I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

25.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/11

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 669/2009

av den 24 juli 2009

om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 när det gäller strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung och om ändring av beslut 2006/504/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1), särskilt artiklarna 15.5 och 63.1,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (2), särskilt artikel 53.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs en harmoniserad ram med allmänna bestämmelser för genomförandet av offentliga kontroller på gemenskapsnivå, inklusive offentliga kontroller vid införsel av livsmedel och foder från tredjeländer. Enligt den förordningen ska det också upprättas en förteckning över foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung för vilka kända eller oförutsedda risker har konstaterats och som ska underkastas en strängare offentlig kontroll på platsen för införsel till de territorier som anges i bilaga I till den förordningen (nedan kallad förteckningen). Den strängare kontrollen bör göra det möjligt att dels motverka kända eller oförutsedda risker på ett effektivare sätt, dels samla in tillförlitliga övervakningsdata om förekomst och prevalens av oacceptabla resultat av laboratorieanalyser.

(2)	För att upprätta förteckningen bör man beakta vissa kriterier som skulle göra det möjligt att identifiera kända eller oförutsedda risker kopplade till vissa bestämda foder- eller livsmedel av icke-animaliskt ursprung.

(3)

För upprättandet och uppdateringen av förteckningen bör man, i väntan på att det antas en standardiserad metod och kriterier för upprättandet av förteckningen, beakta uppgifter från de anmälningar som tas emot genom systemet för snabb varning avseende livsmedel och foder (RASFF), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002, rapporter från kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor, rapporter från tredjeländer, informationsutbyten mellan kommissionen, medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet samt vetenskapliga bedömningar.

(4)

Enligt förordning (EG) nr 882/2004 ska medlemsstaterna för genomförandet av den strängare offentliga kontrollen utse bestämda ställen för införsel som är utrustade med lämpliga anordningar för kontroll av de olika foder- och livsmedelstyperna. I den här förordningen bör det därför fastställas minimikrav för utsedda införselställen i syfte att säkerställa en viss enhetlighet när det gäller kontrollernas verkan.

(5)

Enligt förordning (EG) nr 882/2004 ska medlemsstaterna för genomförandet av den strängare kontrollen kräva att de foder- och livsmedelsföretagare som är ansvariga för sändningarna förhandsanmäler sändningarnas ankomst och beskaffenhet. En förlaga till en gemensam handling vid införsel (CED) bör därför fastställas för import av foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung som omfattas av den här förordningen i syfte att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt i hela gemenskapen. Handlingen bör tillhandahållas tullmyndigheterna när sändningarna deklareras för övergång till fri omsättning.

(6)	I syfte att garantera en viss enhetlighet på gemenskapsnivå när det gäller den strängare offentliga kontrollen bör det i den här förordningen också fastställas att de offentliga kontrollerna ska omfatta dokumentkontroll, identitetskontroll och fysisk kontroll.

(7)

Tillräckliga finansiella medel bör ställas till förfogande för att organisera de strängare offentliga kontrollerna. Medlemsstaterna bör därför ta ut de avgifter som krävs för att täcka de kostnader som dessa kontroller medför. Beräkningen av dessa avgifter bör göras i enlighet med kriterierna i bilaga VI till förordning (EG) nr 882/2004.

(8)

Enligt kommissionens beslut 2005/402/EG av den 23 maj 2005 om nödåtgärder avseende chili, chiliprodukter, gurkmeja och palmolja (3) ska alla sändningar av sådana produkter åtföljas av en analysrapport som visar att produkten inte innehåller något av följande ämnen: Sudan I (CAS-nummer 842–07–9), Sudan II (CAS-nummer 3118–97–6), Sudan III (CAS-nummer 85–86–9) eller Sudan IV (CAS-nummer 85–83–6). Sedan antagandet av dessa bestämmelser har frekvensen av anmälningar till RASFF minskat, vilket tyder på en stor förbättring av situationen när det gäller förekomst av färgämnet Sudan i berörda produkter. Det är därför lämpligt att inte längre ställa krav på att en analysrapport ska lämnas för varje sändning av importerade produkter enligt beslut 2005/402/EG och att i stället föreskriva enhetliga och strängare kontroller av sådana sändningar vid stället för införsel till gemenskapen. Beslut 2005/402/EG bör därför upphävas.

(9)

Enligt kommissionens beslut 2006/504/EG av den 12 juli 2006 om särskilda villkor för vissa livsmedel med ursprung i vissa tredjeländer på grund av risken att de kan innehålla aflatoxiner (4) ska frekvensen av kontrollerna höjas (till 50 % av alla sändningar) i syfte att kontrollera förekomst av aflatoxiner i jordnötter från Brasilien. Sedan antagandet av dessa bestämmelser har frekvensen av anmälningar till RASFF avseende aflatoxiner i jordnötter från Brasilien minskat. Det är därför lämpligt att upphäva bestämmelserna i beslut 2006/504/EG avseende dessa varor, som i stället bör underkastas enhetliga och strängare kontroller vid stället för införsel till gemenskapen. Beslut 2006/504/EG bör ändras i enlighet med detta.

(10)

Medlemsstaterna kan få praktiska svårigheter att tillämpa minimikraven på de utsedda införselställena. I den här förordningen bör det därför föreskrivas en övergångsperiod under vilken dessa krav kan införas successivt. Under denna övergångsperiod bör medlemsstaternas behöriga myndigheter tillåtas att utföra de föreskrivna identitetskontrollerna och fysiska kontrollerna vid andra kontrollstationer än det utsedda införselstället. Sådana kontrollstationer bör uppfylla de minimikrav som gäller för utsedda införselställen enligt den här förordningen.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I den här förordningen fastställs bestämmelser om strängare offentlig kontroll som ska genomföras i enlighet med artikel 15.5 i förordning (EG) nr 882/2004 vid ställen för införsel till de territorier som anges i bilaga I till den förordningen avseende import av de foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Uppdatering av bilaga I

Vid upprättandet och den regelbundna uppdateringen av förteckningen i bilaga I ska åtminstone följande informationskällor beaktas:

a)	Uppgifter från anmälningar genom systemet för snabb varning avseende livsmedel och foder (RASFF).

b)	Rapporter och uppgifter från den verksamhet som kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor bedriver.

c)	Rapporter och uppgifter från tredjeländer.

d)	Information som utväxlas mellan kommissionen, medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

e)	Vetenskapliga bedömningar, i förekommande fall.

Förteckningen i bilaga I ska regelbundet ses över, minst varje kvartal.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)	gemensam handling vid införsel (CED): den handling som i enlighet med artikel 6 ska fyllas i av foder- eller livsmedelsföretagaren eller dennes företrädare och av den behöriga myndigheten, som bekräftar att den offentliga kontrollen har utförts, för vilken det finns en förlaga i bilaga II.

utsett införselställe: det ställe för den införsel som avses i artikel 17.1 första strecksatsen i förordning (EG) nr 882/2004 till något av de territorier som anges i bilaga I till den förordningen. För sändningar som anländer sjövägen och som lossas i syfte att lastas på ett annat fartyg för vidaretransport till en hamn i en annan medlemsstat ska det utsedda införselstället vara den senare hamnen.

sändning: en kvantitet av något av de foder eller livsmedel av icke-animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga I till denna förordning och som är av samma kategori eller varuslag, omfattas av samma handling eller handlingar, fraktas med samma transportmedel och kommer från samma tredjeland eller del av tredjeland.

Artikel 4

Minimikrav för utsedda införselställen

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19 ska de utsedda införselställena förfoga över minst följande:

a)	Tillräckligt antal personer med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra de föreskrivna kontrollerna av sändningar.

b)	Lämpliga anordningar för den behöriga myndighetens nödvändiga kontroller.

c)	Närmare anvisningar för provtagning och för sändning av sådana prover för analys till ett laboratorium som har utsetts i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 882/2004 (nedan kallat utsett laboratorium).

Vid behov, utrymmen för förvaring av kvarhållna sändningar (och sändningar i containrar) under lämpliga förhållanden i väntan på resultaten av de analyser som avses i led c samt ett tillräckligt antal förvaringsrum, inklusive kyl- och frysutrymmen, för de fall då sändningens beskaffenhet kräver kontrollerad temperatur.

e)	Utrustning för lossning och lämplig utrustning för provtagning.

f)	Vid behov möjlighet att lossa och ta prover för analys på en skyddad plats.

g)	Ett utsett laboratorium som kan utföra den analys som avses i led c och som är beläget på en plats dit proverna kan transporteras på kort tid.

Artikel 5

Förteckning över utsedda införselställen

Medlemsstaterna ska för varje produkt som förtecknas i bilaga I föra en aktuell förteckning över utsedda införselställen och göra den allmänt tillgänglig på Internet. Medlemsstaterna ska meddela Internetadresserna för dessa förteckningar till kommissionen.

Kommissionen ska i informationssyfte publicera länkarna till de nationella förteckningarna på sin webbplats.

Artikel 6

Förhandsanmälan av sändningar

Foder- och livsmedelsföretagarna eller deras företrädare ska lämna en adekvat förhandsanmälan om beräknad dag och tidpunkt för sändningens fysiska ankomst till det utsedda införselstället och om sändningens beskaffenhet.

De ska för detta ändamål fylla i del I av den gemensamma handlingen vid införsel och sända handlingen till den behöriga myndigheten vid det utsedda införselstället, minst en arbetsdag före sändningens fysiska ankomst.

Artikel 7

Språk i de gemensamma handlingarna vid införsel

De gemensamma handlingarna vid införsel ska avfattas på det officiella språket eller på något av de officiella språken i den medlemsstat där det utsedda införselstället är beläget.

En medlemsstat får dock godta gemensamma handlingar vid införsel som har avfattats på något annat officiellt gemenskapsspråk.

Artikel 8

Strängare offentlig kontroll vid de utsedda införselställena

1. Den behöriga myndigheten vid det utsedda införselstället ska utan oskäligt dröjsmål utföra följande:

a)	Dokumentkontroller på alla sändningar inom två arbetsdagar från ankomsten till det utsedda införselstället, såvida inga särskilda och oundvikliga omständigheter uppstår.

Identitetskontroller och fysiska kontroller, inklusive laboratorieanalyser, enligt de frekvenser som anges i bilaga I, och på ett sådant sätt att foder- och livsmedelsföretagarna eller deras företrädare inte kan förutsäga huruvida en viss sändning kommer att underkastas sådana kontroller. Resultaten av de fysiska kontrollerna ska finnas tillgängliga så snart det är tekniskt möjligt.

2. När kontrollerna i punkt 1 har slutförts ska den behöriga myndigheten

a)	fylla i relevant avsnitt i del II av den gemensamma handlingen vid införsel och ansvarig tjänsteman vid den behöriga myndigheten ska stämpla och underteckna originalet av denna handling,

b)	ta och behålla en kopia av den undertecknade och stämplade gemensamma handlingen vid införsel.

Originalet av den gemensamma handlingen vid införsel ska åtfölja sändningen på den fortsatta transporten tills den når den bestämmelseort som anges i denna handling.

Den behöriga myndigheten vid det utsedda införselstället får tillåta vidaretransport av sändningen i väntan på resultaten av de fysiska kontrollerna. Om tillstånd ges ska den behöriga myndigheten vid det utsedda införselstället underrätta den behöriga myndigheten på bestämmelseorten och lämpliga åtgärder ska vidtas för att garantera att sändningen står under ständig uppsikt av de behöriga myndigheterna och inte på något sätt kan manipuleras i väntan på resultaten av de fysiska kontrollerna.

Om sändningen transporteras i väntan på att resultaten av de fysiska kontrollerna blir tillgängliga ska en vidimerad kopia av originalet av den gemensamma handlingen vid införsel utfärdas för detta ändamål.

Artikel 9

Särskilda omständigheter

1. Kommissionen får på den berörda medlemsstatens begäran tillåta de behöriga myndigheterna vid vissa utsedda införselställen med särskilda geografiska begränsningar i verksamheten att utföra de fysiska kontrollerna i en foder- eller livsmedelsföretagares lokaler, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)	De kontroller som utförs vid det utsedda införselstället får inte påverkas negativt.

b)	Lokalerna ska uppfylla de relevanta krav som anges i artikel 4 och ska vara godkända för detta ändamål av medlemsstaten.

c)	Det har vidtagits lämpliga åtgärder som garanterar att sändningen från dess ankomst till det utsedda införselstället står under ständig uppsikt av de behöriga myndigheterna vid det utsedda införselstället och inte på något sätt kan manipuleras i något skede av kontrollerna.

2. Med avvikelse från artikel 8.1 får beslutet att förteckna en ny produkt i bilaga I under särskilda omständigheter föreskriva att den behöriga myndigheten på den bestämmelseort som anges i den gemensamma handlingen vid införsel vid behov får utföra identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av den produkten i foder- eller livsmedelsföretagarens lokaler om villkoren i punkt 1 b och c samt följande villkor uppfylls:

a)	Produktens mycket korta hållbarhet eller förpackningens särskilda egenskaper innebär att provtagning vid det utsedda införselstället oundvikligen skulle leda till en allvarlig risk för livsmedelssäkerheten eller till att produkten i oacceptabel utsträckning förstörs.

Den behöriga myndigheten vid det utsedda införselstället har vidtagit lämpliga samarbetsåtgärder och de behöriga myndigheterna utför de fysiska kontrollerna för att säkerställa att

i)	sändningen inte på något sätt kan manipuleras i något skede av kontrollerna,

ii)	alla rapporteringskrav i artikel 15 uppfylls.

Artikel 10

Övergång till fri omsättning

För att sändningar ska få övergå till fri omsättning ska det krävas att foder- och livsmedelsföretagarna eller deras företrädare uppvisar en av den behöriga myndigheten ifylld gemensam handling vid införsel, eller motsvarande elektroniska handling, för tullmyndigheterna när alla kontroller som krävs enligt artikel 8.1 har utförts och acceptabla resultat av de fysiska kontrollerna, om sådana krävs, är kända.

Artikel 11

Foder- och livsmedelsföretagarnas skyldigheter

När sändningens särskilda egenskaper så kräver ska foder- och livsmedelsföretagarna eller deras företrädare ställa följande till den behöriga myndighetens förfogande:

a)	Tillräcklig personal och logistik för att lossa sändningen så att de offentliga kontrollerna kan utföras.

b)	Lämplig utrustning för provtagning av särskilda transporter och/eller särskilda förpackningstyper, när provtagningen inte kan utföras på ett representativt sätt med gängse provtagningsutrustning.

Artikel 12

Uppdelning av sändningar

Sändningar får inte delas upp förrän den strängare offentliga kontrollen har utförts och den behöriga myndigheten har fyllt i den gemensamma handlingen vid införsel i enlighet med artikel 8.

Om sändningen därefter delas upp ska en av den behöriga myndigheten vidimerad kopia av den gemensamma handlingen vid införsel åtfölja varje del av sändningen tills den övergår till fri omsättning.

Artikel 13

Bristande efterlevnad

Om bristande efterlevnad konstateras vid den offentliga kontrollen ska ansvarig tjänsteman vid den behöriga myndigheten fylla i del III av den gemensamma handlingen vid införsel och åtgärder ska vidtas i enlighet med artiklarna 19, 20 och 21 i förordning (EG) nr 882/2004.

Artikel 14

Avgifter

1. Medlemsstaterna ska se till att de avgifter som följer av den strängare offentliga kontrollen i enlighet med denna förordning tas ut i enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 882/2004 och kriterierna i bilaga VI till samma förordning.

2. De foder- och livsmedelsföretagare som är ansvariga för sändningarna eller deras företrädare ska betala de avgifter som avses i punkt 1.

Artikel 15

Rapportering till kommissionen

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en rapport om sändningar för en fortlöpande bedömning av de foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga I.

En sådan rapport ska lämnas varje kvartal före utgången av den månad som följer på varje kvartal.

2. Rapporten ska innehålla

närmare uppgifter om varje sändning, inklusive

i)	sändningens nettovikt,

ii)	ursprungslandet för varje sändning,

b)	uppgifter om antalet sändningar som provtagits för analys,

c)	uppgifter om resultaten av kontrollerna enligt artikel 8.1.

3. Kommissionen ska sammanställa de rapporter som avses i punkt 2 och göra dem tillgängliga för medlemsstaterna.

Artikel 16

Ändring av beslut 2006/504/EG

Beslut 2006/504/EG ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 1 a ska leden iii, iv och v utgå.

I artikel 5 ska punkt 2 a ersättas med följande:

”a)	samtliga livsmedelssändningar från Brasilien,”

3.	I artikel 7 ska punkt 3 utgå.

Artikel 17

Upphävande av beslut 2005/402/EG

Kommissionens beslut 2005/402/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 18

Tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 25 januari 2010.

Artikel 19

Övergångsbestämmelser

1. Om ett utsett införselställe saknar den utrustning som krävs för att utföra de fysiska kontrollerna enligt artikel 8.1 b får dessa kontroller under fem år från och med den dag då denna förordning träder i kraft utföras i samma medlemsstat vid en annan kontrollstation som den behöriga myndigheten har godkänt för detta ändamål, innan varorna deklareras för övergång till fri omsättning, förutsatt att kontrollstationen uppfyller minimikraven i artikel 4.

2. Medlemsstaterna ska på sina webbplatser offentliggöra en förteckning över de kontrollstationer som godkänts i enlighet med punkt 1.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juli 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(2) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(3) EUT L 135, 28.5.2005, s. 34.

(4) EUT L 199, 21.7.2006, s. 21.

BILAGA I

A. Foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung som omfattas av strängare offentliga kontroller vid utsedda införselställen

Foder och livsmedel

(avsedd användning)

KN-nr

Ursprungsland

Risk

Fysiska kontroller och identitetskontroller (2)

(frekvens i procent)

Jordnötter och produkter därav (foder och livsmedel)

1202 10 90; 1202 20 00; 2008 11;

Argentina

Aflatoxiner

Jordnötter och produkter därav (foder och livsmedel)

1202 10 90; 1202 20 00; 2008 11;

Brasilien

Aflatoxiner

Spårelement (foder och livsmedel) (3) (4)

2817 00 00; 2820; 2821; 2825 50 00; 2833 25 00; 2833 29 20; 2833 29 80; 2836 99;

Kina

Kadmium och bly

Jordnötter och produkter därav (foder och livsmedel), särskilt jordnötssmör (livsmedel)

1202 10; 1202 20 00; 2008 11;

Ghana

Aflatoxiner

Kryddor (livsmedel):

—	Capsicum spp. (torkade frukter, hela eller malda, inklusive chili, chilipulver, kajennpeppar och paprika)

—	Myristica fragrans (muskot)

—	Zingiber officinale (ingefära)

—	Curcuma longa (gurkmeja)

0904 20; 0908 10 00; 0908 20 00; 0910 10 00; 0910 30 00;

Indien

Aflatoxiner

Jordnötter och produkter därav (foder och livsmedel)

1202 10 90; 1202 20 00; 2008 11

Indien

Aflatoxiner

Melonfrön (egusi) och produkter därav (5) (livsmedel)

ex 1207 99

Nigeria

Aflatoxiner

Torkade vindruvor (livsmedel)

0806 20

Uzbekistan

Ochratoxin A

Chili, chiliprodukter, gurkmeja och palmolja (livsmedel)

0904 20 90; 0910 99 60; 0910 30 00; 1511 10 90

Alla tredjeländer

Färgämnet Sudan

Jordnötter och produkter därav (foder och livsmedel)

1202 10 90; 1202 20 00; 2008 11

Vietnam

Aflatoxiner

Basmatiris för direkt konsumtion (livsmedel)

ex 1006 30

Pakistan

Aflatoxiner

Basmatiris för direkt konsumtion (livsmedel)

ex 1006 30

Indien

Aflatoxiner

Mango, sparrisböna (Vigna sesquipedalis), bittergurka (Momordica charantia), flaskkurbits, (Lagenaria siceraria), paprika och auberginer (livsmedel)

ex 0804 50 00; 0708 20 00; 0807 11 00; 0707 00; 0709 60; 0709 30 00

Dominikanska republiken

Bekämpningsmedelsrester analyserade med GC-MS- och LC-MS-metoder för flera ämnen (1)

Bananer

0803 00 11

Dominikanska republiken

Bekämpningsmedelsrester analyserade med GC-MS- och LC-MS-metoder för flera ämnen (1)

Grönsaker, färska, kylda eller frysta (paprika, zucchini och tomater)

0709 60; 0709 90 70; 0702 00 00

Turkiet

Bekämpningsmedel: metomyl och oxamyl

Päron

0808 20 10

Turkiet

Bekämpningsmedel: amitraz

Grönsaker, färska, kylda eller frysta (livsmedel)

—	sparrisböna (Vigna sesquipedalis)

—	auberginer

—	kålgrönsaker

0708 20 00; 0709 30 00; 0704;

Thailand

Bekämpningsmedelsrester av organiskt fosfor

B. Definitioner

I denna bilaga avses med

chili

torkade, krossade eller malda frukter av släktet Capsicum, som omfattas av KN-nummer 0904 20 90, oavsett form, och som är avsedda som livsmedel,

chiliprodukter

currypulver som omfattas av KN-nummer 0910 99 60, oavsett form, och som är avsett som livsmedel,

gurkmeja

torkad och krossad eller mald gurkmeja som omfattas av KN-nummer 0910 30 00, oavsett form, och som är avsedd som livsmedel,

palmolja

palmolja som omfattas av KN-nummer 1511 10 90 och som är avsedd som livsmedel,

färgämnet Sudan

något av de kemiska ämnena

i)	Sudan I (CAS-nummer 842–07–9),

ii)	Sudan II (CAS-nummer 3118–97–6),

iii)	Sudan III (CAS-nummer 85–86–9),

iv)	Scarlet Red eller Sudan IV (CAS-nummer 85–83–6).

(1) Särskilt resthalter av amitraz, acefat, aldikarb, benomyl, karbendazim, klorfenapyr, klorpyrifos, CS2 (ditiokarbamater), diafentiuron, diazinon, diklorvos, dikofol, dimetoat, endosulfan, fenamidon, imidakloprid, malation, metamidofos, metiokarb, metomyl, monokrotofos, ometoat, oxamyl, profenofos, propikonazol, tiabendazol och tiakloprid.

(2) Om bara vissa produkter under ett nummer behöver undersökas och det inte finns någon särskild undergrupp inom detta nummer i varunomenklaturen, anges nummer med ”ex” (t.ex. ex 2007 99 97: Endast produkter som innehåller hasselnötter ska inbegripas).

(3) De spårelement som avses i denna post är spårelement som tillhör den funktionella gruppen av föreningar av spårämnen som avses i punkt 3 b i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29).

(4) De gränsvärden som fastställts för bly och kadmium i tillsatser som tillhör den funktionella gruppen av föreningar av spårelement i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG (EGT L 140, 30.5.2002, s. 10) ska användas som referensvärden för åtgärder. Om spårelementen benämns som kosttillskott enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (EGT L 183, 12.7.2002, s. 51) ska gränsvärdena i förordning (EG) nr 1881/2006 tillämpas.

(5) De gränsvärden som fastställts för aflatoxiner i jordnötter och produkter framställda av jordnötter i bilagan till förordning (EG) nr 1881/2006 (EUT L 364, 20.12.2006, s. 5) ska användas som referensvärden för åtgärder.

BILAGA II

GEMENSAM HANDLING VID INFÖRSEL (CED)

Anvisningar för ifyllande av CED-handlingen

Allmänt

Handlingen ska fyllas i med versaler. Anvisningarna numreras efter motsvarande fält i handlingen.

Del I

Om inget annat anges ska denna del fyllas i av foder- eller livsmedelsföretagaren eller dennes företrädare

Fält I.1.	Avsändare: Ange namn och fullständig adress för den fysiska eller juridiska person (foder- eller livsmedelsföretagare) som skickat sändningen. Uppgift om telefon- och faxnummer eller e-postadress rekommenderas.
Fält I.2.	Detta fält ska fyllas i av myndigheterna vid det utsedda införselstället enligt definitionen i artikel 2.
Fält I.3.	Mottagare: Ange namn och fullständig adress för den fysiska eller juridiska person (foder- eller livsmedelsföretagare) för vilken sändningen är avsedd. Uppgift om telefon- och faxnummer eller e-postadress rekommenderas.
Fält I.4.	Lastansvarig (också ombud, deklarant eller foder- eller livsmedelsföretagare): Den person som ansvarar för sändningen när den uppvisas vid det utsedda införselstället och som lämnar de intyg som krävs till de behöriga myndigheterna på importörens vägnar. Ange namn och fullständig adress. Uppgift om telefon- och faxnummer eller e-postadress rekommenderas.
Fält I.5.	Ursprungsland: Det land där varan har sitt ursprung, har odlats, skördats eller framställts.
Fält I.6.	Avsändningsland: Det land där sändningen placerades på det slutliga transportmedlet för transport till gemenskapen.
Fält I.7.	Importör: Ange namn och fullständig adress. Uppgift om telefon- och faxnummer eller e-postadress rekommenderas.
Fält I.8.	Bestämmelseort: Ange leveransadress i gemenskapen. Uppgift om telefon- och faxnummer eller e-postadress rekommenderas.
Fält I.9.	Ankomst till det utsedda införselstället: Ange det datum då sändningen beräknas anlända till det utsedda införselstället.
Fält I.10.	Handlingar: Ange i tillämpliga fall utfärdandedatum och antalet officiella handlingar som åtföljer sändningen.
Fält I.11.	Ange fullständiga uppgifter om införseltransportmedel: Ange flightnummer vid flygtransport, fartygets namn vid fartygsfrakt, registreringsnummer och nummer på ev. släp vid vägtransport eller tågets identitetsnummer och vagnnummer vid järnvägstransport. Dokumentreferens: Flygfraktsedelns nummer, konossementnummer eller handelsnummer för järnvägs- eller vägtransport.
Fält I.12.	Beskrivning av varan: Lämna en närmare beskrivning av varan (inklusive typ av foder).
Fält I.13.	Varukod eller HS-nr enligt Världstullorganisationens harmoniserade system.
Fält I.14.	Bruttovikt: Total vikt i kg. Denna definieras som produkternas samlade massa med inre och yttre emballage, men utan transportcontainrar eller annan transportutrustning. Nettovikt: Själva produktens vikt i kg minus förpackning. Denna definieras som själva produkternas massa utan inre och yttre emballage.
Fält I.15.	Antal förpackningar.
Fält I.16.	Temperatur: Kryssa för lämplig transport-/lagringstemperatur.
Fält I.17.	Typ av förpackningar: Ange typ av förpackningar för produkterna.
Fält I.18.	Avsedd användning av varan: Kryssa för ”Human consumption” om varan är avsedd som livsmedel utan föregående sortering eller annan fysisk bearbetning, ”Further process” om varan är avsedd som livsmedel efter sådan bearbetning eller ”Feedingstuff” om den är avsedd som foder.
Fält I.19.	Ange i förekommande fall alla förseglings- och containernummer.
Fält I.20.	Omlastning till en kontrollstation: Under övergångsperioden enligt artikel 17 ska det utsedda införselstället kryssa i rutan för att vidaretransport ska kunna ske till en annan kontrollstation.
Fält I.21.	Ej tillämpligt.
Fält I.22.	För import: Kryssa i rutan om sändningen är avsedd för import (artikel 8).
Fält I.23.	Ej tillämpligt.
Fält I.24.	Kryssa för relevant transportmedel.

Del II

Denna del ska fyllas i av den behöriga myndigheten

Fält II.1.	Ange samma referensnummer som i fält I.2.
Fält II.2.	För tullmyndigheterna vid behov.
Fält II.3.	Dokumentkontroll: Ska fyllas i för alla sändningar.
Fält II.4.	Myndigheten vid det utsedda införselstället ska här ange om sändningen valts ut för fysisk kontroll, som under övergångsperioden enligt artikel 17 får utföras vid en annan kontrollstation.
Fält II.5.	Efter tillfredsställande dokumentkontroll/identitetskontroll ska myndigheten vid det utsedda införselstället under övergångsperioden enligt artikel 17 här ange till vilken kontrollstation sändningen kan transporteras för fysisk kontroll.
Fält II.6.	Ange tydligt vilka åtgärder som ska vidtas om sändningen avvisas på grund av otillfredsställande resultat av dokument- eller identitetskontrollen. Vid återexport, destruktion, vidare bearbetning eller användning för andra ändamål ska bestämmelseanläggningens adress anges i fält II.7.
Fält II.7.	Ange godkännandenummer och adress (eller namn på fartyg och hamn) för alla bestämmelseorter när det krävs ytterligare kontroll av sändningen, t.ex. för fall som rör fält II.6 (återexport, destruktion, vidare bearbetning eller användning för andra ändamål).
Fält II.8.	Den behöriga myndigheten vid det utsedda införselstället ska här sätta sin officiella stämpel.
Fält II.9.	Underskrift av ansvarig tjänsteman hos den behöriga myndigheten vid det utsedda införselstället.
Fält II.10.	Ej tillämpligt.
Fält II.11.	Myndigheten vid det utsedda införselstället eller, under övergångsperioden enligt artikel 17, den behöriga myndigheten vid kontrollstationen, ska här ange resultaten av identitetskontrollen.
Fält II.12.	Myndigheten vid det utsedda införselstället eller, under övergångsperioden enligt artikel 17, den behöriga myndigheten vid kontrollstationen, ska här ange resultaten av den fysiska kontrollen.
Fält II.13.	Myndigheten vid det utsedda införselstället eller, under övergångsperioden enligt artikel 17, den behöriga myndigheten vid kontrollstationen, ska här ange resultaten av laboratorietestet. I fältet ska anges för vilken kategori av ämne eller patogen laboratorietestet har utförts.
Fält II.14.	Detta fält ska användas för samtliga sändningar som ska övergå till fri omsättning inom gemenskapen.
Fält II.15.	Not applicable.
Fält II.16.	Ange tydligt vilka åtgärder som ska vidtas om sändningen avvisas på grund av otillfredsställande resultat av den fysiska kontrollen. Vid återexport, destruktion, vidare bearbetning eller användning för andra ändamål ska bestämmelseanläggningens adress anges i fält II.18.
Fält II.17.	Motivering till avvisning: Lägg till relevanta uppgifter och kryssa i lämplig ruta.
Fält II.18.	Ange godkännandenummer och adress (eller namn på fartyg och hamn) för alla bestämmelseorter när det krävs ytterligare kontroll av sändningen, t.ex. för fall som rör fält II.6 (återexport, destruktion, vidare bearbetning eller användning för andra ändamål).
Fält II.19.	Fyll i detta fält om den ursprungliga förseglingen på en sändning förstörs när containern öppnas. Alla förseglingar som har använts för detta ändamål ska sammanställas i en förteckning.
Fält II.20.	Myndigheten vid det utsedda införselstället eller, under övergångsperioden enligt artikel 17, den behöriga myndigheten vid kontrollstationen ska här sätta sin officiella stämpel.
Fält II.21.	Underskrift av ansvarig tjänsteman hos myndigheten vid det utsedda införselstället eller, under övergångsperioden enligt artikel 17, av ansvarig tjänsteman hos den behöriga myndigheten vid kontrollstationen.

Del III

Denna del ska fyllas i av den behöriga myndigheten

Fält III.1.	Uppgifter om återexport: Myndigheten vid det utsedda införselstället eller, under övergångsperioden enligt artikel 17, den behöriga myndigheten vid kontrollstationen ska här ange använt transportmedel med identifieringsbeteckning, bestämmelseland och datum för återexport, så snart dessa uppgifter är kända.
Fält III.2.	Uppföljning: Ange den lokala behöriga myndighetsenhet som svarar för tillsynen i samband med sändningens destruktion, vidare bearbetning eller användning för andra ändamål. Denna behöriga myndighet ska här ange om sändningen anlänt och om den överensstämmer med uppgifterna.
Fält III.3.	Underskrift av ansvarig tjänsteman hos myndigheten vid det utsedda införselstället eller, under övergångsperioden enligt artikel 17, av ansvarig tjänsteman vid kontrollstationen i samband med återexport. Underskrift av ansvarig tjänsteman vid den lokala behöriga myndigheten i samband med destruktion, vidare bearbetning eller användning för andra ändamål.

25.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/22

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 670/2009

av den 24 juli 2009

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller offentlig intervention genom anbudsförfarande för uppköp av durumvete och paddyris samt om ändring av förordningarna (EG) nr 428/2008 och (EG) nr 687/2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 43 a, 43 c och 43 k jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artiklarna 13.3 och 18.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrade genom rådets förordning (EG) nr 72/2009 (2), får kommissionen från och med den 1 juli 2009 för durumvete och från och med den 1 september 2009 för paddyris besluta om offentlig intervention om situationen på marknaden, och i synnerhet marknadsprisernas utveckling, så kräver. Om kommissionen beslutar om att en sådan intervention är nödvändig bör villkoren för utförande av offentliga interventioner fastställas och det bör anges vilka myndigheter i medlemsstaten som är behöriga på detta område i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och bokföring av transaktioner för offentlig lagring som görs av medlemsstaternas utbetalande organ (3), och det bör närmare anges att dessa myndigheter, för tillämpningen av denna förordning, ska fungera som interventionsorgan, även när utbetalande organ agerar direkt.

(2)

För att förvalta interventionsordningen så enkelt och effektivt som möjligt, bör även föreskrifter om medlemsstaternas interventionsorgans ackreditering av interventionsorter fastställas och bestämmelser om ackrediteringen föreskrivas. I detta syfte bör villkoren för ackreditering av en interventionsorts lagringsutrymmen förtydligas.

(3)

Villkoren för godtagande av anbuden för durumvete och paddyris som ska lämnas in till interventionsorganen samt villkoren för att dessa övertar produkterna måste vara så enhetliga som möjligt i hela gemenskapen. För att se till att alla anbudsgivare behandlas lika bör därför förfaranden för uppköp fastställas, i synnerhet förfaranden för godtagande av anbud samt övertag och kontroller i samband därmed.

(4)

När en godkänd interventionsorts lagringsutrymmen, belägna i en annan medlemsstat än den där aktörens huvudsakliga verksamhet bedrivs, ger aktörerna möjlighet att leverera till en lägre kostnad, bör nämnda aktörer kunna lämna in sina anbud i den aktuella medlemsstaten. I detta avseende och för att undvika att anbudsgivarna belastas med ytterligare administrativa ålägganden, bör de få tillstånd att utföra formaliteterna i samband med anbuden genom sitt momsregistreringsnummer i den medlemsstat där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet och de bör få möjlighet att till stöd för anbudet ställa en säkerhet som de erhållit i nämnda medlemsstat.

(5)

För att förenkla och säkra en god förvaltning av interventionen, bör ett parti som erbjuds vara homogent och när det gäller ris, måste det bestå av ris av samma sort. Man bör även fastställa en lägsta kvantitet under vilken interventionsorganet inte har skyldighet att godta anbudet, samtidigt som det emellertid kan vara nödvändigt att föreskriva en större lägsta kvantitet för att ta hänsyn till gällande förhållanden och praxis i partihandelsledet eller till gällande miljöföreskrifter i en medlemsstat. För att anbudsgivarna ska få information om gällande lägsta kvantiteter, bör interventionsorganen ange nämnda lägsta kvantiteter i varje anbudsinfordran som offentliggörs och i förekommande fall fastställa dem till en högre nivå än den nivå som fastställs i denna förordning.

(6)	Durumvete och paddyris av en kvalitet som gör att det inte går att använda eller lagra på lämpligt sätt bör inte godkännas för intervention. I det avseendet bör det fastställas vilka metoder som krävs för att bestämma kvaliteten på durumvete och paddyris.

(7)

Durumvete är ett spannmål för vilket det fastställts minimikrav för kvalitet med avseende på livsmedelsbruk och ska uppfylla de hälsonormer som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (4). Det bör föreskrivas att dessa normer ska gälla när den berörda produkten övertas inom ramen för den nuvarande interventionsordningen.

(8)

De utbetalande organen eller interventionsorganen kan, med hjälp av de uppgifter som lämnas av anbudsgivarna och sina egna analyskriterier, bedöma de inneboende riskerna för att den högsta tillåtna halten av främmande ämnen överskrids. I syfte att begränsa kostnaderna är det därför berättigat att före intervention inte kräva några andra analyser under organens ansvar än sådana som grundar sig på en riskanalys som gör det möjligt att garantera produkternas kvalitet vid den tidpunkt då de övertas för intervention. Ett olämpligt beslut med avseende på den riskanalys som krävs enligt den här lagstiftningen och som fattats av en medlemsstat vid uppköpet av en produkt, bör emellertid leda till att medlemsstaten direkt blir ansvarig om det i efterhand visar sig att produkten inte uppfyllde de fastställda minimikraven. Ett sådant beslut gör det inte möjligt att garantera produktens kvalitet och därmed inte heller att se till att den bibehålls i gott skick. Villkoren för när medlemsstaten själv blir ansvarig bör därför fastställas.

(9)	Vid fastställandet av minimikvaliteten på paddyris bör särskild hänsyn tas till klimatförhållanden i gemenskapens risodlingsområden.

(10)

Det bör klart och tydligt fastställas vilka kontroller som ska genomföras för att se till att erbjudna produkter verkligen finns i de lagringsutrymmen som anbudsgivaren uppger och att kraven på den erbjudna varans vikt och kvalitet uppfylls. Åtskillnad bör göras mellan dels godkännande av den erbjudna varan efter kontroll av kvantitet och av att kravet på minimikvalitet har uppfyllts, dels fastställande av det pris som ska betalas till anbudsgivaren efter det att nödvändiga analyser har gjorts för att fastställa varje partis exakta egenskaper på grundval av representativa prov.

(11)

För att interventionsåtgärden ska kunna förvaltas effektivt bör det föreskrivas att anbuden på durumvete eller ris är fasta och slutgiltiga. De får alltså varken ändras eller återtas och det bör krävas en säkerhet för anbuden och fastställas villkor för frisläppande av säkerheten och dess eventuella överföring till gemenskapsbudgeten när villkoren för att godta nämnda anbud inte uppfylls.

(12)

I artikel 18.2 och 18.4 a i förordning (EG) nr 1234/2007 anges att interventionspriset för durumvete ska fastställas av kommissionen genom anbudsförfaranden, utan att det påverkar pristillägg eller prisavdrag av kvalitetsskäl. Prisskillnaderna i förhållande till durumvetets viktigaste kvalitetskriterier bör fastställas.

(13)

I artikel 18.4 b i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs interventionspriset för en definierad standardkvalitet av paddyris, som anges i del A i bilaga IV, och vidare fastställs att om kvaliteten på det paddyris som erbjuds för intervention skiljer sig från den standardkvalitet för vilken interventionspriset har fastställts, ska interventionspriset anpassas genom tillägg eller avdrag. Tillämpningen av tillägg och avdrag vid interventionstillfället bör avspegla de kvalitetsrelaterade prisskillnaderna på marknaden för paddyris. I detta syfte bör hänsyn tas till de grundegenskaper hos paddyriset som möjliggör en objektiv bedömning av kvaliteten. Vattenhalt, avkastning efter bearbetning och defekter hos riskornen kan bedömas med enkla och effektiva metoder så att dessa krav kan tillgodoses.

(14)	Av harmoniseringsskäl måste interventionslagren kontrolleras enligt villkoren som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 884/2006.

(15)	För en effektiv förvaltning av systemet, bör de uppgifter som kommissionen kräver överföras elektroniskt och meddelas på grundval av metoder som kommissionen ställt till medlemsstaternas förfogande.

(16)

De bestämmelser om rissektorn som fastställs i denna förordning ersätter gällande bestämmelser som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 489/2005 av den 29 mars 2005 tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1785/2003 när det gäller fastställande av interventionsorter och interventionsorganens övertagande av paddyris (5). I syfte att harmonisera föreskrifterna som avser ris och durumvete, bör emellertid vissa bestämmelser som fastställs i förordning (EG) nr 489/2005 inte upprepas.

(17)	De bestämmelser om durumvete som fastställs i denna förordning ersätter gällande bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 428/2008 av den 8 maj 2008 om fastställande av interventionsorter (6). Man bör därför beakta att dessa upphör att gälla för durumvete från och med den 1 juli 2009.

(18)

De bestämmelser om durumvete som fastställs i denna förordning ersätter gällande bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 687/2008 av den 18 juli 2008 om fastställande av förfarandet och villkoren för de utbetalande organens eller interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (7). Man bör därför beakta att dessa upphör att gälla för durumvete från och med den 1 juli 2009.

(19)	Förordningarna (EG) nr 428/2008 och (EG) nr 687/2008 bör därför ändras och förordning (EG) nr 489/2005 ska upphöra att gälla.

(20)

Enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 72/2009 ska de nya bestämmelserna om offentlig intervention, som anges i förordning (EG) nr 1234/2007, tillämpas från och med den 1 juli 2009 när det gäller durumvete och från och med den 1 september 2009 när det gäller rissektorn. Bestämmelsernas tillämpningsföreskrifter bör därför tillämpas från och med samma datum.

(21)	Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden föreskrev.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OM ACKREDITERING AV INTERVENTIONSORTER, OM UPPKÖP OCH ANBUD

AVSNITT 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde och definitioner

1. I denna förordning fastställs, inom sektorerna för durumvete och ris, tillämpningsföreskrifterna för uppköp inom ramen för offentlig intervention, som anges i artiklarna 13.3 och 18.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

2. De uppköp som avses i punkt 1 utförs av utbetalande organ eller av utbetalande befullmäktigade organ, enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 884/2006, nedan gemensamt kallade interventionsorgan.

Artikel 2

Utseende och ackreditering av interventionsorter

1. Interventionsorterna, som kommissionen ska utse enligt artikel 41 i förordning (EG) nr 1234/2007, måste först godkännas av interventionsorganen enligt bestämmelserna i denna förordning och de föreskrifter som fastställs i förordning (EG) nr 884/2006, i synnerhet när det gäller ansvar och kontroller, enligt artikel 2 i nämnda förordning.

2. För ackreditering av en interventionsort, ska interventionsorganen se till att lagringsutrymmena på nämnda ort uppfyller minst följande villkor:

a)	De ska ha en lagringskapacitet, för nämnda orts totala lagringsutrymme, på minst 20 000 ton för durumvete eller 10 000 ton för ris.

b)	De ska ha en lägsta kapacitet för uttag ur lager som för varje lagringsutrymme ger en möjlig avyttring per arbetsdag på minst 5 procent av lagrad kvantitet eller 1 000 ton för durumvete och 500 ton för ris.

3. Uppgifter om förteckningen över interventionsorterna och deras lagringsutrymmen, som kommissionen utser enligt artikel 41 i förordning (EG) nr 1234/2007, ska ändras och ställas till medlemsstaternas och allmänhetens förfogande enligt artiklarna 23 och 24 i denna förordning.

AVSNITT 2

TILLÄMPNINGSFÖRFARANDE VID UPPKÖP AV DURUMVETE ELLER PADDYRIS GENOM ANBUDSFÖRFARANDE

Artikel 3

Uppköp

1. Interventionsorganen köper upp durumvete eller paddyris genom anbudsinfordran efter det att kommissionen antagit en förordning som inleder anbudsförfarandet, nedan kallad förordningen om inledande av anbudsförfarandet, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

2. I förordningen om inledande av anbudsförfarandet ska i synnerhet följande anges:

a)	Produktens beteckning med KN-nummer.

b)	Anbudsdatum.

c)	Datum och tid då anbuden kan lämnas in.

d)	Datum då anbudstiden löper ut.

e)	Aktuella medlemsstater eller regioner, vid tillämpning av artikel 18.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007.

3. För paddyris får anbudsinfordran begränsas till en eller flera sorter ris, så som anges i del I.I.2 i bilaga III till förordning (EG) nr 1234/2007 (”rundkornigt ris”, ”mellankornigt ris”, ”långkornigt ris i kategori A” eller ”långkornigt ris i kategori B”).

4. En period om minst sex dagar ska förlöpa mellan dagen för ikraftträdande av förordningen om inledande av anbudsförfarandet och den först infallande sista anbudsdagen.

5. I den anbudsinfordran, som interventionsorganet offentliggör, ska anges i synnerhet de lägsta kvantiteter som anbuden ska avse. Kvantiteterna ska uppgå till minst 10 ton för durumvete och 20 ton för ris.

Om tillämpningen av större lägsta kvantiteter än de kvantiteter som fastställs i första stycket emellertid motiveras av gällande förhållanden och praxis i partihandelsledet eller gällande miljöföreskrifter i en medlemsstat, fastställs dessa kvantiteter i anbudsinfordran av behörigt interventionsorgan.

6. De skyldigheter som anbudsförfarandet medför får inte överlåtas.

Artikel 4

Villkor för inlämning och godtagande av anbud

1. De uppköp som avses i artikel 3 ska utföras på grundval av anbud som anbudsgivarna lämnar in skriftligen eller med e-post med kvittering till interventionsorganen i medlemsstaterna.

2. För att interventionsorganet ska kunna godta anbudet ska följande bifogas:

En blankett som medlemsstaterna tillhandahåller, på grundval av en harmoniserad modell som fastställts av kommissionen enligt villkoren som anges i artikel 24, och som innehåller minst följande uppgifter:

i)	Anbudsgivarens namn, adress och momsregistreringsnummer i den medlemsstat där den huvudsakliga verksamheten bedrivs eller, i avsaknad av detta, nummer i jordbruksregistret.

ii)	Erbjuden produkt. För ris ska standard och sort anges.

iii)	Lagringsplats för produkten vid anbudstillfället.

iv)	Lagringsutrymmen i en interventionsort, som det billigaste anbudet avser.

v)	Erbjuden kvantitet, erbjuden produkts skördeår, uppgift om dess ursprung inom gemenskapen och produktionsregion i gemenskapen.

vi)

Erbjudet pris per ton för en vara som motsvarar minimikraven för kvalitet på durumvete eller standardkvalitet på ris och som levereras till uppgiven interventionsorts lagerutrymmen, utan att lossas, och uttryckt i euro med högst två decimaler. Priset får högst uppgå till det referenspris som avses i artikel 8 a i förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller durumvete eller till det referenspris som avses i artikel 8 b i nämnda förordning när det gäller paddyris.

vii)	För ris, uppgifter om eventuella fytosanitära behandlingar efter skörden, med exakt angivelse av de doser som har använts.

viii)

Den erbjudna produktens huvudsakliga egenskaper.

Nedanstående dokument:

Ett bevis på att anbudsgivaren ställt en säkerhet på 30 euro per ton durumvete eller 50 euro per ton paddyris innan tidsfristen för att lämna in anbud har gått ut. Säkerheten får ställas i den medlemsstat där anbudsgivaren bedriver sin huvudsakliga verksamhet när han lämnar in sitt anbud i en annan medlemsstat.

ii)	Anbudsgivaren ska intyga att erbjudna kvantiteter verkligen finns på den lagringsplats som anges i led a iii i denna punkt.

iii)	Anbudsgivaren ska intyga att anbudet avser ett homogent parti, att för ris, partiet består av paddyris av samma sort och att de minsta kvantiteterna uppgår till de kvantiteter som anges i den anbudsinfordran som offentliggjordes av interventionsorganet.

3. Interventionsorganet registrerar de anbud som kan godtas, deras ankomstdag och berörda kvantiteter.

4. Anbuden får varken ändras eller återtas.

Artikel 5

Interventionsorganets kontroll av anbud

1. Interventionsorganen kontrollerar om anbuden kan godtas på grundval av de uppgifter som krävs, enligt artikel 4.2.

Om anbudet avvisas ska interventionsorganet underrätta den berörda anbudsgivaren omedelbart.

2. Överensstämmelsen av de dokument som avses i artikel 4.2 b ii och 4.2 b iii får kontrolleras efter det att interventionsorganet har fastställt att anbuden kan godtas, i förekommande fall med bistånd av behörigt interventionsorgan på den lagringsplats som anbudsgivaren uppger, enligt artikel 22.3.

Om något av de dokument som avses i första stycket inte överensstämmer ogiltigförklaras anbudet och artikel 9.2 ska tillämpas.

Artikel 6

Meddelande av anbuden till kommissionen

1. Senast kl. 14.00 (lokal tid i Bryssel) dagen efter den sista dag då anbuden kan lämnas in, underrättar interventionsorganet kommissionen om de anbud som kan godtas, enligt bestämmelserna i artikel 24. Anbudsgivarnas identitet är sekretessbelagd.

Om inget anbud kan godtas underrättar medlemsstaten kommissionen om detta inom samma tidsfrist.

2. Godtagbara anbud som inte meddelats kommissionen utesluts från anbudsförfarandet.

Artikel 7

Beslut på grundval av anbuden

På grundval av meddelade anbud, i enlighet med artikel 6.1 i denna förordning, beslutar kommissionen om att inte gå vidare med de anbud som har tagits emot eller så fastställer den ett högsta pris för interventionsuppköp, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 8

Beslut om anbud

1. När kommissionen har fastställt ett högsta pris för interventionsuppköp enligt artikel 7, antar interventionsorganen godtagbara anbud som uppgår till högst maximibeloppet. Alla andra anbud avvisas.

2. Om inget högsta pris för interventionsuppköp har fastställts, avvisas samtliga anbud.

3. Efter offentliggörandet av förordningen eller meddelandet om beslutet, i vilka det högsta pris för interventionsuppköpet, enligt artikel 7, fastställs eller i vilka det anges att inga anbud har antagits, fattar interventionsorganen de beslut som avses i punkterna 1 och 2.

4. Behörigt organ informerar varje anbudsgivare om resultatet av dennes deltagande i anbudsförfarandet senast arbetsdagen efter det offentliggörande eller det meddelande som avses i punkt 3.

Artikel 9

Frisläppande och förverkande av garantier

1. Produkternas verkliga förekomst på den lagringsplats som anbudsgivaren uppger enligt artikel 4.2 a iii, uppvisandet av ett homogent parti, upprätthållandet av det anbud som meddelats kommissionen och behörigt organs övertagande av produkten utgör de primära krav som avses i artikel 20.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 (8).

2. Om de primära krav som avses i punkt 1 inte uppfylls förverkas garantin utom vid force majeure och den bokförs som inkomst avsatt för särskilt ändamål enligt artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2006 (9).

3. För tillämpningen av denna artikel ska interventionsorganet genomföra kontrollen av de kvantiteter som finns på lagringsplatserna genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser och villkor som fastställs i förordning (EG) nr 884/2006 när det gäller kontroller av den fysiska närvaron av produkter som lagras inom ramen för offentlig lagring, framför allt bestämmelserna och villkoren i del B i avdelning III i bilaga I till den förordningen. Dessa kontroller ska göras av minst 5 % av anbuden och 5 % av de erbjudna kvantiteterna och på grundval av en riskanalys.

4. När anbudet avvisas ska garantin frisläppas så snart det beslut som avses i artikel 8.3 har offentliggjorts.

5. För anbud som godtas ska garantin frisläppas inom fem arbetsdagar efter den dag då det övertagandedokument, som avses i artikel 18.1 tredje stycket, utfärdades.

AVSNITT 3

AVSÄNDNINGSFÖRFARANDE FÖR PRODUKTERNA

Artikel 10

Leverans

1. Datum för leverans till det lagringsutrymme på den godkända interventionsort som anbudsgivaren har uppgivit ska fastställas av interventionsorganet och utan dröjsmål meddelas anbudsgivaren.

När produkterna emellertid inte kan levereras till de lagringsutrymmen på den interventionsort som anbudsgivaren har uppgivit, anger interventionsorganet andra lagringsutrymmen som tillhör samma interventionsort eller lagringsutrymmen som tillhör en annan godkänd interventionsort dit leverans ska ske till lägsta kostnad och fastställer datum för leverans.

2. Leverans av samtliga produkter till den godkända interventionsortens lagringsutrymme ska äga rum senast vid slutet av den tredje månaden efter den månad då anbudet togs emot, dock senast den 30 juni när det gäller durumvete och senast den 31 augusti när det gäller paddyris.

3. Interventionsorganets representant ska ta emot leveransen i närvaro av anbudsgivaren eller dennes befullmäktigade ombud.

4. Leveransen ska vägas in i närvaro av anbudsgivaren eller dennes befullmäktigade ombud och av en i förhållande till anbudsgivaren oberoende representant för interventionsorganet.

Representanten för interventionsorganet får även vara lagerhållare, varvid följande gäller:

a)	Interventionsorganet ska inom trettio dagar efter övertagandet utföra en egen kontroll som minst inbegriper en volymkontroll. Eventuell skillnad mellan invägd kvantitet och den som har beräknats med hjälp av volymkontrollmetoden får inte överstiga 5 %.

b)	Om toleransgränsen inte överstigs ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för kvantiteter som vid en senare vägning eventuellt kan saknas i förhållande till den vid övertagandet bokförda vikten.

c)	Om toleransgränsen överstigs ska det snarast utföras en vägning. Om den fastställda vikten understiger den bokförda, ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för vägningen, i annat fall ska medlemsstaten göra det.

Artikel 11

Transportkostnader

1. Transportkostnaderna för varorna till den interventionsort som anbudsgivaren uppger som billigast, i enlighet med artikel 4.2 a iv, ska betalas av anbudsgivaren när avståndet är högst 100 km. Om avståndet är över 100 km ska transportkostnaderna betalas av interventionsorganet.

2. När interventionsortens lagringsutrymme, som uppgavs av anbudsgivaren, ändras av interventionsorganet i enlighet med artikel 10.1 andra stycket, ska ytterligare transportkostnader betalas av interventionsorganet, med undantag av ett avstånd inom 20 km. Om avståndet är över 100 km ska emellertid samtliga transportkostnader betalas av interventionsorganet.

3. De kostnader som betalas av interventionsorganet och som avses i punkterna 1 och 2 återbetalas av kommissionen, på grundval av icke-schablonbelopp, i enlighet med artikel 4.1 c i förordning (EG) nr 884/2006.

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM DURUMVETE

Artikel 12

Kvalitet på erbjudet durumvete

1. För att durumvetet ska godkännas för intervention ska det vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

2. För att fastställa att durumvetet är av sund, god och marknadsmässig kvalitet, ska det vara felfritt. I detta syfte ska det följa de kvalitetskriterier som kontrolleras enligt de egenskaper som fastställs i del A i bilaga I och de minimikrav för kvalitet på durumvete som anges i del B i bilaga I.

Artikel 13

Provtagning och analys av durumvete som erbjuds

1. Från varje erbjudet parti durumvete ska det tas ett prov som är representativt för att fastställa dess kvalitetskriterier och som ska bestå av stickprover, varav ett ska tas från varje leverans, dock minst ett prov per 60 ton.

2. Interventionsorganet ska ansvara för att provernas egenskaper analyseras inom 20 arbetsdagar från den dag det representativa provet togs.

3. De referensmetoder som ska användas för att fastställa kvaliteten på durumvete som erbjuds för intervention fastställs i bilaga II enligt följande:

—	Del A: Referensmetod för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet.

—	Del B: Referensmetod för bestämning av vattenhalt hos durumvete.

—	Del C: Referensmetod för bestämning av graden av förlorat glasaktigt utseende hos durumvete.

—	Del D: Övriga metoder som tillämpas för bestämning av kvalitet på durumvete.

4. Medlemsstaterna ska kontrollera halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, på grundval av en riskanalys, särskilt med beaktande av de uppgifter som lämnats av anbudsgivarna och med hänsyn till deras åtaganden i fråga om kravens uppfyllande, särskilt när det gäller anbudsgivarnas analysresultat. Vid behov ska den takt och den omfattning i vilka kontrollåtgärderna ska genomföras fastställas enligt förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, särskilt om situationen på marknaden riskerar att utsättas för allvarliga störningar på grund av de främmande ämnena.

5. Anbudsgivaren ska stå för kostnaderna för

a)	analyserna av främmande ämnen,

b)	amylasaktivitetstest (Hagberg),

c)	bestämning av proteininnehållet,

d)	återkallande av produkterna, om det av analyserna framgår att det erbjudna durumvetet inte motsvarar den lägsta kvalitet som krävs för intervention.

6. Analysresultaten ska meddelas anbudsgivaren med hjälp av det övertagandedokument som avses i artikel 18.

7. Vid tvist ska interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på produkterna i fråga, varvid kostnaderna ska bäras av den förlorande parten.

8. I de fall man genom analyserna och kontrollerna inte kan fastställa att det erbjudna durumvetet kan godtas för intervention, får anbudsgivaren byta ut aktuellt parti senast den tjugonde arbetsdagen efter fastställandet, utan att det påverkar den sista leveransdagen som avses i artikel 10.2. Genom undantag från artikel 11 ska transportkostnaderna som utbytet innebär bäras enbart av anbudsgivaren.

Artikel 14

Övertagande av durumvete som erbjuds

1. Vad avser produkter som levereras till interventionslagret ska det erbjudna durumvetet övertas av interventionsorganet först när dess representant har fastställt hela partiets kvantitet och kraven som avses i artikel 12 har uppfyllts, enligt bestämmelserna i artikel 13.

2. Övertagandet ska ske senast sextio dagar efter den slutleverans som avses i artikel 10.2, dock senast den 31 juli.

Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 13.8 ska övertagandet emellertid ske senast den 31 augusti.

KAPITEL III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM RIS

Artikel 15

Kvalitet på erbjudet paddyris

1. För att godkännas för intervention ska paddyriset vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

2. Paddyriset ska betraktas som sunt och som ris av god och marknadsmässig kvalitet när

a)	det har en basavkastning efter bearbetning som uppfyller de kriterier som anges i del A i bilaga III och defekterna hos godtagbart ris inte överstiger de maximala procentandelar som anges i del B i bilaga III,

b)	det har en vattenhalt som inte överstiger 14,5 %,

c)	det är fritt från onormal lukt och levande insekter,

d)	det har en radioaktivitet som inte överstiger de enligt gemenskapsbestämmelserna högsta tillåtna halterna.

Artikel 16

Provtagning och analys av paddyris som erbjuds

1. För kontroll av kvalitetskraven enligt artikel 15 och för godkännande av varan för intervention, ska interventionsorganet ta stickprov i närvaro av anbudsgivaren eller dennes befullmäktigade ombud.

Tre representativa prov på en lägsta styckevikt av 1 kg ska tas fram. Proven ska tillhandahållas

a)	anbudsgivaren,

b)	lagret där övertagandet sker,

c)	interventionsorganet.

Antalet stickprov som ska tas för att man ska få representativa prov erhålls genom att den kvantitet som det erbjudna partiet omfattar divideras med tio ton. Stickproven ska ha samma vikt. De representativa proven utgörs av summan av stickproven delad med tre.

Kvalitetskraven ska kontrolleras med hjälp av det representativa prov som är avsett för det lager där övertagandet sker.

2. Representativa prov ska tas på varje delleverans (lastbil, pråm, järnvägsvagn etc.) enligt villkoren i punkt 1.

Kontrollen av varje delleverans, innan den inlagras på interventionslagret, får begränsas till en kontroll av vattenhalt, andel orenheter och avsaknad av levande insekter. Om det emellertid efter slutkontrollen konstateras att en delleverans inte uppfyller kraven på minimikvalitet, ska interventionsorganet avvisa partiet. Hela partiet ska tas tillbaka. Kostnaderna för operationen ska bäras av anbudsgivaren.

Om ett interventionsorgan i en medlemsstat kan kontrollera att samtliga krav på minimikvalitet är uppfyllda för varje delleverans innan den inlagras ska interventionsorganet vägra överta en delleverans som inte uppfyller dessa krav.

3. Halten av radioaktiv smitta i riset ska kontrolleras endast om situationen så kräver och under den tidsperiod som är nödvändig. Kontrollernas varaktighet och omfattning ska vid behov fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

4. Analysresultaten ska meddelas anbudsgivaren med hjälp av det övertagandedokument som anges i artikel 18.

5. Vid tvist ska interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på produkterna i fråga, varvid kostnaderna ska bäras av den förlorande parten.

Ett laboratorium som har godkänts av interventionsorganet ska genomföra en ny analys på grundval av ett nytt representativt prov som till lika delar består av representativa prov från anbudsgivaren och interventionsorganet. Om det erbjudna partiet levereras i flera delpartier, ska resultatet utgöras av det viktade genomsnittet av analysresultaten av nya representativa prover på varje delleverans.

6. I de fall man genom analyserna inte kan fastställa om det erbjudna paddyriset kan godtas för intervention, får anbudsgivaren byta ut aktuellt parti, senast den tjugonde arbetsdagen efter fastställandet, utan att det påverkar den sista leveransdagen som avses i artikel 10.2. Genom undantag från artikel 11 ska transportkostnaderna som utbytet innebär bäras enbart av anbudsgivaren.

Artikel 17

Övertagande av paddyris som erbjuds

1. Det erbjudna riset ska övertas av interventionsorganet först när hela partiets kvantitet samt de minimiegenskaper som föreskrivs i artiklarna 3 och 15 har fastställts av dess representant för de varor som levereras till interventionsorten enligt bestämmelserna i artikel 16.

2. Övertagandet ska ske senast sextio dagar efter den slutleverans som avses i artikel 10.2, dock senast den 30 september.

Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 16.6 ska övertagandet emellertid ske senast den 31 oktober.

KAPITEL IV

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OM ÖVERTAGANDE, KONTROLLER OCH MEDDELANDEN

Artikel 18

Övertagandedokument

1. Det interventionsorgan, som är behörigt för ackreditering av de lagringsutrymmen som uppgavs som billigast i anbudet, ska utfärda ett övertagandedokument för varje anbud. Anbudsgivaren eller anbudsgivarens representant får närvara vid övertagandedokumentets utfärdande.

I övertagandedokumentet ska minst följande anges:

a)	Antalet prover som tagits för det representativa provet.

b)	Datum för kontroller av kvantitet och partiets egenskaper.

c)	Levererad vikt och sort när det gäller ris.

d)	Partiets egenskaper, mot bakgrund av resultaten.

e)	Det organ som ansvarar för analyserna.

Övertagandedokumentet ska dateras och undertecknas av interventionsorganet och lagerhållaren.

2. Övertagandedokumentet får upprättas så snart minst 95 % av erbjuden kvantitet har övertagits.

Artikel 19

Beräkning av det pris som ska betalas till anbudsgivaren och betalning

1. Det pris som ska betalas till anbudsgivaren är det pris som erbjudits i enlighet med artikel 4.2 a vi i denna förordning, utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 11 och de eventuella pristillägg eller prisavdrag som avses i bilaga IV för durumvete och i bilaga V för paddyris eller som fastställs enligt artikel 18.4 b i förordning (EG) nr 1234/2007.

2. Betalning ska göras senast den trettiofemte dagen efter den dag för övertagande som anges i artiklarna 14 respektive 17.

Vid tillämpning av artikel 13.7 när det gäller durumvete, eller artikel 16.5 när det gäller paddyris, ska betalningen göras snarast möjligt efter det att anbudsgivaren har underrättats om resultatet av den sista analysen.

Om anbudsgivaren ska uppvisa en faktura innan betalning kan ske och om denna inte har lämnats in inom den tid som fastställs i första stycket, ska betalningen verkställas senast fem arbetsdagar efter det att denna faktura faktiskt har lämnats in.

Artikel 20

Kontrollåtgärder

1. Utan att det påverkar de kontroller för övertagande av produkter som krävs enligt denna förordning ska interventionslagren kontrolleras enligt villkoren i artikel 2 i förordning (EG) nr 884/2006.

2. När kontrollerna ska utföras på grundval av den riskanalys som avses i artikel 13.4 i denna förordning, är det medlemsstaten som har det yttersta ekonomiska ansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av att gränsvärdena för halten av främmande ämnen inte iakttas enligt bestämmelserna i artikel 2 i förordning (EG) nr 884/2006.

När det gäller ochratoxin A och aflatoxin övergår det ekonomiska ansvaret till gemenskapsbudgeten, om den berörda medlemsstaten, på ett för kommissionen tillfredsställande sätt, kan bevisa att normerna har iakttagits vid inlagringen, att det har sörjts för normala lagringsförhållanden och att lagerhållaren har uppfyllt sina övriga skyldigheter.

3. När den lagringsplats som uppges enligt artikel 4.2 a iii är belägen i en annan medlemsstat än den där anbudet lämnas in och det interventionsorgan som tog emot anbudet beslutar att kontrollera om produkterna verkligen finns på plats, skickar detta interventionsorgan en begäran om kontroll tillsammans med en kopia på anbudet till det interventionsorgan som är behörigt för lagringsplatsen. Kontrollen på plats ska utföras inom den tidsfrist som det interventionsorgan som tog emot anbudet anger.

Artikel 21

Nationella regler

Interventionsorganen ska vid behov fastställa kompletterande förfaranden och villkor för övertagande som är förenliga med denna förordning för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i berörd medlemsstat.

Artikel 22

Meddelande om övertagande till kommissionen och interventionsorganen

1. Varje medlemsstat ska enligt villkoren i artikel 24, senast varje onsdag kl. 14.00 (lokal tid i Bryssel) för föregående vecka, för varje produkt, och i förekommande fall för varje produkttyp, meddela följande:

a)	Totala kvantiteter som motsvarar de anbud som har antagits enligt artikel 8.

b)	Totala kvantiteter som motsvarar de anbud som har avvisats enligt artikel 5.2 andra stycket.

c)	Totala kvantiteter som har godkänts men inte har levererats inom de tidsfrister som anges i artikel 10.

d)	Totala kvantiteter som inte uppfyller de minimiegenskaper som krävs för övertagande.

e)	Totala kvantiteter som har övertagits.

2. Varje medlemsstat meddelar enligt villkoren i artikel 24, senast vid utgången av månaden efter den sista dag för övertagande som anges i artikel 14.2 i denna förordning, för varje region enligt bilaga III i rådets förordning (EEG) nr 837/90 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion (10), de genomsnittliga resultat när det gäller rymdvikt, vattenhalt, andel sönderslagna kärnor och proteininnehåll som konstaterats för de partier durumvete som övertagits.

3. Interventionsorganens utbyte av information om den kontroll som avses i artikel 20.3 ska ske elektroniskt enligt villkoren i artikel 24.

Artikel 23

Interventionsorganens och godkända interventionsorters meddelande till kommissionen

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen och enligt villkoren i artikel 24 meddela uppgifter om

a)	godkända interventionsorgan enligt artikel 1, och

b)	godkända interventionsorter enligt artikel 2 och deras lagringsutrymmen.

2. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över de interventionsorgan som avses i artikel 1.2 i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien).

3. Ändringar som görs i den förteckning över interventionsorter och deras lagringsutrymmen som avses i artikel 2.3 och i den förteckning över interventionsorgan som avses i punkt 2 i denna artikel, ska ställas till medlemsstaternas och allmänhetens förfogande genom alla lämpliga tekniska metoder via de informationssystem som kommissionen har infört, inklusive offentliggörande på Internet.

Artikel 24

Metod för meddelanden

1. De meddelanden och informationsutbyten mellan medlemsstaterna och kommissionen som avses i denna förordning ska ske elektroniskt, via de informationssystem som kommissionen eller medlemsstaterna har ställt till behöriga myndigheters förfogande.

2. Aktuella dokument ska upprättas och överföras enligt de förfaranden som fastställs i dessa informationssystem.

3. Utformningen av och innehållet i dokumenten ska följa de förlagor eller metoder som ställs till användarnas förfogande genom informationssystemen. Förlagorna och metoderna ska anpassas och uppdateras enligt information från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

4. Behörig myndighet i medlemsstaten ansvarar för att uppgifterna om meddelandena förs in och uppdateras i informationssystemen, enligt den rätt till tillgång som dessa myndigheter beviljar.

KAPITEL V

ÄNDRINGAR, UPPHÄVANDEN OCH SLUTLIGA BESTÄMMELSER

Artikel 25

Ändring av förordning (EG) nr 428/2008

I bilaga I till förordning (EG) nr 428/2008 ska kolumnen (4) om durumvete utgå.

Artikel 26

Ändring av förordning (EG) nr 687/2008

Förordning (EG) nr 687/2008 ska ändras på följande sätt:

I artikel 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Varje innehavare av ett homogent parti på minst 80 ton vete, korn, majs eller sorghum, skördade inom gemenskapen, ska vara berättigad att erbjuda partiet till det utbetalande organet eller interventionsorganet (nedan gemensamt kallade interventionsorgan) under de tidsperioder som anges i artikel 11.1 första stycket i förordning (EG) nr 1234/2007.”

Artikel 4.2 första stycket a ska ersättas med följande:

”a)	När det gäller vanligt vete: De gränsvärden som fastställs i förordning (EEG) nr 315/93, inbegripet de gränsvärden för Fusariumtoxiner för vanligt vete som fastställs i punkterna 2.4–2.7 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (11),

3.	I artikel 5 ska led h utgå.

I artikel 7.2 ska led c ersättas med följande:

”c)	bestämning av proteininnehållet i vete,”

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

Leden c och d ska ersättas med följande:

”c)	Om andelen sönderslagna kärnor överstiger 3 % för vanligt vete och korn respektive 4 % för majs och sorghum, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

d)	Om andelen orenheter bestående av kärnor överstiger 4 % för majs och sorghum samt 5 % för vanligt vete och korn, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.”

Led f ska ersättas med följande:

”f)	Om andelen andra orenheter (Schwarzbesatz) överstiger 1 % för vanligt vete, korn, majs och sorghum, ska ett avdrag göras på 0,1 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.”

c)	Led g ska utgå.

6.	I bilaga I ska kolumnen ”Durumvete” utgå.

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

Punkt 1.2 ska ändras på följande sätt:

i)	I led a ska första stycket ersättas med följande: ”Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet ska betraktas som skrumpna kärnor, om de passerar genom siktar med följande slitsbredd: vanligt vete 2,0 mm, korn 2,2 mm.”

ii)	I led d ska andra stycket utgå.

Punkt 1.3 ska ersättas med följande:

”1.3 Grodda kärnor

Med grodda kärnor avses kärnor i vilka rotanlaget eller bladanlaget tydligt kan urskiljas med blotta ögat. Vid bedömning av provets innehåll av grodda kärnor ska dock hänsyn tas till provets allmänna utseende. Vissa spannmålsslag har utskjutande grodd och det skal som täcker grodden spricker när spannmålspartiet skakas. Dessa kärnor liknar grodda kärnor men ska inte räknas till denna grupp. Grodda kärnor är endast de kärnor där grodden har genomgått klart synliga förändringar, som gör det lätt att skilja den grodda kärnan från en normal kärna.”

c)	Punkt 2.1 ska utgå.

I bilaga III ska punkt 1 ändras på följande sätt:

a)	Första stycket ska ersättas med följande: ”För vanligt vete och korn, ska ett genomsnittsprov om 250 g siktas genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm slitsbredd, i båda fallen under en halv minut.”

Sjunde stycket ska ersättas med följande:

”Delprovet ska siktas under en halv minut i en sikt med slitsbredden 2,0 mm för vanligt vete och 2,2 mm för korn. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt ska betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen ’skrumpna kärnor’.”

9.	Bilaga VI ska utgå.

Artikel 27

Upphävande

Förordning (EG) nr 489/2005 ska upphöra att gälla den 1 september 2009.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 28

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2009 för durumvete och från och med den 1 september 2009 för rissektorn.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juli 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 30, 31.1.2009, s. 1.

(3) EUT L 171, 23.6.2006, s. 35.

(4) EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.

(5) EUT L 81, 30.3.2005, s. 26.

(6) EUT L 129, 17.5.2008, s. 8.

(7) EUT L 192, 19.7.2008, s. 20.

(8) EGT L 205, 3.8.1985, s. 5.

(9) EUT L 171, 23.6.2006, s. 1.

(10) EGT L 88, 3.4.1990, s. 1.

(11) EUT L 364, 20.12.2006, s. 5.”

BILAGA I

(Artikel 12.2)

DEL A

1. DEFINITION PÅ EGENSKAPER SOM SKA KONTROLLERAS FÖR ATT ETT BASSPANNMÅL SKA FÅ BETECKNAS SOM BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1.1. Sönderslagna kärnor

Alla kärnor på vilka endospermet delvis är frilagt ska betraktas som sönderslagna kärnor. Kärnor som skadats vid tröskning och kärnor från vilka grodden har avlägsnats hör också till denna grupp.

1.2. Orenheter bestående av kärnor

Skrumpna kärnor:

Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet ska betraktas som skrumpna kärnor, om de passerar genom siktar med följande slitsbredd: durumvete 1,9 mm.

Kärnor som, efter eliminering av alla andra beståndsdelar som anges i bilagan, kan passera genom en sikt med slitsbredden 2,0 mm.

Till denna grupp hör vidare frostskadade och omogna (gröna) kärnor.

b)	Andra spannmålsslag: Med andra spannmålsslag avses alla kärnor som inte hör till det provtagna spannmålsslaget.

c)	Kärnor angripna av skadedjur: Till kärnor angripna av skadedjur räknas djurätna kärnor. Till denna grupp räknas även lusangripna kärnor.

Kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor och mögelangripna kärnor:

Kärnor med missfärgad grodd är kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar i skalet och i vilka grodden är normal och inte på väg att gro.

För durumvete ska

—	fläckiga kärnor anses vara kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar på annan plats än på själva grodden,

—	mögelangripna kärnor anses vara kärnor vars fruktvägg är angripen av mycel av mögelsvamp, där kärnorna framstår som lätt skrumpna, skrynkliga och har otydliga fläckar, oskarpa konturer och är rosa- eller vitfärgade.

e)	Kärnor värmeskadade vid torkning är kärnor som uppvisar yttre tecken på brändhet men som inte är skadade kärnor.

1.3. Grodda kärnor

Med grodda kärnor avses kärnor i vilka rotanlaget eller bladanlaget tydligt kan urskiljas med blotta ögat. Vid bedömning av provets innehåll av grodda kärnor ska dock hänsyn tas till provets allmänna utseende. Vissa spannmålsslag, t.ex. durumvete, har utskjutande grodd och det skal som täcker grodden spricker när spannmålspartiet skakas. Dessa kärnor liknar grodda kärnor men ska inte räknas till denna grupp. Grodda kärnor är endast de kärnor där grodden har genomgått klart synliga förändringar, som gör det lätt att skilja den grodda kärnan från en normal kärna.

1.4. Andra orenheter (Schwartzbesatz)

Kärnor av basspannmål som är skadade, angripna av mjöldrygor eller skämda ska klassificeras som andra orenheter, även om de har skador som tillhör andra kategorier.

Ogräsfrön:

Ogräsfrön är frön av växter, även odlade, med undantag av spannmål. De omfattar frön som inte är värda att återvinna, frön som kan användas till djurfoder samt skadliga frön.

Som skadliga frön betraktas frön som är giftiga för djur och människor, frön som hindrar rensning och malning av spannmål samt frön som påverkar kvaliteten på bearbetade spannmålsprodukter.

Skadade kärnor:

Som skadade kärnor betraktas kärnor som på grund av röta, mögel- eller bakterieangrepp eller andra orsaker blivit otjänliga som människoföda och, vad avser fodersäd, som djurfoder.

Till denna grupp hör också kärnor som skadats genom spontan upphettning eller alltför kraftig torkning. Dessa upphettade eller värmeskadade kärnor är fullt utvuxna kärnor vars skal har en gråbrun till svart färg, medan ett tvärsnitt av kärnan uppvisar en gulgrå till brunsvart färg.

Kärnor som angripits av vetemygga ska endast betraktas som skadade kärnor, om mer än hälften av kärnans yta har en grå till svart färg till följd av sekundära svampangrepp. Om missfärgningen täcker mindre än halva kärnans yta, ska kärnan räknas till kärnor angripna av skadedjur.

Främmande beståndsdelar:

Som främmande beståndsdelar ska betraktas alla de beståndsdelar i ett spannmålsprov som kvarhålls av en sikt med 3,5 mm slitsbredd (med undantag av kärnor av främmande spannmålsslag och särskilt stora kärnor av basspannmål) samt de beståndsdelar som passerar genom en sikt med 1,0 mm slitsbredd. I denna grupp ingår även stenar, sand, delar av halmstrån och andra orenheter i proven som passerar genom en sikt med 3,5 mm slitsbredd och som kvarhålls av en sikt med 1,0 mm slitsbredd.

Skal

e)	Mjöldrygor

f)	Skämda kärnor

g)	Döda insekter och insektsdelar.

1.5. Levande skadedjur

1.6. Mjöliga kärnor

Som mjöliga kärnor av durumvete betraktas kärnor vars skal inte kan anses som alltigenom glasaktigt.

1.7. Spannmålens färg

Spannmålens färg är typisk för denna spannmål, fri från onormal lukt och levande skadedjur (inbegripet kvalster) i alla utvecklingsstadier.

1.8. Främmande ämnen

Halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, får inte överstiga de gränsvärden som fastställs i förordning (EEG) nr 315/93, inbegripet kraven i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (1).

2. BESTÅNDSDELAR SOM INGÅR I DEFINITIONEN PÅ ORENHETER I DURUMVETE

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas skrumpna kärnor, kärnor av främmande spannmålsslag, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga eller mögelangripna kärnor och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldrygor, skämda kärnor, döda insekter och insektsdelar.

DEL B

MINIMIKRAV FÖR KVALITET PÅ DURUMVETE

A.	Maximal vattenhalt

14,5 %

B.	Högsta tillåtna andel som inte är basspannmål av felfri kvalitet, varav:

12 %

1.	Sönderslagna kärnor

6 %

2.	Orenheter bestående av kärnor (andra än de som avses i punkt 3),

5 %

varav:

a)	skrumpna kärnor

b)	främmande spannmålsslag

3 %

c)	kärnor angripna av skadedjur

d)	kärnor med missfärgat groddanlag

e)	kärnor värmeskadade vid torkning

0,50 %

3.	Fläckiga och/eller mögelangripna kärnor,

5 %

varav:

— mögelangripna kärnor

1,5 %

4.	Grodda kärnor

4 %

5.	Andra orenheter (Schwartzbesatz),

3 %

varav:

ogräsfrö:

— skadliga

0,10 %

— annat

b)	skadade kärnor:

— kärnor som förstörts genom spontan upphettning eller alltför kraftig torkning

0,05 %

— annat

c)	främmande beståndsdelar

skal

e)	mjöldrygor

0,05 %

f)	skämda kärnor

g)	döda insekter och insektsdelar

C.	Högsta procentandel mjöliga kärnor, helt eller delvis

27 %

D.	Högsta tanninhalt (2)

—

E.	Lägsta rymdvikt (kg/hl)

F.	Lägsta proteininnehåll (2)

11,5 %

G.	Lägsta falltal i sekunder (Hagberg)

220

H.	Lägsta Zeleny-värde (ml)

—

ej tillämplig.

(1) EUT L 364, 20.12.2006, s. 5.

(2) I % av torrsubstans.

BILAGA II

(Artikel 13.3)

DEL A

1. REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

Referensmetoden för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet ska vara den som anges nedan.

1.1 För durumvete, ska ett genomsnittsprov om 250 g siktas genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm slitsbredd, i båda fallen under en halv minut.

För att säkerställa en konstant siktning är det lämpligt att använda en mekanisk sikt, t.ex. ett skakbord med påmonterade siktar.

De beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd och de som passerar genom sikten med 1,0 mm slitsbredd ska vägas tillsammans och betraktas som främmande beståndsdelar. Om de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd omfattar delar som hör till gruppen ”andra spannmålsslag” eller särskilt stora kärnor av basspannmålen, ska dessa delar eller kärnor återföras till det siktade provet. Under siktningen genom sikten med 1,0 mm slitsbredd ska förekomst av levande skadedjur noggrant kontrolleras.

Från det siktade provet uttages med hjälp av en provdelare ett prov om 50 till 100 g. Detta delprov ska vägas.

Därefter sprids delprovet ut på ett bord med hjälp av en pincett eller en hornspatel och sönderslagna kärnor, andra spannmål, grodda kärnor, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor, ogräsfrö, mjöldrygor, skadade kärnor, skämda kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter avlägsnas.

Om delprovet innehåller kärnor som fortfarande har skal ska dessa skalas för hand och de därvid erhållna skalen betraktas som delar av skal. Stenar, sand och delar av halmstrån ska betraktas som främmande beståndsdelar.

Delprovet ska siktas under en halv minut i en sikt med slitsbredden 1,9 mm för durumvete. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt ska betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen ”skrumpna kärnor”.

1.2 De grupper av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, som bestäms enligt de metoder som anges i punkt 1, ska vägas så exakt som möjligt med en noggrannhet på 0,01 g och beräknas som procentandelar av genomsnittsprovet. De uppgifter som lämnas i analysrapporten ska anges med en noggrannhet på 0,1 %. Kontrollera om levande skadedjur förekommer.

I princip ska två analyser genomföras för varje prov. Vad avser summan av de ovannämnda beståndsdelarna får dessa analyser inte avvika från varandra med mer än 10 %.

1.3 Vid de metoder som anges i punkterna 1 och 2 ska följande apparatur användas:

a)	Provdelare, t.ex. en konisk eller räfflad provdelare.

b)	Precisions- och probervåg.

c)	Siktar med en slitsbredd på 1,0 mm, 1,8 mm, 1,9 mm, 2,0 mm, 2,2 mm och 3,5 mm samt rundhålssiktar med en håldiameter på 1,8 mm och 4,5 mm. Siktarna kan eventuellt monteras på ett skakbord.

DEL B

2. REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV VATTENHALT HOS DURUMVETE

Referensmetoden för bestämning av vattenhalten hos durumvete ska vara den som anges nedan. Dock får medlemsstaterna också använda andra metoder baserade på samma princip, metod ISO 712:1998 eller någon metod baserad på infraröd teknik. Vid tvist ska metoden i del B i bilaga II tillämpas.

2.1 Princip

Produkten torkas vid en temperatur på 130–133 °C vid normalt atmosfärtryck under en i förhållande till partiklarnas storlek passande tidsrymd.

2.2 Tillämpningsområde

Denna torkningsmetod gäller för krossad spannmål, varav minst 50 % passerar genom en sikt med en maskvidd på 0,5 mm och högst 10 % kvarhålls av en rundhålssikt med 1,0 mm håldiameter. Metoden används även för mjöl.

2.3 Apparatur

Precisionsvåg.

En kross gjord av ett material som inte suger upp fukt, är lätt att rengöra, gör det möjligt att genomföra krossningen snabbt och likformigt utan alltför kraftig uppvärmning, så långt möjligt begränsar kontakten med omgivande luft och uppfyller de krav som anges i punkt 2 (t.ex. en avtagbar valskvarn).

Behållare av korrosionsbeständig metall eller glas, försedd med ett slipat lock. Arbetsytan ska vara sådan att det är möjligt att fördela provet med 0,3 g/cm2.

Eluppvärmt isotermiskt värmeskåp, inställt på en temperatur på 130–133 °C (1), med tillräcklig ventilation (2).

Exsickator med en tjock och perforerad platta av metall eller eventuellt porslin, innehållande ett effektivt torkmedel.

2.4 Metod

Torkning

I det på förhand vägda kärlet uppvägs med en noggrannhet på 1 mg ca 5 g av den krossade småkärniga spannmålen eller 8 g av den krossade majsen. Placera kärlet och locket i ett torkskåp uppvärmt till 130–133 °C. För att förhindra att värmeskåpets temperatur faller för mycket ska behållaren ställas in så snabbt som möjligt. Sedan torkskåpet åter har uppnått en temperatur på 130–133 °C torkas småkärnig spannmål under två timmar och majs under fyra timmar. Tag ut kärlet ur torkskåpet, sätt snabbt på locket, låt det svalna under 30 till 45 minuter i en exsickator och väg det sedan (med en noggrannhet på 1 mg).

2.5 Beräkningsmetod och formler

E	=	provets ursprungliga vikt i gram
M	=	provets vikt i gram efter beredning
M′	=	provets vikt i gram efter krossning
m	=	provets vikt i gram efter torkning

Produktens vattenhalt, uttryckt i procent är lika med:

—	utan föregående beredning (E – m) × 100/E

—	med föregående beredning [(M′ – m)M/M′ + E – M] × 100/E = 100 (1 – Mm/EM′)

Minst två analyser ska genomföras.

2.6 Upprepning

Skillnaden mellan de värden som erhålls vid två bestämningar, som utförs samtidigt eller i snabb följd av samma laborant, får inte överstiga 0,15 g vatten per 100 g prov. Om detta värde överskrids ska bestämningarna upprepas.

DEL C

3. REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV GRADEN AV FÖRLORAT GLASAKTIGT UTSEENDE HOS DURUMVETE

Referensmetoden för bestämning av graden av förlorat glasaktigt utseende hos durumvete ska vara den som anges nedan.

3.1 Princip

Endast en del av provet används för bestämning av den andel kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende. Kärnorna skärs itu med hjälp av Pohls kärnskärare.

3.2 Utrustning och apparatur

—	Pohls kärnskärare eller motsvarande utrustning.

—	Pincetter, skalpell.

—	Bricka eller fat.

3.3 Förfarande

a)	Bestämning görs av ett prov om 100 g, sedan andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet har avlägsnats.

b)	Sprid ut provet på en bricka och blanda väl.

c)	Sätt in en platta i kärnskäraren och sprid ut en handfull kärnor på gallret. Knacka kraftigt så att endast en kärna ligger i varje hål. Sänk den rörliga delen så att kärnorna hålls på plats och skär sedan itu dem.

d)	Förbered plattor så att minst 600 kärnor skärs itu.

e)	Räkna antalet kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

f)	Beräkna den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

3.4 Resultatangivelse

I	=	vikten i gram av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet
M	=	den procentuella andelen rensade kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga)

3.5 Resultat

Den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga) i arbetsprovet

[M × (100 – I)]/100 = …

DEL D

4. ÖVRIGA METODER FÖR BESTÄMNING AV KVALITETEN PÅ DURUMVETE

4.1 Referensmetoden för bestämning av falltal enligt Hagberg (amylasaktivitetstest) ska göras enligt ISO 3093:2004.

4.2 Referensmetoden för att fastställa rymdvikten ska vara ISO 7971/2:1995.

4.3 De provtagningsmetoder och referensanalysmetoder som ska användas för att fastställa halten av mykotoxiner ska vara de som anges i bilagan till förordning (EG) nr 1881/2006 och fastställs i bilagorna I och II till kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 (3).

(1) Lufttemperaturen i värmeskåpet.

(2) Värmeskåpet ska ha en sådan värmekapacitet att det när det är förinställt på 130–133 °C kan återuppnå denna temperatur på mindre än 45 minuter, sedan största möjliga antal prover samtidigt har placerats i värmeskåpet för torkning. Ventilationen ska vara av sådan art att när alla prover av småkärnig spannmål (vanligt vete, durumvete, korn och sorghum) som skåpet rymmer torkas under två timmar, eller fyra timmar för majs, ska för prover av gryn eller eventuellt majs de resultat som uppnås vid torkning under två timmar inte skilja mer än 0,15 % från de resultat som uppnås vid torkning under tre timmar för småkärnig spannmål, eller fem timmar för majs.

(3) EUT L 70, 9.3.2006, s. 12.

BILAGA III

(Artikel 15.2 a)

DEL A

BASAVKASTNING AV RIS EFTER BEARBETNING

För att riset ska anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet ska det ha en basavkastning efter bearbetning som inte understiger de basavkastningar som anges nedan med mer än fem punkter.

Rissort	Avkastning i hela riskärnor (%)	Total avkastning (%)
Argo, Selenio, Couachi	66	73
Alpe, Arco, Balilla, Balilla GG, Balilla Sollana, Bomba, Bombon, Colina, Elio, Flipper, Frances, Lido, Riso, Matusaka, Monticili, Pegonil, Sara, Strella, Thainato, Thaiperla, Ticinese, Veta, Leda, Mareny, Clot, Albada, Guadiamar	65	73
Ispaniki A, Makedonia	64	73
Bravo, Europa, Loto, Riva, Rosa Marchetti, Savio, Veneria	63	72
Tolima	63	71
Inca	63	70
Alfa, Ariete, Bahia, Carola, Cigalon, Corallo, Cripto, Cristal, Drago, Eolo, Girona, Gladio, Graldo, Indio, Italico, Jucar, Koral, Lago, Lemont, Mercurio, Miara, Molo, Navile, Niva, Onda, Padano, Panda, Pierina, Marchetti, Ribe, Ringo, Rio, S. Andrea, Saturno, Senia, Sequial, Smeraldo, Star, Stirpe, Vela, Vitro, Calca, Dion, Zeus	62	72
Strymonas	62	71
Anseatico, Baldo, Belgioioso, Betis, Euribe, Italpatna, Marathon, Redi, Ribello, Rizzotto, Rocca, Roma, Romanico, Romeo, Tebre, Volano	61	72
Bonnet Bell, Rita, Silla, Thaibonnet, L 202, Puntal	60	72
Evropi, Melas	60	70
Arborio, Blue Belle, Blue Belle ”E”, Blue Bonnet, Calendal, Razza 82, Rea	58	72
Maratelli, Precoce Rossi	58	70
Carnaroli, Elba, Vialone Nano	57	72
Axios	57	67
Roxani	57	66
Pygmalion	52	71
Icke namngivna sorter	64	72

DEL B

MAXIMALA PROCENTANDELAR DEFEKTER HOS RIS

För att riset ska anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet får procentandelen andra orenheter, procentandelen korn av andra rissorter och procentandelen korn som inte är av felfri kvalitet enligt bilaga III till förordning (EG) nr 1234/2007 inte överstiga de maximala procentandelar per rissort som anges nedan.

Med andra orenheter avses främmande ämnen.

Korndefekter	Rundkornigt ris KN-nr 1006 10 92	Mellankornigt och långkornigt ris A KN-nr 1006 10 94 och 1006 10 96	Långkornigt ris B KN-nr 1006 10 98
Kritaktiga riskorn	6	4	4
Rödstrimmiga riskorn	10	5	5
Fläckiga och prickiga riskorn	4	2,75	2,75
Bärnstensgula riskorn	1	0,50	0,50
Gula riskorn	0,175	0,175	0,175
Andra orenheter	1	1	1
Riskorn av andra sorter	5	5	5

BILAGA IV

(Artikel 19.1)

PRISTILLÄGG OCH PRISAVDRAG PÅ DURUMVETE

Pristillägg och prisavdrag på durumvete ska tillämpas i förening, enligt de nedan föreskrivna beloppen:

Om vattenhalten i durumvete som erbjuds till intervention understiger 14 %, ska pristillägg göras enligt tabell 1 nedan.

Tabell 1

Pristillägg för vattenhalt i durumvete

Vattenhalt (%)	Pristillägg (EUR/t)
13,4	0,1
13,3	0,2
13,2	0,3
13,1	0,4
13,0	0,5
12,9	0,6
12,8	0,7
12,7	0,8
12,6	0,9
12,5	1,0
12,4	1,1
12,3	1,2
12,2	1,3
12,1	1,4
12,0	1,5
11,9	1,6
11,8	1,7
11,7	1,8
11,6	1,9
11,5	2,0
11,4	2,1
11,3	2,2
11,2	2,3
11,1	2,4
11,0	2,5
10,9	2,6
10,8	2,7
10,7	2,8
10,6	2,9
10,5	3,0
10,4	3,1
10,3	3,2
10,2	3,3
10,1	3,4
10,0	3,5

Om vattenhalten överstiger 14 %, ska prisavdrag göras enligt tabell 2 nedan.

Tabell 2

Prisavdrag för vattenhalt i durumvete

Vattenhalt (%)	Prisavdrag (EUR/t)
14,5	1,0
14,4	0,8
14,3	0,6
14,2	0,4
14,1	0,2

c)	Om andelen sönderslagna kärnor överstiger 3 % för durumvete, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

d)	Om andelen orenheter bestående av kärnor överstiger 2 % för durumvete, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

e)	Om andelen grodda kärnor överstiger 2,5 %, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

f)	Om andelen andra orenheter (Schwarzbesatz) överstiger 0,5 % för durumvete, ska ett avdrag göras på 0,1 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

g)	Om för durumvete andelen mjöliga kärnor överstiger 20 %, ska ett avdrag göras på 0,2 EUR för varje ytterligare avvikelse på 1 % eller del av 1 %.

BILAGA V

(Artikel 19.1)

PRISTILLÄGG OCH PRISAVDRAG PÅ RIS

Pristilläggen och prisavdragen på ris ska tillämpas på interventionspriset för det paddyris som erbjuds till intervention genom att interventionspriset multipliceras med summan av prisavdragens och pristilläggens procenttal beräknade enligt följande:

Om avkastningen efter bearbetning skiljer sig från den basavkastning efter bearbetning som har fastställts för den aktuella rissorten enligt del A i bilaga III till denna förordning, ska de pristillägg och prisavdrag per rissort som anges i tabell I nedan tillämpas.

Tabell 1

Pristillägg och prisavdrag på grundval av avkastningen av ris efter bearbetning

Avkastning av paddyris i form av hela, slipade riskärnor	Pristillägg och prisavdrag per avkastningsenhet
Över basavkastningen	Pristillägg med 0,75 %
Under basavkastningen	Prisavdrag med 1 %

Total avkastning av paddyris i form av slipat ris	Pristillägg och prisavdrag per avkastningsenhet
Över basavkastningen	Pristillägg med 0,60 %
Under basavkastningen	Prisavdrag med 0,80 %

Om defekterna på det paddyris som erbjuds till intervention överskrider de tillåtna måttvariationerna för standadkvaliteten på paddyris, ska det procentuella prisavdrag per rissort som anges i tabell II nedan tillämpas.

Tabell 2

Prisavdrag på grundval av defekta riskorn

Korndefekter	Andel defekta korn som medför en reducering av interventionspriset			Procentuellt prisavdrag (1) för avvikelse utöver den undre gränsen
Korndefekter	Rundkornigt ris KN-nr 1006 10 92	Mellankornigt och långkornigt ris A KN-nr 1006 10 94 och 1006 10 96	Långkornigt ris B KN-nr 1006 10 98
Kritaktiga riskorn	2–6 %	2–4 %	1,5–4 %	1 % för varje ytterligare avvikelse på 0,5 %
Rödstrimmiga riskorn	1–10 %	1–5 %	1–5 %	1 % för varje ytterligare avvikelse på 1 %
Fläckiga och prickiga riskorn	0,50–4 %	0,50–2,75 %	0,50–2,75 %	0,8 % för varje ytterligare avvikelse på 0,25 %
Bärnstensgula riskorn	0,05–1 %	0,05–0,50 %	0,05–0,50 %	1,25 % för varje ytterligare avvikelse på 0,25 %
Gula riskorn	0,02–0,175 %	0,02–0,175 %	0,02–0,175 %	6 % för varje ytterligare avvikelse på 0,125 %

c)	Om vattenhalten i det paddyris som erbjuds till intervention överstiger 13 %, ska prisavdraget vara lika med differensen mellan paddyrisets vattenhalt (med en decimals mätnoggrannhet) och 13 %.

d)	Om andelen andra orenheter i det paddyris som erbjuds till intervention överstiger 0,1 %, ska interventionspriset reduceras med 0,02 % för varje ytterligare avvikelse på 0,01 %.

e)	Om ett parti paddyris av en viss sort erbjuds till intervention och procentandelen korn av andra rissorter i detta parti överstiger 3 %, ska interventionspriset reduceras med 0,1 % för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

2.	De prisstillägg och prisavdrag som avses i punkt 1 beräknas med hjälp av det viktade genomsnittet av analysresultaten av de representativa prover som anges i artikel 16.

(1) Avvikelsen beräknas från och med den andra decimalen av andelen defekta korn.

BILAGA VI

(Artikel 27 andra stycket)

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 489/2005	Denna förordning
Artikel 1	—
Artikel 2.1	Artiklarna 4.2 a och 4.2 b
Artikel 2.2	—
Artikel 3.1	Artikel 15.1
Artikel 3.2	Artikel 15.2
Artikel 3.3	Bilaga III del B
Artikel 4	Bilaga V
Artikel 5	—
Artikel 6.1 första stycket	Artikel 4.1
Artikel 6.1 andra stycket	—
Artiklarna 6.2 och 6.3	Artikel 4.2 a
Artikel 6.4	Artikel 4.3
Artikel 6.5	Artikel 5.1
Artikel 7	—
Artiklarna 8.1 och 8.2	Artikel 11.1
Artikel 8.3	—
Artikel 9.1	Artikel 10.1 första stycket
Artikel 9.2 första stycket	Artikel 10.2
Artikel 9.2 andra stycket	—
Artikel 9.3	Artikel 10.3
Artikel 10.1	Artikel 17.1
Artikel 10.2	Artikel 10.4 första stycket
Artikel 10.3	Artikel 10.4 andra stycket
Artikel 11	—
Artiklarna 12.1 och 12.2	Artiklarna 16.1 och 16.2
Artikel 12.3	—
Artikel 13.1 första stycket	Artikel 14
Artikel 13.1 andra stycket	Artikel 16.4
Artikel 13.2	Artikel 16.5
Artikel 14	Artikel 18
Artikel 15.1 första stycket	Artikel 19.1 första stycket
Artikel 15.1 andra stycket	—
Artikel 15.2 första och andra styckena	Artikel 19.2
Artikel 15.2 tredje stycket	Artikel 19.2 tredje stycket
Artikel 16	—
Artikel 17	Artikel 16.3
Artikel 18	Artikel 21
Bilaga I	—
Bilaga II del A	Bilaga III del A
Bilaga II del B	Bilaga V
Bilaga III	Bilaga III del B
Bilaga IV	Bilaga V
Bilaga V	—
Bilaga VI	—

25.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/47

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 671/2009

av den 24 juli 2009

om öppnande av förfarandet för tilldelning av exportlicenser för export av ost till Förenta staterna under 2010 inom ramen för vissa Gatt-kvoter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordning om den gemensamma organisationen av marknaderna) (1), särskilt artikel 171.1 jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I kapitel III avsnitt 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1282/2006 av den 17 augusti 2006 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 i fråga om exportlicenser och exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter (2), föreskrivs att exportlicenser för ost som exporteras till Förenta staterna inom ramen för de kvoter som följer av de avtal som slutits inom ramen för multilaterala handelsförhandlingar får fördelas enligt ett särskilt förfarande som innebär att det kan utses importörer i Förenta staterna med förmånsbehandling.

(2)	Detta förfarande bör inledas för 2010 års export och tillhörande tilläggsbestämmelser bör fastställas.

(3)

De behöriga myndigheterna i Förenta staterna skiljer i handläggningen av importen mellan den tilläggskvot som Europeiska gemenskapen tilldelats inom ramen för Uruguayrundan och de kvoter som härrör från Tokyorundan. Exportlicenserna bör tilldelas med beaktande av produkternas möjlighet att omfattas av den berörda Förenta staterna-kvoten, såsom anges i Harmonized Tariff Schedule of the United States of America.

(4)	För att exporten ska bli så stor som möjligt även inom de kvoter för vilka intresset är måttligt bör ansökningar tillåtas som avser hela kvotens kvantitet.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportlicenser för produkter enligt KN-nummer 0406 som förtecknas i bilaga I till denna förordning och som ska exporteras till Förenta staterna under 2010 inom ramen för de kvoter som avses i artikel 23 i förordning (EG) nr 1282/2006 ska utfärdas i enlighet med kapitel III avsnitt 2 i den förordningen och i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 2

1. Ansökningar om licenser enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 1282/2006 (nedan kallade ansökningarna) ska lämnas in till de behöriga myndigheterna mellan den 1 och den 10 september 2009.

2. Ansökningarna ska anses vara giltiga endast om de innehåller alla uppgifter som avses i artikel 24 i förordning (EG) nr 1282/2006 och åtföljs av de handlingar som anges i den artikeln.

Om den tillgängliga kvantiteten för en och samma varugrupp enligt kolumn 2 i bilaga I till den här förordningen fördelas mellan kvoten från Uruguayrundan och kvoten från Tokyorundan, ska licensansökningarna endast omfatta en av dessa kvoter och innehålla uppgifter om vilken kvot det gäller genom att varugrupps- och kvotbeteckningar enligt kolumn 3 i den bilagan anges.

De uppgifter som avses i artikel 24 i förordning (EG) nr 1282/2006 ska lämnas enligt förlagan i bilaga II till denna förordning.

3. När det gäller de kvoter som omfattas av noterna nr 22-Tokyo, 22-Uruguay, 25-Tokyo och 25-Uruguay i kolumn 3 i bilaga I ska ansökningarna omfatta minst 10 ton men inte överstiga den kvantitet som är tillgänglig inom ramen för den berörda kvoten enligt kolumn 4.

När det gäller de andra kvoter som anges i kolumn 3 i bilaga I ska ansökningarna omfatta minst 10 ton men högst 40 % av den kvantitet som är tillgänglig inom ramen för den berörda kvoten enligt kolumn 4 i den bilagan.

4. Ansökningarna är giltiga endast om den sökande skriftligen försäkrar att inga andra ansökningar har lämnats in av denne för samma varugrupp och samma kvot och förpliktar sig att inte heller göra detta.

Om en aktör lämnar in flera ansökningar i en eller flera medlemsstater för samma varugrupp och samma kvot ska aktörens alla ansökningar lämnas utan beaktande.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna ska inom fem arbetsdagar efter det att tidsfristen för inlämnande av ansökningar har löpt ut meddela kommissionen vilka ansökningar som lämnats in för varje varugrupp och i tillämpliga fall för varje kvot enligt bilaga I.

Alla meddelanden, även uppgifter om att ingen uppgift lämnas, ska översändas per fax eller e-post på blankett enligt förlagan i bilaga III.

2. Dessa meddelanden ska för varje varugrupp, och i tillämpliga fall för varje kvot, innehålla följande:

a)	en förteckning över de sökande,

b)	de begärda kvantiteterna för varje sökande uppdelade per varukod enligt Kombinerade nomenklaturen och per kod enligt Harmonized Tariff Schedule of the United States of America (2009),

c)	namn och adress på den importör som den sökande har utsett.

Artikel 4

Enligt artikel 25 i förordning (EG) nr 1282/2006 ska kommissionen utan dröjsmål fastställa fördelningen av licenser och meddela medlemsstaterna detta senast den 31 oktober 2009.

Inom fem arbetsdagar efter det att tilldelningskoefficienterna har offentliggjorts ska medlemsstaterna meddela kommissionen den kvantitet som tilldelas per sökande i enlighet med artikel 25 i förordning (EG) nr 1282/2006, uppdelat per varugrupp och i tillämpliga fall per kvot.

Meddelandet ska översändas per fax eller e-post på blankett enligt förlagan i bilaga IV till denna förordning.

Artikel 5

Medlemsstaterna ska innan licenserna utfärdas och senast den 15 december 2009 kontrollera de uppgifter som meddelats enligt artikel 3 i denna förordning och artikel 24 i förordning (EG) nr 1282/2006.

Om det visar sig att oriktiga uppgifter har lämnats av en aktör för vilken en licens har utfärdats, ska licensen dras in och säkerheten vara förverkad. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juli 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 234, 29.8.2006, s. 4.

BILAGA I

Ost som får exporteras till Förenta staterna under 2010 inom ramen för vissa Gatt-kvoter

Kapitel III avsnitt 2 i förordning (EG) nr 1282/2006 och förordning (EG) nr 671/2009

Varugruppsbeteckning enligt tilläggsanmärkningarna i kapitel 4 i Förenta staternas tullkodex ”Harmonized Tariff Schedule of the United States”		Varugrupps-och kvotbeteckning	Kvantitet för 2010
Tilläggsanmärkning	Grupp		Ton
(1)	(2)	(3)	(4)
16	Not specifically provided for (NSPF)	16-Tokyo	908,877
16	Not specifically provided for (NSPF)	16-Uruguay	3 446,000
17	Blue Mould	17	350,000
18	Cheddar	18	1 050,000
20	Edam/Gouda	20	1 100,000
21	Italian type	21	2 025,000
22	Swiss or Emmenthaler cheese other than with eye formation	22-Tokyo	393,006
22	Swiss or Emmenthaler cheese other than with eye formation	22-Uruguay	380,000
25	Swiss or Emmenthaler cheese with eye formation	25-Tokyo	4 003,172
25	Swiss or Emmenthaler cheese with eye formation	25-Uruguay	2 420,000

BILAGA II

Redovisning av uppgifter enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 1282/2006

Varugrupps- och kvotbeteckning enligt kolumn 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 671/2009

Varugrupp enligt kolumn 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 671/2009: …

…

Kvotens ursprung:

Uruguayrundan: 

Tokyorundan: 

Den sökandes namn och adress	Varukod enligt Kombinerade nomenklaturen	Kvantitet i ton som ansökan gäller	Varukod enligt ”Harmonized Schedule of the USA”	Den utvalde importörens namn och adress



	Totalt:

BILAGA III

Redovisning av uppgifter som krävs enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 671/2009

Skickas till + 322 295 33 10 eller AGRI-MILK-USA@ec.europa.eu

Varugrupps- och kvotbeteckning enligt kolumn 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 671/2009

Varugrupp enligt kolumn 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 671/2009: …

…

Kvotens ursprung:

Uruguayrundan: 

Tokyorundan: 

Nr	Den sökandes namn och adress	Varukod enligt Kombinerade nomenklaturen	Kvantitet i ton som ansökan gäller	Varukod enligt ”Harmonized Schedule of the USA”	Den utvalde importörens namn och adress
1


		Totalt:
2


		Totalt:
3


		Totalt:
4


		Totalt:
5


		Totalt:

BILAGA IV

Redovisning av beviljade licenser enligt artikel 25 i förordning (EG) nr 1282/2006

Skickas till + 322 295 33 10 eller AGRI-MILK-USA@ec.europa.eu

Varugrupps- och kvotbeteckning enligt kolumn 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 671/2009	Kvotens ursprung	Den sökandes namn och adress	Varukod enligt Kombinerade nomenklaturen	Kvantitet i ton som ansökan gäller i ton	Den utsedde importörens namn och adress	Tilldelad kvantitet (1) i ton
	Uruguayrundan 
	Uruguayrundan 
	Tokyorundan 
	Tokyorundan 	Totalt			Totalt
	Uruguayrundan 
	Uruguayrundan 
	Tokyorundan 
	Tokyorundan 	Totalt:			Totalt:
	Uruguayrundan 
	Uruguayrundan 
	Tokyorundan 
	Tokyorundan 	Totalt:			Totalt:

(1) Kvantiteter som tilldelats genom lottning ska fördelas mellan de enskilda KN-numren i förhållande till de kvantiteter per KN-nummer som ansökan avser.

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

25.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/60

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 22 juli 2009

om ändring av beslut 2006/679/EG när det gäller genomförandet av den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet avseende delsystemet trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg

[delgivet med nr K(2009) 5607]

(Text av betydelse för EES)

(2009/561/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (omarbetning) (1), särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska järnvägsbyråns rekommendation om den europeiska genomförandeplanen (ERA-REC-02–2009-ERTMS) av den 23 februari 2009, och

av följande skäl:

(1)	I varje teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) bör strategin för genomförandet av TSD anges och de etapper som ska slutföras för en stegvis övergång från den rådande situationen till den slutliga situationen, då TSD iakttas generellt.

(2)

I kommissionens beslut 2006/679/EG av den 28 mars 2006 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (2) fastställs den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet avseende delsystemet trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg.

(3)	Medlemsstaterna har i enlighet med artikel 3 i beslut 2006/679/EG upprättat en nationell genomförandeplan för TSD:n för delsystemet trafikstyrning och signalering och har informerat kommissionen om denna plan.

(4)	EU:s övergripande plan bör utarbetas i enlighet med de principer som fastställs i kapitel 7 till bilagan till beslut 2006/679/EG och på grundval av dessa nationella planer.

(5)	I kapitel 7 i bilagan till beslut 2006/679/EG fastställs att EU:s övergripande plan ska bifogas TSD genom ett revideringsförfarande och kallas den europeiska genomförandeplanen.

(6)	I direktiv 2008/57/EG anges att TSD kan skapa den ram som är nödvändig för att besluta om befintliga delsystem eventuellt behöver godkännas på nytt samt vilka tidsgränser som gäller.

(7)

Den strategi som syftar till att genomföra TSD:n för ”Trafikstyrning och signalering” ska inte enbart grunda sig på att undersystemen överensstämmer med TSD vid den tidpunkt då de tas i bruk, uppgraderas eller moderniseras utan bör även grunda sig på ett samordnat genomförande längs de paneuropeiska korridorer som sammanlänkar Europas viktigaste godstransportområden. Eftersom driftskompatibilitet enbart kan uppnås om korridorerna är fullt utrustade bör lämpliga tidsfrister fastställas i den europeiska genomförandeplanen för modernisering eller uppgradering av undersystemen.

(8)	Medlemsstaterna bör vidta alla erforderliga åtgärder för att tillhandahålla en extern specifik anpassningsenhet (STM) för de befintliga system av klass B som finns förtecknade i bilaga B till TSD.

(9)	Projekt som avser det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) kan i allmänhet, och i synnerhet när de gäller spårsträckor som ingår i den europeiska genomförandeplanen, erhålla gemenskapsstöd via TEN-T-programmet eller annat gemenskapsfinansierat stöd.

(10)	Tillräckligt finansiellt stöd är av avgörande betydelse för att säkerställa att ERTMS införs i den omfattning och enligt de tidsfrister som fastställs i den europeiska genomförandeplanen. Planen måste därför eventuellt anpassas med avseende på tillgänglig finansiering.

(11)

Leverantörerna av fordonsbaserad utrustning för ERTMS har bekräftat att de senast 2015 kan leverera fordonsbaserad utrustning som är i överensstämmelse med de nya standarderna (kallade version 3). Följaktligen bör internationella lok som levereras från och med det datumet i princip vara utrustade med ERTMS.

(12)	Beslut 2006/679/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté för driftskompatibilitet och säkerhet för järnvägar som inrättats i enlighet med artikel 29 i direktiv 2008/57/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2006/679/EG ska ändras på följande sätt:

1.	Avsnitten 7.1–7.3 ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

2.	I avsnitt 7.4.2.3 ska hänvisningen till avsnitt 7.2.2.5 ersättas med en hänvisning till avsnitt 7.2.

Artikel 2

Senast den 31 december 2015 ska kommissionen ha utvärderat genomförandet av den europeiska genomförandeplanen samt, efter analys av de framsteg som gjorts i fråga om genomförandet fram till 2015, fastställa tillgången på sådan utrustning som uppfyller de nya standarderna (version 3) och på de finansieringskällor och den finansiering som finns tillgänglig för att stödja genomförandet av ERTMS och fastställa huruvida ändringar av detta beslut är nödvändiga i synnerhet när det gäller de spårsträckor som ska vara utrustade fram till 2020. Medlemsstaterna ska delta i denna analys.

Artikel 3

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 september 2009.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 juli 2009.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Vice ordförande

(1) EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.

(2) EUT L 284, 16.10.2006, s. 1.

BILAGA

Avsnitt 7.1, 7.2 och 7.3 i bilagan till beslut 2006/679/EG ska ersättas med följande:

"7. IMPLEMENTERING AV TSD FÖR DELSYSTEMET TRAFIKSTYRNING

I detta kapitel redogörs för strategin för den europeiska genomförandeplanen av TSD:n för ERTMS och för de etapper som ska slutföras för att få till stånd en stegvis övergång från den rådande situationen till den slutliga situationen, då TSD iakttas generellt.

Den europeiska genomförandeplanen för ERTMS är inte tillämplig på spårsträckor inom en medlemsstats territorium om järnvägsnätet i denna medlemsstat på grund av havet eller som en följd av särskilda geografiska förhållanden är isolerat eller avskilt från järnvägsnätet i övriga gemenskapen. Denna strategi är inte tillämplig på lok som enbart trafikerar sådana spårsträckor.

7.1 Markbaserat genomförande av ERTMS

Syftet med den europeiska genomförandeplanen för ERTMS är att se till att lok, motorvagnar och andra järnvägsfordon som är utrustade med ERTMS successivt får tillträde till ett större antal spårsträckor, hamnar, terminaler och rangerbangårdar utan att behöva nationell utrustning utöver ERTMS.

Enligt genomförandeplanen är det inte nödvändigt att för detta ändamål avlägsna befintliga system av klass B på de spårsträckor som omfattas av planen. Utrustning med system av klass B ska, vid det datum som fastställs i genomförandeplanen, emellertid inte utgöra ett villkor för tillträde till spårsträckor som omfattas av genomförandeplanen för lok, motorvagnar och andra järnvägsfordon som är utrustade med ERTMS.

När exempelvis terminalområden som hamnar eller särskilda spårsträckor i en hamn inte är utrustade med något system av klass B innebär de krav som är förknippade med ’sammanlänkningen’ av dessa terminalområden inte nödvändigtvis att dessa terminaler eller spårsträckor måste vara utrustade med ERTMS så länge som utrustning med system av klass B inte utgör ett krav för tillträde till spårsträckorna.

När det gäller spårsträckor med dubbelspår eller flera spår anses spårsträckan vara utrustad då ett dubbelspår är utrustat. Om det finns flera spårsträckor i ett korridoravsnitt måste åtminstone en spårsträcka på avsnittet vara utrustad. Hela korridoren anses vara utrustad då åtminstone en spårsträcka är utrustad längsmed hela korridoren.

7.1.1 Korridorer

De sex korridorer som beskrivs i bilaga I ska vara utrustade med ERTMS enligt den tidsplan som anges i bilagan (1).

7.1.2 Förbindelse till de största europeiska hamnarna, rangerbangårdarna, godsterminalerna och godstransportområdena

De hamnar, rangerbangårdar, godsterminaler och godstransportområden som är förtecknade i bilaga II ska vara anslutna till åtminstone en av de sex korridorer som anges i bilaga I vid det datum och i enlighet med de villkor som fastställs i bilaga II.

7.1.3 EU-finansierade projekt

Utan att det påverkar avsnitten 7.1.1 och 7.1.2 är installation av ERTMS/ETCS obligatorisk i följande fall:

—	Nyinstallation av delen för tågskydd i en utrustning för trafikstyrning och signalering.

—	Uppgradering av delen för tågskydd i en utrustning för trafikstyrning och signalering som redan är i drift och som innebär ändringar av funktioner eller prestanda hos delsystemet.

Detta gäller för projekt som avser järnvägsinfrastruktur och som erhåller finansieringsstöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och/eller Sammanhållningsfonden [rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (2)] och/eller TEN-T finansiering [Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG (3)].

Kommissionen kan dock bevilja undantag från denna regel om signalsystemet moderniseras på en kort sträcka (mindre än 150 km) eller delar av spårsträckan, förutsatt att ERTMS installeras före det tidigaste av följande två datum:

—	Fem år efter det att projektet avslutats.

—	Den tidpunkt då delsträckan kopplas samman med en annan spårsträcka som är utrustad med ERTMS.

I detta avsnitt benämns det tidigare av dessa två datum för ’det senare datumet för utrustning’.

Den berörda medlemsstaten ska skicka in underlag till kommissionen om detta. Underlaget ska innehålla en ekonomisk analys som ger vid handen att det finns avsevärda ekonomiska och/eller tekniska fördelar med att ta ERTMS i bruk vid det senare datumet för utrustning i stället för i samband med genomförandet av det EU-finansierade projektet.

En medlemsstat kan enbart åberopa en sådan klausul om den anbudsinfordran som omfattar modernisering eller uppgradering av systemet för tågskydd innehåller en klar möjlighet att välja ERTMS-utrustning för spårsträckan antingen under projektets gång eller vid det senare datumet för utrustning.

Kommissionen ska analysera det underlag som inlämnats och de åtgärder som föreslås av medlemsstaten samt underrätta den kommitté som avses i artikel 29 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (4) om resultatet av analysen. Om undantag beviljas ska medlemsstaten se till att ERTMS installeras före det senare datumet för utrustning.

7.1.4 Förhållanden som kräver frivilliga funktioner

Med hänsyn till egenskaperna hos den markbaserade trafikstyrningsutrustningen och dess gränssnitt mot andra delsystem, kan viss markbaserad funktionalitet som inte klassificerats som obligatorisk vara nödvändig att införa i vissa tillämpningar för att skapa överensstämmelse med de väsentliga kraven.

Markbaserat införande av nationella eller frivilliga funktioner får inte förhindra att tåg som endast uppfyller de obligatoriska kraven för fordonsbaserade system av klass A framförs på den infrastrukturen, utom i följande fall då det krävs vissa fordonsbaserade frivilliga funktioner:

—	En markbaserad utrustning för ETCS nivå 3 kräver fordonsbaserad övervakning av tågintegritet.

—	En markbaserad utrustning för ETCS nivå 1 med radioburen höjning kräver motsvarande fordonsbaserade höjningsfunktion om frisläppningshastigheten är satt till noll av säkerhetsskäl (t.ex. skydd av farliga punkter).

—	När ETCS kräver dataöverföring via radio måste dataöverföringstjänsterna för GSM-R uppfylla kraven för ETCS-dataöverföring.

—	En fordonsbaserad utrustning, som innehåller en KER-STM, kan medföra krav på införande av K-gränssnittet.

7.1.5 Kvarvarande system

Medlemsstaterna ska garantera funktionaliteten hos de kvarvarande befintliga system som omnämns i bilaga B till TSD:n och deras gränssnitt ska kvarstå enligt nuvarande specifikation, förutom de modifieringar som kan bedömas nödvändiga för att motverka säkerhetsrelaterade brister i dessa system. Medlemsstaterna ska tillhandahålla sådan information om sina kvarvarande system som krävs för utveckling och certifiering av utrustning så att man möjliggör driftskompatibilitet mellan utrustning av klass A och medlemsstaternas kvarvarande utrustning av klass B.

7.1.6 Anmälan

För varje korridor som beskrivs i bilaga I ska medlemsstaterna meddela kommissionen en detaljerad tidsplan för när korridoravsnittet ska var utrustat med ERTMS eller bekräfta att korridoren redan har sådan utrustning. Uppgifterna ska tillhandahållas kommissionen senast tre år före det senaste datum som fastställs i bilaga I för när utrustningen ska vara installerad i korridoravsnittet.

Medlemsstaterna ska för varje hamn, rangerbangård, godsterminal och godstransportområde som anges i bilaga II uppge de särskilda spårsträckor som kommer att användas för att tillgodose anslutningen till en av de korridorer som anges i bilaga I. Denna information ska tillhandahållas kommissionen senast tre år för det datum som anges i bilaga II och innehålla uppgift om det senaste datum när ifrågavarande hamn, rangerbangård, godsterminal eller godstransportområde ska ha utrustningen installerad. Vid behov kan Europeiska kommissionen begära justeringar framför allt för att skapa enhetlighet vid gränserna mellan utrustade spårsträckor. Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen antingen en detaljerad tidsplan för när dessa särskilda spårsträckor ska var utrustade med ERTMS eller bekräfta att dessa särskilda spårsträckor redan har sådan utrustning. Denna information ska tillhandahållas kommissionen senast tre år före det datum som anges i bilaga II och innehålla uppgift om det senaste datum för när ifrågavarande hamn, rangerbangård, godsterminal eller godstransportområde ska ha utrustningen installerad.

Den detaljerade tidsplanen ska framför allt innehålla uppgift om det datum då anbudsinfordran för utrustning av spårsträckan ska vara avslutad, om de förfaranden som tillämpas för att tillgodose driftskompatibiliteten i korridoren med grannländer samt de viktigaste milstolparna för projektet. Medlemsstaterna ska informera kommissionen var tolfte månad om det framsteg som gjorts i fråga om utrustningen av dessa spårsträckor genom att sända en uppdaterad tidsplan.

7.1.7 Förseningar

Om en medlemsstat tror att den kommer att få problem med att hålla den tidsplan som fastställs i detta beslut ska den omedelbart informera kommissionen om detta. Den ska tillhandahålla kommissionen underlag som innehåller en teknisk beskrivning av projektet och en uppdaterad tidsplan. Underlaget ska även innehålla en redogörelse för orsaken till förseningen och uppgift om de åtgärder som medlemsstaten vidtagit för att rätta till problemet.

En medlemsstat kan beviljas en ytterligare förlängning av tidsfristen för genomförandet på högst tre år om denna försening beror på omständigheter som medlemsstaten inte råder över, exempelvis problem på leverantörssidan eller problem med harmoniseringen eller med godkännandeförfarandet på grund av brist på lämpliga provfordon. En medlemsstat kan enbart åberopa en sådan klausul om följande villkor uppfylls:

—	Den anmälan som avses i avsnitt 7.1.6 lämnades in i tid och var uttömmande.

—	Det underlag som avses i första stycket i avsnitt 7.1.7 innehåller klara bevis för att orsakerna till förseningen berodde på omständigheter som medlemsstaten inte kunde råda över.

—	En behörig myndighet är ansvarig för samordningen mellan leverantörer av fordonsbaserad och markbaserad utrustning samt för integrering och provning av produkter.

—	Befintliga laboratorier har använts på ett tillfredsställande sätt.

—	Bevis för att erforderliga åtgärder vidtagits för att minimera ytterligare förseningar.

Kommissionen ska analysera det underlag som inlämnats och de åtgärder som föreslås av medlemsstaten samt informera den kommitté som avses i artikel 29 i direktiv 2008/57/EG om resultatet av analysen.

7.2 Fordonsbaserad ETCS-utrustning

Nya lok, nya motorvagnar och andra nya järnvägsfordon med förarhytt som kan framföras utan drivhjälp, vilka beställts efter den 1 januari 2012 eller som tas i drift efter den 1 januari 2015, ska vara utrustade med ERTMS.

Detta krav gäller inte för nya växellok eller andra nya lok, nya motorvagnar eller andra nya järnvägsfordon med förarhytt om de är konstruerade enbart för nationell trafik eller regional gränsöverskridande trafik. Medlemsstaterna kan dock införa ytterligare krav på nationell nivå i synnerhet för att

—	begränsa tillgången till ERTMS-utrustade spårsträckor till ERTMS-utrustade lok så att befintliga nationella system kan avvecklas,

—	se till att nya växellok och/eller andra nya järnvägsfordon med förarhytt, även om de är konstruerade enbart för nationell trafik eller regional gränsöverskridande trafik, utrustas med ERTMS.

7.3 GSM-R – särskilda genomföranderegler

Dessa bestämmelser gäller utöver de regler som fastställs i avsnitt 7.1 och 7.2.

7.3.1 Markbaserade installationer

Det är obligatoriskt att installera GSM-R i följande fall:

—	Nyinstallation av radiodelar i en utrustning för trafikstyrning och signalering.

—	Uppgradering av radiodelen i en utrustning för trafikstyrning och signalering som redan är i drift och som innebär ändringar av funktioner eller prestanda hos delsystemet.

7.3.2 Fordonsbaserade installationer

Det är obligatoriskt att i följande fall installera GSM-R på rullande materiel som är avsedd för användning på en spårsträcka som omfattar åtminstone ett spåravsnitt utrustat med gränssnitt av klass A (även om system av klass B samtidigt finns):

—	Nyinstallation av radiodelar i en utrustning för trafikstyrning och signalering.

—	Uppgradering av radiodelen i en trafikstyrnings- och signaleringsutrustning som redan är i drift och som innebär ändringar av funktioner eller prestanda hos delsystemet.

7.3.3 Kvarvarande system

Medlemsstaterna ska garantera funktionaliteten hos de kvarvarande system som avses i bilaga B till TSD:n och deras gränssnitt ska kvarstå enligt nuvarande specifikation, förutom de modifieringar som kan bedömas nödvändiga för att åtgärda säkerhetsrelaterade brister i dessa system. Medlemsstaterna ska tillhandahålla sådan information om sina kvarvarande system som krävs för utveckling och certifiering av utrustning så att man möjliggör driftskompatibilitet mellan utrustning av klass A och medlemsstaternas kvarvarande utrustning av klass B.

(1) I bilaga I anges det senaste datumet för när utrustningen ska vara installerad. Syftet är att stegvis bygga upp ett sammanhängande ERTMS-nät. Det finns flera frivilliga avtal om installation av utrustning vid en tidigare tidpunkt.

(2) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

(3) EGT L 228, 9.9.1996, s. 1.

(4) EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.

BILAGA I

Särskilda järnvägslinjer som ingår i korridorerna

Korridor A – Utrustningen ska vara installerad senast 2015

Korridor B (1)

Korridor C (2)

Korridor D (3)

Korridor E

Korridor F

(1) Utan att det påverkar lagstiftningen för det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetståg kan förbindelser skapas med hjälp av avsnitt av höghastighetslinjer förutsatt att man tillhandahåller spår för godståg. År 2020 kommer det att finnas åtminstone en förbindelse som är utrustad med ERTMS mellan Danmark och Tyskland (Flensburg–Hamburg eller Rødby–Puttgarden) dock inte nödvändigtvis två förbindelser. Tunneln under Brennerpasset kommer att utrustas med ERTMS då infrastrukturarbetena har slutförts (planerat till 2020).

(2) En förbindelse kommer att finnas 2020 mellan Nancy och Reding.

(3) Ytterligare två sträckor kommer att vara utrustade 2020: Montmélian – Grenoble – Valence och Lyon – Valence – Arles – Miramas (Rhônes vänstra strand).

Tillägg II

De viktigaste europeiska hamnarna, rangerbangårdarna, godsterminalerna och godstransportområdena (1)

Land	Godstransportområde	Datum	Anmärkning
Belgien	Antwerpen	31.12.2015	En förbindelse till Rotterdam ska också stå klar 2020.
	Gent	31.12.2020
	Zeebrugge	31.12.2020
Bulgarien	Burgas	31.12.2020	Anslutningen till korridor E kräver utrustning av sträckan Bourgas-Sofia och Sofia-Vidin-Calafat samt Calafat-Curtici i Rumänien (PP22).
Tjeckien	Prag	31.12.2015
Tjeckien	Lovosice	31.12.2020
Danmark	Taulov	31.12.2020	Anslutningen av denna terminal innebär att sträckan Flensburg–Padborg måste utrustas med ERMS – se fotnot 1 i tillägg I i bilagan.
Tyskland	Dresden (2)	31.12.2020	2020 kommer det att finnas en direkt förbindelse mellan korridor E och korridor F (Dresden till Hannover).
	Lübeck	31.12.2020
	Duisburg	31.12.2015
	Hamburg (3)	31.12.2020
	Köln	31.12.2015
	München	31.12.2015
	Hannover	31.12.2015
	Rostock	31.12.2015
	Ludwigshafen/Mannheim	31.12.2015
	Nürnberg	31.12.2020
Grekland	Pireás	31.12.2020	Anslutningen till korridor E innebär att sträckan Kulata-Sofia i Bulgarien måste utrustas.
Spanien	Algeciras	31.12.2020
	Madrid	31.12.2020
	Pamplona	31.12.2020	Tre förbindelser är begärda. En sträcka från Paris via Hendaye, en sträcka från Pamplona till Madrid och en sträcka från Pamplona till korridor D via Zaragoza.
	Zaragoza	31.12.2020
	Tarragona	31.12.2020
	Barcelona	31.12.2015
	Valencia	31.12.2020
Frankrike	Marseille	31.12.2020
	Perpignan	31.12.2015
	Avignon	31.12.2015
	Lyon	31.12.2015
	Le Havre	31.12.2020
	Lille	31.12.2020
	Dunkerque	31.12.2020
	Paris	31.12.2020	Följande förbindelser kommer att vara klara 2020: i) Hendaye ii) tunneln under Engelska kanalen iii) Dijon iv) Metz via Epernay och Châlons-en-Champagne.
Italien	La Spezia	31.12.2020
	Genua	31.12.2015
	Gioia Tauro	31.12.2020
	Verona	31.12.2015
	Milano	31.12.2015
	Taranto	31.12.2020
	Bari	31.12.2020
	Padova	31.12.2015
	Trieste	31.12.2015
	Novara	31.12.2015
	Bologna	31.12.2020
	Roma	31.12.2020
Luxemburg	Bettembourg	31.12.2015
Ungern	Budapest	31.12.2015
Nederländerna	Amsterdam	31.12.2020
Nederländerna	Rotterdam	31.12.2015	En förbindelse till Antwerpen kommer att färdigställas till 2020.
Österrike	Graz	31.12.2020
Österrike	Wien	31.12.2020
Polen	Gdynia	31.12.2015
	Katowice	31.12.2020
	Wrocław	31.12.2015	Sträckan Wroclaw-Legnica kommer att vara utrustad 2020 för att säkerställa en direkt förbindelse till den tyska gränsen (Gorlitz).
	Gliwice	31.12.2015
	Poznań	31.12.2015
	Warszawa	31.12.2015
Portugal	Sines	31.12.2020
Portugal	Lissabon	31.12.2020
Rumänien	Constanța	31.12.2015
Slovenien	Koper	31.12.2015
Slovenien	Ljubljana	31.12.2015
Slovakien	Bratislava	31.12.2015
Förenade kungariket	Bristol.	Denna terminal kommer att anslutas när korridor C förlängs till tunneln under Engelska kanalen.

(1) Förteckningen över de knutpunkter som ingår i denna bilaga kan komma att ses över. Denna översyn får dock inte leda till en minskning av godstrafiken eller märkbart påverka projekt i andra medlemsstater."

(2) Tyskland ska göra sitt yttersta för att se till att korridor E-avsnittet, Dresden–Tjeckien, är utrustad tidigare.

(3) Tyskland kommer att se till att en järnvägssträcka till Hamburg är utrustad. Hamnområdet kommer dock eventuellt enbart att vara delvis utrustat 2020.

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.194.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 194

Svensk utgåva	Lagstiftning	52 årgången 25 juli 2009

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
		Kommissionens förordning (EG) nr 665/2009 av den 24 juli 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 666/2009 av den 24 juli 2009 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/09	3
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 667/2009 av den 22 juli 2009 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Nocciola Romana (SUB))	5
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 668/2009 av den 24 juli 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1394/2007 när det gäller utvärdering och certifiering av kvalitetsuppgifter och prekliniska uppgifter om läkemedel för avancerad terapi vilka utvecklats av mikroföretag och av små och medelstora företag ( 1 )	7
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 av den 24 juli 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 när det gäller strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung och om ändring av beslut 2006/504/EG ( 1 )	11
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 670/2009 av den 24 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller offentlig intervention genom anbudsförfarande för uppköp av durumvete och paddyris samt om ändring av förordningarna (EG) nr 428/2008 och (EG) nr 687/2008	22
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 671/2009 av den 24 juli 2009 om öppnande av förfarandet för tilldelning av exportlicenser för export av ost till Förenta staterna under 2010 inom ramen för vissa Gatt-kvoter	47
		Kommissionens förordning (EG) nr 672/2009 av den 24 juli 2009 om utfärdande av importlicenser för ris inom ramen för de tullkvoter som öppnas för delperioden juli 2009 genom förordning (EG) nr 327/98	53

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MK	23,3
0702 00 00	ZZ	23,3
0707 00 05	TR	98,9
0707 00 05	ZZ	98,9
0709 90 70	TR	97,5
0709 90 70	ZZ	97,5
0805 50 10	AR	49,5
	UY	48,0
	ZA	61,6
	ZZ	53,0
0806 10 10	EG	151,8
	MA	152,8
	TR	115,0
	US	141,6
	ZA	127,3
	ZZ	137,7
0808 10 80	AR	84,8
	BR	69,0
	CL	89,1
	CN	103,8
	NZ	85,6
	US	91,3
	ZA	86,4
	ZZ	87,1
0808 20 50	AR	95,7
	CL	81,2
	ZA	104,2
	ZZ	93,7
0809 10 00	TR	159,1
0809 10 00	ZZ	159,1
0809 20 95	CA	324,1
	TR	287,2
	US	393,4
	ZZ	334,9
0809 30	TR	157,2
0809 30	ZZ	157,2
0809 40 05	IL	167,2
0809 40 05	ZZ	167,2

(EUR)
KN-nummer	Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga	Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga
1701 11 10 (1)	31,34	1,88
1701 11 90 (1)	31,34	5,86
1701 12 10 (1)	31,34	1,75
1701 12 90 (1)	31,34	5,43
1701 91 00 (2)	32,59	8,94
1701 99 10 (2)	32,59	4,56
1701 99 90 (2)	32,59	4,56
1702 90 95 (3)	0,33	0,33

Ursprung	Löp-nummer	Tilldelningskoefficient för delperioden juli 2009	Totala kvantiteter som är tillgängliga för delperioden september 2009 (kg)
Amerikas förenta stater	09.4127	— (1)	13 879 202
Thailand	09.4128	— (1)	1 315 205
Australien	09.4129	— (1)	385 000
Andra länder	09.4130	— (2)	0

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Kommissionen
	2009/560/EG
*	Kommissionens beslut av den 22 juli 2009 om godkännande av vissa ändrade program för utrotning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser för år 2009 och om ändring av beslut 2008/897/EG med avseende på gemenskapens finansiella stöd till vissa medlemsstater för program som godkänts genom det beslutet [delgivet med nr K(2009) 5475]	56
	2009/561/EG
*	Kommissionens beslut av den 22 juli 2009 om ändring av beslut 2006/679/EG när det gäller genomförandet av den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet avseende delsystemet trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg [delgivet med nr K(2009) 5607] ( 1 )	60