I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/3

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1258/2008

av den 16 december 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.

BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	82,8
	TR	81,9
	ZZ	82,4
0707 00 05	JO	167,2
	MA	55,5
	TR	116,0
	ZZ	112,9
0709 90 70	MA	111,5
	TR	133,8
	ZZ	122,7
0805 10 20	AR	17,0
	BR	44,6
	CL	52,1
	MA	75,7
	TR	84,2
	ZA	43,7
	ZZ	52,9
0805 20 10	MA	73,5
	TR	72,0
	ZZ	72,8
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	CN	54,7
	HR	54,2
	IL	75,7
	TR	54,1
	ZZ	59,7
0805 50 10	MA	64,0
	TR	63,8
	ZZ	63,9
0808 10 80	CA	82,7
	CN	71,3
	MK	34,6
	US	100,1
	ZZ	72,2
0808 20 50	CN	45,6
	TR	104,0
	US	114,4
	ZZ	88,0

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/5

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1259/2008

av den 16 december 2008

om godkännande av mindre ändringar av produktspecifikationen för en skyddad beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Bleu d'Auvergne” [SUB])

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 9.2 andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och artikel 17.2 i samma förordning har kommissionen granskat Frankrikes begäran om godkännande av en ändring av uppgifterna i produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bleu d'Auvergne”, som registrerats genom kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)	Syftet med begäran är att produktspecifikationen ska ändras genom att man preciserar villkoren för användning av behandlingsmetoder och tillsatser i mjölken och vid tillverkning av ”Bleu d'Auvergne”. Dessa metoder garanterar att beteckningens grundläggande egenskaper bevaras.

(3)	Kommissionen har granskat denna ändring och funnit att den är befogad. Eftersom ändringen är en ”mindre” ändring enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006 får kommissionen godkänna den utan det förfarande som anges i artiklarna 5, 6 och 7 i den förordningen.

(4)	I enlighet med artikel 18.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1898/2006 (3) och artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 bör en sammanfattning av produktspecifikationen offentliggöras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktspecifikation för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bleu d'Auvergne” ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

En sammanfattning av innehållet i produktspecifikationen finns i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2) EGT L 148, 21.6.1996, s. 1.

(3) EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.

BILAGA I

I produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bleu d'Auvergne” godkänns följande ändringar:

”Framställningsmetod”

Punkt 5 i produktspecifikationen som beskriver framställningsmetoden ska kompletteras med följande:

”(…) Löpläggningen får uteslutande ske med hjälp av löpe.

Det är inte tillåtet att koncentrera mjölken genom att reducera vattenhalten före koaguleringen.

Utöver mjölkråvaror får endast löpe, oskadliga bakteriekulturer, jäst, mögelkulturer, kalciumklorid och salt tillsättas som ingredienser, processtekniska hjälpmedel eller tillsatser i mjölken eller under tillverkningen.

(…) Konservering av mjölkråvaror, produkter under framställning, ostmassa eller färskost vid en temperatur under 0 °C är inte tillåten.

(…) Konservering av färskost eller ost under mognadslagring i förändrad atmosfär är inte tillåten.”

BILAGA II

SAMMANFATTNING

Rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

”BLEU D'AUVERGNE”

EG-nr: FR-PDO-0117-0107/29.3.2006

SUB (X) SGB ( )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaten

Namn:	Institut National de l’Origine et de la Qualité
Adress:	51 rue d’Anjou – 75008 Paris
Tfn	(33-1) 53 89 80 00
Fax	(33-1) 53 89 80 60
E-post:	info@inao.gouv.fr

2. Grupp

Namn:	Syndicat Interprofessionnel Régional du Bleu d'Auvergne
Adress:	Mairie – 15400 Riom-ès-Montagnes
Tfn	(33-4) 71 78 11 98
Fax	(33-4) 71 78 11 98
E-post:	bleudauvergne@wanadoo.fr
Sammansättning	Producenter/bearbetningsföretag (X) Annan ( )

3. Produkttyp

Klass 1.3 –

Ost

4. Produktspecifikation (sammanfattning av kraven i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Namn

”Bleu d’Auvergne”

4.2 Beskrivning

Blåmögelost som framställs av komjölk. Osten har formen av en platt cylinder och har en naturlig mögeltäckt skorpa. De stora ostarna väger 2–3 kg och har en diameter på ca 20 cm. Det finns också mindre ostar som väger 1 kg, 500 gram eller 350 gram.

Fetthalten uppgår till minst 50 % och torrsubstansen ska utgöra minst 52 %.

4.3 Geografiskt område

Hjärtat av Massif Central som omfattar följande kommuner:

Departementet Puy-de-Dôme: Samtliga kommuner.

Departementet Cantal: Samtliga kommuner.

Departementet Haute-Loire:

Distriktet Brioude: Samtliga kommuner.

Departementet Aveyron:

Kantonerna Mur-de-Barrez och Sainte-Geneviève-sur-Argence: Samtliga kommuner.

Departementet Corrèze:

Kantonerna Argentat, Beaulieu-sur-Dordogne, Bort-les-Orgues, Eygurande, Lapleau, la Roche-Canillac, Mercoeur, Meyssac, Neuvic, Saint-Privat, Ussel-Est och Ussel-Ouest: Samtliga kommuner.

Departementet Lot:

Kantonerna Bretenoux, Figeac-Est, Figeac-Ouest, Gramat, Lacapelle-Marival, Latronquière, Martel, Saint-Céré, Sousceyrac och Vayrac: Samtliga kommuner.

Kantonen Livernon: Kommunerna Assier, Issepts, Reyrevignes, Saint-Simon och Sonac.

Kantonen Souillac: Kommunerna Lacave, Mayrac, Meyronne, Pinsac och Saint-Sozy.

Departementet Lozère:

Kantonerna Aumont-Aubrac, Fournels, Grandieu, Langogne, Le Malzieu, Nasbinals, Saint-Alban-sur-Limagnole, Saint-Amans-la-Lozère och Saint-Chély-d'Apcher: Samtliga kommuner.

4.4 Bevis på ursprung

Mjölkproducenter, förädlingsanläggningar och lagringsanläggningar fyller i en ”lämplighetsförsäkran”, som registreras hos INAO och som ger detta institut möjlighet att identifiera samtliga aktörer. De ska ställa samtliga register och dokument som behövs för att kontrollera mjölkens och ostarnas ursprung, kvalitet och produktionsförhållanden till INAO:s förfogande.

Som ett led i kontrollen av egenskaperna hos en produkt med ursprungsbeteckning görs en analytisk och organoleptisk undersökning för att garantera produktens kvalitet och typiska egenskaper.

4.5 Framställningsmetod

Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen av osten ska ske inom det geografiska området.

Tillverkningen består fortfarande av samma processer som förr: Ostmassan får rinna av, hälls i formar, saltas för hand i två steg med torrt grovt salt och vänds flera gånger. Sedan prickas osten med långa nålar och denna luftning gör att Penicillium glaucum utvecklas. Osten lagras sedan i källare. Stora ostar lagras i minst fyra veckor och små ostar i minst två veckor.

4.6 Samband

Ostens ursprung går tillbaka till början av 1800-talet då den tillverkades i de högt belägna vulkaniska delarna av Massif Central. Dess rykte spred sig snabbt ända till Paris där sångerskan Francisque Bethol 1879 hyllade osten. ”Bleu d'Auvergne” erkändes som ursprungsbeteckning i mars 1975 efter det att en ansökan lämnats in 1972.

Det område där ”Bleu d'Auvergne” tillverkas är unikt och kännetecknas av vulkanisk och granithaltig mark, som är rik på spårelement. Klimatet är kärvt. Dessa faktorer skapar en särskild flora som bidrar till ostens särskilda egenskaper. Dess egenskaper förstärks av att det används särskilda penicillinstammar som utvecklats och framställts i området för ursprungsbeteckningen. Metoderna för ostmassans avrinning liksom saltningen för hand ger ”Bleu d'Auvergne” en fin marmorering som är jämnt fördelad i massan och som skiljer den från andra blåmögelostar.

4.7 Kontrollorgan

Namn:	Institut National de l’Origine et de la Qualité (INAO)
Adress:	51 rue d’Anjou, F-75008 Paris
Tfn	(33-1) 53 89 80 00
Fax	(33-1) 53 89 80 60
E-post:	info@inao.gouv.fr

INAO är ett offentligt administrativt organ med status som juridisk person, som är underställt jordbruksministeriet.

INAO ansvarar för kontrollen av produktionsvillkoren för produkter med skyddad ursprungsbeteckning.

Namn:	Direction Générale de la Concurrence, de la Consommation et de la Répression des Fraudes (DGCCRF)
Adress:	59 boulevard Vincent Auriol, F-75703 Paris Cedex 13
Tfn	(33-1) 44 87 17 17
Fax	(33-1) 44 97 30 37
E-post:	info@inao.gouv.fr

DGCCRF är en avdelning inom ekonomi-, industri- och arbetsmarknadsministeriet.

4.8 Märkning

Ostarna måste lindas in i aluminiumfolie.

Produkterna måste vara märkta med produktens namn.

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/10

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1260/2008

av den 10 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på Internationell redovisningsstandard (IAS) 23

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 29 mars 2007 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) sin omarbetade internationella redovisningsstandard (IAS) 23, Lånekostnader, nedan kallad den omarbetade IAS 23. Genom den omarbetade IAS 23 avskaffas den valmöjlighet som fanns i den tidigare IAS 23 att omedelbart inräkna lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i anskaffningsvärdet för tillgången. Alla sådana lånekostnader ska kapitaliseras och ingå i tillgångens anskaffningsvärde. Andra lånekostnader bör redovisas som en kostnad i den period de uppkommer. Den omarbetade IAS 23 ersätter IAS 23 enligt 1993 års omarbetning.

(3)

Överläggningarna med EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) tekniska expertgrupp ger stöd för att den omarbetade IAS 23 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är objektiv och välavvägd.

(4)	Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska 1993 års omarbetning av den internationella redovisningsstandarden IAS 23, Lånekostnader, ersättas med 2007 års omarbetning av samma standard i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa IAS 23 i 2007 års omarbetning, enligt bilagan till den här förordningen, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2008.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 december 2008.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2) EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.

(3) EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.

BILAGA

INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER

IAS 23

IAS 23 Lånekostnader (omarbetad 2007)

Mångfaldigande tillåtet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information från IASB kan hämtas från webbplatsen www.iasb.org

INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARD 23

Låneutgifter

GRUNDPRINCIP

1	Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång utgör del av den tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter kostnadsförs.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2	Ett företag skall tillämpa denna standard vid redovisning av låneutgifter.

3	Standarden behandlar inte den faktiska eller beräknade kostnaden för eget kapital, inklusive preferensaktiekapital som inte klassificeras som skuld.

Ett företag behöver inte tillämpa standarden på låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller tillverkning av:

(a)	en kvalificerad tillgång som värderas till verkligt värde, exempelvis en biologisk tillgång, eller

(b)	lagertillgångar som regelbundet tillverkas, eller på annat sätt framställs, i större kvantiteter.

DEFINITIONER

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Låneutgifter är ränta och andra kostnader som uppkommer när ett företag lånar kapital.

En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning.

Låneutgifter kan innefatta:

(a)	ränta på checkräkningskrediter samt på kort- och långfristig upplåning,

(b)	periodisering av under- eller överkurs hänförlig till upplåning,

(c)	periodiserade extra utgifter som uppkommit i samband med upplåning,

(d)	räntedel avseende finansiella leasingavtal redovisade enligt IAS 17, Leasingavtal, samt

(e)	valutakursdifferenser som uppkommer vid upplåning i utländsk valuta, till den del dessa betraktas som en justering av räntekostnader.

Beroende på omständigheterna kan något av nedanstående betraktas som kvalificerade tillgångar:

(a)	lagertillgångar,

(b)	produktionsanläggningar,

(c)	kraftverk,

(d)	immateriella tillgångar,

(e)	förvaltningsfastigheter.

Finansiella tillgångar, och lagertillgångar som tillverkas eller på annat sätt framställs med kort tillverkningstid, är inte kvalificerade tillgångar. Tillgångar som är klara för avsedd användning eller försäljning när de förvärvas är inte kvalificerade tillgångar.

REDOVISNING

8	Ett företag skall aktivera låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång som del av den tillgångens anskaffningsvärde. Ett företag skall redovisa övriga låneutgifter som kostnad i den period när de uppkommer.

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång innefattas i tillgångens anskaffningsvärde. Sådana låneutgifter aktiveras som del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för företaget och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. När ett företag tillämpar IAS 29, Redovisning i höginflationsländer, redovisar det som kostnad den del av låneutgifterna som kompenserar för inflationen under samma period enligt punkt 21 i den standarden.

Låneutgifter som kan aktiveras

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång är sådana låneutgifter som hade undvikits om åtgärden inte genomförts. När ett företag lånar kapital särskilt i syfte att förvärva en viss kvalificerad tillgång kan de låneutgifter som är direkt hänförliga till tillgången i fråga enkelt identifieras.

Det kan vara svårt att identifiera ett direkt samband mellan viss upplåning och en kvalificerad tillgång och bestämma den upplåning som annars hade undvikits. En sådan svårighet uppkommer exempelvis när ett företags finansiering samordnas centralt. Svårigheter uppstår också när en koncern använder låneinstrument vid upplåning av kapital till olika räntesatser och lånar ut detta kapital till andra företag i koncernen. Andra komplikationer uppstår vid lån i utländsk valuta eller lån som är knutna till utländska valutor när koncernen är verksam i höginflationsländer samt på grund av svängningar i valutakurser. Detta leder till svårigheter att fastställa storleken på de låneutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av en kvalificerad tillgång och i sådana fall måste särskilda bedömningar göras.

Till den del ett företag lånar upp kapital särskilt i syfte att anskaffa en tillgång för vilken låneutgifter kan aktiveras, skall företaget bestämma det belopp som kan aktiveras till de faktiska låneutgifterna som uppkommit under perioden för upplåningen efter avdrag för de eventuella finansiella intäkter som uppkommit när upplånat kapital tillfälligt placerats.

Finansieringen av en kvalificerad tillgång kan innebära att ett företag lånar upp kapital och ådrar sig låneutgifter innan del av eller samtliga medel använts för investeringar i en tillgång för vilken låneutgifter kan aktiveras. I sådana fall placeras medlen ofta tillfälligt i avvaktan på att investeringen i tillgången genomförs. Vid bestämmandet av beloppet för de låneutgifter som kan aktiveras för en viss period dras samtliga finansiella intäkter av sådant placerat kapital från de uppkomna låneutgifterna.

Till den del ett företag lånar upp kapital allmänt och använder det i syfte att förvärva en tillgång för vilken låneutgifter kan aktiveras, skall beloppet av de låneutgifter som kan inräknas i tillgångens anskaffningsvärde fastställas genom att en räntesats tillämpas på investeringarna i den tillgången. Räntan skall vara det vägda genomsnittet av företagets låneutgifter för utestående lån under perioden, exklusive låneutgifter som är hänförliga till lån som upptagits särskilt i syfte att förvärva en tillgång för vilken låneutgifter kan aktiveras. Beloppet avseende de låneutgifter ett företag aktiverar under en period skall inte överstiga det belopp för låneutgifter som uppkommit under den perioden.

15	Under vissa omständigheter är det riktigt att ta med moderföretagets och dess dotterföretags samtliga lån vid beräkningen av ett vägt genomsnitt av låneutgifterna. Under andra är det riktigt för varje dotterföretag att använda ett vägt genomsnitt av låneutgifterna för sin egen upplåning.

Det redovisade värdet för den kvalificerade tillgången överstiger återvinningsvärdet

När det redovisade värdet eller det förväntade slutliga anskaffningsvärdet för den kvalificerade tillgången överstiger tillgångens återvinningsvärde, skrivs det redovisade värdet ned enligt kraven i andra standarder. Under vissa omständigheter återförs det nedskrivna beloppet enligt dessa andra standarder.

Påbörjande av aktivering

Ett företag skall börja aktivera låneutgifter som del av anskaffningsvärdet för en kvalificerad tillgång på påbörjandedatumet. Påbörjandedatum för aktivering är det datum när företaget först uppfyller samtliga villkor nedan:

(a)	det har utgifter för tillgången,

(b)	det ådrar sig låneutgifter, och

(c)	det genomför aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning.

Utgifter för en kvalificerad tillgång omfattar endast sådana utgifter som har resulterat i betalningar, överlåtelser av andra tillgångar eller att räntebärande skulder uppkommit. Utgifter minskas med erhållna förskottsbetalningar och bidrag som är hänförliga till tillgången (se IAS 20, Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd). Det genomsnittliga redovisade värdet för tillgången under en period, inklusive tidigare aktiverade låneutgifter, är vanligen en tillräcklig approximation av de utgifter som räntesatsen tillämpas på under perioden.

De aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning omfattar mer än det fysiska uppförandet av tillgången. De innefattar tekniskt och administrativt arbete före påbörjandet av det fysiska uppförandet, såsom de aktiviteter som krävs att införskaffa tillstånd före påbörjandet av det fysiska uppförandet. Däremot utesluter sådana aktiviteter innehavet av en tillgång när ingen produktion eller utveckling som förändrar tillgångens beskaffenhet äger rum. Exempelvis aktiveras låneutgifter som uppkommer medan mark exploateras under den tid som exploateringsarbete pågår. Däremot uppfyller låneutgifter som uppkommer när mark som har förvärvats för exploatering innehas utan att något exploateringsarbete utförs inte kraven för aktivering.

Avbrott i aktivering

20	Ett företag skall göra avbrott i aktivering av låneutgifter under sådana längre perioder när det gör avbrott i aktiv utveckling av en kvalificerad tillgång.

Ett företag kan ådra sig låneutgifter under en längre period under vilken det gör avbrott i de aktiviteter som krävs för att färdigställa en tillgång för dess avsedda användning eller försäljning. Sådana utgifter är utgifter för innehav av delvis färdigställda tillgångar och uppfyller inte kraven för aktivering. Ett företag gör emellertid vanligen inte avbrott i aktiveringen av låneutgifter under en period när det utför betydande tekniskt och administrativt arbete. Ett företag gör inte heller avbrott i aktiveringen av låneutgifter när ett tillfälligt uppehåll krävs som del av processen att färdigställa en tillgång för dess avsedda användning eller försäljning. Exempelvis fortsätter aktivering under den försening som blir följden av höga vattenstånd vid byggandet av en bro, om sådana höga vattenstånd är vanliga under byggnadsperioden i det berörda geografiska området.

Upphörande av aktivering

22	Ett företag skall upphöra att aktivera låneutgifter när det har slutfört i huvudsak alla de aktiviteter som krävs för att färdigställa en kvalificerad tillgång för dess avsedda användning eller försäljning.

En tillgång är normalt färdigställd för avsedd användning eller försäljning när den fysiska framställningen av tillgången har avslutats, även om rutinmässigt administrativt arbete kan fortsätta. Om smärre åtgärder, exempelvis utsmyckning av en fastighet enligt köparens eller användarens specifikationer, är allt som återstår, indikerar detta att aktiviteterna i allt väsentligt är avslutade.

När ett företag slutför uppförandet av en kvalificerad tillgång i delar och varje del kan användas medan uppförandet av andra delar fortgår, skall företaget upphöra att aktivera låneutgifter när det i allt väsentligt slutför alla de aktiviteter som krävs för att färdigställa sådan del för avsedd användning eller försäljning.

Ett industriområde som innehåller flera byggnader där var och en för sig kan användas är ett exempel på en kvalificerad tillgång, där varje del kan användas, medan uppförandet av andra byggnader fortsätter. Ett exempel på en kvalificerad tillgång, som behöver vara färdig i alla delar innan någon del kan tas i bruk, är en fabrik som innefattar flera processer som utförs i en följd i olika delar av fabriken, såsom ett stålverk.

UPPLYSNINGAR

Ett företag skall lämna upplysning om

(a)	beloppet för låneutgifter som har aktiverats under redovisningsperioden, samt

(b)	den räntesats som använts för att fastställa beloppet för de låneutgifter som kan aktiveras.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

27	När tillämpning av denna standard innebär byte av redovisningsprincip skall ett företag tillämpa standarden på låneutgifter hänförliga till kvalificerade tillgångar för vilka påbörjandedatumet för aktiveringen är datumet för ikraftträdande eller senare.

28	Ett företag kan emellertid utse vilket datum som helst före datumet för ikraftträdande och tillämpa standarden på låneutgifter hänförliga till alla kvalificerade tillgångar för vilka påbörjandedatumet för aktiveringen är det datumet eller senare.

IKRAFTTRÄDANDE

29	Ett företag skall tillämpa standarden för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna standard före den 1 januari 2009, skall företaget lämna upplysning om detta.

UPPHÄVANDE AV IAS 23 (OMARBETAD 1993)

30	Denna standard ersätter IAS 23, Låneutgifter [på svenska godkänd av EU som Lånekostnader], (omarbetad 1993).

Bilaga

Ändringar i andra uttalanden

Ändringarna i denna bilaga skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar denna standard för ett tidigare räkenskapsår, skall ändringarna tillämpas för denna tidigare period. I de ändrade punkterna är ny text understruken och borttagen text genomstruken.

A1 IFRS 1, Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas, ändras enligt nedan.

Punkterna 9, 12 och 13 ändras. Efter stycke 25H infogas en rubrik samt stycke 25I. Stycke 47G läggs till och skall ha följande lydelse:

”9	Övergångsbestämmelserna i andra standarder gäller för byten av redovisningsprinciper som gjorts av ett företag som redan tillämpar IFRS. De gäller inte vid en förstagångstillämpares övergång till IFRS, förutom enligt vad som är angivet i punkterna 25D, 25H, 25I, 34A och 34B.

I denna standard anges två kategorier av undantag från principen att ett företags ingångsbalansräkning skall uppfylla kraven i alla IFRS:

(a)	punkterna 13–25I och 36A–36C medger undantag från vissa krav i andra standarder.

(b)	punkterna 26–34B förbjuder retroaktiv tillämpning av andra standarder i vissa avseenden.

Ett företag kan välja att använda ett eller flera av följande undantag

(a)

…

(l)	värdering till verkligt värde av finansiella tillgångar eller finansiella skulder vid det första redovisningstillfället (punkt 25G),

(m)	en finansiell tillgång eller en immateriell tillgång som redovisas enligt IFRIC 12, Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster, (punkt 25H), samt

(n)	låneutgifter (punkt 25I).

Ett företag skall inte tillämpa dessa undantag analogt på andra poster.

Låneutgifter

25 I	En förstagångstillämpare kan tillämpa övergångsbestämmelserna i punkterna 27 och 28 i IAS 23, Låneutgifter, enligt omarbetning 2007. I dessa punkter skall hänvisningar till ikraftträdandedatum tolkas som det senare av den 1 januari 2009 eller datum för övergång till IFRS.

47 G	Ett företag skall tillämpa ändringarna i punkterna 13 (n) och 25I för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 23 för en tidigare period skall dessa ändringar tillämpas för denna tidigare period.”

A2 I IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, stryks den sista meningen i punkt 110.

A3 I IAS 7, Kassaflödesanalys, ändras punkt 32 till följande lydelse:

”32	I kassaflödesanalysen redovisas det sammanlagda beloppet för utbetalda räntor under en period, vare sig det har redovisats som en kostnad i resultaträkningen eller aktiverats enligt IAS 23, Låneutgifter.”

A4 I IAS 11, Entreprenadavtal, ändras den sista meningen i punkt 18 till följande lydelse:

”18	Utgifter som avser uppdragsverksamhet i allmänhet och som kan fördelas ut på enskilda uppdrag innefattar även låneutgifter.”

A5 I IAS 16, Materiella anläggningstillgångar, ändras punkt 23 till följande lydelse:

”23

Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång är kontantpriset per redovisningsdatum. Om betalning sker med en kredittid som överstiger det normala, redovisas skillnaden mellan kontantpriset och den totala betalningen som räntekostnad under kreditens löptid såvida den inte aktiveras enligt IAS 23.”

A6 I IAS 38, Immateriella tillgångar, ändras punkt 32 till följande lydelse:

”32	Om betalning för en immateriell tillgång sker senare än enligt normala betalningsvillkor, utgörs anskaffningsvärdet av kontantpriset. Skillnaden mellan detta belopp och de totala betalningarna redovisas som räntekostnad över kreditperioden såvida den inte aktiveras enligt IAS 23, Låneutgifter.”

A7 I IFRIC-tolkning 1, Förändringar i befintliga skyldigheter avseende nedläggning, återställande och liknande åtgärder, ändras punkt 8 till följande lydelse:

”8	Den periodiska förändringen av nuvärdet skall redovisas i resultaträkningen som en finansieringskostnad allt eftersom den uppkommer. Aktivering enligt IAS 23 är ej tillåten.”

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/17

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1261/2008

av den 16 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IFRS (International Financial Reporting Standard) 2

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella redovisningsstandarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 17 januari 2008 offentliggjorde IASB (International Accounting Standards Board) ändringar i IFRS (International Financial Reporting Standard) 2 – Aktierelaterade ersättningar, nedan kallade ändring i IFRS 2. Genom ändringen i IFRS 2 förtydligas begreppet intjäningsvillkor, hur andra villkor än intjäningsvillkor bör redovisas samt hur upphävande av avtal om aktierelaterade ersättningar från företagets eller motpartens sida bör redovisas.

(3)

Överläggningarna med EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) tekniska expertgrupp ger stöd för att IFRS 2 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är objektiv och välavvägd.

(4)	Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska IFRS (International Financial Reporting Standard) 2 – Aktierelaterade ersättningar ändras i enlighet med de ändringar i IFRS 2 – Aktierelaterade ersättningar, nedan kallade ändring i IFRS 2, som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa ändringen i IFRS 2, enligt bilagan till denna förordning, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2008.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2) EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.

(3) EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.

BILAGA

INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER

IFRS 2

”Ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar”

ÄNDRINGAR AV IFRS 2

Aktierelaterade ersättningar

Detta dokument innehåller ändringar av IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. Ändringarna fastställer de förslag som fanns i utkastet med förslag på ändringar av IFRS 2 – Intjäningsvillkor och indragningar (Vesting Conditions and Cancellations) som publicerades i februari 2006.

Företag ska tillämpa dessa ändringar på alla aktierelaterade ersättningar som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 2 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

VILLKOR SOM INTE ÄR INTJÄNINGSVILLKOR

I standarden, efter punkt 21, läggs en rubrik och punkt 21A till enligt nedan.

Hur villkor som inte är intjäningsvillkor beaktas

21A

På liknande sätt ska ett företag beakta alla villkor som inte är intjäningsvillkor vid uppskattning av det verkligt värdet på de tilldelade egetkapitalinstrumenten. När det gäller tilldelningar av egetkapitalinstrument som är behäftade med villkor som inte är intjäningsvillkor ska företaget därför redovisa de varor eller tjänster som erhålls av en motpart som uppfyller alla intjäningsvillkor som inte är marknadsvillkor (exempelvis tjänster som utförs av en anställd som kvarstår i sin anställning i företaget under den angivna tjänsteperioden), oavsett om dessa villkor som inte är intjäningsvillkor uppfyllts eller ej.

INDRAGNINGAR

I standarden ändras punkt 28 enligt nedan.

28	Om en tilldelning av egetkapitalinstrument dras in eller regleras under intjänandeperioden (på annat sätt än att en tilldelning dras in genom förverkande på grund av att intjäningsvillkoren inte uppfyllts) …

I standarden ändras punkt 28 (b) enligt nedan.

(b)

… Eventuellt överskjutande belopp ska redovisas som kostnad. Om avtalet om aktierelaterade ersättningar innefattade skulddelar ska företaget emellertid göra en ny beräkning av det verkliga värdet på skulden per datumet för indragning eller reglering. Eventuell betalning för att reglera skulddelen ska redovisas som en utsläckning av skulden.

I standarden läggs punkt 28A till efter punkt 28 enligt nedan.

28A	Om ett företag eller motpart kan välja huruvida det ska uppfylla ett villkor som inte är ett intjäningsvillkor ska företaget behandla företagets eller motpartens underlåtenhet att uppfylla detta villkor som inte är ett intjäningsvillkor under intjänandeperioden som en indragning.

IKRAFTTRÄDANDE

I standarden läggs punkt 62 enligt nedan.

Ett företag ska tillämpa följande ändringar retroaktivt för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare.

(a)	kraven i punkt 21A avseende behandlingen av villkor som inte är intjäningsvillkor,

(b)	de ändrade definitionerna av ”bli intjänad” och ”intjäningsvillkor” i bilaga A,

(c)	ändringarna i punkterna 28 och 28A avseende indragningar.

Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar på en period som börjar före den 1 januari 2009 ska företaget lämna upplysning om detta.

DEFINITIONER

I bilaga A ändras definitionerna av ”bli intjänad” och ”intjäningsvillkor” enligt nedan.

”bli intjänad

Bli berättigad till. Enligt ett avtal om aktierelaterade ersättningar blir motpartens rätt att erhålla kontanter, andra tillgångar eller egetkapitalinstrument från företaget, intjänad när motpartens rätt inte längre beror på att eventuella intjäningsvillkor uppfylls.

intjäningsvillkor

De villkor som bestämmer huruvida företaget erhåller de tjänster som berättigar motparten att erhålla kontanter, andra tillgångar eller egetkapitalinstrument av företaget, enligt ett avtal om aktierelaterade ersättningar. Intjäningsvillkor är antingen tjänstevillkor eller resultatvillkor. Tjänstevillkor kräver att motparten ska fullgöra en angiven tjänsteperiod. Resultatvillkor kräver att motparten fullgör en angiven tjänsteperiod och att angivna resultatmål uppfylls (såsom en angiven ökning av företagets vinst under en angiven tidsperiod). Ett resultatvillkor kan innefatta ett marknadsvillkor.”

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/21

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1262/2008

av den 16 december 2008

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella redovisningsstandarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 5 juli 2007 offentliggjorde International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) IFRIC-tolkning 13 Kundlojalitetsprogram, nedan kallad IFRIC 13. Genom IFRIC 13 undanröjs de nuvarande inkonsekvenser i fråga om den redovisningsmässiga behandlingen av gratis eller rabatterade varor och tjänster som sålds inom ramen för kundlojalitetsprogram som företag använder för att belöna sina kunder i form av bonuspoäng, flygmil eller andra gottskrivanden vid försäljningen av en vara eller tjänst.

(3)

Överläggningarna med EFRAG:s (”European Financial Reporting Advisory Group”) tekniska expertgrupp ger stöd för att IFRIC 13 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är objektiv och välavvägd.

(4)	Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska IFRIC:s (International Financial Reporting Interpretations Committee) tolkning 13 Kundlojalitetsprogram infogas enligt bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa IFRIC 13, enligt bilagan till den här förordningen, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2008.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2) EUT L 320, 29.11.2008, s. 1

(3) EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.

BILAGA

INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER

IFRIC 13

IFRIC:s tolkning 13 Kundlojalitetsprogram

Mångfaldigande tillåts inom EES-området. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information från IASB kan hämtas från webbplatsen www.iasb.org

IFRIC-TOLKNING 13

Kundlojalitetsprogram

REFERENSER

—	IAS 8, Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel

—	IAS 18, Intäkter

—	IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

BAKGRUND

Kundlojalitetsprogram används av företag för att ge kunder incitament att köpa företagens varor eller tjänster. Om en kund köper varor eller tjänster tilldelar företaget kunden bonuspoäng (kallas ofta bara ”poäng”). Kunden kan lösa in bonuspoängen mot premier i form av gratis eller rabatterade varor eller tjänster.

Programmen fungerar på olika sätt. Kunder kan behöva spara till ett angivet lägsta antal bonuspoäng eller till ett lägsta värde för bonuspoängen innan de kan lösa in dem. Bonuspoäng kan vara kopplade till enskilda köp eller grupp av köp, eller till fortsatta inköp under en angiven period. Företaget kan driva kundlojalitetsprogrammet självt eller delta i ett program som drivs av en tredje part. Den erbjudna bonusen kan innefatta varor eller tjänster som levereras av företaget självt och/eller rättigheter att begära varor eller tjänster av en tredje part.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna tolkning tillämpas på kundbonuspoäng som

(a)	ett företag tilldelar sina kunder som del av en försäljningstransaktion, det vill säga försäljning av varor, utförande av tjänster eller en kunds användande av företagstillgångar, och

(b)	som, efter att ytterligare kvalificeringsvillkor har uppfyllts, kunderna i framtiden kan lösa in mot gratis eller rabatterade varor eller tjänster.

Tolkningen behandlar redovisning av ett företag som tilldelar bonuspoäng till sina kunder.

FRÅGESTÄLLNINGAR

De frågeställningar som behandlas i denna tolkning är

(a)

huruvida företagets förpliktelse att tillhandahålla gratis eller rabatterade varor eller tjänster (”bonus”) i framtiden skall redovisas och beräknas genom att:

(i)	fördela en del av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas vid försäljningstransaktionen på bonuspoängen och skjuta upp redovisningen av intäkt (och tillämpa punkt 13 i IAS 18), eller

(ii)	göra avsättningar för uppskattade framtida utgifter för att leverera bonusen (och tillämpa punkt 19 i IAS 18), och

(b)

om ersättning fördelas på bonuspoängen:

(i)	hur mycket som skall fördelas på dem,

(ii)	när intäkt skall redovisas, och

(iii)

hur intäkten skall värderas om en tredje part levererar bonusen.

BESLUT

Ett företag skall tillämpa punkt 13 i IAS 18 och redovisa bonuspoäng som en separat identifierbar komponent av den försäljningstransaktion eller de försäljningstransaktioner vid vilken de tilldelas (den ”ursprungliga försäljningen”). Det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas avseende den ursprungliga försäljningen skall fördelas på bonuspoängen och de andra komponenterna i försäljningen.

6	Den ersättning som fördelas på bonuspoängen skall beräknas genom hänvisning till poängens verkliga värde, det vill säga det belopp för vilket bonuspoängen skulle kunna säljas separat.

Om företaget levererar bonusen självt, skall det redovisa den ersättning som är fördelad på bonuspoängen som intäkt när bonuspoäng löses in och företaget fullgör sina förpliktelser att leverera bonus. Det intäktsbelopp som redovisas skall baseras på antalet bonuspoäng som har lösts in i utbyte mot bonus, jämfört med det totala antal som väntas bli inlöst.

Om en tredje part levererar bonusen, skall företaget bedöma huruvida det uppbär den ersättning som är fördelad på bonuspoängen för egen del (det vill säga som huvudman i transaktionen) eller å tredje parts vägnar (det vill säga som ombud för tredje part).

(a)

Om företaget uppbär ersättning å tredje parts vägnar skall det

(i)	beräkna sin intäkt som det nettobelopp det behåller för egen del, det vill säga skillnaden mellan den ersättning som är fördelad på bonuspoängen och det belopp som skall erläggas till tredje part för leverans av bonus, och

(ii)

redovisa detta nettobelopp som intäkt när den tredje parten blir förpliktigad att leverera bonusen och berättigad till att erhålla ersättning för detta. Dessa händelser kan inträffa så snart bonuspoängen har tilldelats. Alternativt, om kunden kan välja att begära bonus av antingen företaget eller en tredje part, kan dessa händelser inträffa först när kunden väljer att begära bonus av tredje part.

(b)	Om företaget uppbär ersättningen för egen del skall det beräkna intäkten som den bruttoersättning som är fördelad på bonuspoängen och redovisa intäkten när det fullgör sina förpliktelser avseende bonusen.

Om vid någon tidpunkt de oundvikliga utgifterna för att uppfylla bonusförpliktelserna väntas överstiga den ersättning som erhålls eller kommer att erhållas för dem (det vill säga den ersättning som är fördelad på bonuspoängen vid tidpunkten för den ursprungliga försäljningen som ännu inte har redovisats som en intäkt plus varje ytterligare ersättning som erhålls när kunden löser in bonuspoängen) har företaget förlustbringande kontrakt. Den överskjutande delen skall redovisas som en skuld enligt IAS 37. Behovet att redovisa en sådan skuld skulle kunna uppstå om de väntade kostnaderna för att leverera bonus ökar, exempelvis om företaget reviderar sina förväntningar om antalet poäng som kommer att bli inlösta.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

10	Ett företag skall tillämpa denna tolkning för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2008 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna tolkning för en period som börjar före den 1 juli 2008 skall företaget lämna upplysning om detta.

11	Byten av redovisningsprinciper skall redovisas enligt IAS 8.

Bilaga

Vägledning vid tillämpning

Tolkningen och dess bilaga utgör en helhet.

Beräkning av bonuspoängs verkliga värde

VT1	Punkt 6 i beslutet kräver att den ersättning som fördelas på bonuspoängen beräknas genom hänvisning till poängens verkliga värde, det vill säga det belopp för vilket bonuspoängen skulle kunna säljas separat. Om det verkliga värdet inte är direkt observerbart, måste det uppskattas.

VT2

Ett företag kan uppskatta det verkliga värdet av bonuspoäng genom hänvisning till det verkliga värdet av den bonus som de kan lösas in mot. Det verkliga värdet av denna bonus minskas för att ta i beaktande

(a)	det verkliga värdet av bonus som skulle erbjudas till kunder som inte har tjänat in bonuspoäng vid en ursprunglig försäljning, och

(b)	andelen bonuspoäng som inte väntas bli inlöst av kunder.

Om kunder kan välja ur ett bonussortiment, återspeglar det verkliga värdet på bonuspoängen de verkliga värdena för de olika typerna av tillgänglig bonus, viktade i förhållande till den frekvens med vilken varje bonus väntas bli vald.

VT3

I vissa fall kan det finnas andra uppskattningstekniker. Om exempelvis en tredje part skall leverera bonusen och företaget betalar denna tredje part för varje bonuspoäng det tilldelar, kan det uppskatta det verkliga värdet av bonuspoängen genom hänvisning till det belopp det betalar denna tredje part, med tillägg av en rimlig vinstmarginal. Omdöme krävs för att välja och tillämpa den uppskattningsteknik som uppfyller kraven i punkt 6 i beslutet och är den mest korrekta i sammanhanget.

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/25

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1263/2008

av den 16 december 2008

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 5 juli 2007 offentliggjorde International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sin tolkning 14 av IAS 19, Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan, nedan kallad IFRIC 14. IFRIC 14 förtydligar bestämmelserna i den internationella redovisnings-standarden IAS 19 i fråga om värderingen av en tillgång inom en förmånsbestämd pensionsplan när det föreligger ett lägsta fonderingskrav. En tillgång inom ramen för en förmånsbestämd pensionsplan är ett överskott mellan det verkliga värdet av planens tillgångar och nuvärdet av åtagandena till följd av planen. Genom IAS 19 inskränks värderingen till nuvärdet av de ekonomiska förmåner som är tillgängliga för företaget i form av återbetalningar från planen eller en minskning av framtida avgifter till planen som kan påverkas av de lägsta fonderingskraven.

(3)

Överläggningarna med EFRAG:s (”European Financial Reporting Advisory Group”) tekniska expertgrupp ger stöd för att IFRIC 14 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är objektiv och välavvägd.

(4)	Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska International Financial Reporting Interpretations Committee's (IFRIC) tolkning 14 av IAS 19, Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan, införas i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa IFRIC 14, enligt bilagan till den här förordningen, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2008.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2) EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.

(3) EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.

BILAGA

INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS

IFRIC 14

”IFRIC:s tolkning 14 IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan”

IFRIC-TOLKNING 14

IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan

REFERENSER

—	IAS 1, Utformning av finansiella rapporter

—	IAS 8, Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel

—	IAS 19, Ersättningar till anställda

—	IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

BAKGRUND

Punkt 58 i IAS 19 begränsar värderingen av en förmånsbestämd tillgång till ”nuvärdet av tillgängliga ekonomiska fördelar i form av återbetalningar från planen eller minskningar av framtida avgifter till planen” plus ej redovisade vinster och förluster. Frågor har väckts om när återbetalningar eller minskningar av framtida avgifter skall betraktas som tillgängliga, i synnerhet när det föreligger ett lägsta fonderingskrav.

Lägsta fonderingskrav finns i många länder för att förbättra säkerheten i löften om ersättningar efter avslutad anställning som givits till medlemmar i en pensionsplan. Sådana krav föreskriver vanligen ett lägsta avgiftsbelopp eller en lägsta avgiftsnivå som måste betalas in till en plan under en viss period. Därför kan ett lägsta fonderingskrav begränsa företagets möjlighet att minska framtida avgifter.

Dessutom kan begränsningen avseende värderingen av en förmånsbestämd tillgång innebära att ett lägsta fonderingskrav blir betungande. Vanligen skulle ett krav att betala in avgifter till en plan inte påverka värderingen av den förmånsbestämda tillgången eller förpliktelsen. Detta beror på att avgifterna, när de väl betalats, blir förvaltningstillgångar och därmed uppgår den ytterligare nettoförpliktelsen till noll. Ett lägsta fonderingskrav kan emellertid ge upphov till en förpliktelse om de avgifter som krävs inte blir tillgängliga för företaget när de väl har betalats in.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

4	Denna tolkning tillämpas på alla förmånsbestämda ersättningar efter avslutad anställning och andra långsiktiga förmånsbestämda ersättningar till anställda.

5	I denna tolkning är lägsta fonderingskrav varje krav att fondera en plan för ersättningar efter avslutad anställning eller andra långsiktiga förmånsbestämda planer för ersättningar.

FRÅGESTÄLLNINGAR

De frågeställningar som behandlas i denna tolkning är:

(a)	när återbetalningar eller minskningar av framtida avgifter skall betraktas som tillgängliga enligt punkt 58 i IAS 19.

(b)	hur ett lägsta fonderingskrav kan påverka tillgängligheten av minskningar av framtida avgifter.

(c)	när ett lägsta fonderingskrav kan ge upphov till en förpliktelse.

BESLUT

Tillgänglighet för en återbetalning eller minskning av framtida avgifter

7	Ett företag skall fastställa tillgängligheten för en återbetalning eller minskning av framtida avgifter enligt planens villkor och bestämmelser samt enligt varje lagstadgat krav i den rättsordning planen omfattas av.

En ekonomisk fördel, i form av återbetalning eller minskning av framtida avgifter, är tillgänglig om företaget kan realisera den vid någon tidpunkt under planens löptid eller när planens förpliktelser har reglerats. I synnerhet kan en sådan ekonomisk fördel vara tillgänglig även om den inte kan realiseras direkt på balansdagen.

Den tillgängliga ekonomiska fördelen är inte beroende av hur företaget avser att använda överskottet. Ett företag skall fastställa den högsta tillgängliga ekonomiska fördelen från återbetalningar, minskningar av framtida avgifter eller en kombination av dem. Ett företag skall inte redovisa ekonomiska fördelar från en kombination av återbetalningar och minskningar av framtida avgifter utifrån antaganden som är ömsesidigt uteslutande.

Enligt IAS 1 skall företaget lämna uppgifter om de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar per balansdagen som kan riskera att leda till en betydande justering av det redovisade nettovärdet för tillgång eller skuld i balansräkningen. Detta kan innefatta upplysning om varje begränsning avseende aktuell realiserbarhet av överskottet eller upplysning om den använda metoden för att fastställa den tillgängliga ekonomiska fördelens belopp.

Den tillgängliga ekonomiska fördelen i form av återbetalning

Rätten till återbetalning

En återbetalning är tillgänglig för ett företag endast om företaget har en ovillkorad rätt till återbetalning:

(a)	under planens löptid, utan antagande om att planförpliktelserna måste vara reglerade för att kunna erhålla återbetalningen (i vissa jurisdiktioner kan ett företag exempelvis ha rätt till en återbetalning under planens löptid, oavsett om planförpliktelserna är reglerade eller ej), eller

(b)	under antagande om den gradvisa regleringen av planförpliktelserna över tiden fram till att alla medlemmar har lämnat planen, eller

(c)	under antagande om den fullständiga regleringen av planförpliktelserna vid ett enda tillfälle (det vill säga som en avveckling av planen).

En ovillkorad rätt till en återbetalning kan föreligga oavsett en plans fonderingsnivå per balansdagen.

12	Om företagets rätt till återbetalning av ett överskott beror på förekomsten eller frånvaron av en eller flera osäkra framtida händelser som inte helt ligger inom företagets kontroll, har företaget inte en ovillkorad rätt och skall inte redovisa en tillgång.

Ett företag skall beräkna den tillgängliga ekonomiska fördelen i form av återbetalning som det överskottsbelopp per balansdagen (vilket motsvarar förvaltningstillgångarnas verkliga värde minus den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde) som företaget har rätt att erhålla som återbetalning, minus alla hänförliga kostnader. Om en återbetalning exempelvis är föremål för annan beskattning än inkomstskatt skall ett företag beräkna återbetalningsbeloppet efter skatt.

Vid beräkning av det tillgängliga återbetalningsbeloppet när planen avvecklas (punkt 11 (c)) skall ett företag ta med kostnaderna för planen att reglera planförpliktelserna och göra återbetalningen. Ett företag skall exempelvis dra av arvoden för konsulttjänster om dessa betalas av planen i stället för av företaget och utgifterna för alla försäkringspremier som kan krävas för att säkra förpliktelsen vid avveckling.

15	Om återbetalningsbeloppet fastställs till hela beloppet för eller en andel av överskottet, i stället för till ett fast belopp, skall ett företag inte göra några justeringar för pengars tidsvärde, även om återbetalningen endast kan realiseras vid ett framtida datum.

Den ekonomiska fördel som är tillgänglig i form av avgiftsminskning

Om det inte finns något lägsta fonderingskrav skall ett företag fastställa den ekonomiska fördel som är tillgänglig i form av en minskning av framtida avgifter till det lägre av

(a)	planens överskott, och

(b)	nuvärdet av företagets framtida kostnad för tjänstgöringen, det vill säga exklusive de delar av den framtida kostnaden som skall bäras av de anställda, för varje år över den kortare av planens förväntade löptid och företagets förväntade livslängd.

Ett företag skall fastställa de framtida kostnaderna för tjänstgöringen med antaganden som är förenliga med dem som används för att fastställa den förmånsbestämda förpliktelsen och med den situation som föreligger per balansdagen enligt fastställande i IAS 19. Därför skall ett företag inte göra antaganden om ändringar av ersättningarna i planen i framtiden förrän planen ändras och skall göra antaganden om en stabil framtida arbetsstyrka såvida inte företaget per balansdagen bevisligen förbundit sig att minska antalet anställda som omfattas av planen. I det senare fallet skall antagandet om den framtida arbetsstyrkan innefatta minskningen. Ett företag skall fastställa nuvärdet av den framtida kostnaden för tjänstgöring med samma diskonteringsränta som användes vid beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen per balansdagen.

Effekten av ett lägsta fonderingskrav på den ekonomiska fördel som är tillgänglig i form av en minskning av framtida avgifter

18	Ett företag skall dela upp varje lägsta fonderingskrav per ett visst datum i avgifter som krävs för att täcka (a) varje befintligt underskott avseende tidigare tjänstgöring på den lägsta fonderingsbasen och (b) den framtida ackumuleringen av fördelar.

19	Avgifter för att täcka befintligt underskott på den lägsta fonderingsbasen avseende redan erhållna tjänster påverkar inte framtida avgifter för framtida tjänster. De kan ge upphov till en förpliktelse enligt punkterna 23–26.

Om det finns ett lägsta fonderingskrav för avgifter avseende den framtida ackumuleringen av fördelar skall ett företag fastställa den tillgängliga ekonomiska fördelen i form av en minskning av framtida avgifter som nuvärdet av:

(a)	den uppskattade framtida kostnaden för tjänstgöring under varje år enligt punkterna 16 och 17 minus

(b)	de uppskattade lägsta fonderingsavgifter som krävs avseende den framtida ackumuleringen av fördelar det året.

Ett företag skall beräkna de framtida lägsta fonderingsavgifter som krävs avseende den framtida ackumuleringen av fördelar med beaktande av effekten av varje befintligt överskott utifrån det lägsta fonderingskravet. Ett företag skall använda de antaganden som krävs av det lägsta fonderingskravet och, för varje faktor som ej anges i det lägsta fonderingskravet, de antaganden som är förenliga med dem som används för att fastställa den förmånsbestämda förpliktelsen och med den situation som föreligger per balansdagen enligt IAS 19. Beräkningen skall innefatta alla ändringar som väntas till följd av att företaget betalar de lägsta avgifter som skall erläggas. Beräkningen skall emellertid inte innefatta effekten av väntade ändringar av villkoren och bestämmelserna för det lägsta fonderingskravet som inte har aviserats eller avtalats per balansdagen.

Om den framtida lägsta fonderingsavgift som krävs avseende den framtida ackumuleringen av fördelar överstiger den framtida kostnaden för tjänstgöring enligt IAS 19 för ett visst år, minskar nuvärdet av detta överskjutande belopp den tillgängliga tillgångens belopp i form av en minskning av framtida avgifter per balansdagen. Emellertid kan den tillgängliga tillgångens belopp i form av en minskning av framtida avgifter aldrig understiga noll.

När ett lägsta fonderingskrav kan ge upphov till en förpliktelse

Om ett företag är förpliktigat enligt ett lägsta fonderingskrav att erlägga avgifter för att täcka ett befintligt underskott på den lägsta fonderingsbasen avseende redan erhållna tjänster, skall företaget fastställa huruvida de avgifter som skall betalas blir tillgängliga som en återbetalning eller en minskning av framtida avgifter efter att de har betalats in till planen.

I den mån de avgifter som skall erläggas inte är tillgängliga efter att de har betalats in till planen, skall företaget redovisa en förpliktelse när förpliktelsen uppkommer. Förpliktelsen skall minska den förmånsbestämda tillgången eller öka den förmånsbestämda förpliktelsen så att ingen vinst eller förlust väntas bli följden av tillämpning av punkt 58 i IAS 19 när avgifterna erläggs.

25	Ett företag skall tillämpa punkt 58A i IAS 19 innan det fastställer förpliktelsen enligt punkt 24.

Förpliktelsen avseende det lägsta fonderingskravet och varje efterföljande ny beräkning av denna förpliktelse skall redovisas omedelbart enligt företagets tillämpade princip för redovisning av effekten av begränsningen i punkt 58 i IAS 19 vid beräkningen av värdet på den förmånsbestämda tillgången. I synnerhet gäller:

(a)	ett företag som redovisar effekten av begränsningen i punkt 58 i resultaträkningen, enligt punkt 61 (g) i IAS 19, skall omedelbart redovisa justeringen i resultaträkningen.

(b)	ett företag som redovisar effekten av begränsningen i punkt 58 i redogörelsen över redovisade intäkter och kostnader (SoRIE), enligt punkt 93C i IAS 19, skall omedelbart redovisa justeringen i redovisade intäkter och kostnader (SoRIE).

IKRAFTTRÄDANDE

27	Ett företag skall tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

ÖVERGÅNG

Ett företag skall tillämpa denna tolkning från början av den första period som redovisas i dess första finansiella rapporter för vilka denna tolkning gäller. Ett företag skall redovisa varje initial justering till följd av tillämpning av denna tolkning i balanserade vinstmedel i början av den perioden.

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/32

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1265/2008

av den 16 december 2008

om ändring av förordning (EEG) nr 1859/82 om val av rapporterande företag för fastställande av inkomstförhållanden i jordbruksföretag

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (1), särskilt artikel 4.4, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 2 i kommissionens förordning (EEG) nr 1859/82 (2) fastställs per medlemsstat tröskelvärdet för ekonomisk storlek för rapporterande företag som ingår i undersökningsområdet för gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

(2)

I Spanien har strukturförändringar lett till att de mindre företagens antal och deras bidrag till den totala jordbruksproduktionen har minskat. Företag med en ekonomisk storlek under 4 ESE (435 307 företag) står för bara 4,04 % av det totala standardtäckningsbidraget. Jordbruksverksamhetens mest relevanta del kan därför beskrivas med ett tröskelvärde som sållar bort mindre företag. Tröskelvärdet på 2 ESE bör därför höjas till 4 ESE.

(3)	Förordning (EEG) nr 1859/82 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 2 i förordning (EEG) nr 1859/82 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

För räkenskapsåret 2008 (en period av tolv på varandra följande månader med början mellan den 1 januari 2008 och den 1 juli 2008), och för de följande räkenskapsåren, ska det tröskelvärde som avses i artikel 4 i förordning 79/65/EEG vara följande:

—	Belgien: 16 ESE

—	Bulgarien: 1 ESE

—	Tjeckien: 4 ESE

—	Danmark: 8 ESE

—	Tyskland: 16 ESE

—	Estland: 2 ESE

—	Irland: 2 ESE

—	Grekland: 2 ESE

—	Spanien: 4 ESE

—	Frankrike: 8 ESE

—	Italien: 4 ESE

—	Cypern: 2 ESE

—	Lettland: 2 ESE

—	Litauen: 2 ESE

—	Luxemburg: 8 ESE

—	Ungern: 2 ESE

—	Malta: 8 ESE

—	Nederländerna: 16 ESE

—	Österrike: 8 ESE

—	Polen: 2 ESE

—	Portugal: 2 ESE

—	Rumänien: 1 ESE

—	Slovenien: 2 ESE

—	Slovakien: 8 ESE

—	Finland: 8 ESE

—	Sverige: 8 ESE

—	Förenade kungariket (med undantag för Nordirland): 16 ESE

—	Förenade kungariket (endast Nordirland): 8 ESE”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EGT 109, 23.6.1965, s. 1859/65.

(2) EGT L 205, 13.7.1982, s. 5.

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/34

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1266/2008

av den 16 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (1), särskilt artikel 145 c, j, k, l, m, n a och p, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, om ändring av förordningarna (EG) nr 1493/1999, (EG) nr 1782/2003, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 3/2008 samt om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2392/86 och (EG) nr 1493/1999 (2) införs stödprogram för bland annat omstrukturering och omställning av vinodlingar, grön skörd och röjning av vinstockar. Samtidigt fastställs det att jordbrukare som erhåller stöd enligt dessa bestämmelser är skyldiga att iaktta de tvärvillkor som anges i artiklarna 3–7 i förordning (EG) nr 1782/2003. De närmare föreskrifter för tillämpningen av tvärvillkor som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 (3) bör därför gälla för dessa jordbrukare. Titeln på den förordningen bör därför ändras.

(2)	I artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 fastställs de tvärvillkor för stöd inom vinsektorn som ska iakttas under en fastställd period efter utbetalningen. Det bör fastställas när dessa skyldigheter ska börja gälla.

(3)

Vid tillämpningen av tvärvillkoren ska jordbrukaren deklarera hela arealen på sitt företag. Jordbrukare som endast ansöker om stöd som omfattas av tvärvillkor i enlighet med artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 och inga andra direktstöd bör åläggas att varje år i en samlad ansökan deklarera hela sin jordbruksareal, såvida de behöriga myndigheterna inte redan förfogar över dessa uppgifter.

(4)

(5)

Det bör fastställas ett lägsta antal kontroller av att tvärvillkoren iakttas när det gäller jordbrukare som omfattas av tvärvillkor i vinsektorn i enlighet med artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008. Enligt gällande bestämmelser om tvärvillkor ska den kontrollfrekvensen fastställas till 1 % av de berörda jordbrukarna.

(6)	De stickprov som ska kontrolleras beträffande iakttagandet av tvärvillkoren enligt förordning (EG) nr 796/2004 ska, för att säkerställa en lämplig kontroll när det gäller tillämpningen av artiklarna 20 och 103, väljas ut bland de jordbrukare som omfattas av tillämpningen av nämnda artiklar.

(7)

I förordning (EG) nr 1782/2003 förtydligas reglerna om förpliktelser i samband med tvärvillkor, särskilt när det gäller överlåtelse av mark under det berörda kalenderåret. Dessa regler bör även gälla för jordbrukare som varje år lämnar in en ansökan om stöd i enlighet med artiklarna 11, 12 och 98 i förordning (EG) nr 479/2008.

(8)

Bestämmelserna om avdrag i fall av överträdelser bör även tillämpas på utbetalningar enligt artiklarna 11, 12 och 98 i förordning (EG) nr 479/2008 under det kalenderår då överträdelsen fastställs. I det fall stödåtgärderna i vinsektorn inte beviljas varje år bör det införas en särskild bestämmelse som gör det möjligt att beräkna vilket belopp som ska dras av. I detta sammanhang bör hänsyn tas till det antal år under vilka tvärvillkoren ska tillämpas.

(9)	Förordning (EG) nr 796/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 796/2004 ska ändras på följande sätt:

1.	Titeln på förordning (EG) nr 796/2004 ska ersättas med följande:

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Räckvidd

Genom denna förordning fastställs närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem (nedan kallat det integrerade systemet) som infördes genom avdelning II i förordning (EG) nr 1782/2003, samt för tillämpningen av tvärvillkoren enligt artiklarna 20 och 103 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (4). Den ska inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelser som fastställs i de förordningar som avser de enskilda stödsystemen.

I artikel 2 ska följande andra stycke föras in efter första stycket:

”Vid tillämpning av tvärvillkoren enligt artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 avses med efter utbetalningen från och med den 1 januari det år som följer på det kalenderår under vilket den första utbetalningen beviljades.”

Artikel 11.1 ska ersättas med följande:

”1. En jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de arealrelaterade stödsystemen får endast lämna in en ansökan per år.

En jordbrukare som inte ansöker om stöd enligt något av de arealrelaterade stödsystemen utan ansöker om stöd enligt ett annat stödsystem som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003 eller om stöd enligt artiklarna 11, 12 och 98 i förordning (EG) nr 479/2008, ska lämna in en samlad ansökan om han förfogar över jordbruksareal i den mening som avses i artikel 2 a i förordning (EG) nr 795/2004 för vilken arealer ska anges i ansökningsblanketten i enlighet med artikel 14 i denna förordning.

En jordbrukare som endast är skyldig att iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 ska lämna in en samlad ansökan varje kalenderår under vilket dessa skyldigheter gäller.

Medlemsstaterna får dock undanta jordbrukare från de skyldigheter som föreskrivs i andra och tredje styckena om de behöriga myndigheterna har tillgång till denna information inom ramen för andra administrations- och kontrollsystem som är förenliga med det integrerade systemet i enlighet med artikel 26 i förordning (EG) nr 1782/2003.”

I artikel 14.1 a ska följande stycke läggas till:

”Om jordbrukaren är skyldig att iaktta tvärvillkor enligt artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 ska första stycket även gälla för de betalningar som anges i artiklarna 11, 12 och 98 i samma förordning. Procentsatsen för avdraget ska tillämpas på det totalbelopp som ska betalas dividerat med det antal år som avses i artiklarna 20 och 103 i samma förordning.”

I artikel 44.1 första stycket ska följande mening läggas till som andra mening:

”Den behöriga kontrollmyndigheten ska även kontrollera efterlevnaden av de krav och normer som ingår i dess ansvarsområde hos minst 1 % av alla jordbrukare som är skyldiga att iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 under det aktuella kalenderåret och som den behöriga kontrollmyndigheten ansvarar för.”

Artikel 45 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 44.1 får en medlemsstat besluta att välja ut jordbrukare som erhåller direktstöd och jordbrukare som är skyldiga att iaktta tvärvillkor enligt artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 på grundval av samma riskanalys.”

b)	I punkt 2 ska följande mening läggas till som andra mening: ”Det stickprov som avses i artikel 44.1 första stycket andra meningen ska dock väljas ut bland jordbrukare som omfattas av tillämpningen av artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 för det aktuella kalenderåret.”

I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3. Genom undantag från punkt 2 får urvalet av jordbrukare som ska kontrolleras i enlighet med artikel 44 göras bland populationen jordbrukare som har lämnat in stödansökningar inom ramen för de stödprogram för direktstöd som avses i artikel 2 d i förordning (EG) nr 1782/2003 och bland jordbrukare som omfattas av tillämpningen av artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 och som är skyldiga att efterleva de berörda kraven eller normerna.”

Artikel 65 ska ändras på följande sätt:

Följande punkt ska införas:

”2a. Vid tillämpning av artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 på jordbrukare som omfattas av tvärvillkor i enlighet med artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 avses med inlämnandet av den stödansökan som anges i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 det årliga inlämnandet av den samlade ansökan.”

Följande punkt ska läggas till:

”5. Om en jordbrukare som är skyldig att iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 20 och 103 i förordning (EG) nr 479/2008 inte lämnar in den samlade ansökan inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 11 i den här förordningen ska, utom vid force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 72, ett avdrag på 1 % per arbetsdag tillämpas. Det högsta avdraget uppgår till 25 %. Avdraget ska tillämpas på det totalbelopp som ska betalas inom ramen för de betalningar som anges i artiklarna 11, 12 och 98 i förordning (EG) nr 479/2008, dividerat med det antal år som avses i artiklarna 20 och 103 i samma förordning.”

I artikel 66.1 ska följande punkt läggas till:

”Vid tillämpning av avdrag på betalningar enligt artiklarna 11, 12 och 98 i förordning (EG) nr 479/2008 ska procentsatsen för avdraget tillämpas på det totalbelopp som ska betalas, dividerat med det antal år som avses i artiklarna 20 och 103 i samma förordning.”

10.

I artikel 67.1 ska följande stycke läggas till:

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(2) EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(3) EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.

(4) EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.”

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/37

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1267/2008

av den 12 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 2172/2005 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för en tullkvot för import av levande nötkreatur med en vikt på mer än 160 kg med ursprung i Schweiz som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 8 i kommissionens förordning (EG) nr 2172/2005 (2) ska, om inte annat föreskrivs, kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (3) tillämpas på förordning (EG) nr 2172/2005.

(2)

Om en ansökan om importrättigheter överstiger 5 % av den kvantitet som finns tillgänglig inom ramen för kvoten ska endast den tillåtna kvantiteten beaktas, enligt artikel 3.2 andra stycket i förordning (EG) nr 2172/2005. Den bestämmelsen bör utgå så att förordning (EG) nr 2172/2005 anpassas till artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1301/2006.

(3)

Enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 2172/2005 ska kommissionen, efter det att medlemsstaterna anmält de kvantiteter för vilka en ansökan om importrättigheter lämnats in, snarast möjligt besluta om i vilken utsträckning ansökningarna kan godkännas. Enligt artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1301/2006 ska en tilldelningskoefficient endast fastställas när kvantiteterna i ansökningarna överstiger de kvantiteter som finns tillgängliga för tullkvotsperioden. Eftersom förordning (EG) nr 1301/2006 är en övergripande förordning bör de nuvarande bestämmelserna i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 2172/2005 utgå. Man måste också fastställa den tidsperiod inom vilken importrättigheterna bör tilldelas.

(4)	I de fall en tilldelningskoefficient fastställs bör det föreskrivas att de säkerheter som ställts i samband med ansökningarna om importrättigheter enligt förordning (EG) nr 2172/2005 ska frisläppas proportionellt.

(5)

Enligt artikel 6.2 andra stycket i förordning (EG) nr 2172/2005 ska varje importlicens som utfärdas medföra en motsvarande minskning av de beviljade importrättigheterna. Det bör anges att när en importlicens utfärdas måste den säkerhet som ställts i samband med ansökan om importrättigheter frisläppas proportionellt.

(6)	Förordning (EG) nr 2172/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 2172/2005 ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 3.2 ska andra stycket utgå.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)	Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Importrättigheter ska tilldelas mellan den sjunde och sextonde arbetsdagen efter det att den meddelandeperiod som avses i artikel 3.5 första stycket har löpt ut.”

b)	Följande punkt ska läggas till som punkt 3: ”3. Om tillämpningen av punkt 2 leder till att det beviljas färre importrättigheter än vad aktörerna ansökt om ska den säkerhet som ställts enligt artikel 5.1 frisläppas proportionellt och utan dröjsmål.”

3.	I artikel 6.2 ska andra stycket ersättas med följande: ”Varje utfärdad importlicens ska leda till en motsvarande minskning av de beviljade importrättigheterna, och den säkerhet som ställts enligt artikel 5.1 ska frisläppas proportionellt och utan dröjsmål.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 346, 29.12.2005, s. 10.

(3) EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/39

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1268/2008

av den 12 december 2008

om ändring av rådets förordning (EG) nr 2368/2002 om genomförande av Kimberleyprocessens certifieringssystem för den internationella handeln med rådiamanter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2368/2002 av den 20 december 2002 om genomförande av Kimberleyprocessens certifieringssystem för den internationella handeln med rådiamanter (1), särskilt artikel 20, och

av följande skäl:

(1)	Vid Kimberleyprocessens plenarsammanträde i Delhi ändrades förteckningen över deltagare som uppfyller minimikraven i Kimberleyprocessens certifieringssystem.

(2)	Adresserna till myndigheterna hos några av de deltagande parterna i Kimberleyprocessen behöver uppdateras.

(3)	Bilaga II bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till förordning (EG) nr 2368/2002 ska ersättas med texten i bilaga 1 till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 december 2008.

På kommissionens vägnar

Benita FERRERO-WALDNER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 358, 31.12.2002, s. 28.

BILAGA I

”BILAGA II

Förteckning över deltagande parter i Kimberleyprocessens certifieringssystem och deras i vederbörlig ordning utsedda myndigheter enligt artiklarna 2, 3, 8, 9, 12, 17, 18, 19 och 20

ANGOLA

Ministry of Geology and Mines

Rua Hochi Min

C.P # 1260

Luanda

Angola

ARMENIEN

Department of Gemstones and Jewellery

Ministry of Trade and Economic Development

M. Mkrtchyan 5

Yerevan

Armenia

AUSTRALIEN

Department of Foreign Affairs and Trade

Trade Development Division

R.G. Casey Building

John McEwen Crescent

Barton ACT 0221

Australia

BANGLADESH

Export Promotion Bureau

TCB Bhaban

1, Karwan Bazaar

Dhaka

Bangladesh

VITRYSSLAND

Ministry of Finance

Department for Precious Metals and Precious Stones

Sovetskaja Str., 7

220010 Minsk

Republic of Belarus

BOTSWANA

Ministry of Minerals, Energy & Water Resources

PI Bag 0018

Gaborone

Botswana

BRASILIEN

Ministry of Mines and Energy

Esplanada dos Ministérios — Bloco ’U’ — 4o andar

70065 — 900 Brasilia — DF

Brazil

KANADA

Internationellt:

Department of Foreign Affairs and International Trade

Peace Building and Human Security Division

Lester B Pearson Tower B - Room: B4-120

125 Sussex Drive Ottawa, Ontario K1A 0G2

Canada

Allmänna förfrågningar:

Kimberley Process Office

Minerals and Metals Sector (MMS)

Natural Resources Canada (NRCan)

580 Booth Street, 9th floor

Ottawa, Ontario

Canada K1A 0E4

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Secrétariat Permanent du Processus de Kimberley

BP 26

Bangui

Central African Republic

KINA

Department of Inspection and Quarantine Clearance

General Administration of Quality Supervision, Inspection and Quarantine (AQSIQ)

9 Madiandonglu

Haidian District, Beijing 100088

People's Republic of China

HONGKONG, Den särskilda administrativa regionen Hongkong (Folkrepubliken Kina)

Department of Trade and Industry

Hong Kong Special Administrative Region

Peoples Republic of China

Room 703, Trade and Industry Tower

700 Nathan Road

Kowloon

Hong Kong

China

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

Centre d'Evaluation, d'Expertise et de Certification (CEEC)

17th floor, BCDC Tower

30th June Avenue

Kinshasa

Democratic Republic of Congo

REPUBLIKEN KONGO

Bureau d'expertise, d'évaluation et de certification (BEEC)

Ministère des Mines, des Industries Minières et de la Géologie

BP 2474

Brazzaville

Republic of Congo

KROATIEN

Ministry of Economy, Labour and Entrepreneurship of the Republic of Croatia

Ulica grada Vukovara 78

10000 Zagreb

Croatia

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

European Commission

DG External Relations/A/2

170, rue de la Loi

B-1049 Brussels

Belgium

GHANA

Precious Minerals Marketing Company (Ltd.)

Diamond House,

Kinbu Road,

P.O. Box M. 108

Accra

Ghana

GUINEA

Ministry of Mines and Geology

BP 2696

Conakry

Guinea

GUYANA

Geology and Mines Commission

P O Box 1028

Upper Brickdam

Stabroek

Georgetown

Guyana

INDIEN

The Gem & Jewellery Export Promotion Council

Diamond Plaza, 5th Floor 391-A

Mumbai 400004

India

INDONESIEN

Directorate-General of Foreign Trade

Ministry of Trade

JI M.I. Ridwan Rais No. 5

Blok I Iantai 4

Jakarta Pusat Kotak Pos. 10110

Jakarta

Indonesia

ISRAEL

Ministry of Industry, Trade and Labor

Office of the Diamond Controller

3 Jabotinsky Road

Ramat Gan 52520

Israel

JAPAN

United Nations Policy Division

Foreign Policy Bureau

Ministry of Foreign Affairs

2-2-1 Kasumigaseki, Chiyoda-ku

100-8919 Tokyo, Japan

Japan

REPUBLIKEN KOREA

Export Control Policy Division

Ministry of Knowledge Economy

Government Complex

Jungang-dong 1, Gwacheon-si

Gyeonggi-do 427-723

Seoul

Korea

DEMOKRATISKA FOLKREPUBLIKEN LAOS

Department of Import and Export

Ministry of Industry and Commerce

Vientiane

Laos

LIBANON

Ministry of Economy and Trade

Lazariah Building

Down Town

Beirut

Lebanon

LESOTHO

Department of Mines and Geology

P.O. Box 750

Maseru 100

Lesotho

LIBERIA

Government Diamond Office

Ministry of Lands, Mines and Energy

Capitol Hill

P.O. Box 10-9024

1000 Monrovia 10

Liberia

MALAYSIA

Ministry of International Trade and Industry

Trade Cooperation and Industry Coordination Section

Blok 10

Komplek Kerajaan Jalan Duta

50622 Kuala Lumpur

Malaysia

MAURITIUS

Import Division

Ministry of Industry, Small & Medium Enterprises, Commerce & Cooperatives

4th Floor, Anglo Mauritius Building

Intendance Street

Port Louis

Mauritius

MEXIKO

Secretaría de Economía

Dirección General de Política Comercial

Alfonso Reyes No 30, Colonia Hipódromo Condesa, Piso 16.

Delegación Cuactemoc, Código Postal: 06140 México, D.F.

México

NAMIBIA

Diamond Commission

Ministry of Mines and Energy

Private Bag 13297

Windhoek

Namibia

NYA ZEELAND

Myndighet som utfärdrar certifikat

Middle East and Africa Division

Ministry of Foreign Affairs and Trade

Private Bag 18901

Wellington

New Zealand

Myndighet för import och export:

New Zealand Customs Service

PO Box 2218

Wellington

New Zealand

NORGE

Section for Public International Law

Department for Legal Affairs

Royal Ministry of Foreign Affairs

P.O. Box 8114

0032 Oslo

Norway

RYSKA FEDERATIONEN

Gokhran of Russia

14, 1812 Goda St.

121170 Moscow

Russia

SIERRA LEONE

Ministry of Mineral Resources

Gold and Diamond Office (GDO)

Youyi Building

Brookfields

Freetown

Sierra Leone

SINGAPORE

Ministry of Trade and Industry

100 High Street

#0901, The Treasury,

Singapore 179434

SYDAFRIKA

South African Diamond and Precious Metals Regulator

SA Diamond Centre

240 Commissioner Street

Johannesburg 2000

South Africa

SRI LANKA

National Gem and Jewellery Authority

25, Galleface Terrace

Colombo 03

Sri Lanka

SCHWEIZ

State Secretariat for Economic Affairs (SECO)

Task Force Sanctions

Effingerstrasse 27

3003 Berne

Switzerland

TAIWAN, PENGHU, KINMEN OCH MATSU, SEPARAT TULLOMRÅDE

Export/Import Administration Division

Bureau of Foreign Trade

Ministry of Economic Affairs

1, Hu Kou Street

Taipei, 100

Taiwan

TANZANIA

Commission for Minerals

Ministry of Energy and Minerals

PO Box 2000

Dar es Salaam

Tanzania

THAILAND

Department of Foreign Trade

Ministry of Commerce

44/100 Nonthaburi 1 Road

Muang District, Nonthaburi 11000

Thailand

TOGO

Ministry of Mine, Energy and Water

Head Office of Mines and Geology

B.P. 356

216, Avenue Sarakawa

Lomé

Togo

TURKIET

Foreign Exchange Department

Undersecretariat of Treasury

T.C. Bașbakanlık Hazine

Müsteșarlığı İnönü Bulvarı No:36

06510 Emek — Ankara

Turkey

Myndighet för import och export:

Istanbul Gold Exchange

Rıhtım Cad. No:81

34425 Karaköy — İstanbul

Turkey

UKRAINA

Ministry of Finance

State Gemological Center

Degtyarivska St. 38-44

Kiev 04119

Ukraine

FÖRENADE ARABEMIRATEN

U.A.E Kimberley Process Office

Dubai Multi Commodities Center

Dubai Airport Free Zone

Emirates Security Building

Block B, 2nd Floor, Office # 20

Dubai

United Arab Emirates

AMERIKAS FÖRENTA STATER

United States Kimberley Process Authority

11 West 47 Street 11th floor

New York, NY 10036

United States of America

U.S. Department of State

Room 4843 EB/ESC

2201 C Street, NW

Washington D.C. 20520

United States of America

VIETNAM

Ministry of Industry and Trade

Import Export Management Department

54 Hai Ba Trung

Hanoi

Vietnam

ZIMBABWE

Principal Minerals Development Office

Ministry of Mines and Mining Development

Private Bag 7709, Causeway

Harare

Zimbabwe”

BILAGA II

”BILAGA III

Förteckning över medlemsstaternas behöriga myndigheter och deras arbetsuppgifter enligt artiklarna 2 och 19

BELGIEN

Federale Overheidsdienst Economie, KMO, Middenstand en Energie, Dienst Vergunningen / Service Public Fédéral Economie, PME, Classes moyennes et Energie, Service Licence,

Italiëlei 124, bus 71

B-2000 Antwerpen

Tel. (32-3) 206 94 72

Fax (32-3) 206 94 90

E-post: kpcs-belgiumdiamonds@economie.fgov.be

När det gäller Belgien ska de kontroller av import och export av rådiamanter som krävs enligt förordning (EG) nr 2368/2002 samt tullbehandlingen endast utföras av

The Diamond Office,

Hovenierstraat 22

B-2018 Antwerpen

BULGARIEN

Ministry of Finance,

External Finance Directorate

102, G. Rakovski str.

Sofia, 1040

Bulgaria

Tel. (359.2) 985.924.01/985.924.10/985.924.15

Fax: (359.2).981.2498

E-post: feedback@minfin.bg

TJECKIEN

När det gäller Tjeckien ska de kontroller av import och export av rådiamanter som krävs enligt förordning (EG) nr 2368/2002 samt tullbehandlingen endast utföras av

Generální ředitelství cel

Budějovická 7

140 96 Praha 4

Česká republika

Tel. (420-2) 61 33 38 41, (420-2) 61 33 38 59, cell (420-737) 213 793

Fax (420-2) 61 33 38 70

E-post: diamond@cs.mfcr.cz

TYSKLAND

När det gäller Tyskland ska de kontroller av import och export av rådiamanter som krävs enligt förordning (EG) nr 2368/2002, även utfärdandet av gemenskapscertifikat, endast utföras av

Hauptzollamt Koblenz

Zollamt Idar-Oberstein

Zertifizierungsstelle für Rohdiamanten

Hauptstraße 197

D-55743 Idar-Oberstein

Tel. (49-6781) 56 27-31

Fax (49-6781) 56 27-19

E-post: poststelle@zabir.bfinv.de

Vid tillämpningen av artiklarna 5.3, 6, 9, 10, 14.3, 15 och 17 i denna förordning, särskilt när det gäller skyldigheterna att rapportera till kommissionen, ska följande myndighet fungera som behörig tysk myndighet:

Bundesfinanzdirektion Südost

Krelingstraβe 50

D-90408 Nürnberg

Tel.: (49-911) 376-3429, 376-3586, 376-3582

Fax: (49-911) 376-2270

E-post: diamond.cert@ofdn.bfinv.de

RUMÄNIEN

Autoritatea Națională pentru Protecția Consumatorilor

(National Authority for Consumer Protection)

Precious Metals and Precious Stones Department

24 Gral Berthelot, Sect. 1

010164, Bucharest

Tel. (40-21) 318 46 35/312 98 90/312 12 75

Fax (40-21) 318 46 35/314 34 62

www.anpc.ro

FÖRENADE KUNGARIKET

Government Diamond Office

Global Business Group

Room W 3.111.B

Foreign and Commonwealth Office

King Charles Street

London SW1A 2AH

Tel. (44-207) 008 6903

Fax (44-207) 008 3905

GDO@gtnet.gov.uk”

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/50

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1271/2008

av den 16 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1255/2008 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 16 december 2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1, och

av följande skäl:

(1)	De importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 16 december 2008 fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1255/2008 (3).

(2)	Eftersom de beräknade genomsnittsvärdena av importtullarna avviker med 5 euro/ton från de fastställda värdena, bör de importtullar som fastställs i förordning (EG) nr 1255/2008 justeras i motsvarande mån.

(3)	Förordning (EG) nr 1255/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och II till förordning (EG) nr 1255/2008 ska ersättas med bilagorna till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 17 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EGT L 161, 29.6.1996, s. 125.

(3) EUT L 337, 16.12.2008, s. 83.

BILAGA I

Importtullar för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och som ska gälla från och med den 17 december 2008

KN-nr	Varuslag	Importtull (1) (EUR/t)
1001 10 00	Durumvete: av hög kvalitet	0,00
	av medelhög kvalitet	0,00
	av låg kvalitet	0,00
1001 90 91	Vanligt vete, för utsäde	0,00
ex 1001 90 99	Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde	0,00
1002 00 00	Råg	51,69
1005 10 90	Utsädesmajs annan än hybridmajs	27,51
1005 90 00	Majs av annat slag än för utsäde (2)	27,51
1007 00 90	Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde	51,69

(1) Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96 skall importtullen för varor, som anländer till gemenskapen via Atlanten eller Suezkanalen, minskas med

—	3 euro/ton om lossningshamnen ligger i Medelhavet,

—	2 euro/ton om lossningshamnen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller Förenade kungariket eller vid den Iberiska halvöns Atlantkust.

(2) Om villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda har importören rätt till en schablonmässig minskning av importtullen med 24 euro/ton.

BILAGA II

Beräkningsgrunder för importtullarna i bilaga I

15.12.2008

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

(EUR/t)
	Vanligt vete (1)	Majs	Durumvete, hög kvalitet	Durumvete, medelhög kvalitet (2)	Durumvete, låg kvalitet (3)	Korn
Börs	Minnéapolis	Chicago	—	—	—	—
Börsnotering	179,80	109,35	—	—	—	—
Pris fob USA	—	—	233,65	223,65	203,65	98,82
Tillägg för Mexikanska golfen	—	12,17	—	—	—	—
Tillägg för Stora sjöarna	26,95	—	—	—	—	—

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Fraktkostnad: Mexikanska golfen–Rotterdam	9,44 EUR/t
Fraktkostnad: Stora sjöarna–Rotterdam	7,96 EUR/t

(1) Bidrag med 14 EUR/ton ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(2) Avdrag med 10 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(3) Avdrag med 30 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/55

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 19 november 2008

om detaljerade riktlinjer för genomförande och tillämpning av bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG

[delgivet med nr K(2008) 7294]

(Text av betydelse för EES)

(2008/952/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG (1), särskilt punkt e i bilaga II, och

av följande skäl:

(1)	I direktiv 2004/8/EG föreskrivs att medlemsstaterna ska upprätta ett system för ursprungsgarantier för el som produceras med högeffektiv kraftvärme.

(2)	Det rör sig om el som framställts i en process i samband med produktionen av nyttiggjord värme och som beräknas i enlighet med de metoder som anges i bilaga II till direktiv 2004/8/EG.

(3)	I syfte att garantera en harmoniserad metod för att beräkna mängden kraftvärmeproducerad el bör man anta riktlinjer som klargör de förfaranden och definitioner som fastställs i bilaga II till direktiv 2004/8/EG.

(4)

Riktlinjerna bör också ge medlemsstaterna möjlighet att till fullo införliva viktiga delar av direktiv 2004/8/EG, som ursprungsgarantier och stödmekanismer för högeffektiv kraftvärme. De bör ge gemenskapens energimarknad ytterligare rättslig förutsebarhet och därmed bidra till att undanröja hinder för nya investeringar. De bör också bidra till entydiga kriterier vid kontroll av ansökningar om statligt stöd och ekonomiskt stöd till kraftvärme från gemenskapsmedel.

(5)	De åtgärder som fastställs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som har inrättats i enlighet med artikel 14.1 i direktiv 2004/8/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till detta beslut innehåller detaljerade riktlinjer som klargör de förfaranden och definitioner som behövs för tillämpning av metoderna för att bestämma mängden kraftvärmeproducerad el, såsom de fastställs i bilaga II till direktiv 2004/8/EG.

Genom dessa riktlinjer ska harmoniserade metoder för beräkning av denna elmängd införas.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 november 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.

BILAGA

Detaljerade riktlinjer för genomförande och tillämpning av bilaga ii till direktiv 2004/8/EG

I. Beräkning av kraftvärmeproducerad el

1. En kraftvärmeanläggning som maximalt utnyttjar den tekniskt möjliga värmeåtervinningen från själva kraftvärmepannan anses drivas i full kraftvärmedrift. Värmen måste produceras vid det anläggningstryck och den temperatur som den specifika efterfrågan på nyttiggjord värme eller marknaden kräver. Vid full kraftvärmedrift anses all el vara kraftvärmeproducerad el (se figur 1).

2. I de fall där anläggningen inte drivs i full kraftvärmedrift under normala användningsförhållanden ska den el och värme som inte produceras genom kraftvärmedrift identifieras, så att den kan skiljas från den kraftvärmeproducerade elen och värmen. Detta ska göras utifrån de principer som ligger till grund för definitionen av kraftvärme enligt avsnitt II. Energitillförseln och energiutbytet för rena hetvattenpannor/produktion (direktkondenserad ånga, spetslast- eller reservpannor), som i många fall ingår i anläggningens tekniska installationer ska inte räknas med, såsom visas i figur 1. Pilarna i fältet för kraftvärmeanläggningen visar energiflödet över systemgränserna.

Figur 1

Andelen kraftvärme, icke-kraftvärme och rena hetvattenpannor i en anläggning

3. De certifierade värdena för mikrokraftvärmepannor ska fastställas, godkännas eller övervakas av den nationella myndighet eller det behöriga organ som utsetts av varje enskild medlemsstat enligt artikel 5.2 i direktiv 2004/8/EG.

4. Kraftvärmeproducerad el beräknas i enlighet med följande förfarande:

5. Steg 1

5.1.	För att avgöra vilken del av den producerade elen som inte anses vara kraftvärmeproducerad måste man först beräkna kraftvärmepannans totalverkningsgrad.

5.2.

Kraftvärmeanläggningens totalverkningsgrad beräknas enligt följande: Kraftvärmeanläggningens energiutbyte (el, mekanisk energi (1) och nyttiggjord värme) under en fastställd rapporteringsperiod delas med bränsletillförseln till kraftvärmeanläggningen under samma rapporteringsperiod, dvs.

Totalverkningsgrad = (energiutbyte)/(bränsletillförsel)

5.3.	Beräkningen av totalverkningsgraden ska grundas på faktiska driftsdata, tagna från den berörda kraftvärmepannans verkliga/registrerade uppmätta värden över rapporteringsperioden. Tillverkarens generiska eller certifierade värden (grundade på den specifika tekniken) får inte användas (2).

5.4.

Med rapporteringsperioden avses den driftsperiod för vilken elutbytet fastställts för kraftvärmepannan. Normalt sett sker rapporteringen på årsbasis. Kortare perioder kan dock tillåtas. Den maximala perioden är ett år, och den minimala en timme. Rapporteringsperioden kan skilja sig från mätfrekvensen.

5.5.	Energiutbytet är den sammanlagda elektriska energin (kraftvärmeproducerad och icke-kraftvärmeproducerad) och nyttiggjorda värmen (HCHP) som produceras i en kraftvärmeanläggning under rapporteringstiden.

5.6.

I enlighet med definitionerna i artikel 3 b och 3 c i direktiv 2004/8/EG kan följande typer av värme anses vara nyttiggjord värme (HCHP): värme som används för processuppvärmning eller rumsuppvärmning, eller som levereras för kylningsändamål; värme som levereras till fjärrvärme-/fjärrkylsystem; avgaser från en kraftvärmeprocess som används för direktuppvärmnings- och torkningsändamål.

5.7.

Exempel på värme som inte ska räknas med i den nyttiggjorda värmen som betraktas som kraftvärmevärme är bland annat: värme som avges till omgivningen utan någon nytta (3); rökgasförluster; värme som avges i utrustning som kondensatorer eller andra värmeväxlare; värme som används internt för avluftning, kondensatuppvärmning, uppvärmning av späd- och matarvatten för drift av pannor inom kraftvärmeanläggningen, exempelvis värmeåtervinningspannor. Värmeinnehållet i det kondensat som återförs till kraftvärmeverket (t.ex. efter att ha använts för fjärrvärme eller i industriprocesser) anses inte vara nyttiggjord värme och kan dras av från det värmeflöde som förknippas med ångproduktionen i enlighet med medlemsstaternas praxis.

5.8.

Exporterad värme som används för elproduktion i andra anläggningar kan inte anses vara nyttiggjord värme, men anses däremot vara del av den interna värmeöverföringen inom en kraftvärmeanläggning. I sådana fall räknas den el som genereras från sådan exporterad värme med i den sammanlagda elproduktionen (se figur 4).

5.9.	Icke-kraftvärmeproducerad el är den el som under rapporteringsperioden genereras i en kraftvärmeanläggning under tider då någon av nedanstående situationer råder: kraftvärmeprocessen genererar ingen värme, eller en del av den producerade värmen kan inte anses vara nyttiggjord värme.

5.10.

El-generation från andra källor än kraftvärme (icke-kraftvärmeproducerad) kan föreligga i följande fall:

a)	Processer med otillräcklig efterfrågan efter nyttiggjord värme eller utan generering av nyttiggjord värme (t.ex. gasturbiner, förbränningsmotorer och bränsleceller med otillräckligt värmeutnyttjande eller utan värmeutnyttjande).

b)	Processer med anordningar för värmeavvisning (t.ex. i kondensatordelen av ångcykelskraftverk och i kombicykelverk med kondensturbin med ångavtappning).

5.11.

Med bränsletillförseln avses den sammanlagda bränsleenergin (kraftvärme och icke-kraftvärme) beräknat med lägre värmevärde som krävs för att generera elenergi (kraftvärme och icke-kraftvärme) och värme som produceras i kraftvärmeprocessen under rapporteringsperioden. Exempel på bränsletillförsel är all tillförsel av bränslen, ånga och annan värme, liksom process-spillvärme som används för elgenerering i kraftvärmeanläggningen (4). Kondensat som returneras från kraftvärmeprocessen (vid ångproduktion) anses inte vara bränsletillförsel.

5.12.

Med bränsleenergi från kraftvärme avses den bränsleenergi grundad på det lägre värmevärdet som krävs i en kraftvärmeprocess för att kraftvärmeproducera el och nyttiggjord värmeenergi under en viss rapporteringsperiod (se figur 1).

5.13.

Med bränsleenergi från icke-kraftvärme avses den bränsleenergi grundad på det lägre värmevärdet som krävs i en kraftvärmeanläggning för produktion av värme som inte anses vara nyttiggjord värme och/eller icke-kraftvärmeproducerad elenergi under en viss rapporteringsperiod (se figur 1).

6. Steg 2

6.1.

All uppmätt produktion av elenergi och all uppmätt nyttiggjord värmeproduktion kan tas med i beräkningen vid tillämpning av metoden för att beräkna kraftvärmeprocessens effektivitet, om kraftvärmeanläggningens totala effektivitet minst är

a)	80 % för kombicykel med värmeåtervinning och kraftverk med kondensturbin med ångavtappning,

b)	75 % för alla övriga typer av kraftvärmeanläggningar,

i enlighet med bilaga II till direktivet.

6.2.

För mikrokraftvärmepannor (upp till 50 kWe) med verklig kraftvärmedrift får den beräknade totalverkningsgraden (enligt steg 1) jämföras med de certifierade värden som tillverkaren tillhandahåller, förutsatt att primärenergibesparingarna enligt punkt b i bilaga III till direktiv 2004/8/EG är större än noll.

7. Steg 3

7.1.	Om kraftvärmeanläggningens totalverkningsgrad är lägre än tröskelvärdena (75–80 %) kan icke-kraftvärmeproduktion äga rum och enheten kan delas i två olika virtuella delar, den kraftvärmeproducerade delen och den icke-kraftvärmeproducerade delen.

7.2.

För kraftvärmedelen ska operatören av anläggningen utgående från driftsförhållandena (efterfrågan på nyttiggjord värme) välja ut en period då enheten drivs i full kraftvärmedrift. För denna period ska operatören mäta den verkliga värme- och elproduktionen från kraftvärmeanläggningen. Dessa uppgifter gör det möjligt att bestämma det verkliga alfa-värdet (Cactual) (5).

7.3.	Det verkliga alfa-värdet gör det möjligt att beräkna vilken del av den el som uppmätts under rapporteringsperioden kan godkännas som kraftvärmeproducerad el enligt formeln ECHP = HCHP × Cactual.

7.4.	För kraftvärmeanläggningar som befinner sig under konstruktion eller i sitt första driftår, och där mätuppgifter saknas kan konstruktionsvärdena för el-värmeförhållandet (Cdesign) i full kraftvärmedrift användas. Den kraftvärmeproducerade elen beräknas enligt formeln ECHP = HCHP × Cdesign.

8. Steg 4

8.1.

Om kraftvärmeanläggningens verkliga alfa-värde inte är känt kan anläggningsoperatören använda det standardvärde för el-värmeförhållandet (Cdefault) som definieras i bilaga II till direktiv 2004/8/EG för att beräkna den kraftvärmeproducerade elen. Den kraftvärmeproducerade elen beräknas enligt formeln ECHP = HCHP × Cdefault.

8.2.

I sådana fall ska operatören emellertid till den nationella myndigheten eller det behöriga organ som utsetts av varje enskild medlemsstat enligt artikel 5 i direktivet anmäla skälen för att det verkliga el-värmeförhållandet inte är känt, den period för vilken värdet saknas och de åtgärder som vidtagits för att åtgärda situationen.

9. Steg 5

9.1.	Den beräknade elmängden i steg 3 och 4 kommer att beaktas vid tillämpningen av metoden för att bestämma kraftvärmeprocessens effektivitet, och även för att beräkna kraftvärmeprocessens primärenergibesparingar.

9.2.	För beräkning av primärenergibesparingarna måste bränsleförbrukningen vid icke-kraftvärmedrift bestämmas. Bränsleförbrukningen vid icke-kraftvärmedrift beräknas som mängden icke-kraftvärmeproducerad el delat med den anläggningsspecifika verkningsgraden vid elproduktion.

II. Systemgränser för kraftvärmeproduktion

1. Gränserna för ett kraftvärmesystem ska ligga kring själva kraftvärmeprocessen. Mätare för att fastställa tillförsel och produktion ska finnas tillgängliga för datainsamling, och placeras vid systemgränsen.

2. En kraftvärmeanläggning förser en eller flera konsumenter (consumer area) med energiprodukter Konsumenterna befinner sig utanför kraftvärmeanläggningen, och förbrukar den energiproduktion som kraftvärmepannan genererar. Dessa är inte nödvändigtvis geografiskt skilda från anläggningen, utan kan illustreras enligt nedan. En konsument kan vara en industriprocess, en enskild värme- eller elkonsument, ett fjärrvärme-/fjärrkylningssystem, och/eller elnätet. I alla dessa fall förbrukar konsumenterna energiproduktionen från kraftvärmeanläggningen (se figur 2).

Figur 2

Kraftvärmeanläggningens systemgräns

3. Den kraftvärmeproducerade elen ska mätas vid generatorklämmorna, och inte någon intern förbrukning för drift av kraftvärmeanläggningen ska dras av. Elproduktionen ska inte minskas med den el som förbrukas internt.

4. Övrig utrustning för produktion av el eller värme, som rena hetvattenpannor och renodlade strömproducerande anläggningar som inte bidrar till kraftvärmeprocessen ska inte tas med som del av kraftvärmeanläggningen enligt figur 3.

Figur 3

Urval av korrekta systemgränser för hjälpångpannor och reservpannor (GT: gasturbin, G: generator, FB: hetvattenpanna, HRB: panna med värmeåtervinning)

FEL	RÄTT

5. Sekundära ångturbiner (se figur 4) ska tas med som del av kraftvärmeanläggningen. Elenergiproduktionen från en sekundär ångturbin utgör del av energiproduktionen från kraftvärmeanläggningen. Den termiska energi som krävs för att producera sådan ytterligare elenergi ska inte räknas med i den nyttiggjorda värmeproduktionen från kraftvärmeanläggningen som helhet.

Figur 4

Urval av korrekta systemgränser för sekundära ångturbiner (ST: ångturbin)

FEL	RÄTT

6. Där den primära drivenheten (dvs. motor eller turbin) är seriekopplade (så att värmen från en primär drivenhet omvandlas till ånga för att driva en ångturbin) kan den primära drivenheten inte betraktas separat, även om ångturbinen befinner sig på en annan anläggning (se figur 5).

Figur 5

Gräns för kraftvärmeanläggning för sammankopplade primära drivenheter

7. Om den första primärdrivenheten inte producerar el eller mekanisk energi ligger kraftvärmeanläggningens gräns runt den andra primära drivenheten. Bränsletillförseln för denna andra primära drivenhet utgörs av den första primära drivenhetens värmeproduktion.

(1) Mekanisk värme är termodynamiskt likvärdig med el (faktor 1).

(2) Med undantag för mikrokraftvärmepannor, se steg 2 (punkt 6.2).

(3) Inbegripet ofrånkomliga värmeförluster och värme som inte är ”ekonomiskt motiverad” och som produceras av kraftvärmepannan.

(4) Bränsletillförsel ska mätas i samma enheter som det bränsle som huvudsakligen används för att producera den bränsleblandning som används.

(5) El-värmeförhållandet (alfa-värdet) för beräkning av den kraftvärmeproducerade elen kan också användas för att beräkna kapaciteten för kraftvärmeproducerad el om enheten inte kan drivas i full kraftvärmedrift, enligt följande: PCHP = QCHP × C där PCHP är kapaciteten för kraftvärmeproducerad el, QCHP är den kapaciteten för kraftvärmeproducerad värme och C är alfa-värdet.

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/62

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 8 december 2008

om ett principiellt erkännande av att fullständig dokumentation har lämnats in för detaljerad granskning inför ett eventuellt införande av Aureobasidium pullulans och dinatriumfosfat i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG

[delgivet med nr K(2008) 7709]

(Text av betydelse för EES)

(2008/953/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 6.3, och

av följande skäl:

(1)	Enligt direktiv 91/414/EEG ska det upprättas en gemenskapsförteckning över verksamma ämnen som får användas i växtskyddsmedel.

(2)

En samlad dokumentation över det verksamma ämnet Aureobasidium pullulans lämnades den 17 april 2008 in av bio-ferm GmbH till myndigheterna i Österrike med en begäran om att detta verksamma ämne skulle föras in i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. För dinatriumfosfat lämnades dokumentation in av ISK Biosciences Europe SA till de franska myndigheterna den 21 maj 2008 med en begäran om att detta verksamma ämne skulle föras in i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

(3)

De österrikiska och franska myndigheterna har meddelat kommissionen att dokumentationen om de berörda verksamma ämnena efter en första genomgång verkar uppfylla uppgiftskraven i bilaga II till direktiv 91/414/EEG. Dokumentationen verkar också uppfylla uppgiftskraven i bilaga III till direktiv 91/414/EEG avseende ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet i fråga. I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG överlämnade de sökande företagen därefter dokumentationen till kommissionen och övriga medlemsstater, varvid den vidarebefordrades till ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(4)	Genom detta beslut bör det bekräftas formellt på gemenskapsnivå att dokumentationen i princip anses uppfylla uppgiftskraven i bilaga II till direktiv 91/414/EEG och, för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet i fråga, kraven i bilaga III till direktiv 91/414/EEG.

(5)	Detta beslut bör inte inverka på kommissionens rätt att begära ytterligare uppgifter av sökanden för att klargöra vissa delar av dokumentationen.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utan att det påverkar artikel 6.4 i direktiv 91/414/EEG ska den dokumentation för de i bilagan angivna verksamma ämnena som inlämnats till kommissionen och medlemsstaterna för att få dessa ämnen införda i bilaga I till direktivet i princip anses uppfylla uppgiftskraven i bilaga II till direktivet.

Dokumentationen uppfyller även uppgiftskraven i bilaga III till direktivet när det gäller ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet i fråga, med hänsyn tagen till föreslagna användningsområden.

Artikel 2

De rapporterande medlemsstaterna ska noggrant granska den dokumentation som avses i artikel 1 och överlämna resultatet av granskningen, tillsammans med eventuella rekommendationer för om de verksamma ämnena som avses i artikel 1 bör föras in i bilaga I till direktiv 91/414/EEG och eventuella villkor för detta, till Europeiska kommissionen så snart som möjligt och senast inom ett år från offentliggörandet av detta beslut i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 8 december 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

BILAGA

VERKSAMMA ÄMNEN SOM BERÖRS AV DETTA BESLUT

Trivialnamn, CIPAC-identifikationsnummer

Sökande

Datum för ansökan

Rapporterande medlemsstat

Aureobasidium pullulans

CIPAC-nr: ej tillämpligt

bio-ferm GmbH

17 april 2008

dinatriumfosfat

CIPAC-nr: 808

ISK Biosciences Europe SA

21 maj 2008

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/64

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 15 december 2008

om ändring av beslut 2006/133/EG om att ålägga medlemsstaterna att tillfälligt vidta ytterligare åtgärder mot spridningen av Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Buhrer) Nickle et al. (tallvedsnematoden) när det gäller andra områden i Portugal än sådana där det är känt att den inte förekommer

[delgivet med nr K(2008) 8298]

(2008/954/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (1), särskilt artikel 16.3, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med kommissionens beslut 2006/133/EG (2) genomför Portugal en plan för att förhindra att tallvedsnematoden sprids till andra medlemsstater och inom landets eget territorium.

(2)

Sverige och Finland underrättade mellan augusti och oktober 2008 kommissionen om att flera fall av virke angripet av tallvedsnematoden hade upptäckts i sändningar från Portugal. Till följd av dessa fall underrättade Sverige kommissionen den 18 september 2008 om de ytterligare åtgärder som landet vidtar för att förhindra att tallvedsnematoden förs in i och sprids inom dess territorium.

(3)

Spanien underrättade kommissionen den 12, 14 och 18 november 2008 om fall där mottagligt virke och mottagliga träprodukter, inklusive träförpackningsmaterial, nyligen hade förflyttats från Portugal till Spanien, fastän villkoren i beslut 2006/133/EG inte var uppfyllda. I vissa av dessa fall hade tallvedsnematoden upptäckts.

(4)

Portugal antog den 20 november 2008 en ministeriell förordning (Portaria n.o 1339-A/2008) som omfattar tilllämpning av åtgärderna i FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 15 på träförpackningsmaterial som har sitt ursprung på det portugisiska fastlandet och som är avsett för handel inom gemenskapen eller export.

(5)

Med anledning av dessa uppgifter måste allt mottagligt virke, inte enbart nytillverkat material, med ursprung i de avgränsade områdena i form av packlådor, boxar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, pallkragar, garneringsträ (dunnage), avståndsklossar och bärare, inbegripet sådant virke som inte har kvar sin naturligt rundade form, behandlas och märkas innan det förflyttas från det avgränsade området.

(6)

Dessa uppgifter tyder också på att de gällande bestämmelserna om förflyttning av alla typer av mottagligt virke förutom de som nämns i skäl 5 med ursprung i de avgränsade områdena inte tillämpas fullt ut. Under dessa omständigheter bör man införa ett allmänt förbud mot att sådant virke förflyttas från de avgränsade områdena. Undantag från det allmänna förbudet bör medges i fråga om förflyttning av mottagligt virke från godkända bearbetningsanläggningar. Dessa anläggningar bör godkännas och kontrolleras av det ansvariga officiella organet för att säkerställa att en effektiv behandling utförs. Anläggningarna bör föras upp på en förteckning som kommissionen upprättar och uppdaterar. Spårbarheten bör garanteras genom ett växtpass eller ett märke i enlighet med den tillämpliga FAO-standarden.

(7)	Medlemsstaterna bör ha möjlighet att vidta åtgärder för att förvissa sig om att det mottagliga virke, den mottagliga bark och de mottagliga växter som förflyttas från avgränsade områden till deras territorium är fria från tallvedsnematoden.

(8)	Beslut 2006/133/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växtskydd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 3 i beslut 2006/133/EG ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Om bestämmelsemedlemsstaten är en annan än Portugal får denna medlemsstat

a)	undersöka sändningar av mottagligt virke, mottaglig bark och mottagliga växter från Portugal som förflyttats till medlemsstatens territorium för kontroll av förekomst av tallvedsnematoden,

b)	vidta ytterligare åtgärder för officiell övervakning av dessa sändningar och för att förvissa sig om att de uppfyller kraven i bilagan. Om det konstateras att kraven inte är uppfyllda ska lämpliga åtgärder vidtas i enlighet med artikel 11 i direktiv 2000/29/EG.”

Artikel 2

Bilagan till beslut 2006/133/EG ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 3

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att efterleva detta beslut och vid behov ändra de åtgärder som de har antagit för att skydda sig mot införsel och spridning av tallvedsnematoden så att åtgärderna överensstämmer med detta beslut. De ska omedelbart underrätta kommissionen om dessa åtgärder.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.

(2) EUT L 52, 23.2.2006, s. 34.

BILAGA

I bilagan till beslut 2006/133/EG ska punkt 1 ersättas med följande:

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som avses i punkt 2 ska följande gälla vid förflyttningar från avgränsade områden till andra områden än de avgränsade områdena i medlemsstaterna eller till tredjeländer samt vid förflyttningar från den del av de avgränsade områdena där det är känt att tallvedsnematoden förekommer till den del av de avgränsade områdena som utgör en buffertzon:

Mottagliga växter ska, om bestämmelseorten ligger i gemenskapen, åtföljas av ett växtpass som framställts och utfärdats enligt bestämmelserna i kommissionens direktiv 92/105/EEG (1), efter det att

—	växterna officiellt har kontrollerats och befunnits fria från tecken eller symtom på tallvedsnematoden, och

—	inga symtom på tallvedsnematoden har registrerats på produktionsplatsen eller i dess närmaste omgivningar sedan början av den senast avslutade vegetationsperioden.

Mottagligt virke och ren bark, med undantag av virke i form av

—	flis, spån, träavfall eller småbitar som helt eller delvis kommer från dessa barrträd,

—	packlådor, boxar, häckar, tunnor och liknande förpackningar,

—	lastpallar, pallkragar, pallboxar och liknande anordningar,

—	garneringsträ (dunnage), avståndsklossar och bärare,

men inbegripet virke som inte har kvar sin naturligt rundade form, får inte lämna det avgränsade området. Det ansvariga officiella organet får medge undantag från detta förbud om virket eller den rena barken, för bestämmelseorter i gemenskapen, åtföljs av det växtpass som avses i a, efter det att virket eller den rena barken har genomgått lämplig värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur av minst 56 °C i 30 minuter för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder.

Mottagligt virke i form av flis, spån, träavfall eller småbitar som helt eller delvis kommer från dessa barrträd får inte lämna det avgränsade området. Det ansvariga officiella organet får medge undantag från detta förbud om virket, för bestämmelseorter i gemenskapen, åtföljs av det växtpass som avses i a, efter att ha genomgått lämplig desinficering för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder.

Mottagligt virke med ursprung i de avgränsade områdena i form av garneringsträ (dunnage), avståndsklossar och bärare, inbegripet sådant virke som inte har kvar sin naturligt rundade form, samt i form av packlådor, boxar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, lastpallar, pallboxar och liknande anordningar samt pallkragar, vare sig de används eller inte används för transport av alla typer av produkter, får inte lämna det avgränsade området. Det ansvariga officiella organet får medge undantag från detta förbud om virket varit föremål för en av de godkända åtgärderna enligt bilaga I till FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 15 om riktlinjer för reglering av träförpackningsmaterial i internationell handel (Guidelines for regulating wood packaging material in international trade) och märkts i enlighet med bilaga II till denna standard.

Det ansvariga officiella organet ska tillåta bearbetningsanläggningarna att utföra de behandlingar som avses i b, c och d och att utfärda de växtpass som avses i a för mottagligt virke enligt b och c eller till att i enlighet med FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 15 märka det mottagliga virket enligt d. Officiella kontroller av de godkända bearbetningsanläggningarna ska utföras kontinuerligt för att säkerställa behandlingens effektivitet och virkets spårbarhet.

Kommissionen ska upprätta en förteckning över de bearbetningsanläggningar som godkänts av det ansvariga officiella organet och överlämna förteckningen till ständiga kommittén för växtskydd och till medlemsstaterna. Förteckningen ska uppdateras i enlighet med resultaten från de officiella kontrollerna av behandlingens effektivitet och virkets spårbarhet och i enlighet med de resultat som anmäls enligt artikel 16.1 i direktiv 2000/29/EG.

Portugal ska se till att enbart bearbetningsanläggningar som förts upp på denna förteckning får tillåtelse att utfärda de växtpass som avses i a för mottagligt virke enligt b och c eller att i enlighet med FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 15 märka det mottagliga virket enligt d.

Den godkända bearbetningsanläggningen ska fästa det växtpass som avses i a eller märket enligt FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 15 vid varje enhet av mottagligt virke, mottaglig bark och mottagliga växter som ska förflyttas.

(1) EGT L 4, 8.1.1993, s. 22.”

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/67

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 16 december 2008

om ändring av beslut 2006/410/EG om fastställande av belopp som enligt artiklarna 10.2, 143d och 143e i rådets förordning (EG) nr 1782/2003, artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 378/2007 och artikel 23.2 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 görs tillgängliga för EJFLU och belopp tillgängliga för utgifter från EGFJ

(2008/955/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (1), särskilt artikel 12.2 och 12.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2006/410/EG (2) fastställs de belopp som enligt artiklarna 10.2, 143d och 143e i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (3), artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 378/2007 (4) om fastställande av bestämmelser för frivillig modulering av direktstöd och artikel 23.2 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (5) ska göras tillgängliga för EJFLU samt de nettobelopp som blir tillgängliga för EGFJ.

(2)

De belopp för den finansiella överföringen från budgeten för stödprogram inom vinsektorn till budgetanslagen för landsbygdsutveckling som fastställs i artikel 23.2 i förordning (EG) nr 479/2008, samt i bilagorna II och III till samma förordning, har ändrats genom kommissionens förordning (EG) nr 1246/2008 (6).

(3)	Beslut 2006/410/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Bilagan till beslut 2006/410/EG ska ersättas med bilagan till det här beslutet.

Utfärdat i Bryssel den 16 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(2) EUT L 163, 15.6.2006, s. 10.

(3) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(4) EUT L 95, 5.4.2007, s. 1.

(5) EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(6) EUT L 335, 13.12.2008, s. 32.

BILAGA

”BILAGA

(miljoner EUR)
Budgetår	Belopp som ska göras tillgängliga för EJFLU					Nettobelopp som blir tillgängliga för EGFJ:s utgifter
Budgetår	Artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1782/2003	Artikel 143d i förordning (EG) nr 1782/2003	Artikel 143e i förordning (EG) nr 1782/2003	Artikel 4.1 i förordning (EG) nr 378/2007	Artikel 23.2 i förordning (EG) nr 479/2008	Nettobelopp som blir tillgängliga för EGFJ:s utgifter
2007	984	22				44 753
2008	1 241	22		362		44 592
2009	1 305,7	22		424	40,66	44 886,64
2010	1 310,8	22		506	82,11	45 225,09
2011	1 290,8	22	484	516,3	122,61	45 181,29
2012	1 292,3	22	484	522,4	122,61	45 649,69
2013	1 293	22	484	522,4	122,61	46 129,99”

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/69

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 4 december 2008

om kriterier för export av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle till tredjeland

[delgivet med nr K(2008) 7570]

(2008/956/Euratom)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 33 andra stycket och 124 andra strecksatsen,

med beaktande av rådets direktiv 2006/117/Euratom av den 20 november 2006 om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle (1), särskilt artikel 16.2, och

av följande skäl:

(1)	Strålskyddsprinciper som överenskommits på internationell nivå utgör grunden för de skyddsåtgärder mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning som utsänds av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle.

(2)	För att vara effektiva måste sådana principer vara en del av ett nationellt regleringssystem.

(3)	I enlighet med den säkerhetskultur som råder inom gemenskapen avseende verksamheter som innefattar radioaktiva ämnen, krävs ett faktiskt oberoende mellan regleringsmyndigheter och aktörer för att säkerställa en korrekt hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle.

(4)	Beslutet att tillåta transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle till tredjeland är ett ansvar som åligger behöriga myndigheter i den exporterande medlemsstaten.

(5)

De behöriga myndigheterna i den exporterande medlemsstaten bör enligt de kriterier som avses i artikel 16.1 c i direktiv 2006/117/Euratom bilda sig en uppfattning om huruvida tredjeländerna har den administrativa och tekniska kapacitet samt det regelverk som krävs för att hantera det radioaktiva avfallet och det använda kärnbränslet på ett säkert sätt.

(6)	När medlemsstaterna tillämpar dessa kriterier bör de upprätta en hierarki.

(7)	Konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall är det grundläggande internationella rättsliga instrumentet för säkerheten vid hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

(8)	Utöver efterlevnaden av kriterierna kan även andra hänsyn, såsom politiska, ekonomiska, sociala, etiska och vetenskapliga hänsyn och allmänna säkerhetshänsyn, tas i beaktande när man överväger att tillåta transport av radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle till ett tredjeland.

(9)

I artikel 2 i direktiv 2006/117/Euratom behandlas den rätt en medlemsstat eller ett företag i den medlemsstaten, till vilken radioaktivt avfall ska transporteras för behandling eller annat material ska transporteras i syfte att återvinna det radioaktiva avfallet, har att skicka tillbaka radioaktivt avfall efter upparbetningen till dess ursprungsland. Där föreskrivs även att direktiv 2006/117/Euratom inte ska påverka den rätt en medlemsstat eller ett företag i den medlemsstaten, till vilken använt kärnbränsle ska transporteras för upparbetning, har att skicka tillbaka radioaktivt avfall som återvunnits från upparbetningen till dess ursprungsland.

(10)	De kriterier som fastställs genom denna rekommendation är förenliga med yttrandet från den rådgivande kommitté som inrättades genom artikel 21 i direktiv 2006/117/Euratom.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Huvudkraven i samband med export av radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle till tredjeland som avses i artikel 16.1 c i direktiv 2006/117/Euratom bör vara följande:

a)	Lämpliga nationella bestämmelser om strålskydd för arbetstagare och allmänheten bör fastställas och tillämpas. De bör överensstämma med tillämpliga internationellt godkända standarder för strålskydd.

b)	En enhetlig rättslig ram för reglering av verksamheter som innefattar risk på grund av radioaktiva ämnen, inklusive radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, bör fastställas.

c)	Effektiva oberoende regleringsmyndigheter bör inrättas och vara behöriga att utfärda licenser, granska dem, bedöma ansökningar, ansvara för inspektion och genomdrivande och ha tillräckliga resurser.

d)	En tydlig ansvarsfördelning mellan de organ som deltar i de olika stegen inom hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, särskilt mellan aktörer och regleringsmyndigheter, bör upprättas.

e)	Ett system med rapportering till, eller tillstånd utfärdade av, sådana myndigheter för organisationer som hanterar radioaktivt avfall eller utbränt kärnbränsle.

f)	En garanti för att det främsta ansvaret för säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle åligger innehavaren av licensen i fråga, och för att varje sådan licensinnehavare tar sitt ansvar.

Den kvalificerade personal som behövs finns tillgänglig för säkerhetsrelaterade verksamheter under drifttiden för en anläggning för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för att stödja säkerheten vid anläggningar för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall under drifttiden och nedläggningen.

h)	Upprättande och genomdrivande av ett lämpligt nationellt regelverk för tredjeparts ansvar.

i)	Upprättande och genomförande av lämpliga kvalitetssäkringsprogram avseende säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

j)	Lämpliga skydds- och korrigeringsåtgärder, inklusive tillhandahållande av information till berörda befolkningsgrupper och förberedande och testning av beredskapsplaner, som tillämpas i händelse av en radiologisk nödsituation för att kontrollera utsläppen och minimera dess effekter.

För att utvärdera om ovanstående krav vid export av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle till tredjeländer uppfylls, bör medlemsstaterna beakta huruvida tredjeländerna uppfyller följande kriterier:

Huvudkriterier:

—	IAEA-medlemskap och efterlevnad av Internationella atomenergiorganets tillämpliga säkerhetsstandarder.

—

Undertecknar, ratificerar och följer konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall, och visar därmed att de är villiga att uppfylla kraven i konventionen och att de följer tillämpliga bestämmelser om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

—	Undertecknar och ratificerar konventionen om fysiskt skydd av kärnämne och dess tillägg, som ett uttryck för kravet på förebyggande, detektion och beivrande av överträdelser som gäller kärnämnen.

—	Undertecknar, ratificerar och följer konventionen om kärnsäkerhet som det viktigaste rättsliga instrumentet inom området kärnsäkerhet som även innehåller viktiga bestämmelser om beredskap för nödsituationer och strålskydd.

—

Inkluderar anläggningar för hantering av använt kärnbränsle i ett IAEA-avtal om skyddsåtgärder i samband med undertecknande och ratificering av icke-spridningsfördraget samt ytterligare tillhörande protokoll för att visa att använt kärnbränsle inte används till något annat än de fredliga ändamål det var avsett för.

—

Undertecknar, ratificerar eller följer antingen Wienkonventionen om ansvarighet för atomskada, ändringsprotokollet till Wienkonventionen om ansvarighet för atomskada, konventionen om supplerande ersättning för atomskada eller konventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område av den 29 juli 1960 i dess lydelse enligt tilläggsprotokollet av 28 januari 1964 och protokollet av den 16 november 1982 (Pariskonventionen) för att visa att licensinnehavaren har det huvudsakliga ansvaret i händelse av atomskada.

Kompletterande kriterier:

—

Undertecknar, ratificerar och följer konventionen om bistånd i händelse av kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen och konventionen om tidig information vid en kärnenergiolycka för att visa att korrekt information kommer att ges till den berörda befolkningen i händelse av en radiologisk nödsituation och att tillräckliga skydds- och korrigeringsåtgärder, inklusive utarbetande och testning av beredskapsplaner, kommer att vidtas i händelse av en radiologisk nödsituation för att kontrollera utsläppen och minimera dess effekter.

—	Följer internationella instrument avseende säkerhet vid transport av farligt gods, särskilt Solas och Chicagokonventionen, för att visa att effektiva kontroller av sjö- och flygtransport faktiskt utförs.

Utan att det påverkar första stycket kan andra hänsyn, till exempel politiska, ekonomiska, sociala, etiska och vetenskapliga hänsyn och allmänna säkerhetshänsyn, tas i beaktande av behöriga myndigheter i medlemsstaterna när de överväger att tillåta transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle till tredjeland.

4.	De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna samarbetar för att utbyta information om tillämpningen av denna rekommendation.

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 4 december 2008.

På kommissionens vägnar

Andris PIEBALGS

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 337, 5.12.2006, s. 21.

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/72

BESLUT nr 2/2008 AV GEMENSAMMA KOMMITTÉN EG/DANMARK–FÄRÖARNA

av den 20 november 2008

om ändring av tabellerna I och II i bilagan till protokoll nr 1 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Färöarnas Landsstyre, å andra sidan

(2008/957/EG)

GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Färöarnas Landsstyre, å andra sidan (1), nedan kallat avtalet, särskilt artikel 34.1, och

av följande skäl:

(1)	I bilagan till protokoll nr 1 till avtalet anges de tullar och andra villkor som ska tillämpas på import till gemenskapen av viss fisk och vissa fiskeriprodukter som har sitt ursprung på och kommer från Färöarna.

(2)	Gemenskapen har inom ramen för denna bilaga lämnat tullmedgivanden för import av ett antal fiskeriprodukter från Färöarna.

(3)	Myndigheterna på Färöarna har begärt att saltad och torkad gråsej (Pollachius virens), valthornssnäckor (Buccinum undatum) och krabbor (Geryon affinis) ska läggas till i förteckningen i tabell I i bilagan till protokoll nr 1 över fiskeriprodukter som importeras tullfritt till gemenskapen.

(4)	Det är skäligt att lägga till dessa fiskeriprodukter i denna tabell. De bör dock underkastas tullkvoter, som bör fastläggas i tabell II i bilagan till protokoll nr 1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande rader ska införas i tabell I i bilagan till protokoll nr 1 till avtalet:

”0305	Fisk, torkad, saltad eller i saltlake; rökt (även varmrökt) fisk; mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel:
”0305	– Torkad fisk, även saltad, men inte rökt:
0305 59	– – Annan:
0305 59 80	– – – Annan:
ex 0305 59 80	– – – – Gråsej (Pollachius virens)	0	TK nr 5
0306	Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, även kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pelletar av kräftdjur, lämpliga som livsmedel:
0306	– Frysta:
0306 14	– – Krabbor:
0306 14 90	– – – Andra:
ex 0306 14 90	– – – – Krabbor av arten Geryon affinis	0	TK nr 6
0307	Blötdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, lämpliga som livsmedel:
0307	– Andra slag, inbegripet mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, lämpliga som livsmedel:
0307 91 00	– – Levande, färska eller kylda:
ex 0307 91 00	– – – Valthornssnäckor (Buccinum undatum)	0	TK nr 7
0307 99	– – Andra:
0307 99	– – – Frysta:
0307 99 18	– – – – Andra:
ex 0307 99 18	– – – – – Valthornssnäckor (Buccinum undatum)	0	TK nr 7
1605	Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade:
1605 90	– Andra slag:
1605 90	– – Blötdjur:
1605 90 30	– – – Andra:
ex 1605 90 30	– – – – Valthornssnäckor (Buccinum undatum)	0	TK nr 7”

Artikel 2

Följande rader ska införas i tabell II i bilagan till protokoll nr 1 till avtalet:

”0305	Fisk, torkad, saltad eller i saltlake; rökt (även varmrökt) fisk; mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel:
”0305	– Torkad fisk, även saltad, men inte rökt:
0305 59	– – Annan:
0305 59 80	– – – Annan:
ex 0305 59 80	– – – – Gråsej (Pollachius virens)	0	TK nr 5 (2) 750
0306	Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, även kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pelletar av kräftdjur, lämpliga som livsmedel:
0306	– Frysta:
0306 14	– – Krabbor:
0306 14 90	– – – Andra:
ex 0306 14 90	– – – – Krabbor av arten Geryon affinis	0	TK nr 6 (2) 750
0307	Blötdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, lämpliga som livsmedel:
0307	– Andra slag, inbegripet mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, lämpliga som livsmedel:
0307 91 00	– – Levande, färska eller kylda:
ex 0307 91 00	– – – Valthornssnäckor (Buccinum undatum)	0	TK nr 7 (2) 1 200
0307 99	– – Andra:
0307 99	– – – Frysta:
0307 99 18	– – – – Andra:
ex 0307 99 18	– – – – – Valthornssnäckor (Buccinum undatum)	0	TK nr 7 (2) 1 200
1605	Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade:
1605 90	– Andra slag:
1605 90	– – Blötdjur:
1605 90 30	– – – Andra:
ex 1605 90 30	– – – – Valthornssnäckor (Buccinum undatum)	0	TK nr 7 (2) 1 200

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 1 september 2008.

Utfärdat i Tórshavn den 5 november 2008.

På gemensamma kommitténs vägnar

Herluf SIGVALDSSON

Ordförande

(1) EGT L 53, 22.2.1997, s. 2.

(2) Tullkvotvolymerna för 2008 beräknas som en andel av de grundvolymer som anges i tabellen, och denna andel motsvarar den andel av året som återstår när tullkvoterna börjar tillämpas.”

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

17.12.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/77

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT 2008/959/GUSP

av den 16 december 2008

om ändring av gemensam ståndpunkt 2008/586/Gusp om uppdatering av gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 15 och 34, och

av följande skäl:

(1)	Den 27 december 2001 antog rådet gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism (1).

(2)	Den 15 juli 2008 antog rådet gemensam ståndpunkt 2008/586/Gusp om uppdatering av gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp (2).

(3)

Rådet har konstaterat att ett visst antal andra personer varit inblandade i terroristhandlingar i den mening som avses i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp och därför bör tas upp i förteckningen över de personer, grupper och enheter på vilka den gemensamma ståndpunkten (nedan kallad förteckningen) är tillämplig, i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 1.4 i den gemensamma ståndpunkten.

(4)	Rådet har också kommit fram till att informationen om en grupp i förteckningen bör kompletteras.

(5)	Förteckningen bör därför uppdateras i enlighet härmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De personer som återfinns i bilagan ska läggas till i förteckningen över de personer, grupper och enheter på vilka gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämplig.

Artikel 2

I bilagan till gemensam ståndpunkt 2008/586/Gusp ska punkt 2, rubrik 13, ersättas med följande:

”13.

Euskadi Ta Askatasuna/Tierra Vasca y Libertad/Pays basque et liberté (ETA) (följande organisationer är medlemmar av ETA: K.a.s., Xaki; Ekin, Jarrai-Haika-Segi, Gestoras pro-amnistía, Askatasuna, Batasuna (alias Herri Batasuna, alias Euskal Herritarrok), Acción Nacionalista Vasca/Euskal Abertzale Ekintza (ANV/EAE), Partido Comunista de las Tierras Vascas/Euskal Herrialdeetako Alderdi Komunista (PCTV/EHAK))”

Artikel 3

Denna gemensamma ståndpunkt får verkan samma dag som den antas.

Artikel 4

Denna gemensamma ståndpunkt ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2008.

På rådets vägnar

R. BACHELOT-NARQUIN

Ordförande

(1) EUT L 344, 28.12.2001, s. 93.

(2) EUT L 188, 16.7.2008, s. 71.

BILAGA

Förteckning över de personer som avses i artikel 1

1. PERSONER

1.	* ALEGRÍA LOINAZ, Xavier, född den 26 november 1958 i San Sebastián (Guipúzcoa), identitetskort nr 15.239.620 – ETA-aktivist, medlem av ”K.a.s.”/”Ekin”

2.	* ASPIAZU RUBINA, Miguel de Garikoitz, född den 6 juli 1973 i Bilbao (Vizcaya), identitetskort nr 14.257.455 – ETA-aktivist

3.	* BELOQUI RESA, María Elena, född den 12 juni 1961 i Areta (Álava), identitetskort nr 14.956.327 – ETA-aktivist, medlem av ”Xaki”

4.	* CAMPOS ALONSO, Miriam, född den 2 september 1971 i Bilbao (Vizcaya), identitetskort nr 30.652.316 – ETA-aktivist, medlem av ”Xaki”

5.	* CORTA CARRION, Mikel, född den 15 maj 1959 i Villafranca de Ordicia (Guipúzcoa), identitetskort nr 08.902.967 – ETA-aktivist, medlem av ”Xaki”

6.	* EGUIBAR MICHELENA, Mikel, född den 14 november 1963 i San Sebastián (Guipúzcoa), identitetskort nr 44.151.825 – ETA-aktivist, medlem av ”Xaki”

7.	* IRIONDO YARZA, Aitzol, född den 8 mars 1977 i San Sebastián (Guipúzcoa), identitetskort nr 72.467.565 – ETA-aktivist

8.	* MARTITEGUI LIZASO, Jurdan, född den 10 maj 1980 i Durango (Vizcaya), identitetskort nr 45.626.584 – ETA-aktivist

9.	* OLANO OLANO, Juan Mariá, född den 25 mars 1955 i Gainza (Guipúzcoa), identitetskort nr 15.919.168 – ETA-aktivist, medlem av ”Gestoras Pro-amnistía”/”Askatasuna”

10.	* OLARRA AGUIRIANO, José María, född den 27 juli 1957 i Tolosa (Guipúzcoa), identitetskort nr 72.428.996 – ETA-aktivist, medlem av ”Xaki”

11.	* RETA DE FRUTOS, José Ignacio, född den 3 juli 1959 i Elorrio (Vizcaya), identitetskort nr 72.253.056 – ETA-aktivist, medlem av ”Gestoras Pro-amnistía”/”Askatasuna”

12.	* TXAPARTEGI NIEVES, Nekane, född den 8 januari 1973 i Asteasu (Guipúzcoa), identitetskort nr 44.140.578 – ETA-aktivist, medlem av ”Xaki”

13.	* URRUTICOECHEA BENGOECHEA, José Antonio, född den 24 december 1950 i Miravalles (Vizcaya), identitetskort nr 14.884.849 – ETA-aktivist

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 338

Svensk utgåva	Lagstiftning	51 årgången 17 december 2008

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EG) nr 1257/2008 av den 4 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1579/2007 om fastställande för 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 1258/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	3
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1259/2008 av den 16 december 2008 om godkännande av mindre ändringar av produktspecifikationen för en skyddad beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Bleu d'Auvergne [SUB])	5
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1260/2008 av den 10 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på Internationell redovisningsstandard (IAS) 23 ( 1 )	10
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1261/2008 av den 16 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IFRS (International Financial Reporting Standard) 2 ( 1 )	17
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1262/2008 av den 16 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IFRIC:s (International Financial Reporting Interpretations Committee) tolkning 13 ( 1 )	21
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1263/2008 av den 16 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på International Financial Reporting Interpretations Committee's (IFRIC) tolkning 1 ( 1 )	25
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1264/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av standardarvodet per företagsredovisning från och med räkenskapsåret 2009 i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter	31
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1265/2008 av den 16 december 2008 om ändring av förordning (EEG) nr 1859/82 om val av rapporterande företag för fastställande av inkomstförhållanden i jordbruksföretag	32
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1266/2008 av den 16 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare	34
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1267/2008 av den 12 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 2172/2005 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för en tullkvot för import av levande nötkreatur med en vikt på mer än 160 kg med ursprung i Schweiz som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter	37
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1268/2008 av den 12 december 2008 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2368/2002 om genomförande av Kimberleyprocessens certifieringssystem för den internationella handeln med rådiamanter	39
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1269/2008 av den 15 december 2008 om förbud mot fiske efter gråsej i område VI, EG-vatten i område Vb, EG-vatten och internationella vatten i områdena XII och XIV med fartyg som seglar under spansk flagg	46
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1270/2008 av den 15 december 2008 om förbud mot fiske efter pigghaj i EG-vatten och internationella vatten i områdena I, V, VI, VII, VIII, XII och XIV med fartyg som seglar under spansk flagg	48
		Kommissionens förordning (EG) nr 1271/2008 av den 16 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1255/2008 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 16 december 2008	50

Nr	65/T&Q
Medlemsstat	Spanien
Bestånd	POK/561214
Art	Gråsej (Pollachius virens)
Område	VI, EG-vatten i område Vb, EG-vatten och internationella vatten i områdena XII och XIV
Datum	13.10.2008

Nr	66/T&Q
Medlemsstat	Spanien
Bestånd	DGS/15X14
Art	Pigghaj (Squalus acanthias)
Område	EG-vatten och internationella vatten i områdena I, V, VI, VII, VIII, XII och XIV
Datum	25.10.2008

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	AVS–EG-ministerrådet
	2008/951/EG
*	Beslut nr 2/2008 av AVS–EG-ministerrådet av den 18 november 2008 om tilldelning av medel till Somalia från tionde Europeiska utvecklingsfonden	53
	Kommissionen
	2008/952/EG
*	Kommissionens beslut av den 19 november 2008 om detaljerade riktlinjer för genomförande och tillämpning av bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG [delgivet med nr K(2008) 7294] ( 1 )	55
	2008/953/EG
*	Kommissionens beslut av den 8 december 2008 om ett principiellt erkännande av att fullständig dokumentation har lämnats in för detaljerad granskning inför ett eventuellt införande av Aureobasidium pullulans och dinatriumfosfat i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG [delgivet med nr K(2008) 7709] ( 1 )	62
	2008/954/EG
*	Kommissionens beslut av den 15 december 2008 om ändring av beslut 2006/133/EG om att ålägga medlemsstaterna att tillfälligt vidta ytterligare åtgärder mot spridningen av Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Buhrer) Nickle et al. (tallvedsnematoden) när det gäller andra områden i Portugal än sådana där det är känt att den inte förekommer [delgivet med nr K(2008) 8298]	64
	2008/955/EG
*	Kommissionens Beslut av den 16 december 2008 om ändring av beslut 2006/410/EG om fastställande av belopp som enligt artiklarna 10.2, 143d och 143e i rådets förordning (EG) nr 1782/2003, artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 378/2007 och artikel 23.2 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 görs tillgängliga för EJFLU och belopp tillgängliga för utgifter från EGFJ	67
	REKOMMENDATIONER
	Kommissionen
	2008/956/Euratom
*	Kommissionens rekommendation av den 4 december 2008 om kriterier för export av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle till tredjeland [delgivet med nr K(2008) 7570]	69
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	2008/957/EG
*	Beslut nr 2/2008 av gemensamma Kommittén EG/Danmark–Färöarna av den 20 november 2008 om ändring av tabellerna I och II i bilagan till protokoll nr 1 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Färöarnas Landsstyre, å andra sidan	72

	III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
*	Rådets gemensamma åtgärd 2008/958/Gusp av den 16 december 2008 om ändring av gemensam åtgärd 2005/797/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna	75
*	Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/959/Gusp av den 16 december 2008 om ändring av gemensam ståndpunkt 2008/586/Gusp om uppdatering av gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism	77

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens direktiv 2007/72/EG av den 13 december 2007 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG vad gäller införande av arten Galega orientalis Lam. (EUT L 329 av den 14.12.2007)	79