONENS DELEGERADE BESLUT

av den 8 februari 2012

om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen och om upphävande av beslut nr 633/2009/EG beträffande Syrien

(2012/207/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen och om upphävande av beslut nr 633/2009/EG (1), särskilt artikel 4.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets slutsatser beträffande Syrien av den 23 maj 2011 (2) uppmanas Europeiska investeringsbanken (EIB) att för närvarande inte godkänna nya finansieringsåtgärder från EIB i Syrien.

(2)

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2011 om situationen i Syrien, Jemen och Bahrain mot bakgrund av situationen i arabvärlden och Nordafrika välkomnar rådets slutsatser att införa restriktiva åtgärder mot Syrien och uppmanar särskilt EIB att för närvarande inte godkänna nya finansieringsåtaganden i Syrien.

(3)

Den politiska och ekonomiska situationen i Syrien har ytterligare förvärrats sedan beslut nr 1080/2011/EU antogs.

(4)

I rådets slutsatser om Syrien av den 14 november 2011 (3) beslutades att införa nya restriktiva åtgärder mot den syriska regimen genom att avbryta utbetalningar eller andra betalningar inom ramen för eller i samband med EIB:s befintliga lånearrangemang med Syrien.

(5)

I detta sammanhang har rådet antagit ett antal restriktiva åtgärder, inklusive förbud mot EIB-utbetalningar i samband med befintliga lånearrangemang mellan Syrien och EIB, vilka nu har konsoliderats i rådets beslut 2011/782/Gusp av den 1 december 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien och om upphävande av beslut 2011/273/Gusp (4) och rådets förordning (EU) nr 36/2012 av den 18 januari 2012 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av situationen i Syrien och om upphävande av förordning (EU) nr 442/2011 (5).

(6)

Kommissionen, med deltagande av Europeiska utrikestjänsten, har bedömt att den övergripande ekonomiska och sociala situationen kräver att Syrien avlägsnas från bilaga III till beslut nr1080/2011/EU, som fastställer förteckningen över länder som är berättigade för EIB-finansiering i enlighet med EU-garantin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I punkt B.1 i bilaga III till beslut nr 1080/2011/EU ska ordet ”Syrien” utgå.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 8 februari 2012.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 280, 27.10.2011, s. 1.

(2)  Rådets (utrikesfrågor) 3091:a möte.

(3)  Rådets (utrikesfrågor) 3124:e möte.

(4)  EUT L 319, 2.12.2011, s. 56.

(5)  EUT L 16, 19.1.2012, s. 1.


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/39


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 20 april 2012

om ändring av genomförandebeslut 2011/861/EU om ett tillfälligt undantag från ursprungsreglerna i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 för att ta hänsyn till Kenyas speciella situation när det gäller tonfiskfiléer

[delgivet med nr C(2012) 2463]

(2012/208/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1528/2007 av den 20 december 2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts (1), särskilt artikel 36.4 i bilaga II, och

av följande skäl:

(1)

Den 19 december 2011 antog kommissionen genomförandebeslut 2011/861/EU (2) om ett tillfälligt undantag från ursprungsreglerna i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 för att ta hänsyn till Kenyas speciella situation när det gäller tonfiskfiléer.

(2)

Den 1 december 2011 begärde Kenya i enlighet med artikel 36 i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 ett nytt undantag från ursprungsreglerna i den bilagan. Den 16 januari 2012 lämnade Kenya ytterligare uppgifter till stöd för sin begäran. Enligt uppgifterna från Kenya är fångsten av rå tonfisk med ursprungsstatus ovanligt liten, även om man beaktar normala säsongsvariationer, vilket har lett till att produktionen av tonfiskfiléer har minskat. Kenya har pekat på den risk som sjöröveri utgör vid fångst av rå tonfisk. Denna onormala situation gör det fortfarande omöjligt för Kenya att under en viss period följa ursprungsreglerna i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007. Ett nytt undantag bör beviljas med verkan från och med den 1 januari 2012.

(3)

Genomförandebeslut 2011/861/EU gällde till och med den 31 december 2011. Det är nödvändigt att garantera en kontinuerlig import från AVS-länderna till unionen och en smidig övergång till interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Östafrikanska gemenskapen å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å andra sidan (interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EAC och EU). Genomförandebeslut 2011/861/EU bör därför förlängas från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2013.

(4)

Det skulle vara olämpligt att bevilja undantag enligt artikel 36 i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 som överskrider den årliga kvot som Östafrikanska gemenskapen beviljas enligt interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EAC och EU. Kvoterna för 2012 och 2013 bör därför fastställas till 2 000 ton tonfiskfiléer per år.

(5)

För tydlighetens skull bör det uttryckligen anges att de enda icke-ursprungsmaterial som får användas för produktion av sådana tonfiskfiléer enligt KN-nummer 1604 14 16 som kan omfattas av undantaget bör vara tonfisk enligt HS-nummer 0302 eller 0303.

(6)

Genomförandebeslut 2011/861/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandebeslut 2011/861/EU ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Genom undantag från bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 och i enlighet med artikel 36.1 a i den bilagan ska tonfiskfiléer enligt KN-nummer 1604 14 16 som producerats av tonfisk utan ursprungsstatus enligt HS-nummer 0302 eller 0303 anses ha ursprung i Kenya i enlighet med villkoren i artiklarna 2–5 i det här beslutet.”

2.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Undantaget enligt artikel 1 ska gälla de produkter och kvantiteter som anges i bilagan och som från Kenya deklareras för övergång till fri omsättning i unionen under perioden 1 januari 2012–31 december 2013.”

3.

Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2013.”

4.

Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 20 april 2012.

På kommissionens vägnar

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 348, 31.12.2007, s. 1.

(2)  EUT L 338, 21.12.2011, s. 61.


BILAGA

”BILAGA

Löpnummer

KN-nummer

Varubeskrivning

Perioder

Kvantiteter

09.1667

1604 14 16

Filéer, så kallade ”loins”

1.1.2011–31.12.2011

2 000 ton

1.1.2012–31.12.2012

2 000 ton

1.1.2013–31.12.2013

2 000 ton”


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/41


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 20 april 2012

om tillämpning av bestämmelserna om övervakning och flyttning i rådets direktiv 2008/118/EG för vissa tillsatser, i enlighet med artikel 20.2 i rådets direktiv 2003/96/EG

[delgivet med nr C(2012) 2484]

(2012/209/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (1), särskilt artikel 20.2, och

av följande skäl:

(1)

Efter begäran från de nederländska myndigheterna enligt artikel 20.2 i direktiv 2003/96/EG har kommissionen antagit kommissionens genomförandebeslut 2011/545/EU av den 16 september 2011 om tillämpning av bestämmelserna om övervakning och flyttning i rådets direktiv 2008/118/EG för produkter som omfattas av KN-nummer 3811 enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 2003/96/EG (2). Enligt det genomförandebeslutet ska alla produkter som omfattas av KN-nummer 3811 omfattas av bestämmelserna om övervakning och flyttning i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (3).

(2)

I linje med de nederländska myndigheternas begäran är syftet med genomförandebeslut 2011/545/EU att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och skattemissbruk, genom att låta bestämmelserna om övervakning och flyttning i direktiv 2008/118/EG omfatta vissa produkter som är avsedda att användas som tillsatsmedel för motorbränslen och som i detta fall beskattas i enlighet med direktiv 2003/96/EG.

(3)

Efter antagandet av genomförandebeslut 2011/545/EU har kommissionen uppmärksammats på särställningen för produkter som omfattas av KN-nummer 3811 21 00 och 3811 29 00. Dessa produkter är inte avsedda att användas som uppvärmningsbränsle eller motorbränsle, och inte heller som tillsatsmedel för sådana, och de innebär inte någon risk för skatteflykt, skatteundandragande eller skattemissbruk. De bör därför inte omfattas av bestämmelserna om övervakning och flyttning i direktiv 2008/118/EG. Endast produkter som omfattas av KN-nummer 3811 11 10, 3811 11 90, 3811 19 00 och 3811 90 00 bör därför omfattas av bestämmelserna om övervakning och flyttning.

(4)

Genomförandebeslut 2011/545/EU bör därför ersättas med ett liknande beslut som emellertid bör begränsas till KN-nummer 3811 11 10, 3811 11 90, 3811 19 00 och 3811 90 00.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för punktskatter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Från och med den 1 januari 2013 ska produkter som omfattas av KN-nummer 3811 11 10, 3811 11 90, 3811 19 00 och 3811 90 00 i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (4), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 (5), omfattas av bestämmelserna om övervakning och flyttning i direktiv 2008/118/EG, i enlighet med artikel 20.2 i direktiv 2003/96/EG.

Artikel 2

Genomförandebeslut 2011/545/EU ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 20 april 2012.

På kommissionens vägnar

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

(2)  EUT L 241, 17.9.2011, s. 33.

(3)  EUT L 9, 14.1.2009, s. 12.

(4)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(5)  EGT L 279, 23.10.2001, s. 1.


24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/42


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 23 april 2012

om erkännande av systemet ”Ensus voluntary scheme under RED for Ensus bioethanol production” för att visa att hållbarhetskriterierna uppfylls i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG och 98/70/EG

(2012/210/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (1), särskilt artikel 18.6,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (2), ändrat genom direktiv 2009/30/EG (3), särskilt artikel 7c.6,

efter samråd med den rådgivande kommitté som upprättats enligt artikel 25.2 i direktiv 2009/28/EG, och

av följande skäl:

(1)

I direktiven 2009/28/EG och 2009/30/EG fastställs hållbarhetskriterier för biodrivmedel. När hänvisningar görs till bestämmelserna i artiklarna 17 och 18 i och i bilaga V till direktiv 2009/28/EG bör detta tolkas som hänvisning även till liknande bestämmelser i artiklarna 7b och 7c i och i bilaga IV till direktiv 98/70/EG.

(2)

I de fall biodrivmedel och flytande biobränslen ska beaktas för de ändamål som avses i artikel 17.1 a, b och c ska medlemsstaterna kräva att de ekonomiska aktörerna visar att biodrivmedel och flytande biobränslen uppfyller de hållbarhetskriterier som fastställs i artikel 17.2–17.5 i direktiv 2009/28/EG.

(3)

I skäl 76 i direktiv 2009/28/EG anges att man bör undvika att industrin belastas orimligt hårt och att frivilliga system kan bidra till att skapa effektiva lösningar för att visa att dessa hållbarhetskriterier uppfylls.

(4)

Kommissionen får besluta att ett frivilligt nationellt eller internationellt system visar att leveranser av biodrivmedel uppfyller de hållbarhetskriterier som fastställs i artikel 17.3–17.5 i direktiv 2009/28/EG eller att ett frivilligt nationellt eller internationellt system för att mäta minskningarna av växthusgasutsläppen innehåller tillförlitliga uppgifter för de syften som anges i artikel 17.2 i detta direktiv.

(5)

Kommissionen får erkänna ett sådant frivilligt system för en period på 5 år.

(6)

Om en ekonomisk aktör lägger fram bevis eller uppgifter som erhållits i enlighet med ett system som har erkänts av kommissionen, i den utsträckning som omfattas av det erkännandebeslutet, får en medlemsstat inte kräva att leverantören tillhandahåller ytterligare bevis på överensstämmelse med hållbarhetskriterierna.

(7)

Systemet ”Ensus voluntary scheme under RED for Ensus bioethanol production” (nedan kallat Ensus-systemet) lämnades in den 21 november 2011 till kommissionen med en begäran om erkännande. Systemet omfattar bioetanol framställd av fodervete från EU, producerad vid Ensus One-anläggningen. Det erkända systemet kommer att göras tillgängligt vid den öppenhetsplattform som inrättats i enlighet med direktiv 2009/28/EG. Kommissionen kommer att beakta överväganden om kommersiell känslighet och kan besluta att endast delvis offentliggöra systemet.

(8)

I en utvärdering av Ensus-systemet fann man att det i tillräcklig grad täckte hållbarhetskriterierna i direktiv 2009/28/EG, samt tillämpade en massbalansmetod i enlighet med kraven i artikel 18.1 i direktiv 2009/28/EG.

(9)

Utvärderingen av Ensus-systemet visade att det uppfyller tillfredsställande normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och också uppfyller de krav på metoder som anges i bilaga V till direktiv 2009/28/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det frivilliga systemet ”Ensus voluntary scheme under RED for Ensus bioethanol production”, för vilket en begäran om erkännande lämnades in till kommissionen den 21 november 2011, visar att leveranser av biodrivmedel uppfyller hållbarhetskriterierna såsom de fastställts i artikel 17.3, 17.4 och 17.5 i direktiv 2009/28/EG och artikel 7b.3, 7b.4 och 7b.5 i direktiv 98/70/EG. Systemet innehåller också tillförlitliga uppgifter för de syften som anges i artikel 17.2 i direktiv 2009/28/EG och artikel 7b.2 i direktiv 98/70/EG.

Det kan dessutom användas för att visa uppfyllelse med artikel 18.1 i direktiv 2009/28/EG och artikel 7c.1 i direktiv 98/70/EG.

Artikel 2

1.   Beslutet gäller i fem år från och med den dag det träder i kraft. Om systemet, efter antagandet av kommissionens beslut, innehållsmässigt ändras på ett sådant sätt som kan påverka grunden för detta beslut, ska förändringarna snarast anmälas till kommissionen. Kommissionen ska utvärdera de anmälda förändringarna för att fastställa om systemet fortfarande i tillräcklig grad omfattar de hållbarhetskriterier för vilka det är erkänt.

2.   Om det tydligt har visats att systemet inte har tillämpat delar som anses vara avgörande för detta beslut, och om dessa delar har åsidosatts på ett allvarligt och strukturellt sätt, kan kommissionen återkalla sitt beslut.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 23 april 2012.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

(2)  EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.

(3)  EUT L 140, 5.6.2009, s. 88.


Rättelser

24.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/44


Rättelse till kommissionens beslut 2011/383/EU av den 28 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till allrengöringsmedel och sanitetsrengöringsmedel

( Europeiska unionens officiella tidning L 169 av den 29 juni 2011 )

På sidan 60, bilagan, under rubriken ”Kriterium 7 — Förpackningskrav” punkt d, ska det

i stället för:

”d)

Produkter i pumpsprejflaska måste säljas som en del i ett refillsystem.”

vara:

”d)

Allrengöringsmedel i pumpsprejflaska måste säljas som en del i ett refillsystem.”