11.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 194/2009 (2) införde kommissionen en provisorisk utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(2)

Genom förordning (EG) nr 598/2009 (3) (nedan kallad förordningen om slutgiltig tull) införde rådet en slutgiltig utjämningstull på 211,2–237 EUR per ton på import av biodiesel enligt definitionen i artikel 1.1 i den förordningen (nedan kallad den berörda produkten) med ursprung i Förenta staterna (nedan kallad de gällande åtgärderna). Den undersökning som ledde fram till antagandet av förordningen om slutgiltig tull kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(3)

Det bör också noteras att rådet genom förordning (EG) nr 599/2009 (4) införde en slutgiltig antidumpningstull på 0–198 EUR per ton på import av den berörda produkten.

(4)

Den 30 juni 2010 tog kommissionen emot en begäran enligt artikel 23.4 i grundförordningen om att undersöka eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som införts beträffande import av den berörda produkten. Begäran ingavs av European Biodiesel Board (EBB) för unionstillverkarna av biodiesel.

(5)

Enligt begäran kringgicks utjämningsåtgärderna beträffande import av den berörda produkten genom omlastning via Kanada och Singapore samt genom export av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel.

(6)

I begäran anfördes det att en betydande förändring i handelsmönstret för export från Förenta staterna, Kanada och Singapore har ägt rum efter införandet av åtgärderna beträffande den berörda produkten och att det inte finns någon annan tillräcklig grund eller motivering för denna förändring än införandet av tullen. Denna förändring i handelsmönstret sades bero på att den berörda produkten omlastas via Kanada och Singapore.

(7)

Enligt begäran hade man efter införandet av åtgärderna även börjat exportera biodiesel i blandningar innehållande högst 20 viktprocent biodiesel från Förenta staterna till unionen för att utnyttja tröskeln för biodieselhalt i beskrivningen av den berörda produkten.

(8)

I begäran anfördes det vidare att de positiva verkningarna av de gällande utjämningsåtgärderna beträffande den berörda produkten undergrävdes i fråga om både kvantitet och pris. Det hävdades att betydande importvolymer av biodiesel i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent biodiesel från Kanada och Singapore samt av biodiesel i blandningar innehållande högst 20 viktprocent biodiesel tycktes ha ersatt importen av den berörda produkten. Det förelåg dessutom tillräcklig bevisning för att priserna på den ökade importen var betydligt lägre än det icke-skadevållande pris som fastställts vid den undersökning som ledde fram till de gällande åtgärderna.

(9)

Slutligen hävdades det i begäran att priserna på den berörda produkten fortfarande subventioneras i enlighet med vad som tidigare fastställts.

(10)

Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén fastställt att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 23 i grundförordningen inledde den en undersökning genom förordning (EU) nr 721/2010 (5) (nedan kallad förordningen om inledande). I enlighet med artikel 24.5 i grundförordningen ålade kommissionen genom förordningen om inledande även tullmyndigheterna att registrera import som avsänts från Kanada och Singapore samt import med ursprung i Förenta staterna av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung.

(11)

Genom förordning (EU) nr 720/2010 (6) inledde kommissionen också en parallell undersökning rörande eventuellt kringgående av antidumpningsåtgärderna beträffande import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna genom import av biodiesel som avsänts från Kanada och Singapore samt genom import av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(12)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Förenta staterna, Kanada och Singapore. Frågeformulär sändes till de kända tillverkarna/exportörerna i Förenta staterna, Kanada och Singapore. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(13)

Följande företag besvarade frågeformulären, och kontrollbesök gjordes sedan på plats hos dem:

(14)

Besök gjordes också hos de behöriga myndigheterna i Kanada och Singapore.

(15)

Undersökningsperioden omfattade perioden 1 april 2009–30 juni 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). För undersökningen av den påstådda förändringen i handelsmönstret inhämtades uppgifter för perioden från och med 2008 till och med undersökningsperiodens slut.

(16)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet, dvs. den produkt som omfattades av den ursprungliga undersökningen, är fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallade biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 1516 20 98, ex 1518 00 91, ex 1518 00 99, ex 2710 19 41, 3824 90 91 och ex 3824 90 97 och med ursprung i Förenta staterna.

(17)

Den produkt som omfattas av undersökningen av kringgående är tvådelad. När det gäller den påstådda omlastningen via Kanada och Singapore är produkten identisk med den produkt som omfattades av den ursprungliga undersökningen enligt beskrivningen i föregående skäl. När det gäller direkta leveranser från Förenta staterna är den produkt som omfattas av undersökningen biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna.

(18)

Sedan de provisoriska utjämningsåtgärderna infördes i mars 2009 har importen av den berörda produkten praktiskt taget upphört. I tabellen nedan ges en sammanfattning av läget:

Import av biodiesel och vissa biodieselblandningar till Europeiska unionen

enligt KN-nr 3824 90 91 (i ton)

(19)

Ovanstående uppgifter från Eurostat omfattar all biodiesel innehållande minst 96,5 % estrar.

(20)

Som en jämförelse rapporterar Förenta staterna export av biodiesel och biodieselblandningar enligt HTS-nummer 3824 90 40 00 (blandningar av fettämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung) enligt följande:

Export av biodiesel och biodieselblandningar från Förenta staterna

enligt HTS-nr 3824 90 40 00 (i ton)

(21)

En jämförelse mellan de två ovanstående tabellerna leder till slutsatsen att de 358 291 ton som exporterades till unionen under undersökningsperioden är blandningar med en biodieselhalt på högst 96,5 %.

(22)

Tillverkarna/exportörerna i Kanada visade stor samarbetsvilja. Två tillverkare som stod för uppskattningsvis 90 % av den kanadensiska tillverkningen av biodiesel besvarade frågeformuläret och samarbetade till fullo i undersökningen. Dessutom samarbetade intresseorganisationen Canadian Renewable Fuels Association och de behöriga kanadensiska myndigheterna i undersökningen.

(23)

Enligt artikel 23.3 i grundförordningen ska förekomsten av kringgående bedömas på grundval av en undersökning i tur och ordning av om det inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Förenta staterna, Kanada och unionen, om denna förändring härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen samt om det finns bevisning för att skada föreligger eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävs i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den likadana produkten och för att den importerade likadana produkten fortsatt subventioneras.

(24)

Importen av biodiesel från Förenta staterna sjönk från 1 487 790 ton under 2008 till 381 227 ton under 2009 och till nära noll under undersökningsperioden.

(25)

Enligt uppgifter från Eurostat ökade däremot den totala importen av biodiesel från Kanada till unionen väsentligt mellan 2008 och undersökningsperioden, från 1 725 ton under 2008 till 140 043 ton under 2009 och 197 772 ton under undersökningsperioden.

(26)

Inga tullar eller andra former av importbegränsningar är tillämpliga på försäljning av biodiesel mellan Förenta staterna och Kanada.

(27)

Enligt amerikansk statistik ökade exporten av biodiesel från Förenta staterna till Kanada från 967 ton under 2008 till 128 233 ton under 2009 och 161 841 ton under undersökningsperioden.

(28)

En jämförelse mellan exportstatistiken från de amerikanska myndigheterna och den importstatistik som de kanadensiska myndigheterna lämnade på plats visade på betydande skillnader på månadsbasis. Enligt den kanadensiska statistiken ökade importen av amerikansk biodiesel från 11 757 ton under 2008 till 18 673 ton under 2009 och 174 574 ton under undersökningsperioden.

(29)

Enligt de kanadensiska myndigheterna finns det inget särskilt tulltaxenummer för att deklarera biodiesel. De noterade att Kanada och Förenta staterna utbyter importuppgifter för att använda dem som respektive exportuppgifter. Således borde de kanadensiska importuppgifterna och de amerikanska exportuppgifterna stämma överens på sexställig nivå, vilket de gör tämligen väl enligt HTS-nummer 38 24 90. Bortom den sexställiga nivån har länderna dock egna klassifikationssystem. Det bör också noteras att den kanadensiska statistiken endast täcker import som tullklarerats i Kanada och inte omlastade varor.

(30)

Trots skillnaderna mellan de två uppgiftskällorna är slutsatsen att det är tydligt att den amerikanska exporten av biodiesel till Kanada ökade mellan 2008 och undersökningsperioden, särskilt efter införandet av utjämningsåtgärderna. Den kanadensiska marknaden för biodiesel kan för närvarande inte ta upp sådana mängder biodiesel. Tillverkarna av faktisk kanadensisk biodiesel är till och med exportorienterade.

(31)

De två samarbetsvilliga tillverkarna i Kanada köpte ingen biodiesel från Förenta staterna eller någon annan källa under undersökningsperioden.

(32)

Tillverkning av biodiesel är en nyetablerad industri i Kanada. Under undersökningsperioden fanns det sex tillverkningsanläggningar, men de två anläggningar i östra Kanada som ägs och drivs av de två samarbetsvilliga tillverkarna står ensamma för uppskattningsvis 90 % av den sammanlagda tillverkningen.

(33)

Utifrån de tillverkningsvolymer som de samarbetsvilliga tillverkarna sålde fastställdes den försäljning där det var säkert att slutkunderna befann sig i Nordamerika, dvs. Förenta staterna eller Kanada. Den återstående försäljningen gjordes till kunder som handlade med varorna och/eller blandade dem med annan biodiesel. De två företagen kände inte till om kunderna sålde produkterna till unionen som kanadensisk biodiesel eller blandade produkterna eller om biodieseln såldes till slutkunder i Förenta staterna eller Kanada.

(34)

Även om man i ett ytterlighetsfall skulle anta att all ”faktisk” kanadensisk biodiesel hamnade i unionen, skulle detta bara utgöra 20 % av den sammanlagda importen till unionsmarknaden från Kanada under undersökningsperioden.

(35)

Avstämningen av statistiken med uppgifterna från de samarbetsvilliga tillverkarna visade att de kanadensiska tillverkarna av biodiesel inte kunde ha tillverkat den volym som exporterades från Kanada till unionen. Detta tyder alltså starkt på att den plötsliga ökningen av importen från Kanada till unionen har att göra med export av amerikansk biodiesel som avsänts från Kanada.

(36)

Den totala minskningen av exporten från Förenta staterna till unionen från och med 2008 och den parallella ökningen av exporten från Kanada till unionen och av exporten från Förenta staterna till Kanada efter införandet av de ursprungliga åtgärderna kan således anses vara en förändring i handelsmönstret.

(37)

Undersökningen visade inte på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen än att man ville undvika att betala den gällande utjämningstullen på biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(38)

Uppgifter från Eurostat användes för att avgöra om de importerade produkterna i fråga om kvantiteter hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande utjämningsåtgärderna beträffande import av biodiesel från Förenta staterna. Kvantiteterna av och priserna på exporten från Kanada jämfördes med den nivå för undanröjande av skada som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(39)

Såsom nämns ovan ökade importen från Kanada till unionen från 1 725 ton under 2008 till 197 772 ton under undersökningsperioden, där den senare siffran motsvarar en importandel på 9,2 %. Ökningen i import från Kanada kunde inte anses vara obetydlig, med tanke på den storlek på unionsmarknaden som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Med hänsyn till nivån på de icke-skadevållande priser som fastställdes i den ursprungliga undersökningen visade importen från Kanada till unionen under undersökningsperioden på ett målprisunderskridande på omkring 50 % och ett underskridande av unionstillverkarnas försäljningspriser på ca 40 %.

(40)

Slutsatsen var således att åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser.

(41)

I fråga om subventionering bör det noteras att det amerikanska skatteavdraget för biodiesel, det huvudsakliga subventionssystemet enligt den ursprungliga undersökningen, återinfördes retroaktivt i december 2010. Därför dras slutsatsen att den importerade likadana produkten fortfarande subventionerades under undersökningsperioden.

(42)

Slutsatsen från undersökningen var att de slutgiltiga utjämningstullar som införts på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna kringgås genom omlastning via Kanada i den mening som avses i artikel 23 i grundförordningen.

(43)

Två handlare i Singapore vara samarbetsvilliga i undersökningen. Även Singapores regerings behöriga myndigheter var samarbetsvilliga.

(44)

Kriterierna för bedömning av förekomsten av kringgående anges i skäl 23.

(45)

Enligt uppgifter från Eurostat ökade den sammanlagda exporten av biodiesel från Singapore till unionen från 179 ton under 2008 till 20 486 ton under 2009 och 32 078 ton under undersökningsperioden. Exporten från Förenta staterna till Singapore ökade också under samma period.

(46)

Enligt Singapores regerings behöriga myndigheter säljs den biodiesel som tillverkas lokalt främst inom Singapore för att tillgodose den inhemska efterfrågan. De noterar dock en växande industri i Singapore, med byggande av nya tillverkningsanläggningar på senare tid.

(47)

Exporten från Singapore har traditionellt varit låg. Importen av biodiesel till unionen granskades närmare i artikel 14.6-databasen och kontrollerades med de berörda nationella tullmyndigheterna. Det verkar som att importen har anlänt i några få toppar. Analysen visade att större delen av denna import faktiskt hade sitt ursprung i Singapore. All import kunde dock inte förklaras.

(48)

I förhållande till förbrukningen i unionen enligt den ursprungliga undersökningen konstaterades de importvolymer från Singapore till unionen som inte kunde förklaras vara mycket små. Deras andel av förbrukningen i unionen torde vara försumbar, med hänsyn till EBB:s uppskattning att förbrukningen i unionen ökat kraftigt sedan den ursprungliga undersökningen.

(49)

Mot denna bakgrund kan man dra slutsatsen att utjämningsåtgärdernas positiva verkningar inte har undergrävts i fråga om kvantiteter från Singapore.

(50)

När det gäller omlastning är det väl känt att Singapore är ett stort godsnav i Asien, med regionala fartyg som anländer för att lossa varor som sedan lastas på fartyg på väg till t.ex. Europa. Under denna undersökning omlastade en av de samarbetsvilliga handlarna biodiesel med ursprung i Malaysia och Indonesien via Singapore med unionen som slutlig bestämmelseort. Under undersökningsperioden exporterade denne handlare ensam en betydande mängd biodiesel till unionen via omlastning i Singapore och uppgav vid tullklareringen i unionen att biodieseln hade sitt ursprung i Malaysia eller Indonesien. Vid kontrollen framkom inget som ger anledning att ifrågasätta det deklarerade ursprunget i Malaysia eller Indonesien.

(51)

Mot denna bakgrund bör undersökningen rörande eventuellt kringgående av utjämningsåtgärderna genom import av biodiesel som avsänts från Singapore avslutas.

(52)

Fem amerikanska tillverkare av biodiesel eller biodieselblandningar, varav tre ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen, var samarbetsvilliga i undersökningen. Den amerikanska staten samarbetade genom att tillhandahålla exportstatistik och sin tolkning av statistiken.

(53)

Alla de tre tillverkare som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen hade upphört att exportera biodiesel efter införandet av de slutgiltiga åtgärderna.

(54)

Bara ett av de fem samarbetsvilliga företagen – BP North America, som inte samarbetade i den ursprungliga undersökningen – exporterade biodieselblandningar innehållande högst 20 viktprocent biodiesel (nedan kallade B20 eller lägre) till unionen under undersökningsperioden.

(55)

Den amerikanska biodieselbranschens intresseorganisation National Biodiesel Board (NBB) menade att en produkt som enligt dess uppfattning uttryckligen inte omfattas av produktdefinitionen för de gällande åtgärderna inte kan bli föremål för utjämningsåtgärder utan en ny antisubventionsundersökning. NBB hävdade att det i förordningen om slutgiltig tull uttryckligen fastställdes att ”den berörda produkten” och ”den likadana produkten” är biodiesel och biodiesel i blandningar innehållande mer än 20 % biodiesel. Enligt NBB var detta inte en artificiell tröskel utan motsvarade de marknadsförhållanden som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen. Det konstaterades t.ex. att tröskeln på 20 % var lämplig för att möjliggöra en klar åtskillnad mellan de olika typer av blandningar som fanns på den amerikanska marknaden.

(56)

NBB och andra berörda parter menade att man genom en undersökning av kringgående bara kan utvidga utjämningsåtgärder beträffande en berörd produkt till att omfatta en likadan produkt som är endast obetydligt ändrad jämfört med den berörda produkten. NBB hävdade att rådet i förordningen om slutgiltig tull hade fastställt att biodiesel i blandningar innehållande högst 20 % biodiesel inte är en likadan produkt. Enligt NBB medger bestämmelserna i grundförordningen därför ingen annan möjlighet än att inleda en ny undersökning för att avgöra om dessa blandningar bör bli föremål för åtgärder.

(57)

Som svar på dessa argument bör det först och främst påpekas att syftet med bestämmelserna om kringgående i artikel 23 i grundförordningen är att motverka påstådda försök att slippa undan de gällande åtgärderna. Om det finns tillräcklig prima facie-bevisning för att åtgärder kringgås i den mening som avses i artikel 23.3 i grundförordningen, inleder kommissionen en undersökning för att fastställa om åtgärderna faktiskt kringgås. Enligt artikel 23.3 i grundförordningen ska förekomsten av kringgående bedömas bl.a. på grundval av en undersökning i tur och ordning av om det inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Förenta staterna och unionen, om denna förändring härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen samt om det finns bevisning för att skada föreligger eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävs i fråga om priser och/eller kvantiteter.

(58)

Det bör också erinras om att en undersökning av kringgående inte är en översyn av produktdefinitionen enligt artikel 19 i grundförordningen och inte medför någon ändring av definitionen av berörd produkt och likadan produkt. Bestämmelserna i artikel 23 i grundförordningen utgör den rättsliga grunden för en undersökning av huruvida åtgärderna beträffande en produkt kringgås.

(59)

I detta avseende hävdades det i den begäran som inkom till kommissionen enligt artikel 23.4 i grundförordningen att man efter införandet av åtgärderna började exportera biodiesel i blandningar innehållande högst 20 viktprocent biodiesel från Förenta staterna till unionen för att utnyttja tröskeln för biodieselhalt i beskrivningen av den berörda produkten och den likadana produkten. I undersökningen utreddes det om detta bruk kunde anses vara kringgående i den mening som avses i artikel 23 i grundförordningen. Slutligen bör det noteras att påstått kringgående endast kan granskas inom ramen för artikel 23 i grundförordningen.

(60)

Såsom nämns i skäl 20 omfattar det amerikanska HTS-numret 3824 90 40 00 även blandningar med en biodieselhalt på högst 96,5 %. Enligt den amerikanska exportstatistiken exporterades sammanlagt 358 291 ton av denna typ av blandning till unionen under undersökningsperioden.

(61)

BP Products North America exporterade en betydande andel av denna mängd under undersökningsperioden.

(62)

BP Products North America medverkade inte i den ursprungliga undersökningen, eftersom företaget påbörjade sin biodieselverksamhet först i början av 2009 i förväntan om en växande marknad för biodiesel i framtiden och som svar på statliga uppdrag i Förenta staterna och andra länder. Företaget började exportera till unionen i december 2009. Här erinras det om att de slutgiltiga åtgärderna infördes i juli 2009.

(63)

I unionen sålde BP biodiesel med ursprung i Förenta staterna i en blandning innehållande högst 15 viktprocent biodiesel (nedan kallad B15) i Frankrike, Nederländerna och Förenade kungariket. I samtliga fall blandas produkten ytterligare i enlighet med den gällande lagstiftningen i vissa medlemsstater för att främja användning av biodrivmedel vid pumpen eftersom de för närvarande anses vara miljömässigt hållbara.

(64)

BP Products North America menade att blandningar under 15 % inte är en likadan produkt som den berörda produkten. Egenskaperna och marknadsförhållandena är mycket olika. Logistiken (inklusive transportbegränsningar) vid tillverkning och import av blandningar med lägre koncentration skiljer sig mycket från den för blandningar med högre koncentration. Enligt företaget klassificeras blandningar under 15 % som petroleumprodukt vid transport i stället för som kemisk produkt, vilket gör transporten billigare. Företaget menade också att det finns prestandaskillnader mellan högre och lägre koncentrationer av biodiesel när den används i dieselmotorer.

(65)

Syftet med undersökningen av kringgående är att fastställa om de gällande åtgärderna kringgås med biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel. Det kan mycket väl vara så att blandningar med lägre koncentration är billigare att transportera. Det bör dock noteras att en blandning av B20 eller lägre i praktiken bara är en annan sammansättning av blandningen jämfört med processen för att framställa biodiesel i en blandning över B20. Det är enkelt att ändra en blandnings sammansättning. Att framställa B20 eller lägre anses vara en endast obetydlig ändring av den berörda produkten, eftersom den enda skillnaden är biodieselhalten i blandningen. Det bör också noteras att den berörda produkten och B20 eller lägre i slutändan är avsedda för samma användningsområden i unionen. Dessutom har biodiesel i blandningar av B20 eller lägre och biodiesel i blandningar över B20 samma grundläggande egenskaper.

(66)

Importen av den berörda produkten från Förenta staterna sjönk från 1 487 790 ton under 2008 till 381 227 ton under 2009 och till nära noll under undersökningsperioden.

(67)

Här bör det påpekas att även om blandning av t.ex. B5 var obligatoriskt i unionen under den ursprungliga undersökningen började B20 och lägre exporteras från Förenta staterna till unionen först efter införandet av de slutgiltiga åtgärderna. Under den ursprungliga undersökningen exporterades främst B99,9 till unionen, enligt uppgifterna från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Skälet till detta var att det maximerade subventionen på de exporterade varorna (skatteavdrag på 1 US-dollar per gallon biodiesel).

(68)

Det är därför svårt att hitta någon annan ekonomisk motivering till att börja exportera B20 och lägre än att man ville undvika de gällande utjämningsåtgärderna.

(69)

Biodieseln i blandningen subventioneras fortfarande, och importören undviker att betala den utjämningstull som skulle ha tagits ut. Här bör det noteras att utjämningstullen på blandningar är tillämplig i proportion till andelen biodiesel i blandningen, vilket i fallet med import av B15 betyder att den utjämningstull som inte betalats skulle uppgå till upp till ca 35 EUR per ton.

(70)

Enligt BP Products North America skapades biodiesel under B15 inte i syfte att undvika tullar. Företaget menade att det inte medverkade i den ursprungliga undersökningen eftersom det påbörjade sin biodieselverksamhet i början av 2009 i förväntan om en framtida aktiv marknad för biodiesel, som svar på statliga uppdrag i Förenta staterna och andra länder. Företagets särskilda struktur, dess verksamhet som ett oljebolag och dess logistiska närvaro i Förenta staterna gjorde att blandning i Förenta staterna och export till unionen var ett logiskt affärsbeslut. De exporterade blandningarna var alltid B15 och lägre till följd av de mindre stränga säkerhetskraven: upp till B15 anses blandningen inte vara en kemisk produkt enligt sjöfartsföreskrifterna.

(71)

Det noteras att företagets exportverksamhet till unionen började först efter det att åtgärderna införts. Det anses att det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än att man ville undvika att betala den gällande utjämningstullen på biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(72)

Med tanke på nivån på de icke-skadevållande priser som fastställdes i den ursprungliga undersökningen visade importen av B20 och lägre från Förenta staterna till unionen under undersökningsperioden på såväl målprisunderskridande som prisunderskridande. B20 och lägre började importeras först efter införandet av de slutgiltiga åtgärderna, och mängderna är inte obetydliga.

(73)

Slutsatsen var således att åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser.

(74)

I fråga om subventionering bör det noteras att det amerikanska skatteavdraget för biodiesel, det huvudsakliga subventionssystemet enligt den ursprungliga undersökningen, återinfördes retroaktivt i december 2010. Därför dras slutsatsen att den importerade likadana produkten fortfarande subventionerades under undersökningsperioden.

(75)

Slutsatsen från undersökningen var att de slutgiltiga utjämningstullar som införts på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna kringgås genom import till unionen av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel.

(76)

Det konstaterades att den enda ekonomiska motiveringen för att exportera blandningar av B20 och lägre var dels subventioneringen i Förenta staterna, dels undvikandet av utjämningstullar vid import till unionen.

(77)

BP Products North America ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna. En sådan befrielse kan dock inte medges, eftersom undersökningen tydligt visade att B20 och lägre enbart importerades i syfte att kringgå de gällande åtgärderna. Enligt artikel 23.6 i grundförordningen får befrielse från tull beviljas tillverkare av den berörda produkten vilka kan visa att de inte är närstående till någon tillverkare som omfattas av åtgärderna och vilka konstaterats inte ägna sig åt kringgående. I dessa undersökningar konstaterades det att BP Products North America ägnar sig åt kringgående, eftersom företaget började exportera B20 och lägre efter införandet av antidumpnings- och utjämningsåtgärderna utan någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av åtgärderna. Det föreligger dessutom bevisning för att åtgärdernas verkningar undergrävs i fråga om priser och kvantiteter och för att den importerade produkten fortfarande subventioneras.

(78)

Vissa biodieseltillverkare som var samarbetsvilliga i den ursprungliga undersökningen begärde befrielse från eventuella utvidgade åtgärder till följd av kringgående. Det konstaterades att dessa amerikanska tillverkare inte tillverkade eller sålde B20 och lägre. Enligt artikel 23.6 i grundförordningen kan endast tillverkares ansökningar om befrielse beaktas inom ramen för en undersökning av kringgående. Det bör dock noteras att artikel 23 i grundförordningen innehåller bestämmelser om nya tillverkare.

(79)

Mot ovanstående bakgrund var slutsatsen att den slutgiltiga utjämningstull som införts på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna kringgås genom omlastning via Kanada i den mening som avses i artikel 23 i grundförordningen.

(80)

I enlighet med artikel 23.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna därför utvidgas till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte.

(81)

För att undvika försök att slippa undan tullen genom icke verifierbara påståenden om att den produkt som omlastas via Kanada har tillverkats av ett företag som omfattas av en individuell tull enligt förordningen om slutgiltig tull, bör den åtgärd som ska utvidgas vara den som fastställs för ”Alla övriga företag” i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 598/2009, dvs. en slutgiltig utjämningstull på 237 EUR per ton.

(82)

Utjämningstullen på blandningar ska tillämpas i proportion till blandningens viktandel fettsyramonoalkylestrar och paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung (dvs. biodieselhalt).

(83)

I enlighet med artiklarna 23.4 och 24.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder ska tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av biodiesel som avsänts från Kanada.

(84)

Mot ovanstående bakgrund var slutsatsen att den slutgiltiga utjämningstull som införts på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna kringgås genom import till unionen av B20 eller lägre i den mening som avses i artikel 23 i grundförordningen.

(85)

I enlighet med artikel 23.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna därför utvidgas till att omfatta import av B20 eller lägre.

(86)

De åtgärder som ska utvidgas bör vara de som fastställs i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 598/2009.

(87)

Den utvidgade utjämningstullen på blandningar ska tillämpas i proportion till blandningens viktandel fettsyramonoalkylestrar och paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung (dvs. biodieselhalt).

(88)

I enlighet med artiklarna 23.4 och 24.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av B20 eller läge med ursprung i Förenta staterna.

(89)

Mot bakgrund av resultaten avseende Singapore bör undersökningen rörande eventuellt kringgående av utjämningsåtgärderna genom import av biodiesel som avsänts från Singapore avslutas, och den registrering av import av biodiesel som avsänts från Singapore som infördes genom förordningen om inledande bör upphöra.

(90)

De två samarbetsvilliga företag i Kanada som besvarade frågeformuläret ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen.

(91)

Det konstaterades att de två samarbetsvilliga kanadensiska tillverkarna inte ägnade sig åt det kringgående som var föremål för denna undersökning. De kunde också visa att de inte är närstående till någon av de amerikanska tillverkarna/exportörerna av biodiesel. Deras ansökningar om befrielse kan därför beviljas.

(92)

Det anses att särskilda åtgärder krävs i detta fall för att säkerställa att befrielsen från tull tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder består i krav på uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilagan till den här förordningen. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den utvidgade utjämningstullen.

(93)

Även en samarbetsvillig part i Förenta staterna som besvarade frågeformuläret ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen.

(94)

Såsom förklaras i skäl 77 visade undersökningen tydligt att denna part ägnade sig åt kringgående genom att importera B20 och lägre. Följaktligen kan denna part inte medges befrielse från tullen.

(95)

Det bör dock understrykas att berörda exporterande tillverkare som inte längre utnyttjar subventioneringen kan begära en översyn i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(96)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste uppgifter och överväganden som ledde fram till ovannämnda slutsatser, och de ombads lämna synpunkter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter har beaktats.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

N-105 04/92

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIEN

Fax + 32 22956505

11.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/12

(1)

Genom förordning (EG) nr 193/2009 (2) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(2)

Genom förordning (EG) nr 599/2009 (3) (nedan kallad förordningen om slutgiltig tull) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 0–198 EUR per ton på import av biodiesel enligt definitionen i artikel 1.1 i den förordningen (nedan kallad den berörda produkten) med ursprung i Förenta staterna (nedan kallad de gällande åtgärderna). Den undersökning som ledde fram till antagandet av förordningen om slutgiltig tull kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(3)

Det bör också noteras att rådet genom förordning (EG) nr 598/2009 (4) införde en slutgiltig utjämningstull på 211,2–237 EUR per ton på import av den berörda produkten.

(4)

Den 30 juni 2010 tog kommissionen emot en begäran enligt artikel 13.3 i grundförordningen om att undersöka eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts beträffande import av den berörda produkten. Begäran ingavs av European Biodiesel Board (EBB) för unionstillverkarna av biodiesel.

(5)

Enligt begäran kringgicks antidumpningsåtgärderna beträffande import av den berörda produkten genom omlastning via Kanada och Singapore samt genom export av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel.

(6)

I begäran anfördes det att en betydande förändring i handelsmönstret för export från Förenta staterna, Kanada och Singapore har ägt rum efter införandet av åtgärderna beträffande den berörda produkten och att det inte finns någon annan tillräcklig grund eller motivering för denna förändring än införandet av tullen. Denna förändring i handelsmönstret sades bero på att den berörda produkten omlastas via Kanada och Singapore.

(7)

Enligt begäran hade man efter införandet av åtgärderna även börjat exportera biodiesel i blandningar innehållande högst 20 viktprocent biodiesel från Förenta staterna till unionen för att utnyttja tröskeln för biodieselhalt i beskrivningen av den berörda produkten.

(8)

I begäran anfördes det vidare att de positiva verkningarna av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande den berörda produkten undergrävdes i fråga om både kvantitet och pris. Det hävdades att betydande importvolymer av biodiesel i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent biodiesel från Kanada och Singapore samt av biodiesel i blandningar innehållande högst 20 viktprocent biodiesel tycks ha ersatt importen av den berörda produkten. Det förelåg dessutom tillräcklig bevisning för att priserna på den ökade importen var betydligt lägre än det icke-skadevållande pris som fastställts vid den undersökning som ledde fram till de gällande åtgärderna.

(9)

Slutligen hävdades det i begäran att priserna på den berörda produkten fortfarande subventionerades i enlighet med vad som tidigare fastställts.

(10)

Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén fastställt att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 13 i grundförordningen inledde den en undersökning genom förordning (EU) nr 720/2010 (5) (nedan kallad förordningen om inledande). I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen ålade kommissionen genom förordningen om inledande även tullmyndigheterna att registrera import som avsänts från Kanada och Singapore samt import med ursprung i Förenta staterna av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung.

(11)

Genom förordning (EU) nr 721/2010 (6) inledde kommissionen också en parallell undersökning rörande eventuellt kringgående av utjämningsåtgärderna beträffande import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna genom import av biodiesel som avsänts från Kanada och Singapore samt genom import av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(12)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Förenta staterna, Kanada och Singapore. Frågeformulär sändes till de kända tillverkarna/exportörerna i Förenta staterna, Kanada och Singapore. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(13)

Följande företag besvarade frågeformulären, och kontrollbesök gjordes sedan på plats hos dem:

(14)

Besök gjordes också hos de behöriga myndigheterna i Kanada och Singapore.

(15)

Undersökningsperioden omfattade perioden 1 april 2009–30 juni 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). För undersökningen av den påstådda förändringen i handelsmönstret inhämtades uppgifter för perioden från och med 2008 till och med undersökningsperiodens slut.

(16)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet, dvs. den produkt som omfattades av den ursprungliga undersökningen, är fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallade biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 1516 20 98, ex 1518 00 91, ex 1518 00 99, ex 2710 19 41, 3824 90 91 och ex 3824 90 97 och med ursprung i Förenta staterna.

(17)

Den produkt som omfattas av undersökningen av kringgående är tvådelad. När det gäller den påstådda omlastningen via Kanada och Singapore är produkten identisk med den produkt som omfattades av den ursprungliga undersökningen enligt beskrivningen i föregående skäl. När det gäller direkta leveranser från Förenta staterna är den produkt som omfattas av undersökningen biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna.

(18)

Sedan de provisoriska antidumpningsåtgärderna infördes i mars 2009 har importen av den berörda produkten praktiskt taget upphört. I tabellen nedan ges en sammanfattning av läget:

Import av biodiesel och vissa biodieselblandningar till Europeiska unionen

enligt KN-nr 3824 90 91 (i ton)

(19)

Ovanstående uppgifter från Eurostat omfattar all biodiesel innehållande minst 96,5 % estrar.

(20)

Som en jämförelse rapporterar Förenta staterna export av biodiesel och biodieselblandningar enligt HTS-nummer 3824 90 40 00 (blandningar av fettämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung) enligt följande:

Export av biodiesel och biodieselblandningar från Förenta staterna

enligt HTS-nr 3824 90 40 00 (i ton)

(21)

En jämförelse mellan de två ovanstående tabellerna leder till slutsatsen att de 358 291 ton som exporterades till unionen under undersökningsperioden är blandningar med en biodieselhalt på högst 96,5 %.

(22)

Tillverkarna/exportörerna i Kanada visade stor samarbetsvilja. Två tillverkare som stod för uppskattningsvis 90 % av den kanadensiska tillverkningen av biodiesel besvarade frågeformuläret och samarbetade till fullo i undersökningen. Dessutom samarbetade intresseorganisationen Canadian Renewable Fuels Association och de behöriga kanadensiska myndigheterna i undersökningen.

(23)

Enligt artikel 13.1 i grundförordningen ska förekomsten av kringgående bedömas på grundval av en undersökning i tur och ordning av om det inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Förenta staterna, Kanada och unionen, om denna förändring härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, om det finns bevisning för att skada föreligger eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävs i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den likadana produkten och om det finns bevisning för förekomsten av dumpning i förhållande till tidigare fastställda normalvärden för den likadana produkten.

(24)

Importen av biodiesel från Förenta staterna sjönk från 1 487 790 ton under 2008 till 381 227 ton under 2009 och till nära noll under undersökningsperioden.

(25)

Enligt uppgifter från Eurostat ökade däremot den totala importen av biodiesel från Kanada till unionen väsentligt mellan 2008 och undersökningsperioden, från 1 725 ton under 2008 till 140 043 ton under 2009 och 197 772 ton under undersökningsperioden.

(26)

Inga tullar eller andra former av importbegränsningar är tillämpliga på försäljning av biodiesel mellan Förenta staterna och Kanada.

(27)

Enligt amerikansk statistik ökade exporten av biodiesel från Förenta staterna till Kanada från 967 ton under 2008 till 128 233 ton under 2009 och 161 841 ton under undersökningsperioden.

(28)

En jämförelse mellan exportstatistiken från de amerikanska myndigheterna och den importstatistik som de kanadensiska myndigheterna lämnade på plats visade på betydande skillnader på månadsbasis. Enligt den kanadensiska statistiken ökade importen av amerikansk biodiesel från 11 757 ton under 2008 till 18 673 ton under 2009 och 174 574 ton under undersökningsperioden.

(29)

Enligt de kanadensiska myndigheterna finns det inget särskilt tulltaxenummer för att deklarera biodiesel. De noterade att Kanada och Förenta staterna utbyter importuppgifter för att använda dem som respektive exportuppgifter. Således borde de kanadensiska importuppgifterna och de amerikanska exportuppgifterna stämma överens på sexställig nivå, vilket de gör tämligen väl enligt HTS-nummer 38.24.90. Bortom den sexställiga nivån har länderna dock egna klassifikationssystem. Det bör också noteras att den kanadensiska statistiken endast täcker import som tullklarerats i Kanada och inte omlastade varor.

(30)

Trots skillnaderna mellan de två uppgiftskällorna är slutsatsen att det är tydligt att den amerikanska exporten av biodiesel till Kanada ökade mellan 2008 och undersökningsperioden, särskilt efter införandet av antidumpningsåtgärderna. Den kanadensiska marknaden för biodiesel kan för närvarande inte ta upp sådana mängder biodiesel. Tillverkarna av faktisk kanadensisk biodiesel är till och med exportorienterade.

(31)

De två samarbetsvilliga tillverkarna i Kanada köpte ingen biodiesel från Förenta staterna eller någon annan källa under undersökningsperioden.

(32)

Tillverkning av biodiesel är en nyetablerad industri i Kanada. Under undersökningsperioden fanns det sex tillverkningsanläggningar, men de två anläggningar i östra Kanada som ägs och drivs av de två samarbetsvilliga tillverkarna står ensamma för uppskattningsvis 90 % av den sammanlagda tillverkningen.

(33)

Utifrån de tillverkningsvolymer som de samarbetsvilliga tillverkarna sålde fastställdes den försäljning där det var säkert att slutkunderna befann sig i Nordamerika, dvs. Förenta staterna eller Kanada. Den återstående försäljningen gjordes till kunder som handlade med varorna och/eller blandade dem med annan biodiesel. De två företagen kände inte till om kunderna sålde produkterna till unionen som kanadensisk biodiesel eller blandade produkterna eller om biodieseln såldes till slutkunder i Förenta staterna eller Kanada.

(34)

Även om man i ett ytterlighetsfall skulle anta att all ”faktisk” kanadensisk biodiesel hamnade i unionen, skulle detta bara utgöra 20 % av den sammanlagda importen till unionen från Kanada under undersökningsperioden.

(35)

Avstämningen av statistiken med uppgifterna från de samarbetsvilliga tillverkarna visade att de kanadensiska tillverkarna av biodiesel inte kunde ha tillverkat den volym som exporterades från Kanada till unionen. Detta tyder alltså starkt på att den plötsliga ökningen av importen från Kanada till unionsmarknaden har att göra med export av amerikansk biodiesel som avsänts från Kanada.

(36)

Den totala minskningen av exporten från Förenta staterna till unionen från och med 2008 och den parallella ökningen av exporten från Kanada till unionen och av exporten från Förenta staterna till Kanada efter införandet av de ursprungliga åtgärderna kan således anses vara en förändring i handelsmönstret.

(37)

Undersökningen visade inte på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen än att man ville undvika att betala den gällande antidumpningstullen på biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(38)

Uppgifter från Eurostat användes för att avgöra om de importerade produkterna i fråga om kvantiteter hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av biodiesel från Förenta staterna. Kvantiteterna av och priserna på exporten från Kanada jämfördes med den nivå för undanröjande av skada som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(39)

Såsom nämns ovan ökade importen från Kanada till unionen från 1 725 ton under 2008 till 197 772 ton under undersökningsperioden, där den senare siffran motsvarar en importandel på 9,2 %. Ökningen i import från Kanada kunde inte anses vara obetydlig, med tanke på den storlek på unionsmarknaden som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Med hänsyn till nivån på de icke-skadevållande priser som fastställdes i den ursprungliga undersökningen visade importen från Kanada till unionen under undersökningsperioden på ett målprisunderskridande på omkring 50 % och ett underskridande av unionstillverkarnas försäljningspriser på ca 40 %.

(40)

Slutsatsen var således att åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser.

(41)

I enlighet med artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen undersöktes det om det fanns bevisning för dumpning i förhållande till det normalvärde som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(42)

I den ursprungliga undersökningen fastställdes normalvärdet på grundval av de inhemska försäljningspriserna vid normal handel, eller alternativt konstruerades normalvärdet på grundval av tillverkningskostnaden plus en rimlig vinstmarginal om ingen inhemsk försäljning förekommit eller om denna inte skett vid normal handel.

(43)

Exportpriserna från Kanada fastställdes på grundval av det genomsnittliga exportpriset på biodiesel under undersökningsperioden enligt uppgifter från Eurostat.

(44)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Eftersom det saknades uppgifter om ett antal kostnadsposter gjordes drog man endast av transport- och försäkringskostnader utifrån de konstaterade genomsnittskostnaderna för sjöfrakt av biodiesel från Förenta staterna till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden från priserna cif enligt Eurostats uppgifter för att få fram priserna fob vid den kanadensiska gränsen.

(45)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärdet enligt den ursprungliga undersökningen jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna under undersökningsperioden, och denna dumpning uttrycktes i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(46)

Av jämförelsen framgick att det förekom dumpning.

(47)

Slutsatsen från undersökningen var att den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna kringgås genom omlastning via Kanada i den mening som avses i artikel 13 i grundförordningen.

(48)

Två handlare i Singapore vara samarbetsvilliga i undersökningen. Även Singapores regerings behöriga myndigheter var samarbetsvilliga.

(49)

Kriterierna för bedömning av förekomsten av kringgående anges i skäl 23.

(50)

Enligt uppgifter från Eurostat ökade den sammanlagda exporten av biodiesel från Singapore till unionen från 179 ton under 2008 till 20 486 ton under 2009 och 32 078 ton under undersökningsperioden. Exporten från Förenta staterna till Singapore ökade också under samma period.

(51)

Enligt Singapores regerings behöriga myndigheter säljs den biodiesel som tillverkas lokalt främst inom Singapore för att tillgodose den inhemska efterfrågan. De noterar dock en växande industri i Singapore, med byggande av nya tillverkningsanläggningar på senare tid.

(52)

Exporten från Singapore har traditionellt varit låg. Importen av biodiesel till unionen granskades närmare i artikel 14.6-databasen och kontrollerades med de berörda nationella tullmyndigheterna. Det verkar som att importen har anlänt i några få toppar. Analysen visade att större delen av denna import faktiskt hade sitt ursprung i Singapore. All import kunde dock inte förklaras.

(53)

I förhållande till förbrukningen i unionen enligt den ursprungliga undersökningen konstaterades de importvolymer från Singapore till unionen som inte kunde förklaras vara mycket små. Deras andel av förbrukningen i unionen torde vara försumbar, med hänsyn till EBB:s uppskattning att förbrukningen i unionen ökat kraftigt sedan den ursprungliga undersökningen.

(54)

Mot denna bakgrund kan man dra slutsatsen att antidumpningsåtgärdernas positiva verkningar inte har undergrävts i fråga om kvantiteter från Singapore.

(55)

När det gäller omlastning är det väl känt att Singapore är ett stort godsnav i Asien, med regionala fartyg som anländer för att lossa varor som sedan lastas på fartyg på väg till t.ex. Europa. Under denna undersökning omlastade en av de samarbetsvilliga handlarna biodiesel med ursprung i Malaysia och Indonesien via Singapore med unionen som slutlig bestämmelseort. Under undersökningsperioden exporterade denne handlare ensam en betydande mängd biodiesel till unionen via omlastning i Singapore och uppgav vid tullklareringen i unionen att biodieseln hade sitt ursprung i Malaysia eller Indonesien. Vid kontrollen framkom inget som ger anledning att ifrågasätta det deklarerade ursprunget i Malaysia eller Indonesien.

(56)

Mot denna bakgrund bör undersökningen rörande eventuellt kringgående av antidumpningsåtgärderna genom import av biodiesel som avsänts från Singapore avslutas.

(57)

Fem amerikanska tillverkare av biodiesel eller biodieselblandningar, varav tre ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen, var samarbetsvilliga i undersökningen. Den amerikanska staten samarbetade genom att tillhandahålla exportstatistik och sin tolkning av statistiken.

(58)

Alla de tre tillverkare som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen hade upphört att exportera biodiesel efter införandet av de slutgiltiga åtgärderna.

(59)

Bara ett av de fem samarbetsvilliga företagen – BP North America, som inte samarbetade i den ursprungliga undersökningen – exporterade biodieselblandningar innehållande högst 20 viktprocent biodiesel (nedan kallade B20 eller lägre) till unionen under undersökningsperioden.

(60)

Den amerikanska biodieselbranschens intresseorganisation National Biodiesel Board (NBB) menade att en produkt som enligt dess uppfattning uttryckligen inte omfattas av produktdefinitionen för de gällande åtgärderna inte kan bli föremål för antidumpningsåtgärder utan en ny antidumpningsundersökning. NBB hävdade att det i förordningen om slutgiltig tull uttryckligen fastställdes att ”den berörda produkten” och ”den likadana produkten” är biodiesel och biodiesel i blandningar innehållande mer än 20 % biodiesel. Enligt NBB var detta inte en artificiell tröskel utan motsvarade de marknadsförhållanden som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen. Det konstaterades t.ex. att tröskeln på 20 % var lämplig för att möjliggöra en klar åtskillnad mellan de olika typer av blandningar som fanns på den amerikanska marknaden.

(61)

NBB och andra berörda parter menade att man genom en undersökning av kringgående bara kan utvidga antidumpningsåtgärder beträffande en berörd produkt till att omfatta en likadan produkt som är endast obetydligt ändrad jämfört med den berörda produkten. NBB hävdade att rådet i förordningen om slutgiltig tull hade fastställt att biodiesel i blandningar innehållande högst 20 % biodiesel inte är en likadan produkt. Enligt NBB medger bestämmelserna i grundförordningen därför ingen annan möjlighet än att inleda en ny undersökning för att avgöra om dessa blandningar bör bli föremål för åtgärder.

(62)

Som svar på dessa argument bör det först och främst påpekas att syftet med bestämmelserna om kringgående i artikel 13 i grundförordningen är att motverka påstådda försök att slippa undan de gällande åtgärderna. Om det finns tillräcklig prima facie-bevisning för att åtgärder kringgås i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen, inleder kommissionen en undersökning för att fastställa om åtgärderna faktiskt kringgås. Enligt artikel 13.1 i grundförordningen ska förekomsten av kringgående bedömas bl.a. på grundval av en undersökning i tur och ordning av om det inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Förenta staterna och unionen, om denna förändring härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen samt om det finns bevisning för att skada föreligger eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävs i fråga om priser och/eller kvantiteter.

(63)

Det bör också erinras om att en undersökning av kringgående inte är en översyn av produktdefinitionen enligt artikel 11.3 i grundförordningen och inte medför någon ändring av definitionen av berörd produkt och likadan produkt. Bestämmelserna i artikel 13 i grundförordningen utgör den rättsliga grunden för en undersökning av huruvida åtgärderna beträffande en produkt kringgås.

(64)

I detta avseende hävdades det i den begäran som inkom till kommissionen enligt artikel 13.3 i grundförordningen att man efter införandet av åtgärderna hade börjat exportera biodiesel i blandningar innehållande högst 20 viktprocent biodiesel från Förenta staterna till unionen för att utnyttja tröskeln för biodieselhalt i beskrivningen av den berörda produkten och den likadana produkten. I undersökningen utreddes det om detta bruk kunde anses vara kringgående i den mening som avses i artikel 13 i grundförordningen. Slutligen bör det noteras att påstått kringgående endast kan granskas inom ramen för artikel 13 i grundförordningen.

(65)

Såsom nämns i skäl 20 omfattar det amerikanska HTS-numret 3824 90 40 00 även blandningar med en biodieselhalt på högst 96,5 %. Enligt den amerikanska exportstatistiken exporterades sammanlagt 358 291 ton av denna typ av blandning till unionen under undersökningsperioden.

(66)

BP Products North America exporterade en betydande andel av denna mängd under undersökningsperioden.

(67)

BP Products North America medverkade inte i den ursprungliga undersökningen, eftersom företaget påbörjade sin biodieselverksamhet först i början av 2009 i förväntan om en växande marknad för biodiesel i framtiden och som svar på statliga uppdrag i Förenta staterna och andra länder. Företaget började exportera till unionen i december 2009. Här erinras det om att de slutgiltiga åtgärderna infördes i juli 2009.

(68)

I unionen sålde BP biodiesel med ursprung i Förenta staterna i en blandning innehållande högst 15 viktprocent biodiesel (nedan kallad B15) i Frankrike, Nederländerna och Förenade kungariket. I samtliga fall blandas produkten ytterligare i enlighet med den gällande lagstiftningen i vissa medlemsstater för att främja användning av biodrivmedel vid pumpen eftersom de för närvarande anses vara miljömässigt hållbara.

(69)

BP Products North America menade att blandningar under 15 % inte är en likadan produkt som den berörda produkten. Egenskaperna och marknadsförhållandena är mycket olika. Logistiken (inklusive transportbegränsningar) vid tillverkning och import av blandningar med lägre koncentration skiljer sig mycket från den för blandningar med högre koncentration. Enligt företaget klassificeras blandningar under 15 % som petroleumprodukt vid transport i stället för som kemisk produkt, vilket gör transporten billigare. Företaget menade också att det finns prestandaskillnader mellan högre och lägre koncentrationer av biodiesel när den används i dieselmotorer.

(70)

Syftet med undersökningen av kringgående är att fastställa om de gällande åtgärderna kringgås med biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel. Det kan mycket väl vara så att blandningar med lägre koncentration är billigare att transportera. Det bör dock noteras att en blandning av B20 eller lägre i praktiken bara är en annan sammansättning av blandningen jämfört med processen för att framställa biodiesel i en blandning över B20. Det är enkelt att ändra en blandnings sammansättning. Att framställa B20 eller lägre anses vara en endast obetydlig ändring av den berörda produkten, eftersom den enda skillnaden är biodieselhalten i blandningen. Det bör också noteras att den berörda produkten och B20 eller lägre i slutändan är avsedda för samma användningsområden i unionen. Dessutom har biodiesel i blandningar av B20 eller lägre och biodiesel i blandningar över B20 samma grundläggande egenskaper.

(71)

Importen av den berörda produkten från Förenta staterna sjönk från 1 487 790 ton under 2008 till 381 227 ton under 2009 och till nära noll under undersökningsperioden.

(72)

Här bör det påpekas att även om blandning av t.ex. B5 var obligatoriskt i unionen under den ursprungliga undersökningen började B20 och lägre exporteras från Förenta staterna till unionen först efter införandet av de slutgiltiga åtgärderna. Under den ursprungliga undersökningen exporterades främst B99,9 till unionen, enligt uppgifterna från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Skälet till detta var att det maximerade subventionen på de exporterade varorna (skatteavdrag på 1 US-dollar per gallon biodiesel).

(73)

Det är därför svårt att hitta någon annan ekonomisk motivering till att börja exportera B20 och lägre än att man ville undvika de gällande antidumpningsåtgärderna.

(74)

Biodieseln i blandningen subventioneras fortfarande, och importören undviker att betala den antidumpningstull som skulle ha tagits ut. Här bör det noteras att antidumpningstullen på blandningar är tillämplig i proportion till andelen biodiesel i blandningen, vilket i fallet med import av B15 betyder att den antidumpningstull som inte betalats skulle uppgå till upp till ca 26 EUR per ton.

(75)

Enligt BP Products North America skapades biodiesel under B15 inte i syfte att undvika tullar. Företaget menade att det inte medverkade i den ursprungliga undersökningen eftersom det påbörjade sin biodieselverksamhet i början av 2009 i förväntan om en framtida aktiv marknad för biodiesel, som svar på statliga uppdrag i Förenta staterna och andra länder. Företagets särskilda struktur, dess verksamhet som ett oljebolag och dess logistiska närvaro i Förenta staterna gjorde att blandning i Förenta staterna och export till unionen var ett logiskt affärsbeslut. De exporterade blandningarna var alltid B15 och lägre till följd av de mindre stränga säkerhetskraven: upp till B15 anses blandningen inte vara en kemisk produkt enligt sjöfartsföreskrifterna.

(76)

Det noteras att företagets exportverksamhet till unionen började först efter det att åtgärderna införts. Det anses att det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än att man ville undvika att betala den gällande antidumpningstullen på biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(77)

Med tanke på nivån på de icke-skadevållande priser som fastställdes i den ursprungliga undersökningen visade importen av B20 och lägre från Förenta staterna till unionen under undersökningsperioden på såväl målprisunderskridande som prisunderskridande. B20 och lägre började importeras först efter införandet av de slutgiltiga åtgärderna, och mängderna är inte obetydliga.

(78)

Slutsatsen var således att åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser.

(79)

I enlighet med artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen undersöktes det om det fanns bevisning för dumpning i förhållande till det normalvärdet som fastställts i den ursprungliga undersökningen. Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset visade att dumpning förekom.

(80)

Slutsatsen från undersökningen var att de slutgiltiga antidumpningstullar som införts på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna kringgås genom import till unionen av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel.

(81)

Det konstaterades att den enda ekonomiska motiveringen för att exportera blandningar av B20 och lägre var dels subventioneringen i Förenta staterna, dels undvikandet av antidumpningstullar vid import till unionen.

(82)

BP Products North America ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna. En sådan befrielse kan dock inte medges, eftersom undersökningen tydligt visade att B20 och lägre enbart importerades i syfte att kringgå de gällande åtgärderna. Enligt artikel 13.4 i grundförordningen får befrielse från tull beviljas tillverkare av den berörda produkten vilka kan visa att de inte är närstående till någon tillverkare som omfattas av åtgärderna och vilka konstaterats inte ägna sig åt kringgående. I dessa undersökningar konstaterades det att BP Products North America ägnar sig åt kringgående, eftersom företaget började exportera B20 och lägre efter införandet av antidumpnings- och utjämningsåtgärderna utan någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av åtgärderna. Det föreligger dessutom bevisning för att åtgärdernas verkningar undergrävs i fråga om priser och kvantiteter och för att det förekommer dumpning i förhållande till de tidigare fastställda normalvärdena.

(83)

Vissa biodieseltillverkare som var samarbetsvilliga i den ursprungliga undersökningen begärde befrielse från eventuella utvidgade åtgärder till följd av kringgående. Det konstaterades att dessa amerikanska tillverkare inte tillverkade eller sålde B20 och lägre. Enligt artikel 13.4 i grundförordningen kan endast tillverkares ansökningar om befrielse beaktas inom ramen för en undersökning av kringgående. Det bör dock noteras att artikel 13 i grundförordningen innehåller bestämmelser om nya tillverkare.

(84)

Mot ovanstående bakgrund var slutsatsen att den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna kringgås genom omlastning via Kanada i den mening som avses i artikel 13 i grundförordningen.

(85)

I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna därför utvidgas till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte.

(86)

För att undvika försök att slippa undan tullen genom icke verifierbara påståenden om att den produkt som omlastas via Kanada har tillverkats av ett företag som omfattas av en individuell tull enligt förordningen om slutgiltig tull, bör den åtgärd som ska utvidgas vara den som fastställs för ”Alla övriga företag” i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 599/2009, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 172,2 EUR per ton.

(87)

Antidumpningstullen på blandningar ska tillämpas i proportion till blandningens viktandel fettsyramonoalkylestrar och paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung (dvs. biodieselhalt).

(88)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av biodiesel som avsänts från Kanada.

(89)

Mot ovanstående bakgrund var slutsatsen att den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna kringgås genom import till unionen av B20 eller lägre i den mening som avses i artikel 13 i grundförordningen.

(90)

I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna därför utvidgas till att omfatta import av B20 eller lägre.

(91)

De åtgärder som ska utvidgas är de som fastställs i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 599/2009.

(92)

Den utvidgade antidumpningstullen på blandningar ska tillämpas i proportion till blandningens viktandel fettsyramonoalkylestrar och paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung (dvs. biodieselhalt).

(93)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av B20 eller lägre med ursprung i Förenta staterna.

(94)

Mot bakgrund av resultaten avseende Singapore bör undersökningen rörande eventuellt kringgående av antidumpningsåtgärderna genom import av biodiesel som avsänts från Singapore avslutas, och den registrering av import av biodiesel som avsänts från Singapore som infördes genom förordningen om inledande bör upphöra.

(95)

De två samarbetsvilliga företag i Kanada som besvarade frågeformuläret ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen.

(96)

Det konstaterades att de två samarbetsvilliga kanadensiska tillverkarna inte ägnade sig åt det kringgående som var föremål för denna undersökning. De kunde också visa att de inte är närstående till någon av de amerikanska tillverkarna/exportörerna av biodiesel. Deras ansökningar om befrielse kan därför beviljas.

(97)

Det anses att särskilda åtgärder krävs i detta fall för att säkerställa att befrielsen från tull tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder består i krav på uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilagan till den här förordningen. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den utvidgade antidumpningstullen.

(98)

En samarbetsvillig part i Förenta staterna som besvarade frågeformuläret ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen.

(99)

Såsom förklaras i skäl 82 visade undersökningen tydligt att denna part ägnade sig åt kringgående genom att importera B20 och lägre. Följaktligen kan denna part inte medges befrielse från tullen.

(100)

Det bör dock understrykas att berörda exporterande tillverkare som inte längre ägnar sig åt dumpning kan begära en översyn i enlighet med artikel 11 i grundförordningen.

(101)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste uppgifter och överväganden som ledde fram till ovannämnda slutsatser, och de ombads lämna synpunkter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter har beaktats.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: N-105 04/92

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax + 32 22956505

11.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/22

(1)

Syftet med direktiv 2004/49/EG är att förbättra marknadstillträdet för spårbundna tjänster genom att fastställa gemensamma principer för hantering, reglering och tillsyn när det gäller järnvägssäkerheten. Direktiv 2004/49/EG ger också en ram som ska inrättas för att garantera likvärdiga villkor för alla enheter som ansvarar för underhåll av godsvagnar, genom att samma certifieringskrav tillämpas i hela unionen.

(2)

Certifieringssystemet är avsett att ge en ram som harmoniserar de krav och metoder som ska gälla när kompetensen hos enheter som ansvarar för underhåll bedöms i hela unionen.

(3)

Utan att det påverkar järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas ansvar för säker drift av tåg, bör enheter som ansvarar för underhåll se till att de godsvagnar som de har anförtrotts är driftssäkra genom att tillämpa ett underhållssystem. Med beaktande av den stora mångfalden av utformnings- och underhållsmetoder bör detta underhållssystem vara processorienterat.

(4)

Infrastrukturförvaltarna behöver godsvagnar för att kunna transportera material för konstruktionsändamål eller för underhåll av infrastruktur. När infrastrukturförvaltare använder godsvagnar för detta ändamål agerar de som järnvägsföretag. Bedömningen av en infrastrukturförvaltares kapacitet att använda godsvagnar för detta ändamål bör ingå i bedömningen om ett säkerhetstillstånd krävs enligt artikel 11 i direktiv 2004/49/EG.

(5)

Inspektioner och övervakning som genomförs före tågets avgång eller under färd utförs i regel av järnvägsföretagens eller infrastrukturförvaltarnas driftspersonal enligt den process som beskrivs i deras säkerhetsstyrningssystem i enlighet med artikel 4.3 i direktiv 2004/49/EG.

(6)

Järnvägsföretagen eller infrastrukturförvaltarna bör, via sitt säkerhetsstyrningssystem, se till att ha kontroll över alla risker som hör samman med den egna verksamheten, även då entreprenörer anlitas. För detta ändamål bör ett järnvägsföretag ha avtal som omfattar enheter som ansvarar för underhåll för alla vagnar som det använder. Detta kan vara ett avtal mellan järnvägsföretaget och enheten som ansvarar för underhåll eller en avtalskedja som omfattar andra parter, exempelvis fordonsinnehavaren. Dessa avtal bör vara förenliga med de utkast till förfaranden som ingår i ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares säkerhetsstyrningssystem, inbegripet för utbytet av information.

(7)

Enligt direktiv 2004/49/EG är ett certifikat för en enhet som ansvarar för underhåll (nedan kallat ECM-certifikat) giltigt i hela unionen (ECM – Entity in Charge of Maintenance). Certifikat som har utfärdats av organ i tredjeländer, vilka har utsetts enligt kriterier och krav som motsvarar dem som anges i denna förordning, bör i regel godtas som likvärdiga med ECM-certifikat som har utfärdats i unionen.

(8)

Ett certifieringsorgans utvärdering av en ansökan om ett ECM-certifikat är en utvärdering av sökandens förmåga att hantera underhållsuppgifter och tillhandahålla de operativa underhållsfunktionerna antingen själv eller genom avtal med andra organ, exempelvis underhållsverkstäder, som fått i uppdrag att tillhandahålla dessa funktioner eller delar av dessa funktioner.

(9)

Ett ackrediteringssystem bör tillhandahålla ett riskhanteringsverktyg genom att garantera att ackrediterade organ har den kompetens som krävs för att utföra det arbete de åtar sig. Ackreditering betraktas också som ett medel för att garantera nationellt och internationellt erkännande av ECM-certifikat som har utfärdats av ackrediterade organ.

(10)

För att ett system ska göra det möjligt för certifieringsorgan att utföra kontroller av certifierade enheter som ansvarar för underhåll i hela unionen är det viktigt att alla organ som kan bevilja certifikat för någon enhet som ansvarar för underhåll (nedan kallade certifieringsorgan) samarbetar med varandra i syfte att harmonisera certifieringsprinciper. Specifika krav för ackreditering bör tas fram och godkännas i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (2).

(11)

I syfte att utvärdera den certifieringsprocess som beskrivs i denna förordning är det viktigt att Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallan byrån) övervakar framtagningen av certifieringssystemet. För att byrån ska kunna utföra sina uppgifter måste den samla in information om vilka typer av certifieringsorgan som är verksamma inom området, och om antalet certifikat som har utfärdats för enheter som ansvarar för underhåll. Det är också viktigt att byrån underlättar samordning av certifieringsorganen.

(12)

Standardformatet för säkerhetsintyg fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 av den 13 juni 2007 om användningen av ett gemensamt europeiskt format för säkerhetsintyg och ansökningsdokument i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG och om giltigheten för säkerhetsintyg som utfärdats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG (3). Detta format måste uppdateras så att det även omfattar information om enheter som ansvarar för underhåll. Förordning (EG) nr 653/2007 bör således ändras i enlighet med detta.

(13)

I avvaktan på fullständig tillämpning av det certifieringssystem som är avsett för enheten som ansvarar för underhåll och som inrättas genom denna förordning, bör giltigheten hos existerande metoder för certifiering av enheter som ansvarar för underhåll och underhållsverkstäder erkännas under en övergångsperiod i avsikt att säkerställa kontinuerligt tillhandahållande av godstrafik på järnväg, i synnerhet på internationell nivå. Under denna period bör de nationella säkerhetsmyndigheterna ägna särskild uppmärksamhet åt de olika certifieringsmetodernas likvärdighet och överensstämmelse.

(14)

De åtgärder som fastställs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från den kommitté som har inrättats enligt artikel 27 i direktiv 2004/49/EG.

a)

En ledningsfunktion som övervakar och samordnar de underhållsfunktioner som avses i leden b–d och ser till att godsvagnen är i säkert skick i järnvägssystemet.

b)

En underhållsutvecklingsfunktion som har ansvaret för att förvalta underhållsdokumentationen, inklusive konfigurationsledningen, som bygger på utformningsdata och operativa data samt på prestanda och erfarenheter.

c)

En funktion för styrning av flottans underhåll som ser till att godsvagnen tas ur drift för underhåll och åter tas i drift efter underhåll.

d)

En funktion för utförande av underhåll som sköter det nödvändiga tekniska underhållet av en godsvagn eller av delar av den, inklusive dokumentationen om underhållsintyget.

a)

Om godsvagnarna underhålls av sökanden: Antingen ska sökanden som en del av sin ansökan inkludera ett giltigt ECM-certifikat, om ett sådant finns, eller också ska dess kapacitet som enhet med ansvar för underhåll bedömas som en del av dess ansökan om ett säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd.

b)

Om godsvagnarna underhålls av andra parter än sökanden ska sökanden, via sitt säkerhetsstyrningssystem, se till att ha kontroll över alla risker som hör samman med den egna verksamheten, även då sådana vagnar används, varvid i synnerhet bestämmelserna i artikel 5 i denna förordning ska vara tillämpliga.

11.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/47

(1)

Den 13 augusti 2010 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att det skulle inledas ett antidumpningsförfarande beträffande import till unionen av vissa fettalkoholer och blandningar av dessa med ursprung i Indien, Indonesien och Malaysia (nedan kallade de berörda länderna).

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 30 juni 2010 av två unionstillverkare, Cognis GmbH och Sasol Olefins & Surfactants GmbH, (nedan kallade klagandena). Båda dessa företag, som är juridiska personer enligt tysk lag, har produktionsanläggningar i Tyskland, Frankrike och Italien. Dessa två företag svarar för en betydande del – i detta fall mer än 25 % – av unionens tillverkning av den undersökta produkten. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning av produkten i fråga med ursprung i de berörda länderna och om därav följande väsentlig skada som ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klagandena, andra kända unionstillverkare, importörer/handlare och användare som man visste berördes, de exporterande tillverkare som är kända samt företrädarna för de berörda exportländerna om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande.

(4)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Eftersom antalet importörer enligt klagomålet var stort, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Fyra importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Eftersom bara några få importörer gav sig till känna, beslutade man att inte tillämpa något stickprovsförfarande.

(6)

Kommissionen skickade frågeformulär till exporterande tillverkare, unionstillverkare, importörer och till alla användare och leverantörer som man visste var berörda samt till övriga parter som begärde det inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(7)

Svar på frågeformuläret inkom från fem unionstillverkare, två importörer, 21 användare i unionen, två exporterande tillverkare i Indien, två exporterande tillverkare i Indonesien och deras närstående handlare samt tre exporterande tillverkare i Malaysia och deras närstående handlare.

(8)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt avgörande om dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(9)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(10)

Den undersökta produkten är mättade fettalkoholer med en kolkedjelängd på C8, C10, C12, C14, C16 eller C18 (dock ej grenade isomerer), inklusive enkla mättade fettalkoholer (även kallade single cuts) och blandningar som i huvudsak innehåller en kombination av kolkedjelängder på C6-C8, C6-C10, C8-C10, C10-C12 (vanligtvis kategoriserade C8-C10), blandningar som i huvudsak innehåller en kombination av kolkedjelängder på C12-C14, C12-C16, C12-C18, C14-C16 (vanligtvis kategoriserade C12-C14) och blandningar som i huvudsak innehåller en kombination av kolkedjelängderna C16-C18, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2905 16 85, 2905 17 00, ex 2905 19 00 och ex 3823 70 00, med ursprung i Indien, Indonesien och Malaysia (nedan kallad den berörda produkten).

(11)

Den undersökta produkten är en mellanprodukt som tillverkas från naturliga källor (oleokemiska) eller syntetiska (petrokemiska), såsom naturliga fetter och oljor, råolja, naturgas, flytande naturgas och kol. Den används i huvudsak som en insatsvara vid framställningen av sulfater av fettalkoholer, etoxylater av fettalkoholer och etersulfater av fettalkoholer (s.k. tensider). Tensider används för att tillverka rengöringsmedel och hushålls-, tvätt- och hygienprodukter.

(12)

Den produkt som exporteras till unionen från Indien, Indonesien och Malaysia och den produkt som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i dessa länder, liksom den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkare befanns ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden. Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(13)

Under undersökningens gång hävdade vissa parter att en av klagandena i en av sina produktionsanläggningar framställde en produkt som innehåller grenade isomermolekyler som inte täcks av produktdefinitionen, och att denna produkt således inte ska anses som likadan produkt. Det fastställs preliminärt att detta krav är berättigat, och uppgifterna som gäller denna tillverkare har därför inte använts i skadeanalysen. Det bör noteras att två andra företag, varav ett som samarbetade i undersökningen, undantogs från definitionen av unionsindustrin av samma anledning.

(14)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först för var och en av de exporterande tillverkarna om deras sammanlagda inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till unionen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen anses försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen motsvarar minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten till unionen. Det konstaterades att var och en av de exporterande tillverkarnas sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(15)

För varje produkttyp som en exporterande tillverkare sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den produkttyp som såldes på export till unionen, fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för en jämförbar produkttyp som exporterades till unionen.

(16)

Vidare undersöktes det huruvida den inhemska försäljningen av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje exporterad typ av den berörda produkten fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(17)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av produkttypen i fråga, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(18)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(19)

Båda de exporterande tillverkarna i Indien exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriserna fastställdes därför på grundval av de priser som faktiskt betalats eller som skulle betalas för den berörda produkten av dessa oberoende kunder i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(20)

Normalvärdet och de exporterande tillverkarnas exportpris jämfördes utifrån priset fritt fabrik.

(21)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs skälig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. På denna grund har justeringar gjorts i tillämpliga och motiverade fall för skillnader i fråga om transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner.

(22)

Båda de exporterande tillverkarna hävdade att deras försäljning till en av klagandena i unionen under undersökningsperioden inte borde räknas med vid beräkningen av dumpningsmarginalen, eftersom denna försäljning gjordes i betydande kvantiteter och till priser som rabatterats efter förhandlingar. Det finns emellertid ingen rättslig grund till varför denna export av den berörda produkten inte skulle räknas med vid beräkningen av dumpningen. Båda de exporterande tillverkarnas invändningar avvisas därför.

(23)

Båda de exporterande tillverkarna begärde en justering för valutaomräkningar med motiveringen att den indiska rupien kontinuerligt hade stärkts gentemot euron från och med november 2009, vilket skulle ha gjort att dumpningsberäkningarna hade snedvridits. Kravet gällde försäljning i euro från och med januari 2010 och tillverkarna begärde att man vid omräkningen av försäljningsvärdet till den indiska rupien skulle använda valutakursen från två månader tidigare i stället för valutakursen den månad försäljningen gjordes. Det stämmer att artikel 2.10 j innehåller bestämmelser för en justering för valutaomräkningar under vissa förhållanden. Det ska emellertid noteras att den indiska rupien inte ökade i värde förrän under andra hälften av undersökningsperioden. Det ska vidare noteras att båda de indiska företagen med jämna mellanrum och enligt ett ganska regelbundet mönster höjde priserna till sina viktigaste kunder i unionen under den perioden, och att de priser som togs ut i unionen av klagandena också ökade stadigt under andra hälften av undersökningsperioden Det finns därför inga tydliga bevis för att den indiska rupiens ökade värde inte samtidigt återspeglades i de priser som de indiska exporterande tillverkarna tog ut av sina kunder i unionen eller att detta skulle haft en otillbörligt negativ effekt på dumpningsberäkningarna. Båda företagens påståenden avvisades därför.

(24)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga indiska tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(25)

Utifrån information i klagomålet, från de samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarna och enligt tillgängliga statistiska uppgifter, finns det inga andra kända tillverkare av den berörda produkten i Indien. Den landsomfattande dumpningsmarginalen för Indien sattes därför till samma nivå som den högsta marginal som konstaterats för en samarbetsvillig exporterande tillverkare.

(26)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(27)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först för var och en av de exporterande tillverkarna om deras sammanlagda inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till unionen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen anses försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen motsvarar minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten till unionen. Det konstaterades att var och en av de exporterande tillverkarnas sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(28)

För varje produkttyp som en exporterande tillverkare sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den produkttyp som såldes på export till unionen, fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för en jämförbar produkttyp som exporterades till unionen.

(29)

Vidare undersöktes det huruvida den inhemska försäljningen av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje exporterad typ av den berörda produkten fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(30)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna vid all försäljning av den berörda produkttypen, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(31)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(32)

Om en exporterande tillverkare inte haft någon inhemsk försäljning av en viss produkttyp, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3. i grundförordningen.

(33)

När normalvärdet konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter om den exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning vid normal handel av den likadana produkten, i enlighet med den inledande meningen i artikel 2.6 i grundförordningen.

(34)

De exporterande tillverkarnas exportförsäljning till unionen skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående handelsföretag i Singapore och i unionen.

(35)

När exportförsäljningen till unionen ägde rum antingen direkt till oberoende kunder i unionen eller via icke-närstående handelsföretag i Singapore, fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(36)

När exportförsäljningen till unionen ägde rum via närstående handelsföretag i unionen fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, på grundval av de närstående handlarnas första återförsäljningspriser till oberoende kunder i unionen.

(37)

De exporterande tillverkarnas normalvärde och exportpris jämfördes utifrån priset fritt fabrik.

(38)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs skälig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. På denna grund har justeringar gjorts i tillämpliga och motiverade fall för skillnader i fråga om indirekta skatter, transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner.

(39)

Ett företag begärde en justering för skillnader i fysiska egenskaper, eftersom företaget exporterar den undersökta produkten i både flytande och fast form till unionen, medan det på hemmamarknaden bara säljer produkten i fast form och att priserna för flytande form är lägre än de för den fasta formen av den undersökta produkten. Företaget tillhandahöll emellertid inte någon kvantifiering för en sådan justering. En enkel jämförelse av exportpriserna på fasta och flytande former av den undersökta produkten kan inte vara en grund för att bevilja en justering av de fysiska egenskaperna. Företagets redovisningssystem gör det inte möjligt att skilja på kostnaderna för produkten i fast respektive flytande form. Det fanns därför inget pålitligt sätt att beräkna en potentiell justering och argumentet måste avvisas.

(40)

Klagandena hävdade i en inlaga att energikostnaderna i Indonesien är snedvridna beroende på mycket låga och subventionerade energipriser. De har emellertid inte lämnat in några styrkta uppgifter om hur denna snedvridning av energikostnaderna för tillverkning för hemmamarknaden och exportmarknaden skulle påverka dumpningsberäkningarna. Detta påstående avvisades således.

(41)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga exporterande indonesiska tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(42)

Utifrån information i klagomålet, från de samarbetsvilliga indonesiska exporterande tillverkarna och enligt tillgängliga statistiska uppgifter, finns det inga andra kända tillverkare av den berörda produkten i Indonesien. Den landsomfattande dumpningsmarginalen för Indonesien sattes därför till samma nivå som den högsta marginal som konstaterats för en samarbetsvillig exporterande tillverkare.

(43)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(44)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först för var och en av de exporterande tillverkarna om deras sammanlagda inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till unionen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen anses försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen motsvarar minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten till unionen. För två av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna konstaterades det att de exporterande tillverkarnas sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ. För den återstående samarbetsvilliga exporterande tillverkaren fann man ingen oberoende inhemsk försäljning under undersökningsperioden.

(45)

För varje produkttyp som en exporterande tillverkare sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den produkttyp som såldes på export till unionen, fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den exporterande tillverkarens totala inhemska försäljningsvolym av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av företagets totala försäljningsvolym för en jämförbar produkttyp som exporterades till unionen.

(46)

Vidare undersöktes det huruvida den inhemska försäljningen av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje exporterad typ av den berörda produkten under undersökningsperioden fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden.

(47)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av produkttypen i fråga, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(48)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(49)

Om en exporterande tillverkare inte haft någon inhemsk försäljning av en viss produkttyp, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3. i grundförordningen.

(50)

När normalvärdet konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter om den exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning vid normal handel av den likadana produkten, i enlighet med den inledande meningen i artikel 2.6 i grundförordningen.

(51)

För den exporterande tillverkaren som inte hade någon inhemsk försäljning under undersökningsperioden, baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen, på det vägda genomsnittet av de faktiska belopp som har fastställts för de två andra undersökta exporterande tillverkarna vid tillverkning och försäljning av den likadana produkten på marknaden i Malaysia.

(52)

De exporterande tillverkarnas exportförsäljning till unionen skedde antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag i unionen.

(53)

I de fall där exportförsäljningen till unionen skedde direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(54)

När exportförsäljningen till unionen ägde rum via närstående företag i unionen fastställdes exportpriserna, enligt artikel 2.9 i grundförordningen, på grundval av de närstående företagens första återförsäljningspriser till oberoende kunder i unionen.

(55)

De exporterande tillverkarnas normalvärde och exportpris jämfördes utifrån priset fritt fabrik.

(56)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs skälig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. På denna grund har justeringar gjorts i tillämpliga och motiverade fall för skillnader när det gäller kostnader för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader samt förpacknings- och kreditkostnader.

(57)

En malaysisk exporterande tillverkare hävdade att dess närstående företag i unionen i själva verket är tillverkarens exportavdelning. På grundval av detta hävdade företaget att avdragen skulle bli överdrivet stora vid fastställandet av priset fritt fabrik om fullständiga justeringar görs för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Härvidlag konstaterade man att fakturorna utställdes av det närstående företaget till kunder i unionen och att betalningarna mottogs av det närstående företaget från kunder i unionen. Det bör vidare noteras att det närstående företagets försäljning inbegrep ett pålägg. Av handlarens räkenskaper framgick det att normala kostnader för försäljning, allmänna kostnader och administration hade uppstått mellan import och återförsäljning. Det verkar därför som om det närstående företaget fullgör de uppgifter som är typiska för en importör. På grundval av detta avvisades företagets påstående.

(58)

Klagandena lämnade när det gäller Malaysia in samma påstående rörande energikostnaderna som för Indonesien (se skäl 40). Detta påstående måste avvisas av samma skäl.

(59)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga malaysiska exporterande tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(60)

Utifrån information i klagomålet, från de samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarna och enligt tillgängliga statistiska uppgifter, finns det inga andra kända tillverkare av den berörda produkten i Malaysia. Den landsomfattande dumpningsmarginalen för Malaysia sattes därför till samma nivå som den högsta marginal som konstaterats för en samarbetsvillig exporterande tillverkare.

(61)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(62)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av två kända och några andra mycket små tillverkare i unionen. All tillgänglig information om unionstillverkarna, däribland information i klagomålet och de uppgifter som inhämtats från unionstillverkare innan undersökningen inleddes och därefter, användes för att fastställa unionens sammanlagda tillverkning. På grundval av detta uppskattades det att unionens sammanlagda tillverkning uppgick till mellan 400 000 och 500 000 ton under undersökningsperioden. De unionstillverkare som står för unionens totala tillverkning utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(63)

En del berörda parter hävdade att en av klagandena inte skulle anses som en del av unionsindustrin, eftersom detta företag importerade den berörda produkten under undersökningsperioden. Det kontrollerades emellertid att procentandelen av den berörda produkten från detta företag från de berörda länderna under undersökningsperioden var ganska liten, och således inte jämförbar med dess tillverkning av den likadana produkten. Denna import var dessutom av en i huvudsak tillfällig natur. Det kan därför bekräftas att detta företags kärnverksamhet är tillverkning och försäljning av den undersökta produkten i EU och att det har sitt huvudsakliga intresse i sin egenskap av unionstillverkare. Följaktligen kan man dra den preliminära slutsatsen att detta påstående är obefogat.

(64)

Förbrukningen fastställdes på grundval av unionsindustrins sammanlagda försäljning på unionsmarknaden, den företagsinterna användningen och den sammanlagda importen (enligt Eurostats uppgifter). Eftersom Eurostats uppgifter också omfattar vissa andra produkter än den berörda produkten, gjordes lämpliga justeringar. Indexerade uppgifter (2007 = 100) är nödvändiga av sekretesskäl.

(65)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionens förbrukning något (med 2 %). Från 2007 till 2008 ökade förbrukningen med 2,2 %, för att sedan minska med 4,8 % från 2008 till 2009. Från 2009 till slutet av undersökningsperioden, återhämtade sig förbrukningen med 4,6 %.

(66)

Den ekonomiska nedgången bidrog till minskningen av förbrukningen från och med 2008, när användarna av den berörda produkten märkte av en nedgång i efterfrågan på deras produkter. I början av undersökningsperioden började marknadssituationen att förbättras något, vilket ledde till en ökad efterfrågan på den berörda produkten jämfört med första hälften av 2009.

(67)

Kommissionen övervägde huruvida verkningarna av den dumpade importen från de berörda länderna borde bedömas sammantaget, på grundval av kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen. I denna artikel fastställs det att om en antidumpningsundersökning samtidigt inbegriper import från två eller flera länder, ska verkningarna av denna import slås samman endast om det fastställs att a) varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen och omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar, samt b) det är lämpligt att göra en samlad bedömning av verkningarna av importen vid skadenalysen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana unionsprodukten.

(68)

De dumpningsmarginaler som fastställdes för importen från varje enskilt berört land var högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen, dvs. 2 % av exportpriserna, och importvolymen från varje enskilt berört land var högre än den tröskel i form av en marknadsandel på 1 % som anges i artikel 5.7 i grundförordningen.

(69)

Undersökningen visade dessutom att konkurrensvillkoren var likartade, både mellan de olika slagen av dumpad import och mellan den dumpade importen och den likadana produkten. Man konstaterade att genomsnittspriserna för import från alla berörda länder minskade under skadeundersökningsperioden och följde samma trend. Dessutom var den undersökta produkten som importerades från de berörda länderna likadan i alla avseenden, sinsemellan utbytbar och marknadsfördes i unionen genom jämförbara försäljningskanaler och på likartade kommersiella villkor, vilket innebär att de konkurrerade med varandra och med den undersökta produkten som tillverkades i unionen.

(70)

På denna grundval dras preliminärt slutsatsen att samtliga villkor för en sammantagen bedömning är uppfyllda, och att verkningarna av den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna alltså bör bedömas sammantaget vid skadeanalysen.

(71)

Volymen av importen av den berörda produkten ökade med hela 57 % under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2007 och 2008, när importen ökade med 58 %. Importen minskade därefter något under 2009 för att sedan öka igen till 2008 års nivå under undersökningsperioden.

(72)

De genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna varierade kraftigt under skadeundersökningsperioden, med en sammanlagd minskning på 6 %. Under hela skadeundersökningsperioden var de genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna alltid lägre än priserna i resten av världen och unionsindustrins priser, vilket resulterade i en ökning av de berörda ländernas marknadsandel.

(73)

De berörda ländernas marknadsandel ökade avsevärt, med 54 %, under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2007 och 2008. Importen minskade något under den ekonomiska krisen, vilket gjorde att de berörda ländernas marknadsandel mellan 2008 och 2009 minskade med 2 %, men att den marknadsandelen sedan återvanns i slutet av skadeundersökningsperioden.

(74)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris för varje produkttyp till icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga priser för importen från de berörda länderna till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för gällande tullar och kostnader som uppstår efter importen. Prisjämförelsen gjordes för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där så var nödvändigt och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultaten av jämförelsen, uttryckta i procent av unionstillverkarnas försäljningspriser under undersökningsperioden, visade på avsevärda prisunderskridandemarginaler (upp till 16 %). Dessa prisunderskridandemarginaler tyder på att importen från de berörda länderna utövade ett pristryck på unionsmarknaden.

(75)

Prisunderskridandemarginalerna för de berörda länderna var följande:

(76)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla relevanta ekonomiska förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins tillstånd från 2007 till undersökningsperiodens slut.

(77)

Från 2007 till 2009 minskade tillverkningen i unionen kraftigt (med 23 %) för att sedan öka något mellan 2009 och slutet av undersökningsperioden, vilket resulterade i en sammanlagd minskning på 17 % under skadeundersökningsperioden. Det ska noteras att även om förbrukningen i unionen minskade med cirka 5 % mellan 2008 och 2009, minskade unionsindustrins tillverkning ännu mer (med 15 %), och unionsindustrin kunde därför inte dra nytta av den återhämtning av unionens förbrukning som ägde rum under undersökningsperioden.

(78)

Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Produktionskapaciteten ökade med 9 % 2008, men minskade sedan under åren som följde, vilket resulterade i en sammanlagd minskning på 2 % under skadeundersökningsperioden.

(79)

Parallellt med att tillverkningsvolymerna minskade, minskade den tillgängliga kapaciteten med 15 % under skadeundersökningsperioden. Den största minskningen ägde rum 2009, under den allmänna ekonomiska krisen, men förbättrades något under undersökningsperioden.

(80)

De försäljningssiffror som anges i nedanstående tabell avser den försäljning, i volym och värde, som gjordes till den första oberoende kunden på unionsmarknaden.

(81)

Försäljningsvolymen och marknadsandelen gick ner mellan 2007 och undersökningsperioden, med 18 % respektive 12 %. I början av skadeundersökningsperioden, från 2007 till 2008, minskade försäljningsvolymen med 15 % och marknadsandelen med 12 %, trots en ökning av unionens förbrukning. Under 2009 krympte förbrukningen i unionen, vilket resulterade i en ytterligare förlust på 6,5 % för unionsindustrins försäljningsvolym. Parallellt med den ökade förbrukningen i unionen, ökade under undersökningsperioden unionens försäljning något. Marknadsandelen förblev emellertid oförändrad från 2008 till i slutet av undersökningsperioden.

(82)

Priserna ökade betydligt från 2007 till 2008 (med 20 %). Det ska noteras att de exporterande tillverkarna också höjde sina priser under denna period, om än med mycket mindre än unionsindustrin.

(83)

Under 2009 blev unionsindustrin tvungen att sänka sina priser som svar på pristrycket från den ökade importen från de berörda länderna. Under 2008 hade importen från dessa länder ökat med 57 % och priserna var avsevärt lägre än unionsindustrins priser. Unionsindustrin kunde emellertid inte sänka sina priser till samma nivå som de exporterande tillverkarna kunde göra.

(84)

Under undersökningsperioden behöll unionsindustrin 2009 års nivå, vilket resulterade i en total prisökning på 7 % under skadeundersökningsperioden.

(85)

Unionsindustrins lagernivåer minskade med 33 % under skadeundersökningsperioden. Särskilt mellan 2008 och undersökningsperioden minskade lagernivåerna med hela 51 %.

(86)

På grund av nedskärningarna i unionsindustrin minskade antalet anställda under skadeundersökningsperioden i enlighet med detta, närmare bestämt med 13 %. Arbetskraftskostnaderna per anställd ökade något (med 6 %) under skadeundersökningsperioden. Detta betraktas som en naturlig ökning och den är lägre än inflationen under skadeundersökningsperioden.

(87)

Unionsindustrins lönsamhet fastställdes genom att nettovinsten av försäljningen före skatt (i detta fall förlust) av den likadana produkten uttrycktes i procent av omsättningen av denna försäljning. Det fastställdes att unionsindustrins lönsamhet har varit negativ sedan början av skadeundersökningsperioden 2007, och under skadeundersökningsperioden ökade förlusterna betydligt. Efter en minskning av förlusterna 2008, ökade de igen betydligt 2009 i samband med den allmänna ekonomiska krisen. Den ekonomiska återhämtningen under undersökningsperioden gjorde det emellertid möjligt för unionsindustrin att minska sina förluster när det gäller omsättningen, men den var fortfarande långt ifrån positiva vinstnivåer.

(88)

Den trend som kassaflödet visar, vilket motsvarar industrins förmåga till egenfinansiering av verksamheten, speglar i hög grad trenden för lönsamheten. Kassaflödet var negativt 2007 och uppvisade en avsevärd minskning under skadeundersökningsperioden. Detsamma kan sägas om räntabiliteten, som uppvisade en liknande negativ utveckling i linje med unionsindustrins negativa resultat under skadeundersökningsperioden.

(89)

Till följd av detta begränsades unionsindustrins investeringsförmåga, eftersom kassaflödet försämrades betydligt under skadeundersökningsperioden. Detta ledde i sin tur till att investeringarna minskade med 35 % under skadeundersökningsperioden.

(90)

Förbrukningen i unionen var relativt konstant under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel minskade emellertid under denna period med 18 % respektive 12 %.

(91)

Med tanke på volymen, marknadsandelen och priserna på importen från de berörda länderna kan verkningarna för unionsindustrin av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara obetydliga.

(92)

Undersökningen har visat att de flesta av skadeindikatorerna, såsom tillverkning (– 17 %), kapacitetsutnyttjande (– 13 %), försäljningsvolym (– 18 %), marknadsandel (– 12 %) och sysselsättning (– 14 %) försämrades under skadeundersökningsperioden. Dessutom påverkades allvarligt de skadeindikatorer som hänger samman med unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom kassaflöde och lönsamhet. Detta innebär att unionsindustrins kapitalanskaffningsförmåga också undergrävdes, särskilt under undersökningsperioden.

(93)

Mot denna bakgrund kan slutsatsen dras att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(94)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna har vållat unionsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt skadade unionsindustrin samtidigt med denna, undersöktes också för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(95)

Undersökningen visade att unionens förbrukning var relativt konstant under skadeundersökningsperioden, medan den dumpade importen från de berörda länderna ökade markant i volym, dvs. med 57 %.

(96)

Den dumpade importen från de berörda länderna utövade ett pristryck på unionsindustrin, särskilt under 2008, när denna import ökade med 58 %. Enligt uppgifter från Eurostat var priserna från de berörda länderna i år mycket lägre än unionsindustrins priser. Detta resulterade i en förlust av marknadsandel för unionsindustrin på cirka 12 %, medan de berörda ländernas marknadsandel ökade med 54 %.

(97)

Under 2009 blev unionsindustrin tvungen att sänka sina priser som svar på detta pristryck. Även om importen från de berörda länderna minskade i volym räknat (– 6,7 %) parallellt med den ekonomiska nedgången och den krympande efterfrågan på EU-marknaden, minskade importpriset mer än unionsindustrins pris och detta hindrade unionsindustrin från att återvinna sin marknadsandel.

(98)

Under undersökningsperioden blev unionsindustrin tvungen att sänka sina priser ytterligare, men underskridandemarginalen var enligt kontrollerade exportsiffror ändå 3 %. Unionsindustrins försäljning i volym (+ 4,3 %) och värde (+ 3,9 %) förbättrades något, men, även om skillnaden i förhållande till de berörda ländernas importpris minskade, kunde unionsindustrin inte dra nytta av återhämtningen av förbrukningen och dess marknadsandel förblev oförändrad. Samtidigt ökade importen från de berörda länderna ytterligare i volym räknat (6,6 %) och marknadsandel (2 %) under undersökningsperioden.

(99)

De övriga faktorer som undersöktes när det gäller orsakssambandet var import från övriga länder, unionsindustrins exportresultat och verkningarna av den ekonomiska krisen.

(100)

Enligt uppgifter från Eurostat minskade importvolymen till unionen av den undersökta produkten med ursprung i tredjeländer som inte berörs av denna undersökning med 7 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen för dessa länder minskade också (med 9 %).

(101)

De genomsnittliga priserna på denna import var högre än de som de exporterande tillverkarna i de berörda länderna tog ut och högre än unionsindustrins priser.

(102)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att importen från dessa tredjeländer inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(103)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins exportförsäljning i volym räknat med 55 %. Verkan av denna minskning kompenserades emellertid delvis av att det genomsnittliga försäljningspriset per enhet ökade med 71 % under samma period, vilket gjorde att minskningen av exportförsäljningen i värde räknat begränsades till 24 %. Detta i kombination med det faktum att exportförsäljningen bara utgjorde 5 % av unionsindustrins totala försäljning under undersökningsperioden ledde till den preliminära slutsatsen att exportresultatet inte är en faktor som bryter orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och importen från de berörda länderna.

(104)

Den ekonomiska krisen bidrog till att förbrukningen i unionen krympte och till pristrycket. Den svaga efterfrågan på den undersökta produkten ledde till att unionsindustrins tillverkning minskade och bidrog delvis till nedgången i försäljningspriserna.

(105)

Under normala ekonomiska förhållanden och i avsaknad av ett kraftigt pristryck och en ökad dumpad import skulle unionsindustrin kanske ha haft vissa svårigheter att hantera den minskade förbrukningen och den följande ökningen av fasta kostnader per enhet till följd av det minskade kapacitetsutnyttjandet mellan 2007 och undersökningsperioden. Den dumpade importen har emellertid intensifierat verkningarna av den ekonomiska nedgången och gjort det omöjligt att sälja över kostnadspriset.

(106)

På grundval av detta förefaller den minskade efterfrågan i unionen i samband med den ekonomiska krisen ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Kommissionen anser emellertid att detta inte bryter det orsakssamband som konstaterats när det gäller den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna.

(107)

Ovanstående analys visar att den dumpade lågprisimporten med ursprung i de berörda länderna ökade kraftigt, sett till både volym och marknadsandel, under skadeundersökningsperioden. Dessutom konstaterades det att denna import skedde till dumpade priser som var lägre än unionsindustrins priser på unionsmarknaden för liknande produkttyper.

(108)

Denna ökning av volymen och marknadsandelen för den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna sammanföll med en överlag successivt minskande efterfrågan i unionen under skadeundersökningsperioden, men även med den negativa utvecklingen för unionsindustrins marknadsandel under samma period. Från och med 2008, i samband med den ekonomiska nedgången och minskningen av unionsförbrukningen, lyckades dessutom exportörerna från de berörda länderna behålla sina marknadsandelar genom att sänka priserna, vilka fortfarande underskred unionens priser. Samtidigt konstaterades en fortsatt negativ utveckling när det gäller unionsindustrins marknadsandel och en försämring av de huvudsakliga indikatorerna för dess ekonomiska situation. Under skadeundersökningsperioden minskade förvisso unionsindustrins lönsamhet till följd av den plötsliga ökningen av dumpad lågprisimport från Indien, Indonesien och Malaysia, vilken kontinuerligt underskred unionsindustrins priser. Detta ledde till kraftiga förluster under undersökningsperioden.

(109)

Granskningen av andra kända faktorer som skulle ha kunnat vålla unionsindustrin skada visade att ingen av dessa föreföll bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(110)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Indien, Indonesien och Malaysia har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(111)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa preliminära antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland intressena hos unionsindustrin, importörerna och användarna av den berörda produkten.

(112)

Den dumpade importen från Indien, Indonesien och Malaysia har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Det erinras om att de flesta skadeindikatorer uppvisade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. I synnerhet påverkades allvarligt de skadeindikatorer som hänger samman med unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom kassaflöde, räntabilitet och lönsamhet. I avsaknad av åtgärder förefaller en ytterligare försämring av unionsindustrins ekonomiska situation mycket trolig.

(113)

Införandet av preliminära antidumpningstullar förväntas innebära att rättvisa handelsvillkor återställs på unionsmarknaden och att det blir möjligt för unionsindustrin att anpassa sina priser på den undersökta produkten så att de återspeglar kostnaderna för de olika komponenterna och marknadsvillkoren. Det kan förväntas att införandet av provisoriska åtgärder skulle göra det möjligt för unionsindustrin att åtminstone delvis återvinna de marknadsandelar som den förlorade under skadeundersökningsperioden, med en ytterligare positiv inverkan på dess ekonomiska situation och lönsamhet.

(114)

Därför drogs slutsatsen att införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder på import av den undersökta produkten med ursprung i Indien, Indonesien och Malaysia ligger i unionsindustrins intresse.

(115)

Kommissionen skickade frågeformulär till 21 importörer i unionen. Endast två importörer, båda i Förenade kungariket, samarbetade i undersökningen och de svarar tillsammans för 0,3 % av den totala importen från de berörda länderna under undersökningsperioden. Ett besök på plats gjordes bara hos den större av de två. Vid besöket på plats vägrade emellertid denna importör att ge tillgång till sina räkenskaper och de relevanta uppgifterna kunde därför inte kontrolleras. Även om införandet av antidumpningsåtgärder skulle betyda högre kostnader för detta företag, stod det emellertid klart att det inte skulle medföra några allvarliga problem för verksamheten, även om deras kunder skulle vara desamma eller om affärsmodellen skulle behöva ändras.

(116)

Med utgångspunkt i tillgängliga uppgifter drogs slutsatsen att införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder visserligen skulle inverka negativt på den ovan nämnda importören, men att importören skulle kunna föra över åtminstone en del av kostnadsökningen på sina kunder och/eller byta till andra försörjningskällor. Följaktligen skulle införandet av provisoriska åtgärder inte få någon betydande negativ inverkan på importörerna.

(117)

Användarna av den undersökta produkten har visat ett starkt intresse för detta ärende. Av de 97 användare som kontaktades samarbetade 21 i undersökningen. De samarbetsvilliga användarna representerade cirka 25 % av importen av den berörda produkten under undersökningsperioden. Företagen är belägna runtom i unionen inom sektorerna kroppsvårdsprodukter och rengöringsmedel för industri- och hemmabruk.

(118)

Av de 21 företagen besöktes fem, vilka under undersökningsperioden representerade cirka 18 % av den totala importen till unionen av den undersökta produkten från de berörda länderna. Av den kontrollerade informationen framgår det att den undersökta produktens andel av dessa företags produktionskostnader är avsevärd och ligger på mellan 10 % och 20 %, beroende på slutprodukten.

(119)

Vid tre av de fem besökta företagen arbetade cirka 15 % av alla anställda i sektorer som använder den berörda produkten. I ett företag var det cirka 70 %, medan det för det femte var omöjligt att få fram denna information, beroende på den komplexa företagsstrukturen och de olika produkttyperna.