24.7.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 193/1

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 606/2009

av den 10 juli 2009

om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 beträffande kategorier av vinprodukter, oenologiska metoder och restriktioner som ska tillämpas på dessa

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, om ändring av förordningarna (EG) nr 1493/1999, (EG) nr 1782/2003, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 3/2008 samt om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2392/86 och (EG) nr 1493/1999 (1), särskilt artiklarna 25.3 och 32, och

av följande skäl:

(1)

Enligt den definition av vin som fastställs i punkt 1 andra stycket led c första strecksatsen i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 med kategorier av vinprodukter får den totala alkoholhalten högst uppgå till 15 volymprocent. En övre gräns på 20 volymprocent gäller emellertid för viner som har framställts utan berikning och som har producerats i vissa vinodlingsområden som ska fastställas.

(2)

I avdelning III kapitel II i förordning (EG) nr 479/2008 och i bilagorna V och VI till den förordningen fastställs allmänna regler för oenologiska behandlingar och metoder. Därutöver hänvisas till de tillämpningsföreskrifter som kommissionen ska anta. Det bör göras en tydlig och exakt definition av de tillåtna oenologiska metoderna, däribland bestämmelser för sötning av vin. Dessutom bör det fastställas gränser för användningen av vissa ämnen samt villkor för användningen av vissa av dem.

(3)

I bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (2) förtecknas de tillåtna oenologiska metoderna. Förteckningen över tillåtna oenologiska metoder bör finnas kvar och kompletteras för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, beskrivningarna bör förenklas, göras mer enhetliga och samlas i en enda bilaga.

(4)

I bilaga V A till förordning (EG) nr 1493/1999 fastställs högsta tillåtna gränsvärden för sulfiter i viner som producerats inom gemenskapen, vilka är högre än de gränser som fastställts av Internationella vinorganisationen (OIV). Det bör göras en anpassning till de internationellt erkända gränsvärden som fastställts av OIV, och nödvändiga undantag bör införas för att vissa speciella söta viner som framställs i små kvantiteter ska kunna få den högre sockerhalt som utmärker dem och för att se till att de kan bevaras. Mot bakgrund av resultatet av pågående vetenskapliga undersökningar om hur användningen av sulfit i vin ska kunna minskas eller ersättas och om hur sulfittillsatserna i vin påverkar människors totala sulfitintag via livsmedel, måste gränsvärdena kunna ses över vid ett senare tillfälle i syfte att sänka dem.

(5)	Det bör fastställas villkor för hur medlemsstaterna utfärdar tillstånd för att under en begränsad period och för försöksändamål använda vissa oenologiska metoder eller behandlingar som inte tillåts i gemenskapslagstiftningen.

(6)	Framställning av mousserande viner, mousserande kvalitetsviner och mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ kräver en rad särskilda oenologiska metoder utöver dem som är tillåtna för övrigt. För tydlighetens skull bör dessa metoder förtecknas i en särskild bilaga.

(7)

Framställning av likörviner kräver en rad särskilda oenologiska metoder utöver dem som är tillåtna för övrigt, liksom det krävs vissa särskilda egenskaper för vissa likörviner med skyddad ursprungsbeteckning. För tydlighetens skull bör dessa metoder och restriktioner förtecknas i en särskild bilaga.

(8)

Blandning (coupage) är en vanligt förekommande oenologisk metod. Med tanke på de effekter den kan få på vinkvaliteten är det nödvändigt att införa regler för hur metoden får användas för att undvika missbruk och garantera en hög vinkvalitet som kan möta den ökande konkurrensen inom sektorn. Av samma skäl bör användningen av denna metod regleras för framställningen av roséviner, i synnerhet vissa viner som inte omfattas av bestämmelserna i en produktspecifikation.

(9)

Specifikationer för renhet och identitet för ett stort antal ämnen som används i oenologiska metoder fastställs redan i gemenskapslagstiftningen för livsmedel och i OIV:s internationella oenologiska kodex. För att garantera harmonisering och tydlighet bör det i första hand hänvisas till dessa specifikationer, samtidigt som dessa kompletteras med gemenskapsspecifika bestämmelser.

(10)

Vinprodukter som inte uppfyller bestämmelserna i avdelning III kapitel II i förordning (EG) nr 479/2008 eller de bestämmelser som fastställs i denna förordning får inte släppas ut på marknaden. Vissa av dessa produkter kan emellertid få användas industriellt, och villkor bör fastställas för att se till att produkternas slutdestination kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. För att undvika ekonomiska förluster för aktörer som har lager av vissa produkter som har framställts före den dag då denna förordning börjar gälla, bör det dessutom fastställas att produkter som har framställts i enlighet med de bestämmelser som tillämpades före den dagen får saluföras för konsumtion.

(11)

Enligt punkt D.4 i bilaga V till förordning (EG) nr 479/2008 ska varje beriknings-, syratillsättnings- och avsyrningsprocess anmälas till de behöriga myndigheterna. Detsamma gäller i fråga om de mängder socker eller koncentrerad druvmust eller renad koncentrerad druvmust som innehas av de fysiska eller juridiska personer som utför dessa processer. Dessa anmälningar ska göra det möjligt att kontrollera de nämnda processerna. Därför måste anmälningarna göras till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en sådan process äger rum. Anmälningarna måste vara så precisa som möjligt och lämnas in till den behöriga myndigheten inom den tidsfrist som är lämplig för att den myndigheten ska kunna utföra en effektiv kontroll i de fall det rör sig om en höjning av alkoholhalten.

(12)

När det gäller tillsättning av syra och avsyrning räcker det med en senare kontroll. Av denna anledning och för att förenkla administrationen bör det i dessa fall vara tillåtet, med undantag för den första anmälan för vinåret, att anmälan sker genom en uppdatering av de register som regelbundet kontrolleras av den behöriga myndigheten. I vissa medlemsstater genomför de behöriga myndigheterna en systematisk analytisk kontroll av alla partier av produkter som används för vinframställning. Så länge dessa förhållanden består är det inte nödvändigt att lämna deklarationer om planerad berikning.

(13)

Genom ett undantag från den allmänna regeln, som fastställs i punkt D i bilaga VI till förordning (EG) nr 479/2008, tillåts hällande av vin eller druvmust över jäsningsrester, druvrester eller pressad aszú- eller výber-massa då denna metod är särskilt kännetecknande för framställningen av vissa ungerska och slovakiska viner. De särskilda villkoren för denna metod bör fastställas i enlighet med de nationella bestämmelser som var i kraft i de berörda medlemsstaterna den 1 maj 2004.

(14)

Enligt artikel 31 i förordning (EG) nr 479/2008 ska de analysmetoder som ska användas för att bestämma sammansättningen av de produkter som omfattas av den förordningen och de föreskrifter som gör det möjligt att fastställa om dessa produkter har genomgått någon behandling som står i strid med tillåtna oenologiska metoder, vara de som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV i OIV:s sammanställning av internationella metoder för analys av vin och druvmust. Om det krävs särskilda analysmetoder för vissa av gemenskapens vinprodukter och om sådana inte har fastställts av OIV bör dessa gemenskapsmetoder beskrivas.

(15)	För att skapa större öppenhet bör förteckningen och beskrivningen av de berörda analysmetoderna offentliggöras på gemenskapsnivå.

(16)

Följaktligen bör kommissionens förordningar (EEG) nr 2676/90 av den 17 september 1990 om fastställande av gemensamma analysmetoder för vin (3) och (EG) nr 423/2008 av den 8 maj 2008 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och om införandet av en gemenskapskodex för oenologiska metoder och behandlingar (4) upphävas.

(17)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den föreskrivande kommitté som föreskrivs i artikel 113.2 i förordning (EG) nr 479/2008.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs närmare tillämpningsföreskrifter för avdelning III kapitel I och II i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 2

Vinodlingszoner vars viner får ha en total alkoholhalt på högst 20 volymprocent

De vinodlingszoner som avses i punkt 1 andra stycket led c första strecksatsen i bilaga IV till i förordning (EG) nr 479/2008 ska vara zonerna C I, C II och C III, som anges i bilaga IX till samma förordning, och de arealer i zon B där vitt vin med följande skyddade geografiska beteckningar får framställas: ”Vin de pays de Franche-Comté” och ”Vin de pays du Val de Loire”.

Artikel 3

Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner

1.   Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som gäller framställning och lagring av de produkter som omfattas av förordning (EG) nr 479/2008 och som avses i artikel 29.1 i den förordningen fastställs i bilaga I till den här förordningen.

2.   Tillåtna oenologiska metoder, villkor för användning av dem och begränsningar för användning anges i bilaga I A.

3.   Gränsvärden för svaveldioxidhalten i viner anges i bilaga I B.

4.   Gränsvärden för halten av flyktiga syror anges i bilaga I C.

5.   Villkoren för sötning fastställs i bilaga I D.

Artikel 4

Användning för försöksändamål av nya oenologiska metoder

1.   För sådana försöksändamål som avses i artikel 29.2 i förordning (EG) nr 479/2008 får medlemsstaterna för en period på högst tre år tillåta vissa oenologiska metoder och behandlingar som inte är tillåtna enligt förordning (EG) nr 479/2008 eller enligt den här förordningen, under förutsättning

a)	att metoderna eller behandlingarna uppfyller kraven i artikel 27.2 och kriterierna i artikel 30 b–e i förordning (EG) nr 479/2008,

b)	att de kvantiteter som omfattas av dessa metoder eller behandlingar inte överskrider 50 000 hektoliter per år och per försök,

c)	att den berörda medlemsstaten, när ett försök inleds, underrättar kommissionen och övriga medlemsstater om villkoren för varje tillstånd,

d)	att behandlingen anges på det följedokument som avses i artikel 112.1 i förordning (EG) nr 479/2008 och i det register som avses i artikel 112.2 i samma förordning.

Med försök avses en eller flera processer som företas inom ramen för ett väl definierat forskningsprojekt och som karaktäriseras av att det finns ett enda försöksprotokoll.

2.   De produkter som framställs genom användning för försöksändamål av sådana metoder eller behandlingar får släppas ut på marknaden i en annan medlemsstat än den berörda medlemsstaten under förutsättning att den medlemsstat som har gett tillstånd till försöket i förväg har underrättat de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten om villkoren för tillståndet och de aktuella kvantiteterna.

3.   Inom tre månader efter utgången av den period som avses i punkt 1 ska kommissionen från den berörda medlemsstaten få ett meddelande om det tillåtna försöket och om dess resultat. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om resultatet av försöket.

4.   I förekommande fall, och beroende på detta resultat, får den berörda medlemsstaten lämna in en ansökan till kommissionen om att ett försök ska få fortsätta under ytterligare en period på högst tre år, eventuellt med större kvantiteter än under det första försöket. Som stöd för sin ansökan ska medlemsstaten lämna in en lämplig dokumentation. Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som anges i artikel 113.2 i förordning (EG) nr 479/2008 fatta ett beslut om ansökan om att få fortsätta försöket.

Artikel 5

Oenologiska metoder som är tillämpliga på kategorier av mousserande vin

Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner, inklusive sådana som gäller berikning, tillsättning av syra och avsyrning, för mousserande viner, mousserande kvalitetsviner och mousserande viner av aromatisk typ som avses i artikel 32 andra stycket led b i förordning (EG) nr 479/2008 anges i bilaga II till den här förordningen, utan att detta påverkar de allmänna oenologiska metoder och restriktioner som fastställs i förordning (EG) nr 479/2008 eller i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 6

Oenologiska metoder som är tillämpliga på likörviner

Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som gäller de likörviner som avses i artikel 32 andra stycket led c i förordning (EG) nr 479/2008 anges i bilaga III till den här förordningen, utan att detta påverkar de allmänna oenologiska metoder och restriktioner som fastställs i förordning (EG) nr 479/2008 eller i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 7

Definition av blandning (coupage)

1.   I enlighet med artikel 32 andra stycket led d i förordning (EG) nr 479/2008 avses med blandning att vin eller must med olika ursprung, av olika vinsorter, från olika skördeår eller olika vinkategorier eller mustkategorier blandas.

2.   Följande vin- och musttyper ska betraktas som olika kategorier:

a)	Rött vin och vitt vin, samt must eller vin som lämpar sig för framställning av någon av dessa vintyper.

b)	Vin utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och vin med skyddad geografisk beteckning (SGB) samt must eller vin som lämpar sig för framställning av någon av dessa vinkategorier.

Vid tillämpningen av denna punkt ska rosévin betraktas som rött vin.

3.   Följande ska inte betraktas som blandning:

a)	Berikning genom tillsättning av koncentrerad druvmust eller renad koncentrerad druvmust.

b)

Sötning.

Artikel 8

Allmänna regler för blandning

1.   Ett vin får endast framställas genom blandning om beståndsdelarna i den blandningen har de egenskaper som krävs för att framställa ett vin och är förenliga med bestämmelserna i förordning (EG) nr 479/2008 och i den här förordningen.

Blandning av vitt vin utan skyddad ursprungsbeteckning (SUB) eller skyddad geografisk beteckning (SGB) med ett rött vin utan SUB/SGB kan inte ge upphov till ett rosévin.

Bestämmelsen i andra stycket utesluter emellertid inte en blandning av den typ som avses i det stycket om slutprodukten är avsedd för framställning av en cuvée enligt definitionen i bilagan till förordning (EG) nr 479/2008 eller för framställning av pärlande viner.

2.   Blandning av druvmust eller ett vin som omfattas av en sådan oenologisk metod som avses i punkt 14 i bilaga I A till den här förordningen med druvmust eller ett vin som inte har undergått sådan behandling får inte utföras.

Artikel 9

Specifikationer för renhet och identitet för de ämnen som ingår i de oenologiska metoderna

1.   Om specifikationer för renhet och identitet för ämnen som ingår i de oenologiska metoder som avses i artikel 32 andra stycket led e i förordning (EG) nr 479/2008 inte fastställs i kommissionens direktiv 2008/84/EG (5) ska de specifikationer som fastställs och offentliggörs i Internationella vinorganisationens internationella oenologiska kodex tillämpas.

I tillämpliga fall ska dessa kriterier för renhet kompletteras med särskilda krav som anges i bilaga I A till den här förordningen.

2.   De enzymer och enzympreparat som används i de tillåtna oenologiska metoder och behandlingar som ingår i förteckningen i bilaga I A är förenliga med kraven i Europaparlmentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelsenzymer (6).

Artikel 10

Villkor för innehav, omsättning och användning av produkter som inte uppfyller bestämmelserna i avdelning III kapitel II i förordning (EG) nr 479/2008 eller i den här förordningen

1.   Produkter som inte uppfyller bestämmelserna i avdelning III kapitel II i förordning (EG) nr 479/2008 eller bestämmelserna i den här förordningen ska förstöras. Medlemsstaterna får dock tillåta att vissa produkter för vilka de fastställer egenskaperna får användas på ett destilleri, i en ättiksfabrik eller komma till industriell användning.

2.   Dessa produkter får inte utan legitima skäl innehas av en producent eller handlare, och de får endast förflyttas om mottagaren är ett destilleri, en ättiksfabrik eller ett företag som ska använda dem i industriellt syfte eller till industriprodukter, eller ett företag som ska destruera dem.

3.   Medlemsstaterna får tillåta att denatureringsmedel eller igenkänningsämnen tillsätts till sådant vin som avses i punkt 1 så att detta lättare kan identifieras. Om goda skäl föreligger får medlemsstaterna också förbjuda de användningar som avses i punkt 1 och se till att produkterna destrueras.

4.   Vin som producerats före den 1 augusti 2009 får saluföras för direkt konsumtion, förutsatt att det uppfyller de gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser som gällde före det datumet.

Artikel 11

Allmänna villkor för berikning, tillsättning av syra och avsyrning av andra produkter än vin

De processer som avses i punkt D.1 i bilaga V till förordning (EG) nr 479/2008 ska utföras i ett enda arbetsmoment. Medlemsstaterna får emellertid tillåta att vissa processer utförs i flera arbetsmoment under förutsättning att detta tillvägagångssätt ger en bättre slutprodukt. I detta fall ska de gränser som anges i bilaga V till förordning (EG) nr 479/2008 gälla för samtliga arbetsmoment.

Artikel 12

Administrativa regler för berikning

1.   Anmälan enligt punkt D 4 i bilaga V till förordning (EG) nr 479/2008 avseende höjning av alkoholhalten ska lämnas av de fysiska eller juridiska personer som utför processen inom den tidsfrist och under de kontrollvillkor som fastställts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där processen äger rum.

2.   Den anmälan som avses i punkt 1 ska göras skriftligt och ska innehålla följande uppgifter:

a)	Namn och adress på den person som gör anmälan.

b)	Den plats där processen ska utföras.

c)	Dag och klockslag då processen inleds.

d)	Beteckning på den produkt som är föremål för processen.

e)	Den metod som används i processen, samt närmare uppgifter om vilken typ av produkt som ska användas i denna.

3.   Medlemsstaterna får tillåta att en enda anmälan i förväg lämnas in till den behöriga myndigheten för flera processer eller för en viss bestämd period. En sådan anmälan får endast godtas under förutsättning att företaget i enlighet med punkt 6 för register över varje berikning och registrerar de uppgifter som krävs i punkt 2.

4.   Medlemsstaterna ska fastställa de villkor enligt vilka en anmälningsskyldig, som på grund av force majeure är förhindrad att utföra processen vid den tidpunkt som uppges i anmälan, ska lämna in en ny anmälan till den behöriga myndigheten så att den nödvändiga kontrollen kan utföras.

5.   Den anmälan som avses i punkt 1 behöver inte göras i medlemsstater där de behöriga kontrollmyndigheterna genomför en systematisk analytisk kontroll av alla partier av produkter som används för vinframställning.

6.   Uppgifter om processen för höjning av alkoholhalten ska skrivas in i de register som avses i artikel 112.2 i förordning (EG) nr 479/2008 så snart själva processen har avslutats.

Om det i en anmälan i förväg för flera processer inte sägs vilken dag och vid vilken tidpunkt en process ska inledas ska detta skrivas in i dessa register innan en process inleds.

Artikel 13

Administrativa regler för tillsättning av syra och avsyrning

1.   Den anmälan som avses i punkt D.4 i bilaga V till förordning (EG) nr 479/2008 ska, vad gäller tillsättning av syra och avsyrning, lämnas in av företagen senast två dagar efter det att den första processen under ett vinår har utförts. Den ska gälla för alla processer under vinåret.

2.   Den anmälan som avses i punkt 1 ska göras skriftligt och ska innehålla följande uppgifter:

a)	Namn och adress på den person som gör anmälan.

b)	Processens art.

c)	Den plats där processen har ägt rum.

3.   Uppgifter om processen för tillsättning av syra eller avsyrning ska skrivas in i de register som avses i artikel 112.2 i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 14

Hällande av vin eller druvmust över jäsningsrester, druvrester eller pressad ”aszú”- eller ”výber”- massa

Hällande av vin eller druvmust över jäsningsrester, druvrester eller pressad ”aszú”- eller ”výber”-massa enligt punkt D.2 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 ska ske i enlighet med de nationella bestämmelser som gällde den 1 maj 2004, enligt följande:

a)	”Tokaji fordítás” eller ”Tokajský forditáš” ska framställas genom att druvmust eller vin hälls över den pressade ”aszú”- eller ”výber”-massan.

b)	”Tokaji máslás” eller ”Tokajský mášláš” ska framställas genom att druvmust eller vin hälls över jäsningsrester av ”szamorodni”/”samorodné” eller ”aszú”/”výber”.

De berörda produkterna måste vara av samma årgång.

Artikel 15

Gemenskapens analysmetoder

1.   De analysmetoder som avses i artikel 31 andra stycket i förordning (EG) nr 479/2008 och som ska tillämpas för kontrollen av vissa vinprodukter eller av vissa gränsvärden som fastställs på gemenskapsnivå anges i bilaga IV.

2.   Kommissionen ska i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra förteckningen över och beskrivningen av de analysmetoder som avses i artikel 31 första stycket i förordning (EG) nr 479/2008 och beskrivs i OIV:s sammanställning av internationella metoder för analys av vin och druvmust, som ska tillämpas för kontroll av de gränsvärden och krav som fastställs i gemenskapslagstiftningen för framställning av vinprodukter.

Artikel 16

Upphävande

Förordningarna (EEG) nr 2676/90 och (EG) nr 423/2008 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna och till förordning (EG) nr 1493/1999 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga V.

Artikel 17

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 augusti 2009.

---

(1)  EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(2)  EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

(3)  EGT L 272, 3.10.1990, s. 1.

(4)  EUT L 127, 15.5.2008, s. 13.

(5)  EUT L 253, 20.9.2008, s. 1.

(6)  EUT L 354, 31.12.2008, s. 7.

---

---

---

---

---

---

---

---

---

24.7.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 193/60

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 607/2009

av den 14 juli 2009

om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, om ändring av förordningarna (EG) nr 1493/1999, (EG) nr 1782/2003, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 3/2008 samt om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2392/86 och (EG) nr 1493/1999 (1), särskilt artiklarna 52, 56, 63 och 126 a, och

av följande skäl:

(1)	I kapitel IV i avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008 fastställs allmänna bestämmelser för skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vissa vinprodukter.

(2)

För att säkerställa att de gemenskapsregistrerade ursprungsbeteckningarna och geografiska beteckningarna uppfyller kraven i förordning (EG) nr 479/2008 bör ansökningarna granskas av den berörda medlemsstatens nationella myndigheter inom ramen för ett förberedande nationellt förfarande för invändningar. Efterföljande kontroller bör utföras för att garantera att ansökningarna uppfyller kraven i denna förordning, att de hanteras på samma sätt i alla medlemsstater och att registreringen av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar inte skadar tredje parter. Detaljerade tillämpningsföreskrifter för ansöknings-, gransknings-, invändnings- och avregistreringsförfarandena för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vissa vinprodukter bör därför fastställas.

(3)

Villkor för fysiska eller juridiska personers ansökan om registrering bör fastställas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att definiera det berörda området, med beaktande av produktionsområdet och produktens egenskaper. Alla producenter i det avgränsade geografiska området bör kunna använda den registrerade beteckningen förutsatt att villkoren i produktspecifikationen uppfylls. Avgränsningen av området bör vara detaljerad, precis och entydig så att producenterna, de behöriga myndigheterna och kontrollorganen kan säkerställa att produkten kommer från det avgränsade geografiska området.

(4)	Särskilda bestämmelser bör fastställas för registrering av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.

(5)

Att begränsa förpackningen av en vinprodukt med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, eller produktionsmoment som rör presentationen av produkten, till ett avgränsat geografiskt område utgör en begränsning av den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster. Mot bakgrund av EG-domstolens rättspraxis får sådana begränsningar endast införas om de är nödvändiga, proportionerliga och lämpliga för att upprätthålla en ursprungsbetecknings eller geografisk betecknings goda anseende. Alla begränsningar ska vederbörligen motiveras med hänsyn till den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster.

(6)	Bestämmelser bör antas om villkoret för produktionen i det avgränsade området. Det finns ett begränsat antal undantag inom gemenskapen.

(7)	Uppgifter som styrker sambandet med det geografiska områdets egenskaper och deras inverkan på slutprodukten bör också anges.

(8)	Vid införande av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar i ett gemenskapsregister bör även de som bedriver handel på området och konsumenterna informeras. För att informationen ska vara tillgänglig för alla bör den finnas i elektroniskt format.

(9)

För att bevara särarten hos viner med skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och tillnärma medlemsstaternas lagstiftningar i syfte att upprätta lika konkurrensvillkor inom gemenskapen, bör ett gemenskapsregelverk för kontroller av dessa viner antas, med vilket de särskilda bestämmelser som medlemsstaterna antar måste vara förenliga. Dessa kontroller bör göra det möjligt att förbättra de berörda produkternas spårbarhet och specificera vilka aspekter som kontrollerna måste omfatta. För att undvika en snedvridning av konkurrensen bör kontroller fortlöpande utföras av oberoende organ.

(10)	För att säkerställa en konsekvent tillämpning av förordning (EG) nr 479/2008 bör formulär utarbetas för ansökningar, invändningar, ändringar och avregistreringar.

(11)	I kapitel V i avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008 fastställs allmänna bestämmelser för användning av skyddade traditionella uttryck för vissa vinprodukter.

(12)

Användning av, bestämmelser om och skydd av vissa benämningar (andra än ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar) som används för att beskriva vinprodukter är en väletablerad praxis i gemenskapen. Dessa traditionella uttryck kan få konsumenterna att tänka på en produktions- eller lagringsmetod, en viss kvalitet, en färg eller en typ av plats eller kanske en historisk händelse som är förknippad med vinet. För att garantera lika konkurrensvillkor och för att undvika att konsumenterna vilseleds är det därför lämpligt att upprätta en gemensam ram för definition, erkännande, skydd och användning av sådana traditionella uttryck.

(13)

Användningen av traditionella uttryck för produkter från tredjeländer är tillåten om produkterna uppfyller samma eller motsvarande krav som produkter från medlemsstaterna så att konsumenterna inte vilseleds. Eftersom de centraliserade reglerna i flera tredjeländer inte är lika omfattande som gemenskapens rättssystem bör vissa krav på ”representativa branschorganisationer” i tredjeländer fastställas för att samma garantier som i gemenskapsbestämmelserna ska kunna ges.

(14)	I avdelning III kapitel VI i förordning (EG) nr 479/2008 fastställs allmänna bestämmelser för märkning och presentation av vissa vinprodukter.

(15)

Vissa bestämmelser angående märkning av livsmedel fastställs i rådets första direktiv 89/104/EEG (2), i rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier (3), i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG (4) och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder (5). Dessa bestämmelser gäller också vinprodukter om inget annat uttryckligen anges i de nämnda direktiven.

(16)	I förordning (EG) nr 479/2008 harmoniseras märkningen av alla vinprodukter. Det fastställs likaså att användningen av andra uttryck än de som uttryckligen omfattas av gemenskapslagstiftningen bör vara tillåtna, förutsatt att de är korrekta.

(17)

Enligt förordning (EG) nr 479/2008 är det nödvändigt att fastställa villkor för användningen av vissa uttryck som bland annat avser ursprung, tappningsföretag, producent, importör etc. För vissa av dessa uttryck krävs gemenskapsbestämmelser för att garantera att den inre marknaden fungerar väl. Dessa bestämmelser bör i allmänhet bygga på redan befintliga bestämmelser. När det gäller andra termer bör varje medlemsstat fastställa bestämmelser som är förenliga med gemenskapsrätten som ska tillämpas på vin som produceras på deras territorium, så att dessa bestämmelser fastställs så nära producenten som möjligt. Det bör dock finnas garantier för att dessa regler präglas av öppenhet och insyn.

(18)	För konsumenternas skull bör vissa obligatoriska uppgifter samlas i samma synfält på behållaren, det bör fastställas toleransgränser för uppgiften om den verkliga alkoholhalten och det bör tas hänsyn till produkternas särart.

(19)	De befintliga bestämmelserna om användning av identifikationsmärkning av livsmedelspartier fyller sitt syfte och bör därför fortsätta att gälla.

(20)	Uttryck som avser ekologisk produktion av druvor ska enbart följa reglerna i genom rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (6) och gäller för alla vinprodukter.

(21)

Förbudet mot användning av blykapsyler för att försluta behållare som innehåller produkter som täcks av förordning (EG) nr 479/2008 bör behållas i syfte att undvika risken för i första hand kontaminering, särskilt vid oavsiktlig kontakt med sådana kapsyler, och för det andra risken för miljöförorening på grund av avfall som innehåller bly från sådana kapsyler.

(22)	För att öka produkternas spårbarhet och skapa större insyn bör nya regler för ”ursprungsbeteckning” införas.

(23)	Användningen av beteckningar som avser druvsorter och årgång för viner utan ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar kräver särskilda tillämpningsföreskrifter.

(24)

I gemenskapen och i tredjeländer är det sedan lång tid tillbaka tradition att använda vissa typer av flaskor för vissa produkter. Dessa flaskor kan få konsumenten att tänka på ett visst ursprung eller vissa egenskaper hos dessa produkter just därför att de har använts sedan lång tid. Dessa flaskor bör därför uteslutande användas för sådana viner.

(25)

Reglerna för märkning av vinprodukter med ursprung i tredjeland som sätts i omlopp på gemenskapsmarknaden bör också så långt det är möjligt harmoniseras med den metod som införts för gemenskapens vinprodukter för att undvika att konsumenterna vilseleds och att det uppstår illojal konkurrens mellan producenterna. Hänsyn bör dock tas till skillnader när det gäller produktionsvillkor, vinframställningstraditioner och lagstiftning i tredjeländer.

(26)

Med hänsyn till skillnaderna mellan de produkter som omfattas av denna förordning och deras marknader, och konsumenternas förväntningar, bör reglerna skilja sig åt beroende på vilken produkt de gäller, särskilt när det gäller vissa frivilliga uppgifter om vin som inte har någon skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, men som ändå är märkta med namn på druvsorter och årgång, om de uppfyller vissa certifierings- och ackrediteringskrav (s.k. vin med uppgift om druvsort). För att det inom kategorin vin utan SUB eller SGB ska kunna skiljas mellan vin som tillhör underkategorin vin med uppgift om sort och övriga viner, bör det fastställas särskilda regler för användningen av frivilliga uppgifter dels för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, dels för vin utan dessa beteckningar, som även omfattar vin med uppgift om druvsort.

(27)

Åtgärder för att underlätta övergången från den tidigare vinlagstiftningen till denna förordning (framför allt rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (7)) bör antas, för att inte onödigt belasta aktörerna. För att ekonomiska aktörer som är etablerade i gemenskapen och i tredjeländer ska kunna följa märkningskraven bör en övergångs- och anpassningsperiod beviljas. Därför bör bestämmelser antas som medger att saluföringen av produkter märkta i enlighet med de gällande bestämmelserna kan fortsätta under en övergångsperiod.

(28)

På grund av administrativa bördor kan vissa medlemsstater inte införa de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 senast den 1 augusti 2009. För att de ekonomiska aktörerna och de behöriga myndigheterna inte ska påverkas negativt av denna tidsfrist bör en övergångsperiod beviljas och övergångsbestämmelser antas.

(29)	Bestämmelserna i denna förordning bör inte påverka tillämpningen av särskilda bestämmelser som kan förhandlas fram enligt avtal som ingås med tredjeländer enligt förfarandet i artikel 133 i fördraget.

(30)

De nya tillämpningsföreskrifterna för kapitlen IV, V och VI i avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008 bör ersätta den befintliga lagstiftningen om genomförande av förordning (EG) nr 1493/1999. Kommissionens förordning (EG) nr 1607/2000 av den 24 juli 2000 om fastställande av vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, särskilt rörande kvalitetsvin framställt inom specificerade områden (8) och kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter (9) bör därför upphöra att gälla.

(31)

Genom artikel 128 i förordning (EG) nr 479/2008 upphävs gällande lagstiftning från rådet inom vinsektorn, inklusive lagstiftning som gäller de områden som omfattas av den här förordningen. För att undvika handelsproblem och för att skapa en smidig övergång för de ekonomiska aktörerna och fastställa en rimlig tidsfrist för medlemsstaternas antagande av en rad genomförandeåtgärder bör övergångsperioder fastställas.

(32)	Tillämpningsföreskrifterna i denna förordning bör gälla från samma dag som kapitlen IV, V och VI i avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008.

(33)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller

a)	bestämmelserna i kapitel IV i den avdelningen om skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för de produkter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008,

b)	bestämmelserna i kapitel V i den avdelningen om traditionella uttryck för de produkter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008,

c)	bestämmelserna i kapitel VI i den avdelningen om märkning och presentation av vissa vinprodukter.

KAPITEL II

SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR OCH GEOGRAFISKA BETECKNINGAR

AVSNITT 1

Ansökan om skydd

Artikel 2

Sökande

1.   En enskild producent får ansöka om skydd enligt artikel 37.1 i förordning (EG) nr 479/2008 om det kan fastställas att

a)	den berörda personen är den enda producenten inom det avgränsade geografiska området, och

b)

i det fall det berörda avgränsade geografiska området är omgivet av områden med ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, att det berörda området har egenskaper som avsevärt skiljer sig från omgivande avgränsade områdens eller att produktens egenskaper är skilda från egenskaperna hos produkterna i de omgivande avgränsade områdena.

2.   En medlemsstat eller ett tredjeland eller deras respektive myndigheter får inte ansöka om skydd enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 3

Ansökan om skydd

En ansökan om skydd ska innehålla de dokument som krävs enligt artiklarna 35 eller 36 i förordning (EG) nr 479/2008 och en elektronisk kopia av produktspecifikationen och det sammanfattande dokumentet.

Ansökan om skydd och det sammanfattande dokumentet ska upprättas i enlighet med formulären i bilagorna I och II till denna förordning.

Artikel 4

Beteckning

1.   Den beteckning som ska skyddas ska endast registreras på det eller de språk som används för att beskriva den berörda produkten i det avgränsade geografiska området.

2.   Beteckningen ska registreras med sin ursprungliga stavning.

Artikel 5

Avgränsning av det geografiska området

Området ska avgränsas på ett detaljerat, precist och entydigt sätt.

Artikel 6

Produktion inom det avgränsade geografiska området

1.   Vid tillämpning av artikel 34.1 a iii) och b iii) i förordning (EG) nr 479/2008 och av denna artikel avses med produktion alla berörda produktionsmoment, från skörd av druvorna till slutförandet av vintillverkningsprocessen, med undantag för eventuella processer efter framställningen.

2.   För produkter med en skyddad geografisk beteckning ska de druvor, högst 15 procent, som inte kommer från det avgränsade geografiska området enligt artikel 34.1 b ii) i förordning (EG) nr 479/2008 komma från den berörda medlemsstat eller det berörda tredjeland där det avgränsade området ligger.

3.   Genom undantag från artikel 34.1 a ii) i förordning (EG) nr 479/2008 ska punkt 3 i del B i bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 606/2009 (10) om vinframställningsmetoder och restriktioner gälla.

4.   Genom undantag från artikel 34.1 a iii) och b iii) i förordning (EG) nr 479/2008, och under förutsättning att det föreskrivs i produktspecifikationen, får en produkt med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning användas för vinframställning antingen

a)	i ett område i omedelbar närhet till det berörda avgränsade området, eller

b)	i ett område som är beläget i samma administrativa enhet eller i en intilliggande administrativ enhet i enlighet med nationella bestämmelser, eller

c)

vid ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som avser ett geografiskt område som skär över nationella gränser, eller om det finns ett avtal om kontrollåtgärder mellan två eller flera medlemsstater eller mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer, då en produkt med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning får användas för vinframställning i ett område som ligger i omedelbar närhet till det avgränsade området i fråga.

Genom undantag från artikel 34.1 b iii) i förordning (EG) nr 479/2008, och under förutsättning att det föreskrivs i produktspecifikationen, får vin med en skyddad geografisk beteckning fortsätta att användas för vinframställning även i områden som inte ligger i omedelbar närhet till det berörda avgränsade området till och med den 31 december 2012.

Genom undantag från artikel 34.1 a iii) i förordning (EG) nr 479/2008, och under förutsättning att det föreskrivs i produktspecifikationen, får en produkt omvandlas till mousserande vin eller pärlande vin med en skyddad ursprungsbeteckning även i områden som inte ligger i omedelbar närhet till det berörda avgränsade området om denna metod användes före den 1 mars 1986.

Artikel 7

Samband

1.   De uppgifter som styrker det geografiska samband som avses i artikel 35.2 g i förordning (EG) nr 479/2008 ska förklara hur det avgränsade geografiska områdets egenskaper påverkar slutprodukten.

Vid ansökningar som omfattar flera kategorier av vinprodukter ska uppgifter som styrker sambandet anges för varje berörd vinprodukt.

2.   När det handlar om en ursprungsbeteckning ska produktspecifikationen innehålla

a)	uppgifter om det geografiska området, inklusive naturliga och mänskliga faktorer, som är relevanta för sambandet,

b)	uppgifter om produktens kvalitet eller egenskaper som väsentligen eller uteslutande beror på den geografiska omgivningen,

c)	en beskrivning av orsakssambandet mellan de uppgifter som avses i led a och de uppgifter som avses i led b.

3.   När det handlar om en geografisk beteckning ska produktspecifikationen innehålla

a)	uppgifter om det geografiska området som är relevanta för sambandet,

b)	uppgifter om produktens kvalitet, anseende eller andra särskilda egenskaper som beror på dess geografiska ursprung,

c)	en beskrivning av orsakssambandet mellan de uppgifter som avses i led a och de uppgifter som avses i led b.

4.   När det handlar om en geografisk beteckning ska det av produktspecifikationen framgå om beteckningen grundas på en särskild kvalitet eller ett särskilt anseende eller på andra egenskaper som kan hänföras till produktens geografiska ursprung.

Artikel 8

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Om det i produktspecifikationen fastställs att förpackningen av produkten ska ske i det avgränsade geografiska området eller i ett område som ligger i omedelbar närhet till det berörda avgränsade området, i enlighet med ett krav i artikel 35.2 h i förordning (EG) nr 479/2008, ska detta krav motiveras för den berörda produkten.

AVSNITT 2

Kommissionens granskningsförfarande

Artikel 9

Mottagande av ansökan

1.   Ansökan ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. Den dag då en ansökan lämnas till kommissionen är den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i ansökan med datumet för mottagandet och ansökans ärendenummer.

Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska få ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)	Ärendenumret.

b)	Den beteckning som ska registreras.

c)	Antalet mottagna sidor.

d)	Datumet för mottagande av ansökan.

Artikel 10

Inlämning av ansökningar som skär över nationella gränser

1.   Vid ansökningar som skär över nationella gränser får en gemensam ansökan lämnas in för en beteckning som anger ett geografiskt område som skär över nationella gränser av mer än en grupp av producenter som företräder detta område.

2.   Om endast medlemsstater berörs ska det förberedande nationella förfarande som avses i artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 gälla i alla berörda medlemsstater.

Vid tillämpning av artikel 38.5 i förordning (EG) nr 479/2008 ska ansökningar som skär över nationella gränser lämnas till kommissionen av någon av medlemsstaterna på de andras vägnar, och innehålla ett tillstånd från samtliga övriga berörda medlemsstater som ger den medlemsstat som lämnar in ansökan befogenhet att agera på deras vägnar.

3.   Om en ansökan som skär över nationella gränser endast omfattar tredjeländer ska ansökan lämnas till kommissionen antingen av någon av de ansökande grupperna på de övriga gruppernas vägnar eller av något av tredjeländerna på de övriga tredjeländernas vägnar och innehålla

a)	uppgifter som styrker att villkoren i artiklarna 34 och 35 i förordning (EG) nr 479/2008 uppfylls,

b)	bevis för att beteckningen är skyddad i de berörda tredjeländerna, och

c)	ett tillstånd enligt punkt 2 från samtliga övriga berörda tredjeländer.

4.   Om en ansökan som skär över nationella gränser rör minst en medlemsstat och minst ett tredjeland ska det förberedande nationella förfarande som avses i artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 gälla i alla berörda medlemsstater. Ansökan ska lämnas till kommissionen av någon av medlemsstaterna eller tredjeländerna eller något av de berörda tredjeländer som ingår i den ansökande gruppen och innehålla

a)	uppgifter som styrker att villkoren i artiklarna 34 och 35 i förordning (EG) nr 479/2008 uppfylls,

b)	bevis för att beteckningen är skyddad i de berörda tredjeländerna, och

c)	ett tillstånd enligt punkt 2 från samtliga övriga berörda medlemsstater eller tredjeländer.

5.   Meddelanden och beslut från kommissionen sänds till den medlemsstat eller de tredjeländer eller producentgrupper i tredjeländer som lämnar in en ansökan som skär över nationella gränser till kommissionen enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

Artikel 11

Tillåtlighet

1.   För att avgöra om en ansökan om skydd är tillåtlig ska kommissionen kontrollera att ansökan om registrering i bilaga I har fyllts i och att verifikationer har bifogats ansökan.

2.   Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om ansökningar om registrering som har godkänts.

Om ansökningsformuläret inte har fyllts i eller endast delvis har fyllts i, om de verifikationer som avses i punkt 1 inte har bifogats ansökan eller om vissa verifikationer saknas, ska kommissionen informera sökanden om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom en period på två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

Artikel 12

Granskning av villkoren för giltighet

1.   Om en godkänd ansökan om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning inte uppfyller kraven i artiklarna 34 och 35 i förordning (EG) nr 479/2008 ska kommissionen informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet om skälen till att ansökan avslagits och fastställa en tidsfrist för tillbakadragande eller ändring av ansökan eller för ingivande av synpunkter.

2.   Om registreringshindren inte åtgärdas av medlemsstatens eller tredjeländernas myndigheter eller av sökanden i det berörda tredjelandet inom tidsfristen ska kommissionen avslå ansökan i enlighet med artikel 39.3 i förordning (EG) nr 479/2008.

3.   Beslut att avslå ansökan om den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument och den information som den förfogar över. Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökandena i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

AVSNITT 3

Invändningsförfaranden

Artikel 13

Nationellt invändningsförfarande för ansökningar som skär över nationella gränser

Vid tillämpning av artikel 38.3 i förordning (EG) nr 479/2008 och då en ansökan som skär över nationella gränser endast rör medlemsstater eller minst en medlemsstat och ett tredjeland, ska invändningsförfarandet tillämpas i alla berörda medlemsstater.

Artikel 14

Inlämning av invändningar enligt gemenskapsförfarandet

1.   Invändningar enligt artikel 40 i förordning (EG) nr 479/2008 ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga III till denna förordning. Invändningen ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En invändning betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i invändningen med datumet för mottagandet och invändningens ärendenummer.

Invändaren ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)	Ärendenumret.

b)	Antalet mottagna sidor.

c)	Datumet för mottagande av ansökan.

Artikel 15

Tillåtlighet enligt gemenskapsförfarandet

1.   För att avgöra om en invändning är tillåtlig ska kommissionen, i enlighet med artikel 40 i förordning (EG) nr 479/2008, kontrollera att invändningen innehåller uppgifter om vilken eller vilka tidigare rättigheter som hävdats samt om skälet eller skälen till invändningen och att invändningen lämnats in till kommissionen inom den fastställda tidsfristen.

2.   Om invändningen beror på befintligheten av ett tidigare varumärke och dess anseende och renommé, i enlighet med artikel 43.2 i förordning (EG) nr 479/2008, ska invändningen åtföljas av bevis för ansökan, registrering och användning av detta tidigare varumärke, som exempelvis registreringsintyg eller bevis för användningen, och bevis för dess anseende och renommé.

3.   Alla vederbörligen motiverade invändningar ska innehålla uppgifter om de fakta, bevis och synpunkter som lämnats in till stöd för invändningen, tillsammans med relevanta verifikationer.

Den information och de bevis som ska lämnas in för att styrka användningen av ett tidigare varumärke ska omfatta närmare uppgifter om plats, varaktighet, omfattning och egenskaper för användningen av det tidigare varumärket, och om dess anseende och renommé.

4.   Om uppgifter om vilken eller vilka tidigare rättigheter som hävdats och om de skäl, fakta, bevis och synpunkter eller de verifikationer som avses i punkterna 1 till 3 inte har lämnats in tillsammans med invändningen eller om några uppgifter saknas, ska kommissionen informera klaganden om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå invändningen. Invändaren, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå invändningen.

5.   Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om invändningar som har godkänts.

Artikel 16

Granskning av en invändning enligt gemenskapsförfarandet

1.   Om kommissionen inte har avslagit invändningen i enlighet med artikel 15.4 ska den informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet om invändningen och uppmana denne att inkomma med synpunkter inom två månader från det datum då denna information lämnats. Synpunkter som tas emot inom dessa två månader ska lämnas till invändaren.

Under granskningen av en invändning ska kommissionen uppmana parterna att vid behov inkomma med synpunkter om de meddelanden som de övriga parterna inkommit med inom en period på två månader från datumet för denna uppmaning.

2.   Om medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet eller invändaren därefter inte yttrar sig eller inte respekterar tidsfristerna beslutar kommissionen om invändningen.

3.   Beslut att avslå eller registrera den berörda ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen ska fattas av kommissionen på grundval av de bevis som den förfogar över. Invändaren, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå invändningen.

4.   Om invändningar görs av flera personer kan det efter en inledande granskning av en eller flera invändningar visa sig omöjligt att godkänna ansökan om registrering och i detta fall får kommissionen avbryta de övriga invändningsförfarandena. Kommissionen ska informera de övriga invändarna om beslut som fattats under förfarandet som påverkar dem.

Om en ansökan avslås ska de invändningsförfaranden som avbrutits anses avslutade och invändarna ska informeras om detta på vederbörligt sätt.

AVSNITT 4

Skydd

Artikel 17

Beslut om skydd

1.   Om inte ansökan om skydd av ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar avslås enligt artiklarna 11, 12, 16 och 28 ska kommissionen besluta att bevilja skydd för ursprungsbeteckningarna eller de geografiska beteckningarna.

2.   Beslut om skydd som fattas i enlighet med artikel 41 i förordning (EG) nr 479/2008 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 18

Register

1.   Kommissionen ska föra det register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som föreskrivs i artikel 46 i förordning (EG) nr 479/2008, nedan kallat registret.

2.   En ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som har godkänts ska föras in i registret.

För beteckningar som registrerats i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008 ska kommissionen föra in de uppgifter i registret som föreskrivs i punkt 3 i denna artikel, med undantag för uppgifterna i led f.

3.   Kommissionen ska föra in följande uppgifter i registret:

a)	Produkten/produkternas registrerade beteckning.

b)	Bevis för att beteckningen är skyddad som geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning.

c)	Namn på ursprungslandet eller ursprungsländerna.

d)	Registreringsdatum.

e)	Referens till den rättsakt enligt vilken beteckningen registrerats.

f)	Referens till det sammanfattande dokumentet.

Artikel 19

Skydd

1.   Skyddet av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska löpa från det datum då beteckningarna förts in i registret.

2.   Vid olaglig användning av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska medlemsstaternas behöriga myndigheter på eget initiativ, i enlighet med artikel 45.4 i förordning (EG) nr 479/2008, eller på en parts begäran vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra denna olagliga användning och förhindra saluföring eller export av de berörda produkterna.

3.   Skyddet av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska gälla hela benämningen, däribland dess beståndsdelar under förutsättning att de i sig har särskiljningsförmåga. En beståndsdel som saknar särskiljningsförmåga eller en generisk beståndsdel av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska inte beviljas skydd.

AVSNITT 5

Ändringar och avregistrering

Artikel 20

Ändring av produktspecifikationen eller det sammanfattande dokumentet

1.   Ansökningar om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som lämnas in av en sökande i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 479/2008 ska upprättas i enlighet med bilaga IV till denna förordning.

2.   För att avgöra om en ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen i enlighet med artikel 49.1 i förordning (EG) nr 479/2008 är tillåtlig ska kommissionen kontrollera att den mottagit de uppgifter som krävs enligt artikel 35.2 i den förordningen och ett ifyllt ansökningsformulär enligt punkt 1 i denna artikel.

3.   Vid tillämpning av första meningen i artikel 49.2 i förordning (EG) nr 479/2008 ska artiklarna 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 18 i denna förordning gälla i tillämpliga delar.

4.   För att en ändring ska kunna anses vara mindre får den inte

a)	avse viktiga egenskaper hos produkten,

b)	ändra sambandet,

c)	innefatta en ändring av beteckningen eller någon del av beteckningen på produkten,

d)	påverka det avgränsade geografiska området,

e)	utgöra en ökad begränsning av handeln med produkten.

5.   Om ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen lämnas in av en annan sökande än den första sökanden ska kommissionen sända ansökan till den första sökanden.

6.   Om kommissionen beslutar att godkänna en ändring av produktspecifikationen som påverkar eller utgör en ändring av de uppgifter som förts in i registret ska kommissionen stryka de ursprungliga uppgifterna från registret och föra in de nya uppgifterna med verkan från och med den dag då beslutet träder i kraft.

Artikel 21

Inlämning av en ansökan om avregistrering

1.   Ansökningar om avregistrering enligt artikel 50 i förordning (EG) nr 479/2008 ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga V till denna förordning. Ansökan om avregistrering ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En ansökan om avregistrering betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i ansökan om avregistrering med datumet för mottagandet och ansökans ärendenummer.

Författaren till ansökan om avregistrering ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)	Ärendenumret.

b)	Antalet mottagna sidor.

c)	Datumet för mottagande av ansökan.

3.   Punkterna 1 och 2 gäller inte när avregistreringen sker på kommissionens initiativ.

Artikel 22

Tillåtlighet

1.   För att avgöra om en ansökan om avregistrering är tillåtlig i enlighet med artikel 50 i förordning (EG) nr 479/2008 ska kommissionen kontrollera att ansökan

a)	innehåller uppgifter om författarens legitima intresse, skäl och motivering,

b)	innehåller en förklaring till orsaken till avregistreringen, och

c)	innehåller en hänvisning till en förklaring från den medlemsstat eller det tredjeland där författaren till ansökan har sitt hemvist eller sitt säte som stödjer avregistreringen.

2.   Alla ansökningar om avregistrering ska innehålla uppgifter om de fakta, bevis och synpunkter som lämnats in till stöd för avregistreringen, tillsammans med relevanta verifikationer.

3.   Om inga närmare uppgifter om skäl, fakta, bevis och synpunkter, eller de verifikationer som avses i punkterna 1 och 2, har lämnats in tillsammans med ansökan om avregistrering ska kommissionen informera författaren till ansökan om avregistrering om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom en period på två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Författaren till ansökan om avregistrering, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller författaren till ansökan om avregistrering i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

4.   Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökandena i det tredjeland vars ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning påverkas av avregistreringen ska informeras om ansökningar om avregistrering som har godkänts, liksom om avregistreringsförfaranden som sker på kommissionens initiativ.

Artikel 23

Granskning av avregistrering

1.   Om kommissionen inte har avslagit ansökan om avregistrering i enlighet med artikel 22.3 ska den informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller de berörda producenterna i det berörda tredjelandet om avregistreringen och uppmana dessa att inkomma med synpunkter inom två månader från det datum då denna information lämnats. Synpunkter som tas emot inom dessa två månader ska i tillämpliga fall lämnas till författaren till ansökan om avregistrering.

Under granskningen av en avregistrering ska kommissionen uppmana parterna att vid behov inkomma med synpunkter om de meddelanden som inkommit från de övriga parterna inom en period på två månader från datumet för denna uppmaning.

2.   Om medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet eller författaren till en ansökan om avregistrering därefter inte yttrar sig eller inte respekterar tidsfristerna ska kommissionen besluta om avregistreringen.

3.   Beslut att avregistrera den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen ska fattas av kommissionen på grundval av de bevis som den förfogar över. Kommissionen ska bedöma om en vinprodukt som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning inte längre överensstämmer med produktspecifikationen eller om överensstämmelse inte längre kan garanteras, i synnerhet om villkoren i artikel 35 i förordning (EG) nr 479/2008 inte längre uppfylls eller inte längre kan uppfyllas i en nära framtid.

Författaren till ansökan om avregistrering och medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet om avregistrering.

4.   Vid flera ansökningar om avregistrering kan det efter en inledande granskning av en eller flera ansökningar om avregistrering visa sig omöjligt att fortsätta att skydda en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, i vilket fall kommissionen kan avbryta övriga avregistreringsförfaranden. I detta fall ska kommissionen informera de övriga författarna till ansökningar om avregistrering om beslut som rör dem som fattats under förfarandet.

Om en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning avregistreras, ska de avregistreringsförfaranden som avbrutits anses ha avslutats och författarna till de berörda ansökningarna om avregistrering ska informeras om detta på vederbörligt sätt.

5.   När en avregistrering träder i kraft ska kommissionen stryka beteckningen från registret.

AVSNITT 6

Kontroller

Artikel 24

Anmälan av aktörerna

Alla aktörer som vill delta i hela eller delar av produktionen eller förpackningen av en produkt med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska anmälas till den behöriga kontrollmyndighet som avses i artikel 47 i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 25

Årlig kontroll

1.   Den årliga kontroll som utförs av den behöriga kontrollmyndighet som avses i artikel 48.1 i förordning (EG) nr 479/2008 ska omfatta

a)	en organoleptisk och analytisk undersökning av produkter som omfattas av en ursprungsbeteckning,

b)	antingen endast en analytisk undersökning eller både en organoleptisk och analytisk undersökning av produkter som omfattas av en geografisk beteckning, och

c)	kontroll av villkoren i produktspecifikationen.

Den årliga kontrollen ska utföras i den medlemsstat där produktionen ägt rum i enlighet med produktspecifikationen och ska utföras antingen genom

a)	slumpmässiga kontroller baserade på en riskanalys, eller

b)	stickprovskontroller, eller

c)	systematiska kontroller.

Vid slumpmässiga kontroller ska medlemsstaterna välja ut det lägsta antalet aktörer som ska kontrolleras.

Om kontrollerna utförs genom stickprov ska medlemsstaterna genom antalet, arten av och frekvensen av kontrollerna säkerställa att de är representativa för hela det berörda avgränsade geografiska området och motsvarar den kvantitet vinprodukter som saluförs eller innehas i avsikt att saluföras.

Slumpmässiga kontroller kan kombineras med kontroller genom stickprov.

2.   Den undersökning som avses i punkt 1 första stycket leden a och b ska utföras på anonyma prov, visa att den undersökta produkten uppfyller de egenskaper och den kvalitet som beskrivs i produktspecifikationen för den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen, och utföras när som helst under produktionsprocessen, också under förpackningsskedet, eller senare. Varje prov ska vara representativt för de berörda viner som aktören innehar.

3.   För att kontrollera överensstämmelsen med den produktspecifikation som avses i punkt 1 första stycket led c ska kontrollmyndigheten

a)	kontrollera aktörernas lokaler, genom att kontrollera att aktörerna verkligen kan uppfylla villkoren i produktspecifikationen, och

b)	när som helst under produktionsprocessen, inklusive förpackningsskedet, kontrollera produkterna utifrån en inspektionsplan som kontrollmyndigheten upprättat i förväg och som aktörerna informerats om, och som omfattar alla produktens produktionsskeden.

4.   Den årliga kontrollen ska garantera att den berörda skyddade ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen endast får användas av en produkt om

a)	resultatet av den undersökning som avses i punkt 1 första stycket leden a och b och i punkt 2 visar att den berörda produkten uppfyller gränsvärdena och har alla de tillämpliga egenskaperna för den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen,

b)	de övriga villkor som anges i produktspecifikationen uppfylls i enlighet med förfarandena i punkt 3.

5.   De produkter som inte uppfyller villkoren i denna artikel får saluföras, men utan den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen, under förutsättning att de övriga rättsliga kraven uppfylls.

6.   Vid en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som skär över nationella gränser kan kontrollen utföras av en kontrollmyndighet i någon av de medlemsstater som berörs av denna ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning.

7.   Om den årliga kontrollen utförs under produktens förpackningsskede på territoriet i en annan medlemsstat än den där produktionen ägt rum ska artikel 84 i kommissionens förordning (EG) nr 555/2008 (11) tillämpas.

8.   Punkterna 1–7 gäller för viner med en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning vars berörda ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning uppfyller kraven i artikel 38.5 i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 26

Analytisk och organoleptisk undersökning

Den analytiska och organoleptiska undersökning som avses i artikel 25.1 första stycket leden a och b omfattar följande:

a)

En analys av det berörda vinet i syfte att mäta följande karakteristiska egenskaper i) fastställda genom en fysisk och kemisk analys: — Den totala och verkliga alkoholhalten. — Det totala sockerinnehållet mätt i fruktos och glukos (inklusive sackaros för pärlande and mousserande viner). — Den totala syrahalten. — Halten av flyktiga syror. — Den totala svaveldioxidhalten. ii) fastställda genom en kompletterande analys: — Koldioxidhalten (pärlande och mousserande viner, övertryck i bar vid 20 °C). — Andra karakteristiska egenskaper som föreskrivs i medlemsstaternas lagstiftning eller i produktspecifikationerna för de berörda skyddade ursprungsbeteckningarna eller geografiska beteckningarna.

b)	En organoleptisk undersökning som omfattar utseende, doft och smak.

Artikel 27

Kontroller av produkter med ursprung i tredjeländer

Om ett tredjelands viner omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, ska det berörda tredjelandet på kommissionens begäran sända kommissionen uppgifter om de behöriga myndigheter som avses i artikel 48.2 i förordning (EG) nr 479/2008 och om de aspekter som omfattas av kontrollen, samt bevis för att det berörda vinet uppfyller villkoren för den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen.

AVSNITT 7

Omvandling till geografisk beteckning

Artikel 28

Ansökan

1.   En myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en sökande i det berörda tredjelandet får begära att en skyddad ursprungsbeteckning ska omvandlas till en skyddad geografisk beteckning om en skyddad ursprungsbeteckning inte längre överensstämmer med produktspecifikationen eller om överensstämmelse med produktspecifikationen inte längre kan garanteras.

Ansökningar om omvandling som lämnas in till kommissionen ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga VI till denna förordning. Ansökan om omvandling ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En ansökan om omvandling betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen.

2.   Om ansökan om omvandling till en geografisk beteckning inte uppfyller kraven i artiklarna 34 och 35 i förordning (EG) nr 479/2008 ska kommissionen informera myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller sökanden i det berörda tredjelandet om skälen till att ansökan avslagits och uppmana denne att dra tillbaka eller ändra ansökan eller inkomma med synpunkter inom en period på två månader.

3.   Om hindren för omvandling till en geografisk beteckning inte åtgärdas av myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller av sökanden i det berörda tredjelandet innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan.

4.   Beslut att avslå ansökan om omvandling ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument och den information som den förfogar över. Myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

5.   Artiklarna 40 och 49.1 i förordning (EG) nr 479/2008 ska inte gälla.

KAPITEL III

TRADITIONELLA UTTRYCK

AVSNITT 1

Ansökan

Artikel 29

Sökande

1.   De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna eller tredjeländerna eller de representativa branschorganisationerna i tredjeländerna får lämna in en ansökan till kommissionen om skydd av traditionella uttryck i den mening som avses i artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Med representativa branschorganisationer avses alla producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer som har antagit samma regler, som är verksamma i ett eller flera särskilda områden med ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning för vin, i vilka minst två tredjedelar av producenterna i det område för ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning där dessa organisationer verkar är medlemmar och vilka står för minst två tredjedelar av områdets produktion. En representativ branschorganisation får endast lämna en ansökan om skydd för de viner som den producerar.

Artikel 30

Ansökan om skydd

1.   Ansökningar om skydd av ett traditionellt uttryck ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga VII och åtföljas av en kopia av reglerna för användningen av det berörda uttrycket.

2.   Om ansökan lämnas in av en representativ branschorganisation i ett tredjeland ska även uppgifter om den representativa branschorganisationen lämnas in. Denna information, även relevanta uppgifter om den representativa branschorganisationens medlemmar, anges när så är lämpligt i bilaga XI.

Artikel 31

Språk

1.   Det uttryck som ska skyddas ska anges antingen

a)	på det eller de officiella språken eller det eller de regionala språken i den medlemsstat eller det tredjeland som uttrycket härrör från, eller

b)	på det språk som används i handelsförbindelser för detta uttryck.

Det uttryck som används på ett särskilt språk ska gälla de specifika produkter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Uttrycket ska registreras med sin ursprungliga stavning.

Artikel 32

Regler för traditionella uttryck från tredjeländer

1.   Artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008 ska i tillämpliga delar gälla för traditionella uttryck som används i tredjeländer i samband med vinprodukter med geografiska beteckningar från de berörda tredjeländerna.

2.   Vin med ursprung i tredjeländer som är märkta med andra traditionella uttryck än de som anges i bilaga XII får använda dessa traditionella benämningar på vinetiketter i enlighet med de gällande reglerna i de berörda tredjeländerna, inklusive de representativa branschorganisationernas regler.

AVSNITT 2

Granskningsförfarande

Artikel 33

Registrering av ansökan

Kommissionen ska märka de dokument som ingår i ansökan med datumet för mottagandet och ansökans ärendenummer. Ansökan ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En ansökan betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum och den traditionella benämningen på lämpligt sätt.

Sökanden ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)	Ärendenumret.

b)	Det traditionella uttrycket.

c)	Antalet mottagna dokument.

d)	Datumet för mottagande av dessa dokument.

Artikel 34

Tillåtlighet

Kommissionen ska kontrollera att ansökningsformuläret är fullständigt ifyllt och åtföljs av den begärda dokumentationen enligt artikel 30.

Om ansökningsformuläret är ofullständigt ifyllt, om det saknas dokumentation eller om dokumentationen är ofullständig ska kommissionen informera sökanden om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom en period på två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Sökanden ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

Artikel 35

Villkor för giltighet

1.   Ett traditionellt uttryck ska godkännas om

a)	uttrycket uppfyller definitionen i artikel 54.1 a eller b i förordning (EG) nr 479/2008 och villkoren i artikel 31 i denna förordning,

b)

uttrycket enbart består av antingen i) ett namn som traditionellt använts i handelsförbindelser på en stor del av gemenskapens eller det berörda tredjelandets territorium, som kännetecken för specifika kategorier av vinprodukter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008, eller ii) ett renommerat namn som traditionellt använts i handelsförbindelser på åtminstone den berörda medlemsstatens eller det berörda tredjelandets territorium, som kännetecken för specifika kategorier av vinprodukter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

c)	uttrycket i) inte är generiskt, ii) definieras och regleras i medlemsstatens lagstiftning, eller iii) är föremål för användningsvillkor som föreskrivs i de regler som gäller för vinproducenterna i det berörda tredjelandet, inklusive de representativa branschorganisationernas regler.

2.   I punkt 1 b avses med traditionell användning

a)	minst fem år för uttryck som registrerats på det eller de språk som avses i artikel 31 a i denna förordning,

b)	minst femton år för uttryck som registrerats på det språk som avses i artikel 31 b i denna förordning.

3.   I punkt 1 c i avses med generiskt uttryck ett traditionellt uttryck som har blivit den allmänna beteckningen på vinprodukten ifråga inom gemenskapen trots att det avser en specifik produktionsmetod, lagringsmetod, kvalitet, färg, typ av plats eller historisk händelse som är förknippad med vinprodukten.

4.   Villkoret i punkt 1 b i denna artikel gäller inte de traditionella uttryck som avses i artikel 54.1 a i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 36

Grunder för avslag

1.   Om en ansökan om skydd av ett traditionellt uttryck inte överensstämmer med definitionen i artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008 och kraven i artiklarna 31 och 35 ska kommissionen informera sökanden om grunderna för att avslå ansökan och ange en tidsfrist på två månader från det datum då denna information lämnats för att dra tillbaka eller ändra ansökan eller för att inkomma med synpunkter.

Kommissionen ska besluta om skyddet på grundval av den information som den förfogar över.

2.   Om hindren inte åtgärdas av sökanden inom den tidsfrist som anges i punkt 1 ska kommissionen avslå ansökan. Beslut att avslå ansökan om det berörda traditionella uttrycket ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument och den information som den förfogar över. Sökanden ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

AVSNITT 3

Invändningsförfaranden

Artikel 37

Inlämning av en invändning

1.   Inom två månader från datumet för offentliggörande i artikel 33 första stycket får alla medlemsstater eller tredjeländer eller alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse invända mot det föreslagna erkännandet genom att lämna in en invändning.

2.   Invändningen ska upprättas enligt formuläret i bilaga VIII och lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En invändning betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen.

3.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i invändningen med datumet för mottagandet och invändningens ärendenummer.

Invändaren ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)	Ärendenumret.

b)	Antalet mottagna sidor.

c)	Datumet för mottagande av invändningen.

Artikel 38

Tillåtlighet

1.   För att avgöra om en invändning är tillåtlig ska kommissionen kontrollera att invändningen innehåller en hänvisning till den tidigare rättighet eller de tidigare rättigheter som hävdats och att grunden/grunderna till invändningen anges samt att invändningen inkommit till kommissionen inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 37.1.

2.   Om invändningen beror på befintligheten av ett tidigare varumärke och dess anseende och renommé, i enlighet med artikel 41.2, ska invändningen åtföljas av bevis för ansökan, registrering och användning av detta tidigare varumärke, som exempelvis registreringsintyg, och bevis för dess anseende och renommé.

3.   Alla vederbörligen motiverade invändningar ska innehålla uppgifter om de fakta, bevis och synpunkter som lämnats in till stöd för invändningen, tillsammans med relevanta verifikationer.

Den information och de bevis som ska lämnas in för att styrka användningen av ett tidigare varumärke ska omfatta närmare uppgifter om plats, varaktighet, omfattning och egenskaper för användningen av det tidigare varumärket, och om dess anseende och renommé.

4.   Om uppgifter om vilken rättighet eller vilka tidigare rättigheter som hävdats, om de skäl, fakta, bevis och synpunkter eller de verifikationer som avses i punkterna 1 till 3 inte har lämnats in tillsammans med invändningen eller om några uppgifter saknas, ska kommissionen informera klaganden om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Invändaren, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

5.   Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet ska informeras om de invändningar som har godkänts.

Artikel 39

Granskning av invändningar

1.   Om kommissionen inte har avslagit invändningen i enlighet med artikel 38.4 ska den informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet om invändningen och uppmana dessa att inkomma med synpunkter inom två månader från det datum då denna information lämnats. Synpunkter som inkommer inom dessa två månader ska lämnas till invändaren.

Under granskningen av en invändning ska kommissionen uppmana parterna att vid behov inkomma med synpunkter om de meddelanden som inkommit från de övriga parterna inom en period på två månader från datumet för denna uppmaning.

2.   Om medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet eller invändaren därefter inte yttrar sig eller inte respekterar tidsfristerna ska kommissionen besluta om invändningen.

3.   Beslut att avslå eller godkänna ansökan om det berörda traditionella uttrycket ska fattas av kommissionen på grundval av de bevis som den förfogar över. Kommissionen ska avgöra om villkoren i artikel 40.1 eller i artiklarna 41.3 eller 42 har uppfyllts. Invändaren, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

4.   Om invändningar görs av flera personer kan det efter en inledande granskning av en eller flera invändningar visa sig omöjligt att godkänna ansökan om registrering och i detta fall kan kommissionen avbryta de övriga invändningsförfarandena. Kommissionen ska informera de övriga invändarna om beslut som rör dem som fattats under förfarandet.

Om en ansökan avslås ska de invändningsförfaranden som avbrutits anses avslutade och invändarna ska informeras om detta på vederbörligt sätt.

AVSNITT 4

Skydd

Artikel 40

Allmänt skydd

1.   Om en ansökan uppfyller villkoren i artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008 och i artiklarna 31 och 35 och inte avslås i enlighet med artiklarna 38 och 39 ska det traditionella uttrycket anges i bilaga XII till denna förordning.

2.   De traditionella uttryck som anges i bilaga XII skyddas endast på det språk och för de kategorier av vinprodukter som anges i ansökan, mot

a)	obehörigt bruk, även om det skyddade uttrycket åtföljs av ett uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt,

b)	varje annan osann eller vilseledande uppgift om beskaffenhet, egenskaper eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, reklammaterial eller handlingar,

c)	varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten, i synnerhet för att ge intryck av att vinet uppfyller kraven för det skyddade traditionella uttrycket.

Artikel 41

Förhållande till varumärken

1.   När ett traditionellt uttryck skyddas i enlighet med denna förordning ska ansökningar om registrering av ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 40 avslås om de inte rör viner som uppfyller kraven för att använda ett sådant traditionellt uttryck och lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av det traditionella uttrycket lämnats in till kommissionen och det traditionella uttrycket följaktligen skyddas.

Varumärkesregistrering som har skett i strid med vad som anges i föregående stycke ska efter ansökan förklaras ogiltig i enlighet med de tillämpliga förfarandena i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG (12) eller rådets förordning (EG) nr 40/94 (13).

2.   Ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 40 i denna förordning, och för vilket en ansökan har lämnats in eller som har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, förvärvats genom användning på gemenskapens territorium före den 4 maj 2002 eller före den dag då ansökan om skydd av det traditionella uttrycket lämnas in till kommissionen, får användas fortsatt eller förnyas trots skyddet av det traditionella uttrycket.

I sådana fall ska användningen av det traditionella uttrycket vara tillåten parallellt med de berörda varumärkena.

3.   En beteckning får inte skyddas som traditionellt uttryck om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé skulle kunna vilseleda konsumenten om vinets rätta identitet, beskaffenhet, egenskaper eller kvalitet.

Artikel 42

Homonyma uttryck

1.   Ett uttryck för vilket en ansökan har lämnats in, som är helt eller delvis homonymt med ett uttryck som redan skyddas inom ramen för detta kapitel, ska skyddas med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt risken för förväxlingar.

Ett homonymt uttryck som vilseleder konsumenten i fråga om produktens beskaffenhet, kvalitet eller rätta identitet får inte registreras även om uttrycket är korrekt.

Ett skyddat homonymt uttryck får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den nya skyddade homonymen och det traditionella uttryck som redan anges i bilaga XII, med beaktande av kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas.

2.   Punkt 1 ska i tillämpliga delar gälla för traditionella uttryck som skyddats före den 1 augusti 2009 som är delvis homonyma med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med ett namn på en druvsort eller dess synonym i bilaga XV.

Artikel 43

Tillsyn av skyddet

Vid tillämpning av artikel 55 i förordning (EG) nr 479/2008 ska de behöriga nationella myndigheterna vid olaglig användning av skyddade traditionella uttryck, på eget initiativ eller på en parts begäran, vidta åtgärder för att stoppa saluföring, och även export, av de berörda produkterna.

AVSNITT 5

Förfarande för avregistrering

Artikel 44

Grunder för avregistrering

Ett traditionellt uttryck ska avregistreras om det inte längre överensstämmer med definitionen i artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008 eller kraven i artiklarna 31, 35, 40.2, 41.3 eller 42.

Artikel 45

Inlämning av en ansökan om avregistrering

1.   En motiverad ansökan om avregistrering får lämnas in till kommissionen av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person med ett legitimt intresse och ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga IX. Ansökan ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En ansökan om avregistrering betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i ansökan om avregistrering med datumet för mottagandet och med ansökans ärendenummer.

Författaren till ansökan om avregistrering ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)	Ärendenumret.

b)	Antalet mottagna sidor.

c)	Datumet för mottagande av ansökan.

3.   Punkterna 1 och 2 gäller inte när avregistreringen sker på kommissionens initiativ.

Artikel 46

Tillåtlighet

1.   För att avgöra om en ansökan om avregistrering är tillåtlig ska kommissionen kontrollera att ansökan

a)	anger författarens legitima intresse,

b)	innehåller en förklaring till grunden/grunderna till avregistreringen, och

c)	innehåller en hänvisning till en förklaring från den medlemsstat eller det tredjeland där författaren till ansökan har sitt hemvist eller sitt säte som redogör för författarens legitima intresse, skäl och motivering.

2.   Alla ansökningar om avregistrering ska innehålla uppgifter om de fakta, bevis och synpunkter som lämnats in till stöd för avregistreringen, tillsammans med relevanta verifikationer.

3.   Om inga närmare uppgifter om de skäl, fakta, bevis och synpunkter, eller de verifikationer som avses i punkterna 1 och 2, har lämnats in samtidigt som ansökan om avregistrering ska kommissionen informera författaren till ansökan om avregistrering om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom en period på två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Författaren till ansökan och myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller författaren till ansökan i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

4.   Myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller författaren till ansökan om avregistrering i det tredjeland vars traditionella uttryck påverkas av avregistreringen ska informeras om ansökningar om avregistrering som har godkänts, liksom om avregistreringsförfaranden som sker på kommissionens initiativ.

Artikel 47

Granskning av avregistrering

1.   Om kommissionen inte har avslagit ansökan om avregistrering i enlighet med artikel 46.3 ska den informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet om ansökan om avregistreringen och uppmana denne att inkomma med synpunkter inom två månader från det datum då denna information lämnats. Alla synpunkter som tas emot inom dessa två månader ska lämnas till författaren till ansökan om avregistrering.

Under granskningen av en avregistrering ska kommissionen uppmana parterna att vid behov inkomma med synpunkter om de meddelanden som inkommit från de andra parterna inom en period på två månader från datumet för denna uppmaning.

2.   Om medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet eller författaren till en ansökan om avregistrering därefter inte inkommer med några synpunkter eller inte respekterar tidsfristerna ska kommissionen besluta om avregistreringen.

3.   Beslut att avregistrera det berörda traditionella uttrycket ska fattas av kommissionen på grundval av de bevis som den förfogar över. Kommissionen ska avgöra om villkoren i artikel 44 inte längre uppfylls.

Författaren till ansökan om avregistrering och medlemsstatens eller tredjelandets berörda myndigheter ska informeras om beslutet om avregistrering.

4.   Vid flera ansökningar om avregistrering kan det efter en inledande granskning av en eller flera ansökningar om avregistrering visa sig omöjligt att fortsätta att skydda ett traditionellt uttryck, i vilket fall kommissionen kan avbryta övriga avregistreringsförfaranden. I detta fall ska kommissionen informera de övriga författarna till ansökningar om avregistrering om beslut som rör dem som fattats under förfarandet.

Om ett traditionellt uttryck avregistreras, ska de avregistreringsförfaranden som avbrutits anses ha avslutats och författarna till de berörda ansökningarna om avregistrering ska informeras om detta på vederbörligt sätt.

5.   När en avregistrering träder i kraft ska kommissionen stryka den berörda beteckningen från förteckningen i bilaga XII.

AVSNITT 6

Befintliga skyddade traditionella uttryck

Artikel 48

Befintliga skyddade traditionella uttryck

Traditionella uttryck som skyddas i enlighet med artiklarna 24, 28 och 29 i förordning (EG) nr 753/2002 ska automatiskt skyddas under denna förordning, under förutsättning att

a)	en sammanfattning av definitionen eller villkoren för användning inlämnats till kommissionen senast den 1 maj 2009,

b)	medlemsstaterna eller tredjeländerna inte har upphört att skydda vissa traditionella uttryck.

KAPITEL IV

MÄRKNING OCH PRESENTATION

Artikel 49

Gemensam regel för alla märkningsuppgifter

Om inte annat föreskrivs genom denna förordning får märkning av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt 13, 15 och 16 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 (nedan kallade produkter) inte kompletteras med andra uppgifter än de som föreskrivs i artikel 58 och de som regleras i artiklarna 59.1 och 60.1 i den förordningen, såvida de inte uppfyller kraven i artikel 2.1 a i direktiv 2000/13/EG.

AVSNITT 1

Obligatoriska uppgifter

Artikel 50

Presentation av de obligatoriska uppgifterna

1.   De obligatoriska uppgifter som avses i artikel 58 i förordning (EG) nr 479/2008 samt de som förtecknas i artikel 59 i den förordningen ska anges i samma synfält på behållaren, så att de kan läsas samtidigt utan att man måste vrida på behållaren.

De obligatoriska uppgifterna om partiets nummer och de uppgifter som avses i artiklarna 51 och 56.4 i denna förordning får dock anges utanför det synfält där de övriga obligatoriska uppgifterna anges.

2.   De obligatoriska uppgifter som avses i punkt 1 och de som är tillämpliga med stöd av de rättsliga instrument som anges i artikel 58 i förordning (EG) nr 479/2008 ska anges med outplånliga bokstäver och vara lätta att urskilja från den omgivande texten eller bilderna.

Artikel 51

Tillämpning av vissa övergripande bestämmelser

1.   Om en eller flera ingredienser som anges i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG finns med i en av de produkter som avses i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 ska de anges i märkningen och föregås av orden ”innehåller”. För sulfiter kan följande termer användas: ”sulfiter” eller ”svaveldioxid”.

2.   Förutom det märkningskrav som avses i punkt 1 får det piktogram som anges i bilaga X till denna förordning användas.

Artikel 52

Saluföring och export

1.   Produkter vars märkning eller presentation inte uppfyller de motsvarande villkoren i denna förordning får inte saluföras inom gemenskapen eller exporteras.

2.   Genom undantag från kapitlen V och VI i förordning (EG) nr 479/2008, får medlemsstaterna om de berörda produkterna ska exporteras, tillåta att uppgifter som strider mot de märkningsbestämmelser som föreskrivs i gemenskapsrätten anges på etiketterna för viner som ska exporteras, om dessa uppgifter krävs enligt lagstiftningen i det berörda tredjelandet. Dessa uppgifter får anges på andra språk än de officiella gemenskapsspråken.

Artikel 53

Förbud mot blykapsyler och blyfolie

Förslutningar för produkter som avses i artikel 49 får inte vara försedda med blykapsyler eller blyfolie.

Artikel 54

Verklig alkoholhalt

1.   Den verkliga alkoholhalten i volymprocent som avses i artikel 59.1 c i förordning (EG) nr 479/2008 ska anges som hel eller halv procentandel.

Siffran ska följas av ”vol.%” och kan föregås av ”verklig alkoholhalt”, ”verklig alkohol” eller ”alk”.

Utan att det påverkar de avvikelser som medges för den använda referensanalysmetoden, får den alkoholhalt som anges inte avvika uppåt eller nedåt med mer än 0,5 volymprocentenheter från den alkoholhalt som fastställts i analysen. För produkter med skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar som lagrats på flaska i mer än tre år samt för mousserande vin, mousserande kvalitetsvin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, pärlande vin, pärlande vin tillsatt med koldioxid, likörvin och vin av övermogna druvor, dock utan att det påverkar de avvikelser som medges för den använda referensanalysmetoden, får den alkoholhalt som anges inte avvika uppåt eller nedåt med mer än 0,8 volymprocentenheter från den alkoholhalt som fastställts i analysen.

2.   Den verkliga alkoholhalten ska anges i märkningen med tecken som är minst 5 mm höga om den nominella volymen är högre än 100 cl, minst 3 mm höga om den nominella volymen är högst 100 cl men högre än 20 cl, och minst 2 mm höga om den nominella volymen är högst 20 cl.

Artikel 55

Ursprungsbeteckning

1.   Den ursprungsbeteckning som avses i artikel 59.1 d i förordning (EG) nr 479/2008 ska anges på följande sätt:

a)

För viner som avses i punkterna 1, 2, 3, 7–9 samt 15 och 16 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008, utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, ska något av följande anges: i) Orden ”vin från (…)”, ”producerat i (…)”, eller ”produkt av (…)”, eller motsvarande termer, åtföljda av namnet på den medlemsstat eller det tredjeland på vars territorium druvorna skördats och omvandlats till vin. För vin som korsar nationella gränser som tillverkats av vissa druvsorter som avses i artikel 60.2 c i förordning (EG) nr 479/2008, får endast namnet på en eller flera av medlemsstaterna eller tredjeländerna anges. ii) Antingen orden ”vin från Europeiska gemenskapen”, eller motsvarande termer, eller ”blandning av viner från olika länder inom Europeiska gemenskapen” för vin som är en blandning av viner från flera medlemsstater, eller orden ”blandning av viner från olika länder utanför Europeiska gemenskapen” eller ”blandning från (…)” med angivande av namnen på de berörda tredjeländerna, om vinet är en blandning av viner från flera tredjeländer. iii) Antingen orden ”vin från Europeiska gemenskapen”, eller motsvarande termer, eller ”vin framställt i (…) av druvor skördade i (…)”, åtföljda av namnen på de berörda medlemsstaterna för viner som framställs i en medlemsstat från druvor som skördats i en annan medlemsstat, eller orden ”vin framställt i (…) av druvor skördade i (…)” med angivande av namnen på de berörda tredjeländerna, för viner som tillverkats i ett tredjeland av druvor som skördats i ett annat tredjeland.

b)

För viner som avses i punkterna 4, 5 och 6 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008, utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, ska något av följande anges: i) Orden ”vin från (…)”, ”producerat i (…)”, ”produkt av (…)” eller ”sekt från (…)”, eller motsvarande termer, åtföljda av namnet på den medlemsstat eller det tredjeland på vars territorium druvorna skördats och omvandlats till vin. ii) Orden ”producerat i (…)”, eller motsvarande termer, åtföljda av namnet på den medlemsstat där den andra jäsningen äger rum.

c)

För viner med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, ska orden ”vin från (…)”, ”producerat i (…)”, eller ”produkt av (…)”, eller motsvarande termer anges, åtföljda av namnet på den medlemsstat eller det tredjeland på vars territorium druvorna skördats och omvandlats till vin. Vid en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som skär över nationella gränser ska endast namnet på en eller flera medlemsstater eller ett eller flera tredjeländer anges.

Denna punkt påverkar inte artiklarna 56 och 67.

2.   Den ursprungsbeteckning som avses i artikel 59.1 d i förordning (EG) nr 479/2008 för märkning av druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust eller ungt icke färdigjäst vin ska anges på följande sätt:

a)	Med orden ”must från (…)” eller ”must producerad i (…)” eller motsvarande termer, åtföljda av namnet på medlemsstaten, eller med namnet på en enskild riksdel som ingår i den medlemsstat där produkten framställs.

b)	Med frasen ”blandning framställd av produkter från två eller fler länder i Europeiska gemenskapen” vid en blandning (coupage) som producerats i två eller fler medlemsstater.

c)	Med orden ”must framställd i (…) av druvor skördade i (…)” för druvmust som inte har tillverkats i den medlemsstat där de använda druvorna skördats.

3.   För Förenade kungariket får namnet på medlemsstaten ersättas med namnet på en enskild riksdel som ingår i Förenade kungariket.

Artikel 56

Uppgifter om tappningsföretag, producent, importör och försäljare

1.   Vid tillämpning av artikel 59.1 e och f i förordning (EG) nr 479/2008 och i denna artikel avses med

a)	tappningsföretag: den fysiska eller juridiska person, eller sammanslutning av sådana personer, som tappar eller låter tappa,

b)	tappning: att den berörda produkten tappas på behållare med en volym på högst 60 liter för försäljning,

c)	producent: den fysiska eller juridiska person, eller sammanslutning av sådana personer, som bearbetar eller låter bearbeta druvor, druvmust och vin till mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ,

d)	importör: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer som är etablerade i gemenskapen och som ansvarar för att icke-gemenskapsvaror i den mening som avses i artikel 4.8 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 övergår till fri omsättning (14),

e)

försäljare: en fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av sådana personer, som inte omfattas av definitionen av producent, som köper och därefter släpper ut mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ på marknaden,

f)	adress: den kommun och medlemsstat där tappningsföretagets, producentens, försäljarens eller importörens huvudkontor är beläget.

2.   Tappningsföretagets namn och adress ska åtföljas av antingen

a)	orden ”tappningsföretag” eller ”tappat av (…)”, eller

b)

termer vars användningsvillkor definieras av de medlemsstater där tappningen av viner med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning äger rum i) på producentens egendom, eller ii) i en producentgrupps lokaler, eller iii) hos ett företag beläget i det avgränsade geografiska området eller i omedelbar närhet till det berörda avgränsade geografiska området.

Vid kontraktstappning ska uppgifterna om tappningsföretaget åtföljas av orden ”tappat för (…)” eller, om namnet på och adressen till den person som utfört tappningen för en tredje part anges, av orden ”tappat för (…) av (…)”.

Om tappningen sker någon annanstans än hos tappningsföretaget ska de uppgifter som avses i denna punkt åtföljas av en uppgift om den exakta plats där tappningen ägt rum, och om den utförts i en annan medlemsstat, namnet på den staten.

Om det är fråga om fyllning av andra behållare än flaskor ska orden ”fatfyllt av” och ”fyllt av (…)” ersätta orden ”tappningsföretag” och ”tappat av (…)”, förutom när en sådan särskillnad inte görs i det använda språket.

3.   Producentens och försäljarens namn och adress ska åtföljas av orden ”producent” eller ”producerat av” och ”försäljare” eller ”sålt av”, eller motsvarande termer. Medlemsstaterna kan göra det obligatoriskt att ange uppgift om producenten.

4.   Importörens namn och adress ska föregås av orden ”importör” eller ”importerat av (…)”.

5.   Uppgifterna i punkterna 2, 3 och 4 kan föras samman om de rör samma fysiska eller juridiska person.

Någon av dessa uppgifter får ersättas med en kod som fastställts av den medlemsstat där tappningsföretaget, producenten, importören eller försäljaren har sitt huvudkontor. Koden ska åtföljas av en hänvisning till den berörda medlemsstaten. Namnet på och adressen till en annan fysisk eller juridisk person än tappningsföretaget, producenten, importören eller försäljaren som har varit delaktig i handelskedjan ska också anges på den berörda produktens etikett.

6.   Om tappningsföretagets, producentens, importörens eller försäljarens namn består av eller innehåller en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska denna framgå av märkningen

a)	med bokstäver som inte är mer än hälften så stora som de som används för den skyddade ursprungsbeteckningen eller för geografiska beteckningar eller för beteckning av den berörda kategorin av vinprodukter, eller

b)	med en kod enligt andra stycket i punkt 5.

Medlemsstaterna får besluta vilket alternativ som ska tillämpas för produkter som framställs på deras territorium.

Artikel 57

Uppgifter om egendomen

1.   De uttryck som avser en viss egendom i bilaga XIII, förutom angivelsen av namnet på tappningsföretaget, producenten eller försäljaren, får endast användas för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, under förutsättning att

a)	vinet framställts uteslutande av druvor som skördats på vingårdar som hör till denna egendom,

b)	vinframställningen uteslutande sker på denna egendom,

c)	medlemsstaterna reglerar användningen av sina respektive uttryck i bilaga XIII. Tredjeländer fastställer bestämmelserna för användning av sina respektive uttryck som anges i bilaga XIII, även dem som utfärdats av representativa branschorganisationer.

2.   Namnet på en egendom får användas av andra aktörer som är delaktiga i marknadsföringen av produkten endast om den berörda egendomen samtycker till detta.

Artikel 58

Uppgift om sockerhalten

1.   Termerna för angivelse av sockerhalten i del A i bilaga XIV till denna förordning ska anges i märkningen på de produkter som avses i artikel 59.1 g i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Om produkternas sockerhalt, mätt i fruktos och glukos (inklusive sackaros) motiverar angivelse av två av termerna i del A i bilaga XIV, ska endast en av dessa två termer anges.

3.   Utan att det påverkar de användningsvillkor som beskrivs i del A i bilaga XIV får sockerhalten inte avvika med mer än 3 gram per liter från vad som anges i produktens märkning.

Artikel 59

Undantag

I enlighet med artikel 59.3 b i förordning (EG) nr 479/2008 får uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” utelämnas för viner med följande skyddade ursprungsbeteckningar, under förutsättning att detta föreskrivs i medlemsstatens lagstiftning eller i tillämpliga bestämmelser i det berörda tredjelandet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer:

a) Cypern:	Κουμανδαρία (Commandaria),
b) Grekland:	Σάμος (Samos),
c) Spanien:	Cava, Jerez, Xérès eller Sherry, Manzanilla,
d) Frankrike:	Champagne,
e) Italien:	Asti, Marsala, Franciacorta,
f) Portugal:	Madeira eller Madère, Port eller Porto.

Artikel 60

Särskilda regler för mousserande vin tillsatt med koldioxid, pärlande vin tillsatt med koldioxid och mousserande kvalitetsviner

1.   Beteckningarna ”mousserande vin tillsatt med koldioxid” och ”pärlande vin tillsatt med koldioxid” som anges i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 ska åtföljas av orden ”framställt genom tillsats av koldioxid” eller ”framställt genom tillsats av kolanhydrid” med bokstäver av samma typ och storlek, förutom när det språk som används i sig anger att koldioxid har tillsatts.

Frasen ”framställt genom tillsats av koldioxid” eller ”framställt genom tillsats av kolanhydrid” ska även anges om artikel 59.2 i förordning (EG) nr 479/2008 tillämpas.

2.   För mousserande kvalitetsvin får hänvisningen till kategorin av vinprodukt utelämnas för viner vars märkning omfattar uttrycket ”sekt”.

AVSNITT 2

Frivilliga uppgifter

Artikel 61

Årgång

1.   Den årgång som avses i artikel 60.1 a i förordning (EG) nr 479/2008 får anges i märkningen av de produkter som avses i artikel 49 under förutsättning att minst 85 procent av de druvor som använts för att framställa produkterna har skördats det aktuella året. Detta omfattar inte

a)	den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, ”expeditionslikör” eller ”tiragelikör”, eller

b)	den kvantitet produkter som avses i bilaga IV.3 e och f till förordning (EG) nr 479/2008.

2.   För viner som traditionellt framställs av druvor som skördas i januari eller februari ska den årgång som anges i märkningen av vinerna vara det föregående kalenderåret.

3.   Även produkter utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska följa kraven i punkterna 1 och 2 i denna artikel och i artikel 63.

Artikel 62

Namn på druvsorter

1.   Namnen på de druvsorter eller synonymer till dessa som används för att framställa de produkter som avses i artikel 49 i denna förordning enligt artikel 60.1 b i förordning (EG) nr 479/2008 får anges i märkningen av de berörda produkterna enligt de villkor som fastställs i leden a och b i denna artikel.

a)

För viner som framställs i Europeiska gemenskapen ska namnet på druvsorterna eller synonymer till dessa anges i den klassificering av druvsorter som avses i artikel 24.1 i förordning (EG) nr 479/2008. För medlemsstater som är undantagna från klassificeringskravet i artikel 24.2 i förordning (EG) nr 479/2008 ska namnen på druvsorterna eller synonymer till dessa anges i Internationella vinorganisationens (OIV) ”internationella förteckning över druvsorter och synonymer till dessa”.

b)

För viner med ursprung i tredjeländer ska användningsvillkoren för namnen på druvsorterna och synonymer till dessa vara förenliga med reglerna för vinproducenterna i det berörda tredjelandet, däribland de representativa branschorganisationernas regler, och namnen på druvsorterna och synonymer till dessa ska anges i minst en av förteckningarna från följande organisationer: i) Internationella vinorganisationen (OIV). ii) Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). iii) Internationella nämnden för växtgenetiska resurser (IBPGR).

c)

Namnet på olika druvsorter eller synonymer till dessa får anges i märkningen av produkter med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland, under förutsättning att i) produkterna i fråga till minst 85 procent har framställts av den druvsort eller synonym till denna som anges, om endast ett namn anges, förutom — den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, ”expeditionslikör” eller ”tiragelikör”, eller — den kvantitet produkter som avses i bilaga IV.3 e och f till förordning (EG) nr 479/2008. ii) de berörda produkterna till 100 procent har framställts av dessa sorter om namnet på två eller fler druvsorter eller synonymer till dessa anges, förutom: — den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, ”expeditionslikör” eller ”tiragelikör”, eller — den kvantitet produkter som avses i bilaga IV.3 e och f till förordning (EG) nr 479/2008. I det fall som avses i led ii ska sorterna anges i fallande ordning i förhållande till den proportion i vilken de ingår i produkten, och med bokstäver av samma storlek.

d)	Namnen på druvsorter eller synonymer till dessa får anges för produkter utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning om kraven i punkt 1 a, b eller c och i artikel 63 uppfylls.

2.   I fallet med mousserande vin och mousserande kvalitetsvin får de namn på druvsorter som används för att komplettera beskrivningen av produkten, nämligen ”pinot blanc”, ”pinot noir”, ”pinot meunier” eller ”pinot gris” och de motsvarande namnen på de andra gemenskapsspråken, ersättas med synonymen ”pinot”.

3.   Genom undantag från artikel 42.3 i förordning (EG) nr 479/2008 får namnen på druvsorterna och synonymerna till dessa i del A i bilaga XV till denna förordning, som består av eller innehåller en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, endast anges i märkningen av en produkt med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med geografisk beteckning från ett tredjeland om de var tillåtna enligt de gällande gemenskapsreglerna den 11 maj 2002 eller vid datumet för medlemsstaternas anslutning, beroende på vilket som inträffat sist.

4.   Namnen på de druvsorter och synonymer till dessa som anges i del B i bilaga XV till denna förordning, som delvis innehåller en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning och som direkt hänvisar till den geografiska aspekten av den skyddade ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen, får endast anges i märkningen av produkter med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland.

Artikel 63

Särskilda regler för druvsorter och årgångar för vin utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning

1.   Medlemsstaterna ska utse den eller de behöriga myndigheter som ska ansvara för certifiering enligt artikel 60.2 a i förordning (EG) nr 479/2008, i enlighet med kriterierna i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (15).

2.   Certifiering av vin, när som helst under produktionen, däribland vid tappningen av vinet, ska genomföras antingen av

a)	den eller de behöriga myndigheter som avses i punkt 1, eller

b)	ett eller flera kontrollorgan i den mening som avses i artikel 2 andra stycket punkt 5 i förordning (EG) nr 882/2004 som agerar som produktcertifieringsorgan i enlighet med kriterierna i artikel 5 i den förordningen.

Den eller de myndigheter som avses i punkt 1 ska lämna tillfredsställande garantier för objektivitet och opartiskhet, samt förfoga över den kvalificerade personal och de resurser som behövs för att genomföra sina uppgifter.

De certifieringsorgan som avses i led b i första stycket ska iaktta och från och med den 1 maj 2010 vara ackrediterade enligt den europeiska standarden EN 45011 eller ISO/IEC Guide 65 (Allmänna krav för organ som handhar produktcertifieringssystem).

Kostnaderna för certifieringen ska bäras av de aktörer som omfattas av certifieringen.

3.   Det certifieringsförfarande som föreskrivs i artikel 60.2 a i förordning (EG) nr 479/2008 ska garantera administrativa bevis som stöder korrektheten hos druvsorterna eller den årgång som anges i märkningen av de berörda vinerna.

Dessutom får vinframställande medlemsstater besluta att genomföra

a)	ett organoleptiskt test av vinets doft och smak på grundval av anonyma prov i syfte att kontrollera att vinets grundläggande egenskaper beror på den eller de druvsorter som använts,

b)	ett analytiskt test för viner som framställts av endast en druvsort.

Certifieringsförfarandet ska utföras av den eller de behöriga myndigheterna eller det eller de behöriga kontrollorganen enligt punkterna 1 och 2 i den medlemsstat där framställningen skett.

Certifieringen ska utföras antingen genom

a)	slumpmässiga kontroller baserade på en riskanalys,

b)	stickprovskontroller, eller

c)	systematiska kontroller.

Slumpmässiga kontroller ska utföras enligt en kontrollplan som på förhand fastställts av den eller de myndigheter som är ansvariga för produkternas olika produktionsskeden. Aktörerna ska ha informerats om kontrollplanen. Medlemsstaterna ska slumpmässigt välja ut ett lägsta antal aktörer som ska genomgå denna kontroll.

Om kontrollerna utförs genom stickprov ska medlemsstaterna genom antalet, arten av och frekvensen av kontrollerna säkerställa att de är representativa för hela territoriet och motsvarar den kvantitet vinprodukter som saluförs eller innehas i avsikt att saluföras.

Slumpmässiga kontroller kan kombineras med kontroller genom stickprov.

4.   När det gäller artikel 60.2 a i förordning (EG) nr 479/2008 ska producentmedlemsstaterna se till att de berörda vinproducenterna är godkända av den medlemsstat där produktionen äger rum.

5.   Beträffande kontroller, inklusive spårbarhet, ska producentmedlemsstaterna se till att avdelning V i förordning (EG) nr 555/2008 och förordning (EG) nr 606/2009 tillämpas.

6.   För vin som skär över nationella gränser enligt artikel 60.2 c i förordning (EG) nr 479/2008 kan certifieringen utföras av någon av myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

7.   För viner som produceras i enlighet med artikel 60.2 i förordning (EG) nr 479/2008 får medlemsstaterna besluta att använda uttrycket ”vin av vissa druvsorter” åtföljt av namnet eller namnen på

a)	de berörda medlemsstaterna,

b)	druvsorten eller druvsorterna.

För viner producerade i tredjeländer som saknar skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning eller geografisk beteckning och vars etiketter är försedda med namnet på en eller flera druvsorter eller årgången får tredjeländer använda uttrycket vin med uppgift om druvsort kompletterat med uppgift om tredjelandets namn.

Vid angivelse av namnet eller namnen på medlemsstaterna eller tredjeländerna ska artikel 55 i denna förordning inte gälla.

8.   Punkterna 1–6 ska gälla för produkter som framställts av druvor som skördats från och med 2009.

Artikel 64

Uppgift om sockerhalten

1.   Om inte annat föreskrivs i artikel 58 i denna förordning får den sockerhalt mätt i fruktos och glukos enligt föreskrifterna i del B i bilaga XIV till denna förordning anges i märkningen av de produkter som avses i artikel 60.1 c i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Om produkternas sockerhalt motiverar angivelse av två av termerna i del B i bilaga XIV, ska endast en av dessa två termer anges.

3.   Utan att det påverkar de användningsvillkor som beskrivs i del B i bilaga XIV till denna förordning får sockerhalten inte avvika med mer än 1 gram per liter från vad som anges i produktens märkning.

4.   Punkt 1 ska inte gälla för produkter som avses i punkterna 3, 8 och 9 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 förutsatt att medlemsstaterna eller tredjeländerna reglerar användningsvillkoren för uppgifterna om sockerhalten.

Artikel 65

Uppgifter om gemenskapssymboler

1.   De gemenskapssymboler som avses i artikel 60.1 e i förordning (EG) nr 479/2008 får anges i märkningen av viner enligt föreskrifterna i bilaga V till kommissionens förordning (EG) nr 1898/2006 (16). Trots vad som sägs i artikel 59 får beteckningarna ”SKYDDAD URSPRUNGSBETECKNING” och ”SKYDDAD GEOGRAFISK BETECKNING” i symbolerna ersättas av motsvarande termer på ett annat officiellt gemenskapsspråk enligt föreskrifterna i ovannämnda bilaga.

2.   Om gemenskapssymboler eller de beteckningar som avses i artikel 60.1 e i förordning (EG) nr 479/2008 anges i märkningen av en produkt ska de åtföljas av motsvarande skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

Artikel 66

Uttryck som avser vissa produktionsmetoder

1.   I enlighet med artikel 60.1 f i förordning (EG) nr 479/2008 får viner som saluförs inom gemenskapen märkas med uttryck som avser vissa produktionsmetoder, bland annat de som fastställs i punkterna 2, 3, 4, 5 och 6 i denna artikel.

2.   Beteckningarna i bilaga XVI är de enda uttryck som får användas för att beskriva ett vin med skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland som har jäst, mognadslagrats eller lagrats i en behållare av trä. Medlemsstaterna och tredjeländerna får dock införa andra beteckningar som motsvarar de som fastställs i bilaga XVI för dessa viner.

Någon av de uppgifter som avses i första stycket får användas om vinet har lagrats i en behållare av trä i enlighet med gällande nationella bestämmelser, även om lagringsprocessen fortsätter i en annan typ av behållare.

För beteckning av ett vin som har framställts med användning av ekchips, även i kombination med användning av behållare (en eller flera) av trä, får de uttryck som avses i första stycket inte användas.

3.   Uttrycket ”jäst på flaska” får endast användas för att beskriva mousserande viner med skyddade ursprungsbeteckningar eller med geografisk beteckning från ett tredjeland eller mousserande kvalitetsviner, under förutsättning att

a)	produkten har gjorts mousserande genom en andra alkoholjäsning på flaska,

b)	produktionstiden inklusive lagringen hos producenten, räknat från den jäsningstid som är avsedd att göra cuvéen mousserande, inte har understigit nio månader,

c)	jäsningstiden för att göra cuvéen mousserande och tiden för lagring på bottensatsen har uppgått till minst 90 dagar, och

d)	den bearbetade produkten har skilts från bottensatsen genom filtrering enligt omdragningsmetoden eller genom degorgering.

4.   Uttrycken ”jäsning på flaska enligt traditionell metod”, ”traditionell metod”, ”klassisk metod” eller ”traditionell klassisk metod” får endast användas för att beteckna mousserande viner med skyddade ursprungsbeteckningar eller med geografisk beteckning från ett tredjeland eller mousserande kvalitetsviner om produkten

a)	har gjorts mousserande genom en andra alkoholjäsning på flaska,

b)	utan uppehåll lagrats på bottensatsen i minst nio månader hos samma producent sedan cuvéen blandats,

c)	har skilts från bottensatsen genom degorgering.

5.   Benämningen ”crémant” får endast användas för mousserande vita kvalitetsviner eller kvalitetsviner av typen ”rosé” med skyddade ursprungsbeteckningar eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland, om

a)	druvorna har skördats för hand,

b)	vinet har tillverkats av must som framställts genom att hela eller avstjälkade druvor pressats; mängden must får inte överskrida 100 liter per 150 kilo druvor,

c)	den totala svaveldioxidhalten inte överskrider 150 mg/liter,

d)	sockerhalten underskrider 50 g/liter,

e)	vinet uppfyller kraven i punkt 4, och

f)	utan att det påverkar artikel 67 ska uppgiften ”Crémant” anges i märkningen av mousserande kvalitetsviner tillsammans med namnet på den geografiska enhet som utgör det avgränsade området för den skyddade ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen för ett särskilt tredjeland.

Leden a och f gäller inte producenter som äger varumärken med uttrycken ”crémant” som registrerats före den 1 mars 1986.

6.   Uttryck som hänvisar till ekologiska produktionsmetoder för druvor regleras genom rådets förordning (EG) nr 834/2007 (17).

Artikel 67

Namn på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen och hänvisningar till geografiska områden

1.   Vad beträffar artikel 60.1 g i förordning (EG) nr 479/2008 och utan att det påverkar artiklarna 55 och 56 i denna förordning, får namnet på en geografisk enhet och hänvisningar till geografiska områden endast anges i märkningen av viner med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland.

2.   För att namnet på en mindre geografisk enhet än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen ska få användas ska området för den berörda geografiska enheten vara väldefinierat. Medlemsstaterna får anta bestämmelser om användningen av dessa geografiska enheter. Minst 85 procent av de druvor av vilka vinet har framställts ska komma från den mindre geografiska enheten. De resterande 15 procenten av druvorna ska komma från det geografiskt avgränsade området för den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen.

Medlemsstater får besluta att inte tillämpa kraven i första stycket tredje och fjärde meningen när det gäller registrerade varumärken eller varumärken som har förvärvats i god tro före den 11 maj 2002 och som innehåller eller består av ett namn på en geografisk enhet som är mindre än den som ligger till grund för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen och hänvisningar till ett geografiskt område i de berörda medlemsstaterna.

3.   Namnet på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen eller hänvisningar till ett geografiskt område ska bestå av

a)	en ort eller grupp av orter,

b)	en kommun eller kommundel,

c)	ett underområde av ett vinodlingsområde eller en del av detta,

d)	ett administrativt område.

AVSNITT 3

Bestämmelser om vissa specifika typer av flaskor och flaskförslutningar och kompletterande bestämmelser för de vinproducerande medlemsstaterna

Artikel 68

Användningsvillkor för särskilda typer av flaskor

För att en flasktyp ska få tas upp i förteckningen över vissa typer av flaskor i bilaga XVII ska den uppfylla följande villkor:

a)	Den ska uteslutande, beständigt och traditionellt ha använts sedan 25 år tillbaka för ett vin med en särskild skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

b)	Dess användning ska påminna konsumenterna om ett vin med en särskild skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

I bilaga XVII anges användningsvillkoren för de godkända särskilda flasktyperna.

Artikel 69

Bestämmelser om presentation av vissa produkter

1.   Endast mousserande vin, mousserande kvalitetsvin och mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ får marknadsföras eller exporteras i glasflaskor av typen ”mousserande vin” som försluts med

a)

för flaskor med en nominell volym på över 0,20 liter: en svampformad propp av kork eller ett annat material vars kontakt med livsmedel är tillåten och som hålls på plats av en fästanordning som vid behov är täckt av en kapsyl och överdragen med metallbleck som helt och hållet täcker korken samt hela eller delar av flaskhalsen,

b)	för flaskor med en nominell volym på högst 0,20 liter: någon annan lämplig förslutningsanordning.

2.   Medlemsstaterna får besluta att kravet i punkt 1 gäller

a)

produkter som traditionellt tappas på sådana flaskor och som i) anges i artikel 25.2 a i förordning (EG) nr 479/2008, ii) anges i punkterna 7, 8 och 9 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008, iii) anges i rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (18), eller iv) har en verklig alkoholhalt i volymprocent på högst 1,2 procent,

b)	andra produkter än de som avses i led a under förutsättning att de inte vilseleder konsumenterna om produktens art.

Artikel 70

Kompletterande bestämmelser om märkning och presentation för producentmedlemsstaterna

1.   Uppgifterna i artiklarna 61, 62 och 64–67 får göras obligatoriska, förbjudas eller begränsas för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som produceras på producentmedlemsstaternas territorium genom införande av strängare villkor än de som fastställs i detta kapitel i produktspecifikationerna för dessa viner.

2.   Medlemsstaterna får göra uppgifterna i artiklarna 64 och 66 obligatoriska för vin utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som producerats på deras territorium.

3.   I kontrollsyfte får medlemsstaterna besluta att definiera och reglera andra uppgifter än de som anges i artiklarna 59.1 och 60.1 i förordning (EG) nr 479/2008 för vin som produceras på deras territorium.

4.   I kontrollsyfte får medlemsstaterna besluta att artiklarna 58, 59 och 60 i förordning (EG) nr 479/2008 ska tillämpas på vin som tappats på deras territorier, men som ännu inte saluförts eller exporterats.

KAPITEL V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 71

Vinbeteckningar som skyddas i enlighet med förordning (EG) nr 1493/1999

1.   Kommissionen ska märka alla de dokument som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med artikel 51.2 i förordning (EG) nr 479/2008 för ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar enligt artikel 51.3 i samma förordning med datum för mottagande och ärendenummer.

Den berörda medlemsstaten ska erhålla ett mottagningskvitto som innehåller minst följande uppgifter:

a)	Ärendenumret.

b)	Antalet mottagna dokument.

c)	Datumet för mottagande av dokumenten.

Dokumenten betraktas som inlämnade till kommissionen den dag då de registreras av kommissionen.

2.   Eventuella beslut om att avregistrera en berörd ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i enlighet med artikel 51.4 i förordning (EG) nr 479/2008 ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument som den förfogar över enligt artikel 51.2 i den förordningen.

Artikel 72

Tillfällig märkning

1.   Genom undantag från artikel 65 i denna förordning ska viner med en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, vars berörda ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning uppfyller kraven i artikel 38.5 i förordning (EG) nr 479/2008, märkas i enlighet med bestämmelserna i kapitel IV i denna förordning.

2.   Om kommissionen beslutar att inte bevilja skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i enlighet med artikel 41 i förordning (EG) nr 479/2008 ska viner märkta i enlighet med punkt 1 i denna artikel återtas från marknaden eller märkas om i enlighet med kapitel IV i denna förordning.

Artikel 73

Övergångsbestämmelser

1.   Vinbeteckningar som godkänns av medlemsstaterna som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar senast den 1 augusti 2009, och som inte har offentliggjorts av kommissionen i enlighet med artikel 54.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 eller artikel 28 i förordning (EG) nr 753/2002, ska vara föremål för det förfarande som avses i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Ändringar av produktspecifikationen för skyddade vinbeteckningar i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008 eller för vinbeteckningar som inte skyddas i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008, som har lämnats in till medlemsstaterna senast den 1 augusti 2009, ska vara föremål för det förfarande som avses i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008 under förutsättning att medlemsstaten fattat ett beslut om godkännande och att teknisk dokumentation enligt artikel 35.1 i förordning (EG) nr 479/2008 lämnats till kommissionen senast den 31 december 2011.

3.   De medlemsstater som inte har antagit de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 senast den 1 augusti 2009 ska göra detta senast den 1 augusti 2010. Under tiden gäller artiklarna 9, 10, 11 och 12 i tillämpliga delar som det ”förberedande nationella förfarande” som avses i artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 i de berörda medlemsstaterna.

4.   Viner som släpps ut på marknaden och som märkts senast den 31 december 2010 och som följer de relevanta tillämpliga bestämmelserna senast den 1 augusti 2009 får saluföras till dess att lagren tömts.

Artikel 74

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 1607/2000 och (EG) nr 753/2002 ska upphöra att gälla.

Artikel 75

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 augusti 2009.

---

(1)  EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(2)  EGT L 40, 11.2.1989, s. 1.

(3)  EGT L 186, 30.6.1989, s. 21.

(4)  EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

(5)  EUT L 247, 21.9.2007, s. 17.

(6)  EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(7)  EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

(8)  EGT L 185, 25.7.2000, s. 17.

(9)  EGT L 118, 4.5.2002, s. 1.

(10)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(11)  EUT L 170, 30.6.2008, s. 1.

(12)  EUT L 299, 8.11.2008, s. 25.

(13)  EGT L 11, 14.1.1994, s. 1.

(14)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(15)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(16)  EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.

(17)  EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(18)  EGT L 149, 14.6.1991, s. 1.

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---