BILAGA

TEKNISK SPECIFIKATION FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET AVSEENDE DELSYSTEMET DRIFT OCH TRAFIKLEDNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

INLEDNING

1.1	Tekniskt tillämpningsområde

1.2	Geografiskt tillämpningsområde

1.3	Innehållet i denna TSD

2.	BESKRIVNING AV DELSYSTEMET/TILLÄMPNINGSOMRÅDET

2.1	Delsystemet

2.2	Tillämpningsområde

2.2.1

Personal och tåg

2.2.2

Principer

2.2.3

Tillämplighet på befintliga fordon och infrastruktur

3.	VÄSENTLIGA KRAV

3.1	Överensstämmelse med väsentliga krav

3.2	Väsentliga krav – översikt

4.	DELSYSTEMETS EGENSKAPER

4.1

Inledning

4.2	Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

4.2.1

Specifikationer som rör personal

4.2.1.1

Allmänna krav

4.2.1.2

Dokumentation för förare

4.2.1.2.1

Förarens regelbok

4.2.1.2.2

Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer.

4.2.1.2.2.1

Sammanställning av linjeboken

4.2.1.2.2.2

Ändring av information i linjeboken

4.2.1.2.2.3

Information till föraren i realtid

4.2.1.2.3

Körplaner

4.2.1.2.4

Rullande materiel

4.2.1.3

Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag

4.2.1.4

Dokumentation för infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal

4.2.1.5

Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser

4.2.2

Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1

Tågs synlighet

4.2.2.1.1

Allmänna krav

4.2.2.1.2

Främre ände

4.2.2.1.3

Bakre ände

4.2.2.2

Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1

Allmänna krav

4.2.2.2.2

Kontroll

4.2.2.3

Fordonsidentitet

4.2.2.4

Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1

Säkerhet för last

4.2.2.4.2

Säkerhet för passagerare

4.2.2.5

Tågsammansättning

4.2.2.6

Bromsning av tåg

4.2.2.6.1

Minimikrav på bromssystemet

4.2.2.6.2

Bromsförmåga

4.2.2.7

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1

Allmänna krav

4.2.2.7.2

Nödvändiga data

4.2.2.8

Krav för signalers och tavlors synbarhet

4.2.2.9

Tågförarens vaksamhet

4.2.3

Specifikationer som rör tågdrift

4.2.3.1

Tågplanering

4.2.3.2

Tågidentitet

4.2.3.2.1

Det operativa tågnumrets format

4.2.3.3

Tågets avgång

4.2.3.3.1

Kontroll och provning före avgång

4.2.3.3.2

Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

4.2.3.4

Trafikledning

4.2.3.4.1

Allmänna krav

4.2.3.4.2

Tågrapportering

4.2.3.4.2.1

Data som krävs för rapportering av tågets position

4.2.3.4.2.2

Planerad tid för överlämnande

4.2.3.4.3

Farligt gods

4.2.3.4.4

Driftskvalitet

4.2.3.5

Registrering av data

4.2.3.5.1

Registrering av övervakningsdata utanför tåget

4.2.3.5.2

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

4.2.3.6

Drift vid störning

4.2.3.6.1

Meddelande till andra användare

4.2.3.6.2

Meddelande till förare

4.2.3.6.3

Beredskapsplaner

4.2.3.7

Hantering av nödsituationer

4.2.3.8

Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

4.3	Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

4.3.1

Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

4.3.2

Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

4.3.3

Gränssnitt mot TSD Rullande materiel

4.3.3.1

Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

4.3.3.2

Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

4.3.4

Gränssnitt mot TSD Energi

4.4	Driftsregler

4.5	Underhållsregler

4.6	Yrkesmässiga kvalifikationer

4.6.1

Yrkeskompetens

4.6.1.1

Yrkeskunskaper

4.6.1.2

Förmåga att omsätta denna kunskap i praktiken

4.6.2

Språklig kompetens

4.6.2.1

Principer

4.6.2.2

Nivå på språkkunskaper

4.6.3

Initial och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1

Grundläggande krav

4.6.3.2

Analys av utbildningsbehov

4.6.3.2.1

Utveckling av analysen av utbildningsbehov

4.6.3.2.2

Uppdatering av analysen av utbildningsbehov

4.6.3.2.3

Särskilda krav för tågpersonal och assisterande personal

4.6.3.2.3.1

Kunskap om infrastruktur

4.6.3.2.3.2

Kunskap om den rullande materielen

4.6.3.2.3.3

Assisterande personal

4.7	Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1

Inledning

4.7.2

Struken

4.7.3

Struken

4.7.4

Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.4.1

Före anställning

4.7.4.1.1

Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

4.7.4.1.2

Psykologisk bedömning

4.7.4.2

Efter anställning

4.7.4.2.1

Periodicitet för återkommande medicinska undersökningar

4.7.4.2.2

Minsta omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

4.7.4.2.3

Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

4.7.5

Medicinska krav

4.7.5.1

Allmänna krav

4.7.5.2

Synkrav

4.7.5.3

Hörselkrav

4.8	Register över infrastruktur och fordon

4.8.1

Infrastruktur

4.8.2

Rullande materiel

5.	DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1	Definition

5.2	Förteckning över komponenter

6.	BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1	Driftskompatibilitetskomponenter

6.2	Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1

Principer

7.	GENOMFÖRANDE

7.1

Principer

7.2	Riktlinjer för genomförandet

7.3	Specialfall

7.3.1

Inledning

7.3.2

Förteckning över specialfall

7.3.2.1

Temporära specialfall (T1) för Estland, Lettland och Litauen

7.3.2.2

Temporära specialfall (T2) för Irland och Förenade kungariket

Tillägg A:

Driftsregler för ERTMS/ETCS

Tillägg B:

Andra regler som möjliggör en sammanhängande drift

Tillägg C:

Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation

Tillägg D:

Information som järnvägsföretaget måste ha tillgång till med avseende på de linjesträckor som det avser att trafikera

Tillägg E:

Språk- och kommunikationsnivå

Tillägg F

Tillägg G

Tillägg H

Tillägg I

Tillägg J:

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”

Tillägg K

Tillägg L:

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att iordningställa ett tåg

Tillägg M

Tillägg N

Tillägg O

Tillägg P

Tillägg Pa

Tillägg Q

Tillägg R

Tillägg S

Tillägg T:

Bromsförmåga

Tillägg U:

Förteckning över öppna punkter

Tillägg V

Tillägg W:

Ordlista

1.   INLEDNING

1.1   Tekniskt tillämpningsområde

Denna tekniska specifikation för driftskompatibilitet (nedan kallad TSD) rör delsystemet Drift och trafikledning, som ingår i förteckningen under punkt 1 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG. Mer information om detta delsystem finns i kapitel 2.

1.2   Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD är det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik, såsom det beskrivs i bilaga I till direktiv 2008/57/EG.

1.3   Innehållet i denna TSD

Denna TSD uppfyller kraven i artikel 5.3 i direktiv 2008/57/EG genom att

a)	ange det tillämpningsområde som avses, nämligen delsystemet Drift och trafikledning – kapitel 2,

b)	ange väsentliga krav för det berörda delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem – kapitel 3,

c)

fastställa de funktionella och tekniska specifikationer som ska uppfyllas av det berörda delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem; om det är nödvändigt får dessa specifikationer variera beroende på användningen av delsystemet, till exempel beroende på kategori av linjer, knutpunkter och/eller rullande materiel enligt bilaga I till direktiv 2008/57/EG – kapitel 4,

d)	ange vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som omfattas av europeiska specifikationer, däribland europeiska standarder, som krävs för att uppnå driftskompatibilitet inom det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik– kapitel 5,

e)	för varje tänkbart fall ange vilka förfaranden som ska tillämpas för bedömning av överensstämmelsen eller lämpligheten för användning av driftskompatibilitetskomponenterna – kapitel 6,

f)	ange strategin för genomförandet av TSD:n; det är särskilt viktigt att ange de etapper som ska slutföras och de delar som kan tillämpas för en stegvis övergång från den nuvarande situationen till den slutliga situationen, då överensstämmelse med TSD:n ska utgöra gällande norm – kapitel 7,

g)	för den berörda personalen ange de yrkesmässiga kvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet vid arbetet som krävs för drift och underhåll av det delsystem som avses, samt för genomförandet av TSD:n – kapitel 4.

I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2008/57/EG får dessutom specialfall anges för varje TSD. Dessa beskrivs i kapitel 7.

Denna TSD innehåller också, i kapitel 4, de särskilda drifts- och underhållskrav som gäller för det tillämpningsområde som anges i avsnitten 1.1 och 1.2 i denna bilaga.

2.   BESKRIVNING AV DELSYSTEMET/TILLÄMPNINGSOMRÅDET

2.1   Delsystemet

Delsystemet Drift och trafikledning beskrivs i punkt 2.4 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG som följande:

2.2   Tillämpningsområde

Denna TSD är tillämplig på det delsystem som omfattar infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags drift och trafikledning, med avseende på tågtrafik som bedrivs på TEN-nätet för konventionell trafik.

Specifikationerna i TSD Drift och trafikledning kan användas som ett referensdokument även för sådan tågdrift som inte omfattas av tillämpningsområdet för denna TSD.

2.2.1   Personal och tåg

Punkterna 4.6 och 4.7 är tillämpliga på sådan personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna att medfölja ett tåg, när detta inbegriper passage av gräns(er) mellan stater och arbete bortom den (de) plats(er) som anges som ”gräns” i en infrastrukturförvaltares järnvägsnätsbeskrivning och som omfattas av dennes säkerhetstillstånd.

Punkt 4.6.2 gäller även förare i enlighet med punkt 8 i bilaga VI till direktiv 2007/59/EG. Personal anses inte passera en gräns om verksamheten endast innefattar arbete inom de ”gräns”-platser som avses i första stycket.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna att ge avgång till tåg och ge tillstånd för tågrörelser, gäller ömsesidigt erkännande av yrkesmässiga kvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna i samband det sista iordningställandet av ett tåg innan det ska passera en (eller flera) gräns(er) och som arbetar bortom en (eller flera) ”gräns”-plats(er) enligt beskrivningen i första stycket, är punkt 4.6 tillämplig med ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av villkoren avseende hälsa och säkerhet. Ett tåg anses inte gå i gränsöverskridande trafik, om alla fordon i tåget endast passerar statsgränsen men inte den/de ”gräns”-plats(er) som beskrivs ovan.

Detta kan sammanfattas enligt tabellerna nedan:

Personal som berörs av driften av tåg som passerar statsgränser och fortsätter bortom gränsplatsen

Uppgift	Yrkeskvalifikationer	Medicinska krav
Medfölja tåg	4.6	4.7
Ge tillstånd för tågrörelser	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Iordningställa tåg	4.6	Ömsesidigt erkännande
Ge avgång till tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande

Personal som arbetar med tåg som inte passerar statsgränser eller som passerar sådana men inte längre än till gränsplatser

Uppgift	Yrkeskvalifikationer	Medicinska krav
Medfölja tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Ge tillstånd för tågrörelser	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Iordningställa tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Ge avgång till tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande

2.2.2   Principer

Denna TSD täcker in de delar (så som anges i kapitel 4) av delsystemet Drift och trafikledning för konventionell trafik där det i första hand finns gränssnitt mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare och där man har särskilt mycket att vinna på driftskompatibilitet.

Genom att inrätta lämpliga processer ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare se till att alla krav avseende regler, förfaranden och dokumentation uppfylls. Införandet av dessa processer är en relevant del av järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas säkerhetsstyrningssystem, i enlighet med kraven i direktiv 2004/49/EG. Själva säkerhetsstyrningssystemet utvärderas av relevant nationell säkerhetsmyndighet innan säkerhetstillstånd/-intyg utfärdas.

2.2.3   Tillämplighet på befintliga fordon och infrastruktur

Även om merparten av kraven i denna TSD rör processer och förfaranden, finns det även ett antal krav som rör fysiska delar, tåg och fordon som är viktiga för driften.

Konstruktionskriterier för dessa delar beskrivs i de TSD:er som omfattar andra delsystem, t.ex. Rullande materiel. Inom ramen för denna TSD är det delarnas driftsfunktion som beaktas.

3.   VÄSENTLIGA KRAV

3.1   Överensstämmelse med väsentliga krav

Enligt artikel 4.1 i direktiv 2008/57/EG ska det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik, dess delsystem och driftskompatibilitetskomponenter uppfylla de väsentliga krav som i allmänna ordalag definieras i bilaga III till direktivet.

3.2   Väsentliga krav – översikt

De väsentliga kraven omfattar

—

säkerhet,

—	tillförlitlighet och tillgänglighet,

—

hälsa,

—	miljöskydd,

—	teknisk kompatibilitet.

De väsentliga kraven kan enligt direktiv 2008/57/EG vara generellt tillämpliga på hela det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik, eller specifika för varje delsystem och dess komponenter.

I följande tabell sammanfattas sambandet mellan de väsentliga kraven i bilaga III till direktiv 2008/57/EG och denna TSD.

Punkt

Rubrik

Säkerhet

Tillförlitlighet och tillgänglighet

Hälsa

Miljöskydd

Teknisk kompatibilitet

Väsentliga krav som är specifika för drift och trafikledning

1.1.1

1.1.2

1.1.3

1.1.4

1.1.5

1.2

1.3.1

1.3.2

1.4.1

1.4.2

1.4.3

1.4.4

1.4.5

1.5

2.6.1

2.6.2

2.6.3

4.2.1.2

Dokumentation för förare

X

X

X

4.2.1.2.1

Förarens regelbok

X

X

X

4.2.1.2.2

Linjebok

X

X

4.2.1.2.2.1

Sammanställning av linjeboken

X

4.2.1.2.2.2

Ändring av information i linjeboken

X

X

4.2.1.2.2.3

Information till föraren i realtid

X

X

X

4.2.1.2.3

Körplaner

X

X

X

4.2.1.2.4

Rullande materiel

X

X

X

4.2.1.3

Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag

X

X

X

4.2.1.4

Dokumentation för infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal

X

X

X

4.2.1.5

Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser

X

X

X

X

4.2.2.1

Tågs synlighet

X

X

X

4.2.2.1.1

Allmänna krav

X

X

X

4.2.2.1.2

Främre ände

X

X

X

4.2.2.1.3

Bakre ände

X

X

X

4.2.2.2

Tågs hörbarhet

X

X

X

X

4.2.2.2.1

Allmänna krav

X

X

X

4.2.2.2.2

Kontroll

X

X

4.2.2.3

Fordonsidentitet

X

X

X

4.2.2.4

Säkerhet för passagerare och last

X

4.2.2.5

Tågsammansättning

X

4.2.2.6

Bromsning av tåg

X

X

X

4.2.2.6.1

Minimikrav på bromssystemet

X

X

X

4.2.2.6.2

Bromsförmåga

X

X

X

4.2.2.7

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

X

X

X

4.2.2.7.1

Allmänna krav

X

X

4.2.2.7.2

Nödvändiga data

X

X

4.2.2.8

Krav för signalers och tavlors synbarhet

X

X

4.2.2.9

Tågförarens vaksamhet

X

4.2.3.1

Tågplanering

X

X

X

4.2.3.2

Tågidentitet

X

X

X

4.2.3.3

Tågets avgång

X

X

4.2.3.3.1

Kontroll och provning före avgång

X

X

X

X

4.2.3.3.2

Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

X

X

X

X

4.2.3.4

Trafikledning

X

X

X

4.2.3.4.1

Allmänna krav

X

X

X

4.2.3.4.2

Tågrapportering

X

X

X

4.2.3.4.2.1

Data som krävs för rapportering av tågets position

X

X

4.2.3.4.2.2

Planerad tid för överlämnande

X

X

4.2.3.4.3

Farligt gods

X

X

4.2.3.4.4

Driftskvalitet

X

X

4.2.3.5

Registrering av data

X

X

4.2.3.5.1

Registrering av övervakningsdata utanför tåget

X

X

4.2.3.5.2

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

X

X

4.2.3.6

Drift vid störning

X

X

X

4.2.3.6.1

Meddelande till andra användare

X

X

4.2.3.6.2

Meddelande till förare

X

4.2.3.6.3

Beredskapsplaner

X

X

X

4.2.3.7

Hantering av nödsituationer

X

X

X

4.2.3.8

Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

X

4.4

Driftsregler för ERTMS

X

X

4.6

Yrkesmässiga kvalifikationer

X

X

X

4.7

Villkor avseende hälsa och säkerhet

X

4.   DELSYSTEMETS EGENSKAPER

4.1   Inledning

Med beaktande av alla relevanta väsentliga krav omfattar delsystemet Drift och trafikledning, enligt beskrivningen i punkt 2.2, endast de delar som specificeras i detta kapitel.

I enlighet med direktiv 2001/14/EG är det infrastrukturförvaltarens övergripande ansvar att ange alla de tillämpliga krav som måste uppfyllas av tåg som tillåts köra på dennes nät, med beaktande av geografiska säregenheter för enskilda linjer och de funktionella och tekniska specifikationer som anges i detta kapitel.

4.2   Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

De funktionella och tekniska specifikationerna för delsystemet Drift och trafikledning omfattar följande:

—	Specifikationer som rör personal.

—	Specifikationer som rör tåg.

—	Specifikationer som rör tågdrift.

4.2.1   Specifikationer som rör personal

4.2.1.1   Allmänna krav

Denna punkt rör personal som är delaktig i driften av delsystemet genom att utföra säkerhetskritiska uppgifter med ett direkt gränssnitt mellan ett järnvägsföretag och en infrastrukturförvaltare.

1.	Järnvägsföretags personal a) som utför uppgiften att köra tåg (i denna TSD kallade förare) och som utgör en del av ”tågpersonalen”, b) som utför uppgifter ombord (andra än att köra tåget) och som utgör en del av ”tågpersonalen”, c) som utför uppgiften att iordningställa tåg.

2.	Infrastrukturförvaltares personal som utför uppgiften att ge tillstånd för tågrörelser.

De områden som omfattas är

—	dokumentation,

—	kommunikation.

För sådan personal som definieras i punkt 2.2.1 innehåller denna TSD dessutom krav beträffande

—	kvalifikationer (se punkt 4.6 och tillägg L),

—	villkor avseende hälsa och säkerhet (se punkt 4.7).

4.2.1.2   Dokumentation för förare

Det järnvägsföretag som ansvarar för driften av tåget måste förse föraren med all den information och dokumentation som krävs för att föraren ska kunna utföra sitt uppdrag.

Denna information måste innefatta alla nödvändiga uppgifter för drift under normala förhållanden, vid störningar och i nödsituationer, med avseende på de linjesträckor som ska trafikeras och den rullande materiel som används på dessa linjesträckor.

4.2.1.2.1   Förarens regelbok

Alla förfaranden som föraren behöver känna till ska samlas i ett dokument eller på ett datamedium under namnet ”Förarens regelbok”.

Förarens regelbok ska innehålla angivelser om de krav som gäller, för alla linjesträckor som trafikeras och den rullande materiel som används på dessa linjesträckor, under normala förhållanden respektive vid driftstörningar och nödsituationer som föraren kan ställas inför.

Förarens regelbok ska täcka in två skilda aspekter:

—	Dels en beskrivning av den uppsättning allmänna regler och förfaranden som gäller för hela TEN (med beaktande av innehållet i tilläggen A, B och C).

—	Dels en beskrivning av alla nödvändiga regler och förfaranden som är specifika för varje infrastrukturförvaltare.

Den måste innehålla förfaranden som, åtminstone, täcker in följande aspekter:

—	Personalens säkerhet och trygghet.

—	Signalering och trafikstyrning.

—	Tågdrift, inbegripet drift vid störning.

—	Dragfordon och annan rullande materiel.

—	Olyckor och tillbud.

Järnvägsföretaget ansvarar för att sammanställa Förarens regelbok.

Järnvägsföretaget måste tillhandahålla Förarens regelbok i samma format för hela den infrastruktur på vilken deras förare ska arbeta.

Järnvägsföretaget ska sammanställa Förarens regelbok på sådant sätt att föraren har möjlighet att tillämpa alla driftsregler.

Den ska ha två tillägg:

—	Tillägg 1: Kommunikationsmanual.

—	Tillägg 2: Blankettsamling.

Meddelanden och blanketter måste vara på infrastrukturförvaltarens/-förvaltarnas arbetsspråk.

Processen för utarbetande och uppdatering av Förarens regelbok ska inbegripa följande steg:

—	Infrastrukturförvaltaren (eller den organisation som ansvarar för utarbetandet av driftsreglerna) ska förse järnvägsföretaget med relevant information, på infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

—	Järnvägsföretaget ska upprätta det ursprungliga eller uppdaterade dokumentet.

—

Om det språk som järnvägsföretaget valt att skriva Förarens regelbok på inte är detsamma som det på vilket den relevanta informationen ursprungligen tillhandahållits är det järnvägsföretagets ansvar att sörja för eventuell nödvändig översättning och/eller tillhandahålla förklarande anmärkningar på ett annat språk.

Infrastrukturförvaltaren ska se till att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska garantera att innehållet i Förarens regelbok är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2   Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer

Förare måste förses med en beskrivning av linjer och tillhörande utrustning utmed banan, som täcker in alla de linjer som de ska trafikera och som är relevant för föraruppgiften. Sådan information ska sammanställas i ett enhetligt dokument kallat ”linjebok” (som kan vara antingen ett traditionellt dokument eller datorbaserat).

Nedan följer en förteckning över den information som åtminstone ska tillhandahållas:

—	Allmänna trafikförutsättningar.

—	Uppgift om lutningar.

—	Linjebeskrivning.

4.2.1.2.2.1   Sammanställning av linjeboken

Linjeboken ska ha samma format för all infrastruktur som trafikeras med ett visst järnvägsföretags tåg.

Järnvägsföretaget ansvarar för att sammanställningen av linjeboken är relevant och korrekt (t.ex. genom att ombesörja nödvändig översättning och/eller tillhandahålla förklarande anmärkningar) på grundval av den information som lämnats av infrastrukturförvaltare.

Följande information ska ingå (denna förteckning är inte uttömmande):

a)	Allmänna trafikförutsättningar: — Typ av signalering och motsvarande trafiksystem (dubbelspår, dubbelriktad trafik, vänster- eller högertrafik osv.). — Typ av strömförsörjning. — Typ av tågradioutrustning.

b)	Uppgift om lutningar med lutningsvärden och geografisk belägenhet:

c)

Linjebeskrivning: — Namn på stationer längs linjen och andra trafikplatser med angivande av geografisk belägenhet. — Tunnlar, med angivande av geografisk belägenhet, namn, längd, specifik information såsom förekomsten av gångbanor och utrymningsvägar samt säkra platser där evakuering av passagerare kan äga rum. — Viktiga platser, såsom spänningslösa sektioner. — Tillåtna hastighetsgränser för varje spår, inbegripet, om nödvändigt, differentierade hastighetsbegränsningar för olika typer av tåg. — Ansvarig infrastrukturförvaltare. — Metoder för kommunikation med driftledningscentral både under normala förhållanden och begränsad drift.

Infrastrukturförvaltaren ska se till att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska garantera att innehållet i linjeboken är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2.2   Ändring av information i linjeboken

Infrastrukturförvaltaren ska meddela järnvägsföretaget om permanenta eller tillfälliga ändringar av den information som tillhandahålls i enlighet med punkt 4.2.1.2.2.1.

Dessa ändringar ska sammanställas av järnvägsföretaget i ett särskilt dokument eller datamedium, vars format ska vara detsamma för all infrastruktur som trafikeras av ett visst järnvägsföretags tåg.

Infrastrukturförvaltaren ska se till att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska se till att innehållet i dokumentet med sammanställningen över ändringarna av informationen i linjeboken är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2.3   Information till föraren i realtid

Infrastrukturförvaltaren ska informera förarna om ändringar av linjen eller relevant utrustning utmed banan som inte har angivits som ändringar av informationen i linjeboken enligt punkt 4.2.1.2.2.2.

4.2.1.2.3   Körplaner

Tillhandahållandet av den information som finns i körplanen underlättar punktlig tågdrift och bidrar till driftsresultatet.

Järnvägsföretaget ska förse förarna med den information som krävs för normal drift av tåget, vilket åtminstone ska inbegripa

—	tågidentitet,

—	dagar då tåget går i trafik (om nödvändigt),

—	platser där tåget ska göra uppehåll och de aktiviteter som är förbundna med dessa platser,

—	andra tidmätningspunkter,

—	ankomst-/avgångs-/passeringstider för var och en av dessa platser.

Sådan tågföringsinformation, som ska bygga på information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, får tillhandahållas antingen elektroniskt eller i pappersformat.

Det sätt på vilket informationen presenteras för föraren ska vara enhetligt för alla linjer där järnvägsföretaget bedriver trafik.

4.2.1.2.4   Rullande materiel

Järnvägsföretaget ska förse föraren med all relevant information för drift av den rullande materielen vid störningar (såsom när tåg behöver hjälplok). Sådan dokumentation ska även fokusera på det specifika gränssnittet mot infrastrukturförvaltarens personal i dessa fall.

4.2.1.3   Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag

Järnvägsföretaget ska förse alla i den egna personalen (såväl ombordpersonal som övrig) som utför säkerhetskritiska uppgifter som inbegriper ett direkt gränssnitt mot infrastrukturförvaltarens personal, utrustning eller system med de regler, förfaranden och den specifika information om rullande materiel och linjesträckor som järnvägsföretaget anser vara relevant för utförandet av sådana uppgifter. Sådan information ska vara tillämplig vid både normal och störd drift.

För ombordpersonal på tåg ska strukturen, formatet, innehållet och rutinerna för att upprätta och uppdatera sådan information bygga på beskrivningen i avsnitt 4.2.1.2 i denna TSD.

4.2.1.4   Dokumentation för infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal

All nödvändig information för att garantera säkerhetsrelaterad kommunikation mellan personal som ger tillstånd för tågrörelser och tågpersonal ska sammanställas i

—	dokument som beskriver kommunikationsprinciperna (tillägg C),

—	det dokument som benämns blankettsamling.

Infrastrukturförvaltaren ska upprätta dessa dokument på sitt arbetsspråk.

4.2.1.5   Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser

Det språk som används för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal (enligt definitionen i tillägg L) och personal som ger tillstånd för tågrörelser ska vara det arbetsspråk (se ordlistan) som används av infrastrukturförvaltaren för den berörda linjesträckan.

Principerna för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser finns i tillägg C.

I enlighet med direktiv 2001/14/EG är det infrastrukturförvaltarens ansvar att offentliggöra det ”arbetsspråk” som används av dennes personal inom ramen för den operativa driften.

Där lokal praxis kräver att ett andra språk också används är det infrastrukturförvaltarens ansvar att bestämma de geografiska gränserna för dess användning.

4.2.2   Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1   Tågs synlighet

4.2.2.1.1   Allmänna krav

Järnvägsföretaget ska se till att tågen är försedda med utrustning som indikerar tågets främre respektive bakre ände.

4.2.2.1.2   Främre ände

Järnvägsföretaget ska se till att ett tåg som närmar sig är klart synligt och igenkännligt som sådant genom förekomsten och placeringen av dess tända vita frontstrålkastare.

Den framåtvända frontändan av det första fordonet i ett tåg ska vara utrustad med tre strålkastare som formar en likbent triangel, enligt nedanstående bild. Dessa strålkastare ska alltid vara tända när tåget körs från den ändan.

Frontstrålkastarna ska optimera möjligheten att upptäcka tåget (t.ex. för spårarbetare och personer som använder spårövergångar) (markeringsljus) och ge tillräckligt god sikt för föraren (lysa upp linjen framåt och informationstavlor/-skyltar i närheten av spåret etc.) (helljus) på natten och vid förhållanden med svagt ljus, och de får inte blända förare av mötande tåg.

Avståndet mellan strålkastarna, höjden över rälsöverkant, diametern, ljusintensiteten, dimensionerna och formen på ljuskäglan både i dagsljus och vid körning i mörker definieras i TSD Rullande materiel.

4.2.2.1.3   Bakre ände

Järnvägsföretaget ska se till att tåget är försett med utrustning som indikerar dess bakre ände. Signalen i den bakre änden får bara visas från den bakre änden på det sista fordonet i ett tåg. Den ska visas enligt nedanstående bild.

4.2.2.1.3.1   Persontåg

Indikeringen av ett tågs bakre ände ska bestå av två röda ljus med fast sken på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

4.2.2.1.3.2   Godståg i internationell trafik

Medlemsstaterna ska meddela vilka av följande krav som gäller på deras nät för tåg som passerar en gräns till en annan medlemsstat:

Antingen

—	2 röda ljus med fast sken, eller

—	2 reflekterande skyltar med följande form, med vita trianglar på sidorna och röda trianglar upptill och nertill:

Lamporna eller skyltarna ska vara på samma höjd över buffert på transversalaxeln. I medlemsstater där två reflekterande skyltar krävs ska även två röda ljus med fast sken godtas som indikation på tågets bakre ände.

4.2.2.1.3.3   Godståg som inte passerar en gräns till en annan medlemsstat

För godståg som inte passerar en gräns till en annan medlemsstat är indikationen på tågets bakre ände en öppen punkt (se tillägg U).

4.2.2.2   Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1   Allmänna krav

Järnvägsföretaget ska se till att tågen är försedda med en ljudvarningsanordning för indikering av att ett tåg närmar sig.

4.2.2.2.2   Kontroll

Det ska vara möjligt att aktivera ljudvarningsanordningen från alla förarpositioner.

4.2.2.3   Fordonsidentitet

Varje fordon ska ha ett unikt nummer som identifierar det i förhållande till alla andra järnvägsfordon. Detta nummer ska tydligt synas åtminstone på fordonets båda långsidor.

Det ska också vara möjligt att identifiera eventuella driftsrestriktioner som gäller för fordonet.

Ytterligare krav anges i tillägg P.

4.2.2.4   Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1   Säkerhet för last

Järnvägsföretaget ska se till att godsvagnar lastas säkert och att de förblir säkert lastade under hela resan.

4.2.2.4.2   Säkerhet för passagerare

Järnvägsföretaget ska, vid avgång och under resan, se till att transporten av passagerare sker på ett säkert sätt.

4.2.2.5   Tågsammansättning

Järnvägsföretaget ska definiera de regler och förfaranden som ska följas av företagets personal för att garantera att tåget överensstämmer med kraven för det tilldelade tågläget.

Kraven i fråga om tågets sammansättning ska beakta följande:

a)

Fordonen — Alla fordon i tåget ska överensstämma med alla krav som gäller för de linjesträckor tåget ska färdas på. — Alla fordon i tåget ska kunna framföras i den största tillåtna hastighet med vilken tåget ska framföras enligt körplan. — Alla fordon i tåget ska befinna sig inom sina specifika underhållsintervall under hela resan (med avseende på både tid och avstånd).

b)

Tåget — Kombinationen av fordon som ett tåg utgör ska överensstämma med de tekniska begränsningar som gäller för den berörda linjesträckan och får inte överskrida den högsta längd som tillåts vid avsändnings- och mottagningsstationerna. — Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att tåget är tekniskt dugligt för den planerade resan och förblir så under hela färden.

c)	Vikt och axelbelastning — Tågets vikt får inte överskrida högsta tillåtna vikt med avseende på linjeavsnittet, kopplens styrka, dragkraften, och andra relevanta tågegenskaper. Axellastbegränsningar ska respekteras.

d)	Tågets högsta tillåtna hastighet — Vid beräkning av den högsta hastighet med vilken ett tåg får framföras, ska hänsyn tas till varje begränsning på berörd(a) linjesträcka/-or, bromsförmåga, axellast och fordonstyp.

e)	Den kinematiska lastprofilen — Den kinematiska lastprofilen för varje fordon (inklusive last) i tåget ska ligga inom de maximigränser som gäller för linjeavsnittet.

Ytterligare begränsningar kan tillkomma med hänsyn till typen av bromssystem eller drivsystem på ett visst tåg.

4.2.2.6   Bromsning av tåg

4.2.2.6.1   Minimikrav på bromssystemet

Alla fordon i ett tåg ska vara anslutna till det genomgående automatiska bromssystemet enligt definitionen i TSD Rullande material.

Det första och det sista fordonet (inklusive dragfordon) i varje tåg ska ha den automatiska bromsen aktiverad.

I det fall ett tåg oavsiktligt skulle delas i två delar, ska båda delarna automatiskt bromsas till stopp till följd av full bromsansättning.

4.2.2.6.2   Bromsförmåga

Infrastrukturförvaltaren måste för järnvägsföretaget ange den faktiska prestanda som krävs. Denna data ska om nödvändigt inbegripa användningsvillkor för bromssystem som kan påverka infrastrukturen, såsom magnetbroms, regenerativ broms och virvelströmsbroms.

Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att tåget har tillräcklig bromsförmåga genom att förse sin personal med bromsföreskrifter som ska följas.

Reglerna för bromsförmåga ska hanteras genom infrastrukturförvaltarens och järnvägsföretagets driftsäkerhetsstyrningssystem.

Ytterligare krav specificeras i tillägg T.

4.2.2.7   Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1   Allmänna krav

Järnvägsföretaget ska fastställa ett förfarande för att se till att all säkerhetsrelaterad ombordutrustning är fullt fungerande och att tåget kan framföras säkert.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje ändring av tågets egenskaper som påverkar dess prestanda eller varje ändring som kan påverka tågets lämplighet för det tilldelade tågläget.

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska fastställa och uppdatera villkor och förfaranden för framförande av tåg vid störningar.

4.2.2.7.2   Nödvändiga data

De data som krävs för en säker och effektiv drift och det förfarande genom vilket dessa data förmedlas ska omfatta

—	tågidentitet,

—	identitet för det järnvägsföretag som ansvarar för tåget,

—	tågets längd,

—	uppgifter om att ett tåg medför passagerare eller djur trots att körplanen ej anger detta,

—	driftsbegränsningar, med angivelse av berört/berörda fordon (lastprofil, hastighetsbegränsningar etc.),

—	information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods.

Järnvägsföretaget ska se till att dessa data görs tillgängliga för infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna före tågets avgång.

Järnvägsföretaget ska underrätta infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna om ett tåg inte kommer att utnyttja sitt tilldelade tågläge eller är inställt.

4.2.2.8   Krav för signalers och tavlors synbarhet

Föraren måste kunna observera signaler och tavlor, och de måste vara möjliga för föraren att observera. Detsamma gäller för andra typer av skyltar nära spåret om de är säkerhetsrelaterade.

Därför ska signaler, tavlor, skyltar och informationstavlor utmed banan vara utformade och placerade på ett sådant enhetligt sätt att detta underlättas. Aspekter som måste beaktas inbegriper

—	att de är lämpligt placerade, så att tågets strålkastare gör att föraren kan läsa informationen,

—	att lämplig och tillräckligt stark belysning finns där så krävs för att lysa upp informationen,

—	att, i de fall reflextavlor används, de reflekterande egenskaperna hos materialet överensstämmer med tillämpliga specifikationer och att skyltarna är konstruerade så att tågets strålkastare gör att föraren lätt kan läsa informationen.

Förarhytter ska vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att föraren lätt kan se den information som visas för honom.

4.2.2.9   Tågförarens vaksamhet

En anordning krävs för fordonsbaserad övervakning av tågförarens vaksamhet. Den ska göra att tåget stannar om föraren inte reagerar inom en viss tid; tidsfristen anges i TSD Rullande materiel.

4.2.3   Specifikationer som rör tågdrift

4.2.3.1   Tågplanering

Infrastrukturförvaltaren ska, i enlighet med direktiv 2001/14/EG, informera om vilka uppgifter som måste tillhandahållas vid begäran av ett tågläge.

4.2.3.2   Tågidentitet

Varje tåg ska identifieras med hjälp av ett operativt tågnummer. Det operativa tågnumret tilldelas av infrastrukturförvaltaren i samband med tilldelningen av ett tågläge och måste vara känt av järnvägsföretaget och de infrastrukturförvaltare som ansvarar för driften av tåget. Det operativa tågnumret måste vara unikt för varje nät. Ändringar av det operativa tågnumret under färd bör undvikas.

4.2.3.2.1   Det operativa tågnumrets format

Det operativa tågnumrets format definieras i TSD Trafikstyrning och signalering.

4.2.3.3   Tågets avgång

4.2.3.3.1   Kontroll och provning före avgång

Järnvägsföretaget ska fastställa kontroller och prov för att garantera att avgången sker på ett säkert sätt (t.ex. dörrar, last, bromsar).

4.2.3.3.2   Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren när tåget är klart för tillträde till nätet.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje avvikelse som rör tåget eller dess drift och som kan påverka tågets framförande, före avgång och under färd.

4.2.3.4   Trafikledning

4.2.3.4.1   Allmänna krav

Trafikledningen ska garantera en säker, effektiv och punktlig drift av järnvägen, inbegripet effektiv återhämtning efter trafikstörningar.

Infrastrukturförvaltaren ska fastställa förfaranden och medel för

—	den operativa tågledningen,

—	operativa åtgärder för att upprätthålla bästa möjliga prestanda för infrastrukturen i händelse av förseningar eller olyckor, både vid faktiska händelser och i förebyggande syfte, och

—	tillhandahållande av information till järnvägsföretaget/-företagen vid sådana händelser.

Ytterligare förfaranden som krävs av järnvägsföretaget och som berör gränssnittet med infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna kan införas efter överenskommelse med infrastrukturförvaltaren.

4.2.3.4.2   Tågrapportering

4.2.3.4.2.1   Data som krävs för rapportering av tågets position

Infrastrukturförvaltaren ska

a)	tillhandahålla medel för att i realtid registrera de tider vid vilka tåg avgår från, ankommer till eller passerar relevanta förutbestämda rapporteringspunkter på dennes nät samt deltatidsvärden,

b)

tillhandahålla de specifika data som krävs i samband med rapportering av tågposition. Denna information ska inbegripa — tågidentitet, — identitet för rapporteringspunkt, — linje som tåget framförs på, — tid enligt körplanen vid rapporteringspunkt, — faktisk tid vid rapporteringspunkt (och huruvida det rör sig om en avgångs-, ankomst- eller passeringstid – separata ankomst- och avgångstider ska anges i fråga om mellanliggande rapporteringspunkter där tåget gör uppehåll), — antal minuter för tidigt eller för sent vid rapporteringspunkten, — ursprungsförklaring till varje försening som överskrider 10 minuter eller annan gräns som krävs enligt systemet för resultatövervakning, — indikation om att en rapportering för ett tåg är försenad och antal minuter för förseningen, — tidigare tågidentiteter, i förekommande fall, — tåg som ställts in, med avseende på hela eller delar av färden.

4.2.3.4.2.2   Planerad tid för överlämnande

Infrastrukturförvaltaren ska ha en rutin för att ge indikation om den beräknade avvikelsen från körplanen, i antal minuter, för ett tågs överlämnande från en infrastrukturförvaltare till en annan.

Denna ska inbegripa information om trafikstörningar (beskrivning och lokalisering av problem).

4.2.3.4.3   Farligt gods

Järnvägsföretaget ska fastställa förfaranden för övervakning av transport av farligt gods.

Dessa förfaranden ska omfatta

—	de bestämmelser som ingår i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (1),

—	upplysningar till föraren om förekomst och placering av farligt gods på tåget,

—	information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods,

—	beslut, i överenskommelse med infrastrukturförvaltaren, om kommunikationsvägar och planering av särskilda åtgärder i händelse av nödsituationer som berör godset.

4.2.3.4.4   Driftskvalitet

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska ha fastställda förfaranden för övervakning av driftseffektiviteten i fråga om all berörd trafik.

Övervakningsförfarandena ska vara utformade för analys av data och upptäckt av underliggande trender, både i fråga om mänskliga fel och systemfel. Resultaten av denna analys ska användas för förbättringsåtgärder, i syfte att förhindra eller mildra effekterna av händelser som skulle kunna äventyra den effektiva driften av nätet.

I de fall sådana förbättringsåtgärder skulle gagna hela nätet, och inbegripa andra infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, ska de, med respekt för affärshemligheter, meddelas i enlighet därmed.

Händelser som lett till avsevärda driftstörningar ska analyseras så snart som möjligt av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren ska, där så är lämpligt, och i synnerhet om någon i deras personal är berörd, bjuda in det/de järnvägsföretag som berörts av händelsen att delta i analysen. I de fall resultatet av sådana analyser leder till rekommendationer om förbättringar av nätet i syfte att förhindra eller mildra effekterna av orsaker bakom olyckor/tillbud, ska dessa meddelas till alla relevanta infrastrukturförvaltare och berörda järnvägsföretag.

Dessa förfaranden ska dokumenteras och bli föremål för intern granskning.

4.2.3.5   Registrering av data

Data som rör framförandet av ett tåg ska registreras och lagras i följande syften:

—	Som stöd för en systematisk säkerhetsövervakning med syftet att förebygga olyckor och tillbud.

—

För att fastställa prestanda för förare, tåg och infrastruktur under tiden fram till och (om tillämpligt) direkt efter en olycka eller ett tillbud, i syfte att kunna identifiera orsaker förknippade med tågets framförande eller tågets utrustning och motivera nya eller ändrade åtgärder för att undvika upprepning.

—	För att registrera information rörande prestanda för såväl lok/dragfordon som förare.

Det ska vara möjligt att hänföra registrerade data till

—	datum och tidpunkt för registreringen,

—	den exakta geografiska platsen för den registrerade händelsen (avstånd i kilometer från en känd plats),

—	tågidentiteten,

—	förarens identitet.

Krav med avseende på lagring, regelbunden utvärdering av och tillgång till dessa data specificeras i relevanta nationella lagar i den medlemsstat

—	där järnvägsföretaget har sitt tillstånd (när det gäller ombordregistrerade data), eller

—	där infrastrukturen finns (när det gäller data som registrerats utanför tåget).

4.2.3.5.1.   Registrering av övervakningsdata utanför tåget

Infrastrukturförvaltaren ska registrera åtminstone följande data:

—	Fel på utrustning utmed banan med koppling till tågrörelser (signaler, växlar etc.).

—	Detektering av varmgång i axellager, i de fall sådan utrustning finns.

—	Kommunikation mellan föraren och infrastrukturförvaltarens personal som ger tillstånd för tågrörelser.

4.2.3.5.2.   Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

Järnvägsföretaget ska registrera åtminstone följande data:

—	Passage av signal i stopp eller ”slutpunkt för körtillstånd” utan tillstånd.

—	Aktivering av nödbromsen.

—	Hastighet som tåget framförs med.

—	Varje avstängning eller förbikoppling av ombordvarande tågskyddssystem (signalsystem).

—	Aktivering av ljudvarningsanordning (tyfon).

—	Aktivering av dörrstyrning (öppning, stängning).

—	Utslag på ombordvarande varmgångsdetektorer, om sådana finns monterade.

—	Identitet på den förarhytt som dataregistreringen avser.

4.2.3.6   Drift vid störning

4.2.3.6.1   Meddelande till andra användare

Infrastrukturförvaltaren ska tillsammans med järnvägsföretaget/-företagen fastställa ett förfarande för att omedelbart informera varandra om varje situation som försämrar säkerhet, prestanda och/eller tillgänglighet i fråga om infrastruktur eller rullande materiel.

4.2.3.6.2   Meddelande till förare

I varje händelse av trafikstörning som berör en infrastrukturförvaltares ansvarsområde ska infrastrukturförvaltaren ge formella instruktioner till förarna om vilka åtgärder de ska vidta för att på ett säkert sätt övervinna störningen.

4.2.3.6.3   Beredskapsplaner

Infrastrukturförvaltaren ska, tillsammans med alla järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur och angränsande infrastrukturförvaltare om så är lämpligt, upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga beredskapsåtgärder samt fastställa ansvarsområden med utgångspunkt från kravet att minska alla negativa följder av trafikstörningar.

Kraven i fråga om beredskapen inför och hanteringen av sådana händelser ska stå i proportion till störningens art och potentiella allvarlighet.

Dessa åtgärder, som åtminstone ska inbegripa planer för återställande av nätet till ”normal” status, kan även avse

—	fel på rullande materiel (till exempel sådana fel som kan förorsaka avsevärda trafikstörningar eller förfaranden för bärgning av trasiga tåg),

—	fel på infrastruktur (till exempel när fel uppstått i strömförsörjningen eller de villkor under vilka tåg kan bli omdirigerade från det bokade tågläget),

—	extrema väderförhållanden.

Infrastrukturförvaltaren ska sammanställa och uppdatera kontaktinformation för nyckelpersoner inom infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags personal att kontakta i händelse av trafikstörningar som leder till störd drift. Denna information ska innehålla kontaktuppgifter som gäller såväl under som utanför kontorstid.

Järnvägsföretaget ska tillhandahålla denna information till infrastrukturförvaltaren samt underrätta denne om varje ändring av dessa kontaktuppgifter.

Infrastrukturförvaltaren ska meddela alla berörda järnvägsföretag om varje ändring i dennes kontaktuppgifter.

4.2.3.7   Hantering av nödsituationer

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med

—	alla järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur, eller, i förekommande fall, organ som företräder järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur,

—	angränsande infrastrukturförvaltare, i förekommande fall,

—	lokala myndigheter, representativa organ för larmtjänst (inbegripet brandkår och räddningstjänst), på antingen lokal eller nationell nivå såsom tillämpligt,

fastställa, publicera och tillgängliggöra lämpliga åtgärder för att hantera nödsituationer och återställa linjen till normala driftsförhållanden.

Sådana åtgärder ska i typfallet omfatta

—	kollisioner,

—	tågbränder,

—	evakuering av tåg,

—	olyckor i tunnlar,

—	tillbud med farligt gods,

—	urspårningar.

Järnvägsföretaget ska förse infrastrukturförvaltaren med all särskild information som gäller dessa situationer, särskilt i fråga om återställande och återförande på spåret av deras fordon.

Dessutom ska järnvägsföretaget ha rutiner för att informera passagerare om förfaranden vid nödsituationer ombord och säkerhetsrutiner.

4.2.3.8   Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

Järnvägsföretaget ska fastställa lämpliga förfaranden för att ge assistans till tågpersonalen vid driftstörningar för att undvika eller minska förseningar orsakade av tekniska fel eller andra problem med den rullande materielen (t.ex. kommunikationsvägar, åtgärder att vidta vid evakuering av ett tåg).

4.3   Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

Mot bakgrund av de väsentliga kraven i kapitel 3 gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten:

4.3.1   Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

Hänvisning till TSD Drift konv.		Hänvisning till TSD Infrastruktur konv.
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Bromsförmåga	4.2.2.6.2	Spårets longitudinella motståndsförmåga	4.2.7.2
Ändringar av information i linjeboken	4.1.2.2.2	Driftsregler	4.4
Drift vid störning	4.2.3.6

4.3.2   Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

Hänvisning till TSD Drift konv.		Hänvisning till utkastet till TSD Trafikstyrning och signalering konv.
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Förarens regelbok	4.2.1.2.1
Driftsregler	4.4	Driftsregler	4.4
Signalers och tavlors synbarhet	4.2.2.8	Synbarhet hos markbaserade trafikstyrningsobjekt	4.2.16
Bromsförmåga	4.2.2.6	Tågbromsprestanda och -karakteristika	4.3.2.3
Förarens regelbok	4.2.1.2.1	Användning av sandningsutrustning	4.2.10
Operativt tågnummer	4.2.3.2.1	ETCS DMI	GSM-R DMI
		4.2.12	4.2.13
Registrering av data ombord	4.2.3.5	Gränssnitt till datainsamling för myndighetskontroll	4.2.15

4.3.3   Gränssnitt mot TSD Rullande materiel

4.3.3.1   Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

Hänvisning till TSD Drift konv.		Hänvisning till TSD Lok och passagerarfordon konv.
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Beredskapsplaner	4.2.3.6.3	Räddningskoppel	4.2.2.2.4
Tågsammansättning	4.2.2.5	Gränssnitt mot infrastruktur: parametern axellast	4.2.3.2
Minimikrav på bromssystemet	4.2.2.6.1	Bromsförmåga	4.2.4.5
Tågs synlighet	4.2.2.1	Externa lyktor fram och bak	4.2.7.1
Tågs hörbarhet	4.2.2.2	Tyfon	4.2.7.2
Signalers synbarhet	4.2.2.8	Sikt ut	4.2.9.1.3
		Frontrutans optiska egenskaper	4.2.9.2.2
		Inre belysning	4.2.9.1.8
Tågförarens vaksamhet	4.2.2.9	Förarövervakningsfunktion	4.2.9.3.1
Registrering av data	4.2.3.5.2	Färdskrivare	4.2.9.5

4.3.3.2   Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

Hänvisning till TSD Drift konv.		Hänvisning till utkastet till TSD Godsvagnar konv.
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Bakre ände	4.2.2.1.3.2	Fastsättningsanordning för slutsignal	4.2.6.3
Bakre ände	4.2.2.1.3.2	Signal i bakre ände	Bilaga E
Tågsammansättning	4.2.2.5	Fordonsprofiler	4.2.3.1
Tågsammansättning	4.2.2.5	Parametern axellast	4.2.3.3.2
Beredskapsplaner	4.2.3.6.3	Lyftning och uppallning	4.2.2.2
Bromsning av tåg	4.2.2.6	Broms	4.2.4

4.3.4   Gränssnitt mot TSD Energi

Hänvisning till TSD Drift konv.		Hänvisning till TSD Energi konv.
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer	4.2.1.2.2	Hantering av banmatningssystemet	4.4.2
Information till föraren i realtid	4.2.1.2.2.3
Ändring av information i linjeboken	4.2.1.2.2.2	Genomförande av arbeten	4.4.3

4.4   Driftsregler

De regler och förfaranden som ligger till grund för en sammanhängande drift av nya och förändrade strukturella delsystem som är avsedda att användas inom TEN, och särskilt de som är direkt kopplade till driften av ett nytt trafikstyrnings- och signalsystem, måste vara identiska där identiska situationer existerar.

I detta syfte specificeras driftsreglerna för European Rail Traffic Management System (ERTMS/ETCS) och för radiosystemet ERTMS/GSM-R i tillägg A.

Andra driftsregler, som är möjliga att standardisera för hela TEN, kommer att specificeras i tillägg B.

4.5   Underhållsregler

Inte tillämpligt.

4.6   Yrkesmässiga kvalifikationer

I enlighet med punkt 2.2.1 i denna TSD, handlar denna punkt om yrkesmässig och språklig kompetens och det bedömningsförfarande som personal måste genomgå för att anses ha uppnått denna kompetens.

4.6.1   Yrkeskompetens

Järnvägsföretagets och infrastrukturförvaltarens personal (inklusive entreprenadföretag) ska ha tillbörlig yrkeskompetens för att utföra alla nödvändiga säkerhetsrelaterade uppgifter under normala driftsförhållanden, vid trafikstörningar och i nödsituationer. Sådan kompetens inbegriper yrkeskunskaper och förmåga att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för enskilda uppgifter finns i tilläggen J och L.

4.6.1.1   Yrkeskunskaper

Med beaktande av dessa tillägg och beroende på vilka uppgifter enskilda medlemmar av personalen har, ska den kunskap som krävs omfatta följande:

a)

Allmän järnvägsdrift med tonvikt på säkerhetskritisk verksamhet: — Principer för hur deras organisations säkerhetsstyrningssystem fungerar. — Roller och ansvarsområden för nyckelpersoner när det gäller driftskompatibilitet. — Bedömning av faror, och särskilt de risker som är förenade med järnvägsdrift och strömförsörjning.

b)	Tillbörlig kunskap om säkerhetsrelaterade uppgifter i fråga om förfaranden och gränssnitt för — linjer och utrustning utmed banan, — rullande materiel, — miljön.

4.6.1.2   Förmåga att omsätta denna kunskap i praktiken

Förmågan att tillämpa denna kunskap i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar och i nödsituationer förutsätter att personalen är fullt förtrogen med

—	metod och principer för tillämpning av dessa regler och förfaranden,

—	rutiner för användning av utrustning utmed banan och rullande materiel, såväl som för all specifik säkerhetsutrustning,

—	principerna för säkerhetsstyrningssystemet för att undvika att personer och processer utsätts för otillbörliga risker,

Personalen ska också ha en allmän förmåga att anpassa sig till de olika situationer som man kan ställas inför.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska upprätta ett kompetensstyrningssystem för att se till att den individuella kompetensen hos personalen bedöms och bibehålls. Dessutom ska utbildning tillhandahållas, i den mån det behövs, för att garantera att kunskaper och färdigheter uppdateras, särskilt i de fall det finns svagheter eller brister hos system eller individer.

4.6.2   Språklig kompetens

4.6.2.1   Principer

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska se till att berörd personal har den kompetens som krävs för att använda de kommunikationsprotokoll och -principer som anges i denna TSD.

I de fall det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren inte är det språk som vanligen används av järnvägsföretagets personal, ska lämplig utbildning i språk och kommunikation utgöra en kritisk del av järnvägsföretagets övergripande kompetensstyrningssystem.

De personer i järnvägsföretagets personal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltarens personal i säkerhetskritiska frågor, antingen i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar eller i nödsituationer, ska ha tillräckligt goda kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

4.6.2.2   Nivå på språkkunskaper

Ur säkerhetssynpunkt krävs en viss nivå i fråga om kunskaper i infrastrukturförvaltarens språk:

a)

Som ett minimikrav ska detta innebära att föraren är kapabel att — sända och förstå alla de meddelanden som anges i tillägg C till denna TSD, — kommunicera effektivt i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar och i nödsituationer, — fylla i de blanketter som krävs i samband med användning av blankettsamlingen.

b)	Andra medlemmar av tågpersonalen vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltaren i säkerhetskritiska frågor, ska som ett minimikrav, vara kapabla att sända och förstå information som rör tåget och dess driftstatus.

Vägledning angående tillämpliga kompetensnivåer finns i tillägg E. Kunskapsnivån för förare ska vara minst nivå 3. Kunskapsnivån för personal som medföljer tåget ska vara minst nivå 2.

4.6.3   Initial och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1   Grundläggande krav

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa ett förfarande för bedömning av personalen.

Det rekommenderas att var och en av följande punkter beaktas:

A.   Urval av personal

—	Bedömning av individuell erfarenhet och kompetens.

—	Bedömning av individuell kompetens i fråga om användning av något eller några av de främmande språk som krävs, eller förmåga att lära sig dessa.

B.   Initial yrkesutbildning

—	Analys av utbildningsbehov.

—	Utbildningsresurser.

—	Utbildarnas utbildning.

C.   Initial bedömning

—	Grundläggande villkor.

—	Bedömningsprogram, inklusive praktisk demonstration.

—	Utbildarnas kvalifikationer.

—	Utfärdande av kompetensintyg.

D.   Bibehållande av kompetens

—	Principer för bibehållande av kompetens.

—	Metoder som ska tillämpas.

—	Formalisering av förfarandet för bibehållande av kompetens.

—	Bedömningsförfarande.

E.   Fortbildning

—	Principer för fortlöpande utbildning (inklusive språkträning).

4.6.3.2   Analys av utbildningsbehov

4.6.3.2.1   Utveckling av analysen av utbildningsbehov

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska genomföra en analys av utbildningsbehoven för deras berörda personal.

I denna analys ska såväl omfattning som komplexitet beaktas och hänsyn ska tas till de risker som är förbundna med framförandet av tåg på TEN, särskilt sådana risker som har en koppling till människans förmåga och begränsningar (mänskliga faktorer) och som kan uppstå till följd av

—	olikheter i driftsrutiner mellan olika infrastrukturförvaltare och de risker som är förknippade med övergångar mellan dessa,

—	olikheter mellan uppgifter, driftsförfaranden och kommunikationsprotokoll,

—	skillnader i olika varianter av ett språk som används som arbetsspråk av infrastrukturförvaltarens personal,

—	lokala driftinstruktioner som kan inbegripa särskilda förfaranden eller särskild utrustning som ska användas i vissa fall, till exempel i en viss tunnel.

Vägledning om de krav som bör beaktas finns i de tillägg som avses i punkt 4.6.1. Där så är lämpligt ska utbildningsinsatser för personalen sättas in, med beaktande av dessa krav.

Beroende på vilken typ av trafik som ett järnvägsföretag bedriver eller egenskaperna hos det nät som drivs av en infrastrukturförvaltare är det möjligt att vissa av de krav som avses i punkt 4.6.1 inte är tillämpliga. Analysen av utbildningsbehov ska även dokumentera de krav som inte anses tillämpliga och anledningen till detta.

4.6.3.2.2   Uppdatering av analysen av utbildningsbehov

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska fastställa ett förfarande för att se över och uppdatera sina individuella utbildningsbehov, med beaktande av t.ex. tidigare revisioner, systemrespons och kända ändringar av regler och förfaranden, infrastruktur och teknik.

4.6.3.2.3   Särskilda krav för tågpersonal och assisterande personal

4.6.3.2.3.1   Kunskap om infrastruktur

Järnvägsföretaget ska se till att ombordpersonal har lämplig kunskap om den relevanta infrastrukturen.

Järnvägsföretaget ska fastställa det förfarande genom vilket ombordpersonalens kännedom om de linjesträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls. Detta förfarande ska

—	bygga på den linjeinformation som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, och

—	vara samstämmigt med det förfarande som beskrivs i punkt 4.2.1.

4.6.3.2.3.2   Kunskap om den rullande materielen

Järnvägsföretaget ska fastställa ett förfarande för tågpersonalens förvärv och upprätthållande av kunskaper om dragfordon och övrig rullande materiel.

4.6.3.2.3.3   Assisterande personal

Järnvägsföretaget ska se till att assisterande personal (t.ex. catering- och städpersonal) som inte ingår i ”tågpersonalen”, utöver sin grundläggande utbildning har fått de instruktioner som krävs för att följa den fullt utbildade ”tågpersonalens” anvisningar.

4.7   Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1   Inledning

Den personal som i punkt 4.2.1 specificeras som personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i enlighet med punkt 2.2 ska vara lämpliga när det gäller att se till att övergripande drifts- och säkerhetsstandarder uppfylls.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa och dokumentera det förfarande de inför för att uppfylla de medicinska, psykologiska och hälsorelaterade kraven för personalen inom ramen för deras säkerhetsstyrningssystem.

Medicinska undersökningar enligt beskrivningen i punkt 4.7.4 och alla därmed relaterade beslut angående personalens individuella lämplighet ska utföras av en erkänd företagsläkare.

Personal får inte utföra säkerhetskritiskt arbete då uppmärksamheten är nedsatt på grund av substanser som alkohol, droger eller psykotropiska läkemedel. Därför ska järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ha förfaranden för att kontrollera risken att personal kommer till arbetet under påverkan av sådana substanser eller att de konsumerar sådana substanser på arbetet.

De nationella reglerna i den medlemsstat där tågtrafiken bedrivs är tillämpliga när det gäller gränsvärden för tillåtna mängder av ovan nämnda substanser.

4.7.2   Struken

4.7.3   Struken

4.7.4   Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.4.1   Före anställning

4.7.4.1.1   Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

Den medicinska undersökningen ska omfatta följande:

—	Allmän medicinsk undersökning.

—	Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

—	Urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

—	Screening för att upptäcka drogmissbruk.

4.7.4.1.2   Psykologisk bedömning

Syftet med den psykologiska bedömningen är att stödja järnvägsföretaget i rekryteringen och hanteringen av personal som har de kognitiva, psykomotoriska, beteendemässiga och personliga egenskaper som krävs för att kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

Vid fastställandet av innehållet i den psykologiska bedömningen ska psykologen åtminstone ta hänsyn till följande kriterier, vilka hänför sig till de krav som ställs i olika säkerhetssituationer:

a)	Kognitiv förmåga: — Uppmärksamhet och koncentration — Minne — Perceptionsförmåga — Slutledning — Kommunikation

b)	Psykomotorisk förmåga: — Reaktionshastighet — Rörelsekoordination

c)	Beteende och personlighet: — Emotionell självkontroll — Beteendemässig stabilitet — Självständighet — Samvetsgrannhet

Om psykologen utelämnar något av ovanstående kriterier ska detta beslut motiveras och dokumenteras.

4.7.4.2   Efter anställning

4.7.4.2.1   Periodicitet för återkommande medicinska undersökningar

Åtminstone en systematisk medicinsk undersökning ska göras

—	vart 5:e år för personal i åldern upp till 40,

—	vart 3:e år för personal i åldern 41–62,

—	varje år för personal i åldern över 62.

En tätare periodicitet för undersökningarna ska fastställas av företagsläkaren om hälsostatusen för en person så kräver.

4.7.4.2.2   Minsta omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

Om arbetstagaren uppfyller kriterierna vid den undersökning som utförs före påbörjad anställning ska de återkommande specialiserade undersökningarna åtminstone omfatta följande:

—	Allmän medicinsk undersökning.

—	Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

—	Urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

—	Screening för att upptäcka drogmissbruk, om detta indikeras kliniskt.

4.7.4.2.3   Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

Utöver de återkommande medicinska undersökningarna, ska ytterligare en särskild medicinsk undersökning och/eller psykologisk bedömning genomföras om det finns rimliga skäl att tvivla på den medicinska eller psykologiska lämpligheten hos en anställd eller rimlig misstanke om drogmissbruk eller olämplig användning av alkohol. Detta bör vara fallet i synnerhet efter ett tillbud eller olycka orsakad av mänskligt fel från personens sida.

Arbetsgivaren ska begära en medicinsk undersökning efter varje sjukfrånvaro som överstiger 30 dagar. Där så är lämpligt kan en sådan undersökning begränsas till att företagsläkaren gör en bedömning av tillgänglig information som visar att den anställdes lämplighet för arbetet inte har påverkats.

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska införa system för att se till att sådana ytterligare undersökningar och bedömningar genomförs på lämpligt sätt.

4.7.5   Medicinska krav

4.7.5.1   Allmänna krav

Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd eller stå under sådan medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande:

—	Plötslig medvetandeförlust.

—	Försämrad uppmärksamhet eller koncentration.

—	Plötslig förlust av funktionsförmåga.

—	Försämrad balans eller koordination.

—	Betydande begränsning av rörligheten.

Följande syn- och hörselkrav ska uppfyllas:

4.7.5.2   Synkrav

—	Avståndssynskärpa med eller utan korrektion: 0,8 (höger öga + vänster öga – enligt separata mätningar); minst 0,3 för det sämsta ögat.

—	Största tillåtna korrektion: översynthet + 5/närsynthet - 8. Företagsläkaren får i undantagsfall tillåta värden utanför detta spann, och efter att ha konsulterat en ögonspecialist.

—	Seende på när- och mellanavstånd: fullgott, antingen med eller utan korrektion.

—	Kontaktlinser är tillåtna.

—	Normalt färgseende: påvisat genom användning av erkänt test, t.ex. Ishihara, vid behov kompletterat med annat erkänt test.

—	Synfält: normalt (ingen avvikelse som påverkar den uppgift som ska utföras).

—	Syn på båda ögonen: ja.

—	Binokulärseende: ja.

—	Kontrastkänslighet: bra.

—	Frånvaro av progressiv ögonsjukdom.

—	Linsimplantat, keratotomi och keratektomi är endast tillåtna under förutsättning att de kontrolleras årligen eller med en periodicitet som fastställs av företagsläkaren.

4.7.5.3   Hörselkrav

Tillfredsställande hörsel, bekräftat av ett audiogram, vilket innebär följande:

—	Tillräckligt god hörsel för att kunna föra ett samtal per telefon och för att kunna höra varningssignaler och radiomeddelanden.

—	Följande värden ska betraktas som riktvärden:

—	Hörselnedsättningen får inte överstiga 40 dB vid 500 och 1 000 Hz.

—	Hörselnedsättningen får inte överstiga 45 dB vid 2 000 Hz för det öra som har sämst luftledning.

4.8   Register över infrastruktur och fordon

På grund av egenskaperna hos registren över infrastruktur och fordon, enligt definitionen i artiklarna 33, 34 och 35 i direktiv 2008/57/EG, är dessa register inte lämpade för de särskilda kraven för delsystemet Drift och trafikledning. Därför anges i denna TSD ingenting i fråga om dessa register.

Det finns dock ett driftskrav om att vissa infrastrukturrelaterade data ska göras tillgängliga för ett järnvägsföretag och, omvänt, att vissa data om rullande materiel ska göras tillgängliga för en infrastrukturförvaltare, i enlighet med punkterna 4.8.1 och 4.8.2. I båda fallen ska uppgifterna i fråga vara fullständiga och korrekta.

4.8.1   Infrastruktur

Kraven angående data om infrastrukturen för konventionell trafik avseende delsystemet Drift och trafikledning, som ska göras tillgängliga för järnvägsföretag, anges i tillägg D. Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

4.8.2   Rullande materiel

Följande data om rullande materiel ska göras tillgängliga för infrastrukturförvaltare. Innehavaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta:

—	Huruvida fordonet är konstruerat av material som kan vara farligt i händelse av olycka eller brand (t.ex. asbest).

—	Längd över buffertar.

5.   DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1   Definition

Enligt artikel 2 f i direktiv 2008/57/EG avses med driftskompatibilitetskomponenter ”alla grundläggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller kompletta enheter av materiel som har införlivats eller avses att införlivas i ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet är direkt eller indirekt beroende av; begreppet ”komponent” omfattar såväl materiella föremål som immateriella föremål, t.ex. programvara”.

5.2   Förteckning över komponenter

Med avseende på delsystemet Drift och trafikledning finns inga driftskompatibilitetskomponenter.

6.   BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1   Driftskompatibilitetskomponenter

Eftersom det i denna TSD ännu inte specificeras några driftskompatibilitetskomponenter diskuteras inga bedömningsförfaranden.

6.2   Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1   Principer

Delsystemet Drift och trafikledning är ett funktionellt delsystem enligt bilaga II till direktiv 2008/57/EG.

Enligt artiklarna 10 och 11 i direktiv 2004/49/EG ska järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna styrka att deras säkerhetsstyrningssystem uppfyller kraven i denna TSD när de ansöker om ett nytt eller ändrat säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd.

Enligt de gemensamma säkerhetsmetoderna för bedömning av överensstämmelse ska de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett system för inspektion för övervakning och kontroll av den dagliga efterlevnaden av säkerhetsstyrningssystemet och alla TSD:er. Det bör noteras att det inte finns någon del i denna TSD som kräver en separat bedömning av ett anmält organ.

Krav i denna TSD som avser strukturella delsystem och förtecknas i gränssnitten (punkt 4.3) bedöms inom ramen för relevanta strukturella TSD:er.

7.   GENOMFÖRANDE

7.1   Principer

Genomförande av denna TSD och överensstämmelse med relevanta punkter i denna TSD ska fastställas i enlighet med en genomförandeplan som ska utarbetas av varje medlemsstat för de linjer den ansvarar för.

I denna plan måste följande faktorer beaktas:

a)	De särskilda frågor rörande mänskliga faktorer som är förbundna med trafikeringen av varje linje.

b)	De enskilda drifts- och säkerhetsfaktorer som berör varje linje.

c)	Huruvida genomförandet av berörd(a) del(ar) ska gälla — för samtliga tåg på linjen eller inte, — endast för vissa linjer, — för samtliga TEN-linjer, — för samtliga tåg som trafikerar TEN-linjer.

d)	Sambandet med genomförandet av övriga delsystem (trafikstyrning och signalering, rullande materiel, etc.).

Alla särskilda undantag som kan vara tillämpliga ska beaktas och dokumenteras som en del av planen.

Genomförandeplanen ska beakta potentialen för genomförande utifrån någon av följande händelser:

a)	Ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare inleder verksamhet.

b)	En modernisering eller en uppgradering sker av ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares befintliga system.

c)	Nya eller ombyggda delsystem tas i bruk inom infrastruktur, energiförsörjning, rullande materiel eller trafikstyrning och signalering, som kräver en motsvarande uppsättning driftsförfaranden.

Det är allmänt vedertaget att ett fullständigt genomförande av alla delar av denna TSD inte kan slutföras förrän den hårdvara (infrastruktur, trafikstyrningssystem etc.) som ska användas har harmoniserats. De riktlinjer som anges i detta kapitel ska därför endast ses som en tillfällig fas för att underlätta övergången till målsystemet.

7.2   Riktlinjer för genomförandet

Genomförandet omfattar tre olika delar:

a)	Bekräftelse av att alla befintliga system och processer överensstämmer med kraven i denna TSD.

b)	Anpassning av alla befintliga system och processer så att de överensstämmer med kraven i denna TSD.

c)

Nya system och processer som uppkommer till följd av genomförandet av andra delsystem. — Nya/ombyggda konventionella linjer (Infrastruktur/Energiförsörjning) — Nya eller ombyggda ETCS-signalinstallationer, GSM-R-radioinstallationer, varmgångsdetektorer, … (Trafikstyrning och signalering) — Ny rullande materiel (Rullande materiel)

7.3   Specialfall

7.3.1   Inledning

Följande särskilda bestämmelser är tillåtna i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier:

a)	Bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P”-fall), eller temporärt (”T”-fall).

b)	När det gäller temporära fall ska medlemsstaterna uppfylla kraven för delsystemet i fråga senast antingen 2016 (fall ”T1”) eller 2024 (fall ”T2”).

7.3.2   Förteckning över specialfall

7.3.2.1   Temporära specialfall (T1) för Estland, Lettland och Litauen

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 i denna TSD får tåg som enbart trafikerar nätet i Estland, Lettland och Litauen med spårvidden 1 520 mm använda en annan specificerad signal i bakre änden på tåget.

7.3.2.2   Temporära specialfall (T2) för Irland och Förenade kungariket

För genomförandet av punkt 4.2.3.2.1 i denna TSD använder Irland och Förenade kungariket alfanumeriska nummer i de befintliga systemen. Medlemsstaterna fastställer krav och tidsplan för övergången från alfanumeriska operativa tågnummer till numeriska operativa tågnummer i målsystemet.

---

(1)  EUT L 260, 30.9.2008, s. 13.