I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

17.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 107/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 340/2008

av den 16 april 2008

om de avgifter som ska betalas till Europeiska kemikaliemyndigheten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (1), särskilt artikel 74.1 och artikel 132, och

av följande skäl:

(1)	Man bör fastställa strukturen och storleken på de avgifter som Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) tar ut, samt reglerna för betalning.

(2)

Strukturen och storleken på avgifterna bör fastställas med hänsyn till den arbetsinsats som enligt förordning (EG) nr 1907/2006 krävs av kemikaliemyndigheten och de behöriga myndigheterna och bör fastställas på en sådan nivå att avgiftsinkomsterna tillsammans med kemikaliemyndighetens övriga inkomster enligt artikel 96.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 täcker kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls. Registreringsavgifterna bör också fastställas med hänsyn till det arbete som kan utföras enligt avdelning VI i förordning (EG) nr 1907/2006.

(3)	Det bör fastställas en avgift för registrering av ämnen som står i proportion till mängdintervallet för ämnena i fråga. Det bör dock inte tas ut någon avgift för registreringar som omfattas av artikel 74.2 i förordning (EG) nr 1907/2006.

(4)	Det bör tas ut särskilda avgifter för registreringsanmälningar av isolerade intermediärer som lämnas in i enlighet med artikel 17.2, 18.2 eller 18.3 eller 19 i förordning (EG) nr 1907/2006.

(5)	En begäran i enlighet med artikel 10 a xi i förordning (EG) nr 1907/2006 bör också vara avgiftsbelagd.

(6)	Det bör tas ut avgift för uppdateringar av registreringen. Det bör särskilt tas ut avgift för uppdateringar av mängdintervallet, ändringar av registrantens identitet som medför att den rättsliga ställningen ändras och vissa statusändringar av den information som registreringsunderlaget innehåller.

(7)

Det bör tas ut avgift för anmälan med information rörande produkt- och processinriktad forskning och utveckling i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1907/2006. Det bör också tas ut avgift för begäran om förlängt undantag från den allmänna registreringsplikten för produkt- och processinriktad forskning och utveckling.

(8)

Det bör tas ut avgift för ansökningar om tillstånd. Avgiften bör bestå av en grundavgift som täcker ett enda ämne, en enda användning och en enda sökande samt av tilläggsavgifter för varje ytterligare ämne, användning och sökande som omfattas av ansökan. Det bör också tas ut avgift för inlämnande av en omprövningsrapport.

(9)

Vid vissa gemensamma inlämnanden bör det tas ut nedsatt avgift. Det bör också tas ut nedsatt avgift av mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2).

(10)

Om det är fråga om en enda representant bör bedömningen av om den nedsatta avgiften för mikroföretag samt små och medelstora företag ska tillämpas göras med hänsyn till antalet anställda, omsättningen och balansräkningen för den tillverkare, formulerare av en beredning eller producent av en vara utanför gemenskapen som denna enda representant företräder i samband med transaktionen, inklusive relevant information från anknutna företag och partnerföretag, enligt rekommendation 2003/361/EG, till tillverkaren, formuleraren av en beredning eller producenten av en vara utanför gemenskapen.

(11)

Avgiftsnedsättningar enligt denna förordning bör tillämpas på grundval av en försäkran från den enhet som gör gällande att den har rätt till avgiftsnedsättningen. För att avskräcka enheterna från att lämna oriktiga uppgifter bör kemikaliemyndigheten ta ut en administrativ avgift och medlemsstaterna bör, om det är lämpligt, ålägga avskräckande böter.

(12)	Det bör tas ut avgift när ett beslut överklagas i enlighet med artikel 92 i förordning (EG) nr 1907/2006. Avgiftsbeloppet bör fastställas med hänsyn till den arbetsinsats som krävs.

(13)	Avgifterna bör tas ut enbart i euro.

(14)

En andel av de avgifter som kemikaliemyndigheten får in bör överföras till medlemsstaternas behöriga myndigheter som kompensation för det arbete som utförs av föredragandena i kemikaliemyndighetens kommittéer och i tillämpliga fall för andra uppgifter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1907/2006. Den högsta andel av avgifterna som överförs till medlemsstaternas behöriga myndigheter bör fastställas av kemikaliemyndighetens styrelse efter ett positivt yttrande från kommissionen.

(15)

När kemikaliemyndighetens styrelse fastställer de belopp som ska överföras till medlemsstaternas behöriga myndigheter och när den fastställer eventuell ersättning för annat arbete som utförts för kemikaliemyndigheten, bör den iaktta principerna för sund ekonomisk förvaltning enligt definitionen i artikel 27 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3). Styrelsen bör också se till att kemikaliemyndigheten fortsatt har tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter, med beaktande av nuvarande budgetanslag och fleråriga anslagsberäkningar, och den bör ta hänsyn till vilken arbetsinsats som krävs av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

(16)

Tidsfrister för betalning av avgifter som tas ut i enlighet med denna förordning bör fastställas med beaktande av tidsfristerna för de förfaranden som föreskrivs i förordning (EG) nr 1907/2006. Särskilt bör den första tidsfristen för betalning av avgiften i samband med inlämnandet av en registreringsanmälan eller en uppdatering fastställas med hänsyn till den tid kemikaliemyndigheten har på sig att kontrollera att dokumentationen är fullständig. Likaså bör den första tidsfristen för betalning av avgifter i samband med anmälan om undantag från registreringsplikten för produkt- och processinriktad forskning och utveckling fastställas med hänsyn till den tidsfrist som anges i artikel 9.5 i förordning (EG) nr 1907/2006. Kemikaliemyndigheten bör dock fastställa en andra rimlig tidsfrist för betalningar som inte fullgörs före utgången av den första tidsfristen.

(17)	De avgifter som föreskrivs i denna förordning bör anpassas till inflationen. För detta ändamål bör det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Eurostat enligt rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex (4) användas.

(18)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs beloppen och reglerna för betalning av de avgifter som Europeiska kemikaliemyndigheten, nedan kallad kemikaliemyndigheten, tar ut i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a) mikroföretag samt små och medelstora företag: mikroföretag, små företag eller medelstora företag i den mening som avses i rekommendation 2003/361/EG,

b) medelstora företag: medelstora företag i den mening som avses i rekommendation 2003/361/EG,

c) små företag: små företag i den mening som avses i rekommendation 2003/361/EG,

d) mikroföretag: mikroföretag i den mening som avses i rekommendation 2003/361/EG.

KAPITEL II

AVGIFTER

Artikel 3

Avgifter för registreringsanmälningar som lämnas in i enlighet med artikel 6, 7 eller 11 i förordning (EG) nr 1907/2006

1. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel för varje registrering av ett ämne i enlighet med artiklel 6, 7 eller 11 i förordning (EG) nr 1907/2006.

I enlighet med artikel 74.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska det dock inte tas ut någon avgift för registrering av ett ämne i en mängd mellan 1 och 10 ton om registreringsunderlaget innehåller all den information som krävs enligt bilaga VII till den förordningen.

2. Om registreringsanmälan av ett ämne i en mängd mellan 1 och 10 ton inte innehåller all den information som krävs enligt bilaga VII till förordning (EG) nr 1907/2006, ska kemikaliemyndigheten ta ut avgift enligt bilaga I till den här förordningen.

Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift för varje registrering av ett ämne i en mängd av minst 10 ton, enligt bilaga I.

3. Vid gemensamt inlämnande ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift av varje registrant, enligt bilaga I.

Om en registrant lämnar in delar av den information som avses i artikel 10 a iv, vi, vii och ix i förordning (EG) nr 1907/2006 separat, ska dock kemikaliemyndigheten ta ut avgift av den registranten för enskilt inlämnande, enligt bilaga I till den här förordningen.

4. Om registranten är ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift, enligt tabell 2 i bilaga I.

5. Avgifter enligt punkterna 1–4 ska betalas inom 14 kalenderdagar från den dag då kemikaliemyndigheten delgav registranten fakturan.

Fakturor för registrering av ett förhandsregistrerat ämne som lämnas in till kemikaliemyndigheten under den tvåmånadersperiod som föregår den aktuella tidsfristen enligt artikel 23 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska dock betalas inom 30 dagar från den dag då kemikaliemyndigheten delgav registranten fakturan.

6. Om avgiften inte betalas före utgången av den tidsfrist som anges i punkt 5 ska kemikaliemyndigheten fastställa en ny betalningsfrist. Om betalning inte sker före utgången av den andra tidsfristen ska registreringsanmälan avvisas.

7. Om registreringsanmälan har avvisats på grund av att registranten inte har lämnat in den information som saknas eller inte har betalat avgiften före utgången av tidsfristerna, ska de avgifter som erlagts i samband med registreringen inte återbetalas eller på annat sätt krediteras registranten.

Artikel 4

Avgifter för registreringsanmälningar som lämnas in i enlighet med artikel 17.2, 18.2 eller 18.3 eller 19 i förordning (EG) nr 1907/2006

1. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel för varje registrering av en isolerad intermediär som används på plats eller transporteras i enlighet med artikel 17.2, 18.2 eller 18.3 eller 19 i förordning (EG) nr 1907/2006.

I enlighet med artikel 74.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska det dock inte tas ut någon avgift för registrering av en isolerad intermediär som används på plats eller transporteras i en mängd mellan 1 och 10 ton om registreringsunderlaget innehåller all den information som krävs enligt bilaga VII till den förordningen.

Avgifterna enligt denna artikel ska bara gälla sådana registreringsanmälningar av isolerade intermediärer som används på plats eller transporteras som lämnas in i enlighet med artikel 17.2, 18.2 eller 18.3 eller 19 i förordning (EG) nr 1907/2006. Vid registrering av ämnen som används som intermediärer där det ställs krav på den information som anges i artikel 10 i förordning (EG) nr 1907/2006, ska de avgifter som föreskrivs i artikel 3 i den här förordningen gälla.

2. Om registreringsanmälan av en isolerad intermediär som används på plats eller transporteras i en mängd mellan 1 och 10 ton inte innehåller all den information som krävs enligt bilaga VII till förordning (EG) nr 1907/2006, ska kemikaliemyndigheten ta ut avgift enligt bilaga II till den här förordningen.

Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift för varje registrering av en isolerad intermediär som används på plats eller transporteras i en mängd av minst 10 ton, enligt bilaga II.

3. Vid gemensamt inlämnande ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift av varje registrant, enligt bilaga II.

Om en registrant lämnar in delar av den information som avses i artikel 17.2 c och d eller artikel 18.2 c och d i förordning (EG) nr 1907/2006 separat, ska dock kemikaliemyndigheten ta ut avgift av den registranten för enskilt inlämnande, enligt bilaga II till den här förordningen.

4. Om registranten är ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift, enligt tabell 2 i bilaga II.

5. Avgifter enligt punkterna 1–4 ska betalas inom 14 kalenderdagar från den dag då kemikaliemyndigheten delgav registranten fakturan.

Artikel 5

Avgifter för uppdatering av en registrering i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 1907/2006

1. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel för uppdatering av en registrering i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 1907/2006.

Kemikaliemyndigheten ska dock inte ta ut avgift för följande uppdateringar av en registrering:

a)	Ändring från ett högre till ett lägre mängdintervall.

b)	Ändring från ett lägre till ett högre mängdintervall om registranten tidigare har erlagt avgift för det högre mängdintervallet.

c)	Ändring av registrantens status eller identitet, under förutsättning att den rättsliga ställningen inte ändras.

d)	Ändring av ämnets sammansättning.

e)	Information om nya användningar, inklusive användningar som det avråds från.

f)	Information om nya risker med ämnet.

g)	Ändring av ämnets klassificering och märkning.

h)	Ändring av kemikaliesäkerhetsrapporten.

i)	Ändringar av vägledningen för säker användning.

j)	Meddelande om att ett test som förtecknas i bilaga IX eller X till förordning (EG) nr 1907/2006 ska utvecklas.

k)	Begäran om att information som tidigare varit konfidentiell görs tillgänglig.

2. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift för uppdateringar av mängdintervallet, enligt tabellerna 1 och 2 i bilaga III.

För andra uppdateringar ska kemikaliemyndigheten ta ut avgift enligt tabellerna 3 och 4 i bilaga III.

3. Vid uppdatering av ett gemensamt inlämnande ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift av varje registrant som lämnar in en uppdatering, enligt bilaga III.

Om delar av den information som avses i artikel 10 a iv, vi, vii och ix, artikel 17.2 c och d eller artikel 18.2 c och d i förordning (EG) nr 1907/2006 lämnas in separat, ska dock kemikaliemyndigheten ta ut avgift för enskilt inlämnande, enligt bilaga III till den här förordningen.

4. Om registranten är ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift, enligt bilaga III.

Vid uppdateringar som gäller en ändring av registrantens identitet ska den nedsatta avgiften för mikroföretag samt små och medelstora företag dock tillämpas endast om den nya enheten är ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag.

5. Avgifter enligt punkterna 1–4 ska betalas inom 14 kalenderdagar från den dag då kemikaliemyndigheten delgav registranten fakturan.

6. Om avgiften inte betalas före utgången av den tidsfrist som anges i punkt 5 ska kemikaliemyndigheten fastställa en ny betalningsfrist.

Om betalning inte sker före utgången av den andra tidsfristen för uppdateringar av mängdintervallet som lämnats in i enlighet med artikel 22.1 c i förordning (EG) nr 1907/2006, ska uppdateringen avvisas.

Om betalning inte sker före utgången av den andra tidsfristen för övriga uppdateringar ska kemikaliemyndigheten, efter att ha lämnat en formell varning till registranten, avvisa uppdateringen.

7. Om uppdateringen har avvisats på grund av att registranten inte har lämnat in den information som saknas eller inte har betalat avgiften före utgången av tidsfristerna, ska de avgifter som erlagts i samband med uppdateringen inte återbetalas eller på annat sätt krediteras registranten.

Artikel 6

Avgifter för begäran enligt artikel 10 a xi i förordning (EG) nr 1907/2006

1. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel för varje begäran enligt artikel 10 a xi i förordning (EG) nr 1907/2006.

2. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift för varje uppgift som begäran omfattar, enligt bilaga IV.

Vid en begäran om rapportsammanfattningar eller fylliga rapportsammanfattningar ska kemikaliemyndigheten ta ut avgift för varje rapportsammanfattning eller fyllig rapportsammanfattning som begärs.

3. Vid en begäran som gäller ett gemensamt inlämnande ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift av varje registrant, enligt bilaga IV.

4. Om begäran görs av ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift, enligt tabell 2 i bilaga IV.

5. Det datum då kemikaliemyndigheten tog emot avgiften för en begäran ska anses vara det datum då begäran togs emot.

Artikel 7

Avgifter för anmälningar i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1907/2006

1. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt tabell 1 i bilaga V till den här förordningen för varje anmälan om undantag från den allmänna registreringsplikten för produkt- och processinriktad forskning och utveckling i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1907/2006.

Om anmälan görs av ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift, enligt tabell 1 i bilaga V.

2. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt tabell 2 i bilaga V till den här förordningen för varje begäran om förlängt undantag från den allmänna registreringsplikten för produkt- och processinriktad forskning och utveckling i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1907/2006.

Om begäran görs av ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift, enligt tabell 2 i bilaga V.

3. Avgifter i enlighet med punkt 1 ska betalas inom sju kalenderdagar från den dag då fakturan av kemikaliemyndigheten delgavs den tillverkare, importör eller producent av varor som gjort anmälan.

Avgifter i enlighet med punkt 2 ska betalas inom 30 kalenderdagar från den dag då fakturan av kemikaliemyndigheten delgavs den tillverkare, importör eller producent av varor som begärt förlängning.

4. Om avgiften inte betalas före utgången av den tidsfrist som anges i punkt 3 ska kemikaliemyndigheten fastställa en ny betalningsfrist.

Om betalning inte sker före utgången av den andra tidsfristen ska anmälan eller begäran om förlängning avvisas.

5. Om en anmälan eller begäran om förlängning har avvisats på grund av att registranten inte har lämnat in den information som saknas eller inte har betalat avgiften före utgången av tidsfristerna, ska de avgifter som erlagts i samband med denna anmälan eller begäran om förlängning inte återbetalas eller på annat sätt krediteras den person som gör anmälan eller begäran.

Artikel 8

Avgifter för ansökningar i enlighet med artikel 62 i förordning (EG) nr 1907/2006

1. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel för varje ansökan om godkännande av ett ämne i enlighet med artikel 62 i förordning (EG) nr 1907/2006.

2. Kemikaliemyndigheten ska ta ut en grundavgift för varje ansökan om godkännande av ett ämne, enligt bilaga VI. Grundavgiften ska täcka ansökan om godkännande för ett enda ämne, en enda användning och en enda sökande.

Kemikaliemyndigheten ska ta ut en tilläggsavgift enligt bilaga VI till den här förordningen för varje ytterligare användning, för varje ytterligare ämne som motsvarar definitionen av en ämnesgrupp i avsnitt 1.5 i bilaga XI till förordning (EG) nr 1907/2006 och som ingår i ansökan, och för varje ytterligare sökande som deltar i ansökan.

Vid tillämpning av denna punkt ska varje exponeringsscenario anses vara en annan användning.

3. Om ansökan endast görs av ett medelstort företag eller av två eller flera mikroföretag eller små och medelstora företag, av vilka det största företaget är ett medelstort företag, ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt grundavgift och nedsatta tilläggsavgifter, enligt tabell 2 i bilaga VI.

Om ansökan endast görs av ett litet företag eller av två eller flera mikroföretag eller små och medelstora företag, av vilka det största företaget är ett litet företag, ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt grundavgift och nedsatta tilläggsavgifter, enligt tabell 3 i bilaga VI.

Om ansökan endast görs av ett eller flera mikroföretag ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt grundavgift och nedsatta tilläggsavgifter, enligt tabell 4 i bilaga VI.

4. Det datum då kemikaliemyndigheten tog emot avgiften för en ansökan om tillstånd ska anses vara det datum då ansökan togs emot.

Artikel 9

Avgifter för omprövning av tillstånd i enlighet med artikel 61 i förordning (EG) nr 1907/2006

1. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel för varje inlämnande av en omprövningsrapport i enlighet med artikel 61 i förordning (EG) nr 1907/2006.

2. Kemikaliemyndigheten ska ta ut en grundavgift för varje omprövningsrapport som lämnas in, enligt bilaga VII. Grundavgiften ska täcka inlämnande av en omprövningsrapport för ett enda ämne, en enda användning och en enda sökande.

Kemikaliemyndigheten ska ta ut en tilläggsavgift enligt bilaga VII till den här förordningen för varje ytterligare användning, för varje ytterligare ämne som motsvarar definitionen av en ämnesgrupp i avsnitt 1.5 i bilaga XI till förordning (EG) nr 1907/2006 och som ingår i omprövningsrapporten, och för varje ytterligare enhet som ingår i omprövningsrapporten.

Vid tillämpning av denna punkt ska varje exponeringsscenario anses vara en annan användning.

Om ansökan endast görs av ett eller flera mikroföretag, ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt grundavgift och nedsatta tilläggsavgifter, enligt tabell 4 i bilaga VII.

4. Det datum då kemikaliemyndigheten tog emot avgiften för omprövningsrapporten ska anses vara det datum då rapporten togs emot.

Artikel 10

Avgifter för överklaganden av ett beslut av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 92 i förordning (EG) nr 1907/2006

1. Kemikaliemyndigheten ska ta ut avgift enligt bilaga VIII till den här förordningen för varje överklagande av ett beslut av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 92 i förordning (EG) nr 1907/2006.

2. Om överklagandet lämnas in av ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag ska kemikaliemyndigheten ta ut nedsatt avgift, enligt tabell 2 i bilaga VIII.

3. Om överklagandenämnden anser att överklagandet inte kan tas upp till prövning ska avgiften inte återbetalas.

4. Kemikaliemyndigheten ska återbetala en avgift som tagits ut i enlighet med punkt 1 i denna artikel om dess verkställande direktör rättar ett beslut i enlighet med artikel 93.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 eller om överklagandet avgörs till förmån för klaganden.

5. Ett överklagande ska inte anses ha tagits emot av överklagandenämnden förrän den berörda avgiften har tagits emot av kemikaliemyndigheten.

Artikel 11

Övriga avgifter

1. Det får tas ut avgift för administrativa och tekniska tjänster som tillhandahålls av kemikaliemyndigheten på begäran av en part och inte omfattas av någon annan avgift enligt denna förordning. Avgiftsnivån bör fastställas med hänsyn till den arbetsinsats som krävs.

Kemikaliemyndigheten får dock inte ta ut avgift för bistånd från dess hjälpcentral eller för stöd till medlemsstaterna i enlighet med artikel 77.2 h och i i förordning (EG) nr 1907/2006.

Kemikaliemyndighetens verkställande direktör får besluta att inte ta ut avgift av internationella organisationer eller länder som begär bistånd från kemikaliemyndigheten.

2. Avgifterna för administrativa tjänster ska betalas inom 30 kalenderdagar från den dag då fakturan delgavs av kemikaliemyndigheten.

3. Om avgiften inte betalas före utgången av den tidsfrist som anges i punkt 2 ska kemikaliemyndigheten fastställa en ny betalningsfrist.

Om betalning inte sker före utgången av den andra tidsfristen ska kemikaliemyndigheten avvisa begäran.

4. Om annat inte avtalats ska avgifterna för tekniska tjänster betalas i förskott.

5. En klassificering av tjänsterna och avgifterna ska utarbetas av kemikaliemyndighetens styrelse och antas efter ett positivt yttrande från kommissionen.

Artikel 12

Enda representant

När det är fråga om en sådan enda representant som avses i artikel 8 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska bedömningen av om den nedsatta avgiften för mikroföretag samt små och medelstora företag ska tillämpas göras med hänsyn till antalet anställda, omsättningen och balansräkningen för den tillverkare, formulerare av en beredning eller producent av en vara utanför gemenskapen som denna enda representant företräder i samband med den berörda transaktionen, inklusive relevant information från anknutna företag och partnerföretag, enligt rekommendation 2003/361/EG, till tillverkaren, formuleraren av en beredning eller producenten av en vara utanför gemenskapen.

Artikel 13

Avgiftsnedsättning och avgiftsbefrielse

1. En fysisk eller juridisk person som gör gällande en rätt till nedsatt avgift enligt artiklarna 3–10 ska underrätta kemikaliemyndigheten om detta vid inlämnandet av den registrering, uppdatering av registrering, begäran, anmälan, ansökan, omprövningsrapport eller det överklagande som ger upphov till avgiften.

2. En fysisk eller juridisk person som gör gällande en rätt till avgiftsbefrielse enligt artikel 74.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska underrätta kemikaliemyndigheten om detta vid inlämnandet av registreringsanmälan.

3. Kemikaliemyndigheten får när som helst kräva bevis för att villkoren för avgiftsnedsättning eller avgiftsbefrielse är uppfyllda.

4. Om en fysisk eller juridisk person som gör gällande en rätt till avgiftsnedsättning eller avgiftsbefrielse inte kan bevisa att han eller hon har rätt till en sådan nedsättning eller befrielse, ska kemikaliemyndigheten ta ut full avgift och en administrativ avgift.

Om en fysisk eller juridisk person som gör gällande en rätt till avgiftsnedsättning redan har betalat en nedsatt avgift men inte kan bevisa att han eller hon har rätt till en sådan nedsättning, ska kemikaliemyndigheten ta ut mellanskillnaden för full avgift och en administrativ avgift.

Artikel 11.2, 11.3 och 11.5 ska gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL III

BETALNING AV ERSÄTTNING FRÅN KEMIKALIEMYNDIGHETEN

Artikel 14

Överföring av medel till medlemsstaterna

1. En andel av de avgifter som tagits ut i enlighet med denna förordning ska överföras till medlemsstaternas behöriga myndigheter i följande fall:

a)	Om medlemsstatens behöriga myndighet underrättar kemikaliemyndigheten om att den har avslutat en utvärdering av ett ämne i enlighet med artikel 46.4 i förordning (EG) nr 1907/2006.

b)	Om den behöriga myndigheten har utsett en ledamot till riskbedömningskommittén som är föredragande vid ett tillståndsförfarande, även i samband med en omprövning.

c)	Om den behöriga myndigheten har utsett en ledamot till kommittén för socioekonomisk analys som är föredragande vid ett tillståndsförfarande, även i samband med en omprövning.

d)	Om den behöriga myndigheten har utsett en ledamot till riskbedömningskommittén som är föredragande vid ett begränsningsförfarande.

e)	Om den behöriga myndigheten har utsett en ledamot till kommittén för socioekonomisk analys som är föredragande vid ett begränsningsförfarande.

f)	Vid behov för andra uppgifter som de behöriga myndigheterna har utfört på kemikaliemyndighetens begäran.

Om de kommittéer som avses i denna punkt beslutar att utse en medföredragande ska det överförda beloppet fördelas mellan föredraganden och medföredraganden.

2. Beloppen för varje uppgift som avses i punkt 1 i denna artikel och den högsta andel av avgifterna som ska överföras till medlemsstaternas behöriga myndigheter samt alla arrangemang som krävs för överföringen, ska fastställas av kemikaliemyndighetens styrelse efter ett positivt yttrande från kommissionen. När styrelsen fastställer de belopp som ska överföras ska den iaktta principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet enligt artikel 27 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Den ska också se till att kemikaliemyndigheten fortsatt har tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter så som de anges i förordning (EG) nr 1907/2006, med beaktande av dess nuvarande budgetanslag och fleråriga inkomstberäkningar, inklusive ett gemenskapsbidrag, och den ska ta hänsyn till vilken arbetsinsats som krävs av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

3. Överföringar enligt punkt 1 ska göras först efter det att kemikaliemyndigheten har fått tillgång till den berörda rapporten.

Kemikaliemyndighetens styrelse får dock besluta att tillåta förhandsfinansiering eller mellanliggande betalningar i enlighet med artikel 81.1 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

4. De överföringar av medel som föreskrivs i punkt 1 b–e är avsedda som kompensation till en medlemsstats behöriga myndigheter för föredragandens och medföredragandens arbete och för vetenskapligt och tekniskt stöd i samband med detta, och de får inte påverka medlemsstaternas skyldighet att inte ge instruktioner som är oförenliga med myndighetens oberoende.

Artikel 15

Övrig ersättning

När kemikaliemyndighetens styrelse fastställer de belopp som ska betalas ut som ersättning till experter eller adjungerade kommittéledamöter för deras arbete för kemikaliemyndighetens räkning i enlighet med artikel 87.3 i förordning (EG) nr 1907/2006, ska den ta hänsyn till vilken arbetsinsats som krävts och iaktta principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet enligt artikel 27 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Den ska också se till att kemikaliemyndigheten har tillräckliga medel tillgängliga för att utföra sina uppgifter så som de anges i förordning (EG) nr 1907/2006, med beaktande av dess nuvarande budgetanslag och fleråriga inkomstberäkningar, inklusive ett gemenskapsbidrag.

KAPITEL IV

BETALNINGAR

Artikel 16

Betalningssätt

1. Avgifterna ska betalas i euro.

2. Betalning ska ske först när kemikaliemyndigheten har utfärdat en faktura, med undantag för de betalningar som avses i artikel 10.

3. Betalning ska ske genom överföring till kemikaliemyndighetens bankkonto.

Artikel 17

Identifiering av betalningen

1. För varje betalning ska fakturanumret anges i referensfältet, med undantag för de betalningar som avses i artikel 10.

För de betalningar som avses i artikel 10 ska referensfältet innehålla uppgift om den eller de klagandes identitet och numret på det beslut som överklagas, om det är tillgängligt.

2. Om det inte går att fastställa vad betalningen avser ska kemikaliemyndigheten ge betalaren en tidsfrist för att skriftligen meddela vad betalningen avser. Om kemikaliemyndigheten inte mottar ett meddelande om vad betalningen avser före utgången av tidsfristen, ska betalningen anses vara ogiltig och det berörda beloppet ska återbetalas till betalaren.

Artikel 18

Betalningsdag

1. Det datum då hela betalningsbeloppet är insatt på ett bankkonto som innehas av kemikaliemyndigheten ska anses vara det datum då betalningen har gjorts.

2. Betalningen ska anses ha gjorts i tid om det läggs fram tillräcklig skriftlig bevisning som styrker att betalaren före utgången av den relevanta tidsfristen har begärt överföring till det bankkonto som anges på fakturan.

En bekräftelse av överföringsordern från ett finansinstitut ska anses vara tillräcklig bevisning. När det för en överföring krävs en elektronisk betalning via Swift-nätverket ska en kopia av Swift-rapporten, stämplad och undertecknad av en behörig tjänsteman vid ett finansinstitut, gälla som bekräftelse.

Artikel 19

Otillräcklig betalning

1. En betalningsfrist ska anses ha iakttagits endast om hela avgiftsbeloppet har betalats i tid.

2. Om en faktura gäller en grupp transaktioner får kemikaliemyndigheten fritt fördela varje eventuell delbetalning mellan transaktionerna. Kriterierna för betalningsfördelningen ska fastställas av kemikaliemyndigheternas styrelse.

Artikel 20

Återbetalning av för stora inbetalningar

1. Reglerna för återbetalning till betalaren av för stora belopp som betalats i avgift ska fastställas av kemikaliemyndighetens verkställande direktör och publiceras på kemikaliemyndighetens webbplats.

Det överskjutande beloppet ska inte återbetalas om det understiger 100 euro och den berörda parten inte uttryckligen har begärt att det ska återbetalas.

2. Överskjutande belopp får inte räknas som tillgodohavande för kommande betalningar till kemikaliemyndigheten.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 21

Preliminär beräkning

När kemikaliemyndighetens styrelse i enlighet med artikel 96.5 i förordning (EG) nr 1907/2006 gör en beräkning av sammanlagda inkomster och utgifter för det kommande budgetåret, ska den även göra en särskild preliminär beräkning av avgiftsinkomsterna, som ska redovisas skilt från eventuella gemenskapsbidrag.

Artikel 22

Översyn

1. De avgifter som föreskrivs i denna förordning ska ses över årligen med beaktande av den inflationstakt som uppmätts med hjälp av det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Eurostat enligt förordning (EG) nr 2494/95. En första översyn ska vara gjord senast den 1 juni 2009.

2. Kommissionen ska också fortlöpande se över denna förordning på grundval av viktig information som blir tillgänglig när det gäller antagandena om kemikaliemyndighetens förväntade inkomster och utgifter. Senast den 1 januari 2013 ska kommissionen se över denna förordning för att vid behov ändra den, med hänsyn till i synnerhet kemikaliemyndighetens kostnader och kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Artikel 23

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 april 2008.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande

(1) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. Rättad i EUT L 136, 29.5.2007, s. 3. Förordningen ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1354/2007 (EUT L 304, 22.11.2007, s. 1).

(2) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1525/2007 (EUT L 343, 27.12.2007, s. 9).

(4) EGT L 257, 27.10.1995, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

BILAGA I

Avgifter för registreringar i enlighet med artikel 6, 7 eller 11 i förordning (EG) nr 1907/2006

Tabell 1

Schablonavgifter

(EUR)
	Enskilt inlämnande	Gemensamt inlämnande
Avgift för ämnen i en mängd mellan 1 och 10 ton	1 600	1 200
Avgift för ämnen i en mängd mellan 10 och 100 ton	4 300	3 225
Avgift för ämnen i en mängd mellan 100 och 1 000 ton	11 500	8 625
Avgift för ämnen i en mängd över 1 000 ton	31 000	23 250

Tabell 2

Nedsatta avgifter för mikroföretag samt små och medelstora företag

(EUR)
	Medelstora företag (enskilt inlämnande)	Medelstora företag (gemensamt inlämnande)	Små företag (enskilt inlämnande)	Små företag (gemensamt inlämnande)	Mikroföretag (enskilt inlämnande)	Mikroföretag (gemensamt inlämnande)
Avgift för ämnen i en mängd mellan 1 och 10 ton	1 120	840	640	480	160	120
Avgift för ämnen i en mängd mellan 10 och 100 ton	3 010	2 258	1 720	1 290	430	323
Avgift för ämnen i en mängd mellan 100 och 1 000 ton	8 050	6 038	4 600	3 450	1 150	863
Avgift för ämnen i en mängd över 1 000 ton	21 700	16 275	12 400	9 300	3 100	2 325

BILAGA II

Avgifter för registreringar i enlighet med artikel 17.2, 18.2 eller 18.3 eller 19 i förordning (EG) nr 1907/2006

Tabell 1

Schablonavgifter

(EUR)
	Enskilt inlämnande	Gemensamt inlämnande
Avgift	1 600	1 200

Tabell 2

Nedsatta avgifter för mikroföretag samt små och medelstora företag

(EUR)

Medelstora företag

(enskilt inlämnande)

Medelstora företag

(gemensamt inlämnande)

Små företag

(enskilt inlämnande)

Små företag

(gemensamt inlämnande)

Mikroföretag

(enskilt inlämnande)

Mikroföretag

(gemensamt inlämnande)

Avgift

1 120

840

640

480

160

120

BILAGA III

Avgifter för uppdatering av registreringar i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 1907/2006

Tabell 1

Schablonavgifter för uppdatering av mängdintervallet

(EUR)
	Enskilt inlämnande	Gemensamt inlämnande
Från intervallet 1–10 ton till intervallet 10–100 ton	2 700	2 025
Från intervallet 1–10 ton till intervallet 100–1 000 ton	9 900	7 425
Från intervallet 1–10 ton till en mängd över 1 000 ton	29 400	22 050
Från intervallet 10–100 ton till intervallet 100–1 000 ton	7 200	5 400
Från intervallet 10–100 ton till en mängd över 1 000 ton	26 700	20 025
Från intervallet 100–1 000 ton till en mängd över 1 000 ton	19 500	14 625

Tabell 2

Nedsatta avgifter för mikroföretag samt små och medelstora företag för uppdatering av mängdintervallet

(EUR)
	Medelstora företag (enskilt inlämnande)	Medelstora företag (gemensamt inlämnande)	Små företag (enskilt inlämnande)	Små företag (gemensamt inlämnande)	Mikroföretag (enskilt inlämnande)	Mikroföretag (gemensamt inlämnande)
Från intervallet 1–10 ton till intervallet 10–100 ton	1 890	1 418	1 080	810	270	203
Från intervallet 1–10 ton till intervallet 100–1 000 ton	6 930	5 198	3 960	2 970	990	743
Från intervallet 1–10 ton till en mängd över 1 000 ton	20 580	15 435	11 760	8 820	2 940	2 205
Från intervallet 10–100 ton till intervallet 100–1 000 ton	5 040	3 780	2 880	2 160	720	540
Från intervallet 10–100 ton till en mängd över 1 000 ton	18 690	14 018	10 680	8 010	2 670	2 003
Från intervallet 100–1 000 ton till en mängd över 1 000 ton	13 650	10 238	7 800	5 850	1 950	1 463

Tabell 3

Avgifter för övriga uppdateringar

(EUR)
Typ av uppdatering
Ändring av registrantens identitet, så att den rättsliga ställningen ändras	1 500
Typ av uppdatering	Enskilt inlämnande	Gemensamt inlämnande
Förändrad åtkomst till den inlämnade informationen (per uppgift)	1 500	1 125

Tabell 4

Nedsatta avgifter för mikroföretag samt små och medelstora företag för övriga uppdateringar

(EUR)
Typ av uppdatering	Medelstora företag		Små företag		Mikroföretag
Ändring av registrantens identitet, så att den rättsliga ställningen ändras	1 050		600		150
Typ av uppdatering	Medelstora företag (enskilt inlämnande)	Medelstora företag (gemensamt inlämnande)	Små företag (enskilt inlämnande)	Små företag (gemensamt inlämnande)	Mikroföretag (enskilt inlämnande)	Mikroföretag (gemensamt inlämnande)
Förändrad åtkomst till den inlämnade informationen (per uppgift)	1 050	788	600	450	150	113

BILAGA IV

Avgifter för begäran enligt artikel 10 a xi i förordning (EG) nr 1907/2006

Tabell 1

Schablonavgifter

(EUR)
Uppgifter för vilka en begäran om konfidentialitet har gjorts	Enskilt inlämnande	Gemensamt inlämnande
Renhetsgrad och/eller identifiering av föroreningar eller tillsatser	4 500	3 375
Mängdintervall	1 500	1 125
Rapportsammanfattning eller fyllig rapportsammanfattning	4 500	3 375
Information i säkerhetsdatabladet	3 000	2 250
Ämnets handelsnamn	1 500	1 125
IUPAC-namn för farliga icke infasningsämnen	1 500	1 125
IUPAC-namn för farliga ämnen som används som intermediärer, vid vetenskaplig forskning och utveckling eller vid produkt- och processinriktad forskning och utveckling	1 500	1 125

Tabell 2

Nedsatta avgifter för mikroföretag samt små och medelstora företag

(EUR)
Uppgifter för vilka en begäran om konfidentialitet har gjorts	Medelstora företag (enskilt inlämnande)	Medelstora företag (gemensamt inlämnande)	Små företag (enskilt inlämnande)	Små företag (gemensamt inlämnande)	Mikroföretag (enskilt inlämnande)	Mikroföretag (gemensamt inlämnande)
Renhetsgrad och/eller identifiering av föroreningar eller tillsatser	3 150	2 363	1 800	1 350	450	338
Mängdintervall	1 050	788	600	450	150	113
Rapportsammanfattning eller fyllig rapportsammanfattning	3 150	2 363	1 800	1 350	450	338
Information i säkerhetsdatabladet	2 100	1 575	1 200	900	300	225
Ämnets handelsnamn	1 050	788	600	450	150	113
IUPAC-namn för farliga icke infasningsämnen	1 050	788	600	450	150	113
IUPAC-namn för farliga ämnen som används som intermediärer, vid vetenskaplig forskning och utveckling eller vid produkt- och processinriktad forskning och utveckling	1 050	788	600	450	150	113

BILAGA V

Avgifter för anmälningar av produkt- och processinriktad forskning och utveckling i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1907/2006

Tabell 1

Avgifter för anmälningar av produkt- och processinriktad forskning och utveckling

(EUR)
Schablonavgift	500
Nedsatt avgift för medelstora företag	350
Nedsatt avgift för små företag	200
Nedsatt avgift för mikroföretag	50

Tabell 2

Avgifter för förlängt undantag från den allmänna registreringsplikten för produkt- och processinriktad forskning och utveckling

(EUR)
Schablonavgift	1 000
Nedsatt avgift för medelstora företag	700
Nedsatt avgift för små företag	400
Nedsatt avgift för mikroföretag	100

BILAGA VI

Avgifter för ansökningar om tillstånd i enlighet med artikel 62 i förordning (EG) nr 1907/2006

Tabell 1

Schablonavgifter

Grundavgift	EUR 50 000
Tilläggsavgift per ämne	EUR 10 000
Tilläggsavgift per användning	EUR 10 000
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är inte ett mikroföretag, litet företag eller medelstort företag: EUR 37 500
	Den ytterligare sökanden är ett medelstort företag: EUR 30 000
	Den ytterligare sökanden är ett litet företag: EUR 18 750
	Den ytterligare sökanden är ett mikroföretag: EUR 5 625

Tabell 2

Nedsatta avgifter för medelstora företag

Grundavgift	EUR 40 000
Tilläggsavgift per ämne	EUR 8 000
Tilläggsavgift per användning	EUR 8 000
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är ett medelstort företag: EUR 30 000
	Den ytterligare sökanden är ett litet företag: EUR 18 750
	Den ytterligare sökanden är ett mikroföretag: EUR 5 625

Tabell 3

Nedsatta avgifter för små företag

Grundavgift	EUR 25 000
Tilläggsavgift per ämne	EUR 5 000
Tilläggsavgift per användning	EUR 5 000
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är ett litet företag: EUR 18 750
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är ett mikroföretag: EUR 5 625

Tabell 4

Nedsatta avgifter för mikroföretag

Grundavgift	EUR 7 500
Tilläggsavgift per ämne	EUR 1 500
Tilläggsavgift per användning	EUR 1 500
Tilläggsavgift per sökande	Ytterligare sökande: EUR 5 625

BILAGA VII

Avgifter för omprövning av tillstånd i enlighet med artikel 61 i förordning (EG) nr 1907/2006

Tabell 1

Schablonavgifter

Grundavgift	EUR 50 000
Tilläggsavgift per användning	EUR 10 000
Tilläggsavgift per ämne	EUR 10 000
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är inte ett mikroföretag, litet företag eller medelstort företag: EUR 37 500
	Den ytterligare sökanden är ett medelstort företag: EUR 30 000
	Den ytterligare sökanden är ett litet företag: EUR 18 750
	Den ytterligare sökanden är ett mikroföretag: EUR 5 625

Tabell 2

Nedsatta avgifter för medelstora företag

Grundavgift	EUR 40 000
Tilläggsavgift per användning	EUR 8 000
Tilläggsavgift per ämne	EUR 8 000
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är ett medelstort företag: EUR 30 000
	Den ytterligare sökanden är ett litet företag: EUR 18 750
	Den ytterligare sökanden är ett mikroföretag: EUR 5 625

Tabell 3

Nedsatta avgifter för små företag

Grundavgift	EUR 25 000
Tilläggsavgift per användning	EUR 5 000
Tilläggsavgift per ämne	EUR 5 000
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är ett litet företag: EUR 18 750
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är ett mikroföretag: EUR 5 625

Tabell 4

Nedsatta avgifter för mikroföretag

Grundavgift	EUR 7 500
Tilläggsavgift per användning	EUR 1 500
Tilläggsavgift per ämne	EUR 1 500
Tilläggsavgift per sökande	Den ytterligare sökanden är ett mikroföretag: EUR 5 625

BILAGA VIII

Avgifter för överklaganden i enlighet med artikel 92 i förordning (EG) nr 1907/2006

Tabell 1

Schablonavgifter

(EUR)
Överklagande av beslut som fattats i enlighet med	Avgift
Artikel 9 eller 20 i förordning (EG) nr 1907/2006	2 200
Artikel 27 eller 30 i förordning (EG) nr 1907/2006	4 400
Artikel 51 i förordning (EG) nr 1907/2006	6 600

Tabell 2

Nedsatta avgifter för mikroföretag samt små och medelstora företag

(EUR)
Överklagande av beslut som fattats i enlighet med	Avgift
Artikel 9 eller 20 i förordning (EG) nr 1907/2006	1 800
Artikel 27 eller 30 i förordning (EG) nr 1907/2006	3 600
Artikel 51 i förordning (EG) nr 1907/2006	5 400

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

17.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 107/32

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 5 mars 2008

om upprättande av ett standarddokument för övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle enligt rådets direktiv 2006/117/Euratom

[delgivet med nr K(2008) 793]

(2008/312/Euratom)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 2006/117/Euratom av den 20 november 2006 om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle (1), särskilt artikel 17.2,

efter att ha inhämtat ett yttrande från den rådgivande kommittén som upprättats i enlighet med förfarandet i artikel 21, och

av följande skäl:

(1)	Kommissionen ska upprätta ett nytt standarddokument som ska användas vid transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle inom ramen för rådets direktiv 2006/117/Euratom.

(2)

Det nya standarddokumentet ska tillämpas vid transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle mellan medlemsstater samt vid import till och export från gemenskapen av radioaktivt avfall/använt kärnbränsle samt vid transit av sådana transporter genom gemenskapen från ett tredjeland till ett annat tredjeland.

(3)	De åtgärder som avses i detta beslut är i linje med yttrandet från den rådgivande kommittén som upprättats i enlighet med förfarandet i artikel 21.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Standarddokumentet i bilagan ska användas vid alla transporter av radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle mellan medlemsstater eller till, från och genom gemenskapen inom ramen för direktiv 2006/117/Euratom.

Artikel 2

Standarddokumentet ska göras tillgängligt i elektronisk form i det format som kommissionen lagt fram det i.

Artikel 3

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att följa detta beslut senast den 25 december 2008.

Artikel 4

Kommissionens beslut 93/552/Euratom (2) ska upphöra att gälla.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 mars 2008.

På kommissionens vägnar

Andris PIEBALGS

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 337, 5.12.2006, s. 21.

(2) EGT L 268, 29.10.1993, s. 83.

BILAGA

Standarddokument för övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle

(rådets direktiv 2006/117/Euratom)

Allmänna anmärkningar

Avsnitten A-1till A-6 ska fyllas i för transporter av radioaktivt avfall och

avsnitten B-1 till B-6 ska fyllas i för transporter av använt kärnbränsle (däribland använt kärnbränsle avsett för slutförvaring och som sådant klassat som avfall).

Avsnitt A-1 eller B-1 (ansökan om transporttillstånd) ska fyllas i av sökanden, som är följande, beroende på typ av transport:

—	Innehavaren när det gäller transport mellan medlemsstater (MM) eller export från gemenskapen till ett tredjeland (ME).

—	Mottagaren när det gäller import till gemenskapen från ett tredjeland (IM).

—	Den person som är ansvarig för transporten i den medlemsstat genom vilken det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet kommer in i gemenskapen när det gäller transit genom gemenskapen (typ TT).

Avsnitt A-2 eller B-2 (bekräftelse att ansökan har mottagits) ska fyllas i av de berörda behöriga myndigheter, som, beroende på typ av transport, är behöriga myndigheter

—	på ursprungsorten när det gäller transport av typen MM eller ME,

—	på bestämmelseorten när det gäller transport av typen IM,

—	där transporten först kommer in i gemenskapen när det gäller transport av typen TT

och alla behöriga myndigheter i transitmedlemsstaterna i aktuella fall.

Avsnitt A-3 eller B-3 (avslag eller beviljande) ska fyllas i av alla berörda behöriga myndigheter.

Avsnitt A-4a/A-4b eller B-4a/B-4b (tillstånd eller avslag för transport) ska fyllas i av den behöriga myndighet som utfärdar tillstånd, och, beroende på typ av transport, är den behöriga myndigheten i

—	ursprungsmedlemsstaten när det gäller transporter av typen MM eller ME,

—	bestämmelsemedlemsstaten när det gäller transporter av typen IM, eller

—	den första transitmedlemsstaten där transporten kommer in i gemenskapen när det gäller transporter av typen TT.

Avsnitt A-5 eller B-5 (beskrivning av försändelsen/förteckning över kollin) ska fyllas i av sökanden enligt avsnitt A-1 eller B-1.

Avsnitt A-6 eller B-6 (bekräftelse av mottagande av transporten) ska fyllas i av mottagaren (MM- och IM-transporter), innehavaren (ME-transporter) eller den person som är ansvarig för transporten (TT-transporter).

Kommentarer till alla punkter i standarddokumentets avsnitt A-1–A-6 och B-1–B-6:

Definition av en korrekt ifylld ansökan: En ansökan om transporttillstånd för radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle är korrekt ifylld i enlighet med direktiv 2006/117/Euratom om, vid transporter av radioaktivt avfall, alla punkter i avsnitt A-1 eller, vid transporter av använt kärnbränsle, alla punkter i avsnitt B-1 innehåller de uppgifter som krävs, antingen genom att relevant ruta kryssas för, det alternativ som inte gäller raderas (= stryks över) eller de relevanta uppgifterna och värdena fylls i. Vid ansökan om flera transporter kan punkterna 8 och 9 innehålla uppskattningar.

Sökanden måste fylla i alla punkterna 1–14 korrekt. I punkt 1, kryssa för den ruta som överensstämmer med typen av transport och fyll i relevanta gränsstationer om tredjeländer berörs av transporten.

a)	Kryssa för typ MM för transporter mellan medlemsstater, som passerar genom en eller flera medlemsstater eller tredjeländer.

Kryssa för typ IM för transporter från ett tredjeland till en medlemsstat (import till gemenskapen), och tänk på att ansökan måste innehålla bevis på att mottagaren har gjort en överenskommelse med innehavaren i tredjelandet, som godkänts av den behöriga myndigheten i tredjelandet, och ålägger innehavaren att ta tillbaka det radioaktiva avfallet eller det använda kärnbränslet om transporten inte kan eller får utföras.

c)	Kryssa för typ ME för transporter från en medlemsstat till ett tredjeland (export från gemenskapen), eller

kryssa för typ TT för transporter från ett tredjeland till ett annat tredjeland som passerar en eller flera medlemsstater. Tänk på att ansökan måste innehålla bevis på att mottagaren i tredjelandet har gjort en överenskommelse med innehavaren i tredjelandet, som godkänts av den behöriga myndigheten i tredjelandet, och ålägger innehavaren att ta tillbaka det radioaktiva avfallet eller det använda kärnbränslet om transporten inte kan eller får utföras.

Vid ikryssandet av den relevanta rutan måste sökanden tydligt ange om ansökan endast omfattar en enda transport inom en tidsperiod (t.ex. maj 2010, 2009 eller 2010–2011) eller om ansökan omfattar mer än en transport inom en tidsperiod, men inte längre än tre år från det att tillståndet utfärdades. En enda ansökan får inges när det gäller mer än en transport, om följande villkor uppfylls enligt artikel 6.2 i direktiv 2006/117/Euratom:

a)	Det radioaktiva avfall eller använda kärnbränsle som ansökan huvudsakligen avser har samma fysiska, kemiska och radioaktiva egenskaper,

b)	transporterna ska göras från samma innehavare till samma mottagare och beröra samma behöriga myndigheter, och

c)	om transporterna omfattar transit genom tredjeländer, ska denna transit gå genom samma gränsstation till och/eller från gemenskapen och genom samma gränsstation/er i det berörda tredjelandet/berörda tredjeländer, om inget annat har avtalats mellan de berörda behöriga myndigheterna.

3.	Sökanden måste fylla i relevanta gränsstationer om ett eller flera tredjeländer berörs av transporten. Samma gränsstationer måste användas för alla transporter som omfattas av ansökan, om inte annat har avtalats med de behöriga myndigheterna.

Sökanden måste fylla i handelsnamn, adress och kontaktuppgifter. Handelsnamnet, även kallat firmanamn eller företagsnamn, är det namn under vilket ett företag bedriver handel i kommersiellt syfte, även om dess registrerade, juridiska namn som används i avtal och andra formella situationer kan vara ett annat. Sökanden måste kryssa för lämplig ruta för att ange sin funktion efter typ av transport enligt följande:

a)	Innehavaren vid transport mellan medlemsstater (MM) eller export från gemenskapen till ett tredjeland (ME).

b)	Mottagaren vid import till gemenskapen från ett tredjeland (IM).

c)	Den person som är ansvarig för transporten i den medlemsstat genom vilken det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet kommer in i gemenskapen vid transit genom gemenskapen (TT).

5.	Sökanden måste fylla i handelsnamn, adress och kontaktuppgifter med avseende på den plats där det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet förvaras före transporten, som kan vara en annan än sökandens adress.

6.	Sökanden måste fylla i mottagarens handelsnamn, adress och kontaktuppgifter. När det gäller transport av typen IM måste denna information vara samma som punkt 4.

7.	Sökanden måste fylla i handelsnamn, adress och kontaktuppgifter med avseende på den plats där det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet förvaras efter transporten, som kan vara en annan än mottagarens adress.

8.	Sökanden måste fylla i alla fält, antingen genom att kryssa för lämplig ruta (fler än ett svar möjligt) eller genom att fylla i de specifika egenskaperna och värdena för det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet. Vid flera transporter kan dessa värden vara uppskattningar.

9.	Sökanden måste fylla i punkt 9, värdena kan vara uppskattningar.

10.	Sökanden måste kryssa för och ange typ av verksamhet som är upphovet till det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet och kryssa för lämplig ruta/rutor eller ange annan verksamhet. Fler än ett svar är möjligt.

11.	Sökanden måste ange syftet med transporten och kryssa för lämplig ruta (endast ett svar är möjligt) eller ange ett annat syfte.

12.

Sökanden måste ange vilka transportmedel som ska användas för transporten (väg, järnväg, hav, flyg, inre vattenvägar) och i enlighet med detta lägga till avgångsort, ankomstort och planerat transportföretag (om redan känt). Det går att ändra dessa planer i ett senare skede under ansökningsprocessen, vilket ska meddelas de behöriga myndigheterna, men kräver ingen förnyad ansökan.

13.

Sökanden måste räkna upp alla länder som berörs av transporten och börja med den första medlemsstat eller det första tredjeland där det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet förvaras och sluta md den sista medlemsstat eller det sista tredjeland där det kommer att förvaras efter att transporten har slutförts. Om sökanden skulle vilja ändra i den sekventiella förteckningen över länder krävs det en ny ansökan.

14.

Sökanden måste meddela vem som tar tillbaka det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet om transporten/transporterna inte kan utföras eller om transportvillkoren inte kan uppfyllas. Om transporten är av typen IM eller TT måste sökanden bifoga bevis till ansökan på en överenskommelse mellan mottagaren i en medlemsstat eller ett tredjeland som är bestämmelseland och innehavaren av det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet i ett tredjeland, som har godkänts av de behöriga myndigheterna i tredjelandet.

Efter att ha fyllt i punkt 1–14 måste sökanden sända avsnitt 1 i standarddokumentet till den behöriga myndighet som utfärdar transporttillståndet.

Den behöriga myndighet som utfärdar eller avslår transporttillståndet är följande, beroende på typ av transport:

—	Behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten vid transporter mellan medlemsstater (typ MM) och exporter från gemenskapen (typ ME).

—	Behörig myndighet i bestämmelsemedlemsstaten vid import till gemenskapen (typ IM).

—

Behörig myndighet i den första transitmedlemsstaten där transporten kommer in i gemenskapen vid transit genom gemenskapen (typ TT).

De relevanta kontaktuppgifterna kan hämtas från den elektroniska kommunikationsplattform som har upprättats och drivs av kommissionen eller från den offentliggjorda förteckningen över behöriga myndigheter.

15.

Vid mottagandet av ansökan måste den behöriga myndighet som utfärdar transporttillståndet omedelbart göra följande:

a)	Föra in registreringsnumret överst i varje avsnitt i standarddokumentet, och börja med avsnitt 1.

b)	Kontrollera att alla punkter i avsnitt 1 är korrekt ifyllda av sökanden.

c)	Fylla i punkt 15 i avsnitt 2 och göra tillräckligt många kopior av avsnitt 1, 2 och 3 till varje medlemsstat eller land som berörs. Tredjeländer för transit rådfrågas endast för information.

16.

Den behöriga myndighet som utfärdar tillståndet måste

a)	vid behov, fylla i punkt 16 i avsnitt 2 (och 18 i avsnitt 3) för varje behörig myndighet i de berörda medlemsstater eller tredjeländer som anges i punkt 13, vilkas samtycke krävs för att utfärda tillståndet för transporten/transporterna, och

b)	utan dröjsmål sända den korrekt ifyllda ansökningen (avsnitt 1) tillsammans med avsnitt 2 för samtycke till samtliga berörda behöriga myndigheter som anges i punkt 16.

17.

Punkt 17 ska fyllas i av den behöriga myndigheten i den/de berörda medlemsstaten/medlemsstaterna. Datum för ansökan och mottagande måste fyllas i omedelbart vid mottagandet av ansökan. Inom 20 dagar efter mottagandet måste den berörda behöriga myndigheten i medlemsstaterna kontrollera att ansökan är korrekt ifylld (alla punkterna 1–14 måste vara ifyllda och inga uppgifter får saknas, vissa värden får vara uppskattningar). Endast 17a eller 17b kan gälla, stryk det som inte är lämpligt.

Om den behöriga myndigheten i de eventuella berörda transitmedlemsstaterna eller bestämmelsemedlemsstaterna anser att ansökan inte är korrekt ifylld måste de fylla i punkt 17a, stryka punkt 17b och skicka sin begäran om saknade uppgifter till den behöriga myndighet som utfärdar tillståndet (enligt punkt 15). De måste tydligt ange vilka uppgifter som saknas (fylla i eller bifoga dokument). Den behöriga myndighet som begär de saknade uppgifterna ska skicka kopior av avsnitt 2 till alla andra behöriga myndigheter i de berörda medlemsstater som avses i punkt 13 senast 20 dagar från det dag då ansökan togs emot. De relevanta kontaktuppgifterna kan hämtas från den elektroniska kommunikationsplattform som har upprättats och drivs av kommissionen eller från den offentliggjorda förteckningen över behöriga myndigheter. Om en medlemsstat anser att ansökan inte är korrekt ifylld hejdas processen. I sådant fall får inte den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten sända ett mottagarbevis, även om den anser att ansökan är korrekt ifylld, innan de begärda uppgifterna har tagits emot och ingen ytterligare begäran om saknade uppgifter har sänts inom 10 dagar efter att de saknade uppgifterna har tagits emot. Denna process får upprepas tills alla saknade uppgifter har tagits emot och ingen ytterligare begäran om saknade uppgifter har sänts ut.

Senast 10 dagar efter utgången av de 20 dagarna efter mottagandet av ansökan, om ingen begäran om saknade uppgifter har tagits emot inom 20-dagarsperioden och om den berörda medlemsstatens behöriga myndighet anser att ansökan är korrekt ifylld, måste den skicka avsnitt 2 till den behöriga myndighet som utfärdar tillståndet enligt punkt 15 och kopior av det till alla andra behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna enligt punkt 13. De relevanta kontaktuppgifterna kan hämtas från den elektroniska kommunikationsplattform som har upprättats och drivs av kommissionen eller från den offentliggjorda förteckningen över behöriga myndigheter.

Kortare tidsperioder kan avtalas mellan alla behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna.

För att de behöriga myndigheterna ska kunna begära in saknade uppgifter inom 20-dagar efter mottagandet av ansökan får den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten utfärda ett mottagningsbevis först efter utgången 20-dagarsperioden. När 20-dagarsperioden har löpt ut måste den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaterna fylla i punkt 17b, om den anser att ansökan är korrekt ifylld och om inga andra medlemsstater berörs eller ingen berörd behörig myndighet begär saknade uppgifter.

18.

Omedelbart efter mottagandet av mottagningsbeviset för en vederbörligen ifylld ansökan från en behörig myndighet i bestämmelsemedlemsstaten måste den behöriga myndighet som utfärdar tillståndet kontrollera att tidsfristerna har respekterats och fylla i punkt 18 i avsnitt 3 för varje berörd medlemsstat, enligt punkt 13, vilkas samtycke krävs för utfärdandet av tillståndet för transporten/transporterna.

Den berörda behöriga myndigheten måste fylla i de ytterligare uppgifter som krävs i punkt 18.

19.

Den behöriga myndighet som utfärdar tillståndet måste fylla i den allmänna tidsfristen för automatiskt godkännande som gäller alla berörda medlemsstater. Detta slutdatum infaller i allmänhet två månader efter bestämmelsemedlemsstatens bekräftelse av mottagandet enligt punkt 17b. Den behöriga myndighet som utfärdar tillståndet måste sedan skicka avsnitt 3 om samtycke eller avslag till alla berörda medlemsstater eller länder.

Omedelbart efter mottagandet av avsnitt 3 måste en berörd behörig myndighet besluta om det krävs ytterligare tid för att besluta om avslag eller beviljande av transporten. Uppskov med upp till en månad kan begäras genom att radera den allmänna tidsfristen i punkt 19, fylla i den nya tidsfristen och informera alla berörda behöriga myndigheter om den förlängda tidsfristen.

20.

Den berörda behöriga myndigheten måste ägna vederbörlig uppmärksamhet åt ansökan. Innan tidsfristen för automatiskt godkännande har gått ut måste den berörda behöriga myndigheten fylla i punkt 20 och återsända originalexemplaret av avsnitt 3 (inskannat original om det sänds med e-post) till den berörda behöriga myndighet som ska utfärda tillståndet (enligt punkt 15). Om det blir avslag måste skälen anges och de måste grundas på (för transitmedlemsstaterna) tillämplig nationell, gemenskapsrättslig eller internationell lagstiftning som gäller för transport av radioaktivt material eller (för bestämmelsemedlemsstaterna) tillämplig lagstiftning för hantering av radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle eller tillämplig nationell, gemenskapsrättslig eller internationell lagstiftning om transport av radioaktivt material. Villkor som åläggs får inte vara strängare än villkoren för liknande transporter inom medlemsstater. Underlåtenhet att fylla i och återsända standarddokumentet inom tidsfristen anses som beviljande av transportansökan, enligt artikel 9.2 i direktiv 2006/117/Euratom.

21.

Den behöriga myndighet som utfärdar transporttillståndet måste fylla i punkt 21–23, när de berörda behöriga myndigheterna har utfärdat alla beviljanden som krävs för transporten, med hänsyn till att tyst medgivande anses ha getts endast på villkor att

a)	bekräftelse på mottagandet har tagits emot (åtminstone) från den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten (enligt punkt 17b),

b)	ingen begäran om saknade uppgifter har lämnats obesvarad, och

c)	inget svar (vare sig beviljande eller avslag) har tagits emot från de berörda behöriga myndigheterna inom gällande tidsfrister enligt punkt 19.

22.	Den behöriga myndighet som avses i punkt 21 måste ange eller, om utrymmet inte räcker, bifoga alla beviljanden (med villkor) och avslag (med skäl) om sådana förekommer, från alla berörda behöriga myndigheter.

23.

Den behöriga myndighet som avses i punkt 21 måste

a)	fylla i punkt 23 med hänsyn till att den längsta giltighetstiden för tillståndet är tre år och att ett enda tillstånd kan gälla för mer än en transport, om villkoren i artikel 6.2 i direktiv 2006/117/Euratom uppfylls,

b)	sända originalet av avsnitt 4a till sökanden tillsammans med avsnitten 1, 4a, 5 och 6, och

c)	sända kopior av avsnitt 4a till alla andra berörda behöriga myndigheter.

24.	Den behöriga myndighet som utfärdar tillståndet måste fylla i punkterna 24–25, om minst en av de berörda behöriga myndigheterna inte beviljade transporten.

25.	Den behöriga myndighet som avses i punkt 24 måste ange eller bifoga alla beviljanden och avslag som har mottagits samt alla villkor och skäl till avslag och skicka originalexemplaret av avsnitt 4b till sökanden och kopior av detta avsnitt till alla andra berörda behöriga myndigheter.

26.	Om transporten/transporterna har beviljats och sökanden har tagit emot avsnitten 4a, 5 och 6 måste han/hon vederbörligen fylla i punkt 26. Om ansökan gäller flera transporter måste sökanden göra tillräckligt många kopior av avsnitt 5 för varje transport.

27.	Sökanden måste kryssa för lämplig ruta och ange om tillståndet gäller för en enskild transport eller flera transporter. Vid flera transporter måste rätt serienummer fyllas i.

28.	Före varje transport måste sökanden vederbörligen fylla i punkterna 28–30 (även om tillståndet gäller flera transporter). I detta avsnitt får inte värdena vara uppskattningar!

29.

Sökanden måste vederbörligen fylla i punkt 29 (förteckning över kollin) och på understa raden ange totalt antal kollin, totalt antal av varje sorts kolli, total nettovikt, total bruttovikt och total aktivitet (GBq) för alla kollin. Om utrymmet i dokumentet inte räcker, bifogas en separat förteckning med de begärda uppgifterna.

30.

Sökanden måste fylla i punkt 30 (avsändningsdatum och deklarationsdatum) före varje transport av radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle (även om tillståndet gäller flera transporter). Avsnitt 5 ska tillsammans med avsnitten 1 och 4a åtfölja det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet under transporten. Beskrivningen av försändelsen och förteckning över kollin (avsnitt 5) bifogas sedan avsnitt 6 (bekräftelsen på mottagandet).

31.

Mottagaren (när det gäller MM- och IM-transporter), innehavaren (när det gäller ME-transporter) eller den person som är ansvarig för transporten (när det gäller TT-transporter) måste korrekt fylla i punkterna 31–35 (36, vid behov). Eventuella nödvändiga kompletteringar görs av sökanden. En mottagare utanför Europeiska gemenskapen kan dock bekräfta mottagande av radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle genom en separat deklaration, avskild från standarddokumentet.

32.	Mottagaren måste korrekt fylla i namn, adress och kontaktuppgifter med avseende på den plats där det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet förvaras efter transporten.

33.

Mottagaren måste fylla i punkt 33 (som avses i punkt 23) och ange om den mottagna transporten är den sista transport som tillståndet omfattar.

Om tillståndet avser en enskild transport av typen MM eller IM måste mottagaren fylla i avsnitt 6 senast 15 dagar från mottagandet av det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet och översända avsnitten 5 och 6 till den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten. Den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten vidarebefordrar sedan kopior av avsnitten 5 och 6 till andra berörda behöriga myndigheter (och, vid behov, originalet av dessa två avsnitt till den behöriga myndighet som har utfärdat tillståndet). För transporter av typen MM måste den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten sända en kopia av bekräftelsen på mottagandet till innehavaren.

Om tillståndet avser en enskild transport av typen ME eller TT måste sökanden se till att mottagaren utanför Europeiska gemenskapen sänder honom/henne avsnitt 5 och avsnitt 6 korrekt ifyllda omedelbart efter mottagandet av det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet. Avsnitt 6 kan ersättas av en deklaration från mottagaren med minst samma uppgifter som i punkt 31–36. Senast 15 dagar från mottagandet av det radioaktiva avfallet eller använda kärnbränslet måste sökanden vidarebefordra avsnitt 5, avsnitt 6 (om mottagaren inte använt avsnitt 6 måste sökanden fylla i det) och, vid behov, mottagarens deklaration till den behöriga myndighet som utfärdade tillståndet. Denna myndighet måste sända kopior av avsnitten 5 och 6 och, om tillämpligt, mottagarens deklaration, till andra berörda behöriga myndigheter.

Om tillståndet avser flera transporter av typen MM eller IM måste mottagaren fylla i avsnitt 6 efter varje transport (efter att först ha gjort flera kopior av ett tomt exemplar av avsnitt 6 för detta syfte) och översända avsnittet direkt till den behöriga myndighet som utfärdade tillståndet. Mottagaren ska bifoga avsnitt 5 som rör samma transport.

d)	Om tillståndet avser flera transporter av typen ME eller TT måste sökanden efter varje transport se till att mottagaren utanför Europeiska gemenskaperna fyller i ett (tomt) exemplar av avsnitt 6 för varje transport och sänder tillbaka det tillsammans med tillhörande avsnitt 5.

34.	Mottagaren måste kryssa för ”ej tillämpligt”, fylla i punkt 34 för transporter av typen ME eller TT eller göra en separat deklaration med hänvisning till bilagan.

35.

Mottagaren måste fylla i punkt 35 om den enskilda transporten eller alla transporter som tillståndet avser har genomförts. Om tillståndet avser flera transporter fylls den slutliga bekräftelsen av mottagande i och översänds som om tillståndet gällde för en enskild transport, med undantag för följande:

a)	I punkt 30 i avsnitt 6 ska anges att transporten ifråga är den sista transport som tillståndet gäller för.

b)	I en deklaration av en mottagare utanför Europeiska gemenskaperna måste anges att det radioaktiva avfall eller använda kärnbränsle som transporttillståndet gäller verkligen har anlänt i sin helhet.

Mottagaren måste skicka avsnitt 6 (bekräftelse av mottagandet) tillsammans med avsnitt 5 beroende på typ av transport till den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten när det gäller transporter av typen MM eller IM, eller till sökanden enligt punkt 5 (avsnitt 1) när det gäller transporter av typen ME eller TT. För att ge en översikt måste avsnitt 6 bifogas till den slutliga bekräftelsen av mottagandet för alla transporter som tillståndet gäller.

36.

Mottagaren måste kryssa i ”ej tillämpligt” eller fylla i punkt 36 för transporter av typen ME eller TT eller ersätta den med en separat deklaration med hänvisning till bilagan. Sökanden måste vidarebefordra avsnitten 5 och 6 till den myndighet som utfärdade tillståndet. För att ge en översikt måste avsnitt 6 bifogas till den slutliga bekräftelsen av mottagande för alla transporter som tillståndet gäller.

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

17.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 107/62

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2008/314/GUSP

av den 14 april 2008

om stöd för IAEA:s verksamhet i fråga om kärnsäkerhet och kontroll och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)	Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, i vilken kapitel III innehåller en förteckning över de åtgärder mot sådan spridning som måste vidtas såväl inom Europeiska unionen (EU) som i tredjeländer.

(2)	EU genomför aktivt denna strategi och verkställer de åtgärder som anges i kapitel III, särskilt genom att frigöra ekonomiska resurser för att ge stöd till särskilda projekt som leds av multilaterala organisationer, till exempel Internationella atomenergiorganet (IAEA).

(3)

Den 17 november 2003 antog rådet gemensam ståndpunkt 2003/805/Gusp om universalisering och förstärkning av multilaterala avtal om icke-spridning av massförstörelsevapen och bärare (1). I den gemensamma ståndpunkten uppmanas bland annat till främjande av ingående av IAEA:s övergripande säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokoll, och förpliktigas EU att verka för att tilläggsprotokollen och säkerhetskontrollavtalen blir standard för IAEA:s kontrollsystem.

(4)	Den 17 maj 2004 antog rådet gemensam åtgärd 2004/495/Gusp om stöd för IAEA:s verksamhet inom ramen för kärnsäkerhetsprogrammet och för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (2).

(5)	Den 18 juli 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/574/Gusp om stöd för IAEA:s verksamhet i fråga om kärnsäkerhet och kontroll och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (3).

(6)	Den 12 juni 2006 antog rådet gemensam åtgärd 2006/418/Gusp om stöd för IAEA:s verksamhet i fråga om kärnsäkerhet och kontroll och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (4).

(7)

Den 22 december 2003 antog rådet direktiv 2003/122/Euratom om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor (5). För EU:s del är det fortfarande en viktig målsättning att förstärka kontrollen av radioaktiva strålkällor med hög aktivitet i alla tredjeländer i enlighet med G8-ländernas uttalande och handlingsplan om att säkra radioaktiva strålkällor.

(8)

I juli 2005 beslutade de stater som är parter i konventionen om fysiskt skydd av kärnämne och Europeiska atomenergigemenskapen i samförstånd att ändra konventionen i syfte att utvidga dess tillämpningsområde så att det också omfattar kärnmaterial och kärntekniska anläggningar för fredlig inhemsk användning och lagring samt transporter, och att de stater som är parter i konventionen åläggs att införa straffrättsliga påföljder vid överträdelser.

(9)

I september 2005 öppnades den internationella konventionen om bekämpande av nukleär terrorism (konventionen om nukleär terrorism) för undertecknande. Så snart som den träder i kraft kommer det att krävas att de stater som är parter i konventionen antar lagstiftning för att kriminalisera dessa överträdelser.

(10)	IAEA strävar efter samma mål som de som anges i skälen 3–9. Detta sker med hjälp av genomförandet av dess kärnsäkerhetsplan, som finansieras genom frivilliga bidrag till IAEA:s kärnsäkerhetsfond.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I syfte att omedelbart och i praktiken genomföra några av inslagen i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska EU stödja IAEA:s verksamhet inom områdena för kärnsäkerhet och kontroll för att främja följande mål:

a)	Att sträva efter universalisering av internationella instrument för icke-spridning och kärnsäkerhet, inbegripet övergripande säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokollet.

b)	Att förstärka skyddet av spridningskänsligt material och spridningskänslig utrustning samt relevant teknik, att tillhandahålla lagstiftnings- och regleringsstöd på kärnsäkerhets- och kontrollområdet.

c)	Att förbättra upptäckten och bekämpningen av olaglig handel med kärnmaterial och andra radioaktiva material.

2. IAEA-projekt som motsvarar åtgärder i EU:s strategi är sådana projekt som syftar till att

a)	förbättra de nationella lagstiftnings- och regleringssystemen för genomförandet av tillämpliga internationella instrument på kärnsäkerhets- och kontrollområdet, inbegripet övergripande säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokollet,

b)	bistå stater med att förbättra säkerheten för och kontrollen av kärnmaterial och andra radioaktiva material,

c)	förbättra staternas resurser för att upptäcka och bekämpa olaglig handel med kärnmaterial och andra radioaktiva material.

Dessa projekt ska genomföras i länder som behöver stöd på dessa områden sedan en första bedömning har gjorts av en expertgrupp.

Bilagan innehåller en närmare beskrivning av projekten.

Artikel 2

1. Ordförandeskapet ska ansvara för genomförandet av denna gemensamma åtgärd, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kommissionen ska delta fullt ut.

2. De projekt som avses i artikel 1.2 ska genomföras av IAEA. IAEA ska utföra sina uppgifter under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten som biträder ordförandeskapet. Generalsekreteraren/den höge representanten ska i detta syfte ingå nödvändiga överenskommelser med IAEA.

3. Ordförandeskapet, generalsekreteraren/den höge representanten och kommissionen ska regelbundet underrätta varandra om projekten i enlighet med respektive behörighet.

Artikel 3

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.2 ska vara 7 703 000 EUR.

2. De utgifter som finansieras med det belopp som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de av Europeiska gemenskapens förfaranden och regler som är tillämpliga på Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

3. Kommissionen ska se till att den utgift som avses i punkt 2 och som ska ha formen av gåvobistånd förvaltas korrekt. Kommissionen ska därför ingå en finansieringsöverenskommelse med IAEA. I denna överenskommelse ska det fastställas att IAEA ska se till att EU:s bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4. Kommissionen ska eftersträva att ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att denna gemensamma åtgärd har trätt i kraft. Den ska underrätta rådet om eventuella svårigheter i detta sammanhang samt om tidpunkt för ingående av finansieringsöverenskommelsen.

Artikel 4

Ordförandeskapet ska, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, rapportera till rådet om genomförandet av denna gemensamma åtgärd på grundval av regelbundna rapporter som utarbetats av IAEA. Dessa rapporter ska utgöra grunden för rådets utvärdering. Kommissionen ska delta fullt ut. Den ska lämna information om de finansiella aspekterna av genomförandet av denna gemensamma ståndpunkt.

Artikel 5

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas

Den ska upphöra att gälla 15 månader efter dagen för ingåendet av finansieringsöverenskommelsen mellan kommissionen och IAEA eller den 14 april 2009 om ingen finansieringsöverenskommelse har ingåtts före den dagen.

Artikel 6

Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Luxemburg den 14 april 2008.

På rådets vägnar

I. JARC

Ordförande

(1) EUT L 302, 20.11.2003, s. 34.

(2) EUT L 182, 19.5.2004, s. 46.

(3) EUT L 193, 23.7.2005, s. 44.

(4) EUT L 165, 17.6.2006, s. 20.

(5) EUT L 346, 31.12.2003, s. 57.

BILAGA

EU:s stöd till IAEA:s verksamhet rörande kärnsäkerhet och kontroll och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen

1. Beskrivning

Antalet terroristdåd i EU-medlemsstater och på andra ställen under senare år har inte visat något tecken på att minska. Det internationella samfundet har i olika forum erkänt att det fortfarande är stor risk för att nukleär terrorism där kärnmaterial eller andra radioaktiva material används ska lyckas. Dessutom har de senaste rapporterna om olaglig handel, som också involverar särskilt känsligt kärnmaterial, underskattat den kontinuerliga risken för att terrorister skulle kunna få tillgång till sådant material.

Det internationella samfundet har reagerat kraftfullt och tagit flera initiativ för att förhindra att kärnmaterial och andra radioaktiva material hamnar hos brottslingar och terrorister. Situationen i Asien uppmärksammades särskilt vid seminariet om stärkande av kärnsäkerheten i asiatiska länder som ägde rum i Tokyo i november 2006 och där IAEA uppmanades att stärka sitt samarbete med stater i regionen för att se till att godtagbara säkerhetsnivåer tillämpas för allt nukleärt och annat radioaktivt material som omfattas av nationell jurisdiktion och enligt effektiva nationella system och funktioner. Genom att inleda det globala initiativet för bekämpa nukleär terrorism gav man ytterligare stimulans till internationella ansträngningar.

IAEA:s kontroll är fortfarande ett nödvändigt redskap för att bygga upp förtroende mellan staterna när det gäller åtgärder för icke-spridning av kärnvapen och för att främja den fredliga användningen av kärnmaterial.

Den senaste internationella utvecklingen har lett till en ny och förstärkt uppsättning internationella rättsliga instrument som är tillämpliga på kärnsäkerhet och kontroll. I juli 2005 antog medlemsstaterna och kommissionen ändringarna av konventionen om fysiskt skydd av kärnmaterial. I september 2005 öppnades den internationella konventionen om bekämpande av nukleär terrorism (konventionen om nukleär terrorism) för undertecknande och i april 2004 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1540 (2004) om massförstörelsevapen och icke-statliga aktörer. I FN:s säkerhetsråds resolution 1373 (2001) uppmanas alla stater att så snart som möjligt bli parter i de tillämpliga internationella konventionerna och protokollen om terrorism.

Hittills har mer än 80 stater gjort ett politiskt åtagande att tillämpa uppförandekoden för skydd och säkerhet beträffande radioaktiva strålkällor (1). Dessutom antog IAEA:s generalkonferens och styrelse 2005 ett antal resolutioner och beslut om att förstärka IAEA:s kontrollsystem (2).

Staternas tillämpning av dessa internationella instrument kan underlättas betydligt, inte minst genom det bistånd som tillhandahålls genom IAEA:s kärnsäkerhetsplan för 2006-2009, som godkändes av IAEA:s styrelse i september 2005 (3). Den är en fortsättning av verksamhetsplanen för skydd mot nukleär terrorism för 2003-2005 (4). Kärnsäkerhetsplanen innehåller följande tre verksamhetsområden: 1. bedömning, analys och samordning av behov, 2. förebyggande, 3. upptäckt och bekämpande. Den innehåller också en del som betecknas som ”verksamhet till stöd för kärnsäkerhet”, vilken omfattar verksamhet som ursprungligen fastställts för säkerhets- och kontrollsyften, men som även erkänts ge ett viktigt bidrag till kärnsäkerhet.

Internationell kärnämneskontroll som genomförs av IAEA utgör ett mycket viktigt hjälpmedel när det gäller att kontrollera om stater fullgör sina specifika åtaganden och skyldigheter i fråga om icke-spridning. Det är ytterst viktigt att den nödvändiga nationella lagstiftningen för tillämpningen av ett övergripande kontrollavtal med IAEA, och i förekommande fall ett tilläggsprotokoll, införs (5). Tillämpningen kräver att varje stat som är part i sådana avtal upprätthåller ett effektivt statligt system för redovisning och kontroll av kärnmaterial. I september 2005 krävde IAEA:s styrelse att IAEA:s sekretariat, med hjälp av tillgängliga resurser, ska bistå de stater för vilka protokoll om små kvantiteter är fogade till de övergripande säkerhetskontrollavtalen, inklusive stater som inte är medlemmar i IAEA, i samband med inrättandet och upprätthållandet av sådana system.

I kärnsäkerhetsplanen 2006-2009 eftersträvas liknande mål som i vissa delar av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. Dessa utgör en helhetsstrategi för kärnsäkerhet, inklusive tillsynskontroller, redovisningsskyldighet och skydd av kärnmaterial och annat radioaktivt material vid användning, lagring och transport ”från vaggan till graven” på såväl kort som lång sikt. Om skyddet inte fungerar måste emellertid stödåtgärder införas, så att stölder eller försök att smuggla materialet över internationella gränser kan upptäckas och för att eventuella fientliga handlingar som inbegriper kärnmaterial eller andra radioaktiva material ska kunna bekämpas.

IAEA håller på att slutföra genomförandet av rådets gemensamma åtgärd 2004/495/Gusp och rådets gemensamma åtgärd 2005/574/Gusp samt rådets gemensamma åtgärd 2006/418/Gusp, vilka samtliga rör stöd för IAEA:s verksamhet i fråga om kärnsäkerhet och kontroll och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. Med hjälp av EU:s bidrag har IAEA inlett en betydande verksamhet för att stödja insatserna från mottagarstaterna i Kaukasien, Centralasien, sydöstra Europa, Balkanområdet, Medelhavsområdet i Mellanöstern och Afrika för att förstärka kärnsäkerheten och genomförandet av internationella kontroller i dessa länder.

Efterfrågan på stöd till dessa insatser i IAEA:s medlemsstater är fortfarande stor, liksom även i stater som inte är medlemmar i IAEA. Följande länder är berättigade till stöd:

I sydöstra Europa: Turkiet, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Serbien, Montenegro, Republiken Moldavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

I Centralasien: Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Turkmenistan.

I Kaukasusområdet: Armenien, Azerbajdzjan och Georgien.

I Medelhavsområdet i Mellanöstern: Israel, Jordanien, Libanon och Arabrepubliken Syrien.

I Afrika (6): Algeriet, Angola, Benin, Botswana, Burkina Faso, Burundi, Kamerun, Kap Verde, Centralafrikanska republiken, Tchad, Komorerna, Kongo (Brazzaville), Elfenbenskusten, Demokratiska republiken Kongo, Djibouti, Egypten, Ekvatorialguinea, Eritrea, Etiopien, Gabon, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kenya, Lesotho, Liberia, Libyska arabiska Jamahiriya, Madagaskar, Malawi, Mali, Mauretanien, Mauritius, Marocko, Mozambique, Namibia, Niger, Nigeria, Rwanda, São Tomé och Príncipe, Senegal, Seychellerna, Sierra Leone, Somalia, Sydafrika, Sudan, Swaziland, Togo, Tunisien, Uganda, Tanzania, Zambia och Zimbabwe.

I Sydostasien: Bangladesh, Brunei, Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia, Myanmar, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam.

Arbetet kommer att fortsätta i sydöstra Europa, Centralasien, Kaukasien, i Medelhavsområdet i Mellanöstern och i Afrika på grundval av de gällande gemensamma åtgärderna och en uppdatering av behovsutvärderingen som en del av dessa gemensamma åtgärder. Det slutliga urvalet av vilka ytterligare länder i Sydostasien som ska erhålla stöd kommer att göras på grundval av behovsutvärderingsfasen, som kommer att omfatta utvärdering av befintlig information på huvudkontoret kompletterat med bedömningsuppdrag när det behövs. Stödverksamheten för varje projekt kommer att inriktas på de länder som har störst behov av stöd i varje projektområde.

Som grund för behovsutvärderingarna kommer en grupp erkända experter att utvärdera de befintliga kärnsäkerhetsåtgärder som redan finns på plats i dessa länder och lämna rekommendationer om förbättringar. Stödet kommer sedan att fastställas på grundval av rekommendationerna, som kommer att utgå ifrån den aktuella situationen och ta upp nödvändiga förbättringar för att förebygga, upptäcka och bekämpa fientliga handlingar med kärnmaterial och andra radioaktiva material, även för icke-nukleär användning, samt när kärntekniska anläggningar berörs. Prioriteringar kommer att fastställas genom valet av länder för varje projekt som ska omfattas av den budget som tillhandahålls genom EU:s stöd. Utvecklingen av mänskliga resurser kommer att genomföras som en del av IAEA:s fastställda utbildningsprogram som i stor utsträckning baseras på en regional strategi. Deltagandet av experter från så många stödberättigade länder som möjligt kommer att stödjas, med förbehåll för tillgängliga ekonomiska resurser.

Därefter kommer projekt att genomföras i de utvalda länderna inom följande tre områden:

1. Lagstiftnings- och regleringsstöd

Den rättsliga grunden för kärnsäkerhet omfattar i huvudsak de internationella instrument och erkända principer (fördrag, konventioner, avtal, normer, IAEA-standarder, uppförandekoder, riktlinjer och rekommendationer) som nationella myndigheter tillämpar för att kontrollera kärnmaterial och andra radioaktiva strålkällor. Detta breda spektrum av normer (varav många har utarbetats under överinseende av IAEA) ger ett regelverk för säker och trygg användning av kärnmaterial, andra radioaktiva ämnen och tillhörande anläggningar såväl för de länder som har stora kärnprogram som för de länder som endast bedriver nukleär verksamhet i mindre omfattning.

Att det finns väl fungerande nationell lagstiftning och tillsynssystem är en förutsättning för ett framgångsrikt system för kärnsäkerhet. De nationella genomförandebestämmelserna bör utgöra ramen för de principer och allmänna bestämmelser som ger behöriga statliga organ möjlighet att utöva erforderlig tillsyn och som reglerar uppförandet hos alla som deltar i reglerad verksamhet. I många stater är denna lagstiftning otillräcklig och regelverk saknas eller är otillräckligt. Sådana luckor, tillsammans med ett ineffektivt tillsynssystem, leder till svagheter i det globala säkerhetssystemet. Målet bör därför vara att förstärka eller inrätta tillfredsställande nationella lagstiftnings- och regleringsramar, liksom effektiv tillämpning av relevanta åtgärder.

Radioaktivt material används ofta i icke-nukleära tillämpningar, t.ex. i medicinskt eller industriellt syfte. Några av dessa strålkällor är mycket radioaktiva och tillhör kategorierna 1–3 enligt IAEA:s dokument ”Categorization of Radioactive Sources”. Om dessa strålkällor inte kontrolleras och skyddas på ett tillfredsställande sätt kan de hamna i orätta händer och användas i fientlig verksamhet. Regelverket för strålskydd och säkerheten för radioaktiva strålkällor måste vara effektivt och fungera tillfredsställande i enlighet med internationella standarder, riktlinjerna i uppförandekoden för skydd och säkerhet beträffande radioaktiva strålkällor och de därmed förknippade riktlinjerna för import och export samt bästa praxis.

Att ingå säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokoll med IAEA är en effektiv åtgärd som främjar sträng nationell och internationell kontroll av kärnmaterial och tillhörande teknik. Det är viktigt att det i nationella genomförandebestämmelser klart definieras vilka kärntekniska verksamheter, installationer och anläggningar och vilka kärnmaterial som kontrollen ska omfatta. Därutöver ska de stater som ingått ett tilläggsprotokoll se till att deras nationella genomförandebestämmelser har förstärkts, så att staten i fråga kan fullgöra de kompletterande skyldigheter som föreskrivs i tilläggsprotokollet. Framför allt bör statens inhemska lagstiftning revideras så att ansvaret och befogenheterna för det tillsynsorgan som utses för att genomföra och tillämpa ingångna säkerhetskontrollavtal ska kunna utökas.

En stat godtar också skyldigheterna att uppfylla internationella normer för kärnsäkerhet genom att bli part i konventionen om fysiskt skydd av kärnämne, genom att ratificera ändringen av denna konvention och genom att bli part i konventionen om nukleär terrorism. FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004) ålägger också alla stater att införa inhemska kontroller, inklusive lämpliga kontroller av material med anknytning till kärnvapen.

Staternas åtaganden enligt de tidigare nämnda internationella instrumenten på kärnsäkerhetsområdet har lett till en uppsättning åtaganden som avser säkerheten för kärnmaterial, kärntekniska anläggningar och andra radioaktiva strålkällor. Dessa åtaganden inbegriper åtgärder för att förstärka de nationella regleringssystemen för strålskydd och säkerheten för radioaktiva strålkällor. Redovisnings- och kontrollåtgärder, åtgärder för fysiskt skydd; import- och exportkontroller samt kriminalisering av olagliga handlingar.

2. Förstärkning av säkerheten för och kontrollen av kärnmaterial och andra radioaktiva material

Material som används eller lagras vid kärntekniska anläggningar och på andra platser måste redovisas och skyddas på ett tillfredsställande sätt för att förhindra stöld eller sabotage. Det bör finnas ett effektivt regelverk där det anges vad staten respektive operatören ska genomföra.

Det är också av avgörande betydelse att starka och sårbara strålkällor i icke-nukleära tillämpningar skyddas fysiskt mot fientliga handlingar vid användning och lagring, och när de inte längre behövs bör de nedmonteras och lagras eller deponeras som radioaktivt avfall på en trygg och säker plats.

Alla stater med övergripande säkerhetskontrollavtal är skyldiga att inrätta och upprätthålla statliga redovisnings- och kontrollsystem för allt kärnmaterial som omfattas av kontroller. IAEA bedömer emellertid att sådana system saknas eller är otillräckliga i många stater som är parter i sådana avtal. Detta gäller i särskilt stor utsträckning för de cirka 120 stater som inte driver några kärntekniska anläggningar.

3. Förstärkning av staternas resurser för att upptäcka och bekämpa olaglig handel

Olaglig handel avser mottagande, tillhandahållande, användning, överföring eller deponering av kärnmaterial och andra radioaktiva material utan tillstånd, vare sig det sker avsiktligt eller oavsiktligt och oavsett om internationella gränser passeras eller inte.

Terrorister kan inte tillverka en enkel kärnladdning eller en s.k. smutsig bomb utan att först ha kommit över materialet genom olaglig handel. Dessutom kan de genom olaglig handel komma över känslig utrustning och teknik för att tillverka en enkel kärnladdning eller framställa känsligt material för en sådan laddning. En förutsättning för detta är normalt att material eller teknik flyttas över gränser innan det når sin slutdestination. För att kunna bekämpa olaglig handel måste staterna därför införa de nödvändiga regelverken och se till att tekniska system (bl.a. användarvänliga instrument), förfaranden och upplysningar är tillgängliga vid gränsstationerna så att försök att smuggla radioaktiva material (inklusive klyvbara radioaktiva material) eller olaglig handel med känslig utrustning och teknik kan upptäckas.

Dessutom måste effektiva åtgärder införas för att bekämpa sådana handlingar och även beslagta radioaktivt material. Personalen vid brottsbekämpande organ (tull, polis osv.) saknar ofta utbildning i hur detekteringsutrustning ska användas och är därför inte förtrogna med den känsliga utrustningen och tekniken. Det är därför absolut nödvändigt att dessa tjänstemän utbildas för att de åtgärder som vidtas för att upptäcka olaglig handel ska kunna bli framgångsrika. Olika personalkategorier bör erbjudas olika utbildning, både när det gäller att använda detekteringsinstrumenten och att kunna avläsa dem så att de kan besluta om uppföljningsåtgärder.

Stöd på detta område är mycket efterfrågat på grund av den ökande medvetenheten om denna typ av hot och om vilken utrustning och vilka metoder som kan användas för att förbättra gränsövervakningen.

2. Mål

Övergripande mål: Att förbättra kärnsäkerheten i utvalda länder

2.1 Utvärderingsfas: Finansiering av internationella kärnsäkerhetsuppdrag

IAEA kommer att göra en utvärdering för att identifiera behov av bättre kärnsäkerhet i vart och ett av de länder som anges i punkt 1 i vilka en sådan utvärdering inte har slutförts. För de övriga identifierade länderna kommer den tidigare genomförda utvärderingen att uppdateras. Utvärderingen kommer i erforderliga fall att omfatta fysiskt skydd och säkerhet för nukleära och icke-nukleära tillämpningar, fastställda åtgärder för att bekämpa olaglig handel samt det nödvändiga lagstiftnings- och regleringssystemet. Resultatet av den övergripande utvärderingen kommer att användas som underlag för att välja ut de länder där projekten kommer att genomföras.

De projekt som skisseras ovan kommer att omfatta följande:

—

Att i varje land utvärdera det befintliga fysiska skyddet av kärnmaterial och andra radioaktiva material samt skyddet av kärntekniska anläggningar, forskningsanläggningar och andra platser där sådana material används eller lagras. Att fastställa ett antal anläggningar och platser med dessa material som ska väljas ut för förbättring och stöd.

—

Att i varje land utvärdera behoven av att förbättra säkerheten för radioaktiva strålkällor. Att med utgångspunkt från internationella standarder och uppförandekoden fastställa vilka svagheter och brister som kräver ett bättre regelverk och att fastställa behovet av ytterligare skydd av starka, sårbara strålkällor. Den specifika utrustning som krävs för att tillhandahålla skydd kommer också att fastställas på grundval av utvärderingen.

—	Att i varje land utvärdera de befintliga resurserna för att bekämpa olaglig handel och att fastställa behov av nödvändiga förbättringar.

—	Att i varje land utvärdera det statliga systemet för redovisning och kontroll av kärnmaterial och att fastställa behov av nödvändiga förbättringar.

2.2 Genomförande av specifika åtgärder som prioriterats till följd av utvärderingsfasen

Projekt nr 1: Lagstiftnings- och regleringsstöd

Projektmål:

—	Förstärka nationella lagstiftnings- och regleringssystem avseende kärnmaterial och andra radioaktiva material, med beaktande av tillämpliga internationella instrument och erkända principer på kärnsäkerhetsområdet samt befintliga synergier med nationella strålskyddssystem.

—	Förstärka den nationella lagstiftningen för tillämpningen av säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokoll som ingåtts mellan stater och IAEA.

—	Förstärka de nationella regleringssystemen för strålskydd och säkerheten för radioaktiva strålkällor.

Projektresultat:

—	Utarbetande och antagande av övergripande, enhetlig och effektiv lagstiftning på nationell nivå, vilket kan bidra till ett harmoniserat, förstärkt och mer universellt system för kärnsäkerhet.

—	Utarbetande och antagande (på de nationella språken) av den nationella lagstiftning som krävs för att staterna ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt IAEA:s säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokoll.

—

Införande/förbättring av det nationella regelverket för strålskydd och säkerheten för radioaktiva strålkällor genom tillhandahållande av rådgivning, utrustning och utbildning i enlighet med internationella standarder, riktlinjerna i uppförandekoden för skydd och säkerhet beträffande radioaktiva strålkällor och i enlighet med bästa praxis.

Projekt nr 2. Förstärkning av säkerheten för och kontrollen av kärnmaterial och andra radioaktiva material

Projektmål:

—	Förstärka det fysiska skyddet av kärntekniska anläggningar och av kärnmaterial och andra radioaktiva material i nukleära tillämpningar i de utvalda länderna.

—	Förstärka kontrollen och det fysiska skyddet av radioaktiva material i icke-nukleära tillämpningar i de utvalda länderna.

—	Förstärka de statliga redovisnings- och kontrollsystemen för tillämpningen av säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokoll, även i stater med ”protokoll om små kvantiteter”.

Projektresultat:

—	Förbättra det fysiska skyddet av kärnmaterial och andra radioaktiva material vid utvalda kärntekniska anläggningar och på andra platser.

—	Skydda sårbara strålkällor i icke-nukleära tillämpningar i de utvalda länderna eller, om så är lämpligt, avveckla dem och överföra dem till säker och trygg lagring.

—	De nationella regelverken för fysiskt skydd förbättras med bistånd av experter.

—	Inrätta och upprätthålla effektiva statliga redovisnings- och kontrollsystem som gör det möjligt att tillämpa säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokoll, även i stater med ”protokoll om små kvantiteter”.

—	Tillhandahålla personalutbildning i de stödberättigade länderna.

Projekt nr 3. Förstärkning av staternas resurser för att upptäcka och bekämpa olaglig handel

Projektmål:

—	Förstärka staternas resurser för att upptäcka och bekämpa olaglig handel i de utvalda länderna.

Projektresultat:

—

Bättre information om olaglig handel med kärnmaterial ska samlas in, från öppna källor och staternas kontaktpunkter, och utvärderas, för att förbättra kunskaperna om olaglig handel med kärnmaterial och omständigheterna kring detta. Denna information kommer också att underlätta prioriteringen av de olika åtgärder som vidtas för att bekämpa olaglig handel.

—	Nationella ramar fastställs med bistånd av experter för att bekämpa olaglig handel och förbättra den nationella samordningen av kontrollen av förflyttningen av radioaktiva material, känslig kärnteknisk utrustning och teknik över gränserna i de utvalda länderna.

—	Gränsövervakningsutrustningen uppgraderas vid utvalda gränsövergångsställen.

—	Utbildning ska tillhandahållas för personalen vid brottsbekämpande organ i de stödberättigade länderna.

3. Varaktighet

Utvärderingen kommer att genomföras inom en tremånadersperiod efter det att finansieringsavtalet mellan kommissionen och IAEA har trätt i kraft. De tre projekten kommer att genomföras parallellt under de följande tolv månaderna.

Den beräknade sammanlagda tidsåtgången för genomförandet av denna gemensamma åtgärd är 15 månader.

4. Förmånstagare

Mottagare är de länder där utvärderingen och de efterföljande projekten kommer att genomföras. Myndigheterna i dessa länder kommer att få hjälp med att identifiera svaga punkter och ges stöd för att lösa problem och öka säkerheten. Det slutliga valet av mottagare och de behov som ska tillgodoses i de utvalda länderna ska göras i samråd mellan genomförandeorganet och ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för den behöriga rådsarbetsgruppen. Dessa beslut ska i förekommande fall grundas på förslag från genomförandeorganet i enlighet med artikel 2.1.

5. Genomförandeorgan

IAEA kommer att ansvara för projektens genomförande. De internationella kärnsäkerhetsuppdragen kommer att genomföras av experter från IAEA och från medlemsstaterna enligt standardmodellen för genomförande av IAEA-uppdrag. De tre projekten kommer att genomföras direkt av IAEA-personal och/eller utvalda experter eller entreprenörer från IAEA:s medlemsstater. När det gäller entreprenörer ska all upphandling av IAEA av varor, entreprenader eller tjänster inom ramen för denna gemensamma åtgärd genomföras i enlighet med finansieringsavtalet med IAEA.

6. Övriga medverkande

Projekten kommer att finansieras till 100 % genom denna gemensamma åtgärd. Experter från IAEA:s medlemsstater kan betraktas som övriga medverkande. De kommer att arbeta i enlighet med de vanliga reglerna för IAEA-experters verksamhet.

7. Särskilda villkor för kontrakt och upphandling

För att kunna förbättra säkerheten för kärnmaterial och andra radioaktiva material, t.ex. radioaktiva strålkällor, som ursprungligen levererats av Ryska federationen kan i vissa fall kontrakt om upphandling av varor, entreprenader och tjänster erbjudas leverantörer i Ryska federationen som är förtrogna med rysk teknik.

8. Beräknade budgetbehov

EU:s bidrag kommer att omfatta utvärderingen och genomförandet av de tre projekt som beskrivs i punkt 2.2. De beräknade kostnaderna är följande:

Kärnsäkerhetsutvärdering, inklusive uppdrag	160 000 EUR
Projekt nr 1	1 340 000 EUR
Projekt nr 2	3 400 000 EUR
Projekt nr 3	3 050 000 EUR

Dessutom ingår en reserv för oförutsedda utgifter på cirka 3 % av de stödberättigande kostnaderna (till ett totalt belopp av 250 000 EUR).

9. Finansiellt referensbelopp för att täcka kostnaderna för projektet

Den totala kostnaden för projektet är 7 703 000 EUR.

(1) GOV/2003/49-GC(47)/9. Även följande dokument: ”Åtgärder för att stärka det internationella samarbetet i fråga om kärnsäkerhet, strålskydd, transportsäkerhet och avfallshantering: För ett effektivt och hållbart nationellt regelverk för kontroll av strålkällor” (GOV/2004/52-GC(48)/15) innehåller delar som är relevanta för samarbetet mellan IAEA och EU inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. Denna verksamhet återspeglas också i ”Verksamhet till stöd för kärnsäkerhet” i IAEA:s kärnsäkerhetsplan för 2006-2009.

(2) I syfte att förstärka kontrollsystemet beslutade IAEA:s styrelse i september 2005 att det s.k. protokollet om små kvantiteter till kontrollavtal enligt icke-spridningsfördraget bör förbli en del av IAEA:s kontrollsystem, med förbehåll för ändringar i standardtexten och ändringen av kriterierna i protokollet om små kvantiteter. IAEA:s generalkonferens år 2005 antog en resolution i vilken den bland annat noterade att för en stat med ett övergripande kontrollavtal, kompletterat med ett giltigt tilläggsprotokoll, utgör dessa åtgärder den förstärkta kontrollstandarden för den staten.

(3) GOV/2005/50-GC(49)/17.

(4) GOV/2002/10.

(5) Se IAEA:s handlingsplan för att främja ingående av säkerhetsavtal och tilläggsprotokoll, offentliggjord av IAEA.

(6) Sammanlagt mellan 20 och 25 länder i Afrika kan erhålla stöd till förbättring av kärnsäkerheten inom ramen för olika projekt. Ytterligare länder kan omfattas av regionala utbildningsinsatser.

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EG) nr 338/2008 av den 14 april 2008 om anpassning av de torskkvoter som ska tilldelas Polen i Östersjön (delområdena 25–32, gemenskapens vatten) från 2008 till 2011	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 339/2008 av den 16 april 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	4
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 340/2008 av den 16 april 2008 om de avgifter som ska betalas till Europeiska kemikaliemyndigheten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) ( 1 )	6
		Kommissionens förordning (EG) nr 341/2008 av den 16 april 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under april 2008 inom ramen för de tullkvoter för fjäderfäkött som öppnades genom förordning (EG) nr 616/2007	26

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Rådet
	2008/308/EG
*	Rådets beslut av den 7 april 2008 om utnämning av två österrikiska ledamöter och två österrikiska suppleanter i Regionkommittén	28
	2008/309/EG
*	Rådets beslut av den 7 april 2008 om utnämning av en belgisk ledamot i Regionkommittén	29
	2008/310/EG
*	Rådets beslut av den 7 april 2008 om utnämning av sju brittiska ledamöter och sju brittiska suppleanter i Regionkommittén	30
	2008/311/EG, Euratom
*	Rådets beslut av den 14 april 2008 om utnämning av en irländsk ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	31
	Kommissionen
	2008/312/Euratom
*	Kommissionens beslut av den 5 mars 2008 om upprättande av ett standarddokument för övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle enligt rådets direktiv 2006/117/Euratom [delgivet med nr K(2008) 793]	32

	III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
	2008/313/Gusp
*	Beslut CHAD/2/2008 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 18 mars 2008 om inrättande av en bidragande länders kommitté för Europeiska unionens militära insats i Republiken Tchad och Centralafrikanska republiken	60
*	Rådets gemensamma åtgärd 2008/314/Gusp av den 14 april 2008 om stöd för IAEA:s verksamhet i fråga om kärnsäkerhet och kontroll och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen	62

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	65,4
	TN	144,8
	TR	105,3
	ZZ	105,2
0707 00 05	JO	178,8
	MK	88,0
	TR	151,1
	ZZ	139,3
0709 90 70	MA	92,6
	TR	102,1
	ZZ	97,4
0709 90 80	EG	349,4
0709 90 80	ZZ	349,4
0805 10 20	EG	51,2
	IL	53,1
	MA	56,7
	TN	56,4
	TR	58,4
	US	55,6
	ZZ	55,2
0805 50 10	AR	117,4
	IL	126,5
	TR	134,5
	ZA	128,0
	ZZ	126,6
0808 10 80	AR	90,5
	BR	82,4
	CA	79,6
	CL	85,7
	CN	97,7
	MK	64,5
	NZ	123,8
	US	112,9
	UY	65,3
	ZA	73,8
	ZZ	87,6
0808 20 50	AR	84,6
	AU	93,7
	CL	90,9
	CN	50,6
	ZA	92,9
	ZZ	82,5

Gruppnummer	Löpnummer	Tilldelningskoefficient för ansökningar om importlicens som lämnats in för delperioden 1.7.2008-30.9.2008 (%)	Kvantiteter som inte omfattas av någon licensansökan och som skall överföras till delperioden 1.10.2008-31.12.2008 (kg)
1	09.4211	1,780550	—
2	09.4212	(1)	27 783 000
4	09.4214	28,694208	—
5	09.4215	36,799882	—
6	09.4216	(2)	2 014 010
7	09.4217	4,045341	—
8	09.4218	(1)	3 478 800

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 107

Svensk utgåva	Lagstiftning	51 årgången 17 april 2008