ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 149

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

50 årgången
9 juni 2007


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 614/2007 av den 23 maj 2007 om det finansiella instrumentet för miljön (Life+)

1

Uttalande från kommissionen

17

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till fördraget mellan Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Bulgarien och Rumänien om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen undertecknat i Luxemburg den 25 april 2005(EUT L 157, 21.6.2005)

18

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

FÖRORDNINGAR

9.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 614/2007

av den 23 maj 2007

om det finansiella instrumentet för miljön (Life+)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), på grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 8 maj 2007, och

av följande skäl:

(1)

Miljöskydd är en av de centrala aspekterna av hållbar utveckling i Europeiska unionen. Det är en prioritering för gemenskapens medfinansiering och bör finansieras främst genom gemenskapens övergripande finansiella instrument, bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, Europeiska fiskerifonden och sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

(2)

Dessa finansiella gemenskapsinstrument täcker inte alla prioriteringar på miljöområdet. Det behövs därför ett finansiellt instrument för miljön (Life+) för att tillhandahålla särskilt stöd för utveckling och genomförande av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning, särskilt målen i gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 (4).

(3)

Stödet bör tillhandahållas genom överenskommelse om bidrag och offentlig upphandling i överensstämmelse med rådets förordning (EG Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(4)

Projekt som finansieras genom Life+ bör uppfylla kriterier för stödberättigande, så att det säkerställs att gemenskapens medel används på bästa möjliga sätt i syfte att säkerställa ett europeiskt mervärde och undvika finansiering av återkommande verksamhet, exempelvis löpande verksamhet. Detta bör inte hindra finansiering av innovativa projekt eller demonstrationsprojekt.

(5)

På området natur och biologisk mångfald utgör genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning i sig en ram för europeiskt mervärde. Bästa praxis eller demonstrationsprojekt, inklusive sådana som avser förvaltning och val av Natura 2000-områden i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (6) och rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (7), bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life+, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument.

(6)

Förfaranden bör fastställas för att säkra en lämplig finansiering av Natura 2000-nätverket, inklusive delfinansiering från gemenskapens sida. Eftersom målet med denna förordning är att endast finansiera bästa praxis eller demonstrationsprojekt som hör samman med förvaltningen av Natura 2000-områden, bör kommissionen och medlemsstaterna se till att tillräckliga medel ställs till förfogande via andra instrument för förvaltningen av nätverket för vilket den årliga kostnaden 2004 beräknades uppgå till omkring 6 100 000 000 EUR.

(7)

Innovativa projekt eller demonstrationsprojekt avseende gemenskapens miljömål, inklusive utveckling eller spridning av teknik för bästa praxis, sakkunskap eller tekniker samt projekt för medvetandehöjande kampanjer och särskild utbildning för personer som deltar i initiativ för att förebygga skogsbränder bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life+, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument.

(8)

Projekt för utveckling och genomförande av gemenskapens mål i samband med en brett baserad, harmoniserad, övergripande och långsiktig övervakning av skogar och miljösamspel bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life+, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument.

(9)

Utmaningen att inom ramen för sjätte miljöhandlingsprogrammet uppnå en effektiv utveckling och ett effektivt genomförande av politiken kan endast mötas genom stöd för bästa praxis eller demonstrationsprojekt för utveckling eller genomförande av gemenskapens miljöpolitik, demonstration av innovativa strategier, tekniker, metoder och instrument, konsolidering av kunskapsbasen, uppbyggnad av genomförandekapaciteten, främjande av goda styrelseformer, främjande av nätverk, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis samt förbättrad informationsspridning, ökad medvetenhet och kommunikation. Finansiellt stöd enligt denna förordning bör därför inriktas på utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av miljöpolitik och miljölagstiftning samt kommunikation och spridning därav i hela gemenskapen.

(10)

Life+ bör bestå av tre komponenter: Life+ Natur och biologisk mångfald, Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning samt Life+ Information och kommunikation. Projekt som finansieras genom Life+ bör kunna bidra till att uppnå de särskilda målen för mer än en av dessa tre komponenter och mer än en medlemsstat bör kunna delta i dem och de bör även kunna bidra till utvecklingen av strategiska metoder för att uppfylla miljömålen.

(11)

För att fullgöra sin roll att ta initiativ till utveckling och genomförande av miljöpolitik bör kommissionen använda medel från Life+ för att genomföra undersökningar och utvärderingar, utföra tjänster för genomförande och integration av miljöpolitik och miljölagstiftning, anordna möten, seminarier och workshoppar med experter och intressenter, utveckla och underhålla nätverk samt utveckla och underhålla datorsystem. Kommissionen bör dessutom använda en del av budgeten för Life+ till att genomföra informations-, publicerings- och spridningsverksamhet, inbegripet evenemang, utställningar och andra medvetandehöjande åtgärder, till kostnader för utarbetande och produktion av audiovisuellt material och till tekniskt och/eller administrativt stöd i samband med fastställande, utarbetande, förvaltning, kontroll, revision och övervakning av program och projekt.

(12)

Icke-statliga organisationer bidrar till utvecklingen och genomförandet av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning. En del av budgeten för Life+ bör därför stödja ett antal lämpligt kvalificerade icke-statliga miljöorganisationers verksamhet genom att årliga driftsbidrag beviljas i konkurrens och på ett öppet sätt. Sådana icke-statliga organisationer måste vara oberoende och utan vinstintresse samt bedriva verksamhet i minst tre europeiska länder, antingen ensamma eller i form av en sammanslutning.

(13)

Erfarenheten av gällande och tidigare instrument har visat på behovet av att på flerårig basis planera och koncentrera insatserna för att främja miljöskydd genom prioritering av och inriktning på de verksamhetsområden som kan dra nytta av gemenskapens medfinansiering.

(14)

Medlemsstaterna bör kunna ange nationella årliga prioriteringar som avviker både från sådana planer och program som utarbetas för ett antal sektorer och utgör en ram för kommande tillstånd och från sådana planer och program som har ansetts kräva en bedömning enligt direktiv 92/43/EEG och dessa prioriteringar bör inte betraktas som sådana planer eller program som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (8).

(15)

Miljöskyddskraven bör integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet, inklusive de finansiella instrumenten. Life+ bör därför komplettera andra av gemenskapens finansiella instrument och kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa en sådan komplementaritet på gemenskapsnivå samt på nationell, regional och lokal nivå.

(16)

I linje med slutsatserna från Europeiska rådets möten i Luxemburg (december 1997) och Thessaloniki (juni 2003) bör kandidatländerna och de länder på västra Balkan som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen vara berättigade att delta i gemenskapsprogrammen, i enlighet med de villkor som fastställs i de tillämpliga bilaterala avtal som slutits med dessa länder.

(17)

Det är nödvändigt att konsolidera ett antal befintliga miljöinstrument och att förenkla programplanering och förvaltning genom att skapa ett enda förenklat finansiellt instrument för miljön.

(18)

Det är även nödvändigt att säkerställa en smidig övergång och att fortsätta övervakningen, granskningen och kvalitetsbedömningen av den verksamhet som finansieras inom ramen för pågående program efter det att programmen har löpt ut.

(19)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet för hela den tid som det pågår, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (9).

(20)

Det allmänna målet för Life+ är att bidra till genomförande, uppdatering och utveckling av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning och i synnerhet att stödja genomförandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet. Medlemsstaterna kan uppnå ett europeiskt mervärde genom att arbeta tillsammans inom ramen för gemenskapsinstrument för att förbättra resultatet på nationell eller lokal nivå, för att uppfylla gemenskapsmål eller för att ombesörja informationsutbyte i hela gemenskapen. Eftersom målet för Life+ inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (10).

(22)

Kommissionen bör särskilt ges behörighet att lägga till åtgärder i bilaga I och att ändra bilaga II till denna förordning. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, eller att komplettera den genom tillägg av nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.   I denna förordning inrättas ett finansiellt instrument för miljön (”Life+”).

2.   Den allmänna målsättningen för Life+ är att bidra till genomförande, uppdatering och utveckling av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning, inbegripet integrering av miljöfrågor inom andra politikområden, och därigenom bidra till en hållbar utveckling. Life+ skall i synnerhet stödja genomförandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet, inbegripet de temainriktade strategierna, och finansiera åtgärder och projekt med europeiskt mervärde i medlemsstaterna.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.

sjätte miljöhandlingsprogrammet: gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram enligt beslut nr 1600/2002/EG,

2.

budgetförordning: förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Artikel 3

Kriterier för berättigande

1.   De projekt som finansieras genom Life+ skall uppfylla följande kriterier. De skall

a)

vara av gemenskapsintresse genom att på ett avgörande sätt bidra till uppnåendet av det allmänna målet för Life+ enligt artikel 1.2,

och

b)

vara tekniskt och finansiellt enhetliga samt genomförbara och ge valuta för pengarna.

När så är möjligt skall projekt som finansieras genom Life+ främja synergier mellan olika prioriteringar i sjätte miljöhandlingsprogrammet och integration.

2.   För att säkerställa ett europeiskt mervärde och undvika finansiering av återkommande verksamhet skall projekten även uppfylla minst ett av följande kriterier. De skall vara

a)

bästa praxis för projekt eller demonstrationsprojekt i samband med genomförandet av direktiv 79/409/EEG eller direktiv 92/43/EEG,

b)

innovativa projekt eller demonstrationsprojekt avseende gemenskapens miljömål, inklusive utveckling eller spridning av teknik för bästa praxis, sakkunskap eller tekniker,

c)

medvetandehöjande kampanjer och särskild utbildning för personer som deltar i åtgärder för att förebygga skogsbränder,

d)

projekt för utveckling och genomförande av gemenskapens mål i samband med en brett baserad, harmoniserad, övergripande och långsiktig övervakning av skogar och miljösamspel.

Artikel 4

Särskilda mål

1.   Life+ skall bestå av följande tre komponenter:

Life+ Natur och biologisk mångfald

Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning

Life+ Information och kommunikation.

2.   De särskilda målen för Life+ Natur och biologisk mångfald skall vara att

a)

bidra till genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning för natur och biologisk mångfald, särskilt direktiv 79/409/EEG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet på lokal och regional nivå, samt stödja vidareutveckling och genomförande av Natura 2000-nätverket, inbegripet livsmiljöer och arter i kustområden och marina områden,

b)

bidra till att konsolidera kunskapsbasen för utveckling, bedömning, övervakning och utvärdering av gemenskapens politik och lagstiftning för natur och biologisk mångfald,

c)

stödja utformningen och genomförandet av strategiska metoder och instrument för att övervaka och bedöma natur och biologisk mångfald och de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar dessa, särskilt med tanke på målet att senast 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald inom gemenskapen och det hot mot naturen och den biologiska mångfalden som klimatförändringarna utgör,

d)

ge stöd till bättre miljöstyrning genom bredare deltagande av berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken och lagstiftningen för natur och biologisk mångfald.

3.   De särskilda målen för Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning skall i förhållande till målen i sjätte miljöhandlingsprogrammet, även på de prioriterade områdena klimatförändring, miljö och hälsa och livskvalitet samt naturresurser och avfall, vara att

a)

bidra till utveckling och demonstration av innovativa politiska strategier, innovativ teknik och innovativa metoder och instrument,

b)

bidra till att konsolidera kunskapsbasen för utveckling, bedömning, övervakning och utvärdering av miljöpolitik och miljölagstiftning,

c)

stödja utformningen och genomförandet av metoder för att övervaka och bedöma miljösituationen och de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar den,

d)

underlätta genomförandet av gemenskapens miljöpolitik, med särskild tonvikt på den lokala och regionala nivån,

e)

ge stöd till bättre miljöstyrning genom bredare deltagande av berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

4.   De särskilda målen för Life+ Information och kommunikation skall vara att

a)

sprida information och öka medvetenheten om miljöfrågor, inbegripet åtgärder för att förebygga skogsbränder,

b)

ge stöd till kompletterande åtgärder exempelvis information, kommunikationsåtgärder och kampanjer, konferenser och utbildning, inbegripet utbildning om åtgärder för att förebygga skogsbränder.

5.   I bilaga I finns en förteckning över stödberättigande åtgärder.

Artikel 5

Interventionsformer

1.   Gemenskapsfinansieringen får ha följande rättsliga former:

a)

Överenskommelse om bidrag.

b)

Offentlig upphandling.

2.   Gemenskapsbidrag får ges i specifika former, exempelvis ramavtal för partnerskap, deltagande i finansiella mekanismer och fonder eller medfinansiering av driftsbidrag eller bidrag till insatser. Driftsbidrag till organ som strävar mot mål av allmänt europeiskt intresse får inte omfattas av bestämmelserna om gradvis sänkning i budgetförordningen.

3.   Medfinansieringen av bidrag till insatser skall uppgå till högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna. Som ett undantag får dock medfinansieringen för Life+ Natur och biologisk mångfald uppgå till högst 75 % av de stödberättigande kostnaderna för projekt avseende prioriterade livsmiljöer eller arter i samband med genomförande av direktiv 92/43/EEG eller fågelarter som bör prioriteras för finansiering enligt den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 16 i direktiv 79/409/EEG när detta är nödvändigt för att nå bevarandemålet.

4.   Vid offentlig upphandling får gemenskapsmedel täcka kostnader för inköp av varor och tjänster. Kostnaderna kan bland annat inbegripa utgifter för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

5.   Offentliganställdas lönekostnader kan finansieras endast i den utsträckning som de hänför sig till kostnaden för sådan verksamhet i samband med genomförande av projekt som den berörda offentliga myndigheten inte skulle ha genomfört om det berörda projektet inte satts igång. Personalen ifråga skall särskilt avdelas till ett projekt och innebära en extra kostnad jämfört med befintlig permanent personal.

6.   Kommissionen skall genomföra denna förordning i enlighet med budgetförordningen.

Artikel 6

Fastställande av program och val av projekt

1.   Minst 78 % av budgetmedlen för Life+ skall användas till bidrag till insatser för projekt.

2.   Kommissionen skall säkerställa en proportionell fördelning av projekt genom att fastställa vägledande årlig nationell tilldelning för perioderna 2007-2010 och 2011-2013 på grundval av följande kriterier:

a)

Befolkning

i)

Den totala befolkningen i varje medlemsstat. Detta kriterium skall tilldelas en vikt på 50 %.

ii)

Befolkningstätheten i varje medlemsstat, upp till en gräns på två gånger EU:s genomsnittliga befolkningstäthet. Detta kriterium skall tilldelas en vikt på 5 %.

b)

Natur och biologisk mångfald

i)

Den totala arean med områden av gemenskapsintresse i varje medlemsstat, uttryckt som andel av den totala arean med områden av gemenskapsintresse. Detta kriterium skall tilldelas en vikt på 25 %.

ii)

Den andel av en medlemsstats territorium som täcks av områden av gemenskapsintresse i förhållande till den andel av gemenskapens territorium som täcks av områden av gemenskapsintresse. Detta kriterium skall tilldelas en vikt på 20 %.

Så snart relevanta data finns tillgängliga för samtliga medlemsstater, skall kommissionen göra beräkningarna för natur och biologisk mångfald, på grundval av både områden med gemenskapsintresse och särskilda skyddsområden, varvid dubbelräkning skall undvikas.

Kommissionen får dessutom ge ytterligare tilldelning till medlemsstater som är inlandsstater. Den totala tilldelningen får inte överstiga 3 % av den totala budgeten som har avsatts till bidrag till insatser för projekt.

Kommissionen skall dock se till att tilldelningen inte understiger en lämplig lägsta tilldelning på mellan 1 000 000 EUR och 3 000 000 EUR per år för någon medlemsstat, med hänsyn till befolkningstäthet, miljöutgifter, miljöbehov och förmåga att utnyttja stödet.

3.   I de fleråriga strategiska program som avses i bilaga II anges de prioriterade åtgärdsområdena för gemenskapens finansiering vad avser de mål och kriterier som fastställs i artiklarna 1, 3 och 4.

Medlemsstaterna kan i lämpliga fall ange nationella årliga prioriteringar till kommissionen, valda från bilaga II, för den del av budgeten som skall användas till bidrag till insatser för projekt. I dessa skall

a)

prioriterade områden och typ av projekt fastställas, med beaktande av konstaterade långsiktiga behov,

och

b)

särskilda nationella mål anges.

Om en medlemsstat beslutar att ange nationella årliga prioriteringar till kommissionen, kan den ta med transnationella prioriteringar.

4.   Om en medlemsstat beslutar att ange nationella årliga prioriteringar till kommissionen skall den göra detta så snart som möjligt och senast det datum som anges i enlighet med artikel 14.2 a. Inga sådana prioriteringar skall anges med avseende på den årliga inbjudan att lämna förslag som rör 2007 års budget.

5.   Kommissionen skall årligen lämna en inbjudan att lämna förslag avseende de delar som anges i artikel 4.1, med beaktande särskilt av de fleråriga strategiska programmen som anges i bilaga II och eventuella nationella årliga prioriteringar som har angetts i enlighet med punkt 4 i denna artikel.

6.   Medlemsstaterna skall till kommissionen vidarebefordra samtliga förslag till projekt som skall finansieras. När det gäller transnationella projekt skall den medlemsstat i vilken mottagaren är registrerad vidarebefordra förslaget. Projektet skall räknas proportionellt i den aktuella medlemsstatens nationella tilldelning.

Medlemsstaterna får tillhandahålla skriftliga kommentarer gällande individuella projektförslag. De får särskilt ange huruvida ett förslag står i överensstämmelse med de nationella årliga prioriteringar som valts från bilaga II.

7.   Kommissionen skall välja projekt på grundval av de mål och kriterier som anges i artikel 1, 3 och 4 samt i bilagorna I och II.

När kommissionen sammanställer listorna med de projekt som beaktas för finansiellt stöd i enlighet med den vägledande nationella tilldelning som fastställts enligt punkt 2 skall den prioritera de projekt som medför det största bidraget till uppfyllandet av gemenskapsmål, med beaktande av följande:

a)

Nationella prioriteringar som har angetts i enlighet med punkt 4.

b)

Medlemsstaternas kommentarer gällande enskilda förslag till projekt enligt punkt 6.

Kommissionen skall ta särskild hänsyn till transnationella projekt när transnationellt samarbete är av avgörande betydelse för att garantera miljöskyddet, särskilt bevarande av arter, och skall sträva efter att se till att minst 15 % av budgetmedlen för bidrag till insatser för projekt tilldelas transnationella projekt.

8.   Om summan av den medfinansiering som är nödvändig för projekt i den lista som sammanställts i enlighet med punkt 7 när det gäller en enskild medlemsstat är mindre än den vägledande tilldelningen för den medlemsstaten på grundval av kriterierna i punkt 2 skall kommissionen använda överskottet för att medfinansiera de projekt som angetts av andra medlemsstater som medför det största bidraget till uppfyllandet av de gemenskapsmål som anges i artikel 1, 3 och 4 samt bilagorna I och II.

9.   När kommissionen för den kommitté som avses i artikel 13.1 föreslår listan med projekt som skall medfinansieras skall den lämna en skriftlig förklaring om hur den har beaktat de tilldelningskriterier som har fastställts i enlighet med punkt 2 i denna artikel och de nationella årliga prioriteringar och kommentarer som angetts enligt punkt 4 och 6 i denna artikel, med iakttagande av målen och kriterierna som anges i artikel 1, 3 och 4.

10.   Kommissionen skall regelbundet offentliggöra en förteckning över de projekt som finansieras genom Life+, inbegripet en kortfattad beskrivning av uppnådda mål och resultat och en sammanfattning av använda medel. Den skall därvid använda lämpliga medier och tekniker, inbegripet Internet.

Artikel 7

Stödmottagare

Offentliga och/eller privata organ, aktörer och institutioner kan erhålla finansiering genom Life+.

Artikel 8

Tredjeländers deltagande

Följande länder får delta i program som finansieras genom Life+, förutsatt att tilläggsanslag erhålls:

a)

Eftastater som är medlemmar i Europeiska miljöbyrån i enlighet med rådets förordning (EG) nr 933/1999 av den 29 april 1999 om ändring av förordning (EEG) nr 1210/90 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (11).

b)

Kandidatländerna för anslutning till Europeiska unionen.

c)

Länder på västra Balkan som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen.

Artikel 9

Komplementaritet mellan finansiella instrument

Denna förordning skall inte finansiera åtgärder som omfattas av kriterier för stödberättigande och huvudsaklig räckvidd för andra av gemenskapens finansiella instrument eller får stöd från dessa för samma ändamål, inbegripet Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, Europeiska fiskerifonden och sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Stödmottagare enligt denna förordning skall lämna information om stöd som de har mottagit från gemenskapsbudgeten och om sina pågående ansökningar om stöd, till kommissionen. Kommissionen och medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att säkerställa samordning och komplementaritet med andra gemenskapsinstrument. Kommissionen skall rapportera om dessa frågor inom ramen för halvtidsöversynen och slututvärderingen enligt artikel 15.

Artikel 10

Varaktighet och budgetresurser

1.   Denna förordning skall genomföras under perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

2.   Finansieringsramen för genomförandet av Life+ skall fastställas till 2 143 409 000 EUR för perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

3.   Budgetmedlen för de åtgärder som fastställs i denna förordning skall ingå som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget.

De årliga anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramens gränser.

4.   Minst 50 % av budgetanslagen till Life+ som är avsedda för bidrag till insatser för projekt skall anslås till åtgärder till stöd för bevarande av naturen och den biologiska mångfalden.

Artikel 11

Övervakning

1.   För projekt som finansieras genom Life+ skall stödmottagaren lämna in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider till kommissionen. En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att varje projekt slutförts.

2.   Utan att det påverkar de granskningar som revisionsrätten skall utföra i samarbete med de behöriga nationella revisionsorganen i enlighet med artikel 248 i fördraget eller de kontroller som skall utföras i enlighet med artikel 279.1 b i fördraget, skall kommissionens tjänstemän och andra anställda genomföra kontroller på plats, inbegripet stickprovskontroller, av projekt som finansieras enligt Life+, i synnerhet för att kontrollera att de kriterier för berättigande som anges i artikel 3 uppfylls.

3.   Kontrakt och avtal som upprättas enligt denna förordning skall innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll från kommissionens sida eller en representant bemyndigad av kommissionen, och om revisioner av revisionsrätten, vid behov på plats.

4.   Under fem år efter den sista utbetalningen för ett projekt skall stödmottagaren hålla alla underlag för utgifter i samband med projektet tillgängliga för kommissionen.

5.   På grundval av de rapporter och stickprovskontroller som avses i punkterna 1 och 2 skall kommissionen vid behov ändra storleken av eller villkoren för tilldelning av det finansiella stöd som ursprungligen godkänts, liksom tidsplanen för utbetalningar.

6.   Kommissionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att finansierade projekt genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och budgetförordningen.

Artikel 12

Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1.   Kommissionen skall se till att gemenskapens finansiella intressen skyddas i samband med genomförandet av projekt som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom tillämpning av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (12), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägeri och andra oegentligheter (13) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (14).

2.   För projekt som finansieras enligt Life+ skall ”oegentligheter” enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avse varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller varje kontraktsbrott som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt på Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som gemenskaperna förvaltar.

3.   Kommissionen skall sänka, hålla inne eller återkräva finansiellt stöd som har beviljats för ett projekt, om det visar sig att oegentligheter har förekommit, inbegripet om denna förordning, ett enskilt beslut eller avtalet om finansiellt stöd inte har följts, eller om det visar sig att projektet ändrats på ett sätt som står i strid med dess inriktning eller genomförandevillkor, utan att kommissionen godkänt ändringen.

4.   Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om projektet utvecklas så att endast en del av det tilldelade finansiella stödet är berättigat, skall kommissionen begära att stödmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om stödmottagarens svar inte är tillfredsställande, får kommissionen avbryta utbetalningen av det återstående finansiella stödet och begära återbetalning av de belopp som redan har betalats ut.

5.   Belopp som felaktigt betalats ut skall återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid, enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 13

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.2 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 14

Genomförandebeslut

1.   Följande beslut som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2:

a)

Tillägg av åtgärder i bilaga I.

b)

Ändring av bilaga II.

2.   Följande beslut om genomförande skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.3:

a)

Specifikation av form, innehåll och inlämningsdatum för nationella årliga prioriteringar enligt artikel 6.4.

b)

Fastställande av metod för förfarandet för val av projekt 2008–2013 enligt artikel 6.

c)

Beslut om listan med projekt som valts ut för medfinansiering enligt artikel 6.7–6.8.

d)

Fastställande av form och innehåll för de rapporter som avses i artikel 11.1.

e)

Fastställande av indikatorer för övervakningen av de åtgärder som finansieras genom Life+.

Artikel 15

Utvärdering

1.   Kommissionen skall se till att de fleråriga programmen kontrolleras regelbundet och att deras inverkan bedöms.

2.   Senast den 30 september 2010 skall kommissionen överlämna en halvtidsöversyn av Life+ till Europaparlamentet och till den kommitté som avses i artikel 13.1. I halvtidsöversynen skall tillämpningen av förordningen under 2007–2009 utvärderas. Kommissionen skall om lämpligt föreslå ändringar av besluten om genomförande i enlighet med artikel 14.

3.   Kommissionen skall göra en slutlig utvärdering av genomförandet av denna förordning och bedöma hur åtgärder och projekt som har finansierats genom förordningen har bidragit, såväl specifikt som allmänt, till genomförande, uppdatering och utveckling av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning och hur anslagen har använts. Den slutliga utvärderingen skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2012, om lämpligt tillsammans med ett förslag till vidareutveckling av ett finansiellt instrument uteslutande på miljöområdet, vilket skall gälla från 2014 och framåt.

Artikel 16

Upphävande och övergångsbestämmelser

1.   Följande rättsakter skall upphävas för att uppnå en förenkling och konsolidering:

a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1655/2000 av den 17 juli 2000 om det finansiella instrumentet för miljön (Life) (15)

b)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1411/2001/EG av den 27 juni 2001 om en gemenskapsram för samarbete för en hållbar stadsutveckling (16)

c)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2002/EG av den 1 mars 2002 om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet (17)

d)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (18).

2.   Åtgärder som inleddes före den 31 december 2006 enligt de rättsakter som avses i punkt 1 skall även i fortsättningen regleras av dessa rättsakter, ända till dess att åtgärderna är slutförda. Den kommitté som avses i artikel 13.1 skall ersätta de kommittéer som inrättats enligt rättsakterna. Den obligatoriska övervakning och utvärdering som krävs enligt rättsakterna skall efter det att dessa har upphört att gälla finansieras enligt denna förordning. Till dess att åtgärderna är slutförda skall de följa de tekniska bestämmelser som fastställs i de rättsakter som avses i punkt 1.

3.   För bidrag som tilldelats under 2007 enligt led a i bilaga I skall det vara möjligt att behörighetsperioden för utgifter inleds den 1 januari 2007, under förutsättning att utgifterna inte kommer före det datum då mottagarens budgetår inleds. För sådana bidrag kan de avtal som anges i artikel 112.2 i budgetförordningen i undantagsfall undertecknas senast den 31 oktober 2007.

4.   Det belopp som krävs inom finansieringsramen för att möjliggöra övervakningsåtgärder och revision efter den 31 december 2013 skall anses bekräftat endast om det stämmer överens med den nya finansieringsramen som är tillämplig från 2014.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 maj 2007.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

G. GLOSER

Ordförande


(1)  EUT C 255, 14.10.2005, s. 52.

(2)  EUT C 231, 20.9.2005, s. 72.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 7 juli 2005 (EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 451), rådets gemensamma ståndpunkt av den 27 juni 2006 (EUT C 238 E, 3.10.2006, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 oktober 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 maj 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2007.

(4)  EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(5)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

(6)  EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368).

(7)  EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG.

(8)  EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

(9)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(10)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(11)  EGT L 117, 5.5.1999, s. 1.

(12)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(13)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(14)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(15)  EGT L 192, 28.7.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1682/2004 (EUT L 308, 5.10.2004, s. 1).

(16)  EGT L 191, 13.7.2001, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).

(17)  EGT L 75, 16.3.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG.

(18)  EUT L 324, 11.12.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 788/2004 (EUT L 138, 30.4.2004, s. 17).


BILAGA I

STÖDBERÄTTIGANDE ÅTGÄRDER

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 får följande åtgärder finansieras genom Life+, om de uppfyller kriterierna för berättigande i artikel 3:

a)

Operativa verksamheter som utförs av icke-statliga organisationer som framför allt verkar för att skydda och förbättra miljön på europeisk nivå och som deltar i utarbetandet och genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning.

b)

Utveckling och underhåll av nätverk, databaser och datorsystem med direkt koppling till genomförandet av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning, i synnerhet för att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation.

c)

Studier, undersökningar, utveckling av modeller och scenarier.

d)

Övervakning, inklusive övervakning av skogar.

e)

Stöd till kapacitetsuppbyggnad.

f)

Utbildning, seminarier och möten, inklusive utbildning av deltagare i initiativ för förebyggande av skogsbränder.

g)

Samarbete i nätverk och plattformar för bästa metoder.

h)

Informations- och kommunikationsåtgärder, inklusive medvetandehöjande kampanjer, särskilt kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om skogsbränder.

i)

Demonstration av innovativa politiska arbetssätt, innovativ teknik och innovativa metoder och instrument.

j)

Särskilt för komponenten natur och biologisk mångfald

förvaltning av områden och arter samt planering av områden, inbegripet för att göra Natura 2000-nätverket mer ekologiskt sammanhängande,

övervakning av bevarandestatus, inklusive – men inte uteslutande – införande av förfaranden och strukturer för denna övervakning,

utveckling och genomförande av åtgärdsplaner för bevarande av arter och livsmiljöer,

utvidgning av Natura 2000-nätverket i marina områden,

förvärv av mark, under förutsättning att

förvärvet kommer att bidra till att bibehålla eller återupprätta ett Natura 2000-områdes integritet,

förvärv av mark är det enda eller det mest effektiva sättet att uppnå det önskade bevaranderesultatet,

den förvärvade marken långsiktigt reserveras för sådan användning som är förenlig med de mål som anges i artikel 4.2,

och

den berörda medlemsstaten, genom överföring eller på annat sätt, säkerställer att sådan mark långsiktigt reserveras för naturbevarande ändamål.


BILAGA II

FLERÅRIGT STRATEGISKT PROGRAM

NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

1.   Huvudsakligt mål

Att skydda, bevara, återupprätta, övervaka och underlätta funktionen av natursystem, naturliga livsmiljöer samt vilda djur och växter, med syftet att hindra förlusten av biologisk mångfald inom EU, inbegripet mångfald av genetiska resurser, före 2010.

1.1   Prioriterade åtgärdsområden

Bidra till genomförandet av gemenskapspolitik och gemenskapslagstiftning om natur och biologisk mångfald, särskilt direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG, och främja deras integrering med andra politikområden.

Stödja vidareutvecklingen och det fortsatta genomförandet av Natura 2000-nätverket, inbegripet livsmiljöer och arter i kustområden och marina områden.

Stödja utformningen och genomförandet av strategiska inriktningar och instrument för övervakning och utvärdering av miljön och den biologiska mångfalden och de faktorer, spänningar och åtgärder som inverkar på dem, särskilt avseende uppnåendet av målet att hindra förlusten av biologisk mångfald inom gemenskapen före 2010.

Förbättra kunskapen om inverkan av genetiskt modifierade organismer på ekosystem och biologisk mångfald: metoder för riskutvärdering.

MILJÖSTRATEGI OCH MILJÖSTYRNING

2.   Huvudmål ”Klimatförändringar”

Stabilisera koncentrationen av växthusgaser på en nivå som förhindrar global uppvärmning över 2 °C.

2.1   Prioriterade åtgärdsområden

Säkerställa genomförandet av EU:s åtaganden enligt Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar och utveckla en strategi för tiden efter 2012 och ett program för genomförande.

Säkerställa att EU:s ekonomi och samhälle samt natur, biologisk mångfald, vattenresurser och människors hälsa anpassas till de negativa följderna av klimatförändringarna (till en möjlig temperaturökning på 2 °C till följd av ökad koncentration av växthusgaser) och mildra sådana effekter.

Säkerställa genomförandet och användningen av marknadsbaserade instrument, särskilt handel med utsläpp av växthusgaser, för att åstadkomma en kostnadseffektiv utsläppsminskning inom en ram för tiden efter 2012.

3.   Huvudmål ”Vatten”

Bidra till förbättrad vattenkvalitet genom att utveckla kostnadseffektiva åtgärder för att åstadkomma god ekologisk status i syfte att utveckla den första förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt i enlighet med direktiv 2000/60/EG (1) senast 2009.

3.1   Prioriterade åtgärdsområden

Utbyte av information relevant för politiken samt bästa praxis.

Förbättra integreringen mellan vetenskap och politik och överföring av resultat för att ge stöd till medlemsstaterna inför upprättandet av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, inbegripet förberedelse av åtgärdsprogrammen enligt direktiv 2000/60/EG och integrering av åtgärder hänförliga till underliggande direktiv, exempelvis direktiv 91/271/EEG (2), direktiv 91/414/EEG (3), direktiv 91/676/EEG (4), direktiv 96/61/EG (5), direktiv 98/83/EG (6) och direktiv 2006/7/EG (7).

Bidra till ett verkningsfullt genomförande av den temainriktade strategin för skydd och bevarande av den marina miljön.

Hydromorfologiska funktioner, såsom återställande av översvämningsområden och andra åtgärder till stöd för ett direktiv om bedömning och hantering av översvämningsrisker.

4.   Huvudmål ”Luft”

Uppnå nivåer av luftkvalitet som inte ger upphov till avsevärd negativ påverkan på eller risker för människors hälsa och miljön.

4.1   Prioriterat åtgärdsområde

Genomförande av den tematiska strategin om luftföroreningar.

5.   Huvudmål ”Mark/Jord”

Skydda marken och säkerställa att den används på ett hållbart sätt genom att bibehålla markfunktioner, förebygga hot mot marken, mildra deras effekter och återställa nedbruten mark.

5.1   Prioriterade åtgärdsområden

Genomförande av den tematiska strategin om markskydd.

Säkerställande av skyddet och återställandet av biologisk mångfald avseende mark.

6.   Huvudmål ”Tätortsmiljö”

Bidra till förbättring av miljöprestanda avseende EU:s tätortsområden.

6.1   Prioriterat åtgärdsområde

Bidra till att befintliga strategier för miljön och miljölagstiftning inom gemenskapen genomförs bättre på lokal nivå genom att stödja och uppmuntra lokala myndigheter att inta ett mer integrerat synsätt när det gäller tätortsförvaltning, inbegripet transport- och energisektorerna.

7.   Huvudmål ”Buller”

Bidra till strategiutveckling och genomförande när det gäller buller.

7.1   Prioriterat åtgärdsområde

Att förhindra och minska skadegörande effekter av exponering för buller.

8.   Huvudmål ”Kemikalier”

Att senast 2020förbättra miljö- och hälsoskyddet från risker som kemikalier kan utgöra, genom att genomföra kemikalielagstiftning, särskilt förordning nr 1907/2006 (8) (Reach) och den tematiska strategin om hållbar utveckling av bekämpningsmedel.

8.1   Prioriterade åtgärdsområden

Utbyte av strategirelevant information och bästa praxis.

Förbättra integreringen mellan vetenskap och politik samt förbättra överföringen av resultat för att skapa en rejäl teknisk uppbackning av Reach.

Genomförande av den tematiska strategin om hållbar utveckling av bekämpningsmedel.

9.   Huvudmål ”Miljö och hälsa”

Utveckla informationsbasen för miljö- och hälsopolitik (handlingsplanen för miljö och hälsa 2004-2010).

9.1   Prioriterade åtgärdsområden

Biologisk övervakning avseende människor och samkörning av data när det gäller miljö och hälsa.

Skydda ozonlagret för att minska negativa effekter för hälsa och miljö.

10.   Huvudmål ”Naturresurser och avfall”

Utveckla och genomföra strategier som avser att säkerställa hållbar förvaltning och användning av naturresurser och avfall, förbättra produkters miljöprestanda, hållbara produktions- och konsumtionsmönster samt förhindrande, återställande och återanvändning av avfall.

Bidra till ett verkningsfullt genomförande av den tematiska strategin för avfall.

10.1   Prioriterade åtgärdsområden

Utveckla och genomföra strategier för hållbar konsumtion och produktion, inbegripet den integrerade produktpolicyn.

Främja hållbar användning av naturresurser, med användande av ett livscykelbaserat synsätt, inbegripet miljöaspekter samt sociala och ekonomiska aspekter, för att avkoppla miljökonsekvenser från ekonomisk tillväxt.

Främja förhindrande, återvinning och materialåtervinning av avfall med fokus på ett livscykelbaserat synsätt, ekodesign och utveckling av marknader för materialåtervinning.

Bidra till genomförandet av gemenskapspolitik och gemenskapslagstiftning om avfall, särskilt direktiv 75/439/EEG (9), direktiv 91/689/EG (10), direktiv 96/59/EG (11), direktiv 1999/31/EG (12), direktiv 2000/53/EG (13), direktiv 2002/95/EG (14), direktiv 2002/96/EG (15), förordning (EG) nr 850/2004 (16), direktiv 2006/12/EG (17), direktiv 2006/21/EG (18) och förordning (EG) nr 1013/2006 (19).

11.   Huvudmål ”Skog”

Att särskilt genom ett nätverk för samarbete inom EU tillhandahålla en koncis och heltäckande grund för strategirelevant information om skog när det gäller klimatförändringar (inverkan på skogekosystem, mildrande åtgärder, ersättningseffekter), biologisk mångfald (utgångsinformation och skyddade skogsområden), skogsbränder, skogarnas tillstånd och skogars skyddande funktion (vatten, mark och infrastruktur) samt bidrag till skydd av skogar mot bränder.

11.1   Prioriterade åtgärdsområden

Främja insamling, analysering och spridning av strategirelevant information när det gäller skogar och miljösamspel.

Främja harmonisering av och verkningsgraden för aktiviteter för skogsövervakning och datainsamlingssystem samt ta tillvara synergieffekter genom att skapa förbindelser mellan övervakningsmekanismer som inrättats på lokal och nationell nivå, gemenskapsnivå och global nivå.

Stimulera synergieffekter mellan specifika skogsrelaterade frågor och miljöinitiativ och miljölagstiftning (t.ex. den temainriktade strategin för markskydd, Natura 2000, direktiv 2000/60/EG.).

Bidra till hållbar skogsförvaltning, särskilt genom att samla in data i samband med de förbättrade alleuropeiska indikatorerna för hållbar skogförvaltning, vilka antogs av expertnivåmötet vid ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (MCPFE) den 7-8 oktober 2002 i Wien, Österrike.

Bygga kapaciteter på nationell nivå och gemenskapsnivå för att möjliggöra samordning och vägledning av skogsövervakning.

12.   Huvudmål ”Innovation”

Att bidra till utvecklingen och påvisandet av innovativa strategiska synsätt, teknologier, metoder och instrument för att ge understöd till genomförandet av handlingsplanen för miljöteknik (Etap).

12.1   Prioriterade åtgärdsområden

Fortsatt definiering och optimering av förverkligandet av Etap genom förbättrad planering och samordning, verkningsfull övervakning av framsteg, läglig identifiering och minskning av kunskapsluckor samt verkningsfull användning av vetenskaplig och ekonomisk information och annan information av relevans för genomförandet av politiken.

Främjande av identifiering, demonstration och spridning av innovativa tekniker och praxis genom åtgärder som utgör komplement till ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

Utbyte av information och god praxis mellan EU-aktörer när det gäller internationell handel med miljötekniker, ansvarsfulla investeringar i utvecklingsländer, genomförande av åtgärder inom ramen för världstoppmötet för hållbar utveckling (WSSD) som gäller miljötekniker.

13.   Huvudmål ”Strategiska inriktningar”

Främja ett effektivt genomförande av och förstärkning av gemenskapslagstiftning om miljö och förbättra kunskapsbasen för miljöpolitik.

Säkerställa mer verkningsfulla och samstämmiga strategier.

Förbättra små och medelstora företags miljöprestanda.

Tillhandahålla de verktyg som behövs för att utveckla miljöpolitik och miljölagstiftning.

Säkerställa att kommissionen utövar lämplig övervakning av projekt.

13.1   Prioriterade åtgärdsområden

Förbättrad utvärdering av nya politiska åtgärder, särskilt då dessa först utarbetas eller sedermera ses över.

Förstärkning av kunskapsbasen för strategiutveckling och genomförande genom inrättande av ett system för delning av miljöinformation (SEIS) och stöd till genomförandet av initiativet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES).

Förbättra bedömningen av genomförandet och av efterhandsutvärdering.

Identifiera och gradvis eliminera subventioner som får skadliga effekter för miljön.

Utöka användningen av marknadsbaserade instrument för att erhålla förbättrade blandningsstrategier.

Tillhandahålla verktyg för att stödja strategier för hållbar utveckling, särskilt indikatorer.

Genomförande av programmet för stöd till miljöanpassning för små och medelstora företag.

Genomföra lämpliga åtgärder med hjälp av externt stöd för att utveckla och genomföra miljöpolitik.

Tillhandahålla de verktyg som behövs för att erhålla teknisk och/eller administrativt stöd när det gäller identifiering, förberedelse, förvaltning, övervakning, revision och ledning av projekt, inbegripet projekt inom såväl Life III som Life+.

14.   Huvudmål ”Förvaltning”

Uppnå bättre miljöförvaltning, inbegripet utökad allmän kännedom om miljöproblem och deltagande i beslutsfattande som rör miljön bland Europas medborgare.

14.1   Prioriterat åtgärdsområde

Öka intressenters deltagande, inbegripet konsumentgrupper och icke-statliga organisationer när det gäller utveckling och genomförande av miljöpolitik och miljölagstiftning.

15.   Huvudmål ”Icke-statliga organisationer”

Främja icke-statliga organisationer som huvudsakligen verkar inom området för miljöskydd på europeisk nivå.

15.1   Prioriterade åtgärdsområden

Förstärkning av icke-statliga organisationers deltagande i dialogförfarandet för skapandet av miljöpolitik och genomförandet därav.

Förstärkning av icke-statliga organisationers deltagande i den europeiska standardiseringsprocessen i syfte att säkerställa jämlik representation bland intressenterna och systematisk integrering av miljöaspekter.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

16.   Huvudmål

Säkerställa ett regelbundet och verkningsfullt informationsflöde för att skapa en grund för politiska beslut om miljön, och göra information om miljöns tillstånd och utvecklingstrender tillgänglig för medborgarna.

16.1   Prioriterat åtgärdsområde

Sprida information, miljömärkning, skapa medvetenhet och utveckla särskilda kunskaper när det gäller miljöfrågor, inbegripet att förebygga skogsbränder.


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättandet av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

(2)  Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(3)  Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1). Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/21/EG (EUT L 97, 12.4.2007, s. 42).

(4)  Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(5)  Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (EGT L 257, 10.10.1996, s. 26). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

(6)  Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten (EUT L 64, 4.3.2006, s. 37).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(9)  Rådets direktiv 75/439/EEG av den 16 juni 1975 om omhändertagande av spilloljor (EGT L 194, 25.7.1975, s. 23). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG (EGT L 332, 28.12.2000, s. 91).

(10)  Rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (EGT L 377, 31.12.1991, s. 20). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

(11)  Rådets direktiv 96/59/EG av den 16 september 1996 om bortskaffande av polyklorerade bifenyler och polyklorerade terfenyler (PCB/PCT) (EGT L 243, 24.9.1996, s. 31.)

(12)  Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34). Direktivet senast ändrat genom rådets beslut 2005/673/EG (EUT L 254, 30.9.2005, s. 69).

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (EUT L 37, 13.2.2003, s. 19). Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2006/692/EG (EUT L 283, 14.10.2006, s. 50).

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) (EUT L 37, 13.2.2003, s. 24). Direktivet ändrat genom direktiv 2003/108/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 106).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar (EUT L 158, 30.4.2004, s. 7). Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 323/2007 (EUT L 85, 27.3.2007, s. 3).

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall (EUT L 114, 27.4.2006, s. 9).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin (EUT L 102, 11.4.2006, s. 15).

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).


UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN

På grundval av uppgifterna som medlemsstaterna tillhandahåller och i tid för 2008/2009 års översyn av budgetramen, kommer kommissionen att granska de hittillsvarande eller planerade utgifterna, både på nationell nivå och EU-nivå, för förvaltningen av näten Natura 2000, för att anpassa gemenskapsinstrumenten och särskilt programmet Life+ och säkerställa en hög nivå ifråga om gemenskapens medfinansiering.


Rättelser

9.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/18


Rättelse till fördraget mellan Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater)

och

Republiken Bulgarien och Rumänien

om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

undertecknat i Luxemburg den 25 april 2005

( Europeiska unionens officiella tidning L 157 av den 21 juni 2005 )

Denna rättelse har genomförts genom ett rättelseprotokoll som undertecknades i Rom den 30 april 2007 med Republiken Italiens regering som depositarie.

1.

Protokoll om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

På sidan 123, del B (Avfallshantering), punkt 3 (tillfälliga avvikelser från rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall), led 7, skall det

i stället för:

”7.

’Toplofikatsia-Ruse’ TPP ’Ruse East’ askdeponi, Ruse, Ruse;”

vara:

”7.

’Toplofikatsia-Ruse’, TPP ’Ruse-Iztok’ askdeponi, Ruse, Ruse;”

På sidan 125, del D (Förorenings- och riskhantering inom industrin), punkt 1 avseende rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, under rubriken ”Till och med den 31 december 2011:”, skall det

i stället för:

”—

TPP ’Ruse East’ – Ruse (verksamhet 1.1)”

vara:

”—

TPP ’Ruse-Iztok’– Ruse (verksamhet 1.1)”,

i stället för:

”—

TPP ’Bobov dol’ – Sofia (verksamhet 1.1)”

vara:

”—

TPP ’Bobov dol’ – Bobov dol (verksamhet 1.1)”

På sidan 127, del D (Förorenings- och riskhantering inom industrin), punkt 2 avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar, skall det

i stället för:

”—

TPP ’Ruse-East’:”

vara:

”—

TPP ’Ruse-Iztok’:”

2.

Akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen

Bilaga VI (Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten: övergångsbestämmelser för Bulgarien), kapitel 10 (Miljö)

På sidan 297, del B (Avfallshantering), punkt 3 (tillfälliga avvikelser från rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall), led 7, skall det

i stället för:

”7.

’Toplofikatsia-Ruse’ TPP ’Ruse-East askdeponi’, Ruse, Ruse;”

vara:

”7.

’Toplofikatsia-Ruse’, TPP ’Ruse-Iztok’ askdeponi, Ruse, Ruse;”

På sidorna 298 och 299, del D (Förorenings- och riskhantering inom industrin), punkt 1 avseende rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, under rubriken ”Till och med den 31 december 2011:”, skall det

i stället för:

”—

TPP ’Ruse-East’ – Ruse (verksamhet 1.1)”

vara:

”—

TPP ’Ruse-Iztok’ – Ruse (verksamhet 1.1)”,

i stället för:

”—

TPP ’Bobov dol’ – Sofia (verksamhet 1.1)”

vara:

”—

TPP ’Bobov dol’ – Bobov dol (verksamhet 1.1)”

På sidan 301, del D (Förorenings- och riskhantering inom industrin), punkt 2 avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar, skall det

i stället för:

”—

TPP ’Ruse-East’:”

vara:

”—

TPP ’Ruse-Iztok’:”