18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/1

(1)

I kommissionens förordning (EU) nr 1043/2011 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) infördes en preliminär antidumpningstull på import av oxalsyra med ursprung i Indien och Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina). De preliminära antidumpningstullarna låg mellan 14,6 % och 52,2 %.

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 13 december 2010 av Europeiska kemiindustrirådet (Cefic) på uppdrag av Oxaquim SA (nedan kallad klaganden), som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av unionens sammanlagda produktion av oxalsyra.

(3)

Som anges i skäl 9 i den preliminära förordningen, omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden 1 januari 2010 till 31 december 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med 1 januari 2007 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter) lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som så begärde fick tillfälle att bli hörda. En exporterande tillverkare från Indien begärde att bli hörd i närvaro av förhörsombudet från generaldirektoratet för handel, vilket beviljades.

(5)

Kommissionen fortsatte att söka information som den bedömde som nödvändig för det slutgiltiga resultatet.

(6)

I skäl 150 i den preliminära förordningen uppmanades kinesiska företag som ännu inte gett sig till känna men som ansåg att en särskild tullsats borde fastställas för dem, att ge sig till känna inom tio dagar efter offentliggörandet. Inget kinesiskt företag gjorde så.

(7)

Därefter informerades alla parter om de viktigaste omständigheterna och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av oxalsyra med ursprung i Indien och Kina och att slutgiltigt ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta slutliga meddelande av uppgifter.

(8)

Parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades, och i motiverade fall togs det hänsyn till dem.

(9)

Eftersom inga synpunkter har lämnats vad gäller parter som berörs av förfarandet bekräftas skälen 3–8 i förordningen om preliminär tull.

(10)

Den berörda produkten beskrivs i skälen 10 och 11 i förordningen om preliminär tull, dvs. oxalsyra, antingen i dihydratform (CUS-nummer 0028635-1 och CAS-nummer 6153-56-6) eller vattenfri form (CUS-nummer 0021238-4 och CAS-nummer 144-62-7), även löst i vatten, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2917 11 00, med ursprung i Indien och Kina.

(11)

Det finns två slag av oxalsyra: oraffinerad och raffinerad. Raffinerad oxalsyra, som tillverkas i Kina men inte i Indien, erhålls genom en reningsprocess av oraffinerad oxalsyra, som syftar till att avlägsna järn, klorider, spår av metaller och andra orenheter.

(12)

Oxalsyra har en rad olika användningsområden, t.ex. som krympmedel eller blekmedel, vid farmaceutisk syntes och vid tillverkning av kemikalier.

(13)

Undersökningen har visat att oxalsyra som tillverkas och säljs av unionsindustrin i unionen, oxalsyra som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Indien och Kina och oxalsyra som importeras till unionen från Indien och Kina i huvudsak har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma huvudsakliga slutanvändningsområden.

(14)

Eftersom inga synpunkter har lämnats beträffande den berörda produkten och den likadana produkten bekräftas skälen 10–13 i förordningen om preliminär tull.

(15)

I skäl 14 i förordningen om preliminär tull angav kommissionen att en exporterande tillverkare i Indien inte kunde betraktas som samarbetsvillig part och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen drogs slutsatserna om det företaget därför på grundval av de tillgängliga uppgifterna.

(16)

Efter det att de preliminära slutsatserna lämnats till företaget Star Oxochem Pvt. Ltd, lämnade företaget ytterligare förklaringar och förtydliganden beträffande den information som tidigare lämnats vid undersökningen. Företaget begärde också att få bli hört av kommissionen och av förhörsombudet från generaldirektoratet för handel. Företaget hävdade att det hade lämnat in svar på frågeformuläret och med tanke på att kommissionens avdelningar hade besökt företagets anläggning, och även mot bakgrund av de ytterligare förklaringarna och förtydligandena som nu lämnats, skulle det inte vara rätt att företaget fortsatte att behandlas som exporterande tillverkare som på intet sätt hade samarbetat i undersökningen.

(17)

Mot bakgrund av ovanstående, framför allt de ytterligare förklaringarna och förtydligandena som lämnats, ansåg kommissionen att en del av den ursprungliga informationen kunde användas, nämligen uppgifter om exportpriser som ansågs tillförlitliga. Av ovanstående överväganden följer att de preliminära slutsatserna, som anges i skäl 14 i förordningen om preliminär tull, endast till en del kvarstår och att slutsatserna om detta företag delvis dras utifrån tillgängliga fakta och delvis utifrån dess egna exportpriser i enlighet med artiklarna 18.1 och 18.3 i grundförordningen.

(18)

Inga synpunkter har inkommit i fråga om metoden för att beräkna normalvärde för Indien. Slutsatserna i skälen 15–18 i förordningen om preliminär tull bekräftas därmed för det samarbetsvilliga företaget.

(19)

När det gäller Star Oxochem, och med hänsyn till resultaten ovan (skälen 16 och 17), fastställdes normalvärdet på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. Normalvärdet för detta företag grundades på det vägda genomsnittet av en representativ volym av den inhemska försäljningen i ett annat samarbetsvilligt företag, Punjab Chemicals.

(20)

Eftersom inga synpunkter lämnades, bekräftas det fastställda exportpriset, i enlighet med skäl 19 i förordningen om provisorisk tull, för Punjab Chemicals.

(21)

Mot bakgrund av de slutsatser som drogs i skälen 16 och 17, fastställs exportpriset för Star Oxochem, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som oberoende kunder faktiskt betalade eller skulle betala för den berörda produkten när den exporterades till unionen.

(22)

Eftersom inga synpunkter lämnades vad gäller jämförelsen av normalvärdet och exportpriserna, bekräftas skälen 20 och 21 i förordningen om preliminär tull vad gäller den samarbetsvilliga tillverkaren, Punjab Chemicals.

(23)

Vad gäller Star Oxochem har justeringar gjorts i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen på grundval av justeringar hos Punjab Chemicals.

(24)

Inga synpunkter har lämnats från den samarbetsvilliga tillverkaren om kommissionens preliminära slutsatser. Därför bekräftas den dumpningsmarginal som anges i skälen 22 och 23 i förordningen om preliminär tull.

(25)

När det gäller Star Oxochem och med hänsyn till ovanstående överväganden är dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, 31,5 %.

(26)

Med hänsyn till den låga samarbetsviljan från Indien (under 80 %) ansågs det preliminärt lämpligast att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginalen utifrån den samarbetsvilliga partens högst dumpade transaktion. Den här transaktionen är inte exceptionell, varken vad gäller kvantitet eller pris, och anses därför vara ett representativt urval som ger ett rimligt och proportionerligt resultat i förhållande till dumpningsmarginalen som fastställts för den samarbetsvilliga tillverkaren.

(27)

Med hänsyn till ovanstående bekräftas slutsatserna i skälen 24 och 25 i förordningen om preliminär tull.

(28)

På grundval av detta fastställs de slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(29)

I förordningen om preliminär tull framgår att en grupp av kinesiska företag ansökte om marknadsekonomisk status eller individuell behandling, medan en annan grupp kinesiska företag endast ansökte om individuell behandling. Som anges i skälen 26–32 i förordningen om preliminär tull avslogs ansökan om marknadsekonomisk status medan båda grupperna preliminärt beviljades individuell behandling.

(30)

Inga synpunkter har inkommit om ovanstående preliminära slutsatser och därmed bekräftas skälen 26–32 i förordningen om preliminär tull.

(31)

Inga synpunkter har inkommit om det preliminära valet av jämförbart land. Därför bekräftas skälen 33–34 i förordningen om preliminär tull.

(32)

I förordningen om preliminär tull förklarades att kommissionen hade fastställt separata normalvärden för såväl oraffinerad som raffinerad oxalsyra. Normalvärdet för oraffinerad oxalsyra fastställdes på grundval av det normalvärde som fastställts för Indien, medan normalvärdet för raffinerad oxalsyra, som inte tillverkas i Indien, konstruerades på grundval av tillverkningskostnaderna för oraffinerad oxalsyra och justerades sedan med en höjning på 12 % för tilläggskostnaden för tillverkningen plus försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader samt vinst.

(33)

Båda de samarbetsvilliga tillverkarna från Kina ifrågasatte höjningen på 12 % för tilläggskostnaden för tillverkningen och hävdade att kommissionen aldrig hade kontrollerat dessa tilläggskostnader, utan att de verkade vara bara en ungefärlig uppskattning utifrån en metod som de aldrig fått information om vid det preliminära meddelandet av uppgifter. En av de exporterande tillverkarna hävdade att den hade uppskattat tilläggskostnaden till endast 5 %, men styrkte inte detta med några bevis.

(34)

Det har framhållits att höjningen har fastställts på grundval av information från de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarna själva. För det första kan man notera att det företag som nu hävdar att tilläggskostnaden för tillverkningen ligger på cirka 5 %, ursprungligen uppgav tilläggskostnader på 10–15 % i sin ansökan om marknadsekonomisk status/individuell behandling. För det andra bekräftade båda företagen vid kontrollbesöken på företagen att tilläggskostnaderna för att tillverka raffinerad oxalsyra jämfört med oraffinerad oxalsyra låg på cirka 10–12 %. För det tredje bekräftades denna nivå på 10–12 % för tilläggskostnader också av beräkningar i unionsindustrin. Med hänsyn till informationen från de samarbetsvilliga tillverkarna ansågs en höjning på 12 % som lämplig.

(35)

Eftersom ingen bekräftad information eller några styrkande bevis för en lägre höjning inkommit, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 35–37 i förordningen om preliminär tull.

(36)

Båda de samarbetsvilliga tillverkarna i Kina beviljades individuell behandling och därför baserades deras exportpris på de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas av den första oberoende kunden i unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(37)

Eftersom inga synpunkter har lämnats om exportpriset bekräftas skäl 38 i förordningen om preliminär tull.

(38)

En av de exporterande tillverkarna hävdade att en närstående handlares försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, eller provisioner, inte skulle dras av från exportpriset som en justering enligt artikel 2.10 i i grundförordningen. Tillverkaren påpekade att de direkta försäljningskostnaderna för den närstående handlaren redan hade dragits av från exportpriset för att man skulle få fram ett pris fritt fabrik som skulle kunna jämföras med normalvärdet på samma grund.

(39)

Tillverkaren hävdade att deras närstående handlare var ett helägt dotterbolag som med hänsyn till strategin för exportförtjänstfördelning i gruppen inte tog ut någon provision. Dessutom ansåg företaget att återstående försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader utgjorde kombinerade kostnader för att driva företaget och inte utgifter som direkt rörde försäljningen, och därför inte skulle dras av från exportpriset.

(40)

I artikel 2.10 i i grundförordningen föreskrivs att provisioner ska anses inbegripa handlarens pålägg för produkten om handlaren fyller liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. Det är därför inte relevant om provision har betalats eller inte. Det som är relevant är om handlaren sålde vidare varorna med ett pålägg och om handlaren fyllde liknande funktioner som en agent.

(41)

Tillgängliga bevis som erhållits före och under kontrollen av handelsföretaget visar att handlaren under undersökningsperioden sålde oxalsyra som tillverkats av den närstående tillverkaren till en kund inom EU. Vid samma tid exporterade också tillverkaren direkt till samma kund inom EU. Den närstående handlaren utförde alltså samma uppgifter som tillverkaren, med annan personal på ett annat kontor i en annan stad, och ådrog sig egna kostnader som återspeglades i exportpriset.

(42)

Det framgår också tydligt av de tillgängliga bevisen att handelsföretaget köpte de exporterade varorna från den närstående exporterande tillverkaren och sålde vidare dem, med ett pålägg, i sitt eget namn efter att själv ha prisförhandlat med den slutliga oberoende kunden.

(43)

Man samlade också in bevis för att handelsföretaget fyllde en agents funktion. Bevisen visar först och främst att tillverkaren sålde stora volymer av den berörda produkten direkt till EU och även exporterade till EU via sitt närstående handelsföretag. Det var endast ungefär en tredjedel av försäljningen till EU som skedde via det närstående företaget. Handlaren sålde också vidare oxalsyra från andra icke-närstående tillverkare. Tillgängliga belägg visar att över hälften av handlarens inköp av oxalsyra kom från icke-närstående leverantörer och mindre än hälften från den närstående tillverkaren.

(44)

Handlaren kunde därmed inte anses som intern exportförsäljningsavdelning hos den tillverkande exportören trots relationen med den exporterande tillverkaren.

(45)

Det framgår också tydligt av de inlämnade och kontrollerade bevisen att först när kunden inom EU har betalt handlaren, betalar denne för varorna som levereras av den närstående exporterande tillverkaren. Den finansiella risken ligger därmed på tillverkaren och inte på handlaren.

(46)

Det ansågs därmed att handlaren fyllde liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. Därför avslogs kravet att inga justeringar skulle göras för provision enligt artikel 2.10 i.

(47)

Kravet att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte skulle tas med eftersom de inte omfattar direkta försäljningskostnader kan heller inte godkännas. Sådana allmänna kostnader påverkar företagets kostnadsstruktur och kan därför påverka exportpriset. En del av dessa kostnader drogs därför av från exportpriset för att ge en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpris, fritt fabrik. Kravet avvisas.

(48)

Provisionen har fastställts på grundval av vinstmarginalen för en icke-närstående EU-importör och inte utifrån handlarens faktiska pålägg som var avsevärt högre. Detta bedöms lämpligare eftersom det faktiska pålägget skulle ha grundats på interna överförda priser som inte återspeglar de faktiska marknadsförhållandena.

(49)

Eftersom inga ytterligare synpunkter har lämnats beträffande jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset bekräftas skälen 39–44 i förordningen om preliminär tull.

(50)

En grupp exporterande tillverkare hävdade att individuella dumpningsmarginaler skulle fastställas separat för oraffinerad och raffinerad oxalsyra. De hävdade att även om dumpningsmarginalerna fastställdes på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset för var och en av de berörda produkttyperna, var det en gemensam dumpningsmarginal för båda typerna oxalsyra som fastställdes. De ansåg att det skulle vara lämpligare att fastställa en dumpningsmarginal för varje typ av oxalsyra, eftersom gruppen består av två tillverkande företag varav det ena tillverkar raffinerad oxalsyra medan det andra tillverkar oraffinerad oxalsyra.

(51)

Oraffinerad oxalsyra kan ersättas av raffinerad oxalsyra. Båda typerna av oxalsyra ingår i samma KN-nummer och de olika typerna är svåra att skilja från varandra. Renhetsgraden för oxalsyra är densamma, skillnaden ligger i nivåerna av andra produkter som blir kvar i ”avfallsprodukten”. Eftersom båda faller inom definitionen av den berörda produkten, har en dumpningsmarginal fastställts enligt vedertagen praxis. Med tanke på den stora prisskillnaden mellan de två typerna och svårigheterna att skilja dem från varandra skulle individuella dumpningsmarginaler för raffinerad och oraffinerad oxalsyra kunna leda till en ökad risk för bedrägeri. Kravet på individuella dumpningsmarginaler för raffinerad och oraffinerad oxalsyra avslås och dumpningsmarginalerna som fastställdes i skälen 45 och 46 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(52)

Slutligen ifrågasatte samma exporterande tillverkargrupp de olika dumpningsmarginalerna för de två grupperna exporterande tillverkare från Kina och krävde förtydligande av beräkningsmetoden och klassificeringen av raffinerad och oraffinerad oxalsyra, med tanke på skillnaden i dumpningsmarginal mellan de två grupperna av exportörer.

(53)

Samma metod har använts för båda grupperna exporterande tillverkare från Kina och det vägda genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten omfattar både raffinerad och oraffinerad oxalsyra. Att dumpningsmarginalerna är olika beror helt enkelt på den relativa vikten för export av respektive typ, med tanke på att raffinerad oxalsyra brukar säljas till högre pris än oraffinerad.

(54)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, uppgår till följande:

(55)

Eftersom inga andra synpunkter framförts beträffande dumpningsmarginalerna, bekräftas skälen 47 och 48 i förordningen om preliminär tull.

(56)

På denna grundval fastställs den landsomfattande dumpningsmarginalen till 52,2 % av priset cif vid unionens gräns, före tull, och skäl 49 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(57)

En exporterande tillverkare angav att hänvisningen till två unionstillverkare som representerade unionsindustrin i skälen 50 och 51 i förordningen om preliminär tull (klaganden och en andra icke-samarbetsvillig tillverkare) inte återspeglade situationen vad gäller makroekonomiska indikatorer. Tillverkaren hävdade också att man borde bortse från uppgifterna rörande såväl den icke samarbetsvilliga tillverkaren som en tredje unionstillverkare som upphört med tillverkningen av oxalsyra, och inte räkna med dem i vissa makroindikatorer (se skälen 72, 74 och 78 i förordningen om preliminär tull). För det första bekräftas här att det, i motsats till vad som sades i skälen 50 och 51 i förordningen om preliminär tull, i själva verket fanns tre företag som tillverkade den berörda produkten i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa företag utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen och svarar för 100 % av tillverkningen i unionen. För det andra bör kravet på att uppgifter som rör den icke-samarbetsvilliga tillverkaren och den tredje unionstillverkare som hade upphört med tillverkningen 2008 inte ska räknas med avslås, eftersom det inte är möjligt att skapa sig bästa möjliga bild av unionsindustrins ekonomiska situation i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen utan alla tillgängliga uppgifter.

(58)

Samma exporterande tillverkare hävdade också att skälen till att den tredje tillverkaren hade upphört med produktionen av den likadana produkten inte hade utretts ordentligt vid undersökningen. Denna fråga utreddes dock vid undersökningen och företaget angav helt enkelt att det hade upphört med tillverkningen av den likadana produkten av ”interna skäl” utan att ge ytterligare förklaringar. En exporterande tillverkare instämde i denna förklaring och hävdade att beslutet att upphöra med tillverkningen inte berodde på den påstådda dumpningen från exporterande tillverkare i Kina, och motsade därmed den information som lämnades av klaganden i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet där man hävdade att ”[företaget] upphörde med tillverkningen för gott och stängde fabriken på grund av den aggressiva dumpningen från Kina och Indien”. Den exporterande tillverkaren lämnade dock ingen annan information vad gäller de påstådda tillverkningssiffrorna för denna tredje unionstillverkare. Detta förändrar därför inte det faktum att uppgifterna för den tredje EU-tillverkaren kunde användas i undersökningen.

(59)

En annan exporterande tillverkare hävdade att miniminivåerna för representativiteten vid inledandet inte angivits ordentligt och inte uppfylldes. Som nämndes i skäl 2 i förordningen om preliminär tull svarade klaganden för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av oxalsyra och ingen tillverkare som motsatte sig detta trädde fram innan undersökningen inleddes. Ett informationsmeddelande gjordes tillgängligt i den icke-konfidentiella handlingen där resultatet av undersökningen av representativiteten i inledningsskedet sammanfattades. Dessutom täckte skadeanalysen som gjordes i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen en betydande del av unionsindustrin.

(60)

Eftersom det inte har inkommit några ytterligare synpunkter om definitionen av unionstillverkningen och unionsindustrin, bekräftas skälen 50 och 51 i förordningen om preliminär tull efter förtydligandet i skäl 57.

(61)

En exporterande tillverkare ansåg att den företagsinterna användningen av oxalsyra inte skulle beaktas vid fastställandet av vissa skadeindikatorer och att man alltid borde använda samma konsekventa metod för alla skadeindikatorer. Åtskillnaden som gjordes mellan företagsinternt bruk och den öppna marknaden förklarades i skälen 52, 53 och 55 i förordningen om preliminär tull. I enlighet med grundförordningen låg fokus i analysen främst på den öppna marknaden, även om man beaktade både användning på den öppna marknaden och företagsinternt när man fastställde vissa skadeindikatorer som angavs i skäl 55. Vissa skadeindikatorer kan endast undersökas med hänsyn till användningen av den likadana produkten på den öppna marknaden eftersom sådana indikatorer, med tanke på den företagsinterna tillverkningens natur, kan snedvridas av förhållandet mellan säljare och köpare. Kravet avvisas därför.

(62)

Eftersom inga övriga synpunkter inkommit beträffande fastställande av den relevanta unionsmarknaden bekräftas skälen 52–55 i förordningen om preliminär tull.

(63)

Eftersom inga synpunkter beträffande förbrukningen i unionen inkommit bekräftas skälen 56–58 i förordningen om preliminär tull.

(64)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande den sammantagna bedömningen av den berörda importens verkningar bekräftas skälen 59–62 i förordningen om preliminär tull.

(65)

Eftersom inga synpunkter har lämnats beträffande volym och marknadsandel för import från de berörda länderna bekräftas skälen 63 och 64 i förordningen om preliminär tull.

(66)

Som nämns i skäl 144 i förordningen om preliminär tull har de genomsnittliga importpriser som tillämpades av de samarbetsvilliga exporttillverkarna i Kina och Indien vederbörligen justerats för importkostnader och tullar i samband med beräkningen av skademarginalen. En exporterande tillverkare hävdade dock att kommissionen vid beräkningen av skademarginalen inte fullt ut hade inkluderat en justering på 6,5 % som motsvarar normal tull. Detta klagomål ansågs befogat och beräkningen av skademarginalerna korrigerades i enlighet med det för såväl denna exporterande tillverkare som de andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Detta påverkade dock inte de föreslagna slutgiltiga åtgärderna enligt skäl 87.

(67)

Eftersom inga andra synpunkter har lämnats beträffande priset på dumpad import och prisunderskridande, bekräftas skälen 65–68 i förordningen om preliminär tull.

(68)

Som angavs i skäl 57 anförde en exporterande tillverkare att siffrorna för en tredje unionstillverkare som upphörde med tillverkningen av oxalsyra 2008 inte skulle räknas med i vissa makroindikatorer (se skälen 72, 74 och 78 i förordningen om preliminär tull). Det finns dock tre företag som tillverkar den likadana produkten i unionen och som utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen, och de svarade för 100 % av unionstillverkningen under hela skadeundersökningsperioden, även om en tillverkare lade ned tillverkningen av oxalsyra innan undersökningsperioden inleddes. Kravet på att siffror som rör den tredje unionstillverkaren som upphörde med tillverkningen 2008 inte skulle räknas med avvisas, eftersom alla kända siffror för skadeundersökningsperioden bör tas med när unionsindustrins ekonomiska situation fastställs

(69)

Samma exporterande tillverkare hävdade att trots det påstådda felet som anges i skäl 66, stämde siffrorna för antalet anställda, totala årslöner och den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per arbetstagare i tabell 6 i förordningen om preliminär tull inte. Den exporterande tillverkaren hänvisade dock inte till rätt siffra i påståendet att de genomsnittliga lönerna steg med 21 %. Den rätta siffran är 19 %.

(70)

När det gäller den ekonomiska krisen visar skälen 95–97 i förordningen om preliminär tull tydligt att marknadsandelen för import från de berörda länderna fortsatte att öka trots minskad förbrukning, vilket hade negativ påverkan på olika skadeindikatorer som försäljningsvolymer, sysselsättning, produktionskapacitet och marknadsandelar.

(71)

Eftersom inga synpunkter lämnats angående skälen 69–94 i förordningen om preliminär tull bekräftas dessa skäl.

(72)

En exporterande tillverkare hävdade i motsats till de preliminära slutsatserna att unionsindustrin inte lidit någon väsentlig skada. Det framhölls att de negativa trenderna för unionsindustrin berodde på effekter av den ekonomiska krisen 2008 och att informationen om den tredje unionstillverkaren som hade upphört med tillverkningen 2008 felaktigt hade räknats med, vilket bidrog till att ge en förvanskad bild av skadesituationen. Som angavs ovan bedömdes det dock som korrekt att den tredje tillverkaren räknades med och de berörda ländernas marknadsandel fortsatte att öka trots krisen.

(73)

Skälen 94–98 i förordningen om preliminär tull där slutsatsen dras att unionsindustrin led väsentlig skada, i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen, bekräftas härmed.

(74)

En exporterande tillverkare hävdade att det faktum att de uppgifter som hänförde sig till en tredje unionstillverkare som upphörde med tillverkningen av oxalsyra 2008 hade räknats med, förvrängde de preliminära slutsatserna om orsakssamband som skulle grundas endast på aktuella tillverkare. I likhet med skadeanalysen ovan, drogs tvärtom slutsatsen att om denne tredje tillverkare inte hade räknats med, hade slutsatserna förvrängts vad gäller den likadana produkten. Som angavs i skäl 57, ska relevanta uppgifter för detta företag tas med i analysen av unionsindustrins situation och påståendet avvisas därför.

(75)

En exporterande tillverkare hävdade att eftersom den dumpade importens volym ökade på samma gång som unionsindustrins lönsamhet hade ökat, kunde den dumpade importen inte vara den huvudsakliga skadeorsaken. Denna något förbättrade lönsamhet förändrar inte slutsatsen att den totala lönsamheten förblev mycket låg och hamnade under den normala vinstnivån på 8 %. Trots det faktum att förbrukningen ökade avsevärt under 2008 och igen under undersökningsperioden, förlorade unionsindustrin 9 % av sin marknadsandel till kinesisk import under skadeundersökningsperioden.

(76)

En annan exporterande tillverkare hävdade att utifrån tillgänglig information hade unionsindustrin under undersökningsperioden en vinst som låg mycket nära målet 8 %. Eftersom uppgifterna om vinst endast gäller en unionstillverkare kan den exakta vinstnivån inte offentliggöras. Som anges i skäl 88 i förordningen om preliminär tull, gjorde klaganden en liten vinst under undersökningsperioden, efter att ha gjort en förlust under 2009. De antaganden som låg till grund för den exporterande tillverkarens slutsats att vinsten under undersökningsperioden låg mycket nära vinstmålet var i själva verket inte korrekta, eftersom de inte inkluderade relevanta uppgifter om klagandens ekonomi och tillverkning, vilka ju var sekretessbelagda. Klagandens vinstnivå har verifierats grundligt, bl.a. under ett kontrollbesök på plats, och därför kan det konstateras att påståendena om att vinsten under undersökningsperioden låg mycket nära vinstmålet inte var korrekta.

(77)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande orsakssambandet, bekräftas skälen 99–122 i förordningen om preliminär tull.

(78)

Två importörer hävdade att åtgärderna kunde leda till brist på oxalsyra inom EU. Efter vad som påstås kan unionsindustrin inte tillgodose efterfrågan på oxalsyra inom EU.

(79)

Undersökningen visade att klaganden under undersökningsperioden hade reservkapacitet. Dessutom angav klaganden att de för närvarande håller på att öka sin produktion, även om det tar lite tid att öka kapacitetsutnyttjandet eftersom produktionen av den berörda produkten bygger på kemiska reaktioner. Utifrån uppgifter om unionens förbrukning och den totala unionskapaciteten kan det anses att klaganden kan tillgodose unionens hela efterfrågan på oraffinerad oxalsyra när produktionen kommer nära full kapacitet. Vad gäller raffinerad oxalsyra bör det framhållas att det mesta av den raffinerade oxalsyran används i tillverkning av produkter som sedan exporteras, så användarna skulle kunna använda systemet för aktiv förädling. Dessutom är den främste kinesiske exportören av raffinerad oxalsyra den som har lägst föreslagen tull (14,6 %).

(80)

Klaganden hävdade också att den globala marknaden för oraffinerad oxalsyra domineras av de kinesiska tillverkarna som sätter prisnivån för produkten. För närvarande är de kinesiska tillverkarna främst inriktade på sin inhemska marknad och det kan inte uteslutas att användarna inom EU kommer att få problem med försörjningstryggheten och att det uppstår kronisk brist och oligopolistiska priser, om inga åtgärder vidtas och om den enda återstående unionstillverkaren av oxalsyra försvinner, vilket verkar troligt.

(81)

En annan importör/användare som verkar i ett annat marknadssegment i ett senare led än den föregående, påstod att förekomsten av provisoriska åtgärder hade negativ effekt på lönsamheten för dennes egna produkter, vars huvudsakliga råvara är oxalsyra, men gav inga ytterligare detaljer. Företaget inbjöds att närvara vid en utfrågning för att utveckla dessa frågor ytterligare och framlägga bevis, men svarade inte. Dessa påståenden kunde därför inte kontrolleras.

(82)

Eftersom inga övriga synpunkter inkommit beträffande unionens intresse bekräftas skälen 123–139 i förordningen om preliminär tull.

(83)

Som angavs i skäl 66 hävdade en exporterande tillverkare att kommissionen vid beräkningen av skademarginalen hade underlåtit att inkludera en justering på 6,5 % som motsvarar normal tull. Detta klagomål befanns vara delvis korrekt, eftersom tullen för viss import till EU-kunden på förtullad basis hade underskattats. Därför korrigerades skademarginalerna i enlighet med det, dock utan att det fick någon större effekt på de föreslagna slutgiltiga åtgärderna (se skäl 87).

(84)

Mot bakgrund av slutsatserna vad gäller Star Oxochem, fastställdes också en skademarginal för denna exporterande tillverkare på grundval av samma beräkningsmetod som angavs i skälen 142–144 förordningen om preliminär tull.

(85)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter på nivån för undanröjande av skada bekräftas skälen 145–148 i förordningen om preliminär tull.

(86)

Mot bakgrund av ovannämnda och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på en nivå motsvarande den konstaterade dumpningsmarginalen, eftersom skademarginalerna för alla berörda exporterande tillverkare visade sig vara högre än dumpningsmarginalerna.

(87)

På grundval av ovanstående har följande dumpnings- och skademarginaler fastställts:

(88)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De speglar därför den situation som under undersökningen konstaterades i fråga om dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”övriga företag”) gäller alltså enbart för import av produkter med ursprung i Kina och Indien och som har tillverkats av de företag, dvs. de specifika juridiska enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i artikeldelen av denna förordning, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser utan av den tullsats som gäller ”övriga företag”.

(89)

Eventuella ansökningar om tillämpning av de individuella antidumpningstullsatserna (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(90)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av oxalsyra med ursprung i Kina och Indien. Det fastställdes också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter det slutliga meddelandet av uppgifter.

(91)

Synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande. Inga synpunkter var av sådan art att de ändrade slutsatserna från undersökningen.

(92)

I syfte att säkerställa att antidumpningstullen tillämpas korrekt bör tullsatsen för övriga företag inte bara tillämpas på de icke-samarbetsvilliga exportörerna utan också på de företag som inte hade någon export under undersökningsperioden. De senare inbjuds, när de har uppfyllt kraven i artikel 11.4 andra stycket i grundförordningen att lämna in en ansökan om prövning i enlighet med den artikeln för att få sin situation individuellt granskad.

(93)

Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som fastställts och omfattningen av den skada som unionsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp, för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordningen om preliminär tull, tas ut slutgiltigt, upp till en nivå som motsvarar beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullar som införs. Om de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna bör de belopp frisläppas för vilka det preliminärt ställts säkerhet utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna.

(94)

En exporterande tillverkare i Indien och två exporterande tillverkare i Kina gjorde prisåtaganden i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen.

(95)

Den berörda produkten har under de senaste åren varierat starkt, vilket gör att den inte är lämpad för ett fast prisåtagande. För att lösa detta problem erbjöd den indiska exporterande tillverkaren en klausul om indexreglering, dock utan att fastställa respektive minimiimportpris. Det bör dessutom påpekas att det inte gick att fastslå något direkt samband mellan prisvariationerna och priset på den viktigaste råvaran, och att en indexreglering därför inte kan anses lämplig. Dessutom uppvisade det berörda företaget inte den bästa samarbetsviljan i samband med undersökningen, och de uppgifter det lämnade kunde ha varit mer precisa. Kommissionen är därför inte övertygad om att det är möjligt att effektivt övervaka ett åtagande som gjorts av detta företag.

(96)

Dessutom fastslogs det i samband med undersökningen av de exporterande tillverkarna i Kina att den berörda produkten förekommer i olika typer som är svåra att skilja från varandra, och att det finns betydande prisskillnader mellan dem. Det enhetliga minimiimportpris som en av de kinesiska exporterande tillverkarna erbjöd för alla produkttyper skulle därför inte eliminera dumpningens skadevållande verkningar. Båda de berörda exporterande tillverkarna i Kina framställer dessutom olika andra kemiska produkter och kan sälja dessa varor till gemensamma kunder i Europeiska unionen via närstående handelsföretag. Detta skulle skapa en allvarlig risk för att priskompensera mellan produkter och göra det mycket svårt att övervaka åtagandet effektivt. De olika minimiimportpriser som den andra kinesiska exporterande tillverkaren föreslog, skulle också göra övervakningen omöjlig på grund av svårigheterna att skilja mellan de olika produkttyperna. Det beslutades därför att åtagandena inte kunde godtas.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H, kontor N105 04/092

1049 Bryssel

BELGIEN

18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/11

(1)

I artikel 67.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 anges att en producent kan ha antingen en eller två individuella kvoter, en för leverans och en för direktförsäljning, och att omställningen av en producents kvantiteter från en kvot till en annan endast kan göras av det behöriga organet i medlemsstaten, på vederbörligen motiverad begäran från producenten.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 471/2011 av den 16 maj 2011 om fördelningen mellan leveranser och direktförsäljning för de nationella mjölkkvoter som fastställts för 2010/2011 i bilaga IX till rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (2) fastställs fördelningen mellan leveranser och direktförsäljning för perioden 1 april 2010–31 mars 2011 för alla medlemsstater.

(3)

Medlemsstaterna har, i enlighet med artikel 25.2 i kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (3), anmält vilka kvantiteter som på producenternas begäran har ställts om definitivt mellan individuella kvoter för leveranser och för direktförsäljning.

(4)

Alla medlemsstaters totala nationella kvoter enligt punkt 1 i bilaga IX till förordning (EG) nr 1234/2007 i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 72/2009 (4) har höjts med 1 % med verkan från och med den 1 april 2011, utom Italiens kvot som redan har höjts med 5 % med verkan från och med den 1 april 2009. Alla medlemsstater, utom Italien, har underrättat kommissionen om hur de fördelar tilläggskvoten mellan leveranser och direktförsäljning.

(5)

Det är därför lämpligt att fastställa fördelningen mellan leveranser och direktförsäljning för de nationella kvoter för perioden 1 april 2011–31 mars 2012 som fastställs i bilaga IX till förordning (EG) nr 1234/2007.

(6)

Eftersom fördelningen mellan direktförsäljning och leveranser används som referens för kontroller i enlighet med artiklarna 19–21 i förordning (EG) nr 595/2004 och för utarbetandet av det årliga frågeformulär som fastställs i bilaga I till den förordningen är det lämpligt att fastställa en sista giltighetsdag för denna förordning som ligger efter sista dagen för dessa kontroller.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/13

(1)

I artikel 2 i kommissionens förordning (EU) nr 1291/2009 av den 18 december 2009 om val av rapporterande företag för fastställande av inkomstförhållanden i jordbruksföretag (2) fastställs tröskelvärden för jordbruksföretags ekonomiska storlek under räkenskapsåret 2010 och efterföljande räkenskapsår.

(2)

Pågående strukturförändringar och en bättre förståelse av jordbruksstrukturen i Slovakien har lett till slutsatsen att det krävs justeringar av den slovakiska urvalsplanen. Det är nödvändigt för att undersökningsområdet ska omfatta de mest relevanta delarna av jordbruksverksamheten. I detta syfte bör tröskelvärdet för de slovakiska jordbruksföretagens ekonomiska storlek höjas från 15 000 till 25 000 euro.

(3)

I bilagan till förordning (EU) nr 1291/2009 anges att det totala antalet slovakiska rapporterande företag ska vara 523. För att göra det slovakiska urvalet mer representativt bör antalet slovakiska rapporterande företag ökas med 39 till 562.

(4)

Förordning (EU) nr 1291/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från gemenskapskommittén för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

1.

I artikel 2 ska strecksatsen som avser Slovakien ersättas med följande:

”—   Slovakien: EUR 25 000”;

2.

Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/14

(1)

Kommissionen har erhållit Europeiska järnvägsbyråns rekommendation ERA/REC/06-2011/INT av den 12 maj 2011.

(2)

I varje teknisk specifikation för driftskompatibilitet (nedan kallad TSD) bör strategin för genomförandet av TSD:n anges och de etapper som ska slutföras för en stegvis övergång från den rådande situationen till den slutliga situationen, då överensstämmelse med TSD:erna är normen. Strategin för att genomföra TSD telematikapplikationer för godstrafik (nedan kallade TSD TAF) bör inte enbart baseras på att delsystemen överensstämmer med TSD:n, utan bör även grunda sig på ett samordnat genomförande.

(3)

Kommissionens förordning (EG) nr 62/2006 av den 23 december 2005 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (2) bör i tillämpliga fall anpassas till kapitel 7 i kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet (3).

(4)

De organ som företräder järnvägssektorn på europeisk nivå har i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 62/2006 till Europeiska kommissionen skickat en strategisk europeisk genomförandeplan för Telematikapplikationer för godstrafik. Detta arbete bör beaktas genom att man ändrar bilaga A i bilagan. Bilaga A innehåller detaljerade specifikationer som ligger till grund för utvecklingen av TAF-systemet. Dessa dokument behöver genomgå en förändringshanteringsprocess. Byrån ska genom denna process uppdatera dessa dokument för att fastställa grundstrukturen för genomförandet.

(5)

De enskilda planerna i den strategiska europeiska genomförandeplanen, som lämnades in 2007, är emellertid inaktuella. Järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och fordonsinnehavare bör därför via styrkommittén till kommissionen lämna sina detaljerade planer omfattande deletapper, resultat och datum för genomförandet av de enskilda TSD TAF-funktionerna. Eventuella avvikelser från den strategiska europeiska genomförandeplanen ska motiveras med uppgift om vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa ytterligare förseningar. Detta arbete ska grundas på antagandet att en ändringsbegäran som handläggs i enlighet med punkt 7.2.2 i bilagan godkänns.

(6)

Det är nödvändigt att alla mottagare informeras om vilka skyldigheter de har enligt denna förordning, i synnerhet små godstransportörer som inte är medlemmar av de organ som företräder järnvägssektorn på europeisk nivå.

(7)

Förordning (EG) nr 62/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG.

1.

Punkterna 7.1–7.3 ska ersättas med texten i bilaga I till denna förordning.

2.

Bilaga A ska ersättas med texten i bilaga II till denna förordning.

3.

I punkt 2.3.1, i det stycke som börjar med ”Vissa tjänsteleverantörer … ” ska texten ”(se även bilaga A index 6)” utgå.

4.

I punkterna 4.2, 4.2.3.1, 4.2.4.1, 4.2.8.1 ska hänvisningen till ”index 1” ersättas med en hänvisning till ”tillägg F”.

5.

I punkt 4.2.1.1 ska meningen

”Uppgifterna, inbegripet de kompletterande uppgifterna, (för en beskrivning av uppgifterna se bilaga A index 3) förtecknas i tabellen i bilaga A index 3, med en angivelse på raden ”Data in Consignment Note” om huruvida de är obligatoriska eller frivilliga och huruvida de skall anges av avsändaren eller kompletteras av LRU.”

ersättas med följande:

”Uppgifterna, inbegripet de kompletterande uppgifterna, (för en beskrivning av uppgifterna se bilaga A – tilläggen A, B och F samt bilaga 1 till tillägg B) förtecknas i tabellen i bilaga A – bilaga 1 till tillägg B, med en angivelse på raden ”Data in Consignment Note” om huruvida de är obligatoriska eller frivilliga och huruvida de ska anges av avsändaren eller kompletteras av LRU.”

6.

I punkt 4.2.1.2 ska meningarna

”De uppgifter som ska ingå i vagnorderna beroende på vilken roll RU har, förtecknas i detalj i bilaga A index 3, med angivelse om huruvida de är obligatoriska eller frivilliga. Detaljer angående meddelandenas format anges i bilaga A index 1.”

ersättas med följande:

”De uppgifter som ska ingå i vagnorderna beroende på vilken roll RU har, förtecknas i detalj i bilaga A – tilläggen A och B samt bilaga 1 till tillägg B, med angivelse om huruvida de är obligatoriska eller frivilliga. Detaljer angående meddelandenas format anges i bilaga A tillägg F.”

7.

I punkt 4.2.2.1 ska ”index 4” ersättas med ”tillägg F” och ”index 1” ersättas med ”tillägg F”.

8.

I punkt 4.2.11.2 ska ”index 2” ersättas med ”tilläggen D och F”.

9.

I punkt 4.2.11.3 ska ”index 2” ersättas med ”tilläggen A, B och F samt bilaga 1 till tillägg B”.

10.

I punkt 6.2 ska ”index 1” ersättas med ”tilläggen E och F”.

18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/20

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/22

(1)

I kommissionens beslut 2009/821/EG av den 28 september 2009 om upprättande av en förteckning över godkända gränskontrollstationer, om fastställande av vissa regler för inspektioner som utförs av kommissionens veterinärexperter och om fastställande av veterinärenheter i Traces (4) fastställs en förteckning över gränskontrollstationer som godkänts i enlighet med direktiven 91/496/EEG och 97/78/EG. Förteckningen återfinns i bilaga I till det beslutet.

(2)

I anmärkning 15 i de särskilda anmärkningarna i bilaga I till beslut 2009/821/EG anges giltigheten för det tillfälliga godkännandet för gränskontrollstationen vid hamnen i Marseille fram till dess att arbetet med att uppgradera anläggningarna så att de till fullo uppfyller kraven i unionslagstiftningen är slutfört. Det tillfälliga godkännandet var giltigt till och med den 31 juli 2011. Frankrike har meddelat kommissionen att på grund av förseningar kommer uppgraderingen av anläggningarna att slutföras först den 1 juli 2012. Därför bör det tillfälliga godkännandet för gränskontrollstationen vid hamnen i Marseille förlängas fram till det datumet. Anmärkning 15 i de särskilda anmärkningarna i bilaga I till beslut 2009/821/EG bör därför ändras i enlighet med detta. Av rättssäkerhetsskäl bör ändringen gälla retroaktivt.

(3)

Enligt en underrättelse från Belgien bör uppgifterna om kontrollcentrumet ”Kaai 650” vid gränskontrollstationen vid hamnen i Antwerpen strykas från uppgifterna om den medlemsstaten i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(4)

Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor har genomfört en revision i Bulgarien och därefter lämnat ett antal rekommendationer till den medlemsstaten. Enligt en underrättelse från Bulgarien bör godkännandet av gränskontrollstationen vid Kapitan Andreevo (väg) ändras med hänsyn till dessa rekommendationer. Uppgifterna om den gränskontrollstationen bör därför ändras i uppgifterna om den medlemsstaten i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(5)

Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor har genomfört en revision i Grekland och därefter lämnat ett antal rekommendationer till den medlemsstaten. Enligt en underrättelse från Grekland bör godkännandet för hästdjur vid gränskontrollstationen vid Peplos (väg) återkallas tillfälligt med hänsyn till dessa rekommendationer. Uppgifterna om den gränskontrollstationen bör därför ändras i uppgifterna om den medlemsstaten i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(6)

Enligt en underrättelse från Spanien bör godkännandet för hästdjur och hovdjur vid kontrollcentrumet ”Flightcare” vid gränskontrollstationen vid flygplatsen i Madrid strykas. Uppgifterna om den gränskontrollstationen bör därför ändras i uppgifterna om den medlemsstaten i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(7)

Enligt en underrättelse från Italien bör uppgifterna om gränskontrollstationen vid flygplatsen i Brescia Montichiari strykas från uppgifterna om den medlemsstaten och namnet på ett kontrollcentrum vid gränskontrollstationen vid flygplatsen i Roma-Fiumicino ändras. Italien har dessutom begärt att godkännandet för sex gränskontrollstationer tillfälligt återkallas och att godkännandet för hästdjur och hovdjur vid gränskontrollstationen i hamnen i La Spezia tillfälligt återkallas. Italien har också begärt att godkännandet för alla förpackade produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel och för förpackade, frysta och kylda produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda att användas som livsmedel tillfälligt återkallas samt att godkännandet för andra djur (även djur från djurpark) vid gränskontrollstationen vid flygplatsen i Milano-Linate stryks. Uppgifterna om den medlemsstaten i bilaga I till beslut 2009/821/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

Enligt en underrättelse från Nederländerna har namnet på ett kontrollcentrum vid gränskontrollstationen i Rotterdam ändrats. Uppgifterna om den gränskontrollstationen bör därför ändras i uppgifterna om den medlemsstaten i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(9)

Enligt en underrättelse från Rumänien bör godkännandet för levande djur vid ett kontrollcentrum vid gränskontrollstationen vid flygplatsen Henri Coandã i Bukarest tillfälligt återkallas. Uppgifterna om den gränskontrollstationen bör därför ändras i uppgifterna om den medlemsstaten i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(10)

I bilaga II till beslut 2009/821/EG fastställs förteckningen över centrala, regionala och lokala enheter i det integrerade veterinärdatasystemet (Traces).

(11)

Enligt underrättelser från Tyskland, Estland, Irland, Ungern och Österrike bör vissa ändringar göras för dessa medlemsstater i förteckningen över centrala, regionala och lokala enheter i Traces i bilaga II till beslut 2009/821/EG.

(12)

Beslut 2009/821/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/28

(1)

Artikel 15.7 i protokoll 4 (1) till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan (2) (nedan kallat avtalet) medger på vissa villkor restitution av eller befrielse från tullar eller avgifter med motsvarande verkan till och med den 31 december 2009.

(2)

För att säkerställa tydlighet, långsiktig ekonomisk förutsägbarhet och rättslig säkerhet för de ekonomiska aktörerna har avtalets parter enats om att förlänga tillämpningen av artikel 15.7 i protokoll 4 till avtalet med tre år, med verkan från och med den 1 januari 2010.

(3)

De tullsatser som för närvarande tillämpas i Tunisien bör dessutom justeras för att anpassas till de tullsatser som tillämpas i Europeiska unionen.

(4)

Protokoll 4 till avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Eftersom artikel 15.7 i protokoll 4 till avtalet upphör att gälla den 31 december 2009 bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2010.