26.10.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 280/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2010/64/EU

av den 20 oktober 2010

om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 82.2 andra stycket b,

med beaktande av Konungariket Belgiens, Förbundsrepubliken Tysklands, Republiken Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Frankrikes, Republiken Italiens, Storhertigdömet Luxemburgs, Republiken Ungerns, Republiken Österrikes, Republiken Portugals, Rumäniens, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ (1),

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Unionen har satt som mål att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15–16 oktober 1999, särskilt punkt 33, bör principen om ömsesidigt erkännande av domar och andra beslut av rättsliga myndigheter bli en hörnsten i det rättsliga samarbetet på det civilrättsliga och det straffrättsliga området inom unionen, eftersom ett stärkt ömsesidigt erkännande och den nödvändiga tillnärmningen av lagstiftning skulle underlätta samarbetet mellan behöriga myndigheter och det rättsliga skyddet av personers rättigheter.

(2)

Den 29 november 2000 antog rådet i enlighet med slutsatserna från Tammerfors ett åtgärdsprogram för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål (3). I inledningen till programmet anges att ömsesidigt erkännande ”bör göra det möjligt att förstärka samarbetet mellan medlemsstater, men också att förstärka skyddet av personers rättigheter”.

(3)

Genomförandet av principen om ömsesidigt erkännande av beslut vid straffrättsliga förfaranden förutsätter att medlemsstaterna har förtroende för varandras straffrättsliga system. Omfattningen av det ömsesidiga erkännandet är i hög grad beroende av en rad parametrar, bl.a. mekanismer till skydd för misstänktas eller tilltalades rättigheter och gemensamma minimistandarder för att underlätta tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande.

(4)

Ömsesidigt erkännande av beslut vid straffrättsliga förfaranden kan bara fungera effektivt i en anda av tillit, där inte endast de rättsliga myndigheterna utan samtliga aktörer i den straffrättsliga processen likställer avgöranden av rättsliga myndigheter i andra medlemsstater med avgöranden som meddelas i den egna staten, vilket förutsätter förtroende inte bara för innehållet i den andra medlemsstatens bestämmelser, utan också för att de tillämpas korrekt.

(5)

I artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad konventionen) och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) föreskrivs rätten till en rättvis rättegång. I artikel 48.2 i stadgan garanteras respekt för rätten till försvar. Detta direktiv respekterar dessa rättigheter och bör genomföras i enlighet därmed.

(6)	Även om samtliga medlemsstater är parter i konventionen, har erfarenheten visat att detta inte alltid räcker för att skapa tillräckligt förtroende för andra medlemsstaters straffrättsliga system.

(7)

Stärkandet av det ömsesidiga förtroendet kräver ett mer enhetligt genomförande av de rättigheter och garantier som fastställs i artikel 6 i konventionen. Det kräver också att man, genom detta direktiv och andra åtgärder, inom unionen vidareutvecklar miniminormer som fastställs i konventionen och stadgan.

(8)

Artikel 82.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt sörjer för fastställande av tillämpliga minimiregler i medlemsstaterna för att underlätta det ömsesidiga erkännandet av domar och rättsliga avgöranden samt polissamarbete och rättsligt samarbete i sådana straffrättsliga frågor som har en gränsöverskridande dimension. I artikel 82.2 andra stycket b anges ”personers rättigheter vid det straffrättsliga förfarandet” som ett av de områden på vilka minimiregler kan fastställas.

(9)

Gemensamma minimiregler bör leda till ökat förtroende för alla medlemsstaters straffrättsliga system, vilket i sin tur bör bidra till ett effektivare rättsligt samarbete i en anda av ömsesidigt förtroende. Sådana gemensamma minimiregler bör fastställas i fråga om tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden.

(10)

Den 30 november 2009 antog rådet en resolution om en färdplan för att stärka misstänktas och tilltalades processuella rättigheter vid straffrättsliga förfaranden (4). Färdplanen föreskriver ett steg-för-stegförfarande och påkallar att åtgärder vidtas beträffande rätten till översättning och tolkning (åtgärd A), rätten till information om rättigheter och om åtalet (åtgärd B), rätten till juridisk rådgivning och rättshjälp (åtgärd C), rätten till kommunikation med släktingar, arbetsgivare och konsulära myndigheter (åtgärd D) och särskilda skyddsåtgärder för utsatta misstänkta eller tilltalade personer (åtgärd E).

(11)

I Stockholmsprogrammet, som antogs den 10 december 2009, välkomnade Europeiska rådet färdplanen och införlivade den i Stockholmsprogrammet (punkt 2.4). Europeiska rådet underströk att färdplanen inte är uttömmande genom att uppmana kommissionen att undersöka ytterligare processuella minimirättigheter för misstänkta och tilltalade och bedöma om andra frågor, till exempel oskuldspresumtionen, behöver diskuteras för att förbättra samarbetet på detta område.

(12)	Detta direktiv avser åtgärd A i färdplanen. Det fastställer gemensamma minimiregler att tillämpa i fråga om tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden i syfte att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna.

(13)	Detta direktiv drar nytta av kommissionens förslag till rådets rambeslut om rätt till tolkning och översättning i brottmål av den 8 juli 2009, och kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till tolkning och översättning i brottmål av den 9 mars 2010.

(14)

Rätten till tolkning och översättning för personer som inte talar eller förstår förfarandespråket följer av artikel 6 i konventionen, såsom den har tolkats i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Detta direktiv främjar tillämpningen av denna rättighet i praktiken. Syftet med detta direktiv är därför att garantera misstänkta eller tilltalade personers rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden för att säkerställa dessa personers rätt till en rättvis rättegång.

(15)

De rättigheter som föreskrivs i detta direktiv bör även tillämpas, såsom nödvändiga uppföljningsåtgärder, på verkställandet av en europeisk arresteringsorder (5) inom de gränser som föreskrivs av detta direktiv. De verkställande medlemsstaterna bör sörja för tolkning och översättning för den eftersökta person som inte talar eller förstår förfarandespråket, och de bör stå för kostnaderna för detta.

(16)

I vissa medlemsstater har en annan myndighet än en domstol som är behörig att handlägga brottmål behörighet att utdöma påföljder avseende relativt lindriga överträdelser. Detta kan exempelvis gälla trafikförseelser som begås i stor skala och som eventuellt konstateras till följd av en trafikkontroll. I sådana situationer skulle det vara orimligt att kräva att den behöriga myndigheten säkerställer samtliga rättigheter i enlighet med detta direktiv. I de fall där medlemsstaternas lagstiftning föreskriver att en påföljd för lindriga förseelser kan beslutas av en sådan myndighet, och där en sådan påföljd kan överklagas till endomstol som är behörig att handlägga brottmål, bör detta direktiv därför endast tillämpas på förfaranden vid den domstolen till följd av ett sådant överklagande.

(17)	Detta direktiv bör säkerställa att kostnadsfritt och lämpligt språkligt stöd tillhandahålls, som möjliggör för misstänkta eller tilltalade personer som inte talar eller förstår förfarandespråket att fullt ut utöva sin rätt till försvar, och garanterar att förfarandena går rättvist till.

(18)	Misstänkta eller tilltalade bör få tolkning utan dröjsmål. När det går en viss tid innan tolkning tillhandahålls bör detta inte utgöra en överträdelse av kravet på att tolkning ska tillhandahållas utan dröjsmål, under förutsättning att den fördröjningen är skälig under de rådande omständigheterna.

(19)

Kommunikation mellan misstänkta eller tilltalade och deras försvarare bör tolkas i enlighet med detta direktiv. Misstänkta eller tilltalade bör bl.a. för sin försvarare kunna förklara sina versioner av händelserna, påpeka när de anser att ett uttalande inte är korrekt och göra sin försvarare uppmärksam på fakta som bör läggas fram till deras försvar.

(20)

För att kunna förbereda försvaret bör kommunikation mellan misstänkta eller tilltalade och deras försvarare i direkt samband med ett förhör eller en förhandling under förfarandena eller i samband med ett överklagande eller andra framställningar som görs under förfarandet, exempelvis en ansökan om frigivande mot borgen, tolkas i de fall det är nödvändigt för att garantera att förfarandena går rättvist till.

(21)

Medlemsstaterna bör se till att det finns ett förfarande eller mekanism för att klarlägga huruvida de misstänkta eller tilltalade talar och förstår det språk som används vid det straffrättsliga förfarandet och om de behöver tolk. Ett sådant förfarande eller en sådan mekanism innebär att behörig myndighet på lämpligt sätt, t.ex. genom att de misstänkta eller tilltalade tillfrågas, klarlägger huruvida de talar och förstår det språk som används vid det straffrättsliga förfarandet och huruvida de behöver tolk.

(22)	Tolkning och översättning i enlighet med detta direktiv bör tillhandahållas på de misstänktas eller tilltalades modersmål eller ett annat språk som de talar eller förstår och som möjliggör att de fullt ut kan utöva sin rätt till försvar och garanterar att förfarandena går rättvist till.

(23)	Den respekt för rätten till tolkning och översättning som föreskrivs i detta direktiv bör inte äventyra någon annan processuell rättighet som fastställs i nationell rätt.

(24)	Medlemsstaterna bör se till att det går att kontrollera om den tolkning och översättning som tillhandahålls varit tillräcklig, när de behöriga myndigheterna uppmärksammas på problem i specifika fall.

(25)

De misstänkta eller tilltalade eller den person som är föremål för förfaranden som gäller verkställighet av en europeisk arresteringsorder bör ha rätt att angripa beslut om att det inte finns något behov av tolkning, i enlighet med de förfaranden som fastställs i nationell rätt. Denna rättighet innebär inte att medlemsstaterna är skyldiga att ha ett särskilt system eller klagomålsförfarande genom vilket ett sådant beslut kan angripas, och bör inte äventyra de tidsfrister som gäller för verkställighet av en europeisk arresteringsorder.

(26)	Om tolkningens kvalitet anses vara otillräcklig för att garantera rätten till en rättvis rättegång bör de behöriga myndigheterna ha möjlighet att ersätta den utsedda tolken.

(27)

Skyldigheten att visa särskild hänsyn mot misstänkta eller tilltalade som skulle kunna befinna sig i en svag position, särskilt på grund av fysiska funktionsnedsättningar som påverkar deras förmåga att effektivt meddela sig med omvärlden, är en förutsättning för en korrekt rättskipning. Åklagare, brottsbekämpande myndigheter och rättsliga myndigheter bör därför se till att sådana personer faktiskt kan utöva de rättigheter som anges i detta direktiv, t.ex. genom att beakta varje möjlig sårbarhet som påverkar deras förmåga att följa förfarandet och göra sig förstådda och genom att vidta lämpliga åtgärder för att garantera dessa rättigheter.

(28)	När videokonferenser används för fjärrtolkning bör de behöriga myndigheterna ha möjlighet att använda sig av de verktyg som utvecklas inom ramen för europeisk e-juridik (exempelvis information om de domstolar som har videokonferensutrustning eller handböcker för detta ändamål).

(29)	Detta direktiv bör utvärderas mot bakgrund av de praktiska erfarenheter som görs. Vid behov bör det revideras för att förbättra de säkerhetsgarantier som fastställs i direktivet.

(30)

För att kunna garantera rättvisa förfaranden är det nödvändigt att väsentliga handlingar, eller åtminstone relevanta avsnitt i sådana handlingar, översätts för misstänkta eller tilltalade i enlighet med detta direktiv. Vissa handlingar bör i detta hänseende alltid betraktas som väsentliga handlingar och bör därför översättas, såsom beslut om att frihetsberöva en person, anklagelser eller åtal samt domar. Det ankommer på medlemsstaternas behöriga myndigheter att själva, på eget initiativ eller på begäran av misstänkta eller tilltalade eller deras försvarare, avgöra vilka andra handlingar som är väsentliga för att garantera att förfarandena går rättvist till och som därför också bör översättas.

(31)

Medlemsstaterna bör underlätta tillgången till nationella databaser med information om juridiska översättare och tolkar i de fall det finns sådana databaser. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang ägnas målsättningen att ge tillgång till befintliga databaser genom e-juridikportalen, i enlighet med den fleråriga handlingsplanen 2009–2013 för europeisk e-juridik av den 27 november 2008 (6).

(32)

Detta direktiv bör fastställa minimiregler. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att utvidga de rättigheter som fastställs i detta direktiv för att tillhandahålla en högre skyddsnivå även i situationer som inte uttryckligen behandlas i detta direktiv. Skyddsnivån bör aldrig vara lägre är de normer som anges i konventionen eller stadgan, såsom dessa tolkas i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens domstol.

(33)

De bestämmelser i detta direktiv som motsvarar rättigheter som garanteras av konventionen eller stadgan bör tolkas och tillämpas i överensstämmelse med dessa rättigheter, så som de tolkats i relevant rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens domstol.

(34)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att införa gemensamma minimiregler, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(35)

I enlighet med artikel 3 i protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har dessa medlemsstater meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av detta direktiv.

(36)	I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll (nr 22) om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I detta direktiv fastställs bestämmelser om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden och förfaranden för verkställighet av en europeisk arresteringsorder.

2. Den rättighet som avses i punkt 1 ska tillämpas på personer från den tidpunkt när de, genom ett officiellt meddelande eller på annat sätt, av en medlemsstats behöriga myndigheter görs medvetna om att de är misstänkta eller anklagade för att ha begått ett brott fram till dess att förfarandena avslutas, vilket ska förstås som det slutgiltiga avgörandet av frågan om de har begått brottet, inbegripet, i tillämpliga fall, bestämning av påföljd och slutligt avgörande av eventuellt överklagande.

3. I de fall där en medlemsstats lagstiftning föreskriver att en påföljd för mindre förseelser kan beslutas av en annan myndighet än en domstol som är behörig att handlägga brottmål, och där en sådan påföljd kan överklagas till en sådan domstol, ska detta direktiv endast tillämpas på förfaranden vid den domstolen till följd av ett sådant överklagande.

4. Detta direktiv påverkar varken nationell lagstiftning som avser närvaron av försvarare under något skede av det straffrättsliga förfarandet, eller nationell lagstiftning som avser den misstänktes eller tilltalades tillgång till handlingar i samband med straffrättsliga förfaranden.

Artikel 2

Rätt till tolkning

1. Medlemsstaterna ska se till att misstänkta eller tilltalade som inte talar eller förstår förfarandespråket utan dröjsmål får tolkning under det straffrättsliga förfarandet inför utredande och rättsliga myndigheter, inbegripet under polisförhör, alla domstolsförhandlingar och eventuella nödvändiga interimistiska förfaranden.

2. I de fall där detta är nödvändigt för att garantera att förfarandena går rättvist till ska medlemsstaterna se till att tolkning finns tillgänglig för kommunikationen mellan misstänkta eller tilltalade och deras försvarare i direkt samband med ett förhör eller en förhandling under förfarandena eller i samband med ett överklagande eller andra framställningar som görs under förfarandet.

3. Rätten till tolkning enligt punkterna 1 och 2 inbegriper lämpligt stöd till personer som lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter.

4. Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande eller en mekanism för att kontrollera huruvida misstänkta eller tilltalade talar och förstår förfarandespråket och om de behöver tolk.

5. Medlemsstaterna ska se till att misstänkta eller tilltalade, i enlighet med de förfaranden som fastställs i nationell lagstiftning, har rätt att angripa ett beslut om att det inte finns något behov av tolkning och, i de fall där tolkning har tillhandahållits, har möjlighet att klaga på att tolkningens kvalitet är otillräcklig för att garantera att förfarandena går rättvist till.

6. När det är lämpligt får sådan kommunikationsteknik som videokonferenser, telefon eller Internet användas, förutom i de fall det är nödvändigt att tolken är fysiskt närvarande för att garantera att förfarandena går rättvist till.

7. Vid förfaranden som gäller verkställighet av en europeisk arresteringsorder ska den verkställande medlemsstaten se till att dess behöriga myndigheter tillhandahåller tolkning i enlighet med denna artikel för personer som omfattas av sådana förfaranden och som inte talar eller förstår förfarandespråket.

8. Den tolkning som tillhandahålls i enlighet med denna artikel ska hålla tillräckligt hög kvalitet för att garantera att förfarandena går rättvist till, särskilt genom att garantera att misstänkta eller tilltalade förstår vad de anklagas för och kan utöva sin rätt till försvar.

Artikel 3

Rätt till översättning av väsentliga handlingar

1. Medlemsstaterna ska se till att misstänkta eller tilltalade som inte förstår eller talar förfarandespråket inom rimlig tid får en skriftlig översättning av alla handlingar som är väsentliga för att garantera att de kan utöva sin rätt till försvar och för att garantera att förfarandena går rättvist till.

2. Till väsentliga handlingar hör beslut om frihetsberövande, anklagelser eller åtal samt domar.

3. De behöriga myndigheterna ska besluta om någon annan handling är väsentlig i ett visst ärende. Misstänkta eller tilltalade eller deras försvarare får ge in en motiverad ansökan i detta hänseende.

4. Det ska inte föreligga någon skyldighet att översätta avsnitt i väsentliga handlingar som inte är relevanta för att de misstänkta eller tilltalade ska förstå vad de anklagas för.

5. Medlemsstaterna ska se till att misstänkta eller tilltalade, i enlighet med förfaranden i nationell lagstiftning, har rätt att angripa ett beslut om att det inte finns något behov av översättning av handlingar eller avsnitt i handlingar och, i de fall där en översättning har tillhandahållits, har möjlighet att klaga på att översättningens kvalitet är otillräcklig för att garantera att förfarandena går rättvist till.

6. Vid förfaranden som gäller verkställighet av en europeisk arresteringsorder ska den verkställande medlemsstaten se till att dess behöriga myndigheter tillhandahåller en skriftlig översättning av denna handling till den person som omfattas av sådana förfaranden och som inte förstår det språk på vilket den europeiska arresteringsordern är upprättad, eller till vilket den har översatts av den utfärdande medlemsstaten.

7. Som ett undantag från de allmänna reglerna i punkterna 1, 2, 3 och 6 får en muntlig översättning eller sammanfattning av väsentliga handlingar tillhandahållas i stället för en skriftlig översättning, under förutsättning att en sådan muntlig översättning eller sammanfattning inte förhindrar att förfarandena går rättvist till.

8. Varje avsägelse av rätten till översättning av handlingar som avses i denna artikel ska omfattas av kravet att misstänkta eller tilltalade dessförinnan har fått juridisk rådgivning eller på annat sätt har fått full insikt om konsekvenserna av denna avsägelse, samt att avsägelsen är entydig och har lämnats frivilligt.

9. Översättning som tillhandahålls i enlighet med denna artikel ska hålla tillräckligt hög kvalitet för att garantera att förfarandena går rättvist till, särskilt genom att garantera att misstänkta eller tilltalade förstår vad de anklagas för och har möjlighet att utöva sin rätt till försvar.

Artikel 4

Kostnader för tolkning och översättning

Medlemsstaterna ska stå för de tolknings- och översättningskostnader som uppstår genom tillämpning av artiklarna 2 och 3, oavsett vad som är resultatet av förfarandena.

Artikel 5

Tolkningens och översättningens kvalitet

1. Medlemsstaterna ska vidta konkreta åtgärder för att se till att den tolkning och översättning som tillhandahålls håller den kvalitet som krävs enligt artiklarna 2.8 och 3.9.

2. För att främja ändamålsenlig tolkning och översättning och effektiv tillgång till detsamma ska medlemsstaterna sträva efter att upprätta ett eller flera register över självständiga översättare och tolkar som har lämpliga kvalifikationer. När ett sådant eller flera sådana register upprättats ska, om lämpligt, det eller de göras tillgängliga för försvarare och relevanta myndigheter.

3. Medlemsstaterna ska se till att tolkar och översättare iakttar konfidentialitet i fråga om den tolkning och översättning som tillhandahållits i enlighet med detta direktiv.

Artikel 6

Utbildning

Utan att det påverkar rättsväsendets oberoende eller olikheter i det sätt på vilket rättsväsendet är organiserat i unionen ska medlemsstaterna kräva att de ansvariga för utbildning av domare, åklagare och övrig personal på rättsliga myndigheter som deltar i straffrättsliga förfaranden särskilt uppmärksammar de särskilda förhållanden som gäller vid kommunikation via tolk för att garantera effektiv och ändamålsenlig kommunikation.

Artikel 7

Anteckningar

Om en utredande eller rättslig myndighet har hållit ett förhör eller en förhandling med den misstänkte eller tilltalade med hjälp av en tolk i enlighet med artikel 2, om en muntlig översättning eller sammanfattning av väsentliga handlingar tillhandahålls i enlighet med artikel 3.7, eller om en person har avsagt sig rätten till översättning enligt artikel 3.8 ska medlemsstaterna se till att det antecknas att dessa omständigheter föreligger, vilket ska ske genom det förfarande som gäller för anteckningar enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning.

Artikel 8

Klausul om bevarande av skyddsnivån

Ingenting i detta direktiv ska ses som en begränsning av eller ett avsteg från rättigheter och rättssäkerhetsgarantier som följer av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, enligt andra relevanta bestämmelser i internationell rätt eller enligt lagstiftningen i medlemsstater som erbjuder en högre skyddsnivå.

Artikel 9

Genomförande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 27 oktober 2013.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till dessa bestämmelser.

3. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 10

Rapportering

Kommissionen ska senast den 27 oktober 2014 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv, vid behov åtföljd av lagstiftningsförslag.

Artikel 11

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 12

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdat i Strasbourg den 20 oktober 2010.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

O. CHASTEL

Ordförande

(1) EUT C 69, 18.3.2010, s. 1.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 juni 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 7 oktober 2010.

(3) EGT C 12, 15.1.2001, s. 10.

(4) EUT C 295, 4.12.2009, s. 1.

(5) Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EGT L 190, 18.7.2002, s. 1).

(6) EUT C 75, 31.3.2009, s. 1.

26.10.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 280/10

RÅDETS BESLUT 2010/638/Gusp

av den 25 oktober 2010

om restriktiva åtgärder mot Republiken Guinea

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och

av följande skäl:

(1)	Den 27 oktober 2009 antog rådet gemensam ståndpunkt 2009/788/Gusp om restriktiva åtgärder mot Republiken Guinea (1) som svar på säkerhetsstyrkors våldsamma ingripande mot politiska demonstranter i Conakry den 28 september 2009.

(2)	Den 22 december 2009 antog rådet beslut 2009/1003/Gusp om ändring av gemensam ståndpunkt 2009/788/Gusp (2), genom att lägga till ytterligare restriktiva åtgärder.

(3)	Den 29 mars 2010 antog rådet beslut 2010/186/Gusp om ändring av gemensam ståndpunkt 2009/788/Gusp (3).

(4)	På grundval av en översyn av gemensam ståndpunkt 2009/788/Gusp bör de restriktiva åtgärderna förlängas till och med den 27 oktober 2011.

(5)	Unionens genomförandeåtgärder fastställs i rådets förordning (EU) nr 1284/2009 av den 22 december 2009 om införande av vissa specifika restriktiva åtgärder mot Republiken Guinea (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Försäljning, leverans, överföring eller export av vapen och likartad materiel av alla slag, inklusive vapen och ammunition, militärfordon och militär utrustning, paramilitär utrustning och reservdelar till ovanstående, samt utrustning som kan användas för internt förtryck, till Republiken Guinea från medlemsstaternas medborgare, från medlemsstaternas territorier eller med hjälp av fartyg eller luftfartyg som för deras flagg ska förbjudas vare sig de har sitt ursprung i deras territorier eller inte.

2. Det ska vara förbjudet att

direkt eller indirekt tillhandahålla tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller andra tjänster som rör sådana varor som avses i punkt 1 eller att tillhandahålla, tillverka, underhålla eller använda sådana varor till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i, eller för användning i, Republiken Guinea,

direkt eller indirekt tillhandahålla finansiering eller ekonomiskt bistånd som rör de varor som avses i punkt 1, särskilt gåvobistånd, lån och exportkreditförsäkring för all försäljning, leverans, överföring eller export av sådana varor eller tillhandahålla därtill kopplat tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller andra tjänster till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i, eller för användning i, Republiken Guinea,

c)	medvetet och avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att kringgå de förbud som avses i led a och b.

Artikel 2

1. Artikel 1 ska inte tillämpas på

försäljning, leverans, överföring eller export av icke-dödlig militär utrustning eller av utrustning som kan användas för internt förtryck, som endast är avsedd för humanitärt bruk eller som skydd, för Förenta nationernas (FN) och Europeiska unionens program för institutionsuppbyggnad eller för unionens och FN:s krishanteringsoperationer,

b)	försäljning, leverans, överföring eller export av fordon som inte är stridsfordon och som har tillverkats för att vara skottsäkra eller utrustats med sådant material och endast är avsedda som skydd för unionens och dess medlemsstaters personal i Republiken Guinea,

c)	tillhandahållande av tekniskt bistånd, förmedlingstjänster och andra tjänster som rör sådan utrustning eller sådana program och operationer,

d)	tillhandahållande av finansiering eller ekonomiskt bistånd som rör sådan utrustning eller sådana program och operationer,

under förutsättning att denna export och detta bistånd på förhand har godkänts av den relevanta behöriga myndigheten.

2. Artikel 1 ska inte tillämpas på skyddsdräkter, inbegripet skottsäkra västar och militärhjälmar, som tillfälligt exporteras till Republiken Guinea av FN:s personal, personal från unionen eller dess medlemsstater, företrädare för media samt bistånds- och utvecklingsarbetare och åtföljande personal och är avsedd enbart för deras personliga bruk.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att enskilda medlemmar av National Council for Democracy and Development (CNDD) och personer som är associerade med dem enligt förteckningen i bilagan reser in till eller transiterar genom deras territorier.

2. Punkt 1 ska inte ålägga medlemsstaterna att vägra sina egna medborgare inresa på deras territorium.

3. Punkt 1 ska tillämpas utan att det påverkar de fall då en medlemsstat är bunden av en skyldighet enligt internationell rätt, nämligen

a)	som värdland för en internationell mellanstatlig organisation,

b)	som värdland för en internationell konferens sammankallad av eller under överinseende av FN,

c)	enligt en multilateral överenskommelse som ger privilegier och immunitet, eller

d)	enligt 1929 års konkordat (Lateranfördraget) mellan Heliga stolen (Vatikanstaten) och Italien.

4. Punkt 3 ska anses tillämplig även i de fall när en medlemsstat är värdland för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (Osse).

5. Rådet ska informeras på vederbörligt sätt i alla de fall då en medlemsstat beviljar ett undantag enligt punkt 3 eller 4.

6. Medlemsstaterna får bevilja undantag från de åtgärder som föreskrivs i punkt 1, om resan är motiverad av brådskande humanitära skäl eller för att delta i mellanstatliga möten, inklusive möten som stöds av unionen eller där en medlemsstat är värdland för Osse, där det förs en politisk dialog som direkt främjar demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i Republiken Guinea.

7. En medlemsstat som vill bevilja undantag i enlighet med punkt 6 ska anmäla detta skriftligt till rådet. Undantag ska anses beviljat såvida inte en eller flera av rådets medlemmar gör en skriftlig invändning inom två arbetsdagar efter det att de mottagit anmälan om det föreslagna undantaget. Om en eller flera av rådets medlemmar har invändningar, får rådet med kvalificerad majoritet besluta att bevilja det föreslagna undantaget.

8. I de fall där en medlemsstat i enlighet med punkterna 3, 4, 6 och 7 tillåter inresa till eller transitering genom sitt territorium för personer som förtecknas i bilagan, ska tillståndet endast gälla det ändamål för vilket det ges och de personer som berörs av detta.

Artikel 4

1. Alla penningmedel och ekonomiska resurser som direkt eller indirekt tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av enskilda medlemmar av CNDD och fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är associerade med dem enligt förteckningen i bilagan ska frysas.

2. Inga penningmedel eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt göras tillgängliga för eller utnyttjas till gagn för de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som förtecknas i bilagan.

3. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får ge tillstånd till att vissa frysta penningmedel eller ekonomiska resurser frigörs eller att vissa frysta penningmedel eller ekonomiska resurser görs tillgängliga, på sådana villkor som den finner lämpliga, efter att ha konstaterat att de berörda penningmedlen eller ekonomiska resurserna är

a)	nödvändiga för att tillgodose de grundläggande behoven hos de personer som förtecknas i bilagan och av dem beroende familjemedlemmar, inbegripet betalning av livsmedel, hyra eller amorteringar, mediciner och läkarvård, skatter, försäkringspremier och avgifter för samhällstjänster,

b)	avsedda endast för betalning av rimliga arvoden och ersättning av utgifter i samband med tillhandahållande av juridiska tjänster,

c)	avsedda endast för betalning av avgifter eller serviceavgifter för rutinmässig hantering eller förvaltning av frysta penningmedel eller ekonomiska resurser, eller

d)	nödvändiga för att täcka extraordinära utgifter, under förutsättning att den behöriga myndigheten minst två veckor före beviljandet av tillståndet meddelar den behöriga myndigheten i de andra medlemsstaterna och kommissionen de grunder på vilka den anser att ett särskilt tillstånd bör beviljas.

En medlemsstat ska underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om varje tillstånd som den beviljar enligt denna punkt.

4. Genom undantag från punkt 1 får de behöriga myndigheterna i en medlemsstat tillåta att vissa frysta tillgångar eller ekonomiska resurser frigörs, om följande villkor uppfylls:

Tillgångarna eller de ekonomiska resurserna är föremål för ett rättsligt eller administrativt beslut eller en skiljedom rörande kvarstad, som meddelades före den dag då den fysiska eller juridiska person, den enhet eller det organ som avses i artikel 4.1 togs in i bilagan, eller för en rättslig eller administrativ dom eller skiljedom som meddelades före den dagen.

Tillgångarna eller de ekonomiska resurserna kommer enbart att användas för att driva in fordringar som har säkrats genom en sådan kvarstad eller har erkänts som giltiga i en sådan dom, inom de gränser som fastställs i tillämpliga lagar och förordningar som styr rättigheterna för personer med sådana fordringar.

c)	Kvarstaden eller domen är inte till förmån för någon av de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som förtecknas i bilagan.

d)	Erkännandet av kvarstaden eller domen står inte i strid med den berörda medlemsstatens allmänna politik.

En medlemsstat ska informera övriga medlemsstater och kommissionen om varje tillstånd som beviljas enligt denna punkt.

5. Punkt 2 ska inte tillämpas på kreditering av frysta konton med

a)	ränta eller övriga intäkter på sådana konton, eller

b)	betalningar i samband med avtal, överenskommelser eller förpliktelser som ingåtts eller uppkommit före den dag från och med vilken dessa konton omfattas av gemensam ståndpunkt 2009/788/Gusp,

under förutsättning att sådan ränta och sådana andra intäkter och betalningar fortfarande omfattas av punkt 1.

Artikel 5

1. Rådet ska på förslag av en medlemsstat eller unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik anta ändringar av förteckningarna i bilagan när detta krävs på grund av den politiska utvecklingen i Republiken Guinea.

2. Rådet ska meddela sitt beslut, inbegripet skälen för införandet i förteckningen, till berörda personer antingen direkt, om deras adress är känd, eller genom att ett meddelande offentliggörs, så att sådana personer ges tillfälle att inge kommentarer.

3. Om synpunkter lämnas eller om väsentlig ny bevisning läggs fram, ska rådet ompröva sitt beslut och informera den berörda personen om detta.

Artikel 6

För att maximera verkan av ovan nämnda åtgärder ska EU uppmuntra tredjestater att anta restriktiva åtgärder av samma typ som åtgärderna i detta beslut.

Artikel 7

Gemensam ståndpunkt 2009/788/Gusp ska upphöra att gälla.

Artikel 8

1. Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

2. Detta beslut ska tillämpas till och med den 27 oktober 2011. Det ska ses över kontinuerligt. Det får vid behov förlängas eller ändras, om rådet bedömer att ståndpunktens mål inte har uppnåtts.

Utfärdat i Luxemburg den 25 oktober 2010.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande

(1) EUT L 281, 28.10.2009, s. 7.

(2) EUT L 346, 23.12.2009, s. 51.

(3) EUT L 83, 30.3.2010, s. 23.

(4) EUT L 346, 23.12.2009, s. 26.

BILAGA

Förteckning över personer som avses i artikel 3 och 4

	Namn (och eventuellt alias)	Personuppgifter (befattning/titel, födelsedatum och födelseort, passnummer/id-nummer, etc.)	Skäl
1.	Kapten Moussa Dadis CAMARA	Födelsedatum: 1.1.1964 eller 29.12.1968 Passnr: R0001318	President i CNDD
2.	Överste Mathurin BANGOURA	Födelsedatum: 15.11.1962 Passnr: R0003491	Minister för telekommunikationer och ny informationsteknik
3.	Överstelöjtnant Aboubacar Sidiki (alias Idi Amin) CAMARA	Födelsedatum: 22.10.1979 Passnr: R0017873	Minister, ständig sekreterare i CNDD, (avskedad från armén den 26.1.2009)
4.	Major Oumar BALDÉ	Födelsedatum: 26.12.1964 Passnr: R0003076	Medlem i CNDD
5.	Major Mamadi (alias Mamady) MARA	Födelsedatum: 1.1.1954 Passnr: R0001343	Medlem i CNDD
6.	Major Almamy CAMARA	Födelsedatum: 17.10.1975 Passnr: R0023013	Medlem i CNDD
7.	Överstelöjtnant Mamadou Bhoye DIALLO	Födelsedatum: 1.1.1956 Passnr: R0001855	Medlem i CNDD
8.	Kapten Koulako BÉAVOGUI		Medlem i CNDD
9.	Överstelöjtnanten i polisen Kandia (alias Kandja) MARA	Passnr: R0178636	Medlem i CNDD Chef för regionala polisen i Labé
10.	Överste Sékou MARA	Födelsedatum: 1957	Medlem i CNDD Biträdande rikspolischef
11.	Morciré CAMARA	Födelsedatum: 1.1.1949 Passnr: R0003216	Medlem i CNDD
12.	Alpha Yaya DIALLO		Medlem i CNDD Chef för det nationella tullväsendet
13.	Överste Mamadou Korka DIALLO	Födelsedatum: 19.2.1962	Handels- och industriminister samt minister för små och medelstora företag
14.	Överste Fodeba TOURÉ	Födelsedatum: 7.6.1961 Passnr: R0003417/R0002132	Guvernör i Kindia (f.d. ungdomsminister, avskedad som minister den 7.5.2009)
15.	Major Cheick Sékou (alias Ahmed) Tidiane CAMARA	Födelsedatum: 12.5.1966	Medlem i CNDD
16.	Överste Sékou (alias Sékouba) SAKO		Medlem i CNDD
17.	Löjtnant Jean-Claude PIVI (alias COPLAN)	Födelsedatum: 1.1.1960	Medlem i CNDD Minister med ansvar för presidentens säkerhet
18.	Kapten Saa Alphonse TOURÉ	Födelsedatum: 3.6.1970	Medlem i CNDD
19.	Major Moussa KEITA	Födelsedatum: 1.1.1966	Medlem i CNDD Minister, ständig sekreterare i CNDD med ansvar för förbindelserna med statliga institutioner
20.	Överstelöjtnant Aïdor (alias Aëdor) BAH		Medlem i CNDD
21.	Major Bamou LAMA		Medlem i CNDD
22.	Mohamed Lamine KABA		Medlem i CNDD
23.	Kapten Daman (alias Dama) CONDÉ		Medlem i CNDD
24.	Major Aboubacar Amadou DOUMBOUYA		Medlem i CNDD
25.	Major Moussa Tiégboro CAMARA	Födelsedatum: 1.1.1968 Passnr: 7190	Medlem i CNDD Minister för presidentposten med ansvar för specialtjänsterna avseende narkotikabekämpning och organiserad brottslighet
26.	Kapten Issa CAMARA	Födelsedatum: 1954	Medlem i CNDD Guvernör i Mamou
27.	Överste Dr Abdoulaye Chérif DIABY	Födelsedatum: 26.2.1957 Passnr: 13683	Medlem i CNDD Folkhälsovårdsminister
28.	Mamady CONDÉ	Födelsedatum: 28.11.1952 Passnr: R0003212	Medlem i CNDD
29.	Fänrik Cheikh Ahmed TOURÉ		Medlem i CNDD
30.	Överstelöjtnant Aboubacar Biro CONDÉ	Födelsedatum: 15.10.1962 Passnr: 2443/R0004700	Medlem i CNDD
31.	Bouna KEITA		Medlem i CNDD
32.	Idrissa CHERIF	Födelsedatum: 13.11.1967 Passnr: R0105758	Minister med ansvar för kommunikation för presidentposten och försvarsministern
33.	Mamoudou (alias Mamadou) CONDÉ	Födelsedatum: 9.12.1960 Passnr: R0020803	Statssekreterare och sakkunnig på området för strategiska frågor och hållbar utveckling
34.	Löjtnant Aboubacar Chérif (alias Toumba) DIAKITÉ		Presidentens adjutant
35.	Ibrahima Khalil DIAWARA	Födelsedatum: 1.1.1976 Passnr: R0000968	Särskild rådgivare till Aboubacar Chérif ”Toumba” Diakité
36.	Fänrik Marcel KOIVOGUI		Assistent till Aboubacar Chérif ”Toumba” Diakité
37.	Papa Koly KOUROUMA	Födelsedatum: 3.11.1962 Passnr: R11914/R001534	Minister för miljö och hållbar utveckling
38.	Major Nouhou THIAM	Födelsedatum: 1960 Passnr: 5180	Generalinspektör för försvarsmakten Talesman för CNDD
39.	Poliskapten Théodore (alias Siba) KOUROUMA	Födelsedatum: 13.5.1971 Passnr: Service R0001204	Attaché till presidentposten
40.	Kapten Mamadou SANDÉ	Födelsedatum: 12.12.1969 Passnr: R0003465	Minister för presidentposten med ansvar för ekonomi och finanser
41.	Alhassane (alias Al-Hassane) Siba ONIPOGUI	Födelsedatum: 31.12.1961 Passnr: 5938/R00003488	Minister för presidentposten med ansvar för statskontroll
42.	Joseph KANDUNO		Minister med ansvar för revision, öppenhet och insyn samt gott styre
43.	Fodéba (alias Isto) KÉIRA	Födelsedatum: 4.6.1961 Passnr: R0001767	Minister för ungdoms- och idrottsfrågor samt främjande av ungdomssysselsättning
44.	Överste Siba LOHALAMOU	Födelsedatum: 1.8.1962 Passnr: R0001376	Justitieminister
45.	Dr Frédéric KOLIÉ	Födelsedatum: 1.1.1960 Passnr: R0001714	Minister för administration av territoriet och politiska frågor
46.	Alexandre Cécé LOUA	Födelsedatum: 1.1.1956 Passnr: R0001757 Diplomatpass: R 0000027	Utrikesminister och minister för utlandsguineaner
47.	Mamoudou (alias Mahmoud) THIAM	Födelsedatum: 4.10.1968 Passnr: R0001758	Gruv- och energiminister
48.	Boubacar BARRY	Födelsedatum: 28.5.1964 Passnr: R0003408	Minister för presidentposten med ansvar för byggverksamhet, fysisk planering och offentliga fastigheter
49.	Demba FADIGA	Födelsedatum: 1.1.1952 Passnr: uppehållstillstånd nr FR365845/365857	Medlem i CNDD ambassadör och ansvarig för förbindelserna mellan CNDD och regeringen
50.	Mohamed DIOP	Födelsedatum: 1.1.1963 Passnr: R0001798	Medlem i CNDD Guvernör i Conakry
51.	Sergeant Mohamed (alias Tigre) CAMARA		Medlem i säkerhetsstyrkorna knuten till presidentgardets Koundaraläger
52.	Habib HANN	Födelsedatum: 15.12.1950 Passnr: 341442	Kommittén för revision och tillsyn av sektorer som har strategiskt intresse för staten
53.	Ousmane KABA		Kommittén för revision och tillsyn av sektorer som har strategiskt intresse för staten
54.	Alfred MATHOS		Kommittén för revision och tillsyn av sektorer som har strategiskt intresse för staten
55.	Kapten Mandiou DIOUBATÉ	Födelsedatum: 1.1.1960 Passnr: R0003622	Direktör vid pressavdelningen, presidentposten Talesman för CNDD
56.	Cheik Sydia DIABATÉ	Födelsedatum: 23.4.1968 Passnr: R0004490	Medlem av försvarsmakten Direktör vid underrättelse- och utredningstjänsten vid försvarsministeriet
57.	Ibrahima Ahmed BARRY	Födelsedatum: 11.11.1961 Passnr: R0048243	Generaldirektör vid Radio Télévision Guinéenne
58.	Alhassane BARRY	Födelsedatum: 15.11.1962 Passnr: R0003484	Centralbankschef
59.	Roda Namatala FAWAZ	Födelsedatum: 6.7.1947 Passnr: R0001977	Affärsman som har band till CNDD och som har stött CNDD ekonomiskt
60.	Dioulde DIALLO		Affärsman som har band till CNDD och som har stött CNDD ekonomiskt
61.	Kerfalla CAMARA KPC		Verkställande direktör för Guicopress Affärsman som har band till CNDD och som har stött CNDD ekonomiskt
62.	Dr Moustapha ZABATT	Födelsedatum: 6.2.1965	Läkare och personlig rådgivare åt presidenten
63.	Aly MANET		Rörelsen Dadis Doit Rester
64.	Louis M’bemba SOUMAH		Arbetsmarknadsminister, minister för förvaltningsreform och offentliganställda
65.	Cheik Fantamady CONDÉ		Informations- och kulturminister
66.	Överste Boureima CONDÉ		Jordbruks- och djuruppfödningsminister
67.	Mariame SYLLA		Minister för decentralisering och lokal utveckling

26.10.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 280/18

RÅDETS BESLUT 2010/639/GUSP

av den 25 oktober 2010

om restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och

av följande skäl:

(1)	Den 10 april 2006 antog rådet gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland (1).

(2)

Genom gemensam ståndpunkt 2009/314/Gusp av den 6 april 2009 om ändring av gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp (2) förlängdes de restriktiva åtgärderna fram till den 15 mars 2010. De reserestriktioner som riktar sig mot vissa företrädare för Vitryssland, med undantag för de personer som var inblandade i försvinnandena 1999-2000 samt ordföranden i den centrala valkommissionen, upphävdes emellertid tillfälligt fram till den 15 december 2009.

(3)	Den 15 december 2009 antog rådet rådets beslut 2009/969/Gusp (3) om förlängning av både de restriktiva åtgärderna och upphävandet till och med den 31 oktober 2010.

(4)	På grundval av en översyn av gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp bör de restriktiva åtgärderna förnyas till och med den 31 oktober 2011, samtidigt som upphävandet av reserestriktionerna också bör förnyas till och med samma datum.

(5)	Unionens genomförandeåtgärder fastställs i rådets förordning (EG) nr 765/2006 av den 18 maj 2006 om restriktiva åtgärder mot president Lukasjenko och vissa tjänstemän i Vitryssland (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra inresa till eller transitering genom deras territorium för de personer som är ansvariga för

men underlät att ta initiativ till en oberoende utredning och åtal med anledning av de påstådda brotten och de som enligt Pourgouridesrapporten anses som nyckelaktörer när det gäller fyra välkända personers försvinnande i Vitryssland 1999–2000 och den därpå följande mörkläggningen, med hänsyn till det sätt på vilket de uppenbart försvårat den rättsliga utredningen, i enlighet med bilaga I,

oegentligheterna i samband med valet och folkomröstningen i Vitryssland den 17 oktober 2004 och de som bär ansvaret för de allvarliga brotten mot de mänskliga rättigheterna genom angreppen på fredliga demonstranter i efterdyningarna av valet och folkomröstningen i Vitryssland, i enlighet med bilaga II,

c)	åsidosättandet av internationella normer för genomförande av val vid presidentvalet i Vitryssland den 19 mars 2006 och repressalierna mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen, i enlighet med bilaga III.

2. Punkt 1 ska inte innebära att en medlemsstat är skyldig att vägra sina egna medborgare inresa till det egna territoriet.

3. Punkt 1 ska tillämpas utan att det påverkar de fall då en medlemsstat är bunden av en skyldighet enligt internationell rätt, nämligen

i)	som värdland i en internationell mellanstatlig organisation,

ii)	som värdland för en internationell konferens sammankallad av eller under överinseende av Förenta nationerna,

iii)	enligt en multilateral överenskommelse som ger privilegier och immunitet, eller

iv)	enligt 1929 års konkordat (Lateranfördraget) som ingåtts av Heliga stolen (Vatikanstaten) och Italien.

4. Punkt 3 ska anses gälla också i de fall då en medlemsstat är värd för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

5. Rådet ska informeras på vederbörligt sätt i alla de fall då en medlemsstat beviljar ett undantag enligt punkt 3 eller 4.

6. Medlemsstaterna får bevilja undantag från de åtgärder som föreskrivs i punkt 1 när resan är motiverad av brådskande humanitära skäl, eller för deltagande i mellanstatliga möten, även sådana som stöds av unionen eller där värdlandet är en medlemsstat som innehar ordförandeskapet för OSSE, där det förs en politisk dialog som direkt främjar demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i Vitryssland.

7. En medlemsstat som önskar bevilja undantag som avses i punkt 6 ska anmäla detta skriftligt till rådet. Undantaget ska anses beviljat, såvida inte en eller flera av rådets medlemmar gör en skriftlig invändning inom två arbetsdagar efter det att de mottagit anmälan om det föreslagna undantaget. Om en eller flera av rådets medlemmar gör en invändning, får rådet med kvalificerad majoritet besluta att bevilja det föreslagna undantaget.

8. När en medlemsstat i enlighet med punkterna 3, 4, 6 och 7 tillåter inresa till eller transitering genom sitt territorium för personer som förtecknas i bilagorna I, II och III, ska tillståndet endast gälla det ändamål för vilket det ges och de personer som berörs av detta.

Artikel 2

1. Alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av personer som är ansvariga för åsidosättandet av internationella normer för genomförande av val i samband med presidentvalet i Vitryssland den 19 mars 2006 och repressalierna mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen och som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är associerade med dem enligt förteckningen i bilaga IV, ska frysas.

2. Inga tillgångar eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt göras tillgängliga för eller utnyttjas till gagn för de personer som förtecknas i bilaga IV.

Artikel 3

1. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får ge tillstånd till att vissa frysta tillgångar eller ekonomiska resurser frigörs eller att vissa frysta tillgångar eller ekonomiska resurser görs tillgängliga, på sådana villkor som den finner lämpliga, efter att ha konstaterat att de berörda tillgångarna eller ekonomiska resurserna är

nödvändiga för att tillgodose de grundläggande behoven hos de personer som förtecknas i bilaga IV och de familjemedlemmar som är beroende av dem, inbegripet betalning av livsmedel, hyra, amorteringar och räntor på bostadskrediter, mediciner och läkarvård, skatter, försäkringspremier och avgifter för samhällstjänster,

b)	avsedda endast för betalning av rimliga arvoden och ersättning av utgifter i samband med tillhandahållande av juridiska tjänster,

c)	avsedda endast för betalning av avgifter eller serviceavgifter för rutinmässig hantering eller förvaltning av frysta tillgångar eller ekonomiska resurser, eller

d)	nödvändiga för att täcka extraordinära utgifter under förutsättning att den behöriga myndigheten minst två veckor före beviljandet av tillståndet till andra behöriga myndigheter och kommissionen meddelar de grunder på vilka den anser att ett särskilt tillstånd bör beviljas.

Medlemsstaterna ska informera övriga medlemsstater och kommissionen om varje tillstånd som beviljas enligt denna artikel.

2. Artikel 2.2 ska inte tillämpas på kreditering av frysta konton med

a)	ränta eller övriga intäkter från dessa konton, eller

b)	betalningar enligt avtal, överenskommelser eller förpliktelser som ingåtts eller uppkommit före den dag då bestämmelserna i gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp blev tillämpliga på kontona,

och förutsatt att artikel 2.1 i detta beslut fortfarande tillämpas på räntan, de andra intäkterna och betalningarna.

Artikel 4

1. Rådet ska, på förslag av en medlemsstat eller unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, anta ändringar av förteckningarna i bilagorna I, II, III och IV, om den politiska utvecklingen i Vitryssland kräver det.

2. Rådet ska meddela den berörda personen sitt beslut, inbegripet skälen för upptagande i förteckningen, antingen direkt, om adressen är känd, eller genom offentliggörandet av en anmälan, för att ge den berörda personen möjlighet att inkomma med synpunkter.

3. Om synpunkter lämnas, eller om väsentlig ny bevisning läggs fram, ska rådet ompröva sitt beslut och informera den berörda personen om detta.

Artikel 5

För att de ovannämnda åtgärderna ska få största möjliga genomslag ska unionen verka för att tredjestater antar liknande restriktiva åtgärder som de som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 6

Gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp ska upphöra att gälla.

Artikel 7

1. Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2. Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 oktober 2011. Det ska ses över kontinuerligt. Det ska i förekommande fall förlängas eller ändras, om rådet anser att målen inte har uppfyllts.

3. De åtgärder som avses i artikel 1.1 b, i den mån de gäller Jurij Nikolajevitj PODOBED, liksom de åtgärder som avses i artikel 1.1 c upphävs tillfälligt till och med den 31 oktober 2011.

Utfärdat i Luxemburg den 25 oktober 2010.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande

(1) EUT L 101, 11.4.2006, s. 5.

(2) EUT L 93, 7.4.2009, s. 21.

(3) EUT L 332, 17.12.2009, s. 76.

(4) EUT L 134, 20.5.2006, s. 1.

BILAGA I

Förteckning över de personer som avses i artikel 1.1 a

1.	SIVAKOV, JURIJ Leonidovitj, tidigare Vitrysslands minister för turism och idrott, född den 5 augusti 1946 i Sachalinområdet, tidigare Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken.

2.	SJEJMAN, VIKTOR Vladimirovitj, statssekreterare i det vitryska säkerhetsrådet, född den 26 maj 1958 i området Grodno, numera Hrodna.

3.	PAVLITJENKO (PAVLIUTJENKO) DMITRIJ Valerijevitj, chef för Vitrysslands specialstyrkor, född 1966 i Vitebsk.

4.	NAUMOV, VLADIMIR Vladimirovitj, inrikesminister, född 1956.

BILAGA II

Förteckning över de personer som avses i artikel 1.1 b

1.	Lidia Michajlovna JERMOSJINA, ordförande i Vitrysslands centrala valkommission, född den 29 januari 1953 i Slutsk (Minsk-regionen).

2.	Jurij Nikolajevitj PODOBED, överstelöjtnant i polisens specialstyrkor (OMON), inrikesministeriet, född den 5 mars 1962 i Slutsk (Minsk-regionen).

BILAGA III

Förteckning över de personer som avses i artikel 1.1 c

Namn (svensk translitterering)	Namn (vitrysk stavning)	Namn (rysk stavning)	Födelsedatum	Födelseort	Adress	Passnummer	Tjänsteställning
Lukasjenko, Aleksandr Grigorjevitj (Lukasjenka Aljaksandr Ryhoravitj)	Лукашенка Аляксандр Рыгоравiч	ЛУКАШЕНКО Александр Григорьевич	30.8.1954	Kopys, länet Vitebsk (numera Vitsebsk)			President
Nevyglas Gennadij Nikolajevitj (Nevyhlas Henadz Mikalajevitj)	Невыглас Генадзь Мiкалаевiч	НЕВЫГЛАС Геннадий Николаевич	11.2.1954	Parahonsk, länet Pinsk			Chef för presidentens kansli
Petkevitj Natalja Vladimirovna (Pjatkevitj Natallja Uladzimirauna)	Пяткевiч Наталля Уладзiмiраўна	ПЕТКЕВИЧ Наталья Владимировна	24.10.1972	Minsk			Biträdande chef för presidentens kansli
Rubinov Anatolij Nikolajevitj (Rubinau Anatol Mikalajevitj)	Рубiнаў Анатоль Мiкалаевiч	РУБИНОВ Анатолий Николаевич	15.4.1939	Mogiljov (numera Mahiljou)			Biträdande chef med ansvar för medier och ideologiska frågor, presidentens kansli
Proleskovskij Oleg Vitoldovitj Praljaskouski Aleh Vitoldavitj,	Праляскоўскi Алег Вiтольдавiч	ПРОЛЕСКОВСКИЙ Олег Витольдович	1.10.1963	Zagorsk (numera Sergijev Posad), Ryssland			Medarbetare samt chef för den centrala ideologiska avdelningen, presidentens kansli
Radkov Aleksandr Michajlovitj (Radzkou Aljaksandr Michajlavitj)	Радзькоў Аляксандр Мiхайлавiч	РАДЬКОВ Александр Михайлович	1.7.1951	Votnja, distriktet Bychov (numera Bychau), länet Mogiljov (numera Mahiljou) (Votnya, Вотня Быховского района Могилевской области)			Utbildningsminister
Rusakevitj Vladimir Vasiljevitj (Rusakevitj Uladzimir Vasiljevitj)	Русакевiч Уладзiмiр Васiльевiч	РУСАКЕВИЧ Владимир Васильевич	13.9.1947	Vygonosjtji (numera Vyhonosjtji), länet Brest			Informationsminister
Golovanov Viktor Grigorjevitj Halavanau Viktar Ryhoravitj,	Галаванаў Вiктар Рыгоравiч	ГОЛОВАНОВ Виктор Григорьевич	1952	Borisov (numera Barysau)			Justitieminister
Zimovskij Aleksandr Leonidovitj (Zimouski Aljaksandr Leanidavitj)	Зiмоўскi Аляксандр Леанiдавiч	ЗИМОВСКИЙ Александр Леонидович	10.1.1961	Tyskland			Ledamot av parlamentets överhus Chef för det statliga radio- och TV-bolaget
Konoplev Vladimir Nikolajevitj (Kanapljou Uladzimir Mikalajevitj)	Канаплёў Уладзiмiр Мiкалаевiч	КОНОПЛЕВ Владимир Николаевич	3.1.1954	(Akulintsy, д. Акулинцы Могилевского района)			Talman i parlamentets underhus
Tjerginets Nikolaj Ivanovitj (Tjarhinets Mikalaj Ivanavitj),	Чаргiнец Мiкалай Iванавiч	ЧЕРГИНЕЦ Николай Иванович	17.10.1937	Minsk			Ordförande i överhusets utrikesutskott
Kostjan Sergej Ivanovitj (Kastsian Siarhej Ivanavitj),	Касцян Сяргей Iванавiч	КОСТЯН Сергей Иванович	15.1.1941	Usochi, länet Mogiljov (numera Mahiljou), Усохи Кличевского района Могилевской области			Ordförande i underhusets utrikesutskott
Orda Michail Sergejevitj (Orda Michail Siarhejevitj)	Орда Мiхаiл Сяргеевiч	ОРДА Михаил Сергеевич	28.9.1966	Djatlovo (numera Dzjatlava), länet Grodno (numera Hrodna) (Дятлово Гродненской области)			Ledamot av parlamentets överhus, ledare för Vitryska republikanska ungdomsförbundet (BRSM)
Lozovik Nikolaj Ivanovitj (Lazavik Mikalaj Ivanavitj)	Лазавiк Мiкалай Iванавiч	ЛОЗОВИК Николай Иванович	18.1.1951	Nevinjany, distriktet Vilejka, länet Minsk (Невиняны Вилейского р-на Минской обл)			Biträdande ordförande i den centrala valkommissionen
Miklasjevitj Pjotr Petrovitj (Miklasjevitj Pjotr Pjatrovitj)	Мiклашэвiч Пётр Пятровiч	МИКЛАШЕВИЧ Петр Петрович	1954	Kosuta, länet Minsk (Косута Минской области)			Allmän åklagare
Slizjevskij Oleg Leonidovitj (Slizjeuski Aleh Leanidavitj)	Слiжэўскi Алег Леанiдавiч	СЛИЖЕВСКИЙ Олег Леонидович					Chef för Avdelningen för sociala organisationer, partier och icke-statliga organisationer vid justitieministeriet
Chariton Aleksandr (Charyton Aljaksandr)	Харытон Аляксандр	ХАРИТОН Александр					Rådgivare vid Avdelningen för sociala organisationer, partier och icke-statliga organisationer vid justitieministeriet
Smirnov Jevgenij Aleksandrovitj (Smirnou Jauhen Aljaksandravitj)	Смiрноў Яўген Аляксандравiч	CМИРНОВ Евгений Александрович	15.3.1949	Länet Rjazan, Ryssland			Förste biträdande ordförande vid ekonomiska domstolen
Reutskaja Nadezjda Zalovna (Ravutskaja Nadzeja Zalauna)	Равуцкая Надзея Залаўна	РЕУТСКАЯ Надежда Заловна					Domare inom distriktet Moskva, Minsk
Trubnikov Nikolaj Aleksejevitj (Trubnikau Mikalaj Aljaksejevitj)	Трубнiкаў Мiкалай Аляксеевiч	ТРУБНИКОВ Николай Алексеевич					Domare inom Partizanskijdistriktet, Minsk
Kuprijanov Nikolaj Michajlovitj (Kupryjanau Mikalaj Michajlavitj)	Купрыянаў Мiкалай Мiхайлавiч	КУПРИЯНОВ Николай Михайлович					Biträdande allmän åklagare
Suchorenko Stepan Nikolajevitj (Sucharenka Stsiapan Mikalajevitj)	Сухарэнка Сцяпан Мiкалаевiч	СУХОРЕНКО Степан Николаевич	27.1.1957	Zdudichi, länet Mogiljov (numera Mahiljou), (Здудичи Светлогорского района Гомельской области)			KGB-chef
Dementej Vasilij Ivanovitj (Dzemjantsiej Vasil Ivanavitj)	Дземянцей Васiль Iванавiч	ДЕМЕНТЕЙ Василий Иванович					Förste biträdande chef, KGB
Kozik Leonid Petrovitj (Kozik Leanid Pjatrovitj)	Козiк Леанiд Пятровiч	КОЗИК Леонид Петрович	13.7.1948	Borisov (numera Barysau)			Ordförande i den centrala fackföreningsorganisationen
Koleda Alexandr Michajlovitj (Kaljada Aljaksandr Michajlavitj)	Каляда Аляксандр Мiхайлавiч	КОЛЕДА Александр Михайлович					Ordförande i valkommissionen i länet Brest
Michasev Vladimir Iljitj (Michasiou Uladzimir Iljitj)	Мiхасёў Уладзiмiр Iльiч	МИХАСЕВ Владимир Ильич					Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Homel
Lutjina Leonid Aleksandrovitj	Лучына Леанiд Аляксандравiч	ЛУЧИНА Леонид Александрович	18.11.1947	Länet Minsk			Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Hrodna
Karpenko Igor Vasiljevitj (Karpenka Ihar Vasiljevitj)	Карпенка Iгар Васiльевiч	КАРПЕНКО Игорь Васильевич	28.4.1964	Novokuznetsk, länet Kemerovo, Ryssland (Новокузнецк Кемеровской области, Россия)			Ordförande i den centrala valkommissionen i staden Minsk
Kurlovitj Vladimir Anatoljevitj (Kurlovitj Uladzimir Anatoljevitj)	Курловiч Уладзiмiр Анатольевiч	КУРЛОВИЧ Владимир Анатольевич					Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Minsk
Metelitsa Nikolaj Timofejevitj (Mjatselitsa Mikalaj Tsimafejevitj)	Мяцелiца Мiкалай Цiмафеевiч	МЕТЕЛИЦА Николай Тимофеевич					Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Mahiljou
Pisjtjulenok Michail Vasiljevitj (Pisjuljonak Michail Vasiljevitj)	Пiшчулёнак Мiхаiл Васiльевiч	ПИЩУЛЕНОК Михаил Васильевич					Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Vitsebsk
Rybakov Alexej	Рыбакоў Аляксей	РЫБАКОВ Алексей			Ul. Jesenina 31-1-104, Minsk		Domare i distriktsdomstolen Moskovsky, Minsk
Bortnik Sergej Aleksandrovitj	Бортнiк Сяргей Аляксандравiч	БОРТНИК Сергей Александрович	28.5.1953	Minsk	Ul. Surganovo 80-263, Minsk	MP0469554	Allmän åklagare
Jasinovitj Leonid Stanislavovitj	Ясiновiч Леанiд Станiслававiч	ЯСИНОВИЧ Леонид Станиславович	26.11.1961	Butjany, länet Vitebsk (numera Vitsebsk)	Ul. Gorovtsa 4-104, Minsk	MP0515811	Domare i den centrala länsdomstolen i Minsk
Migun Andrej Arkadevitj	Мiгун Андрэй Аркадзевiч	МИГУН Андрей Аркадевич	5.2.1978	Minsk	Ul. Goretskovo Maksima 53-16, Minsk	MP1313262	Allmän åklagare

BILAGA IV

Förteckning över de personer som avses i artikel 2

Namn (svensk translitterering)	Namn (vitrysk stavning)	Namn (rysk stavning)	Födelse datum	Födelseort	Adress	Pass nummer	Tjänsteställning
Lukasjenko, Aleksandr Grigorjevitj (Lukasjenka Aljaksandr Ryhoravitj)	Лукашенка Аляксандр Рыгоравiч	ЛУКАШЕНКО Александр Григорьевич	30.8.1954	Kopys, länet Vitebsk (numera Vitsebsk)			President
Nevyglas Gennadij Nikolajevitj (Nevyhlas Henadz Mikalajevitj)	Невыглас Генадзь Мiкалаевiч	НЕВЫГЛАС Геннадий Николаевич	11.2.1954	Parahonsk, länet Pinsk			Chef för presidentens kansli
Petkevitj Natalja Vladimirovna (Pjatkevitj Natallja Uladzimirauna)	Пяткевiч Наталля Уладзiмiраўна	ПЕТКЕВИЧ Наталья Владимировна	24.10.1972	Minsk			Biträdande chef för presidentens kansli
Rubinov Anatolij Nikolajevitj (Rubinau Anatol Mikalajevitj)	Рубiнаў Анатоль Мiкалаевiч	РУБИНОВ Анатолий Николаевич	15.4.1939	Mogiljov (numera Mahiljou)			Biträdande chef med ansvar för medier och ideologiska frågor, presidentens kansli
Proleskovskij Oleg Vitoldovitj Praljaskouski Aleh Vitoldavitj,	Праляскоўскi Алег Вiтольдавiч	ПРОЛЕСКОВСКИЙ Олег Витольдович	1.10.1963	Zagorsk (numera Sergijev Posad), Ryssland			Medarbetare samt chef för den centrala ideologiska avdelningen, presidentens kansli
Radkov Aleksandr Michajlovitj (Radzkou Aljaksandr Michajlavitj)	Радзькоў Аляксандр Мiхайлавiч	РАДЬКОВ Александр Михайлович	1.7.1951	Votnja, distriktet Bychov (numera Bychau), länet Mogiljov (numera Mahiljou) (Votnya, Вотня Быховского района Могилевской области)			Utbildningsminister
Rusakevitj Vladimir Vasiljevitj (Rusakevitj Uladzimir Vasiljevitj)	Русакевiч Уладзiмiр Васiльевiч	РУСАКЕВИЧ Владимир Васильевич	13.9.1947	Vygonosjtji (numera Vyhonosjtji), länet Brest			Informationsminister
Golovanov Viktor Grigorjevitj Halavanau Viktar Ryhoravitj,	Галаванаў Вiктар Рыгоравiч	ГОЛОВАНОВ Виктор Григорьевич	1952	Borisov (numera Barysau)			Justitieminister
Zimovskij Aleksandr Leonidovitj (Zimouski Aljaksandr Leanidavitj)	Зiмоўскi Аляксандр Леанiдавiч	ЗИМОВСКИЙ Александр Леонидович	10.1.1961	Tyskland			Ledamot av parlamentets överhus Chef för det statliga radio- och TV-bolaget
Konoplev Vladimir Nikolajevitj (Kanapljou Uladzimir Mikalajevitj)	Канаплёў Уладзiмiр Мiкалаевiч	КОНОПЛЕВ Владимир Николаевич	3.1.1954	(Akulintsy, д. Акулинцы Могилевского района)			Talman i parlamentets underhus
Tjerginets Nikolaj Ivanovitj (Tjarhinets Mikalaj Ivanavitj),	Чаргiнец Мiкалай Iванавiч	ЧЕРГИНЕЦ Николай Иванович	17.10.1937	Minsk			Ordförande i överhusets utrikesutskott
Kostjan Sergej Ivanovitj (Kastsian Siarhej Ivanavitj),	Касцян Сяргей Iванавiч	КОСТЯН Сергей Иванович	15.1.1941	Usochi, länet Mogiljov (numera Mahiljou), Усохи Кличевского района Могилевской области			Ordförande i underhusets utrikesutskott
Orda Michail Sergejevitj (Orda Michail Siarhejevitj)	Орда Мiхаiл Сяргеевiч	ОРДА Михаил Сергеевич	28.9.1966	Djatlovo (numera Dzjatlava), länet Grodno (numera Hrodna) (Дятлово Гродненской области)			Ledamot av parlamentets överhus, ledare för Vitryska republikanska ungdomsförbundet (BRSM)
Lozovik Nikolaj Ivanovitj (Lazavik Mikalaj Ivanavitj)	Лазавiк Мiкалай Iванавiч	ЛОЗОВИК Николай Иванович	18.1.1951	Nevinjany, distriktet Vilejka, länet Minsk (Невиняны Вилейского р-на Минской обл)			Biträdande ordförande i den centrala valkommissionen
Miklasjevitj Pjotr Petrovitj (Miklasjevitj Pjotr Pjatrovitj)	Мiклашэвiч Пётр Пятровiч	МИКЛАШЕВИЧ Петр Петрович	1954	Kosuta, länet Minsk (Косута Минской области)			Allmän åklagare
Slizjevskij Oleg Leonidovitj (Slizjeuski Aleh Leanidavitj)	Слiжэўскi Алег Леанiдавiч	СЛИЖЕВСКИЙ Олег Леонидович					Chef för Avdelningen för sociala organisationer, partier och icke-statliga organisationer vid justitieministeriet
Chariton Aleksandr (Charyton Aljaksandr)	Харытон Аляксандр	ХАРИТОН Александр					Rådgivare vid Avdelningen för sociala organisationer, partier och icke-statliga organisationer vid justitieministeriet
Smirnov Jevgenij Aleksandrovitj (Smirnou Jauhen Aljaksandravitj)	Смiрноў Яўген Аляксандравiч	CМИРНОВ Евгений Александрович	15.3.1949	Länet Rjazan, Ryssland			Förste biträdande ordförande vid ekonomiska domstolen
Reutskaja Nadezjda Zalovna (Ravutskaja Nadzeja Zalauna)	Равуцкая Надзея Залаўна	РЕУТСКАЯ Надежда Заловна					Domare inom distriktet Moskva, Minsk
Trubnikov Nikolaj Aleksejevitj (Trubnikau Mikalaj Aljaksejevitj)	Трубнiкаў Мiкалай Аляксеевiч	ТРУБНИКОВ Николай Алексеевич					Domare inom Partizanskijdistriktet, Minsk
Kuprijanov Nikolaj Michajlovitj (Kupryjanau Mikalaj Michajlavitj)	Купрыянаў Мiкалай Мiхайлавiч	КУПРИЯНОВ Николай Михайлович					Biträdande allmän åklagare
Suchorenko Stepan Nikolajevitj (Sucharenka Stsiapan Mikalajevitj)	Сухарэнка Сцяпан Мiкалаевiч	СУХОРЕНКО Степан Николаевич	27.1.1957	Zdudichi, länet Mogiljov (numera Mahiljou), (Здудичи Светлогорского района Гомельской области)			KGB-chef
Dementej Vasilij Ivanovitj (Dzemjantsiej Vasil Ivanavitj)	Дземянцей Васiль Iванавiч	ДЕМЕНТЕЙ Василий Иванович					Förste biträdande chef, KGB
Kozik Leonid Petrovitj (Kozik Leanid Pjatrovitj)	Козiк Леанiд Пятровiч	КОЗИК Леонид Петрович	13.7.1948	Borisov (numera Barysau)			Ordförande i den centrala fackförenings-organisationen
Koleda Alexandr Michajlovitj (Kaljada Aljaksandr Michajlavitj)	Каляда Аляксандр Мiхайлавiч	КОЛЕДА Александр Михайлович					Ordförande i valkommissionen i länet Brest
Michasev Vladimir Iljitj (Michasiou Uladzimir Iljitj)	Мiхасёў Уладзiмiр Iльiч	МИХАСЕВ Владимир Ильич					Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Homel
Lutjina Leonid Aleksandrovitj	Лучына Леанiд Аляксандравiч	ЛУЧИНА Леонид Александрович	18.11.1947	Länet Minsk			Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Hrodna
Karpenko Igor Vasiljevitj (Karpenka Ihar Vasiljevitj)	Карпенка Iгар Васiльевiч	КАРПЕНКО Игорь Васильевич	28.4.1964	Novokuznetsk, länet Kemerovo, Ryssland (Новокузнецк Кемеровской области, Россия)			Ordförande i den centrala valkommissionen i staden Minsk
Kurlovitj Vladimir Anatoljevitj (Kurlovitj Uladzimir Anatoljevitj)	Курловiч Уладзiмiр Анатольевiч	КУРЛОВИЧ Владимир Анатольевич					Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Minsk
Metelitsa Nikolaj Timofejevitj (Mjatselitsa Mikalaj Tsimafejevitj)	Мяцелiца Мiкалай Цiмафеевiч	МЕТЕЛИЦА Николай Тимофеевич					Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Mahiljou
Pisjtjulenok Michail Vasiljevitj (Pisjuljonak Michail Vasiljevitj)	Пiшчулёнак Мiхаiл Васiльевiч	ПИЩУЛЕНОК Михаил Васильевич					Ordförande i den centrala valkommissionen i länet Vitsebsk
Sjejman, Viktor Vladimirovitj			26.5.1958	Länet Grodno (numera Hrodna)			Statssekreterare i det vitryska säkerhetsrådet
Pavlitjenko (Pavljutjenko), Dmitrij Valerijevitj			1966	Vitsebsk			Chef för Vitrysslands specialstyrkor
Naumov, Vladimir Vladimïrovitj			7.2.1956				Inrikesminister
Jermosjina Lidija Michajlovna			29.1.1953	Slutsk (länet Minsk)			Ordförande i den centrala valkommissionen
Podobed Jurij Nikolajevitj			5.3.1962	Slutsk (länet Minsk)			Överstelöjtnant inom milisen, enheten för särskilda ändamål (Omon), inrikesministeriet
Rybakov Alexej	Рыбакоў Аляксей	РЫБАКОВ Алексей			Ul. Jesenina 31-1-104, Minsk		Domare i distriktsdomstolen Moskovsky, Minsk
Bortnik Sergej Aleksandrovitj	Бортнiк Сяргей Аляксандравiч	БОРТНИК Сергей Александрович	28.5.1953	Minsk	Ul. Surganovo 80-263, Minsk	MP0469554	Allmän åklagare
Jasinovitj Leonid Stanislavovitj	Ясiновiч Леанiд Станiслававiч	ЯСИНОВИЧ Леонид Станиславович	26.11.1961	Butjany, länet Vitebsk (numera Vitsebsk)	Ul. Gorovtsa 4-104, Minsk	MP0515811	Domare i den centrala länsdomstolen i Minsk
Migun Andrej Arkadevitj	Мiгун Андрэй Аркадзевiч	МИГУН Андрей Аркадевич	5.2.1978	Minsk	Ul. Goretskovo Maksima 53-16, Minsk	MP1313262	Allmän åklagare

26.10.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 280/29

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 21 oktober 2010

om ändring av besluten 2006/920/EG och 2008/231/EG gällande de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD:er) avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” hos de transeuropeiska järnvägssystemen för konventionell trafik och höghastighetstrafik

[delgivet med nr K(2010) 7179]

(Text av betydelse för EES)

(2010/640/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (1), särskilt artikel 6.1,

med beaktande av rekommendationerna från Europeiska järnvägsbyrån av den 17 juli 2009 om samstämmiga ERTMS-bestämmelser i TSD:er avseende ”Trafikstyrning och signalering” samt ”Drift och trafikledning” (ERA/REC/2009–02/INT), om den reviderade bilagan P till TSD:er avseende ”Drift och trafikledning” för höghastighetsjärnväg och konventionell järnväg (ERA/REC/2009–03/INT), om den reviderade bilagan T till TSD:n avseende ”Drift och trafikledning” för konventionell järnväg (ERA/REC/2009–04/INT) och om en ändring för att åstadkomma överensstämmelse mellan direktiv 2007/59/EG och TSD:er avseende ”Drift och trafikledning” när det gäller bestämmelser om lokförares kvalifikationer (ERA/REC/2009–05/INT), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 (2) ska Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) sörja för att de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (nedan kallade TSD:er) anpassas till den tekniska utvecklingen, förändringar på marknaden och samhällets krav, samt lägga fram förslag för kommissionen om sådan anpassning av TSD:erna som byrån bedömer vara nödvändig.

(2)

Genom beslut K(2007) 3371 av den 13 juli 2007 gav kommissionen byrån ett rammandat att genomföra vissa verksamheter enligt rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (4). Inom det här rammandatet fick byrån i uppdrag att se över den TSD avseende ”Drift och trafikledning” för konventionell järnväg som antagits genom kommissionens beslut 2006/920/EG (5) och den reviderade TSD avseende ”Drift och trafikledning” för höghastighetsjärnväg som antogs genom kommissionens beslut 2008/231/EG (6). Den fick också i uppdrag att avge tekniska yttranden om kritiska fel och offentliggöra en förteckning över mindre fel som påträffats.

(3)

ETCS (European Train Control System) och GSM-R (Global System for Mobile Communications – Railways) anses vara viktiga steg på vägen mot ett harmoniserat transeuropeiskt järnvägssystem. Det är därför nödvändigt att harmonisera bestämmelserna för dessa system snarast möjligt. I enlighet med denna princip specificeras ETCS och GSM-R i TSD:er.

(4)	De krav som fastställs i TSD:er måste vara samstämmiga och otvetydiga. Detta innebär också att olika TSD:er inte kan hänvisa till tekniska krav i olika utvecklingsskeden. Alla TSD:er bör därför hänvisa till identiska tekniska krav.

(5)	För att harmonisera de relevanta bestämmelserna i TSD:erna för det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik och höghastighetstrafik bör bestämmelserna om de driftsmässiga aspekterna offentliggöras som ett tekniskt dokument på byråns webbplats.

(6)	TSD:n avseende ”Drift och trafikledning” för konventionell järnväg bör innehålla samma hänvisning som den reviderade TSD:n avseende ”Drift och trafikledning” för höghastighetsjärnväg.

(7)	Översynen av det tekniska dokument som utgörs av bilaga A till TSD:n avseende ”Drift och Trafikledning” bör följa förfarandet för ändringshantering, som tillämpas när det gäller valideringar av tekniska ERTMS-specifikationer.

(8)

Enligt artikel 32.1 i direktiv 2008/57/EG måste alla fordon tilldelas ett europeiskt fordonsnummer, när det första godkännandet att ta i bruk utfärdas. Enligt kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG (7) registreras det europeiska fordonsnumret i det nationella fordonsregister som sköts och uppdateras av det nationella organ som utsetts av den berörda medlemsstaten.

(9)

De krav på fordonsidentifiering som fastställs i bilaga P till TSD:n avseende ”Drift och trafikledning” (för höghastighetsjärnväg och konventionell järnväg) måste ses över, med beaktande även av utvecklingen av det regelverk som fastställs genom direktiv 2008/57/EG och beslut 2007/756/EG. Eftersom ett antal tekniska koder håller på att utvecklas på grund av tekniska framsteg bör byrån få i uppdrag att offentliggöra och uppdatera sådana förteckningar över tekniska koder.

(10)	Kraven på bromsprestanda är en öppen punkt i TSD:n avseende ”Drift och trafikledning” för konventionell järnväg. De driftsmässiga aspekterna av bromsprestanda bör harmoniseras.

(11)	Kraven på lokförares yrkeskvalifikationer samt fysiska och psykiska lämplighet fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG (8). För att undvika överlappning och upprepningar bör TSD:erna avseende ”Drift och trafikledning” inte innehålla sådana krav.

(12)	Besluten 2006/920/EG och 2008/231/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av beslut 2006/920/EG

Beslut 2006/920/EG ska ändras på följande sätt:

Följande artiklar ska införas som artiklarna 1a och1b:

”Artikel 1a

Förvaltning av tekniska koder

1. Europeiska järnvägsbyrån (ERA) ska på sin webbplats offentliggöra förteckningar över de tekniska koder som avses i bilagorna P.9, P.10, P.11, P.12 och P.13.

2. ERA ska uppdatera de förteckningar över koder som avses i punkt 1 och informera kommissionen om deras utveckling. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om dessa tekniska koders utveckling genom den kommitté som inrättats enligt artikel 29 i direktiv 2008/57/EG.

Artikel 1b

Till och med den 31 december 2013 gäller att om ett fordon säljs eller hyrs ut under en oavbruten period på över 6 månader och om alla tekniska egenskaper på grundval av vilka fordonet godkänts för ibruktagande är oförändrade, får dess europeiska fordonsnummer ändras genom att fordonet nyregistreras och den första registreringen återkallas.

Om denna nya registrering rör en annan medlemsstat än medlemsstaten för den första registreringen kan den registreringsenhet som är behörig när det gäller den nya registreringen kräva en kopia av dokumentationen avseende den tidigare registreringen.

En sådan ändring av det europeiska fordonsnumret påverkar inte tillämpningen av artiklarna 21–26 i direktiv 2008/57/EG när det gäller godkännandeförfaranden.

Den sökande som begär att det europeiska fordonsnumret ändras ska svara för de administrativa kostnaderna till följd av ändringen av numret.”

b)	Bilagorna ska ändras i enlighet med bilaga I.

Artikel 2

Ändring av beslut 2008/231/EG

Beslut 2008/231/EG ska ändras på följande sätt:

Följande artiklar ska införas som artiklarna 1a och 1b:

”Artikel 1a

Förvaltning av tekniska koder

1. Europeiska järnvägsbyrån (ERA) ska på sin webbplats offentliggöra förteckningar över de tekniska koder som avses i bilagorna P.9, P.10, P.11, P.12 och P.13.

Artikel 1b

En sådan ändring av det europeiska fordonsnumret påverkar inte tillämpningen av artiklarna 21–26 i direktiv 2008/57/EG när det gäller godkännandeförfaranden.

Den sökande som begär att det europeiska fordonsnumret ändras ska svara för de administrativa kostnaderna till följd av ändringen av numret.”

b)	Bilagorna ska ändras i enlighet med bilaga II.

Artikel 3

Detta beslut ska tillämpas från och med den 25 oktober 2010.

Punkt 6 i bilaga I och punkt 5 i bilaga II ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 oktober 2010.

På kommissionens vägnar

Siim KALLAS

Vice ordförande

(1) EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.

(2) EUT L 164, 30.4.2004, s. 1.

(3) EGT L 235, 17.9.1996, s. 6.

(4) EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.

(5) EUT L 359, 18.12.2006, s. 1.

(6) EUT L 84, 26.3.2008, s. 1.

(7) EUT L 305, 23.11.2007, s. 30.

(8) EUT L 315, 3.12.2007, s. 51.

BILAGA I

Bilagorna till beslut 2006/920/EG ska ändras på följande sätt:

Bilagan ska ändras på följande sätt:

Avsnitt 2.2.1 ska ersättas med följande:

”2.2.1 PERSONAL OCH TÅG

Avsnitten 4.6 och 4.7 är tillämpliga på sådan personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna att medfölja ett tåg, när detta inbegriper passage av gräns(er) mellan stater och arbete bortom den (de) plats(er) som anges som ’gräns’ i en infrastrukturförvaltares järnvägsnätsbeskrivning och som omfattas av dennes säkerhetstillstånd.

Avsnitt 4.6.2 (Språklig kompetens) är tillämpligt även på lokförare såsom föreskrivs i punkt 8 i bilaga VI till direktiv 2007/59/EG.

Personal anses inte passera en gräns om verksamheten endast innefattar arbete inom ”gräns”-platser enligt beskrivningen i första stycket.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna att klarera tåg och ge tillstånd för tågrörelser, gäller ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av yrkeskvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna i samband det sista iordningställandet av ett tåg innan det ska passera en (eller flera) gräns(er) och arbete bortom en (eller flera) ’gräns’-plats(er) enligt beskrivningen i första stycket, är avsnitt 4.6 tillämpligt med ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av villkoren avseende hälsa och säkerhet. Ett tåg anses inte gå i gränsöverskridande trafik om alla fordon i tåget endast passerar statsgränsen, men inte den (de) ’gräns’-plats(er) som beskrivs i första stycket.

Detta kan sammanfattas enligt tabellerna nedan:

Personal som berörs av driften av tåg som passerar statsgränser och fortsätter bortom gränsplatsen

Uppgift	Yrkeskvalifikationer	Medicinska krav
Medföljande av tåg	4.6	4.7
Tillståndsgivning för tågrörelser	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Iordningställande av tåg	4.6	Ömsesidigt erkännande
Tågklarering	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande

Personal som arbetar med tåg som inte passerar statsgränser eller som passerar sådana men inte längre än till gränsplatser

Uppgift	Yrkeskvalifikationer	Medicinska krav
Medföljande av tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Tillståndsgivning för tågrörelser	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Iordningställande av tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Tågklarering	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande”

b)	I avsnitt 2.2.2 ska fjärde stycket ersättas med följande: ”I fortsättningen specificeras de detaljerade driftsreglerna för det europeiska tågkontrollsystemet ETCS och telekommunikationssystemet GSM-R i bilaga A till denna TSD.”

Avsnitt 4.2.2.6.2. ska ersättas med följande:

”4.2.2.6.2 Bromsprestanda

Infrastrukturförvaltaren måste meddela järnvägsföretaget vilken faktisk prestanda som krävs. Denna information ska om nödvändigt inbegripa användningsvillkor för bromssystem som kan påverka infrastrukturen, såsom magnetbroms, regenerativ broms och virvelströmsbroms.

Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att tåget har tillräcklig bromsprestanda genom att förse sin personal med bromsföreskrifter som ska följas.

Bestämmelserna om bromsprestanda måste hanteras inom infrastrukturförvaltarens och järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem.

Ytterligare krav specificeras i bilaga T.”

Avsnitt 4.3.2.6 ska ersättas med följande:

”4.3.2.6 Sandning. Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att köra ett tåg

Ett gränssnitt finns mellan å ena sidan bilaga B (punkt C1) i denna TSD och å andra sidan avsnitt 4.2.11 (Kompatibilitet med markbaserade tågdetekteringssystem) och punkt 4.1 i tillägg 1 till bilaga A (som det refereras till i avsnitt 4.3.1.10) i TSD konv. – Trafikstyrning och signalering, i fråga om användning av sandningsutrustning.”

Avsnitt 4.3.3.11 ska ersättas med följande:

”4.3.3.11 Tågsammansättning, bilaga L

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.2.5 och bilaga L till denna TSD och avsnitt 4.2.3.5 (Longitudinella tryckkrafter) i TSD konv. – Rullande materiel (Godsvagnar), i fråga om framföring av tåg, hantering av tåg och placering av fordon i tåget.

Det kommer att finnas ett gränssnitt mot framtida versioner av TSD Rullande materiel när det gäller dragfordon och passagerarfordon.”

f)	Den sista meningen i avsnitt 4.6.1 ska ersättas med följande: ”Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för enskilda uppgifter återfinns i bilagorna J och L.”

Punkterna C och D i avsnitt 4.6.3.1 ska ersättas med följande:

”C. Initial bedömning

—	Grundläggande villkor.

—	Bedömningsprogram, inklusive praktisk demonstration.

—	Utbildarnas kvalifikationer.

—	Utfärdande av kompetensintyg.

D. Bibehållande av kompetens

—	Principer för bibehållande av kompetens.

—	Metoder som ska tillämpas.

—	Formalisering av förfarandet för bibehållande av kompetens.

—	Bedömningsförfarande.”

Avsnitt 4.6.3.2.3.1 ska ersättas med följande:

”4.6.3.2.3.1 Linjekännedom

Järnvägsföretaget måste fastställa det förfarande genom vilket tågpersonalens kännedom om de linjesträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls. Detta förfarande måste

—	bygga på den linjeinformation som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren,

—	vara samstämmigt med det förfarande som beskrivs i avsnitt 4.2.1 i denna TSD.”

i)	Avsnitt 4.7.5.4 ska utgå.

j)	Avsnitt 4.7.6 ska utgå.

k)	Avsnitt 7.3.2 ska ersättas med följande: ”7.3.2 FÖRTECKNING ÖVER SPECIALFALL Utelämnas”

Bilaga A1 och bilaga A2 ska ersättas med följande bilaga A:

”BILAGA A

DRIFTSREGLER FÖR ERTMS/ETCS OCH ERTMS/GSM-R

Driftsreglerna för ERTMS/ETCS och ERTMS/GSM-R specificeras i det tekniska dokumentet ’ETCS and GSM-R rules and principles – version 1’, som offentliggörs på ERA:s webbplats (www.era.europa.eu).”

I bilaga G ska tabellen ändras på följande sätt:

a)	När det gäller parametern ”Villkor avseende hälsa och säkerhet” ska i kolumnen ”Delar som skall kontrolleras för varje parameter” uppgiften ”graviditet (förare)” utgå.

b)	När det gäller parametern ”Villkor avseende hälsa och säkerhet” ska raden med ”Särskilda krav för förare: – Synkrav – Hörsel-/talförmågekrav – Antropometrikrav” utgå liksom hänvisningen till avsnitt 4.7.6.

4.	Bilaga H ska utgå.

5.	I bilaga N ska sista raden i tabellen (4.7.6 – Särskilda krav knutna till uppgiften att köra ett tåg) utgå.

Bilagorna P, P1, P2, P3, P4, P5, P6, P7, P8, P9, P10, P11, P12 och P13 ska ersättas med följande:

”BILAGA P

FORDONSIDENTITET

1. Allmänna anmärkningar

I denna bilaga beskrivs det europeiska fordonsnumret och tillhörande märkning som ska anbringas på ett synligt sätt på varje fordon för att permanent ge det en unik identitet i driftsammanhang. Här beskrivs inga andra numreringar eller märkningar som eventuellt ingraverats eller fastsatts på permanent sätt på fordonens chassin eller huvudkomponenter i samband med konstruktionen.

2. Europeiskt fordonsnummer och tillhörande beteckningar

Varje järnvägsfordon ges ett nummer bestående av 12 siffror (kallat europeiskt fordonsnummer) med följande struktur:

Gruppen rullande materiel

Driftskompatibilitet och fordonstyp

(2 siffror)

Land i vilket fordonet är registrerat

(2 siffror)

Tekniska egenskaper

(4 siffror)

Löpnummer

(3 siffror)

Kontrollsiffra

(1 siffra)

Godsvagnar

00 till 09

10 till 19

20 till 29

30 till 39

40 till 49

80 till 89

(detaljer i bilaga P.6)

01 till 99

(detaljer i bilaga P.4)

0000 till 9999

(detaljer i bilaga P.9)

000 till 999

0 till 9

(detaljer i bilaga P.3)

Personvagnar

50 till 59

60 till 69

70 till 79

(detaljer i bilaga P.7)

0000 till 9999

(detaljer i bilaga P.10)

000 till 999

Dragfordon och enheter i tågsätt med odelbara eller fastställda formationer

90 till 99

(detaljer i bilaga P.8)

0000000 till 8999999

(innebörden hos dessa siffror definieras av medlemsstaterna, eventuellt genom bilaterala eller multilaterala överenskommelser)

Specialfordon

9000 till 9999

(detaljer i bilaga P.11)

000 till 999

Inom ett visst land räcker det med de 7 siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer för att unikt kunna identifiera ett fordon inom grupperna personvagnar och specialfordon (1).

Bokstavsmärkning (litterering) kompletterar numret:

a)	Märkningar kopplade till driftskompatibilitet (detaljer i bilaga P.5).

b)	Förkortning för det land där fordonet är registrerat (detaljer i bilaga P.4).

c)	Märkning med beteckning för fordonsinnehavaren, VKM (Vehicle Keeper Marking) (detaljer i bilaga P.1).

d)	Beteckningar för de tekniska egenskaperna (detaljer i bilaga P.12 för godsvagnar och bilaga P.13 för personvagnar).

3. Tilldelning av nummer

Det europeiska fordonsnumret måste tilldelas enligt bestämmelserna i kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG.

Det europeiska fordonsnumret ska ändras när det, på grund av tekniska ändringar av fordonet, inte återspeglar driftskompatibiliteten eller de tekniska egenskaperna enligt denna bilaga. Sådana tekniska ändringar kan kräva ett nytt ibruktagande enligt artiklarna 20–25 i direktiv 2008/57/EG om driftskompatibilitet.

BILAGA P.1

MÄRKNING MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN

1. Definition av märkningen med beteckning för fordonsinnehavaren, VKM (Vehicle Keeper Marking)

En märkning med beteckning för fordonsinnehavaren (VKM) är en bokstavskod, bestående av 2 till 5 bokstäver (2 4 5 9). En VKM återfinns på varje järnvägsfordon, intill det europeiska fordonsnumret. VKM identifierar fordonsinnehavaren såsom denna är registrerad i det nationella fordonsregistret.

En VKM är unik och gäller i alla de länder som omfattas av denna TSD liksom i alla länder som ingår överenskommelser om tillämpning av det system för fordonsnumrering och märkning med beteckning för fordonsinnehavaren som beskrivs i denna TSD.

2. Format för märkningen med beteckning för fordonsinnehavaren

VKM är en representation av fordonsinnehavarens fullständiga namn eller en förkortning av detta, om möjligt en igenkännlig sådan. Alla 26 bokstäver i det latinska alfabetet kan användas. Bokstäverna i VKM skrivs med versaler. Bokstäver som inte står för den första bokstaven i ett ord i innehavarens namn kan skrivas med gemener. Vid kontrollen av att beteckningen är unik kommer gemena bokstäver att betraktas som versaler.

Bokstäver kan innefatta diakritiska tecken (3 6 10). Diakritiska tecken som används tillsammans med bokstäver ignoreras vid kontrollen av att beteckningen är unik.

För fordon vars innehavare är etablerade i ett land där det latinska alfabetet inte används, kan en transkribering av VKM till det egna alfabetet läggas till efter VKM, åtskild från den latinska beteckningen med ett snedstreck (’/’). Vid databehandling bortses från denna transkriberade VKM.

3. Bestämmelser angående tilldelning av märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren

En fordonsinnehavare kan tilldelas mer än en VKM i följande fall:

—	Fordonsinnehavaren har ett formellt namn på mer än ett språk.

—	En fordonsinnehavare har goda skäl att skilja mellan separata fordonsparker inom ramen för sin organisation.

En enda VKM kan utfärdas för en grupp av företag som

—	ingår i en gemensam företagsstruktur (t.ex. holdingstruktur),

—	ingår i en gemensam företagsstruktur som har utsett och bemyndigat en organisation inom denna struktur för att hantera alla frågor för alla de övrigas räkning,

—	har bemyndigat en enda, separat juridisk person att hantera alla frågor för deras räkning, i vilket fall denna juridiska person räknas som innehavaren.

4. Register över märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren och förfaranden för tilldelning

Registret över VKM är offentligt och uppdateras i realtid.

En ansökan om en VKM registreras hos den ansökandes behöriga nationella myndighet och vidarebefordras till Europeiska järnvägsbyrån. En VKM får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

Den som tilldelats en VKM måste informera den behöriga nationella myndigheten så snart han/hon slutar att använda denna VKM, och den behöriga nationella myndigheten kommer att vidarebefordra denna information till Europeiska järnvägsbyrån. Denna VKM kommer därefter att återkallas så snart innehavaren har visat att märkningen har ändrats på samtliga berörda fordon. Samma VKM kommer inte att tilldelas igen under en period av tio år, annat än om den tilldelas igen till den ursprungliga innehavaren eller på hans/hennes begäran tilldelas en annan innehavare.

En VKM kan överföras till en annan innehavare som är den ursprungliga innehavarens rättsliga efterträdare. En VKM fortsätter att vara giltig även om innehavaren ändrar sitt namn till ett namn som inte har några likheter med VKM.

BILAGA P.2

PÅSKRIFT AV NUMRET OCH TILLHÖRANDE BOKSTAVSMÄRKNING PÅ FORDONSKAROSSEN

1. Allmänna bestämmelser för externa märkningar

De versaler och siffror som ingår i den märkning som ska anbringas ska vara minst 80 mm höga, i ett sans serif-typsnitt av tryckkvalitet. En lägre höjd får endast användas i de fall det inte finns någon annan möjlighet än att placera märkningen på rambalkarna.

Märkningen ska inte placeras högre än 2 meter över rälsöverkant.

2. Godsvagnar

Märkningen ska skrivas på godsvagnars karosser på följande sätt:

23.	TEN
80	-RFC
7369		553–4
Zcs
31.	TEN
80	-DB
0691		235–2
Tanoos
33.	TEN
84	-Acts
4796		100–8
Slpss

För godsvagnar vars kaross inte har en tillräckligt stor yta för en märkning med denna utformning, särskilt när det gäller flakvagnar, ska märkningen utformas på följande sätt:

01 87 3320 644–7
TEN	-SNCF	Ks

Om en eller flera underlitteror med en nationell definition finns påskrivna på en godsvagn, måste denna nationella märkning stå efter den internationella märkningen och vara åtskild från denna med ett bindestreck på följande sätt:

01 87 3320 644–7
TEN	-SNCF	Ks-xy

3. Personvagnar och manövervagnar

Numret ska anbringas på båda sidoväggarna av fordonet, på följande sätt:

-SNCF	61 87 - 7
	B10 tu

Märkningen för det land i vilket fordonet är registrerat och för de tekniska egenskaperna placeras precis före, efter eller under det europeiska fordonsnumret.

I fråga om manövervagnar skrivs det europeiska fordonsnumret också inuti förarhytten.

4. Lok, motorvagnar och specialfordon

Det europeiska fordonsnumret måste anbringas på bägge sidoväggarna av dragfordon på följande sätt

92 10 1108 062–6

Det europeiska fordonsnumret skrivs också inuti var och en av dragfordonsparkens förarhytter.

Innehavaren kan lägga till en egen litteramärkning, med större teckenstorlek än det europeiska fordonsnumret, som kan vara användbar ur driftsynpunkt. (Vanligen består den egna märkningen av siffrorna i löpnumret tillsammans med kompletterande bokstavskoder.) Placeringen av den egna litteramärkningen väljs av innehavaren. Det måste dock alltid vara möjligt att lätt skilja det europeiska fordonsnumret från innehavarens egen litteramärkning.

BILAGA P.3

REGLER FÖR BESTÄMNING AV KONTROLLSIFFRAN (SIFFRAN 12)

Kontrollsiffran bestäms på följande sätt:

—	Siffrorna på de jämna positionerna i basnumret (räknat från höger) tas med sina egna decimalvärden.

—	Siffrorna på de udda positionerna i basnumret (räknat från höger) multipliceras med 2.

—	Summan av siffrorna på jämna positioner och de tal som blir produkterna vid multipliceringen av siffrorna på udda positioner räknas sedan ut.

—	Entalssiffran i denna summa hålls i minnet.

—	Det tal som måste läggas till denna entalssiffra för att summan ska bli 10 utgör kontrollsiffran. Skulle entalssiffran vara noll, blir även kontrollsiffran noll.

Exempel

1 —

Antag att basnumret är	3	3	8	4	4	7	9	6	1	0	0
Multiplikationsfaktor	2	1	2	1	2	1	2	1	2	1	2
	6	3	16	4	8	7	18	6	2	0	0

Summa: 6 + 3 + 1 + 6 + 4 + 8 + 7 + 1 + 8 + 6 + 2 + 0 + 0 = 52

Entalssiffran i denna summa är 2.

Kontrollsiffran blir därmed 8, och basnumret blir således registreringsnumret 33 84 4796 100 - 8.

2 —

Antag att basnumret är	3	1	5	1	3	3	2	0	1	9	8
Multiplikationsfaktor	2	1	2	1	2	1	2	1	2	1	2
	6	1	10	1	6	3	4	0	2	9	16

Summa: 6 + 1 + 1 + 0 + 1 + 6 + 3 + 4 + 0 + 2 + 9 + 1 + 6 = 40

Entalssiffran i denna summa är 0.

Kontrollsiffran blir därmed 0, och basnumret blir således registreringsnumret 31 51 3320 198 - 0.

BILAGA P.4

KODER FÖR DE LÄNDER DÄR FORDONEN ÄR REGISTRERADE (SIFFRORNA 3–4 OCH FÖRKORTNING)

Den information som avser tredjeländer ges endast i informationssyfte.

Land	Alfabetisk landskod (2 4 5 9)	Numerisk landskod
Albanien	AL	41
Algeriet	DZ	92
Armenien	AM	58
Österrike	A	81
Azerbajdzjan	AZ	57
Vitryssland	BY	21
Belgien	B	88
Bosnien och Hercegovina	BIH	49
Bulgarien	BG	52
Kina	RC	33
Kroatien	HR	78
Kuba	CU (2 4 5 9)	40
Cypern	CY
Tjeckien	CZ	54
Danmark	DK	86
Egypten	ET	90
Estland	EST	26
Finland	FIN	10
Frankrike	F	87
Georgien	GE	28
Tyskland	D	80
Grekland	GR	73
Ungern	H	55
Iran	IR	96
Irak	IRQ (2 4 5 9)	99
Irland	IRL	60
Israel	IL	95
Italien	I	83
Japan	J	42
Kazakstan	KZ	27
Kirgizistan	KS	59
Lettland	LV	25
Libanon	RL	98
Liechtenstein	FL
Litauen	LT	24
Luxemburg	L	82
Makedonien	MK	65
Malta	M
Moldavien	MD (2 4 5 9)	23
Monaco	MC
Mongoliet	MGL	31
Montenegro	ME	62
Marocko	MA	93
Nederländerna	NL	84
Nordkorea	PRK (2 4 5 9)	30
Norge	N	76
Polen	PL	51
Portugal	P	94
Rumänien	RO	53
Ryssland	RUS	20
Serbien	SRB	72
Slovakien	SK	56
Slovenien	SLO	79
Sydkorea	ROK	61
Spanien	E	71
Sverige	SE	74
Schweiz	CH	85
Syrien	SYR	97
Tadzjikistan	TJ	66
Tunisien	TN	91
Turkiet	TR	75
Turkmenistan	TM	67
Ukraina	UA	22
Förenade kungariket	GB	70
Uzbekistan	UZ	29
Vietnam	VN (2 4 5 9)	32

BILAGA P.5

BOKSTAVSMÄRKNING FÖR DRIFTSKOMPABILITET

TEN: Fordon som uppfyller följande villkor:

Överensstämmer med alla relevanta TSD:er som är i kraft vid tidpunkten för ibruktagandet och har godkänts att tas i bruk enligt artikel 22.1 i direktiv 2008/57/EG.

Har ett godkännande som är giltigt i alla medlemsstater i enlighet med artikel 23.1 i direktiv 2008/57/EG, alternativt har beviljats individuella godkännanden av alla medlemsstater.

PPV/PPW: Fordon som uppfyller PPV/PPW- eller PGW-reglerna (inom OSJD-stater):

(Original: PPV/PPW: ППВ (Правила пользования вагонами в международном сообщении; PGW: Правила Пользования Грузовыми Вагонами).

Anmärkningar:

a)	TEN-märkta fordon motsvarar kodningen 0 till 3 av den första siffran i det fordonsnummer som anges i bilaga P.6.

Fordon som inte är godkända för drift i alla medlemsstater måste ha en märkning med en angivelse av de medlemsstater som de har fått godkännande från. Förteckningen över de medlemsstater som har gett godkännande måste vara märkt enligt en av följande ritningar, där D står för den medlemsstat som har beviljat det första godkännandet (Tyskland i det givna exemplet) och F står för den andra medlemsstaten som har beviljat godkännande (Frankrike i det givna exemplet). Medlemsstaterna betecknas i enlighet med bilaga P.4. Detta kan omfatta fordon som överensstämmer med TSD:erna eller som inte gör det. Dessa fordon motsvarar kodning 4 eller 8 av den första siffran i det fordonsnummer som anges i bilaga P.6.

BILAGA P.6

KODER SOM ANVÄNDS PÅ GODSVAGNAR FÖR ATT ANGE DRIFTSKOMPATIBILITET (SIFFRORNA 1–2)

2:a siffran

1:a siffran

2:a siffran

1:a siffran

Spårvidd

fast eller variabel

fast

variabel

fast

variabel

fast

variabel

fast

variabel

fast eller variabel

Spårvidd

TEN (2 4 5 9)

och/eller

C (3 6 10)

och/eller

PPV/PPW

med axlar

Används inte

TEN- (2 4 5 9) och/eller Cotif- godsvagnar

Används inte (8)

PPV/PPW-godsvagnar

(variabel spårvidd)

med axlar

med boggier

TEN (2 4 5 9)

och/eller

Cotif (3 6 10)

och/eller

PPV/PPW

med axlar

TEN- (2 4 5 9) och/eller Cotif-godsvagnar

PPV/PPW-godsvagnar

(fast spårvidd)

med axlar

med boggier

Övriga godsvagnar

med axlar (7 11)

Godsvagnar som används vid underhåll

Övriga godsvagnar

Godsvagnar med särskild numrering för tekniska egenskaper som inte tagits i bruk inom EU

med axlar

med boggier (7 11)

med boggier

Trafik

Nationell trafik eller internationell trafik enligt särskild överenskommelse

1:a siffran

2:a siffran

1:a siffran

2:a siffran

BILAGA P.7

KODER SOM ANVÄNDS PÅ PERSONVAGNAR FÖR ATT ANGE KOMPATIBILITET FÖR INTERNATIONELL TRAFIK (SIFFRORNA 1–2)

	Nationell trafik	TEN (2 4 5 9) och/eller Cotif (3 6 10) och/eller PPV/PPW				Nationell trafik eller internationell trafik enligt särskild överenskommelse	TEN (2 4 5 9) och/eller Cotif (3 6 10)	PPV/PPW
2:a siffran 1:a siffran	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9
5	Fordon för nationell trafik	Fordon med fast spårvidd och utan luftkonditionering (inklusive godsvagnar för transport av personbilar)	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) och utan luftkonditionering	Används inte	Fordon med variabel spårvidd (1435/1668) och utan luftkonditionering	Museifordon	Används inte (7 11)	Fordon med fast spårvidd	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) genom byte av boggier	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) med justerbara axlar
6	Tjänstefordon	Fordon med fast spårvidd och med luftkonditionering	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) och med luftkonditionering	Tjänstefordon	Fordon med variabel spårvidd (1435/1668) och med luftkonditionering	Godsvagnar för transport av personbilar	Används inte (7 11)	Fordon med fast spårvidd
7	Trycktäta fordon med luftkonditionering	Används inte	Används inte	Trycktäta fordon med fast spårvidd och med luftkonditionering	Används inte	Övriga fordon	Används inte	Används inte	Används inte	Används inte

BILAGA P.8

TYPER AV DRAGFORDON OCH ENHETER I TÅGSÄTT MED ODELBARA ELLER FASTSTÄLLDA FORMATIONER (SIFFRORNA 1–2)

Den första siffran är ”9”.

Om den andra siffran beskriver typen av dragfordon, är följande kodning obligatorisk:

Kod	Allmän fordonstyp
0	Diverse
1	Elektriskt lok
2	Diesellok
3	Elektriskt motorvagnståg (höghastighetståg) [motorvagn eller manövervagn]
4	Elektriskt motorvagnståg (ej höghastighetståg) [motorvagn eller manövervagn]
5	Dieseldrivet motorvagnståg [motorvagn eller manövervagn]
6	Specialmanövervagn
7	Elektriskt växlingslok
8	Dieseldrivet växlingslok
9	Specialfordon

BILAGA P.9

NUMERISK STANDARDMÄRKNING AV GODSVAGNAR (SIFFRORNA 5–8)

I denna bilaga beskrivs den numeriska märkning som hör samman med godsvagnens huvudsakliga tekniska egenskaper. Den offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

BILAGA P.10

KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS PERSONVAGNAR (SIFFRORNA 5–6)

Bilaga P.10 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

BILAGA P.11

KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS SPECIALFORDON (SIFFRORNA 6–8)

Bilaga P.11 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

BILAGA P.12

LITTERERING AV GODSVAGNAR, EXKLUSIVE LEDADE GODSVAGNAR OCH VAGNSÄTT

Bilaga P.12 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

BILAGA P.13

LITTERERING AV PERSONVAGNAR

Bilaga P.13 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

”

7.	Bilaga P.14 ska upphöra att gälla.

Bilaga T ska ersättas med följande:

”BILAGA T

BROMSPRESTANDA

Infrastrukturförvaltarens roll

Infrastrukturförvaltaren ska informera järnvägsföretaget om den bromsprestanda som krävs för varje linjesträcka och måste lämna information om linjesträckans egenskaper. Infrastrukturförvaltaren måste se till att inverkan av linjesträckans egenskaper och marginaler som beror av infrastrukturens uppbyggnad längs spåret inbegrips i den bromsprestanda som krävs.

Den bromsprestanda som krävs ska i princip uttryckas i bromstal, om inte infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget har kommit överens om en annan enhet för att uttrycka bromsprestanda (t.ex. bromsvikt, bromskrafter, retardationsvärden och retardationskurvor).

När det gäller tågsätt och odelbara tågsammansättningar ska infrastrukturförvaltaren, om järnvägsföretaget så begär, ange kraven på bromsprestanda i retardationsvärden.

Järnvägsföretagets roll

Järnvägsföretaget ska se till att alla tåg uppnår eller överskrider den bromsprestanda som infrastrukturförvaltaren kräver. Järnvägsföretaget ska därför beräkna ett tågs bromsprestanda med hänsyn till tågets sammansättning.

Järnvägsföretaget måste ta hänsyn till fordonets eller tågsättets bromsprestanda som fastställts vid ibruktagandet. Marginaler relaterade till rullande materiel, såsom bromsarnas tillförlitlighet och tillgänglighet, måste beaktas. Vid justering av bromsprestanda måste järnvägsföretaget också ta hänsyn till information om sådana egenskaper hos linjesträckan som påverkar tågets beteende vid stoppande av tåg och säkrande mot rullning.

Den bromsprestanda som framgår av kontrollen av det aktuella tåget (såsom tågsammansättning, bromstillgänglighet, bromsinställningar) ska användas som ett utgångsvärde för eventuella driftsbestämmelser som senare ska tillämpas på tåget.

Otillräcklig bromsprestanda

Infrastrukturförvaltaren måste fastställa bestämmelser som ska användas om ett tåg inte uppnår den bromsprestanda som krävs och måste göra dessa bestämmelser tillgängliga för järnvägsföretagen.

Om ett tåg inte uppnår den bromsprestanda som krävs för de linjesträckor som tåget ska trafikera, måste järnvägsföretaget iaktta resulterande restriktioner, till exempel hastighetsbegränsning.”

Bilaga U ska ersättas med följande:

”BILAGA U

FÖRTECKNING ÖVER ÖPPNA PUNKTER

Avsnitt 4.2.2 – Tåglista

BILAGA B (se avsnitt 4.4 i denna TSD) – Andra regler som möjliggör en sammanhängande drift av nya och förändrade strukturella delsystem.

BILAGA R (se avsnitt 4.2.3.2 i denna TSD) – Tågidentitet

BILAGA S (se avsnitt 4.2.2.1.3 i denna TSD) – Tågs synlighet – bakre ände”

(1) För specialfordon måste numret vara unikt inom ett visst land med den första siffran och de 5 sista siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer.

(2) För NMBS/SNCB är fortsatt användning av bokstaven B inskriven i en cirkel tillåten.

(3) Diakritiska tecken är ’accent-tecken’, som i À, Ç, Ö, Č, Ž, Å etc. Specialbokstäver som Ø och Æ representeras som enskilda bokstäver. Vid kontroll av att beteckningen är unik behandlas Ø som O och Æ som A.

(4) Enligt det alfabetiska kodsystem som beskrivs i tillägg 4 till 1949 års konvention och artikel 45.4 i 1968 års konvention om vägtrafik.

(5) Godsvagnar som får bära TEN-märkningen, se bilaga P.5.

(6) Inbegripet godsvagnar som enligt befintliga regler bär de siffror som definieras i denna tabell. Cotif-överensstämmelse enligt Cotif-förordningen vid tidpunkten för detta besluts tillämpning.

(7) Fast eller variabel spårvidd

(8) Undantag för godsvagnar med huvudlittera I (vagnar med isolering mot kyla eller värme), används inte för nya fordon som tas i bruk.

(9) Överensstämmelse med tillämpliga TSD:er, se bilaga P.5.

(10) Inbegripet fordon som enligt befintliga regler bär de siffror som definieras i denna tabell. Cotif-överensstämmelse enligt Cotif-förordningen vid tidpunkten för detta besluts tillämpning.

(11) Med undantag för personvagnar med fast spårvidd (56) och med variabel spårvidd (66) som redan tagits i bruk. Används inte för nya fordon.

BILAGA II

Bilagorna till beslut 2008/231/EG ska ändras på följande sätt:

Bilagan ska ändras på följande sätt:

Avsnitt 2.2.1 ska ersättas med följande:

”2.2.1 PERSONAL OCH TÅG

Avsnitt 4.6.2 (Språklig kompetens) är tillämpligt även på lokförare såsom föreskrivs i punkt 8 i bilaga VI till direktiv 2007/59/EG.

Personal anses inte passera en gräns om verksamheten endast innefattar arbete inom ’gräns’-platser enligt beskrivningen i första stycket.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna i samband med det slutgiltiga iordningställandet av ett tåg innan det ska passera en (eller flera) gräns(er) och arbete bortom en (eller flera) ’gräns’-plats(er) enligt beskrivningen i första stycket, är avsnitt 4.6 tillämpligt med ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av villkoren avseende hälsa och säkerhet. Ett tåg anses inte gå i gränsöverskridande trafik om alla fordon i tåget endast passerar statsgränsen men inte den (de) ’gräns’-plats(er) som beskrivs i första stycket.

Detta kan sammanfattas enligt tabellerna nedan:

Personal som berörs av driften av tåg som passerar statsgränser och fortsätter bortom gränsplatsen.

Uppgift	Yrkeskvalifikationer	Medicinska krav
Medföljande av tåg	4.6	4.7
Tillståndsgivning för tågrörelser	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Iordningställande av tåg	4.6	Ömsesidigt erkännande
Tågklarering	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande

Personal som arbetar med tåg som inte passerar statsgränser eller som passerar sådana men inte längre än till gränsplatser

Uppgift	Yrkeskvalifikationer	Medicinska krav
Medföljande av tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Tillståndsgivning för tågrörelser	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Iordningställande av tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Tågklarering	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande”

b)	I avsnitt 4.2.2.1.2 ska den sista meningen ersättas med följande: ”Detaljerade specifikationer återfinns i avsnitt 4.3.3.3.1.”

Avsnitt 4.3.2.6 ska ersättas med följande:

”4.3.2.6 Sandning. Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att köra ett tåg

Det finns ett gränssnitt mellan å ena sidan bilaga B (punkt C1) i denna TSD och å andra sidan avsnitt 4.2.11 (Kompatibilitet med markbaserade tågdetekteringssystem) och punkt 4.1 i tillägg 1 till bilaga A (som refereras till i avsnitt 4.3.1.10) i TSD högh. Trafikstyrning och signalering, i fråga om användning av sandningsutrustning.”

d)	Avsnitt 4.3.3.2 ska ersättas med följande: ”4.3.3.2 Krav på fordon för passagerare Det finns gränssnitt mellan avsnitt 4.2.2.4 i denna TSD och avsnitten 4.2.2.4 (Dörrar), 4.2.5.3 (Larm), 4.3.5.17 (Passagerarlarm) och 4.2.7.1 (Nödutgångar) i TSD högh. Rullande materiel.”

e)	Avsnitt 4.3.3.9 ska ersättas med följande: ”4.3.3.9 Sandning Det finns ett gränssnitt mellan å ena sidan bilaga B (punkt C1) i denna TSD och å andra sidan avsnitt 4.2.3.10 i TSD högh. Rullande materiel, i fråga om användning av sandningsutrustning.”

Avsnitt 4.3.3.10 ska ersättas med följande:

”4.3.3.10 Tågsammansättning, bilaga J

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.2.5 och bilaga J till denna TSD och avsnitten 4.2.1.2 (Tågens konstruktion) och 4.2.7.10 (Koncept för övervakning och diagnostik) i TSD högh. Rullande materiel, i fråga om tågpersonals kunskaper om rullande materiels funktioner.”

g)	Avsnitt 4.3.3.12 ska ersättas med följande: ”4.3.3.12 Registrering av data Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.3.5.2 (Registrering av övervakningsdata ombord på tåget) i denna TSD och avsnitt 4.2.7.10 i TSD högh. Rullande materiel (Koncept för övervakning och diagnostik).”

h)	I avsnitt 4.6.1 ska den sista meningen ersättas med följande: ”Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för enskilda uppgifter återfinns i bilagorna J och L.”

Punkterna C och D i avsnitt 4.6.3.1 ska ersättas med följande:

”C. Initial bedömning

—	Grundläggande villkor.

—	Bedömningsprogram, inklusive praktisk demonstration.

—	Utbildarnas kvalifikationer.

—	Utfärdande av kompetensintyg.

D. Bibehållande av kompetens

—	Principer för bibehållande av kompetens.

—	Metoder som ska tillämpas.

—	Formalisering av förfarandet för bibehållande av kompetens.

—	Bedömningsförfarande.”

Avsnitt 4.6.3.2.3.1 ska ersättas med följande:

”4.6.3.2.3.1 Linjekännedom

Järnvägsföretaget måste fastställa det förfarande genom vilket tågpersonalens kännedom om de linjesträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls. Detta förfarande måste

—	bygga på den linjeinformation som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren,

—	vara samstämmigt med det förfarande som beskrivs i avsnitt 4.2.1 i denna TSD.”

k)	Avsnitt 4.7.5.4 ska utgå.

l)	Avsnitt 4.7.6 ska utgå.

m)	Avsnitt 7.3.2 ska ersättas med följande: ”7.3.2 Förteckning över specialfall Utelämnas”

I bilaga G ska tabellen ändras på följande sätt:

a)	När det gäller parametern ”Villkor avseende hälsa och säkerhet” ska i kolumnen ”Delar som skall kontrolleras för varje parameter” uppgiften ”graviditet (förare)” utgå.

b)	När det gäller parametern ”Villkor avseende hälsa och säkerhet” ska raden med ”Särskilda krav för förare: syn, hörsel/talförmåga, Antropometrikrav” utgå liksom hänvisningen till avsnitt 4.7.6.

3.	Bilaga H ska utgå.

4.	I bilaga N ska den sista raden i tabellen (4.7.6 – Särskilda krav knutna till uppgiften att köra ett tåg) utgå.

Bilagorna P, P1, P2, P3, P4, P5, P6, P7, P8, P9, P10, P11, P12 och P13 ska ersättas med följande:

”BILAGA P

FORDONSIDENTITET

1. Allmänna anmärkningar

2. Europeiskt fordonsnummer och tillhörande beteckningar

Varje järnvägsfordon ges ett nummer bestående av 12 siffror (kallat europeiskt fordonsnummer) med följande struktur:

Gruppen rullande materiel

Driftskompatibilitet och fordonstyp

(2 siffror)

Land i vilket fordonet är registrerat

(2 siffror)

Tekniska egenskaper

(4 siffror)

Löpnummer

(3 siffror)

Kontrollsiffra

(1 siffra)

Godsvagnar

00 till 09

10 till 19

20 till 29

30 till 39

40 till 49

80 till 89

(detaljer i bilaga P.6)

01 till 99

[detaljer i bilaga P.4]

0000 till 9999

(detaljer i bilaga P.9)

000 till 999

0 till 9

(detaljer i bilaga P.3)

Personvagnar

50 till 59

60 till 69

70 till 79

(detaljer i bilaga P.7)

0000 till 9999

(detaljer i bilaga P.10)

000 till 999

Dragfordon och enheter i tågsätt med odelbara eller fastställda formationer

90 till 99

(detaljer i bilaga P.8)

0000000 till 8999999

(innebörden hos dessa siffror definieras av medlemsstaterna, eventuellt genom bilaterala eller multilaterala överenskommelser)

Specialfordon

9000 till 9999

(detaljer i bilaga P.11)

000 till 999

Inom ett visst land räcker det med de 7 siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer för att unikt kunna identifiera ett fordon inom grupperna personvagnar och specialfordon (1).

Bokstavsmärkning (litterering) kompletterar numret:

a)	Märkningar kopplade till driftskompatibilitet (detaljer i bilaga P.5).

b)	Förkortning för det land där fordonet är registrerat (detaljer i bilaga P.4).

c)	Märkning med beteckning för fordonsinnehavaren, VKM (Vehicle Keeper Marking) (detaljer i bilaga P.1).

d)	Beteckningar för de tekniska egenskaperna (detaljer i bilaga P.12 för godsvagnar och bilaga P.13 för personvagnar).

3. Tilldelning av nummer

BILAGA P.1

MÄRKNING MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN

1. Definition av märkningen med beteckning för fordonsinnehavaren, VKM (Vehicle Keeper Marking)

2. Format för märkningen med beteckning för fordonsinnehavaren

Bokstäver kan innefatta diakritiska tecken (3 6 10). Diakritiska tecken som används tillsammans med bokstäver ignoreras vid kontrollen av att beteckningen är unik.

För fordon vars innehavare är etablerade i ett land där det latinska alfabetet inte används, kan en transkribering av VKM till det egna alfabetet läggas till efter VKM, åtskild från den latinska beteckningen med ett snedstreck (’/’).Vid databehandling bortses från denna transkriberade VKM.

3. Bestämmelser angående tilldelning av märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren

En fordonsinnehavare kan tilldelas mer än en VKM i följande fall:

—	Fordonsinnehavaren har ett formellt namn på mer än ett språk.

—	En fordonsinnehavare har goda skäl att skilja mellan separata fordonsparker inom ramen för sin organisation.

En enda VKM kan utfärdas för en grupp av företag som

—	ingår i en gemensam företagsstruktur (t.ex. holdingstruktur),

—	ingår i en gemensam företagsstruktur som har utsett och bemyndigat en organisation inom denna struktur för att hantera alla frågor för alla de övrigas räkning,

—	har bemyndigat en enda, separat juridisk person att hantera alla frågor för deras räkning, i vilket fall denna juridiska person räknas som innehavaren.

4. Register över märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren och förfaranden för tilldelning

Registret över VKM är offentligt och uppdateras i realtid.

Den som tilldelats en VKM måste informera den behöriga nationella myndigheten så snart han/hon slutar att använda denna VKM, och den behöriga nationella myndigheten kommer att vidarebefordra denna information till Europeiska järnvägsbyrån. Denna VKM kommer därefter att återkallas, så snart innehavaren visat att märkningen har ändrats på samtliga berörda fordon. Samma VKM kommer inte att tilldelas igen under en period av tio år, annat än om den tilldelas igen till den ursprungliga innehavaren eller på hans/hennes begäran tilldelas en annan innehavare.

BILAGA P.2

PÅSKRIFT AV NUMRET OCH TILLHÖRANDE BOKSTAVSMÄRKNING PÅ FORDONSKAROSSEN

1. Allmänna bestämmelser för externa märkningar

Märkningen ska inte placeras högre än 2 meter över rälsöverkant.

2. Godsvagnar

Märkningen ska skrivas på godsvagnars karosser på följande sätt:

23.	TEN
80	-RFC
7369		553–4
Zcs
31.	TEN
80	-DB
0691		235–2
Tanoos
33.	TEN
84	-Acts
4796		100–8
Slpss

För godsvagnar vars kaross inte har en tillräckligt stor yta för en märkning med denna utformning, särskilt när det gäller flakvagnar, ska märkningen utformas enligt följande:

01 87 3320 644–7
TEN	-SNCF	Ks

Om en eller flera underlitteror med en nationell definition finns påskrivna på en godsvagn, måste denna nationella märkning stå efter den internationella märkningen och åtskild från denna med ett bindestreck på följande sätt:

01 87 3320 644–7
TEN	-SNCF	Ks-xy

3. Personvagnar och manövervagnar

Numret ska anbringas på båda sidoväggarna av fordonet, på följande sätt:

-SNCF	61 87 - 7
	B10 tu

Märkningen för det land i vilket fordonet är registrerat och för de tekniska egenskaperna placeras precis före, efter eller under det europeiska fordonsnumret.

I fråga om manövervagnar skrivs det europeiska fordonsnumret också inuti förarhytten.

4. Lok, motorvagnar och specialfordon

Det europeiska fordonsnumret måste anbringas på bägge sidoväggarna av dragfordon, på följande sätt:

92 10 1108 062–6

Det europeiska fordonsumret skrivs också inuti var och en av dragfordonsparkens förarhytter.

BILAGA P.3

REGLER FÖR BESTÄMNING AV KONTROLLSIFFRAN (SIFFRAN 12)

Kontrollsiffran bestäms på följande sätt:

—	Siffrorna på de jämna positionerna i basnumret (räknat från höger) tas med sina egna decimalvärden.

—	Siffrorna på de udda positionerna i basnumret (räknat från höger) multipliceras med 2.

—	Summan av siffrorna på jämna positioner och de tal som blir produkterna vid multipliceringen av siffrorna på udda positioner räknas sedan ut.

—	Entalssiffran i denna summa hålls i minnet.

—	Det tal som måste läggas till denna entalssiffra för att summan ska bli 10 utgör kontrollsiffran. Skulle entalssiffran vara noll, blir även kontrollsiffran noll.

Exempel

1 —

Antag att basnumret är	3	3	8	4	4	7	9	6	1	0	0
Multiplikationsfaktor	2	1	2	1	2	1	2	1	2	1	2
	6	3	16	4	8	7	18	6	2	0	0

Summa: 6 + 3 + 1 + 6 + 4 + 8 + 7 + 1 + 8 + 6 + 2 + 0 + 0 = 52

Entalssiffran i denna summa är 2.

Kontrollsiffran blir därmed 8, och basnumret blir således registreringsnumret 33 84 4796 100 - 8.

2 —

Antag att basnumret är	3	1	5	1	3	3	2	0	1	9	8
Multiplikationsfaktor	2	1	2	1	2	1	2	1	2	1	2
	6	1	10	1	6	3	4	0	2	9	16

Summa: 6 + 1 + 1 + 0 + 1 + 6 + 3 + 4 + 0 + 2 + 9 + 1 + 6 = 40

Entalssiffran i denna summa är 0.

Kontrollsiffran blir därmed 0, och basnumret blir således registreringsnumret 31 51 3320 198 - 0.

BILAGA P.4

KODER FÖR DE LÄNDER DÄR FORDONEN ÄR REGISTRERADE (SIFFRORNA 3–4 OCH FÖRKORTNING)

Information som avser tredjeländer ges endast i informationssyfte.

Land	Alfabetisk landskod (2 4 5 9)	Numerisk landskod
Albanien	AL	41
Algeriet	DZ	92
Armenien	AM	58
Österrike	A	81
Azerbajdzjan	AZ	57
Vitryssland	BY	21
Belgien	B	88
Bosnien och Hercegovina	BIH	49
Bulgarien	BG	52
Kina	RC	33
Kroatien	HR	78
Kuba	CU (2 4 5 9)	40
Cypern	CY
Tjeckien	CZ	54
Danmark	DK	86
Egypten	ET	90
Estland	EST	26
Finland	FIN	10
Frankrike	F	87
Georgien	GE	28
Tyskland	D	80
Grekland	GR	73
Ungern	H	55
Iran	IR	96
Irak	IRQ (2 4 5 9)	99
Irland	IRL	60
Israel	IL	95
Italien	I	83
Japan	J	42
Kazakstan	KZ	27
Kirgizistan	KS	59
Lettland	LV	25
Libanon	RL	98
Liechtenstein	FL
Litauen	LT	24
Luxemburg	L	82
Makedonien	MK	65
Malta	M
Moldavien	MD (2 4 5 9)	23
Monaco	MC
Mongoliet	MGL	31
Montenegro	ME	62
Marocko	MA	93
Nederländerna	NL	84
Nordkorea	PRK (2 4 5 9)	30
Norge	N	76
Polen	PL	51
Portugal	P	94
Rumänien	RO	53
Ryssland	RUS	20
Serbien	SRB	72
Slovakien	SK	56
Slovenien	SLO	79
Sydkorea	ROK	61
Spanien	E	71
Sverige	SE	74
Schweiz	CH	85
Syrien	SYR	97
Tadzjikistan	TJ	66
Tunisien	TN	91
Turkiet	TR	75
Turkmenistan	TM	67
Ukraina	UA	22
Förenade kungariket	GB	70
Uzbekistan	UZ	29
Vietnam	VN (2 4 5 9)	32

BILAGA P.5

BOKSTAVSMÄRKNING FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET

’TEN’: Fordon som uppfyller följande villkor:

Överensstämmer med alla relevanta TSD:er som är i kraft vid tidpunkten för ibruktagandet och har godkänts att ta i bruk enligt artikel 22.1 i direktiv 2008/57/EG.

Har ett godkännande som är giltigt i alla medlemsstater i enlighet med artikel 23.1 i direktiv 2008/57/EG, alternativt har beviljats individuella godkännanden av alla medlemsstater.

’PPV/PPW’: Fordon som uppfyller PPV/PPW- eller PGW-reglerna (inom OSJD-stater).

(Original: PPV/PPW:ППВ (Правила пользования вагонами в международном сообщении; PGW: Правила Пользования Грузовыми Вагонами)

Anmärkningar:

a)	TEN-märkta fordon motsvarar kodningen 0 till 3 av den första siffran i det fordonsnummer som anges i bilaga P.6.

Fordon som inte är godkända för drift i alla medlemsstater måste ha en märkning med en angivelse av de medlemsstater som de har fått godkännande från. Förteckningen över de medlemsstater som har gett godkännande måste vara märkt enligt en av följande ritningar, där D står för den medlemsstat som har beviljat det första godkännandet (Tyskland i det givna exemplet) och F står för den andra medlemsstaten som har beviljat godkännande (Frankrike i det givna exemplet). Medlemsstaterna kodas i enlighet med bilaga P.4. Detta kan omfatta fordon som överensstämmer med TSD:erna eller som inte gör det. Dessa fordon motsvarar kodning 4 eller 8 av den första siffran i det fordonsnummer som anges i bilaga P.6.

BILAGA P.6

KODER SOM ANVÄNDS PÅ GODSVAGNAR FÖR ATT ANGE DRIFTSKOMPATIBILITET (SIFFRORNA 1–2)

2:a siffran

1:a siffran

2:a siffran

1:a siffran

Spårvidd

fast eller variabel

fast

variabel

fast

variabel

fast

variabel

fast

variabel

fast eller variabel

Spårvidd

TEN (2 4 5 9)

och/eller

COTIF (3 6 10)

och/eller

PPV/PPW

med axlar

Används inte

TEN- (2 4 5 9) och/eller COTIF-godsvagnar

Används inte (8)

PPV/PPW-godsvagnar

(variabel spårvidd)

med axlar

med boggier

TEN (2 4 5 9)

och/eller

COTIF (3 6 10)

och/eller

PPV/PPW

med axlar

TEN- (2 4 5 9) och /eller COTIF-godsvagnar

PPV/PPW-godsvagnar

(fast spårvidd)

med axlar

med boggier

Övriga godsvagnar

med axlar (7 11)

Godsvagnar som används vid underhåll

Övriga godsvagnar

Godsvagnar med särskild numrering för tekniska egenskaper som inte tagits i bruk inom EU

med axlar

med boggier (7 11)

med boggier

Trafik

Nationell trafik eller internationell trafik enligt särskild överenskommelse

1:a siffran

2.a siffran

1:a siffran

2:a siffran

BILAGA P.7

KODER SOM ANVÄNDS PÅ PERSONVAGNAR FÖR ATT ANGE KOMPATIBILITET FÖR INTERNATIONELL TRAFIK (SIFFRORNA 1–2)

	Nationell trafik	TEN (2 4 5 9) och/eller Cotif (3 6 10) och/eller PPV/PPW				Nationell trafik eller internationell trafik enligt särskild överenskommelse	TEN (2 4 5 9) och/eller Cotif (3 6 10)	PPV/PPW
2:a siffran 1:a siffran	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9
5	Fordon för nationell trafik	Fordon med fast spårvidd och utan luftkonditionering (inklusive godsvagnar för transport av personbilar)	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) och utan luftkonditionering	Används inte	Fordon med variabel spårvidd (1435/1668) och utan luftkonditionering	Museifordon	Används inte (7 11)	Fordon med fast spårvidd	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) genom byte av boggier	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) med justerbara axlar
6	Tjänstefordon	Fordon med fast spårvidd och med luftkonditionering	Fordon med variabel spårvidd (1435/1520) och med luftkonditionering	Tjänstefordon	Fordon med variabel spårvidd (1435/1668) och med luftkonditionering	Godsvagnar för transport av personbilar	Används inte (7 11)	Fordon med fast spårvidd
7	Trycktäta fordon med luftkonditionering	Används inte	Används inte	Trycktäta fordon med fast spårvidd och med luftkonditionering	Används inte	Övriga fordon	Används inte	Används inte	Används inte	Används inte

BILAGA P.8

TYPER AV DRAGFORDON OCH ENHETER I TÅGSÄTT MED ODELBARA ELLER FASTSTÄLLDA FORMATIONER (SIFFRORNA 1–2)

Den första siffran är ’9’.

Om den andra siffran beskriver typen av dragfordon, är följande kodning obligatorisk:

Kod	Allmän fordonstyp
0	Diverse
1	Elektriskt lok
2	Diesellok
3	Elektriskt motorvagnståg (höghastighetståg) [motorvagn eller manövervagn]
4	Elektriskt motorvagnståg (ej höghastighetståg) [motorvagn eller manövervagn]
5	Dieseldrivet motorvagnståg [motorvagn eller manövervagn]
6	Specialmanövervagn
7	Elektriskt växlingslok
8	Dieseldrivet växlingslok
9	Specialfordon

BILAGA P.9

NUMERISK STANDARDMÄRKNING AV GODSVAGNAR (SIFFRORNA 5–8)

I denna bilaga beskrivs den numeriska märkning som hör samman med godsvagnens huvudsakliga tekniska egenskaper. Den offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

BILAGA P.10

KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS PERSONVAGNAR (SIFFRORNA 5–6)

Bilaga P.10 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

BILAGA P.11

KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS SPECIALFORDON (SIFFRORNA 6–8)

Bilaga P.11 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

BILAGA P.12

LITTERERING AV GODSVAGNAR, EXKLUSIVE LEDADE GODSVAGNAR OCH VAGNSÄTT

Bilaga P.12 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

BILAGA P.13

LITTERERING AV PERSONVAGNAR

Bilaga P.13 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

”

6.	Bilaga P.14 ska upphöra att gälla.

(1) För specialfordon måste numret vara unikt inom ett visst land med den första siffran och de 5 sista siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer.

(2) För NMBS/SNCB är fortsatt användning av bokstaven B inskriven i en cirkel tillåten.

(4) Enligt det alfabetiska kodsystem som beskrivs i tillägg 4 till 1949 års konvention och artikel 45.4 i 1968 års konvention om vägtrafik.

(5) Godsvagnar som får bära TEN-märkningen, se bilaga P.5.

(7) Fast eller variabel spårvidd.

(8) Undantag för godsvagnar med huvudlittera I (vagnar med isolering mot kyla eller värme), används inte för nya fordon som tas i bruk.

(9) Överensstämmelse med tillämpliga TSD:er, se bilaga P.5.

(10) Inbegripet fordon som enligt befintliga regler bär de siffror som definieras i denna tabell. Cotif-överensstämmelse enligt Cotif-förordningen vid tidpunkten för detta besluts tillämpning.

(11) Med undantag för personvagnar med fast spårvidd (56) och med variabel spårvidd (66) som redan tagits i bruk, används inte för nya fordon.

26.10.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 280/62

BESLUT nr 2/2010 AV GEMENSAMMA STATISTISKA KOMMITTÉN FÖR EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZ

av den 1 oktober 2010

om ändring av bilaga A till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet

(2010/643/EU)

GEMENSAMMA STATISTISKA KOMMITTÉN FÖR EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZ HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet (1), särskilt artikel 4.4, och

av följande skäl:

(1)	Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet trädde i kraft den 1 januari 2007 och innehåller en bilaga A om rättsakter på statistikområdet.

(2)	Det har antagits nya rättsakter på statistikområdet som bör läggas till i bilaga A. Följaktligen bör bilaga A revideras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga A till avtalet ska ersättas med bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Sofia den 1 oktober 2010.

På gemensamma kommitténs vägnar

Chefen för EU:s delegation

Walter RADERMACHER

Chefen för Schweiz delegation

Jürg MARTI

(1) EUT L 90, 28.3.2006, s. 2.

BILAGA

”BILAGA A

RÄTTSAKTER PÅ STATISTIKOMRÅDET ENLIGT ARTIKEL 2

SEKTORIELL ANPASSNING

1.	Termen medlemsstat(er) i de rättsakter som avses i denna bilaga ska anses inbegripa Schweiz, och har således en vidare mening än i de berörda rättsakterna.

Hänvisningar till Europeiska gemenskapens näringsgrensindelning Nace rev. 1 ska, om inte annat anges, anses vara en hänvisning till Europeiska gemenskapens näringsgrensindelning Nace rev. 2, så som denna fastställts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (1). Hänvisningar till specifika kodnummer i Nace rev. 1 ska förstås som hänvisningar till de motsvarande kodnumren i Nace rev. 2.

3.	Bestämmelserna om kostnadsfördelning för undersökningar och liknande ska inte gälla inom ramen för detta avtal.

HÄNVISNING TILL RÄTTSAKTER

FÖRETAGSSTATISTIK

—

32008 R 0295: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 av den 11 mars 2008 om statistik över företagsstrukturer (omarbetning) (EUT L 97, 9.4.2008, s. 13), ändrad genom:

—	32009 R 0251: Kommissionens förordning (EG) nr 251/2009 av den 11 mars 2009 (EUT L 86, 31.3.2009, s. 170),

—	32009 R 0250: Kommissionens förordning (EG) nr 250/2009 av den 11 mars 2009 (EUT L 86, 31.3.2009, s. 1).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

a)	Schweiz behöver inte följa den regionala fördelning av uppgifterna som föreskrivs i förordningen.

b)	Schweiz undantas från att lämna uppgifter på fyrsiffrig nivå enligt Nace rev. 2.

c)	Schweiz undantas från att lämna de uppgifter om slag av verksamhetsenheter som krävs enligt denna förordning.

d)	För variablerna 11910, 11930, 16910, 16911, 16930 och 16931 i bilaga IX ska Schweiz lämna uppgifter med 2011 som referensår.

e)	I bilaga VII undantas Schweiz från att behöva lämna geografiskt uppdelade uppgifter för serie 7E.

—

31998 R 2700: Kommissionens förordning (EG) nr 2700/98 av den 17 december 1998 om definitioner av uppgifter för statistik över företagsstrukturer (EGT L 344, 18.12.1998, s. 49), ändrad genom:

—	32002 R 1614: Kommissionens förordning (EG) nr 1614/2002 av den 6 september 2002 (EGT L 244, 12.9.2002, s. 7),

—	32003 R 1670: Kommissionens förordning (EG) nr 1670/2003 av den 1 september 2003 (EUT L 244, 29.9.2003, s. 74).

—

31998 R 2701: Kommissionens förordning (EG) nr 2701/98 av den 17 december 1998 om de dataserier som skall tas fram för statistiken rörande företagsstrukturer (EGT L 344, 18.12.1998, s. 81), ändrad genom:

—	32002 R 1614: Kommissionens förordning (EG) nr 1614/2002 av den 6 september 2002 (EGT L 244, 12.9.2002, s. 7),

—	32003 R 1669: Kommissionens förordning (EG) nr 1669/2003 av den 1 september 2003 (EUT L 244, 29.9.2003, s. 57).

—

31998 R 2702: Kommissionens förordning (EG) nr 2702/98 av den 17 december 1998 om det tekniska formatet för överföringen av statistik rörande företagsstrukturer (EGT L 344, 18.12.1998, s. 102), ändrad genom:

—	32002 R 1614: Kommissionens förordning (EG) nr 1614/2002 av den 6 september 2002 (EGT L 244, 12.9.2002, s. 7),

—	32003 R 1668: Kommissionens förordning (EG) nr 1668/2003 av den 1 september 2003 (EUT L 244, 29.9.2003, s. 32),

—	32006 R 1792: Kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006 av den 23 oktober 2006 (EUT L 362, 20.12.2006, s. 1).

—	31999 R 1618: Kommissionens förordning (EG) nr 1618/1999 av den 23 juli 1999 om kriterier för kvalitetskontroll av statistik över företagsstrukturer (EGT L 192, 24.7.1999, s. 11).

—	31999 R 1225: Kommissionens förordning (EG) nr 1225/1999 av den 27 maj 1999 om definitioner av variabler för statistik över försäkringstjänster (EGT L 154, 19.6.1999, s. 1).

—

31999 R 1227: Kommissionens förordning (EG) nr 1227/1999 av den 28 maj 1999 om det tekniska formatet för överföring av statistik över försäkringstjänster (EGT L 154, 19.6.1999, s. 75), ändrad genom:

—

12003 T 003: Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen, antagen den 16 april 2003 (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

—	32006 R 1792: Kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006 av den 23 oktober 2006 (EUT L 362, 20.12.2006, s. 1).

—

31999 R 1228: Kommissionens förordning (EG) nr 1228/1999 av den 28 maj 1999 om de dataserier som skall framställas för statistik över försäkringstjänster (EGT L 154, 19.6.1999, s. 91), ändrad genom:

—

—	32006 R 1792: Kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006 av den 23 oktober 2006 (EUT L 362, 20.12.2006, s. 1).

—

32003 R 1668: Kommissionens förordning (EG) nr 1668/2003 av den 1 september 2003 om tillämpning av rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 avseende det tekniska formatet för överföringen av statistik rörande företagsstrukturer och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2702/98 om det tekniska formatet för överföringen av statistik rörande företagsstrukturer (EUT L 244, 29.9.2003, s. 32), ändrad genom:

—	32006 R 1792: Kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006 av den 23 oktober 2006 (EUT L 362, 20.12.2006, s. 1).

—

32003 R 1669: Kommissionens förordning (EG) nr 1669/2003 av den 1 september 2003 om tillämpning av rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 avseende de dataserier som skall tas fram för statistiken rörande företagsstrukturer och om ändring av förordning (EG) nr 2701/98 om de dataserier som skall tas fram för statistiken rörande företagsstrukturer (EUT L 244, 29.9.2003, s. 57).

—

32003 R 1670: Kommissionens förordning (EG) nr 1670/2003 av den 1 september 2003 om tillämpning av rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 avseende definitioner av variabler för statistik rörande företagsstrukturer och om ändring av förordning (EG) nr 2700/98 om definitioner av uppgifter för statistik över företagsstrukturer (EUT L 244, 29.9.2003, s. 74).

—

31998 R 1165: Rådets förordning (EG) nr 1165/98 av den 19 maj 1998 om konjunkturstatistik (EGT L 162, 5.6.1998, s. 1), ändrad genom:

—	32005 R 1158: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1158/2005 av den 6 juli 2005 (EUT L 191, 22.7.2005, s. 1),

—	32006 R 1503: Kommissionens förordning (EG) nr 1503/2006 av den 28 september 2006 (EUT L 281, 12.10.2006, s. 15),

—	32008 R 1178: Kommissionens förordning (EG) nr 1178/2008 av den 28 november 2008 (EUT L 319, 29.11.2008, s. 16).

Bestämmelserna i dessa förordningar ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz undantas från att lämna uppgifter på fyrsiffrig nivå enligt Nace rev. 1.

—

32009 R 0329: Kommissionens förordning (EG) nr 329/2009 av den 22 april 2009 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1165/98 om konjunkturstatistik när det gäller uppdateringen av förteckningen över variabler, frekvensen för sammanställning av statistiken samt de nedbrytnings- och aggregeringsnivåer som ska tillämpas på variablerna (EUT L 103, 23.4.2009, s. 3).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz behöver inte lämna uppgifter för variablerna 220 och 230 förrän 2013.

—

32009 R 0596: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 596/2009 av den 18 juni 2009 om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll – Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del fyra (EUT L 188, 18.7.2009, s. 14).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz behöver inte lämna uppgifter för variablerna 220 och 230 förrän 2013.

—

32001 R 0586: Kommissionens förordning (EG) nr 586/2001 av den 26 mars 2001 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 1165/98 om konjunkturstatistik med avseende på definitionen av industriella huvudgrupper (EGT L 86, 27.3.2001, s. 11), ändrad genom:

—	32006 R 1503: Kommissionens förordning (EG) nr 1503/2006 av den 28 september 2006 (EUT L 281, 12.10.2006, s. 15),

—	32007 R 0656: Kommissionens förordning (EG) nr 656/2007 av den 14 juni 2007 (EGT L 155, 15.6.2007, s. 3).

—	32008 R 0177: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 av den 20 februari 2008 om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2186/93 (EUT L 61, 5.3.2008, s. 6).

—

31993 R 2186: Rådets förordning (EEG) nr 2186/93 av den 22 juli 1993 om samordning inom gemenskapen vid utarbetandet av företagsregister för statistiska ändamål (EGT L 196, 5.8.1993, s. 1).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Punkt 1 k i bilaga II till förordningen ska inte gälla Schweiz.

—

32009 R 0192: Kommissionens förordning (EG) nr 192/2009 av den 11 mars 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål i fråga om utbyte av konfidentiella uppgifter mellan kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna (EUT L 67, 12.3.2009, s. 14).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz undantas från kravet att lämna enskilda uppgifter om omsättning för företagen i del A i bilagan fram till slutet av 2013.

—	32009 D 0252: Kommissionens beslut 2009/252/EG av den 11 mars 2009 om undantag från vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål (EUT L 75, 21.3.2009, s. 11).

TRANSPORT- OCH TURISMSTATISTIK

—

31998 R 1172: Rådets förordning (EG) nr 1172/98 av den 25 maj 1998 om statistikrapportering om varutransporter på väg (EGT L 163, 6.6.1998, s. 1), ändrad genom:

—	31999 R 2691: Kommissionens förordning (EG) nr 2691/1999 av den 17 december 1999 (EGT L 326, 18.12.1999, s. 39),

—

—	32006 R 1791: Rådets förordning (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1),

—	32006 R 1893: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1),

—	32007 R 1304: Kommissionens förordning (EG) nr 1304/2007 av den 7 november 2007 (EUT L 290, 8.11.2007, s. 14),

—	32009 R 0399: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 399/2009 av den 23 april 2009 (EUT L 126, 21.5.2009, s. 9).

—

32001 R 2163: Kommissionens förordning (EG) nr 2163/2001 av den 7 november 2001 om tekniska former för överlämnande av statistiska uppgifter om varutransporter på väg (EGT L 291, 8.11.2001, s. 13), ändrad genom:

—	32007 R 0973: Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).

—	32004 R 0642: Kommissionens förordning (EG) nr 642/2004 av den 6 april 2004 om tillförlitlighetskrav för uppgifter som insamlats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1172/98 om statistikrapportering om varutransporter på väg (EUT L 102, 7.4.2004, s. 26).

—	32007 R 0833: Kommissionens förordning (EG) nr 833/2007 av den 16 juli 2007 om slutdatum för den övergångsperiod som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1172/98 om statistikrapportering om varutransporter på väg (EUT L 185, 17.7.2007, s. 9).

—	32003 R 0006: Kommissionens förordning (EG) nr 6/2003 av den 30 december 2002 om spridning av statistik om varutransport på väg (EGT L 1, 4.1.2003, s. 45).

—	31993 D 0704: Rådets beslut 93/704/EG av den 30 november 1993 om upprättandet av en gemenskapsdatabas för trafikolyckor (EGT L 329, 30.12.1993, s. 63).

—

32003 R 0091: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 av den 16 december 2002 om järnvägstransportstatistik (EGT L 14, 21.1.2003, s. 1), ändrad genom:

—	32003 R 1192: Kommissionens förordning (EG) nr 1192/2003 av den 3 juli 2003 (EUT L 167, 4.7.2003, s. 13),

—	32007 R 1304: Kommissionens förordning (EG) nr 1304/2007 av den 7 november 2007 (EUT L 290, 8.11.2007, s. 14).

—	32007 R 0332: Kommissionens förordning (EG) nr 332/2007 av den 27 mars 2007 om tekniska anvisningar för överföring av järnvägstransportstatistik (EUT L 88, 29.3.2007, s. 16).

—

32003 R 0437: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 437/2003 av den 27 februari 2003 om statistisk rapportering om lufttransport av passagerare, gods och post (EUT L 66, 11.3.2003, s. 1), ändrad genom:

—	32003 R 1358: Kommissionens förordning (EG) nr 1358/2003 av den 31 juli 2003 (EUT L 194, 1.8.2003, s. 9),

—	32005 R 0546: Kommissionens förordning (EG) nr 546/2005 av den 8 april 2005 (EUT L 91, 9.4.2005, s. 5).

—

32003 R 1358: Kommissionens förordning (EG) nr 1358/2003 av den 31 juli 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 437/2003 om statistisk rapportering om lufttransport av passagerare, gods och post, och om ändring av bilagorna I och II till den förordningen (EUT L 194, 1.8.2003, s. 9), ändrad genom:

—	32005 R 0546: Kommissionens förordning (EG) nr 546/2005 av den 8 april 2005 (EUT L 91, 9.4.2005, s. 5),

—	32006 R 1792: Kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006 av den 23 oktober 2006 (EUT L 362, 20.12.2006, s. 1),

—	32007 R 0158: Kommissionens förordning (EG) nr 158/2007 av den 16 februari 2007 (EUT L 49, 17.2.2007, s. 9).

—	31980 L 1119: Rådets direktiv 80/1119/EEG av den 17 november 1980 om statistisk rapportering om varutransporter på inre vattenvägar (EGT L 339, 15.12.1980, s. 30).

—

31995 L 0057: Rådets direktiv 95/57/EG av den 23 november 1995 om insamling av statistisk information rörande turism (EGT L 291, 6.12.1995, s. 32), ändrat genom:

—

—	32004 D 0883: Kommissionens beslut 2004/883/EG av den 10 december 2004 (EUT L 373, 21.12.2004, s. 69),

—	32006 L 0110: Rådets direktiv 2006/110/EG av den 20 november 2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 418).

—	31999 D 0035: Kommissionens beslut 1999/35/EG av den 9 december 1998 om närmare föreskrifter för genomförande av rådets direktiv 95/57/EG om insamling av statistisk information rörande turism (EGT L 9, 15.1.1999, s. 23).

—	32007 R 0973: Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 om ändring av vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden för att tillämpa den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).

UTRIKESHANDELSSTATISTIK

—

32009 R 0471: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 23), genomförd genom:

—	32010 R 0092: Kommissionens förordning (EU) nr 92/2010 av den 2 februari 2010 (EUT L 31, 3.2.2010, s. 4),

—	32010 R 0113: Kommissionens förordning (EU) nr 113/2010 av den 9 februari 2010 (EUT L 37, 10.2.2010, s. 1).

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 471/2009 ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

a)	Schweiz ska genomföra de bestämmelser som krävs för att följa förordningen senast den 1 januari 2012. Hänvisningarna till det centraliserade tullklareringssystemet och bestämmelserna i samband med det berör inte Schweiz.

b)	Artikel 2 – Definitioner: Det statistiska området ska omfatta tullområdet utom tullager och tullfrilager. Schweiz behöver inte sammanställa statistik över handeln mellan Schweiz och Liechtenstein.

c)	Artikel 4 – Datakällor: Texten i artikel 4.3 ska ersättas med följande: ’Schweiz får använda andra datakällor för sammanställning av sin nationella statistik.’

Artikel 5.1 – Statistiska data: De statistiska data som avses i artikel 5.1 e ska samlas in för första gången senast den 1 januari 2016:

—	Bestämmelserna i artikel 5.1 f och k ska inte tillämpas.

—	Den klassificering som avses i artikel 5.1 h ska göras åtminstone ner till de sex första siffrorna.

—	Bestämmelserna i artikel 5.1 m ii och iii ska inte tillämpas för Schweiz.

e)	Artikel 6 – Sammanställning av statistik över utrikeshandeln: Bestämmelserna i artikel 6 ska inte tillämpas för statistiska data som Schweiz inte behöver samla in enligt artikel 5 i förordningen i fråga.

f)	Artikel 7 – Datautbyte: Bestämmelserna i artikel 7 ska inte tillämpas. Bestämmelserna i förordning (EU) nr 113/2010 ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

g)	I artikel 4.2 ska följande stycke läggas till: ’För Schweiz ska tullvärdet definieras enligt respektive nationella bestämmelser.’

h)	I artikel 7.2 ska följande stycke läggas till: ’För Schweiz ska ursprungsland tolkas som det land från vilket varorna härrör enligt respektive nationella bestämmelser om ursprungsort.’

i)	Hänvisningen till förordning (EEG) nr 2454/93 i artikel 15.4 är inte tillämplig.

—	32006 R 1833: Kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 av den 13 december 2006 om nomenklaturen avseende länder och territorier för statistik över gemenskapens utrikeshandel och handeln medlemsstater emellan (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19).

STATISTISKA PRINCIPER OCH SEKRETESS

—

31990 R 1588: Rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor (EGT L 151, 15.6.1990, s. 1).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

a)	I artikel 2 ska följande punkt läggas till: ’personal vid Eftastaternas statistikrådgivningskontor: personal vid Eftasekretariatet som arbetar inom EG:s statistikkontor.’

b)	I artikel 5.1 andra meningen ska termen EG:s statistikkontor ersättas med EG:s statistikkontor och Eftastaternas statistikrådgivningskontor.

c)	I artikel 5.2 ska följande stycke läggas till: ’Sekretessbelagda statistiska uppgifter som lämnats till EG:s statistikkontor genom Eftastaternas statistikrådgivningskontor ska vara tillgängliga även för personalen vid detta sistnämnda kontor.’

d)	I artikel 6 ska termen EG:s statistikkontor för dessa ändamål anses inbegripa Eftastaternas statistikrådgivningskontor.

—

32009 R 0223: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz ska genomföra de bestämmelser som krävs för att följa förordningen senast den 31 december 2012.

—	31997 R 0322: Rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (EGT L 52, 22.2.1997, s. 1).

—

32002 R 0831: Kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 av den 17 maj 2002 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik, med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften (EGT L 133, 18.5.2002, s. 7), ändrad genom:

—	32006 R 1104: Kommissionens förordning (EG) nr 1104/2006 av den 18 juli 2006 (EUT L 197, 19.7.2006, s. 3),

—	32008 R 606: Kommissionens förordning (EG) nr 606/2008 av den 26 juni 2008 (EUT L 166, 27.6.2008, s. 16).

—

32004 D 0452: Kommissionens beslut 2004/452/EG av den 29 april 2004 om upprättande av en förteckning över organ vars forskare kan få tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte (EUT L 156, 30.4.2004, s. 1), ändrat genom:

—	32008 D 0876: Kommissionens beslut 2008/876/EG av den 6 november 2008 (EUT L 310, 21.11.2008, s. 28).

—	32008 D 0234: Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG av den 11 mars 2008 om inrättande av Europeiska rådgivande kommittén för statistik och om upphävande av rådets beslut 91/116/EEG (EUT L 73, 15.3.2008, s. 13).

—	32008 D 0235: Europaparlamentets och rådets beslut nr 235/2008/EG av den 11 mars 2008 om inrättande av Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (EUT L 73, 15.3.2008, s. 17).

Rättsakter som de avtalsslutande parterna ska beakta

De avtalsslutande parterna ska beakta innehållet i följande rättsakt:

—	52005 PC 0217: Kommissionens rekommendation KOM(2005) 217 av den 25 maj 2005 om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar (EUT C 172, 12.7.2005, s. 22).

BEFOLKNINGS- OCH SOCIALSTATISTIK

—

2007 R 0862: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare (EUT L 199, 31.7.2007, s. 23).

—

31998 R 0577: Rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen (EGT L 77, 14.3.1998, s. 3), ändrad genom:

—	32002 R 1991: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1991/2002 av den 8 oktober 2002 (EGT L 308, 9.11.2002, s. 1),

—	32002 R 2104: Kommissionens förordning (EG) nr 2104/2002 av den 28 november 2002 (EGT L 324, 29.11.2002, s. 14),

—	32003 R 2257: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2257/2003 av den 25 november 2003 (EUT L 336, 23.12.2003, s. 6),

—	32007 R 1372: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1372/2007 av den 23 oktober 2007 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 42).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Oberoende av bestämmelserna i artikel 2.4 ska urvalsenheten för Schweiz vara en individ och uppgifterna om övriga medlemmar i hushållet får innehålla åtminstone de variabler som anges i artikel 4.1.

—

32000 R 1575: Kommissionens förordning (EG) nr 1575/2000 av den 19 juli 2000 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen avseende de variabler som skall användas vid överföringen av data fr.o.m. 2001 (EGT L 181, 20.7.2000, s. 16).

—	32000 R 1897: Kommissionens förordning (EG) nr 1897/2000 av den 7 september 2000 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen avseende den operationella definitionen av arbetslöshet (EGT L 228, 8.9.2000, s. 18).

—

32002 R 2104: Kommissionens förordning (EG) nr 2104/2002 av den 28 november 2002 om anpassning av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen och kommissionens förordning (EG) nr 1575/2000 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 577/98 vad gäller förteckningen över variabler för utbildning samt deras kodning för användning vid överföring av data från och med 2003 (EGT L 324, 29.11.2002, s. 14), genomförd genom:

—	32003 R 0246: Kommissionens förordning (EG) nr 246/2003 av den 10 februari 2003 om antagande av programmet med ad hoc-moduler för åren 2004 till 2006 för arbetskraftsundersökningen enligt rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 34, 11.2.2003, s. 3),

—	32005 R 0384: Kommissionens förordning (EG) nr 384/2005 av den 7 mars 2005 om antagande av programmet med ad hoc-moduler för åren 2007 till 2009 för arbetskraftsundersökningen enligt rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 61, 8.3.2005, s. 23).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Oberoende av bestämmelserna i artikel 1 undantas Schweiz från att genomföra 2007 års ad hoc-modul.

—

32005 R 0430: Kommissionens förordning (EG) nr 430/2005 av den 15 mars 2005 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen avseende den kodning som skall användas vid överföring av data från och med 2006 och användning av delmängder vid insamling av uppgifter om strukturella variabler (EUT L 71, 17.3.2005, s. 36).

—	32007 R 0973: Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).

—

32007 R 0102: Kommissionens förordning (EG) nr 102/2007 av den 2 februari 2007 om antagande av specifikationer för 2008 års ad hoc-modul om arbetsmarknadssituationen för immigranter och deras barn i enlighet med rådets förordning (EG) nr 577/98 och om ändring av förordning (EG) nr 430/2005 (EUT L 28, 3.2.2007, s. 3), ändrad genom:

—	32008 R 0391: Kommissionens förordning (EG) nr 391/2008 av den 30 april 2008 (EUT L 117, 1.5.2008, s. 15).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Oberoende av bestämmelserna i artikel 2 undantas Schweiz från att lämna variablerna i kolumnerna 211/212 och 215 i bilagan.

—	32008 R 0207: Kommissionens förordning (EG) nr 207/2008 av den 5 mars 2008 om antagande av specifikationer för 2009 års ad hoc-modul om ungdomars inträde på arbetsmarknaden i enlighet med rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 62, 6.3.2008, s. 4).

—	32008 R 0365: Kommissionens förordning (EG) nr 365/2008 av den 23 april 2008 om antagande av programmet med ad hoc-moduler för åren 2010, 2011 och 2012 till den arbetskraftsundersökning som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 112, 24.4.2008, s. 22).

—

32008 R 0377: Kommissionens förordning (EG) nr 377/2008 av den 25 april 2008 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen avseende den kodning som ska användas vid överföring av data från och med 2009, användning av delmängder vid insamling av uppgifter om strukturella variabler och fastställande av referenskvartal (EUT L 114, 26.4.2008, s. 57).

—	32009 R 0020: Kommissionens förordning (EG) nr 20/2009 av den 13 januari 2009 om antagande av specifikationer för 2010 års ad hoc -modul om möjlighet att förena arbete och familjeliv i enlighet med rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 9, 14.1.2009, s. 7).

—

31999 R 0530: Rådets förordning (EG) nr 530/1999 av den 9 mars 1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader (EGT L 63, 12.3.1999, s. 6), ändrad genom:

—	31999 R 1726: Kommissionens förordning (EG) nr 1726/1999 av den 27 juli 1999 (EGT L 203, 3.8.1999, s. 28),

—	32005 R 1737: Kommissionens förordning (EG) nr 1737/2005 av den 21 oktober 2005 (EUT L 279, 22.10.2005, s. 11),

—	32006 R 1893: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

a)	När det gäller statistiken över lönernas struktur och fördelning ska Schweiz samla in de uppgifter som krävs enligt artikel 6.2 i förordningen för första gången 2010.

b)	När det gäller statistiken över arbetskraftskostnadernas nivå och sammansättning ska Schweiz under 2008 samla in de uppgifter som krävs enligt artikel 6.1 i förordningen endast för vissa variabler, och för första gången 2012 för samtliga variabler.

För år 2008 ska Schweiz få lov att

—	lämna de uppgifter som krävs enligt artikel 6.1 a baserade på företag (i stället för lokala enheter) på nationell nivå, på avdelningsnivå och aggregerad avdelningsnivå enligt Nace rev. 1.1, utan uppdelning efter företagens storlek,

—	sända in resultaten inom 24 månader räknat från utgången av referensåret (i stället för de 18 månader som anges i artikel 9).

—	32007 R 0973: Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).

—

32000 R 1916: Kommissionens förordning (EG) nr 1916/2000 av den 8 september 2000 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader avseende definition och överföring av information om lönernas struktur och fördelning (EGT L 229, 9.9.2000, s. 3), ändrad genom:

—	32005 R 1738: Kommissionens förordning (EG) nr 1738/2005 av den 21 oktober 2005 (EUT L 279, 22.10.2005, s. 32),

—	32007 R 0973: Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).

—	32006 R 0698: Kommissionens förordning (EG) nr 698/2006 av den 5 maj 2006 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 530/1999 med avseende på kvalitetsutvärdering av strukturstatistiken över arbetskraftskostnader och löner (EUT L 121, 6.5.2006, s. 30).

—

32003 R 0450: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 av den 27 februari 2003 om arbetskostnadsindex (EUT L 69, 13.3.2003, s. 1), genomförd genom:

—	32006 R 1893: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

—	32003 R 1216: Kommissionens förordning (EG) nr 1216/2003 av den 7 juli 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 om arbetskostnadsindex (EUT L 169, 8.7.2003, s. 37).

—	32007 R 0973: Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 om ändring av vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden för att tillämpa den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).

—	32008 R 0453: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 453/2008 av den 23 april 2008 om kvartalsstatistik över lediga platser i gemenskapen (EUT L 145, 4.6.2008, s. 234).

—

32008 R 1062: Kommissionens förordning (EG) nr 1062/2008 av den 28 oktober 2008 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 453/2008 om kvartalsstatistik över lediga platser i gemenskapen när det gäller förfaranden för säsongsjustering och kvalitetsrapporter (EUT L 285, 29.10.2008, s. 3).

—

32009 R 0019: Kommissionens förordning (EG) nr 19/2009 av den 13 januari 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 453/2008 om kvartalsstatistik över lediga platser i gemenskapen när det gäller definitionen av en ledig plats, referensdatumen för uppgiftsinsamling, specifikationer för uppgiftsöverföring och genomförbarhetsstudier (EUT L 9, 14.1.2009, s. 3).

—

32003 R 1177: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 av den 16 juni 2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) (EUT L 165, 3.7.2003, s. 1), ändrad genom:

—	32005 R 1553: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1553/2005 av den 7 september 2005 (EUT L 255, 30.9.2005, s. 6).

—

32003 R 1980: Kommissionens förordning (EG) nr 1980/2003 av den 21 oktober 2003 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) när det gäller definitioner och uppdaterade definitioner (EUT L 298, 17.11.2003, s. 1), ändrad genom:

—	32006 R 0676: Kommissionens förordning (EG) nr 676/2006 av den 2 maj 2006 (EUT L 118, 3.5.2006, s. 3).

—

32003 R 1981: Kommissionens förordning (EG) nr 1981/2003 av den 21 oktober 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) när det gäller synpunkter på fältarbete och förfaranden vid imputering (EUT L 298, 17.11.2003, s. 23).

—

32003 R 1982: Kommissionens förordning (EG) nr 1982/2003 av den 21 oktober 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) när det gäller bestämmelser om insamling och spårbarhet (EUT L 298, 17.11.2003, s. 29).

—

32003 R 1983: Kommissionens förordning (EG) nr 1983/2003 av den 7 november 2003 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) när det gäller förteckningen över primära målvariabler (EUT L 298, 17.11.2003, s. 34), ändrad genom:

—	32007 R 0973: Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).

—

32004 R 0028: Kommissionens förordning (EG) nr 28/2004 av den 5 januari 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) beträffande den detaljerade redogörelsen för innehållet i den mellanliggande och den slutliga kvalitetsrapporten (EUT L 5, 9.1.2004, s. 42).

—

32006 R 0315: Kommissionens förordning (EG) nr 315/2006 av den 22 februari 2006 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) när det gäller förteckningen över sekundära målvariabler för boendeförhållanden (EUT L 52, 23.2.2006, s. 16).

—

32007 R 0215: Kommissionens förordning (EG) nr 215/2007 av den 28 februari 2007 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) när det gäller förteckningen över sekundära målvariabler för överskuldsättning och ekonomisk utslagning (EUT L 62, 1.3.2007, s. 8).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz behöver inte lämna uppgifter förrän i slutet av 2010.

—

32008 R 0362: Rådets förordning (EG) nr 362/2008 av den 14 april 2008 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–SILC) när det gäller förteckningen för 2009 över sekundära målvariabler för materiell fattigdom (EUT L 112, 24.4.2008, s. 1).

—

32009 R 0646: Kommissionens förordning (EG) nr 646/2009 av den 23 juli 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–SILC) när det gäller 2010 års förteckning över sekundära målvariabler för resursfördelningen i hushållen (EUT L 192, 24.7.2009, s. 3).

EKONOMISK STATISTIK

—

31995 R 2494: Rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 257, 27.10.1995, s. 1).

När det gäller Schweiz ska förordningen tillämpas i fråga om harmonisering av konsumentprisindex för internationella jämförelser.

Den är inte relevant för det uttryckliga syftet att beräkna harmoniserade konsumentprisindex inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen.

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

a)	Artikel 2 c samt hänvisningar till MUKPI i artiklarna 8.1 och 11 är inte tillämpliga.

b)	Artikel 5.1 a är inte tillämplig.

c)	Artikel 5.2 är inte tillämplig.

d)	Bestämmelserna om samråd med EMI i artikel 5.3 är inte tillämpliga.

—	32009 R 0330: Kommissionens förordning (EG) nr 330/2009 av den 22 april 2009 om närmare tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 när det gäller miniminormer för behandling av säsongsbundna produkter i det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) (EUT L 103, 23.4.2009, s. 6).

—

31996 R 1749: Kommissionens förordning (EG) nr 1749/96 av den 9 september 1996 om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 2494/95 om harmoniserade konsumentprisindex gällande initiala åtgärder för implementering (EGT L 229, 10.9.1996, s. 3), ändrad genom:

—	31998 R 1687: Rådets förordning (EG) nr 1687/98 av den 20 juli 1998 (EGT L 214, 31.7.1998, s. 12),

—	31998 R 1688: Rådets förordning (EG) nr 1688/98 av den 20 juli 1998 (EGT L 214, 31.7.1998, s. 23),

—	32007 R 1334: Kommissionens förordning (EG) nr 1334/2007 av den 14 november 2007 (EUT L 296, 15.11.2007, s. 22).

—

31996 R 2214: Kommissionens förordning (EG) nr 2214/96 av den 20 november 1996 om harmoniserade konsumentprisindex: överföring och spridning av HIKP:s delindex (EGT L 296, 21.11.1996, s. 8), ändrad genom:

—	31999 R 1617: Kommissionens förordning (EG) nr 1617/1999 av den 23 juli 1999 (EGT L 192, 24.7.1999, s. 9),

—	31999 R 1749: Kommissionens förordning (EG) nr 1749/1999 av den 23 juli 1999 (EGT L 214, 13.8.1999, s. 1), rättad i EGT L 267, 15.10.1999, s. 59,

—	32001 R 1920: Kommissionens förordning (EG) nr 1920/2001 av den 28 september 2001 (EGT L 261, 29.9.2001, s. 46), rättad i EGT L 295, 13.11.2001, s. 34,

—	32005 R 1708: Kommissionens förordning (EG) nr 1708/2005 av den 19 oktober 2005 (EUT L 274, 20.10.2005, s. 9).

—	31997 R 2454: Kommissionens förordning (EG) nr 2454/97 av den 10 december 1997 om minimistandarder för kvaliteten på vägningstalen för harmoniserade konsumentprisindex (HIKP) (EGT L 340, 11.12.1997, s. 24).

—	31998 R 2646: Kommissionens förordning (EG) nr 2646/98 av den 9 december 1998 om fastställande av detaljerade genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 2494/95 om minimistandarder för behandlingen av tariffer i harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 335, 10.12.1998, s. 30).

—

31999 R 1617: Kommissionens förordning (EG) nr 1617/1999 av den 23 juli 1999 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 2494/95 med avseende på minimistandarder för behandlingen av försäkringar inom ramen för det harmoniserade indexet för konsumentpriser och om ändring av förordning (EG) nr 2214/96 (EGT L 192, 24.7.1999, s. 9).

—

31999 R 2166: Rådets förordning (EG) nr 2166/1999 av den 8 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder för hur produkter inom sektorerna hälsa, utbildning och social trygghet skall behandlas i det harmoniserade konsumentprisindexet (EGT L 266, 14.10.1999, s. 1).

—

32000 R 2601: Kommissionens förordning (EG) nr 2601/2000 av den 17 november 2000 om fastställande av detaljerade genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 2494/95 när det gäller tidpunkten för införande av konsumentpriser i harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 300, 29.11.2000, s. 14).

—

32000 R 2602: Kommissionens förordning (EG) nr 2602/2000 av den 17 november 2000 om fastställande av detaljerade genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 2494/95 om minimistandarder för behandlingen av prisnedsättningar i harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 300, 29.11.2000, s. 16), ändrad genom:

—	32001 R 1921: Kommissionens förordning (EG) nr 1921/2001 av den 28 september 2001 (EGT L 261, 29.9.2001, s. 49), rättad i EGT L 295, 13.11.2001, s. 34.

—

32001 R 1920: Kommissionens förordning (EG) nr 1920/2001 av den 28 september 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder för behandlingen av serviceavgifter som beräknas i proportion till transaktionens värde i harmoniserade konsumentprisindex, samt om ändring av förordning (EG) nr 2214/96 (EGT L 261, 29.9.2001, s. 46), rättad i EGT L 295, 13.11.2001, s. 34.

—

32001 R 1921: Kommissionens förordning (EG) nr 1921/2001 av den 28 september 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 avseende minimistandarder för revidering av det harmoniserade konsumentprisindexet och med ändring av förordning (EG) nr 2602/2000 (EGT L 261, 29.9.2001, s. 49), rättad i EGT L 295, 13.11 2001, s. 34.

—

32005 R 1708: Kommissionens förordning (EG) nr 1708/2005 av den 19 oktober 2005 om fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 2494/95 avseende den gemensamma referensperioden för harmoniserat index över konsumentpriser, och om ändring av förordning (EG) nr 2214/96 (EUT L 274, 20.10.2005, s. 9).

—	32006 R 0701: Rådets förordning (EG) nr 701/2006 av den 25 april 2006 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2494/95 avseende de tidsperioder under vilka prisuppgifter skall samlas in för det harmoniserade konsumentprisindexet (EUT L 122, 9.5.2006, s. 3).

—	32007 R 1445: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 av den 11 december 2007 om fastställande av gemensamma regler för rapporteringen av grunduppgifter om köpkraftspariteter och för beräkningen och spridningen av dessa (EUT L 336, 20.12.2007, s. 1).

—

31996 R 2223: Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1), ändrad genom:

—	31998 R 0448: Rådets förordning (EG) nr 448/98 av den 16 februari 1998 (EGT L 58, 27.2.1998, s. 1),

—	32000 R 1500: Kommissionens förordning (EG) nr 1500/2000 av den 10 juli 2000 (EGT L 172, 12.7.2000, s. 3),

—	32000 R 2516: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2516/2000 av den 7 november 2000 (EGT L 290, 17.11.2000, s. 1),

—	32001 R 0995: Kommissionens förordning (EG) nr 995/2001 av den 22 maj 2001 (EGT L 139, 23.5.2001, s. 3),

—	32001 R 2558: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2558/2001 av den 3 december 2001 (EGT L 344, 28.12.2001, s. 1),

—	32002 R 0113: Kommissionens förordning (EG) nr 113/2002 av den 23 januari 2002 (EGT L 21, 24.1.2002, s. 3),

—	32002 R 1889: Kommissionens förordning (EG) nr 1889/2002 av den 23 oktober 2002 (EGT L 286, 24.10.2002, s. 1),

—	32003 R 1267: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1267/2003 av den 16 juni 2003 (EUT L 180, 18.7.2003, s. 1),

—	32009 R 0400: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 400/2009 av den 23 april 2009 (EUT L 126, 21.5.2009, s. 11).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

a)	Schweiz ska få sammanställa uppgifter efter institutionella enheter när bestämmelserna i förordningen hänvisar till branscher.

b)	Schweiz behöver inte följa den regionala fördelning av uppgifterna som föreskrivs i förordningen.

c)	Schweiz behöver inte följa den uppdelning mellan EU-medlemsstater och tredjeländer som krävs i förordningen avseende import och export av tjänster.

I bilaga B ska följande läggas till efter punkt 15 (Island) i fråga om undantag för respektive land från de tabeller som ska tillhandahållas i samband med frågeformuläret ’ENS-95’:

’16. SCHWEIZ

16.1 Undantag avseende tabeller

Tabell nr	Tabell	Undantag	Fram till
1	Huvudaggregat, årliga och kvartalsvisa	Uppgifter lämnas för 1990 och framåt
2	Huvudaggregat offentlig sektor	Fördröjning: t + 8 mån.	Obegränsat
		Frekvens: årlig	Obegränsat
		Uppgifter lämnas för 1990 och framåt
3	Tabell fördelad på bransch	Uppgifter lämnas för 1990 och framåt
4	Export och import för EU resp. tredjeländer	Uppgifter lämnas för 1998 och framåt
5	Hushållens konsumtionsutgift fördelad på ändamål	Uppgifter lämnas för 1990 och framåt
6	Finansiella konton fördelade på institutionella sektorer	Uppgifter lämnas för 1998 och framåt	2006
7	Balansräkning över finansiella tillgångar och skulder	Uppgifter lämnas för 1998 och framåt	2006
8	Icke-finansiella konton fördelade på institutionella sektorer	Fördröjning: t + 18 mån. Uppgifter lämnas för 1990 och framåt	Obegränsat
9	Detaljredovisning av skatteintäkter och inbetalda sociala avgifter efter sektor	Fördröjning: t + 18 mån. Uppgifter lämnas för 1998 och framåt	Obegränsat
10	Tabeller fördelade på bransch och region (Nuts II), A17	Ingen regional uppdelning
11	Offentliga sektorns utgifter fördelade på funktion	Uppgifter lämnas för 2005 och framåt Inga retroaktiva beräkningar	2007
12	Tabeller fördelade på bransch och region (Nuts III), A3	Ingen regional uppdelning
13	Hushållsräkenskaper fördelade på region (Nuts II)	Ingen regional uppdelning
14–22	Enligt undantag a i denna förordning behöver Schweiz inte tillhandahålla uppgifter till tabellerna 14–22.’

—	31997 D 0178: Kommissionens beslut 97/178/EG, Euratom av den 10 februari 1997 om definition av tillvägagångssätt vid övergången från Europasystemet för integrerad ekonomisk redovisning (ENS 2 uppl.) till det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 95) (EGT L 75, 15.3.1997, s. 44).

—

31998 D 0715: Kommissionens beslut 98/715/EG av den 30 november 1998 om klargörande av bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen som behandlar principerna för pris- och volymmätning (EGT L 340, 16.12.1998, s. 33).

Bestämmelserna i beslutet ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Artikel 3 (klassificering av metoder efter produkt) ska inte gälla Schweiz.

—

32002 R 1889: Kommissionens förordning (EG) nr 1889/2002 av den 23 oktober 2002 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 448/98 om komplettering och ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 om fördelning av indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) inom ramen för det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) (EGT L 286, 24.10.2002, s. 11).

—	32003 R 1287: Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (’BNI-förordning’) (EUT L 181, 19.7.2003, s. 1).

—

32005 R 0116: Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 116/2005 av den 26 januari 2005 om behandling av mervärdesskatt som återbetalas till icke skattskyldiga personer eller för verksamhet undantagen från skatteplikt till skattskyldiga personer vid tillämpning av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (’BNI-förordning’) (EUT L 24, 27.1.2005, s. 6).

—	32005 R 1722: Kommissionens förordning (EG) nr 1722/2005 av den 20 oktober 2005 om principerna för skattning av boendetjänster i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (EUT L 276, 21.10.2005, s. 5).

—

31999 D 0622: Kommissionens beslut 1999/622/EG, Euratom av den 8 september 1999 om behandling av mervärdesskatt som återbetalas till icke skattskyldiga personer eller för verksamhet undantagen från skatteplikt till skattskyldiga personer vid tillämpning av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom om harmonisering av beräkningen av bruttonationalinkomst till marknadspriser (EGT L 245, 17.9.1999, s. 51).

—

32006 R 0601: Kommissionens förordning (EG) nr 601/2006 av den 18 april 2006 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 när det gäller formatet och förfarandet för uppgiftsöverföringen (EUT L 106, 19.4.2006, s. 7).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz behöver inte genomföra förfarandet avseende formatet och förfarandet för uppgiftsöverföringen förrän i slutet av 2013.

—

32000 R 0264: Kommissionens förordning (EG) nr 264/2000 av den 3 februari 2000 om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2223/96 på kortfristig statistik över offentliga finanser (EGT L 29, 4.2.2000, s. 4).

Bestämmelserna i tabellerna 25.1 och 25.2 i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

—	Schweiz undantas från att göra uppdelningen för sociala förmåner D.60 på D.62 och D.631M.

—	Schweiz undantas från att göra uppdelningen för sociala avgifter D.61 på D.611 och D.612.

—	Schweiz undantas från att göra uppdelningen för kapitaltransfereringar D.9 på D.91 och D.9N.

—	De första uppgifterna ska lämnas in år 2012 + t6 (slutet av juni) för det första kvartalet 2012 och retroaktivt från första kvartalet 1999.

—

32002 R 1221: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2002 av den 10 juni 2002 om kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (EGT L 179, 9.7.2002, s. 1).

Bestämmelserna i tabellerna 25.1 och 25.2 i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

—	Schweiz undantas från att göra uppdelningen för sociala förmåner D.60 på D.62 och D.631M.

—	Schweiz undantas från att göra uppdelningen för sociala avgifter D.61 på D.611 och D.612.

—	Schweiz undantas från att göra uppdelningen för kapitaltransfereringar D.9 på D.91 och D.9N.

—	De första uppgifterna ska lämnas in år 2012 + t6 (slutet av juni) för det första kvartalet 2012 och retroaktivt från första kvartalet 1999.

—

32005 R 0184: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar (EUT L 35, 8.2.2005, s. 23), ändrad genom:

—	32006 R 0602: Kommissionens förordning (EG) nr 602/2006 av den 18 april 2006 (EUT L 106, 19.4.2006, s. 10),

—	32009 R 0707: Kommissionens förordning (EG) nr 707/2009 av den 5 augusti 2009 (EUT L 204, 6.8.2009, s. 3).

Bestämmelserna i dessa förordningar ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz undantas från att lämna uppgifter för

—	tabell 1 (euroindikatorer): hela tabellen,

—	tabell 2 (kvartalsstatistik över betalningsbalansen): portföljinvesteringar fördelade på land,

—	tabell 3 (internationell handel med tjänster): tjänster totalt med geografisk fördelning på nivå 3 och underindelning av offentliga tjänster,

—	tabell 4 (direktinvesteringar, flöden t + 21) och tabell 5 (direktinvesteringar, stockar t + 21): 3-siffrig nivå enligt näringsgrensindelningen NOGA.

Schweiz behöver inte lämna in uppgifter förrän i slutet av 2014 för

—	tabell 2 (kvartalsstatistik över betalningsbalansen): betalningsbalansen utom portföljinvesteringar,

—	tabell 3 (internationell handel med tjänster): tjänster totalt med geografisk fördelning på nivå 2,

—	tabell 4 (direktinvesteringar, flöden t + 9): direktinvesteringar i utlandet totalt: geografisk fördelning på nivå 3 och direktinvesteringar i den rapporterande ekonomin totalt: geografisk fördelning på nivå 3,

—	tabell 4 (direktinvesteringar, flöden t + 21): direktinvesteringar i utlandet totalt: geografisk fördelning på nivå 3 och direktinvesteringar i den rapporterande ekonomin totalt: geografisk fördelning på nivå 3 och 2-siffrig nivå enligt näringsgrensindelningen NOGA,

—	tabell 5 (direktinvesteringar, stockar t + 21): direktinvesteringar i utlandet, tillgångar totalt: geografisk fördelning på nivå 3 och direktinvesteringar i den rapporterande ekonomin, skulder totalt: geografisk fördelning på nivå 3 och 2-siffrig nivå enligt näringsgrensindelningen NOGA.

NOMENKLATURER

—

31990 R 3037: Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1), ändrad genom:

—	31993 R 0761: Kommissionens förordning (EG) nr 761/93 av den 24 mars 1993 (EGT L 83, 3.4.1993, s. 1),

—	32002 R 0029: Kommissionens förordning (EG) nr 29/2002 av den 19 december 2001 (EGT L 6, 10.1.2002, s. 3),

—	32006 R 1893: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

—

31993 R 0696: Rådets förordning (EEG) nr 696/93 av den 15 mars 1993 om statistiska enheter för observation och analys av produktionssystemet inom gemenskapen (EGT L 76, 30.3.1993, s. 1), ändrad genom:

—	1 94 N: Akt om villkoren för Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1, 1.1.1995, s. 1).

—	32003 R 1053: Kommissionens förordning (EG) nr 1053/2003 av den 19 juni 2003 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 när det gäller snabbtest (EUT L 152, 20.6.2003, s. 8).

—

32003 R 1059: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1), ändrad genom:

—	32008 R 0011: Kommissionens förordning (EG) nr 11/2008 av den 8 januari 2008 (EUT L 5, 9.1.2008, s. 13),

—	32008 R 0176: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 176/2008 av den 20 februari 2008 (EUT L 61, 5.3.2008, s. 1).

—	32008 R 0451: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 451/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en ny statistisk indelning av produkter efter näringsgren (CPA) och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3696/93 (EUT L 145, 4.6.2008, s. 65).

—

32006 R 1893: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

JORDBRUKSSTATISTIK

—

31996 L 0016: Rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter (EGT L 78, 28.3.1996, s. 27), ändrat genom:

—	32003 L 0107: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/107/EG av den 5 december 2003 (EUT L 7, 13.1.2004, s. 40).

Bestämmelserna i direktivet ska gälla för detta avtal med följande anpassningar:

Schweiz behöver inte följa den regionala fördelning av uppgifterna som föreskrivs i direktivet.

—

31997 D 0080: Kommissionens beslut 97/80/EG av den 18 december 1996 om tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 96/16/EG om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter (EGT L 24, 25.1.1997, s. 26), ändrat genom:

—	31998 D 0582: Rådets beslut 98/582/EG av den 6 oktober 1998 (EGT L 281, 17.10.1998, s. 36).

—

32005 D 0288: Kommissionens beslut 2005/288/EG av den 18 mars 2005 om ändring av beslut 97/80/EG om tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 96/16/EG om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter (EUT L 88, 7.4.2005, s. 10).

Bestämmelserna i beslutet ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz behöver inte följa den regionala fördelning som krävs i tabell 1 i bilaga I för årsproduktion av komjölk.

—

32008 R 1166: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 (EUT L 321, 1.12.2008, s. 14).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Post VII i bilaga III till förordningen (med tolv variabler för stöd till landsbygdsutveckling) gäller inte för Schweiz.

—	32008 R 1242: Kommissionens förordning (EG) nr 1242/2008 av den 8 december 2008 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (EUT L 335, 13.12.2008, s. 3).

—

32000 D 0115: Kommissionens beslut 2000/115/EG av den 24 november 1999 om definitioner av variablerna, förteckningen över jordbruksprodukter, undantagen från definitionerna samt regioner och distrikt för undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket (EGT L 38, 12.2.2000, s. 1), ändrat genom:

—	32002 R 1444: Kommissionens förordning (EG) nr 1444/2002 av den 24 juli 2002 (EGT L 216, 12.8.2002, s. 1),

—	32004 R 2139: Kommissionens förordning (EG) nr 2139/2004 av den 8 december 2004 (EUT L 369, 16.12.2004, s. 26),

—	32006 R 0204: Kommissionens förordning (EG) nr 204/2006 av den 6 februari 2006 (EUT L 34, 7.2.2006, s. 3).

—	32008 D 0690: Kommissionens beslut 2008/690/EG av den 4 augusti 2008 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/109/EG och kommissionens beslut 2002/38/EG avseende medlemsstaternas statistiska undersökningar av odlingar med vissa slag av fruktträd (EUT L 225, 23.8.2008, s. 14).

—	32009 R 0543: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 (EUT L 167, 29.6.2009, s. 1).

—

32004 R 0138: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1), ändrad genom:

—	32005 R 0306: Kommissionens förordning (EG) nr 306/2005 av den 24 februari 2005 (EUT L 52, 25.2.2005, s. 9),

—	32006 R 0909: Kommissionens förordning (EG) nr 909/2006 av den 20 juni 2006 (EUT L 168, 21.6.2006, s. 14),

—	32008 R 0212: Kommissionens förordning (EG) nr 212/2008 av den 7 mars 2008 (EUT L 65, 8.3.2008, s. 5).

—

32008 R 1165: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och köttproduktion och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG (EUT L 321, 1.12.2008, s. 1).

Bestämmelserna i förordningen ska inom ramen för detta avtal tillämpas med följande anpassningar:

Schweiz behöver inte följa följande uppdelning av den besättningsstatistik som krävs enligt bilaga II till förordningen:

—	Schweiz undantas från statistiken över slaktdjur under rubriken Nötkreatur mellan 1 och 2 år, hondjur (kvigor; djur som inte har kalvat) i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

—	Schweiz undantas från statistiken över övriga nötkreatur mellan 1 och 2 år, hondjur (kvigor; djur som inte har kalvat) i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

—	Schweiz undantas från statistiken över slaktdjur under rubriken Nötkreatur, 2 år och äldre, hondjur, kvigor i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

—	Schweiz undantas från statistiken över övriga nötkreatur, 2 år och äldre, hondjur, kvigor i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

—	Schweiz undantas från statistiken över grisar med en levande vikt på minst 50 kg men mindre än 80 kg under rubriken Grisar avsedda för slakt, inklusive slaktgaltar och slaktsuggor, i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

—	Schweiz undantas från statistiken över grisar med en levande vikt på minst 80 kg men mindre än 110 kg under rubriken Grisar avsedda för slakt, inklusive slaktgaltar och slaktsuggor, i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

—	Schweiz undantas från statistiken över grisar med en levande vikt på minst 110 kg under rubriken Grisar avsedda för slakt, inklusive slaktgaltar och slaktsuggor, i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

—	Schweiz undantas från statistiken över hongrisar betäckta för första gången, under rubriken Avelsgrisar med en levande vikt på minst 50 kg, betäckta hongrisar, i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

—	Schweiz undantas från statistiken över unga hongrisar som ännu inte har betäckts, under rubriken Avelsgrisar med en levande vikt på minst 50 kg, andra hongrisar, i bilaga II (kategorier för besättningsstatistik).

b)	Schweiz undantas från statistiken över ungdjur under rubriken Nötkreatur i bilaga IV (kategorier för slaktstatistik).

c)	Schweiz undantas från statistiken över lamm och övriga under rubriken Får i bilaga IV (kategorier för slaktstatistik).

d)	Schweiz undantas från statistiken över getter enligt bilaga IV (kategorier för slaktstatistik).

e)	Schweiz undantas från statistiken över ankor och övriga under rubriken Fjäderfä i bilaga IV (kategorier för slaktstatistik).

FISKERISTATISTIK

—

31991 R 1382: Rådets förordning (EEG) nr 1382/91 av den 21 maj 1991 om rapportering av landade fiskeriprodukter i medlemsstaterna (EGT L 133, 28.5.1991, s. 1), ändrad genom:

—	31993 R 2104: Rådets förordning (EEG) nr 2104/93 av den 22 juli 1993 (EGT L 191, 31.7.1993, s. 1).

—

31991 R 3880: Rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EGT L 365, 31.12.1991, s. 1), ändrad genom:

—	32001 R 1637: Kommissionens förordning (EG) nr 1637/2001 av den 23 juli 2001 (EGT L 222, 17.8.2001, s. 20).

—

31993 R 2018: Rådets förordning (EEG) nr 2018/93 av den 30 juni 1993 om rapportering av statistikuppgifter om medlemsstaternas fångster och fiskeriaktiviteter i Nordatlantens västra del (EGT L 186, 28.7.1993, s. 1), ändrad genom:

—	32001 R 1636: Kommissionens förordning (EG) nr 1636/2001 av den 23 juli 2001 (EGT L 222, 17.8.2001, s. 1).

—

31995 R 2597: Rådets förordning (EG) nr 2597/95 av den 23 oktober 1995 om avlämnande av statistikuppgifter över nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i vissa områden, andra än dem i Nordatlanten (EGT L 270, 13.11.1995, s. 1), ändrad genom:

—	32001 R 1638: Kommissionens förordning (EG) nr 1638/2001 av den 24 juli 2001 (EGT L 222, 17.8.2001, s. 29).

—	31996 R 0788: Rådets förordning (EG) nr 788/96 av den 22 april 1996 om medlemsstaternas inlämning av statistik över vattenbruksproduktion (EGT L 108, 1.5.1996, s. 1).

ENERGISTATISTIK

—	31990 L 0377: Rådets direktiv 90/377/EEG av den 29 juni 1990 om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare (EGT L 185, 17.7.1990, s. 16).

MILJÖSTATISTIK

—	32006 R 1893: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

—	32007 R 0973: Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).”

(1) EUT L 393, 30.12.2006, p. 1.

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2010.280.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 280

Svensk utgåva	Lagstiftning	53 årgången 26 oktober 2010

Innehållsförteckning		I Lagstiftningsakter	Sida
		DIREKTIV
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden	1

	II Icke-lagstiftningsakter
	FÖRORDNINGAR
	Kommissionens förordning (EU) nr 960/2010 av den 25 oktober 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	8
	BESLUT
*	Rådets beslut 2010/638/Gusp av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Republiken Guinea	10
*	Rådets beslut 2010/639/Gusp av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland	18
	2010/640/EU
*	Kommissionens beslut av den 21 oktober 2010 om ändring av besluten 2006/920/EG och 2008/231/EG gällande de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD:er) avseende delsystemet Drift och trafikledning hos de transeuropeiska järnvägssystemen för konventionell trafik och höghastighetstrafik [delgivet med nr K(2010) 7179] ( 1 )	29
	2010/641/EU
*	Kommissionens beslut av den 22 oktober 2010 om ändring av beslut 2008/866/EG vad gäller dess tillämpningsperiod [delgivet med nr K(2010) 7183] ( 1 )	59
	2010/642/EU
*	Kommissionens beslut av den 25 oktober 2010 om godkännande av en klassificeringsmetod för slaktkroppar av gris i Grekland [delgivet med nr K(2010) 7230]	60
	AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	2010/643/EU
*	Beslut nr 2/2010 av gemensamma statistiska kommittén för Europeiska unionen och Schweiz av den 1 oktober 2010 om ändring av bilaga A till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet	62

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	78,7
	MK	80,0
	XS	73,2
	ZZ	77,3
0707 00 05	MK	87,5
	TR	152,9
	ZZ	120,2
0709 90 70	TR	143,9
0709 90 70	ZZ	143,9
0805 50 10	AR	88,4
	BR	68,9
	CL	65,0
	TR	93,2
	UY	61,0
	ZA	90,2
	ZZ	77,8
0806 10 10	BR	220,8
	TR	133,9
	US	155,2
	ZA	64,2
	ZZ	143,5
0808 10 80	AR	77,3
	BR	59,6
	CL	110,2
	CN	82,6
	NZ	101,3
	US	82,6
	ZA	94,6
	ZZ	86,9
0808 20 50	CN	92,7
	ZA	88,6
	ZZ	90,7