ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 345

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

51 årgången
23 december 2008


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EG) nr 1322/2008 av den 28 november 2008 om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

1

 

*

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1323/2008 av den 18 december 2008 om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2008 av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och av de på dessa löner och pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna

10

 

*

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1324/2008 av den 18 december 2008 om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2008 av storleken på avgiften till pensionssystemet för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna

17

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1325/2008 av den 22 december 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

18

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1326/2008 av den 15 december 2008 om godkännande av mindre ändringar av produktspecifikationen för en skyddad beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Chaource (SUB))

20

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1327/2008 av den 19 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1580/2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker

24

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1328/2008 av den 22 december 2008 om ändring av bilagorna I, II, III, V, VII och VIII till rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land

28

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1329/2008 av den 22 december 2008 om antagande av nödåtgärder till stöd för grisköttsmarknaden i form av stöd för privat lagring i en del av Förenade kungariket

56

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1330/2008 av den 22 december 2008 om ändring för hundratredje gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter

60

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/110/EG av den 16 december 2008 om ändring av direktiv 2004/49/EG om säkerhet på gemenskapens järnvägar (järnvägssäkerhetsdirektivet) ( 1 )

62

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/112/EG av den 16 december 2008 om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG, 88/378/EEG, 1999/13/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG, 2002/96/EG och 2004/42/EG för att anpassa dem till förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar ( 1 )

68

 

*

Rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna ( 1 )

75

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2008/971/EG

 

*

Rådets beslut av den 16 december 2008 om likvärdighet av skogsodlingsmaterial som producerats i tredjeland

83

 

 

2008/972/EG

 

*

Rådets beslut av den 18 december 2008 om ändring av bilaga 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna, om ifyllande av viseringsmärket

88

 

 

Kommissionen

 

 

2008/973/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 15 december 2008 om ändring av rådets direktiv 2002/56/EG när det gäller det datum som anges i artikel 21.3 fram till vilket medlemsstaterna tillåts utsträcka giltigheten för beslut om likvärdighet för utsädespotatis från tredjeländer [delgivet med nr K(2008) 8135]  ( 1 )

90

 

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

*

Rådets beslut 2008/974/Gusp av den 18 december 2008 till stöd för Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen

91

 

*

Rådets beslut 2008/975/Gusp av den 18 december 2008 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (Athena)

96

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens beslut 2008/936/EG av den 20 maj 2008 om det statliga stöd som Frankrike har genomfört till förmån för Fonds de prévention des aléas pêche och fiskeföretagen (Statligt stöd C 9/06) [delgivet med nr K(2007) 5636] (EUT L 334 av den 12.12.2008)

115

 

*

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 1337/2007 av den 15 november 2007 om ändring av rådets förordning (EG) nr 992/95 beträffande gemenskapstullkvoter för vissa fiskeriprodukter med ursprung i Norge (EUT L 298 av den 16.11.2007)

115

 

*

Rättelse till kommissionens direktiv 95/45/EG av den 26 juli 1995 om särskilda renhetskriterier för färgämnen som används i livsmedel (EGT L 226 av den 22.9.1995)

116

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1322/2008

av den 28 november 2008

om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 20,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (2), särskilt artikel 2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden (3), särskilt artiklarna 5 och 8.3,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, och med stöd av eventuella rekommendationer från Östersjörådet.

(2)

Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa begränsningar av fiskemöjligheterna för varje fiske eller grupp av fisken och att fördela dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna.

(3)

För att säkra att fiskemöjligheterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör särskilda villkor fastställas för fisket.

(4)

Principer och vissa förfaranden för fiskeriförvaltningen bör fastställas på gemenskapsnivå, så att medlemsstaterna kan säkerställa förvaltningen av de fartyg som för deras flagg.

(5)

Artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 innehåller definitioner som är relevanta för fördelningen av fiskemöjligheter.

(6)

Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 ska det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som avses i den förordningen.

(7)

Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk (4), rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper (5), kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser för märkning och dokumentation av fiskefartyg (6), rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (7), rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (8), kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg (9), rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund (10) och förordning (EG) nr 1098/2007.

(8)

För att säkerställa att de årliga fiskemöjligheterna fastställs på nivåer som är förenliga med ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart resursutnyttjande har de vägledande principerna för fastställande av totala tillåtna fångstmängder (TAC) i kommissionens meddelande till rådet Fiskemöjligheter 2009 – Policyförklaring från kommissionen beaktats.

(9)

Vissa kompletterande åtgärder avseende de tekniska fiskevillkoren bör genomföras under 2009 för att bidra till att bevara fiskbestånden.

(10)

För att trygga försörjningen för gemenskapens fiskare är det viktigt att dessa fisken öppnas den 1 januari 2009. Med tanke på frågans brådskande art måste ett undantag medges från den sexveckorsperiod som anges i punkt I.3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för 2009 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön samt de därmed förbundna villkor som ska gälla för utnyttjandet av dessa fiskemöjligheter.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska tillämpas på fiskefartyg från gemenskapen (nedan kallade gemenskapsfartyg) som är verksamma i Östersjön.

2.   Genom undantag från punkt 1 ska denna förordning inte gälla för fiskeverksamhet som uteslutande bedrivs i vetenskapligt syfte och som utförs med tillstånd från och under överinseende av den berörda medlemsstaten, om kommissionen och den medlemsstat i vars vatten undersökningarna äger rum har underrättats om detta i förväg.

Artikel 3

Definitioner

Utöver de definitioner som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 avses i denna förordning med

a)   Ices-områden: de områden som fastställts av Internationella havsforskningsrådet i enlighet med definitionen i förordning (EEG) nr 3880/91,

b)   Östersjön: Ices-delområdena 22–32,

c)   total tillåten fångstmängd (TAC): den kvantitet som får fångas ur varje bestånd per år,

d)   kvot: en andel av en TAC som tilldelas gemenskapen, en medlemsstat eller ett tredjeland,

e)   dag ute ur hamn: varje kontinuerlig 24-timmarsperiod eller del av sådan som fartyget tillbringar ute ur hamn.

KAPITEL II

FISKEMÖJLIGHETER OCH DÄRMED FÖRBUNDNA VILLKOR

Artikel 4

Fångstbegränsningar och fördelning

Fångstbegränsningarna, fördelningen av dessa begränsningar mellan medlemsstaterna och ytterligare villkor enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 ska vara de som fastställs i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser om fördelningen

1.   Fördelningen mellan medlemsstaterna av fångstbegränsningarna enligt bilaga I ska göras utan att det påverkar tillämpningen av

a)

byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,

b)

omfördelningar enligt artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i förordning (EEG) nr 2847/93,

c)

ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96,

d)

kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

e)

avdrag enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 847/96.

2.   För innehållande av kvoter som ska överföras till 2010 får artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas, genom avvikelse från den förordningen, på alla bestånd som omfattas av analytisk TAC.

Artikel 6

Villkor för fångster och bifångster

1.   Fångster från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas, om

a)

fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat som har en kvot och kvoten inte är uttömd, eller

b)

andra arter än sill, strömming och skarpsill är blandade med andra arter och sorterade varken ombord eller vid landning och fångsterna har tagits med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek mindre än 32 mm.

2.   Alla landningar ska räknas av mot kvoten eller, om gemenskapsandelen inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, mot gemenskapsandelen, utom för de fångster som gjorts enligt punkt 1 b.

3.   Om en medlemsstats kvot för sill och strömming är uttömd, ska fartyg som för medlemsstatens flagg, är registrerade i gemenskapen och verksamma inom de fisken där den aktuella kvoten gäller inte landa osorterade fångster som innehåller sill eller strömming.

4.   När den kvot för skarpsill som tilldelats en medlemsstat är uttömd, får fartyg under den medlemsstatens flagg vilka är registrerade i gemenskapen och verkar inom det fiske för vilken den berörda kvoten är tillämplig inte landa osorterade fångster som innehåller skarpsill.

Artikel 7

Begränsningar av fiskeansträngningen

1.   Begränsningarna av fiskeansträngningen fastställs i bilaga II.

2.   De begränsningar som avses i punkt 1 ska tillämpas på Ices-delområdena 27 och 28.2, om inte kommissionen har fattat beslut i enlighet med artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att undanta dessa delområden från de begränsningar som föreskrivs i artiklarna 8.1 b, 8.3, 8.4, 8.5 och 13 i den förordningen.

3.   De begränsningar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på Ices-delområde 28.1, om inte kommissionen har fattat beslut i enlighet med artikel 29.4 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4 och 8.5 i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas på detta delområde.

Artikel 8

Tekniska övergångsåtgärder

De tekniska övergångsåtgärderna fastställs i bilaga III.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 9

Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till denna förordning.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 november 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande


(1)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(2)  EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

(3)  EUT L 248, 22.9.2007, s. 1.

(4)  EGT L 276, 10.10.1983, s. 1.

(5)  EGT L 274, 25.9.1986, s. 1.

(6)  EGT L 132, 21.5.1987, s. 9.

(7)  EGT L 365, 31.12.1991, s. 1.

(8)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1.

(9)  EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.

(10)  EUT L 349, 31.12.2005, s. 1.


BILAGA I

Fångstbegränsningar och därmed förbundna villkor för den årliga förvaltningen av fångstbegränsningarna för gemenskapens fartyg i områden med fångstbegränsningar per art och per område

I följande tabeller anges TAC:er och kvoter (i ton färsk vikt, utom där annat anges) för varje bestånd, fördelningen mellan medlemsstaterna och därmed förbundna villkor som ska tillämpas vid den årliga förvaltningen av kvoterna.

Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. I tabellerna används följande koder för de olika arterna:

Vetenskapligt namn

Trebokstavskod

Svenskt namn

Clupea harengus

HER

Sill/strömming

Gadus morhua

COD

Torsk

Platichthys flesus

FLX

Skrubbskädda

Pleuronectes platessa

PLE

Rödspätta

Psetta maxima

TUR

Piggvar

Salmo salar

SAL

Lax

Sprattus sprattus

SPR

Skarpsill


Art

:

Sill/strömming

Clupea harengus

Område

:

Delområdena 30–31

HER/3D30., HER/3D31.

Finland

67 777

 

Sverige

14 892

 

EG

82 669

 

TAC

82 669

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Sill/strömming

Clupea harengus

Område

:

Delområdena 22–24

HER/3B23., HER/3C22., HER/3D24.

Danmark

3 809

 

Tyskland

14 994

 

Polen

3 536

 

Finland

2

 

Sverige

4 835

 

EG

27 176

 

TAC

27 176

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Sill/strömming

Clupea harengus

Område

:

Delområdena 25–27, 28.2, 29 och 32 (gemenskapens vatten)

HER/3D25., HER/3D26., HER/3D27., HER/3D28., HER/3D29., HER/3D32.

Danmark

3 159

 

Tyskland

838

 

Estland

16 134

 

Lettland

3 982

 

Litauen

4 192

 

Polen

35 779

 

Finland

31 493

 

Sverige

48 032

 

EG

143 609

 

TAC

Ej tillämpligt

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Sill/strömming

Clupea harengus

Område

:

Delområde 28.1

HER/03D.RG

Estland

16 113

 

Lettland

18 779

 

EG

34 892

 

TAC

34 892

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Torsk

Gadus morhua

Område

:

Delområdena 25–32 (gemenskapens vatten)

COD/3D25., COD/3D26., COD/3D27., COD/3D28., COD/3D29., COD/3D30., COD/3D31., COD/3D32.

Danmark

10 241

 

Tyskland

4 074

 

Estland

998

 

Lettland

3 808

 

Litauen

2 509

 

Polen

11 791

 

Finland

784

 

Sverige

10 375

 

EG

44 580

 

TAC

Ej tillämpligt

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Torsk

Gadus morhua

Område

:

Delområdena 22–24 (gemenskapens vatten)

COD/3B23., COD/3C22., COD/3D24.

Danmark

7 130

 

Tyskland

3 487

 

Estland

158

 

Lettland

590

 

Litauen

383

 

Polen

1 908

 

Finland

140

 

Sverige

2 541

 

EG

16 337

 

TAC

16 337

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Rödspätta

Pleuronectes platessa

Område

:

Delområdena 22–32 (gemenskapens vatten)

PLE/3B23., PLE/3C22., PLE/3D24., PLE/3D25., PLE/3D26., PLE/3D27., PLE/3D28., PLE/3D29., PLE/3D30., PLE/3D31., PLE/3D32.

Danmark

2 179

 

Tyskland

242

 

Polen

456

 

Sverige

164

 

EG

3 041

 

TAC

3 041

Försiktighets-TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Lax

Salmo salar

Område

:

Delområdena 22–31 (gemenskapens vatten)

SAL/3B23., SAL/3C22., SAL/3D24., SAL/3D25., SAL/3D26., SAL/3D27., SAL/3D28., SAL/3D29., SAL/3D30., SAL/3D31.

Danmark

64 184 (1)

 

Tyskland

7 141 (1)

 

Estland

6 523 (1)

 

Lettland

40 824 (1)

 

Litauen

4 799 (1)

 

Polen

19 471 (1)

 

Finland

80 033 (1)

 

Sverige

86 758 (1)

 

EG

309 733 (1)

 

TAC

Ej tillämpligt

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Lax

Salmo salar

Område

:

Delområde 32

SAL/3D32.

Estland

1 581 (2)

 

Finland

13 838 (2)

 

EG

15 419 (2)

 

TAC

Ej tillämpligt

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


Art

:

Skarpsill

Sprattus sprattus

Område

:

Delområdena 22–32 (gemenskapens vatten)

SPR/3B23., SPR/3C22., SPR/3D24., SPR/3D25., SPR/3D26., SPR/3D27., SPR/3D28., SPR/3D29., SPR/3D30., SPR/3D31., SPR/3D32.

Danmark

39 453

 

Tyskland

24 994

 

Estland

45 813

 

Lettland

55 332

 

Litauen

20 015

 

Polen

117 424

 

Finland

20 652

 

Sverige

76 270

 

EG

399 953

 

TAC

Ej tillämpligt

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.


(1)  Uttryckt i antalet enskilda fiskar.

(2)  Uttryckt i antal enskilda fiskar.


BILAGA II

Begränsningar av fiskeansträngningen

1.

Medlemsstaterna ska se till att de fartyg som för deras flagg får fiska med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek på 90 mm eller mer, med garn, insnärjningsnät och grimgarn med en maskstorlek på 90 mm eller mer och med bottenlinor, långrevar, handlinor och pilkmaskiner med undantag av drivlinor under högst

a)

201 dagar ute ur hamn i delområdena 22–24 utom under perioden 1–30 april då artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas, och

b)

160 dagar ute ur hamn i delområdena 25–28, utom under perioden 1 juli - 31 augusti då artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas.

2.

Det högsta antal dagar som fiskefartyg årligen får vara ute ur hamn i de två områden som anges i punkt 1 a och 1 b för fiske med de redskap som anges i punkt 1 får inte överstiga det högsta antal dagar som tilldelats för ett av de båda områdena.


BILAGA III

Tekniska övergångsåtgärder

Begränsningar av fisket efter skrubbskädda och piggvar

1.

Det ska vara förbjudet att ombord ha följande arter av fisk när de fångats inom de geografiska områden och under de perioder som nämns nedan:

Art

Geografiskt område

Period

Skrubbskädda (Platichthys flesus)

Delområdena 26–28 och 29 söder om 59°30′N

15 februari–15 maj

Delområde 32

15 februari–31 maj

Piggvar (Psetta maxima)

Delområdena 25–26 och 28 söder om 56°50′N

1 juni–31 juli

2.

Vid fiske med trål, snurrevad och liknande redskap med en maskstorlek på minst 105 mm eller med garn, insnärjningsnät eller grimgarn med en maskstorlek på minst 100 mm får genom undantag från punkt 1 bifångster av skrubbskädda och piggvar förvaras ombord och landas inom en gräns på 10 % per färskvikt av den totala fångst ombord som landas under de förbudsperioder som avses i punkt 1.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/10


RÅDETS FÖRORDNING (EG, EURATOM) nr 1323/2008

av den 18 december 2008

om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2008 av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och av de på dessa löner och pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, särskilt artikel 13,

med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper, vilka fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), särskilt artiklarna 63, 64, 65 och 82 i tjänsteföreskrifterna och bilagorna VII, XI och XIII till samma tjänsteföreskrifter samt artiklarna 20.1, 64 och 92 i anställningsvillkoren för övriga anställda,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

För att se till att köpkraften för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna utvecklas parallellt med köpkraften för tjänstemän i medlemsstaternas statsförvaltningar är det lämpligt att inom ramen för 2008 års översyn av lönenivån justera lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Datumet ”1 juli 2007” i artikel 63 andra stycket i tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 ersättas med datumet ”1 juli 2008”.

Artikel 2

Den för beräkningen av lönerna och pensionerna tillämpliga tabellen över grundmånadslönerna i artikel 66 i tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 ersättas med följande tabell:

1.7.2008

LÖNEKLASSS

LÖNEGRAD

1

2

3

4

5

16

16 299,08

16 983,99

17 697,68

 

 

15

14 405,66

15 011,01

15 641,79

16 076,97

16 299,08

14

12 732,20

13 267,22

13 824,73

14 209,36

14 405,66

13

11 253,14

11 726,01

12 218,75

12 558,70

12 732,20

12

9 945,89

10 363,83

10 799,33

11 099,79

11 253,14

11

8 790,51

9 159,90

9 544,81

9 810,36

9 945,89

10

7 769,34

8 095,82

8 436,01

8 670,72

8 790,51

9

6 866,80

7 155,35

7 456,03

7 663,46

7 769,34

8

6 069,10

6 324,13

6 589,88

6 773,22

6 866,80

7

5 364,07

5 589,48

5 824,35

5 986,40

6 069,10

6

4 740,94

4 940,16

5 147,76

5 290,97

5 364,07

5

4 190,20

4 366,28

4 549,76

4 676,34

4 740,94

4

3 703,44

3 859,06

4 021,22

4 133,10

4 190,20

3

3 273,22

3 410,76

3 554,09

3 652,97

3 703,44

2

2 892,98

3 014,55

3 141,22

3 228,61

3 273,22

1

2 556,91

2 664,35

2 776,31

2 853,56

2 892,98

Artikel 3

De i kraft av artikel 64 i tjänsteföreskrifterna, på löner för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara de som anges i kolumn 2 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 17.3 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, på överföringar för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna ska med verkan från och med den 1 januari 2009 vara de som anges i kolumn 3 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 20.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, på pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna ska med verkan från och med 1 juli 2008 vara de som anges i kolumn 4 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 64 i tjänsteföreskrifterna, på löner för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna ska med verkan från och med 16 maj 2008 vara de som anges i kolumn 5 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 64 i tjänsteföreskrifterna, på löner för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna ska med verkan från och med 1 maj 2008 vara de som anges i kolumn 6 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 20.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, på pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna ska med verkan från och med 16 maj 2008 vara de som anges i kolumn 7 i tabellen nedan.

Land/ort

Lön

1.7.2008

Överföring

1.1.2009

Pension

1.7.2008

Lön

16.5.2008

Lön

1.5.2008

Pension

16.5.2008

1

2

3

4

5

6

7

Bulgarien

 

62,5

100,0

70,5

 

 

Tjeckien

98,1

91,1

100,0

 

 

 

Danmark

139,4

136,4

136,4

 

 

 

Tyskland

98,9

99,4

100,0

 

 

 

Bonn

98,0

 

 

 

 

 

Karlsruhe

96,4

 

 

 

 

 

München

105,3

 

 

 

 

 

Estland

 

81,9

100,0

85,0

 

 

Grekland

95,0

94,9

100,0

 

 

 

Spanien

101,6

96,0

100,0

 

 

 

Frankrike

115,5

106,3

106,3

 

 

 

Irland

121,9

118,5

118,5

 

 

 

Italien

111,5

107,6

107,6

 

 

 

Varese

98,6

 

 

 

 

 

Cypern

89,2

91,9

100,0

 

 

 

Lettland

 

79,8

100,0

 

85,1

 

Litauen

 

71,9

100,0

76,3

 

 

Ungern

94,0

81,6

100,0

 

 

 

Malta

85,0

86,7

100,0

 

 

 

Nederländerna

109,1

101,5

101,5

 

 

 

Österrike

107,8

106,9

106,9

 

 

 

Polen

 

84,6

100,0

93,8

 

 

Portugal

91,7

91,0

100,0

 

 

 

Rumänien

 

66,9

100,0

 

75,2

 

Slovenien

 

86,0

100,0

90,2

 

 

Slovakien

87,3

81,9

100,0

 

 

 

Finland

119,8

116,2

116,2

 

 

 

Sverige

115,3

111,5

111,5

 

 

 

Förenade kungariket

 

105,4

 

125,6

 

105,4

Culham

 

 

 

100,9

 

 

Artikel 4

Ersättning vid föräldraledighet enligt artikel 42a andra och tredje stycket i tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 878,32 EUR respektive – för ensamstående föräldrar – 1 171,09 EUR.

Artikel 5

Grundbeloppet för hushållstillägg enligt artikel 1.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 164,27 EUR.

Tillägget för underhållsberättigat barn enligt artikel 2.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 358,96 EUR.

Utbildningstillägget enligt artikel 3.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 243,55 EUR.

Utbildningstillägget enligt artikel 3.2 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 87,69 EUR.

Minimibeloppet för utlandstillägg enligt artikel 69 i tjänsteföreskrifterna och artikel 4.1 andra stycket i bilaga VII till dessa ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 486,88 EUR.

Artikel 6

Kilometerersättningen enligt artikel 8.2 andra stycket i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 januari 2009 vara följande:

 

0 EUR per km för 0 till 200 km.

 

0,3651 EUR per km för 201 till 1 000 km.

 

0,6085 EUR per km för 1 001 till 2 000 km.

 

0,3651 EUR per km för 2 001 till 3 000 km.

 

0,1216 EUR per km för 3 001 till 4 000 km.

 

0,0586 EUR per km för 4 001 till 10 000 km.

 

0 EUR per km över 10 000 km.

Till kilometerersättningen ska läggas ett schablontillägg på

182,54 EUR om tågsträckan mellan anställningsorten och ursprungsorten är mellan 725 km och 1 450 km,

365,04 EUR om tågsträckan mellan anställningsorten och ursprungsorten är längre än 1 450 km.

Artikel 7

Dagtraktamentet enligt artikel 10.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara

37,73 EUR för en tjänsteman som har rätt till hushållstillägg, och

30,42 EUR för en tjänsteman som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 8

Minimibeloppet för bosättningsbidrag enligt artikel 24.3 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska med verkan från och med 1 juli 2008 vara

1 074,14 EUR för en anställd som har rätt till hushållstillägg, och

638,68 EUR för en anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 9

Den undre och den övre gränsen för arbetslöshetsersättning enligt artikel 28a.3 andra stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 1 288,19 EUR respektive 2 576,39 EUR och schablonavdraget ska vara 1 171,09 EUR.

Artikel 10

Tabellen över grundmånadslönerna i artikel 63 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska med verkan från och med den 1 juli 2008 ersättas med följande tabell:

1.7.2008

 

LÖNEKLASS

KATEGORI

GRUPP

1

2

3

4

A

I

6 565,32

7 378,56

8 191,80

9 005,04

II

4 765,00

5 229,31

5 693,62

6 157,93

III

4 004,25

4 182,62

4 360,99

4 539,36

B

IV

3 846,60

4 223,18

4 599,76

4 976,34

V

3 021,43

3 220,60

3 419,77

3 618,94

C

VI

2 873,61

3 042,79

3 211,97

3 381,15

VII

2 571,98

2 659,49

2 747,00

2 834,51

D

VIII

2 324,67

2 461,59

2 598,51

2 735,43

IX

2 238,75

2 269,94

2 301,13

2 332,32

Artikel 11

Tabellen över grundmånadslönerna i artikel 93 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska med verkan från och med den 1 juli 2008 ersättas med följande tabell:

TJÄNSTE-GRUPP

1.7.2008

LÖNEKLASS

LÖNEGRAD

1

2

3

4

5

6

7

IV

18

5 618,70

5 735,55

5 854,82

5 976,58

6 100,87

6 227,74

6 357,25

17

4 965,96

5 069,23

5 174,64

5 282,26

5 392,10

5 504,24

5 618,70

16

4 389,04

4 480,31

4 573,49

4 668,59

4 765,68

4 864,79

4 965,96

15

3 879,15

3 959,82

4 042,17

4 126,23

4 212,03

4 299,63

4 389,04

14

3 428,49

3 499,79

3 572,57

3 646,87

3 722,70

3 800,12

3 879,15

13

3 030,19

3 093,21

3 157,53

3 223,19

3 290,22

3 358,65

3 428,49

III

12

3 879,08

3 959,75

4 042,09

4 126,14

4 211,95

4 299,53

4 388,94

11

3 428,46

3 499,75

3 572,53

3 646,82

3 722,65

3 800,06

3 879,08

10

3 030,18

3 093,19

3 157,51

3 223,17

3 290,20

3 358,62

3 428,46

9

2 678,17

2 733,86

2 790,71

2 848,74

2 907,98

2 968,45

3 030,18

8

2 367,05

2 416,27

2 466,52

2 517,81

2 570,17

2 623,61

2 678,17

II

7

2 678,11

2 733,81

2 790,67

2 848,71

2 907,97

2 968,45

3 030,19

6

2 366,93

2 416,16

2 466,42

2 517,72

2 570,08

2 623,54

2 678,11

5

2 091,91

2 135,42

2 179,84

2 225,18

2 271,46

2 318,70

2 366,93

4

1 848,85

1 887,30

1 926,56

1 966,63

2 007,53

2 049,29

2 091,91

I

3

2 277,64

2 324,91

2 373,16

2 422,41

2 472,69

2 524,01

2 576,39

2

2 013,53

2 055,32

2 097,98

2 141,52

2 185,96

2 231,33

2 277,64

1

1 780,05

1 816,99

1 854,70

1 893,20

1 932,49

1 972,59

2 013,53

Artikel 12

Minimibeloppet för bosättningsbidrag enligt artikel 94 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara

807,93 EUR för en anställd som har rätt till hushållstillägg, och

479,00 EUR för en anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 13

Den undre och den övre gränsen för arbetslöshetsersättning enligt artikel 96.3 andra stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 966,15 EUR respektive 1 932,29 EUR och schablonavdraget ska vara 878,32 EUR.

Artikel 14

Ersättningarna för skiftarbete enligt artikel 1.1 första stycket i förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 (2) ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara 368,17 EUR, 555,70 EUR, 607,58 EUR respektive 828,33 EUR.

Artikel 15

Beloppen i artikel 4 i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 (3) ska med verkan från och med den 1 juli 2008 multipliceras med en koefficient på 5,314614.

Artikel 16

Tabellen i artikel 8.2 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 ersättas med följande tabell:

1.7.2008

LÖNEKLASS

LÖNEGRAD

1

2

3

4

5

6

7

8

16

16 299,08

16 983,99

17 697,68

17 697,68

17 697,68

17 697,68

 

 

15

14 405,66

15 011,01

15 641,79

16 076,97

16 299,08

16 983,99

 

 

14

12 732,20

13 267,22

13 824,73

14 209,36

14 405,66

15 011,01

15 641,79

16 299,08

13

11 253,14

11 726,01

12 218,75

12 558,70

12 732,20

 

 

 

12

9 945,89

10 363,83

10 799,33

11 099,79

11 253,14

11 726,01

12 218,75

12 732,20

11

8 790,51

9 159,90

9 544,81

9 810,36

9 945,89

10 363,83

10 799,33

11 253,14

10

7 769,34

8 095,82

8 436,01

8 670,72

8 790,51

9 159,90

9 544,81

9 945,89

9

6 866,80

7 155,35

7 456,03

7 663,46

7 769,34

 

 

 

8

6 069,10

6 324,13

6 589,88

6 773,22

6 866,80

7 155,35

7 456,03

7 769,34

7

5 364,07

5 589,48

5 824,35

5 986,40

6 069,10

6 324,13

6 589,88

6 866,80

6

4 740,94

4 940,16

5 147,76

5 290,97

5 364,07

5 589,48

5 824,35

6 069,10

5

4 190,20

4 366,28

4 549,76

4 676,34

4 740,94

4 940,16

5 147,76

5 364,07

4

3 703,44

3 859,06

4 021,22

4 133,10

4 190,20

4 366,28

4 549,76

4 740,94

3

3 273,22

3 410,76

3 554,09

3 652,97

3 703,44

3 859,06

4 021,22

4 190,20

2

2 892,98

3 014,55

3 141,22

3 228,61

3 273,22

3 410,76

3 554,09

3 703,44

1

2 556,91

2 664,35

2 776,31

2 853,56

2 892,98

 

 

 

Artikel 17

Beloppen för barntillägg enligt artikel 14 första stycket i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara följande:

1.7.2008–31.12.08

344,55

Artikel 18

Beloppen för tillägg enligt artikel 15 första stycket i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2008 vara följande:

1.7.2008–31.8.2008

70,14

Artikel 19

För tillämpningen av artikel 18.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna ska det fasta tillägget enligt tidigare artikel 4a i bilaga VII till de före den 1 maj 2004 gällande tjänsteföreskrifterna med verkan från och med den 1 juli 2008 vara

127,01 EUR per månad för tjänstemän i lönegrad C4 eller C5, och

194,73 EUR per månad för tjänstemän i lönegrad C1, C2 eller C3.

Artikel 20

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande


(1)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 av den 9 februari 1976 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för skiftarbete samt storleken på och villkoren för denna ersättning (EGT L 38, 13.2.1976, s. 1).

(3)  Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 av den 29 februari 1968 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskaperna (EGT L 56, 4.3.1968, s. 8).


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/17


RÅDETS FÖRORDNING (EG, EURATOM) nr 1324/2008

av den 18 december 2008

om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2008 av storleken på avgiften till pensionssystemet för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper, vilka fastställs i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), särskilt artikel 83a,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 13 i bilaga XII till tjänsteföreskrifterna lade Eurostat den 1 september 2008 fram en rapport om 2008 års försäkringstekniska bedömning av pensionssystemet med en uppdatering av de parametrar som avses i den bilagan. Av bedömningen framgår att den avgiftssats som behövs för att hålla pensionssystemet i försäkringsteknisk balans är 10,9 % av grundlönen.

(2)

För att hålla pensionssystemet för tjänstemän och övriga anställda i gemenskaperna i försäkringsteknisk balans bör därför storleken på avgiften till pensionssystemet ändras till 10,9 % av grundlönen.

(3)

I enlighet med artikel 12 i bilaga XII till tjänsteföreskrifterna ska räntesatsen för årlig uppräkning motsvara den effektiva räntesats som avses i artikel 10 i bilaga XII och den bör därför anpassas till denna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med verkan från och med den 1 juli 2008 ska den avgiftssats som avses i artikel 83.2 i tjänsteföreskrifterna vara 10,9 %.

Artikel 2

Med verkan från och med den 1 januari 2009 ska räntesatsen för årlig uppräkning i artiklarna 4.1 och 8 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna och i artikel 40.4 och artikel 110.3 i anställningsvillkoren för övriga anställda vara 3,1 %.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande


(1)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/18


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1325/2008

av den 22 december 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

CR

110,3

MA

79,8

TR

84,6

ZZ

91,6

0707 00 05

JO

167,2

MA

69,8

TR

115,3

ZZ

117,4

0709 90 70

MA

127,3

TR

81,0

ZZ

104,2

0805 10 20

AR

13,6

BR

44,6

EG

51,1

MA

46,9

TR

71,3

UY

30,6

ZA

41,3

ZW

31,4

ZZ

41,4

0805 20 10

MA

74,4

TR

64,0

ZZ

69,2

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

50,3

IL

65,1

TR

65,0

ZZ

60,1

0805 50 10

MA

64,0

TR

54,7

ZZ

59,4

0808 10 80

CA

79,3

CN

76,1

MK

37,6

US

86,9

ZA

118,0

ZZ

79,6

0808 20 50

CN

71,5

TR

107,0

US

116,0

ZZ

98,2


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/20


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1326/2008

av den 15 december 2008

om godkännande av mindre ändringar av produktspecifikationen för en skyddad beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Chaource” (SUB))

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 (1), särskilt artikel 9.2 andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och artikel 17.2 i samma förordning har kommissionen granskat Frankrikes begäran om godkännande av en ändring av uppgifterna i produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Chaource”, som registrerats genom kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Syftet med begäran är att produktspecifikationen ska ändras genom att man preciserar villkoren för användning av behandlingsmetoder och tillsatser i mjölken och vid tillverkning av ”Chaource”. Dessa metoder garanterar att beteckningens grundläggande egenskaper bevaras.

(3)

Kommissionen har granskat denna ändring och funnit att den är befogad. Eftersom ändringen är en ”mindre” ändring enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006 får kommissionen godkänna den utan det förfarande som anges i artiklarna 5, 6 och 7 i den förordningen.

(4)

I enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1898/2006 (3) och artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 bör en sammanfattning av produktspecifikationen offentliggöras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktspecifikation för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Chaource” ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

En sammanfattning av innehållet i produktspecifikationen finns i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EGT L 148, 21.6.1996, s. 1.

(3)  EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.


BILAGA I

I produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Chaource” godkänns följande ändringar:

”Framställningsmetod”

Punkt 5 i produktspecifikationen som beskriver framställningsmetoden ska kompletteras med följande:

”… Löpläggningen får uteslutande ske med hjälp av löpe.

Det är inte tillåtet att koncentrera mjölken genom att reducera vattenhalten före koaguleringen.

Utöver mjölkråvaror får endast löpe, oskadliga bakteriekulturer, jäst, mögelkulturer, kalciumklorid och salt tillsättas som ingredienser, processtekniska hjälpmedel eller tillsatser i mjölken eller under tillverkningen.

… Konservering av mjölkråvaror, produkter under framställning, ostmassa eller färskost vid en temperatur under 0 °C är inte tillåten.

Konservering av färskost eller ost under mognadslagring i förändrad atmosfär är inte tillåten.”


BILAGA II

SAMMANFATTNING

Rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

”CHAOURCE”

EG-nr: FR-PDO-0217-0114/29.03.2006

SUB (X) SUB ( )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten

Namn

:

Institut national de l’origine et de la qualité

Adress

:

51 rue d’Anjou, 75008 Paris, France

Tfn

:

(33) 153 89 80 00

Fax

:

(33) 153 89 80 60

E-post

:

info@inao.gouv.fr

2.   Grupp

Namn

:

Syndicat de défense du fromage de Chaource

Adress

:

Ferme du Moulinet, 10150 Pont-Sainte-Marie, France

Tfn

:

(33) 325 49 90 48

Fax

:

(33) 325 49 90 48

E-post

:

syndicat-chaource@wanadoo.fr

Sammansättning

:

Producenter/bearbetningsföretag (X) Annan ( )

3.   Produkttyp

Klass 1.3

Ost

4.   Produktspecifikation

(Sammanfattning av kraven i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1   Beteckning

”Chaource”

4.2   Beskrivning

Osten, som är gjord av komjölk, är en mjuk och salt ost med en skorpa täckt av vitmögel. Det har formen av en platt cylinder som antingen är stor (diameter på mellan 11 och 11,5 cm, tjocklek på 6 cm och vikt på ungefär 450 gram) eller liten (diameter på mellan 8,5 och 9 cm, tjocklek på 6 cm och vikt på ungefär 200 gram). Fetthalten ska vara minst 50 %.

4.3   Geografiskt område

Tillverkningsområdet utgörs av ett mycket begränsat geografiskt område i departementen Aube och Yvonne som omfattar den fuktiga regionen Champagne och som har kommunen Chaource i sitt centrum.

 

Departementet Aube

Kantoner som helt ingår i området: Aix-en-Othe, Bar-sur-Seine, Bouilly, Chaource, Ervy-le-Châtel, Mussy-sur-Seine och Les Riceys et Troyes (sju kantoner).

 

Departementet Yonne

 

Kantoner som helt ingår i området: Ancy-le-Franc, Crusy-le-Châtel, Flogny-la-Chapelle och Tonnerre.

 

Kommuner som helt ingår i området: Bagneaux, Boeurs-en-Othe, Cérilly, Chigy, les Clérimois, Coulours, Flacy, Foissy-sur-Vanne, Fontaine-la-Gaillarde, Fournaudin, Maillot, Malay-le-Grand, Malay-le-petit, Noé, Saint-Clément, Saligny, Sens, les Sièges, Theil-sur-Vanne, Vareilles, Vaudeurs, Villeneuve-l'Archevêque, Villiers-Louis och Voisines.

 

Kommuner som delvis ingår i området: Arces-Dilo (den del som ligger norr om riksväg 5), Cerisiers (den del som ligger norr om riksväg 5), Lailly (den del som ligger söder om länsväg 28), La Postolle (den del som ligger söder om länsväg 28), Soucy (den del som ligger söder om riksväg 439), Thorigny-sur-Oreuse (den del som ligger söder om länsväg 28) och Vaumort (den del som ligger norr om riksväg 5).

4.4   Bevis på ursprung

Varje aktör ska fylla i en ”lämplighetsförsäkran”, som registreras hos INAO och som ger detta institut möjlighet att identifiera samtliga aktörer. De ska ställa samtliga register och dokument som behövs för att kontrollera mjölkens och ostarnas ursprung, kvalitet och produktionsförhållanden till INAO:s förfogande.

Som ett led i kontrollen av egenskaperna hos en produkt med ursprungsbeteckning görs en analytisk och organoleptisk undersökning för att garantera produktens kvalitet och typiska egenskaper.

4.5   Framställningsmetod

Mjölkproduktionen samt framställningen och lagringen av osten ska ske inom det geografiska området.

Osten är en utpräglad mjölkost som rinner av långsamt och på naturlig väg. Den framställs uteslutande av komjölk som mognats och till vilken löpe tillsats. Koaguleringstiden är minst tolv timmar och osten lagras i minst två veckor.

4.6   Samband

Osten är känd sedan medeltiden och gavs av invånarna i Chaource 1513 till Monseigneur le Gouverneur de Langres. Den muntliga traditionen sträcker sig tillbaka till första hälften av 1800-talet. Sedan dess har osten sålts på regionala marknader och även i stora städer som Lyon och Paris. Beteckningen erkändes 1970.

Området för ursprungsbeteckningen ligger i en region med väldränerad, främst kalk- och lerhaltig, mark där det finns många vattendrag och källor. Mjölkkorna betar på naturliga gräsmarker på sommaren och utfodras på vintern med hö från samma plats. Den traditionella tillverkningen har gjort att producenterna kan framställa ost med ett mervärde och upprätthålla jordbruksverksamhet i regionen.

4.7   Kontrollorgan

Namn

:

Institut national de l’origine et de la qualité

Adress

:

51 rue d’Anjou, 75008 Paris, France

Tfn

:

(33) 153 89 80 00

Fax

:

(33) 153 89 80 60

E-post

:

info@inao.gouv.fr

INAO är ett offentligt administrativt organ med status som juridisk person, som är underställt jordbruksministeriet.

INAO ansvarar för kontrollen av produktionsvillkoren för produkter med skyddad ursprungsbeteckning.

Namn

:

Direction générale de la concurrence, de la consommation et de la répression des Fraudes (DGCCRF)

Adress

:

59 boulevard Vincent-Auriol, 75703 Paris Cedex 13, France

Tfn

:

(33) 144 87 17 17

Fax

:

(33) 144 97 30 37

DGCCRF är en avdelning inom ekonomi-, industri- och arbetsmarknadsministeriet.

4.8   Märkning

Produkterna måste vara märkta med uppgiften ”Appellation d'Origine Contrôlée” och produktens namn.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/24


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1327/2008

av den 19 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1580/2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaderna) (1), särskilt artiklarna 103h och 127 jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 (2) föreskrivs tillämpningsföreskrifter för producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn.

(2)

För att alla producenter ska kunna delta demokratiskt i beslut som rör producentorganisationerna, bör medlemsstaterna ha möjlighet att anta åtgärder i syfte att godkänna, begränsa eller helt inskränka en juridisk persons möjligheter att ändra, godkänna eller avvisa beslut som fattats av en producentorganisation, när denna på ett tydligt definierat sätt är en del av samma juridiska person.

(3)

Enligt artikel 32.3 i förordning (EG) nr 1580/2007 kan medlemsstaterna godkänna eller helt eller delvis inskränka en producentorganisations icke-producerande medlemmars rösträtt i beslut som rör driftsfonderna. Denna bestämmelse bör även gälla för medlemmar av sammanslutningar av producentorganisationer som inte är erkända producentorganisationer enligt artikel 36.2 i samma förordning, i syfte att skapa mer flexibilitet i genomförandet av de partiella verksamhetsprogram som drivs av sammanslutningar av producentorganisationer. Vidare bör hänvisningen till rösträtten i fråga om beslut som rör driftsfonderna av tydlighetsskäl i stället avse beslut som rör verksamhetsprogrammen, eftersom beslut som rör driftsfonderna bör fattas direkt av producentorganisationen och inte av sammanslutningen av producentorganisationer.

(4)

I syfte att skapa ett entydigt rättsläge bör det klargöras att det stöd för att främja bildandet av producentgrupper och för att förenkla deras administration som föreskrivs i artikel 103a.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 utgör ett schablonbelopp och att inga styrkande handlingar avseende stödets utnyttjande behöver bifogas stödansökan.

(5)

Enligt artikel 52.5 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska endast det som producerats av medlemmar i producentföreningen tas med i värdet av den saluförda produktionen i den utsträckning som det saluförts av producentorganisationen, själv eller i enlighet med artikel 125a.2 b och c i förordning (EG) nr 1234/2007. Detta innebär att den produktion som medlemmarna saluför själva enligt de punkterna ska tas med i värdet av den saluförda produktionen för den producentorganisation där producenten är medlem, men att den produktion som saluförs av medlemmarna själva enligt artikel 125a.2 a i förordning (EG) nr 1234/2007 utesluts. I producentorganisationernas intresse bör den produktion som säljs direkt av jordbrukarna via en andra producentorganisation tas med i värdet av den saluförda produktionen för denna andra producentorganisation. Den produktion som jordbrukaren säljer direkt på marknaden bör inte ingå i värdet av den saluförda produktionen för den producentorganisation där producenten är medlem.

(6)

I syfte att skapa ett entydigt rättsläge bör det klargöras att stödnivån för producentgrupper enligt artikel 103a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och artikel 49 i förordning (EG) nr 1580/2007 under vissa omständigheter får överstiga den stödnivå som gäller för åtgärder inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet.

(7)

Genom tredje och fjärde stycket i artikel 60.2 i förordning (EG) nr 1580/2007 begränsas stödet för miljöinsatser till de maximibelopp som fastställs i bilagan till rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (3). Vissa typer av miljöinsatser är varken direkt eller indirekt knutna till ett särskilt jordbruksskifte. Artikel 60.2 bör därför ändras så att sådana insatser inte omfattas av denna begränsning.

(8)

Enligt artikel 63.3 a i förordning (EG) nr 1580/2007 ska medlemsstaterna säkerställa att de insatser som rör partiella verksamhetsprogram helt och hållet finansieras med bidrag som utbetalas från de anslutna producentorganisationernas driftsfonder. Medlemmar i sammanslutningar av producentorganisationer vilka inte själva är producentorganisationer, bör få möjlighet att finansiera insatser eller investeringar som görs av sammanslutningen av producentorganisationer, förutsatt att dessa medlemmar är producenter eller producentkooperativ. Enligt artikel 36.2 i förordning (EG) nr 1580/2007 kan dessa medlemmar dock endast gynnas indirekt av åtgärder som finansieras av gemenskapen, exempelvis till följd av stordriftsfördelar.

(9)

I artikel 120 i förordning (EG) nr 1580/2007 föreskrivs påföljder efter kontroller på primär nivå av återtag från marknaden. I artikel 120 a–c hänvisas specifikt till ersättningsbeloppet. För tydlighetens skull och för att skapa ett entydigt rättsläge bör det i bestämmelsen i stället hänvisas till gemenskapens bidrag.

(10)

Enligt artikel 103f.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska medlemsstaterna utarbeta en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram. Av öppenhetsskäl bör den nationella strategin för ett givet år ingå i medlemsstaternas årsrapporter och meddelas kommissionen.

(11)

För åtskilliga medlemsstater är det svårt att hinna med att i tid utarbeta de nationella villkoren för miljöinsatser enligt artikel 103f.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och artikel 58 i förordning (EG) nr 1580/2007, så att de kan ingå i den nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram. Som en övergångsåtgärd bör medlemsstaterna därför tillåtas att skjuta upp besluten om verksamhetsprogrammen för 2009 till senast den 1 mars 2009. En uppskattning av beloppen för samtliga verksamhetsprogram bör läggas fram senast den 31 januari 2009 och de slutliga godkända beloppen bör läggas fram senast den 15 mars 2009.

(12)

I enlighet med punkt 15 andra stycket i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1580/2007, ska marknadsföringsmaterial bära Europeiska gemenskapens emblem (endast när det gäller visuella medel) och innehålla följande text: ”Kampanj som finansieras med stöd av Europeiska gemenskapen”. Det bör förtydligas att detta krav endast avser generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken. Det bör vara uttryckligen förbjudet för producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och sådana dotterbolag som avses i artikel 52.7 i ovannämnda förordning att använda Europeiska gemenskapens emblem i marknadsföringen av sina varumärken eller märken.

(13)

Enligt punkt 2 a sjätte strecksatsen i bilaga XIII till förordning (EG) nr 1580/2007 ska medlemsstaterna rapportera om den produktmängd som återtagits från marknaden, angivet per produkt och månad. Av skäl som rör öppenhet och insyn bör dessa mängder delas upp i mängder som går till gratisutdelning samt i totala mängder.

(14)

Förordning (EG) nr 1580/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

För att ändringarna av artiklarna 52.5 och 63.3 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska kunna införas friktionsfritt, bör de börja gälla först från och med den 1 januari 2010.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1580/2007 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 33 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna får anta åtgärder i syfte att helt eller delvis inskränka en juridisk persons befogenheter att ändra, godkänna eller avslå beslut som fattats av en producentorganisation, när denna utgör en tydligt definierad del av samma juridiska person.”

2.

Artikel 36.2 ska ändras på följande sätt:

a)

Led b ska utgå.

b)

Följande stycke ska läggas till:

”Medlemsstaterna kan godkänna eller helt eller delvis inskränka deras rösträtt avseende beslut som rör verksamhetsprogrammen.”

3.

Artikel 49.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Leden a och b ska ersättas med följande:

”a)

75 % i de områden som är stödberättigande inom ramen för konvergensmålet, och

b)

50 % i övriga områden.”

b)

Följande stycke ska läggas till:

”Den resterande delen av stödet ska medlemsstaten betala ut i form av ett schablonbelopp. Inga styrkande handlingar när det gäller hur stödet kommer att utnyttjas behöver bifogas stödansökan.”

4.

I artikel 52 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5.   Endast den del av medlemmarnas produktion som saluförs av producentorganisationen själv ska räknas med i värdet av den saluförda produktionen. Det som producerats av medlemmar i producentorganisationen och som saluförts av en annan producentorganisation som utsetts av nämnda medlemmars egen organisation i enlighet med artikel 125a.2 b och c i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (4) ska räknas med i värdet av den andra producentorganisationens saluförda produktion.

5.

I artikel 60 ska punkt 2 ändras på följande sätt:

a)

Tredje stycket ska ersättas med följande:

”I tillämpliga fall ska, utan att det påverkar bestämmelserna i artiklarna 103a.3, 103d.1 och 103d.3 samt artikel 103e i förordning (EG) nr 1234/2007 och artikel 49 i den här förordningen, nivån på stöden för åtgärder som omfattas av den här förordningen inte överstiga den nivå som är tillämplig på åtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogrammet.”

b)

Följande femte stycke ska läggas till:

”Det fjärde stycket ska inte vara tillämpligt på miljöinsatser som inte är direkt eller indirekt knutna till ett särskilt jordbruksskifte.”

6.

I artikel 63.3 ska led a ersättas med följande:

”a)

insatserna helt och hållet finansieras med bidrag från medlemmar i sammanslutningar av producentorganisationer som själva är producentorganisationer, och att bidragen kommer från dessa producentorganisationers driftsfonder. Insatserna kan dock, till ett belopp som är proportionellt i förhållande till bidraget från de anslutna producentorganisationerna, finansieras av sådana medlemmar i sammanslutningar av producentorganisationer som inte är erkända producentorganisationer enligt artikel 36, förutsatt att dessa medlemmar själva är producenter eller producentkooperativ.”

7.

I artikel 120 a, b och c ska ”ersättning” ersättas med ”gemenskapens bidrag”.

8.

I artikel 152 ska följande punkter läggas till:

”9.   Genom undantag från artikel 65.2 tredje stycket i denna förordning kan medlemsstaterna, i väl motiverade fall, fatta beslut om verksamhetsprogrammen och driftsfonderna för 2009 senast den 1 mars 2009. I beslutet om godkännande får det föreskrivas att utgifterna ska vara bidragsberättigande från och med den 1 januari 2009 och framåt.

10.   Genom undantag från artikel 99.2 i denna förordning ska medlemsstater som skjutit upp beslutet rörande 2009 års verksamhetsprogram i enlighet med stycket ovan, senast den 31 januari 2009 meddela kommissionen en uppskattning av storleken på driftsfonden för 2009 för samtliga verksamhetsprogram. Både det totala belopp som driftsfonden uppgår till och det totala beloppet för gemenskapens finansiering av driftsfonden ska anges i meddelandet. Dessa belopp ska sedan delas upp ytterligare på åtgärder inom krisförebyggande och krishantering samt övriga åtgärder.

De medlemsstater som avses i det föregående stycket ska senast den 15 mars 2009 meddela kommissionen det slutgiltigt godkända beloppet för driftsfonden 2009 för samtliga verksamhetsprogram, inklusive uppdelningen enligt ovan.”

9.

Bilagorna VIII och XIII ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkterna 4 och 6 i artikel 1 ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.

(3)  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(4)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.”


BILAGA

Bilagorna till förordning (EG) nr 1580/2007 ska ändras på följande sätt:

1.

I bilaga VIII ska punkt 15 andra stycket ersättas med följande:

”Marknadsföringsmaterial för generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken ska bära Europeiska gemenskapens emblem (endast när det gäller visuella medier) och innehålla följande text: ’Kampanj som finansieras med stöd av Europeiska gemenskapen’. Producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och dotterbolag enligt artikel 52.7 ska inte använda Europeiska gemenskapens emblem i marknadsföringen av sina märken eller varumärken.”

2.

Bilaga XIII ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 a ska ersättas med följande:

”a)

Nationell lagstiftning som antagits i syfte att genomföra avdelning I kapitel IV avsnitt IVa avdelning I och avdelning II kapitel II avsnitt IA i del II i förordning (EG) nr 1234/2007, däribland den nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram som genomförts det år som rapporten avser.”;

b)

I punkt 2 a ska sjätte strecksatsen ersättas med följande:

”—

Information om den produktmängd som återtagits, angivet per produkt och månad samt uppdelat på den totala mängd produkter som återtagits från marknaden och den mängd produkter som avsatts för gratis utdelning, uttryckt i ton.”.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/28


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1328/2008

av den 22 december 2008

om ändring av bilagorna I, II, III, V, VII och VIII till rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3030/93 av den 12 oktober 1993 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land (1), särskilt artikel 19, och

av följande skäl:

(1)

De gemensamma reglerna för import av vissa textilprodukter från tredjeländer bör uppdateras till följd av vissa förändringar som ägt rum på senare tid.

(2)

Det system med dubbelkontroll som gäller för Kina löper ut den 31 december 2008.

(3)

Rådet godkände genom beslut 2008/939/EG (2) att ett bilateralt avtal mellan Europeiska gemenskapen och Vitryssland om handel med textilprodukter undertecknas och tillämpas provisoriskt.

(4)

Ändringar till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (3) påverkar också vissa KN-nummer i bilaga I till förordning (EEG) nr 3030/93.

(5)

Förordning (EEG) nr 3030/93 bör därför ändras i enlighet därmed.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den textilkommitté som inrättas genom artikel 17 i förordning (EEG) nr 3030/93.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I, II, III, V, VII och VIII till förordning (EEG) nr 3030/93 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2008.

På kommissionens vägnar

Catherine ASHTON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 275, 8.11.1993, s. 1.

(2)  EUT L 335, 13.12.2008, s. 39.

(3)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.


BILAGA

Bilagorna I, II, III, V, VII och VIII till förordning (EEG) nr 3030/93 ska ändras på följande sätt:

(1)

Bilaga I ska ersättas med följande:

BILAGA I

TEXTILPRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1 (1)

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska varubeskrivningens lydelse endast anses vara vägledande, eftersom det är KN numren som avgör vilka produkter som ingår i varje kategori i denna bilaga. Om ett KN nummer föregås av beteckningen ’ex’ innebär detta att KN numrets räckvidd och den motsvarande varubeskrivningen ligger till grund för bestämningen av vilka produkter som ingår i varje kategori.

2.

Om det inte närmare anges vilket material produkterna i kategorierna 1–114 med ursprung i Kina består av, ska dessa produkter anses uteslutande bestå av ull, fina djurhår, bomull eller konstfibrer.

3.

Plagg som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor ska klassificeras enligt de nummer som omfattar kläder för kvinnor eller flickor.

4.

Med uttrycket ’babykläder’ avses plagg upp till och med handelsstorlek 86.

Kategori

Varubeskrivning

KN-nummer 2009

Omräkningstabell

styck/kg

g/styck

(1)

(2)

(3)

(4)

GRUPP I A

1

Garn av bomull, inte i detaljhandelsuppläggningar

5204 11 005204 19 005205 11 005205 12 005205 13 005205 14 005205 15 105205 15 905205 21 005205 22 005205 23 005205 24 005205 26 005205 27 005205 28 005205 31 005205 32 005205 33 005205 34 005205 35 005205 41 005205 42 005205 43 005205 44 005205 46 005205 47 005205 48 005206 11 005206 12 005206 13 005206 14 005206 15 005206 21 005206 22 005206 23 005206 24 005206 25 005206 31 005206 32 005206 33 005206 34 005206 35 005206 41 005206 42 005206 43 005206 44 005206 45 00ex 5604 90 90

 

 

2

Vävnader av bomull andra än slingervävnader, frotté, vävda band, luggvävnader, sniljvävnader, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar

5208 11 105208 11 905208 12 165208 12 195208 12 965208 12 995208 13 005208 19 005208 21 105208 21 905208 22 165208 22 195208 22 965208 22 995208 23 005208 29 005208 31 005208 32 165208 32 195208 32 965208 32 995208 33 005208 39 005208 41 005208 42 005208 43 005208 49 005208 51 005208 52 005208 59 105208 59 905209 11 005209 12 005209 19 005209 21 005209 22 005209 29 005209 31 005209 32 005209 39 005209 41 005209 42 005209 43 005209 49 005209 51 005209 52 005209 59 005210 11 005210 19 005210 21 005210 29 005210 31 005210 32 005210 39 005210 41 005210 49 005210 51 005210 59 005211 11 005211 12 005211 19 005211 20 005211 31 005211 32 005211 39 005211 41 005211 42 005211 43 005211 49 105211 49 905211 51 005211 52 005211 59 005212 11 105212 11 905212 12 105212 12 905212 13 105212 13 905212 14 105212 14 905212 15 105212 15 905212 21 105212 21 905212 22 105212 22 905212 23 105212 23 905212 24 105212 24 905212 25 105212 25 90ex 5811 00 00ex 6308 00 00

 

 

2 a)

Varav: andra än oblekta eller blekta

5208 31 005208 32 165208 32 195208 32 965208 32 995208 33 005208 39 005208 41 005208 42 005208 43 005208 49 005208 51 005208 52 005208 59 105208 59 905209 31 005209 32 005209 39 005209 41 005209 42 005209 43 005209 49 005209 51 005209 52 005209 59 005210 31 005210 32 005210 39 005210 41 005210 49 005210 51 005210 59 005211 31 005211 32 005211 39 005211 41 005211 42 005211 43 005211 49 105211 49 905211 51 005211 52 005211 59 005212 13 105212 13 905212 14 105212 14 905212 15 105212 15 905212 23 105212 23 905212 24 105212 24 905212 25 105212 25 90ex 5811 00 00ex 6308 00 00

 

 

3

Vävnader av syntetstapelfibrer (diskontinuerliga eller avfall) andra än vävda band, luggvaror (inbegripet frotté) och sniljvävnader

5512 11 005512 19 105512 19 905512 21 005512 29 105512 29 905512 91 005512 99 105512 99 905513 11 205513 11 905513 12 005513 13 005513 19 005513 21 005513 23 105513 23 905513 29 005513 31 005513 39 005513 41 005513 49 005514 11 005514 12 005514 19 105514 19 905514 21 005514 22 005514 23 005514 29 005514 30 105514 30 305514 30 505514 30 905514 41 005514 42 005514 43 005514 49 005515 11 105515 11 305515 11 905515 12 105515 12 305515 12 905515 13 115515 13 195515 13 915515 13 995515 19 105515 19 305515 19 905515 21 105515 21 305515 21 905515 22 115515 22 195515 22 915515 22 995515 29 005515 91 105515 91 305515 91 905515 99 205515 99 405515 99 80ex 5803 00 90ex 5905 00 70ex 6308 00 00

 

 

3 a)

Varav: andra än oblekta eller blekta

5512 19 105512 19 905512 29 105512 29 905512 99 105512 99 905513 21 005513 23 105513 23 905513 29 005513 31 005513 39 005513 41 005513 49 005514 21 005514 22 005514 23 005514 29 005514 30 105514 30 305514 30 505514 30 905514 41 005514 42 005514 43 005514 49 005515 11 305515 11 905515 12 305515 12 905515 13 195515 13 995515 19 305515 19 905515 21 305515 21 905515 22 195515 22 99ex 5515 29 005515 91 305515 91 905515 99 405515 99 80ex 5803 00 90ex 5905 00 70ex 6308 00 00

 

 

GRUPP I B

4

Skjortor, T-tröjor, lätta tröjor och lätta jumprar med rull-, polo- eller turtleneckkrage (andra än av ull eller fina djurhår), undertröjor och liknande, av trikå

6105 10 006105 20 106105 20 906105 90 106109 10 006109 90 206110 20 106110 30 10

6,48

154

5

Tröjor, pullovrar, slipovrar, västar, twinsets, koftor, bäddjackor och jumprar (andra än kavajer och blazrar), anoraker, vindjackor, midjejackor och liknande, av trikå

ex 6101 90 806101 20 906101 30 906102 10 906102 20 906102 30 906110 11 106110 11 306110 11 906110 12 106110 12 906110 19 106110 19 906110 20 916110 20 996110 30 916110 30 99

4,53

221

6

Knäbyxor, korta byxor andra än badbyxor och långa byxor (inkl. fritidsbyxor), vävda, för män eller pojkar; långbyxor och fritidsbyxor, vävda, av ull, bomull eller konstfibrer för kvinnor eller flickor; underdelar av fodrade träningsoveraller, andra än de som ingår i kategori 16 eller 29, av bomull eller konstfibrer

6203 41 106203 41 906203 42 316203 42 336203 42 356203 42 906203 43 196203 43 906203 49 196203 49 506204 61 106204 62 316204 62 336204 62 396204 63 186204 69 186211 32 426211 33 426211 42 426211 43 42

1,76

568

7

Blusar, skjortor och skjortblusar, av trikå eller annan textilvara, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor

6106 10 006106 20 006106 90 106206 20 006206 30 006206 40 00

5,55

180

8

Skjortor, av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar

ex 6205 90 806205 20 006205 30 00

4,60

217

GRUPP II A

9

Handduksfrotté och liknande frottévävnader av bomull; toaletthanddukar och kökshanddukar av annan textilvara än trikå, av handduksfrotté och liknande vävnader, av bomull

5802 11 005802 19 00ex 6302 60 00

 

 

20

Sänglinne, av annan textilvara än trikå

6302 21 006302 22 906302 29 906302 31 006302 32 906302 39 90

 

 

22

Garn av syntetstapelfibrer eller syntetfiberavfall, inte i detaljhandelsuppläggningar

5508 10 105509 11 005509 12 005509 21 005509 22 005509 31 005509 32 005509 41 005509 42 005509 51 005509 52 005509 53 005509 59 005509 61 005509 62 005509 69 005509 91 005509 92 005509 99 00

 

 

22 a)

Varav: av akryl

ex 5508 10 105509 31 005509 32 005509 61 005509 62 005509 69 00

 

 

23

Garn av korta regenatstapelfibrer, inte i detaljhandelsuppläggningar

5508 20 105510 11 005510 12 005510 20 005510 30 005510 90 00

 

 

32

Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader (andra än handduksfrotté eller frottévävnader av bomull och vävda band) och tuftade dukvaror, av ull, bomull eller konstfibrer

5801 10 005801 21 005801 22 005801 23 005801 24 005801 25 005801 26 005801 31 005801 32 005801 33 005801 34 005801 35 005801 36 005802 20 005802 30 00

 

 

32 a)

Varav: av bomullsmanchester

5801 22 00

 

 

39

Bordslinne, toalett- och kökshanddukar, av annan textilvara än trikå, andra än av handduksfrotté eller liknande frottévävnader av bomull

6302 51 006302 53 90ex 6302 59 906302 91 006302 93 90ex 6302 99 90

 

 

GROUP II B

12

Strumpbyxor och trikåer, strumpor, understrumpor, sockor, ankelsockor och liknande, av trikå, andra än för spädbarn, inbegripet åderbråcksstrumpor, andra än produkter i kategori 70

6115 10 10ex 6115 10 906115 22 006115 29 006115 30 116115 30 906115 94 006115 95 006115 96 106115 96 996115 99 00

24,3 par

41

13

Kalsonger för män eller pojkar, underbyxor och trosor för kvinnor eller flickor, av trikå, ull, bomull eller konstfibrer

6107 11 006107 12 006107 19 006108 21 006108 22 006108 29 00ex 6212 10 10

17

59

14

Vävda överrockar, regnrockar och andra rockar, slängkappor, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar (andra än parkas) (i kategori 21)

6201 11 00ex 6201 12 10ex 6201 12 90ex 6201 13 10ex 6201 13 906210 20 00

0,72

1 389

15

Vävda kappor och regnkappor, slängkappor; kavajer, jackor, blazrar för kvinnor eller flickor, av ull, bomull eller konstfiber (andra än parkas) (i kategori 21)

6202 11 00ex 6202 12 10ex 6202 12 90ex 6202 13 10ex 6202 13 906204 31 006204 32 906204 33 906204 39 196210 30 00

0,84

1 190

16

Kostymer och ensembler, av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för män eller pojkar; fodrade träningsoveraller med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial, av bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar

6203 11 006203 12 006203 19 106203 19 306203 22 806203 23 806203 29 186203 29 306211 32 316211 33 31

0,80

1 250

17

Kavajer, blazrar och jackor, av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar

6203 31 006203 32 906203 33 906203 39 19

1,43

700

18

Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annan textilvara än trikå, för män eller pojkar

6207 11 006207 19 006207 21 006207 22 006207 29 006207 91 006207 99 106207 99 90

Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annan textilvara än trikå, för kvinnor eller flickor

6208 11 006208 19 006208 21 006208 22 006208 29 006208 91 006208 92 006208 99 00ex 6212 10 10

 

 

19

Näsdukar, av annan textilvara än trikå

6213 20 00ex 6213 90 00

59

17

21

Parkas; anoraker, vindjackor och liknande, av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer; överdelar av fodrade träningsoveraller, andra än kategori 16 eller 29, av bomull eller konstfibrer

ex 6201 12 10ex 6201 12 90ex 6201 13 10ex 6201 13 906201 91 006201 92 006201 93 00ex 6202 12 10ex 6202 12 90ex 6202 13 10ex 6202 13 906202 91 006202 92 006202 93 006211 32 416211 33 416211 42 416211 43 41

2,3

435

24

Nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för män eller pojkar

6107 21 006107 22 006107 29 006107 91 00ex 6107 99 00

Nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor eller flickor

6108 31 006108 32 006108 39 006108 91 006108 92 00ex 6108 99 00

3,9

257

26

Klänningar, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor

6104 41 006104 42 006104 43 006104 44 006204 41 006204 42 006204 43 006204 44 00

3,1

323

27

Kjolar, inbegripet byxkjolar, för kvinnor eller flickor

6104 51 006104 52 006104 53 006104 59 006204 51 006204 52 006204 53 006204 59 10

2,6

385

28

Långbyxor, byxor med bröstlapp, knäbyxor och kortbyxor (andra än badbyxor), av trikå, ull, bomull eller konstfibrer

6103 41 006103 42 006103 43 00ex 6103 49 006104 61 006104 62 006104 63 00ex 6104 69 00

1,61

620

29

Dräkter och ensembler, av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för kvinnor eller flickor; fodrade träningsoveraller med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial, av bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor

6204 11 006204 12 006204 13 006204 19 106204 21 006204 22 806204 23 806204 29 186211 42 316211 43 31

1,37

730

31

Bysthållare, vävda eller av trikå

ex 6212 10 106212 10 90

18,2

55

68

Babykläder och tillbehör till sådana kläder, utom handskar, halvhandskar och vantar i kategorierna 10 och 87, och strumpor, sockor och liknande, av annan textilvara än trikå, i kategori 88

6111 90 196111 20 906111 30 90ex 6111 90 90ex 6209 90 10ex 6209 20 00ex 6209 30 00ex 6209 90 90

 

 

73

Träningsoveraller, av trikå, ull, bomull eller konstfibrer

6112 11 006112 12 006112 19 00

1,67

600

76

Arbets- och skyddskläder, av annan textilvara än trikå, för män eller pojkar

6203 22 106203 23 106203 29 116203 32 106203 33 106203 39 116203 42 116203 42 516203 43 116203 43 316203 49 116203 49 316211 32 106211 33 10

Förkläden, skyddsrockar och andra arbets- och skyddskläder, av annan textilvara än trikå, för kvinnor eller flickor

6204 22 106204 23 106204 29 116204 32 106204 33 106204 39 116204 62 116204 62 516204 63 116204 63 316204 69 116204 69 316211 42 106211 43 10

 

 

77

Skiddräkter, av annan textilvara än trikå

ex 6211 20 00

 

 

78

Plagg, av annan textilvara än trikå, utom plagg i kategorierna 6, 7, 8, 14, 15, 16, 17, 18, 21, 26, 27, 29, 68, 72, 76 och 77

6203 41 306203 42 596203 43 396203 49 396204 61 856204 62 596204 62 906204 63 396204 63 906204 69 396204 69 506210 40 006210 50 006211 32 906211 33 90ex 6211 39 006211 41 006211 42 906211 43 90

 

 

83

Överrockar, kavajer, blazrar, jackor och andra plagg, inbegripet skiddräkter, av trikå, utom plagg i kategorierna 4, 5, 7, 13, 24, 26, 27, 28, 68, 69, 72, 73, 74 och 75

ex 6101 90 206101 20 106101 30 106102 10 106102 20 106102 30 106103 31 006103 32 006103 33 00ex 6103 39 006104 31 006104 32 006104 33 00ex 6104 39 006112 20 006113 00 906114 20 006114 30 00ex 6114 90 00

 

 

GRUPP III A

33

Vävnader av garn av syntetfilament framställda av remsor e.d. av polyetylen eller polypropylen, med en bredd av mindre än 3 m

5407 20 11

Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av annan textilvara än trikå, framställda av remsor e.d.

6305 32 196305 33 90

 

 

34

Vävnader av garn av syntetfilament, framställda av remsor e.d. av polyeten eller polypropen, med en bredd av minst 3 m

5407 20 19

 

 

35

Vävnader av syntetfibrer (kontinuerliga), andra än sådana som används för framställning av däck i kategori 114

5407 10 005407 20 905407 30 005407 41 005407 42 005407 43 005407 44 005407 51 005407 52 005407 53 005407 54 005407 61 105407 61 305407 61 505407 61 905407 69 105407 69 905407 71 005407 72 005407 73 005407 74 005407 81 005407 82 005407 83 005407 84 005407 91 005407 92 005407 93 005407 94 00ex 5811 00 00ex 5905 00 70

 

 

35 a)

Varav: andra än oblekta eller blekta

ex 5407 10 00ex 5407 20 90ex 5407 30 005407 42 005407 43 005407 44 005407 52 005407 53 005407 54 005407 61 305407 61 505407 61 905407 69 905407 72 005407 73 005407 74 005407 82 005407 83 005407 84 005407 92 005407 93 005407 94 00ex 5811 00 00ex 5905 00 70

 

 

36

Vävnader av kontinuerliga regenatfibrer, andra än sådana som används för framställning av däck i kategori 114

5408 10 005408 21 005408 22 105408 22 905408 23 005408 24 005408 31 005408 32 005408 33 005408 34 00ex 5811 00 00ex 5905 00 70

 

 

36 a)

Varav: andra än oblekta eller blekta

ex 5408 10 005408 22 105408 22 905408 23 005408 24 005408 32 005408 33 005408 34 00ex 5811 00 00ex 5905 00 70

 

 

37

Vävnader av regenatstapelfibrer

5516 11 005516 12 005516 13 005516 14 005516 21 005516 22 005516 23 105516 23 905516 24 005516 31 005516 32 005516 33 005516 34 005516 41 005516 42 005516 43 005516 44 005516 91 005516 92 005516 93 005516 94 00ex 5803 00 90ex 5905 00 70

 

 

37 a)

Varav: andra än oblekta eller blekta

5516 12 005516 13 005516 14 005516 22 005516 23 105516 23 905516 24 005516 32 005516 33 005516 34 005516 42 005516 43 005516 44 005516 92 005516 93 005516 94 00ex 5803 00 90ex 5905 00 70

 

 

38 A

Syntetiska gardintyger, inbegripet nätgardintyger, av trikå

6005 31 106005 32 106005 33 106005 34 106006 31 106006 32 106006 33 106006 34 10

 

 

38 B

Nätgardiner, av annan textilvara än trikå

ex 6303 91 00ex 6303 92 90ex 6303 99 90

 

 

40

Vävda gardiner (inbegripet draperier, rullgardiner, gardinkappor och sängomhängen och andra inredningsartiklar), av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer

ex 6303 91 00ex 6303 92 90ex 6303 99 906304 19 10ex 6304 19 906304 92 00ex 6304 93 00ex 6304 99 00

 

 

41

Garn av syntetfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsuppläggningar, annat än otexturerat enkelt garn, utan snodd eller med en snodd av högst 50 varv per meter

5401 10 125401 10 145401 10 165401 10 185402 11 005402 19 005402 20 005402 31 005402 32 005402 33 005402 34 005402 39 00ex 5402 44 005402 48 005402 49 005402 51 005402 52 005402 59 105402 59 905402 61 005402 62 005402 69 105402 69 90ex 5604 90 10ex 5604 90 90

 

 

42

Garn av kontinuerliga konstfibrer, inte i detaljhandelsuppläggningar

5401 20 10

Garn av regenatfibrer; garn av regenatfilament, inte i detaljhandelsuppläggningar, annat än enkelt garn av viskos, utan snodd eller med en snodd av högst 250 varv per meter och otexturerat enkelt garn av cellulosaacetat

5403 10 005403 31 00ex 5403 32 00ex 5403 33 005403 39 005403 41 005403 42 005403 49 00ex 5604 90 10

 

 

43

Garn av konstfilament, garn av regenatstapelfibrer, garn av bomull, i detaljhandelsuppläggningar

5204 20 005207 10 005207 90 005401 10 905401 20 905406 00 005508 20 905511 30 00

 

 

46

Kardad eller kammad får- eller lammull eller andra kardade eller kammade fina djurhår

5105 10 005105 21 005105 29 005105 31 005105 39 00

 

 

47

Kardgarn av får- eller lammull eller av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggningar

5106 10 105106 10 905106 20 105106 20 915106 20 995108 10 105108 10 90

 

 

48

Kamgarn av får- eller lammull eller av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggningar

5107 10 105107 10 905107 20 105107 20 305107 20 515107 20 595107 20 915107 20 995108 20 105108 20 90

 

 

49

Garn av får- eller lammull eller fina djurhår, i detaljhandelsuppläggningar

5109 10 105109 10 905109 90 00

 

 

50

Vävnader av får- eller lammull eller fina djurhår

5111 11 005111 19 105111 19 905111 20 005111 30 105111 30 305111 30 905111 90 105111 90 915111 90 935111 90 995112 11 005112 19 105112 19 905112 20 005112 30 105112 30 305112 30 905112 90 105112 90 915112 90 935112 90 99

 

 

51

Bomull, kardad eller kammad

5203 00 00

 

 

53

Slingervävnader av bomull

5803 00 10

 

 

54

Regenatstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning

5507 00 00

 

 

55

Syntetstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning

5506 10 005506 20 005506 30 005506 90 00

 

 

56

Garn av syntetstapelfibrer (inbegripet avfall), i detaljhandelsuppläggningar

5508 10 905511 10 005511 20 00

 

 

58

Mattor och annan golvbeläggning, knutna (även konfektionerade)

5701 10 105701 10 905701 90 105701 90 90

 

 

59

Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, andra än mattorna i kategori 58

5702 10 005702 31 105702 31 805702 32 105702 32 90ex 5702 39 005702 41 105702 41 905702 42 105702 42 90ex 5702 49 005702 50 105702 50 315702 50 39ex 5702 50 905702 91 005702 92 105702 92 90ex 5702 99 005703 10 005703 20 125703 20 185703 20 925703 20 985703 30 125703 30 185703 30 825703 30 885703 90 205703 90 805704 10 005704 90 005705 00 105705 00 30ex 5705 00 90

 

 

60

Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn), även konfektionerade

5805 00 00

 

 

61

Vävda band och band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer, andra än etiketter och liknande artiklar i kategori 62 Elastiskt textilmaterial (av annan textilvara än trikå), framställt av textilmaterial som satts samman med gummitrådar

ex 5806 10 005806 20 005806 31 005806 32 105806 32 905806 39 005806 40 00

 

 

62

Sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock), överspunnet garn (dock inte metalliserat garn och överspunnet tagelgarn)

5606 00 915606 00 99

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, med undantag av vävda, stickade och virkade vävnader, hand- eller maskingjorda spetsar som längdvara, remsor eller i form av motiv

5804 10 105804 10 905804 21 105804 21 905804 29 105804 29 905804 30 00

Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmaterial, inte broderade, som längdvara eller tillskurna, vävda

5807 10 105807 10 90

Flätor och snörmakeriarbeten som längdvara; tofsar, pomponger och liknande artiklar

5808 10 005808 90 00

Broderier som längdvara, remsor eller i form av motiv

5810 10 105810 10 905810 91 105810 91 905810 92 105810 92 905810 99 105810 99 90

 

 

63

Trikå av syntetfibrer innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn och trikå innehållande minst 5 viktprocent gummitråd

5906 91 00ex 6002 40 006002 90 00ex 6004 10 006004 90 00

Raschelspetsar och varor med lång lugg av syntetfibrer

ex 6001 10 006003 30 106005 31 506005 32 506005 33 506005 34 50

 

 

65

Dukvaror av trikå, andra än de som ingår i kategorierna 38 A och 63, av ull, bomull eller konstfibrer

5606 00 10ex 6001 10 006001 21 006001 22 00ex 6001 29 006001 91 006001 92 00ex 6001 99 00ex 6002 40 006003 10 006003 20 006003 30 906003 40 00ex 6004 10 006005 90 106005 21 006005 22 006005 23 006005 24 006005 31 906005 32 906005 33 906005 34 906005 41 006005 42 006005 43 006005 44 006006 10 006006 21 006006 22 006006 23 006006 24 006006 31 906006 32 906006 33 906006 34 906006 41 006006 42 006006 43 006006 44 00

 

 

66

Res- och sängfiltar, av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer

6301 10 006301 20 906301 30 90ex 6301 40 90ex 6301 90 90

 

 

GRUPP III B

10

Handskar, halvhandskar och vantar, av trikå

6111 90 116111 20 106111 30 10ex 6111 90 906116 10 206116 10 806116 91 006116 92 006116 93 006116 99 00

17 par

59

67

Tillbehör till kläder, av trikå, andra än för spädbarn; hushållslinne av alla slag, av trikå; gardiner, rullgardiner och draperier, gardinkappor och sängomhängen och andra inredningsartiklar, av trikå; res- och sängfiltar av trikå, andra artiklar av trikå inbegripet delar av plagg eller tillbehör till kläder

5807 90 906113 00 106117 10 006117 80 106117 80 806117 90 006301 20 106301 30 106301 40 106301 90 106302 10 006302 40 00ex 6302 60 006303 12 006303 19 006304 11 006304 91 00ex 6305 20 006305 32 11ex 6305 32 906305 33 10ex 6305 39 00ex 6305 90 006307 10 106307 90 10

 

 

67 a)

Varav: säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, framställda av polyeten- eller polypropenremsor

6305 32 116305 33 10

 

 

69

Underklänningar och underkjolar, av trikå, för kvinnor eller flickor

6108 11 006108 19 00

7,8

128

70

Strumpbyxor och trikåer av syntetfibergarn hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av mindre än 67 decitex (6,7 tex)

ex 6115 10 906115 21 006115 30 19

Långa strumpor för damer, av syntetfibrer

ex 6115 10 906115 96 91

30,4 par

33

72

Baddräkter och badbyxor, av ull, bomull eller konstfibrer

6112 31 106112 31 906112 39 106112 39 906112 41 106112 41 906112 49 106112 49 906211 11 006211 12 00

9,7

103

74

Dräkter och ensembler, av trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för kvinnor eller flickor

6104 13 006104 19 20ex 6104 19 906104 22 006104 23 006104 29 10ex 6104 29 90

1,54

650

75

Kostymer och ensembler, av trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för män eller pojkar

6103 10 106103 10 906103 22 006103 23 006103 29 00

0,80

1 250

84

Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d., av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer

6214 20 006214 30 006214 40 00ex 6214 90 00

 

 

85

Slipsar och liknande artiklar, av annan textilvara än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer

6215 20 006215 90 00

17,9

56

86

Korsetter, strumpebandshållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, av trikå eller annan textilvara

6212 20 006212 30 006212 90 00

8,8

114

87

Handskar, halvhandskar och vantar, av annan textilvara än trikå

ex 6209 90 10ex 6209 20 00ex 6209 30 00ex 6209 90 906216 00 00

 

 

88

Strumpor och sockor, av annan textilvara än trikå; andra tillbehör till kläder, delar till kläder eller tillbehör till kläder, andra än för spädbarn, av annan textilvara än trikå

ex 6209 90 10ex 6209 20 00ex 6209 30 00ex 6209 90 906217 10 006217 90 00

 

 

90

Surrningsgarn och tågvirke av syntetfibrer, även flätat

5607 41 005607 49 115607 49 195607 49 905607 50 115607 50 195607 50 305607 50 90

 

 

91

Tält

6306 22 006306 29 00

 

 

93

Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av vävnad, andra än sådana som är framställda av remsor av polyetylen eller polypropylen

ex 6305 20 00ex 6305 32 90ex 6305 39 00

 

 

94

Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial

5601 10 105601 10 905601 21 105601 21 905601 22 105601 22 905601 29 005601 30 00

 

 

95

Filt och varor av filt, även impregnerade eller överdragna, andra än golvbeläggningar

5602 10 195602 10 31ex 5602 10 385602 10 905602 21 00ex 5602 29 005602 90 00ex 5807 90 10ex 5905 00 706210 10 106307 90 91

 

 

96

Bondad duk och varor av bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad

5603 11 105603 11 905603 12 105603 12 905603 13 105603 13 905603 14 105603 14 905603 91 105603 91 905603 92 105603 92 905603 93 105603 93 905603 94 105603 94 90ex 5807 90 10ex 5905 00 706210 10 90ex 6301 40 90ex 6301 90 906302 22 106302 32 106302 53 106302 93 106303 92 106303 99 10ex 6304 19 90ex 6304 93 00ex 6304 99 00ex 6305 32 90ex 6305 39 006307 10 30ex 6307 90 99

 

 

97

Nät av surrningsgarn eller tågvirke och konfektionerade fisknät av garn, surrningsgarn eller tågvirke

5608 11 205608 11 805608 19 115608 19 195608 19 305608 19 905608 90 00

 

 

98

Andra varor av garn, surrningsgarn eller tågvirke, andra än textilvävnader, varor av sådana vävnader och varor i kategori 97

5609 00 005905 00 10

 

 

99

Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpämar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar

5901 10 005901 90 00

Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; olvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken

5904 10 005904 90 00

Gummibehandlade textilvävnader, av annan textilvara än trikå, utom sådana som används till däck

5906 10 005906 99 105906 99 90

Textilvävnader med annan impregnering eller annat överdrag; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d., av textilvävnad, andra än de som ingår i kategori 100

5907 00 00

 

 

100

Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med beredningar av cellulosaderivat eller andra plaster

5903 10 105903 10 905903 20 105903 20 905903 90 105903 90 915903 90 99

 

 

101

Surrningsgarn och tågvirke, även flätat, annat än sådant som framställs av syntetfibrer

ex 5607 90 90

 

 

109

Presenningar, segel och markiser

6306 12 006306 19 006306 30 00

 

 

110

Vävda luftmadrasser

6306 40 00

 

 

111

Campingartiklar, vävda, andra än luftmadrasser och tält

6306 91 006306 99 00

 

 

112

Andra konfektionerade textilvaror, vävda, andra än de som ingår i kategorierna 113 och 114

6307 20 00ex 6307 90 99

 

 

113

Skurtrasor, disktrasor och dammhanddukar, av annan textilvara än trikå

6307 10 90

 

 

114

Textilvävnader och artiklar för tekniskt bruk

5902 10 105902 10 905902 20 105902 20 905902 90 105902 90 905908 00 005909 00 105909 00 905910 00 005911 10 00ex 5911 20 005911 31 115911 31 195911 31 905911 32 105911 32 905911 40 005911 90 105911 90 90

 

 

GRUPP IV

115

Garn av lin eller rami

5306 10 105306 10 305306 10 505306 10 905306 20 105306 20 905308 90 125308 90 19

 

 

117

Vävnader av lin eller rami

5309 11 105309 11 905309 19 005309 21 005309 29 005311 00 10ex 5803 00 905905 00 30

 

 

118

Bordslinne, toaletthanddukar och kökshanddukar av lin eller rami, av annan textilvara än trikå

6302 29 106302 39 206302 59 10ex 6302 59 906302 99 10ex 6302 99 90

 

 

120

Gardiner, rullgardiner, draperier, gardinkappor, sängomhängen och andra inredningsartiklar, av annan textilvara än trikå, av lin eller rami

ex 6303 99 906304 19 30ex 6304 99 00

 

 

121

Surrningsgarn och tågvirke, även flätat, av lin eller rami

ex 5607 90 90

 

 

122

Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, begagnade, av lin, av annan textilvara än trikå

ex 6305 90 00

 

 

123

Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, av lin eller rami, andra än vävda band

5801 90 10ex 5801 90 90

Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor och liknande, av lin eller rami, av annan textilvara än trikå

ex 6214 90 00

 

 

GRUPP V

124

Syntetstapelfibrer

5501 10 005501 20 005501 30 005501 40 005501 90 005503 11 005503 19 005503 20 005503 30 005503 40 005503 90 005505 10 105505 10 305505 10 505505 10 705505 10 90

 

 

125 A

Garn av syntetfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsuppläggningar, annat än garn i kategori 41

ex 5402 44 005402 45 005402 46 005402 47 00

 

 

125 B

Monofilamentgarn, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av syntetmaterial

5404 11 005404 12 005404 19 005404 90 105404 90 90ex 5604 90 10ex 5604 90 90

 

 

126

Regenatstapelfibrer

5502 00 105502 00 405502 00 805504 10 005504 90 005505 20 00

 

 

127 A

Garn av regenatfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsuppläggningar, annat än garn i kategori 42

ex 5403 31 00ex 5403 32 00ex 5403 33 00

 

 

127 B

Monofilamentgarn, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av regenatmaterial

5405 00 00ex 5604 90 90

 

 

128

Grova djurhår, kardade eller kammade

5105 40 00

 

 

129

Garn av grova djurhår eller tagel

5110 00 00

 

 

130 A

Garn av natursilke annat än garn spunnet av avfall av natursilke

5004 00 105004 00 905006 00 10

 

 

130 B

Garn av natursilke annat än i kategori 130 A; gut

5005 00 105005 00 905006 00 90ex 5604 90 90

 

 

131

Garn av andra vegetabiliska textilfibrer

5308 90 90

 

 

132

Pappersgarn

5308 90 50

 

 

133

Garn av mjukhampa

5308 20 105308 20 90

 

 

134

Metalliserat garn

5605 00 00

 

 

135

Vävnader av grova djurhår eller av tagel

5113 00 00

 

 

136

Vävnader av natursilke eller av avfall av natursilke

5007 10 005007 20 115007 20 195007 20 215007 20 315007 20 395007 20 415007 20 515007 20 595007 20 615007 20 695007 20 715007 90 105007 90 305007 90 505007 90 905803 00 30ex 5905 00 90ex 5911 20 00

 

 

137

Luggvävnader, inbegripet sniljvaror, och vävda band, av natursilke eller avfall av natursilke

ex 5801 90 90ex 5806 10 00

 

 

138

Vävnader av pappersgarn och andra textilfibrer andra än rami

5311 00 90ex 5905 00 90

 

 

139

Vävnader av metalltråd eller metalliserat garn

5809 00 00

 

 

140

Dukvaror av trikå av annat textilmaterial än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer

ex 6001 10 00ex 6001 29 00ex 6001 99 006003 90 006005 90 906006 90 00

 

 

141

Res- och sängfiltar av annat textilmaterial än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer

ex 6301 90 90

 

 

142

Mattor och annan golvbeläggning av sisal, andra fibrer av släktet Agave eller av manillahampa

ex 5702 39 00ex 5702 49 00ex 5702 50 90ex 5702 99 00ex 5705 00 90

 

 

144

Filt av grova djurhår

ex 5602 10 38ex 5602 29 00

 

 

145

Surrningsgarn och tågvirke, även flätat, av abaca (manillahampa) eller mjukhampa

ex 5607 90 20ex 5607 90 90

 

 

146 A

Skördegarn för jordbruksmaskiner, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave

ex 5607 21 00

 

 

146 B

Surrningsgarn och tågvirke, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave, andra än produkter i kategori 146 A

ex 5607 21 005607 29 00

 

 

146 C

Surrningsgarn och tågvirke, även flätat, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

ex 5607 90 20

 

 

147

Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och riven lump), annat än okardat och okammat

ex 5003 00 00

 

 

148 A

Garn av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

5307 10 005307 20 00

 

 

148 B

Garn av kokosfibrer

5308 10 00

 

 

149

Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, med en bredd av mer än 150 cm

5310 10 90ex 5310 90 00

 

 

150

Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, med en bredd av högst 150 cm; säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än begagnade

5310 10 10ex 5310 90 005905 00 506305 10 90

 

 

151 A

Golvbeläggning av kokosfibrer

5702 20 00

 

 

151 B

Mattor och annan golvbeläggning, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än tuftade eller flockade

ex 5702 39 00ex 5702 49 00ex 5702 50 90ex 5702 99 00

 

 

152

Nålfilt av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, inte impregnerad eller överdragen, annan än golvbeläggning

5602 10 11

 

 

153

Begagnade säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

6305 10 10

 

 

154

Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling

5001 00 00

Råsilke, ej snott eller tvinnat

5002 00 00

Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling), garnavfall samt rivet avfall och riven lump, okardat och okammat

ex 5003 00 00

Ull, okardad och okammad

5101 11 005101 19 005101 21 005101 29 005101 30 00

Fina eller grova djurhår, okardade och okammade

5102 11 005102 19 105102 19 305102 19 405102 19 905102 20 00

Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall, men inte rivet avfall och riven lump

5103 10 105103 10 905103 20 005103 30 00

Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår

5104 00 00

Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5301 10 005301 21 005301 29 005301 30 00

Rami och andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall, andra än kokosfibrer och abaca

5305 00 00

Bomull, okardad och okammad

5201 00 105201 00 90

Avfall av bomull (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5202 10 005202 91 005202 99 00

Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5302 10 005302 90 00

Abaca (manillahampa eller Musa textilis Nee), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av abaca (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5305 00 00

Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5303 10 005303 90 00

Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av sådana fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5305 00 00

 

 

156

Blusar och pullovrar av trikå, av natursilke eller avfall av natursilke, för kvinnor eller flickor

6106 90 30ex 6110 90 90

 

 

157

Plagg av trikå, andra än de som ingår i kategori 1–123 samt kategori 156

ex 6101 90 20ex 6101 90 806102 90 106102 90 90ex 6103 39 00ex 6103 49 00ex 6104 19 90ex 6104 29 90ex 6104 39 006104 49 00ex 6104 69 006105 90 906106 90 506106 90 90ex 6107 99 00ex 6108 99 006109 90 906110 90 10ex 6110 90 90ex 6111 90 90ex 6114 90 00

 

 

159

Klänningar, blusar och skjortblusar av annan textilvara än trikå, av natursilke eller avfall av natursilke

6204 49 106206 10 00

Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d., av annan textilvara än trikå, av natursilke eller avfall av natursilke

6214 10 00

Slipsar och liknande artiklar av natursilke eller avfall av natursilke

6215 10 00

 

 

160

Näsdukar av natursilke eller avfall av natursilke

ex 6213 90 00

 

 

161

Plagg av annan textilvara än trikå, andra än de som ingår i kategori 1–123 samt kategori 159

6201 19 006201 99 006202 19 006202 99 006203 19 906203 29 906203 39 906203 49 906204 19 906204 29 906204 39 906204 49 906204 59 906204 69 906205 90 10ex 6205 90 806206 90 106206 90 90ex 6211 20 00ex 6211 39 006211 49 00

 

 

BILAGA I A

Kategori

Varubeskrivning

KN-nummer 2009

Omräkningstabell

styck/kg

g/styck

(1)

(2)

(3)

(4)

163 (2)

Förbandsgas och artiklar av förbandsgas föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln

3005 90 31

 

 

BILAGA I B

1.

Denna bilaga omfattar textila råmaterial (kategorierna 128 och 154), andra textilprodukter än de av ull och fina djurhår, bomull och konstfibrer, samt konstfibrer och stapelfibrer och garn enligt kategorierna 124, 125 A, 125 B, 126, 127 A och 127 B.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska varubeskrivningens lydelse endast anses vara vägledande, eftersom det är KN numren som avgör vilka produkter som ingår i varje kategori i denna bilaga. Om ett KN-nummer föregås av beteckningen ex innebär detta att det är KN-numret och den motsvarande varubeskrivningen som ligger till grund för bestämningen av vilka produkter som ingår i varje kategori.

3.

Plagg som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor ska klassificeras enligt de nummer som omfattar kläder för kvinnor eller flickor.

4.

Med uttrycket ’babykläder’ avses plagg upp till och med handelsstorlek 86.

Kategori

Varubeskrivning

KN-nummer 2009

Omräkningstabell

styck/kg

g/styck

(1)

(2)

(3)

(4)

GRUPP I

ex 20

Sänglinne, av annan textilvara än trikå

ex 6302 29 90ex 6302 39 90

 

 

ex 32

Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader och tuftade dukvaror

ex 5802 20 00ex 5802 30 00

 

 

ex 39

Bordslinne, toaletthanddukar och kökshanddukar, av annan textilvara än trikå andra än de som ingår i kategori 118

ex 6302 59 90ex 6302 99 90

 

 

GRUPP II

ex 12

Strumpbyxor och trikåer, strumpor, understrumpor, sockor, ankelsockor och liknande, av trikå, andra än för spädbarn

ex 6115 10 90ex 6115 29 00ex 6115 30 90ex 6115 99 00

24,3

41

ex 13

Kalsonger för män eller pojkar, underbyxor och trosor för kvinnor eller flickor, av trikå

ex 6107 19 00ex 6108 29 00ex 6212 10 10

17

59

ex 14

Vävda överrockar, regnrockar och andra rockar och slängkappor för män eller pojkar

ex 6210 20 00

0,72

1 389

ex 15

Vävda kappor och regnkappor, slängkappor; kavajer, jackor, blazrar för kvinnor eller flickor, andra än parkas

ex 6210 30 00

0,84

1 190

ex 18

Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annan textilvara än trikå, för män eller pojkar

ex 6207 19 00ex 6207 29 00ex 6207 99 90

Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annan textilvara än trikå, för kvinnor eller flickor

ex 6208 19 00ex 6208 29 00ex 6208 99 00ex 6212 10 10

 

 

ex 19

Näsdukar, av annat textilmaterial än natursilke eller avfall av natursilke

ex 6213 90 00

59

17

ex 24

Nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för män eller pojkar

ex 6107 29 00

Nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor eller flickor

ex 6108 39 00

3,9

257

ex 27

Kjolar, inbegripet byxkjolar, för kvinnor eller flickor

ex 6104 59 00

2,6

385

ex 28

Långbyxor, byxor med bröstlapp, knäbyxor och kortbyxor (andra än badbyxor), av trikå

ex 6103 49 00ex 6104 69 00

1,61

620

ex 31

Bysthållare, vävda eller av trikå

ex 6212 10 10ex 6212 10 90

18,2

55

ex 68

Babykläder och tillbehör till sådana kläder, utom handskar och vantar i kategorierna ex 10 och ex 87, och strumpor och sockor, av annan textilvara än trikå, i kategori ex 88

ex 6209 90 90

 

 

ex 73

Träningsoveraller av trikå

ex 6112 19 00

1,67

600

ex 78

Vävda plagg av textilmaterial enligt nr 5903, 5906 och 5907, utom sådana som ingår i kategorierna ex 14 och ex 15

ex 6210 40 00ex 6210 50 00

 

 

ex 83

Plagg av trikå enligt nr 5903 och 5907 och skiddräkter av trikå

ex 6112 20 00ex 6113 00 90

 

 

GRUPP III A

ex 38 B

Nätgardiner, av annan textilvara än trikå

ex 6303 99 90

 

 

ex 40

Vävda gardiner (inbegripet rullgardiner, draperier, gardinkappor, sängomhängen och andra inredningsartiklar), av annan textilvara än trikå

ex 6303 99 90ex 6304 19 90ex 6304 99 00

 

 

ex 58

Mattor och annan golvbeläggning, knutna (även konfektionerade)

ex 5701 90 10ex 5701 90 90

 

 

ex 59

Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, andra än mattor i kategorierna ex 58, 142 och 151 B

ex 5702 10 00ex 5702 50 90ex 5702 99 00ex 5703 90 20ex 5703 90 80ex 5704 10 00ex 5704 90 00ex 5705 00 90

 

 

ex 60

Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn), även konfektionerade

ex 5805 00 00

 

 

ex 61

Vävda band och band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer, andra än etiketter och liknande artiklar i kategorierna ex 62 och 137 Elastiskt textilmaterial (av annan textilvara än trikå), framställt av textilmaterial som satts samman med gummitrådar

ex 5806 10 00ex 5806 20 00ex 5806 39 00ex 5806 40 00

 

 

ex 62

Sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock), överspunnet garn (dock inte metalliserat garn och överspunnet tagelgarn)

ex 5606 00 91ex 5606 00 99

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, med undantag av vävda, stickade och virkade vävnader, hand- eller maskingjorda spetsar som längdvara, remsor eller i form av motiv

ex 5804 10 10ex 5804 10 90ex 5804 29 10ex 5804 29 90ex 5804 30 00

Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmaterial, inte broderade, som längdvara eller tillskurna, vävda

ex 5807 10 10ex 5807 10 90

Flätor och snörmakeriarbeten som längdvara; tofsar, pomponger och liknande artiklar

ex 5808 10 00ex 5808 90 00

Broderier som längdvara, remsor eller i form av motiv

ex 5810 10 10ex 5810 10 90ex 5810 99 10ex 5810 99 90

 

 

ex 63

Trikå av syntetfibrer innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn och trikå innehållande minst 5 viktprocent gummitråd

ex 5906 91 00ex 6002 40 00ex 6002 90 00ex 6004 10 00ex 6004 90 00

 

 

ex 65

Dukvaror av trikå, andra än de som ingår i kategori ex 63

ex 5606 00 10ex 6002 40 00ex 6004 10 00

 

 

ex 66

Dukvaror av trikå, andra än de som ingår i kategori ex 63

ex 6301 10 00

 

 

GRUPP III B

ex 10

Handskar, halvhandskar och vantar, av trikå

ex 6116 10 20ex 6116 10 80ex 6116 99 00

17 pairs

59

ex 67

Tillbehör till kläder, av trikå, andra än för spädbarn; hushållslinne av alla slag, av trikå; gardiner, rullgardiner och draperier, gardinkappor och sängomhängen och andra inredningsartiklar, av trikå; res- och sängfiltar av trikå, andra artiklar av trikå inbegripet delar av plagg eller tillbehör till kläder

ex 5807 90 90ex 6113 00 10ex 6117 10 00ex 6117 80 10ex 6117 80 80ex 6117 90 00ex 6301 90 10ex 6302 10 00ex 6302 40 00ex 6303 19 00ex 6304 11 00ex 6304 91 00ex 6307 10 10ex 6307 90 10

 

 

ex 69

Underklänningar och underkjolar, av trikå, för kvinnor eller flickor

ex 6108 19 00

7,8

128

ex 72

Baddräkter och badbyxor

ex 6112 39 10ex 6112 39 90ex 6112 49 10ex 6112 49 90ex 6211 11 00ex 6211 12 00

9,7

103

ex 75

Kostymer och ensembler, av trikå, för män eller pojkar

ex 6103 10 90ex 6103 29 00

0,80

1 250

ex 85

Slipsar och liknande artiklar, av trikå, andra än de som ingår i kategori 159

ex 6215 90 00

17,9

56

ex 86

Korsetter, strumpebandshållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, av trikå eller annan textilvara

ex 6212 20 00ex 6212 30 00ex 6212 90 00

8,8

114

ex 87

Handskar, halvhandskar och vantar, av annan textilvara än trikå

ex 6209 90 90ex 6216 00 00

 

 

ex 88

Strumpor och sockor, av annan textilvara än trikå; andra tillbehör till kläder, delar till kläder eller tillbehör till kläder, andra än för spädbarn, av annan textilvara än trikå

ex 6209 90 90ex 6217 10 00ex 6217 90 00

 

 

ex 91

Tält

ex 6306 29 00

 

 

ex 94

Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial

ex 5601 10 90ex 5601 29 00ex 5601 30 00

 

 

ex 95

Filt och varor av filt, även impregnerade eller överdragna, andra än golvbeläggningar

ex 5602 10 19ex 5602 10 38ex 5602 10 90ex 5602 29 00ex 5602 90 00ex 5807 90 10ex 6210 10 10ex 6307 90 91

 

 

ex 97

Nät av surrningsgarn eller tågvirke och konfektionerade fisknät av garn, surrningsgarn eller tågvirke

ex 5608 90 00

 

 

ex 98

Andra varor av garn, surrningsgarn eller tågvirke, andra än textilvävnader, varor av sådana vävnader och varor i kategori 97

ex 5609 00 00ex 5905 00 10

 

 

ex 99

Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpämar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar

ex 5901 10 00ex 5901 90 00

Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; olvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken

ex 5904 10 00ex 5904 90 00

Gummibehandlade textilvävnader, av annan textilvara än trikå, utom sådana som används till däck

ex 5906 10 00ex 5906 99 10ex 5906 99 90

Textilvävnader med annan impregnering eller annat överdrag; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d., av textilvävnad, andra än de som ingår i kategori ex 100

ex 5907 00 00

 

 

ex 100

Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med beredningar av cellulosaderivat eller andra plaster

ex 5903 10 10ex 5903 10 90ex 5903 20 10ex 5903 20 90ex 5903 90 10ex 5903 90 91ex 5903 90 99

 

 

ex 109

Presenningar, segel och markiser

ex 6306 19 00ex 6306 30 00

 

 

ex 110

Vävda luftmadrasser

ex 6306 40 00

 

 

ex 111

Campingartiklar, vävda, andra än luftmadrasser och tält

ex 6306 99 00

 

 

ex 112

Andra konfektionerade textilvaror, vävda, andra än de som ingår i kategorierna ex 113 och ex 114

ex 6307 20 00ex 6307 90 99

 

 

ex 113

Skurtrasor, disktrasor och dammhanddukar, av annan textilvara än trikå

ex 6307 10 90

 

 

ex 114

Textilvävnader och artiklar för tekniskt bruk, andra än de som ingår i kategori 136

ex 5908 00 00ex 5909 00 90ex 5910 00 00ex 5911 10 00ex 5911 31 19ex 5911 31 90ex 5911 32 10ex 5911 32 90ex 5911 40 00ex 5911 90 10ex 5911 90 90

 

 

GRUPP IV

115

Garn av lin eller rami

5306 10 105306 10 305306 10 505306 10 905306 20 105306 20 905308 90 125308 90 19

 

 

117

Vävnader av lin eller rami

5309 11 105309 11 905309 19 005309 21 005309 29 005311 00 10ex 5803 00 905905 00 30

 

 

118

Bordslinne, toaletthanddukar och kökshanddukar av lin eller rami, av annan textilvara än trikå

6302 29 106302 39 206302 59 10ex 6302 59 906302 99 10ex 6302 99 90

 

 

120

Gardiner, rullgardiner, draperier, gardinkappor, sängomhängen och andra inredningsartiklar, av annan textilvara än trikå, av lin eller rami

ex 6303 99 906304 19 30ex 6304 99 00

 

 

121

Surrningsgarn och tågvirke, även flätat, av lin eller rami

ex 5607 90 90

 

 

122

Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, begagnade, av lin, av annan textilvara än trikå

ex 6305 90 00

 

 

123

Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, av lin eller rami, andra än vävda band

5801 90 10ex 5801 90 90

 

 

 

Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor och liknande, av lin eller rami, av annan textilvara än trikå

ex 6214 90 00

 

 

GRUPP V

124

Syntetstapelfibrer

5501 10 005501 20 005501 30 005501 40 005501 90 005503 11 005503 19 005503 20 005503 30 005503 40 005503 90 005505 10 105505 10 305505 10 505505 10 705505 10 90

 

 

125 A

Garn av syntetfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsuppläggningar

ex 5402 44 005402 45 005402 46 005402 47 00

 

 

125 B

Monofilamentgarn, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av syntetmaterial

5404 11 005404 12 005404 19 005404 90 105404 90 90ex 5604 90 10ex 5604 90 90

 

 

126

Regenatstapelfibrer

5502 00 105502 00 405502 00 805504 10 005504 90 005505 20 00

 

 

127 A

Garn av regenatfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsuppläggningar, enkelt garn av viskos, utan snodd eller med en snodd av högst 250 varv per meter och otexturerat enkelt garn av cellulosaacetat

ex 5403 31 00ex 5403 32 00ex 5403 33 00

 

 

127 B

Monofilamentgarn, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av regenatmaterial

5405 00 00ex 5604 90 90

 

 

128

Grova djurhår, kardade eller kammade

5105 40 00

 

 

129

Garn av grova djurhår eller tagel

5110 00 00

 

 

130 A

Garn av natursilke annat än garn spunnet av avfall av natursilke

5004 00 105004 00 905006 00 10

 

 

130 B

Garn av natursilke annat än i kategori 130 A; gut

5005 00 105005 00 905006 00 90ex 5604 90 90

 

 

131

Garn av andra vegetabiliska textilfibrer

5308 90 90

 

 

132

Pappersgarn

5308 90 50

 

 

133

Garn av mjukhampa

5308 20 105308 20 90

 

 

134

Metalliserat garn

5605 00 00

 

 

135

Vävnader av grova djurhår eller av tagel

5113 00 00

 

 

136 A

Vävnader av natursilke eller avfall av natursilke, andra än oblekta, avkokta eller blekta

5007 20 19ex 5007 20 31ex 5007 20 39ex 5007 20 415007 20 595007 20 615007 20 695007 20 715007 90 305007 90 505007 90 90

 

 

136 B

Vävnader av natursilke eller avfall av natursilke, andra än de som ingår i kategori 136A

ex 5007 10 005007 20 115007 20 21ex 5007 20 31ex 5007 20 39ex 5007 20 415007 20 515007 90 105803 00 30ex 5905 00 90ex 5911 20 00

 

 

137

Luggvävnader, inbegripet sniljvaror, och vävda band, av natursilke eller avfall av natursilke

ex 5801 90 90ex 5806 10 00

 

 

138

Vävnader av pappersgarn och andra textilfibrer andra än rami

5311 00 90ex 5905 00 90

 

 

139

Vävnader av metalltråd eller metalliserat garn

5809 00 00

 

 

140

Dukvaror av trikå av annat textilmaterial än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer

ex 6001 10 00ex 6001 29 00ex 6001 99 006003 90 006005 90 906006 90 00

 

 

141

Res- och sängfiltar av annat textilmaterial än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer

ex 6301 90 90

 

 

142

Mattor och annan golvbeläggning av sisal, andra fibrer av släktet Agave eller av manillahampa

ex 5702 39 00ex 5702 49 00ex 5702 50 90ex 5702 99 00ex 5705 00 90

 

 

144

Filt av grova djurhår

ex 5602 10 38ex 5602 29 00

 

 

145

Surrningsgarn och tågvirke, även flätat, av abaca (manillahampa) eller mjukhampa

ex 5607 90 20ex 5607 90 90

 

 

146 A

Skördegarn för jordbruksmaskiner, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave

ex 5607 21 00

 

 

146 B

Surrningsgarn och tågvirke, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave, andra än produkter i kategori 146 A

ex 5607 21 005607 29 00

 

 

146 C

Surrningsgarn och tågvirke, även flätat, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

ex 5607 90 20

 

 

147

Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och riven lump), annat än okardat och okammat

ex 5003 00 00

 

 

148 A

Garn av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

5307 10 005307 20 00

 

 

148 B

Garn av kokosfibrer

5308 10 00

 

 

149

Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, med en bredd av mer än 150 cm

5310 10 90ex 5310 90 00

 

 

150

Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, med en bredd av högst 150 cm; säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än begagnade

5310 10 10ex 5310 90 005905 00 506305 10 90

 

 

151 A

Golvbeläggning av kokosfibrer

5702 20 00

 

 

151 B

Mattor och annan golvbeläggning, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än tuftade eller flockade

ex 5702 39 00ex 5702 49 00ex 5702 50 90ex 5702 99 00

 

 

152

Nålfilt av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, inte impregnerad eller överdragen, annan än golvbeläggning

5602 10 11

 

 

153

Begagnade säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

6305 10 10

 

 

154

Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling

5001 00 00

Råsilke, ej snott eller tvinnat

5002 00 00

Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling), garnavfall samt rivet avfall och riven lump, okardat och okammat

ex 5003 00 00

Ull, okardad och okammad

5101 11 005101 19 005101 21 005101 29 005101 30 00

Fina eller grova djurhår, okardade och okammade

5102 11 005102 19 105102 19 305102 19 405102 19 905102 20 00

Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall, men inte rivet avfall och riven lump

5103 10 105103 10 905103 20 005103 30 00

Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår

5104 00 00

Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5301 10 005301 21 005301 29 005301 30 00

Rami och andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall, andra än kokosfibrer och abaca

5305 00 00

Bomull, okardad och okammad

5201 00 105201 00 90

Avfall av bomull (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5202 10 005202 91 005202 99 00

Mjuk hampa (Cannabis sativa), oberedd eller beredd men ospunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5302 10 005302 90 00

Abaca (manillahampa eller Musa textilis Nee), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av abaca (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5305 00 00

Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5303 10 005303 90 00

Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av sådana fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5305 00 00

 

 

156

Blusar och pullovrar av trikå, av natursilke eller avfall av natursilke, för kvinnor eller flickor

6106 90 30ex 6110 90 90

 

 

157

Plagg av trikå, utom plagg i kategorierna ex 10, ex 12, ex 13, ex 24, ex 27, ex 28, ex 67, ex 69, ex 72, ex 73, ex 75, ex 83 och 156

ex 6101 90 20ex 6101 90 806102 90 106102 90 90ex 6103 39 00ex 6103 49 00ex 6104 19 90ex 6104 29 90ex 6104 39 006104 49 00ex 6104 69 006105 90 906106 90 506106 90 90ex 6107 99 00ex 6108 99 006109 90 906110 90 10ex 6110 90 90ex 6111 90 90ex 6114 90 00

 

 

159

Klänningar, blusar och skjortblusar av annan textilvara än trikå, av natursilke eller avfall av natursilke

6204 49 106206 10 00

Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d., av annan textilvara än trikå, av natursilke eller avfall av natursilke

6214 10 00

Slipsar och liknande artiklar av natursilke eller avfall av natursilke

6215 10 00

 

 

160

Näsdukar av natursilke eller avfall av natursilke

ex 6213 90 00

 

 

161

Plagg av annan textilvara än trikå, utom plagg i kategorierna ex 14, ex 15, ex 18, ex 31, ex 68, ex 72, ex 78, ex 86, ex 87, ex 88 och 159

6201 19 006201 99 006202 19 006202 99 006203 19 906203 29 906203 39 906203 49 906204 19 906204 29 906204 39 906204 49 906204 59 906204 69 906205 90 10ex 6205 90 806206 90 106206 90 90ex 6211 20 00ex 6211 39 006211 49 00

 

 

(2)

Bilaga II ska ersättas med följande:

”BILAGA II

EXPORTLÄNDER SOM AVSES I ARTIKEL 1

Vitryssland

Ryssland

Serbien

Uzbekistan”

(3)

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

a)

Artikel 28.6 ska ersättas med följande:

”6.   Detta nummer ska vara sammansatt på följande sätt:

Två bokstäver som anger exportlandet enligt följande:

Vitryssland = BY

Serbien = RS

Uzbekistan = UZ

Två bokstäver som anger den avsedda bestämmelsemedlemsstaten eller en grupp av sådana medlemsstater enligt följande:

AT = Österrike

BG = Bulgarien

BL = Benelux

CY = Cypern

CZ = Tjeckien

DE = Tyskland

DK = Danmark

EE = Estland

GR = Grekland

ES = Spanien

FI = Finland

FR = Frankrike

GB = Förenade kungariket

HU = Ungern

IE = Irland

IT = Italien

LT = Litauen

LV = Lettland

MT = Malta

PL = Polen

PT = Portugal

RO = Rumänien

SE = Sverige

SI = Slovenien

SK = Slovakien

Ett ensiffrigt nummer som anger kvotåret eller, i fråga om produkterna i tabell A i denna bilaga, det år då exporten registrerades, och som utgörs av den sista siffran i årtalet i fråga, t.ex. ”8” för 2008 och ”9” för 2009.

Ett tvåsiffrigt nummer som anger det utfärdande kontoret i exportlandet.

Ett femsiffrigt nummer som löper i följd från 00001 till 99999 och som tilldelas bestämmelsemedlemsstaten.”

b)

Tabell A ska ersättas med följande:

”Länder och kategorier som omfattas av systemet med dubbelkontroll

Tredjeland

Grupp

Kategori

Enhet

Uzbekistan

I A

1

ton

3

ton

I B

4

1 000 pieces

5

1 000 styck

6

1 000 styck

7

1 000 styck

8

1 000 styck

II B

26

1 000 styck”

c)

Tabell B ska utgå.

(4)

Bilaga V ska ersättas med följande:

”BILAGA V

KVANTITATIVA GEMENSKAPSBEGRÄNSNINGAR

Tillämpliga 2009

VITRYSSLAND

Kategori

Enhet

Kvot fr.o.m. den 1 januari 2009

Grupp IA

1

ton

1 586

2

ton

6 643

3

ton

242

Grupp IB

4

1 000 styck

1 839

5

1 000 styck

1 105

6

1 000 styck

1 705

7

1 000 styck

1 377

8

1 000 styck

1 160

Grupp IIA

20

ton

329

22

ton

524

Grupp IIB

15

1 000 styck

1 726

21

1 000 styck

930

24

1 000 styck

844

26/27

1 000 styck

1 117

29

1 000 styck

468

73

1 000 styck

329

Grupp IIIB

67

ton

359

Grupp IV

115

ton

420

117

ton

2 312

118

ton

471

1 000 styck: tusen delar”

(5)

Tabellen i bilaga VII ska ersättas med följande:

”Tabell

KVANTITATIVA GEMENSKAPSBEGRÄNSNINGAR FÖR VAROR SOM SKA ÅTERIMPORTERAS INOM RAMEN FÖR FÖRFARANDET FÖR PASSIV FÖRÄDLING

Tillämplig 2009

VITRYSSLAND

Kategori

Enhet

Fr.o.m. den 1 januari 2009

Group IB

4

1 000 styck

6 610

5

1 000 styck

9 215

6

1 000 styck

12 290

7

1 000 styck

9 225

8

1 000 styck

3 140

Group IIB

15

1 000 styck

5 387

21

1 000 styck

3 584

24

1 000 styck

922

26/27

1 000 styck

4 492

29

1 000 styck

1 820

73

1 000 styck

6 979”

(6)

Tabellen i bilaga VIII ska ersättas med följande:

”1.

LAND

2.

Advance utilisation

3.

Överföring

4.

Överföringar från kategori 1 till kategorierna 2 och 3

5.

Överföringar mellan kategorierna 2 och 3

6.

Överföringar mellan kategorierna 4, 5, 6, 7 och 8

7.

Överföringar från grupperna I, II och III till grupperna II, III och IV

8.

Maximal ökning i varje kategori

9.

Tilläggsvillkor

Vitryssland

5 %

7 %

4 %

4 %

4 %

5 %

13,5 %

I kolumn 7 kan överföringar också göras från och till grupp V. I grupp I-kategorierna är gränsen i kolumn 8 13 %.

Serbien

5 %

10 %

12 %

12 %

12 %

12 %

17 %

I kolumn 7 kan överföringar göras från alla kategorier i grupperna I, II och III till grupperna II och III.”


(1)  Anm.: Omfattar endast kategorierna 1–114, med undantag av Vitryssland, Ryssland, Uzbekistan och Serbien, för vilka kategorierna 1–161 omfattas.

(2)  Gäller endast import från Kina.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/56


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1329/2008

av den 22 december 2008

om antagande av nödåtgärder till stöd för grisköttsmarknaden i form av stöd för privat lagring i en del av Förenade kungariket

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artiklarna 37, 43 a och d och 191, jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 37 i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs att kommissionen får besluta att bevilja stöd för privat lagring när det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen på slaktkroppar av gris - fastställt efter de priser som noterats i varje medlemsstat på de representativa marknaderna i gemenskapen och som är vägda genom koefficienter som anger den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat - är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset.

(2)

Marknadspriserna har nu sjunkit under den aktuella nivån och med tanke på säsongsmässiga och cykliska förändringar kan situationen förväntas bestå.

(3)

Mot bakgrund av att det nyligen konstaterats höga dioxinhalter i griskött med ursprung i Irland är situationen på den irländska och nordirländska marknaden för griskött särskilt allvarlig. Behöriga myndigheter har vidtagit olika åtgärder för att ta itu med situationen.

(4)

Förorenat djurfoder har levererats till grisuppfödningar i Irland. Eftersom det förorenade grisfodret utgör en mycket stor del av grisarnas foder har det lett till höga dioxinhalter i griskött från de drabbade gårdarna. Med tanke på att det är svårt att spåra griskött till gårdar, och på de höga dioxinhalter som påträffats i det drabbade grisköttet, beslöt de behöriga myndigheterna att som en försiktighetsåtgärd återkalla allt griskött och alla grisköttsprodukter från marknaden.

(5)

Dessa åtgärder ger upphov till mycket svåra störningar på grisköttsmarknaden i Nordirland. Mot bakgrund av de exceptionella omständigheterna och de praktiska svårigheter som har drabbat grisköttsmarknaden i Nordirland, är det lämpligt att gemenskapen vidtar nödåtgärder till stöd för marknaden genom att det beviljas stöd för privat lagring i Nordirland under en begränsad period och för en begränsad kvantitet produkter.

(6)

Enligt artikel 31 i förordning (EG) nr 1234/2007 kan stöd för privat lagring beviljas för griskött och kommissionen ska fastställa stödet i förväg eller genom anbudsförfaranden.

(7)

Eftersom situationen på grisköttsmarknaden i Nordirland kräver en omedelbar praktisk lösning, är det lämpligaste alternativet att stödet för privat lagring fastställs i förväg.

(8)

I kommissionens förordning (EG) nr 826/2008 av den 20 augusti 2008 om allmänna bestämmelser för beviljande av stöd för privat lagring för vissa jordbruksprodukter (2) fastställs allmänna bestämmelser för genomförandet av stödordningen för privat lagring.

(9)

Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 826/2008 ska förutfastställt stöd beviljas i enlighet med de närmare bestämmelser och villkor som anges i kapitel III i den förordningen.

(10)

Med tanke på de särskilda omständigheterna bör det föreskrivas att de produkter som lagras måste komma från grisar som fötts upp på gårdar som kan ge garantier för att de inte använt förorenat foder. Man måste också kunna bevisa att de berörda produkterna kommer från grisar som fötts upp i Irland eller Nordirland och slaktats i Nordirland.

(11)

För att underlätta förvaltningen av åtgärden bör grisköttsprodukterna klassificeras på grundval av lagringskostnaderna.

(12)

För att underlätta den administration och det kontrollarbete som följer av att kontrakt ingås bör det fastställas vilka minsta tillåtna produktkvantiteter som varje sökande måste leverera.

(13)

En säkerhet bör fastställas för att säkra att aktörerna fullgör sina kontraktsförpliktelser och att åtgärden får avsedd effekt på marknaden.

(14)

Export av grisköttsprodukter bidrar till att återupprätta balansen på marknaden. Därför bör bestämmelserna i artikel 28.3 i förordning (EG) nr 826/2008 tillämpas när lagringsperioden minskas om de produkter som utlagras är avsedda för export. Det bör fastställas dagliga belopp som ska användas för minskning av stödsumman i enlighet med den artikeln.

(15)

Vid tillämpningen av artikel 28.3 första stycket i förordning (EG) nr 826/2008 och av enhetlighets- och tydlighetsskäl för aktörerna, är det nödvändigt att uttrycka tvåmånadersperioden i den artikeln i dagar.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Stöd för privat lagring ska beviljas i fråga om grisköttsprodukter som uppfyller följande villkor:

(a)

Produkterna kommer från grisar som fötts upp i Irland eller Nordirland under minst två månader före slakt och slakten ska ha ägt rum i Nordirland.

(b)

Produkterna är av sund och god marknadsmässig kvalitet och kommer från grisar som fötts upp på gårdar för vilka det har kunnat fastställas att inget foder med förhöjda dioxin- och PCB-halter har använts.

2.   De produkter för vilka stöd kan beviljas och de relevanta beloppen förtecknas i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Gällande bestämmelser

Om inte annat anges i denna förordning ska bestämmelserna i förordning (EG) nr 826/2008 tillämpas.

Artikel 3

Inlämning av ansökningar

1.   Från och med den dag då denna förordning träder i kraft ska det vara möjligt att i Nordirland lämna in ansökningar om stöd för privat lagring av de grisköttsprodukter för vilka stöd kan beviljas enligt artikel 1.

2.   Ansökningarna ska avse en lagringsperiod på 90, 120, 150 eller 180 dagar.

3.   Varje ansökan ska avse endast en av de produktkategorier som förtecknas i bilagan med angivande av relevant KN-nummer inom den kategorin.

4.   De behöriga myndigheterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att bestämmelserna i artikel 1.1 följs.

Artikel 4

Minimikvantiteter

Följande minimikvantiteter per ansökan ska gälla:

(a)

10 ton för benfria produkter.

(b)

15 ton för övriga produkter.

Artikel 5

Säkerheter

För varje ansökan ska det ställas en säkerhet som motsvarar 20 % av de stödbelopp som anges i kolumnerna 3–6 i bilagan.

Artikel 6

Total kvantitet

Den totala kvantitet för vilket kontrakt kan ingås i enlighet med artikel 19 i förordning (EG) nr 826/2008 ska vara högst 15 000 ton produktvikt.

Artikel 7

Utlagring av produkter avsedda för export

1.   Vid tillämpning av artikel 28.3 första stycket i förordning (EG) nr 826/2008 ska en lagringsperiod på minst 60 dagar krävas.

2.   Vid tillämpning av artikel 28.3 tredje stycket i förordning (EG) nr 826/2008 ska de dagliga beloppen vara de som anges i kolumn 7 i bilagan till denna förordning.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 223, 21.8.2008, s. 3.


BILAGA

Produktkategori

Produkter för vilka stöd beviljas

Stödbelopp per antal dagar som produkterna lagras

(euro per ton)

Avdrag

(EUR)

90 dagar

120 dagar

150 dagar

180 dagar

per dag

1

2

3

4

5

6

7

Kategori 1

ex 0203 11 10

Halva slaktkroppar, utan framben, svans, njurar, mellangärde och ryggmärg (1)

278

315

352

389

1,24

Kategori 2

ex 0203 12 11

Skinka

 

 

 

 

 

ex 0203 12 19

Bog

 

 

 

 

 

ex 0203 19 11

Framändar

 

 

 

 

 

ex 0203 19 13

Rygg, med eller utan nacke, separat nacke, rygg med eller utan nedre delen av bringan (2)  (3)

337

379

421

463

1,41

ex 0203 19 55

Skinka, bog, framändar, rygg med eller utan nacke, separat nacke, rygg med eller utan nedre delen av bringan, benfria (4)  (5)

 

 

 

 

 

Kategori 3

ex 0203 19 15

Sida, hel eller i rektangulära stycken

164

197

230

263

1,09

ex 0203 19 55

Sida, hel eller i rektangulära stycken, utan svål och revben

 

 

 

 

 

Kategori 4

ex 0203 19 55

Styckningsdelar motsvarande mittbit (middles), med eller utan svål eller späck, benfria (6)

255

290

325

360

1,17


(1)  Stöd kan också beviljas för halva slaktkroppar styckade enligt Wiltshire-metoden, dvs. utan huvud, kindback, käke, fot, svans, ister, njure, filé, bogblad, bröstben, kotpelare, bäckenben och mellangärde.

(2)  Rygg och nacke med eller utan svål, underliggande späck får dock inte överskrida 25 mm i tjocklek.

(3)  Kontraktskvantiteten får omfatta alla kombinationer av angivna produkter.

(4)  Rygg och nacke med eller utan svål, underliggande späck får dock inte överskrida 25 mm i tjocklek.

(5)  Avtalskvantiteten får omfatta alla kombinationer av angivna produkter.

(6)  Samma presentation som för produkter enligt KN-nummer 0210 19 20.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/60


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1330/2008

av den 22 december 2008

om ändring för hundratredje gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel beträffande talibanerna i Afghanistan (1), särskilt artikel 7.1 första strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 anges de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (tidigare även kallat penningmedel) och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 21 och 27 oktober 2008 och den 12 november 2008 beslutade Förenta nationernas säkerhetsråds sanktionskommitté att ändra förteckningen över de fysiska personer och juridiska personer, grupper och enheter som omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser genom att lägga till sju fysiska personer i förteckningen mot bakgrund av deras associering med al-Qaida. Grunden för dessa ändringar har meddelats kommissionen.

(3)

Bilaga I bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska vara verkningsfulla bör denna förordning träda i kraft omedelbart.

(5)

Eftersom FN:s förteckning inte innehåller uppgift om aktuell adress för de berörda fysiska personerna bör ett tillkännagivande offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning så att dessa personer ges tillfälle att kontakta kommissionen, och kommissionen kan meddela dem grunderna för denna förordning, ge de berörda personerna tillfälle att lämna synpunkter på dessa grunder och se över förordningen mot bakgrund av inkomna synpunkter och annan eventuell tillgänglig information.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2008.

På kommissionens vägnar

Eneko LANDÁBURU

Generaldirektör för yttre förbindelser


(1)  EGT L 139, 29.5.2002, s. 9.


BILAGA

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras på följande sätt:

Under rubriken Fysiska personer ska följande läggas till:

(1)

Abdulbasit Abdulrahim (alias a) Abdul Basit Fadil Abdul Rahim, b) Abdelbasit Abdelrahim, c) Abdullah Mansour, d) Abdallah Mansour, e) Adbulrahim Abdulbasit Fadil Mahoud). Adress: London, Förenade kungariket. Född den 2 juli 1968 i Gdabia, Libyen. Pass nr 800220972 (brittiskt pass). Brittisk medborgare. Övriga upplysningar: a) brittiskt socialförsäkringsnummer PX053496A, b) samlar in medel till förmån för Libyan Islamic Fighting Group (LIFG), c) har haft ledande befattningar inom LIFG i Förenade kungariket, d) associerad med ledarna för hjälporganisationen SANABEL, Ghuma Abd’rabbah, Taher Nasuf och Abdulbaqi Mohammed Khaled samt med medlemmar av LIFG i Förenade kungariket, bl.a. Ismail Kamoka, som är en framträdande medlem av LIFG i Förenade kungariket som dömdes i Förenade kungariket i juni 2007 för finansiering av terrorism.

(2)

Redouane El Habhab (alias Abdelrahman). Adress: Iltisstrasse 58, 24143 Kiel, Tyskland (tidigare adress). Född den 20 december 1969 i Casablanca, Marocko. Tysk medborgare. Pass nr 1005552350 (utfärdat den 27 mars 2001 av Kiels stad, Tyskland och giltigt till den 26 mars 2011). Nationell identitetshandling nr 1007850441 (tyskt personbevis utfärdat den 27 mars 2001 av Kiels stad, Tyskland, som löper ut den 26 mars 2011). Övriga upplysningar: sitter f.n. i fängelse i Lübeck, Tyskland.

(3)

Maftah Mohamed Elmabruk (alias a) Muftah Al Mabrook, b) Mustah ElMabruk, c) Maftah El Mobruk, d) Muftah El Mabruk, e) Maftah Elmobruk, f) Al Hajj Abd Al Haqq, g) Al Haj Abd Al Hak). Adress: London, Förenade kungariket. Född den 1 maj 1950 i Libyen. Libysk medborgare. Övriga upplysningar: a) brittiskt socialförsäkringsnummer PW503042C, b) bosatt i Förenade kungariket, c) samlar in medel till förmån för Libyan Islamic Fighting Group (LIFG). Associerad med medlemmar av LIFG i Förenade kungariket, bl.a. Mohammed Benhammedi och Ismail Kamoka, som är en framträdande medlem av LIFG i Förenade kungariket som dömdes i Förenade kungariket i juni 2007 för finansiering av terrorism.

(4)

Abdelrazag Elsharif Elosta (alias Abdelrazag Elsharif Al Usta) Adress: London, Förenade kungariket. Född den 20 juni 1963 i Soguma, Libyen. Pass nr 304875071 (brittiskt pass). Brittisk medborgare. Övriga upplysningar: a) brittiskt socialförsäkringsnummer PW669539D, b) ) samlar in medel och genomför finansiella transaktioner till förmån för Libyan Islamic Fighting Group (LIFG). Associerad med medlemmar av LIFG i Förenade kungariket, bl.a. Mohammed Benhammedi, Taher Nasuf och Ismail Kamoka, som är en framträdande medlem av LIFG i Förenade kungariket som dömdes i Förenade kungariket i juni 2007 för finansiering av terrorism.

(5)

Fritz Martin Gelowicz (alias Robert Konars (född den 10 april 1979 i Liège, Belgien), b) Markus Gebert, c) Malik, d) Benzl, e) Bentley). Adress: Böfinger Weg 20, 89075 Ulm, Tyskland (tidigare adress). Född den 1 september 1979 i München, Tyskland. Tysk medborgare. Pass nr 7020069907 (tyskt pass utfärdat i Ulm, Tyskland och giltigt till den 11 maj 2010). Nationell identitetshandling nr 7020783883 (tyskt personbevis utfärdat i Ulm, Tyskland och som löpte ut den 10 juni 2008). Övriga upplysningar: a) associerad med Islamic Jihad Union (IJU), även känt som Islamic Jihad Group sedan åtminstone början av 2006. Associerad med Daniel Martin Schneider och Adem Yilmaz. Utbildad i tillverkning och användning av sprängämnen, b) arresterad den 4 september 2007 i Medebach, Tyskland och frihetsberövad i Tyskland sedan den 5 september 2007 (oktober 2008).

(6)

Daniel Martin Schneider (alias Abdullah). Adress: Petrusstrasse 32, 66125 Herrensohr, Dudweiler, Saarbrücken, Tyskland (tidigare adress). Född den 9 september 1985 i Neunkirchen (Saar), Tyskland. Tysk medborgare. Pass nr 2318047793 (tyskt pass utfärdat i Friedrichsthal, Tyskland den 17 maj 2006 som är giltigt till den 16 maj 2011). Nationell identitetshandling nr 2318229333 (tyskt personbevis utfärdat i Friedrichsthal, Tyskland den 17 maj 2006 som är giltigt till den 16 maj 2011 (anmält stulet)). Övriga upplysningar: a) associerad med Islamic Jihad Union (IJU), även känt som Islamic Jihad Group sedan åtminstone början av 2006. Associerad med Fritz Martin Gelowicz och Adem Yilmaz, b) arresterad den 4 september 2007 i Medebach, Tyskland och frihetsberövad i Tyskland sedan den 5 september 2007 (oktober 2008).

(7)

Adem Yilmaz (alias Talha) Född den 4 november 1978 i Bayburt, Turkiet. Turkisk medborgare. Pass nr TR-P 614 166 (turkiskt pass utfärdat av det turkiska generalkonsulatet i Frankfurt/Main den 22 mars 2006 som är giltigt till den 15 september 2009. Adress: Südliche Ringstrasse 133, 63225 Langen, Tyskland (tidigare adress). Övriga upplysningar: a) associerad med Islamic Jihad Union (IJU), även känt som Islamic Jihad Group sedan åtminstone början av 2006. Associerad med Fritz Martin Gelowicz och Daniel Martin Schneider, b) arresterad den 4 september 2007 i Medebach, Tyskland och frihetsberövad i Tyskland sedan den 5 september 2007 (oktober 2008).


DIREKTIV

23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/62


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/110/EG

av den 16 december 2008

om ändring av direktiv 2004/49/EG om säkerhet på gemenskapens järnvägar (järnvägssäkerhetsdirektivet)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

För att fortsätta arbetet med att skapa en inre marknad för järnvägstransporttjänster antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2004/49/EG (3) om fastställande av ett gemensamt regelverk för säkerheten på järnvägar.

(2)

Ursprungligen behandlades godkännandeförfaranden för att ta järnvägsfordon i bruk i rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet för konventionella tåg (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (5) för nya eller ombyggda delar av gemenskapens järnvägssystem och direktiv 2004/49/EG för fordon som redan är i bruk. I enlighet med bestämmelserna om bättre lagstiftning och för att förenkla och modernisera gemenskapslagstiftningen bör alla bestämmelser som gäller godkännande att ta järnvägsfordon i bruk samlas i en enda rättsakt. Därför bör nuvarande artikel 14 i direktiv 2004/49/EG utgå och en ny bestämmelse om godkännande för ibruktagande av fordon som redan används tas med i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos gemenskapens järnvägssystem (omarbetning) (6) (nedan kallat järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet), vilket ersätter direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG.

(3)

Genom ikraftträdandet av fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif 1999) den 1 juli 2006 infördes nya regler i fråga om avtal för användning av fordon. Enligt fördragets bilaga om gemensamma bestämmelser avseende användningsavtal för fordon i internationell järnvägstrafik (”Uniform Rules concerning Contracts of Use of Vehicles in International Rail Traffic”, CUV) är fordonsinnehavare inte längre skyldiga att registrera sina fordon hos ett järnvägsföretag. Det gamla RIV-avtalet (”Reglamento Internazionale Veicoli”) mellan järnvägsföretag har upphört att gälla och har delvis ersatts av en ny privat och frivillig överenskommelse (”General Contract of Use for Wagons”, GCU) mellan järnvägsföretag och fordonsinnehavare, där den sistnämnda kategorin ansvarar för underhållet av sina fordon. För att återspegla dessa ändringar och för att underlätta genomförandet av direktiv 2004/49/EG vad gäller utfärdande av säkerhetsintyg för järnvägsföretag, bör begreppen ”fordonsinnehavare” och ”enhet som ansvarar för underhåll” definieras och även specifikationen av förhållandet mellan dessa enheter och järnvägsföretagen.

(4)

Definitionen av ”fordonsinnehavare” bör ligga så nära den definition som används i Cotif 1999 som möjligt. Många enheter kan identifieras som fordonsinnehavare, t.ex. ägaren, ett bolag som bedriver verksamhet med en fordonspark, ett bolag som hyr ut fordon till ett järnvägsföretag eller ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare som använder fordon för att underhålla infrastrukturen. Dessa enheter har kontroll över fordonet och avser att låta järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna använda det som ett transportmedel. För att undvika alla former av ovisshet bör fordonsinnehavaren klart identifieras i det nationella fordonsregister (NVR) som avses i artikel 33 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.

(5)

För att säkerställa överensstämmelse med befintlig järnvägslagstiftning och undvika en orimlig börda bör medlemsstaterna tillåtas undanta musei- och turistjärnvägar från detta direktivs tillämpningsområde.

(6)

Innan ett fordon tas i bruk eller används i järnvägsnätet bör en enhet med ansvar för dess underhåll identifieras i NVR. Ett järnvägsföretag, en infrastrukturförvaltare eller en innehavare kan vara den enhet som ansvarar för underhåll.

(7)

Medlemsstaterna bör tillåtas att uppfylla förpliktelserna att identifiera den enhet som ansvarar för underhåll och certifiera denna genom alternativa åtgärder när det gäller fordon som är registrerade i ett tredjeland och som underhålls i enlighet med lagstiftningen i det landet, fordon som används i sådana nät eller på sådana linjer där spårvidden skiljer sig från spårvidden i gemenskapens huvudjärnvägsnät och för vilka kraven att identifiera en enhet som ansvarar för underhåll alternativt säkerställs genom internationella avtal med tredjeländer, samt fordon som används av musei- och turistjärnvägar eller militärutrustning och specialtransporter för vilka det krävs ett särskilt tillstånd utfärdat av en nationell säkerhetsmyndighet före tjänstens tillhandahållande. I sådana situationer bör den berörda medlemsstaten tillåtas att godkänna fordon i det nät för vilket medlemsstaten är behörig, utan att en enhet som ansvarar för underhåll tilldelas dessa fordon eller utan att en sådan enhet certifieras. Sådana undantag bör emellertid vara föremål för den berörda medlemsstatens formella beslut och de bör analyseras av Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) inom ramen för dess rapport om säkerhetsnivån.

(8)

När järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare använder ett fordon för vilket ingen enhet som ansvarar för underhåll registrerats, eller för vilket enheten som ansvarar för underhåll inte är certifierat, bör de svara för alla de risker som hänför sig till användningen av ett sådant fordon. Kapaciteten att svara för sådana risker bör kunna påvisas av järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren genom certifiering av deras säkerhetsorganisationssystem, och i tillämpliga fall, genom deras säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd.

(9)

När det gäller godsvagnar bör den enhet som ansvarar för underhåll vara certifierad i enlighet med ett system som utvecklas av byrån och antas av kommissionen. I sådana fall där den enhet som ansvarar för underhåll är ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare bör denna certifiering inkluderas i förfarandet för säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd. Det intyg som utfärdas till en sådan enhet skulle garantera att kraven på underhåll i detta direktiv uppfylls för varje godsvagn som den har ansvar för. Intyget bör gälla i hela gemenskapen och det bör utfärdas av ett organ som kan kontrollera det system för underhåll som inrättats av sådana enheter. Eftersom godsvagnar ofta används i internationell trafik, och eftersom en enhet som ansvarar för underhåll eventuellt vill utnyttja verkstäder som är etablerade i mer än en medlemsstat, bör certifieringsorganet kunna utföra sina kontroller i hela gemenskapen.

(10)

Underhållskraven är under utveckling inom ramen för järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet, särskilt som en del av de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD) för ”rullande materiel”. Till följd av ikraftträdandet av det här direktivet finns det ett behov av att se till att dessa TSD överensstämmer med de certifieringskrav för enheten som ansvarar för underhåll som kommissionen ska anta. Kommissionen kommer att uppnå detta genom att i förekommande fall ändra berörda TSD genom att använda det förfarande som anges i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.

(11)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen ytterligare utveckling och förbättring av säkerheten på gemenskapens järnvägar inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(12)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktiv 2004/49/EG bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(13)

Kommissionen bör särskilt ges behörighet att ändra och anpassa bilagorna till direktiv 2004/49/EG, anta och ändra gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsmål och införa ett system för certifiering av underhåll. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2004/49/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(14)

En medlemsstat som saknar järnvägssystem och inte avser att skaffa ett sådant inom den närmaste framtiden skulle åläggas en oproportionerlig och meningslös skyldighet om den var tvungen att införliva och genomföra detta direktiv. En sådan medlemsstat bör därför, så länge som den inte har något järnvägssystem, undantas från skyldigheten att införliva och genomföra detta direktiv.

(15)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (8) uppmanas medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(16)

Direktiv 2004/49/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Direktiv 2004/49/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Följande led ska läggas till i artikel 2.2:

”d)

Museimateriel som utnyttjar nationella nät, under förutsättning att den uppfyller nationella säkerhetsregler och säkerhetsföreskrifter för att säkerställa att dessa fordon ska kunna rulla säkert.

e)

Musei- och turistjärnvägar som utnyttjar sina egna nät, inbegripet verkstäder, fordon och personal.”

2.

Följande led ska läggas till i artikel 3:

”s)

:

fordonsinnehavare

:

den person eller enhet som, i egenskap av ägare av eller nyttjanderättshavare till ett fordon, använder fordonet som ett transportmedel och är registrerad som sådan i det nationella fordonsregister (NVR) som avses i artikel 33 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibilitet hos gemenskapens järnvägssystem (omarbetning) (9) (nedan kallat järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet),

t)

:

enhet som ansvarar för underhåll

:

den enhet som har ansvar för underhållet av ett fordon och är registrerad som sådan i NVR,

u)

:

fordon

:

ett järnvägsfordon som trafikerar järnvägslinjer på egna hjul, med eller utan dragkraft. Ett fordon består av ett eller flera strukturella och funktionella delsystem eller delar av sådana delsystem.

3.

I artikel 4.4 ska uttrycket ”tillhandahållare av vagnar” ersättas med uttrycket ”fordonsinnehavare”.

4.

Artikel 5.2 ska ersättas med följande:

”2.   Före den 30 april 2009 ska bilaga I ses över, särskilt i syfte att inkludera gemensamma definitioner av de gemensamma säkerhetsindikatorerna och gemensamma metoder för beräkning av kostnaderna för olyckor. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 27.2a.”

5.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   En första uppsättning gemensamma säkerhetsmetoder, som åtminstone omfattar de metoder som anges i punkt 3 a, ska antas av kommissionen före den 30 april 2008. De ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

En andra uppsättning gemensamma säkerhetsmetoder, som omfattar de återstående metoder som anges i punkt 3, ska antas av kommissionen före den 30 april 2010. De ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 27.2a.”

b)

Punkt 3 c ska ersättas med följande:

”c)

Metoder, i den mån de ännu ej omfattas av TSD, för kontroll av att de strukturella delsystemen i järnvägssystemet drivs och underhålls i enlighet med väsentliga krav på detta område.”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   De gemensamma säkerhetsmetoderna ska regelbundet ses över med beaktande av erfarenheterna av deras tillämpning, järnvägssäkerhetens övergripande utveckling och medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 4.1. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 27.2a.”

6.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 3 ska första och andra styckena ersättas med följande:

”3.   Den första uppsättningen förslag till gemensamma säkerhetsmål ska bygga på en utvärdering av befintliga mål och befintlig säkerhetsnivå i medlemsstaterna och ska säkerställa att den nuvarande trafiksäkerhetsnivån inom järnvägssystemet inte sänks i någon medlemsstat. Den ska antas av kommissionen före den 30 april 2009 och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 27.2a.

Den andra uppsättningen förslag till gemensamma säkerhetsmål ska bygga på erfarenheterna av den första uppsättningen gemensamma säkerhetsmål och genomförandet av dessa. Den ska avspegla alla prioriterade områden där säkerheten behöver förbättras ytterligare. Den ska antas av kommissionen före 30 april 2011 och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 27.2a.”

b)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   De gemensamma säkerhetsmålen ska regelbundet ses över med beaktande av järnvägssäkerhetens övergripande utveckling. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 27.2a.”

7.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Syftet med säkerhetsintyget är att styrka att järnvägsföretaget har inrättat ett säkerhetsstyrningssystem och är i stånd att uppfylla krav i TSD och annan tillämplig gemenskapslagstiftning samt i nationella säkerhetsbestämmelser för att ha riskerna under kontroll och tillhandahålla transporttjänster på järnvägsnätet på ett säkert sätt.”

b)

I punkt 2 ska led b ersättas med följande:

”b)

Ett säkerhetsintyg som visar att åtgärder vidtagits av järnvägsföretaget i syfte att uppfylla de särskilda krav som är nödvändiga för att tillhandahålla dess tjänster på järnvägsnätet i fråga på ett säkert sätt. Dessa krav får omfatta tillämpning av TSD och nationella säkerhetsbestämmelser, inbegripet operativa regler för nätverket, godkännande av personalintyg och godkännande att använda de fordon som järnvägsföretaget använder. Säkerhetsintyget ska baseras på den dokumentation som järnvägsföretaget överlämnat i enlighet med bilaga IV.”

8.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 14a

Underhåll av fordon

1.   Innan ett fordon tas i bruk eller används i järnvägsnätet ska det tilldelas en enhet som ansvarar för underhåll och denna enhet ska vara registrerad i NVR enligt artikel 33 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.

2.   Ett järnvägsföretag, en infrastrukturförvaltare eller en innehavare kan vara den enhet som ansvarar för underhåll.

3.   Utan att det inverkar på ansvaret för järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare i fråga om säker drift av ett tåg enligt artikel 4 ska enheten se till att de fordon för vars underhåll den ansvarar är i säkert skick genom ett system för underhåll. I detta syfte ska den enhet som ansvarar för underhåll se till att fordonen underhålls i enlighet med

a)

underhållsjournalen för varje fordon,

b)

gällande krav, inklusive underhållsregler och TSD-bestämmelser.

Den enhet som ansvarar för underhåll ska själv utföra underhållet eller anlita kontrakterade underhållsverkstäder.

4.   När det gäller godsvagnar ska varje enhet som ansvarar för underhåll certifieras av ett organ som ackrediterats eller erkänts i enlighet med punkt 5, eller av en nationell säkerhetsmyndighet. Ackrediteringsförfarandet ska ske på grundval av kriterier gällande oberoende, kompetens och opartiskhet, till exempel tillämpliga europeiska standarder i EN 45000-serien. Även erkännandeförfarandet ska grundas på kriterier gällande oberoende, kompetens och opartiskhet.

Om den enhet som ansvarar för underhåll är ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare ska överensstämmelsen med de krav som ska antas inom ramen för punkt 5 kontrolleras av den relevanta nationella säkerhetsmyndigheten i enlighet med de förfaranden som avses i artiklarna 10 och 11 och överensstämmelsen ska bekräftas i de intyg som specificeras i dessa förfaranden.

5.   På grundval av en rekommendation från byrån ska kommissionen senast den 24 december 2010 anta en åtgärd för inrättande av ett system för certifiering av den enhet som ansvarar för underhåll för godsvagnar. De intyg som beviljas i enlighet med detta system ska bekräfta att de krav som avses i punkt 3 uppfylls.

Åtgärden ska omfatta de krav som hänför sig till

a)

det system för underhåll som inrättats av enheten,

b)

formatet och giltigheten för det intyg som enheten beviljats,

c)

kriterierna för ackreditering och erkännande av ett eller flera organ med ansvar att bevilja intyg och säkerställa de kontroller som är nödvändiga för att certifieringssystemet ska fungera,

d)

certifieringssystemets tillämpningsdatum, inklusive en övergångsperiod på ett år för befintliga enheter som ansvarar för underhåll.

Denna åtgärd, som syftar till att ändra icke-väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 27.2a.

På grundval av en rekommendation från byrån ska kommissionen senast den…24 december 2018 se över denna åtgärd i syfte att inkludera alla fordon och vid behov uppdatera det certifieringssystem som är tillämpligt på godsvagnar.

6.   De intyg som beviljats i enlighet med punkt 5 ska vara giltiga i hela gemenskapen.

7.   Byrån ska utvärdera den certifieringsprocess som genomförts i enlighet med punkt 5 genom att lämna en rapport till kommissionen senast tre år efter det att den relevanta åtgärden trätt i kraft.

8.   Medlemsstaterna kan i följande fall besluta sig för att uppfylla förpliktelserna för att identifiera enheten som ansvarar för underhåll och certifiera denna genom alternativa åtgärder:

a)

Fordon som är registrerade i ett tredjeland och som underhålls i enlighet med lagstiftningen i detta land.

b)

Fordon som används i sådana nät eller på sådana linjer där spårvidden skiljer sig från spårvidden i gemenskapens huvudjärnvägsnät och för vilka uppfyllandet av de krav som avses i punkt 3 säkerställs genom internationella avtal med tredjeländer.

c)

Fordon som identifieras i artikel 2.2, och militärutrustning och specialtransporter för vilka det krävs ett särskilt tillstånd utfärdat av en nationell säkerhetsmyndighet före tjänstens tillhandahållande. I detta fall ska undantag beviljas för perioder vars längd inte överstiger fem år.

Sådana alternativa åtgärder ska genomföras genom undantag som beviljas av den behöriga nationella säkerhetsmyndigheten när

a)

fordon registreras i enlighet med artikel 33 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet, när det gäller identifieringen av den enhet som ansvarar för underhåll,

b)

säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd beviljas järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare i enlighet med artiklarna 10 och 11 i det här direktivet, när det gäller identifieringen och certifieringen av den enhet som ansvarar för underhåll.

Sådana undantag ska identifieras och motiveras i den årliga säkerhetsrapport som avses i artikel 18 i det här direktivet. I sådana fall där det förefaller som om omotiverade säkerhetsrisker tas i gemenskapens järnvägsystem ska byrån omedelbart informera kommissionen om detta. Kommissionen ska kontakta de berörda parterna och, vid behov, begära att medlemsstaten drar tillbaka sitt beslut om undantag.”

9.

Artikel 16.2 ska ändras på följande sätt:

a)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

Att besluta om godkännande att ta i bruk de strukturella delsystem som utgör järnvägssystemet i enlighet med artikel 15 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet och att kontrollera att de drivs och underhålls i enlighet med tillämpliga väsentliga krav.”

b)

Led b ska utgå.

c)

Led g ska ersättas med följande:

”g)

Att tillse att fordonen vederbörligen registreras i NVR och att säkerhetsrelaterad information i NVR är korrekt och hålls aktuell.”

10.

I artikel 18 ska följande led läggas till:

”e)

De undantag som har beslutats i enlighet med artikel 14a.8.”

11.

Artikel 26 ska ersättas med följande:

”Artikel 26

Anpassning av bilagor

Bilagorna ska anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 27.2a.”

12.

Artikel 27 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkt ska föras in:

”2a.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”

b)

Punkt 4 ska utgå.

13.

I bilaga II ska punkt 3 utgå.

Artikel 2

Genomförande och införlivande

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den24 december 2010. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Skyldigheterna att införliva och genomföra detta direktiv ska inte gälla Republiken Cypern och Republiken Malta, så länge som inget järnvägssystem upprättats på deras territorium.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 16 december 2008.

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

H.-G. PÖTTERING

På rådets vägnar

Ordförande

B. LE MAIRE


(1)  EUT C 256, 27.10.2007, s. 39.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 29 november 2007 (EUT C 297 E, 20.11.2008, s. 133) och rådets gemensamma ståndpunkt av den 3 mars 2008 (EUT C 122 E, 20.5.2008, s. 10) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 9 juli 2008 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 1 december 2008.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44). Rättad version i EUT L 220, 21.6.2004, s. 16.

(4)  EGT L 235, 17.9.1996, s. 6.

(5)  EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.

(6)  EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.

(7)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(8)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(9)  EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.”


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/68


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/112/EG

av den 16 december 2008

om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG, 88/378/EEG, 1999/13/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG, 2002/96/EG och 2004/42/EG för att anpassa dem till förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 95 och 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (3) harmoniseras klassificeringen och märkningen av ämnen och blandningar inom gemenskapen. Den förordningen kommer att ersätta såväl rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (4) som Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (5).

(2)

Förordning (EG) nr 1272/2008 bygger på erfarenheten från direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG och innehåller de klassificerings- och märkningskriterier för ämnen och blandningar som fastställs i det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS) som har antagits på internationell nivå, inom ramen för FN.

(3)

Vissa bestämmelser om klassificering och märkning i direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG gäller också vid tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning, såsom rådets direktiv 76/768/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter (6), rådets direktiv 88/378/EEG av den 3 maj 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om leksakers säkerhet (7), rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (8), Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (9), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) (10) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering (11).

(4)

Införlivandet av GHS-kriterierna i gemenskapens lagstiftning innebär att nya faroklasser och farokategorier införs som endast delvis motsvarar klassificerings- och märkningsreglerna i direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG. Enligt en analys av de möjliga effekterna av övergången från det gamla till det nya klassificerings- och märkningssystemet torde räckvidden för direktiven 76/768/EEG, 88/378/EEG, 2000/53/EG och 2002/96/EG kunna behållas genom att direktivens hänvisningar till klassificeringskriterierna anpassas till det nya system som införs genom förordning (EG) nr 1272/2008.

(5)

Det är också nödvändigt att anpassa direktiv 76/768/EEG för att beakta antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (12).

(6)

Direktiv 1999/13/EG bör ändras så att det bringas i överensstämmelse med direktiv 67/548/EEG, där riskfras R40 ersatts med de två nya riskfraserna R40 och R68, för att säkerställa en korrekt övergång till faroangivelserna i förordning (EG) nr 1272/2008.

(7)

Övergången från klassificeringskriterierna i direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG bör vara helt genomförd den 1 juni 2015. Tillverkare av kosmetika, leksaker, färger, lacker, produkter för fordonsreparationslackering, fordon eller elektriska eller elektroniska produkter samt verksamhetsutövare som omfattas av direktiv 1999/13/EG är tillverkare, importörer och nedströmsanvändare enligt förordning (EG) nr 1272/2008. De bör alla få möjlighet att utforma sin övergångsstrategi enligt detta direktiv inom en liknande tidsram som gäller för förordning (EG) nr 1272/2008.

(8)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (13) uppmuntras medlemsstaterna för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt offentliggöra dessa tabeller.

(9)

Direktiven 76/768/EEG, 88/378/EEG, 1999/13/EG, 2000/53/EG, 2002/96/EG och 2004/42/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av direktiv 76/768/EEG

Direktiv 76/768/EEG ska ändras på följande sätt:

1.

Orden ”preparat” eller ”beredning(ar)” [två olika svenska översättningar av den engelska termen ’preparation’] i den betydelse som avses i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 i dess lydelse av den 30 december 2006 ska utom i sammansatta ord ersättas med ordet ”blandning(ar)” i hela texten.

2.

Artikel 4a.1 d ska ersättas med följande:

”d)

djurförsök på medlemsstaternas territorium med beståndsdelar eller kombinationer av beståndsdelar för att kraven i detta direktiv ska uppfyllas senast det datum då sådana försök måste ersättas av en eller flera validerade metoder som förtecknas i kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (14) eller i bilaga IX till det här direktivet.

3.

Artikel 4b ska från och med den 1 december 2010 ersättas med följande:

”Artikel 4b

Användning i kosmetiska produkter av ämnen som klassificeras som cancerframkallande, könscellsmutagena eller reproduktionstoxiska i kategori 1A, 1B och 2 enligt del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (15) ska förbjudas. Kommissionen ska för detta ändamål vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 10.2. Ett ämne som klassificerats i kategori 2 får användas i kosmetika om ämnet har utvärderats av vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) och befunnits godtagbart för användning i kosmetiska produkter.

4.

Artikel 7a.1 h andra stycket sista meningen ska från och med den 1 december 2010 ersättas med följande:

”Den kvantitativa information som krävs enligt a och som ska göras tillgänglig för allmänheten ska inskränkas till ämnen som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

a)

Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F.

b)

Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.

c)

Faroklass 4.1.

d)

Faroklass 5.1.”

5.

I bilaga IX ska första meningen ersättas med följande:

”I denna bilaga anges de alternativa metoder som validerats av Europeiskt centrum för validering av alternativa metoder (Ecvam) inom Gemensamma forskningscentret, som uppfyller kraven i detta direktiv och som inte anges i förordning (EG) nr 440/2008.”

Artikel 2

Ändring av direktiv 88/378/EEG

Direktiv 88/378/EEG ska ändras på följande sätt:

1.

Orden ”preparat” eller ”beredning(ar)” [två olika svenska översättningar av den engelska termen ”preparation”] i den betydelse som avses i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 i dess lydelse av den 30 december 2006 ska utom i sammansatta ord ersättas med ordet ”blandning(ar)” i hela texten.

2.

Bilaga II del II avsnitt 2 led b ska från och med den 1 december 2010 ersättas med följande:

”b)

Leksaker som för sin funktion måste innehålla farliga blandningar i den mening som avses i direktiv 67/548/EEG eller ämnen som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (16), särskilt material och utrustning för kemiska experiment, hopsättning av modeller, gjutning av plast eller keramik, emaljering, fotografering och liknande verksamhet, får inte innehålla ämnen eller blandningar som kan bli antändliga efter förlust av oantändliga flyktiga beståndsdelar.

i)

Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F.

ii)

Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.

iii)

Faroklass 4.1.

iv)

Faroklass 5.1.

3.

Bilaga II del II avsnitt 2 led b ska från och med den 1 juni 2015 ersättas med följande:

”b)

Leksaker som för sin funktion måste innehålla ämnen eller blandningar som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (17), särskilt material och utrustning för kemiska experiment, hopsättning av modeller, gjutning av plast eller keramik, emaljering, fotografering och liknande verksamhet, får inte innehålla ämnen eller blandningar som kan bli antändliga efter förlust av oantändliga flyktiga beståndsdelar.

i)

Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F.

ii)

Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.

iii)

Faroklass 4.1.

iv)

Faroklass 5.1.

4.

Bilaga II del II avsnitt 3 punkt 3 första stycket ska från och med den 1 december 2010 ersättas med följande:

”3.

Leksaker får inte innehålla farliga blandningar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (18) eller ämnen som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

a)

faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F,

b)

faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10,

c)

faroklass 4.1,

d)

faroklass 5.1,

i mängder som kan medföra hälsorisker för barn som använder leksakerna. Det är under alla förhållanden strängt förbjudet att i en leksak ta med sådana ämnen eller blandningar om de är avsedda att användas som sådana under lek.

5.

Bilaga II del II avsnitt 3 punkt 3 första stycket ska från och med den 1 juni 2015 ersättas med följande:

”3.

Leksaker får inte innehålla ämnen eller blandningar som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I i förordning (EG) nr 1272/2008.

a)

faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F,

b)

faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10,

c)

faroklass 4.1,

d)

faroklass 5.1,

i mängder som kan medföra hälsorisker för barn som använder leksakerna. Det är under alla förhållanden strängt förbjudet att i en leksak ta med sådana ämnen eller blandningar om de är avsedda att användas som sådana under lek.”

6.

Titeln och led a i bilaga IV avsnitt 4 ska från och med den 1 december 2010 ersättas med följande:

”4.   Leksaker som innehåller farliga ämnen eller blandningar. Kemiska leksaker

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008 ska bruksanvisningar för leksaker som innehåller farliga blandningar eller ämnen som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

i)

faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F,

ii)

faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10,

iii)

faroklass 4.1,

iv)

faroklass 5.1,

innehålla information om dessa ämnens och blandningars farliga karaktär samt upplysning om vilka försiktighetsåtgärder som användaren ska iaktta för att undvika de faror som är förbundna med dem, vilket kortfattat ska preciseras alltefter typ av leksak. Vidare ska anges vilka första hjälpen-åtgärder som ska vidtas i händelse av allvarliga olycksfall i samband med användning av denna typ av leksaker. Slutligen ska även anges att leksaken ska hållas utom räckhåll för mycket små barn.”

7.

Titeln och led a i bilaga IV avsnitt 4 ska från och med den 1 juni 2015 ersättas med följande:

”4.   Leksaker som innehåller farliga ämnen eller blandningar. Kemiska leksaker

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008 ska bruksanvisningar för leksaker som innehåller ämnen eller blandningar som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till den förordningen

i)

faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F,

ii)

faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10,

iii)

faroklass 4.1,

iv)

faroklass 5.1,

innehålla information om dessa ämnens och blandningars farliga karaktär samt upplysning om vilka försiktighetsåtgärder som användaren ska iaktta för att undvika de faror som är förbundna med dem, vilket kortfattat ska preciseras alltefter typ av leksak. Vidare ska anges vilka första hjälpen-åtgärder som ska vidtas i händelse av allvarliga olycksfall i samband med användning av denna typ av leksaker. Slutligen ska även anges att leksaken ska hållas utom räckhåll för mycket små barn.”

Artikel 3

Ändring av direktiv 1999/13/EG

Direktiv 1999/13/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Orden ”preparat” eller ”beredning(ar)” [två olika svenska översättningar av den engelska termen ”preparation”] i den betydelse som avses i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 i dess lydelse av den 30 december 2006 ska utom i sammansatta ord ersättas med ordet ”blandning(ar)” i hela texten.

2.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)

Från och med den 1 december 2010 ska punkt 6 ersättas med följande:

”6.   Ämnen eller blandningar som har tilldelats eller behöver vara försedda med faroangivelserna H340, H350, H350i, H360D eller H360F eller riskfraserna R45, R46, R49, R60 eller R61 på grund av sin halt av flyktiga organiska föreningar som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (19), ska i möjligaste mån och med beaktande av de riktlinjer som avses i artikel 7.1 snarast möjligt ersättas med mindre skadliga ämnen eller blandningar.

b)

Från och med den 1 juni 2015 ska punkt 6 ersättas med följande:

”6.   Ämnen eller blandningar som har tilldelats eller behöver vara försedda med faroangivelserna H340, H350, H350i, H360D eller H360F på grund av sin halt av flyktiga organiska föreningar som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (20), ska i möjligaste mån och med beaktande av de riktlinjer som nämns i artikel 7.1 snarast möjligt ersättas med mindre skadliga ämnen eller blandningar.

c)

Punkt 8 ska ändras på följande sätt:

i)

Orden ”riskfras R40” ska ersättas med ”riskfras R40 eller R68”.

ii)

Orden ”märkning R40” ska ersättas med ”märkning med riskfras R40 eller R68”.

iii)

Från och med den 1 juni 2015 ska orden ”riskfras R40 eller R68” ersättas med ”faroangivelse H341 eller H351”.

iv)

Från och med den 1 juni 2015 ska orden ”märkning med riskfras R40 eller R68” ersättas med ”märkning med faroangivelse H341 eller H351”.

d)

Från och med den 1 juni 2015 ska ordet ”riskfraser” i punkt 9 ersättas med ordet ”faroangivelser”.

e)

Punkt 13 ska ändras på följande sätt:

i)

Orden ”märkning R40, R60 eller R61” ska ersättas med ”märkning med riskfraserna R40, R68, R60 eller R61”.

ii)

Från och med den 1 juni 2015 ska orden ”riskfraserna R40, R68, R60 eller R61” ersättas med ”faroangivelserna H341, H351, H360F eller H360D”.

Artikel 4

Ändring av direktiv 2000/53/EG

Artikel 2.11 i direktiv 2000/53/EG ska från och med den 1 december 2010 ersättas med följande:

”11.   farliga ämnen: alla ämnen som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (21).

a)Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F.b)Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.c)Faroklass 4.1.d)Faroklass 5.1.

Artikel 5

Ändring av direktiv 2002/96/EG

Direktiv 2002/96/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Ordet ”preparat” [svensk översättning av den engelska termen ’preparation’] i den betydelse som avses i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 i dess lydelse av den 30 december 2006 [där ”preparation” översatts med ”beredning”] ska utom i sammansatta ord ersättas med ordet ”blandning(ar)” i hela texten.

2.

Från och med den 1 december 2010 ska artikel 3.l ersättas med följande:

”l.   farliga ämnen eller blandningar: alla blandningar som ska anses farliga enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (22) eller alla ämnen som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (23).

i)Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F.ii)Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.iii)Faroklass 4.1.iv)Faroklass 5.1.

3.

Artikel 3.1 ska från och med den 1 juni 2015 ersättas med följande:

”l.   farliga ämnen eller blandningar: alla ämnen eller blandningar som uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (24).

i)Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typ A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategori 1 och 2, 2.14 kategori 1 och 2 samt 2.15 typ A–F.ii)Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på utvecklingen, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.iii)Faroklass 4.1.iv)Faroklass 5.1.

4.

I bilaga II avsnitt 1 ska trettonde strecksatsen ersättas med följande:

”—

Komponenter som innehåller eldfasta keramiska fibrer enligt beskrivningen i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.”

Artikel 6

Ändring av direktiv 2004/42/EG

Artikel 2 i direktiv 2004/42/EG ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 3 ska ordet ”beredning” ersättas med ”blandning”.

b)

I punkt 8 ska ordet ”beredning” ersättas med ”blandning”.

Artikel 7

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 1 april 2010 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juni 2010.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 9

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 16 december 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

B. LE MAIRE

Ordförande


(1)  EUT C 120, 16.5.2008, s. 50.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 3 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 28 november 2008.

(3)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

(4)  EGT 196, 16.8.1967, s. 1.

(5)  EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

(6)  EGT L 262, 27.9.1976, s. 169.

(7)  EGT L 187, 16.7.1988, s. 1.

(8)  EGT L 85, 29.3.1999, s. 1.

(9)  EGT L 269, 21.10.2000, s. 34.

(10)  EUT L 37, 13.2.2003, s. 24.

(11)  EUT L 143, 30.4.2004, s. 87.

(12)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. Rättad i EUT L 136, 29.5.2007, s. 3.

(13)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(14)  EUT L 142, 31.5.2008, s. 1.”

(15)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.”

(16)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.”

(17)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.”

(18)  EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.”

(19)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.”

(20)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.”

(21)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.”

(22)  EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

(23)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.”

(24)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.”


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/75


RÅDETS DIREKTIV 2008/114/EG

av den 8 december 2008

om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

Europeiska rådet uppmanade i juni 2004 till förberedelser för en övergripande strategi för förstärkt skydd av kritisk infrastruktur. Med anledning av detta antog kommissionen den 20 oktober 2004 meddelandet Skydd av viktig infrastruktur i kampen mot terrorismen med förslag om vad som skulle kunna förbättra de förebyggande åtgärderna, beredskapen och insatserna i Europa gentemot terrorattacker som drabbar kritisk infrastruktur.

(2)

Den 17 november 2005 antog kommissionen en grönbok om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur, där det redovisas policyalternativ för inrättandet av programmet och nätverket för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Critical Infrastructure Warning Information Network, Ciwin). I reaktionerna på grönboken framhölls mervärdet av gemenskapsramar för skydd av kritisk infrastruktur. Behovet av att stärka kapaciteten att skydda kritisk infrastruktur i Europa och att bidra till att minska denna infrastrukturs sårbarheter erkändes. Vikten av att följa de centrala principerna om subsidiaritet, proportionalitet och komplementaritet samt av att föra dialog med berörda parter underströks.

(3)

I december 2005 uppmanade rådet (rättsliga och inrikes frågor) kommissionen att lägga fram ett förslag till europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur (Epcip) och beslutade att detta program generellt skulle vara inriktat på att möta alla typer av risker, även om terrorhot skulle ges högst prioritet. Enligt detta arbetssätt bör såväl hot som orsakas av människor som hot av teknisk karaktär och naturkatastrofer omfattas av processen för skydd av kritisk infrastruktur, även om terrorhotet bör tillmätas störst vikt.

(4)

I april 2007 antog rådet slutsatser om det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur, i vilket rådet upprepade att det ytterst är medlemsstaterna som bär ansvaret för att förvalta arrangemang kring skyddet av kritisk infrastruktur innanför de nationella gränserna, och välkomnade samtidigt kommissionens ansträngningar att utarbeta ett europeiskt förfarande för identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur samt för en bedömning av behovet att stärka skyddet av denna.

(5)

Detta direktiv utgör ett första steg i ett stegvist angreppssätt för att identifiera och genom klassificering utse europeisk kritisk infrastruktur och bedöma behovet att stärka skyddet av denna. Detta direktiv är därför inriktat på energi- och transportsektorerna och bör ses över för att göra en bedömning av dess konsekvenser och behovet att inkludera andra sektorer i dess tillämpningsområde, bl.a. informations- och kommunikationstekniksektorn.

(6)

Det yttersta ansvaret för skyddet av europeisk kritisk infrastruktur vilar på medlemsstaterna och infrastrukturens ägare/operatör.

(7)

Inom gemenskapen finns viss kritisk infrastruktur vars driftstörning eller förstörelse skulle få betydande gränsöverskridande konsekvenser. Detta kan omfatta gränsöverskridande och sektorsövergripande verkningar som följer av det ömsesidiga beroende som kännetecknar sammankopplad infrastruktur. Sådan europeisk kritisk infrastruktur bör identifieras och klassificeras genom ett gemensamt förfarande. Utvärderingen av säkerhetskraven för sådan infrastruktur bör ske i form av en minsta gemensamma nämnare. Bilaterala system för samarbete mellan medlemsstaterna på området skydd av kritisk infrastruktur utgör en väletablerad och effektiv metod för att hantera gränsöverskridande kritisk infrastruktur. Det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur bör bygga på sådant samarbete. Information rörande klassificeringen av en viss infrastruktur som europeisk kritisk infrastruktur bör sekretessbeläggas på lämplig nivå i enlighet med befintlig gemenskapslagstiftning och lagstiftning i medlemsstaterna.

(8)

Eftersom det inom vissa sektorer finns särskilda erfarenheter, specialkunskaper och krav med avseende på skyddet av kritisk infrastruktur bör gemenskapen vid utvecklingen och genomförandet av en strategi för skydd av sådan infrastruktur beakta särdragen inom olika sektorer och redan befintliga sektorsbaserade åtgärder, inbegripet sådana som redan vidtagits på gemenskapsnivå, nationell nivå eller regional nivå, samt i sådana fall där ägare/operatörer av kritisk infrastruktur redan ingått relevanta avtal om ömsesidigt stöd över nationsgränserna. Med tanke på den privata sektorns mycket viktiga roll när det gäller övervakning och hantering av risker, kontinuitetsplanering och återhämtning efter katastrofer, behöver gemenskapen uppmuntra till ett omfattande engagemang från den privata sektorn.

(9)

När det gäller energisektorn och särskilt metoder för produktion och överföring av el (dvs. elförsörjning) kan man, när så anses lämpligt, utgå från att i produktionen av el kan ingå kärnkraftsanläggningars delar för överföring av el, men inte de särskilda kärnkraftsaspekter som omfattas av relevant kärnkraftslagstiftning, inklusive fördrag och gemenskapslagstiftning.

(10)

Detta direktiv utgör ett komplement till de befintliga sektorsbestämmelserna på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna. De gemenskapsmekanismer som redan införts bör fortsätta att utnyttjas och kommer att bidra till ett allmänt genomförande av detta direktiv. Överlappning med eller motsägelser mellan olika rättsakter eller bestämmelser bör undvikas.

(11)

Säkerhetsplaner för operatörer, eller motsvarande åtgärder som innebär en identifiering av viktiga anläggningar, en riskbedömning och identifiering, urval och prioritering av motåtgärder och förfaranden bör ingå i all genom klassificering utsedd europeisk kritisk infrastruktur. För att undvika onödigt arbete och dubbelarbete bör varje medlemsstat först bedöma om ägarna/operatörerna för utsedd europeisk kritisk infrastruktur innehar relevanta säkerhetsplaner för operatörer eller har vidtagit liknande åtgärder. Om sådana planer saknas bör varje medlemsstat vidta de steg som behövs för att säkerställa att lämpliga åtgärder införs. Det ankommer på varje medlemsstat att besluta om lämpligaste tillvägagångssätt när det gäller upprättandet av säkerhetsplaner för operatörer.

(12)

Åtgärder, principer och riktlinjer, inklusive gemenskapsåtgärder samt bilaterala och/eller multilaterala samarbetsprogram som innefattar en plan som liknar eller motsvarar en säkerhetsplan för operatörer eller en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor, eller motsvarande, bör anses tillfredsställa kraven i detta direktiv vad avser en säkerhetsplan för operatörer respektive en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor.

(13)

En sambandsansvarig i säkerhetsfrågor bör utses för all utsedd europeisk kritisk infrastruktur med uppgift att underlätta samarbete och kommunikation med berörda nationella myndigheter med ansvar för skydd av kritisk infrastruktur. För att undvika onödigt arbete och dubbelarbete bör varje medlemsstat först bedöma om ägarna/operatörerna av utsedd europeisk kritisk infrastruktur redan har en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor eller motsvarande. Om det saknas en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor bör varje medlemsstat vidta de steg som behövs för att säkerställa att det införs lämpliga åtgärder. Det ankommer på varje medlemsstat att besluta om det lämpligaste tillvägagångssättet när det gäller att utse en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor.

(14)

En effektiv identifiering av risker, hot och sårbarheter inom enskilda sektorer kräver kommunikation mellan ägare/operatörer av europeisk kritisk infrastruktur och medlemsstaterna, liksom mellan medlemsstaterna och kommissionen. Varje medlemsstat bör samla in information om europeisk kritisk infrastruktur på sitt eget territorium. Kommissionen bör från medlemsstaterna få allmän information om risker, hot och sårbarheter inom de sektorer där europeisk kritisk infrastruktur har identifierats, där så är lämpligt även relevanta uppgifter om eventuella förbättringar av europeisk kritisk infrastruktur och om beroenden mellan olika sektorer, vilket skulle kunna vara ett underlag för specifika förslag från kommissionen om att vid behov förbättra skyddet av europeisk kritisk infrastruktur.

(15)

För att underlätta förbättringar av skyddet av europeisk kritisk infrastruktur kan det utvecklas gemensamma metoder för identifiering och klassificering av de risker, hot och sårbarheter som kan drabba infrastrukturanläggningar.

(16)

Ägare/operatörer av europeisk kritisk infrastruktur bör få tillgång till god praxis och metoder när det gäller skydd av kritisk infrastruktur, i första hand genom berörda myndigheter i medlemsstaterna.

(17)

För ett effektivt skydd av europeisk kritisk infrastruktur krävs kommunikation, samordning och samarbete på nationell nivå och gemenskapsnivå. Detta uppnås bäst genom att i varje medlemsstat inrätta kontaktpunkter för skydd av europeisk kritisk infrastruktur (Ecip-kontaktpunkter), vilka ska samordna frågor som rör skydd av europeisk kritisk infrastruktur, såväl nationellt som tillsammans med andra medlemsstater och kommissionen.

(18)

För att utveckla aktiviteter för skyddet av europeisk kritisk infrastruktur även på områden där det krävs en viss grad av sekretess, är det lämpligt att inom ramen för detta direktiv säkerställa ett sammanhängande och säkert informationsutbyte. Det är viktigt att bestämmelserna om sekretess enligt tillämplig nationell lagstiftning eller Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (3) följs, när det gäller specifika uppgifter om delar av kritisk infrastruktur som skulle kunna användas till att planera och agera för att förorsaka oacceptabla följder för kritiska infrastrukturanläggningar. Sekretessbelagd information bör skyddas i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och medlemsstaternas lagstiftning. Varje medlemsstat och kommissionen bör respektera den relevanta säkerhetsklassificering som angivits av handlingens upphovsman.

(19)

Utbytet av information om europeisk kritisk infrastruktur bör ske i en anda av förtroende och säkerhet. Informationsutbytet förutsätter att företag och organisationer kan lita på att de känsliga och konfidentiella uppgifter de bidrar med skyddas på ett fullgott sätt.

(20)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen inrättandet av ett förfarande för identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och en gemensam metod för bedömning av behovet att stärka skyddet av sådan infrastruktur, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(21)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom detta direktiv fastställs ett förfarande för identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och en gemensam metod för bedömning av behovet att stärka skyddet av sådan infrastruktur för att bidra till att skydda människor.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)   kritisk infrastruktur: anläggningar, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna som är nödvändiga för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner, hälsa, säkerhet, trygghet och människors ekonomiska eller sociala välfärd och där driftsstörning eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner.

b)   europeisk kritisk infrastruktur: i medlemsstaterna belägen kritisk infrastruktur vars driftsstörning eller förstörelse skulle få betydande konsekvenser för minst två medlemsstater. Konsekvensernas omfattning ska bedömas utifrån sektorsövergripande kriterier. Detta inbegriper verkningar till följd av tvärsektoriella beroenden av andra typer av infrastruktur.

c)   riskanalys: övervägande av relevanta hotbilder, för att bedöma sårbarhet och potentiella konsekvenser av driftsstörning eller förstörelse av kritisk infrastruktur.

d)   känslig information om skydd av kritisk infrastruktur: uppgifter om kritisk infrastruktur som, om de avslöjas, skulle kunna användas till att planera och agera för att förorsaka driftsstörning eller förstörelse av kritisk infrastruktur.

e)   skydd: all verksamhet som syftar till att säkerställa funktion, kontinuitet och okränkbarhet hos kritisk infrastruktur, för att avskräcka, lindra och neutralisera ett hot, en risk eller sårbarhet.

f)   ägare/operatörer av europeisk kritisk infrastruktur: enheter med ansvar för investeringar i och/eller löpande drift av en särskild anläggning, ett särskilt system eller delar av dessa som utsetts som europeisk kritisk infrastruktur enligt detta direktiv.

Artikel 3

Identifiering av europeisk kritisk infrastruktur

1.   Enligt förfarandet i bilaga III ska varje medlemsstat identifiera sådan möjlig europeisk kritisk infrastruktur som både uppfyller sektorsövergripande och sektorsspecifika kriterier och motsvarar definitionerna i artikel 2 a och b.

Kommissionen får på medlemsstaternas begäran bistå dem med att identifiera möjlig europeisk kritisk infrastruktur.

Kommissionen får rikta berörda medlemsstaters uppmärksamhet på att det finns möjlig kritisk infrastruktur som kan anses uppfylla kraven för att klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur.

Varje medlemsstat och kommissionen ska fortlöpande fortsätta identifieringen av möjlig europeisk kritisk infrastruktur.

2.   De sektorsövergripande kriterier som avses i punkt 1 ska bestå av följande:

a)

Kriterium avseende offer (bedöms vad avser potentiella antalet döda eller skadade).

b)

Kriterium avseende ekonomiska följder (bedöms vad avser den ekonomiska förlustens betydelse och/eller försämring av tillgången på varor eller tjänster, däribland potentiella följder för miljön).

c)

Kriterium avseende inverkan på allmänheten (bedöms vad avser inverkan på allmänhetens förtroende, fysiskt lidande och avbrott i det dagliga livet, däribland brist på grundläggande tjänster).

De sektorsövergripande kriteriernas tröskelvärden ska grunda sig på hur allvarliga konsekvenser som driftstörningen eller förstörelsen får för en särskild infrastruktur. De exakta tröskelvärden som ska tillämpas på de sektorsövergripande kriterierna ska fastställas från fall till fall av de medlemsstater som berörs av en särskild kritisk infrastruktur. Varje medlemsstat ska årligen underrätta kommissionen om antalet infrastrukturanläggningar per sektor för vilka det har hållits diskussioner kring de sektorsövergripande kriteriernas tröskelvärden.

De sektorsspecifika kriterierna ska ta hänsyn till utmärkande drag hos de enskilda sektorerna med europeisk kritisk infrastruktur.

Kommissionen ska tillsammans med medlemsstaterna utarbeta riktlinjer för tillämpningen av de övergripande och de sektorsspecifika kriterierna samt de ungefärliga tröskelvärden som ska användas för att identifiera europeisk kritisk infrastruktur. Kriterierna ska säkerhetsklassificeras. Användandet av sådana riktlinjer ska vara frivilligt för medlemsstaterna.

3.   De sektorer som är föremål för detta direktiv ska vara energi- och transportsektorerna. Undersektorerna finns angivna i bilaga I.

Om det anses lämpligt och i samband med översynen av detta direktiv enligt artikel 11, kan nya sektorer identifieras för genomförandet av detta direktiv. Informations- och kommunikationstekniksektorn ska prioriteras.

Artikel 4

Klassificering som europeisk kritisk infrastruktur

1.   Varje medlemsstat ska informera övriga medlemsstater som i hög grad kan påverkas av en möjlig europeisk kritisk infrastruktur om dess identitet och om orsakerna till att den genom klassificering utsetts som möjlig europeisk kritisk infrastruktur.

2.   Varje medlemsstat, på vars territorium en möjlig europeisk kritisk infrastruktur är belägen, ska delta i bilaterala och/eller multilaterala diskussioner med de övriga medlemsstater som kan komma att i hög grad beröras av den möjliga europeiska kritiska infrastrukturen. Kommissionen får delta i dessa diskussioner men ska inte ha tillgång till detaljerad information som skulle göra det möjligt att entydigt identifiera en specifik infrastruktur.

En medlemsstat som har skäl att anse att den i hög grad kan påverkas av en möjlig europeisk kritisk infrastruktur, men vilken inte har identifierats som sådan av den medlemsstat på vars territorium den möjliga kritiska infrastrukturen är belägen, kan informera kommissionen om sitt önskemål att delta i bilaterala och/eller multilaterala diskussioner i denna fråga. Kommissionen ska utan dröjsmål förmedla detta önskemål till den medlemsstat på vars territorium den möjliga europeiska kritiska infrastrukturen är belägen och söka underlätta en överenskommelse mellan parterna.

3.   Den medlemsstat, på vars territorium en möjlig europeisk kritisk infrastruktur är belägen, ska klassificera denna som en europeisk kritisk infrastruktur efter en överenskommelse mellan den medlemsstaten och de medlemsstater som kan komma att i hög grad beröras.

Det krävs ett godkännande av den medlemsstat, på vars territorium den infrastruktur som ska klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur är belägen, för att klassificeringen ska kunna ske.

4.   Den medlemsstat, på vars territorium en utsedd europeisk kritisk infrastruktur är belägen, ska årligen informera kommissionen om antalet utsedda europeiska kritiska infrastrukturanläggningar per sektor och om antalet medlemsstater som är beroende av varje utsedd europeisk kritisk infrastruktur. Endast de medlemsstater som kan komma att i hög grad beröras av en europeisk kritisk infrastruktur ska känna till dess identitet.

5.   De medlemsstater, på vars territorium en europeisk kritisk infrastruktur är belägen, ska informera infrastrukturens ägare/operatör om dess klassificering som en europeisk kritisk infrastruktur. Information om klassificering av en infrastruktur som en europeisk kritisk infrastruktur ska sekretessbeläggas på lämplig nivå.

6.   Identifieringen av europeisk kritisk infrastruktur enligt artikel 3 och dess klassificering som sådan enligt den här artikeln ska vara avslutade senast den 12 januari 2011 och ska omprövas regelbundet.

Artikel 5

Säkerhetsplaner för operatörer

1.   Förfarandet för säkerhetsplaner för operatörer ska identifiera kritiska infrastrukturanläggningar i den europeiska kritiska infrastrukturen och vilka säkerhetslösningar som finns eller som håller på att genomföras för deras skydd. Det obligatoriska innehållet i säkerhetsplaner för operatörer framgår av förfarandet i bilaga II.

2.   Varje medlemsstat ska bedöma huruvida varje utsedd europeisk kritisk infrastruktur på det egna territoriet innehar en säkerhetsplan för operatörer, eller har infört motsvarande åtgärder, för att behandla de frågor som anges i bilaga II. Om en medlemsstat finner att det finns en sådan säkerhetsplan för operatörer, eller motsvarande, och den uppdateras regelbundet, krävs det inga ytterligare genomförandeåtgärder.

3.   Om en medlemsstat finner att en sådan säkerhetsplan för operatörer, eller motsvarande, inte har utarbetats, ska den genom lämpliga åtgärder se till att en sådan säkerhetsplan för operatörer, eller motsvarande, utarbetas och behandlar de frågor som anges i bilaga II.

Varje medlemsstat ska se till att säkerhetsplanen för operatörer, eller motsvarande, har införts och omprövas regelbundet inom ett år efter klassificeringen av den kritiska infrastrukturen som europeisk kritisk infrastruktur. I undantagsfall får denna period förlängas, genom överenskommelse med myndigheten i medlemsstaten och med en underrättelse till kommissionen.

4.   Om system för tillsyn eller övervakning redan finns när det gäller en europeisk kritisk infrastruktur, ska sådana system inte beröras av denna artikel, och den berörda myndighet i medlemsstaten som avses i denna artikel ska fungera som tillsynsmyndighet vad gäller dessa befintliga system.

5.   Förenlighet med åtgärder, inbegripet gemenskapsåtgärder, vilka, för en viss sektor, kräver, eller i vilka det hänvisas till behovet av att ha, en plan som liknar eller motsvarar en säkerhetsplan för operatörer och övervakning av en sådan plan av den berörda myndigheten, ska anses uppfylla samtliga de krav på medlemsstaterna som anges i denna artikel eller som har antagits i enlighet med densamma. De riktlinjer för tillämpningen som avses i artikel 3.2 ska innehålla en vägledande förteckning över sådana åtgärder.

Artikel 6

Sambandsansvariga i säkerhetsfrågor

1.   Den sambandsansvarige i säkerhetsfrågor ska fungera som kontaktpunkt för säkerhetsfrågor mellan ägaren/operatören av den europeiska kritiska infrastrukturen och medlemsstatens berörda myndighet.

2.   Varje medlemsstat ska bedöma huruvida varje utsedd europeisk kritisk infrastruktur som är belägen inom dess territorium har en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor, eller motsvarande. Om en medlemsstat finner att det finns en sådan sambandsansvarig i säkerhetsfrågor, eller motsvarande, krävs det inga ytterligare genomförandeåtgärder.

3.   Om en medlemsstat finner att en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor, eller motsvarande, saknas för en utsedd europeisk kritisk infrastruktur, ska den genom lämpliga åtgärder se till att det utses en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor, eller motsvarande.

4.   Varje medlemsstat ska inrätta en lämplig kommunikationsmekanism mellan den berörda myndigheten i medlemsstaten och den sambandsansvarige i säkerhetsfrågor, eller motsvarande, för att utbyta relevant information avseende identifierade risker och hot som gäller den berörda europeiska kritiska infrastrukturen. Denna kommunikationsmekanism ska inte påverka de nationella kraven när det gäller tillgång till känsliga och sekretessbelagda uppgifter.

5.   Förenlighet med åtgärder, inbegripet gemenskapsåtgärder, vilka, för en viss sektor, kräver, eller i vilka det hänvisas till behovet av att ha, en sambandsansvarig i säkerhetsfrågor, eller motsvarande, ska anses uppfylla samtliga de krav på medlemsstaterna som anges i denna artikel eller som har antagits i enlighet med densamma. De riktlinjer för tillämpningen som avses i artikel 3.2 ska innehålla en vägledande förteckning över sådana åtgärder.

Artikel 7

Rapportering

1.   Varje medlemsstat ska genomföra en hotbildsbedömning avseende undersektorer med europeisk kritisk infrastruktur inom ett år efter det att kritisk infrastruktur på dess territorium klassificerats som europeisk kritisk infrastruktur inom dessa undersektorer.

2.   Varje medlemsstat ska med två års mellanrum till kommissionen kortfattat rapportera allmänna uppgifter, uppdelade efter sektor med europeisk kritisk infrastruktur, om de typer av risker, hot och sårbarheter som identifierats i de sektorer i vilka det i enlighet med artikel 4 har utsetts en europeisk kritisk infrastruktur på dess territorium.

En gemensam mall för rapporterna kan tas fram av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna.

Varje rapport ska sekretessbeläggas på lämplig nivå enligt vad ursprungsmedlemsstaten anser nödvändigt.

3.   På grundval av de rapporter som avses i punkt 2 ska kommissionen och medlemsstaterna på sektorsbasis bedöma vilka ytterligare skyddsåtgärder på gemenskapsnivå som bör övervägas för europeisk kritisk infrastruktur. Denna process ska genomföras i samband med översynen av detta direktiv i enlighet med artikel 11.

4.   Gemensamma metodologiska riktlinjer för genomförande av riskanalyser avseende europeisk kritisk infrastruktur får utformas av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna. Användandet av sådana riktlinjer ska vara frivilligt för medlemsstaterna.

Artikel 8

Stöd från kommissionen till europeisk kritisk infrastruktur

Kommissionen ska genom den behöriga myndigheten i medlemsstaterna stödja ägarna/operatörerna av utsedd europeisk kritisk infrastruktur genom att ge tillgång till den bästa praxis och de bästa metoder som står till buds samt genom att stödja utbildning och informationsutbyte om ny teknisk utveckling som har samband med skydd av kritisk infrastruktur.

Artikel 9

Känslig information om skydd av europeisk kritisk infrastruktur

1.   Varje person som på en medlemsstats eller på kommissionens vägnar hanterar sekretessbelagda uppgifter enligt detta direktiv ska ha genomgått säkerhetsprövning på lämplig nivå.

Medlemsstaterna, kommissionen och berörda tillsynsorgan ska se till att känslig information om skydd av europeisk kritisk infrastruktur som föreläggs medlemsstaterna eller kommissionen inte används för något annat syfte än för skydd av kritisk infrastruktur.

2.   Denna artikel ska även tillämpas på icke-skriftlig information som utbyts under möten där känsliga frågor diskuteras.

Artikel 10

Kontaktpunkter för skydd av europeisk kritisk infrastruktur

1.   Varje medlemsstat ska utse en kontaktpunkt för skydd av europeisk kritisk infrastruktur (”Ecip-kontaktpunkt”).

2.   Ecip-kontaktpunkten ska samordna frågor som rör skydd av europeisk kritisk infrastruktur inom medlemsstaten, med andra medlemsstater och med kommissionen. Att man utser en Ecip-kontaktpunkt hindrar inte att andra myndigheter i en medlemsstat deltar i behandlingen av frågor som rör europeisk kritisk infrastruktur.

Artikel 11

Översyn

En översyn av detta direktiv ska inledas den 12 januari 2012.

Artikel 12

Genomförande

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 12 januari 2011. De ska omedelbart informera kommissionen om detta och överlämna texten till de bestämmelserna samt förhållandet till detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 14

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 8 december 2008.

På rådets vägnar

B. KOUCHNER

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 10 juli 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 116, 26.5.2007, s. 1.

(3)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.


BILAGA I

Förteckning över sektorer med europeisk kritisk infrastruktur

Sektor

Undersektor

I

Energi

1.

El

Infrastruktur och anläggningar för produktion och överföring av el vad avser elförsörjning.

2.

Olja

Produktion, raffinering, rening och lagring av olja samt distribution av olja via pipelines.

3.

Gas

Produktion, raffinering, rening och lagring av gas samt distribution av gas via pipelines.

LNG-terminaler.

II

Transport

4.

Vägtransport

5.

Järnvägstransport

6.

Luftfart

7.

Transport på inre vattenvägar

8.

Havs- och närsjöfart samt hamntrafik

Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 3 identifiera sådan kritisk infrastruktur som kan klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur. Förteckningen över sektorer med europeisk kritisk infrastruktur medför därför inte i sig någon allmän skyldighet att klassificera en europeisk kritisk infrastruktur för varje sektor.


BILAGA II

FÖRFARANDE FÖR FRAMTAGANDE AV SÄKERHETSPLANEN FÖR OPERATÖRER

Säkerhetsplanen för operatörer ska identifiera beståndsdelarna av den kritiska infrastrukturen och vilka säkerhetslösningar som finns eller som håller på att genomföras för deras skydd. Förfarandet för framtagande av säkerhetsplanen för operatörer ska minst omfatta följande:

1.

Identifiering av viktiga beståndsdelar.

2.

En riskanalys som bygger på de viktigaste hotbilderna, sårbarheten för varje beståndsdel och potentiella konsekvenser.

3.

Identifiering, urval och prioritering av motåtgärder och förfaranden med en uppdelning mellan följande:

Permanenta säkerhetsåtgärder, dvs. oumbärliga säkerhetsinvesteringar och resurser som är relevanta att använda vid alla tidpunkter. Rubriken ska innehålla information om allmänna åtgärder, t.ex. tekniska åtgärder (bl.a. installation av detektorer, tillträdeskontroll, skydd och förebyggande åtgärder), organisatoriska åtgärder (bl.a. förfaranden för varningar och krishantering), kontroll- och verifieringsåtgärder, kommunikation, medvetandegörande och utbildning samt informationssystemens säkerhet.

Graderade säkerhetsåtgärder, som kan aktiveras beroende på varierande risk- och hotnivåer.


BILAGA III

Förfarande för medlemsstaternas identifiering i enlighet med artikel 3 av kritisk infrastruktur som kan klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur

Enligt artikel 3 ska varje medlemsstat identifiera kritisk infrastruktur som kan klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur. Detta förfarande ska genomföras av varje medlemsstat genom nedan angivna på varandra följande steg.

Möjlig europeisk kritisk infrastruktur som inte uppfyller kraven i ett av nedan angivna på varandra följande steg ska anses vara ”icke europeisk kritisk infrastruktur” och ska uteslutas från förfarandet. Möjlig europeisk kritisk infrastruktur som uppfyller kraven ska vara föremål för nästa steg i detta förfarande.

Steg 1

Varje medlemsstat ska tillämpa de sektorsspecifika kriterierna för att göra ett första urval av kritisk infrastruktur inom en sektor.

Steg 2

Varje medlemsstat ska tillämpa definitionen av kritisk infrastruktur enligt artikel 2 a på en möjlig europeisk kritisk infrastruktur som identifierats enligt steg 1.

Hur allvarliga konsekvenserna är ska bestämmas antingen genom användning av nationella metoder för identifiering av kritisk infrastruktur eller med hänvisning till de sektorsövergripande kriterierna på en lämplig nationell nivå. För infrastruktur som tillhandahåller grundläggande tjänster ska tillgängliga alternativ och driftsstörningars längd/tid för återställande beaktas.

Steg 3

Varje medlemsstat ska tillämpa det gränsöverskridande elementet i definitionen av europeisk kritisk infrastruktur enligt artikel 2 b på en möjlig europeisk kritisk infrastruktur som uppfyller kraven enligt de två första stegen i detta förfarande. En möjlig europeisk kritisk infrastruktur som överensstämmer med definitionen ska följa nästa steg av förfarandet. För infrastruktur som tillhandahåller grundläggande tjänster ska tillgängliga alternativ och driftsstörningars längd/tid för återställande beaktas.

Steg 4

Varje medlemsstat ska tillämpa de sektorsövergripande kriterierna på återstående möjlig europeisk kritisk infrastruktur. De sektorsövergripande kriterierna ska beakta följande: hur allvarliga konsekvenserna är och, för infrastruktur som tillhandahåller grundläggande tjänster, om det finns tillgängliga alternativ samt driftstörningars längd/tid för återställande. En möjlig europeisk kritisk infrastruktur som inte uppfyller de sektorsövergripande kriterierna ska inte klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur.

Möjlig europeisk kritisk infrastruktur som har genomgått detta förfarande ska endast meddelas de medlemsstater som kan komma att i hög grad beröras av den möjliga europeiska kritiska infrastrukturen.


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/83


RÅDETS BESLUT

av den 16 december 2008

om likvärdighet av skogsodlingsmaterial som producerats i tredjeland

(2008/971/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (1), särskilt artikel 19.1 och 19.2,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Enligt de nationella bestämmelserna för certifiering av skogsodlingsmaterial i Kanada, Kroatien, Norge, Serbien, Schweiz, Turkiet och Förenta staterna ska en officiell fältbesiktning utföras under den tid då frön samlas in och bearbetas och då plantpartier produceras.

(2)

Enligt dessa bestämmelser ska systemen för godkännande och registrering av frökällor och den efterföljande produktionen av odlingsmaterial från dessa frökällor ligga i linje med OECD:s system för certifiering av skogsodlingsmaterial i internationell handel (OECD Forest Seed and Plant Scheme – OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor). Enligt dessa bestämmelser måste dessutom frö och plantpartier i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” certifieras officiellt och fröförpackningar förslutas officiellt i enlighet med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor.

(3)

En granskning av dessa bestämmelser har visat att villkoren för godkännande av frökällor uppfyller kraven i direktiv 1999/105/EG. Med undantag för de villkor som avser frökvaliteten, artrenheten och kvaliteten på plantpartierna ger bestämmelserna i dessa tredjeländer dessutom samma garantier när det gäller villkor som tillämpas på frö och plantpartier i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” som de som fastställs i direktiv 1999/105/EG. Bestämmelserna för certifiering av skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” i Kanada, Kroatien, Norge, Serbien, Schweiz, Turkiet och Förenta staterna bör därför anses vara likvärdiga med de bestämmelser som fastställs i direktiv 1999/105/EG, förutsatt att de ytterligare villkoren avseende frö och plantpartier är uppfyllda.

(4)

Bestämmelserna för de ovannämnda tredjeländerna kan emellertid inte anses vara likvärdiga för kategorierna ”individutvalt” och ”testat” på vilka OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor inte tillämpas. Det är därför lämpligt att begränsa tillämpningsområdet för detta beslut om likvärdighet till att omfatta odlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt”.

(5)

De definitioner som fastställs i direktiv 1999/105/EG bör användas i detta beslut i syfte att garantera överensstämmelse mellan de två rättsakterna.

(6)

Skogsodlingsmaterial som uppfyller villkoren i detta beslut bör uppfylla växtskyddskraven i rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (2). I tillämpliga fall ska genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (3).

(7)

Det är lämpligt att de tilläggsvillkor för frö och plantpartier avseende kvalitet och artrenhet som fastställs i detta beslut återspeglar bestämmelserna i direktiv 1999/105/EG.

(8)

För att garantera samma spårbarhetsnivå som den som föreskrivs i direktiv 1999/105/EG är det lämpligt att i detta beslut införa bestämmelser för utfärdande av ett stambrev för frö och plantpartier vid införsel till gemenskapen. Detta stambrev bör grundas på det officiella härkomstintyget från OECD och det bör i det anges att materialet importerats inom ramen för ett likvärdighetssystem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

I detta beslut fastställs de villkor enligt vilka skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” som har producerats i ett tredjeland som förtecknas i bilaga I ska importeras till gemenskapen.

Beslutet ska tillämpas förutsatt att de villkor som fastställs i bilaga II och i direktiven 2000/29/EG och 2001/18/EG är uppfyllda.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut ska definitionerna i artikel 2 i direktiv 1999/105/EG gälla.

Artikel 3

Likvärdighet

1.   System för godkännande och registrering av frökällor och för efterföljande produktion av odlingsmaterial från dessa frökällor, under tillsyn av myndigheterna i de tredjeländer som anges i bilaga I till detta beslut, eller under dessa myndigheters officiella överinseende, som tillämpas i de tredjeländer som förtecknas i den bilagan, ska anses vara likvärdiga med de system som medlemsstaterna tillämpar i enlighet med direktiv 1999/105/EG.

2.   Frön och plantpartier i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” av de arter som förtecknas i bilaga I till direktiv 1999/105/EG, som producerats i de tredjeländer som förtecknas i bilaga I till detta beslut och som officiellt certifierats av myndigheterna i tredjeländer som förtecknas i den bilagan, ska anses vara likvärdiga med frön och plantpartier som uppfyller kraven i direktiv 1999/105/EG, förutsatt att villkoren i bilaga II till detta beslut är uppfyllda.

Artikel 4

Stambrev

När frö och plantpartier förs in i gemenskapen ska den leverantör som importerar detta material underrätta det officiella organet i den medlemsstaten före importen. Det officiella organet ska utfärda ett stambrev grundat på det officiella härkomstintyget från OECD innan materialet släpps ut på marknaden.

I stambrevet ska det anges att odlingsmaterialet har importerats inom ramen för ett likvärdighetssystem.

Artikel 5

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med 1 januari 2009.

Artikel 6

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 16 december 2008.

På rådets vägnar

R. BACHELOT-NARQUIN

Ordförande


(1)  EGT L 11, 15.1.2000, s. 17.

(2)  EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.

(3)  EGT L 106, 17.4.2001, s. 1.


BILAGA I

Länder och myndigheter

Land (1)

Myndighet med ansvar för godkännande och kontroll av produktionen

CA

National Forest Genetic Resource Centre/Centre national des ressources génétiques forestières

Natural Resources Canada/Ressources naturelles Canada

Canadian Forest Service - Atlantic/Service canadien des forêts – Atlantique

PO Box 4000, Fredericton/Frédéricton

New Brunswick/Nouveau-Brunswick E3B 5P7

CH

Federal Office for Environment (FOEN)

Department of the Environment, Transport, Energy and Communications (UVEK)

Forest Division

Federal Plant Protection Service

Birmensdorf

HV

Forest Research Institute

Cvjetno naselje 41

10450 Jastrebarsko

NO

Norsk genresurssenter

Norsk institutt for skogforskning

Box 115

N-1431 Ås

SR

Directorate for forest

Ministry of agriculture, forestry and water management

Omladinskih brigada 1

11 000 Beograd

TR

Ministry of Environnement and Forestry (Çevre ve Orman Bakanlığı) - General directorate for afforestation and erosion control (Ağaçlandirma ve erozyon kontrolu genel müdürlüğü)

Gazi – Ankara

US

National Tree Seed Laboratory

USDA Forest Service

Purdue University

West Lafayette, Indiana


(1)  CA – Kanada, CH – Schweiz, HV – Kroatien, NO – Norge, SR – Serbien TR – Turkiet, US - Amerikas Förenta stater


BILAGA II

A.   Villkor i fråga om frö som produceras i tredjeland

1.

Frö ska officiellt certifieras som frö som härstammar från godkända frökällor och förpackningar ska förslutas i enlighet med nationella bestämmelser för tillämpning av OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor. En officiell OECD-etikett ska fästas på varje fröparti tillsammans med antingen en kopia av det officiella härkomstintyget från OECD eller ett dokument från leverantören med alla uppgifter som ingår i det officiella härkomstintyget från OECD tillsammans med leverantörens namn.

2.

När det gäller frö ska OECD-etiketten eller dokumentet från leverantören också innehålla följande information, som om möjligt ska ha bedömts genom användning av internationellt erkända metoder:

a)

Renhet: andelen rent frö, annat frö och dött material, angivet i massprocent, i den produkt som saluförs som ett fröparti.

b)

Grobarhetsprocenten hos rent frö eller, om grobarheten inte kan bedömas eller endast med svårighet kan bedömas, andelen livsdugliga frön i procent, uppskattad med hjälp av en angiven metod.

c)

1 000-kornvikt.

d)

Antalet grobara frön per kilogram av den produkt som saluförs som ”frö” eller, om antalet grobara frön inte kan eller endast med svårighet kan bedömas, antalet livsdugliga frön per kilogram.

3.

Med avvikelse från punkt 2 kan den däri avsedda tilläggsinformationen om förfaranden för frökontroll genom tillämpning av internationellt erkända metoder tillhandahållas av den leverantör som importerar fröna innan de först saluförs i gemenskapen.

4.

För att frön från den aktuella säsongens skörd ska vara snabbt tillgängliga får den importerande leverantören, utan att uppfylla villkoren i punkterna 2 b och 2 d, saluföra frön till köpare i första handelsledet. Den leverantör som importerar materialet måste så snart som möjligt intyga att villkoren i punkt 2 b och 2 d är uppfyllda.

5.

Villkoren i punkterna 2 b och 2 d gäller inte små kvantiteter av frön, enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 2301/2002 av den 20 december 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 1999/105/EG när det gäller definitionen av små kvantiteter av frön (1).

6.

Fröpartier ska ha en artrenhet på minst 99 %. När det gäller närbesläktade arter, med undantag av artificiella hybrider, ska emellertid artrenheten för frukt- eller fröpartiet anges på leverantörens etikett eller dokument när den inte uppgår till 99 %.

7.

Med avvikelse från punkt 1 får frön i lämpliga kvantiteter komma från icke godkända frökällor

a)

om de är avsedda för test, vetenskapliga ändamål eller genetiskt bevarande,

b)

om det är uppenbart att fröenheterna inte är avsedda för skogsbruksändamål.

B.   Villkor i fråga om plantpartier som produceras i tredjeland.

1.

Produktionen av plantpartier ska äga rum i en plantskola som registrerats hos myndigheterna i tredjeländer som anges i bilaga I till detta beslut, eller under dessa myndigheters officiella överinseende, i tredjelandet. En officiell OECD-etikett ska fästas på varje parti tillsammans med antingen en kopia av det officiella härkomstintyget från OECD eller ett dokument från leverantören med alla uppgifter som ingår i det officiella härkomstintyget från OECD samt leverantörens namn.

2.

Plantpartier ska uppfylla de krav som fastställs i del D i bilaga VII till direktiv 1999/105/EG.

3.

Plantpartier som ska saluföras till slutanvändare i områden med Medelhavsklimat ska uppfylla de krav som fastställs i del E i bilaga VII till direktiv 1999/105/EG.


(1)  EGT L 348, 21.12.2002, s. 75.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/88


RÅDETS BESLUT

av den 18 december 2008

om ändring av bilaga 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna, om ifyllande av viseringsmärket

(2008/972/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av förordning (EG) nr 789/2001 av den 24 april 2001 om att förbehålla rådet genomförandebefogenheter avseende vissa detaljerade bestämmelser och praktiska förfaranden för behandlingen av ansökningar om visering (1), särskilt artikel 1.1,

med beaktande av Frankrikes initiativ, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga 13 till de gemensamma konsulära anvisningarna fastställs gemensamma regler om ifyllande av viseringsmärket i form av exempel som motsvarar de olika kategorierna av enhetliga viseringar.

(2)

I exempel 9 i bilaga 13, som gäller viseringar för kortare vistelse (rörlighet), anges att dessa utfärdas för perioder med en giltighetstid överstigande sex månader, nämligen 1, 2, 3 eller 5 år (C1, C2, C3 och C5).

(3)

De kategorierna (C1, C2, C3 och C5) motsvarar inte längre någon av bestämmelserna i de gemensamma konsulära anvisningarna efter antagandet av rådets beslut 2006/440/EG av den 1 juni 2006 (2), i vilket de administrativa kostnaderna för handläggningskostnaderna harmoniseras. Exemplet i bilagan bör därför ändras.

(4)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark. Eftersom detta beslut är en utveckling av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ska Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom sex månader efter dagen för antagande av detta beslut, besluta huruvida landet ska genomföra beslutet i sin nationella lagstiftning.

(5)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (3).

(6)

När det gäller Schweiz utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (4), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i beslut 2008/146/EG (5) och artikel 3 i beslut 2008/149/Rif (6).

(7)

När det gäller Lichtenstein utgör detta beslut, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Lichtenstein om Furstendömet Lichtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i beslut 2008/261/EG (8) och artikel 3 i beslut 2008/262/Rif (9).

(8)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (10). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.

(9)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (11). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(10)

När det gäller Cypern utgör detta beslut en rättsakt som bygger på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

(11)

Detta beslut utgör en rättsakt som bygger på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I exempel 9 i bilaga 13 till de gemensamma konsulära anvisningarna ska första strecksatsen ersättas med följande:

”—

Visering för kortare vistelse och multipel inresa med en giltighetstid på högst fem år. I nedanstående exempel har giltighetstiden angivits till tre år.”

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den dag det offentliggörs i Europeiska Unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande


(1)  EGT L 116, 26.4.2001, s. 2.

(2)  EUT L 175, 29.6.2006, s. 77.

(3)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(4)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(5)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

(6)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 50.

(7)  EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

(8)  EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

(9)  EUT L 83, 26.3.2008, s. 5.

(10)  EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(11)  EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.


Kommissionen

23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/90


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 15 december 2008

om ändring av rådets direktiv 2002/56/EG när det gäller det datum som anges i artikel 21.3 fram till vilket medlemsstaterna tillåts utsträcka giltigheten för beslut om likvärdighet för utsädespotatis från tredjeländer

[delgivet med nr K(2008) 8135]

(Text av betydelse för EES)

(2008/973/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (1), särskilt artikel 21.3 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 2002/56/EG får medlemsstaterna från och med vissa datum inte längre själva bestämma i vilken utsträckning utsädespotatis som skördats i tredjeländer är likvärdig med utsädespotatis som skördats inom gemenskapen och som uppfyller kraven i det direktivet.

(2)

Eftersom arbetet med att fastställa likvärdighet inom gemenskapen för utsädespotatis från samtliga berörda tredjeländer inte hade slutförts, tilläts medlemsstaterna genom direktiv 2002/56/EG att förlänga giltighetstiden till och med den 31 mars 2008 för de beslut om likvärdighet som de redan hade fattat när det gäller utsädespotatis från vissa länder som inte täcks av gemenskapens bestämmelser om likvärdighet. Detta datum valdes eftersom det motsvarar utgången av den period då utsädespotatis släpps ut på marknaden.

(3)

Eftersom detta arbete ännu inte är slutfört och en ny handelssäsong inleds i slutet av 2008 måste medlemsstaterna tillåtas utsträcka giltigheten för sina beslut om likvärdighet.

(4)

Direktiv 2002/56/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 21.3 första stycket i direktiv 2002/56/EG ska ”31 mars 2008” ersättas med ”31 mars 2011”.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 60.


III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/91


RÅDETS BESLUT 2008/974/GUSP

av den 18 december 2008

till stöd för Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 13.3 och artikel 23.1, och

av följande skäl:

(1)

Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, där kapitel III innehåller en förteckning över åtgärder som måste vidtas både inom Europeiska unionen och i tredjeländer för att bekämpa sådan spridning.

(2)

EU genomför aktivt denna strategi och verkställer de åtgärder som anges i kapitel II och III i denna, till exempel att frigöra ekonomiska resurser för att ge stöd till särskilda projekt som leder till förbättring av ett multilateralt system om förhindrande av spridning och multilaterala förtroendeskapande åtgärder. Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler (nedan kallad koden) är en integrerad del i detta system. Den syftar till att förebygga och förhindra spridning av ballistiska missilsystem som kan bära massförstörelsevapen och tillhörande teknik.

(3)

Den 17 november 2003 antog rådet gemensam ståndpunkt 2003/805/Gusp (1) om universalisering och förstärkning av multilaterala avtal om icke-spridning av massförstörelsevapen och bärare. I denna gemensamma ståndpunkt uppmanas bland annat så många länder som möjligt att underteckna koden, särskilt de länder som kan tillverka ballistiska missiler, så att koden kan utvecklas vidare och genomföras, särskilt dess förtroendeskapande åtgärder, och för att främja ett närmare förhållande mellan koden och FN:s multilaterala system om förhindrande av spridning.

(4)

Den 23 maj 2007 beslutade rådet att vidta åtgärder för att främja universalisering av koden och efterlevnad av dess principer. I detta syfte organiserades en workshop i anslutning till signatärstaternas årsmöte 2007 som samlade de viktigaste staterna som kan tillverka ballistiska missiler, inklusive de som inte har undertecknat koden. Det är en prioritering för EU att fortsätta denna dialog mellan signatärstater och icke signatärstater i syfte att ytterligare främja kodens universalitet samt en bättre tillämpning och utveckling av koden. Detta beslut bör bidra till denna process.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   I syfte att säkerställa ett fortlöpande och praktiskt genomförande av vissa inslag i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska Europeiska unionen stödja den verksamhet som bedrivs av kodens signatärstater för att främja följande målsättningar:

a)

främja universalisering av koden, och särskilt att alla stater som kan tillverka ballistiska missiler undertecknar koden,

b)

stödja genomförande av koden,

c)

främja en ytterligare utveckling av koden.

2.   De projekt som ska stödjas av Europeiska unionen ska härvid omfatta följande särskilda verksamheter:

a)

Tillhandahålla medel för att organisera målinriktad uppsökande verksamhet, exempelvis i form av workshoppar i syfte att främja fler undertecknanden av koden och i en region där antalet som har undertecknat koden är lägst.

b)

Tillhandahålla finansiella och tekniska medel för att, å ena sidan, underlätta informationsutbyte mellan signatärstater och, å andra sidan, underlätta för observatörer att besöka provanläggningar för uppskjutning av rymdfarkoster (SLV), som signatärstaterna har beslutat sig för att överväga på frivillig basis i enlighet med artikel 4 a ii i koden.

c)

Tillhandahålla medel för att gå vidare med en diskussion mellan signatärstaterna om hur kodens relevans och genomförbarhet kan bevaras. Diskussionen ska särskilt ta hänsyn till den nya utvecklingen på området för spridning av ballistiska missiler och utvecklingen när det gäller internationella institutioner och rättsliga ramar avseende ballistiska missiler.

Dessa projekt ska genomföras till förmån för kodens signatärstater och icke-signatärstater.

En utförlig beskrivning av projekten återfinns i bilagan.

Artikel 2

1.   Ordförandeskapet ska, biträtt av rådets generalsekreterare/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, ansvara för genomförandet av detta beslut. Kommissionen ska medverka i full omfattning.

2.   Det tekniska genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.2 ska genomföras av Stiftelsen för Strategisk Forskning i Paris (FRS).

FRS ska utföra denna uppgift under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten, som biträder ordförandeskapet och i nära samråd med ordföranden för årsmötena för kodens signatärstater och Österrike i dess egenskap av kodens omedelbara centrala kontakt (ICC)/verkställande sekretariat. Generalsekreteraren/den höge representanten ska i detta syfte ingå nödvändiga överenskommelser med FRS.

3.   Ordförandeskapet, generalsekreteraren/den höge representanten och kommissionen ska i enlighet med respektive behörighet regelbundet hålla varandra informerade om genomförandet av detta beslut.

Artikel 3

1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av de projekt som anges i artikel 1.2 ska vara 1 015 000 EUR.

2.   De utgifter som finansieras med det belopp som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som är tillämpliga på Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

3.   Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 2, vilka ska ha formen av gåvobistånd, förvaltas korrekt. Den ska därför ingå ett finansieringsavtal med FRS. I denna överenskommelse ska det fastställas att FRS ska se till att EU:s bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4.   Kommissionen ska sträva efter att ingå finansieringsavtalet i punkt 3 snarast möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska informera rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om den tidpunkt när finansieringsavtalet ingås.

Artikel 4

Ordförandeskapet ska, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av regelbundna rapporter från FRS. Dessa rapporter ska ligga till grund för rådets utvärdering. Kommissionen ska medverka i full omfattning. Den ska rapportera om de finansiella aspekterna av genomförandet av detta beslut.

Artikel 5

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Det upphör att gälla sex månader efter det att det har fått verkan, om inte kommissionen ingår ett finansieringsavtal med FRS före utgången av denna period, då detta beslut upphör att gälla 24 månader efter den dag då finansieringsavtalet ingås.

Artikel 6

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande


(1)  EUT L 302, 20.11.2003, s. 34.


BILAGA

EU-stöd för Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen

1.   Syften

Europeiska unionen har visat starkt stöd för koden alltsedan den instiftades. Europeiska unionen betraktar koden som ett viktigt multilateralt instrument som syftar till att hindra spridning av ballistiska missilsystem och tillhörande teknik genom öppenhet och förtroendeskapande åtgärder. Alla Europeiska unionens medlemsstater har undertecknat koden och genomför den, trogna kodens anda.

I det förflutna har Europeiska unionen sökt råda bot på återstående luckor i kodens genomförande och universalitet genom att organisera en workshop för de stater som undertecknat och de som inte undertecknat koden i anslutning till årsmötet 2007. Styrkt av resultaten av workshopen önskar Europeiska unionen gå vidare med detta initiativ och stödja koden när det gäller följande tre aspekter:

Kodens universalitet.

Kodens genomförande.

Utveckling av koden och förbättring av dess funktionssätt.

2.   Beskrivning av projekten

2.1   Projekt nr 1: Främjande av kodens universalitet

2.1.1   Projektets syfte

Antalet signatärstater har nått upp till två tredjedelar av alla FN:s medlemsstater, men mer behöver göras för att uppnå kodens universalitet. I samband med årsmötena noterade signatärstaterna att skälen bakom icke-signatärstaters motvilja att underteckna koden är av mycket skiftande art, från allmänt bristande medvetenhet och förståelse när det gäller koden till skäl av mer politiskt slag.

2.1.2   Projektets resultat

Öka medvetenhet, förståelse och stöd när det gäller koden.

Förbättra interaktionen mellan signatärstater och icke-signatärstater.

Öka antalet signatärstater.

2.1.3   Beskrivning av projektet

Projektet tillhandahåller organisation för två workshoppar:

Workshop för ökad medvetenhet i den region där antalet icke-signatärstater är störst.

I Afrika har följande länder inte undertecknat koden: Algeriet, Angola, Botswana, Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Lesotho, Namibia, Republiken Kongo, Somalia, Swaziland, Togo och Zimbabwe.

En allmän workshop efter samma modell som den som organiserades i anslutning till signatärstaternas årsmöte 2007 med fokuserade och strukturerade utbyten om tekniska och säkerhetspolitiska överväganden avseende spridning av ballistiska missiler och kodens relevans.

2.2   Projekt nr 2: Stöd till genomförande av koden hos signatärstaterna

2.2.1   Projektets syfte

Samtidigt som koden utgör ett viktigt instrument för att förhindra spridning av ballistiska missiler och tillhörande teknik genom öppenhet och förtroendeskapande åtgärder behöver ytterligare åtgärder vidtas för att främja ett bättre utbyte mellan signatärstater. Projektet kommer att fokusera på sådana aspekter av utbyten där det finns utsikt till påtagliga resultat.

2.2.2   Projektets resultat

Skapande av en prototyp för en internetbaserad informations- och kommunikationsmekanism (e-ICC), som kan möjliggöra snabbare, enklare och säkert informationsutbyte mellan signatärstater samt elektronisk distribution av dokument.

Om signatärstaterna skulle besluta att upprätta en e-ICC i samband med sitt årsmöte skulle en sådan prototyp kunna tas i drift.

Ökat stöd till besök av observatörer vid SLV.

2.2.3   Beskrivning av projektet

Projektet tillhandahåller två typer av åtgärder:

a)

Tillgång till informationsutbyte och kommunikation mellan undertecknande stater genom inrättande av en e-ICC. Frankrikes erfarenhet av kontrollsystemet för missilteknik (MTCR) e-POC har särskild relevans för detta projekt.

Med tanke på att beslutet att upprätta ett sådant system tillkommer kodens signatärstater i samband med årsmötet, kommer projektet att genomföras i två faser. Genomförandet av den andra fasen kommer att föregås av överläggningar mellan signatärstaterna om e-ICC under årsmötet.

Fas 1: Förslag från EU till kodens signatärstater om inrättande av en e-ICC

En prototyp för en e-ICC kommer att utarbetas för att därefter presenteras för signatärstaterna, möjligen under 2009 och för att få synpunkter från signatärstaterna i fråga om dess drift.

Fas 2: Idrifttagande av prototypen för e-ICC

Om signatärstaterna beslutar att upprätta en e-ICC vid årsmötet, kan en sådan prototyp tas i drift. I detta syfte skulle aspekter avseende tekniskt kunnande och materiel när det gäller prototypen överföras till (ICC)/verkställande sekretariatet för administration och utbildning skulle tillhandahållas ICC och de undertecknande staterna.

b)

Tillgång till finansiella medel för ett besök av internationella observatörer vid SLV i EU:s medlemsstater.

2.3   Projekt nr 3: Främjande av ytterligare utveckling av koden och ett förbättrat funktionssätt

2.3.1   Projektets syfte

Säkerhetsmiljön är under oavbruten utveckling, även inom det område som gäller spridningen av bärare för massförstörelsevapen. Signatärstaterna träffas årligen och utvärderar genomförandet av koden liksom nya trender inom spridningen av ballistiska missiler och tillhörande teknik.

Projektet kommer att främja en mer djupgående diskussion bland signatärstaterna, och, i lämpliga fall, inkludera icke-signatärstater, i en mer informell omgivning och ge tillgång till teknisk expertis på området för spridning av ballistiska missiler utanför regeringskretsarna. Resultaten från projektet kan presenteras som ett dokument med punkter för reflektioner vid signatärstaternas årsmöte.

2.3.2   Projektets resultat

Ökad insikt i aktuella trender när det gäller spridning av ballistiska missiler och SLV-program med rekommendationer till signatärstaterna.

Analys av medlen för att motivera signatärstaterna att underkasta sig programmen för ballistiska missiler och SLV.

Ökad insikt om gränssnittet mellan koden, MTCR samt bilaterala och regionala arrangemang avseende förtroendeskapande åtgärder som ett led i arbetet mot målet icke-spridning av missiler och definition av policyrekommendationer.

Arbetsdokument eller andra former av dokumentation från workshopparna, som kan presenteras av EU till årsmötet för Haag-uppförandekoden.

2.3.3   Beskrivning av projektet

Projektet kommer att tillhandahålla två typer av verksamheter:

a)

Finansiering av en studie om aktuella trender inom ballistiska missiler och dynamiken för deras spridning samt SLV-program, som kan presenteras som ett dokument med punkter för reflektion vid signatärstaternas årsmöte. Vid studiens genomförande kommer FRS att se till att inget dubbelarbete förekommer i förhållande till FN-gruppen med regeringsexperter.

b)

Finansiering av workshoppar från signatärstaterna och icke-signatärstaterna, från den statliga såväl som från den icke-statliga sektorn. Workshopparna kan organiseras i anslutning till årsmötet. Resultaten kan presenteras som ett arbetsdokument vid signatärstaternas årsmöte. Workshopparna kommer att behandla följande frågor:

Gränssnittet mellan koden, MTCR samt bilaterala och regionala förtroendeskapande åtgärder som ett led i arbetet mot målet icke-spridning av missiler samt mellan koden och FN-systemet (FN:s generalförsamling).

Hur kan signatärstaterna motiveras att underkasta sig program för ballistiska missiler och SLV.

3.   Varaktighet

Genomförandet av projektet beräknas totalt pågå under 24 månader.

4.   Mottagare

Mottagarna av projekten i detta beslut är både signatärstater och icke-signatärstater.

Det slutliga valet av mottagarstater kommer att göras i samråd mellan genomförandeorganet och ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten i nära samråd med medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för den behöriga rådsarbetsgruppen. Det slutliga avgörandet kommer att grunda sig på förslag från genomförandeorganet i enlighet med artikel 2.2 i detta beslut.

5.   Genomförandeorgan

FRS kommer att få i uppdrag att genomföra projekten på det tekniska planet. Projekten kommer att genomföras direkt av personal från FRS eller av dess samarbetspartner, Institutet för fredsforskning och säkerhetspolitik, Hamburgs universitet och Polens centrum för rymdforskning i Warszawa.

Det genomförande organet ska utarbeta:

a)

En kvartalsrapport om genomförandet av projekten.

b)

En slutrapport senast en månad efter det att projekten har genomförts.

Rapporterna kommer att ställas till ordförandeskapet, som ska biträdas av rådets generalsekreterare/den höge representanten.

FRS kommer att se till att EU:s bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

6.   Övriga medverkande

Projekten kommer i sin helhet att finansieras genom beslutet. Experter från kodens signatärstater eller icke-signatärstater kan betraktas som övriga medverkande. De kommer att arbeta enligt standardreglerna för FRS.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/96


RÅDETS BESLUT 2008/975/GUSP

av den 18 december 2008

om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (Athena)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 13.3 och 28.3, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska rådet i Helsingfors den 10–11 december 1999 beslutade bland annat att medlemsstaterna genom frivilligt samarbete under EU-ledda operationer före 2003 ska vara i stånd att inom 60 dagar sätta in och därefter under minst ett år underhålla styrkor på upp till 50 000–60 000 man som klarar av hela skalan av Petersbergsuppgifter.

(2)

Rådet godkände den 17 juni 2002 närmare bestämmelser om finansieringen av EU-ledda krishanteringsoperationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

(3)

Rådet bekräftade i slutsatserna av den 14 maj 2003 behovet av en snabbinsatsförmåga, i synnerhet när det gäller humanitära insatser och räddningsinsatser.

(4)

Europeiska rådet i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 välkomnade rådets slutsatser av den 19 maj 2003, i vilka man särskilt bekräftade nödvändigheten av Europeiska unionens militära snabbinsatsförmåga.

(5)

Rådet beslutade den 22 september 2003 att Europeiska unionen bör få den flexibla kapacitet som är nödvändig för att hantera finansieringen av gemensamma kostnader för militära operationer av olika storleksordning, beskaffenhet eller angelägenhetsgrad, särskilt genom att en permanent finansieringsmekanism inrättas senast den 1 mars 2004 för finansieringen av gemensamma kostnader för unionens alla framtida militära operationer.

(6)

Den 23 februari 2004 antog rådet beslut 2004/197/Gusp om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (1) (Athena). Detta beslut har senare ändrats flera gånger. Rådet har genomfört en kodifiering av ovan nämnda beslut genom antagandet av beslut 2007/384/Gusp (2) den 14 maj 2007.

(7)

EU:s militära kommitté fastställde i detalj konceptet för EU:s militära snabbinsatser i rapporten av den 3 mars 2004. Den fastställde vidare den 14 juni 2004 konceptet för EU:s taktiska insatsstyrkor.

(8)

Europeiska rådet den 17 juni 2004 godkände en rapport om europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) i vilken det betonades att arbetet med EU:s snabbinsatsförmåga bör drivas vidare med sikte på en initial operativ kapacitet senast i början av 2005.

(9)

Mot bakgrund av denna utveckling bör den förtida finansieringen av EU:s militära operationer förbättras. Systemet för förtida finansiering är följaktligen framför allt avsett för snabbinsatser.

(10)

Rådet beslutar från fall till fall om en operation har militära eller försvarsmässiga konsekvenser i den mening som avses i artikel 28.3 i fördraget.

(11)

I fördraget stadgas i artikel 28.3 andra stycket att de medlemsstater vilkas företrädare i rådet har avgett en formell förklaring enligt artikel 23.1 andra stycket inte är skyldiga att bidra till finansieringen av utgifter i samband med operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

(12)

I enlighet med artikel 6 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor och Danmark bidrar inte till finansieringen av mekanismen.

(13)

I enlighet med artikel 43 i beslut 2007/384/Gusp har rådet reviderat ovan nämnda beslut och beslutat att ändra detta.

(14)

För att skapa klarhet bör därför beslut 2007/384/Gusp upphävas och ersättas av ett nytt beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

a)   deltagande medlemsstater: Europeiska unionens medlemsstater med undantag för Danmark.

b)   bidragsgivande stater: de medlemsstater som i enlighet med artikel 28.3 i fördraget om Europeiska unionen bidrar till finansieringen av den berörda militära operationen och de tredjeländer som enligt avtal mellan dem och Europeiska unionen bidrar till finansieringen av de gemensamma kostnaderna för denna operation.

c)   operationer: Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

d)   militära stödåtgärder: Europeiska unionens operationer, eller delar därav, som beslutats av rådet till stöd för ett tredjeland eller en tredjeorganisation, med militära eller försvarsmässiga konsekvenser, men som inte är underställd Europeiska unionens högkvarter.

KAPITEL 1

MEKANISM

Artikel 2

Inrättande av mekanismen

1.   Härmed inrättas en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för operationerna.

2.   Denna mekanism ska gå under beteckningen Athena.

3.   Athena ska agera i de deltagande medlemsstaternas ställe eller, i fråga om vissa specifika operationer, de bidragsgivande staternas ställe enligt definitionen i artikel 1.

Artikel 3

Rättskapacitet

Athena ska ha den rättskapacitet som krävs för att förvalta finansieringen av Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser, särskilt för att inneha ett bankkonto, förvärva, inneha eller avyttra tillgångar, ingå avtal eller administrativa överenskommelser samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Athena ska inte ha något vinstsyfte.

Artikel 4

Samordning med tredje part

Athena ska, i den mån det är nödvändigt för att fullgöra sina uppdrag och med beaktande av Europeiska unionens mål och politik, samordna sin verksamhet med medlemsstaterna, gemenskapens institutioner och internationella organisationer.

KAPITEL 2

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Artikel 5

Förvaltningsorgan och personal

1.   Athena ska under den särskilda kommitténs överinseende förvaltas av

a)

förvaltaren,

b)

chefen för varje operation, när det gäller den operation han leder (nedan kallad operationschefen),

c)

räkenskapsföraren.

2.   Athena ska i möjligaste mån använda Europeiska unionens befintliga administrativa strukturer. Athena ska anlita personal som allt efter behov tillhandahålls av Europeiska unionens institutioner eller utstationeras av medlemsstaterna.

3.   Rådets generalsekreterare får förse förvaltaren eller räkenskapsföraren med den personal som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter, eventuellt på förslag av en deltagande medlemsstat.

4.   Athenas organ och dess personal ska anlitas på grundval av operativa behov.

Artikel 6

Den särskilda kommittén

1.   En särskild kommitté (nedan kallad den särskilda kommittén) med en företrädare för var och en av de deltagande medlemsstaterna, inrättas härmed. Kommissionen ska utan att delta i omröstningar närvara vid den särskilda kommitténs möten.

2.   Athena ska förvaltas under den särskilda kommitténs överinseende.

3.   När den särskilda kommittén diskuterar finansieringen av de gemensamma kostnaderna för en viss operation ska

a)

kommittén bestå av en företrädare för var och en av de bidragsgivande medlemsstaterna,

b)

företrädarna för bidragsgivande tredjeländer delta i den särskilda kommitténs överläggningar; de ska inte delta i dess omröstningar och inte heller vara närvarande när dessa äger rum,

c)

operationschefen eller dennes företrädare delta i den särskilda kommitténs överläggningar men inte i dess omröstningar.

4.   Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd ska sammankalla och leda den särskilda kommitténs möten. Förvaltaren ska ansvara för kommitténs sekretariat. Han ska föra protokoll över resultatet av kommitténs överläggningar. Han ska inte delta i kommitténs omröstningar.

5.   Räkenskapsföraren ska vid behov delta i den särskilda kommitténs överläggningar men inte i dess omröstningar.

6.   Om en deltagande medlemsstat, förvaltaren eller operationschefen så begär ska ordförandeskapet inom högst 15 dagar sammankalla den särskilda kommittén.

7.   Förvaltaren ska på lämpligt sätt informera den särskilda kommittén om eventuella skadeståndsanspråk eller klagomål som framförts mot Athena.

8.   Kommittén ska fatta beslut med enhällighet bland sina ledamöter med beaktande av den sammansättning som anges i punkterna 1 och 3. Besluten ska vara bindande.

9.   Den särskilda kommittén ska godkänna samtliga budgetar, med beaktande av dessas referensbelopp, och ska genomgående utöva de befogenheter som anges i artiklarna 19, 20, 21, 22, 25, 26, 28, 30, 32, 33, 37, 38, 39, 40, 41 och 42.

10.   Förvaltaren, operationschefen och räkenskapsföraren ska i enlighet med vad som anges i detta beslut rapportera till den särskilda kommittén.

11.   De handlingar som godkänns av den särskilda kommittén i enlighet med artiklarna 19, 20, 21, 22, 23, 25, 28, 30, 32, 33, 39, 40, 41 och 42 ska undertecknas av den person som vid tidpunkten för deras godkännande innehar ordförandeskapet i den särskilda kommittén samt av förvaltaren.

Artikel 7

Förvaltaren

1.   Rådets generalsekreterare ska, efter att ha informerat den särskilda kommittén, utse förvaltaren och minst en biträdande förvaltare för en treårsperiod.

2.   Förvaltaren ska fullgöra sina uppgifter på Athenas vägnar.

3.   Förvaltaren ska

a)

upprätta alla budgetförslag och lägga fram dessa för den särskilda kommittén; utgiftsdelen för en operation i ett budgetförslag ska utarbetas på förslag av operationschefen,

b)

fastställa budgetarna efter det att den särskilda kommittén har godkänt dem,

c)

fungera som utanordnare för inkomstdelen liksom för de gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer samt för de gemensamma driftskostnader som uppkommer utanför operationens aktiva skede,

d)

när det gäller inkomsterna, verkställa de finansiella arrangemang som överenskommits med tredje part i fråga om finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens militära operationer.

4.   Förvaltaren ska se till att de bestämmelser som fastställs i detta beslut iakttas och att den särskilda kommitténs beslut tillämpas.

5.   Förvaltaren ska ha behörighet att vidta de åtgärder som han bedömer vara nödvändiga för verkställandet av utgifter som finansieras genom Athena. Han ska underrätta den särskilda kommittén om detta.

6.   Förvaltaren ska samordna arbetet med de finansiella frågor som rör unionens militära operationer. Han ska fungera som kontaktpunkt för nationella förvaltningar, och i förekommande fall internationella organisationer, i dessa frågor.

7.   Förvaltaren ska vara ansvarig inför den särskilda kommittén.

Artikel 8

Operationschefen

1.   Operationschefen ska fullgöra sina uppgifter på Athenas vägnar när det gäller finansieringen av de gemensamma kostnaderna för den operation som han leder.

2.   Operationschefen ska, när det gäller den operation han leder,

a)

förelägga förvaltaren sina förslag när det gäller den del i budgetförslaget som berör gemensamma driftsutgifter,

b)

i egenskap av utanordnare använda anslagen för gemensamma driftsutgifter. Han ska utöva myndighet över alla personer som deltar i användningen av dessa anslag, inbegripet i form av förhandsfinansiering. Han får tilldela kontrakt och ingå avtal på Athenas vägnar. Han ska öppna ett bankkonto på Athenas vägnar för den operation han leder.

3.   Operationschefen ska, för den operation han leder, ha behörighet att vidta de åtgärder som han bedömer vara nödvändiga för verkställandet av utgifter som finansieras genom Athena. Han ska underrätta förvaltaren och den särskilda kommittén om detta.

Artikel 9

Räkenskapsföraren

1.   Rådets generalsekreterare ska för en tvåårsperiod utse räkenskapsföraren och minst en biträdande räkenskapsförare.

2.   Räkenskapsföraren ska fullgöra sina uppgifter på Athenas vägnar.

3.   Räkenskapsföraren ska

a)

ansvara för att betalningar fullgörs på korrekt sätt samt för att kräva in inkomster och driva in fastställda fordringar,

b)

varje år upprätta en redovisning för Athena och efter varje slutförd operation en redovisning för denna,

c)

bistå förvaltaren när denne för godkännande överlämnar årsredovisningen eller redovisningen för en operation till den särskilda kommittén,

d)

sköta de löpande räkenskaperna för Athena,

e)

fastställa regler och metoder för hur räkenskaperna ska föras samt utforma kontoplanen,

f)

utforma och godkänna redovisningssystemen för inkomsterna och i förekommande fall godkänna de system som utanordnaren utformar för att införa eller styrka bokföringsuppgifter,

g)

förvara verifikationer,

h)

tillsammans med förvaltaren förvalta likvida medel.

4.   Förvaltaren och operationschefen ska förelägga räkenskapsföraren alla uppgifter som krävs för att upprätta redovisningar som ger en rättvisande bild av Athenas finansiella tillgångar och genomförandet av den budget som förvaltas av Athena. De ska ha ansvaret för uppgifternas tillförlitlighet.

5.   Räkenskapsföraren ska vara ansvarig inför den särskilda kommittén.

Artikel 10

Allmänna bestämmelser för förvaltaren, räkenskapsföraren och Athenas personal

1.   Uppgifterna som förvaltare eller biträdande förvaltare ska vara oförenliga med uppgifterna som räkenskapsförare eller biträdande räkenskapsförare.

2.   Den biträdande förvaltaren ska vara underställd förvaltaren. Den biträdande räkenskapsföraren ska vara underställd räkenskapsföraren.

3.   Den biträdande förvaltaren ska ersätta förvaltaren om denne är frånvarande eller förhindrad. Den biträdande räkenskapsföraren ska ersätta räkenskapsföraren om denne/denna är frånvarande eller förhindrad.

4.   När tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska gemenskaperna fullgör uppdrag för Athena ska de fortsätta att omfattas av de förordningar och föreskrifter som gäller dem.

5.   Den personal som medlemsstaterna ställer till förfogande för Athena ska omfattas av samma regler som föreskrivs i rådets beslut om anställningsvillkoren för nationella experter som är utstationerade, och av de bestämmelser som deras nationella förvaltning och gemenskapsinstitutionen eller Athena har enats om.

6.   Athenas personal ska innan de utnämns ha bemyndigats att få tillgång till rådets sekretessbelagda uppgifter minst upp till nivån SECRET UE eller fått ett motsvarande bemyndigande av en medlemsstat.

7.   Förvaltaren får med medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna förhandla om och ingå överenskommelser i syfte att i förväg utse sådan personal som vid behov omedelbart kan ställas till Athenas förfogande.

KAPITEL 3

ADMINISTRATIVA ÖVERENSKOMMELSER MED MEDLEMSSTATER, EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, TREDJELÄNDER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

Artikel 11

Administrativa överenskommelser

1.   En administrativ överenskommelse kan förhandlas fram med ett tredjeland eller en internationell organisation för att underlätta upphandling i insatsområdet och/eller de ekonomiska aspekterna av det ömsesidiga stödet inom ramen för operationerna och på mest kostnadseffektiva sätt.

2.   Sådana överenskommelser

a)

ska ske efter samråd med den särskilda kommittén när de ingås med medlemsstaterna eller Europeiska unionens institutioner,

b)

ska föreläggas den särskilda kommittén för godkännande när de ingås med tredjeländer eller internationella organisationer.

3.   Sådana överenskommelser ska undertecknas av operationschefen eller, om ingen operationschef finns, förvaltaren, såsom företrädare för Athena, och av de behöriga administrativa myndigheterna i de ovan nämnda staterna eller organisationerna.

Artikel 12

Permanenta och särskilda administrativa överenskommelser om arrangemangen för utbetalning av bidrag från tredjeländer

1.   Inom ramen för de överenskommelser som ingås mellan Europeiska unionen och de tredjeländer som rådet angivit som tänkbara bidragsgivare till EU:s operationer eller till en viss bestämd EU-operation ska förvaltaren med dessa förhandla fram permanenta respektive särskilda administrativa överenskommelser. Dessa överenskommelser ska ingås genom skriftväxling mellan Athena och behöriga förvaltningsorgan i berörda tredjeländer, varvid man ska fastställa de arrangemang som behövs för att underlätta snabb utbetalning av bidrag till framtida militära EU-operationer.

2.   I avvaktan på ingående av överenskommelser enligt punkt 1 får förvaltaren vidta de åtgärder som behövs för att underlätta utbetalningar från bidragsgivande tredjeländer.

3.   Förvaltaren ska i förväg underrätta den särskilda kommittén om de planerade överenskommelserna innan han undertecknar dem på Athenas vägnar.

4.   När en militär operation inleds av unionen ska förvaltaren, för de bidragsbelopp som rådet beslutat om, genomföra överenskommelserna med de tredjeländer som bidrar till operationen.

KAPITEL 4

BANKKONTON

Artikel 13

Öppnande och kontoinnehavare

1.   Förvaltaren ska öppna ett eller flera bankkonton för Athena.

2.   Bankkontona ska öppnas i ett högt ansett finansinstitut med huvudkontor i en av unionens medlemsstater.

3.   På dessa konton ska bidragen från de bidragsgivande staterna insättas. Dessa ska användas till att betala de utgifter som förvaltas av Athena samt att till operationschefen förskottera de medel som krävs för verkställande av de utgifter som rör de gemensamma kostnaderna för en militär operation. Inget bankkonto får övertrasseras.

Artikel 14

Förvaltning av medel

1.   Alla utbetalningar från Athenas konto ska gemensamt undertecknas dels av förvaltaren eller en biträdande förvaltare, dels av räkenskapsföraren eller en biträdande räkenskapsförare.

2.   De medel som förvaltas av Athena, inbegripet de som anförtrotts operationschefen, får endast placeras i ett högt ansett finansinstitut, i euro, på ett avistakonto eller ett konto med kort uppsägningstid.

KAPITEL 5

GEMENSAMMA KOSTNADER

Artikel 15

Fastställande av gemensamma kostnader och finansieringsperioder för dessa

1.   De gemensamma kostnader som anges i bilaga I ska, oavsett när de uppkommer, bäras av Athena. Om de tas upp under en budgetartikel där den operation anges till vilken de i första hand hänför sig, ska de betraktas som driftskostnader för operationen. I annat fall ska de betraktas som gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer.

2.   Vidare ska Athena bestrida de gemensamma driftskostnader som anges i bilaga II under perioden från och med det att krishanteringskonceptet för operationen har godkänts till dess att operationschefen har utnämnts. Under särskilda förhållanden får den särskilda kommittén, efter att ha hört Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, ändra den period under vilken dessa kostnader ska bestridas av Athena.

3.   Under det aktiva skedet av en operation, vilket sträcker sig från den tidpunkt då operationschefen utnämns till den dag då det militärstrategiska högkvarteret upphör med sin verksamhet, ska Athena som gemensamma driftskostnader bestrida

a)

de gemensamma kostnader som anges i bilaga III-A,

b)

de gemensamma kostnader som anges i bilaga III-B, om rådet så beslutar,

c)

de gemensamma kostnader som anges i bilaga III-C, när operationschefen så begär och den särskilda kommittén godkänner detta.

4.   Under det aktiva skedet av en militär stödoperation, som den fastställts av rådet, ska Athena som gemensamma driftskostnader bestrida de gemensamma kostnader som fastställs av rådet från fall till fall med hänvisning till bilaga III.

5.   Även nödvändiga utgifter i samband med avvecklingen av en operation, enligt bilaga IV, ska anses utgöra gemensamma driftskostnader.

En operation är avvecklad när den utrustning och infrastruktur som gemensamt finansierats för operationen nått sin slutdestination och räkenskaperna för operationen har upprättats.

6.   Ingen utgift som uppkommer för att täcka kostnader som ändå skulle ha burits av en eller flera bidragsgivande stater, en gemenskapsinstitution eller en internationell organisation får, oavsett hur en operation organiseras, godkännas som gemensam kostnad.

7.   Den särskilda kommittén får från fall till fall, med hänsyn till särskilda omständigheter, besluta om att ytterligare kostnader än de som förtecknas i bilaga III-B ska anses utgöra gemensamma kostnader för en bestämd operation medan den aktivt pågår.

8.   Om den särskilda kommittén inte når enhällighet, får denna på initiativ av ordförandeskapet överlämna frågan till rådet.

Artikel 16

Övningar

1.   De gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens övningar ska finansieras genom Athena, i enlighet med bestämmelser och förfaranden som liknar dem som används för operationer till vilka samtliga deltagande medlemsstater bidrar.

2.   Dessa gemensamma kostnader för övningar ska i första hand bestå av extra kostnader för mobila och fasta högkvarter och i andra hand av extra kostnader på grund av EU:s utnyttjande av Natos (Nordatlantiska fördragsorganisationen) gemensamma medel och resurser som ställts till förfogande för en övning.

3.   Gemensamma kostnader för övningar ska inte inbegripa kostnader för

a)

förvärv av anläggningstillgångar, inbegripet förvärv av byggnader, infrastruktur och utrustning,

b)

planering och förberedelser av övningar,

c)

transport, baracker och inkvartering för styrkorna.

Artikel 17

Referensbelopp

Alla gemensamma åtgärder genom vilka rådet beslutar att unionen ska genomföra en militär operation och alla gemensamma åtgärder eller beslut genom vilka rådet beslutar att förlänga en av unionens operationer ska innehålla ett referensbelopp för de gemensamma kostnaderna för operationen. Förvaltaren ska med bistånd av bland annat unionens militära stab och, om denne är i tjänst, av operationschefen, uppskatta det belopp som anses vara nödvändigt för att täcka de gemensamma kostnaderna för operationen under den avsedda perioden. Förvaltaren ska via ordförandeskapet föreslå detta belopp för de rådsorgan som har i uppdrag att granska utkastet till gemensam åtgärd eller beslut. Samtidigt håller förvaltaren den särskilda kommittén underrättad om vad som föreslagits.

KAPITEL 6

BUDGET

Artikel 18

Budgetprinciper

1.   Budgeten, som ska upprättas i euro, är den rättsakt genom vilken, för varje budgetår, samtliga inkomster och utgifter i samband med de gemensamma kostnader som förvaltas av Athena ska fastställas och godkännas.

2.   Samtliga utgifter ska hänföras till en specifik operation utom, när så är befogat, sådana kostnader som anges i bilaga I.

3.   De anslag som tas upp i budgeten ska beviljas för ett budgetår som börjar den 1 januari och slutar den 31 december samma år.

4.   Budgetens inkomster och utgifter ska balansera varandra.

5.   Alla inkomster och utgifter i samband med de gemensamma kostnaderna ska medföra att en budgetpost tillgodogörs eller belastas, inom ramen för de anslag som förts in där.

Artikel 19

Upprättande och antagande av den årliga budgeten

1.   Varje år ska förvaltaren upprätta ett budgetförslag för nästa budgetår, med bistånd av varje operationschef för den del som berör gemensamma driftskostnader. Förvaltaren ska lägga fram budgetförslaget för den särskilda kommittén senast den 31 oktober.

2.   Förslaget ska innehålla

a)

de anslag som anses vara nödvändiga för att de täcka de gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av en operation,

b)

de anslag som anses vara nödvändiga för att täcka de gemensamma driftskostnaderna för pågående eller planerade operationer, inbegripet, i förekommande fall, för att återbetala gemensamma kostnader som förhandsfinansierats av en stat eller tredje part,

c)

en beräkning av de inkomster som krävs för att täcka utgifterna.

3.   Åtagande- och betalningsbemyndiganden ska delas in i avdelningar och kapitel alltefter utgifternas art eller ändamål och, i mån av behov, ytterligare delas in i artiklar. Budgetförslaget ska innehålla detaljerade kommentarer för varje kapitel eller artikel. En särskild rubrik ska sättas för varje operation. En särskild rubrik ska utgöra den allmänna delen av budgeten och inrymma gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer.

4.   Varje rubrik får inrymma ett kapitel kallat ”preliminära anslag”. Anslag ska införas här om det av goda skäl råder osäkerhet angående storleken av de anslag som behövs eller angående användningsområdet för de införda anslagen.

5.   Inkomsterna ska bestå av

a)

bidrag som inbetalas av deltagande eller bidragsgivande medlemsstater och eventuellt av bidragsgivande tredjeländer,

b)

övriga inkomster, fördelade på rubriker, inbegripet ränteintäkter och intäkter från försäljning samt utfallet från föregående budgetår, efter det att detta har fastställts av den särskilda kommittén.

6.   Den särskilda kommittén ska senast den 31 december godkänna budgetförslaget. Förvaltaren ska anta den godkända budgeten och underrätta de deltagande och bidragsgivande staterna om detta.

Artikel 20

Ändringsbudgetar

1.   I oundvikliga, exceptionella eller oförutsedda fall, särskilt när en operation planeras äga rum under budgetåret, ska förvaltaren föreslå en ändringsbudget. Om den föreslagna ändringsbudgeten väsentligen överstiger referensbeloppet för den aktuella operationen kan den särskilda kommittén begära att rådet godkänner denna.

2.   Utkastet till ändringsbudget ska upprättas, föreslås, godkännas, antas och meddelas enligt det förfarande som gäller för den årliga budgeten. När ändringsbudgeten gäller en av unionen inledd militär operation ska den åtföljas av en detaljerad specifikation av de gemensamma kostnader som förutses för hela operationen. Den särskilda kommittén ska överlägga med beaktande av ärendets brådskade natur.

Artikel 21

Överföringar

1.   Förvaltaren får, eventuellt på förslag från operationschefen, vidta överföringar av anslag. Förvaltaren ska underrätta den särskilda kommittén om sin avsikt, om detta är möjligt med hänsyn till läget, minst en vecka i förväg. Ett förhandsgodkännande från den särskilda kommittén krävs emellertid om

a)

den planerade överföringen kommer att ändra summan av anslagen för en operation,

eller om

b)

de planerade överföringarna mellan kapitel under budgetåret överskrider 10 % av anslagen i det kapitel i den antagna budgeten för budgetåret som anslagen förs från den dag förslaget till överföring läggs fram.

2.   Operationschefen får, om han bedömer det vara nödvändigt för att operationen ska förlöpa väl, överföra anslag till operationen mellan artiklar och mellan kapitel i budgetdelen för gemensamma driftskostnader under tre månader efter den dag då operationen inleddes. Han ska underrätta förvaltaren och den särskilda kommittén om detta.

Artikel 22

Överföring av anslag mellan budgetår

1.   Anslag för att täcka de gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer vilka inte utnyttjats förfaller i princip vid budgetårets slut.

2.   Anslag avsedda att täcka kostnaderna för förvaring av materiel och utrustning som förvaltas av Athena får föras över en gång till påföljande budgetår om motsvarande åtagande har gjorts före den 31 december innevarande budgetår. Anslag för att täcka de gemensamma driftskostnaderna får överföras när de behövs för en operation som ännu inte har avvecklats.

3.   Förvaltaren ska före den 15 februari förelägga den särskilda kommittén förslagen till överföringar av anslag från föregående budgetår. Dessa förslag ska anses vara godkända om inte den särskilda kommittén beslutar om annat före den 15 mars.

Artikel 23

Förväntad användning

När den årliga budgeten har godkänts får anslagen användas för att täcka åtaganden och betalningar i den utsträckning det är operativt nödvändigt.

KAPITEL 7

BIDRAG OCH ÅTERBETALNINGAR

Artikel 24

Fastställande av bidragen

1.   Betalningsbemyndiganden för de gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer vilka inte täcks av övriga inkomster ska finansieras genom bidrag från de deltagande medlemsstaterna.

2.   Betalningsbemyndiganden till de gemensamma driftskostnaderna för en operation ska täckas genom bidrag från de medlemsstater och tredjeländer som bidrar till operationen.

3.   De bidragsgivande medlemsstaternas bidrag till en operation ska uppgå till summan av de betalningsbemyndiganden som har tagits upp i budgeten och som är avsedda att täcka de gemensamma driftskostnaderna för den operationen, minskad med summan av de bidrag till samma operation från bidragsgivande tredjeländer enligt artikel 12.

4.   Fördelningen av bidragen mellan de bidragsgivande medlemsstaterna ska fastställas enligt den på bruttonationalinkomsten (BNI) grundade fördelningsnyckel som anges i artikel 28.3 i fördraget om Europeiska unionen samt i enlighet med rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (3) eller av eventuella andra beslut av rådet som ersätter detta.

5.   Uppgifterna för beräkning av bidragen ska vara de som anges i kolumnen ”Egna medel på grundval av BNI” i tabellen ”Sammanställning av finansieringen av den allmänna budgeten efter slag av egna medel och per medlemsstat” i Europeiska gemenskapernas senast antagna budget. Varje bidragsgivande medlemsstats bidrag ska vara proportionellt mot dess andel av den medlemsstatens BNI-andel av den sammanlagda BNI för de bidragsgivande medlemsstaterna.

Artikel 25

Tidsplan för erläggande av bidrag

1.   När rådet har antagit ett referensbelopp för en militär EU-operation ska de bidragsgivande medlemsstaterna erlägga sina bidrag med 30 % av referensbeloppet, om inte rådet beslutar om en större andel.

2.   Den särskilda kommittén får på förslag av förvaltaren besluta att begära ytterligare bidrag innan en ändringsbudget för operationen antas. Den särskilda kommittén får besluta att hänskjuta frågan till rådets behöriga förberedande organ.

3.   När de anslag som avses täcka de gemensamma driftskostnaderna för operationen har tagits upp i budgeten ska medlemsstaterna erlägga återstoden av de bidrag de är skyldiga för operationen enligt artikel 24, efter avdrag för de bidrag som redan har infordrats för samma operation och samma budgetår. Om operationen förväntas vara längre än sex månader ska dock återstoden av bidragen betalas halvårsvis. I ett sådant fall ska den första betalningen göras två månader innan operationen inleds, och den andra betalningen ska göras inom en tidsfrist som den särskilda kommittén ska fastställa på förslag av förvaltaren med beaktande av de operativa behoven. Den särskilda kommittén får göra avvikelser från dessa bestämmelser.

4.   När ett referensbelopp eller en budget har antagits ska förvaltaren i brev tillställa de nationella förvaltningar vars adress meddelats honom respektive begäran om bidrag.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i detta beslut ska bidragen erläggas inom 30 dagar efter det att motsvarande begäran om bidrag avsänts.

6.   De bidragsgivande staterna ska erlägga bankavgifterna vid betalningen av respektive bidrag.

7.   Förvaltaren ska bekräfta mottagandet av bidrag.

Artikel 26

Förtida finansiering

1.   Vid Europeiska unionens militära snabbinsatser ska bidrag erläggas av bidragande medlemsstater motsvarande referensbeloppet. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25.3 ska bidragen erläggas enligt nedan.

2.   För den förtida finansieringen av Europeiska unionens militära snabbinsatser ska de deltagande medlemsstaterna

a)

antingen erlägga bidrag till Athena i förskott

b)

eller, om rådet beslutar att genomföra en EU-ledd militär snabbinsats, till vars finansiering de bidrar, erlägga sina bidrag, motsvarande referensbeloppet, till de gemensamma kostnaderna för den insatsen inom fem dagar efter det att begäran om bidrag avsänts, om inte rådet beslutar något annat.

3.   För ovannämnda syfte ska den särskilda kommittén med en företrädare för var och en av de medlemsstater som har valt att erlägga bidrag i förskott (”förskottsbetalande medlemsstater”) fastställa preliminära anslag i en särskilt avdelning i budgeten. Dessa preliminära anslag ska täckas av bidrag som ska erläggas av de förskottsbetalande medlemsstaterna inom 90 dagar efter det att begäran om dessa bidrag avsänts.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25.3 ska bidragen från en förskottsbetalande medlemsstat till en snabbinsats upp till nivån på det bidrag som den har erlagt till de preliminära anslag som avses i punkt 3 i den här artikeln erläggas inom 90 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts. Ett liknande belopp får göras tillgängligt för operationschefen från de bidrag som erlagts i förskott.

5.   Trots vad som sägs i artikel 21 ska sådana preliminära anslag som avses i punkt 3 i den här artikeln och som används för en operation fyllas på inom 90 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får en förskottsbetalande medlemsstat under särskilda omständigheter bemyndiga förvaltaren att använda dess i förskott erlagda bidrag för att täcka dess bidrag till en annan operation i vilken den deltar som inte är en snabbinsats. Det i förskott erlagda bidraget ska fyllas på av den berörda medlemsstaten inom 90 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts.

7.   När medel krävs för en annan operation än en snabbinsats innan tillräckliga bidrag till operationen har mottagits gäller följande:

a)

Bidrag som betalats i förskott av de medlemsstater som bidrar till operationen i fråga får användas, efter de förskottsbetalande medlemsstaternas godkännande, med upp till 75 % av sitt belopp för att täcka bidragen till den operationen. De i förskott erlagda bidragen ska fyllas på av de förskottsinbetalande medlemsstaterna inom 90 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts.

b)

I det fall som avses i led a ska bidragen till operationen enligt artikel 25.1 från de medlemsstater som inte har betalat i förskott, efter de berörda medlemsstaternas godkännande, betalas inom fem dagar efter det att förvaltaren har avsänt begäran om bidrag.

8.   Trots vad som sägs i artikel 32.3 får operationschefen göra åtaganden om och betala ut de belopp som han har fått tillgång till.

9.   En medlemsstat får ändra sitt beslut genom att underrätta förvaltaren minst tre månader i förväg.

Artikel 27

Återbetalning av förhandsfinansiering

1.   En medlemsstat, ett tredjeland eller, allt efter omständigheterna, en internationell organisation som erhållit rådets godkännande för förhandsfinansiering av en del av de gemensamma kostnaderna för en operation kan få denna återbetald av Athena efter en av erforderliga handlingar åtföljd ansökan ställd till förvaltaren senast två månader efter det att operationen i fråga har avslutats.

2.   Ingen ansökan om återbetalning får beviljas om den inte har godkänts av operationschefen och förvaltaren.

3.   Om en av en bidragsgivande stat ingiven ansökan om återbetalning beviljas, får återbetalningen dras av från närmast följande begäran om bidrag som förvaltaren tillställer den staten.

4.   Om ingen begäran om bidrag planeras när ansökan beviljas, eller om den beviljade återbetalningsansökan överskrider det planerade bidraget, ska förvaltaren, med beaktande av Athenas likviditet och den finansiering av de gemensamma kostnaderna som krävs för den berörda operationen, inom 30 dagar erlägga återbetalningsbeloppet.

5.   Återbetalningar ska förfalla till betalning i enlighet med detta beslut även om operationen inställs.

Artikel 28

Förvaltning genom Athena av utgifter som inte faller inom de gemensamma kostnaderna

1.   Den särskilda kommittén får på förslag från förvaltaren eller en medlemsstat besluta att den administrativa förvaltningen av vissa utgifter i samband med en operation, bland annat för underhåll av manskapet/mathållning och tvätt, bör övertas av Athena, men att ansvaret förblir respektive medlemsstats.

2.   Den särskilda kommittén får i sitt beslut bemyndiga operationschefen att på de i en operation deltagande medlemsstaternas vägnar ingå avtal om anskaffning av berörda varor. Den ska då besluta att Athena i förväg ska uppbära de medel av medlemsstaterna som behövs för att kunna infria ingångna avtal.

3.   Athena ska för varje medlemsstat ombesörja bokföringen av de utgifter den förvaltar för den medlemsstatens räkning. Den ska varje månad tillställa varje medlemsstat en sammanställning av dess eller dess personals upplupna kostnader under föregående månad som medlemsstaten ansvarar för och begära nödvändiga medel för betalning av dessa. Medlemsstaterna ska till Athena betala de medel de anmodats erlägga inom 30 dagar efter avsändandet av betalningsanmodan.

Artikel 29

Dröjsmålsränta

1.   Om en stat inte har fullgjort sina finansiella skyldigheter ska gemenskapsreglerna enligt artikel 71 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) om dröjsmålsränta på betalningar av bidragen till gemenskapens budget tillämpas på samma sätt som på dessa.

2.   Om betalningen är försenad med högst tio dagar ska inte någon dröjsmålsränta tas ut. Om betalningen är försenad med mer än tio dagar ska dröjsmålsränta tas ut för hela förseningen.

KAPITEL 8

VERKSTÄLLANDE AV UTGIFTERNA

Artikel 30

Principer

1.   Anslagen till Athena ska användas i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, dvs. i enlighet med principerna om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet.

2.   Athenas inkomster och utgifter ska verkställas av utanordnare i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning så att verkställandet är lagligt och korrekt. Utanordnarna ska göra budgetåtaganden och rättsliga åtaganden, erlägga utgifter och lämna betalningsuppdrag samt vidta de åtgärder som föregår denna användning av anslagen. En utanordnare får delegera sina uppgifter genom ett beslut som fastställer

a)

lämplig nivå för de personer till vilka uppgifterna har delegerats,

b)

räckvidden av de delegerade befogenheterna, och

c)

möjligheterna för de personer till vilka befogenheter har delegerats att i sin tur delegera befogenheter.

3.   Att anslagen verkställs i enlighet med principen om åtskillnad mellan utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner, ska säkerställas. Uppgifterna som utanordnare ska vara oförenliga med uppgifterna som räkenskapsförare. Varje betalning med medel som förvaltas av Athena ska undertecknas av såväl en utanordnare som en räkenskapsförare.

4.   När verkställandet av gemensamma utgifter anförtros en medlemsstat, en gemenskapsinstitution eller, i förekommande fall, en internationell organisation ska den staten, institutionen eller organisationen tillämpa de regler som gäller för verkställandet av dess egna utgifter, dock utan att bestämmelserna i detta beslut åsidosätts. När förvaltaren själv verkställer utgifterna ska denne iaktta de regler som gäller för genomförandet av avdelningen ”Rådet” i Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

5.   Förvaltaren får dock för ordförandeskapet lägga fram punkter som kan ingå i förslag till regler för verkställandet av gemensamma utgifter, vilka ska läggas fram för rådet eller för den särskilda kommittén.

6.   Den särskilda kommittén får godkänna bestämmelser för verkställande av de gemensamma utgifterna som avviker från punkt 4.

Artikel 31

Gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer

Förvaltaren ska tjänstgöra som utanordnare av utgifterna för gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer.

Artikel 32

Gemensamma driftskostnader

1.   Operationschefen ska tjänstgöra som utanordnare av utgifterna för de gemensamma driftskostnaderna för den operation som han leder. Förvaltaren ska emellertid tjänstgöra som utanordnare av utgifterna för de gemensamma driftskostnader som uppkommer under det förberedande skedet av en viss operation, som verkställs direkt av Athena, eller hänför sig till operationen efter det att dess aktiva skede avslutats.

2.   Förvaltaren ska från Athenas bankkonto på operationschefens begäran till denne överföra de belopp som är nödvändiga för verkställandet av utgifterna för en operation till det bankkonto som öppnats i Athenas namn och om vilket operationschefen har lämnat uppgift.

3.   Med avvikelse från artikel 18.5 ska antagandet av ett referensbelopp ge förvaltaren och operationschefen rätt att inom respektive behörighetsområde göra åtaganden om, och betala, utgifter för den berörda operationen upp till högst 30 % av referensbeloppet, om inte rådet fastställer en större andel. Den särskilda kommittén får på förslag av förvaltaren besluta att åtaganden om, och betalning av, ytterligare utgifter får göras. Den särskilda kommittén får besluta att via ordförandeskapet hänskjuta frågan till rådets behöriga förberedande organ. Detta undantag ska upphöra att tillämpas från den dag då budgeten för den aktuella operationen antas.

4.   Under den period som föregår antagandet av en budget för en operation ska förvaltaren och operationschefen, eller dennes företrädare, varje månad lämna redogörelse till den särskilda kommittén om de utgifter som kan betraktas som gemensamma kostnader för operationen, varvid var och en av dem ska redogöra för de frågor som gäller honom. På förslag från förvaltaren, operationschefen eller en medlemsstat får den särskilda kommittén utfärda direktiv om verkställandet av utgifterna under denna period.

5.   Med avvikelse från artikel 18.5 får operationschefen i de fall då det föreligger en omedelbar fara för livet för den personal som medverkar i någon av unionens militära operationer verkställa de utgifter som krävs för att skydda personalens liv, utöver de anslag som tagits upp i budgeten. Han ska snarast möjligt underrätta förvaltaren och den särskilda kommittén om detta. I detta fall ska förvaltaren i samverkan med operationschefen föreslå nödvändiga överföringar för att finansiera dessa oförutsedda utgifter. Om det inte är möjligt att säkerställa en tillräcklig finansiering av dessa utgifter genom överföring ska förvaltaren föreslå en ändringsbudget.

KAPITEL 9

SLUTDESTINATION FÖR DEN UTRUSTNING OCH INFRASTRUKTUR SOM FINANSIERAS GEMENSAMT

Artikel 33

1.   Operationschefen ska inför avvecklingen av den av honom ledda operationen vidta de åtgärder som är nödvändiga för att den utrustning och infrastruktur som anskaffats gemensamt för operationen ska nå sin slutdestination. Han ska i den mån det behövs fastställa den tillämpliga värdeminskningsgraden.

2.   Förvaltaren ska förvalta den utrustning och infrastruktur som kvarstår efter det att operationens aktiva skede avslutats i syfte att vid behov finna en slutdestination för denna. Han ska i den mån det behövs fastställa den tillämpliga värdeminskningsgraden.

3.   Värdeminskningsgraden för utrustning, infrastruktur och andra tillgångar ska snarast möjligt godkännas av den särskilda kommittén.

4.   Den särskilda kommittén ska godkänna slutdestinationen för gemensamt finansierad utrustning och infrastruktur med beaktande av operativa behov och ekonomiska kriterier. Slutdestinationen kan vara följande:

a)

För infrastruktur, säljas eller via Athena överlåtas till värdlandet, en medlemsstat eller tredje part.

b)

För utrustning, antingen säljas via Athena till en medlemsstat, värdlandet eller tredje part eller lagras och underhållas av Athena, en medlemsstat eller tredje part.

5.   Utrustning och infrastruktur ska säljas till en bidragsgivande stat, värdlandet eller tredje part till marknadsvärdet eller, om marknadsvärdet inte kan fastställas, med beaktande av den tillämpliga värdeminskningsgraden.

6.   Försäljning eller överlåtelse till värdlandet eller tredje part ska genomföras i överensstämmelse med gällande säkerhetsregler, särskilt inom rådet eller, allt efter omständigheterna, de bidragsgivande staterna eller Nato.

7.   När det beslutas att Athena ska behålla utrustning som anskaffats för en operation kan de bidragsgivande medlemsstaterna kräva ekonomisk ersättning av övriga deltagande medlemsstater. Den särskilda kommittén, som är sammansatt av företrädare för samtliga deltagande medlemsstater, ska på förvaltarens förslag fatta lämpliga beslut härom.

KAPITEL 10

REDOVISNING OCH INVENTARIUM

Artikel 34

Principer

När verkställandet av gemensamma utgifter har anförtrotts en medlemsstat, en gemenskapsinstitution eller, i förekommande fall, en internationell organisation, ska staten, institutionen eller organisationen tillämpa de regler som gäller för redovisning av egna utgifter och egna inventarier.

Artikel 35

Redovisning av gemensamma driftskostnader

Operationschefen ska föra räkenskaper över de överföringar han tar emot från Athena, de utgiftsåtaganden han ingått och de betalningar som gjorts samt upprätta ett inventarium över lös egendom som finansierats via Athena-budgeten och som används i den operation han leder.

Artikel 36

Konsoliderade räkenskaper

1.   Räkenskapsföraren ska föra räkenskaper över begärda bidrag och verkställda överföringar. Dessutom ska han upprätta räkenskaper över de gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer samt över driftsutgifter som verkställts under förvaltarens direkta ansvar.

2.   Räkenskapsföraren ska upprätta konsoliderade räkenskaper över Athenas inkomster och utgifter. Varje operationschef ska för detta ändamål till räkenskapsföraren översända räkenskaper över de utgiftsåtaganden han har ingått och de betalningar han har verkställt samt över de förhandsfinansieringar han har godkänt för att täcka de gemensamma driftskostnaderna för den operation han leder.

KAPITEL 11

REVISION OCH KONTOREDOVISNING

Artikel 37

Periodisk rapportering till den särskilda kommittén

Förvaltaren ska för den särskilda kommittén var tredje månad lägga fram en redovisning över verkställandet av inkomster och utgifter under de senaste tre månaderna och sedan början av budgetåret. För detta ändamål ska varje operationschef i god tid förelägga förvaltaren en rapport över utgifterna för de gemensamma driftskostnaderna för den operation han leder.

Artikel 38

Villkor för genomförande av kontroller

1.   De personer som ansvarar för revision av Athenas inkomster och utgifter ska innan de utför sitt uppdrag ha bemyndigats att få tillgång till rådets sekretessbelagda uppgifter minst upp till nivån SECRET UE eller fått ett motsvarande bemyndigande av en medlemsstat eller Nato, allt efter omständigheterna. Dessa personer ska se till att sekretesskyddet av informationen och skyddet av de uppgifter de får kännedom om under revisionsuppdraget respekteras i enlighet med de regler som gäller för denna information och dessa uppgifter.

2.   De personer som ansvarar för revision av Athenas inkomster och utgifter ska utan dröjsmål och utan anmälan i förväg ha tillgång till de handlingar och till innehållet i all datorbaserad information om dessa inkomster och utgifter samt tillträde till de lokaler där dessa handlingar och datamedier förvaras. De får ta kopior. De personer som medverkar i verkställandet av Athenas inkomster och utgifter ska ge förvaltaren och de personer som ansvarar för revision av dessa inkomster och utgifter den hjälp som är nödvändig för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Artikel 39

Extern revision

1.   När en medlemsstat, en gemenskapsinstitution eller en internationell organisation anförtrotts verkställandet av utgifterna för Athena ska den staten, institutionen eller organisationen tillämpa de regler som gäller för revision av egna utgifter.

2.   Förvaltaren eller de personer han utser får emellertid vid vilken tidpunkt som helst genomföra en revision av de gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer eller av de gemensamma driftskostnaderna för en operation. Dessutom kan den särskilda kommittén på förslag från förvaltaren eller en medlemsstat vid vilken tidpunkt som helst utse externa revisorer, vars uppdrag och arbetsvillkor ska fastställas av kommittén.

3.   För de externa revisionerna ska ett kollegium av sex revisorer inrättas. Varje år ska den särskilda kommittén till den 1 januari följande år utse två medlemmar för en period på tre år, som kan förnyas en gång, bland kandidater som föreslås av medlemsstaterna. Den särskilda kommittén får förlänga en medlems mandat med upp till sex månader. Kandidaterna ska vara medlemmar av ett nationellt revisionsorgan i en medlemsstat och erbjuda tillräckliga säkerhetsgarantier och garantier för oberoende. De ska vid behov kunna stå till förfogande för att utföra uppdrag för Athenas räkning. När medlemmarna i kollegiet utför dessa uppdrag

a)

ska de fortsatt avlönas av sitt ursprungliga revisionsorgan, medan Athena betalar deras kostnader i samband med tjänsteresa i överensstämmelse med de regler som är tillämpliga på tjänstemän inom Europeiska gemenskaperna i motsvarande lönegrad, Kandidaterna ska vara medlemmar av det högsta nationella revisionsorganet i en medlemsstat, eller rekommenderas av detta organ, och erbjuda tillräckliga säkerhetsgarantier och garantier för oberoende.

b)

får de begära och motta instruktioner endast från den särskilda kommittén; inom sitt mandat ska kollegiet av revisorer och dess medlemmar vara helt oberoende och endast ha ansvar för genomförandet av den externa revisionen,

c)

ska de avlägga rapport om sitt uppdrag endast till den särskilda kommittén,

d)

ska de både under budgetåret och i efterhand, genom kontroller både på platsen och av verifikationer, kontrollera att verkställandet av de utgifter som finansieras eller finansieras i förväg av Athena har genomförts i överensstämmelse med tillämplig lagstiftning och principerna för en sund ekonomisk förvaltning, dvs. i överensstämmelse med principerna om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet, och att den interna kontrollen är tillräcklig.

Kollegiet av revisorer ska varje år välja att byta ordförande bland sina medlemmar eller att förlänga ordförandens uppdrag. Det ska anta tillämpliga regler för de revisioner som medlemmarna genomför i överensstämmelse med högsta internationella standard. Kollegiet av revisorer ska godkänna de av medlemmarna upprättade revisionsrapporterna innan dessa överlämnas till förvaltaren och den särskilda kommittén.

4.   Den särskilda kommittén får från fall till fall och efter särskild motivering besluta att anlita andra externa organ.

5.   Kostnaderna för de revisioner som revisorerna genomför på Athenas vägnar ska betraktas som gemensamma kostnader som ska belasta Athena.

Artikel 40

Intern revision

1.   På förslag av förvaltaren och efter att ha informerat den särskilda kommittén, ska rådets generalsekreterare utse en internrevisor för Athenamekanismen, och minst en biträdande internrevisor, för en period av tre år, som kan förlängas en gång; internrevisorerna ska ha nödvändiga yrkeskvalifikationer och erbjuda tillräckliga säkerhetsgarantier och garantier för oberoende.

2.   Internrevisorn ska rapportera till förvaltaren om riskhantering, genom att utarbeta oberoende yttranden om förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet och genom att utfärda rekommendationer för att förbättra den interna kontrollen av operationerna och främja en sund ekonomisk förvaltning. Han ska särskilt ansvara för att bedöma de interna förvaltningssystemens lämplighet och effektivitet samt avdelningarnas resultat när det gäller att genomföra politik och uppnå mål i förhållande till de risker som är förenade med dem.

3.   Internrevisorn ska utföra sina uppgifter inom samtliga avdelningar som deltar i inkrävandet av Athenas inkomster eller i verkställandet av de utgifter som finansieras genom Athena.

4.   Internrevisorn ska beroende på vad som är lämpligt genomföra en eller flera revisioner under budgetåret. Han ska rapportera till förvaltaren och underrätta operationschefen om sina slutsatser och rekommendationer. Operationschefen och förvaltaren ska se till att åtgärder vidtas för att följa upp internrevisorns rekommendationer.

5.   Förvaltaren ska varje år redovisa det interna revisionsarbetet för den särskilda kommittén och med uppgift om antal och typ av internrevisioner som genomförts, iakttagelser som gjorts, rekommendationer som lämnats och åtgärder som vidtagits för att följa upp dessa rekommendationer.

6.   Dessutom ska varje operationschef ge internrevisorn fullt tillträde till den operation han leder. Internrevisorn ska kontrollera att systemen och förfarandena för genomförande av budgeten fungerar väl och sörja för fungerande solida och effektiva interna kontrollsystem. Internrevisorn får varken vara utanordnare eller räkenskapsförare och får inte delta i utarbetandet av redovisningar.

7.   Internrevisorns arbete och redovisningar ska vara tillgängliga för revisorskollegiet med alla tillhörande verifikationer

Artikel 41

Årlig redovisning

1.   Varje operationschef ska senast den 31 mars det år som följer på budgetåret, eller inom fyra månader efter det att den operation som han leder har avslutats, beroende på vilket som inträffar först, lämna Athenas räkenskapsförare den information som behövs för upprättandet av årsredovisningen för gemensamma kostnader, årsredovisningen för utgifter som har förhandsfinansierats och återbetalats i enlighet med artikel 28 och den årliga verksamhetsrapporten.

2.   Förvaltaren ska med hjälp av räkenskapsföraren och varje operationschef senast den 30 april det år som följer på budgetåret upprätta och för den särskilda kommittén och kollegiet av revisorer lägga fram den preliminära årsredovisningen och den årliga verksamhetsrapporten.

3.   Senast den 31 juli det år som följer på budgetåret ska kollegiet av revisorer överlämna en årlig revisionsapport till den särskilda kommittén, och förvaltaren ska, med hjälp av räkenskapsföraren och varje operationschef, till den särskilda kommittén överlämna Athenas slutliga årsredovisning. Den särskilda kommittén ska senast den 30 september det år som följer på budgetåret granska årsredovisningen mot bakgrund av kollegiets revisionsrapport i syfte att bevilja ansvarsfrihet för förvaltaren, räkenskapsföraren och varje operationschef.

4.   De samlade räkenskaperna och inventariet ska på respektive nivå bevaras av räkenskapsföraren och varje operationschef under fem år från och med det dag då motsvarande ansvarsfrihet beviljades.

5.   Den särskilda kommittén ska fatta beslut om att genom en ändringsbudget, i budgeten för påföljande budgetår, ta upp saldot för ett budgetår vars räkenskaper har godkänts, som inkomst eller utgift beroende på omständigheterna.

6.   Den del av saldot från ett budgetår som härrör från användningen av anslag avsedda att täcka gemensamma kostnader som uppkommer vid förberedandet av eller till följd av operationer ska balanseras mot följande bidrag från de deltagande medlemsstaterna.

7.   Den del av saldot som härrör från användningen av anslag avsedda att täcka gemensamma driftskostnader för en viss operation ska balanseras mot följande bidrag från de medlemsstater som bidragit till den operationen.

8.   Om återbetalning inte kan ske genom avdrag från bidragen till Athena ska saldot återbetalas till berörd medlemsstat.

9.   Varje medlemsstat som deltar i operationen ska på frivillig basis senast den 31 mars varje år, i tillämpliga fall genom operationschefen, informera förvaltaren om de ytterligare kostnader den under det föregående budgetåret har fått bära för operationen. Denna information ska delas upp så att de huvudsakliga kostnadsdelarna framgår. Förvaltaren ska sammanställa informationen för att ge den särskilda kommittén en översikt över de ytterligare kostnaderna för operationen.

Artikel 42

Redovisning för en operation

1.   När en operation är avslutad kan den särskilda kommittén på förslag från förvaltaren eller en medlemsstat besluta att förvaltaren med hjälp av räkenskapsföraren och operationschefen ska förelägga den särskilda kommittén förvaltningsrapporten och balansräkningen för denna operation fram till minst den dag den avslutades och om möjligt fram till den dag den avvecklades. Den utsatta tidsfristen för förvaltaren får inte understiga fyra månader från den dag operationen avslutades.

2.   Om förvaltningsrapporten och balansräkningen för en operation inte inom den utsatta tidsfristen kan omfatta de inkomster och utgifter som är förbundna med operationens avveckling ska dessa återfinnas i den årliga förvaltningsrapporten och balansräkningen för Athena och ska granskas av den särskilda kommittén i samband med den årliga redovisningen.

3.   Den särskilda kommittén ska godkänna förvaltningsrapporten samt balansräkningen för den operation som har lagts fram för kommittén. Den ska bevilja ansvarsfrihet för förvaltaren, räkenskapsföraren och varje operationschef för den berörda operationen.

4.   Om återbetalning inte kan ske genom avdrag från bidragen till Athena ska saldot återbetalas till berörd medlemsstat.

KAPITEL 12

RÄTTSLIGT ANSVAR

Artikel 43

1.   De villkor som styr det disciplinära och det straffrättsliga ansvaret för operationschefen, förvaltaren och annan personal som ställts till förfogande särskilt av gemenskapens institutioner eller medlemsstaterna ska, i händelse av allvarligt fel eller försummelse vid genomförandet av budgeten, styras av tjänsteföreskrifterna eller de avtal som är tillämpliga på dem. Vidare kan Athena på eget initiativ eller på begäran av en bidragsgivande stat inleda civilrättsliga förfaranden mot ovannämnd personal.

2.   Inte i något fall kan Europeiska gemenskaperna eller rådets generalsekreterare ställas till ansvar av en bidragsgivande stat på grund av hur förvaltaren, räkenskapsföraren eller deras personal utför sina uppgifter.

3.   Det avtalsrättsliga ansvar som kan uppkomma genom avtal som ingåtts i samband med genomförandet av budgeten ska täckas av de bidragsgivande staterna via Athena. Detta ansvar ska omfattas av den lagstiftning som är tillämplig på avtalen i fråga.

4.   När det gäller utomobligatoriskt ansvar ska eventuella skador som vid utförandet av uppgifterna orsakats av det militärstrategiska högkvarteret, styrkehögkvarteret och det taktiska kommandot i strukturen för krishanteringen, vars sammansättning ska godkännas av operationschefen, eller av deras personal täckas av de bidragsgivande staterna via Athena i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma i medlemsstaternas lagstiftning och tjänsteföreskrifterna för styrkorna, som är tillämpliga på insatsområdet.

5.   Inte i något fall kan Europeiska gemenskaperna eller medlemsstaterna ställas till ansvar av en bidragsgivande stat för avtal som ingåtts inom ramen för genomförandet av budgeten eller för skada som vid utförandet av uppgifterna orsakats av enheter och avdelningar i strukturen för krishanteringen, vars sammansättning ska beslutas av operationschefen, eller av tillhörande personal.

Artikel 44

Förnyad granskning och översyn

Hela eller delar av detta beslut och dess bilagor ska vid behov ses över på begäran av en medlemsstat eller efter varje operation. Det ska ses över minst vart tredje år. Vid den förnyade granskningen eller översynen kan man anlita alla experter som kan bidra till arbetet, särskilt Athenas förvaltningsorgan.

Artikel 45

Upphävande

Beslut 2007/384/Gusp ska upphöra att gälla.

Artikel 46

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag det antas.

Artikel 47

Offentliggörande

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande


(1)  EUT L 63, 28.2.2004, s. 68.

(2)  EUT L 152, 13.6.2007, s. 14.

(3)  EGT L 253, 7.10.2000, s. 42.

(4)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.


BILAGA I

GEMENSAMMA KOSTNADER SOM OAVSETT NÄR DE UPPKOMMER SKA BESTRIDAS AV ATHENA

Om följande gemensamma kostnader inte direkt kan hänföras till en viss operation får den särskilda kommittén besluta om att föra anslagen för dessa till den allmänna delen i den årliga budgeten. Dessa anslag bör i möjligaste mån tas upp under artiklar som anger den operation till vilka de i första hand hänför sig.

1.

Utgifter med anknytning till uppdraget för operationschefen och dennes personal då de lägger fram en redovisning för en operation inför den särskilda kommittén.

2.

Ersättningar för skador samt kostnader som uppkommer till följd av skadeståndsanspråk som faller på Athena.

3.

Kostnader till följd av beslut om förvaring av materiel som gemensamt har anskaffats för en operation. (Om dessa kostnader tas upp i den ”allmänna delen” av den årliga budgeten ska en koppling till en viss operation anges.)

Den allmänna delen av den årliga budgeten ska dessutom vid behov omfatta anslag som ska täcka följande gemensamma kostnader inom ramen för operationer till vilkas finansiering de deltagande medlemsstaterna bidrar.

1.

Kostnader för banktjänster.

2.

Kostnader för revision.

3.

Gemensamma kostnader avseende det förberedande skedet av en operation enligt bilaga II.


BILAGA II

GEMENSAMMA DRIFTSKOSTNADER AVSEENDE DET FÖRBEREDANDE SKEDET AV EN OPERATION VILKA SKA BESTRIDAS AV ATHENA

Ytterligare kostnader som krävs för militära styrkors undersökningsuppdrag och förberedelser (särskilt informationsuppdrag och spaning) inför en särskild militär EU-operation: transporter, inkvartering, användning av operativa kommunikationsmedel, rekrytering av civila lokalanställda för genomförandet av uppdraget såsom tolkar och chaufförer.

Sjukvård: kostnader för avtransport av sårade och sjuka (Medevac) personer som deltar i militära styrkors undersökande uppdrag och förberedelser inför en viss EU-ledd militär operation då sjukvård inte kan ges i insatsområdet.


BILAGA III

III-A

GEMENSAMMA KOSTNADER I SAMBAND MED DET AKTIVA SKEDET AV OPERATIONER VILKA UNDER ALLA OMSTÄNDIGHETER SKA BÄRAS AV ATHENA

För unionens samtliga militära operationer ska Athena som gemensamma driftskostnader bestrida de extra kostnader som krävs för den nedan beskrivna operationen.

1.   Extra kostnader för (mobilt eller fast) högkvarter för EU-ledda operationer

1.1   Fastställande av högkvarter vars kostnader finansieras gemensamt:

a)

:

Högkvarter (HQ)

:

högkvarter, organiska lednings- och tjänsteenheter som godkänts i operationsplanen (Oplan)

b)

:

Militärstrategiskt högkvarter (OHQ)

:

operationschefens permanenta högkvarter utanför operationsområdet med ansvar för att utveckla, sätta in, underhålla och återta en EU-styrka

De fastställda gemensamma kostnaderna för OHQ för en operation ska även gälla för rådets generalsekretariat och Athena i den mån dessa direkt inskrider för operationen

c)

:

Styrkehögkvarter (FHQ)

:

en EU-styrkas högkvarter som utplacerats inom operationsområdet

d)

:

Taktiskt kommando (CCHQ)

:

högkvarteret för EU:s taktiske chef utplacerad för operationen (dvs. chefer för luft-, land- och sjöbaserade styrkor eller specialstyrkor som det kan bedömas nödvändigt att utse beroende på operationens art)

1.2   Fastställande av gemensamt finansierade extrakostnader

a)

:

Transportkostnader

:

transport till och från operationsområdet för att utplacera, underhålla och återhämta FHQ och CCHQ; OHQ:s transportkostnader som är nödvändiga för operationen

b)

:

Administration

:

extra utrustning för kontor och inkvartering, avtalsbundna tjänster och tjänster av allmänt intresse, underhållskostnader för byggnader

c)

:

Civil personal som särskilt anställts vid finansieringsberättigade högkvarter för operationens behov

:

civil personal som arbetar i Europeiska unionen, internationell personal och lokal personal som rekryterats i operationsområdet och som behövs för genomförandet av operationen utöver de vanliga operativa kraven (inklusive eventuell övertidsersättning)

d)

:

Kommunikationer mellan finansieringsberättigade högkvarter och direkt underställda styrkor

:

kapitalkostnader för inköp och användning av extra kommunikations- och IT-utrustning samt kostnader för tillhandahållna tjänster (leasing och underhåll av modem, telefonlinjer, satellittelefon, kryptofax, säkra linjer, Internet, datalinjer, lokala nätverk)

e)

:

Transporter/resor inom högkvarterets operationsområde

:

utgifter i samband med fordonstransporter och resor med andra transportmedel samt fraktkostnader, inklusive resor för nationell förstärkningspersonal och besökare; extra bränslekostnader i förhållande till normala operationer; leasing av ytterligare fordon; kostnader för officiella resor mellan platsen för operationen och Bryssel och/eller möten anordnade av EU; försäkringskostnader för tredje part som vissa länder utkräver av internationella organisationer som genomför operationer på deras territorium

f)

:

Baracker och bostäder/infrastruktur

:

utgifter för anskaffning, hyra eller renovering av högkvarterets anläggningar i operationsområdet (hyra av byggnader, skyddsrum, tält), om så behövs

g)

:

Information till allmänheten

:

kostnader i samband med informationskampanjer och information till medier i OHQ och FHQ i enlighet med den informationsstrategi som utarbetats av OHQ

h)

:

Representation och mottagningar

:

representationskostnader; kostnader på högkvartersnivå för genomförandet av en operation

2.   Extra kostnader för att stödja styrkan som helhet:

De kostnader som anges nedan är sådana som följer av att styrkan satts in på plats:

a)

:

Byggentreprenader för insättande av styrkan/infrastruktur

:

Utgifter som är absolut nödvändiga för att styrkan som helhet ska kunna utföra sitt uppdrag (flygplats, järnväg, hamnar, huvudvägar, inklusive avstigningsplatser och uppsamlingsområden för gemensamt bruk, uppumpning, behandling, distribution och bortledning av vatten, energiförsörjning och vattentillförsel, jordvallar och permanent skydd av styrkorna, lagerhållning särskilt av bränsle och ammunition, logistiska uppsamlingszoner, och tekniskt stöd för gemensamt finansierad infrastruktur)

b)

:

Identifikationsmärkning

:

Speciella identifikationsmärken, Europeiska unionens identitetskort, emblem, medaljer, flaggor i Europeiska unionens färger eller andra identifikationsmärken för styrkan eller högkvarteret (exklusive kläder, huvudbonader eller uniformer)

c)

:

Sjukvård

:

Avtransport av sårade och sjuka (Medevac). Anläggningar inom sjukvårdsfunktionerna 1 och 2 i operativa delar av insatsområdet som flygplatser och landstigningshamnar enligt operationsplanen (Oplan)

d)

:

Insamling av information

:

Satellitbilder för underrättelseverksamhet i enlighet med operationsplanen (Oplan) om dessa inte kan finansieras genom tillgängliga medel i budgeten för EU:s satellitcentrum (Satcen)

3.   Extra kostnader på grund av EU:s utnyttjande av Natos gemensamma medel och resurser som ställts till förfogande för en EU-ledd operation.

Kostnader för Europeiska unionen som följer av tillämpningen för en av dess militära operationer av överenskommelserna mellan Europeiska unionen och Nato om överlåtelse, övervakning, återlämnande eller återkallande av de av Natos gemensamma medel och resurser som ställts till förfogande för en EU-ledd operation. Återbetalningar från Nato till Europeiska unionen.

4.   Extra kostnader för EU för varor, tjänster och byggentreprenader som omfattas av förteckningen över gemensamma kostnader och som en medlemsstat, en EU-institution ett tredjeland eller en internationell organisation har ställt till förfogande inom ramen för en EU-ledd operation i enlighet med en överenskommelse som avses i artikel 11. Återbetalningar från en stats, en EU-institutions eller en internationell organisations sida bygger på en sådan överenskommelse.

III-B

GEMENSAMMA DRIFTSKOSTNADER I SAMBAND MED DET AKTIVA SKEDET AV EN VISS OPERATION, VILKA SKA BESTRIDAS AV ATHENA NÄR RÅDET SÅ BESLUTAR

Transportkostnader

:

transport till och från insatsområdet för att utplacera, underhålla och återhämta de styrkor som krävs för operationen

Högkvarter för den multinationella styrkan

:

Multinationellt högkvarter för de EU-styrkor som satts in i insatsområdet

III-C

GEMENSAMMA DRIFTSKOSTNADER SOM SKA BÄRAS AV ATHENA PÅ BEGÄRAN AV OPERATIONSCHEFEN OCH EFTER GODKÄNNANDE AV DEN SÄRSKILDA KOMMITTÉN

a)

:

Baracker och bostäder/infrastruktur

:

utgifter för anskaffning, hyra eller renovering av anläggningar i operationsområdet (byggnader, skyddsrum, tält), om så behövs för de styrkor som satts in för operationen

b)

:

Nödvändig extrautrustning

:

hyra eller inköp under operationen av oförutsedd speciell utrustning som är väsentlig för att genomföra operationen, såvida den inköpta utrustningen inte repatrieras vid uppdragets slut

c)

:

Sjukvård

:

Anläggningar inom sjukvårdsfunktion 2 i insatsområdet, utöver vad som anges i bilaga III-A

d)

:

Insamling av information

:

Insamling av underrättelser (satellitbilder, underrättelseverksamhet, spaning och övervakning av insatsområdet inbegripet luft-till-markövervakning, underrättelser med personkällor)

e)

:

Andra väsentliga resurser på insatsområdet

:

minröjning, kemiskt, biologiskt, radiologiskt och nukleärt skydd (CBRN), lagring och förstöring av vapen och ammunition insamlad inom operationsområdet


BILAGA IV

GEMENSAMMA DRIFTSKOSTNADER AVSEENDE AVVECKLINGSSKEDET AV EN OPERATION VILKA SKA BESTRIDAS AV ATHENA

Kostnader för att finna en slutdestination för den utrustning och infrastruktur som finansierats gemensamt för operationen.

Extra kostnader för att upprätta räkenskaperna för operationen. De gemensamma kostnaderna för detta ska fastställas i överensstämmelse med bilaga III, och det erinras om att den personal som krävs för att upprätta räkenskaperna tillhör det militärstrategiska högkvarteret för den operationen även efter det att dess verksamhet har upphört.


Rättelser

23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/115


Rättelse till kommissionens beslut 2008/936/EG av den 20 maj 2008 om det statliga stöd som Frankrike har genomfört till förmån för Fonds de prévention des aléas pêche och fiskeföretagen (Statligt stöd C 9/06) [delgivet med nr K(2007) 5636]

( Europeiska unionens officiella tidning L 334 av den 12 december 2008 )

I titeln på beslutet, både på omslaget och på sidan 62, ska det

i stället för:

”2008/936/EG”

vara:

”2008/964/EG”.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/115


Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 1337/2007 av den 15 november 2007 om ändring av rådets förordning (EG) nr 992/95 beträffande gemenskapstullkvoter för vissa fiskeriprodukter med ursprung i Norge

( Europeiska unionens officiella tidning L 298 av den 16 november 2007 )

På sidan 9, bilagan, led c, fjärde kolumnen i tabellen, ska det

i stället för:

”16.6.2008–14.2.2009: 30 500”

vara:

”16.6–14.2: 30 500”.


23.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/116


Rättelse till kommissionens direktiv 95/45/EG av den 26 juli 1995 om särskilda renhetskriterier för färgämnen som används i livsmedel

( Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 226 av den 22 september 1995 )

I bilagan till direktivet, del B Särskilda renhetskriterier, ska det under

E 101 (ii) RIBOFLAVIN-5′-FOSFAT – Beskrivning, A. Spektrometri

i stället för

:

”Maximum i vatten vid ca 375 nm”

vara

:

”Maximum i vatten vid ca 444 nm”.