ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2012.078.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
55 årgången |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
17.3.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 232/2012
av den 16 mars 2012
om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller villkoren för användning av kinolingult (E 104), para-orange (E 110) och nykockin (E 124) och de mängder som får användas
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artikel 10.3, och
av följande skäl:
(1) |
I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel och villkoren för användningen. |
(2) |
Kinolingult (E 104), para-orange (E 110) och nykockin (E 124) är färgämnen som för närvarande får användas i livsmedel och de förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008. Det gällande godkännandet antogs med utgångspunkt i det acceptabla dagliga intag (ADI) som vetenskapliga livsmedelskommittén (SCF) fastställde 1983 (2). |
(3) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) avgav den 23 september 2009 (3) ett yttrande om omprövningen av säkerheten hos kinolingult (E 104) som livsmedelstillsats. I yttrandet rekommenderar myndigheten att ADI för färgämnet sänks från 10 mg/kg kroppsvikt/dag till 0,5 mg/kg kroppsvikt/dag. Myndigheten anser vidare att de mer precisa exponeringsuppskattningarna (nivå 2 och nivå 3) generellt ligger betydligt över det reviderade ADI-värdet på 0,5 mg/kg kroppsvikt/dag. Villkoren för användning av kinolingult (E 104) och de mängder som får användas bör därför ändras för att säkerställa att det nya ADI som myndigheten rekommenderat inte överskrids. |
(4) |
Myndigheten avgav den 27 september 2009 (4) ett yttrande om omprövningen av säkerheten hos para-orange (E 110) som livsmedelstillsats. I yttrandet rekommenderar myndigheten att ADI för para-orange (E 110) sänks från 2,5 till 1 mg/kg kroppsvikt/dag. Myndigheten anser vidare att de mer precisa exponeringsuppskattningarna (nivå 3) generellt ligger betydligt över det reviderade tillfälliga ADI-värdet på 1 mg/kg kroppsvikt/dag för barn med hög konsumtion. Villkoren för användning av para-orange (E 110) och de mängder som får användas bör därför ändras för att säkerställa att det nya tillfälliga ADI-värde som myndigheten rekommenderat inte överskrids. |
(5) |
Myndigheten avgav den 23 september 2009 (5) ett yttrande om omprövningen av säkerheten hos nykockin (E 124) som livsmedelstillsats. I yttrandet rekommenderar myndigheten att ADI sänks från 4 mg/kg kroppsvikt/dag till 0,7 mg/kg kroppsvikt/dag. Myndigheten anser vidare att de mer precisa exponeringsuppskattningarna (nivå 3) generellt ligger betydligt över det reviderade ADI-värdet på 0,7 mg/kg kroppsvikt/dag för barn med hög konsumtion. Villkoren för användning av nykockin (E 124) och de mängder som får användas bör därför ändras för att säkerställa att det nya ADI som myndigheten rekommenderat inte överskrids. |
(6) |
Dessa ämnen måste strykas ur grupp III i del C.3 i bilaga II. Den kombinerade maximihalten som gäller vid användning av ämnena tillsammans med de kvarvarande ämnena i grupp III bör dock bibehållas. |
(7) |
För att exponeringen ska kunna minskas till under det rekommenderade ADI-värdet bör maximihalterna revideras. De bör i första hand minskas med samma faktor som motsvarande dagliga intag. Vissa undantag med högre halter bör tillåtas för några traditionella produkter som inte bidrar till exponeringen i någon betydande utsträckning. Vissa bestämmelser har också utgått. |
(8) |
Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(9) |
Det bör fastställas övergångsåtgärder för att livsmedelsindustrin ska ha tillräckligt med tid för att anpassa produktionen till de nya villkor för användning och de mängder som får användas som fastställs i denna förordning. |
(10) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig det. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 juni 2013.
Livsmedel som innehåller kinolingult (E 104), para-orange (E 110) och nykockin (E 124) och som lagligen släppts ut på marknaden före den 1 juni 2013, men som inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning, får saluföras till dess att lagren tömts.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 mars 2012.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 354, 31.12.2008, s. 16.
(2) Reports of the Scientific Committee for Food, Fourteenth series, 1983.
(3) Vetenskapligt yttrande från panelen för näringstillsatser och andra livsmedelstillsatser (ANS) på begäran av kommissionen avseende omprövningen av säkerheten hos kinolingult (E 104) som livsmedelstillsats, The EFSA Journal, vol. 7(2009):11, artikelnr 1329.
(4) Vetenskapligt yttrande från panelen för näringstillsatser och andra livsmedelstillsatser (ANS) på begäran av kommissionen avseende omprövningen av säkerheten hos para-orange (E 110) som livsmedelstillsats, The EFSA Journal, vol. 7(2009):11, artikelnr 1330.
(5) Vetenskapligt yttrande från panelen för näringstillsatser och andra livsmedelstillsatser (ANS) på begäran av kommissionen avseende omprövningen av säkerheten hos nykockin (E 124) som livsmedelstillsats, The EFSA Journal, vol. 7(2009):11, artikelnr 1328.
BILAGA
Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras på följande sätt:
1. |
I del C.3 ska följande uppgifter utgå:
|
2. |
Del E ska ändras på följande sätt:
|
17.3.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/13 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 233/2012
av den 16 mars 2012
om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller godkännande av det ändrade nationella programmet för kontroll av skrapie i Danmark
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1), särskilt kapitel A punkt I b iii i bilaga VIII, och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati hos djur. Enligt den förordningen ska medlemsstaternas nationella program för kontroll av skrapie godkännas om de uppfyller vissa villkor i förordningen. |
(2) |
I kommissionens förordning (EG) nr 546/2006 av den 31 mars 2006 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller nationella program för kontroll av skrapie och kompletterande garantier, om undantag från vissa krav i beslut 2003/100/EG och om upphävande av förordning (EG) nr 1874/2003 (2) godkändes bl.a. Danmarks nationella program för kontroll av skrapie och fastställdes kompletterande garantier angående jordbruksföretag och officiella restriktioner för förflyttning på vissa villkor för får och getter. |
(3) |
Den 25 november 2011 lade Danmark fram ett ändrat nationellt program för kontroll av skrapie för kommissionens godkännande som uppfyller villkoren i förordning (EG) nr 999/2001. Sedan 2003 har alla självdöda får och getter som varit äldre än 18 månader testats för skrapie i Danmark, utan att något fall av klassisk skrapie har upptäckts. Syftet med ändringen av Danmarks nationella program för kontroll av skrapie är därför att minska det antal tester som utförs varje år, från den nuvarande omfattande testningen av alla självdöda får och getter som är äldre än 18 månader till minimikravet enligt förordning (EG) nr 999/2001. |
(4) |
Med tanke på den rådande gynnsamma epidemiologiska situationen i Danmark bör den medlemsstatens ändrade nationella program för kontroll av skrapie godkännas. |
(5) |
Det ändrade nationella programmet för kontroll av skrapie kommer inte att påverka handeln, eftersom de kompletterande garantierna och de officiella restriktionerna för förflyttning i förordning (EG) nr 546/2006 förblir oförändrade. Den här förordningen bör därför börja tillämpas utan dröjsmål. |
(6) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed godkänns det ändrade nationella program för kontroll av skrapie som Danmark lade fram för kommissionen den 25 november 2011.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 mars 2012.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.
(2) EUT L 94, 1.4.2006, s. 28.
17.3.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/14 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 234/2012
av den 16 mars 2012
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 mars 2012.
På kommissionens vägnar För ordföranden
José Manuel SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(euro/100 kg) |
||
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
0702 00 00 |
IL |
51,1 |
JO |
64,0 |
|
MA |
55,9 |
|
TN |
72,8 |
|
TR |
104,2 |
|
ZZ |
69,6 |
|
0707 00 05 |
JO |
103,9 |
TR |
177,4 |
|
ZZ |
140,7 |
|
0709 91 00 |
EG |
76,0 |
ZZ |
76,0 |
|
0709 93 10 |
JO |
225,1 |
MA |
64,2 |
|
TR |
121,2 |
|
ZZ |
136,8 |
|
0805 10 20 |
EG |
51,1 |
IL |
74,2 |
|
MA |
62,9 |
|
TN |
61,0 |
|
TR |
63,2 |
|
ZZ |
62,5 |
|
0805 50 10 |
EG |
69,0 |
TR |
48,6 |
|
ZZ |
58,8 |
|
0808 10 80 |
AR |
89,5 |
BR |
84,1 |
|
CA |
119,9 |
|
CL |
105,0 |
|
CN |
115,1 |
|
MK |
33,9 |
|
US |
155,8 |
|
UY |
78,9 |
|
ZA |
119,9 |
|
ZZ |
100,2 |
|
0808 30 90 |
AR |
92,0 |
CL |
134,9 |
|
CN |
47,7 |
|
ZA |
87,3 |
|
ZZ |
90,5 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
17.3.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/16 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 235/2012
av den 16 mars 2012
om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 971/2011 för regleringsåret 2011/12
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och
av följande skäl:
(1) |
De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2011/12 har fastställts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 971/2011 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 230/2012 (4). |
(2) |
De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006. |
(3) |
Eftersom det är viktigt att denna åtgärd börjar tillämpas så snart som möjligt efter det att de uppdaterade uppgifterna har gjorts tillgängliga bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 971/2011 för regleringsåret 2011/12, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 mars 2012.
På kommissionens vägnar För ordföranden
José Manuel SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.
(3) EUT L 254, 30.9.2011, s. 12.
(4) EUT L 77, 16.3.2012, s. 15.
BILAGA
De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 17 mars 2012
(euro) |
||
KN-nummer |
Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga |
Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga |
1701 12 10 (1) |
44,97 |
0,00 |
1701 12 90 (1) |
44,97 |
1,12 |
1701 13 10 (1) |
44,97 |
0,00 |
1701 13 90 (1) |
44,97 |
1,41 |
1701 14 10 (1) |
44,97 |
0,00 |
1701 14 90 (1) |
44,97 |
1,41 |
1701 91 00 (2) |
51,35 |
2,06 |
1701 99 10 (2) |
51,35 |
0,00 |
1701 99 90 (2) |
51,35 |
0,00 |
1702 90 95 (3) |
0,51 |
0,21 |
(1) Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.
(2) Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.
(3) Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.
BESLUT
17.3.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/18 |
RÅDETS BESLUT
av den 9 mars 2012
om utnämning av en tysk ledamot och en tysk suppleant i Regionkommittén
(2012/155/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,
med beaktande av den tyska regeringens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Den 22 december 2009 och 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015. |
(2) |
En plats som ledamot i Regionkommittén kommer att bli ledig till följd av att mandaten för Monika HELBIG löper ut den 31 mars 2012. En plats som suppleant kommer att bli ledig till följd av utnämningen av Hella DUNGER-LÖPER som ledamot av Regionkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Till Regionkommittén, med verkan från och med den 1 april 2012, utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2015
a) |
som ledamot
och |
b) |
som suppleant
|
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 9 mars 2012.
På rådets vägnar
I. AUKEN
Ordförande
(1) EUT L 348, 29.12.2009, s. 22.
(2) EUT L 12, 19.1.2010, s. 11.
17.3.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/19 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 13 mars 2012
om indragning av Sammanhållningsfondens åtaganden gentemot Ungern med verkan från och med den 1 januari 2013
(2012/156/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av 11 juli 2006 om inrättande av Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1164/94 (1), särskilt artikel 4,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. |
(2) |
I enlighet med artikel 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska medlemsstaterna bedriva och samordna sin ekonomiska politik i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 174 i EUF-fördraget. Vid utformningen och genomförandet av unionens politik och åtgärder och vid genomförandet av den inre marknaden ska de beakta målen i artikel 174 i EUF-fördraget och bidra till att dessa uppnås. |
(3) |
Enligt artikel 121.3 i EUF-fördraget ska rådet, för att säkerställa en fastare samordning av den ekonomiska politiken och en varaktig konvergens mellan medlemsstaternas ekonomiska utfall, övervaka den ekonomiska utvecklingen i varje medlemsstat och inom unionen samt den ekonomiska politikens överensstämmelse med de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik. |
(4) |
I enlighet med artikel 126 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. |
(5) |
I enlighet med artikel 177 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet definiera uppgifterna och huvudmålen för samt organisationen av Sammanhållningsfonden, vars uppdrag är att lämna ekonomiska bidrag till projekt på miljöområdet och till transeuropeiska nät inom infrastrukturen på transportområdet. |
(6) |
Enligt protokoll (nr 28) om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, är medlemsstaterna eniga om att Sammanhållningsfonden ska ge ekonomiska bidrag från unionen till projekt på miljöområdet och området för transeuropeiska nät i sådana medlemsstater som har en bruttonationalinkomst per capita som är lägre än 90 % av genomsnittet för unionen och som har ett program för att uppfylla de villkor för ekonomisk konvergens som anges i artikel 126 i EUF-fördraget. |
(7) |
I artikel 4 i förordning (EG) nr 1084/2006 anges villkor för stöd från Sammanhållningsfonden, och ett av villkoren för stödet från Sammanhållningsfonden är att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser enligt artikel 126 i EUF-fördraget (2). Enligt artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 1084/2006 kan rådet på förslag av kommissionen besluta att antingen helt eller delvis dra in Sammanhållningsfondens åtaganden gentemot en mottagande medlemsstat om i) rådet, i enlighet med artikel 126.6 i EUF-fördraget (3) har beslutat att ett alltför stort underskott föreligger i den offentliga sektorns finanser i den berörda medlemsstaten och ii) rådet, i enlighet med artikel 126.8 i EUF-fördraget (4), har fastställt att den berörda medlemsstaten inte inom den fastställda tiden har vidtagit effektiva åtgärder för att åtgärda det alltför stora underskottet som svar på en rekommendation från rådet enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget (5). En sådan tillfällig indragning av åtaganden bör få verkan från och med den 1 januari året efter beslutet om indragning. |
(8) |
Den 5 juli 2004 beslutade rådet genom beslut 2004/918/EG (6) att det i enlighet med artikel 104.6 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) förelåg ett alltför stort underskott i Ungern. Rådet antog en första rekommendation den 5 juli 2004, en andra rekommendation den 8 mars 2005 och en tredje rekommendation den 10 oktober 2006 riktade till Ungern i enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget. Den 7 juli 2009 antog rådet en fjärde rekommendation till Ungern i enlighet med artikel 126.7 i EG- fördraget (nedan kallad rådets rekommendation av den 7 juli 2009) för att få situationen med alltför stora underskott att upphöra senast 2011. Ungern rekommenderades särskilt att i) hejda försämringen av de offentliga finanserna under 2009 genom att strikt genomföra de antagna och aviserade korrigeringarna för att säkerställa att målet på 3,9 % av BNP uppnås, ii) från och med 2010 strikt genomföra de nödvändiga konsolideringsåtgärderna, för att säkerställa en fortsatt minskning av det strukturella underskottet och en ytterligare sänkning av det nominella underskottet, med ökat utnyttjande av strukturella åtgärder för att garantera en varaktig förbättring av de offentliga finanserna, iii) klart ange och i tid besluta om de konsolideringsåtgärder som skulle komma att krävas för att uppnå korrigeringen av det alltför stora underskottet senast 2011 iv) säkerställa en samlad förbättring av de offentliga finanserna motsvarande minst 0,5 % av BNP under 2010 och 2011 och v) se till att den offentliga skuldkvoten fås att sjunka stadigt. |
(9) |
Den 24 januari 2012 antog rådet beslut nr 2012/139/EU (7) i enlighet med artikel 126.8 i EUF-fördraget i vilket fastställs att Ungern inte hade vidtagit effektiva åtgärder som svar på rådets rekommendation av den 7 juli 2009. Rådet noterade i beslutet att Ungern för 2011 visserligen formellt följde referensvärdet på 3 % av BNP, men att detta inte baserades på en strukturell och hållbar korrigering. Budgetöverskottet 2011 berodde på betydande engångsintäkter på drygt 10 % av BNP och åtföljdes av en kumulativ strukturell försämring 2010 och 2011 på 2,75 % av BNP, vilket kan jämföras med en rekommenderad kumulativ förbättring av de offentliga finanserna med 0,5 % av BNP. Samtidigt som myndigheterna avsåg att under 2012 genomföra betydande strukturella åtgärder för att minska det strukturella underskottet till 2,6 % av BNP, var det bara tack vare engångsåtgärder på knappt 1 % som referensvärdet på 3 % av BNP kunde följas. Slutligen väntades underskottet 2013 (på 3,25 % av BNP) på nytt överskrida referensvärdet i EUF-fördraget, även med hänsyn tagen till de ytterligare åtgärder som aviserats sedan kommissionens höstprognos 2011. Det högre underskottet 2013 berodde främst på att de tillfälliga engångsintäkterna fasades ut som planerat, samtidigt som vissa planerade strukturreformer inte var tillräckligt specificerade. Sammantaget fann rådet att de ungerska myndigheternas svar på rådets rekommendation av den 7 juli 2009 i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget hade varit otillräckligt. |
(10) |
Därför är för Ungerns vidkommande de två villkoren i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1084/2006 uppfyllda. Rådet kan alltså på förslag av kommissionen antingen helt eller delvis dra in åtagandena från Sammanhållningsfonden med verkan från och med den 1 januari 2013. Beslutet om hur stor del av åtagandena som ska dras in bör medföra att indragningen blir både verkningsfull och proportionell, och hänsyn bör tas till det övergripande ekonomiska läget i Europeiska unionen och Sammanhållningsfondens relativa betydelse för den berörda medlemsstaten. Därför är det lämpligt att vid den första tillämpningen av artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1084/2006 på en enskild medlemsstat sätta andelen till 50 % av anslagna sammanhållningsmedel för 2013, utan att överskrida en högsta nivå på 0,5 % av den berörda medlemsstatens nominella BNP enligt kommissionens prognoser. |
(11) |
Eftersom indragningen endast gäller åtaganden kommer genomförandet av transport- och miljöprojekt eller åtaganden som redan gjorts vid tidpunkten för indragningen inte att påverkas, om nödvändiga rättelseåtgärder vidtas omedelbart. Genom indragningen av åtaganden som träder i kraft nästa år påverkas inte genomförandet av pågående projekt under lång tid, vilket ger myndigheterna tillräckligt med tid för att anta åtgärder till återställande av makroekonomiska och statsfinansiella villkor som gynnar hållbar tillväxt och sysselsättning. |
(12) |
Om rådet, i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1084/2006, till den 22 juni 2012, eller vid ett senare datum, fastslår att Ungern har vidtagit de nödvändiga rättelseåtgärderna, kommer det utan dröjsmål att besluta att upphäva indragningarna av de berörda åtagandena. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beloppet 495 184 000 EUR (i löpande priser) av åtaganden från Sammanhållningsfoden gentemot Ungern ska dras in med verkan från och med den 1 januari 2013.
Artikel 2
Detta beslut får verkan samma dag som det delges.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till Ungern.
Utfärdat i Bryssel den 13 mars 2012.
På rådets vägnar
M. VESTAGER
Ordförande
(1) EUT L 210, 31.7.2006, s. 79.
(2) Ersätter artikel 104 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1084/2006.
(3) Ersätter artikel 104.6 i EG-fördraget som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1084/2006.
(4) Ersätter artikel 104.8 i EG-fördraget som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1084/2006.
(5) Ersätter artikel 104.7 i EG-fördraget som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1084/2006.
(6) EUT L 389, 30.12.2004, s. 27.
17.3.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/21 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 7 december 2011
om den ersättning som betalades ut av den grekiska organisationen för jordbruksförsäkringar (ELGA) under 2008 och 2009
[delgivet med nr K(2011) 7260]
(Endast den grekiska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
(2012/157/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med artikel 108.2 första stycket i fördraget ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och
av följande skäl:
I. FÖRFARANDE
(1) |
Den 4 februari 2009 hölls ett bilateralt möte med de grekiska myndigheterna, eftersom kommissionen via pressen fått kännedom om att den grekiska organisationen för jordbruksförsäkringar (nedan kallad ELGA) till följd av omfattande protester i januari 2009 hade för avsikt att betala ut ersättning på 425 miljoner euro till grekiska producenter av jordbruksprodukter för inkomstförluster som dessa lidit under 2008 till följd av ogynnsamma väderförhållanden. Till följd av mötet inkom Greklands ständiga representation vid Europeiska unionen genom en skrivelse av den 9 februari 2009 med uppgifter om denna stödåtgärd. |
(2) |
Genom en skrivelse av den 23 februari 2009 begärde kommissionen ytterligare upplysningar. Genom en skrivelse av den 20 mars 2009 svarade de grekiska myndigheterna att ELGA hade tagit ett lån på 425 miljoner euro för att betala ut ersättningen i fråga och dessutom ett lån på 444 miljoner euro som till stor del använts för att under 2008 betala ut ersättning för skador på vegetabilieproduktion och djurbesättningar som också orsakats av omständigheter som täcks av ELGA. |
(3) |
Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 4 maj 2009. De grekiska myndigheterna inkom med svar genom en skrivelse av den 16 juni 2009. Genom en skrivelse av den 13 juli 2009 underrättade kommissionen de grekiska myndigheterna om att åtgärden för utbetalning av ersättning på 425 miljoner euro under 2009 hade registrerats som stödärende nr CP 196/2009 och att åtgärden för ersättning motsvarande 444 miljoner euro som hade utbetalats 2008, i den del den avsåg ersättning för skador som orsakats av omständigheter som täcks av ELGA, hade konstaterats utgöra olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 (2) i EG-fördraget (3) och hade registrerats som ärende nummer NN 39/09. |
(4) |
Till följd av de grekiska myndigheternas svarsskrivelse av den 18 augusti 2009 begärde kommissionen ytterligare uppgifter genom en skrivelse av den 14 september 2009. Genom denna skrivelse underrättade kommissionen även de grekiska myndigheterna om att den, till följd av de uppgifter som dessa lämnat om att den ersättning på 425 miljoner euro som beviljats 2009 hade betalats ut till de berörda jordbrukarna, hade registrerat även denna ersättning som olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i förordning (EG) nr 659/1999 och även detta med nummer NN 39/09. |
(5) |
Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 20 mars 2010 (4). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödåtgärderna. Kommissionen mottog synpunkter från tredje parter, vilka sändes till de grekiska myndigheterna den 6 maj 2010. De grekiska myndigheterna lämnade in sina kommentarer på synpunkterna från berörda parter den 21 juli 2010. |
(6) |
De grekiska myndigheterna inkom med ytterligare upplysningar om stödåtgärderna den 4 juni 2010, den 10 september 2010 och den 14 september 2010. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 17 november 2010. De grekiska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 9 mars 2011. |
(7) |
På begäran av de grekiska myndigheterna hölls ett bilateralt möte med kommissionen den 31 mars 2011. Till följd av detta möte inkom de grekiska myndigheterna med ytterligare upplysningar den 11 maj 2011 och den 12 juli 2011. På begäran av de grekiska myndigheterna hölls ytterligare ett bilateralt möte med kommissionen den 11 november 2011. |
II. BESKRIVNING
(8) |
Genom grekisk lag nr 1790/1988 om organisation och verksamhet för den grekiska organisationen för jordbruksförsäkringar och andra bestämmelser (5) (nedan kallad lag 1790/1988) inrättades en allmännyttig organisation kallad den grekiska organisationen för jordbruksförsäkringar (ELGA). ELGA är en privaträttslig juridisk person som ägs helt av staten. Den står under jordbruksministeriets tillsyn i enlighet med artikel 12 i den ovan nämnda lagen. ELGA förvaltar de poster som ingår i dess budget i enlighet med de beslut som fattas av styrelsen, vars ledamöter utses genom beslut av jordbruksministeriet. ELGA:s ändamål är framför allt att försäkra jordbruksföretagens vegetabilie- och animalieproduktion samt deras kapital i form av växter och djur mot skador som orsakas av naturrisker. |
(9) |
Enligt artikel 3a (6) i lag 1790/1988 är ELGA:s försäkringssystem obligatoriskt och täcker naturrisker, särskilt översvämning, storm, frost och onormalt stark kyla, snö, hagel, höga temperaturer och solstrålning, onormalt kraftiga regn och för årstiden otypiska regn, torka, sjukdomar på grödorna orsakade av skadegörare, växtsjukdomar, epizootiska sjukdomar, bränder till följd av åska, jordbävning, risker orsakade av havet, skador på vegetabilieproduktionen orsakade av vilda djur samt en rad sjukdomar hos nötkreatur, får och getter. |
(10) |
Enligt artikel 5a (7) i lag 1790/1988 ska de producenter av jordbruksprodukter som omfattas av det försäkringssystem som avses i skäl 9 betala en särskild försäkringsavgift till ELGA. Denna lagstadgade avgift tas ut vid försäljning och köp av nationella jordbruksprodukter och intäkterna från den går till ELGA, som ansvarar för att förebygga och ersätta skador som jordbruksföretagen orsakas till följd av naturrisker. |
(11) |
Enligt artikel 5a i lag 1790/1988 är den särskilda försäkringsavgiften fastställd till 3 % för produkter av vegetabiliskt ursprung och 0,5 % för produkter av animaliskt ursprung (8). Avgiftsnivåerna fastställs av behöriga ministerier på grundval av ett förslag från ELGA till jordbruksministeriet. ELGA:s intäkter från den särskilda försäkringsavgiften, som uppbärs av skattemyndigheten, ska ingå i statens budget som statliga intäkter och redovisas som en särskild intäktspost. Dessa intäkter ska betalas ut till ELGA över jordbruksministeriets (numera ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning) budget, genom en årlig insättning av medel av motsvarande storlek till jordbruksministeriet, efter förslag från ELGA. ELGA har inget annat inflytande över vare sig avgiftens eller ersättningens belopp. |
(12) |
Försäkringen genom ELGA är obligatorisk för fysiska och juridiska personer som äger eller driver företag för jordbruk, boskapsuppfödning, fjäderfäuppfödning, biodling, fiske, vattenbruk eller liknande företag. ELGA:s intäkter utgörs i synnnerhet av intäkterna från den särskilda försäkringsavgiften. ELGA:s behörighet omfattar enligt lag nr 3147/2003 även utbetalning av stöd inom ramen för särskilda nödprogram för ersättning för skador på kapital i form av växter och fasta tillgångar till följd av naturkatastrofer, exceptionella händelser eller ogynnsamma väderförhållanden. Detta stöd finansieras genom statsbudgeten eller genom lån. Det statliga stöd som beviljas genom dessa program godkänns genom beslut av kommissionen. |
(13) |
Genom beslut nr 262037 som antogs av finansministeriet och ministeriet för landsbygdsutveckling den 30 januari 2009 (nedan kallat det interministeriella beslutet) fastställdes att ersättning på 425 miljoner euro genom undantag skulle betalas ut för skador som uppkommit 2008. Enligt det interministeriella beslutet skulle ELGA betala ut ersättning för minskad produktion av vissa i beslutet angivna grödor till följd av ogynnsamma väderförhållanden såsom torka, höga temperaturer och regn samt sjukdomar orsakade av skadegörare och växtsjukdomar under odlingssäsongen 2008. Ersättningen avsåg skador på odlingar av mandel, körsbär, aprikos, vissa persikosorter, plommon, päron och äpple, sparris, orientalisk tobak, potatis, bomull, oliver och spannmål. |
(14) |
Enligt uppgifterna från de grekiska myndigheterna beaktades vid fastställandet av skadetröskeln förutom produktionsförlusten även den försämrade kvaliteten på produktionen av vissa grödor (spannmål och bomull). Produktionsförlusten och den försämrade kvaliteten berodde på en kombination av ogynnsamma väderförhållanden och växtsjukdomar som orsakats av dessa väderförhållanden och som drabbat de berörda grödorna under året. |
(15) |
För att betala ersättningen i fråga tog ELGA ett banklån på 425 miljoner euro som ska betalas tillbaka över tio år (2010–2019). Under de tre första åren (2010–2012) betalas ränta och en avgift till den grekiska staten motsvarande 28 513 250 euro årligen och under de följande sju åren (2013–2019) betalas ränta, amorteringar och en avgift till den grekiska staten motsvarande 89 227 536 euro 2013, 85 087 786 euro 2014, 81 025 536 euro 2015, 76 963 286 euro 2016, 72 901 036 euro 2017, 68 838 786 euro 2018 och 64 776 536 euro 2019. Lånet garanteras av den grekiska staten. |
(16) |
Enligt uppgifterna från de grekiska myndigheterna betalade ELGA under 2008 ut ersättning på 386 986 648 euro för skador som täcks av försäkringen. Detta belopp kom delvis från försäkringsavgifter (88 353 000 euro) och delvis från ett banklån på 444 miljoner euro. |
(17) |
Detta lån på 444 miljoner euro tog ELGA på grundval av artikel 13 i lag nr 3074/2002 och artikel 28.17 i lag nr 3147/2003. Det ska betalas tillbaka över tio år (2009–2018). Under de tre första åren (2009–2011) betalas ränta och en avgift till den grekiska staten motsvarande 23 709 600 euro årligen och under de följande sju åren (2012–2018) betalas ränta, amorteringar och en avgift till den grekiska staten motsvarande 87 138 171 euro 2012, 83 789 143 euro 2013, 80 395 714 euro 2014, 77 002 286 euro 2015, 73 608 857 euro 2016, 70 215 429 euro 2017 och 66 822 000 euro 2018. Även detta lån garanteras av den grekiska staten. |
(18) |
En del av detta lån, 145 366 352 euro, var avsedd för statligt stöd som godkänts genom beslut av kommissionen inom ramen för de särskilda nödprogrammen till följd av bränderna 2006 och 2007. Denna del av lånet omfattas inte av detta beslut. |
III. TVIVEL SOM FRAMFÖRTS AV KOMMISSIONEN I SAMBAND MED ATT GRANSKNINGSFÖRFARANDET INLEDDES
1. Om förekomsten av stöd I den mening som avses I artikel 107.1 i EUF-fördraget
(19) |
Stöd som ges med hjälp av statliga medel: Kommissionen ansåg att detta villkor var uppfyllt i förevarande fall, eftersom det i den nationella lagstiftningen i fråga (se skäl 11) tydligt anges att de förmåner som ELGA tillhandahåller finansieras med statliga medel och kan tillskrivas staten. |
(20) |
Inom ramen för de ytterligare uppgifter som lämnades innan förfarandet inleddes angav de grekiska myndigheterna att de hade för avsikt att procentuellt höja den särskilda försäkringsavgiften i syfte att öka ELGA:s intäkter. Men de uppgifter som i detta skede av förfarandet tillhandahölls om ökningen av ELGA:s intäkter var inte tillräckligt precisa för att det skulle vara möjligt avgöra huruvida en sådan ökning räcker för att återbetala lånen och bevilja producenterna ersättning under de berörda åren. Det kunde följaktligen inte uteslutas att åtgärderna i fråga även kommer att finansieras genom andra statliga medel som står till ELGA:s förfogande. |
(21) |
Stöd som påverkar handeln och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen: Den ersättning som betalades ut av ELGA 2008 enligt det obligatoriska försäkringssystemet avsåg flera grekiska jordbruksprodukter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och den som betalades ut 2009 avsåg flera olika grödor (se skäl 13). När förfarandet inleddes konstaterade kommissionen följaktligen att ersättningen i fråga har gett de lokala producenterna en fördel i förhållande till andra producenter i unionen som inte får samma stöd. Jordbrukssektorn är öppen för konkurrens på unionsnivån och är följaktligen känslig för varje åtgärd som gynnar produktionen i en medlemsstat. Ersättningen i fråga riskerar följaktligen att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden och påverka handeln mellan medlemsstaterna. |
(22) |
Stöd som gynnar vissa företag eller viss produktion: När det gäller frågan om huruvida ELGA:s utbetalningar enligt det obligatoriska försäkringssystemet mot naturrisker innebär en selektiv fördel ansåg kommissionen a priori att denna åtgärd är selektiv, eftersom ersättningen från ELGA begränsas till viss jordbruksproduktion. Enligt kommissionen är det möjligt att anse att den grekiska jordbrukssektorns särskilda särdrag och särskilda beroende av vissa väderförhållanden samt dess sårbarhet för naturrisker nödvändiggör ett statligt system som garanterar en lägsta ersättningsnivå på grundval av solidaritetsprincipen. Eftersom den ersättning som utbetalas av ELGA enligt det obligatoriska försäkringssystemet finansieras genom intäkter från en särskild försäkringsavgift, bedömde kommissionen att det eventuellt kan anses att denna ersättning inte ger mottagarna en otillbörlig fördel. En sådan motivering grundad på systemets logik och karaktär gäller emellertid inte om den grekiska staten stöder systemet i fråga genom ytterligare finansiella ingripanden (utöver finansieringen genom obligatoriska avgifter). När granskningsförfarandet inleddes innehade kommissionen dock inte tillräckliga uppgifter för att sluta sig till huruvida detta var fallet. Kommissionen betvivlade emellertid att åtgärderna i fråga hade finansierats utan ytterligare ingripanden från staten. |
(23) |
Av ovan angivna skäl ansåg kommissionen när förfarandet inleddes att det inte kan uteslutas att den ersättning som ELGA under 2008 och 2009 betalade ut enligt det obligatoriska försäkringssystemet omfattas av artikel 107.1 i fördraget och utgör statligt stöd. |
2. Åtgärdernas kvalificering som olagligt stöd
(24) |
Kommissionen ansåg att eftersom stödet hade beviljats och betalats ut utan föregående anmälan rör det sig om olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i förordning (EG) nr 659/1999. |
3. Preliminär bedömning av stödets förenlighet
(25) |
Eftersom de grekiska myndigheterna hade hävdat att åtgärderna i fråga inte utgör statligt stöd, innehade kommissionen inte när förfarandet inleddes de uppgifter som var nödvändiga för att bedöma huruvida stödet var förenligt med bestämmelserna i de rättsakter som var tillämpliga vid den tidpunkt när det beviljades, dvs. 2008 och 2009. I förevarande fall utgörs dessa av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013 (9) (nedan kallade riktlinjerna), särskilt kapitel V.B om stöd som kompensation för skador på jordbruksproduktion eller produktionsmedel i jordbruket. |
(26) |
Enligt de uppgifter som lämnats föreföll det som om ersättningen för den största delen av de berörda grödorna avsåg skador som nådde upp till minimitröskeln på 30 % med beaktande av de produktionsförluster eller den försämrade kvaliteten på viss produktion som uppkommit under hela det berörda året och som orsakats av en kombination av olika ogynnsamma väderförhållanden samt för vissa grödor även av växtsjukdomar. Informationen från de grekiska myndigheterna innehöll inga uppgifter om den metod som använts för att beräkna ersättningen i fråga. |
(27) |
Kommissionen tvivlade följaktligen på att stödet kunde anses förenligt med kapitel V.B i riktlinjerna. |
IV. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER
(28) |
De berörda parter som inkommit med synpunkter är CELCAA (Comité européen de commerçants de produits agricoles et de produits agricoles alimentaires), COCERAL (Comité européen des céréales, d’aliments de bétail, de fruits oléicoles, d’huile d’olive, d’olives, de graisses et du commerce agroalimentaire) och en tredje berörd part som har begärt konfidentiell behandling av sin identitet. |
(29) |
Den tredje berörda parten (en oberoende handlare) samt CELCAA och COCERAL, vilkas målsättning är att skydda oberoende handlares intressen, anser att det aktuella stödet, som ursprungligen beviljades jordbrukare, i verkligheten har hamnat hos jordbrukskooperativ och deras sammanslutningar, vilka har exklusiv tillgång till jordbruksprodukter och följaktligen konkurrerar med oberoende handlare. |
(30) |
Enligt de berörda parterna har Grekland inte lagt fram några bevis för att ersättningen i fråga har beviljats för förluster orsakade av ogynnsamma väderförhållanden. De grekiska myndigheterna har inte lämnat in någon analytisk beskrivning av väderförhållandena som styrker den meteorologiska informationen såsom det krävs enligt riktlinjerna. |
(31) |
Enligt de berörda parterna har de grekiska myndigheterna inte preciserat vare sig den metod som använts för att beräkna ersättningen eller minimitröskeln för gjorda förluster. Ersättningen begränsades dessutom till vissa jordbruksprodukter, trots att producenter av andra produkter som inte hade rätt till ersättningen i fråga också hade lidit produktionsförluster. |
(32) |
De berörda parterna anser vidare att beviljandet av ersättningen i fråga inverkade på prisbildningen för slutprodukterna, på grund av lägre priser för de produkter för vilka ersättning betalats ut. Det aktuella stödet gav således de berörda producenterna en ekonomisk fördel, eftersom de fick möjlighet att saluföra de delar av produktionen som inte påverkats av de ogynnsamma väderförhållandena på villkor som snedvrider konkurrensen. Å andra sidan tvingades de privata handelsaktörerna (såsom handlare, mjölkvarnar, foderkvarnar, fjäderfäuppfödare, svinuppfödare etc.) att följa den prissättningspolitik som infördes av jordbrukskooperativen och deras sammanslutningar, vilket gav dessa kooperativ en monopolställning. |
(33) |
Det försäkringsskydd som ELGA erbjuder mot risker i jordbrukssektorn borde dessutom iaktta proportionalitetsprincipen och principen om lika behandling. Enligt de berörda parterna är det inte godtagbart att den ersättning som ELGA betalade ut 2008 och 2009 motsvarade belopp som var tre respektive fyra gånger högre än det totala beloppet av försäkringsavgifterna för samma år. |
(34) |
Enligt de berörda parterna gjorde ELGA genom det nya lån som togs 2009 alltför stora ”inteckningar” på intäkterna för de kommande tio åren, eftersom det lån som togs 2008 också måste återbetalas och försäkringsavgifterna för de närmaste åren således redan hade ”intecknats”. De berörda parterna har dessutom påpekat att ELGA tog ytterligare två lån 2009, nämligen ett lån på 350 miljoner euro från Pireus bank och ett lån på 112 miljoner euro från den grekiska jordbruksbanken och Greklands centralbank. |
(35) |
De berörda parterna anser även att lånen på 444 miljoner euro och 415 miljoner euro utgör ytterligare intäkter utöver de lagstadgade försäkringsavgifterna, i form av lån som garanteras av den grekiska staten. Dessa lån bör följaktligen betraktas som statliga medel. |
V. KOMMENTARER FRÅN GREKLAND
1. Allmänna kommentarer om den ersättning som beviljades 2008 och 2009
(36) |
Enligt de grekiska myndigheterna utgör den ersättning som ELGA betalade ut 2008 och 2009 inte statligt stöd. Finansieringen av försäkringssystemet säkerställs genom särskilda obligatoriska avgifter som betalas av jordbrukarna. Eftersom detta försäkringssystem vilar på principen om social solidaritet måste de särskilda obligatoriska avgifterna inte stå i strikt proportion till den försäkrade risken och beloppet av den utbetalade förmånen måste inte nödvändigtvis stå i proportion till den försäkrades intäkter (10). Enligt de grekiska myndigheterna rör det sig i förevarande fall följaktligen om en faktisk ersättning som betalades ut för skador på jordbruksproduktionen som orsakats av ogynnsamma väderförhållanden, vilket är förenligt med grekisk lagstiftning om de jordbruksförsäkringar som tillhandahålls av ELGA. Enligt de grekiska myndigheterna är ELGA för övrigt i stånd att på respektive förfallodag fullgöra sina finansiella skyldigheter inom ramen för det obligatoriska försäkringssystemet. Denna förmåga har stärkts genom en ny lag nr 3877/2010 om systemet för skydd och försäkring av jordbruksverksamhet, som föreskriver om ytterligare finansieringskällor för ELGA. Genom denna lag har den särskilda försäkringsavgiften i de flesta fall höjts (för skador på vegetabilieproduktion från 3 % till 4 % och för skador på animalieproduktion från 0,50 % till 0,75 %). Dessutom har det genom denna lag införts en frivillig försäkring för förluster som inte täcks av den obligatoriska försäkringen samt en allmän försäkring för fysiska personer som inte har jordbruk som huvudsyssla och juridiska personer vars huvudägare är personer som inte har jordbruk som huvudsyssla och där försäkringsavgifterna betalas till förmån för ELGA. |
(37) |
Även om ersättningen i fråga skulle betraktas som statligt stöd anser de grekiska myndigheterna emellertid att den är förenlig med artikel 107.3 c i fördraget och med riktlinjerna. De grekiska myndigheterna har till kommissionen lämnat in detaljerade uppgifter om varje stöd som beviljades av ELGA 2008 och 2009 och har angett den berörda jordbrukarens namn och skatte-ID, det län där jordbruksskiftet är beläget, typ av gröda, måttenhet för odlingen och antalet enheter som används, stödbeloppet och datum för beviljande av stödet, beskrivning av skadorna samt skadenivån jämfört med normal produktion. |
(38) |
När det gäller ersättningen under 2008 och 2009 för skador som förstörde mer än 30 % av den normala vegetabilieproduktionen anser de grekiska myndigheterna att samtliga villkor i punkterna 124–130 i riktlinjerna och artikel 11 i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter (nedan kallad förordningen om undantag) (11) är uppfyllda. |
(39) |
Enligt de grekiska myndigheterna betalades stödet ut till berörda producenter eller till producentorganisationer som producenterna är anslutna till i enlighet med riktlinjerna och förordningen om undantag. De grekiska myndigheterna har särskilt bekräftat följande:
|
(40) |
När det gäller metoden för att beräkna den normala produktionen har de grekiska myndigheterna lämnat uppgifter om den använda metoden och bekräftat att villkoren i punkt 128 i riktlinjerna är uppfyllda, dvs. att en eventuell alternativ metod som används ska vara representativ och inte grunda sig på onormalt goda skördar. Bedömningen av förlusterna till följd av de ogynnsamma väderförhållandena gjordes för de enskilda företagen av agronomer på grundval av uppskattningar som gjorts på plats, såsom det föreskrivs i förordningen om försäkring genom ELGA. Vid kontrollen på plats mätte den agronom som gjorde uppskattningen skiftets storlek med alla lämpliga metoder (måttband, kartor över skiftena och GPS) och på fruktträdsodlingar räknades antalet träd. Därefter gjorde agronomen en bedömning av den förväntade produktionen på skiftet med hänsyn till den använda odlingstekniken (bland annat planteringstäthet, beskärningssystem, användning av plasttäckning för tidigare skördar och bevattningssystem), de odlade sorterna, den föregående grödan vid odling av årliga grödor, åtgärder för växtskydd (framför allt gödsling och bekämpning av skadegörare), jordens bördighet och eventuella särdrag under produktionsåret (såsom torka eller problem med fruktsättningen). Slutligen bedömdes skadenivån jämfört med den förväntade produktionen på skiftet. För att bestämma skadenivån togs prover på olika ställen på skiftet varvid man beaktade den kvantitativa förlusten jämfört med den förväntade produktionen, den försämrade kvaliteten till följd av skador, växtskyddsåtgärder som vidtagits efter det att skadorna uppkommit (såsom ytterligare skydd för växtligheten, ytterligare ogräsrensning eller bortplockning av förstörd frukt). |
2. Särskilda kommentarer om den ersättning som beviljades 2008
(41) |
Av det stöd som ELGA beviljade 2008, dvs. 386 986 648 euro, betalades 373 257 465,71 euro ut till producenterna som ersättning för förluster i vegetabilieproduktionen orsakades av ogynnsamma väderförhållanden. Avseende detta stöd har ELGA tillämpat artikel 6 i förordningen om försäkring av vegetabilieproduktion som behandlar ersättning till producenter av jordbruksprodukter för förluster orsakade av de ogynnsamma väderförhållanden som avses i nationell lag nr 1790/1988 om inrättande av ELGA. |
(42) |
Grekland har för detta stöd lämnat meteorologisk information om de ogynnsamma väderförhållandena under regleringsåret 2007–2008. De ogynnsamma väderförhållandena har formellt erkänts av de offentliga myndigheterna. Det rör sig bland annat om en värmebölja som drabbade hela landet i slutet av juni och juli 2007, kraftiga regn i flera regioner i landet i oktober 2007 och torra och varma katabatiska vindar samma månad på Kreta, stormar och hagel i början av augusti 2008 i vissa län i de nordvästra och centrala delarna av Grekiska fastlandet samt stormar i slutet av samma månad i regionerna Magnisia, Boiotien och östra Attika samt på öarna Evia och Kreta. Ersättningen beviljades för följande skadenivåer jämfört med normal produktion (14):
ELGA beviljade dessutom ytterligare ersättning på 2 472 785,97 euro till producenter som under samma regleringsår 2007–2008 upprepade gånger orsakades förluster i samma vegetabilieproduktion på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Av denna ersättning beviljades 6,98 % för skador där skadenivån var 20–30 % av den normala produktionen och 93,02 % för skador där mer än 30 % av den normala produktionen hade förstörts. |
(43) |
Under 2008 betalade ELGA även ut följande stöd till jordbrukare:
|
3. Särskilda kommentarer om den ersättning som beviljades 2009
(44) |
När det gäller den ersättning som betalades ut 2009 på grundval av det interministeriella beslutet av den 30 januari 2008, dvs. 415 019 452 euro, innehåller nedanstående tabell uppgifter om berörda produkter och väderförhållanden som orsakade skadorna samt en beskrivning av skadorna.
|
(45) |
De grekiska myndigheterna anser att av ersättningen på 415 019 452 euro ska 27 614 905 euro, som betalades ut till 871 producenter, betraktas som statligt stöd som är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget och riktlinjerna. |
(46) |
Det resterande stödbeloppet, 387 404 547 euro, betalades ut till 784 408 producenter. Enligt de grekiska myndigheterna är detta stöd förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget och förordningen om undantag. De grekiska myndigheterna anser att detta stöd uppfyller alla de villkor som anges i artikel 11 i förordningen om undantag, särskilt följande:
|
(47) |
De grekiska myndigheterna anser vidare att om detta stöd inte kan betraktas som en faktisk ersättning (se skäl 36) eller som förenligt med förordningen om undantag (se skäl 46), bör det betraktas som förenligt med artikel 107.3 b i fördraget och meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen. Genom detta stöd underlättades de berörda jordbrukarnas tillgång till finansiering. Ersättningen säkerställde således den ekonomiska likviditeten för primärproduktionen i Grekland, den enda sektor som den grekiska staten kunde stödja sig på under de första månaderna av den ekonomiska krisen för att undvika faror i andra sektorer av den grekiska ekonomin. Detta stöd beviljades inte heller utan tillämpning av strikta kriterier. Det beviljades tvärtom endast vid verkliga ekonomiska problem i produktionen av jordbruksprodukter och mer konkret vid problem som orsakats av ogynnsamma väderförhållanden (se skäl 44). För den övervägande delen av detta stöd fastställdes inga trösklar för stödnivån eller graden av problem för enskilda jordbrukare, eftersom målet var att stödja den grekiska jordbruksekonomin i allmänhet. |
(48) |
Enligt punkt 7 tredje stycket led a i meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen ska kommissionen tillämpa meddelandet på icke anmälda stöd (15), om stödet har beviljats efter den 17 december 2008. De grekiska myndigheterna anser följaktligen att punkt 7 tredje stycket led a i nämnda meddelande ska tillämpas på detta icke anmälda stöd, eftersom det beviljades producenterna efter den 17 december 2008. |
(49) |
De grekiska myndigheterna anser att detta stöd, som genom undantag fastställdes i det interministeriella beslutet av den 30 januari 2009, uppfyller alla de villkor som anges i punkt 4.2.2 i meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen, särskilt följande:
|
(50) |
Enligt punkt 4.2.2 g i meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen, i dess ändrade lydelse från oktober 2009, får det stöd som varje berörd jordbrukare fått inte medföra att det totala stödbelopp som den berörda jordbrukaren får under perioden 1 januari 2008–31 december 2010 överskrider stödtaket på 15 000 euro. Kravet på att ELGA från berörda jordbrukare ska erhålla en skriftlig redogörelse eller en redogörelse i elektronisk form för allt annat stöd av mindre betydelse och stöd enligt den tillfälliga gemenskapsramen som jordbrukaren fått under skatteåret är enligt de grekiska myndigheterna endast en formalitet. Att denna formalitet inte uppfyllts bör inte leda till slutsatsen att villkoret i punkt 4.2.2 g i meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen i dess ändrade lydelse från oktober 2009 inte har iakttagits, särskilt som Grekland under perioden 1 januari 2008–31 december 2010 inte beviljade stöd av mindre betydelse till producenter inom primär jordbruksproduktion eller stöd på grundval av meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen, vilket framgår av ELGA:s dokumentering. |
(51) |
De grekiska myndigheterna anser att av beloppet på 387 404 547 euro kan under alla omständigheter stöd på 75 382 500 euro omfattas av tillämpningsområdet för förordningen om stöd av mindre betydelse. |
(52) |
De grekiska myndigheterna anser att detta stöd på 75 382 500 euro uppfyller alla de villkor som anges i förordning nr 1535/2007 om stöd av mindre betydelse, särskilt följande:
|
4. Anmärkningar rörande synpunkterna från berörda parter
(53) |
Grekland har hävdat att de berörda parterna inte har lämnat in några bevis för att ersättningen skulle ha påverkat deras medlemmars ställning på den inre marknaden. |
(54) |
När det gäller synpunkten att det inte har lämnats in någon beskrivning av de ogynnsamma väderförhållandena har de grekiska myndigheterna betonat att en sådan beskrivning inte är nödvändig enligt det interministeriella beslutet om ersättningen och att det som däremot måste bevisas är dels att väderförhållandena var ogynnsamma, dels att de skador som orsakades nådde upp till minimitröskeln på 30 % jämfört med den normala produktionen. De grekiska myndigheterna har för övrigt, inom ramen för de kommentarer som de lämnat till kommissionen, lämnat in analytiska uppgifter om väderförhållandena som styrker den meteorologiska informationen. |
(55) |
När det gäller synpunkten att Grekland inte har preciserat vilken metod som användes för att beräkna ersättningen eller minimitröskeln för gjorda förluster har de grekiska myndigheterna påpekat att de, inom ramen för de kommentarer som de lämnat till kommissionen, har lämnat detaljerade uppgifter om dessa båda frågor. |
(56) |
Enligt de grekiska myndigheterna påverkade beviljandet av ersättningen inte slutkonsumenterna, eftersom prisminskningen på de berörda jordbruksprodukterna inte ledde lägre detaljistpriser. Till stöd för denna synpunkt har de grekiska myndigheterna lämnat in artiklar ur grekiska tidningar som visar att detaljistpriserna för flera jordbruksprodukter, inbegripet de produkter som avses i detta ärende, fortfarande ligger kvar på en hög nivå trots att grossistpriserna för dessa jordbruksprodukter har sänkts. |
VI. BEDÖMNING AV STÖDET
1. Förekomst av statligt stöd I den mening som avses I artikel 107.1 i fördraget
(57) |
Enligt artikel 107.1 i fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda när det gäller de förevarande stödåtgärderna. |
(58) |
Stöd som ges med hjälp av statliga medel Enligt den rättspraxis som följer av domstolens dom av den 22 mars 2003 i mål C-355/00, Freskot AE mot Elliniko Dimosio (16) (nedan kallad domen i målet Freskot), är detta villkor uppfyllt i förevarande fall, eftersom det i den nationella lagstiftningen klart anges att förmånerna från ELGA ska finansieras genom statliga medel och att de är hänförliga till staten i den mening som avses i domstolens rättspraxis (17). Liksom i domen i målet Freskot följer det i förevarande fall av artikel 5a i lag 1790/1988 (se även skäl 11) och andra gällande bestämmelser i den grekiska lagstiftningen att ELGA:s intäkter från den särskilda avgiften uppbärs av skattemyndigheten, ingår i statens budget som statliga intäkter och betalas ut till ELGA över jordbruksministeriets (numera ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning) budget. Den omständigheten att avgifterna i fråga bokförs som intäkter för staten räcker för att anse att de förmåner som ELGA tillhandahåller beviljas av statliga medel. Enligt artikel 2 i lag 1790/1998 (18) får ELGA dessutom genom beslut av jordbruksministeriet betala ut stöd eller ersättning till stödmottagarna genom överföring av medel från statens budget eller genom lån som ELGA tar med den grekiska staten som garant och med skyldighet för den grekiska staten att återbetala lånet. Av domstolens rättspraxis framgår det emellertid att fördelar som ges direkt av staten samt fördelar som ges genom ett offentligt eller privat organ som har utsetts eller inrättats av denna stat utgör statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget (19). I förevarande fall utgör följaktligen de två lån som ELGA tog 2008 och 2009 för att betala ut ersättningen och som garanteras av den grekiska staten (se skälen 15 och 17) statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, eftersom de är en del av ELGA:s medel och ELGA är en privaträttslig juridisk person som ägs helt av staten och står under jordbruksministeriets tillsyn (se även skäl 8). |
(59) |
Stöd som påverkar handeln och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen Kommissionen konstaterar att ersättningen ger de nationella producenterna en fördel i förhållande till andra gemenskapsproducenter som inte får samma stöd. Jordbrukssektorn är öppen för konkurrens på unionsnivån (20) och är följaktligen känslig för varje åtgärd som gynnar produktionen i en medlemsstat (21). Ersättningen i fråga riskerar följaktligen att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden och påverka handeln mellan medlemsstaterna. |
(60) |
Stöd som gynnar vissa företag eller viss produktion Som stöd betraktas enligt domstolens rättspraxis (22) bland annat ingripanden som på olika sätt minskar de kostnader som normalt belastar ett företags budget och som därigenom, utan att det är fråga om subventioner i strikt bemärkelse, är av samma karaktär och har identiskt lika effekter. I domen i målet Freskot slog domstolen fast att begreppet företag i den mening som avses i artikel 102 i fördraget inte avser en sådan organisation som ELGA när det gäller dess verksamhet enligt det obligatoriska försäkringssystemet mot naturrisker (se punkterna 79 och 88 i domen). Det obligatoriska försäkringssystemet i fråga har i allt väsentligt ett socialpolitiskt mål och syftar till att säkerställa att alla jordbruksföretag har ett lämpligt försäkringsskydd, däribland även de företag som löper större risk att drabbas av naturkatastrofer (se punkterna 66 och 67 i domen). Försäkringsavgiften tas ut på alla jordbruksprodukter på ett enhetligt sätt oberoende av den faktiska risken för producenten (på grundval av solidaritetsprincipen). ELGA är underställd statlig tillsyn, eftersom avgiftens storlek, som bestämmer intäkterna, och ersättningsnivåerna fastställs av behöriga ministerier. Liksom domstolen konstaterade i domen av den 22 januari 2002 i mål C-218/00, Cisal mot INAIL (23), står i förevarande fall storleken på de två huvudkomponenterna i det försäkringssystem som ELGA förvaltar, dvs. ersättningar och avgifter, under tillsyn av staten och den obligatoriska anslutning som karaktäriserar detta system är oundgänglig för systemets ekonomiska jämvikt samt för genomförandet av solidaritetsprincipen, vilken får som följd att den ersättning som utges till den försäkrade inte är proportionell till de avgifter som denne har erlagt. Till skillnad från omständigheterna i målet Cisal mot INAIL är emellertid mottagarna av försäkringsförmåner från organisationen ELGA företag som utövar en ekonomisk verksamhet. Den omständigheten att ELGA inte själv utövar någon ekonomisk verksamhet räcker således inte för att anse att mottagarna av de försäkringsförmåner som utges av denna organisation inte skulle vara företag i den mening som avses i fördraget och inte skulle vara potentiella mottagare av statligt stöd (se domen i målet Freskot, punkt 80). När det gäller frågan om en ekonomisk fördel angav domstolen i punkt 84 i domen i målet Freskot helt enkelt att ”[d]et måste således prövas dels huruvida, och i sådant fall i vilken utsträckning, de grekiska jordbruksföretagen – om den obligatoriska försäkringen inte fanns – skulle ha varit skyldiga [att] och faktiskt skulle ha kunnat försäkra sig hos privata försäkringsgivare eller vidta andra åtgärder för att på ett lämpligt sätt skydda sig mot de följder som naturrisker utgör för dessa företag, dels i vilken utsträckning avgiften motsvarar den verkliga ekonomiska kostnaden för förmånerna från ELGA enligt den obligatoriska försäkringen, förutsatt att det går att beräkna denna kostnad”. I punkt 87 i samma dom konstaterade domstolen emellertid att ”den inte har tillgång till de uppgifter om de faktiska eller rättsliga omständigheterna som är nödvändiga för att besvara den del av tolkningsfrågan som avser huruvida förmånerna från ELGA enligt den obligatoriska försäkringen mot naturrisker eventuellt kan anses utgöra statligt stöd”. |
(61) |
Enligt domstolens rättspraxis är varken en åtgärds sociala karaktär (24) eller den omständigheten att den helt eller delvis finansieras med avgifter som den offentliga myndigheten avkräver de berörda företagen (25) tillräckligt för att åtgärden ska undgå att betecknas som stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, i vilken det inte görs åtskillnad mellan orsakerna till och målen för de statliga ingripandena, vilka i stället bedöms mot bakgrund av resultatet (26). Den ersättning som ELGA betalade ut 2008 enligt det obligatoriska försäkringssystemet avsåg vissa grekiska jordbruksprodukter av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung och den som betalades ut 2009 avsåg vissa grödor. Av detta följer att den ersättning som ELGA betalade ut till lokala producenter av jordbruksprodukter kan utgöra en selektiv ekonomisk fördel för dessa producenter i förhållande till andra producenter i unionen som inte erhåller samma stöd. I de fall där det finns en större risk att drabbas av skador orsakade av naturkatastrofer är det dessutom tveksamt om jordbruksföretagen skulle kunna försäkra sig hos privata försäkringsgivare på liknande villkor. Kommissionen anser följaktligen att under dessa omständigheter utgör den ersättning som ELGA betalar ut enligt försäkringssystemet en selektiv ekonomisk fördel för mottagarna. |
(62) |
Mot bakgrund av domen i målet Freskot (se punkt 86) bör det emellertid undersökas huruvida stödåtgärden motiveras av systemets art och funktion, vilket det ankommer på den berörda medlemsstaten att visa (27). Det bör undersökas om den grekiska jordbrukssektorns särdrag och särskilda beroende av vissa väderförhållanden och dess sårbarhet för naturrisker kan ha gjort det nödvändigt att inrätta ett statligt system som garanterar en lägsta ersättningsnivå grundad på solidaritetsprincipen. En åtgärd som innebär undantag från tillämpningen av det allmänna (skatteliknande) systemet kan motiveras av detta systems art eller funktion, om den berörda medlemsstaten kan visa att denna åtgärd är en direkt följd av de grundläggande eller styrande principerna för systemet i fråga. Härvid måste åtskillnad göras mellan å ena sidan sådana mål som uppställts för ett visst system och som ligger utanför detta och å andra sidan mekanismer som utgör en del av själva systemet och som är nödvändiga för att kunna uppnå sådana mål. (28) Eftersom det framgår att ELGA inte endast finansieras genom skatteliknande avgifter utan också genom direkta bidrag från staten, är en motivering grundad på solidaritet mellan producenterna inte tillämplig, utan systemet ska betraktas som selektivt i sin helhet. I förevarande fall finansierades den ersättning som betalades ut till producenterna 2008, dvs. 386 986 648 euro, inte till övervägande del genom de särskilda obligatoriska avgifterna, som endast uppgick till 88 353 000 euro. De förmåner som utgetts till de försäkrade producenterna kan således inte anses vara uteslutande avgiftsfinansierade. (29) |
(63) |
När det gäller den ersättning som betalades ut 2009, dvs. 415 019 452 euro, konstaterar kommissionen att den inte finansierades genom de särskilda obligatoriska avgifterna, som 2009 uppgick till 57 015 388 euro. Denna ersättning föreskrevs genom det interministeriella beslutet av den 30 januari 2009 som ett försäkringsskydd som genom undantag ska utges vid förluster i den vegetabiliska produktionen och ingick inte i den ersättning som ELGA betalade ut till producenterna under 2009 för skador som omfattas av det obligatoriska försäkringssystemet. Kommissionen kan således inte godta de grekiska myndigheternas argument att även denna ersättning bör betraktas som en faktisk ersättning. |
(64) |
För att kunna betala ut den höga ersättningen till producenterna tog ELGA två lån som ska återbetalas över tio år (se skälen 16 och 17). På grundval av de uppgifter som de grekiska myndigheterna lämnat om utvecklingen av de årliga räntorna och amorteringarna för de båda lånen, måste det konstateras att ELGA inte kommer att klara av att återbetala lånen över tio år på basen av de särskilda försäkringsavgifter som tas ut från producenterna, särskilt som dessa så kallade avgifter ska användas för att betala ut ersättning för skador som kommer att uppkomma under de berörda åren. |
(65) |
Inom ramen för de ytterligare uppgifter som de grekiska myndigheterna lämnat har de angett att den nya lagen 3877/2010 om systemet för skydd och försäkring av jordbruksverksamhet har antagits i syfte att öka ELGA:s intäkter. Kommissionen anser att den nämnda lagen faktiskt kan bidra till att sanera ELGA:s framtida verksamhet. Men den ökning av ELGA:s framtida intäkter som lagen medför räcker kanske inte för att ELGA ska klara av att återbetala lånen i fråga och samtidigt bevilja producenterna ersättning under de berörda åren. Det lån som ELGA tog 2009 innebär en alltför stor belastning av de intäkter som organisationen kommer att ha under de kommande 10 åren, eftersom ELGA redan hade tagit ett lån 2008 som ska återbetalas och för vilket organisationen redan hade belastat försäkringsavgifterna för de följande åren. Som de berörda parterna har påpekat (se skälen 34 och 35) förvärras detta problem av att ELGA tog ytterligare två lån 2009. Det kan följaktligen inte uteslutas att åtgärderna i fråga kommer att finansieras också med hjälp av andra statliga medel som är tillgängliga för ELGA. |
(66) |
Mot bakgrund av den grekiska lagstiftningen om ersättning för skador orsakade av naturrisker förefaller det under inga omständigheter som om den åtskillnad som enligt detta stödsystem görs mellan företag som befinner sig i faktiskt och rättsligt jämförbara situationer kan motiveras på grundval av solidaritetsmålen för systemet i fråga. För det första står företagen i andra sektorer än de som omfattas av det aktuella systemet själva för de kostnader som orsakas av liknande eller jämförbara risker och för det andra är det uppenbart att till och med inom den jordbrukssektor som omfattas av detta system är vissa producenter alltid mer utsatta än andra för vissa risker (på grund av slaget av produktion eller det geografiska läget), vilket innebär att det stöd som betalas ut alltid till övervägande del kommer att betalas ut till vissa kategorier av producenter på de övrigas bekostnad. |
(67) |
Av dessa skäl drar kommissionen slutsatsen att den ersättning som ELGA betalade ut till producenter av jordbruksprodukter 2008 och 2009 enligt det obligatoriska försäkringssystemet omfattas av artikel 107.1 i fördraget och utgör statligt stöd. |
(68) |
Det ska följaktligen undersökas om det är möjligt att bevilja undantag från den allmänna princip om förbud mot statligt stöd som föreskrivs i artikel 107.1 i fördraget. |
2. Åtgärdernas kvalificering som olagligt stöd
(69) |
Eftersom stödet har beviljats och betalats ut utan föregående anmälan rör det sig om olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i förordning (EG) nr 659/1999. |
3. Bedömning av stödets förenlighet enligt artikel 107.3 c I EUF-fördraget
(70) |
Enlig artikel 107.3 c i fördraget kan stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner anses förenligt med den gemensamma marknaden, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. |
(71) |
För att omfattas av detta undantag måste stödet i fråga uppfylla bestämmelserna i de rättsakter som var tillämpliga vid den tidpunkt när det beviljades, dvs. 2008 och 2009. I förevarande fall utgörs dessa av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013, särskilt kapitel V.B om stöd som kompensation för skador på jordbruksproduktion eller produktionsmedel i jordbruket, bland annat bestämmelserna i punkt V.B.3 om stöd för att kompensera jordbrukare för förluster till följd av ogynnsamma väderförhållanden, och artikel 11 i förordningen om undantag. Det ska påpekas att bestämmelserna i kapitel V.B.4 i riktlinjerna om stöd för bekämpande av djur- och växtsjukdomar torde vara tillämpliga på viss produktion för vilken producenterna beviljades stöd 2009 (orientalisk tobak och sommarpotatis). Eftersom de grekiska myndigheterna emellertid har visat att de sjukdomar som drabbade denna produktion orsakades av ogynnsamma väderförhållanden (se även skäl 44), i enlighet med fotnoten nederst på sida 31 i kapitel V.B.4 i riktlinjerna, har kommissionen bedömt stödåtgärderna mot bakgrund av bestämmelserna i kapitel V.B.3. |
(72) |
Av de villkor som föreskrivs i de ovan nämnda bestämmelserna i riktlinjerna är följande relevanta i förevarande fall:
|
(73) |
När det gäller den ersättning på 373 257 465,71 euro som ELGA beviljade producenterna för förluster i vegetabilieproduktionen orsakade av ogynnsamma väderförhållanden konstaterar kommissionen att denna till största delen, dvs. avseende 347 193 466,52 euro (se skäl 42), uppfyller de i skäl 72 angivna kraven i riktlinjerna och förordningen om undantag. När det gäller stödet för upprepade förluster i samma vegetabilieproduktion på 2 472 785,97 euro uppfyller även detta till största delen, dvs. avseende 2 300 185,51 euro, de i skäl 72 angivna kraven i riktlinjerna och förordningen om undantag. |
(74) |
Som det framgår av tabellen i skäl 42 är villkoret i skäl 72 a uppfyllt när det gäller ersättningen på 347 193 466,52 euro, dvs. skadetröskeln var 30 % av den normala produktionen. När det gäller stödet för upprepade förluster gick 93,02 % av det totala stödet, dvs. 2 300 185,51 euro, till skador där skadenivån var över 30 % av den normala produktionen och följaktligen är villkoret i skäl 72 a uppfyllt även för detta stöd. |
(75) |
Enligt de uppgifter som lämnats av de grekiska myndigheterna (se skäl 39) översteg ersättningens bruttonivå jämfört med de minskade inkomsterna från försäljning av produkten inte de tak som fastställs i artikel 11 i förordningen om undantag (se skäl 72 c). Beräkningen av stödnivån grundar sig emellertid inte på den genomsnittliga producerade mängden under de föregående tre åren (eller ett genomsnitt för tre år) i enlighet med artikel 2 i förordningen om undantag, utan en annan metod har använts för att beräkna den normala produktionen (se skäl 40 för en beskrivning av beräkningsmetoden). |
(76) |
Enligt punkt 128 i riktlinjerna kan kommissionen godta andra beräkningsmetoder än den som anges i artikel 2.8 i förordningen om undantag förutsatt att resultaten av dessa är representativa och inte grundar sig på onormalt goda skördar. Efter att ha granskat beskrivningen av den beräkningsmetod som använts i förevarande fall anser kommissionen att den uppfyller kraven i den nämnda bestämmelsen i riktlinjerna och att det med hänsyn till stödnivåerna inte finns någon risk för överkompensation av förlusterna. |
(77) |
Kommissionen konstaterar även att de meteorologiska uppgifter som de grekiska myndigheterna har lämnat om de händelser som inträffade under regleringsåret 2007–2008 visar att väderförhållandena kan motivera beviljandet av ersättningen i fråga. |
(78) |
Enligt de uppgifter som lämnats om stödet (se skäl 39) minskades detta i förhållande till eventuella belopp som erhållits från försäkringsbolag och kostnader som till följd av den händelse som orsakat förlusten inte uppstått. Vidare har förlustberäkningen utförts för de enskilda företagen. Slutligen har de tidsfrister för utbetalning av stödet efter förlusten som anges i skäl 72 g iakttagits. |
(79) |
Mot bakgrund av det ovanstående kan kommissionen således dra slutsatsen att den ersättning på 349 493 652,03 euro som ELGA beviljade producenterna 2008 för förluster i vegetabilieproduktionen, varav 2 300 185,51 euro avsåg stöd för upprepade förluster i samma vegetabilieproduktion, uppfyller relevanta bestämmelser i riktlinjerna och förordningen om undantag och följaktligen kan betraktas som statligt stöd som är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget. |
(80) |
Den ersättning på 26 063 999,19 euro som ELGA beviljade producenter av jordbruksprodukter 2008 för förluster i vegetabilieproduktionen uppfyller däremot inte, som det framgår av tabellen i skäl 42, bestämmelsen i artikel 2.8 i förordningen om undantag när det gäller skadetröskeln i förhållande till den normala produktionen. Kommissionen konstaterar att denna ersättning inte uppfyller alla relevanta villkor i riktlinjerna och förordningen om undantag och följaktligen inte kan omfattas av undantaget i artikel 107.3 c i fördraget. |
(81) |
När det gäller den ersättning på 7 338 119,74 euro som ELGA beviljade jordbrukarna 2008 för förluster i djurkapitalet framgår det av skäl 43 att de grekiska myndigheterna inte betraktar detta stöd som statligt stöd, eftersom det betalades ut enligt det särskilda obligatoriska försäkringssystemet. De grekiska myndigheterna har visserligen dragit denna slutsats för all ersättning som ELGA beviljade 2008 och 2009, men avseende detta stöd har de inte lämnat några ytterligare uppgifter som kan kvalificera stödet som förenligt med riktlinjerna. Kommissionen drar därför slutsatsen att detta stöd inte uppfyller de relevanta villkoren i riktlinjerna och förordningen om undantag och följaktligen inte kan omfattas av undantaget i artikel 107.3 c i fördraget. Kommissionen vill under alla omständigheter betona att det åligger den berörda medlemsstaten att, för att uppfylla sin samarbetsskyldighet gentemot kommissionen, lämna alla de uppgifter som kan göra det möjligt för denna institution att kontrollera om villkoren för det begärda undantaget är uppfyllda (31). I förevarande fall har de grekiska myndigheterna varken hänvisat till tillämpning av riktlinjerna eller tillhandahållit några handlingar som skulle göra det möjligt för kommissionen att granska uppgifterna mot bakgrund av riktlinjerna, detta trots kommissionens anvisningar i punkt 21 i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet. |
(82) |
När det gäller stödet på 114 374,86 euro för förluster i vegetabilieproduktionen orsakade av björn omfattas detta stöd inte av bestämmelserna i kapitel V i riktlinjerna om hantering av risker och kriser. Enligt punkt 23 i riktlinjerna ska kommissionen göra en bedömning från fall till fall när det gäller stödåtgärder som inte omfattas av riktlinjerna och ska godkänna detta slag av åtgärder endast om det positiva bidraget till utvecklingen av sektorn utan tvekan överväger riskerna för att konkurrensen ska snedvridas. Enligt punkt 113 i riktlinjerna bör det vid beviljandet av statligt stöd för hantering av risker vara ett krav att producenterna ska stå för ett minimibidrag för att täcka förlusterna i syfte att begränsa risken för snedvridning av konkurrensen och ge incitament att minimera risken. I förevarande fall var emellertid den beviljade stödnivån 100 % och kommissionen anser att den omständigheten att producenterna inte alls har bidragit till att täcka förlusterna kan innebära en risk för snedvridning av konkurrensen. Av detta skäl anser kommissionen att man i förevarande fall borde ha krävt ett minimibidrag från producenterna på 20 %. Detta stöd är följaktligen förenligt med den inre marknaden upp till 80 % av stödnivån, dvs. 91 500 euro. För det resterande beloppet motsvarande 20 % av stödnivån anses stödet däremot oförenligt med den inre marknaden. |
(83) |
När det gäller stödet för korrigeringar till följd av administrativa felaktigheter i bedömningsrapporterna om stödet för förluster i vegetabilieproduktionen och djurkapitalet har de grekiska myndigheterna endast informerat om det totala stödbeloppet, dvs. 3 803 901,72 euro. Beloppen för korrigeringar av ersättningen för förluster i vegetabilieproduktionen och djurkapitalet samt förluster i vegetabilieproduktionen orsakade av björn (se skälen 41, 42 och 43) har inte preciserats inom ramen för de kompletterande uppgifter som de grekiska myndigheterna lämnat till kommissionen. Eftersom dessa korrigeringar avsåg administrativa fel som innebar att en skuld uppkom för ELGA gentemot stödmottagarna i fråga, drar kommissionen slutsatsen att det stöd som utbetalades till följd av korrigeringarna kan ingå i den berörda ersättningen. Eftersom kommissionen emellertid har ansett att endast ersättningen på 349 666 252,49 euro för förluster i vegetabilieproduktionen (se skäl 75) kan anses förenlig, kan endast korrigeringar som avser nämnda ersättning betraktas som stöd som uppfyller relevanta villkor i riktlinjerna och förordningen om undantag och följaktligen kan omfattas av undantaget i artikel 107.3 c i fördraget. |
(84) |
Av den ersättning på 415 019 452 euro som ELGA betalade ut till jordbrukarna 2009 uppfyller stöd på 27 614 905 euro de bestämmelser i riktlinjerna och förordningen om undantag som anges i skäl 72. |
(85) |
På grundval av de detaljerade uppgifter som de grekiska myndigheterna har lämnat om varje ersättning som ELGA betalade ut 2009 (se skäl 37) har kommissionen kunnat konstatera att för nämnda ersättning på 27 614 905 euro är det villkor som anges i skäl 72 a, dvs. att skadetröskeln måste vara 30 % av den normala produktionen, uppfyllt. |
(86) |
Liksom i skälen 76–79 beträffande en del av det stöd som ELGA beviljade 2008 kan samma slutsats dras för det stöd på 27 614 905 euro som beviljades 2009, dvs. att det uppfyller alla övriga villkor i de relevanta bestämmelserna i riktlinjerna och förordningen om undantag. |
(87) |
Särskilt ska nämnas att de relevanta bestämmelserna i riktlinjerna och förordningen om undantag är uppfyllda när det gäller stödnivåerna, den använda beräkningsmetoden, de meteorologiska uppgifterna om de händelser som inträffade under regleringsåret 2008–2009 (se tabellen i skäl 44), frånvaron av risk för överkompensation för förlusterna samt tidsfristerna för stödet efter det att förlusterna uppkom. |
(88) |
På grundval av det ovanstående konstaterar kommissionen att det stöd på 27 614 905 euro som ELGA betalade ut till jordbrukarna 2009 kan betraktas som förenligt med relevanta bestämmelser i riktlinjerna och förordningen om undantag. Detta stöd kan således omfattas av undantaget i artikel 107.3 c i fördraget. |
(89) |
När det gäller det övriga stödet på 387 404 547 euro konstaterar kommissionen, tvärtemot vad de grekiska myndigheterna anser (se skäl 46), att detta inte kan anses förenligt med de villkor som fastställs i artikel 11 i förordningen om undantag. |
(90) |
På grundval av de detaljerade uppgifter som de grekiska myndigheterna har lämnat om varje stöd som beviljades 2009 framgår det att väderförhållandena i förevarande fall inte omfattas av definitionen av ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer i artikel 2.8 i förordningen om undantag, eftersom de ogynnsamma väderförhållandena i fråga förstörde mindre än 30 % av de berörda jordbrukarnas normala produktion. Dessutom fastställdes den normala produktionen i förevarande fall inte i enlighet med artikel 2.8 i förordningen om undantag (32) och stödnivåerna fastställdes följaktligen inte i enlighet med den beräkningsmetod som föreskrivs i artikel 11.2 i förordningen om undantag. |
(91) |
De grekiska myndigheterna anser även att detta stöd uppfyller alla villkor för att betraktas som förenligt med artikel 107.3 b i fördraget och meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen (se skälen 47–50). |
(92) |
Kommissionen anser att artikel 107.3 b i fördraget inte är direkt tillämplig när det gäller de icke anmälda stöden, som alla beviljades 2009, eftersom kommissionen antog meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen, vilket är tillämpligt från och med den 17 december 2008, på grundval av den bestämmelsen. I punkt 4.2.2 h i meddelandet anges uttryckligen att företag som är verksamma inom primär produktion av jordbruksprodukter inte omfattas av meddelandets tillämpningsområde. Enligt fast rättspraxis inom området statligt stöd är kommissionen bunden av de bestämmelser och meddelanden som den antar förutsatt att de inte avviker från normerna i fördraget (33). Eftersom kommissionen vid antagandet av den tillfälliga gemenskapsramen i punkt 4.2.2 h angav att stödordningen (som, vilket det bör erinras om, syftade till att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen) inte är tillämplig på företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, ansåg kommissionen, med hänsyn till de stora snedvridningar av konkurrensen som kan uppstå i denna sektor, att sådant stöd inte var nödvändigt eller proportionerligt i den mening som avses i artikel 107.3 b i fördraget förrän särskilda regler och trösklar för denna sektor hade antagits av kommissionen och trätt i kraft (34). Kommissionen anser således att meddelandet, i då gällande lydelse, är tillämpligt på det stöd som beviljades under perioden 17 december 2008–27 oktober 2009. Vid den tidpunkt när stödet beviljades var gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013 tillämpliga. Som det framgår av skäl 91 förstörde de ogynnsamma väderförhållandena i förevarande fall mindre än 30 % av de berörda jordbrukarnas normala produktion. De relevanta bestämmelserna i riktlinjerna kan därför inte anses uppfyllda när det gäller denna ersättning. |
(93) |
Som det framgår av skäl 48 anser de grekiska myndigheterna att punkt 7 tredje stycket a i meddelandet är tillämplig på de icke anmälda stöden i fråga, eftersom de beviljades producenterna efter den 17 december 2008. Kommissionen anser emellertid att stöd i jordbrukssektorn kan förklaras förenligt enligt meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen endast när det gäller stöd som beviljats från och med den 28 oktober 2009, som är den dag då ändringen av meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen trädde i kraft, i vilken det föreskrivs om ett begränsat stödbelopp som kan anses förenligt för företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion. |
(94) |
I förevarande fall framgår det av de detaljerade uppgifter som de grekiska myndigheterna har lämnat om varje stöd som ELGA beviljade under 2009 att nästan hela stödet beviljades producenter av jordbruksprodukter före det ovan nämnda datumet den 28 oktober 2009. Den största delen av stödet beviljades således mellan mars och juli 2009 och en del av stödet beviljades i september 2009. |
(95) |
Kommissionen drar därför slutsatsen att detta stöd inte är förenligt med meddelandet och följaktligen inte kan omfattas av undantaget i artikel 107.3 b i fördraget. |
(96) |
Kommissionen erkänner emellertid att de ändringar avseende jordbrukssektorn som förts in i meddelandet är tillämpliga på det stöd som ELGA beviljade producenterna av jordbruksprodukter efter det ovan nämnda datumet den 28 oktober 2009 (en mycket liten del av stödet beviljades i december 2009 och november 2010). |
(97) |
Detta stöd uppfyller de villkor som anges i punkt 4.2.2 i meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen. Villkoret i punkt 4.2.2 g i nämnda meddelande är dock inte uppfyllt, eftersom ELGA inte har fått någon redogörelse från de berörda jordbrukarna om annat stöd av mindre betydelse och stöd enligt den tillfälliga gemenskapsramen som de fått under skatteåret. Kommissionen anser emellertid att de grekiska myndigheternas argument att detta krav i förevarande fall endast bör betraktas som en formalitet kan godtas, eftersom Grekland under perioden 1 januari 2008–31 december 2010 inte beviljade jordbruksföretagen något stöd av mindre betydelse eller stöd på grundval av meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen. Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det stöd på vilket meddelandet är tillämpligt uppfyller villkoren i punkt 4.2.2 i nämnda meddelande och kan omfattas av undantaget i artikel 107.3 b i fördraget. |
(98) |
Kommissionen anser även att det inte är omöjligt att en del av det ovan nämnda stödet på 75 382 500 euro uppfyller alla de villkor som anges i förordning (EG) nr 1535/2007 (se skälen 51 och 52). |
VII. SLUTSATSER
(99) |
Den ersättning som ELGA betalade ut till producenterna 2008, dvs. 386 986 648 euro, finansierades endast delvis genom de särskilda obligatoriska avgifter som jordbrukarna betalade, eftersom dessa 2008 endast uppgick till88 353 000 euro. Den ersättning som betalades ut 2009, dvs. 415 019 452 euro, finansierades inte genom de särskilda obligatoriska avgifterna. |
(100) |
När det gäller de två lån som ELGA tog för att betala nämnda ersättning till producenterna, måste det konstateras att ELGA på basen av de särskilda försäkringsavgifterna från producenterna inte kommer att klara av att betala de årliga räntorna och amorteringarna över tio år, vilket är den angivna återbetalningstiden för lånen, särskilt inte eftersom avgifterna bör användas för att betala ut ersättning för skador som kommer att uppkomma under de berörda åren. |
(101) |
Av det som angetts ovan framgår att den ersättning som ELGA betalade ut enligt det obligatoriska försäkringssystemet 2008 och 2009 inte kan anses ha finansierats uteslutande genom den särskilda försäkringsavgift som producenterna betalar. Av denna anledning drar kommissionen slutsatsen att den ersättning som ELGA betalade ut 2008 och 2009 enligt det obligatoriska försäkringssystemet omfattas av artikel 107.1 i fördraget och utgör statligt stöd. |
(102) |
Kommissionen konstaterar att Grekland har genomfört ovan nämnda stöd i strid med artikel 108.3 i fördraget. |
(103) |
När det gäller den ersättning som beviljades 2008 enligt det obligatoriska särskilda försäkringssystemet konstaterar kommissionen följande:
|
(104) |
När det gäller den ersättning som beviljades 2009 enligt det interministeriella beslutet konstaterar kommissionen följande:
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den ersättning som den grekiska organisationen för jordbruksförsäkringar (nedan kallad ELGA) betalade ut till producenter av jordbruksprodukter 2008 och 2009 utgör statligt stöd.
2. Den ersättning som beviljades 2008 enligt det särskilda obligatoriska försäkringssystemet är förenlig med den inre marknaden när det gäller det stöd på 349 493 652,03 euro som ELGA beviljade producenterna för förluster i vegetabilieproduktionen och det stöd på 91 500 euro som beviljades för förluster i vegetabilieproduktionen orsakade av björn samt det stöd som beviljades för korrigeringar inom ramen för de båda ovan nämnda stöden. Övrig ersättning som betalades ut 2008 enligt det särskilda försäkringssystemet är oförenlig med den inre marknaden.
3. Den ersättning på 27 614 905 euro som beviljades 2009 enligt interministeriellt beslut nr 262037, vilket finansministeriet och ministeriet för landsbygdsutveckling antog den 30 januari 2009, är förenlig med den inre marknaden.
Den ersättning på 387 404 547 euro som beviljades producenterna före den 28 oktober 2009 är oförenlig med den inre marknaden. Denna slutsats påverkar inte det stöd som vid tidpunkten för beviljandet uppfyllde alla de villkor som fastställs i förordning (EG) nr 1535/2007.
Artikel 2
1. Grekland ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från stödmottagarna återkräva det oförenliga stöd som avses i artikel 1 och som redan betalats ut till dem.
2. Det stöd som ska återkrävas ska innefatta ränta som löper från den dag stödet stod till mottagarnas förfogande till den dag det har återbetalats.
3. Räntan ska beräknas som sammansatt ränta i enlighet med bestämmelserna i kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (36).
4. Återkravet ska ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut.
Artikel 3
Återkravet av det stöd som avses i artikel 1.2 och 1.3 ska ske omedelbart och effektivt. Grekland ska se till att detta beslut verkställs inom fyra månader från delgivningen av beslutet.
Artikel 4
1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Grekland lämna följande uppgifter till kommissionen:
a) |
Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från stödmottagarna. |
b) |
En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att rätta sig efter detta beslut. |
c) |
Dokument som visar att stödmottagarna har anmodats att betala tillbaka stödet. |
2. Grekland ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att återkravet av det stöd som avses i artikel 1.2 och 1.3 har slutförts.
3. Efter den tidsfrist på två månader som avses i punkt 1 ska Grekland på kommissionens begäran lämna en rapport om de åtgärder som redan har vidtagits och som planeras för att följa detta beslut. Rapporten ska också innehålla detaljerade uppgifter om de stöd- och räntebelopp som redan har återkrävts från stödmottagarna.
Artikel 5
Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.
Utfärdat i Bryssel den 7 december 2011.
På kommissionens vägnar
Dacian CIOLOȘ
Ledamot av kommissionen
(1) EUT C 72, 20.3.2010, s.12.
(2) Senare artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget ersatts av artikel 107 respektive 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(3) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.
(4) Se fotnot 1.
(5) FEK A’ 134 av den 20 juni 1988.
(6) Införd genom artikel 5 i lag 2945/2001 och ändrad genom artikel 9 i lag 3698/2008.
(7) Införd genom lag 2040/1992 (FEK A' 70).
(8) Ändring införd genom artikel 53.1 i lag 2538/1997.
(9) EUT C 319, 27.12.2006, s. 1.
(10) Se i detta sammanhang generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande av den 14 november 2002 inför domen i mål C-355/00, Freskot mot Elliniko Dimosio (REG 2003, s. I-5263), punkt 68.
(11) EUT L 358, 16.12.2006, s. 3.
(12) EUT L 337, 21.12.2007, s. 35.
(13) EUT C 16, 22.1.2009. meddelandet ändrades senast i oktober 2009 (EUT C 261, 31.10.2009).
(14) I artikel 6 i förordningen om försäkring av vegetabilieproduktion (interministeriellt beslut nr 15711 av den 30 september 1998) föreskrivs en minimiskadetröskel på 20 % av den normala produktionen för att skadan i fråga ska täckas av ELGA.
(15) Enligt kommissionens meddelande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt (EGT C 119, 22.5.2002, s. 22).
(16) REG 2003, s. I-5263, punkt 81.
(17) Se bland annat domstolens dom av den 16 maj 2002 i mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen (REG 2002, s. I-4397), punkt 24.
(18) Artikeln ändrad genom artikel 13 i lag 3074/2002.
(19) Se domstolens dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra AG (REG 2001, s. I-2099), punkt 58. Se även domstolens dom av den 30 januari 1985 i mål 290/83, kommissionen mot Frankrike (REG 1985, s. 439), punkt 14.
(20) Enligt domstolens rättspraxis bevisar en förbättring av ett företags konkurrensställning till följd av ett statligt stöd i allmänhet att konkurrensen har snedvridits i förhållande till andra företag som inte har erhållit ett liknande stöd (domstolens dom av den 17 september 1980 i mål C-730/79, Philip Morris mot kommissionen, REG 1980, s. 2671; grekisk utgåva 1980-III, s. 13), punkterna 11 och 12.
(21) I EU-27 uppgick den gemenskapsinterna handeln med vegetabilieprodukter år 2008 till 11 043 000 ton räknat på importen och 10 799 000 ton räknat på exporten, för frukt var siffrorna 13 494 000 ton (import) och 13 227 000 ton (export), varav citrusfrukt 4 236 000 ton (import) och 4 322 000 ton (export), för potatis 6 130 000 ton (import) och 5 760 000 ton (export), för olivolja 777 000 ton (import) och 724 000 ton (export), för mjölk och mjölkprodukter 12 326 000 ton (import) och 13 130 000 ton (export), för får- och getkött, inbegripet levande djur, i slaktvikt 235 000 ton (import) och 275 000 ton (export), för fjäderfäkött, inbegripet levande djur, i slaktvikt 3 346 000 ton (import) och 3 806 000 ton (export).
(22) Se bland annat dom av den 1 december 1998 i mål C-200/97, Ecotrade (REG 1998, s. I-7907), punkt 34, och av den 17 juni 1999 i mål C-75/97, Belgien mot kommissionen (REG 1999, s. I-3671), punkt 23.
(23) REG 2002, s. I-691, punkt 44.
(24) Se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 17 juni 1999 i mål C-75/97, Belgien mot kommissionen (REG 1999, s. I-3671), punkt 25.
(25) Se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 22 mars 1977 i mål C-78/76, Steinike & Weinlig mot Tyskland (REG 1977, s. 595; grekisk utgåva s. 171), punkt 22.
(26) Se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 29 februari 1996 i mål C-56/93, Belgien mot kommissionen (REG 1996, s. I-723), punkt 79, eller domstolens dom av den 26 september 1996 i mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1996, s. I-4551), punkt 20.
(27) Domstolens dom av den 29 april 2004 i mål C-159/01, Nederländerna mot kommissionen (REG 2004, s. I-4461), punkt 43.
(28) Domstolens dom av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen (REG 2006, s. I-7115), punkt 81.
(29) Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande inför domen i målet Freskot, punkt 77.
(30) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.
(31) Förstainstansrättens dom av den 15 juni 2005 i mål T-171/02, Regione autonoma della Sardegna mot kommissionen (REG 2005, s. II-2123), punkt 129.
(32) Möjligheten att använda en annan metod för att beräkna den normala produktionen föreskrivs endast i riktlinjerna (punkt 128).
(33) Se bland annat domstolens dom av den 5 oktober 2000 i mål C-288/96, Tyskland mot kommissionen (REG 2000, s. I-8237).
(34) Kommissionens meddelande om ändring av den tillfälliga gemenskapsramen för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (EUT C 261, 31.10.2009, s. 2.), vilket trädde i kraft den 28 oktober 2009.
(35) Den dag då ändringen av meddelandet om den tillfälliga gemenskapsramen trädde i kraft, så att även företag som är verksamma i primär jordbruksproduktion omfattas av stödordningen.
(36) EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.