ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 305

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

50 årgången
23 november 2007


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1361/2007 av den 22 november 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1362/2007 av den 22 november 2007 om registrering av en beteckning i Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Salame Cremona [SGB])

3

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1363/2007 av den 22 november 2007 om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

9

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1364/2007 av den 22 november 2007 om fastställande av exportbidrag för sirap och vissa andra sockerprodukter som exporteras i obearbetat skick

11

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1365/2007 av den 22 november 2007 om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 900/2007

13

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1366/2007 av den 22 november 2007 om fastställande av att tilldelning inte skall ske av vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 1060/2007

14

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1367/2007 av den 22 november 2007 om utfärdande av exportlicens för vin

15

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1368/2007 av den 22 november 2007 om fastställande av bidragssatserna för vissa produkter från sockersektorn som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

16

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1369/2007 av den 22 november 2007 om fastställande av bidragssatserna för vissa spannmåls- och risprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

18

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2007/67/EG av den 22 november 2007 om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen ( 1 )

22

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2007/754/EG

 

*

Beslut nr 1/2007 av associeringsrådet EU–Tunisien av den 9 november 2007 om inrättande av underkommittén Mänskliga rättigheter och demokrati

24

 

 

2007/755/EG

 

*

Rådets beslut av den 19 november 2007 om utnämning av en särskild samordnare för stabilitetspakten för sydöstra Europa

28

 

 

Kommissionen

 

 

2007/756/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG [delgivet med nr K(2007) 5357]

30

 

 

2007/757/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 14 november 2007 om finansiellt stöd från gemenskapen för vissa åtgärder för djurhälsa och djurs välbefinnande och vissa tekniska och vetenskapliga åtgärder

52

 

 

2007/758/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 15 november 2007 om tillstånd för medlemsstaterna att förlänga provisoriska godkännanden som beviljats det nya verksamma ämnet boskalid [delgivet med nr K(2007) 5477]  ( 1 )

54

 

 

2007/759/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 19 november 2007 om ändring av beslut 2006/504/EG avseende kontrollfrekvensen för jordnötter och jordnötsprodukter med ursprung i eller som sänds från Brasilien på grund av risken att de kan innehålla aflatoxiner [delgivet med nr K(2007) 5516]  ( 1 )

56

 

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

*

Rådtes gemensamma åtgärd 2007/760/GUSP av den 22 november 2007 om ändring och förlängning av gemensam åtgärd 2005/190/GUSP om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, Eujust LEX

58

 

*

Rådets gemensamma ståndpunkt 2007/761/GUSP av den 22 november 2007 om förlängning av de restriktiva åtgärderna mot Elfenbenskusten

61

 

*

Rådets gemensamma ståndpunkt 2007/762/GUSP av den 22 november 2007 om Europeiska unionens deltagande i Organisationen för energiutveckling på Koreahalvön (Kedo)

62

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1361/2007

av den 22 november 2007

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 756/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 41).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 22 november 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

IL

125,5

MA

55,2

MK

46,0

TR

87,6

ZZ

78,6

0707 00 05

JO

196,3

MA

55,0

TR

85,5

ZZ

112,3

0709 90 70

MA

54,3

TR

110,4

ZZ

82,4

0709 90 80

EG

342,2

ZZ

342,2

0805 20 10

MA

63,3

ZZ

63,3

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

63,3

HR

55,3

IL

68,9

TR

76,9

UY

83,0

ZZ

69,5

0805 50 10

AR

64,5

TR

100,3

ZA

54,7

ZZ

73,2

0808 10 80

AR

87,7

CA

88,9

CL

86,0

CN

84,2

MK

32,9

US

98,8

ZA

86,3

ZZ

80,7

0808 20 50

AR

48,7

CN

46,6

TR

145,7

ZZ

80,3


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1362/2007

av den 22 november 2007

om registrering av en beteckning i ”Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar” (Salame Cremona [SGB])

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.5 tredje och fjärde styckena, och

av följande skäl:

(1)

Italiens begäran om registrering av beteckningen ”Salame Cremona” offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 6.2 och genom tillämpning av artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 (2).

(2)

Tyskland och Nederländerna har framfört invändningar mot registreringen i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 510/2006. Tyskland och Nederländerna hävdar i sina invändningar att villkoren i artikel 2 i förordning (EG) nr 510/2006 inte är uppfyllda. Enligt Tyskland är särskilt sambandet mellan produkten och regionen inte styrkt. Enligt Nederländerna är för det första sambandet mellan det geografiska produktionsområdet och beteckningen ”Salame Cremona” inte tillräckligt väl styrkt, för det andra bör begränsningen av ursprunget för råvaran ”griskött” till norra och mellersta Italien (eller till och med till det geografiska område som anges i punkt 4.3) utan att något ytterligare krav anges betraktas som ett rent handelshinder och för det tredje är det inte tillräckligt styrkt i punkt 4.5 på vilket sätt kravet på att produktionen, förpackningen och skivningen av ”Salame Cremona” ska ske uteslutande i produktionsområdet bidrar till kontroll och spårbarhet och till att produktens kvalitetsegenskaper bevaras.

(3)

Kommissionen har genom en skrivelse av den 2 mars 2006 anmodat de berörda medlemsstaterna att sinsemellan försöka nå en överenskommelse i enlighet med sina inhemska förfaranden.

(4)

Eftersom ingen överenskommelse har kunnat nås mellan Tyskland, Italien och Nederländerna under den givna tidsfristen, är det kommissionens uppgift att anta ett beslut i enlighet med förfarandet i artikel 15.2 i förordning (EG) nr 510/2006.

(5)

Efter samråd mellan Tyskland, Italien och Nederländerna har produktspecifikationen för den aktuella beteckningen förtydligats. Som svar på den kritik som framförts av Tyskland och Nederländerna om att sambandet mellan produkten och regionen inte var styrkt har sambandet nu klart definierats som baserat på produktens renommé. Som svar på den andra punkten i Nederländernas invändning har begränsningen i fråga om ursprungsområdena för råvaran slopats och förtydliganden har gjorts av de särskilda förhållandena vid uppfödningen och utfodringen av svinen och dessas inverkan på slutproduktens egenskaper. Slutligen har de italienska myndigheterna motiverat kravet på att skivningen och förpackningen av produkten ska ske i det geografiska området med kontrollskäl. De italienska myndigheterna har också hävdat att om produkten skulle behöva värmebehandlas innan den transporterades för skivning ”avlägset i tid och rum” skulle korvens organoleptiska egenskaper förändras. De nederländska myndigheterna har meddelat att de godtar dessa förklaringar, förutsatt att de förs in i begäran om registrering, vilket också nu har skett.

(6)

Kommissionen anser att den nya versionen av produktspecifikationen helt och hållet uppfyller kraven i förordning (EG) nr 510/2006.

(7)

Mot bakgrund av detta bör beteckningen tas upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilaga I till denna förordning ska registreras.

Artikel 2

Den konsoliderade översikten över innehållet i produktspecifikationerna finns i bilaga II till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(2)  EUT C 126, 25.5.2005, s. 14.


BILAGA I

Jordbruksprodukter i bilaga I till fördraget avsedda att användas som livsmedel:

Kategori 1.2

Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

ITALIEN

Salame Cremona (SGB)


BILAGA II

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

”SALAME CREMONA”

EG-nr: IT/PGI/005/0265/27.12.2002

SUB (…) SGB (X)

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten

Namn:

Ministero delle politiche agricole alimentari e forestali

Adress:

Via XX Settembre, 20 — I-00187 ROMA

Tfn

(39) 064 81 99 68/06 46 65 51 04

Fax

(39) 06 42 01 31 26

E-post:

qpa3@politicheagricole.it

2.   Grupp

Namn:

Consorzio Salame Cremona

Adress:

Piazza Cadorna, 6 — I-26100 CREMONA

Tfn

(39) 03 72 41 71

Fax

(39) 03 72 41 73 40

E-post:

info@salamecremona.it

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag (X) Annan (…)

3.   Produkttyp

Klass 1.2: Köttprodukter

4.   Produktspecifikation

sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006

4.1.   Beteckning

”Salame Cremona”

4.2.   Beskrivning

”Salame Cremona” är en torkad rå charkuteriprodukt i fjälster som vid saluföringen har följande egenskaper:

 

Fysikaliska och morfologiska egenskaper

Vikt i slutet av mognadslagringen: minst 500 g.

Diameter vid beredningen: minst 65 mm.

Längd vid beredningen: minst 150 mm.

 

Kemiska och fysikalisk-kemiska egenskaper

Total proteinhalt: minst 20,0 %.

Förhållande mellan kollagen och protein: högst 0,10.

Förhållande mellan vatten och protein: högst 2,00.

Förhållande mellan fett och protein: högst 2,00.

pH: 5,20 eller högre

 

Mikrobiologiska egenskaper

Innehåll av mesofila bakterier: > 1 × 107 koloniskapande bakterier per gram, huvudsakligen lactobacillus- och coccus-bakterier.

 

Organoleptiska egenskaper

Utseende: Cylinderformig, ibland med ojämnheter.

Konsistens: Produkten bör vara kompakt men elastisk.

Snittytans utseende: Kompakta och homogena skivor. Muskelköttet och fettkornen har smält samman på ett typiskt sätt, så att konturerna inte framträder tydligt (det italienska fackuttrycket för detta är ”smelmato”). Det får inte finnas några tydliga aponeuroser.

Färg: Intensivt röd.

Doft: Typisk kryddig doft.

4.3.   Geografiskt område

Produktionsområdet för ”Salame Cremona” omfattar regionerna Lombardiet, Emilia Romagna, Piemonte och Venetien.

4.4.   Bevis på ursprung

Vid de kontroller som görs för ursprungsbevisen för produkterna med skyddad geografisk beteckning intygar det kontrollorgan som anges i punkt 7 att ”Salame Cremona” har sitt ursprung i det avgränsade geografiska området med stöd av flera formella förfaranden som producenterna underkastar sig under hela produktionscykeln. De viktigaste inslagen i dessa formella förfaranden för att säkerställa spårbarheten i varje skede av processen som producenterna underkastar sig är följande:

Införande i ett särskilt register som förs av det kontrollorgan som anges i punkt 7 nedan.

Uppgift till kontrollorganet om de kvantiteter ”Salame Cremona” som produceras per år.

Administration av adekvata produktionsregister för ”Salame Cremona”.

4.5.   Framställningsmetod

Framställningen går i korta drag till på följande sätt: Den råvara som används för framställningen av den skyddade geografiska beteckningen ska komma från svin som omfattas av en rad bestämmelser avseende deras foder och det sätt det tillförs svinen. Följande svin får användas: svin av de traditionella italienska raserna Large White och Landrace, som förädlats efter införandet i det italienska genealogiska registret, eller avkommor av galtar av samma raser, avkommor av galtar av rasen Italiensk Duroc, som förädlats efter införandet i det italienska genealogiska registret samt avkommor av galtar av andra raser eller av korsningsgaltar förutsatt att dessa härrör från urvals- eller korsningsprogram som genomförts på ett sätt som överensstämmer med det italienska genealogiska registrets krav när det gäller produktionen av tunga svin.

Svinen skickas inte till slakt före 9 månaders ålder och inte heller då de är över 15 månader gamla. Den genomsnittliga vikten i ett enskilt parti som skickas till slakt ska vara mellan 144 och 176 kg.

Det fläskkött som ska ingå i korvsmeten ska vara tvärstrimmigt och marmorerat muskelkött.

Övriga ingredienser: Salt, kryddor, pepparkorn eller grovmalen peppar samt krossad vitlök som rörs ned i smeten.

Eventuella ytterligare ingredienser: vitt eller rött icke mousserande vin, socker och/eller dextros och/eller fruktos och/eller laktos, jästkulturer för att starta jäsningsprocessen, natrium- och/eller kaliumnitrit, askorbinsyra och natriumaskorbat.

Det är förbjudet att använda maskinurbenat kött.

Beredning: Större bindvävsdelar, mjuk fettvävnad, lymfkörtlar och större senor ska avlägsnas från muskelköttet och fettstyckena. Köttet ska malas i köttkvarn med en hålskiva med hål på 6 mm. Köttets temperatur vid malningen ska vara mer än 0 °C. Salt tillsätts vid slakten, medan övriga ingredienser och aromämnen tillsätts när malningen är avslutad. Ältningen sker mekaniskt under vakuum eller tryck under lång tid. Korvsmeten stoppas i naturliga svin-, ox-, häst- eller fårtarmar med en diameter på minst 65 mm. Korven binds sedan för hand eller mekaniskt med snöre. Produkten får förvaras i kylrum under högst en dag vid en temperatur på mellan 2 och 10 °C. Torkningen sker med värme vid en temperatur på mellan 15 och 25 °C.

Mognadslagringen ska ske i lokaler med god luftväxling och en temperatur på mellan 11 och 16 °C under en period på minst fem veckor. Mognadstiden är beroende av tarmens ursprungliga diameter.

Produkter med den skyddade geografiska beteckningen saluförs styckevis, hela, delade eller skivade i vakuumförpackningar eller andra former av skyddande atmosfär.

Producenter av ”Salame Cremona” (SGB) måste strikt följa den produktspecifikation som lämnats till EU.

Framställning, förpackning och skivning måste ske under tillsyn av det kontrollorgan som anges i artikel 7 i produktspecifikationen och uteslutande inom det område som anges i artikel 3 i denna för att garantera kontroll och spårbarhet och bevara produktens kvalitetsegenskaper.

Om förpackningen skedde utanför det geografiska område som anges i produktspecifikationen, skulle det vara omöjligt att garantera permanent kontroll av alla producenter, vilket skulle leda till allvarliga brister i certifieringssystemet för den skyddade geografiska beteckningen. Därigenom skulle det inte längre vara möjligt att garantera att beteckningen används korrekt, vilket vore till skada för såväl producenter som konsumenter. Annorlunda uttryckt, om förpackningsarbetet inte vore underkastat kontroll, skulle den direkta följden bli att de båda övriga grundläggande kraven inte längre kunde säkerställas: garanterad bevarad kvalitet som kontrolleras vid varje tillsynsförfarande och garanterat ursprung, dvs. säkerställd fullständig spårbarhet under varje skede av bearbetningen, inbegripet förpackningen.

Om det godkändes att förpackningen skedde utanför det geografiska område där de typiska egenskaperna förekommer, skulle det dessutom inverka negativt på ”Salame Cremonas” kvalitet, eftersom produkten skulle behöva värmebehandlas inför transporten och den i tid och rum avlägsna portioneringen, vilket skulle påverka korvens organoleptiska egenskaper.

4.6.   Samband

”Salame Cremona” har ett grundmurat gott rykte, vilket tar sig uttryck i att produkten av tradition deltar i livsmedelsmässor i Podalen och förekommer i betydande utsträckning på de viktigaste marknaderna i och utanför Italien. Detta bekräftas även av att ”Salame Cremona” ingår i de förteckningar över de mest betydande italienska livsmedelsprodukterna med skyddad ursprungsbeteckning som bifogades de bilaterala avtal som slöts mellan Italien och andra länder i Europa (Frankrike, Spanien, Tyskland och Österrike) under tiden 1950–1970.

Framställningen av salami är nära förknippad med den lokala uppfödningen av svin som går tillbaka till romartiden. Produkten har nära anknytning till de lokala förhållandena, eftersom svinuppfödningen först började kring Cremona och sedan spred sig över Poslätten och var mycket nära kopplad till ostframställningen och majsodlingen.

Denna perfekta synergi mellan den karakteristiska produktionen och det geografiska områdets egenskaper gynnas dessutom av klimatet i området som präglas av dimma och låg vindstyrka, vilket ger ”Salame Cremona” dess unika, och alltså identifierbara, karaktär: en mild, mjäll och mycket aromatisk salami.

Området där ”Salame Cremona” framställs har en jordmån som är utmärkande för flodslätter och har sedan många århundraden tillbaka använts för uppfödning av svin, först inom självhushåll och därefter yrkesmässigt. Landskapet i denna del av Poslätten där produkten framställs är mycket homogent: helt flackt, genomkorsat av floder och kanaler och med en vegetation som till stor del består av ängar och majsfält. Klimatet i hela produktionsområdet präglas av relativt kalla, mycket fuktiga och dimmiga höstar och vintrar och milda och regniga vårar, medan somrarna kännetecknas av ganska höga temperaturer och relativt mycket nederbörd i form av korta och mycket ofta häftiga regn.

Alla dessa faktorer är emellertid i sig inte tillräckliga för att ge Salame Cremona dess särskilda kvaliteter: den mänskliga faktorn är också avgörande, och i produktionsområdet har man under årens lopp utvecklat fullständigt specifika metoder för beredning och mognadslagring.

Än i dag framställs ”Salame Cremona” med metoder som är helt i linje med traditionen, om än i kombination med modern teknologi.

Den särskilda miljön som beror på klimatet och den mänskliga faktorn, dvs. de anmärkningsvärda tekniska färdigheter som de olika yrkesmän som medverkar i framställningen av produkten besitter, är således än i dag centrala och oersättliga faktorer som ger produkten dess särart och goda renommé.

De viktigaste historiska källorna, som klart och tydligt vittnar om produktens ursprung och dess samband med området, går tillbaka till 1231 och förvaras i stadsarkivet i Cremona. De bekräftar att det förekom handel med svin och köttprodukter mellan Cremona och de närliggande stadsstaterna. Av dokument från renässansen som förvaras i avdelningarna ”Litterarum” och ”Fragmentorum” i arkivet framgår obestridligen att salamiprodukter förekommit och framför allt haft stor betydelse i det produktionsområde som anges i produktspecifikationen. Av de rapporter som skrevs i samband med biskopen Cesare Specianos (1599–1606) besök i nunnekloster i området framgår att det hörde till det dagliga livet att man även delade ut portioner salamikorv under köttdagarna i fastan.

Än i dag stärker ”Salame Cremona” sin position på de traditionella jordbruks- och livsmedelsmässorna i Lombardiet och i Podalen. De socio-ekonomiska referenserna visar att det förekommit ett stort antal producenter i Podalen med inriktning på bearbetning av fläskkött. Denna verksamhet bredde ut sig i hela Poslätten tack vare att den var ett idealiskt komplement till mjölk- och ostframställningen och spannmålsproduktionen (framför allt majs).

4.7.   Kontrollorgan

Namn:

Istituto Nord Est Qualità

Adress:

Via Rodeano, 71 — I-33038 SAN DANIELE DEL FRIULI (UD)

Tfn

(39) 04 32 94 03 49

Fax

(39) 04 32 94 33 57

E-post:

info@ineq.it

4.8.   Märkning

I märkningen ska följande anges med tydlig och outplånlig text: ”Salame Cremona” och ”Indicazione Geografica Protetta” eller ”IGP” och denna text ska vara tryckt med större bokstäver än övrig text. Texten ”Indicazione Geografica Protetta/IGP” (skyddad geografisk beteckning/SGB) ska översättas till de respektive språken i de länder utanför Italien där produkten saluförs.

Inga andra uppgifter än de som uttryckligen krävs får anges.

Det är emellertid tillåtet att ange person- eller firmanamn eller privata märken, under förutsättning att detta sker utan värdeomdöme och inte kan vilseleda konsumenten.

I märkningen ska även ingå den EU-symbol som avses i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1726/98 (1).


(1)  EGT L 224, 11.8.1998, s. 1.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1363/2007

av den 22 november 2007

om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 b i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)

Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)

Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 318/2006.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidrag enligt artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 skall beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).


BILAGA

Exportbidrag som från och med den 23 november 2007 (1) skall gälla för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

Produktkod

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1701 11 90 9100

S00

EUR/100 kg

28,88 (2)

1701 11 90 9910

S00

EUR/100 kg

28,88 (2)

1701 12 90 9100

S00

EUR/100 kg

28,88 (2)

1701 12 90 9910

S00

EUR/100 kg

28,88 (2)

1701 91 00 9000

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3140

1701 99 10 9100

S00

EUR/100 kg

31,40

1701 99 10 9910

S00

EUR/100 kg

31,40

1701 99 10 9950

S00

EUR/100 kg

31,40

1701 99 90 9100

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3140

Anm: Destinationen definieras enligt följande:

S00

Alla destinationer med undantag för

a)

tredjeländer: Albanien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien, Kosovo, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Andorra, Heliga stolen (Vatikanstaten), Liechtenstein,

b)

de av EU-medlemsstaternas territorier som inte ingår i gemenskapens tullområde: Gibraltar, Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d'Italia, Helgoland, Grönland, Färöarna och de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.


(1)  De bidragssatser som fastställs i denna bilaga är inte tillämpliga från och med den 1 februari 2005 i enlighet med rådets beslut 2005/45/EG av den 22 december 2004 om ingående och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter (EUT L 23, 26.1.2005, s. 17).

(2)  Detta belopp gäller för råsocker med en avkastning på 92 %. Om avkastningen på det exporterade råsockret inte är 92 % skall det tillämpliga exportbidragsbeloppet, för varje aktuell exporttransaktion, multipliceras med en omräkningsfaktor som erhålls genom att avkastningen av det exporterade råsockret, beräknad i enlighet med led 3 i punkt III i bilaga I till förordning (EG) nr 318/2006, divideras med 92.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1364/2007

av den 22 november 2007

om fastställande av exportbidrag för sirap och vissa andra sockerprodukter som exporteras i obearbetat skick

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 c, d och g i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)

Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)

Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av den 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2).

(5)

Exportbidrag kan fastställas för att täcka skillnaden när det gäller konkurrenskraft mellan gemenskapens export och tredjeländers export. Gemenskapens export till vissa närliggande destinationer och till tredjeländer som ger gemenskapsprodukter förmånsbehandling vid import har i dagsläget en särskilt gynnsam konkurrenssituation. Därför bör exportbidragen till de destinationerna avskaffas.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Exportbidrag enligt artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 skall beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen om inte annat följer av villkoren i punkt 2 i den här artikeln.

2.   För att berättiga till bidrag enligt punkt 1 skall produkterna uppfylla tillämpliga krav i artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 951/2006.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2031/2006 (EUT L 414, 30.12.2006, s. 43).


BILAGA

Exportbidrag som skall gälla från och med den 23 november 2007 (1) för sirap och vissa andra sockerprodukter i obearbetat skick

Produktkod

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1702 40 10 9100

S00

EUR/100 kg torrvara

31,40

1702 60 10 9000

S00

EUR/100 kg torrvara

31,40

1702 60 95 9000

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3140

1702 90 30 9000

S00

EUR/100 kg torrvara

31,40

1702 90 60 9000

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3140

1702 90 71 9000

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3140

1702 90 99 9900

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3140 (2)

2106 90 30 9000

S00

EUR/100 kg torrvara

31,40

2106 90 59 9000

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3140

Anm.: Destinationen definieras enligt följande:

S00

Alla destinationer med undantag för

a)

tredjeländer: Albanien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien, Kosovo, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Andorra, Heliga stolen (Vatikanstaten), Liechtenstein,

b)

de av EU-medlemsstaternas territorier som inte ingår i gemenskapens tullområde: Gibraltar, Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d'Italia, Helgoland, Grönland, Färöarna och de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.


(1)  De bidragssatser som fastställs i denna bilaga är inte tillämpliga från och med den 1 februari 2005 i enlighet med rådets beslut 2005/45/EG av den 22 december 2004 om ingående och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter (EUT L 23, 26.1.2005, s. 17).

(2)  Basbeloppet skall inte tillämpas på den produkt som definieras i punkt 2 i bilagan till kommissionens förordning (EEG) nr 3513/92 (EGT L 355, 5.12.1992, s. 12).


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/13


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1365/2007

av den 22 november 2007

om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 900/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket och tredje stycket led b, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 900/2007 av den 27 juli 2007 om en stående anbudsinfordran till och med utgången av regleringsåret 2007/08 för fastställande av exportbidrag för vitsocker (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)

I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 900/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 22 november 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den delanbudsinfordran som löper ut den 22 november 2007 skall det högsta exportbidraget för den produkt som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 900/2007 vara 36,395 EUR/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 196, 28.7.2007, s. 26. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1298/2007 (EUT L 289, 7.11.2007, s. 3).


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/14


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1366/2007

av den 22 november 2007

om fastställande av att tilldelning inte skall ske av vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 1060/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket och tredje stycket led b, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1060/2007 av den 14 september 2007 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportförsäljning av socker som innehas av interventionsorganen i Belgien, Tjeckien, Spanien, Irland, Italien, Ungern, Polen, Slovakien och Sverige (2) krävs det delanbudsinfordran.

(2)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1060/2007 och efter granskning av de anbud som lämnats in till följd av delanbudsinfordran som avslutades den 21 november 2007 visar det sig lämpligt att besluta att ingen tilldelning skall göras när det gäller denna delanbudsinfordran.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den delanbudsinfordran som avslutades den 21 november 2007 skall tilldelning inte ske för den produkt som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1060/2007.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1.

(2)  EUT L 11, 18.1.2007, s. 4.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/15


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1367/2007

av den 22 november 2007

om utfärdande av exportlicens för vin

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller handeln med produkter inom vinsektorn med tredje land (1), särskilt artikel 7 och artikel 9.3, och

av följande skäl:

(1)

Genom artikel 63.7 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (2) begränsas beviljandet av exportbidrag för vin till de mängder och utgiftsbelopp som fastställs i det jordbruksavtal som ingicks i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna under Uruguayrundan.

(2)

I artikel 9 i förordning (EG) nr 883/2001 fastställs villkoren för när kommissionen kan vidta särskilda åtgärder för att hindra att den mängd eller den budget som fastställs i avtalet överskrids.

(3)

Att döma av de uppgifter om exportlicensansökningar som kommissionen förfogar över den 21 november 2007, finns det en risk för att de mängder som fortfarande finns tillgängliga den 15 januari 2008, för bestämmelsezonen 1) Afrika enligt artikel 9.5 i förordning (EG) nr 883/2001 kan komma att överskridas om det inte införs restriktioner för utfärdandet av exportlicenser med förutfastställelse av bidraget. Följaktligen bör därför en enhetlig procentsats för godkännande av kvantiteter för vilka ansökan har inlämnats den 16–20 november 2007 fastställas och utfärdandet av licenser och inlämnandet av ansökningar tillfälligt upphöra för denna zon till och med den 16 januari 2008.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   De exportlicenser med förutfastställelse av bidraget för vin för vilka ansökan har inlämnats den 16–20 november 2007, enligt förordning (EG) nr 883/2001, ska utfärdas för 61,39 % av den mängd ansökan gäller för zon 1) Afrika.

2.   Exportlicenser för vin enligt punkt 1, för vilka ansökan inlämnas från och med den 21 november 2007, ska inte utfärdas, och från och med den 23 november 2007 ska inlämnandet av ansökningar om exportlicenser för vin tillfälligt upphöra för bestämmelsezonen 1) Afrika till och med den 16 januari 2008.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 128, 10.5.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1211/2007 (EUT L 274, 18.10.2007, s. 5).

(2)  EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1368/2007

av den 22 november 2007

om fastställande av bidragssatserna för vissa produkter från sockersektorn som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 a och 33.4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 32.1 och 32.2 i förordning (EG) nr 318/2006 föreskrivs att skillnaden mellan priserna inom den internationella handeln för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 b–d och 1.1 g i nämnda förordning och priserna inom gemenskapen får utjämnas genom exportbidrag då produkterna exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga VII till samma förordning.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (2) anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga VII till förordning (EG) nr 318/2006.

(3)

Enligt artikel 32.4 i förordning (EG) nr 318/2006 skall bidragssatsen fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt.

(4)

I artikel 27.3 i förordning (EG) nr 1260/2001 föreskrivs att exportbidraget för en produkt som ingår i en vara inte får vara högre än det bidrag som tillämpas på produkten när den exporteras i obearbetad form.

(5)

De bidragssatser som fastställs enligt denna förordning får fastställas på förhand, eftersom det inte går att avgöra hur situationen kommer att se ut på marknaden under de närmaste månaderna.

(6)

De åtaganden som görs med avseende på bidrag som får beviljas för export av jordbruksprodukter som ingår i varor vilka inte omfattas av bilaga I till fördraget kan äventyras om höga bidragssatser fastställs på förhand. Säkerhetsåtgärder bör därför vidtas i sådana situationer, men utan att detta hindrar att långtidskontrakt ingås. Om en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms kan dessa olika mål uppnås.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De bidragssatser som skall tillämpas på de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 och i artikel 1.1 och i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 318/2006, och som exporteras i form av varor vilka förtecknas i bilaga VII till förordning (EG) nr 318/2006, skall fastställas i överensstämmelse med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för näringsliv och industri


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1585/2006 (EUT L 294, 25.10.2006, s. 19).

(2)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 447/2007 (EUT L 106, 24.4.2007, s. 31).


BILAGA

Bidragssatser som från och med den 23 november 2007 skall tillämpas för vissa sockerprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget (1)

KN-nummer

Varuslag

Bidragssats i EUR/100 kg

vid förutfastställelse av bidrag

annan

1701 99 10

Vitsocker

31,40

31,40


(1)  De bidragssatser som fastställs i denna bilaga är inte tillämpliga på export till

a)

tredjeländerna Albanien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Kosovo, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Andorra, Heliga stolen (Vatikanstaten) och Liechtenstein samt på varor enligt tabellerna I och II i protokoll nr 2 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet av den 22 juli 1972 som exporteras till Schweiziska edsförbundet,

b)

de av EU-medlemsstaternas territorier som inte ingår i gemenskapens tullområde: Gibraltar, Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d’Italia, Helgoland, Grönland, Färöarna och de områden i Republiken Cypern där landets regering inte utövar den faktiska kontrollen.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/18


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1369/2007

av den 22 november 2007

om fastställande av bidragssatserna för vissa spannmåls- och risprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (2), särskilt artikel 14.3, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1785/2003 föreskrivs att skillnaden mellan prisnoteringarna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 i var och en av dessa förordningar och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (3) anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003 eller i bilaga IV till förordning (EG) nr 1785/2003.

(3)

Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall bidragssatsen fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt.

(4)

De åtaganden som görs med avseende på bidrag som får beviljas för export av jordbruksprodukter som ingår i varor vilka inte omfattas av bilaga I till fördraget kan äventyras om höga bidragssatser fastställs på förhand. Säkerhetsåtgärder bör därför vidtas i sådana situationer, men utan att detta hindrar att långtidskontrakt ingås. Om en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms kan dessa olika mål uppnås.

(5)

Med hänsyn till överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Förenta staterna om gemenskapens export av pastaprodukter till Förenta staterna, godkänd genom rådets beslut 87/482/EEG (4), är det nödvändigt att differentiera exportbidraget för varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 00 och 1902 19 utifrån deras bestämmelseort.

(6)

Enligt artikel 15.2 och 15.3 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall en minskad bidragssats fastställas, med hänsyn till det produktionsbidrag som enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 (5) gäller för den basprodukt som förbrukas under den förmodade tiden för varornas framställning.

(7)

Alkoholhaltiga drycker anses vara mindre känsliga för priset på det spannmål som används för deras framställning. Enligt protokoll nr 19 till akten om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning måste nödvändiga bestämmelser antas för att underlätta användningen av säd från gemenskapen vid tillverkningen av alkoholhaltiga drycker framställda ur säd. Den bidragssats som tillämpas på spannmål som exporteras i form av alkoholhaltiga drycker måste därför justeras.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De bidragssatser som skall tillämpas på de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 och i artikel 1 i förordning (EG) nr 1784/2003 eller artikel 1 i förordning (EG) nr 1785/2003, och som exporteras i form av varor vilka förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003 respektive bilaga IV till förordning (EG) nr 1785/2003, skall fastställas i överensstämmelse med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för näringsliv och industri


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 797/2006 (EUT L 144, 31.5.2006, s. 1).

(3)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 447/2007 (EUT L 106, 24.4.2007, s. 31).

(4)  EGT L 275, 29.9.1987, s. 36.

(5)  EGT L 159, 1.7.1993, s. 112. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1584/2004 (EUT L 280, 31.8.2004, s. 11).


BILAGA

Bidragssatser som från och med den 23 november 2007 skall tillämpas för vissa spannmåls- och risprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget (1)

(EUR/100 kg)

KN-nummer

Varuslag (2)

Bidragssats per 100 kg basprodukt

Vid förutfastställelse av bidrag

Övriga

1001 10 00

Durumvete:

 

 

– Vid export till Förenta staterna av varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 och 1902 19

– I andra fall

1001 90 99

Vanligt vete och blandsäd av vete och råg:

 

 

– Vid export till Förenta staterna av varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 och 1902 19

– I andra fall:

 

 

– – Vid tillämpning av artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1043/2005 (3)

– – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (4)

– – I andra fall

1002 00 00

Råg

1003 00 90

Korn

 

 

– Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (4)

– I andra fall

1004 00 00

Havre

1005 90 00

Majs som används i form av:

 

 

– Stärkelse:

 

 

– – Vid tillämpning av artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1043/2005 (3)

– – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (4)

– – I andra fall

– Glukos, glukossirap, maltodextrin och sirap av maltodextrin enligt KN-nummer 1702 30 51, 1702 30 59, 1702 30 91, 1702 30 99, 1702 40 90, 1702 90 50, 1702 90 75, 1702 90 79, 2106 90 55 (5):

 

 

– – Vid tillämpning av artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1043/2005 (3)

– – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (4)

– – I andra fall

– – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (4)

– Annan (inklusive använd i obearbetad form)

Potatisstärkelse enligt KN-nummer 1108 13 00 som jämställs med en produkt som erhålls genom bearbetning av majs:

 

 

– Vid tillämpning av artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1043/2005 (3)

– Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (4)

– I andra fall

ex 1006 30

Helt slipat ris:

 

 

– Rundkornigt

– Mellankornigt

– Långkornigt

1006 40 00

Brutet ris

1007 00 90

Sorghum, annat än hybrider, för utsäde


(1)  De bidragssater som fastställs i denna bilaga är inte tillämpliga på varor enligt tabellerna I och II i protokoll nr 2 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet av den 22 juli 1972 som exporteras till Schweiziska edsförbundet eller Furstendömet Liechtenstein.

(2)  När det gäller jordbruksprodukter som erhållits genom bearbetning av en basprodukt och/eller därmed likställd produkt, är de koefficienter tillämpliga som anges i bilaga V till kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005.

(3)  Om den aktuella varan klassificeras enligt KN-nummer 3505 10 50.

(4)  Varor som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003 eller som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2825/93 (EGT L 258, 16.10.1993, s. 6).

(5)  För sirap enligt KN-nummer 1702 30 99, 1702 40 90 och 1702 60 90, som erhålls genom blandning av glukos- och fruktossirap, gäller exportbidraget endast glukossirap.


DIREKTIV

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/22


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2007/67/EG

av den 22 november 2007

om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 76/768/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter (1), särskilt artikel 8.2,

efter samråd med vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med strategin för bedömning av hårfärgningsämnen kom man överens med medlemsstaterna och berörda parter om att de kompletterande uppgifterna om de färgämnen som förtecknas i del 2 i bilaga III till direktiv 76/768/EEG skulle läggas fram för vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter i juli 2005.

(2)

I kommissionens direktiv 2006/65/EG av den 19 juli 2006 om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilagorna II och III till den tekniska utvecklingen (2) föreskrivs att 56 provisoriskt tillåtna färgämnen i del 2 i bilaga III fortfarande får användas till och med den 31 december 2007.

(3)

För 14 hårfärgningsämnen som förtecknas i del 2 i bilaga III till direktiv 76/768/EEG har det inte inkommit några kompletterande uppgifter. Deras användning i hårfärgningsmedel förbjuds därför genom direktiv 2007/54/EG.

(4)

För 42 hårfärgningsämnen som förtecknas i del 2 i bilaga III till direktiv 76/768/EEG har branschen lämnat kompletterande uppgifter. Dessa uppgifter håller nu på att utvärderas av vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter. Slutgiltiga EU bestämmelser om färgämnena kommer att antas på grundval av utvärderingen och genomföras i medlemsstaternas lagstiftning senast den 31 december 2009. Deras provisoriska användning i kosmetiska produkter bör därför fortsätta att vara tillåten till och med den 31 december 2009 med de begränsningar och på de villkor som anges i del 2 i bilaga III.

(5)

Bilaga III till direktiv 76/768/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för kosmetiska produkter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För referensnummer 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 14, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 44, 47, 48, 49, 50, 55, 56, 57, 58, 59 och 60 i del 2 i bilaga III till direktiv 76/768/EEG ska datumet ”31.12.2007” i kolumn g ersättas med ”31.12.2009”.

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2007 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med 1 januari 2008.

Medlemsstaterna ska se till att bestämmelserna vid antagandet innehåller en hänvisning till detta direktiv eller åtföljs av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 november 2007.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande


(1)  EGT L 262, 27.9.1976, s. 169. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/54/EG (EUT L 226, 30.8.2007, s. 21).

(2)  EUT L 198, 20.7.2006, s. 11.


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/24


BESLUT nr 1/2007 AV ASSOCIERINGSRÅDET EU–TUNISIEN

av den 9 november 2007

om inrättande av underkommittén ”Mänskliga rättigheter och demokrati”

(2007/754/EG)

ASSOCIERINGSRÅDET EU–TUNISIEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan (nedan kallat ”associeringsavtalet”), och

av följande skäl:

(1)

Respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör en integrerad och väsentlig del av ramen för förbindelserna mellan Europeiska unionen och dess partnerländer i Medelhavsområdet.

(2)

Dessa frågor utgör en väsentlig beståndsdel av associeringsavtalet och kommer därför att behandlas med vederbörlig uppmärksamhet i de olika organ som ska inrättas genom avtalet.

(3)

I grannskapspolitiken fastställs ambitiösa mål som grundar sig på ett av båda sidor erkänt engagemang för gemensamma värden som demokrati, rättsstat och respekt för och främjande av de mänskliga rättigheterna ur alla aspekter, inklusive rätten till utveckling.

(4)

EU:s förbindelser med länderna i södra Medelhavsområdet har ökat i intensitet, vilket härrör från genomförandet av Europa–Medelhavsavtalen, handlingsplanerna för grannskapspolitiken och den fortsatta tillämpningen av Europa–Medelhavspartnerskapet. Genomförandet av prioriteringarna i detta partnerskap med varje land och tillnärmningen av den lagstiftning i dessa länder som hänför sig till dessa prioriteringar behöver dock följas upp regelbundet.

(5)

Förbindelserna och samarbetet med partnerländerna i södra Medelhavsområdet kan utvecklas om EU:s behörighetsområden, enhetligheten och jämvikten i Barcelonaprocessen samt särdragen och behoven i varje land i Medelhavsområdet beaktas.

(6)

För att det ska finnas en lämplig institutionell ram för genomförandet och utbyggnaden av samarbetet har associeringsrådet beslutat att det ska inrättas underkommittéer till associeringskommittén EU–Tunisien.

(7)

I artikel 84 i associeringsavtalet fastställs att arbetsgrupper eller organ som är nödvändiga för att genomföra avtalet får inrättas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Härmed inrättas underkommittén ”Mänskliga rättigheter och demokrati” till associeringskommittén EU–Tunisien (nedan kallad ”associeringskommittén”).

Dess arbetsordning återges i bilagan.

2.   De ämnen som underkommittén ska behandla får även tas upp på högre nivå, inom ramen för den politiska dialogen mellan Europeiska unionen och Tunisien.

3.   Associeringskommittén ska föreslå associeringsrådet alla åtgärder som är nödvändiga för att underkommittén ska fungera väl.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 9 november 2007.

På associeringsrådet EU–Tunisiens vägnar

L. AMADO


BILAGA

Arbetsordning för underkommittén ”Mänskliga rättigheter och demokrati”

1.   Sammansättning och ordförandeskap

Underkommittén ”Mänskliga rättigheter och demokrati” (nedan kallad ”underkommittén”) ska bestå av företrädare för kommissionen och för medlemsstaterna, å ena sidan, och av företrädare för Tunisiens regering, å andra sidan. Ordförandeskapet i underkommittén ska innehas växelvis av de båda parterna.

2.   Roll

Underkommittén ska arbeta under överinseende av associeringskommittén EU–Tunisien (nedan kallad ”associeringskommittén”) och rapportera till denna efter varje möte. Underkommittén ska inte ha befogenhet att fatta beslut. Den ska emellertid ha befogenhet att lägga fram förslag för associeringskommittén.

3.   Ämnen

Underkommittén ska undersöka hur associeringsavtalet EU–Tunisien genomförs på de nedan angivna områdena. Den ska också fungera som den viktigaste tekniska mekanismen för uppföljning av genomförandet av de åtgärder på området mänskliga rättigheter och demokrati som tas upp i EU:s och Tunisiens handlingsplan inom ramen för grannskapspolitiken. Den ska granska framstegen i fråga om tillnärmning och genomförande av lagstiftningen. I förekommande fall kan samarbetet mellan offentliga förvaltningar granskas på grundval av handlingsplanen inom ramen för grannskapspolitiken. Underkommittén ska granska de framsteg som gjorts på de nedan angivna områdena och i förekommande fall föreslå åtgärder:

a)

Rättsstat och demokrati, inbegripet stärkande av rättsstaten och demokratin, rättsväsendets oberoende, möjligheterna att få rättshjälp samt modernisering av rättsväsendet.

b)

Genomförande av de viktigaste internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, inbegripet en undersökning av möjligheterna till anslutning till de fakultativa protokollen till dessa konventioner.

c)

Förstärkning av förvaltningskapaciteten och de nationella institutionerna.

Denna förteckning är inte uttömmande och associationskommittén kan komplettera den med andra frågor efter en överenskommelse mellan de båda parterna.

Frågor som rör något av, flera av eller alla de ovan angivna områdena får behandlas vid underkommitténs möten.

4.   Sekretariat

En tjänsteman från Europeiska kommissionen och en regeringstjänsteman från Tunisien ska tillsammans fungera som underkommitténs ständiga sekreterare och ansvara för förberedelserna inför underkommitténs möten.

5.   Möten

Underkommittén ska sammanträda minst en gång om året. Ett möte kan sammankallas på begäran av endera parten. Den begärande partens ständiga sekreterare ska överlämna begäran till den andra parten. Den andra partens ständiga sekreterare ska svara inom 15 arbetsdagar efter det att begäran mottagits.

Varje möte i underkommittén ska hållas vid en tidpunkt och på en plats som parterna har kommit överens om.

Kallelserna ska utfärdas av respektive parts ständiga sekreterare i samförstånd med ordföranden. Före varje möte ska ordföranden underrättas om sammansättningen av de båda parternas delegationer.

Om parterna samtycker kan underkommittén begära in expertutlåtanden för att erhålla särskild information om ämnen som parterna i förväg har enats om.

6.   Dagordning för mötena

Alla förslag från parterna till punkter som ska föras upp på underkommitténs dagordning ska lämnas till underkommitténs ständiga sekreterare.

Den preliminära dagordningen ska omfatta de punkter om vilka de ständiga sekreterarna mottagit en begäran senast 15 dagar före mötet.

Ordföranden ska i samråd med den andra parten utarbeta den preliminära dagordningen för varje möte senast tio dagar före mötet.

Arbetsdokument ska ha inkommit till parterna senast sju dagar före mötet. Dessa tidsfrister kan förkortas enligt överenskommelse mellan parterna.

Dagordningen ska antas av underkommittén i början av varje möte.

7.   Protokoll

Protokollet ska efter varje möte upprättas och godkännas av de båda ständiga sekreterarna. De ska överlämna en kopia av protokollet till associeringskommitténs sekreterare och ordförande.

8.   Offentlighet

Underkommitténs möten ska inte vara offentliga och dess mötesprotokoll ska vara konfidentiella.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/28


RÅDETS BESLUT

av den 19 november 2007

om utnämning av en särskild samordnare för stabilitetspakten för sydöstra Europa

(2007/755/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1080/2000 av den 22 maj 2000 om stödet till Förenta nationernas interimistiska uppdrag i Kosovo (UNMIK) och den höge representantens kansli i Bosnien och Hercegovina (OHR) och stabilitetspakten för sydöstra Europa (1), särskilt artikel 1a,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 10 juni 1999 enades utrikesministrarna i Europeiska unionens medlemsstater och Europeiska gemenskapernas kommission tillsammans med de övriga deltagarna i stabilitetspakten för sydöstra Europa om att upprätta en stabilitetspakt för sydöstra Europa, nedan kallad ”stabilitetspakten”.

(2)

I artikel 1a i förordning (EG) nr 1080/2000 fastställs att den särskilde samordnaren för stabilitetspakten ska utses årligen.

(3)

Det är nödvändigt att samtidigt med utnämningen fastställa ett mandat för den särskilde samordnaren. Det mandat som fastställs i rådets beslut 2006/921/EG av den 11 december 2006 om utnämning av en särskild samordnare för stabilitetspakten för sydöstra Europa (2) för 2006 är ändamålsenligt. I överensstämmelse med slutsatserna från det regionala forumet för stabilitetspakten i Zagreb den 10 maj 2007, ministermötet och toppmötet inom ramen för den sydösteuropeiska samarbetsprocessen i Zagreb den 10 och den 11 maj 2007, samt rådets slutsatser från maj 2007, i vilka den särskilde samordnaren för stabilitetspakten, den nye generalsekreteraren och det sittande bulgariska ordförandeskapet för den sydösteuropeiska samarbetsprocessen uppmanas att sörja för en smidig och tidsmässigt lämplig övergång från stabilitetspakten till de nya strukturerna, läggs för detta mandat särskild tonvikt vid kraven i samband med en övergång till regionalt egenansvar och behovet av att sörja för ett smidigt och tidsmässigt lämpligt överlämnande av ansvaret till generalsekreteraren för det regionala samarbetsrådet innan mandatet löper ut.

(4)

Det bör fastställas tydliga regler för ansvarsfördelning och riktlinjer rörande samordning och rapportering.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Erhard BUSEK utnämns härmed till särskild samordnare för stabilitetspakten för sydöstra Europa.

Artikel 2

Den särskilde samordnaren ska utföra de uppgifter som anges i punkt 13 i stabilitetspakten av den 10 juni 1999.

Artikel 3

För att uppnå det mål som anges i artikel 2 ska den särskilde samordnarens mandat vara följande:

a)

Främja att stabilitetspaktens mål, inom och mellan de enskilda länderna, uppnås där det kan visas att stabilitetspakten har ett mervärde.

b)

Fungera som ordförande för det regionala forumet för sydöstra Europa.

c)

Upprätthålla nära kontakt med samtliga deltagare och bidragande stater, organisationer och institutioner i stabilitetspakten samt med relevanta regionala initiativ och organisationer i syfte att främja regionalt samarbete och regionalt egenansvar.

d)

Samarbeta nära med Europeiska unionens samtliga institutioner och med unionens medlemsstater för att främja Europeiska unionens roll i stabilitetspakten i enlighet med punkterna 18, 19 och 20 i stabilitetspakten och säkerställa full samverkan mellan stabilitetspaktens arbete och stabiliserings- och associeringsprocessen.

e)

Vid behov sammanträda regelbundet och kollektivt med ordförandena för arbetsgrupperna för att säkerställa en allmän strategisk samordning och tillhandahålla sekretariat för det regionala forumet för sydöstra Europa och dess instrument.

f)

Arbeta på grundval av en i förväg överenskommen och i samråd med deltagarna i stabilitetspakten upprättad förteckning över de prioriterade åtgärder som stabilitetspakten ska genomföra under det första halvåret 2008, och anpassa stabilitetspaktens arbetsmetoder och strukturer till behoven i samband med övergången till regionalt egenansvar och därvid säkerställa samstämmighet och en effektiv resursanvändning.

g)

Underlätta genomförandet av övergången till regionalt egenansvar i överensstämmelse med regionala forumets slutsatser av den 30 maj 2006 och i detta syfte nära samarbeta med den sydösteuropeiska samarbetsprocessen samt det regionala samarbetsrådet och dess generalsekreterare, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas åt inrättandet av det regionala samarbetsrådet och dess sekretariat och särskild vikt ska fästas vid rationalisering av de olika arbetsgrupperna och initiativen inom ramen för stabilitetspakten.

h)

Sörja för ett smidigt och snabbt överlämnande av ansvaret till generalsekreteraren för det regionala samarbetsrådet och en avveckling av den återstående administrativa verksamheten inom ramen för stabilitetspakten.

Artikel 4

Den särskilde samordnaren ska ingå en finansieringsöverenskommelse med kommissionen.

Artikel 5

Den särskilde samordnarens verksamhet ska samordnas med den verksamhet som utövas av rådets generalsekreterare/den högre representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, rådets ordförandeskap och kommissionen, särskilt inom ramen för den informella rådgivande kommittén. På fältet ska nära förbindelser upprätthållas med rådets ordförandeskap, kommissionen, medlemsstaternas beskickningschefer, Europeiska unionens särskilda representanter samt med den höge representantens kansli i Bosnien och Hercegovina och Förenta nationernas civila förvaltning i Kosovo.

Artikel 6

Den särskilde samordnaren ska, när så är lämpligt, rapportera till rådet och kommissionen. Han ska fortsätta att regelbundet informera Europaparlamentet om sin verksamhet.

Artikel 7

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2008 till och med den 30 juni 2008.

Utfärdat i Bryssel den 19 november 2007.

På rådets vägnar

L. AMADO

Ordförande


(1)  EGT L 122, 24.5.2000, s. 27. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2098/2003 (EUT L 316, 29.11.2003, s. 1).

(2)  EUT L 351, 13.12.2006, s. 19.


Kommissionen

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/30


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 9 november 2007

om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG

[delgivet med nr K(2007) 5357]

(2007/756/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (1), särskilt artikel 14.4 och 14.5,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (2), särskilt artikel 14.4 och 14.5, och

av följande skäl:

(1)

När medlemsstater tillåter att rullande materiel tas i bruk måste de säkerställa att varje enskild vagn har en identifikationskod. Denna kod bör sedan föras in i ett nationellt fordonsregister (nedan kallat ”NVR”). Detta register måste kunna konsulteras av auktoriserade ombud från behöriga myndigheter och intressegrupper. De olika nationella registren bör vara enhetliga när det gäller uppgifternas innehåll och uppställningsform. Detta kräver att de fastställs på grundval av gemensamma driftsmässiga och tekniska specifikationer.

(2)

De gemensamma specifikationerna för NVR bör antas på grundval av förslaget till specifikation som utarbetats av Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad ”byrån”). Dessa förslag till specifikationer bör särskilt omfatta definitioner av innehållet, den funktionella och tekniska arkitekturen, datautformning och driftsätt samt regler för datainmatning och konsultation.

(3)

Detta beslut har utarbetats på grundval av byråns rekommendation ERA/REC/INT/01-2006 av den 28 juli 2006.

Varje medlemsstats nationella fordonsregister ska innehålla samtliga godkända fordon som finns i den medlemsstaten. Godsvagnar och personvagnar ska dock endast vara registrerade i den medlemsstats NVR där de först togs i bruk.

(4)

Ett standardformulär ska användas för fordonsregistrering, bekräftelse av registrering, ändring av registrerad(e) enhet(er) och bekräftelse av förändringar.

(5)

Varje medlemsstat ska upprätta ett datorbaserat nationellt fordonsregister. Samtliga nationella fordonsregister ska kopplas till ett centralt virtuellt fordonsregister (nedan kallat ”VVR”) som förvaltas av byrån för att upprätta det dokumentregister om driftskompatibilitet som anges i artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 (3). VVR ska göra det möjligt för användarna att söka i samtliga nationella fordonsregister via en gemensam portal och möjliggöra datautbyte mellan nationella fordonsregister. Av tekniska skäl kan dock förbindelsen till det virtuella fordonsregistret inte upprättas omedelbart. Därför behöver inte medlemsstaterna koppla upp sina nationella fordonsregister mot det centrala virtuella fordonsregistret förrän det kan visas att VVR fungerar effektivt. Byrån kommer för detta ändamål att genomföra ett pilotprojekt.

(6)

Enligt punkt 8 i protokollet från sammanträde nr 40 med regelkommittén som inrättats i enlighet med artikel 21 i direktiv 2001/16/EG, ska samtliga befintliga fordon registreras i det nationella fordonsregistret i den medlemsstat där de tidigare var registrerade. Vid dataöverföring bör en adekvat övergångsperiod och datatillgänglighet beaktas.

(7)

I enlighet med artikel 14.4 b i direktiv 96/48/EG och artikel 14.4 b i direktiv 2001/16/EG ska det nationella fordonsregistret skötas och uppdateras av ett organ som är oberoende i förhållande till järnvägsföretagen. Medlemsstaterna ska informera kommissionen och de övriga medlemsstaterna om vilket organ de har valt för detta, bland annat för att underlätta utbytet av information mellan dessa organ.

(8)

Vissa medlemsstater har ett omfattande järnvägsnät med en spårvidd på 1 520 mm och med en vagnpark som är gemensam för länderna i Oberoende staters samvälde (OSS). Detta har lett till ett gemensamt registreringssystem som är en viktig faktor i driftskompatibiliteten och säkerheten för detta 1 520 mm järnvägsnät. Denna särskilda situation bör erkännas och särskilda regler upprättas för att undvika bristande enhetlighet i Europeiska unionens och OSS ländernas skyldigheter för samma fordon.

(9)

De regler som fastställts i bilaga P till de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD) om drift och trafikledning är tillämpliga på numreringssystemet för fordon när det gäller registreringen i det nationella fordonsregistret. Byrån kommer att utarbeta en vägledning så att dessa regler tillämpas på ett harmoniserat sätt.

(10)

De åtgärder som anges i detta beslut överensstämmer med kommitténs yttrande enligt artikel 21 i direktiv 96/48/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De gemensamma specifikationerna för det nationella fordonsregistret i enlighet med artikel 14.5 i direktiv 96/48/EG och artikel 14.5 i direktiv 2001/16/EG, enligt bilagan, antas härmed.

Artikel 2

Vid registrering av fordon efter ikraftträdandet av detta beslut ska medlemsstaterna använda de gemensamma specifikationer som anges i bilagan.

Artikel 3

Medlemsstaterna ska registrera befintliga fordon på det sätt som avses i avsnitt 4 i bilagan.

Artikel 4

1.   I enlighet med artikel 14.4 b i direktiv 96/48/EG och artikel 14.4 b i direktiv 2001/16/EG ska medlemsstaterna utse ett nationellt organ som ska ansvara för att sköta och uppdatera det nationella fordonsregistret. Detta organ kan vara den nationella säkerhetsmyndigheten i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna ska se till att dessa organ samarbetar och utbyter information för att säkerställa att uppgiftsändringar förmedlas utan dröjsmål.

2.   Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och övriga medlemsstater om det organ som utsetts i enlighet med punkt 1 inom ett år efter detta besluts ikraftträdande.

Artikel 5

1.   När rullande materiel tas i bruk för första gången i Estland, Lettland eller Litauen och ska användas utanför Europeiska unionen som en del av vagnparken för det gemensamma järnvägssystemet med 1 520 mm spårvidd ska materielen registreras i både det nationella fordonsregistret och informationsdatabasen som drivs av rådet för järnvägstransporter i Oberoende staters samvälde. I det här fallet kan det åttasiffriga numreringssystemet tillämpas i stället för det numreringssystem som anges i bilagan.

2.   Rullande materiel som tas i bruk för första gången i tredjeland och är avsedd att användas inom Europeiska unionen som en del av den gemensamma vagnparken i järnvägssystemet med 1 520 mm spårvidd ska inte registreras i det nationella fordonsregistret. I överensstämmelse med artikel 14.4 i direktiv 2001/16/EG måste det emellertid vara möjligt att hämta information som anges i artikel 14.5 c, d och e från informationsdatabasen som drivs av rådet för järnvägstransporter i Oberoende staters samvälde.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 9 november 2007.

På kommissionens vägnar

Jacques BARROT

Vice ordförande


(1)  EGT L 235, 17.9.1996, s. 6. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/32/EG (EUT L 141, 2.6.2007, s. 63).

(2)  EGT L 110, 20.4.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2007/32/EG.

(3)  EUT L 164, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 220, 21.6.2004, s. 3.


BILAGA

1.   UPPGIFTER

I följande lista presenteras det format som föreslås för uppgifterna i det nationella fordonsregistret.

Numreringen följer ordningen i den föreslagna standardblanketten för registrering i tillägg nr 4.

Dessutom kan fält för kommentarer läggas till, till exempel för identifikation av fordon under utredning (se avsnitt 3.4).

1.

Europeiskt fordonsnummer

Obligatoriskt

Innehåll

Numerisk identifikationskod enligt bilaga P i TSD om ”Drift och trafikledning” (nedan kallad ”OPE TSD”) (1)

 

Format

1.1

Nummer

tolvsiffrigt (2)

1.2

Tidigare nummer (vid behov, för fordon som har fått ett nytt nummer)

tolvsiffrigt (2)

2.

Medlemsstat och nationell säkerhetsmyndighet

Obligatoriskt

Innehåll

Identifikation av medlemsstat och nationell säkerhetsmyndighet där fordonets tillstånd har utfärdats. För fordon från tredjeland gäller den medlemsstat där tillståndet utfärdats.

 

Format

2.1

Medlemsstatens nummerkod som anges i bilaga P i OPE TSD

Tvåsiffrig kod

2.2

Nationella säkerhetsmyndighetens namn

Text

3.

Tillverkningsår

Obligatoriskt

Innehåll

År då fordonet lämnade fabriken.

 

Format

3.

Produktionsår

ÅÅÅÅ

4.

EG-hänvisning

Obligatoriskt

Innehåll

Hänvisningar till EG-kontrollförklaring och det utfärdande organet (den upphandlande enheten)

 

Format

4.1

Datum för deklarationen

Datum

4.2

EG-hänvisning

Text

4.3

Det utfärdande organets (den upphandlande enhetens) namn

Text

4.4

Registrerat organisationsnummer

Text

4.5

Organisationens adress, Gata och nummer

Text

4.6

Ort

Text

4.7

Landskod

ISO

4.8

Postnummer

Alfanumerisk kod

5.

Hänvisning till registret över rullande materiel

Obligatoriskt

Innehåll

Hänvisning till den enhet som ansvarar för registret över rullande materiel (3)

 

Format

5.1

Ansvarig enhet för registret

Text

5.2

Enhetens adress, gata och nummer

Text

5.3

Ort

Text

5.4

Landskod

ISO

5.5

Postnummer

Alfanumerisk kod

5.6

E-postadress

E-post:

5.7

Hänvisning som gör det möjligt att hämta relevanta tekniska uppgifter från registret över rullande materiel

Alfanumerisk kod

6.

Begränsningar

Obligatoriskt

Innehåll

Begränsningar avseende fordonets användning

 

Format

6.1

Kodade begränsningar

(se tillägg 1)

Kod

6.2

Icke-kodade begränsningar

Text

7.

Ägare

Frivillig

Innehåll

Identifikation av fordonets ägare

 

Format

7.1

Organisationens namn

Text

7.2

Registrerat organisationsnummer

Text

7.3

Organisationens adress, gata och nummer

Text

7.4

Ort

Text

7.5

Landskod

ISO

7.6

Postnummer

Alfanumerisk kod

8.

Innehavare

Obligatoriskt

Innehåll

Identifikation av fordonsinnehavaren

 

Format

8.1

Organisationens namn

Text

8.2

Registrerat organisationsnummer

Text

8.3

Organisationens adress, gata och nummer

Text

8.4

Ort

Text

8.5

Landskod

ISO

8.6

Postnummer

Alfanumerisk kod

8.7

VKM – frivillig

Alfanumerisk kod

9.

Enhet med ansvar för underhåll

Obligatoriskt

Innehåll

Hänvisning till enhet med ansvar för underhåll (4)

 

Format

9.1

Enhet med ansvar för underhåll

Text

9.2

Enhetens adress, gata och nummer

Text

9.3

Ort

Text

9.4

Landskod

ISO

9.5

Postnummer

Alfanumerisk kod

9.6

E-postadress

E-post

10.

Återkallelse

Obligatorisk när tillämpligt

Innehåll

Datum för officiell skrotning och/eller annan typ av bortskaffande och koden för återkallelsesätt

 

Format

10.1

Bortskaffandesätt

(se tillägg 3)

Tvåsiffrig kod

10.2

Datum för återkallelse

Datum

11.

Medlemsstater där fordonet är tillåtet

Obligatoriskt

Innehåll

Lista över de medlemsstater där fordonet är tillåtet

 

Format

11.

Medlemsstatens numeriska kod enligt bilaga P.4 i OPE TSD

Lista

12.

Tillståndets nummer

Obligatoriskt

Innehåll

Nummer för harmoniserat tillstånd för idrifttagande, utfärdat av den nationella säkerhetsmyndigheten

 

Format

12.

Tillståndets nummer

Alfanumerisk kod enligt EIN, se tillägg 2.

13.

Tillstånd för idrifttagande

Obligatoriskt

Innehåll

Datum för tillstånd att ta fordonet i bruk (5) och dess giltighet

 

Format

13.1

Datum för beviljande av tillstånd

Dat. (ÅÅÅÅMMDD)

13.2

Tillstånd giltigt till och med

Datum (inkluderat)

13.3

Indraget tillstånd

Ja/Nej

2.   STRUKTUR

2.1   Länkar till andra register

Flera register håller på att upprättas till följd av EU:s nya regelsystem. I tabellen nedan sammanfattas de register och databaser som kan komma att anslutas till det nationella fordonsregistret när de införs.

Register eller databaser

Ansvarig enhet

Andra enheter med tillträde

Nationella fordonsregister

(Direktiv om driftskompatibilitet)

Registreringsenhet (6)/nationell säkerhetsmyndighet

Andra nationella säkerhetsmyndigheter/ registreringsenheter/RU/IM/IB/RB/Innehavare/Ägare/ERA/OTIF

RRS

(Direktiv om driftskompatibilitet)

Ska beslutas av medlemsstaterna

RU/IM/nationell säkerhetsmyndighet/ERA/OTIF/Innehavare/Lokaler

RSRD

(TAF TSI & SEDP)

Innehavare

RU/IM/nationell säkerhetsmyndighet/ERA/Innehavare/Lokaler

WIMO

(TAF TSI & SEDP)

Ännu inte bestämt

RU/IM/nationell säkerhetsmyndighet/ERA/Innehavare/Lokaler/Användare

Register över rullande järnvägsmateriel (7)

(konventionen från Kapstaden)

Ansvarig för register

Allmänheten

OTIF register

(COTIF 99 – ATMF)

OTIF

Behöriga myndigheter/RU/IM/IB/RB/Innehavare/Ägare/ERA/OTIF Sek.

Det är omöjligt att vänta på att samtliga register upprättas innan det nationella fordonsregistret införs. Därför måste det nationella fordonsregistret utformas så att en senare koppling till de andra registren blir möjlig. I detta syfte ska följande beaktas:

—   RRS: hänvisning görs till detta i det nationella fordonsregistret genom att nämna den enhet som är ansvarig för RRS. Nyckeln för att länka samman registren ska vara punkt 5.7.

—   RSRD: detta omfattar vissa ”administrativa” punkter i det nationella fordonsregistret. Genom specifikationen i TAF TSD SEDP. SEDP ska beakta specifikationen i det nationella fordonsregistret.

—   WIMO: inkluderar uppgifter från RSRD och uppgifter om underhåll. Ingen länk till det nationella fordonsregistret.

—   VKMR: Bör hanteras av ERA och OTIF gemensamt (ERA för Europeiska unionen och OTIF för alla OTIF-medlemmar som inte är medlemsstater i EU). Innehavaren registreras i det nationella fordonsregistret. TSD OPE anger i detalj andra centralregister runtom i världen (till exempel fordonens typkoder, driftskompatibilitetskoder, landskoder etc.) som bör hanteras av ett ”centralt organ” som är resultatet av samarbetet mellan ERA och OTIF.

—   Register över rullande järnvägsmateriel (konventionen från Kapstaden): detta är en registrering av ekonomisk information om rörlig utrustning. Detta register kan utvecklas till följd av den diplomatiska konferens som hölls i februari 2007. Det finns en möjlig koppling, eftersom UNIDROIT-registret behöver information om fordonets nummer och ägare. Nyckeln för att länka samman båda registren ska vara EVN.

—   OTIF-registret: OTIF-registret kommer att specificeras på grundval av detta beslut och övriga EU-register.

Hur systemet i dess helhet ska konstrueras, samt kopplingarna mellan det nationella fordonsregistret och andra register, kommer att anges i detalj på ett sådant sätt att det blir möjligt att hämta den efterfrågade informationen vid behov.

2.2   Utformningen av fordonsregister inom EU

De nationella fordonsregistren ska genomföras utifrån en decentraliserad lösning. Målet är att skapa en sökmotor för uppgifterna genom att använda en gemensam programvara, som ger användare möjlighet att hämta uppgifter från samtliga lokala register (LR) i medlemsstaterna.

Uppgifterna i de nationella fordonsregistren lagras på nationell nivå och kommer att kunna hämtas via en webbbaserad applikation (med egen webbadress).

Europeiska centraliserade virtuella fordonsregistret (EC VVR) består av två delsystem:

Det virtuella fordonsregister (VVR), som är den centrala sökmotorn i ERA.

De nationella fordonsregister (NVR), som är medlemsstaternas lokala register.

Bild 1

Utformning av EC VVR

Image

Denna struktur bygger på två kompletterande delsystem som gör det möjligt att söka uppgifter som lagras lokalt i respektive medlemsstat och som omfattar följande:

Att upprätta datoriserade register på nationell nivå och öppna dem för ömsesidig konsultation.

Att ersätta pappersregister med datoriserade register. Det gör att medlemsstaten kan hantera och dela information med andra medlemsstater.

Att tillåta anslutningar mellan nationella fordonsregister och det virtuella fordonsregistret genom användning av gemensamma standarder och gemensam terminologi.

Huvudprinciperna i denna struktur är följande:

Samtliga nationella fordonsregister kommer att ingå i det datorbaserade nätet.

Samtliga medlemsstater ser samma uppgifter när de går in på systemet.

Dubbelregistrering av uppgifter och relaterade möjliga fel kommer att undvikas när det virtuella fordonsregistret väl har upprättats.

Uppdaterade uppgifter.

Strukturen kommer att genomföras i följande steg:

Antagande av detta beslut.

Byrån kommer att genomföra ett pilotprojekt där det virtuella fordonsregistret ansluts till minst tre medlemsstaters nationella fordonsregister, inbegripet en fungerande anslutning av ett befintligt nationellt fordonsregister med hjälp av ett översättningsprogram.

Utvärdering av pilotprojektet och, vid behov, en uppdatering av detta beslut.

Offentliggörande av en specifikation från byrån som medlemsstaterna kan använda för att ansluta sina nationella fordonsregister till det centrala virtuella fordonsregistret.

Som ett sista steg ansluts samtliga nationella fordonsregister till det centrala virtuella fordonsregistret genom ett separat beslut och efter en utvärdering av pilotprojektet.

3.   DRIFT

3.1   Användningen av det nationella fordonsregistret

Det nationella fordonsregistret ska användas för följande:

Register över tillstånd.

Register över tilldelade Europeiska fordonsnummer.

Sökning efter kortfattad information inom EU om ett särskilt fordon.

Uppföljning av rättsliga aspekter som skyldigheter och juridisk information.

Information för inspektioner i huvudsak relaterade till säkerhet och underhåll.

Möjliggöra kontakt med ägare och innehavare.

Dubbelkontrollera vissa säkerhetskrav före utfärdandet av ett säkerhetsintyg.

Uppföljning av ett särskilt fordon.

3.2   Ansökningsblanketterna

3.2.1   Registreringsansökan

Blankett som ska användas bifogas i tillägg 4.

Enheten som ansöker om en fordonsregistrering kryssar för rutan för ”Nyregistrering”. Den fyller i första delen av blanketten med all nödvändig information från punkt 2 till punkt 9 och punkt 11 och skickar den sedan till:

Registreringsenheten i den medlemsstat där registreringen söks.

När det gäller ett fordon från tredjeland till registreringsenheten i den första medlemsstat där fordonet ska tas i drift.

3.2.2   Registrering av ett fordon och utfärdande av ett europeiskt fordonsnummer

När det gäller en förstagångsregistrering utfärdar den behöriga registreringsenheten det europeiska fordonsnumret.

Det är möjligt att ha en registreringsblankett per fordon eller en enskild blankett för en hel uppsättning fordon från samma serie eller order bifogad med en lista över fordonsnumren.

Registreringsenheten ska vidta rimliga åtgärder för att garantera att de uppgifter som införs i det nationella fordonsregistret är korrekta. För detta ändamål kan registreringsenheten begära information från andra registreringsenheter, särskilt när den enhet som ansöker om registrering i en medlemsstat inte är etablerad i den medlemsstaten.

3.2.3   Ändring av en eller flera registreringspunkter

En enhet som ansöker om en ändring i en eller flera av punkterna i fordonsregistreringen ska

kryssa för rutan för ”Ändring”,

fylla i det nuvarande europeiska fordonsnumret (punkt 1),

kryssa för rutan för ändrad(e) punkt(er),

ange det nya innehållet i ändrad(e) punkt(er) och sedan skicka blanketten till registreringsenheten i den medlemsstat där fordonet är registrerat.

Användning av standardblanketten kan i vissa fall inte räcka till. Om så är nödvändigt kan den berörda registreringsenheten därför använda ytterligare dokument i antingen pappersformat eller elektroniskt format.

Skulle byte av innehavare ske, är det den förevarande registrerade innehavaren som är ansvarig för att meddela registreringsenheten och registreringsenheten ska meddela den nye innehavaren om den ändrade registreringen. Den tidigare innehavaren tas inte bort från det nationella fordonsregistret och befrias inte från sina skyldigheter förrän den nye innehavaren har godkänt sin innehavarstatus.

Skulle ett ägarbyte ske ligger det på den registrerade ägarens ansvar att meddela registreringsenheten. Då kommer den tidigare ägaren att tas bort från det nationella fordonsregistret. Den nye ägaren kan begära att hans uppgifter förs in i det nationella fordonsregistret.

Efter att ändringarna registrerats kan den nationella säkerhetsmyndigheten dela ut ett nytt nummer på tillståndet och i vissa fall utfärda ett nytt europeiskt fordonsnummer.

3.2.4   Återkallande av registrering

Enheten som ansöker om ett återkallande av registrering ska kryssa för rutan för ”återkallande”. Den ska sedan fylla i punkt 10 och skicka blanketten till registreringsenheten i någon av medlemsstaterna som fordonet är registrerat.

Registreringsenheten delar ut återkallandet av registreringen genom att fylla i datumet för återkallelse och bekräfta återkallandet till den sagda enheten.

3.2.5   Tillstånd i flera medlemsstater

När ett fordon som redan är godkänt och registrerat i en medlemsstat godkänns i en annan medlemsstat måste det registreras i det nationella fordonsregistret i den senare medlemsstaten. I detta fall är det dock endast uppgifter relaterade till punkterna 1, 2, 6, 11, 12 och 13 som måste redovisas, eftersom dessa uppgifter endast berör den senare medlemsstaten.

Så länge det virtuella fordonsregistret och anslutningen till samtliga nationella fordonsregister inte är helt operativa ska de berörda registreringsenheterna utbyta information för att se till att uppgifterna om samma fordon överensstämmer.

Godsvagnar och personvagnar är endast registrerade i det nationella fordonsregistret i den medlemsstat där de först togs i drift.

3.3   Åtkomsträttigheter

Rätten att få tillgång till uppgifter i ett nationellt fordonsregister från en bestämd medlemsstat ”XX” anges i tabellen nedan, där åtkomstkoderna definieras på följande sätt:

Åtkomstkod

Typ av åtkomst

0.

Ingen åtkomst

1.

Begränsad konsultation (villkoren i spalten ”Läs rättigheter”)

2.

Obegränsad konsultation

3.

Begränsad konsultation och uppdatering

4.

Obegränsad konsultation och uppdatering

Varje registreringsenhet ska ha full tillgång och endast uppdatera rättigheter för uppgifter i sin egen databas. Därför är åtkomstkodningen 3.

Enhet

Definition

Läsrättigheter

Uppdateringsrättigheter

Punkt 7

Övriga punkter

RE /NSA”XX”

Registreringsenhet/NSA i MS ”XX”

Alla data

Alla data

4

4

Andra NSA/registreringsenheter

Andra NSA och/eller registreringsenheter.

Alla data

Inga

2

2

ERA

Europeiska järnvägsbyrån

Alla data

Inga

2

2

Innehavare

Fordonets innehavare

Alla data om fordon som han är innehavare av

Inga

1

1

Fordonsparksförvaltare

Fordonsförvaltare utsedd av innehavare

Fordon för vilka han blivit utsedd av innehavaren

Inga

1

1

Ägare

Fordonets ägare

Alla data om fordonet han äger

Inga

1

1

Järnvägsföretag

Driftsansvarig

Alla data baserade på fordonsnummer

Inga

0

1

Infrastrukturförvaltarna

Infrastrukturförvaltare

Alla data baserade på fordonsnummer

Inga

0

1

Utredande organ och reglerande organ

Kontroll- och granskningsorgan meddelade av medlemsstaten

Alla data om fordon som kontrolleras eller revideras

Inga

2

2

Övriga berättigade användare

Övriga tillfälliga användare erkända av nationella säkerhetsmyndigheten eller byrån

För att definiera tillfällig skulle varaktigheten kunna begränsas

Inga

0

1

3.4   Tidigare dokument

Samtliga uppgifter i det nationella fordonsregistret måste bevaras i tio år från det datum ett fordon återkallas och avregistreras. Som ett minimikrav ska uppgifterna finnas tillgängliga on-line de första tre åren. Efter tre år kan uppgifterna bevaras elektroniskt, i pappersform eller i något annat arkivsystem. Om det någon gång under denna tioårsperiod startas en undersökning om ett eller flera fordon ska uppgifter om dessa fordon bevaras utöver tioårsperioden om så krävs.

Alla ändringar i nationella fordonsregistret bör också registreras. Införandet av tidigare ändringar skulle kunna lösas med informationstekniska funktioner.

4.   BEFINTLIGA FORDON

4.1   Beaktat datainnehåll

Var och en av de 13 bibehållna punkterna har beaktats för att specificera vilka som är obligatoriska och vilka som inte är det.

4.1.1   Punkt 1 – Europeiskt fordonsnummer (obligatoriskt)

a)   Fordon som redan har ett tolvsiffrigt identifikationsnummer

I länder som har en unik landskod ska fordonen behålla sina nuvarande nummer. Det tolvsiffriga numret ska registreras som sådant utan några ändringar.

Länder som både har en huvudsaklig landskod och en särskild kod tilldelad sen tidigare:

Tyskland där landskoden är 80 och den särskilda koden 68 står för AAE (Ahaus Alstätter Eisenbahn).

Schweiz där landskoden är 85 och den särskilda koden 63 står för BLS (Bern–Lötschberg–Simplon Eisenbahn).

Italien med landskoden 83 och den särskilda koden 64 för FNME (Ferrovie Nord Milano Esercizio).

Ungern med landskoden 55 och den särskilda koden 43 för GySEV/ROeEE (Győr-Sopron-Ebenfurti Vasút Részvénytársaság/Raab-Ödenburg-Ebenfurter Eisenbahn).

Fordonen bör behålla sina nuvarande nummer. Det tolvsiffriga numret ska registreras som sådant utan några ändringar (8).

IT-systemet måste beakta båda koderna (huvudsaklig landskod och särskild kod) som avser samma land.

b)   Fordon som används i internationell trafik utan ett tolvsiffrigt identifikationsnummer

Ett tvåstegsförfarande bör tillämpas:

Fordonet tilldelas ett tolvsiffrigt nummer (enligt OPE TSD) som ska utformas i enlighet med fordonets egenskaper i det nationella fordonsregistret. IT-systemet bör koppla registreringsnumret till det nuvarande fordonsnumret.

Det tolvsiffriga numret knyts fysiskt till själva fordonet inom en tidsperiod av sex år.

c)   Fordon som används i inrikestrafik utan ett tolvsiffrigt identifikationsnummer

Det ovannämnda förfarandet kan tillämpas för fordon som endast används i inrikes trafik på frivillig basis.

4.1.2   Punkt 2 – Medlemsstat och nationell säkerhetsmyndighet (obligatoriskt)

”Medlemsstat” ska alltid avse den medlemsstat i vars nationella fordonsregister fordonet är registrerat.”Nationell säkerhetsmyndighet” avser den enhet som har utfärdat tillståndet om idrifttagande av fordonet.

4.1.3   Punkt 3 – Tillverkningsår

När det exakta tillverkningsåret inte går att fastställa ska ett ungefärligt år fyllas i.

4.1.4   Punkt 4 – EG-hänvisning

En sådan hänvisning finns vanligtvis inte för befintliga fordon utom för en handfull rullande materiel inom järnvägssystemet för höghastighetståg. Ska registreras enbart om den finns.

4.1.5   Punkt 5 – Hänvisning till register för rullande materiel

Ska registreras enbart om den finns.

4.1.6   Punkt 6 – Begränsningar

Ska registreras enbart om de finns.

4.1.7   Punkt 7 – Ägare

Ska registreras endast om tillgänglig och/eller om det krävs.

4.1.8   Punkt 8 – Innehavare (obligatoriskt)

Vanligtvis tillgängliga och obligatoriska uppgifter.

4.1.9   Punkt 9 – Enhet med ansvar för underhåll

Denna punkt är obligatorisk.

4.1.10   Punkt 10 – Återkallelse

Tillämplig.

4.1.11   Punkt 11 – Medlemsstat där fordonet är godkänt/tillåtet

Normalt registreras RIV-godsvagnar, RIC-personvagnar samt fordon i bilaterala eller multilaterala avtal som sådana. Om denna information är tillgänglig ska det registreras i enlighet därmed.

4.1.12   Punkt 12 – Tillståndets nummer

Ska registreras enbart om det finns.

4.1.13   Punkt 13 – Idrifttagande (obligatoriskt)

När det exakta datumet för idrifttagande fattas ska ett ungefärligt år fyllas i.

4.2   Förfarande

Den enhet som tidigare var ansvarig för fordonsregistrering ska göra all information tillgänglig för den nationella säkerhetsmyndigheten eller registreringsenheten i det land där den är lokaliserad.

Befintliga godsvagnar och personvagnar ska endast vara registrerade i det nationella fordonsregistret i den medlemsstat där den förra registreringsenheten var belägen.

Om ett befintligt fordon har godkänts i flera medlemsstater ska den enhet som registrerar detta fordon skicka relevanta data till registreringsenheterna i de övriga berörda medlemsstaterna.

Den nationella säkerhetsmyndigheten eller registreringsenheten överför informationen till sitt nationella fordonsregister.

Den nationella säkerhetsmyndigheten eller registreringsenheten ska informera alla berörda parter när överföringen av informationen är slutförd. Åtminstone bör följande enheter informeras:

Den enhet som tidigare var ansvarig för fordonsregisteringen.

Innehavaren.

Europeiska järnvägsbyrån.

4.3   Övergångsperiod

4.3.1   Göra information om registrering tillgänglig för den nationella säkerhetsmyndigheten

Den förra registreringsenheten med ansvar för fordonsregistreringen ska göra den begärda informationen tillgänglig enligt en överenskommelse mellan densamma och registreringsenheten. Dataöverföringen ska utföras senast tolv månader efter kommissionens beslut. När så är möjligt ska elektroniskt format användas.

4.3.2   Fordon som används i internationell trafik

Registreringsenheten i varje medlemsstat ska föra in dessa fordon i sina nationella fordonsregister senast två år efter kommissionens beslut.

Se även 4.1.1 b.

4.3.3   Fordon som används i inrikes trafik

Registreringsenheten i varje medlemsstat ska föra in dessa fordon i sina nationella fordonsregister senast tre år efter kommissionens beslut.


(1)  Den 11 augusti 2006 antog kommissionen beslut 2006/920/EG om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet ”drift och trafikledning” hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (anmält den 14 augusti 2006). Motsvarande TSD på höghastighetsområdet förväntas bli antagen 2007 och använder samma numreringssystem.

(2)  Enligt artikel 5.1 i det här beslutet kan man även tillämpa det åttasiffriga numreringssystem som används av rådet för järnvägstransporter i Oberoende staters samvälde.

(3)  De register som anges i artikel 22 a i direktiv 96/48/EG och artikel 24 i direktiv 2001/16/EG.

(4)  Denna enhet kan vara det järnvägsföretag som använder fordonet, en underleverantör eller innehavaren.

(5)  Tillstånd utfärdat i enlighet med artikel 14 i direktiv 96/48/EG eller direktiv 2001/16/EG.

(6)  Registreringsenheten (nedan kallad ”RE”) är den enhet som utses av varje medlemsstat, i enlighet med artikel 14.4 b i direktiv 96/48/EG och artikel 14.4 b i direktiv 2001/16/EG, för att sköta och uppdatera det nationella fordonsregistret.

(7)  Enligt vad som anges i förslaget till konventionens protokoll om internationella intressen i rörlig utrustning och om särskilda frågor rörande rullande järnvägsmateriel.

(8)  Nya fordon som tagits i drift för AAE, BLS, FNME och GySEV/ROeEE ska dock ges den standardiserade landskoden.

Tillägg 1

BEGRÄNSNINGSKODER

1.   PRINCIPER

Begränsningar (tekniska egenskaper) som redan finns registrerade i andra register som de nationella säkerhetsmyndigheterna har tillträde till behöver inte upprepas i det nationella fordonsregistret.

Godkännande av gränsöverskridande trafik grundas på

kodad information i fordonsnumret,

bokstavskoder,

fordonsmärkning.

Därför behöver denna information inte upprepas i det nationella fordonsregistret.

2.   STRUKTUR

Koderna är strukturerade i tre nivåer:

Första nivån: Begränsningskategori

Andra nivån: Typ av begränsning

Tredje nivån: Värde eller specifikation.

Begränsningskodning

Kat.

Typ

Värde

Namn

1

 

 

Tekniska konstruktionsbegränsningar

 

1

Numeriskt (3)

Minsta kurvradie i meter

 

2

Spårledningsrestriktioner

 

3

Numeriskt (3)

Hastighetsbegränsning i km/tim (anges på godsvagnar och personvagnar men inte på lok)

2

 

 

Geografiska begränsningar

 

1

Alfanumeriskt (3)

Kinematisk lastprofil (kodning WAG TSI bilaga C)

 

2

Kodad lista/förteckning

Spårvidd

 

 

1

Variabel spårvidd 1435/1520

 

 

2

Variabel spårvidd 1435/1668

 

3

Inget fordonsbaserat CCS

 

4

Fordonsbaserat ERTMS A

 

5

Numeriskt (3)

Fordonsbaserat B-system (1)

3

 

 

Miljöbegränsningar

 

1

Kodad lista

Klimatzon EN50125/1999

 

 

1

T1

 

 

2

T2

 

 

3

T3

4

 

 

Användningsbegränsningar inkluderade i tillståndscertifikatet

 

1

Tidsbaserade

 

2

Villkorsbaserade (färdad distans, förslitning, etc)


(1)  Om fordonet är utrustat med mer än ett B-system, ska en enskild kod anges för varje system.

Den numeriska koden består av tre tecken, där

1xx används för ett fordon som är försett med ett signalsystem,

2xx används för ett fordon som är försett med radio,

Xx är den numeriska koden som anges i bilaga B till TSD Trafikstyrning och signalering.

Tillägg 2

EIN:S STRUKTUR OCH INNEHÅLL

Kod för det harmoniserade numreringssystemet, det så kallade Europeiska identifikationsnumret (EIN) för säkerhetsintyg och andra dokument

Exempel:

I

T

5

1

2

0

0

6

0

0

0

5

Landskod

(två bokstäver)

Typ av dokument

(två siffror)

Utfärdandeår

(fyra siffror)

Löpnummer

(fyra siffror)

Fält 1

Fält 2

Fält 3

Fält 4

FÄLT 1 –   LANDSKOD (TVÅ BOKSTÄVER)

Koderna publiceras offentligt och uppdateras på EU:s webbplats i Publikationshandboken (http://publications.europa.eu/code/en/en-5000600.htm).

Stat

Kod

Österrike

AT

Belgien

BE

Bulgarien

BG

Schweiz

CH

Cypern

CY

Tjeckien

CZ

Tyskland

DE

Danmark

DK

Estland

EE

Grekland

EL

Spanien

ES

Finland

FI

Frankrike

FR

Ungern

HU

Irland

IE

Island

IS

Italien

IT

Liechtenstein

LI

Litauen

LT

Luxemburg

LU

Lettland

LV

Malta

MT

Nederländerna

NL

Norge

NO

Polen

PL

Portugal

PT

Rumänien

RO

Sverige

SE

Slovenien

SI

Slovakien

SK

Förenade kungariket

UK

Koden för multinationella säkerhetsmyndigheter bör se ut på samma sätt. För närvarande är säkerhetsmyndigheten för tunneln under Engelska kanalen den enda befintliga myndigheten. Den ska använda följande kod:

Multinationell säkerhetsmyndighet

Kod

Säkerhetsmyndigheten för tunneln under Engelska kanalen

CT

FÄLT 2 –   TYP AV DOKUMENT (TVÅSIFFRIGT NUMMER)

Två siffror medger identifiering av dokumenttyp:

Den första siffran identifierar dokumentets huvudkategori.

Den andra siffran anger dokumentets underkategori.

Om behov av andra koder uppkommer kan numreringssystemet utvidgas. Följande är ett förslag till förteckning över kända, möjliga tvåsiffriga kombinationer kompletterade med förslaget om godkännande av idrifttagande av fordon:

Sifferkombination för fält 2

Dokumenttyp

Undertyp av dokument

[0 1]

Licenser

Licenser för järnvägsföretag

[0 x]

Licenser

Övriga

[1 1]

Säkerhetsintyg

Del A

[1 2]

Säkerhetsintyg

Del B

[1 x]

Säkerhetsintyg

Övriga

[2 1]

Säkerhetstillstånd

Del A

[2 2]

Säkerhetstillstånd

Del B

[2 x]

Säkerhetstillstånd

Övriga

[3 x]

Reserverad t.ex. för underhåll av rullande materiel, infrastruktur eller övrigt

 

[4 x]

Reserverad för anmälda organ

t.ex. olika slags anmälda organ

[5 1] och [5 5] (1)

Godkännande av idrifttagande

Dragfordon

[5 2] och [5 6] (1)

Godkännande av idrifttagande

Personvagnar

[5 3] och [5 7] (1)

Godkännande av idrifttagande

Godsvagnar

[5 4] och [5 8] (1)

Godkännande av idrifttagande

Specialfordon

[6 x] … [9 x]

Reserverad (fyra dokumentttyper)

Reserverad (tio undertyper vardera)

FÄLT 3 –   UTFÄRDANDEÅR (FYRSIFFRIGT TAL)

I detta fält anges det år (i det angivna formatet yyyy, dvs. fyra siffror) då tillståndet utfärdades.

FÄLT 4 –   LÖPNUMMER

Löpnumret ska vara progressivt för att kunna utökas med ett ental varje gång ett dokument utfärdas, oberoende av om det är ett nytt, förnyat eller uppdaterat/ändrat tillstånd. Även om intyget återkallas eller ett tillstånd tillfälligt upphävs får det nummer till vilket det hänvisar inte användas igen.

Varje år ska löpnumren börja om igen från noll.


(1)  Om de fyra siffrorna som ska användas för fält 4 ”löpnummer” tar slut innan året är slut ska de första två siffrorna i fält 2 var för sig flyttas på följande sätt:

[5 1] till [5 5] för dragfordon,

[5 2] till [5 6] för personvagnar,

[5 3] till [5 7] för godsvagnar,

[5 4] till [5 8] för specialfordon.

Tillägg 3

ÅTERKALLNINGSKODER

Kod

Återkallelsesätt

Beskrivning

00

Inget

Fordonet har en giltig registrering.

10

Registrering tillfälligt upphävd

Inga angivna skäl

Fordonets registrering är tillfälligt upphävd på begäran av ägaren eller innehavaren eller genom ett beslut från den nationella säkerhetsmyndigheten eller registreringsenheten.

11

Registrering tillfälligt upphävd

Fordonet är avsett för driftsklar förvaring som en inaktiv eller strategisk reserv.

20

Registrering överförd

Det är känt att fordonet är omregistrerat med ett annat nummer eller av en annan nationell säkerhetsmyndighet för fortsatt användning på (hela eller delar av) det europeiska järnvägsnätet.

30

Avregistrerat

Inga angivna skäl

Fordonets registrering för drift i det europeiska järnvägsnätet har gått ut utan att omregistrering skett.

31

Avregistrerat

Fordonet är avsett för fortsatt användning som järnvägsfordon utanför det europeiska järnvägsnätet.

32

Avregistrerat

Fordonet är avsett för återvinning av större driftskompatibla komponenter/ moduler/ reservdelar eller större ombyggnader.

33

Avregistrerat

Fordonet är avsett för skrotning och omhändertagande av material (inklusive större reservdelar) för återvinning.

34

Avregistrerat

Fordonet är tänkt som ”historiskt bevarat rullande materiel” för drift på ett avskilt nät eller för stationär presentation utanför det europeiska järnvägsnätet.

Användningen av koder

Om skälet till återkallelse inte är specificerat ska koderna 10, 20 och 30 användas för att påvisa förändringen i registreringsstatus.

Om skälet till återkallelse är tillgängligt är koderna 11, 31, 32, 33 och 34 tillgängliga val inom det nationella fordonsregistrets databas. Dessa koder är enbart grundade på den information som tillhandahålls av innehavaren eller ägaren till registreringsenheten.

Registreringsfrågor

Ett fordon som fått registreringen tillfälligt upphävd eller avregistrerats får inte använda det europeiska järnvägsnätet med den upptagna registreringen.

Vid aktivering av en registrering fordras ett nytt godkännande från den nationella säkerhetsmyndigheten, grundat på orsaken till det tillfälliga upphävandet och avregistreringen.

En överföring av registreringen ska genomföras inom den ram som anges i EU direktiven när det gäller fordonsgodkännande och tillstånd för idrifttagande av fordon.

Tillägg 4

STANDARDFORMULÄR FÖR REGISTRERING

Image

Image

Image

Tillägg 5

ORDLISTA

Förkortning

Definition

CCS

Delsystemet trafikstyrning och signalering

OSS

Oberoende staters samvälde

COTIF

Fördrag om internationell järnvägstrafik

CR

Järnvägssystemet för konventionella tåg

DB

Databas

EC

Europeiska kommissionen

EC VVR

Europeiska centraliserade virtuella fordonsregistret

EIN

Europeiska identifikationsnumret

EN

Europeisk standard

EVN

Europeiskt fordonsnummer

ERA

Europeiska järnvägsbyrån, även kallad ”byrån”

ERTMS

European Rail Traffic Management System, trafikstyrningssystem för tåg på Europas järnvägsnät

EU

Europeiska unionen

HS

Järnvägssystem för höghastighetståg

IB

Utredande organ

ISO

Internationella standardiseringsorganisationen

IM

Infrastrukturförvaltare

INF

Infrastruktur

IT

Informationsteknik

LR

Lokalt register

MS

Medlemsstat i Europeiska unionen

NoBo

Anmält organ

NSA

Nationell säkerhetsmyndighet

NVR

Nationellt fordonsregister

OPE (TSD)

Delsystemet drift och trafikledning (TSD)

OTIF

Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik

RE

Registreringsenhet, dvs. det organ som är ansvarigt för tillhandahållandet och uppdaterandet av det nationella fordonsregistret.

RB

Reglerande organ

RIC

Avtal om ömsesidigt utnyttjande av personvagnar och resgodsvagnar i internationell järnvägstrafik

RIV

Avtal om ömsesidigt utnyttjande av godsvagnar i internationell järnvägstrafik

RS eller RST

Delsystemet rullande materiel

RSRD (TAF)

Referensdatabas för rullande materiel (TAF)

RU

Järnvägsföretag

SEDP (TAF)

Strategisk europeisk genomförandeplan (TAF)

TSD-TAF

Delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik (TSD)

TSD

Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet

VKM

Märkning med beteckning för fordonsinnehavaren

VKMR

Register över märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren

VVR

Virtuellt fordonsregister

WAG (TSD)

Godsvagn (TSD)

WIMO (TAF)

Driftdatabas för godsvagnar och intermodala enheter (TAF)


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/52


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 november 2007

om finansiellt stöd från gemenskapen för vissa åtgärder för djurhälsa och djurs välbefinnande och vissa tekniska och vetenskapliga åtgärder

(2007/757/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (1), särskilt artiklarna 17 och 20, och

av följande skäl:

(1)

I beslut 90/424/EEG fastställs de förfaranden som bestämmer gemenskapens finansiella stöd till specifika veterinäråtgärder, inbegripet åtgärder på området djurhälsa och djurs välbefinnande samt tekniska och vetenskapliga åtgärder.

(2)

I synnerhet ska gemenskapen bidra finansiellt till att upprätta ett informationsprogram på området djurhälsa och djurs välbefinnande, inklusive att utföra nödvändiga studier för att utarbeta och utveckla lagstiftning på området djurs välbefinnande. Gemenskapen kan även vidta eller hjälpa medlemsstaterna eller internationella organisationer att vidta de tekniska och vetenskapliga åtgärder som är nödvändiga för att utveckla gemenskapens veterinärlagstiftning och för att utveckla undervisning och utbildning på veterinärområdet.

(3)

Framväxande avelstekniker, som djurkloning genom somatisk cellkärneöverföring, används i forskningssyfte. Somatisk cellkärneöverföring, som i framtiden förväntas användas vid husdjursavel och livsmedelproduktion, kan påverka djurhälsan och djurs välbefinnande, men har även en etisk och samhällelig aspekt. Det är därför nödvändigt att, som ett komplement till det pågående samrådet med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och europeiska gruppen för etik, göra en Eurobarometerundersökning för att undersöka konsumenternas inställning till eventuell användning av somatisk cellkärneöverföring inom jordbrukets livsmedelsindustri och, i synnerhet, behovet av information om användning av denna teknik i livsmedelskedjan och sätt som konsumenterna vill bli informerade på. Resultaten av Eurobarometerundersökningen kommer att ge den information som behövs för att bedöma behovet av gemenskapslagstiftning på området. Därför bör gemenskapen ge stöd till finansieringen av denna undersökning.

(4)

I rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (2) föreskrivs att kommission ska fastställa nya högsta och lägsta temperaturer vid djurtransporter.

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet antog 2004 ett yttrande om normer för mikroklimatet i fordon för djurtransport (3). Det är därför nödvändigt att fastställa under vilka temperaturförhållanden djur transporteras vid långa transporter i gemenskapen, vilket kräver att en studie utförs. Studien kommer att ge den information som behövs för att utarbeta och utveckla lagstiftning på området djurs välbefinnande. Därför bör gemenskapen ge stöd till finansieringen av denna studie.

(6)

I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 (4) uppmanar kommissionen till fullt stöd för den djurskyddsverksamhet som bedrivs av internationella organisationer, till exempel Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).

(7)

År 2005 antog OIE riktlinjer för djurskydd vid djurtransporter på land och till sjöss, slakt av djur avsedda som livsmedel och human avlivning av djur för bekämpning av sjukdomar. OIE har för avsikt att vidareutveckla dessa riktlinjer och vidta åtgärder för att se till att länder som är medlemmar i OIE tillämpar dem, särskilt genom att tillhandahålla utbildning och råd.

(8)

OIE:s planerade utbildnings- och kommunikationsarrangemang behövs för att utveckla den gällande veterinärlagstiftningen samt undervisningen och utbildningen på veterinärområdet i de deltagande länderna. Sådana förbättringar i tredjeländer svarar mot önskemålet hos en majoritet EU-medborgare (5) att djurskyddsvillkoren i länder som exporterar till gemenskapen ska motsvara dem som gäller i gemenskapen. Gemenskapen bör därför bidra till finansieringen av dessa arrangemang.

(9)

Utbrotten av bluetongue i Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna saknar motstycke. För att minska de negativa följderna av utbrotten är det nödvändigt att veterinärerna får tillgång till den allra senaste vetenskapliga kunskapen, i syfte att förbättra den passiva kliniska övervakning grundad på snabb identifiering och anmälan av misstanke som utgör en central del i beredskapsplanerna för bluetongue.

(10)

Vidare har OIE och gemenskapen för avsikt att gemensamt ge ut ett häfte om bluetongue-epidemin i dessa medlemsstater, vilket ska innehålla aktuell information och redogöra för gemenskapens politik för bekämpning av bluetongue. Det är därför lämpligt att gemenskapen ger finansiellt stöd till OIE-verksamheten och till finansieringen av redigeringen och utgivningen av detta häfte.

(11)

Utgivningen av häftet kommer att ge ett betydande bidrag till utvecklingen av den nödvändiga undervisningen och utbildningen på veterinärområdet och kommer att bli ett centralt instrument för utvecklingen av övervakningsprogram för bluetongue på nationell nivå och gemenskapsnivå, vilka är en viktig del i veterinärlagstiftningen om bluetongue.

(12)

Utbetalningen av det finansiella stödet från gemenskapen bör knytas till villkoret att de planerade åtgärderna faktiskt har genomförts och att alla nödvändiga uppgifter har lämnats.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns finansiellt stöd från gemenskapen, i enlighet med artikel 16 i beslut 90/424/EEG, för en Eurobarometerundersökning om möjlig användning av djurkloning inom jordbrukets livsmedelsindustri, upp till högst 250 000 euro.

Artikel 2

Härmed godkänns finansiellt stöd från gemenskapen, i enlighet med artikel 16 i beslut 90/424/EEG, för en studie av vid vilka temperaturer djur transporteras under långa transporter, upp till högst 300 000 euro.

Artikel 3

Härmed godkänns finansiellt stöd från gemenskapen, i enlighet med artikel 19 i beslut 90/424/EEG, till den globala fonden för djurhälsa och djurskydd för finansiering av utbildningsseminarier som organiseras av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) om tillämpningen av OIE:s riktlinjer för djurskydd, upp till högst 100 000 euro.

Artikel 4

Härmed godkänns finansiellt stöd från gemenskapen, i enlighet med artikel 19 i beslut 90/424/EEG, till Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) för utgivning av cirka 1 800 exemplar av ett häfte om bluetongue, upp till högst 50 % av de bidragsberättigande kostnaderna och högst 10 000 euro.

Utfärdat i Bryssel den 14 november 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(2)  EUT L 3, 5.1.2005, s. 1.

(3)  EFSA Journal (2004), 122, 1–25, Standards for microclimate inside animal road transport vehicles.

(4)  KOM(2006) 13 slutlig.

(5)  Särskild Eurobarometer 270: Attitudes of EU citizens towards Animal Welfare, http://ec.europa.eu/food/animal/welfare/survey/sp_barometer_aw_en.pdf, s. 32.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/54


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 15 november 2007

om tillstånd för medlemsstaterna att förlänga provisoriska godkännanden som beviljats det nya verksamma ämnet boskalid

[delgivet med nr K(2007) 5477]

(Text av betydelse för EES)

(2007/758/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 8.1 fjärde stycket, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG lämnade BASF AG i april 2001 in en ansökan till Tyskland om införande av det verksamma ämnet boskalid i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom kommissionens beslut 2002/268/EG (2) bekräftades det att dokumentationen var fullständig och i princip kunde anses uppfylla informationskraven i bilagorna II och III till direktivet.

(2)

Bekräftelsen av att dokumentationen är fullständig är nödvändig för att ärendet ska kunna granskas i detalj och för att medlemsstaterna ska kunna utfärda provisoriska godkännanden för högst tre år för växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet i fråga med beaktande av villkoren i artikel 8.1 i direktiv 91/414/EEG, särskilt kravet på att en detaljerad utvärdering av det verksamma ämnet och av växtskyddsmedlet ska göras i enlighet med direktivets bestämmelser.

(3)

Effekterna av detta verksamma ämne på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som har föreslagits av sökanden. Den rapporterande medlemsstaten överlämnade sitt utkast till utvärderingsrapport till kommissionen den 22 november 2002.

(4)

Sedan den rapporterande medlemsstaten lämnade in utkastet till utvärderingsrapport har det visat sig nödvändigt att begära ytterligare upplysningar från sökanden, och att låta den rapporterande medlemsstaten granska uppgifterna och lämna in en bedömning av ärendet. Granskningen av ärendet pågår fortfarande och kommer därför inte att kunna avslutas inom den tid som föreskrivs i direktiv 91/414/EEG.

(5)

Eftersom utvärderingen hittills inte har gett någon omedelbar anledning till oro bör medlemsstaterna få möjlighet att förlänga provisoriska godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne med 24 månader i enlighet med artikel 8 i direktiv 91/414/EEG, så att granskningen av ärendet kan fortsätta. Utvärderingen och beslutet om att eventuellt införa boskalid i bilaga I kommer sannolikt att ha avslutats inom 24 månader.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna får förlänga provisoriska godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller boskalid med högst 24 månader från och med den dag då detta beslut antas.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 november 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/52/EG (EUT L 214, 17.8.2007, s. 3).

(2)  EGT L 92, 9.4.2002, s. 34.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/56


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 19 november 2007

om ändring av beslut 2006/504/EG avseende kontrollfrekvensen för jordnötter och jordnötsprodukter med ursprung i eller som sänds från Brasilien på grund av risken att de kan innehålla aflatoxiner

[delgivet med nr K(2007) 5516]

(Text av betydelse för EES)

(2007/759/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (1), särskilt artikel 53.1 b ii, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2006/504/EG (2) fastställs särskilda villkor för vissa livsmedel med ursprung i vissa tredjeländer på grund av risken att de kan innehålla aflatoxiner.

(2)

Vetenskapliga kommittén för livsmedel har noterat att aflatoxin B1 är ett starkt genotoxiskt cancerframkallande ämne och att det även i extremt låga doser kan öka risken för levercancer. I kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (3) fastställs högsta tillåtna halt för aflatoxiner i livsmedel. De allt fler anmälningar som under 2005 och 2006 gjordes via systemet för snabb varning för livsmedel och foder tyder på att dessa gränsvärden regelbundet har överskridits när det gäller jordnötter och jordnötsprodukter från Brasilien.

(3)

Sådan kontaminering utgör en fara för folkhälsan inom gemenskapen. Det är därför lämpligt att anta särskilda åtgärder på gemenskapsnivå.

(4)

Den 25 april–4 maj 2007 besökte kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor Brasilien för att bedöma de befintliga kontrollsystemen för att förhindra aflatoxinkontaminering av jordnötter avsedda för export till gemenskapen (4). Vid besöket konstaterades att det finns ett kontrollsystem för att övervaka jordnötter avsedda för export till Europeiska unionen, men det tillämpas inte fullt ut i praktiken. Därför garanterar det nuvarande systemet inte helt att jordnötter som exporteras till Europeiska unionen uppfyller relevanta krav i fråga om aflatoxin.

(5)

Med hänsyn till folkhälsan bör den behöriga myndigheten i den importerande medlemsstaten göra tätare provtagningar och analyser av aflatoxinhalten i jordnötter och jordnötsprodukter som importeras till Europeiska unionen från Brasilien innan de släpps ut på marknaden.

(6)

Enligt artikel 15.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (5) ska en förteckning upprättas över sådant foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung som på grundval av kända eller oförutsedda risker ska underkastas strängare offentliga kontroller. De åtgärder som avses i artikel 15.5 i den förordningen träder i kraft först 2008. Med hänsyn till folkhälsan bör tätare kontroller avseende aflatoxiner i jordnötter från Brasilien införas utan dröjsmål. För närvarande krävs inte hälsointyg utfärdade av de behöriga myndigheterna i Brasilien för import av jordnötter och jordnötsprodukter från Brasilien.

(7)

Kommissionens beslut 2006/504/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2006/504/EG ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 andra stycket a ska följande led läggas till som led iii, iv och v:

”iii)

Jordnötter som omfattas av KN-nummer 1202 10 90 eller 1202 20 00.

iv)

Jordnötter som omfattas av KN-nummer 2008 11 94 (i förpackningar med en nettovikt på mer än 1 kg) eller 2008 11 98 (i förpackningar med en nettovikt på högst 1 kg).

v)

Rostade jordnötter som omfattas av KN-nummer 2008 11 92 (i förpackningar med en nettovikt på mer än 1 kg) eller 2008 11 96 (i förpackningar med en nettovikt på högst 1 kg).”

2.

I artikel 3 ska följande punkt läggas till som punkt 9:

”9.   Denna artikel ska inte tillämpas på import av sådana jordnötter som avses i artikel 1 andra stycket led a iii, iv och v.”

3.

I artikel 5.2 ska led a ersättas med följande:

”a)

samtliga livsmedelssändningar från Brasilien, med undantag för de jordnötter som avses i artikel 1 andra stycket led a iii, iv och v, för vilka prover ska tas ur 50 % av sådana sändningar med jordnötter från Brasilien,”

4.

I artikel 7 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3.   Denna artikel ska inte tillämpas på import av sådana jordnötter som avses i artikel 1 andra stycket led a iii, iv och v.”

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 november 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 575/2006 (EUT L 100, 8.4.2006, s. 3).

(2)  EUT L 199, 21.7.2006, s. 21. Beslutet senast ändrat genom beslut 2007/563/EG (EUT L 215, 18.8.2007, s. 18).

(3)  EUT L 364, 20.12.2006, s. 5. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1126/2007 (EUT L 255, 29.9.2007, s. 14).

(4)  Rapport från ett besök i Brasilien den 25 april–4 maj 2007 för att bedöma de kontrollsystem som används för att övervaka aflatoxinkontaminering av jordnötter avsedda för export till Europeiska unionen (DG (SANCO)/7182/2007 – MR).

(5)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).


III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/58


RÅDTES GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2007/760/GUSP

av den 22 november 2007

om ändring och förlängning av gemensam åtgärd 2005/190/GUSP om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, Eujust LEX

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)

Den 7 mars 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/190/GUSP om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, Eujust LEX (1).

(2)

Den 25 september 2007 enades kommittén för politik och säkerhetspolitik (nedan kallad ”Kusp”) om att Eujust LEX bör förlängas med ytterligare 18 månader till och med den 30 juni 2009, efter det att det nuvarande mandatet upphör att gälla den 31 december 2007. Denna gemensamma åtgärd bör omfatta den första fasen av denna förlängning till och med den 30 april 2008.

(3)

Den 18 juni 2007 godkände rådet riktlinjer för lednings- och kontrollstrukturen i EU:s civila krishanteringsinsatser. I dessa riktlinjer anges särskilt att en civil operationschef ska utöva ledning och kontroll på strategisk nivå av planering och genomförande av alla civila krishanteringsinsatser, under politisk kontroll och strategisk ledning av Kusp samt under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten för GUSP. I riktlinjerna anges vidare att direktören för den civila planerings- och ledningskapaciteten (CPCC), som inrättats vid rådets generalsekretariat, för varje civil krishanteringsinsats ska vara den civila operationschefen.

(4)

Ovannämnda lednings- och kontrollstruktur påverkar inte uppdragschefens avtalsrättsliga ansvar gentemot kommissionen för genomförandet av uppdragets budget.

(5)

Den vakthållningskapacitet som inrättats vid rådets generalsekretariat bör aktiveras för detta uppdrag.

(6)

Gemensam åtgärd 2005/190/GUSP bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensam åtgärd 2005/190/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 3a

Civil operationschef

1.   Direktören för den civila planerings- och ledningskapaciteten (CPCC) ska vara den civila operationschefen för Eujust LEX.

2.   Den civila operationschefen ska, under politisk kontroll och strategisk ledning av Kusp samt under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten, leda Eujust LEX på strategisk nivå.

3.   Den civila operationschefen ska svara för att rådets beslut och Kusps beslut genomförs på ett korrekt och effektivt sätt, bland annat genom att vid behov ge instruktioner på strategisk nivå till uppdragschefen.

4.   All utstationerad personal ska till fullo kvarstå under den utstationerande statens nationella myndigheters eller EU-institutionens ledning. De nationella myndigheterna ska överföra den operativa ledningen (OPCON) av sin personal, sina grupper och enheter till den civila operationschefen.

5.   Den civila operationschefen ska ha det övergripande ansvaret för att garantera att EU:s aktsamhetsförfaranden fullgörs på ett korrekt sätt.”

2.

Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Uppdragschef

1.   Uppdragschefen ska ansvara för och leda uppdraget på insatsområdet.

2.   Uppdragschefen ska utöva ledning och kontroll av personal, grupper och enheter från de bidragande staterna på uppdrag av den civila operationschefen och även ha det administrativa och logistiska ansvaret bland annat för tillgångar, resurser och information som ställs till uppdragets förfogande.

3.   Uppdragschefen ska ge instruktioner till all uppdragspersonal, även samordningskontoret i Bryssel och sambandskontoret i Bagdad, för ett effektivt genomförande av Eujust LEX och ansvara för samordningen och den dagliga ledningen i enlighet med instruktionerna på strategisk nivå från den civila operationschefen.

4.   Uppdragschefen ska ansvara för genomförandet av uppdragets budget. I detta syfte ska uppdragschefen teckna ett avtal med kommissionen.

5.   Uppdragschefen ska ansvara för den disciplinära kontrollen av personalen. När det gäller utstationerad personal, ska disciplinära åtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten eller EU-myndigheten.

6.   Uppdragschefen ska företräda Eujust LEX och ska se till att EU:s närvaro synliggörs på lämpligt sätt.”

3.

Artikel 6.4 ska ersättas med följande:

”4.   All personal ska utföra sina uppgifter och agera i uppdragets intresse. All personal ska respektera de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (2).

4.

Artikel 8 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

Befälsordning

1.   Eujust LEX ska, som varande en krishanteringsinsats, ha en enhetlig befälsordning.

2.   Kusp ska på rådets ansvar stå för den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av Eujust LEX.

3.   Den civila operationschefen ska, under politisk kontroll och strategisk ledning av Kusp och under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten, vara chef för Eujust LEX på strategisk nivå och ska som sådan utfärda instruktioner till uppdragschefen samt ge honom råd och tekniskt stöd.

4.   Den civila operationschefen ska rapportera till rådet via generalsekreteraren/den höge representanten.

5.   Uppdragschefen ska leda Eujust LEX på insatsområdet och ska vara direkt ansvarig inför den civila operationschefen.”

5.

Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

Politisk kontroll och strategisk ledning

1.   Kusp ska, på rådets ansvar, utöva den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av uppdraget. Rådet bemyndigar härmed Kusp att fatta lämpliga beslut enligt artikel 25 i fördraget om Europeiska unionen. Detta bemyndigande ska innefatta befogenheten att ändra det operativa konceptet och operationsplanen. Det ska även innefatta befogenheter att senare fatta beslut om utnämning av uppdragschefen. Beslutsbefogenheterna när det gäller uppdragets mål och avslutande ska fortfarande ligga hos rådet.

2.   Kusp ska regelbundet rapportera till rådet.

3.   Kusp ska regelbundet och vid behov erhålla rapporter från den civila operationschefen och uppdragschefen om frågor inom deras ansvarsområden.”

6.

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Säkerhet

1.   Den civila operationschefen ska ge anvisningar om uppdragschefens planering av säkerhetsåtgärder och se till att de genomförs på ett korrekt och effektivt sätt för Eujust LEX, i enlighet med artiklarna 3a och 8 och i samordning med säkerhetsavdelningen vid rådets generalsekretariat (nedan kallad ’säkerhetsavdelningen’).

2.   Uppdragschefen ska ansvara för insatsens säkerhet och se till att minimisäkerhetskraven för uppdraget följs, i enlighet med Europeiska unionens säkerhetsstrategi för personal som utstationeras utanför EU i en operativ insats, enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen samt därtill hörande dokument.

3.   För de delar av uppdraget som genomförs i medlemsstaterna ska värdstaten vidta alla erforderliga och lämpliga åtgärder för att garantera deltagarnas och utbildarnas säkerhet på dess territorium.

4.   För samordningskontoret i Bryssel ska erforderliga och lämpliga åtgärder vidtas av säkerhetsavdelningen, i samarbete med myndigheterna i värdmedlemsstaten.

5.   Om utbildningen äger rum i en tredjestat ska EU, tillsammans med berörda medlemsstater, anmoda myndigheterna i tredjestaten att vidta lämpliga åtgärder när det gäller deltagarnas och utbildarnas säkerhet på dess territorium.

6.   Eujust LEX ska ha en särskilt utsedd säkerhetsansvarig som ska rapportera till uppdragschefen.

7.   Uppdragschefen ska samråda med Kusp om säkerhetsfrågor som påverkar genomförandet av uppdraget i enlighet med instruktionerna från generalsekreteraren/den höge representanten.

8.   Eujust LEX-personalen ska genomgå obligatorisk säkerhetsutbildning anordnad av säkerhetsavdelningen vid rådets generalsekretariat samt hälsokontroll före utplacering i eller resa till Irak.

9.   Medlemsstaterna ska vinnlägga sig om att förse Eujust LEX och i synnerhet sambandskontoret med säker inkvartering, skyddsvästar och närskydd i Irak.”

7.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 13a

Vaktkapacitet

Vakthållningskapaciteten ska aktiveras för Eujust LEX.”

8.

Artikel 14 andra stycket ska ersättas med följande:

”Den upphör att gälla den 30 april 2008.”

Artikel 2

Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för uppdraget från och med den 1 november 2006 till och med den 30 april 2008 ska vara 11,2 miljoner EUR.

Artikel 3

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

Artikel 4

Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På rådets vägnar

M. PINHO

Ordförande


(1)  EUT L 62, 9.3.2005, s. 37. Den gemensamma åtgärden senast ändrad genom gemensam åtgärd 2006/708/GUSP (EUT L 291, 21.10.2006, s. 43).

(2)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2007/438/EG (EUT L 164, 26.6.2007, s. 24).”


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/61


RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT 2007/761/GUSP

av den 22 november 2007

om förlängning av de restriktiva åtgärderna mot Elfenbenskusten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 15, och

av följande skäl:

(1)

Den 13 december 2004 antog rådet gemensam ståndpunkt 2004/852/GUSP om restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten (1) för att genomföra åtgärder mot Elfenbenskusten enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1572(2004).

(2)

Den 23 januari 2006 antog rådet gemensam ståndpunkt 2006/30/GUSP (2) om förlängning av de restriktiva åtgärder som införts mot Elfenbenskusten genom gemensam ståndpunkt 2004/852/GUSP under en period av ytterligare tolv månader och komplettering med de restriktiva åtgärder som föreskrivs i punkt 6 i FN:s säkerhetsråds resolution 1643(2005).

(3)

Den 12 februari 2007 antog rådet gemensam ståndpunkt 2007/92/GUSP (3) om förlängning av de restriktiva åtgärder som införts mot Elfenbenskusten till och med den 31 oktober 2007.

(4)

Efter en översyn av de åtgärder som införts genom FN:s säkerhetsråds resolution 1572(2004) och 1643(2005) antog FN:s säkerhetsråd den 29 oktober 2007 resolution 1782(2007) om förlängning av de restriktiva åtgärderna mot Elfenbenskusten till och med den 31 oktober 2008.

(5)

För att ge verkan åt FN:s säkerhetsråds resolution 1782(2007) bör de åtgärder som föreskrivs i gemensam ståndpunkt 2004/852/GUSP och i gemensam ståndpunkt 2006/30/GUSP därför förlängas med verkan från och med den 1 november 2007 till och med den 31 oktober 2008.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De åtgärder som föreskrivs i gemensam ståndpunkt 2004/852/GUSP och i gemensam ståndpunkt 2006/30/GUSP ska tillämpas till och med den 31 oktober 2008, om inte rådet beslutar något annat i enlighet med någon kommande relevant resolution av Förenta nationernas säkerhetsråd.

Artikel 2

Denna gemensamma ståndpunkt får verkan samma dag som den antas.

Den ska tillämpas från och med den 1 november 2007 till och med den 31 oktober 2008.

Artikel 3

Denna gemensamma ståndpunkt ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På rådets vägnar

M. PINHO

Ordförande


(1)  EUT L 368, 15.12.2004, s. 50. Gemensam ståndpunkt senast ändrad genom beslut 2006/483/GUSP (EUT L 189, 12.7.2006, s. 23).

(2)  EUT L 19, 24.1.2006, s. 36.

(3)  EUT L 41, 13.2.2007, s. 16.


23.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/62


RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT 2007/762/GUSP

av den 22 november 2007

om Europeiska unionens deltagande i Organisationen för energiutveckling på Koreahalvön (Kedo)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 15, och

av följande skäl:

(1)

På grundval av rådets gemensamma ståndpunkt 2001/869/GUSP av den 6 december 2001 om Europeiska unionens deltagande i Organisationen för energiutveckling på Koreahalvön (Kedo) (1) har Europeiska unionen deltagit i Kedo för att bidra till att finna en övergripande lösning på frågan om icke-spridning av kärnvapen på Koreahalvön.

(2)

På grundval av rådets gemensamma ståndpunkt 2006/244/GUSP av den 20 mars 2006 om Europeiska unionens deltagande i Organisationen för energiutveckling på Koreahalvön (Kedo) (2) har Europeiska unionen deltagit i processen för att avsluta lättvattenreaktorprojektet och avveckla Kedo under ordnade former.

(3)

I EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, vilken antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003, läggs särskild vikt vid att samtliga parter efterlever bestämmelserna i fördraget om icke-spridning av kärnvapen.

(4)

Kedos styrelse beslutade i maj 2007 att Kedos framtida verksamhet kommer att begränsas till att skydda organisationens finansiella och rättsliga intressen i en ordnad avvecklingsprocess, som ska genomföras snarast möjligt.

(5)

Medlemmarna i Kedos styrelse är eniga om att fortsätta samarbetet för att avsluta lättvattenreaktorprojektet och avveckla Kedo under ordnade former.

(6)

Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) har därför förhandlat om förnyat medlemskap i Kedo i det specifika syftet att stödja målet att skydda gemenskapens finansiella och rättsliga intressen vid den ordnade avveckling av Kedo som ska genomföras snarast möjligt.

(7)

De befintliga villkoren för hur Europeiska unionen ska företrädas i Kedos styrelse bör bibehållas. Rådet och kommissionen har därför enats om att i den händelse att Kedos styrelse, trots sitt beslut från maj 2007, tar upp någon ny fråga som ligger utanför Euratoms behörighet, bör rådets ordförandeskap ta till orda och framföra en av rådet fastställd ståndpunkt i sådana frågor.

(8)

Gemensam ståndpunkt 2006/244/GUSP löpte ut den 31 december 2006 och bör ersättas av denna gemensamma ståndpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syftet med denna gemensamma ståndpunkt är att göra det möjligt för Europeiska unionen att skydda sina intressen vid den ordnade avveckling av Kedo som ska genomföras snarast möjligt, dock senast den 31 maj 2012.

Artikel 2

1.   När det gäller frågor som faller utanför Euratoms behörighet, ska Europeiska unionens ståndpunkt i Kedos styrelse fastställas av rådet och framföras av ordförandeskapet.

2.   Ordförandeskapet ska därför vara fullt involverat i verksamheten i Kedos styrelse i enlighet med denna gemensamma ståndpunkt.

3.   Kommissionen ska regelbundet, årligen och vid behov, rapportera till rådet om hur avvecklingsprocessen förlöper under ledning av ordförandeskapet biträtt av generalsekreteraren/den höga representanten för GUSP. Rapporterna ska innehålla detaljerad information, i synnerhet om samtliga åtgärder som vidtas av Kedos styrelse för att snarast möjligt genomföra den ordnade avvecklingen av Kedo.

Artikel 3

1.   Denna gemensamma ståndpunkt får verkan samma dag som den antas.

Den ska tillämpas till och med den 31 maj 2008.

2.   Om inte annat följer av artikel 4 ska tillämpningen av denna gemensamma ståndpunkt förlängas automatiskt den 1 juni varje år för en period av ett år, såvida rådet inte beslutar något annat.

Tillämpningen av denna gemensamma ståndpunkt får när som helst upphävas av rådet, i synnerhet om det skulle framkomma att något av de politiska villkoren för Europeiska unionens deltagande i Kedo inte uppfylls (enda syfte att avveckla Kedo, deltagande av samtliga nuvarande Kedo-medlemmar, inget finansiellt bidrag).

Artikel 4

Denna gemensamma ståndpunkt upphör att gälla den 31 maj 2012.

Artikel 5

Denna gemensamma ståndpunkt ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2007.

På rådets vägnar

M. PINHO

Ordförande


(1)  EGT L 325, 8.12.2001, s. 1.

(2)  EUT L 88, 25.3.2006, s. 73.