ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 21

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
24 januari 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 67/2009 av den 23 januari 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 68/2009 av den 23 januari 2009 om anpassning för nionde gången till den tekniska utvecklingen av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter ( 1 )

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 69/2009 av den 23 januari 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på ändringar av IFRS 1 och IAS 27 ( 1 )

10

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 70/2009 av den 23 januari 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på förbättringar av IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards) ( 1 )

16

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 71/2009 av den 23 januari 2009 om fastställande av den kvantitet majs som kan komma ifråga för intervention under etapp 2 regleringsåret 2008/2009

38

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2009/4/EG av den 23 januari 2009 om motåtgärder för att förebygga och upptäcka manipulation av färdskrivardata och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG ( 1 )

39

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet och kommissionen

 

 

2009/50/EG, Euratom

 

*

Rådets och kommissionens beslut av den 18 december 2008 om ingående av protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

41

 

 

Kommissionen

 

 

2009/51/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 15 december 2008 om tilldelning av importkvoter för perioden 1 januari–31 december 2009 för ämnen som kontrolleras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 [delgivet med nr K(2008) 8100]

43

 

 

2009/52/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 18 december 2008 om fördelning av de mängder av kontrollerade ämnen som tillåts för viktiga användningsområden inom gemenskapen under 2009 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet [delgivet med nr K(2008) 8398]

53

 

 

Europeiska centralbanken

 

 

2009/53/EG

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 12 december 2008 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (ECB/2008/23)

66

 

 

2009/54/EG

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 12 december 2008 om fastställande av åtgärder för de deltagande nationella centralbankernas inbetalning av Europeiska centralbankens kapital (ECB/2008/24)

69

 

 

2009/55/EG

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 12 december 2008 om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna samt om ändring av inbetalat kapital (ECB/2008/25)

71

 

 

2009/56/EG

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 12 december 2008 om ändring av beslut ECB/2001/15 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2008/26)

75

 

 

2009/57/EG

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 12 december 2008 om fastställande av åtgärder för överföring av bidrag till Europeiska centralbankens samlade egna kapital och om ändring av de nationella centralbankernas fordringar motsvarande de reservtillgångar som överförts (ECB/2008/27)

77

 

 

2009/58/EG

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 15 december 2008 om fastställande av åtgärder för icke-deltagande nationella centralbankers inbetalning av Europeiska centralbankens kapital (ECB/2008/28)

81

 

 

2009/59/EG

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 31 december 2008 om Národná banka Slovenskas inbetalning av kapital, dess överföring av reservtillgångar och bidrag till Europeiska centralbankens reserver och avsättningar (ECB/2008/33)

83

 

 

REKOMMENDATIONER

 

 

Kommissionen

 

 

2009/60/EG

 

*

Kommissionens rekommendation av den 23 januari 2009 om riktlinjer för bästa metoder för tillsynsåtgärder när det gäller kontroller av färdskrivare vid vägkontroller och på auktoriserade verkstäder [delgivet med nr K(2009) 108]  ( 1 )

87

 

 

 

*

Not till läsaren (se omslagets tredje sida)

s3

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 67/2009

av den 23 januari 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 24 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

IL

138,6

JO

78,3

MA

47,6

TN

139,0

TR

95,7

ZZ

99,8

0707 00 05

JO

155,5

MA

106,1

TR

158,1

ZZ

139,9

0709 90 70

MA

172,9

TR

154,7

ZZ

163,8

0709 90 80

EG

88,5

ZZ

88,5

0805 10 20

EG

47,3

IL

56,2

MA

63,9

TN

61,5

TR

68,6

ZZ

59,5

0805 20 10

MA

90,3

TR

54,0

ZZ

72,2

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

62,7

EG

88,5

IL

78,9

JM

52,8

PK

44,1

TR

76,8

ZZ

67,3

0805 50 10

EG

52,5

MA

67,1

TR

63,6

ZZ

61,1

0808 10 80

CN

81,4

MK

32,6

US

106,2

ZZ

73,4

0808 20 50

CN

52,5

TR

99,0

US

104,9

ZZ

85,5


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 68/2009

av den 23 januari 2009

om anpassning för nionde gången till den tekniska utvecklingen av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (1), särskilt artikel [17.1] och

av följande skäl:

(1)

I bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85 fastställs de tekniska specifikationerna för konstruktion, provning, installation och besiktning av färdskrivare vid vägtransporter.

(2)

Med särskild hänsyn till den övergripande säkerheten i systemet och till dess tillämpning för fordon inom räckvidden för förordning (EEG) nr 3821/85, bör vissa tekniska specifikationer läggas till bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85 för att göra det möjligt att installera färdskrivare som överensstämmer med denna bilaga i fordon av typen M1 och N1.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 18 i förordning (EEG) nr 3821/85.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85 ska ändras på följande sätt:

1.

I kapitel I ska följande definition införas:

”rr)

’adapter’: en del av en färdskrivare som avger en signal som ständigt visar fordonets hastighet och/eller tillryggalagd sträcka, och som

endast installeras och används i fordon av typen M1 och N1 (enligt definitionen i bilaga II till rådets direktiv 70/156/EEG) och som tas i bruk första gången mellan den 1 maj 2006 och den 31 december 2013,

har installerats där det inte är mekaniskt möjligt att installera någon annan typ av befintliga rörelsesensorer som i övrigt överensstämmer med bestämmelserna i denna bilaga och dess tillägg 1–11,

installerats mellan fordonsenheten och där impulser för hastighet/tillryggalagd sträcka avges med integrerade sensorer eller alternativa gränssnitt.

För fordonsenheten i fråga är adapterns funktion densamma som om en rörelsesensor som överensstämmer med bestämmelserna i denna bilaga och tilläggen 1–11 skulle vara kopplad till fordonsenheten.

Användning av en sådan adapter i de fordon som beskrivs ovan ska möjliggöra installation och korrekt användning av en fordonsenhet som uppfyller alla krav i denna bilaga.

För dessa fordon innehåller färdskrivaren kablar, en adapter och en fordonsenhet.

2.

I kapitel V i avsnitt 2 ska krav 250 ersättas med följande:

”250.

På skylten ska åtminstone följande uppgifter finnas:

Godkänd montörs eller verkstads namn och adress eller handelsbeteckning.

Fordonets karaktäristiska koefficient, uttryckt i ’w = … imp/km’.

Färdskrivarkonstanten i form av ’k = … imp/km’.

Däckens effektiva omkrets, uttryckt i ’l = … mm’.

Däcksdimension.

Datum då fordonets karaktäristiska koefficient och däckens effektiva omkrets fastställts.

Fordonets registreringsnummer.

Del av fordonet där adaptern, i förekommande fall, är installerad.

Del av fordonet där rörelsesensorn är installerad om den inte är ansluten till växellådan eller en adapter inte används.

Beskrivning av färgen på kabeln mellan adaptern och den del av fordonsenheten som tillhandahåller adapterns ingående impulser.

Serienumret på adapterns inbyggda rörelsesensor.”

3.

I kapitel V i avsnitt 2 ska följande krav införas:

”—

250a.

Installationsskyltar för fordon som är utrustade med en adapter eller för fordon där rörelsesensorn inte är ansluten till växellådan ska monteras vid tidpunkten för installationen. För alla andra fordon ska installationsskyltar med angivelse av den nya informationen monteras vid tidpunkten för besiktningen efter installationen.”

4.

Efter tillägg 11 ska ett tillägg 12 enligt bilagan till den här förordningen läggas till.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska börja tillämpas sex månader efter dagen för offentliggörande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Vice ordförande


(1)  EGT L 370, 31.12.1985, s. 8.


BILAGA

Tillägg 12

ADAPTER FÖR FORDONSKATEGORIERNA M1 OCH N1

INNEHÅLL

1.

Förkortningar och referensdokument

1.1.

Förkortningar

1.2.

Tillämpliga standarder

2.

Allmän beskrivning av och funktioner hos adaptern

2.1.

Allmän beskrivning av en adapter

2.2.

Funktioner

2.3.

Säkerhet

3.

Krav på färdskrivaren när en adapter är installerad

4.

Konstruktions- och funktionskrav för en adapter

4.1.

Interaktion och inställning av ingående hastighetspulser

4.2.

Induktion av de ingående pulserna till den inbyggda rörelsesensorn

4.3.

Inbyggd rörelsesensor

4.4.

Säkerhetskrav

4.5.

Prestanda

4.6.

Material

4.7.

Märkningar

5.

Installation av en färdskrivare när en adapter används

5.1.

Installation

5.2.

Plombering

6.

Kontroller, besiktningar och reparationer

6.1.

Periodiska besiktningar

7.

Typgodkännande för färdskrivare när en adapter används

7.1.

Allmänt

7.2.

Funktionsintyg

1.   FÖRKORTNINGAR OCH REFERENSDOKUMENT

1.1.   Förkortningar

TBD

To Be Defined – /Ej fastställt

VU

Vehicle Unit – /Fordonsenhet

1.2.   Tillämpliga standarder

ISO16844-3 Vägfordon – Färdskrivarsystem – Del 3: Gränssnitt för rörelsesensorer

2.   ALLMÄN BESKRIVNING AV OCH FUNKTIONER HOS ADAPTERN

2.1.   Allmän beskrivning av en adapter

ADA_001

Adaptern ska tillhandahålla en ansluten fordonsenhet (VU) med krypterade rörelsedata som ständigt visar fordonets hastighet och tillryggalagd sträcka.

Adaptern är endast avsedd för de fordon som ska vara utrustade med färdskrivare enligt denna förordning.

Den ska installeras och användas endast i de fordonstyper som anges i punkt rr, där det inte är mekaniskt möjligt att installera någon annan typ av befintlig rörelsesensor som i övrigt överensstämmer med bestämmelserna i denna bilaga och tilläggen 1–11.

Adaptern ska inte ha ett mekaniskt gränssnitt med en rörlig fordonsdel enligt vad som krävs i tillägg 10 till denna bilaga (avsnitt 3.1), utan ska vara ansluten till de hastighets-/avståndsimpulser som avges av integrerade sensorer eller alternativa gränssnitt.

ADA_002

En typgodkänd rörelsesensor (enligt bestämmelserna i denna bilaga, avsnitt VIII – Typgodkännande för färdskrivare och färdskrivarkort) ska monteras in i adapterns kåpa, som också ska inbegripa en pulsomvandlare som alstrar de ingående pulserna till den inbyggda rörelsesensorn. Denna inbyggda rörelsesensor ska själv vara ansluten till fordonsenheten, så att gränssnittet mellan fordonsenheten och adaptern överensstämmer med de krav som anges i ISO16844 3.

2.2.   Funktioner

ADA_003

Adaptern ska inbegripa följande funktioner:

Att utgöra gränssnitt mot och anpassa de inkommande hastighetspulserna.

Induktion av de inkommande pulserna till den inbyggda rörelsesensorn.

Alla funktioner i den inbyggda rörelsesensorn, så att krypterade rörelsedata tillhandahålls fordonsenheten (VU).

2.3.   Säkerhet

ADA_004

Adaptern ska inte vara säkerhetscertifierad enligt det allmänna säkerhetsmålet för rörelsesensorer i tillägg 10 till denna bilaga. Säkerhetskraven i avsnitt 4.4 i denna bilaga ska gälla i stället.

3.   KRAV PÅ FÄRDSKRIVAREN NÄR EN ADAPTER ÄR INSTALLERAD

I detta och de följande kapitlen anges hur kraven i denna bilaga ska förstås när en adapter används. De relaterade kravnumren anges i parentes.

ADA_005

Varje färdskrivare i fordon som har utrustats med en adapter måste överensstämma med alla bestämmelser, om inte annat anges i detta tillägg.

ADA_006

När en adapter är installerad inbegriper färdskrivaren kablar, adaptern (i stället för en rörelsesensor) och en fordonsenhet (krav 001).

ADA_007

Färdskrivarens funktion för upptäckt av en händelse och/eller fel ändras enligt följande:

Händelsen ”avbrott av strömtillförseln” ska utlösas av fordonsenheten när kalibreringsläget inte är inställt om strömtillförseln i den inbyggda rörelsesensorn är avbruten under mer än 200 millisekunder (krav 066).

Alla avbrott av strömtillförseln till adaptern på mer än 200 ms (millisekunder) ska utlösa ett lika långt avbrott av strömtillförseln till den inbyggda rörelsesensorn. Tröskeln för avbrottet i adaptern ska fastställas av adaptertillverkaren.

Händelsen ”fel i rörelsedata” ska utlösas av fordonsenheten vid avbrott av det normala dataflödet mellan den inbyggda rörelsesensorn och fordonsenheten och/eller vid integritetsfel eller autentiseringsfel under utbyte av data mellan den inbyggda rörelsesensorn och fordonsenheten (krav 067).

Händelsen ”försök till säkerhetsöverträdelse” ska utlösas av fordonsenheten vid varje övrig händelse som påverkar säkerheten i den inbyggda rörelsesensorn när kalibreringsläget inte är inställt (krav 068).

”Färdskrivarfel” ska utlösas av fordonsenheten när kalibreringsläget inte är inställt för varje fel i den inbyggda rörelsesensorn (krav 070).

ADA_008

De adapterfel som kan upptäckas av färdskrivaren ska vara de som är relaterade till den inbyggda rörelsesensorn (krav 071).

ADA_009

Fordonsenhetens kalibreringsfunktion ska möjliggöra automatisk hopkoppling av den inbyggda rörelsesensorn med fordonsenheten (krav 154, 155).

ADA_010

Begreppen ”rörelsesensor” eller ”sensor” i säkerhetsmålen för fordonsenheten i tillägg 10 till denna bilaga avser den inbyggda rörelsesensorn.

4.   KONSTRUKTIONS- OCH FUNKTIONSKRAV FÖR EN ADAPTER

4.1.   Att utgöra gränssnitt mot och anpassa de inkommande hastighetspulserna

ADA_011

Adapterns ingående gränssnitt ska acceptera frekvenspulser som motsvarar fordonets hastighet och/eller tillryggalagd sträcka. Elektriska egenskaper för de ingående pulserna är: (ska definieras av tillverkaren). Inställningar som endast finns tillgängliga för adaptertillverkaren och den godkända verkstad som utför installationen av adaptern ska möjliggöra korrekt ihopkoppling av adapterns ingående indata till fordonet, i förekommande fall.

ADA_012

Adapterns ingående gränssnitt ska, i förekommande fall, kunna multiplicera eller dividera frekvenspulserna i de ingående hastighetspulserna med hjälp av en fastställd konstant (k), för att anpassa signalen till en konstant inom den fastställda skalan för konstanter som anges i denna bilaga (4 000 till 25 000 imp/km). Denna fastställda konstant får endast programmeras av adaptertillverkaren och den godkända verkstad som utför installationen av adaptern.

4.2.   Induktion av de inkommande pulserna till den inbyggda rörelsesensorn

ADA_013

De inkommande pulserna, eventuellt anpassade enligt vad som anges ovan, ska induceras till den inbyggda rörelsesensorn, så att varje inkommande puls upptäcks av rörelsesensorn.

4.3.   Inbyggd rörelsesensor

ADA_014

Den inbyggda rörelsesensorn ska stimuleras av de inducerade pulserna, för att på så sätt kunna generera rörelsedata som korrekt motsvarar fordonets rörelse, som om den var mekaniskt ihopkopplad med en rörlig del av fordonet.

ADA_015

Identifieringsdata i den inbyggda rörelsesensorn ska användas av fordonsenheten för att identifiera adaptern (krav 077).

ADA_016

Installationsdata som lagras i den inbyggda rörelsesensorn ska anses motsvara adapterns installationsdata (krav 099).

4.4.   Säkerhetskrav

ADA_017

Adapterns kåpa ska vara utformad så att den inte kan öppnas. Den ska vara plomberad, så att försök till fysisk manipulering lätt kan upptäckas (exempelvis genom visuell besiktning, se ADA_035).

ADA_018

Det ska inte vara möjligt att avlägsna den inbyggda rörelsesensorn från adaptern utan att bryta plomberingen/plomberingarna av adapterns kåpa, eller bryta plomberingen mellan rörelsesensorn och adapterns kåpa (se ADA_035).

ADA_019

Adaptern ska se till att rörelsedata kan behandlas och härledas endast från adapterns indata.

4.5.   Prestanda

ADA_020

Adaptern ska vara helt funktionsduglig vid temperaturer från (ska definieras av tillverkaren, beroende på installationsplats) (krav 159).

ADA_021

Adaptern ska vara helt funktionsduglig vid en luftfuktighet av 10 procent till 90 procent (krav 160).

ADA_022

Adaptern ska skyddas mot överspänning, omkastning av polerna i dess strömtillförsel, och strömavbrott (krav 161).

ADA_023

Adaptern ska uppfylla kraven i kommissionens direktiv 2006/28/EG (1) om ändring, på grund av anpassning till den tekniska utvecklingen, av rådets direktiv 72/245/EEG om radiostörningar (elektromagnetisk kompatibilitet), och ska skyddas mot elektrostatiska laddningar och transienter (krav 162).

4.6.   Material

ADA_024

Adaptern ska uppfylla kriterierna för skyddsklass (ska definieras av tillverkaren, beroende på installationsplats) (krav 164, 165).

ADA_025

Färgen på adapterns kåpa ska vara gul.

4.7.   Märkningar

ADA_026

En typskylt ska fästas på adaptern, och den ska ange följande (krav 169):

Adaptertillverkarens namn och adress.

Tillverkarens delnummer och tillverkningsår för adaptern.

Typgodkännandemärke för adaptertypen eller för färdskrivartypen som innehåller adaptern.

Installationsdatum för adaptern.

Registreringsnummer för det fordon som adaptern har installerats på.

ADA_027

Typskylten ska också visa följande uppgifter (om de inte är direkt läsbara från utsidan av den inbyggda rörelsesensorn):

Namn på tillverkaren av den inbyggda rörelsesensorn.

Tillverkarens delnummer och tillverkningsår för den inbyggda rörelsesensorn.

Typgodkännandemärke för den inbyggda rörelsesensorn.

5.   INSTALLATION AV FÄRDSKRIVARE NÄR EN ADAPTER ANVÄNDS

5.1.   Installation

ADA_028

En adapter som ska installeras på ett fordon ska endast levereras till fordonstillverkarna eller till verkstäder som godkänts av medlemsstaternas behöriga myndigheter, och som har tillstånd att installera, aktivera och kalibrera digitala färdskrivare.

ADA_029

Sådana godkända verkstäder som installerar adaptern ska justera ingående gränssnitt och välja fördelningsförhållandet för den ingående signalen (i förekommande fall).

ADA_030

Plomberingen av adapterns kåpa ska utföras av en godkänd verkstad.

ADA_031

Adaptern ska monteras så nära den del av fordonet som förser den med dess ingående pulser som möjligt.

ADA_032

Kablarna för adapterns strömtillförsel ska vara röda (positiv strömanslutning) och svarta (jordkontakt).

5.2.   Plombering

ADA_033

Följande krav för plombering ska gälla:

Adapterns kåpa ska vara plomberad (se ADA_017).

Den inbyggda sensorns kåpa ska vara plomberad till adapterns kåpa, såvida det inte är omöjligt att avlägsna den inbyggda rörelsesensorn utan att bryta adapterkåpans plombering/ar (se ADA_018).

Adapterns kåpa ska vara plomberad till fordonet.

Anslutningen mellan adaptern och den utrustning som förser den med dess ingående pulser ska vara plomberad i båda ändar (i den mån det är rimligen möjligt).

6.   KONTROLLER, BESIKTNINGAR OCH REPARATIONER

6.1.   Periodiska besiktningar

ADA_034

När en adapter används ska varje periodisk besiktning (med periodisk besiktning avses besiktningar i enlighet med krav 256–258 i kapitel VI i bilaga 1B) av färdskrivaren omfatta följande kontroller (krav 257):

Kontroll av att lämpligt typgodkännandemärke finns på adaptern.

Kontroll av att plomberingarna på adaptern och dess anslutningar är orörda.

Kontroll av att adaptern är installerad enligt vad som anges på typskylten.

Kontroll av att adaptern är installerad enligt anvisningar från tillverkaren av adaptern och/eller fordonet.

Kontroll av att det är tillåtet att montera en adapter på det besiktigade fordonet.

7.   TYPGODKÄNNANDE FÖR FÄRDSKRIVARE NÄR EN ADAPTER ANVÄNDS

7.1.   Allmänt

ADA_035

En eventuell adapter ska finnas med vid ansökan om godkännande av färdskrivare (krav 269).

ADA_036

Ansökan om typgodkännande eller för typgodkännande som en komponent i en färdskrivare kan göras för varje adapter.

ADA_037

Typgodkännanden ska inbegripa funktionella provningar, även av adaptern. Positiva resultat från var och en av dessa provningar ska anges i ett lämpligt intyg (krav 270).

7.2.   Funktionsintyg

ADA_038

Ett funktionsintyg för en adapter eller en färdskrivare som innehåller en adapter får inte utfärdas till adaptertillverkaren förrän minst alla följande funktionsprovningar har genomgåtts med positivt resultat.

Nr

Test

Beskrivning

Tillämpliga krav

1.

Administrativ prövning

1.1.

Dokument

Är adapterns dokumentation korrekt?

 

2.

Visuell besiktning

2.1.

Adapterns överensstämmelse med dokumentationen

 

2.2.

Identifiering/märkningar på adaptern

ADA_026, ADA_027

2.3.

Adapterns material

163–167

ADA_025

2.4.

Plombering

ADA_017, ADA_018, ADA_035

3.

Funktionsprovningar

3.1.

Induktion av hastighetspulserna till den inbyggda rörelsesensorn

ADA_013

3.2.

Ihopkoppling och anpassning av ingående hastighetspulser

ADA_011, ADA_012

3.3.

Rörelsemätningens exakthet

022–026

4.

Miljöprovningar

4.1.

Tillverkarens provningsresultat

Resultat av tillverkarens miljöprovningar

ADA_020, ADA_021, ADA_022, ADA_023, ADA_024

5.

EMC

5.1.

Utsläpp och mottaglighet

Kontrollera överensstämmelse med direktiv 2006/28/EG

ADA_023

5.2.

Tillverkarens provningsresultat

Resultat av tillverkarens miljöprovningar

ADA_023


(1)  EUT L 65, 7.3.2006, s. 27.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/10


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 69/2009

av den 23 januari 2009

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på ändringar av IFRS 1 och IAS 27

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antas vissa internationella redovisningsstandarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

I maj 2008 offentliggjorde IASB (International Accounting Standards Board) ändringar av IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas och av IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter – Innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag. Ändringen av IFRS 1 gör det möjligt för en förstagångstillämpare att i sina separata finansiella rapporter, som antaget anskaffningsvärde för ett innehav i ett dotterföretag, ett gemensamt styrt företag eller ett intresseföretag, använda antingen det verkliga värdet vid tidpunkten för företagets övergång till IFRS eller värdet enligt tidigare redovisningsprinciper vid denna tidpunkt. Definitionen av anskaffningsvärdemetoden stryks från IAS 27 och således måste investeraren erkänna all utdelning från ett dotterföretag, ett gemensamt styrt företag eller ett intresseföretag som inkomst i sina separata finansiella rapporter, även om utdelningen kommer från reserver som funnits i företaget redan före förvärvet. Ändringarna av IAS 27 klargör också hur innehavet ska bestämmas enligt IAS 27 när ett moderföretag omorganiserar koncernens verksamhetsstruktur genom att etablera ett nytt företag som moderföretag och detta nya företag får kontroll över det ursprungliga moderföretaget genom att egetkapitalinstrument utfärdas i utbyte mot befintliga egetkapitalinstrument i det ursprungliga moderföretaget.

(3)

Överläggningarna med EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) tekniska expertgrupp ger stöd för att ändringarna av IFRS 1 och IAS 27 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3), har nämnda granskningsgrupp granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är objektiv och välavvägd.

(4)

Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas ska ändras enligt bilagan till denna förordning.

2.

IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter – Innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag ska ändras enligt bilagan till denna förordning.

3.

IAS 18, IAS 21 och IAS 36 ska ändras i enlighet med ändringarna av IAS 27, enligt bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa ändringarna av IFRS 1 och IAS 27, enligt bilagan till denna förordning, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2008.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)  EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.

(3)  EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.


BILAGA

INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER

IFRS 1 och IAS 27

Ändringar av IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas och av IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter – Innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag.

Mångfaldigande tillåts inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information från IASB kan hämtas från webbplatsen www.iasb.org

ÄNDRINGAR I IFRS 1, FÖRSTA GÅNGEN INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS TILLÄMPAS, OCH IAS 27, KONCERNREDOVISNING OCH SEPARATA FINANSIELLA RAPPORTER

INNEHAV I DOTTERFÖRETAG, GEMENSAMT STYRDA FÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Ändringar i IFRS 1

Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas

Efter punkt 13 e läggs punkt 13 ea till. Efter punkt 23 läggs en rubrik och punkterna 23A och 23B till. Punkterna 25A och 34C ändras. Efter punkt 44 läggs en rubrik och punkt 44A till. Efter punkt 47J läggs punkt 47K till.

REDOVISNING OCH VÄRDERING

Undantag från andra standarder

13

Ett företag kan välja att använda ett eller flera av följande undantag:

a)

ea)

innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag (punkterna 23A och 23B),

f)

Innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag

23A

När ett företag upprättar separata finansiella rapporter ska det enligt IAS 27 Koncernredovisning och. separata finansiella rapporter redovisa sina innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag antingen:

a)

till anskaffningsvärde, eller

b)

enligt IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

23B

Om en förstagångstillämpare värderar ett sådant innehav till anskaffningsvärdet i enlighet med punkt 23A(a) ska innehavet värderas till ett av följande belopp i företagets separata öppningsbalansräkning enligt IFRS:

a)

anskaffningsvärde enligt IAS 27, eller

b)

antaget anskaffningsvärde. Det antagna anskaffningsvärdet för ett sådant innehav ska vara dess:

i)

verkliga värde (fastställt i enlighet med IAS 39) vid tidpunkten för övergång till IFRS enligt företagets separata finansiella rapporter, eller

ii)

värde enligt tidigare redovisningsprinciper vid denna tidpunkt.

En förstagångstillämpare får välja antingen i) eller ii) ovan för värderingen av sina innehav i de dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag som det väljer att värdera till antaget anskaffningsvärde.

Identifiering av tidigare redovisade finansiella instrument

25A

IAS 39 tillåter …

Undantag från retroaktiv tillämpning av andra standarder

Innehav utan bestämmande inflytande

34C

En förstagångstillämpare ska tillämpa följande bestämmelser i IAS 27 (i dess ändrade lydelse 2008) …

REDOVISNING OCH UPPLYSNINGAR

Användning av antaget anskaffningsvärde för innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag

44A

Om ett företag i sin ingångsbalansräkning använder antaget anskaffningsvärde för ett innehav i ett dotterföretag, gemensamt styrt företag eller intresseföretag i sina separata finansiella rapporter (se punkt 23B) ska dess första separata finansiella rapporter enligt IFRS på motsvarande sätt innehålla upplysning om:

a)

det totala antagna anskaffningsvärdet för de innehav vilkas anskaffningsvärde upptas till det värde som redovisades enligt tidigare redovisningsprinciper,

b)

det totala antagna anskaffningsvärdet för de innehav vilkas anskaffningsvärde upptas till verkligt värde, och

c)

summan av justeringarna av de redovisade värden som redovisades enligt tidigare redovisningsprinciper.

IKRAFTTRÄDANDE

47K

Genom Kostnader för investeringar i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag (ändringar i IFRS 1 och IAS 27) som utfärdades i maj 2008 har punkterna 13 ea, 23A, 23B och 44A tillkommit. Ett företag ska tillämpa dessa punkter för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar punkterna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändringar i IAS 27

Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (i dess ändrade lydelse genom Förbättringar av IFRS i maj 2008)

Hänvisningen till ”anskaffningsvärdemetoden” i punkt 4 utgår. Punkterna 38A-38C läggs till efter punkt 38. Punkterna 45B och 45C läggs till efter punkt 45A.

DEFINITIONER

[Hänvisningen till ”anskaffningsvärdemetoden utgår”.]

REDOVISNING AV INNEHAV I DOTTERFÖRETAG, GEMENSAMT STYRDA FÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG I SEPARATA FINANSIELLA RAPPORTER

38A

Ett företag ska redovisa utdelning från dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag som resultatposter i sina separata finansiella rapporter när dess rätt att ta emot utdelningen är fastslagen.

38B

När ett moderföretag omorganiserar koncernens struktur genom att skapa ett nytt moderföretag på ett sätt som uppfyller följande kriterier:

a)

det nya moderföretaget får kontroll över det ursprungliga moderföretaget genom att egetkapitalinstrument utfärdas i utbyte mot befintliga egetkapitalinstrument i det ursprungliga moderföretaget,

b)

tillgångar och skulder i den nya och den ursprungliga koncernen är desamma omedelbart före och efter omorganisationen, och

c)

ägarna till det ursprungliga moderföretaget före omorganisationen har samma absoluta och relativa intressen i den ursprungliga koncernens och den nya koncernens nettotillgångar omedelbart före och efter omorganisationen

och det nya moderföretaget redovisar sitt innehav i det ursprungliga moderföretaget i enlighet med punkt 38 a i sina separata finansiella rapporter, ska det nya moderföretaget värdera innehavet till det redovisade värdet av sin andel av de poster inom det egna kapitalet enligt det ursprungliga moderföretagets separata finansiella rapporter vid tidpunkten för omorganisationen.

38C

På samma sätt kan ett företag som inte är moderföretag skapa ett nytt företag som sitt moderföretag på ett sätt som uppfyller kriterierna i punkt 38B. Villkoren i punkt 38B gäller också sådana omorganisationer. I sådana fall ska hänvisningarna till ”ursprungligt moderföretag” och ”ursprunglig koncern” anses avse ”ursprungligt företag”.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

45B

Genom Kostnader för investeringar i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag (ändringar i IFRS 1 och IAS 27) som utfärdades i maj 2008 upphävdes definitionen av anskaffningsvärdemetoden i punkt 4 och punkt 38A lades till. Varje företag ska tillämpa dessa ändringar för kommande räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta och också tillämpa de därmed förknippade ändringarna i IAS 18, IAS 21 och IAS 36.

45C

Genom Kostnader för investeringar i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag (ändringar i IFRS 1 och IAS 27) som utfärdades i maj 2008 har punkterna 38B och 38C lagts till. Ett företag ska tillämpa dessa punkter på framtida omorganisationer som görs under räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Dessutom får företag välja att tillämpa punkterna 38B och 38C retroaktivt på tidigare omorganisationer som omfattas av dessa punkter. Om ett företag justerar värdet av en omorganisation för att uppfylla kraven i punkt 38B eller 38C måste det dock justera värdet av alla senare omorganisationer som omfattas av dessa punkter. Om ett företag tillämpar punkt 38B eller 38C på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Bilaga

Ändringar av andra standarder

Företagen ska tillämpa följande ändringar i IAS 18, IAS 21 och IAS 36 när de tillämpar de därmed förknippade ändringarna av punkterna 4 och 38A i IAS 27.

IAS 18   Intäkter

A1   IAS 18 ändras enligt nedan.

Punkt 32 ändras och en ny punkt 38 läggs till enligt följande:

32   Vid upplupen ej betald ränta som avser tiden före förvärvet av ett räntebärande värdepapper, fördelas den efterföljande räntebetalningen mellan perioderna före och efter förvärvet. Endast den ränta som avser tiden efter förvärvet intäktsredovisas.

38   Genom Kostnader för investeringar i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag (ändringar i IFRS 1, Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas, och IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter) som utfärdades i maj 2008 ändrades punkt 32. Varje företag ska tillämpa denna ändring för kommande räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar de därmed förknippade ändringarna i punkterna 4 och 38A i IAS 27 på en tidigare period måste det också tillämpa ändringen av punkt 32.

IAS 21   Effekterna av ändrade valutakurser

A2   I IAS 21 ändras punkt 49 enligt följande:

49

En självständig utlandsverksamhet kan helt eller delvis avyttras genom försäljning, likvidation, återbetalning av tillfört eget kapital eller genom andra sätt att avhända sig hela eller delar av verksamheten. En nedskrivning av det redovisade värdet på en självständig utlandsverksamhet, antingen på grund av dess egna förluster eller en värdeminskning som redovisas av ägarföretaget, betraktas inte som en delavyttring. Följaktligen föranleder en nedskrivning ej att någon del av kursdifferenserna ska redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen.

IAS 36   Nedskrivningar

A3   I IAS 36 läggs en rubrik och ett stycke h till efter punkt 12 g. Punkt 140D läggs till efter punkt 140C.

12   När företaget tar ställning till om det föreligger ett nedskrivningsbehov ska åtminstone följande indikationer beaktas:

Utdelning från dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag

h)

ägarföretaget redovisar utdelning från innehav i ett dotterföretag, gemensamt styrt företag eller intresseföretag och det kan visas att:

i)

det redovisade värdet av innehavet i de separata finansiella rapporterna överstiger det redovisade värdet av moderföretagets nettotillgångar, inklusive därtill hänförlig goodwill, i koncernredovisningen, eller

ii)

utdelningen överstiger dotterföretagets, det gemensamt styrda företagets eller intresseföretagets totalresultat för den period då utdelningen fastställs.

140D   Genom Kostnader för investeringar i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag (ändringar i IFRS 1, Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas, och IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter) som utfärdades i maj 2008 lades punkt 12(h) till. Varje företag ska tillämpa denna ändring för kommande räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar de därmed förknippade ändringarna i punkterna 4 och 38A i IAS 27 på en tidigare period måste det också tillämpa ändringen av punkt 12 h.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 70/2009

av den 23 januari 2009

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på förbättringar av IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antas vissa internationella redovisningsstandarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

I maj 2008 offentliggjorde IASB (International Accounting Standards Board) vissa förbättringar av IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards), nedan kallade förbättringarna, inom ramen för sitt årliga förbättringsarbete för att förenkla och förtydliga de internationella redovisningsstandarderna. Förbättringarna utgörs av 35 ändringar av de befintliga internationella redovisningsstandarderna, uppdelade på två delar. Del I innehåller ändringar som påverkar presentation, redovisning eller värdering, medan del II avser ändringar av terminologi eller redaktionella ändringar.

(3)

Överläggningarna med EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) tekniska expertgrupp ger stöd för att förbättringarna uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har denna granskningsgrupp granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat kommissionen att den är objektiv och välavvägd.

(4)

Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

IFRS 5 ska ändras enligt bilagan till denna förordning.

2.

Följande internationella redovisningsstandarder ska ändras enligt bilagan till denna förordning: IAS 1, IAS 8, IAS 10, IAS 16, IAS 19, IAS 20, IAS 23, IAS 27, IAS 28, IAS 29, IAS 31, IAS 34, IAS 36, IAS 38, IAS 39, IAS 40 och IAS 41.

3.

IFRS 1 ska ändras i enlighet med ändringarna av IFRS 5, enligt bilagan till denna förordning.

4.

IAS 7 ska ändras i enlighet med ändringarna av IAS 16, enligt bilagan till denna förordning.

5.

IFRS 7 och IAS 32 ska ändras i enlighet med ändringarna av IAS 28 och IAS 31, enligt bilagan till denna förordning.

6.

IAS 16 ska ändras i enlighet med ändringarna av IAS 40, enligt bilagan till denna förordning.

7.

IAS 41 ska ändras i enlighet med ändringarna av IAS 20, enligt bilagan till denna förordning.

8.

IFRS 5, IAS 2 och IAS 36 ska ändras i enlighet med ändringarna av IAS 41, enligt bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa ändringarna av de standarder som avses i leden 2 och 4–8 i artikel 1, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2008.

Alla företag ska tillämpa ändringarna av de standarder som avses i leden 1 och 3 i artikel 1, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 30 juni 2009.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)  EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.

(3)  EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.


BILAGA

INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER

 

Förbättringar av IFRS-standarder

Mångfaldigande tillåts inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information från IASB kan hämtas från webbplatsen www.iasb.org

FÖRBÄTTRINGAR AV IFRS

DEL I

Ändringar i International Financial Reporting Standard 5,

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Punkterna 8A, 36A och 44C läggs till.

KLASSIFICERING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (ELLER AVYTTRINGSGRUPPER) SOM INNEHAS FÖR FÖR SÄLJNING

8A

Ett företag som har fattat beslut om en plan för försäljning som innebär att kontrollen över ett dotterföretag förloras ska klassificera alla detta dotterföretags tillgångar och skulder som att de innehas för försäljning när kriterierna i punkterna 6-8 är uppfyllda, oavsett om företaget kommer att behålla ett innehav utan bestämmande inflytande i det tidigare dotterföretaget efter försäljningen eller inte.

Redovisning av avvecklade verksamheter

36A

Ett företag som har fattat beslut om en plan för försäljning som innebär att det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag förloras ska lämna den information som föreskrivs i punkterna 33–36 när dotterföretaget är en avyttringsgrupp som kan definieras som en avvecklad verksamhet enligt punkt 32.

IKRAFTTRÄDANDE

44C

Punkterna 8A och 36A tillades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Ett företag ska dock inte tillämpa ändringarna för räkenskapsår som börjar före den 1 juli 2009 om det inte också tillämpar IAS 27 (i dess ändrade lydelse i maj 2008). Om ett företag tillämpar ändringarna före den 1 juli 2009 ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa ändringarna framåtriktat från det datum då det först tillämpade IFRS 5, med förbehåll för övergångsbestämmelserna i punkt 45 i IAS 27 (ändrad i maj 2008).

Bilaga till ändringar i IFRS 5

Ändringar i IFRS 1

Företag ska tillämpa dessa ändringar i IFRS 1 när de tillämpar motsvarande ändringar i IFRS 5.

IFRS 1,    Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas

Punkt 34C(c) ändras och punkt 47L läggs till.

REDOVISNING OCH VÄRDERING

Undantag till retroaktiv tillämpning av andra standarder

Innehav utan bestämmande inflytande

34C

En förstagångstillämpare ska tillämpa följande krav i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (enligt ändring 2008) framåtriktat från datumet för övergång till IFRS:

(a)

(c)

bestämmelserna i punkterna 34–37 om redovisning av förlust av det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag och därmed förknippade bestämmelser i punkt 8A i IFRS 5.

IKRAFTTRÄDANDE

47L

Punkt 34C ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 27 (ändrad 2008) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 1,

Utformning av finansiella rapporter (omarbetad 2007)

Punkterna 68 och 71 ändras. Punkt 139C läggs till.

Rapport över finansiell ställning

Omsättningstillgångar

68

Ett företags verksamhetscykel är den tid som förflyter från det att företaget anskaffar tillgångar för bearbetning till dess att företaget erhåller likvida medel för dem. När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar (såsom varulager och kundfordringar) som säljs, förbrukas eller realiseras som en del av den normala verksamhetscykeln, även när de inte förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från rapportperioden. Omsättningstillgångar omfattar också tillgångar som främst innehas för handelsändamål (till exempel finansiella tillgångar som klassificeras som att de innehas för handel enligt IAS 39) och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella tillgångar.

Kortfristiga skulder

71

Andra kortfristiga skulder regleras inte inom ramen för den normala verksamhetscykeln, utan förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden eller innehas främst för handelsändamål. Exempel är finansiella skulder som klassificeras som att de innehas för handel i enlighet med IAS 39, checkräkningskrediter och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella skulder, obetalda utdelningar, inkomstskatter och andra icke rörelserelaterade skulder. Finansiella skulder som utgör långfristig finansiering (det vill säga som inte ingår i det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel) och som inte förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden är långfristiga skulder, och omfattas av punkterna 74 och 75.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH IKRAFTTRÄDANDE

139C

Punkterna 68 och 71 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 16,

Materiella anläggningstillgångar

Punkterna 6 och 69 ändras. Punkterna 68A och 81D läggs till.

DEFINITIONER

6

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Återvinningsvärde är det högsta av en tillgångs verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.

BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN

68A

Ett företag som inom ramen för sin löpande verksamhet rutinmässigt säljer materiella anläggningstillgångar som det har innehavt för uthyrning till andra ska dock överföra dessa tillgångar till lager till redovisat värde när de upphör att hyras ut och blir innehavda för försäljning. Inkomsterna från försäljningen av sådana tillgångar ska betraktas som intäkter enligt IAS 18, Intäkter. IFRS 5 är inte tillämplig när tillgångar som innehas för försäljning i den löpande verksamheten överförs till lager.

69

En materiell anläggningstillgång kan avyttras på olika sätt (exempelvis genom försäljning, genom att ingå ett finansiellt leasingavtal eller genom gåva). Ett företag tillämpar vid fastställande av datum för avyttrandet av en tillgång kriterierna i IAS 18 avseende redovisning av intäkter från försäljning av varor. IAS 17 gäller vid avyttring genom ett sale and leaseback-avtal.

IKRAFTTRÄDANDE

81D

Punkterna 6 och 69 ändrades och punkt 68A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa de relaterade ändringarna i IAS 7, Kassaflödesanalys vid samma tidpunkt.

Bilaga till ändringar i IAS 16

Ändringar i IAS 7

Företag ska tillämpa dessa ändringar i IAS 7 när de tillämpar motsvarande ändringar i IAS 16.

IAS 7,    Kassaflödesanalys

Punkt 14 ändras. Punkt 55 läggs till.

14

Kassaflöden …

Vissa transaktioner, exempelvis försäljning av anläggningstillgångar, ger upphov till en vinst eller förlust som påverkar företagets resultat. Kassaflödet från sådana transaktioner hänförs till investeringsverksamheten. Kontant betalning för att tillverka eller förvärva tillgångar som innehas för uthyrning till andra och därefter för försäljning enligt punkt 68A i IAS 16, Materiella anläggningstillgångar är dock kassaflöden från den löpande verksamheten. Inbetalningar avseende hyra och därefter försäljning av sådana tillgångar är också kassaflöden från den löpande verksamheten.

IKRAFTTRÄDANDE

55

Punkt 14 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta och tillämpa punkt 68A i IAS 16.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 19,

Ersättningar till anställda

Punkterna 7, 8(b), 32B, 97, 98, 111 och 160 ändras. Punkterna 111A och 159D läggs till.

DEFINITIONER

7

Kortfristiga ersättningar till anställda är, med undantag för ersättningar vid uppsägning, sådana ersättningar som förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period under vilken de anställda utför de tjänster som berättigar till ersättningarna.

Övriga långfristiga ersättningar till anställda är, med undantag för ersättningar efter avslutad anställning och ersättningar vid uppsägning, sådana ersättningar som inte förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period under vilken de anställda utför de tjänster som berättigar till ersättningarna.

Avkastning på förvaltningstillgångar utgörs av ränta, utdelning och andra intäkter från förvaltningstillgångarna, jämte realiserade och orealiserade vinster eller förluster på förvaltningstillgångarna, efter avdrag för eventuella kostnader för administration (förutom de som inkluderas i de aktuariella antaganden som används för att värdera den förmånsbestämda förpliktelsen) och eventuell skatt.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder är den förändring av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen för anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som sker under den innevarande perioden genom att ersättningar efter avslutad anställning eller andra långfristiga ersättningar till anställda införs eller förändras. Kostnaden för under tidigare perioder intjänade ersättningar kan antingen vara positiv (när ersättningar införs eller förändras så att nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen ökar) eller negativ (när befintliga ersättningar förändras så att nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen minskar).

KORTFRISTIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

8

Kortfristiga ersättningar till anställda omfattar bland annat:

(b)

Betald korttidsfrånvaro (såsom betald semester och betald sjukfrånvaro) där ersättningen för frånvaron förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period då de anställda utför de tjänster som berättigar till ersättningarna.

ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING: DISTINKTIONEN MELLAN AVGIFTSBESTÄMDA PLANER OCH FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER

Planer som omfattar flera arbetsgivare

32B

Enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar ska företaget redovisa, eller lämna upplysning om, vissa eventualförpliktelser. Eventualförpliktelser som är hänförliga till planer som omfattar flera arbetsgivare kan uppstå genom exempelvis

(a)

ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING: FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder

97

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder uppstår när företaget inför en förmånsbestämd plan som innebär att ersättning ska utgå för tidigare tjänstgöring eller ändrar de ersättningar som ska betalas för tjänstgöring under tidigare perioder enligt en befintlig förmånsbestämd plan. Sådana ändringar sker i utbyte mot anställdas tjänstgöring under tiden fram till dess att ersättningarna i fråga har blivit oantastbara. Kostnaderna avseende tjänstgöring under tidigare perioder fördelas därför över tiden fram till dess att ersättningarna blivit oantastbara, trots att kostnaden avser anställdas tjänstgöring under tidigare perioder. Kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder beräknas som den förändring av den förmånsbestämda skulden som uppstår vid ovannämnda införande eller ändring (se punkt 64). En negativ kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder uppstår när företaget förändrar den ersättning som ska utgå för tidigare tjänstgöring så att nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen minskar.

98

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder innefattar inte:

(a)

Effekter av skillnader mellan faktiska och tidigare antagna löneökningar på förpliktelsen att betala ersättningar för tjänster utförda under tidigare perioder (det finns inte någon kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder, eftersom de aktuariella antagandena beaktar den beräknade framtida löneutvecklingen).

(b)

Under- och överskattningar av skönsmässiga pensionsökningar när företaget har en informell förpliktelse att bevilja sådana ökningar (det finns inte någon kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder, eftersom de aktuariella antagandena beaktar sådana ökningar).

(c)

Uppskattningar av ökningar av ersättningarna som härrör från aktuariella vinster som har redovisats om företaget är skyldigt, enligt planens formella villkor (eller en informell förpliktelse som går utöver dessa villkor) eller enligt lag, att använda planens eventuella överskott till förmån för dem som omfattas av planen, även om ökningen av ersättningen ännu inte formellt har beviljats (den ökning av förpliktelsen som blir resultatet utgör en aktuariell förlust och inte någon kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder, se punkt 85 (b)).

(d)

Ökningar av oantastbara ersättningar när antastbara ersättningar övergår till att bli oantastbara (det finns ingen kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder, eftersom de uppskattade kostnaderna för ersättningen redovisades som kostnader då tjänsterna utfördes).

(e)

Effekter av ändringar i planen som minskar ersättningarna för framtida tjänster (en reducering).

Reduceringar och regleringar

111

En reducering inträffar när företaget antingen:

(a)

bevisligen förbinder sig att göra en väsentlig minskning av antalet anställda som omfattas av en plan eller

(b)

ändrar villkoren för en förmånsbestämd plan så att en väsentlig del av framtida tjänster från nuvarande anställda inte längre ger rätt till ersättningar eller endast ger rätt till minskade ersättningar.

En reducering kan uppkomma genom en enstaka händelse, såsom att företaget lägger ned en fabrik, upphör med en verksamhet eller avvecklar eller upphäver en plan, eller minskar den utsträckning i vilken framtida löneökningar är kopplade till de ersättningar som ska betalas för tjänstgöring under tidigare perioder. Reduceringar sammanhänger ofta med omstruktureringar. I sådana fall redovisas reduceringen vid samma tidpunkt som omstruktureringen.

111A

När en ändring i planen minskar ersättningarna är endast effekten av minskningen för framtida tjänster en reducering. Effekten av en minskning för tjänstgöring under tidigare perioder är en negativ kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

IKRAFTTRÄDANDE

159D

Punkterna 7, 8(b), 32B, 97, 98 och 111 ändrades och punkt 111A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkterna 7, 8(b) och 32B för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkterna 97, 98, 111 och 111A på ändringar av ersättningar som inträffar den 1 januari 2009 eller senare.

160

IAS 8 tillämpas när ett företag byter redovisningsprinciper för att återspegla de ändringar som återfinns i punkterna 159-159D. Om dessa ändringar tillämpas retroaktivt, i enlighet med IAS 8, ska de redovisas som om de hade tillämpats samtidigt som resten av standarden. Undantaget är att ett företag kan lämna upplysningar om de belopp som krävs enligt 120A(p) eftersom dessa belopp fastställs för varje räkenskapsår framåtriktat från det första räkenskapsåret i de finansiella rapporter i vilka företaget först tillämpar ändringarna i punkt 120A.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 20,

Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd

Punkt 37 stryks. Punkterna 10A och 43 läggs till.

STATLIGA BIDRAG

10A

Förmånen av ett statligt lån till lägre ränta än marknadsräntan behandlas som ett statligt bidrag. Lånet ska redovisas och värderas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Förmånen av att räntan understiger marknadsräntan ska värderas som skillnaden mellan lånets ursprungliga redovisade värde i enlighet med IAS 39 och mottaget belopp. Förmånen redovisas i enlighet med denna standard. Företaget ska beakta de villkor och skyldigheter som har uppfyllts respektive fullgjorts, eller måste uppfyllas respektive fullgöras, när de kostnader som låneförmånen är avsedd som kompensation för fastställs.

STATLIGT STÖD

37

[Struken]

IKRAFTTRÄDANDE

43

Punkt 37 ströks och 10A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat på statliga lån som mottages i perioder som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändring i Internationell redovisningsstandard 23,

Lånekostnader (omarbetad 2007)

Punkt 6 ändras. Punkt 29A läggs till.

DEFINITIONER

6

Lånekostnader kan innefatta:

(a)

räntekostnader beräknade med hjälp av effektivräntemetoden i IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering,

(b)

[struken]

(c)

[struken]

(d)

räntedelen i samband med finansiell leasing redovisad i enlighet med IAS 17, Leasingavtal, samt

(e)

valutakursdifferenser som uppkommit vid omräkning av lån i utländsk valuta, till den del dessa kan betraktas som en justering av räntekostnader.

IKRAFTTRÄDANDE

29A

Punkt 6 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändring av Internationell redovisningsstandard 27,

Koncernredovisning och separata finansiella rapporter

Punkt 37 ändras. Punkt 43A läggs till.

REDOVISNING AV INNEHAV I DOTTERFÖRETAG, GEMENSAMT STYRDA FÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG I SEPARATA FINANSIELLA RAPPORTER

37

När ett företag upprättar separata finansiella rapporter ska det redovisa sina innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag antingen:

(a)

till anskaffningsvärde, eller

(b)

enligt IAS 39.

Företaget ska tillämpa samma redovisningsprinciper för alla kategorier innehav. Innehav som redovisas till anskaffningsvärde ska redovisas i enlighet med IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter när de klassificeras som innehavda för försäljning (eller ingår i en avyttringsgrupp som klassificeras som innehavd för försäljning) i enlighet med IFRS 5. Värderingen av innehav som redovisas i enlighet med IAS 39 förändras inte i sådana sammanhang.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

43A

Punkt 37 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, framåtriktat från det datum då det först tillämpade IFRS 5. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 28,

Innehav i intresseföretag

Punkterna 1 och 33 och rubriken ovanför punkt 41 ändras. Punkt 41C läggs till.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1

Denna standard ska tillämpas vid redovisning av innehav i intresseföretag. Den gäller dock inte innehav i intresseföretag som innehas av:

(a)

riskkapitalorganisationer, eller

(b)

värdepappersfonder, andelstruster och liknande, inklusive försäkringsfonder (”investment-linked insurance funds”)

som vid det första redovisningstillfället identifieras som post redovisad till verkligt värde via resultaträkningen eller som post vilken klassificeras som innehavd för handel och redovisas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Sådana innehav ska värderas till verkligt värde i enlighet med IAS 39, där förändringarna i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för den period i vilken förändringarna uppkom. Ett företag som har ett sådant innehav ska lämna de upplysningar som krävs enligt punkt 37(f).

TILLÄMPNING AV KAPITALANDELSMETODEN

Nedskrivningar

33

Eftersom goodwill som ingår i det redovisade värdet av ett innehav i ett intresseföretag inte redovisas separat görs ingen separat prövning av om denna goodwill behöver skrivas ned genom tillämpning av kraven på prövning av nedskrivningsbehovet för goodwill i IAS 36, Nedskrivningar. I stället prövas, i enlighet med IAS 36, om hela det redovisade värdet för innehavet behöver skrivas ned som en enda tillgång, genom en jämförelse av dess återvinningsvärde (det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) med dess redovisade värde, närhelst tillämpning av kraven i IAS 39 tyder på att innehavet kan behöva skrivas ned. En nedskrivning som görs under dessa omständigheter allokeras inte till någon tillgång, inklusive goodwill, som utgör en del av det redovisade värdet av innehavet i intresseföretaget. Således ska en återföring av denna nedskrivning redovisas i enlighet med IAS 36 i den utsträckning som återvinningsvärdet av innehavet därefter ökar. Vid bestämning av investeringens nyttjandevärde beräknar företaget:

(a)

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

41C

Punkterna 1 och 33 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och vid samma tidpunkt tillämpa ändringarna i punkt 3 i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, punkt 1 i IAS 31 och punkt 4 i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering från maj 2008. Ett företag får tillämpa ändringarna framåtriktat.

Ändring i Internationell redovisningsstandard 31,

Andelar i joint ventures

Punkt 1 och rubriken ovanför punkt 58 ändras. Punkt 58B läggs till.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1

Denna standard ska tillämpas av samägare och ägarföretag vid redovisning av andelar i joint ventures och av innehav av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som ingår i joint ventures, oavsett i vilken struktur eller form av joint venture som verksamheten bedrivs. Den gäller dock inte samägares innehav i gemensamt styrda företag som ägs av:

(a)

riskkapitalorganisationer, eller

(b)

värdepappersfonder, andelstruster och liknande, inklusive försäkringsfonder (”investment-linked insurance funds”)

som vid det första redovisningstillfället identifieras som post redovisad till verkligt värde via resultaträkningen eller som post vilken klassificeras som innehavd för handel och redovisas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Sådana innehav ska värderas till verkligt värde i enlighet med IAS 39, där förändringarna i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för den period i vilken förändringarna uppkom. En samägare som har ett sådant innehav ska lämna de upplysningar som krävs enligt punkterna 55 och 56.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

58B

Punkt 1 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna ändring för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och vid samma tidpunkt tillämpa ändringarna i punkt 3 i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, punkt 1 i IAS 28 och punkt 4 i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering från maj 2008. Ett företag får tillämpa ändringen framåtriktat.

Bilaga till ändringar i IAS 28 och IAS 31

Ändringar i andra standarder

Företag ska tillämpa ändringarna i IFRS 7 och IAS 32 i denna bilaga när de tillämpar de därmed förknippade ändringarna i IAS 28 och IAS 31.

IFRS 7,    Finansiella instrument: Upplysningar

Punkt 3(a) ändras. Punkt 44D läggs till.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

3

Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom:

(a)

de innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter, IAS 28, Innehav i intresseföretag, eller IAS 31, Andelar i joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27, IAS 28 eller IAS 31 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IAS 39. I dessa fall ska företagen tillämpa kraven i denna standard. Företag ska även tillämpa denna standard på alla derivat avseende innehav i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures, såvida inte derivatet uppfyller definitionen på ett egetkapitalinstrument i IAS 32.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

44D

Punkt 3(a) ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna ändring för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa ändringarna i punkt 1 i IAS 28, punkt 1 i IAS 31 och punkt 4 i IAS 32 från maj 2008 för denna tidigare period. Ett företag får tillämpa ändringen framåtriktat.

IAS 32,    Finansiella instrument: Klassificering

Punkt 4(a) och rubriken ovanför punkt 96 ändras. Punkt 97D läggs till.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

4

Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom

(a)

de innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter, IAS 28, Innehav i intresseföretag, eller IAS 31, Andelar i joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27, IAS 28 eller IAS 31 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IAS 39. I dessa fall ska företagen tillämpa kraven i denna standard. Företag ska även tillämpa denna standard på alla derivat avseende innehav i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

97D

Punkt 4 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna ändring för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa ändringarna i punkt 3 i IFRS 7, punkt 1 i IAS 28 och punkt 1 i IAS 31 från maj 2008 för denna tidigare period. Ett företag får tillämpa ändringen framåtriktat.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 29,

Redovisning i höginflationsländer

Punkterna 6, 15 och 19 ändras. Dessa ändringar ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

INFLATIONSJUSTERING AV FINANSIELLA RAPPORTER

6

Företag som upprättar finansiella rapporter baserat på anskaffningsvärde gör detta utan beaktande av vare sig ändringar i den allmänna prisnivån eller ökningar av särskilda priser för redovisade tillgångar och skulder. Undantagen är de tillgångar och skulder som företaget måste, eller väljer att, värdera till det verkliga värdet. Till exempel kan materiella anläggningstillgångar omvärderas till verkligt värde och biologiska tillgångar ska i allmänhet värderas till verkligt värde. En del företag upprättar dock finansiella rapporter som baseras på återanskaffningsvärde, som återspeglar förändringar i de särskilda priserna på tillgångarna.

15

De flesta icke-monetära poster redovisas till anskaffningsvärde eller till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar. Därför uttrycks de i de belopp som gällde vid anskaffningstidpunkten. Varje posts inflationsjusterade anskaffningsvärde, eller anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar, bestäms genom att justera anskaffningsvärdet och ackumulerade avskrivningar för förändringar i det allmänna prisindexet från förvärvsdatum till slutet av rapportperioden. Till exempel inflationsjusteras materiella anläggningstillgångar, lager av råvaror och färdiga produkter, goodwill, patent, varumärken och liknande tillgångar från respektive anskaffningstidpunkt. Lager av delvis färdiga och färdiga produkter inflationsjusteras från de tidpunkter när företaget ådrog sig kostnaderna för inköp och bearbetning.

19

En icke-monetär tillgångs inflationsjusterade värde minskas, i enlighet med tillämpliga standarder, när det överskrider postens återvinningsvärde. Till exempel minskas inflationsjusterade belopp för materiella anläggningstillgångar, goodwill, patent och varumärken till återvinningsvärdet och inflationsjusterade belopp för varor i lager minskas till nettoförsäljningsvärdet.

Ändring i Internationell redovisningsstandard 36,

Nedskrivningar

Punkt 134(e) ändras. Punkt 140C läggs till.

UPPLYSNINGAR

Uppskattningar som används för att beräkna återvinningsvärdet för kassagenererande enheter med goodwill eller för immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder

134

Ett företag ska lämna den information som krävs enligt (a)-(f) för varje kassagenererande enhet (grupper av enheter) för vilken det redovisade värdet för goodwill eller för immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder som är fördelat på den enheten (gruppen av enheter) är betydande i jämförelse med företagets totala redovisade värde för goodwill eller för immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder:

(e)

om enhetens (gruppens av enheter) återvinningsvärde baseras på verkligt värde minus försäljningskostnader, den metod som används för att fastställa verkligt värde minus försäljningskostnader. Om verkligt värde minus försäljningskostnader inte fastställs med hjälp av ett observerbart marknadspris för enheten (grupper av enheter) ska följande upplysningar också lämnas:

(i)

en beskrivning av varje viktigt antagande på vilket företagsledningen har baserat sitt fastställande av verkligt värde minus försäljningskostnader. Viktiga antaganden är sådana antaganden för vilka enhetens (gruppen av enheters) återvinningsvärde är mest känsligt.

(ii)

en beskrivning av företagsledningens metod för att fastställa det värde eller de värden som innefattas i varje viktigt antagande, huruvida dessa värden återspeglar tidigare erfarenheter eller, i tillämpliga fall, är i överensstämmelse med externa informationskällor, och, om så inte är fallet, hur och varför de skiljer sig från tidigare erfarenheter eller externa informationskällor.

Om verkligt värde minus försäljningskostnader fastställs med hjälp av diskonterade kassaflödesprognoser ska följande upplysningar också lämnas:

(iii)

den period för vilken företagsledningen har prognostiserat kassaflödet,

(iv)

den tillväxttakt som har använts för att extrapolera kassaflödesprognoserna,

(v)

den eller de diskonteringsfaktorer som har använts för kassaflödesprognoserna.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH IKRAFTTRÄDANDE

140C

Punkt 134(e) ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 38,

Immateriella tillgångar

Punkterna 69, 70 och 98 ändras. Punkterna 69A och 130D läggs till.

REDOVISNING SOM KOSTNAD

69

I vissa fall ådrar sig företaget utgifter i syfte att erhålla framtida ekonomiska fördelar utan att en immateriell tillgång eller annan tillgång förvärvats eller skapats som kan tas upp i balansräkningen. När det gäller varor redovisar företaget sådana utgifter som kostnader när det har rätt att förfoga över varorna. När det gäller tjänster redovisar företaget utgifterna som kostnader när den erhåller tjänsterna. Exempelvis kostnadsförs forskningsutgifter när de uppkommer (se punkt 54), förutom när de utgör del av ett rörelseförvärv. Exempel på andra utgifter som kostnadsförs då de uppkommer är:

(a)

(c)

utgifter för reklam och säljfrämjande åtgärder (inklusive postorderkataloger).

(d)

69A

Ett företag har rätt att förfoga över varor när det har äganderätten till dem. Det har också rätt att förfoga över varor när dessa har tillverkats av en leverantör i enlighet med villkoren i ett varukontrakt och företaget kan kräva att de levereras i utbyte mot betalning. Tjänster mottages när de utförs av en leverantör i enlighet med ett kontrakt om leverans till företaget och inte när företaget använder dem för att tillhandahålla en annan tjänst, till exempel att leverera en annons till kunder.

70

Punkt 68 hindrar inte att ett företag redovisar en förskottsbetalning som en tillgång när betalning för varor har gjorts innan företaget fick rätt att förfoga över dessa varor. Punkt 68 hindrar inte heller att ett företag redovisar en förskottsbetalning som en tillgång när betalning för tjänster har gjorts innan företaget mottog dessa tjänster.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR MED BEGRÄNSADE NYTTJANDEPERIODER

Avskrivningstid och avskrivningsmetod

98

Olika avskrivningsmetoder kan användas för att systematiskt fördela en tillgångs avskrivningsbara belopp över nyttjandeperioden. Metoderna omfattar den linjära avskrivningsmetoden samt den degressiva och den produktionsberoende metoden. Metod väljs utifrån förväntad förbrukning av de förväntade framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången och tillämpas konsekvent från en period till en annan, såvida det inte sker en förändring i den förväntade förbrukningen av dessa framtida ekonomiska fördelar.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH IKRAFTTRÄDANDE

130D

Punkterna 69, 70 och 98 ändrades och punkt 69A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 39,

Finansiella instrument: Redovisning och värdering

Punkterna 9, 73 och AG8 ändras. Punkterna 50A och 108C läggs till.

DEFINITIONER

9

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Definition av fyra kategorier av finansiella instrument

En finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen är en finansiell tillgång eller finansiell skuld som uppfyller något av följande villkor.

(a)

Den klassificeras som att den innehas för handel. En finansiell tillgång eller finansiell skuld klassificeras som att den innehas för handel om den:

(i)

förvärvades eller uppkom med huvudsyfte att säljas eller återköpas på kort sikt,

(ii)

vid det första redovisningstillfället ingick i en portfölj med identifierade finansiella instrument som förvaltades tillsammans och för vilka det fanns ett nyligen uppvisat mönster av kortfristiga realiseringar av vinst, eller

(iii)

ett derivat (förutom ett derivat som är ett finansiellt garantiavtal eller ett identifierat och effektivt säkringsinstrument).

(b)

VÄRDERING

Omklassificeringar

50A

Följande ändrade omständigheter betraktas inte som omklassificeringar enligt punkt 50:

(a)

ett derivat som tidigare har varit ett identifierat och effektivt säkringsinstrument i en kassaflödessäkring eller nettoinvesteringssäkring utgör inte längre ett sådant,

(b)

ett derivat blir ett identifierat och effektivt säkringsinstrument i en kassaflödessäkring eller nettoinvesteringssäkring,

(c)

finansiella tillgångar omklassificeras när ett försäkringsbolag ändrar sina redovisningsprinciper i enlighet med punkt 45 i IFRS 4.

SÄKRING

Säkringsinstrument

Instrument som uppfyller villkoren för säkringsredovisning

73

När det gäller säkringsredovisning kan bara instrument som innefattar en extern part (det vill säga en part som står utanför den koncern eller det enskilda företag som rapporteringen gäller) identifieras som säkringsinstrument. Även om enskilda företag i en koncern eller divisioner inom ett företag kan ingå säkringstransaktioner med andra företag i koncernen eller andra divisioner inom företaget, elimineras sådana koncerninterna transaktioner i koncernredovisningen. Därför uppfyller sådana säkringstransaktioner inte villkoren för säkringsredovisning i koncernens koncernredovisning. De kan emellertid uppfylla villkoren för säkringsredovisning i enskilda eller separata finansiella rapporter för enskilda företag i koncernen förutsatt att de står utanför det enskilda företag som rapporteringen gäller.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

108C

Punkterna 9, 73 och AG8 ändrades och punkt 50A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkterna 9 och 50A från och med det datum och på det sätt som det tillämpade 2005 års ändringar enligt punkt 105A. Tidigare tillämpning av alla ändringarna är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändring i vägledning vid tillämpning av IAS 39,

Finansiella instrument: Redovisning och värdering

DEFINITIONER (PUNKTERNA 8 OCH 9)

Effektiv ränta

AG8

Om ett företag reviderar sina uppskattningar av utbetalningar eller inbetalningar ska företaget justera den finansiella tillgångens eller finansiella skuldens (eller gruppens av finansiella instrument) redovisade värde för att återspegla faktiska och reviderade uppskattade kassaflöden. Företaget gör en ny beräkning av det redovisade värdet genom att beräkna nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden till det finansiella instrumentets ursprungliga effektiva ränta eller, i tillämpliga fall, den reviderade effektiva ränta som har beräknats enligt punkt 92. Justeringen redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen. Om en finansiell tillgång omklassificeras i enlighet med punkt 50B, 50D eller 50E och företaget därefter ökar sina uppskattningar av kommande inbetalningar till följd av att möjlighterna till återkrav förbättrats, ska effekten av denna ökning redovisas som en justering av den effektiva räntan från dagen för ändringen av uppskattningen och inte som en justering av tillgångens bokförda värde på dagen för ändringen av uppskattningen.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 40,

Förvaltningsfastigheter:

Punkterna 8, 9, 48, 53, 54 och 57 ändras. Punkt 22 stryks och punkterna 53A, 53B och 85B läggs till.

DEFINITIONER

8

Följande är exempel på förvaltningsfastigheter:

(a)

(e)

Fastigheter som bebyggs eller exploateras för framtida användning som förvaltningsfastigheter.

9

Följande är exempel på fastigheter som inte är förvaltningsfastigheter och som därför inte omfattas av denna standard:

(a)

(d)

[struken]

(e)

VÄRDERING VID DET FÖRSTA REDOVISNINGSTILLFÄLLET

22

[Struken]

Verkligt värde

48

I undantagsfall är det uppenbart att, när ett företag förvärvar en förvaltningsfastighet (eller när en befintlig fastighet blir förvaltningsfastighet på grund av att användningsområdet ändrats) intervallet för rimliga värden är så stort och svårigheterna att bedöma sannolikheten för olika utfall så stora, att en uppgift om ett verkligt värde saknar mening. Detta kan i så fall vara ett uttryck för att det verkliga värdet på fastigheten inte löpande kan fastställas på ett tillförlitligt sätt (se punkt 53).

Om verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt

53

Om inte annat kan påvisas antas att ett företag löpande kan fastställa ett tillförlitligt verkligt värde på en förvaltningsfastighet. I undantagsfall kan det emellertid tydligt framgå att ett företag, när det förvärvar en förvaltningsfastighet (eller när en fastighet blir en förvaltningsfastighet efter byte av användningsområde), inte löpande kommer att kunna fastställa det verkliga värdet på förvaltningsfastigheten på ett tillförlitligt sätt. Detta inträffar endast när jämförbara marknadstransaktioner är ovanliga och andra metoder för att fastställa ett verkligt värde (exempelvis baserade på nuvärdeberäkningar) inte är tillgängliga. Om ett företag anser att det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet under uppförande inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt men att detta bör kunna ske när fastigheten är uppförd ska företaget värdera denna förvaltningsfastighet under uppförande till anskaffningsvärde till dess att dess verkliga värde kan fastställas på ett tillförlitligt sätt eller fastigheten är uppförd, om detta inträffar tidigare. Om ett företag anser att det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet (som inte är en förvaltningsfastighet under uppförande) inte löpande kan fastställas på ett tillförlitligt sätt ska företaget värdera denna förvaltningsfastighet med hjälp av anskaffningsvärdemodellen i IAS 16. En förvaltningsfastighets restvärde ska antas vara noll. Företaget ska tillämpa IAS 16 fram till att det utrangerar eller avyttrar förvaltningsfastigheten.

53A

När ett företag blir i stånd att på ett tillförlitligt sätt fastställa det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet under uppförande som tidigare har värderats till anskaffningsvärdet ska det värdera denna fastighet till det verkliga värdet. När fastigheten är uppförd antas dess verkliga värde kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt. Om så inte är fallet, i enlighet med punkt 53, ska fastigheten redovisas med hjälp av anskaffningsvärdemodellen i IAS 16.

53B

Antagandet att det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet under uppförande kan fastställas på ett tillförlitligt sätt kan endast frångås vid det första redovisningstillfället. Ett företag som har värderat en förvaltningsfastighet under uppförande till det verkliga värdet kan inte hävda att det verkliga värdet av den uppförda förvaltningsfastigheten inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

54

I de undantagsfall när ett företag, av de skäl som anges i punkt 53, tvingas beräkna värdet av en förvaltningsfastighet utifrån anskaffningsvärdemodellen i IAS 16 ska företaget värdera samtliga övriga förvaltningsfastigheter, inklusive förvaltningsfastigheter under uppförande, till verkligt värde. Trots att ett företag kan använda anskaffningsvärde för en förvaltningsfastighet ska företaget i dessa fall fortsätta att redovisa var och en av de kvarvarande förvaltningsfastigheterna till verkligt värde.

ÄNDRING I ANVÄNDNINGSOMRÅDET FÖR EN FASTIGHET

57

Omklassificering till att vara, eller inte längre vara, förvaltningsfastighet ska endast göras när en ändring sker i användningsområdet som tar sig uttryck i att:

(a)

(c)

en rörelsefastighet övergår till att användas som förvaltningsfastighet. I detta fall ska fastigheten omklassificeras till förvaltningsfastighet, eller

(d)

ägaren tecknar ett operationellt leasingavtal med en utomstående part avseende en fastighet som redovisats som lagertillgång. I detta fall ska fastigheten omklassificeras till förvaltningsfastighet.

(e)

[struken]

IKRAFTTRÄDANDE

85B

Punkterna 8, 9, 48, 53, 54 och 57 ändrades, punkt 22 ströks och punkterna 53A och 53B lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Ett företag kan tillämpa ändringarna om förvaltningsfastigheter under uppförande från valfri tidpunkt före den 1 januari 2009 under förutsättning att de verkliga värdena av förvaltningsfastigheter under uppförande fastställdes dessa datum. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa ändringarna i punkt 5 och 81E i IAS 16, Materiella anläggningstillgångar vid samma tidpunkt.

Bilaga till ändringar i IAS 40

Ändring i IAS 16

Företag ska tillämpa ändringen i IAS 16 i denna bilaga när de tillämpar de därmed förknippade ändringarna i IAS 40.

IAS 16    Materiella anläggningstillgångar

Punkt 5 ändras. Punkt 81E läggs till.

5

Ett företag som använder anskaffningsvärdemodellen för förvaltningsfastigheter i enlighet med IAS 40, Förvaltningsfastigheter ska använda anskaffningsvärdemodellen i denna standard.

IKRAFTTRÄDANDE

81E

Punkt 5 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om ett företag också samtidigt tillämpar ändringarna i punkterna 8, 9, 22, 48, 53, 53A, 53B, 54, 57 och 85B i IAS 40. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 41,

Jord- och skogsbruk

Punkterna 5, 6, 17, 20 och 21 ändras. Punkt 60 läggs till.

DEFINITIONER

Definitioner hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet

5

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Jord- och skogsbruksverksamhet består av ett företags biologiska omvandling och skörd av biologiska tillgångar för försäljning eller för omvandling till jord- och skogsbruksprodukter eller till nya biologiska tillgångar.

6

Jord- och skogsbruksverksamhet omfattar ett antal skilda verksamheter, exempelvis djuruppfödning, skogsbruk, odling av ett- eller fleråriga växter, odling av fruktträdgårdar och planteringar, blomsterodling och havsodling (inklusive fiskodling). Dessa skilda verksamheter har vissa gemensamma drag:

(a)

(c)

Värdering av förändring. Förändring i kvalitet (exempelvis genetiskt värde, massa, mognad, fetthalt, proteininnehåll och fiberstyrka) eller kvantitet (exempelvis avkomma, vikt, kubikmeter, fiberlängd eller diameter och antal knoppar) som är en följd av biologisk omvandling eller skörd värderas och övervakas rutinmässigt som en del av styrningsfunktionen.

REDOVISNING OCH VÄRDERING

17

Om det finns en aktiv marknad för en biologisk tillgång eller jord- och skogsbruksprodukt på dess aktuella plats och i dess aktuella skick utgör det noterade priset på den marknaden den bästa grunden för beräkning av den tillgångens verkliga värde. Om ett företag har tillgång till olika aktiva marknader använder företaget den marknad som är mest relevant. Om företaget exempelvis har tillgång till två aktiva marknader ska företaget använda priset på den marknad som det förväntas gå till.

20

Ibland saknas marknadspriser eller andra värden för en biologisk tillgång i dess aktuella skick. I sådana fall använder ett företag nuvärdet av förväntade nettobetalningar från tillgången, diskonterade med en aktuell marknadsbestämd räntesats för att fastställa det verkliga värdet.

21

Syftet med en beräkning av nuvärdet av förväntade nettobetalningar är att fastställa det verkliga värdet för en biologisk tillgång på dess aktuella plats och i aktuellt skick. Ett företag beaktar detta när det fastställer dels en lämplig diskonteringsränta, dels förväntade nettobetalningar. För att fastställa nuvärdet av förväntade nettobetalningar ska ett företag inkludera de nettobetalningar som marknadsaktörerna skulle förvänta sig att tillgången ska generera på dess mest relevanta marknad.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

60

Punkterna 5, 6, 17, 20 och 21 ändrades och punkt 14 ströks genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

DEL II

Ändringarna i Del II ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 8,

Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel

Punkterna 7, 9 och 11 ändras.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Val och tillämpning av redovisningsprinciper

7

När en standard specifikt är tillämplig på en transaktion, annan händelse eller omständighet ska den eller de redovisningsprinciper som tillämpas på denna post fastställas genom tillämpning av standarden.

9

Standarderna kompletteras med vägledningar som ska hjälpa företagen att tillämpa bestämmelserna. I alla sådana vägledningar anges om de är integrerade delar av standarderna. Vägledningar som är integrerade delar av standarder är tvingande. Vägledningar som inte är integrerade delar av standarder innehåller inga bestämmelser om finansiella rapporter.

11

När företagsledningen gör den bedömning som beskrivs i punkt 10 ska den beakta, och överväga tillämplighet avseende, följande källor i fallande ordning:

(a)

bestämmelserna i standarderna om liknande och relaterade frågor, och

(b)

de definitioner, kriterier för redovisning och koncept rörande värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som återfinns i Föreställningsramen.

Ändring i Internationell redovisningsstandard 10,

Händelser efter balansdagen

Punkt 13 ändras.

13

Om utdelning fastställs (det vill säga om utdelningen är korrekt beslutad och inte längre bestäms av företaget) efter rapporteringsperiodens slut men innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande redovisas inte utdelningen som en skuld vid rapporteringsperiodens slut eftersom ingen förpliktelse finns vid denna tidpunkt. Upplysning om sådan utdelning lämnas i noterna i enlighet med IAS 1, Utformning av finansiella rapporter.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 20,

Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd

En fotnot läggs till standardens rubrik ovanför punkt 1 och punkterna 2(b), 12-18, 20-22, 26, 27 och 32 ändras.

Fotnot till rubriken:

*

Som en del av Förbättringar av IFRS i maj 2008 ändrade IASB den terminologi som används i denna standard för att skapa överensstämmelse med andra standarder enligt följande:

(a)

”skattepliktigt resultat” ändrades till ”skattepliktig inkomst eller skattemässigt underskott”,

(b)

”redovisas som intäkt/kostnad” ändrades till ”redovisas i resultaträkningen”,

(c)

”redovisas direkt mot eget kapital” ändrades till ”redovisas utanför resultaträkningen”, och

(d)

”ändring i uppskattningar och bedömningar” ändrades till ”förändring av uppskattningar och bedömningar”.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2

Standarden behandlar inte:

(a)

de speciella problem … liknande karaktär,

(b)

statliga stöd som ges till företag i form av rätt till avdrag vid fastställandet av skattepliktig inkomst eller skattemässigt underskott eller som fastställs eller begränsas på basis av aktuell inkomstskatteskuld, såsom skattelindring under en viss period, investeringsavdrag, skattemässiga överavskrivningar och minskade skattesatser.

(c)

statligt … företag.

(d)

STATLIGA BIDRAG

12

Statliga bidrag ska systematiskt redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.

13

Det finns två sätt att redovisa statliga bidrag: mot eget kapital, så att bidraget redovisas utanför resultaträkningen, och som intäkt, så att bidraget redovisas i resultaträkningen över en eller flera perioder.

14

Argumenten för redovisning utanför resultaträkningen är följande:

(a)

Statliga bidrag är en form av finansiering och bör behandlas som en sådan i balansräkningen i stället för att redovisas i resultaträkningen för att kvittas mot de kostnadsposter som bidragen finansierar. Eftersom ingen återbetalning förväntas bör bidragen redovisas utanför resultaträkningen.

(b)

Det är olämpligt att redovisa statliga bidrag i resultaträkningen, eftersom de inte är intjänade utan utgör en stimulans från staten utan motsvarande kostnader för företaget.

15

Argumenten för redovisning i resultaträkningen är följande:

(a)

Eftersom statliga bidrag inte erhålls från aktieägarna ska de inte redovisas direkt mot eget kapital utan i resultaträkningen, periodiserade på lämpligt sätt.

(b)

Statliga bidrag lämnas sällan utan krav på motprestation. Företaget blir berättigat till bidragen genom att uppfylla de villkor samt infria de förpliktelser som förknippas med bidragen. De ska därför redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.

(c)

Eftersom inkomstskatter och andra skatter är kostnader är det logiskt att också redovisa statliga bidrag, vilka kan ses som en utvidgning av skattepolitiken, i resultaträkningen.

16

Det grundläggande i intäktsmetoden är att statliga bidrag systematiskt ska redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Redovisning av statliga bidrag i resultaträkningen vid mottagandet är inte förenlig med periodiseringsprincipen (se IAS 1, Utformning av finansiella rapporter). En dylik redovisning är acceptabel endast om det inte finns någon grund för att hänföra bidraget till annan period än den period då det erhålls.

17

I de flesta fall är det lätt att fastställa över vilka perioder de kostnader som bidragen är avsedda att täcka fördelas. Således redovisas bidragen i resultaträkningen över samma perioder. På liknande sätt fördelas bidrag som är hänförliga till avskrivningsbara tillgångar vanligen i resultaträkningen över de perioder och i den proportion som avskrivningarna på tillgångarna i fråga redovisas.

18

Bidrag som är hänförliga till icke avskrivningsbara tillgångar kan också vara förenade med krav på att vissa förpliktelser fullgörs. Bidragen fördelas då i resultaträkningen över de perioder som bär de kostnader som krävs för att fullgöra förpliktelserna. Exempelvis kan ett bidrag i form av tomtmark vara förenat med villkoret att företaget ska uppföra en byggnad på tomten. Det kan då vara lämpligt att redovisa bidraget i resultaträkningen fördelat över byggnadens nyttjandeperiod.

20

Ett statligt bidrag som lämnas som ersättning för kostnader eller förluster som företaget redan haft eller i syfte att ge företaget omedelbart stöd utan att vara förbundet med framtida kostnader ska redovisas i resultaträkningen för den period under vilken företaget erhåller en fordran på staten.

21

Under vissa omständigheter kan ett statligt bidrag snarare lämnas i syfte att ge omedelbart stöd till ett företag än som en stimulans för företaget att ta på sig särskilt angivna utgifter. Sådana bidrag kan vara begränsade till ett visst företag och således inte vara tillgängliga för en hel kategori av förmånstagare. Dessa omständigheter kan motivera att bidraget redovisas i resultaträkningen för den period under vilken företaget uppfyller villkoren för att få det, med upplysningar som säkerställer att effekten av bidraget tydligt framgår.

22

Ett företag kan erhålla ett statligt bidrag som ersättning för kostnader eller förluster under en tidigare period. Ett sådant bidrag redovisas i resultaträkningen för den period under vilken företaget erhåller en fordran på staten, med upplysningar som säkerställer att effekten av bidraget tydligt framgår.

Redovisning av bidrag hänförliga till tillgångar

26

Enligt den ena metod tas bidraget upp som en förutbetald intäkt, vilken redovisas i resultaträkningen fördelad på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod.

27

Enligt den andra metoden reduceras tillgångens redovisade värde med bidraget. Bidraget redovisas i resultaträkningen under den avskrivningsbara tillgångens nyttjandeperiod i form av lägre avskrivningar.

Återbetalning av statliga bidrag

32

I de fall det uppstår en skyldighet att återbetala ett statligt bidrag ska detta förhållande redovisas som en förändring av uppskattningar och bedömningar (se IAS 8, Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel). Återbetalningar av bidrag hänförliga till resultatet ska i första hand reducera eventuella återstående förutbetalda intäkter hänförliga till bidragen. I den mån återbetalningen överstiger de återstående förutbetalda intäkterna, eller när företaget inte redovisar några förutbetalda intäkter, ska återbetalningen omedelbart redovisas i resultaträkningen. Återbetalning av ett bidrag som är hänförligt till en tillgång ska redovisas som en ökning av det redovisade värdet av tillgången eller som en minskning av den förutbetalda intäkten med det belopp som ska återbetalas. De ytterligare ackumulerade avskrivningar som skulle ha redovisats i resultaträkningen till dags dato om bidraget aldrig hade erhållits ska omedelbart redovisas i resultaträkningen.

Bilaga till ändringar i IAS 20

Ändringar i IAS 41

Företag ska tillämpa ändringarna i IAS 41 i denna bilaga när de tillämpar de därmed förknippade ändringarna i den terminologi som används i IAS 20.

IAS 41,    Jord- och skogsbruk

Punkterna 34-36 ändras.

STATLIGA BIDRAG

34

Ett villkorslöst statligt bidrag, hänförligt till en biologisk tillgång som är värderad till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, ska redovisas i resultaträkningen först när det statliga bidraget utbetalas.

35

Om ett statligt bidrag, hänförligt till en biologisk tillgång som är värderad till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, är behäftat med villkor, inklusive villkor om att företaget inte ska syssla med viss jord- och skogsbruksverksamhet, ska ett företag redovisa det statliga bidraget i resultaträkningen först när villkoren för det statliga bidraget uppfyllts.

36

Villkoren för statliga bidrag varierar. Exempelvis kan ett bidrag vara villkorat av att företaget ska odla på en viss plats under fem år och krav finnas på att företaget ska återbetala bidraget om odlingen sker under en kortare tid. I det fallet redovisas inte bidraget i resultaträkningen förrän fem år har förflutit. Om villkoren för bidraget medger att delar av bidraget kan behållas i förhållande till den tid som har förflutit redovisar företaget denna del i resultaträkningen fördelat över tiden.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 29,

Redovisning i höginflationsländer

En fotnot läggs till standardens rubrik ovanför punkt 1 och punkterna 8, 14, 20, 28 och 34 ändras.

Fotnot till rubriken:

*

Som en del av Förbättringar av IFRS i maj 2008 ändrade styrelsen de termer som används i IAS 29 för att skapa överensstämmelse med andra standarder enligt följande: (a) ”marknadsvärde” ändrades till ”verkligt värde” och (b) ”verksamhetens resultat” och ”nettoresultat” ändrades till ”vinst eller förlust”.

INFLATIONSJUSTERING AV FINANSIELLA RAPPORTER

8

Finansiella rapporter för ett företag vars funktionella valuta är ett höginflationslands valuta ska, oavsett om rapporterna baseras på anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde, uttryckas i den gällande värdeenheten i slutet av rapporteringsperioden. Jämförelsetal för föregående period, som krävs enligt IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (omarbetad 2007), och eventuell information avseende tidigare perioder ska också uttryckas i den gällande värdeenheten i slutet av rapporteringsperioden. När det gäller att redovisa jämförelsetal i en annan rapporteringsvaluta är punkterna 42(b) och 43 i IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser, tillämpliga.

Finansiella rapporter som baseras på anskaffningsvärde

Rapport över finansiell ställning

14

Övriga tillgångar och skulder är icke-monetära. Vissa icke-monetära poster redovisas till värdet i slutet av rapporteringsperioden, exempelvis nettoförsäljningsvärde och verkligt värde, varför de inte inflationsjusteras. Övriga icke-monetära tillgångar och skulder inflationsjusteras.

20

Intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden kan upprätta sina finansiella rapporter i ett höginflationslands valuta. Balansräkning och totalresultaträkning för ett dylikt intresseföretag inflationsjusteras i enlighet med denna standard, i syfte att beräkna delägarens andel av objektets nettotillgångar och vinst eller förlust. När intresseföretagets inflationsjusterade finansiella rapporter uttrycks i en utländsk valuta räknas de om till balansdagskurs.

Vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder

28

Vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder ska inkluderas i resultaträkningen. Justeringen av tillgångar och skulder som genom avtal knutits till prisförändringar i enlighet med punkt 13 kvittas mot vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder. Övriga poster i resultaträkningen, såsom ränteintäkter och räntekostnader samt valutakursdifferenser som är hänförliga till investerade eller lånade medel, sammanhänger också med monetära nettotillgångar och -skulder. Även om sådana poster redovisas separat, kan det vara värdefullt om de redovisas tillsammans med vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder i totalresultaträkningen.

Jämförelsetal

34

Jämförelsetal för föregående rapportperiod, vare sig de baserades på anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde, inflationsjusteras med hjälp av ett allmänt prisindex så att den jämförande informationen redovisas i gällande värdeenhet vid rapportperiodens slut. Information som lämnas för tidigare perioder uttrycks också i gällande värdeenhet vid rapportperiodens slut. När det gäller att redovisa jämförelsetal i en annan rapporteringsvaluta är punkterna 42(b) och 43 i IAS 21 tillämpliga.

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 34,

Delårsrapportering

Punkt 11 ändras och en fotnot läggs till.

DELÅRSRAPPORTENS INNEHÅLL OCH FORM

11

I rapporter om resultatet för en del av året ska ett företag redovisa resultat per aktie före och efter utspädning för denna period om företaget omfattas av IAS 33, Resultat per aktie (1).

Ändringar i Internationell redovisningsstandard 40,

Förvaltningsfastigheter

Punkterna 31 och 50 ändras.

VÄRDERING EFTER DET FÖRSTA REDOVISNINGSTILLFÄLLET

Redovisningsprincip

31

Enligt IAS 8, Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel ska en frivillig förändring av redovisningsprincipen bara göras när förändringen leder till att de finansiella rapporterna innehåller tillförlitlig och mer relevant information om effekterna av transaktioner, andra händelser och förhållanden på företagets finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden. Det är högst osannolikt att ett byte av princip från verkligt värde till anskaffningsvärde ger en mer relevant bild.

Verkligt värde

50

När det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet fastställs undviker ett företag dubbelräkning av sådana tillgångar och skulder som särredovisas. Exempelvis:

(a)

(d)

det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet som innehas genom ett leasingavtal återspeglar förväntade kassaflöden (inklusive variabla avgifter för vilka betalningsskyldighet förväntas uppkomma). Detta innebär att om en erhållen värdering av en fastighet exkluderar de betalningar som förväntas bli erlagda måste eventuella redovisade leasingskulder återläggas för att det verkliga värdet av förvaltningsfastigheten ska kunna fastställas.

Ändring i Internationell redovisningsstandard 41,

Jord- och skogsbruk

Punkt 14 stryks. Termen ”uppskattade försäljningskostnader” ersätts med ”försäljningskostnader” när den förekommer enligt nedan:

Standard (punkterna 12, 13, 26-28, 30–32, 34, 35, 38, 40, 48, 50 och 51)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

4

I nedanstående tabell ges exempel på biologiska tillgångar, jord- och skogsbruksprodukter och produkter som är ett resultat av förädling efter skörd.

Biologiska tillgångar

Jord- och skogsbruksprodukter

Produkter som uppkommer genom förädling efter skörd

 

 

Träd i planterad skog

Fällda träd

Stockar, timmer

 

 

DEFINITIONER

Definitioner hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet

5

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Försäljningskostnader är sådana kostnader som är direkt hänförliga till avyttringen av en tillgång exklusive kostnader för finansiering och inkomstskatter.

REDOVISNING OCH VÄRDERING

14

[Struken]

Bilaga till ändringar i IAS 41

Ändringar i andra standarder

Företag ska tillämpa dessa ändringar i IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, IAS 2, Varulager och IAS 36, Nedskrivningar när de därmed förknippade ändringarna i IAS 41 tillämpas.

IFRS 5,    Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Punkt 5 ändras.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

5

Värderingskraven i denna standard (2) är inte tillämpliga på följande tillgångar, som faller under respektive standards tillämpningsområde, vare sig som enskilda tillgångar eller som delar av en avyttringsgrupp:

(a)

(e)

anläggningstillgångar som värderas till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader i enlighet med IAS 41, Jord- och skogsbruk.

(f)

IAS 2,    Varulager

Punkt 20 ändras.

20

Enligt IAS 41, Jord- och skogsbruk, ska lager som består av jordbruksprodukter som ett företag har skördat från biologiska tillgångar vid första redovisningstillfället redovisas till det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader vid skördetidpunkten. Detta värde utgör varornas anskaffningsvärde per detta datum, när denna standard börjar tillämpas.

IAS 36,    Nedskrivningar

Punkterna 2 och 5 ändras.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2

Denna standard ska tillämpas vid redovisning av nedskrivningar av alla slag av tillgångar utom sådana:

(a)

(g)

biologiska tillgångar hänförliga till skogs- och jordbruk som redovisas till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader (se IAS 41, Skogs- och jordbruk)

(h)

5

Denna standard tillämpas inte på finansiella tillgångar som omfattas av tillämpningsområdet för IAS 39, förvaltningsfastigheter som värderas till verkligt värde i enlighet med IAS 40 eller biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader i enlighet med IAS 41. Standarden är dock tillämplig på tillgångar som redovisas till omvärderat belopp (verkligt värde) enligt andra standarder, såsom enligt omvärderingsmetoden i IAS 16, Materiella anläggningstillgångar. Det är grunden för hur det verkliga värdet fastställs som är avgörande för om en tillgång som omvärderats ska skrivas ned:

(a)


(1)  Denna punkt ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008 för att förtydliga räckvidden av IAS 34.

(2)  Undantag gäller för punkterna 18 och 19 enligt vilka respektive tillgångsslag måste värderas i enlighet med andra tillämpliga standarder.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/38


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 71/2009

av den 23 januari 2009

om fastställande av den kvantitet majs som kan komma ifråga för intervention under etapp 2 regleringsåret 2008/2009

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 687/2008 av den 18 juli 2008 om fastställande av förfarandet och villkoren för de utbetalande organens eller interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (2), särskilt artikel 3.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 3 i förordning (EG) nr 687/2008 fastställs bestämmelser om fördelning av de kvantiteter majs som kan komma ifråga för intervention under regleringsåret 2008/2009. Kvantiteterna fördelas i två etapper – ”etapp 1” och ”etapp 2”.

(2)

Den totala kvantitet majs som erbjöds för intervention under etapp 1, som sträckte sig från den 1 augusti till den 31 december 2008, överskred inte den gräns som fastställs i artikel 11.1 andra stycket a i förordning (EG) nr 1234/2007. Den kvantitet majs som kan erbjudas för intervention under etapp 2 regleringsåret 2008/2009 bör därför offentliggöras.

(3)

Enligt artikel 3.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 687/2008 ska etapp 2 inledas dagen efter den dag då den återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention under etappen offentliggörs av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning. Denna dag är den första dagen för inlämnande av erbjudanden i alla medlemsstater, och etappen avslutas senast den 30 april i Grekland, Spanien, Italien och Portugal, den 30 juni i Sverige och den 31 maj i övriga medlemsstater. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den kvantitet majs som kan erbjudas för intervention under etapp 2 regleringsåret 2008/2009 i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 687/2008 ska uppgå till 172 377 ton.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 192, 19.7.2008, s. 20.


DIREKTIV

24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/39


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/4/EG

av den 23 januari 2009

om motåtgärder för att förebygga och upptäcka manipulation av färdskrivardata och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (1), särskilt artikel 15, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 15 i direktiv 2006/22/EG ska de ändringar av bilagorna till direktivet som är nödvändiga för att anpassa bilagorna till utvecklingen av bästa metoder när det gäller tillsyn och kontroll av körtid och viloperioder antas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.

(2)

Efter det att digitala färdskrivare införts har kommissionen uppmärksammats på ett nytt hot i form av utrustning som installeras för att lura systemet och som således underminerar effektiviteten i genomförandet av sociallagstiftningen på vägtransportområdet.

(3)

Det är därför lämpligt att se till att medlemsstaterna genomför särskilda kontroller av den utrustningen inom ramen för vägkontrollerna och kontrollerna i företagen.

(4)

För att garantera att sådana kontroller blir effektiva är det också nödvändigt att precisera vilken standardutrustning som måste finnas tillgänglig för de tjänstemän som kontrollerar efterlevnaden.

(5)

Bilagorna I och II till direktiv 2006/22/EG bör ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 18.1 i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2006/22/EG ska ändras på följande sätt:

1.

I del A i bilaga I ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5.

I förekommande fall och med beaktande av säkerhetsaspekter, en kontroll av färdskrivaren i fordonet för att upptäcka installation och/eller användning av utrustning som är avsedd att förstöra, dölja, manipulera eller ändra data eller att störa någon del av det elektroniska datautbytet mellan färdskrivarens komponenter eller som hindrar eller ändrar data på ett sådant sätt före krypteringen.”

2.

I bilaga II ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3.

Specifik analysutrustning, med lämplig programvara, för att kontrollera och bekräfta de digitala signaturerna för data liksom specifika analysprogram som gör det möjligt att ge en detaljerad hastighetsprofil för fordonen före inspektionen av deras färdskrivare.”

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2009. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Vice ordförande


(1)  EUT L 102, 11.4.2006, s. 35.

(2)  EGT L 370, 31.12.1985, s. 8.


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet och kommissionen

24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/41


RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

av den 18 december 2008

om ingående av protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

(2009/50/EG, Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 44.2, artikel 47.2 sista meningen, artiklarna 55, 57.2, 71, 80.2, 93, 94, 133 och 181a jämförda med artikel 300.2 andra meningen och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 101 andra stycket,

med beaktande av anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien, särskilt artikel 6.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av rådets godkännande i enlighet med artikel 101 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, och

av följande skäl:

(1)

Protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen, undertecknades på gemenskapens och medlemsstaternas vägnar den 20 maj 2008 i enlighet med rådets beslut 2008/792/EG av (2).

(2)

I avvaktan på att protokollet skall träda i kraft har det tillämpats provisoriskt från och med den 1 januari 2007.

(3)

Protokollet bör ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen, godkänns härmed på gemenskapens, Europeiska atomenergigemenskapens och medlemsstaternas vägnar.

Artikel 2

Rådets ordförande ska på gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar göra den anmälan som föreskrivs i artikel 3 i protokollet. Kommissionens ordförande ska samtidigt göra denna anmälan på Europeiska atomenergigemenskapens vägnar.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 2 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT L 272, 14.10.2008, s. 5.


Kommissionen

24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/43


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 15 december 2008

om tilldelning av importkvoter för perioden 1 januari–31 december 2009 för ämnen som kontrolleras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000

[delgivet med nr K(2008) 8100]

(Endast de engelska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovenska, spanska, tyska och ungerska texterna är giltiga)

(2009/51/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (1), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

(1)

De kvantitativa begränsningarna för utsläppande på marknaden i gemenskapen av kontrollerade ämnen fastställs i artikel 4 i förordning (EG) nr 2037/2000 och i bilaga III till denna.

(2)

I artikel 4.3 i f i förordning (EG) nr 2037/2000 fastställs den totala beräknade nivå av klorfluorkolväten som producenter och importörer får släppa ut på marknaden eller använda för eget bruk under perioden 1 januari–31 december 2009.

(3)

Kommissionen har offentliggjort ett meddelande, riktat till företag i gemenskapen som importerar kontrollerade ämnen som bryter ned ozonskiktet (2), och har som svar på detta fått uppgifter om planerad import under 2009.

(4)

När det gäller klorfluorkolväten stämmer tilldelningen av kvoter till producenter och importörer överens med bestämmelserna i kommissionens beslut 2007/195/EG av den 27 mars 2007 om en mekanism för tilldelning av kvoter av klorfluorkolväten till producenter och importörer för åren 2003–2009 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 (3).

(5)

För att säkerställa att verksamhetsutövare och företag kan dra nytta av tilldelade importkvoter vid lämplig tidpunkt och därmed säkerställa den nödvändiga kontinuiteten för deras verksamhet bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2009.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EG) nr 2037/2000.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Den kvantitet kontrollerade ämnen inom grupp I (klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115) och grupp II (andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner), som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och får övergå till fri omsättning i gemenskapen under 2009 från källor utanför gemenskapen, fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 11 227 000,00 kg.

2.   Den kvantitet kontrollerade ämnen inom grupp III (haloner), som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och får övergå till fri omsättning i gemenskapen under 2009 från källor utanför gemenskapen, fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 11 231 300,00 kg.

3.   Den kvantitet kontrollerade ämnen inom grupp IV (koltetraklorid), som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och får övergå till fri omsättning i gemenskapen under 2009 från källor utanför gemenskapen, fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 16 500 330,00 kg.

4.   Den kvantitet kontrollerade ämnen inom grupp V (1,1,1-trikloretan), som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och får övergå till fri omsättning i gemenskapen under 2009 från källor utanför gemenskapen, fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 400 060,00 kg.

5.   Den kvantitet kontrollerade ämnen inom grupp VI (metylbromid), som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och får övergå till fri omsättning i gemenskapen under 2009 från källor utanför gemenskapen, fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 1 441 891,20 kg.

6.   Den kvantitet kontrollerade ämnen inom grupp VII (bromfluorkolväten), som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och får övergå till fri omsättning i gemenskapen under 2009 från källor utanför gemenskapen, fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 120 292,00 kg.

7.   Den kvantitet kontrollerade ämnen inom grupp VIII (klorfluorkolväten), som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och får övergå till fri omsättning i gemenskapen under 2009 från källor utanför gemenskapen, fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 10 115 600,440 kg.

8.   Den kvantitet kontrollerade ämnen inom grupp IX (bromklormetan), som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och får övergå till fri omsättning i gemenskapen under 2009 från källor utanför gemenskapen, fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 176 252,00 kg.

Article 2

1.   Tilldelningen av importkvoter för klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115 och andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner under perioden 1 januari–31 december 2009 ska avse de ändamål och de företag som anges i bilaga I.

2.   Tilldelningen av importkvoter för haloner under perioden 1 januari–31 december 2009 ska avse de ändamål och de företag som anges i bilaga II.

3.   Tilldelningen av importkvoter för koltetraklorid under perioden 1 januari–31 december 2009 ska avse de ändamål och de företag som anges i bilaga III.

4.   Tilldelningen av importkvoter för 1,1,1-trikloretan under perioden 1 januari–31 december 2009 ska avse de ändamål och de företag som anges i bilaga IV.

5.   Tilldelningen av importkvoter för metylbromid under perioden 1 januari–31 december 2009 ska avse de ändamål och de företag som anges i bilaga V.

6.   Tilldelningen av importkvoter för bromfluorkolväten under perioden 1 januari–31 december 2009 ska avse de ändamål och de företag som anges i bilaga VI.

7.   Tilldelningen av importkvoter för klorfluorkolväten under perioden 1 januari–31 december 2009 ska avse de ändamål och de företag som anges i bilaga VII.

8.   Tilldelningen av importkvoter för bromklormetan under perioden 1 januari–31 december 2009 ska avse de ändamål och de företag som anges i bilaga VIII.

9.   Importkvoterna för klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, metylbromid, bromfluorkolväten, klorfluorkolväten och bromklormetan under perioden 1 januari–31 december 2009 fastställs i bilaga IX.

Artikel 3

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2009 och upphöra att gälla den 31 december 2009.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till följande företag:

 

Albemarle Europe SPRL

Parc Scientifique Einstein

Rue du Bosquet 9

B-1348 Louvain-la-Neuve

 

Albemarle Chemicals SAS

28, Étang de la Gafette

F-13521 Port-de-Bouc

 

Alcobre SA

Luis I, nave 6-B

Polígono Industrial Vallecas

E-28031 Madrid

 

ΑΛΦΑ Γεωργικά Εφόδια ΑΕΒΕ

Εθνικής Αντιστάσεως 73

GR-152 31 Χαλάνδρι, Αθήνα

 

ALFA Agricultural Supplies SA

73, Ethnikis Antistaseos str.

GR-152 31 Halandri, Athens

 

Arkema SA

420, rue d’Estienne-d’Orves

F-92705 Colombes Cedex

 

Arkema Química SA

Avenida de Burgos, 12

E-28036 Madrid

 

Avantec SA

26, avenue du Petit Parc

F-94683 Vincennes Cedex

 

Bang & Bonsomer

Baltā iela 3/9

LV-1055 Rīga

LATVIA

 

BASF Agri Production SAS

32, rue de Verdun

F-76410 Saint-Aubin-lès-Elbeuf

 

BaySystems Ibérica SL

Crta. Vilaseca – La Pineda s/n

E-43006 Tarragona

 

Blye Engineering Co Ltd

Naxxar Road

San Gwann SGN 07

MALTA

 

Bromotirrena Srl

Via Torino, 4

I-04022 Fondi (LT)

 

Calorie Fluor SAS

503, rue Hélène-Boucher

BP 33

F-78534 Buc Cedex

 

Chemosyntha NV

Gentstraat 58

B-8760 Meulebeke

 

Dow Deutschland Anlagegesellschaft mbH

Buetzflether Sand

D-21683 Stade

 

DuPont de Nemours (Nederland) BV

Baanhoekweg 22

3313 LA Dordrecht

Nederland

 

Dyneon GmbH & Co KG

Werk Gendorf

D-84504 Burgkirchen

 

Empor d.o.o.

Leskoškova 9a

SI-1000 Ljubljana

 

ERAS Labo

222, RN 90

F-38330 Saint-Nazaire-les-Eymes

 

Etis d.o.o.

Tržaška 333

SI-1000 Ljubljana

 

Fenner Dunlop

Oliemolenstraat 2

9203 ZN Drachten

Nederland

 

Freolitus

Centrinė Str. 1D

Ramučiai, Kauno raj. LT-54464

LITHUANIA

 

Fujifilm Electronic Materials (Europe) NV

Keetberglaan 1A

Havennr 1061

B-2070 Zwijndrecht

 

G.A.L. Cycle-Air Ltd

Σινώπης 3

Στρόβολος

CY-28385 Λευκωσία

 

G.A.L. Cycle-Air Ltd

3, Sinopis Str.,

Strovolos

CY-28385 Nicosia

 

Galco SA

Avenue Carton de Wiart 79

B-1090 Bruxelles

 

Harp International Ltd

Gellihirion Industrial Estate

Rhondda Cynon Taff

Pontypridd CF37 5SX

United Kingdom

 

Honeywell Fluorine Products Europe BV

Laarderhoogtweg 18,

1101 EA Amsterdam

Nederland

 

Hovione Farmaciencia SA

Sete Casas

P-2674-506 Loures

 

ICL-IP Europe BV (ex-Eurobrom)

Fosfaatweeg 48

1013 BM Amsterdam

Nederland

 

Ineos Fluor Ltd

PO Box 13, The Heath

Runcorn

Cheshire WA7 4QX

United Kingdom

 

Kay y Sol Iberia SA

P.I. Can Roca c/Carrerade s/n

E-08107 Martorelles (Barcelona)

 

Laboratorios Miret SA (LAMIRSA)

Géminis, 4

E-08228 Terrassa (Barcelona)

 

Linde Gaz Polska Sp. z o.o.

al. Jana Pawła II 41a

PL-31-864 Kraków

 

Matero Ltd

Ταχ. θυρ. 51744

CY-3508 Λεμεσός

 

Matero Ltd

P.O. Box 51744

CY-3508 Limassol

 

Mebrom NV

Assenedestraat 4

B-9940 Rieme Ertvelde

 

Meridian Technical Services Ltd

PO Box 16919

London SE3 9WE

United Kingdom

 

Poż-Pliszka Sp. z o.o.

ul. Szczecińska 45

PL-80-392 Gdańsk

 

PUPH Solfum Sp. z o.o.

ul. Ziemiańska 21

PL-95-070 Rąbień AB

 

Refrigerant Products Ltd

Banyard Road

Portbury West

Bristol BS20 7XH

United Kingdom

 

Savi Technologie Sp. z o.o.

ul. Wolności 20, Psary

PL-51-180 Wrocław

 

Sigma Aldrich Company Ltd

The Old Brickyard, New Road

Gillingham SP8 4XT

United Kingdom

 

Sigma Aldrich Logistik GmbH

Riedstraße 2

D-89555 Steinheim

 

SJB Energy Trading BV

Slagveld 15

3230 AG Brielle

Nederland

 

Solquimia Iberia SL

México, 3

E-50196 La Muela (Zaragoza)

 

Solvay Fluor GmbH

Hans-Böckler-Allee 20

D-30173 Hannover

 

Solvay Organics GmbH

Hans-Böckler-Allee 20

D-30173 Hannover

 

Solvay Solexis SpA

Viale Lombardia 20

I-20021 Bollate (MI)

 

Syngenta Crop Protection

Surrey Research Park

30 Priestly Road

Guildford

Surrey GU2 7YH

United Kingdom

 

Tazzetti Fluids Srl

Corso Europa n. 600/a

I-10070 Volpiano (TO)

 

Total Feuerschutz GmbH

Industriestraße 13

D-68526 Ladenburg

 

Trédi Séché global solutions

Parc industriel de la Plaine de l’Ain

BP 55

Saint-Vulbas

F-01152 Lagnieu Cedex

 

Unitor Servicios Navales SA

Puerto de Barcelona (P.T.P Delta 1)

Puerto de Miami 4 (MIM5)

E-08039 Barcelona

 

Unitor Trading France SAS

1, avenue Jean-Moulin

F-13110 Port-de-Bouc

 

Veolia Environmental Services

Bridges Road

Ellesmere Port

South Wirrel

Cheshire CH65 4EQ

United Kingdom

 

Vrec-Co Import-Export Kft.

6763 Szatymaz

Kossuth u. 12.

MAGYARORSZÁG

 

Wigmors

ul. Irysowa 5

PL-51-117 Wrocław

 

Wilhelmsen Ships Services AS

Willem Barentszstraat 50,

3165 AB Rotterdam/Albrandswaard

Nederland

 

Zakłady Azotowe w Tarnowie-Mościcach

al. Kwiatkowskiego 8

PL-33-101 Tarnów

 

Zephyr Kereskedelmi és Szolgáltató Kft.

6000 Kecskemét

Tatár sor 18.

MAGYARORSZÁG

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2008.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 244, 29.9.2000, s. 1.

(2)  EUT C 114, 9.5.2008, s. 15.

(3)  EUT L 88, 29.3.2007, s. 51.


BILAGA I

GRUPPERNA I OCH II

Importkvoter för klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115 och andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner som tilldelats importörer i enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 för användning som råmaterial och som agens i tillverkningsprocesser samt för destruktion under perioden 1 januari–31 december 2009.

Företag

 

Avantec SA (FR)

 

Ineos Fluor Ltd (UK)

 

Honeywell Fluorine Products Europe (NL)

 

Meridian Technical Services (UK)

 

Solvay Fluor (DE)

 

Solvay Solexis SpA (IT)

 

Syngenta Crop Protection (UK)

 

Tazzetti Fluids Srl (IT)

 

Trédi Séché global solutions (FR)

 

Unitor Servicios Navales (ES)

 

Unitor Trading France (FR)

 

Veolia Environmental Services (UK)

 

Wilhelmsen Ships Services (NL)


BILAGA II

GRUPP III

Importkvoter för haloner som tilldelats importörer i enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 för användning som råmaterial och för destruktion samt på områden av avgörande betydelse under perioden 1 januari–31 december 2009.

Företag

 

Avantec SA (FR)

 

BASF Agri Product (FR)

 

ERAS Labo (FR)

 

Meridian Technical Services (UK)

 

Trédi Séché global solutions (FR)

 

Unitor Servicios Navales (ES)

 

Unitor Trading France (FR)

 

Poż-Pliszka (PL)

 

Savi Technologie (PL)

 

Total Feuerschutz (DE)

 

Veolia Environmental Services (UK)

 

Wilhelmsen Ships Services (NL)


BILAGA III

GRUPP IV

Importkvoter för koltetraklorid som tilldelats importörer i enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 för användning som råmaterial under perioden 1 januari–31 december 2009.

Företag

 

Dow Deutschland (DE)

 

Fenner Dunlop (NL)


BILAGA IV

GRUPP V

Importkvoter för 1,1,1-trikloretan som tilldelats importörer i enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 för användning som råmaterial under perioden 1 januari–31 december 2009.

Företag

 

Arkema SA (FR)

 

Fujifilm Electronic Materials Europe (BE)


BILAGA V

GRUPP VI

Importkvoter för metylbromid som tilldelats importörer i enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 för användning som råmaterial, för karantänsändamål och användning före leverans samt för destruktion under perioden 1 januari–31 december 2009.

Företag

 

Albemarle Chemicals (FR)

 

Albemarle Europe (BE)

 

Alfa Agricultural (EL)

 

Bang & Bonsomer (LV)

 

Bromotirrena Srl (IT)

 

ICL-IP Europe (ex-Eurobrom) (NL)

 

Mebrom NV (BE)

 

PUPH SOLFUM (PL)

 

Sigma Aldrich Logistik (DE)

 

Veolia Environmental Services (UK)

 

Zephyr Kereskedelmi és Szolgáltató Kft (HU)


BILAGA VI

GRUPP VII

Importkvoter för bromfluorkolväten som tilldelats importörer i enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 för användning som råmaterial och för destruktion under perioden 1 januari–31 december 2009.

Företag

 

Chemosyntha NV (BE)

 

Hovione Farmaciencia (PT)

 

Veolia Environmental Services (UK)


BILAGA VII

GRUPP VIII

Importkvoter för klorfluorkolväten som tilldelats producenter och importörer i enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 och beslut 2007/195/EG för perioden 1 januari–31 december 2009 för användning som råmaterial, för destruktion, för laboratorieanvändning och för andra ändamål som tillåts enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2037/2000 och importkvoter för icke jungfruliga klorfluorkolväten som tilldelats producenter för regenerering och för andra ändamål som tillåts enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2037/2000.

Producent

 

Arkema SA (FR)

 

Arkema Quimica (SA)

 

DuPont de Nemours (Nederland) BV (NL)

 

Honeywell Fluorine Products Europe BV (NL)

 

Ineos Fluor Ltd (UK)

 

Solvay Fluor GmbH (DE)

 

Solvay Organics GmbH (DE)

 

Solvay Solexis SpA (IT)

Importör

 

Alcobre SA (ES)

 

Avantec SA (FR)

 

Bay Systems Iberia (ES)

 

Blye Engineering Co Ltd (MT)

 

Calorie Fluor SAS (FR)

 

Dyneon (DE)

 

Empor d.o.o. (SI)

 

Etis d.o.o. (SI)

 

Freolitus (LT)

 

Galco SA (BE)

 

G.AL. Cycle Air Ltd (CY)

 

Harp International Ltd (UK)

 

Linde Gaz Polska Sp. z o.o. (PL)

 

Kay y Sol (ES)

 

Matero Ltd (CY)

 

Mebrom NV (BE)

 

Refrigerant Products Ltd (UK)

 

SJB Energy Trading BV (NL)

 

Sigma Aldrich Company (UK)

 

Solquimia Iberia, SL (ES)

 

Tazzetti Fluids Srl (IT)

 

Unitor Servicios Navales (ES)

 

Unitor Trading France (FR)

 

Veolia Environmental Services (UK)

 

Vrec-Co Export-Import Kft. (HU)

 

Wigmors (PL)

 

Wilhelmsen Ships Services (NL)

 

Zakłady Azotowe (PL)


BILAGA VIII

GRUPP IX

Importkvoter för bromklormetan som tilldelats importörer i enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 för användning som råmaterial och för destruktion under perioden 1 januari–31 december 2009.

Företag

 

Albemarle Europe (BE)

 

Chemosyntha NV (BE)

 

ICL-IP Europe (f.d. Eurobrom) (NL)

 

Laboratorios Miret SA (LAMIRSA) (ES)

 

Sigma Aldrich Logistik GmbH (DE)

 

Trédi Séché global solutions (FR)

 

Veolia Environmental Services (UK)


BILAGA IX

(Denna bilaga offentliggörs inte eftersom den innehåller konfidentiella uppgifter om affärsverksamhet.)


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/53


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 18 december 2008

om fördelning av de mängder av kontrollerade ämnen som tillåts för viktiga användningsområden inom gemenskapen under 2009 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet

[delgivet med nr K(2008) 8398]

(Endast de engelska, franska, italienska, nederländska, slovenska, spanska och tyska texterna är giltiga)

(2009/52/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)

Gemenskapen har redan avvecklat tillverkningen och användningen av klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten och bromklormetan.

(2)

Kommissionen ska varje år fastställa viktiga användningsområden för dessa kontrollerade ämnen, tillåtna kvantiteter och vilka företag som får använda dem.

(3)

Beslut IV/25 av parterna i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ner ozonskiktet, nedan kallat Montrealprotokollet, innehåller de kriterier som kommissionen ska använda för att fastställa viktiga användningsområden, och enligt beslutet får varje part framställa och använda kontrollerade ämnen för dessa viktiga användningsområden.

(4)

Parterna i Montrealprotokollet har tillstyrkt att 22 ton klorfluorkarboner framställs i Europeiska gemenskapen 2009 för tillverkning och användning av dosinhalatorer, vilket betraktas som ett viktigt användningsområde för klorfluorkarboner enligt beslut IV/25.

(5)

Enligt beslut XIX/18 av parterna i Montrealprotokollet får de kontrollerade ämnen som anges i bilagorna A, B och C till Montrealprotokollet (grupp II- och grupp III-ämnen) framställas och användas för viktiga användningsområden inom laboratorie- och analysverksamhet enligt bilaga IV till rapporten från parternas sjunde möte under förutsättning att villkoren i bilaga II till rapporten från parternas sjätte möte och i besluten VII/11, XI/15 och XV/5 av parterna i Montrealprotokollet är uppfyllda. Enligt beslut XVII/10 av parterna i Montrealprotokollet får det kontrollerade ämne som anges i bilaga E till Montrealprotokollet framställas och användas för kritiska användningsområden i laboratorie- och analysverksamhet med metylbromid.

(6)

I enlighet med punkt 3 i beslut XII/2 av parterna i Montrealprotokollet om åtgärder för att underlätta övergången till klorfluorkarbonfria dosinhalatorer har samtliga medlemsstater underättat Förenta nationernas miljöprogram om de verksamma beståndsdelar för vilka klorfluorkarboner inte längre är viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som ska släppas ut på marknaden inom gemenskapen.

(7)

Enligt artikel 4.4 i b i förordning (EG) nr 2037/2000 får klorfluorkarboner användas eller släppas ut på marknaden bara om de är avsedda för de viktiga användningsområden som avses i artikel 3.1 i den förordningen. Detta har påverkat antalet användningsområden som anses viktiga och haft till följd att efterfrågan på klorfluorkarboner i dosinhalatorer som släpps ut på marknaden i gemenskapen minskat. Enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 2037/2000 får dessutom klorfluorkarbondosinhalatorer bara importeras och släppas ut på marknaden om klorfluorkarbonerna i dessa produkter är avsedda för viktiga användningsområden enligt artikel 3.1 i den förordningen.

(8)

Kommissionen har offentliggjort ett meddelande (2) riktat till företag i medlemsstaterna som har begärt att kommissionen ska pröva om de kan använda kontrollerade ämnen för viktiga användningsområden i gemenskapen under 2009, och har därigenom fått deklarationer från företagen om hur de avser att använda de kontrollerade ämnena för viktiga användningsområden under 2009.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den förvaltningskommitté som inrättats genom artikel 18.1 i förordning (EG) nr 2037/2000.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Den mängd kontrollerade ämnen som tillhör grupp I (klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig medicinsk verksamhet i gemenskapen under 2009 fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 21 360,00 kg ozone depleting potential (ODP).

2.   Den mängd kontrollerade ämnen i grupp I (klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115) och grupp II (andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorie- och analysverksamhet i gemenskapen under 2009 fastställs till 60 280,8 kg ODP.

3.   Den mängd kontrollerade ämnen i grupp III (haloner) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorie- och analysverksamhet i gemenskapen under 2009 fastställs till 115,7 kg ODP.

4.   Den mängd kontrollerade ämnen i grupp IV (koltetraklorid) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorie- och analysverksamhet i gemenskapen under 2009 fastställs till 129 390,8 kg ODP.

5.   Den mängd kontrollerade ämnen i grupp V (1,1,1-trikloretan) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorie- och analysverksamhet i gemenskapen under 2009 fastställs till 355,65 kg ODP.

6.   Den mängd kontrollerade ämnen i grupp VI (metylbromid) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas för kritiska användningsområden i laboratorie- och analysverksamhet under 2009 fastställs till 36,3 kg ODP.

7.   Den mängd kontrollerade ämnen i grupp VII (bromfluorkolväten) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorie- och analysverksamhet i gemenskapen under 2009 fastställs till 57,96 kg ODP.

8.   Den mängd kontrollerade ämnen i grupp IX (bromklormetan) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorie- och analysverksamhet i gemenskapen under 2009 fastställs till 11,088 kg ODP.

Artikel 2

Klorfluorkarbondosinhalatorerna i bilaga I får inte släppas ut på marknaden om den behöriga myndigheten fastställt att klorfluorkarboner inte längre är viktiga för dosinhalatorer på den berörda marknaden.

Artikel 3

Under perioden 1 januari–31 december 2009 gäller följande:

1.

Kvoter för användning av klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115 inom viktig medicinsk verksamhet ska tilldelas de företag som anges i bilaga II.

2.

Kvoter för användning av klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115 och andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner inom viktig laboratorie- och analysverksamhet ska tilldelas de företag som anges i bilaga III.

3.

Kvoter för användning av haloner inom viktig laboratorie- och analysverksamhet ska tilldelas de företag som anges i bilaga IV.

4.

Kvoter för användning av koltetraklorid inom viktig laboratorie- och analysverksamhet ska tilldelas de företag som anges i bilaga V.

5.

Kvoter för användning av 1,1,1-trikloretan inom viktig laboratorie- och analysverksamhet ska tilldelas de företag som anges i bilaga VI.

6.

Kvoter för användning av metylbromid inom kritiska användningsområden i laboratorie- och analysverksamhet ska tilldelas de företag som anges i bilaga VII.

7.

Kvoter för användning av bromfluorkolväten inom viktig laboratorie- och analysverksamhet ska tilldelas de företag som anges i bilaga VIII.

8.

Kvoter för användning av bromklormetan inom viktig laboratorie- och analysverksamhet ska tilldelas de företag som anges i bilaga IX.

9.

Kvoter för viktig användning av klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten och bromklormetan samt för för kritiska användningsområden i laboratorie- och analysverksamhet med metylbromid fastställs i bilaga X.

Artikel 4

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2009 och upphöra att gälla den 31 december 2009.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till följande företag:

 

Acros Organics bvba

Janssen Pharmaceuticalaan 3a

B-2440 Geel

 

Airbus France

316, route de Bayonne

F-31300 Toulouse

 

Carlo Erba Réactifs-SDS

Z.I. de Valdonne, BP 4

F-13124 Peypin

 

Chiesi Farmaceutici SpA

Via Palermo 26/A

I-43100 Parma

 

CNRS — Groupe de physique des solides

Université Paris 7 Denis Diderot et Paris 6

Pierre et Marie Curie

F-75251 Paris Cedex 5

 

Harp International

Gellihirion Industrial Estate Rhondda,

Cynon Taff

Pontypridd CF37 5SX

UNITED KINGDOM

 

Honeywell Specialty Chemicals

Wunstorfer Straße 40

Postfach 10 02 62

D-30918 Seelze

 

Ineos Fluor Ltd

PO Box 13, The Heath

Runcorn Cheshire WA7 4QF

UNITED KINGDOM

 

Institut scientifique de service public

Rue du Chéra 200

B-4000 Liège

 

LGC Standards GmbH

Mercatorstraße 51

D-46485 Wesel

 

Mallinckrodt Baker BV

Teugseweg 20

7418 AM Deventer

Nederland

 

Merck KGaA

Frankfurter Straße 250

D-64271 Darmstadt

 

Mikro + Polo d.o.o.

Zagrebška cesta 22

SI-2000 Maribor

 

Ministry of Defense

Defence Fuel Lubricants and Chemicals

PO Box 10 000

1780 CA Den Helder

Nederland

 

Panreac Química SA

Pol. Ind. Pla de la Bruguera, C/Garraf, 2

E-08211 Castellar del Vallès

Barcelona

 

Sigma Aldrich Chimie SARL

80, rue de Luzais

L’Isle d’Abeau Chesnes

F-38297 Saint-Quentin-Fallavier

 

Sigma Aldrich Company

The Old Brickyard, New Road

Gillingham SP8 4XT

UNITED KINGDOM

 

Sigma Aldrich Laborchemikalien

Wunstorfer Straße 40

Postfach 10 02 62

D-30918 Seelze

 

Sigma Aldrich Logistik GmbH

Riedstraße 2

D-89555 Steinheim

 

Solvay Organics GmbH

Hans-Böckler-Allee 20

D-30173 Hannover

 

Tazzetti Fluids SRL

Corso Europa 600/a

I-10088 Volpiano (TO)

 

Valeas SpA Pharmaceuticals

Via Vallisneri 10

I-20133 Milano

 

Valvole Aerosol Research Italiana (VARI)

SpA — LINDAL Group Italia

Via del Pino 10

I-23854 Olginate (LC)

 

VWR ISAS

201, rue Carnot

F-94126 Fontenay-sous-Bois

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2008.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 244, 29.9.2000, s. 1.

(2)  EUT C 114, 9.5.2008, s. 27.


BILAGA I

I enlighet med punkt 3 i beslut XII/2 om åtgärder för att underlätta övergången till klorfluorkarbonfria dosinhalatorer, fattat vid tolfte mötet av parterna i Montrealprotokollet, fastställde följande länder att det finns lämpliga klorfluorkarbonfria dosinhalatorer och att klorfluorkarboner därmed inte längre är viktiga i den mening som avses i protokollet när de kombineras med någon av följande verksamma beståndsdelar:

LISTA ÖVER ÄMNEN SOM INTE LÄNGRE ÄR VIKTIGA

Källa: www.unep.org/ozone/Information_for_the_Parties/3Bi_dec12–2–3.asp

Tabell 1

Korttidsverkande bronkdilaterande betaagonister

Land

Salbutamol

Terbutalin

Fenoterol

Orciprenalin

Reproterol

Karbuterol

Hexoprenalin

Pirbuterol

Klenbuterol

Bitolterol

Prokaterol

Österrike

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Belgien

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Bulgarien

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Cypern

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Tjeckien

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Danmark

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Estland

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Finland

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Frankrike

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Tyskland

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Grekland

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Ungern

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Irland

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Italien

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Lettland

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Litauen

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Luxemburg

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Malta

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Nederländerna

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Polen

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Portugal

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Rumänien

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Slovakien

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Slovenien

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Spanien

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Sverige

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Förenade kungariket

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X


Tabell 2

Inhalationssteroider

Land

Beklometason

Dexametason

Flunisolid

Flutikason

Budesonid

Triamcinolon

Österrike

X

X

X

X

X

X

Belgien

X

X

X

X

X

X

Bulgarien

X

X

X

X

X

X

Cypern

X

X

X

X

X

X

Tjeckien

X

X

X

X

X

X

Danmark

X

X

X

X

X

X

Estland

X

X

X

X

X

X

Finland

X

X

X

X

X

X

Frankrike

X

X

X

X

X

X

Tyskland

X

X

X

X

X

X

Grekland

X

X

X

X

X

X

Ungern

X

X

X

X

X

X

Irland

X

 

 

X

 

 

Italien

X

X

X

X

X

X

Lettland

X

X

X

X

X

X

Litauen

X

X

X

X

X

X

Luxemburg

X

X

X

X

X

X

Malta

 

 

 

X

X

 

Nederländerna

X

X

X

X

X

X

Polen

X

X

X

X

X

X

Portugal

X

X

X

X

X

X

Rumänien

X

X

X

X

X

X

Slovakien

X

X

X

X

X

X

Slovenien

X

X

X

X

X

X

Spanien

X

X

X

X

X

X

Sverige

X

X

X

X

X

X

Förenade kungariket

 

 

 

X

 

 


Tabell 3

Icke-steroida antiinflammatoriska medel

Land

Kromoglicinsyra

Nedrocromil

Österrike

X

X

Belgien

X

X

Bulgarien

X

X

Cypern

X

X

Tjeckien

X

X

Danmark

X

X

Estland

X

X

Finland

X

X

Frankrike

X

X

Tyskland

X

X

Grekland

X

X

Ungern

X

 

Irland

 

 

Italien

X

X

Lettland

X

X

Litauen

X

X

Luxemburg

X

 

Malta

 

X

Nederländerna

X

X

Polen

X

X

Portugal

X

 

Rumänien

X

X

Slovakien

X

X

Slovenien

X

X

Spanien

X

X

Sverige

X

X

Förenade kungariket

X

X


Tabell 4

Bronkdilaterande antikolinergika

Land

Ipratropiumbromid

Oxitropiumbromid

Österrike

X

X

Belgien

X

X

Bulgarien

X

X

Cypern

X

X

Tjeckien

X

X

Danmark

X

X

Estland

X

X

Finland

X

X

Frankrike

X

X

Tyskland

X

X

Grekland

X

X

Ungern

X

X

Irland

X

X

Italien

 

X

Lettland

X

X

Litauen

X

X

Luxemburg

X

X

Malta

X

X

Nederländerna

X

X

Polen

X

X

Portugal

X

 

Rumänien

X

X

Slovakien

X

X

Slovenien

X

X

Spanien

X

X

Sverige

X

X

Förenade kungariket

X

X


Tabell 5

Långtidsverkande bronkdilaterande betaagonister

Land

Formoterol

Salmeterol

Österrike

X

X

Belgien

X

X

Bulgarien

X

X

Cypern

X

X

Tjeckien

X

X

Danmark

X

X

Estland

X

X

Finland

X

X

Frankrike

X

X

Tyskland

X

X

Grekland

X

X

Ungern

X

X

Irland

X

X

Italien

X

X

Lettland

X

X

Litauen

X

X

Luxemburg

X

X

Malta

X

X

Nederländerna

X

X

Polen

X

X

Portugal

X

X

Rumänien

X

X

Slovakien

X

X

Slovenien

X

X

Spanien

X

X

Sverige

X

X

Förenade kungariket

X

X


Tabell 6

Kombinationer av verksamma ämnen i en och samma dosinhalator

Land

 

 

Österrike

X Alla produkter

 

Belgien

X Alla produkter

 

Bulgarien

X Alla produkter

 

Cypern

 

 

Tjeckien

X Alla produkter

 

Danmark

X Alla produkter

 

Estland

 

 

Finland

X Alla produkter

 

Frankrike

X Alla produkter

 

Tyskland

X Alla produkter

 

Grekland

 

 

Ungern

X Alla produkter

 

Irland

 

 

Italien

Budenosid + Fenoterol

Fluticason + Salmeterol

Lettland

X Alla produkter

 

Litauen

X Alla produkter

 

Luxemburg

X Alla produkter

 

Malta

X Alla produkter

 

Nederländerna

X Alla produkter

 

Polen

X Alla produkter

 

Portugal

X Alla produkter

 

Rumänien

X Alla produkter

 

Slovakien

X Alla produkter

 

Slovenien

X Alla produkter

 

Spanien

 

 

Sverige

X Alla produkter

 

Förenade kungariket

 

 


BILAGA II

VIKTIG MEDICINSK VERKSAMHET

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp I som får användas för tillverkning av dosinhalatorer för behandling av astma och andra kroniska sjukdomar som medför andningssvårigheter tilldelas följande företag:

 

Chiesi Farmaceutici SpA (IT)

 

Valeas SpA Pharmaceuticals (IT)

 

(VARI) SpA – LINDAL Group Italia (IT)


BILAGA III

VIKTIG LABORATORIE- OCH ANALYSVERKSAMHET

Kvoten kontrollerade ämnen I grupperna i och II som får användas i viktig laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande företag:

 

Carlo Erba Réactifs-SDS (FR)

 

CNRS — Groupe de physique des solides (FR)

 

Harp International (UK)

 

Honeywell Specialty Chemicals (DE)

 

Ineos Fluor (UK)

 

LGC Standards (DE)

 

Mallinckrodt Baker (NL)

 

Merck KGaA (DE)

 

Mikro + Polo (SI)

 

Panreac Química (ES)

 

Sigma Aldrich Chimie (FR)

 

Sigma Aldrich Company (UK)

 

Sigma Aldrich Logistik (DE)

 

Tazzetti Fluids (IT)


BILAGA IV

VIKTIG LABORATORIE- OCH ANALYSVERKSAMHET

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp III som får användas i viktig laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande företag:

 

Airbus France (FR)

 

Ineos Fluor (UK)

 

Ministry of Defence (NL)


BILAGA V

VIKTIG LABORATORIE- OCH ANALYSVERKSAMHET

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp IV som får användas i viktig laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande företag:

 

Acros Organics (BE)

 

Carlo Erba Réactifs-SDS (FR)

 

Honeywell Specialty Chemicals (DE)

 

Institut Scientifique du Service Publique (BE)

 

Mallinckrodt Baker (NL)

 

Merck KGaA (DE)

 

Mikro + Polo (SI)

 

Panreac Quimica (ES)

 

Sigma Aldrich Chimie (FR)

 

Sigma Aldrich Company (UK)

 

Sigma Aldrich Laborchemikalien (DE)

 

Sigma Aldrich Logistik (DE)

 

VWR ISAS (FR)


BILAGA VI

VIKTIG LABORATORIE- OCH ANALYSVERKSAMHET

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp V som får användas i viktig laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande företag:

 

Acros Organics (BE)

 

Merck KGaA (DE)

 

Mikro + Polo (SI)

 

Panreac Química (ES)

 

Sigma Aldrich Chimie (FR)

 

Sigma Aldrich Company (UK)

 

Sigma Aldrich Logistik (DE)


BILAGA VII

KRITISKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN INOM LABORATORIE- OCH ANALYSVERKSAMHET

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp VI som får användas för kritiska användningsområden i laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande:

 

Sigma Aldrich Chimie (FR)

 

Sigma Aldrich Company (UK)

 

Sigma Aldrich Logistik (DE)


BILAGA VIII

VIKTIG LABORATORIE- OCH ANALYSVERKSAMHET

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp VII som får användas i viktig laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande företag:

 

Ineos Fluor (UK)

 

Sigma Aldrich Logistik (DE)

 

Solvay Organics (DE)


BILAGA IX

VIKTIG LABORATORIE- OCH ANALYSVERKSAMHET

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp IX som får användas i viktig laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande företag:

 

Ineos Fluor (UK)

 

Sigma Aldrich Chimie (FR)

 

Sigma Aldrich Company (UK)

 

Sigma Aldrich Logistik (DE)


BILAGA X

Denna bilaga innehåller konfidentiella affärsuppgifter och offentliggörs inte.


Europeiska centralbanken

24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/66


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 12 december 2008

om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital

(ECB/2008/23)

(2009/53/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artiklarna 29.3 och 29.4, och

med beaktande av Europeiska centralbankens (ECB) allmänna råds medverkan i enlighet med artikel 47.2 fjärde strecksatsen i ECBS-stadgan, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut ECB/2006/21 av den 15 december 2006 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (1) fastställdes med verkan från och med den 1 januari 2007 de vikter som tilldelats de nationella centralbanker som den 1 januari 2007 var medlemmar i det Europeiska centralbankssystemet (ECBS) i fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital (nedan kallade ”vikter i fördelningsnyckeln” respektive ”fördelningsnyckeln”).

(2)

Enligt artikel 29.3 i ECBS-stadgan ska vikterna för fördelningsnyckeln ändras vart femte år efter upprättandet av ECBS varvid bestämmelserna i artikel 29.1 i stadgan ska tillämpas. Den ändrade fördelningsnyckeln ska tillämpas från och med den första dagen i det närmast följande året efter det att ändringen gjordes.

(3)

Den senaste ändringen av vikterna i fördelningsnyckeln i enlighet med artikel 29.3 i ECBS-stadgan gjordes 2003 och trädde i kraft den 1 januari 2004 (2). Senare utvidgningar av ECB:s fördelningsnyckel skedde i enlighet med artikel 49.3 i ECBS-stadgan mot bakgrund av att nya medlemsstater anslöt sig till Europeiska unionen (3).

(4)

I enlighet med rådets beslut 2003/517/EG av den 15 juli 2003 om det statistiska underlag som skall användas vid ändring av fördelningsnyckeln för tecknande av Europeiska centralbankens kapital (4), har Europeiska kommissionen försett ECB med det statistiska underlag som ska användas för att bestämma den justerade fördelningsnyckeln.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Avrundning

Om det reviderade statistiska underlag som Europeiska kommissionen ställer till förfogande, som ska användas för att ändra fördelningsnyckeln och siffrorna inte sammanlagt uppgår till 100 procent, ska avvikelsen utjämnas: i) om initialsumman är under 100 procent, genom tillägg i stigande ordning av 0,0001 procentenheter till den minsta andelen (de minsta andelarna) tills exakt 100 procent uppnås, eller ii) om initialsumman är över 100 procent, genom avdrag i fallande ordning med 0,0001 procentenheter från den största andelen (de största andelarna) tills exakt 100 procent uppnås.

Artikel 2

Vikter i fördelningsnyckeln

De vikter som tilldelas varje nationell centralbank i den fördelningsnyckel som anges i artikel 29 i ECBS-stadgan ska från och med den 1 januari 2009 vara följande:

Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique

2,4256 %

Българска народна банка (Bulgariens centralbank)

0,8686 %

Česká národní banka

1,4472 %

Danmarks Nationalbank

1,4835 %

Deutsche Bundesbank

18,9373 %

Eesti Pank

0,1790 %

Central Bank and Financial Services Authority of Ireland

1,1107 %

Bank of Greece

1,9649 %

Banco de España

8,3040 %

Banque de France

14,2212 %

Banca d’Italia

12,4966 %

Central Bank of Cyprus

0,1369 %

Latvijas Banka

0,2837 %

Lietuvos bankas

0,4256 %

Banque centrale du Luxembourg

0,1747 %

Magyar Nemzeti Bank

1,3856 %

Bank Centrali ta’ Malta/Central Bank of Malta

0,0632 %

De Nederlandsche Bank

3,9882 %

Oesterreichische Nationalbank

1,9417 %

Narodowy Bank Polski

4,8954 %

Banco de Portugal

1,7504 %

Banca Națională a României

2,4645 %

Banka Slovenije

0,3288 %

Národná banka Slovenska

0,6934 %

Finlands Bank

1,2539 %

Sveriges Riksbank

2,2582 %

Bank of England

14,5172 %

Artikel 3

Slutbestämmelser och övergångsbestämmelser

1.   Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2009.

2.   Beslut ECB/2006/21 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2009.

3.   Hänvisningar till beslut ECB/2006/21 ska anses som hänvisningar till det här beslutet.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 december 2008.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 24, 31.1.2007, s. 1.

(2)  Beslut ECB/2003/17 av den 18 december 2003 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (EUT L 9, 15.1.2004, s. 27).

(3)  Beslut ECB/2004/5 av den 22 april 2004 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (EUT L 205, 9.6.2004, s. 5) och beslut ECB/2006/21.

(4)  EUT L 181, 19.7.2003, s. 43.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/69


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 12 december 2008

om fastställande av åtgärder för de deltagande nationella centralbankernas inbetalning av Europeiska centralbankens kapital

(ECB/2008/24)

(2009/54/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artikel 28.3, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut ECB/2006/22 av den 15 december 2006 om fastställande av åtgärder för de deltagande nationella centralbankernas inbetalning av Europeiska centralbankens kapital (1) fastställdes hur och i vilken omfattning de nationella centralbankerna i de medlemsstater som infört euron (nedan kallade deltagande nationella centralbanker) var skyldiga att betala in till Europeiska centralbankens (ECB) kapital den 1 januari 2007.

(2)

Genom beslut ECB/2008/23 av den 12 december 2008 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (2) ändras nyckeln för teckning av ECB:s kapital (nedan kallad fördelningsnyckel) i enlighet med artikel 29.3 i ECBS-stadgan och, med verkan från den 1 januari 2009, tilldelas varje nationell centralbank nya vikter i den ändrade fördelningsnyckeln (nedan kallade vikter för fördelningsnyckeln).

(3)

ECB:s tecknade kapital uppgår till 5 760 652 402,58 euro.

(4)

ECB måste på grund av den ändrade fördelningsnyckeln anta ett nytt beslut om att beslut ECB/2006/22 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2009, samt fastställa hur och i vilken omfattning de deltagande nationella centralbankerna ska betala in ECB:s kapital med verkan från och med den 1 januari 2009.

(5)

Enligt artikel 1 i rådets beslut 2008/608/EG av den 8 juli 2008 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (3) uppfyller Slovakien de nödvändiga kriterierna för införande av euron och dess undantag enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt (4) kommer att upphävas med verkan från och med den 1 januari 2009.

(6)

Enligt beslut ECB/2008/33 av den 31 december 2008 om Národná banka Slovenskas inbetalning av kapital, dess överföring av reservtillgångar och bidrag till Europeiska centralbankens reserver och avsättningar (5) har Národná banka Slovenska en skyldighet att, med beaktande av den utvidgade fördelningsnyckeln, betala in den återstående delen av sin tecknade andel av ECB:s kapital med verkan från den 1 januari 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Form och omfattning av inbetalat kapital

Varje deltagande nationell centralbank ska betala in hela sin tecknade andel av ECB:s kapital med verkan från den 1 januari 2009. Med beaktande av de vikter i fördelningsnyckeln som framgår av artikel 2 i beslut ECB/2008/23 ska var och en av de deltagande nationella centralbankerna med verkan från och med den 1 januari 2009 betala in det belopp som anges efter bankens namn i tabellen nedan.

Deltagande nationell centralbank

(EUR)

Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique

139 730 384,68

Deutsche Bundesbank

1 090 912 027,43

Central Bank and Financial Services Authority of Ireland

63 983 566,24

Bank of Greece

113 191 059,06

Banco de España

478 364 575,51

Banque de France

819 233 899,48

Banca d’Italia

719 885 688,14

Central Bank of Cyprus

7 886 333,14

Banque centrale du Luxembourg

10 063 859,75

Bank Centrali ta’ Malta – Central Bank of Malta

3 640 732,32

De Nederlandsche Bank

229 746 339,12

Oesterreichische Nationalbank

111 854 587,70

Banco de Portugal

100 834 459,65

Banka Slovenije

18 941 025,10

Národná banka Slovenska

39 944 363,76

Finlands Bank

72 232 820,48

Artikel 2

Ändring av inbetalat kapital

1.   Med beaktande av att alla deltagande nationella centralbanker med undantag av Národná banka Slovenska redan har betalat in hela sin andel i ECB:s tecknade kapital såsom detta fastställts fram till den 31 december 2008 enligt beslut ECB/2006/22, ska var och en av dessa nationella centralbanker, med undantag av Národná banka Slovenska, antingen överföra ett ytterligare belopp till ECB eller erhålla ett belopp från ECB, så att de belopp som framgår av tabellen i artikel 1 kan uppnås. Národná banka Slovenskas inbetalning av kapital regleras i beslut ECB/2008/33.

2.   Alla överföringar enligt denna artikel ska ske i enlighet med beslut ECB/2008/25 av den 12 december 2008 om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna samt om ändring av inbetalat kapital (6).

Artikel 3

Slutbestämmelser

1.   Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2009.

2.   Beslut ECB/2006/22 ska upphöra att gälla den 1 januari 2009.

3.   Hänvisningar till beslut ECB/2006/22 ska anses som hänvisningar till det här beslutet.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 december 2008.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 24, 31.1.2007, s. 3.

(2)  Se sidan 66 i detta nummer av EUT.

(3)  EUT L 195, 24.7.2008, s. 24.

(4)  Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

(5)  Se sidan 83 i detta nummer av EUT.

(6)  Se sidan 71 i detta nummer av EUT.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/71


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 12 december 2008

om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna samt om ändring av inbetalat kapital

(ECB/2008/25)

(2009/55/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 28.5, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut ECB/2008/23 av den 12 december 2008 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (1) ändras de vikter som tilldelas de nationella centralbankerna i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens (ECB:s) kapital (nedan kallade vikter för fördelningsnyckeln respektive fördelningsnyckeln). På grund av denna ändring måste ECB-rådet fastställa villkoren för överlåtelse av kapitalandelar mellan de nationella centralbanker som är medlemmar i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) den 31 december 2008 så att man kan säkerställa att fördelningen av dessa andelar motsvarar de ändringar som genomförts. ECB måste därför anta ett nytt beslut som upphäver beslut ECB/2006/23 av den 15 december 2006 om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna samt om ändring av inbetalat kapital (2) med verkan från och med den 1 januari 2009.

(2)

Genom beslut ECB/2008/24 av den 12 december 2008 om fastställande av åtgärder för de deltagande nationella centralbankernas inbetalning av europeiska centralbankens kapital (3), fastställs hur och i vilken omfattning de nationella centralbankerna i de medlemsstater som infört euron (nedan kallade deltagande nationella centralbanker) är skyldiga att betala in ECB:s kapital med anledning av den ändrade fördelningsnyckeln. Genom beslut ECB/2008/28 av den 15 december 2008 om fastställande av åtgärder för icke-deltagande nationella centralbankers inbetalning av Europeiska centralbankens kapital (4), fastställs de procentsatser som de nationella centralbankerna i de medlemsstater som inte kommer att ha infört euron den 1 januari 2009 (nedan kallade icke-deltagande nationella centralbanker) är skyldiga att betala in med verkan från den 1 januari 2009 med anledning av den ändrade fördelningsnyckeln.

(3)

Med undantag av Národná banka Slovenska har de deltagande nationella centralbankerna redan betalat in sina andelar i ECB:s tecknade kapital i enlighet med beslut ECB/2006/22 av den 15 december 2006 om fastställande av åtgärder för de deltagande nationella centralbankernas inbetalning av europeiska centralbankens kapital (5). Mot bakgrund av detta fastställer artikel 2.1 i beslut ECB/2008/24 att en deltagande nationell centralbank antingen ska överföra ytterligare belopp till ECB eller få tillbaka ett belopp från ECB så att de belopp som framgår av tabell 1 i beslut ECB/2008/24 kan uppnås.

(4)

Vidare anges i artikel 2.1 och 2.2 i beslut ECB/2008/33 av den 31 december 2008 om Národná banka Slovenskas inbetalning av kapital, dess överföring av reservtillgångar och bidrag till Europeiska centralbankens reserver och avsättningar (6) att Národná banka Slovenska, som kommer att vara en deltagande nationell centralbank från och med den 1 januari 2009, är skyldig att betala in återstående andel av sin tecknade andel av ECB:s kapital för att uppnå det belopp som anges efter dess namn i tabellen i artikel 1 i beslut ECB/2008/24, med beaktande av den ändrade fördelningsnyckeln.

(5)

På samma sätt har de icke-deltagande nationella centralbankerna redan betalat in sina andelar i ECB:s tecknade kapital i enlighet med beslut ECB/2006/26 av den 18 december 2006 om fastställande av åtgärder för de deltagande nationella centralbankernas inbetalning av europeiska centralbankens kapital (7). Mot bakgrund av detta fastställer artikel 2.1 i beslut ECB/2008/28 att var och en av dem antingen ska överföra ett ytterligare belopp till ECB eller få tillbaka ett belopp från ECB så att de belopp som framgår av tabell 1 i beslut ECB/2008/28 kan uppnås.

(6)

Beslut ECB/2003/20 av den 18 december 2003 om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna och om ändring av inbetalat kapital (8) upphävdes underförstått genom beslut ECB/2004/7 den 22 april 2004 om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna samt om ändring av inbetalat kapital (9). Av tydlighetsskäl bör beslut ECB/2003/20 uttryckligen upphävas med retroaktiv verkan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Överlåtelse av kapitalandelar

De nationella centralbankerna ska, med hänsyn tagen till den andel i ECB:s kapital som var och en av de nationella centralbankerna tecknat den 31 december 2008 och den andel i ECB:s kapital som var och en av de nationella centralbankerna kommer att teckna från och med den 1 januari 2009 till följd av de ändrade vikterna för fördelningsnyckeln i enlighet med artikel 2 i beslut ECB/2008/23, överföra kapitalandelar till varandra via överföringar till eller från ECB så att fördelningen av kapitalandelar från och med den 1 januari 2009 motsvarar de ändrade vikterna. Var och en av dessa nationella centralbanker ska därför den 1 januari 2009, i enlighet med den här artikeln och utan att det krävs ytterligare formaliteter eller förfaranden, antingen överföra eller motta den andel i ECB:s tecknade kapital som anges efter dess namn i den fjärde kolumnen i tabellen i bilaga I till det här beslutet, varvid ”+” ska avse en kapitalandel som ECB ska överföra till den nationella centralbanken och ”–” en kapitalandel som den nationella centralbanken ska överföra till ECB.

Artikel 2

Ändring av inbetalat kapital

1.   Med beaktande av det belopp i ECB:s kapital som varje nationell centralbank har betalat in och det belopp som varje nationell centralbank ska betala in med verkan från och med den 1 januari 2009 i enlighet med artikel 1 i beslut ECB/2008/24 vad gäller deltagande nationella centralbanker och i enlighet med artikel 1 i beslut ECB/2008/28 vad gäller icke-deltagande nationella centralbanker – ska varje nationell centralbank, den första öppethållandedagen för det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) efter den 1 januari 2009, antingen överföra eller motta det nettobelopp som anges efter dess namn i fjärde kolumnen i tabellen i bilaga II till det här beslutet, varvid ”+” ska avse ett belopp som den nationella centralbanken ska överföra till ECB och ”–” ett belopp som ECB ska överföra till den nationella centralbanken.

2.   På den första öppethållandedagen för TARGET2 efter den 1 januari 2009 ska ECB och de nationella centralbanker som ska överföra belopp enligt punkt 1 separat överföra eventuell upplupen ränta för respektive belopp som avser perioden från och med den 1 januari 2009 till och med överföringsdagen. Överförande och mottagande enheter ska vara desamma för räntan och de belopp som räntan avser.

Artikel 3

Allmänna bestämmelser

1.   Överföringarna enligt artikel 2 ska ske genom TARGET2.

2.   Om en nationell centralbank inte har tillgång till TARGET2 ska den överföra beloppen enligt artikel 2 genom att kreditera ett konto som ECB i god tid kommer att tillkännage.

3.   Upplupen ränta enligt artikel 2.2 ska beräknas dag för dag med tillämpning av faktiskt antal kalenderdagar på grundval av ett år med 360 dagar till den marginalränta som använts av Eurosystemet i dess senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion.

4.   ECB och de nationella centralbanker som ska göra överföringar enligt artikel 2 ska ge anvisningar härom i så god tid att överföringarna kan ske på angiven tid.

Artikel 4

Slutbestämmelse

1.   Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2009.

2.   Beslut ECB/2006/23 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2009.

3.   Hänvisningar till beslut ECB/2006/23 ska anses som hänvisningar till det här beslutet.

4.   Beslut ECB/2003/20 ska upphöra att gälla från och med den 23 april 2004.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 december 2008.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  Se sidan 66 i detta nummer av EUT.

(2)  EUT L 24, 31.1.2007, s. 5.

(3)  Se sidan 69 i detta nummer av EUT.

(4)  Se sidan 81 detta nummer av EUT.

(5)  EUT L 24, 31.1.2007, s. 3.

(6)  Se sidan 75 i detta nummer av EUT.

(7)  EUT L 24, 31.1.2007, s. 15.

(8)  EUT L 9, 15.1.2004, s. 32.

(9)  EUT L 205, 9.6.2004, s. 9.


BILAGA I

KAPITAL SOM TECKNATS AV DE NATIONELLA CENTRALBANKERNA

 

Tecknad andel per den 31 december 2008

(EUR)

Tecknad andel fr.o.m den 1 januari 2009

(EUR)

Andel att överföra

(EUR)

Deltagande nationella centralbanker

Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique

142 334 199,56

139 730 384,68

–2 603 814,88

Deutsche Bundesbank

1 182 149 240,19

1 090 912 027,43

–91 237 212,76

Central Bank and Financial Services Authority of Ireland

51 183 396,60

63 983 566,24

+12 800 169,64

Bank of Greece

104 659 532,85

113 191 059,06

+8 531 526,21

Banco de España

434 917 735,09

478 364 575,51

+43 446 840,42

Banque de France

828 813 864,42

819 233 899,48

–9 579 964,94

Banca d'Italia

721 792 464,09

719 885 688,14

–1 906 775,95

Central Bank of Cyprus

7 195 054,85

7 886 333,14

+ 691 278,29

Banque centrale du Luxembourg

9 073 027,53

10 063 859,75

+ 990 832,22

Bank Centrali ta' Malta Central Bank of Malta

3 583 125,79

3 640 732,32

+57 606,53

De Nederlandsche Bank

224 302 522,60

229 746 339,12

+5 443 816,52

Oesterreichische Nationalbank

116 128 991,78

111 854 587,70

–4 274 404,08

Banco de Portugal

98 720 300,22

100 834 459,65

+2 114 159,43

Banka Slovenije

18 399 523,77

18 941 025,10

+ 541 501,33

Národná banka Slovenska

38 970 813,50

39 944 363,76

+ 973 550,26

Finlands Bank

71 708 601,11

72 232 820,48

+ 524 219,37

Icke-deltagande nationella centralbanker

Българска народна банка (Bulgariens centralbank)

50 883 842,67

50 037 026,77

– 846 815,90

Česká národní banka

79 957 855,35

83 368 161,57

+3 410 306,22

Danmarks Nationalbank

87 204 756,07

85 459 278,39

–1 745 477,68

Eesti Pank

9 810 391,04

10 311 567,80

+ 501 176,76

Latvijas Banka

16 204 715,21

16 342 970,87

+ 138 255,66

Lietuvos bankas

24 068 005,74

24 517 336,63

+ 449 330,89

Magyar Nemzeti Bank

75 700 733,22

79 819 599,69

+4 118 866,47

Narodowy Bank Polski

280 820 283,32

282 006 977,72

+1 186 694,40

Banca Națională a României

145 099 312,72

141 971 278,46

–3 128 034,26

Sveriges Riksbank

134 298 089,46

130 087 052,56

–4 211 036,90

Bank of England

802 672 023,82

836 285 430,59

+33 613 406,77

Summa (1)

5 760 652 402,58

5 760 652 402,58

0


(1)  På grund av avrundningen kan totalsummorna avvika från summan av de enskilda posterna ovan.


BILAGA II

KAPITAL SOM INBETALATS AV DE NATIONELLA CENTRALBANKERNA

 

Inbetald andel per den 31 december 2008

(EUR)

Inbetald andel fr.o.m den 1 januari 2009

(EUR)

Belopp att överföra

(EUR)

Deltagande nationella centralbanker

Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique

142 334 199,56

139 730 384,68

–2 603 814,88

Deutsche Bundesbank

1 182 149 240,19

1 090 912 027,43

–91 237 212,76

Central Bank and Financial Services Authority of Ireland

51 183 396,60

63 983 566,24

+12 800 169,64

Bank of Greece

104 659 532,85

113 191 059,06

+8 531 526,21

Banco de España

434 917 735,09

478 364 575,51

+43 446 840,42

Banque de France

828 813 864,42

819 233 899,48

–9 579 964,94

Banca d'Italia

721 792 464,09

719 885 688,14

–1 906 775,95

Central Bank of Cyprus

7 195 054,85

7 886 333,14

+ 691 278,29

Banque centrale du Luxembourg

9 073 027,53

10 063 859,75

+ 990 832,22

Bank Centrali ta' Malta – Central Bank of Malta

3 583 125,79

3 640 732,32

+57 606,53

De Nederlandsche Bank

224 302 522,60

229 746 339,12

+5 443 816,52

Oesterreichische Nationalbank

116 128 991,78

111 854 587,70

–4 274 404,08

Banco de Portugal

98 720 300,22

100 834 459,65

+2 114 159,43

Banka Slovenije

18 399 523,77

18 941 025,10

+ 541 501,33

Národná banka Slovenska

2 727 956,95

39 944 363,76

+37 216 406,81

Finlands Bank

71 708 601,11

72 232 820,48

+ 524 219,37

Icke-deltagande nationella centralbanker

Българска народна банка (Bulgariens centralbank)

3 561 868,99

3 502 591,87

–59 277,12

Česká národní banka

5 597 049,87

5 835 771,31

+ 238 721,44

Danmarks Nationalbank

6 104 332,92

5 982 149,49

– 122 183,43

Eesti Pank

686 727,37

721 809,75

+35 082,38

Latvijas Banka

1 134 330,06

1 144 007,96

+9 677,90

Lietuvos bankas

1 684 760,40

1 716 213,56

+31 453,16

Magyar Nemzeti Bank

5 299 051,33

5 587 371,98

+ 288 320,65

Narodowy Bank Polski

19 657 419,83

19 740 488,44

+83 068,61

Banca Națională a României

10 156 951,89

9 937 989,49

– 218 962,40

Sveriges Riksbank

9 400 866,26

9 106 093,68

– 294 772,58

Bank of England

56 187 041,67

58 539 980,14

+2 352 938,47

Summa (1)

4 137 159 937,99

4 142 260 189,23

+5 100 251,24


(1)  På grund av avrundningen kan totalsummorna avvika från summan av de enskilda posterna ovan.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/75


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 12 december 2008

om ändring av beslut ECB/2001/15 om utgivningen av eurosedlar

(ECB/2008/26)

(2009/56/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 106.1,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artikel 16, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut ECB/2008/23 av den 12 december 2008 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (1) ändras nyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (nedan kallad fördelningsnyckel) i enlighet med artikel 29.3 i ECBS-stadgan och, med verkan från den 1 januari 2009, tilldelas varje nationell centralbank nya vikter i den ändrade fördelningsnyckeln (nedan kallade vikter för fördelningsnyckeln).

(2)

Enligt artikel 1 i rådets beslut 2008/608/EG av den 8 juli 2008 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (2) uppfyller Slovakien de nödvändiga kriterierna för införande av euron och dess undantag enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt (3) kommer att upphävas med verkan från och med den 1 januari 2009.

(3)

I artikel 1 d i beslut ECB/2001/15 av den 6 december 2001 om utgivningen av eurosedlar (4) definieras ”fördelningsnyckel för sedlar” genom hänvisning till bilagan till det beslutet som anger den fördelningsnyckel som gäller från och med den 1 januari 2008. Mot bakgrund av att nya vikter i fördelningsnyckeln kommer att tillämpas från och med den 1 januari 2009 och att Slovakien kommer att införa euron den 1 januari 2009 bör beslut ECB/2001/15 ändras för att fastställa den fördelningsnyckel för sedlar som ska gälla från och med den 1 januari 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av beslut ECB/2001/15

Beslut ECB/2001/15 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 d sista meningen ska ersättas med följande:

”I bilagan till det här beslutet anges den fördelningsnyckel för sedlar som ska gälla från och med den 1 januari 2009.”

2.

Bilagan till beslut ECB/2001/15 ska ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Slutbestämmelse

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2009.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 december 2008.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  Se sidan 66 i detta nummer av EUT.

(2)  EUT L 195, 24.7.2008, s. 24.

(3)  Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

(4)  EGT L 337, 20.12.2001, s. 52.


BILAGA

FÖRDELNINGSNYCKEL FÖR SEDLAR FRÅN OCH MED DEN 1 JANUARI 2009

Europeiska centralbanken

8,0000 %

Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique

3,1975 %

Deutsche Bundesbank

24,9630 %

Central Bank and Financial Services Authority of Ireland

1,4640 %

Bank of Greece

2,5900 %

Banco de España

10,9465 %

Banque de France

18,7465 %

Banca d’Italia

16,4730 %

Central Bank of Cyprus

0,1805 %

Banque centrale du Luxembourg

0,2305 %

Bank Centrali ta’ Malta – Central Bank of Malta

0,0835 %

De Nederlandsche Bank

5,2575 %

Oesterreichische Nationalbank

2,5595 %

Banco de Portugal

2,3075 %

Banka Slovenije

0,4335 %

Národná banka Slovenska

0,9140 %

Finlands Bank

1,6530 %

Totalt

100,0000 %


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/77


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 12 december 2008

om fastställande av åtgärder för överföring av bidrag till Europeiska centralbankens samlade egna kapital och om ändring av de nationella centralbankernas fordringar motsvarande de reservtillgångar som överförts

(ECB/2008/27)

(2009/57/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artikel 30, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut ECB/2008/23 av den 12 december 2008 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (1) ändras nyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (nedan kallad fördelningsnyckeln) i enlighet med artikel 29.3 i ECBS-stadgan och, med verkan från den 1 januari 2009, tilldelas varje nationell centralbank nya vikter i den ändrade fördelningsnyckeln (nedan kallade vikter för fördelningsnyckeln).

(2)

Justeringen av vikterna för fördelningsnyckeln och därav följande ändringar i de nationella centralbankernas andelar i ECB:s tecknade kapital gör det nödvändigt att justera de fordringar som ECB har krediterat de nationella centralbankerna i medlemsstater som infört euron (nedan kallade deltagande nationella centralbanker) enligt artikel 30.3 i ECBS-stadgan och som motsvarar de deltagande nationella centralbankernas bidrag till ECB:s reservtillgångar (nedan kallade fordringar).

(3)

De deltagande nationella centralbanker som i och med justeringen fått en större procentandel i den justerade fördelningsnyckeln måste därför göra en kompenserande överföring till ECB, medan ECB måste göra en kompenserande överföring till de deltagande nationella centralbanker vars procentandel i den ändrade fördelningsnyckeln har minskat.

(4)

I enlighet med ECBS-stadgans grundläggande allmänna principer om rättvisa, likabehandling och skydd för berättigade förväntningar måste de deltagande nationella centralbanker vars relativa andel i ECB:s samlade egna kapital ökar till följd av de ovan angivna ändringarna även göra en kompenserande överföring till de deltagande nationella centralbanker vars relativa andelar minskar.

(5)

För att beräkna justeringen av värdet på varje deltagande nationell centralbanks andel i ECB:s samlade egna kapital måste varje deltagande nationell centralbanks vikt i fördelningsnyckeln till och med den 31 december 2008 och med verkan från och med den 1 januari 2009 uttryckas i procentandelar av ECB:s samlade kapital som tecknats av alla deltagande nationella centralbanker.

(6)

ECB måste därför anta ett nytt beslut som upphäver beslut ECB/2006/24 av den 15 december 2006 om fastställande av åtgärder för överföring av bidrag till Europeiska centralbankens samlade egna kapital och om ändring av de nationella centralbankernas fordringar motsvarande de reservtillgångar som överförts (2).

(7)

Enligt artikel 1 i rådets beslut 2008/608/EG av den 8 juli 2008 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (3), kommer Slovakiens undantag enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt (4) att upphävas med verkan från och med den 1 januari 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

a)   det samlade egna kapitalet: ECB:s samlade reserver, värderegleringskonton och avsättningar som är likvärdiga med reserver enligt ECB:s beräkningar per den 31 december 2008. ECB:s reserver och de avsättningar som är likvärdiga med reserver ska – utan att begreppet ”det samlade egna kapitalet” därigenom blir mindre generellt – innefatta den allmänna reservfonden och avsättningar motsvarande reserver för valutakursrisker, ränterisker och guldprisrisker.

b)   överföringsdagen: den andra bankdagen efter det att ECB-rådet godkänt ECB:s årsredovisning för räkenskapsåret 2008.

Artikel 2

Bidrag till ECB:s reserver och avsättningar

1.   Om en deltagande nationell centralbanks andel i det samlade egna kapitalet ökar på grund av ökningen av dess vikt i fördelningsnyckeln med verkan från den 1 januari 2009, ska den deltagande nationella centralbanken överföra det belopp som framgår av punkt 3 till ECB på överföringsdagen.

2.   Om en deltagande nationell centralbanks andel i det samlade egna kapitalet minskar på grund av minskningen av dess vikt i fördelningsnyckeln med verkan från den 1 januari 2009 ska den deltagande nationella centralbanken från ECB erhålla det belopp som framgår av punkt 3 på överföringsdagen.

3.   ECB ska på eller före den dag då ECB-rådet godkänner ECB:s årsredovisning för räkenskapsåret 2008 beräkna och till varje deltagande nationell centralbank bekräfta antingen det belopp som den deltagande nationella centralbanken ska överföra till ECB, i de fall där punkt 1 är tillämplig, eller det belopp som den deltagande nationella centralbanken ska erhålla från ECB i de fall där punkt 2 är tillämplig. Med förbehåll för avrundning ska varje belopp som ska överföras eller erhållas beräknas på så vis att det samlade egna kapitalet multipliceras med absoluta skillnaden mellan varje deltagande nationell centralbanks vikt i fördelningsnyckeln den 31 december 2008 och dess vikt i fördelningsnyckeln med verkan från och med den 1 januari 2009, varefter resultatet delas med 100.

4.   De belopp som avses i punkt 3 förfaller till betalning (i euro) den 1 januari 2009 men ska överföras på överföringsdagen.

5.   En deltagande nationell centralbank eller ECB som ska överföra ett belopp enligt punkt 1 eller 2 ska på överföringsdagen även separat överföra eventuell upplupen ränta för perioden från och med den 1 januari 2009 till överföringsdagen för de belopp som ska överföras av ECB och dessa deltagande nationella centralbanker. Överförande och mottagande enheter ska vara desamma för räntan och de belopp som räntan avser.

6.   Om det samlade egna kapitalet är mindre än noll måste beloppen som ska överföras eller erhållas enligt punkt 3 och punkt 5 avvecklas i omvänd riktning jämfört med vad som anges i punkt 3 och punkt 5.

Artikel 3

Ändring av fordringar som motsvarar de överförda reservtillgångarna

1.   Med beaktande av att ändringen av de fordringar som motsvarar de överförda reservtillgångarna för Národná banka Slovenska regleras i beslut ECB/2008/33 av den 31 december 2008 om Národná banka Slovenskas inbetalning av kapital, dess överföring av reservtillgångar och bidrag till Europeiska centralbankens reserver och avsättningar (5) ska denna artikel reglera anpassningen av de fordringar som motsvarar de reservtillgångar som har överförts av andra deltagande nationella centralbanker.

2.   De deltagande nationella centralbankernas fordringar ska justeras med verkan från och med den 1 januari 2009 i enlighet med deras ändrade vikter i fördelningsnyckeln. Värdet på de deltagande nationella centralbankernas fordringar med verkan från och med den 1 januari 2009 framgår av tredje kolumnen i tabellen i bilagan till det här beslutet.

3.   Varje deltagande nationell centralbank ska i enlighet med den här artikeln, utan ytterligare formaliteter eller förfarande, anses ha antingen överfört eller mottagit den 1 januari 2009 det fulla värdet av den fordran (i euro) som anges efter dess namn i den fjärde kolumnen i tabellen i bilagan till det här beslutet, varvid ”–” ska avse en fordran som den deltagande nationella centralbanken ska överföra till ECB och ”+” en fordran som ECB ska överföra till den deltagande nationella centralbanken.

4.   På den första öppethållandedagen för det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) efter den 1 januari 2009 ska varje deltagande nationell centralbank antingen överföra eller erhålla det fulla värdet av det belopp (i euro) som anges efter dess namn i den fjärde kolumnen i tabellen i bilagan till det här beslutet, varvid ”+” ska avse ett belopp som den deltagande nationella centralbanken ska överföra till ECB och ”–” ett belopp som ECB ska överföra till den deltagande nationella centralbanken.

5.   På den första öppethållandedagen för TARGET2 efter den 1 januari 2009 ska ECB och de deltagande nationella centralbanker som ska överföra belopp enligt punkt 4 även separat överföra eventuellt upplupen ränta för perioden från och med den 1 januari 2009 till överföringsdagen för de respektive belopp som ska överföras från ECB och dessa deltagande nationella centralbanker. Överförande och mottagande enheter ska vara desamma för räntan och de belopp som räntan avser.

Artikel 4

Allmänna bestämmelser

1.   Upplupen ränta enligt artikel 2.5 och artikel 3.5 ska beräknas dag för dag med tillämpning av faktiskt antal kalenderdagar på grundval av ett år med 360 dagar till den marginalränta som använts av Eurosystemet i dess senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion.

2.   Varje överföring enligt artikel 2.1, 2.2 och 2.5 samt artikel 3.4 och 3.5 ska ske separat genom TARGET2.

3.   ECB och de deltagande nationella centralbanker som ska göra överföringar enligt punkt 2 ska ge anvisningar härom i så god tid att överföringarna kan ske i rätt tid.

Artikel 5

Slutbestämmelser

1.   Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2009.

2.   Beslut ECB/2006/24 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2009.

3.   Hänvisningar till beslut ECB/2006/24 ska anses som hänvisningar till det här beslutet.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 december 2008.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  Se sidan 66 i detta nummer av EUT.

(2)  EUT L 24, 31.1.2007, s. 9.

(3)  EUT L 195, 24.7.2008, s. 24.

(4)  Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

(5)  Se sidan 83 i detta nummer av EUT.


BILAGA

FORDRINGAR SOM MOTSVARAR DE RESERVTILLGÅNGAR SOM ÖVERFÖRTS TILL ECB

Deltagande nationella centralbanker

Fordran som motsvarar de reservtillgångar som överförts till ECB, den 31 december 2008

(EUR)

Fordran som motsvarar de reservtillgångar som överförts till ECB med verkan från och med den 1 januari 2009

(EUR)

Belopp att överföra

(EUR)

Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique

1 423 341 995,63

1 397 303 846,77

–26 038 148,86

Deutsche Bundesbank

11 821 492 401,85

10 909 120 274,33

– 912 372 127,52

Central Bank and Financial Services Authority of Ireland

511 833 965,97

639 835 662,35

+ 128 001 696,38

Bank of Greece

1 046 595 328,50

1 131 910 590,58

+85 315 262,08

Banco de España

4 349 177 350,90

4 783 645 755,10

+ 434 468 404,20

Banque de France

8 288 138 644,21

8 192 338 994,75

–95 799 649,46

Banca d’Italia

7 217 924 640,86

7 198 856 881,40

–19 067 759,46

Central Bank of Cyprus

71 950 548,51

78 863 331,39

+6 912 782,88

Banque centrale du Luxembourg

90 730 275,34

100 638 597,47

+9 908 322,13

Bank Centrali ta' Malta – Central Bank of Malta

35 831 257,94

36 407 323,18

+ 576 065,24

De Nederlandsche Bank

2 243 025 225,99

2 297 463 391,20

+54 438 165,21

Oesterreichische Nationalbank

1 161 289 917,84

1 118 545 877,01

–42 744 040,83

Banco de Portugal

987 203 002,23

1 008 344 596,55

+21 141 594,32

Banka Slovenije

183 995 237,74

189 410 251,00

+5 415 013,26

Národná banka Slovenska

0

399 443 637,59 (1)

+ 399 443 637,59

Finlands Bank

717 086 011,07

722 328 204,76

+5 242 193,69

Summa (2)

40 149 615 804,58

40 204 457 215,43

54 841 410,85


(1)  Ska överföras med verkan från de datum som anges i beslut ECB/2008/33.

(2)  På grund av avrundningen kan totalsummorna avvika från summan av de enskilda posterna ovan.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/81


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 15 december 2008

om fastställande av åtgärder för icke-deltagande nationella centralbankers inbetalning av Europeiska centralbankens kapital

(ECB/2008/28)

(2009/58/EG)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS ALLMÄNNA RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artikel 48, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut ECB/2006/26 av den 18 december 2006 om fastställande av åtgärder för icke-deltagande nationella centralbankers inbetalning av Europeiska centralbankens kapital (1) fastställdes den procentsats av den tecknade andel av Europeiska centralbankens (ECB) kapital som de nationella centralbankerna i de medlemsstater som inte avsåg att införa euron den 1 januari 2007 skulle betala in den 1 januari 2007 som ett bidrag till ECB:s driftskostnader.

(2)

Genom beslut ECB/2008/23 av den 12 december 2008 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (2) ändras nyckeln för teckning av ECB:s kapital (nedan kallad fördelningsnyckel) i enlighet med artikel 29.3 i ECBS-stadgan och, med verkan från den 1 januari 2009, tilldelas varje nationell centralbank nya vikter i den ändrade fördelningsnyckeln (nedan kallade vikter för fördelningsnyckeln).

(3)

ECB:s tecknade kapital uppgår till 5 760 652 402,58 euro.

(4)

ECB måste på grund av den ändrade fördelningsnyckeln anta ett nytt beslut om att beslut ECB/2006/26 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2009 samt fastställa den procentsats av ECB:s tecknade kapital som de nationella centralbankerna i de medlemsstater som inte kommer att infört euron den 1 januari 2009 (nedan kallade icke-deltagande nationella centralbanker) ska betala in med verkan från och med den 1 januari 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Form och omfattning av inbetalat kapital

Varje icke-deltagande nationell centralbank ska betala in 7 procent av sin tecknade andel av ECB:s kapital med verkan från den 1 januari 2009. Med beaktande av de vikter i fördelningsnyckeln som framgår av artikel 2 i beslut ECB/2008/23 ska var och en av de icke-deltagande nationella centralbankerna med verkan från och med den 1 januari 2009 betala in det belopp som anges efter bankens namn i tabellen.

Icke-deltagande nationell centralbank

(EUR)

Българска народна банка (Bulgariens centralbank)

3 502 591,87

Česká národní banka

5 835 771,31

Danmarks Nationalbank

5 982 149,49

Eesti Pank

721 809,75

Latvijas Banka

1 144 007,96

Lietuvos bankas

1 716 213,56

Magyar Nemzeti Bank

5 587 371,98

Narodowy Bank Polski

19 740 488,44

Banca Națională a României

9 937 989,49

Sveriges riksbank

9 106 093,68

Bank of England

58 539 980,14

Artikel 2

Ändring av inbetalat kapital

1.   Med beaktande av att varje icke-deltagande nationell centralbank redan har betalat in 7 procent av sin andel i ECB:s tecknade kapital såsom detta fastställts fram till den 31 december 2008 enligt beslut ECB/2006/26, ska var och en av dessa nationella centralbanker antingen överföra ett ytterligare belopp till ECB eller erhålla ett belopp från ECB, så att de belopp som framgår av tabellen i artikel 1 kan uppnås.

2.   Alla överföringar enligt denna artikel ska ske i enlighet med beslut ECB/2008/25 av den 12 december 2008 om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna samt om ändring av inbetalat kapital (3).

Artikel 3

Slutbestämmelser

1.   Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2009.

2.   Beslut ECB/2006/26 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2009.

3.   Hänvisningar till beslut ECB/2006/26 ska anses som hänvisningar till det här beslutet.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 15 december 2008.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 24, 31.1.2007, s. 15.

(2)  Se sidan 66 i detta nummer av EUT.

(3)  Se sidan 71 i detta nummer av EUT.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/83


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 31 december 2008

om Národná banka Slovenskas inbetalning av kapital, dess överföring av reservtillgångar och bidrag till Europeiska centralbankens reserver och avsättningar

(ECB/2008/33)

(2009/59/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artiklarna 30.1, 30.3 och 49.1 och 49.2, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 1 i rådets beslut 2008/608/EG av den 8 juli 2008 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (1) uppfyller Slovakien de nödvändiga kriterierna för införande av euron och dess undantag enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt (2) kommer att upphävas med verkan från och med den 1 januari 2009.

(2)

Enligt artikel 49.1 i ECBS-stadgan ska den nationella centralbanken i en medlemsstat vars undantag har upphävts betala in sin tecknade andel av Europeiska centralbankens (ECB) kapital i samma omfattning som de nationella centralbankerna i de andra deltagande medlemsstaterna. De nationella centralbankerna i de nuvarande deltagande medlemsstaterna har fullt ut betalat in sina tecknade andelar av ECB:s kapital (3). Enligt artikel 2 i beslut ECB/2008/23 av den 12 december 2008 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (4) är Národná banka Slovenskas vikt i ECB:s fördelningsnyckel 0,6934 procent. Národná banka Slovenska har redan betalat in en del av sin andel i ECB:s tecknade kapital i enlighet med artikel 1 i beslut ECB/2006/26 av den 18 december 2006 om fastställande av åtgärder för icke-deltagande nationella centralbankers inbetalning av Europeiska centralbankens kapital (5). Det utestående beloppet är därför 37 216 406,81 euro, vilket blir resultatet om man multiplicerar ECB:s tecknade kapital (5 760 652 402,58 euro) med Národná banka Slovenskas viktning i fördelningsnyckeln (0,6934 procent), och drar av den del av sin andel i ECB:s tecknade kapital som banken redan inbetalat.

(3)

Av artikel 49.1 jämförd med artikel 30.1 i ECBS-stadgan framgår att en nationell centralbank i en medlemsstat vars undantag har upphävts också måste överföra reservtillgångar till ECB. Enligt artikel 49.1 i ECBS-stadgan ska det belopp som ska föras över beräknas genom multiplikation av värdet av de reservtillgångar uttryckt i euro efter omräkning till den aktuella växelkursen som redan har förts över till ECB enligt artikel 30.1 i stadgan, med kvoten mellan antalet andelar som har tecknats av den berörda nationella centralbanken och antalet andelar som redan har betalats in av de nationella centralbankerna i de andra deltagande medlemsstaterna. När man fastställer värdet av ”reservtillgångar […] som redan har förts över till ECB enligt artikel 30.1” bör hänsyn tas till sådana justeringar av ECB:s fördelningsnyckel (6) som gjorts i enlighet med artikel 29.3 i ECBS-stadgan och ECB:s ökning av fördelningsnyckeln i enlighet med artikel 49.3 i ECBS-stadgan (7). Som ett resultat av detta är, enligt beslut ECB/2008/27 av den 12 december 2008 om fastställande av åtgärder för överföring av bidrag till Europeiska centralbankens samlade egna kapital och om ändring av de nationella centralbankernas fordringar motsvarande de reservtillgångar som överförts (8), värdet uttryckt i euro av de reservtillgångar som redan har överförts till ECB enligt artikel 30.1 i ECBS-stadgan 44 154 040 257,26 euro.

(4)

De reservtillgångar som ska överföras av Národná banka Slovenska bör vara uttryckta i US-dollar och guld.

(5)

Enligt artikel 30.3 i ECBS-stadgan är ECB skyldig att kreditera varje nationell centralbank i en deltagande medlemsstat med en fordran som motsvarar de reservtillgångar som denna har överfört till ECB. De bestämmelser som avser denominering och avkastning av fordringar som redan har krediterats de nationella centralbankerna i de nuvarande deltagande medlemsstaterna (9) bör också tillämpas på denomineringen och avkastningen på Národná banka Slovenskas fordran.

(6)

Enligt artikel 49.2 i ECBS-stadgan måste den nationella centralbanken i en medlemsstat vars undantag har upphävts bidra till ECB:s reserver, till sådana avsättningar som är likvärdiga med reserver samt till det belopp som återstår att tillföra reserverna och avsättningarna enligt saldot från resultaträkningen per den 31 december året innan undantaget upphävdes. Hur stort detta belopp är bestäms enligt artikel 49.2 i ECBS-stadgan.

(7)

I analogi till artikel 3.5 i arbetsordningen för Europeiska centralbanken (10) har chefen för Národná banka Slovenska getts möjlighet att inkomma med synpunkter om denna riktlinje innan den antogs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

—   deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört euron.

—   reservtillgångar: värdepapper, guld eller kontanter.

—   guld: uns finguld i form av s.k. London Good Delivery bars, som de specificeras av London Bullion Market Association.

—   Eurosystemet: ECB och de nationella centralbankerna i deltagande medlemsstater.

—   värdepapper: värdepapper eller finansiella instrument som specificeras av ECB.

—   kontanter: Förenta staternas enligt lag giltiga valuta (US-dollar).

Artikel 2

Inbetalning av kapital

1.   Med verkan från och med den 1 januari 2009, ska Národná banka Slovenska betala in den återstående delen av sin andel av ECB:s tecknade kapital, vilket motsvarar 37 216 406,81 euro.

2.   Národná banka Slovenska ska betala in det belopp som anges i punkt 1 till ECB den 2 januari 2009 genom en separat överföring via det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2).

3.   Den 2 januari 2009 ska Národná banka Slovenska, genom en separat överföring via TARGET2, till ECB betala upplupen ränta för den 1 januari 2009 på det belopp som ska betalas till ECB enligt punkt 2.

4.   Upplupen ränta enligt punkt 3 ska beräknas dag för dag med tillämpning av faktiskt antal kalenderdagar på grundval av ett år med 360 dagar till den marginalränta som använts av Eurosystemet i dess senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion.

Artikel 3

Överföring av reservtillgångar

1.   Národná banka Slovenska ska med verkan från och med den 1 januari 2009, i enlighet med den här artikeln och de arrangemang som vidtas enligt denna, till ECB överföra en summa reservtillgångar denominerade i US-dollar och guld som motsvarar 443 086 155,98 euro enligt följande:

Värdepapper och kontanter i US-dollar uttryckt i euro

Guld uttryckt i euro

Sammanlagt belopp uttryckt i euro

376 623 232,58

66 462 923,40

443 086 155,98

2.   Det belopp reservtillgångar uttryckta i euro som Národná banka Slovenska ska överföra enligt punkt 1 ska beräknas utifrån den valutakursen mellan euro och US-dollar som fastställs till följd av det skriftliga samrådsförfarandet på 24-timmar den 31 december 2008 mellan Eurosystemet and Národná banka Slovenska och, när det gäller guld, utifrån priset i US-dollar per uns finguld som fastställs i London klockan 10.30, Londontid, den 31 december 2008.

3.   ECB ska så snart som möjligt informera Národná banka Slovenska om det belopp som beräknats i enlighet med punkt 2.

4.   Národná banka Slovenska ska till ECB överföra en portfölj bestående av värdepapper denominerade i US-dollar och kontanter vars relativa Value at Risk (VaR) gentemot ECB:s riktmärke vid tidpunkten för överföringen inte överstiger den gräns som gäller för handelsportföljer gentemot det riktmärke som ECB uppställt. Portföljen bestående av värdepapper och kontanter denominerade i US-dollar ska också uppfylla de krav avseende kreditgränser som fastställs av ECB.

5.   Överföringen av kontanter ska ske till de konton som anges av ECB. Likviddagen för de kontanter som ska överföras till ECB är den 2 januari 2009. Národná banka Slovenska ska ge nödvändiga instruktioner så att överföringen till ECB genomförs.

6.   Värdet på det guld som Národná banka Slovenska överför till ECB i enlighet med punkt 1 ska ligga så nära som möjligt, men inte överstiga, 66 462 923,40 euro.

7.   Národná banka Slovenska ska överföra det guld som avses i punkt 1 i icke-investerad form till sådana konton och platser som specificeras av ECB. Likviddagen för det guld som ska överföras till ECB är den 5 januari 2009. Národná banka Slovenska ska ge nödvändiga instruktioner så att överföringen till ECB genomförs.

8.   Om Národná banka Slovenska överför guld till ECB vars värde understiger det belopp som anges i artikel 1 ska banken den 5 januari 2009 överföra kontanter i US-dollar som täcker mellanskillnaden till ett av ECB angivet konto. Sådana kontanter i US-dollar ska inte utgöra en del av de reservtillgångar reservtillgångar denominerade i US-dollar som Národná banka Slovenska överför till ECB i enlighet med punkt 1.

9.   Národná banka Slovenska ska överföra värdepapper till sådana ECB-konton som ECB anvisar. Likviddagen för de värdepapper som ska överföras till ECB är den 2 januari 2009. På likviddagen ska Národná banka Slovenska ge sådana instruktioner att äganderätten till värdepappren överförs till ECB. Värdet på alla sådana värdepapper ska beräknas utifrån de priser som ECB fastställt.

10.   Det sammanlagda värdet på alla värdepapper och kontanter som överförs till ECB (uttryckt i euro) ska uppgå till det belopp som anges i punkt 1.

11.   Eventuell mellanskillnad mellan det sammanlagda belopp uttryckt i euro enligt punkt 1 och det belopp som avses i artikel 4.1 ska avräknas i enlighet med avtalet av den 31 december 2008 mellan Europeiska centralbanken och Národná banka Slovenska avseende den fordran som krediteras Národná banka Slovenska av Europeiska centralbanken enligt artikel 30.3 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (11).

Artikel 4

Denominering, avkastning och förfallodag för fordringar som motsvarar bidragen

1.   Med verkan från och med den 1 januari 2009, och om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 3 avseende likviddagarna för överföringar av reservtillgångar, ska ECB kreditera Národná banka Slovenska med en fordran uttryckt i euro som motsvarar det sammanlagda beloppet uttryckt i euro som Národná banka Slovenska bidragit med till reservtillgångar. Denna fordran uppgår till 399 443 637,59 euro.

2.   Den fordran som ECB krediterar Národná banka Slovenska ska förräntas fr.o.m. likviddagen. Räntan ska beräknas dag för dag med tillämpning av faktiskt antal kalenderdagar på grundval av ett år med 360 dagar till en räntesats som motsvarar 85 procent av den marginalränta som använts av Eurosystemet i dess senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion.

3.   Räntan på fordran ska betalas i slutet av varje räkenskapsår. ECB ska varje kvartal informera Národná banka Slovenska om det ackumulerade beloppet.

4.   Denna fordran kan inte lösas in.

Artikel 5

Bidrag till ECB:s reserver och avsättningar

1.   Med verkan från och med den 1 januari 2009 och i enlighet med artiklarna 3.5 och 6 ska Národná banka Slovenska bidra till ECB:s reserver, till de avsättningar som är likvärdiga med reserver samt till det belopp som återstår att tillföra reserverna och avsättningarna enligt saldot för resultaträkningen per den 31 december 2008.

2.   De belopp som Národná banka Slovenska ska bidra med ska bestämmas i enlighet med artikel 49.2 i ECBS-stadgan. Hänvisningarna i artikel 49.2 till ”antalet andelar som har tecknats av den berörda centralbanken” och ”antalet andelar som redan har betalats in av de andra centralbankerna” ska avse Národná banka Slovenskas vikt respektive vikterna för de nationella centralbankerna i de nuvarande deltagande medlemsstaterna i ECB:s fördelningsnyckel i enlighet med beslut ECB/2008/23.

3.   När det gäller punkt 1 ska ”ECB:s reserver” och ”avsättningar som är likvärdiga med reserver” innefatta ECB:s allmänna reservfond, saldon på värderegleringskonton och avsättningar för valutakursrisker, ränterisker samt marknads- och guldprisrisker.

4.   Senast den första arbetsdagen efter ECB-rådets godkännande av ECB:s årsbokslut för år 2008 ska ECB beräkna och till Národná banka Slovenska bekräfta det belopp som Národná banka Slovenska ska bidra med enligt punkt 1.

5.   På den andra arbetsdagen efter ECB-rådets godkännande av ECB:s årsbokslut för år 2008 ska Národná banka Slovenska genom två separata TARGET2-överföringar till ECB inbetala:

a)

Det belopp som förfaller till betalning till ECB enligt punkt 4.

b)

Upplupen ränta för perioden från den 1 januari 2009 fram till den dag då det belopp som ska betalas till ECB enligt punkt 4 erläggs.

6.   Ränta enligt punkt 5 b ska beräknas dag för dag med tillämpning av faktiskt antal kalenderdagar på grundval av ett år med 360 dagar till den marginalränta som använts av Eurosystemet i dess senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion.

Artikel 6

Behörigheter

1.   ECB:s direktion får vid behov ge instruktioner till Národná banka Slovenska för att förtydliga eller genomföra bestämmelser i detta beslut samt för att tillhandahålla lämpliga lösningar på problem som kan uppstå.

2.   Varje beslut som ECB:s direktion fattar enligt punkt 1 ska ofördröjligen meddelas ECB-rådet och direktionen ska följa alla beslut som ECB-rådet fattar i frågan.

Artikel 7

Slutbestämmelse

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2009.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 31 december 2008.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 195, 24.7.2008, s. 24.

(2)  Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

(3)  Beslut ECB/2006/22 av den 15 december 2006 om fastställande av åtgärder för de deltagande nationella centralbankernas inbetalning av Europeiska centralbankens kapital (EUT L 24, 31.1.2007, s. 3).

(4)  Se sidan 66 i detta nummer av EUT.

(5)  EUT L 24, 31.1.2007, s. 15.

(6)  Beslut ECB/2003/17 av den 18 december 2003 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (EUT L 9, 15.1.2004, s. 27) och beslut ECB/2006/23.

(7)  Beslut ECB/2004/5 av den 22 april 2004 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (EUT L 205, 9.6.2004, s. 5) och beslut ECB/2006/21 av den 15 december 2006 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (EUT L 24, 31.1.2007, s. 1).

(8)  Se sidan 77 i detta nummer av EUT.

(9)  Enligt riktlinje ECB/2000/15 av den 3 november 1998 ändrad genom riktlinje av den 16 november 2000 om sammansättning, värdering och villkor för den inledande överföringen av reservtillgångar, samt denominering och avkastning på motsvarande fordringar (EGT L 336, 30.12.2000, s. 114).

(10)  Antagen genom beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (EUT L 80, 18.3.2004, s. 33).

(11)  EUT C 18, 24.1.2009, s. 3.


REKOMMENDATIONER

Kommissionen

24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/87


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 23 januari 2009

om riktlinjer för bästa metoder för tillsynsåtgärder när det gäller kontroller av färdskrivare vid vägkontroller och på auktoriserade verkstäder

[delgivet med nr K(2009) 108]

(Text av betydelse för EES)

(2009/60/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (1), särskilt artikel 11.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 11.1 i direktiv 2006/22/EG ska kommissionen utarbeta riktlinjer för bästa metoder för tillsynsåtgärder när det gäller kontroller av fordon som ska utföras av kontrolltjänstemän, antingen på vägarna eller i företagens lokaler, eller av auktoriserade verkstäder och montörer.

(2)

Färdskrivare som används för vägtransporter måste registrera förarnas körtider och viloperioder. De måste även göra det möjligt för de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna att effektivt kunna kontrollera sociallagstiftningen på vägtransportområdet.

(3)

När en färdskrivare har installerats är det nödvändigt att genomföra regelbundna kontroller och besiktningar för att se till att färdskrivaren fungerar korrekt och tillförlitligt och att den registrerar och lagrar uppgifter.

(4)

De regelbundna kontrollerna och besiktningarna tycks dock inte göras tillräckligt ofta för att på ett effektivt sätt avskräcka de förare och operatörer som försöker missbruka systemet genom att använda manipulationsutrustning eller liknande.

(5)

Enligt forskning och information från experter har det varit vanligt att försöka manipulera färdskrivarsystemet i fordon utrustade med analoga färdskrivare. Liknande angrepp och hot förekommer nu mot det digitala färdskrivarsystemet.

(6)

Samma forskning har visat att det inom vägtransportsektorn går att manipulera färdskrivare på ett antal olika sätt och att detta också sker, särskilt när det gäller det digitala färdskrivarsystemet.

(7)

Dessa försök och hot äventyrar trafiksäkerheten och har också oacceptabla negativa konsekvenser för den sunda konkurrensen och för förarnas sociala villkor på vägtransportområdet.

(8)

Eftersom den digitala färdskrivaren är säkrare än den analoga blir det lättare att upptäcka hoten och försöken till angrepp mot systemet. Det innebär att samvetslösa förare och operatörer löper större risk att åka fast med sådan utrustning, vilket bör ha en väsentlig avskräckande effekt.

(9)

Syftet med denna rekommendation är därför att uppmuntra och stödja medlemsstaterna att anta förfaranden och metoder som, enligt forskning och teknisk expertis i branschen, avsevärt kommer att öka möjligheterna att förhindra och upptäcka sådana bedrägeriförsök.

(10)

Denna rekommendation innehåller bästa metoder för tillsynsåtgärder som fastställts i Gemensamma forskningscentrumets forskning.

(11)

Rekommendationen utgör, tillsammans med ett förslag till direktiv om ytterligare vägkontroller, ett paket med tillsynsåtgärder som syftar till att göra det lättare att upptäcka och förhindra användningen av utrustning för att manipulera det digitala färdskrivarsystemet.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna rekommendation är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättas genom artikel 18.1 i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 (2),

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

De riktlinjer för bästa metoder som anges i bilagan till denna rekommendation om kontroller av fordon som ska utföras av kontrolltjänstemän, antingen på vägarna eller i företagens lokaler, eller av montörer och reparatörer på verkstäder som har godkänts av medlemsstaternas behöriga myndigheter, för att upptäcka och förhindra användningen av utrustning för att manipulera färdskrivare som används på vägtransportområdet ska antas och tillämpas.

2.

Dessa riktlinjer ska i förekommande fall tillämpas mot bakgrund av de nationella tillsynsstrategier som avses i artikel 2 i direktiv 2006/22/EG.

Utfärdad i Bryssel den 23 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Vice ordförande


(1)  EUT L 102, 11.4.2006, s. 35.

(2)  EGT L 370, 31.12.1985, s. 8.


BILAGA

REKOMMENDATIONER OM MOTÅTGÄRDER SOM SKA ANTAS AV MEDLEMSSTATERNA FÖR ATT UPPTÄCKA OCH FÖRHINDRA ANVÄNDNINGEN AV MANIPULATIONSUTRUSTNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kapitel 1:

Inledning

Kapitel 2:

Effektiva vägkontroller

A

Organisation och utrustning

B

Metoder med dubbla kontrollplatser där fordonets faktiska hastighet och avstånd analyseras

C

Metoder med enkla kontrollplatser där man utför noggrann analys av nedladdade uppgifter

D

Metoder med enkla kontrollplatser där man utför teknisk kontroll av plomberingar

E

Skicka fordonet till en verkstad

F

Kontroll av fordon eller uppgifter i företagens lokaler

Kapitel 3:

Utbildning, utrustning och bästa metoder

Kapitel 4:

Verkstadsbesiktningar

A

Rättslig grund

B

Bruten eller ingen plombering

C

Analys av dataregister

D

Kontroll av hopkopplingen av rörelsesensorn med fordonsenheten

E

Särskilda förfaranden till följd av en vägkontroll

Kapitel 5:

Verkstädernas rapportering och granskning av verkstäder

Kapitel 6:

Slutbestämmelser

Kapitel 1:   Inledning

1.1   I kommissionens rekommendation beskrivs vad medlemsstaterna kan uppmuntras att göra för att övervinna de hot som användningen av manipulationsutrustning i färdskrivare utgör och för att samtidigt främja och stödja medlemsstaternas förebyggande motåtgärder för att ta itu med dessa hot.

1.2   Förekomsten av manipulationsutrustning i fordon för att hindra det digitala färdskrivarsystemet från att användas och fungera korrekt utgör ett av de allvarligaste hoten mot systemets säkerhet. Användningen, eller avsikten att använda, sådan utrustning snedvrider den sunda konkurrensen genom att ge samvetslösa operatörer och förare en orättvis kommersiell fördel och leder till oacceptabla sociala konsekvenser för förarna, eftersom de kan, eller tvingas, köra under mycket längre perioder än vad som är tillåtet enligt lagstiftningen. Detta kan leda till att trafiksäkerheten undergrävs för alla vägtrafikanter, och kommissionen är fast besluten att öka trafiksäkerheten under de kommande åren.

1.3   Laglydiga operatörer och förare måste dessutom kunna lita på den digitala färdskrivaren, och nationella tillsynsmyndigheter i gemenskapen måste kunna lita på att de uppgifter som registreras och lagras i färdskrivaren är riktiga och oförfalskade, oavsett om de laddas ned och analyseras från fordonsenheten eller förarkortet. För att garantera att uppgifterna är tillförlitliga måste färdskrivaren regelbundet kontrolleras och besiktigas för att se till att den fungerar och används korrekt.

1.4   På lång sikt måste systemet och dess komponenter vara helt säkra om man ska kunna garantera att de registrerade uppgifterna är oförfalskade och riktiga. För att få slut på de vanligaste oegentligheterna och försöken att manipulera systemet kommer kommissionen i förekommande fall att undersöka möjligheten att införa ytterligare och mer detaljerade lagstiftningsåtgärder vid översynen av förordning (EEG) nr 3821/85 och dess bilagor.

1.5   Trots det kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna på kort sikt utveckla lämpliga och effektiva åtgärder för att öka chanserna att upptäcka manipulationsutrustningen och därmed minska risken för att operatörer och förare använder denna utrustning.

1.6   Även om medlemsstaterna har ett juridiskt ansvar för att kräva att det görs kontroller och besiktningar för att se till att gemenskapens sociallagstiftning på vägtransportsområdet genomförs ordentligt kan man med sådana regelbundna kontroller inte garantera att utrustning inte installeras och används senare, när kontrollerna är avslutade. Erfarenheten har visat att det är mycket större chans att hitta sådan utrustning vid vägkontroller då fordonet kan besiktigas mer noggrant. Medlemsstaterna bör uppmuntras att genomföra tillräckligt många och omfattande kontroller för att öka chanserna att upptäcka sådan utrustning och därmed avskräcka fler från att använda sig av den.

1.7   I tillägg 10 (Allmänna säkerhetsmål) till bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85 anges vilka säkerhetsfunktioner som behövs för att garantera att det digitala färdskrivarsystemet inte manipuleras. För att uppnå säkerhetsmålen för hela systemet, och ta itu med hoten mot detta, krävs det en kombination av tekniska lösningar, där Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) (kriterier för utvärdering av informationsteknologisk säkerhet) följs, samt fysiska förfaranden, personalförfaranden och övriga förfaranden som medlemsstaterna och färdskrivartillverkarna ansvarar för att genomföra. Avsikten med kommissionens rekommendation är således att göra medlemsstaterna uppmärksamma på de förfaranden som är effektivast, utifrån både forskning och kända bästa metoder, för att stödja dessa personalförfaranden och övriga förfaranden.

1.8   Kommissionens rekommendation bör dock inte ses som någon ersättning för de tekniska lösningarna i ITSEC (1), och kan i själva verket lätt användas tillsammans med dem och för att stödja dem.

1.9   I Gemensamma forskningscentrumets rapport (2) anges olika kända och möjliga angrepp mot den digitala färdskrivarens säkerhet. Medlemsstaterna kan därför använda rapporten som underlag för att genomföra de åtgärder och insatser som behövs för att se till att de nationella kontrolltjänstemännen får tillräckligt med information och vägledning för att de ska kunna genomföra kontroller och besiktningar av fordon på vägarna. Dessutom kan montörer och verkstäder som utför lagstadgade installationer, besiktningar, kontroller och reparationer av färdskrivare på vägtransportområdet få liknande information och vägledning. Vägledningen kan vara tillräckligt omfattande för att se till att dessa personer på ett kompetent sätt kan fullgöra de kontroller som beskrivs i denna bilaga samt se till att medlemsstaterna kan åtala dem som missbrukar, eller försöker missbruka, systemet.

1.10   Följande riktlinjer och rekommendationer är inte uttömmande och det kan finnas omständigheter då man inte kan åstadkomma önskat resultat genom att tillämpa rekommendationerna (till exempel i fall där referenskabeln inte kan anslutas till rörelsesensorn). I dessa fall kan medlemsstaterna uppmanas att utveckla alternativa metoder som bevisligen är lika effektiva. Sådana alternativa åtgärder kan vara gemensamma i stora delar av tillsynsområdet.

1.11   Även om kommissionens rekommmendation är tänkt att omfatta båda typer av färdskrivare enligt definitionerna i förordning (EEG) nr 3821/85 och dess bilagor kan medlemsstater ha redan etablerade metoder, förfaranden och riktlinjer för kontroller av analoga färdskrivare och för att upptäcka manipulationsutrustning. Kommissionens rekommendation bör därför inte ersätta eller inkräkta på redan etablerade åtgärder, utan ytterligare förstärka dem, framförallt när det gäller den digitala färdskrivaren, där metoderna kan skilja sig åt men där målet är detsamma. Det rekommenderas att om det redan finns åtgärder för att kontrollera analoga färdskrivare så kan dessa i förekommande fall utvidgas till att även omfatta digitala färdskrivare (till exempel situationer som rör betalning av verkstäder för att utföra vissa specifika uppgifter på uppdrag av kontrolltjänstemän som har hänvisat ett fordon till en auktoriserad verkstad, enligt avsnitt F).

1.12   Medlemsstaterna bör få stöd och hjälp med att i sina nationella tillsynsstrategier ange vilka metoder och förfaranden som de använder för att ta itu med de växande hoten mot färdskrivarsystemet. Medlemsstaterna kan dela med sig av sina bästa metoder till andra medlemsstater.

Kapitel 2:   Effektiva vägkontroller

A   Organisation och utrustning

2.1   För att kunna utföra fullständiga och effektiva kontroller bör kontrolltjänstemännen ha ordentlig utrustning och rätt utbildning. De bör åtminstone ha kontrollkort och rätt verktyg för att kunna ladda ned datafiler från fordonsenheten och förarkortet och kunna analysera dessa datafiler och utskrifter från färdskrivare av den typ som anges i bilaga 1 B tillsammans med diagramblad eller tabeller från färdskrivare av den typ som anges i bilaga 1. Kontrolltjänstemännen bör också ha programvara med kapacitet att snabbt och lätt analysera sådana uppgifter, eftersom man har insett att det är svårt att analysera utskrifter vid vägkontroller för att upptäcka manipulationsutrustning, med tanke på att vissa av filerna innehåller omfattande och komplicerat material.

2.2   När kontrolltjänstemännen utför kontroller, oavsett om de görs på vägarna eller i företagens lokaler, och oavsett om det rör sig om kontroller av att förarna följer körtidsreglerna, trafiksäkerhetsprovningar eller andra typer av kontroller, kan de i möjligaste mån och i mån av tid också passa på att kontrollera att färdskrivaren fungerar och används korrekt för att kunna upptäcka om det används manipulationsutrustning.

2.3   Medlemsstaterna rekommenderas därför att försöka organisera kontrollerna av fordon för att upptäcka manipulationsutrustning i samband med andra kontroller (såsom trafiksäkerhetsprovningar, kontroller av att förarna följer körtidsreglerna osv.) och att minst 10 procent av det totala antalet kontrollerade fordon även kontrolleras för att upptäcka manipulationsutrustning. Det är upp till medlemsstaterna att välja vilka metoder och villkor som man ska använda för att utföra sådana ytterligare kontroller, men innehållet kan återspeglas i deras övergripande nationella tillsynsstrategier.

2.4   Effektiva kontroller kan bland annat genomföras med hjälp av följande metoder:

 

Dubbla kontrollplatser där hastigheten eller avståndet analyseras (se B).

 

Enkla kontrollplatser där uppgifterna noggrant kontrolleras (se C).

 

Enkla kontrollplatser där man utför teknisk kontroll (se D).

2.5   Om en kontrolltjänsteman anser att han har samlat in tillräckligt med bevis kan han skicka fordonet till en verkstad för ytterligare kontroller (se E).

2.6   Medlemsstaterna kan naturligtvis alltid utveckla ytterligare eller andra metoder för att kontrollera fordonen.

B   Metoder med dubbla kontrollplatser där fordonets faktiska hastighet och avstånd analyseras

2.7   Hastighetskontroller vid en viss tidpunkt: För att tillämpa denna metod kan kontrolltjänstemännen, med hjälp av fasta eller mobila kameror, eller fartpistoler, mäta fordonets faktiska hastighet innan de stannar fordonet vid vägkontrollen vid en viss tidpunkt. De kan sedan ladda ned datafilen med detaljerade hastighetsdata för de senaste 24 timmarna från fordonsenheten och jämföra den registrerade hastigheten vid den specifika tidpunkten med den som uppmättes några kilometer tidigare. På kontrollplatsen behöver man med den här metoden endast jämföra två siffror efter att ha laddat ned datafilen med detaljerade hastighetsdata för de senaste 24 timmarna.

2.8   Kontroll av fast sträcka vid en viss tidpunkt: För att tillämpa den här metoden kan kontrollplatsen väljas på ett känt avstånd från en viss plats där kontrolltjänstemännen har utrustning eller möjlighet att notera när ett identifierat fordon har stannat eller passerat denna specifika plats (vägtullbiljetter, kamerabilder, rapporter från gränskontroller osv.). På kontrollplatsen kan tillsynsmännen sedan ladda ned datafilen med detaljerade hastighetsdata för de senaste 24 timmarna från fordonsenheten och snabbt jämföra den genomsnittliga registrerade hastigheten mellan kontrollplatsen och den specifika platsen med den som beräknades utifrån den kända sträckan och den tid som behövdes för att nå kontrollplatsen.

2.9   Båda metoderna innebär att tillsynsmännen bara behöver jämföra två siffror med varandra efter att ha laddat ned datafilen med detaljerade hastighetsdata för de senaste 24 timmarna och uppmätt eller beräknat den faktiska genomsnittliga hastigheten. Om siffrorna skiljer sig väsentligt åt kan kontrolltjänstemannen misstänka att man använt manipulationsutrustning. Kontrolltjänstemannen kan sedan skicka föraren och fordonet till en verkstad utan att nödvändigtvis behöva göra några ytterligare kontroller på plats.

2.10   När det gäller uppgifter från färdskrivare av det slag som anges i bilaga 1 B måste alla filer som laddas ned från eller med hjälp av färdskrivaren förses med den digitala signatur som ursprungligen genererades av fordonsenheten eller förarkortet för att kontrollera att uppgifterna är riktiga och oförfalskade, och kontrolltjänstemännen kan även kontrollera att informationen också laddas ned.

C   Metoder med enkla kontrollplatser där man utför noggrann analys av nedladdade uppgifter

2.11   Om manipulationsutrustning används när en vägkontroll genomförs, eller användes fram till strax före kontrollen, kan man med ett antal enkla förfaranden finna tecken på manipulation.

2.12   Kontrolltjänstemännen kan göra följande för att konstatera att det föreligger misstanke om att det finns manipulationsutrustning som ger kontrolltjänstemännen rätt att vidta de åtgärder som de anser nödvändiga för att upptäcka den:

Jämföra förarens aktiviteter, som laddats ned från kortet och fordonsenheten, med annan dokumentation i fordonet och förarens redogörelse. Om dessa uppgifter skiljer sig åt kan man börja misstänka att någonting inte stämmer. I så fall kan tillsynsmannen undersöka saken närmare.

Granska de händelse- och feldata som lagras i fordonsenheten, särskilt för de senaste tio dagarna:

Försök till säkerhetsöverträdelse.

Avbrott av strömtillförsel (den längsta händelsen).

Fel i rörelsedata (den längsta händelsen).

Sensorfel.

Om föraren inte kan ge en logisk förklaring till varje händelse eller fel kan tillsynsmannen undersöka saken närmare.

Granska de tekniska data som lagrats i fordonsenheten, särskilt följande:

Data om tidsinställning.

Kalibreringsdata (de fem senaste kalibreringarna, verkstadens namn och kortnummer).

De senare uppgifterna är användbara för att upptäcka om det gjorts alltför många kalibreringar, vilket kan tyda på att de har utförts med ett stulet verkstadskort (eller ett verkstadskort som rapporterats förkommet). Kontrolltjänstemännen rekommenderas att kontrollera med den myndighet som utfärdat kortet (3) vilken status det identifierade verkstadskortet har och om det var giltigt då de användes för att kalibrera fordonsenheten.

2.13   Om kontrolltjänstemannen, efter att ha granskat alla uppgifter som nämns i 2.14–2.19, fortfarande anser att någonting inte stämmer kan han ladda ned datafilen med detaljerade hastighetsdata för de senaste 24 timmarna och med hjälp av programvaran kontrollera om fordonet har ökat eller minskat hastigheten orealistiskt mycket och, i förekommande fall, om resans profil överensstämmer med annan dokumentation i fordonet och förarens redogörelse (antal stopp, hastighet i bergs- eller stadsområden osv.). Dessa uppgifter kan tillsammans med tidigare nämnda uppgifter vara tillräckliga skäl för att misstänka att det finns manipulationsutrustning.

2.14   Den här metoden innebär att det krävs att det finns rätt programvara vid kontrollplatsen som kan generera en läsbar översikt över hastighetens tidsprofil för att upptäcka ovanliga hastighetsökningar eller hastighetsminskningar, för att visa och mer allmänt automatiskt signalera

orealistiska hastighetsökningar eller hastighetsminskningar för fordonet,

misstänkta kalibreringar för fordonsenheten,

avbrott av strömtillförseln.

D   Metoder med enkla kontrollplatser där man utför teknisk kontroll av plomberingar

2.15   I den mån det är möjligt och säkert att göra det kan kontrolltjänstemannen kontrollera plomberingarna. Om plombering saknas, är bruten eller skadad bör kontrolltjänstemannen be föraren att förklara situationen.

2.16   Om föraren kan lämna en skriftlig rapport, där skälen till åtgärden redovisas, enligt kapitel V avsnitt 4 i bilaga 1, eller krav 253 i bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85, kan kontrolltjänstemannen kräva att föraren åker till en verkstad för att på nytt plombera systemet och kalibrera färdskrivaren.

2.17   I annat fall kan det vara fråga om en överträdelse och det rekommenderas att föraren och fordonet omedelbart skickas till en auktoriserad verkstad tillsammans med kontrolltjänstemannen för att kontrollera utrustningen enligt kapitel 3 nedan.

E   Skicka fordonet till en verkstad

2.18   Om det efter en vägkontroll där man använt ovannämnda metoder fortfarande föreligger en skälig misstanke om att manipulationsutrustning monterats i fordonet kan kontrolltjänstemannen skicka fordonet till en auktoriserad verkstad. Kontrolltjänstemännen, eller den behöriga nationella myndigheten, kan ha behörighet att ge auktoriserade verkstäder i uppdrag att göra vissa specifika kontroller för att se om det finns manipulationsutrustning.

2.19   Vid dessa specifika kontroller skulle man i de flesta fall upptäcka om rörelsesensorn och fordonsenheten är felaktigt ihopkopplade, vilket kan tyda på att det finns manipulationsutrustning. Sådana kontroller kan bland annat bestå av följande (se beskrivningen i kapitel 3):

En besiktning av plomberingarna och installationsskyltarna.

En kontroll av referenskablarna.

En analys av de nedladdade datafilerna.

2.20   Om man upptäcker att det finns manipulationsutrustning, oavsett om föraren har använt den eller inte, får utrustningen (och detta kan omfatta själva utrustningen, fordonsenheten eller dess komponenter, samt förarkortet) avlägsnas från fordonet och användas som bevismaterial.

2.21   Auktoriserade verkstäder kan dessutom också vara tvungna att kontrollera att färdskrivaren a) fungerar ordentligt, b) registrerar och lagrar uppgifter korrekt, och c) att kalibreringsparametrarna är korrekta.

2.22   För fordon som är utrustade med färdskrivare av det slag som anges i bilaga 1 B rekommenderas att färdskrivaren kalibreras på nytt och förses med en ny installationsskylt när alla datafiler har laddats ned och analyserats (med de digitala signaturerna intakta) och när det har kontrollerats att det inte finns någon manipulationsutrustning. Dessutom rekommenderas att den auktoriserade verkstaden bara plomberar systemet på nytt på uppdrag av tillsynsmyndigheten.

2.23   När det gäller färdskrivare som är förenliga med bilaga 1 kan färdskrivaren, när manipulationsutrustningen avlägsnats, kontrolleras så att den fungerar och används korrekt och kalibreras på nytt och förses med en ny installationsskylt. Det rekommenderas att den auktoriserade verkstaden bara plomberar systemet på nytt på uppdrag av tillsynsmyndigheten.

F   Kontroll av fordon eller uppgifter i företagens lokaler

2.24   De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna rekommenderas att utnyttja möjligheten att kontrollera fordon (och fordonsenheter) och förare (och förarkort) som kan finnas på plats under en kontroll av företagens lokaler.

2.25   Uppgifter som företaget förvaltar måste bevaras i minst ett år och ställas till förfogande för kontroll om en kontrolltjänsteman begär det. Kontrolltjänstemännen kan därför som ett led i sitt ordinarie kontrollförfarande kontrollera fordon som de hittar i företagens lokaler och göra de kontroller eller vidta de åtgärder som de anser lämpliga utan att orsaka mer förseningar för förarna och fordonen än nödvändigt.

2.26   Vid sådana kontroller i företagens lokaler bör man också beakta möjligheten att det både kan finnas fordon och uppgifter som rör färdskrivare av det slag som anges i bilaga 1 och av det slag som anges i bilaga 1 B, och det är därför lämpligt att kontrolltjänstemännen är förberedda och ordentligt utrustade för den möjligheten.

SAMMANFATTNINGSRUTA

FÖRHINDRA ANGREPP MOT DIGITALA FÄRDSKRIVARE KONTROLLER PÅ VÄGARNA ELLER I FÖRETAGENS LOKALER

Nationella tillsynsstrategier kan utarbetas för att främja effektiva kontroller och besiktningar av fordon som kan vara försedda med manipulationsutrustning, antingen på vägarna eller under kontroller av företagens lokaler.

Kontrolltjänstemän som har rätt utbildning och utrustning kan snabbt få tillgång till, ladda ned och analysera uppgifter från fordonsenheter och snabbt genomföra kontroller. De kan utföra liknande analyser av elektroniskt lagrade uppgifter eller i kombination med diagramblad, tabeller och utskrifter.

Medlemsstaterna kan utarbeta strategier för att se till att man senast 2010 använder en av följande metoder för att kontrollera om det finns manipulationsutrustning:

Dubbla kontrollplatser där fordonets faktiska hastighet och sträcka analyseras.

Enkla kontrollplatser där nedladdade uppgifter noggrant analyseras.

Enkla kontrollplatser där man utför teknisk kontroll av plomberingar.

Exempelvis kan 10 procent av de fordon som kontrolleras (antingen genom trafiksäkerhetsprovningar, kontroller av att förarna följer körtidsreglerna eller andra kontroller) även kontrolleras för att se om det finns manipulationsutrustning. Det är dock upp till medlemsstaterna att utarbeta de effektivaste metoderna, som ska definieras i deras strategier.

Om man funnit tillräckligt med bevis som leder till en skälig misstanke kan kontrolltjänstemännen skicka fordonet till en auktoriserad verkstad för ytterligare kontroller.

Om man upptäcker att det finns manipulationsutrustning, oavsett om föraren har använt den eller inte, rekommenderas att utrustningen avlägsnas från fordonet och används som bevismaterial, enligt nationella regler för hantering av sådant bevismaterial. Kontrolltjänstemännen kan tillämpa lämpliga förfaranden och påföljder om det konstateras att sådan utrustning används, eftersom det utgör en allvarlig överträdelse.

Kapitel 3:   Utbildning, utrustning och bästa metoder

3.1   Samtidigt som medlemsstaterna bör se till att kontrolltjänstemännen har rätt utbildning för att utföra sina arbetsuppgifter kan man även låta alla andra berörda parter genomgå lämplig utbildning. Det vore också fördelaktigt och högst önskvärt om man anordnade gemensamma besök för medlemsstaternas kontrolltjänstemän och samordnade deras verksamhet för att harmonisera bästa metoder och sprida de lärdomar som dras från de yrkesverksammas erfarenheter.

3.2   Kontrolltjänstemännen bör ha tillräcklig utrustning för att utföra alla kontroller av den digitala färdskrivaren. Det innebär att de bör ha rätt verktyg för att läsa, skriva ut och ladda ned uppgifter från färdskrivaren. Medlemsstaterna kan vidta åtgärder för att se till att tillräckligt många av deras kontrolltjänstemän har denna utrustning.

3.3   Man kan sprida och främja bästa metoder inom tillsynsområdet för att upptäcka och förebygga missbruk, både under kontroller på vägarna och i företagens lokaler (till exempel användningen av referenskabeln, tekniken för kontroll av fasta sträckor, upptäcka onormala hastighetskurvor eller avståndsprofiler, avbrott av strömtillförseln, brutna plomberingar).

Kapitel 4:   Verkstadsbesiktningar

Verkstäder och montörer utgör en viktig länk i färdskrivarsystemets säkerhet, oavsett om det rör sig om en analog eller en digital färdskrivare. De måste godkännas och auktoriseras utifrån tydliga nationella kriterier som visar att de är tillförlitliga och pålitliga. Därför rekommenderas medlemsstaterna att se till att verkstäder som är auktoriserade att installera, aktivera, kalibrera, besiktiga och reparera färdskrivare godkänns, regelbundet kontrolleras, certifieras och får lämpliga och relevanta uppdateringar och uppgifter. Det rekommenderas också att de behöriga myndigheterna ger montörerna och verkstäderna tydliga riktlinjer och vägledning om vilka uppgifter och skyldigheter de har, framförallt att de förstår vilken roll de spelar för den övergripande säkerheten i systemet. Det rekommenderas också att de myndigheter som godkänner verkstäder och montörer via kommissionen förser alla andra medlemsstater med korrekt och regelbundet uppdaterad information om texten på plomberingarna och uppgifter om och status för alla verkstäder på deras territorium.

A   Rättslig grund

4.1   Ett fordon måste i regel tas till en verkstad för besiktning när

a)

färdskrivaren behöver besiktigas enligt bilagorna till förordning (EEG) nr 3821/85,

b)

fordonet genomgår sin årliga trafiksäkerhetsprovning enligt bestämmelserna i bilaga II till direktiv 96/96/EG,

c)

kontrolltjänstemännen skickar fordonet till en verkstad för att utföra en mer detaljerad besiktning av färdskrivaren,

d)

färdskrivaren behöver repareras eller bytas ut.

4.2   Verkstäder eller montörer kan i alla dessa fall uppmanas att visuellt och fysiskt kontrollera att färdskrivaren är plomberad och att den har både tillverkarens typskylt och installationsskylten.

4.3   Den behöriga myndigheten i medlemsstaten kan regelbundet påminna verkstäderna om att verkstäderna, varje gång de besiktigar och på nytt plomberar färdskrivarsystemet och förser det med en installationsskylt, i praktiken bekräftar att systemet är säkert, att det fungerar korrekt, registrerar ordentligt och att färdskrivaren inte är försedd med manipulationsutrustning.

4.4   Man kan påminna verkstäderna om att de kan göra sig skyldiga till en allvarlig överträdelse om de medvetet plomberar färdskrivarsystemet på nytt utan att först avlägsna eventuell manipulationsutrustning som de själva hittar eller begära att denna avlägsnas innan de plomberar systemet. Om det senare konstateras att det finns manipulationsutrustning, oavsett om den har använts eller inte, och att verkstaden plomberade systemet på nytt och försedde det med en installationsskylt så kan verkstaden och enskilda montörer befinnas skyldiga till en allvarlig överträdelse.

4.5   Med tanke på att verkstäderna och montörerna spelar en viktig roll för säkerheten i systemet rekommenderas de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att överväga lämpliga påföljder som till och med kan leda till att godkännanden dras in eller att myndigheten utför arbete på färdskrivarna, om det inte längre går att lita på verkstäderna.

4.6   Omvänt kan medlemsstaterna påminna verkstäderna om att de har rätt att vägra att utföra några ytterligare besiktningar eller kalibreringar av fordon om de misstänker eller vet att det finns manipulationsutrustning i fordonet. Den behöriga myndigheten kan stödja verkstäderna om de insisterar på att manipulationsutrustningen måste avlägsnas innan besiktningen kan fortsätta. Verkstäderna kan alltid vägra att plombera gränssnittsanslutningarna eller att sätta upp en installationsskylt tills utrustningen avlägsnats.

4.7   De medlemsstater som tycker att det är lämpligt kan begära att de auktoriserade verkstäderna rapporterar sådana uppgifter som beskrivs i 4.4–4.6.

4.8   Alternativt kan de medlemsstater som inte tycker att det är lämpligt att verkstaden vidtar en sådan åtgärd i stället uppmana verkstäderna att bevara dessa rapporter under en bestämd period och på begäran lämna dem till den behöriga myndigheten. Denna tidsperiod kan vara minst 24 månader, vilket skulle överensstämma med minimiperioden mellan besiktningarna av färdskrivaren.

4.9   Man kan också påminna verkstäderna om att operatören eller föraren inte nödvändigtvis rentvås från överträdelsen bara för att manipulationsutrustningen tas bort från fordonet, eftersom det är mycket troligt att de uppgifter som tidigare registrerats och lagrats i fordonsenheten och enskilda förarkort redan kan ha manipulerats. Verkstäder som inte anmäler ärendet kan själva bidra till operatörernas eller förarnas överträdelser och kan räkna med att få samma straff om de ertappas.

4.10   Verkstäder och montörer kan dock anmäla användningen eller förekomsten av manipulationsutrustning till den behöriga myndigheten, som i sin tur exempelvis kan överväga belönings- eller premiesystem för att uppmuntra verkstäderna att lämna information som leder till att man upptäcker och förhindrar användningen av manipulationsutrustning eller andra former av angrepp mot systemet.

4.11   Följande riktlinjer och rekommendationer är inte uttömmande och det kan finnas omständigheter då man inte kan åstadkomma önskat resultat genom att tillämpa rekommendationerna (till exempel i fall där referenskabeln (avsnitt 1.23) inte kan anslutas till rörelsesensorn). I dessa fall kan medlemsstaterna utarbeta alternativa, lika effektiva metoder. Sådana alternativa åtgärder kan vara gemensamma i stora delar av tillsynsområdet.

4.12   Eftersom dessa riktlinjer är tänkta att omfatta båda typer av färdskrivare enligt definitionerna i förordning (EEG) nr 3821/85 och dess bilagor kan medlemsstaterna dessutom ha redan etablerade metoder, förfaranden och riktlinjer för kontroll av analoga färdskrivare och för att upptäcka manipulationsutrustning. Riktlinjerna i kommissionens rekommendation bör därför inte ersätta eller inkräkta på redan etablerade åtgärder, utan ytterligare förstärka dem, framförallt när det gäller den digitala färdskrivaren, där metoderna kan skilja sig åt men där målet är detsamma. Det rekommenderas att om det redan finns åtgärder för att kontrollera analoga färdskrivare så kan dessa i förekommande fall utvidgas till att även omfatta digitala sådana. Detta gäller till exempel situationer som rör betalning av verkstäder för att utföra vissa specifika uppgifter på uppdrag av kontrolltjänstemän som har hänvisat ett fordon till en auktoriserad verkstad.

B   Bruten eller ingen plombering

4.13   Verkstäder kan alltid kontrollera om plombering saknas, är bruten eller skadad.

4.14   Fordonet bör under inga omständigheter plomberas på nytt eller förses med en installationsskylt förrän systemet har återställts och uppfyller kraven i förordningen.

4.15   Verkstäder kan notera avsaknaden av plombering i besiktningsrapporten eller besiktningsregistret och utföra ytterligare kontroller (till exempel kontroll av referenskabeln) och besiktningar för att se till att det inte finns någon manipulationsutrustning i fordonet.

4.16   Om plomberingarna enligt kapitel V.4 i bilaga 1 och krav 252 i bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85 har avlägsnats på grund av en nödsituation eller för att installera eller reparera hastighetsbegränsande anordningar ska en skriftlig rapport upprättas som redovisar skälen för åtgärden och som ställs till behörig myndighets förfogande varje gång dessa plomberingar bryts.

4.17   Annars kan verkstaden utföra en fullständig kontroll med följande rekommenderade metoder och rapportera till den behöriga myndigheten exakt vad som har gjorts och upptäckts.

C   Analys av dataregister

4.18   Specifikt för den digitala färdskrivaren gäller att de uppgifter som kan laddas ned, om möjligt med digital signatur, på verkstaden och föras in i granskningsrapporten bör uppfylla kraven i avsnitt 4.4 (säkerhetsmål för rörelsesensorer) och avsnitt 4.4 (säkerhetsmål för fordonsenheter) i tillägg 10 till bilaga 1 B i förordning (EEG) nr 3821/85. Tillägg 1 innehåller en fullständig förteckning över informationen i granskningsrapporten.

4.19   Verkstaden kan också ladda ned och analysera de händelse- och feldata som finns i fordonsenheten. Dessa händelser och fel omfattar till exempel följande (se även den fullständiga förteckningen i tillägg 2):

Försök till säkerhetsöverträdelse.

Autentiseringsfel i rörelsesensorn.

Ej auktoriserat byte av rörelsesensor.

Ej auktoriserad öppning av kåpan.

Avbrott av strömtillförsel.

Sensorfel.

4.20   Det är även svårt att upptäcka användningen av manipulationsutrustning när denna har avinstallerats. En kontroll av händelse- och feldata kan visa om det har förekommit avbrott i strömtillförseln som inte kan förklaras. Dessutom kan en undersökning av de detaljerade hastighetskurvorna visa på onormala hastighetssignaler. Orealistiska hastighetsminskningar eller hastighetsökningar kan vara ett tecken på att en manipulationsutrustning slås på eller av.

4.21   Verkstäder kan alltid skriva ut och bifoga utskriften till besiktningsrapporten eller besiktningsregistret (se kapitel 4) och i förekommande fall få tillgång till uppgifter som laddats ned med hjälp av verkstadskortet.

4.22   Om uppgifter från fordonsenheten inte kan laddas ned med hjälp av verkstadskortet kan fordonsenheten anses fungera felaktigt eller vara trasig. I så fall kan verkstäderna försöka reparera färdskrivaren. Om det trots sådana försök fortfarande inte går att ladda ned uppgifter ska det utfärdas ett intyg om detta och en kopia ska förvaras tillsammans med besiktningsrapporten.

4.23   Förare rekommenderas också att medföra intyg som utfärdats av en verkstad och som visar att data inte går att ladda ned, om förarna senare skulle kontrolleras när de använder ett fordon med en felaktigt fungerande digital färdskrivare. Om föraren byter fordon rekommenderas dessutom att föraren, som ett led i sin övergripande redovisningsskyldighet, låter intygen ligga kvar i fordonet tills transportföretaget kan motta intyget och få färdskrivaren reparerad.

D   Kontroll av hopkopplingen av rörelsesensorn med fordonsenheten

4.24   Om det konstateras att det sedan den senaste besiktningen förekommit sådana uppgifter som beskrivs i föregående avsnitt kan verkstaden jämföra identifieringsdata för den rörelsesensor som är kopplad till kopplingslådan med identifieringsdata för den hopkopplade rörelsesensor som är registrerad i fordonsenheten.

4.25   Användningen av en referenskabel är ett effektivt sätt att kontrollera om vissa typer av manipulationsutrustning har installerats i fordonet. Referenskabelns ena ände är inkopplad baktill på fordonsenheten och dess andra ände är ansluten till rörelsesensorn. Om rörelsesensorn i kopplingslådan inte har kopplats ihop med fordonsenheten kommer det att leda till händelsen ”fel i rörelsedata” eller sensorfel. Detta meddelande tyder på att det finns manipulationsutrustning. Om denna händelse inträffar kan fordonet kontrolleras för att se om det finns dold utrustning.

4.26   Alternativt kan rörelsesensorn kopplas ur och tas bort vid kontrollen. Om det digitala färdskrivarsystemet inte har manipulerats kommer ett felmeddelande att visas (ingen rörelsesensor). Om det emellertid inte kommer något sådant felmeddelande tyder detta på att det finns en annan, dold rörelsesensor eller någon annan elektronisk manipulationsutrustning.

4.27   Det bör observeras att verkstadstekniker (eller kontrolltjänstemän), innan de använder referenskabeltekniken, måste sätta i sina verkstadskort (eller kontrollkort) för att få reda på varför händelsen ”avbrott av strömtillförsel” har inträffat och registrerats i fordonsenhetens händelse- och feldata. Om de inte gör det kan detta leda till att det vid en senare besiktning uppstår en felindikation om att antingen föraren eller operatören kan ha försökt angripa rörelsesensorns säkerhet.

4.28   Alternativt, även om det inte alltid är möjligt, kan texten på rörelsesensorn på växellådan jämföras med identifieringsdata för den hopkopplade rörelsesensor som registrerats i fordonsenheten. Verkstäder kan därför vidta följande åtgärder:

Jämföra informationen på installationsskylten med informationen i fordonsenhetens register. Om det konstateras att informationen inte stämmer överens kan tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna informeras och händelsen registreras i besiktningsrapporten och besiktningsregistret.

Jämföra det identifieringsnummer som är tryckt på själva rörelsesensorn med den information som finns i fordonsenhetens register. Vid behov kan man använda ett elektroniskt kontrollverktyg för att kontrollera rörelsesensorns elektroniska identifieringsnummer. Om identifieringsnumren inte stämmer överens kan man anta att manipulationsutrustning har installerats. Tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna kan informeras och händelsen registreras i besiktningsrapporten och besiktningsregistret.

E   Särskilda förfaranden till följd av en vägkontroll

4.29   Kontrolltjänstemännen kan ha skickat ett misstänkt fordon till en verkstad. I så fall kan kontrolltjänstemännen först uppmana verkstäderna och montörerna att ladda ned alla datafiler från fordonsenheten. Dessa filer är bland annat översiktsfilen, den detaljerade hastighetsfilen, den tekniska datafilen och händelse- och feldatafilen. Filerna måste vara försedda med rätt digital signatur.

4.30   Det kan göras en fullständig kontroll av de registrerade uppgifterna, även med tekniska hjälpmedel (referenskabel, kontroll av plomberingar osv.).

4.31   Om uppgifterna skiljer sig väsentligt åt men ingen manipulationsutrustning upptäcks kan slutsatsen dras att manipulationsutrustning har använts men avlägsnats. I så fall bör kontrolltjänstemannen informera samordningsorganet för tillsynsåtgärderna enligt artikel 2 i direktiv 2006/22/EG och/eller organet för samverkan inom gemenskapen enligt artikel 7 i samma direktiv, om fordonet är registrerat i en annan medlemsstat. Detta kan leda till ytterligare undersökning av företagens fordon.

Kapitel 5:   Verkstädernas rapportering och granskning av verkstäder

5.1   Verkstäderna kan upprätta en besiktningsrapport för varje besiktning av ett fordon vars färdskrivare behöver besiktigas, oavsett om besiktningen är en del av en regelbunden besiktning eller görs på den nationella behöriga myndighetens uttryckliga begäran. De kan även upprätta ett register över alla besiktningsrapporter.

5.2   Verkstaden kan förvara besiktningsrapporten i minst två år från upprättandet och på den nationella behöriga myndighetens begäran ställa alla besiktningsregister och kalibreringar under perioden till myndighetens förfogande.

5.3   Resultatet av de auktoriserade verkstädernas besiktningar (uppgifter om brutna, skadade eller saknade plomberingar, saknade skyltar, ofullständiga uppgifter eller avvikelser mellan det som registreras i fordonsenheten och det som finns i rörelsesensorn, upptäckt manipulationsutrustning, kopior av utskrifter av händelse- och feldata och andra relevanta utskrifter) kan till exempel ingå i det ordinarie rapporteringsformatet, och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna uppmuntras att se till att så är fallet.

5.4   Om verkstäderna inte lämnar ordentligt ifyllda besiktningsrapporter kan medlemsstaterna betrakta det som en överträdelse av bestämmelserna, vilket kan leda till att verkstadens auktorisation dras in.

5.5   Medlemsstaterna kan granska verkstädernas besiktningsrapporter och besiktningsregister minst en gång vartannat år. Sådana granskningar kan omfatta en slumpmässig kontroll av besiktningsrapporter som rör besiktningen och kalibreringen av digitala färdskrivare. Verkstadskorten kan också kontrolleras och laddas ned regelbundet för att undvika att uppgifter försvinner eller skrivs över.

SAMMANFATTNINGSRUTA

FÖRHINDRA ANGREPP MOT DIGITALA FÄRDSKRIVARE UNDER VERKSTADSBESIKTNINGAR

När medlemsstaterna godkänner och regelbundet kontrollerar verkstäder bör de se till att deras personal har rätt utbildning och att de har tillgång till all den utrustning som behövs för att ladda ned uppgifter och utföra vissa specifika kontroller.

De behöriga myndigheterna kan uppmana verkstäderna att inte på nytt plombera en digital färdskrivare där manipulationsutrustning upptäckts förrän utrustningen har avlägsnats och färdskrivaren på nytt har kalibrerats så att den registrerar korrekt. Den behöriga myndigheten kan dessutom också uppmana verkstäderna att ta bort installationsskylten.

Verkstädernas besiktningar kan omfatta följande:

Fysiska kontroller av plomberingar, installationer och tillverkarens skyltar.

En analys av nedladdade datafiler, särskilt händelse- och feldata.

I förekommande fall kontroll med referenskabelteknik.

Verkstäderna kan i en besiktningsrapport notera saknade eller skadade plomberingar och bifoga en utskrift av de nedladdade filerna till rapporten. Besiktningsrapporterna kan förvaras i två år så att de nationella myndigheterna kan få tillgång till dem.

Medlemsstaternas regelbundna kontroller av verkstäder kan omfatta en granskning av besiktningsförfarandena, bland annat en slumpmässig kontroll av besiktningsrapporterna.

Medlemsstaterna kan se till att verkstäderna alltid informerar den behöriga myndigheten när de upptäcker manipulationsutrustning eller hittar väsentliga avvikelser som tyder på att man tidigare har använt manipulationsutrustning som nu har avinstallerats.

I så fall och om fordonet är registrerat i en annan medlemsstat kan medlemsstaterna informera organet för samverkan inom gemenskapen för att kunna göra ytterligare undersökningar av företagens fordon.

Kapitel 6:   Slutbestämmelser

6.1   Att upptäcka och förebygga användningen av utrustning för att manipulera färdskrivarsystemet är en löpande process som kräver ständig vaksamhet. Hoten mot systemet och metoderna för att slå ut systemet utvecklas i takt med den tekniska utvecklingen. Därför har samtliga parter som är inblandade i färdskrivarsystemets säkerhet, oavsett om de är kontrolltjänstemän, godkända verkstäder och montörer eller legitima och laglydiga operatörer och förare, en viktig roll att spela.

6.2   På nationell nivå bör medlemsstaterna uppmuntras att skaffa så mycket information som möjligt för att utveckla sina egna strategier för att ta itu med dessa hot, och de bör få ett starkt stöd för att dela med sig av denna information. Kommissionen bör informeras om nya eller annorlunda hot eller försök att manipulera systemet.

6.3   På gemenskapsnivå kommer kommissionen att fortsätta att se över situationen och tillämpningen av reglerna och försöka få medlemsstaternas och branschens stöd och samverkan.


(1)  ITSEC – Information Technology Security Evaluation Criteria, 1991, version 1.2.

(2)  Gemensamma forskningscentrumets tekniska riktlinjer. Report on the attacks to security of the digital tachograph and on the risk associated with the introduction of adaptors to be fitted into light vehicles. Begränsad upplaga till nationella riskhanterare (29 november 2007).

(3)  Tachonet bör användas för att skicka en begäran till andra myndigheter som utfärdar kort.


24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/s3


NOT TILL LÄSAREN

EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.

Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.