31.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/1

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1080/2006

av den 5 juli 2006

om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 162 första stycket och artikel 299.2 andra stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 160 i fördraget är syftet med Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) att bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i gemenskapen. ERUF bidrar således till att minska dels klyftan i utvecklingsnivå mellan olika regioner, dels den grad av eftersläpning som kännetecknar de minst gynnade regionerna, inbegripet områden på landsbygden och i städerna, industriregioner på tillbakagång, områden med geografiska eller naturbetingade nackdelar, till exempel öar, bergsområden, glesbygder och gränsområden.

(2)

De gemensamma bestämmelserna för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden fastställs i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (4). Det bör antas särskilda bestämmelser om vilka verksamheter som ERUF får finansiera enligt de mål som fastställs i den förordningen.

(3)	ERUF:s stöd bör ges inom ramen för en övergripande strategi för en sammanhållningspolitik som ger garantier för att stöden koncentreras till gemenskapens prioriteringar.

(4)	Enligt förordning (EG) nr 1083/2006 skall man på nationell nivå fastställa regler för vilka typer av utgifter som är stödberättigande, med vissa undantag för vilka det behövs särskilda bestämmelser. För ERUF:s del bör det således fastställas särskilda bestämmelser för sådana undantag.

(5)	Det anses nödvändigt att inom ramen för en integrerad insats for stadsutveckling stödja begränsade åtgärder för att renovera bostäder i områden som genomgår eller hotas av förslumning och social utslagning i de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare.

(6)	Det är nödvändigt att fastställa att bidraget från ERUF till boendekostnader bör ha samband med tillhandahållande av bostäder av god standard för låginkomstgrupper, inbegripet nyligen privatiserade bostadsbestånd, samt bostäder för utsatta grupper i samhället.

(7)

En förutsättning för att de insatser som får stöd från ERUF skall kunna bli ändamålsenliga och ge resultat är god förvaltning och fungerande partnerskap mellan samtliga involverade territoriella och socioekonomiska partner, särskilt regionala och lokala myndigheter, samt mellan andra lämpliga organ under de olika etapper då de operativa program som medfinansieras av ERUF genomförs.

(8)	Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att det inte förkommer någon diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under de olika etapper då de operativa program som medfinansieras av ERUF genomförs.

(9)

På grundval av erfarenheterna och de framgångsrika metoderna från gemenskapsinitiativet Urban, som inrättats genom artikel 20.1 b i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (5), bör en hållbar stadsutveckling stärkas genom att åtgärder i städerna integreras till fullo i de operativa program som medfinansieras av ERUF, med särskilt beaktande av de lokala utvecklings- och sysselsättningsinitiativen och deras innovationspotential.

(10)

Det är särskilt viktigt att man säkerställer komplementaritet och överensstämmelse med övrig gemenskapspolitik, i synnerhet med sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och demonstration samt ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Vidare bör det uppnås synergieffekter mellan å ena sidan stöd som beviljas av ERUF och å andra sidan stöd från Europeiska socialfonden i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli om Europeiska Socialfonden (6), Sammanhållningsfonden i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli om inrättande av Sammanhållningsfonden (7) samt från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (8) och en europeisk fiskerifond.

(11)	Det är nödvändigt att se till att man i de åtgärder som ERUF medfinansierar för små och medelstora företag beaktar och stöder den europeiska stadga för småföretag som antogs vid Europeiska rådets möte den 19–20 juni 2000 i Santa Maria da Feira.

(12)

De yttersta randområdena måste ägnas särskild uppmärksamhet genom en undantagsåtgärd som innebär att tillämpningsområdet för ERUF utvidgas till att omfatta driftsstöd i form av kompensation för de extra kostnader som förorsakas av deras särskilda ekonomiska och sociala situation, vilken ytterligare påverkas av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter, faktorer som på grund av sin bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar områdenas utveckling. För sådana särskilda åtgärder måste artikel 299.2 i fördraget utgöra den rättsliga grunden.

(13)

ERUF bör uppmärksamma de ytterst glesbefolkade områdenas problem när det gäller tillgänglighet och långa avstånd till stora marknader, i enlighet med protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt om särskilda bestämmelser om mål 6 inom ramen för strukturfonderna i Finland och Sverige. ERUF bör också uppmärksamma de särskilda svårigheterna för vissa öar, bergsområden, gränsområden och glesbygder vars geografiska läge hämmar deras utveckling, så att man här stöder en hållbar utveckling.

(14)	Det behövs särskilda bestämmelser för programarbete, administration, övervakning och kontroller i fråga om operativa program inom målet ”Europeiskt territoriellt samarbete”.

(15)

Det är nödvändigt att stödja ändamålsenligt gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete med länder som gränsar till gemenskapen, i de fall detta är en förutsättning för att regionerna i de medlemsstater som gränsar till tredjeländer verkligen får ett stöd som hjälper dem i deras utveckling. Som en undantagsåtgärd bör ERUF därför få finansiera projekt i tredjeländer, under förutsättning att projekten gagnar regioner inom gemenskapen.

(16)	För tydlighetens skull bör därför Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1783/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (9) upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) uppgifter, tillämpningsområdet för fondens stöd enligt målen ”konvergens”, ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” och ”europeiskt territoriellt samarbete”, i enlighet med definitionerna i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1083/2006 samt reglerna för stödberättigande.

2.   ERUF regleras av förordning (EG) nr 1083/2006 och den här förordningen.

Artikel 2

Syfte

Enligt artikel 160 i fördraget och förordning (EG) nr 1083/2006 skall ERUF:s stöd bidra till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna och stödja utveckling och strukturell anpassning av regionala ekonomier, bland annat omstrukturering av industriregioner på tillbakagång och regioner som utvecklas långsammare, samt genom att stödja gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete.

Därigenom skall ERUF bidra till att konkretisera gemenskapens prioriteringar, i synnerhet satsningar på konkurrenskraft och innovation, så att varaktig sysselsättning kan skapas och bevaras och hållbar utveckling garanteras.

Artikel 3

Tillämpningsområde för stöd

1.   ERUF skall koncentrera sitt stöd till tematiska prioriteringar. De insatser som finansieras inom varje prioritering skall avse målen ”konvergens”, ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” samt ”europeiskt territoriellt samarbete”, i enlighet med artiklarna 4–6.

2.   ERUF skall bidra till att finansiera

a)	produktiva investeringar som bidrar till att skapa och bevara varaktig sysselsättning, främst genom direktstöd för investeringar i huvudsakligen små och medelstora företag (SMF),

b)	investeringar i infrastruktur,

c)

utveckling av inneboende potential genom åtgärder som stöder regional och lokal utveckling. Dessa åtgärder omfattar stöd till och tjänster för företag, särskilt SMF, inrättande och utveckling av finansieringsinstrument i form av riskkapital, låne- och garantifonder samt lokala utvecklingsfonder, räntesubventioner, nätverk, samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regioner, städer och relevanta aktörer på det sociala och ekonomiska området och på miljöområdet,

d)	tekniskt stöd enligt artiklarna 45 och 46 i förordning (EG) nr 1083/2006.

Ovanstående investeringar och åtgärder enligt a–d skall kunna utnyttjas för genomförandet av de tematiska prioriteringarna i enlighet med artiklarna 4–6.

Artikel 4

Konvergens

Inom konvergensmålet skall ERUF:s stöd i första hand främja hållbar, integrerad ekonomisk utveckling och sysselsättning på regional och lokal nivå genom att mobilisera och stärka inneboende kapacitet via operativa program som syftar till att modernisera och diversifiera ekonomiska strukturer samt skapa och bevara varaktig sysselsättning. Detta bör uppnås genom främst följande prioriteringar, varvid den exakta utformningen av programpolitiken beror på de särskilda omständigheterna i varje medlemsstat:

1)

Forskning och teknisk utveckling (FoTU), innovation och entreprenörskap, inklusive bättre kapacitet för forskning och teknisk utveckling och deras integrering i det europeiska området för forskningsverksamhet, inklusive infrastruktur, stöd till FoTU särskilt i SMF och till tekniköverföring, bättre kontakter mellan SMF, högskolor, forskningsinstitut och forsknings- och teknikcentrum, företagsnätverk, offentlig-privata partnerskap och kluster, affärs- och tekniktjänster för grupper av SMF samt främjande av entreprenörskap och innovation i SMF via finansieringsinstrument.

2)

Informationssamhället, inklusive utveckling av elektronisk kommunikationsinfrastruktur, lokalt innehåll, tjänster och tillämpningar, förbättrad säker tillgång till och utveckling av offentliga tjänster on-line, stöd och tjänster för SMF för anskaffning och effektiv användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) eller utnyttjande av nya idéer.

3)	Lokala utvecklingsinitiativ samt stöd till ett nät av tjänster i närmiljön som syftar till att skapa nya sysselsättningstillfällen, när sådana åtgärder ligger utanför tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1081/2006.

4)

Miljön, inklusive investeringar i fråga om vattenförsörjning, vattenvård och avfallshantering, rening av avloppsvatten samt luftkvalitet, förebyggande, kontroll och bekämpning av ökenspridning, integrerat förebyggande och kontroll av föroreningar, stöd för att lindra klimatförändringens effekter, återställande av den fysiska miljön, inklusive kontaminerade områden och marker och ny användning av tidigare exploaterad mark, främjande av biologisk mångfald och naturskydd, inklusive investeringar i Natura 2000-områden, stöd till SMF så att de kan ställa om till hållbar produktion via nya kostnadseffektiva och miljövänliga metoder och ny teknik som förebygger föroreningar.

5)	Riskförebyggande åtgärder, inklusive utarbetande och genomförande av planer för att förebygga och hantera naturbetingade och tekniska risker.

6)	Turism, inklusive ett tillvaratagande av naturtillgångar som en potential för hållbar turism, skydd och hävdande av naturarvet till stöd för den socioekonomiska utvecklingen, stöd för bättre turismutbud via nya tjänster med större mervärde och främjande av nya, hållbarare modeller för turismen.

7)	Investeringar i kultur, inklusive skydd, främjande och bevarande av kulturarvet, utveckling av kulturell infrastruktur till stöd för den socioekonomiska utvecklingen, hållbar turism och förbättrad regional attraktionskraft, samt stöd för bättre kulturutbud via nya tjänster med större mervärde.

8)

Transportinvesteringar, inklusive bättre transeuropeiska nät och anslutningar till det transeuropeiska transportnätet, integrerade strategier för rena transporter i syfte att bidra till bättre tillgång till och kvalitet på tjänster för passagerare och gods, bättre balans mellan olika transportmedel, intermodala system och mindre miljöpåverkan.

9)	Energiinvesteringar, inklusive bättre transeuropeiska nät, i syfte att bidra till försörjningstrygghet, integrering av miljöhänsyn, bättre energieffektivitet och förnybar energi.

10)	Investeringar i utbildning, inklusive yrkesutbildning, vilka bidrar till ökad attraktionskraft och bättre livskvalitet.

11)	Investeringar i hälsovård och social infrastruktur vilka bidrar till regional och lokal utveckling och ökad livskvalitet.

Artikel 5

Regional konkurrenskraft och sysselsättning

Inom målet ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” skall ERUF:s stöd, på grundval av strategier för hållbar utveckling, i huvudsak inriktas på följande tre prioriteringar samtidigt som sysselsättningen främjas:

1)

Innovation och kunskapsekonomi, bland annat genom att skapa och stärka effektiva regionala innovationsekonomier, systematiska förbindelser mellan privata och offentliga sektorer, universitet och teknikcentrum, med hänsyn till lokala behov, särskilt genom att a) höja den regionala kapaciteten i fråga om FoTU och innovation med direkt koppling till målen för den regionala ekonomiska utvecklingen genom stöd för industri- eller teknikspecifika kompetenscentrum, främjande av industriell FoTU, SMF och tekniköverföring, utarbetande av prognoser för den tekniska utvecklingen och internationell benchmarking av åtgärder för att främja innovation, samt stöd för samarbete mellan olika företag och gemensamma åtgärder i fråga om FoTU och innovation, b) stimulera innovation och entreprenörskap i alla sektorer av den regionala och lokala ekonomin genom stöd för SMF: s utsläppande av nya eller förbättrade produkter, processer och tjänster på marknaden, stöd för nätverk mellan företag och kluster, förbättrad tillgång till finansiering för SMF, främjande av samarbetsnätverk mellan företag, lämpliga högskolor och forskningsinstitut samt genom att underlätta för SMF att få tillgång till support och stödja övergången till en renare och mer innovativ teknik i SMF, c) främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta den ekonomiska exploateringen av nya idéer samt genom att ge lämpliga högskolor och forskningsinstitut och befintliga företag bästa möjliga förutsättningar att starta nya företag, d) skapa finansieringsinstrument och företagskuvöser som gynnar kapaciteten för forskning och teknisk utveckling hos SMF och stimulerar entreprenörskap och bildandet av nya företag, särskilt vad avser kunskapsintensiva SMF.

2)

Miljön, samt riskförebyggande åtgärder, särskilt genom att a) stimulera investeringar för att återställa den fysiska miljön, bland annat områden och marker som är kontaminerade, drabbade av ökenspridning och tidigare exploaterade, b) främja ny infrastruktur i samband med biologisk mångfald och investeringar i Natura 2000-områden, när detta bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling och/eller en diversifiering på landsbygden, c) stimulera energieffektivitet och förnybar energi och utveckling av effektiva energihushållningssystem, d) främja ren och hållbar kollektivtrafik, särskilt i stadsområdena, e) utarbeta planer och åtgärder för att förebygga och hantera naturbetingade risker (t.ex. ökenspridning, torka, bränder och översvämningar) och tekniska risker, f) skydda och hävda natur- och kulturarvet till stöd för den socioekonomiska utvecklingen och tillvarata natur- och kulturtillgångarna som en potential för hållbar turism.

3)

Tillgång till transport- och teletjänster av allmänt ekonomiskt intresse, särskilt genom att a) stärka sekundära transportnät genom bättre anslutningar till de transeuropeiska transportnäten, regionala järnvägsknutpunkter, flygplatser och hamnar eller till multimodala plattformar, genom radiala järnvägsanslutningar till stambanorna samt genom att främja regionala och lokala vattenvägar i inlandet och närsjöfarten, b) se till att SMF får tillgång till IKT och att de kan tillgodogöra sig och använda den på ett effektivt sätt genom stöd för tillgång till olika nät, platser där allmänheten får tillgång till Internet, utrustning samt nya tjänster och tillämpningar, inklusive särskilt utarbetande av handlingsplaner för mycket små företag och hantverksföretag.

När det gäller operativa program som stöds av ERUF i regioner som är berättigade till den särskilda övergångsfinansiering som avses i artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1083/2006 kan medlemsstaterna och kommissionen dessutom besluta att utsträcka stödet till de prioriteringar som avses i artikel 4 i den här förordningen.

Artikel 6

Europeiskt territoriellt samarbete

Inom målet ”europeiskt territoriellt samarbete” skall ERUF:s stöd i första hand inriktas på följande prioriteringar:

1)

Gränsöverskridande ekonomiska, sociala och miljörelaterade verksamheter, på grundval av gemensamma strategier för en hållbar territoriell utveckling, främst genom att a) främja entreprenörskap, särskilt utveckling av SMF, turism, kultur och handel över gränserna, b) främja och förbättra det gemensamma skyddet och den gemensamma vården av natur- och kulturtillgångarna samt förebyggandet av naturbetingade och tekniska risker, c) stödja kopplingar mellan stads- och landsbygdsområden, d) minska isoleringen genom bättre tillgång till transporter, informations- och kommunikationsnät och kommunikationstjänster samt gränsöverskridande system och anordningar för vattenförsörjning, avfallshantering och energiförsörjning för områden, e) utveckla samarbete, kapacitet och gemensamt användande av infrastrukturer, särskilt i fråga om hälsovård, kultur, turism och utbildning. Dessutom kan ERUF medverka till att främja rättsligt och administrativt samarbete, integrerad och gränsöverskridande arbetsmarknad, lokala sysselsättningsinitiativ, jämställdhet och lika möjligheter, utbildning och social integration, samt gemensamma mänskliga och materiella resurser för FoTU. När det gäller Peaceprogrammet mellan Nordirland och Irlands angränsande grevskap enligt punkt 22 i bilaga II till förordning (EG) nr 1083/2006 skall ERUF förutom de ovan nämnda åtgärderna bidra till att främja social och ekonomisk stabilitet i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder för att främja sammanhållningen mellan olika befolkningsgrupper.

2)

Transnationellt samarbete, inklusive bilateralt samarbete mellan maritima regioner som inte omfattas av punkt 1, genom finansiering av nätverk och åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling främst med inriktning på följande prioriteringar: a) Innovation: inrättande och utveckling av vetenskapliga och tekniska nätverk samt stärkande av den regionala kapaciteten i fråga om FoTU och innovation med direkt inverkan på en balanserad ekonomisk utveckling i transnationella områden. Åtgärderna kan omfatta nätverk som inrättas mellan lämpliga högskolor, forskningsinstitut och SMF, länkar för att förbättra tillgången till vetenskapliga rön och tekniköverföring mellan FoTU-enheter och starka internationella forskningsmiljöer för FoTU, partnersamverkan mellan tekniköverföringsinstitutioner samt gemensamma finansieringsinstrument för att stödja FoTU i SMF. b) Miljö: vattenvård, energieffektivitet, riskförebyggande och miljöskyddande åtgärder med en klar transnationell dimension. Åtgärderna kan omfatta skydd och vård av flod- och kustområden, marina resurser, vattenförsörjning och våtmarker, förebyggande av bränder, torka och översvämningar, främjande av sjöfartssäkerhet och skydd mot naturbetingade och tekniska risker samt skydd och hävdande av naturarvet till stöd för socioekonomisk utveckling och hållbar turism. c) Tillgänglighet: åtgärder för att förbättra tillgången till och kvaliteten på transport- och teletjänster med klar transnationell dimension. Åtgärderna kan omfatta investeringar i gränsöverskridande sträckor av de transeuropeiska näten, bättre lokal och regional tillgång till nationella och transnationella nät, bättre driftskompatibilitet mellan nationella och regionala system samt avancerad informations- och kommunikationsteknik. d) Hållbar stadsutveckling: stärkt polycentrisk utveckling på transnationell, nationell och regional nivå med klar transnationell dimension. Åtgärderna kan omfatta inrättande och förbättring av stadsnät och förbindelser mellan stad och landsbygd, strategier för att hantera gemensamma stads- och landsbygdsfrågor, bevarande och främjande av kulturarvet samt strategisk integrering av utvecklingszoner över gränserna. Stöd till bilateralt samarbete mellan maritima regioner kan utsträckas till att omfatta de prioriteringar som avses i punkt 1.

3)

Effektivare regionalpolitik via stöd för a) interregionalt samarbete med inriktning på innovation och kunskapsekonomi samt miljön och riskförebyggande åtgärder enligt artikel 5.1 och 5.2, b) utbyte av erfarenheter om identifiering, överföring och spridning av bästa praxis, inklusive om hållbar stadsutveckling enligt artikel 8, och c) studier och datainsamling samt observationer och analyser av utvecklingstrender i gemenskapen.

Artikel 7

Stödberättigande utgifter

1.   Följande utgifter berättigar inte till bidrag från ERUF:

a)	Skuldräntor.

b)	Förvärv av mark för ett belopp som överskrider 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen i fråga. I väl motiverade undantagsfall kan en högre procentsats beviljas av förvaltningsmyndigheten för miljöbevarande insatser.

c)	Avveckling av kärnkraftverk.

d)	Återbetalningsbar mervärdesskatt.

2.   Utgifter för bostäder berättigar till bidrag endast för de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare i nedanstående fall:

a)	Utgifterna skall planeras inom ramen för en integrerad stadsutvecklingsinsats eller ett prioriterat område för områden som genomgår eller hotas av förslumning eller social utslagning.

b)	Anslaget för utgifter för bostäder skall vara antingen högst 3 % av ERUF-anslaget för det berörda operativa programmet eller 2 % av det totala ERUF-anslaget.

c)	Utgifterna skall endast avse — bostäder i flerfamiljshus eller — byggnader som ägs av offentliga myndigheter eller ideella aktörer och endast är avsedda för låginkomsthushåll eller personer med särskilda behov.

Kommissionen skall anta en förteckning över kriterier som krävs för att fastställa områdena enligt a och en förteckning över stödberättigande insatser i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3 i förordning (EG) nr 1083/2006.

3.   Bestämmelserna för stödberättigande enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1081/2006 skall tillämpas på åtgärder som medfinansieras av ERUF och hör till tillämpningsområdet för artikel 3 i den förordningen.

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR TERRITORIELLA SÄRDRAG

Artikel 8

Hållbar stadsutveckling

Utöver de verksamheter som anges i artiklarna 4 och 5 i denna förordning kan ERUF i fråga om hållbar stadsutveckling enligt artikel 37.4 a i förordning (EG) nr 1083/2006, när så är lämpligt, stödja hållbara strategier som bygger på en helhetssyn och ett aktivt deltagande från berörda parter för att komma till rätta med den höga koncentrationen av ekonomiska, miljömässiga och sociala problem i stadsområden.

Dessa strategier skall främja hållbar stadsutveckling genom till exempel följande insatser: stärkt ekonomisk tillväxt, upprustning av den fysiska miljön, ny användning av tidigare exploaterad mark, bevarande och utveckling av natur- och kulturarvet, främjande av entreprenörskap, sysselsättning och samhällsutveckling på lokal nivå, samt tjänster som tillhandahålls allmänheten med beaktande av förändrade demografiska strukturer.

När det gäller sådana åtgärder inom målet ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” som genomförs genom ett specifikt operativt program eller prioriterat område inom ett operativt program och som omfattas av förordning (EG) nr 1083/2006 får ERUF:s finansiering, med avvikelse från artikel 34.2 i förordning (EG) nr 1081/2006, höjas till 15 % av det belopp som beviljas för programmet eller det prioriterade området i fråga.

Artikel 9

Samordning med EJFLU och EFF

Om ett operativt program som stöds av ERUF avser insatser som även berättigar till gemenskapsstöd i någon annan form, till exempel axel 3 i EJFLU och hållbar utveckling av kustfiskeområden enligt EFF, skall medlemsstaterna se till att det i varje operativt program finns kriterier för att dra en skiljelinje mellan insatser som skall berättiga till stöd från ERUF och insatser som skall berättiga till gemenskapsstöd i någon annan form.

Artikel 10

Områden med geografiska och naturbetingade nackdelar

I regionala program som medfinansieras av ERUF i områden med geografiska och naturbetingade nackdelar enligt artikel 52 f i förordning (EG) nr 1083/2006 skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att hantera de specifika svårigheterna i dessa områden.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 4 och 5 kan ERUF särskilt bidra till investeringar som syftar till att förbättra tillgängligheten, främja och utveckla ekonomiska verksamheter i samband med kultur- och naturarvet, främja hållbart utnyttjande av naturresurserna samt främja hållbar turism.

Artikel 11

De yttersta randområdena

1.   Det särskilda ytterligare anslag som avses i punkt 20 i bilaga II till förordning (EG) nr 1083/2006 skall användas för att ge kompensation för extra kostnader som sammanhänger med de nackdelar som anges i artikel 299.2 i fördraget och som uppkommer i de yttersta randområdena i samband med stöd till

a)	prioriteringarna enligt artikel 4 och/eller artikel 5, beroende på vad som är lämpligt,

b)	godstransporter, samt startstöd för transporttjänster,

c)	insatser i samband med lagringsrestriktioner, en överdimensionerad produktionsapparat och underhåll av denna, samt brist på humankapital på den lokala marknaden.

2.   Inom tillämpningsområdet för artikel 3 kan de särskilda ytterligare anslagen finansiera investeringskostnader. Dessutom skall de särskilda ytterligare anslagen användas till minst 50 % för att bidra till att finansiera driftsstöd och utgifter för allmännyttiga skyldigheter och avtal i de yttersta randområdena.

3.   Det belopp för vilket medfinansieringsandelen gäller skall stå i proportion till de extra kostnader som avses i punkt 1 och som stödmottagaren ådragit sig när det gäller driftsstöd och utgifter endast för allmännyttiga skyldigheter och avtal och kan omfatta de totala stödberättigande kostnaderna för utgifter för investeringar.

4.   Finansiering enligt denna artikel får inte lämnas till

a)	stöd av insatser som rör sådana varor som omfattas av bilaga I till fördraget,

b)	stöd till transport av personer enligt artikel 87.2 a i fördraget,

c)	undantag från skatteplikt och undantag från sociala avgifter.

KAPITEL III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR MÅLET ”EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE”

AVSNITT 1

Operativa program

Artikel 12

Innehåll

Varje operativt program inom målet ”europeiskt territoriellt samarbete” skall innehålla följande information:

1)	En analys av situationen i samarbetsområdet beträffande starka sidor och svagheter, samt en strategi som valts på grundval därav.

2)	En förteckning över stödberättigade områden inom programområdet, som i fråga om program för gränsöverskridande samarbete inbegriper de flexibilitetsområden som avses i artikel 21.1.

3)

En motivering till prioriteringarna, med beaktande av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, de nationella strategiska referensramarna om medlemsstaten har valt att inkludera åtgärder som finansieras inom målet ”europeiskt territoriellt samarbete” i dessa, samt resultaten av den förhandsbedömning som avses i artikel 48.2 i förordning (EG) nr 1083/2006.

4)

Information om de prioriterade områdena och deras specifika mål. Målen skall kvantifieras med hjälp av ett begränsat antal indikatorer på effekter och resultat, med beaktande av proportionalitetsprincipen. Med hjälp av indikatorerna skall man kunna mäta framstegen i förhållande till utgångsläget och i förehållande till uppnåendet av målen för de prioriterade områdena.

5)	Endast i informationssyfte, en preliminär redovisning per kategori av den planerade användningen av ERUF-bidraget till det operativa programmet i enlighet med de genomförandebestämmelser som antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3 i förordning (EG) nr 1083/2006.

6)

En samlad finansieringsplan, utan fördelning på medlemsstater, med två tabeller enligt följande: a) En tabell med en fördelning per år, i enlighet med artiklarna 52–54 i förordning (EG) nr 1083/2006, av de totala planerade finansiella anslagen i form av stöd från ERUF. Den totala årliga finansieringen från ERUF skall ligga inom ramen för den gällande finansieringsramen. b) En tabell som för hela programperioden för det operativa programmet och för varje prioriterat område visar de totala finansiella anslagen i form av gemenskapsstöd och motsvarande nationellt stöd samt ERUF:s procentuella medfinansiering. När det motsvarande nationella stödet utgörs av offentliga och privata utgifter, skall i enlighet med artikel 53 i förordning (EG) nr 1083/2006 en preliminär särredovisning göras av dessa i tabellen. När det motsvarande nationella stödet utgörs av offentliga utgifter, skall det nationella offentliga bidraget redovisas i tabellen i enlighet med den artikeln.

7)	Information om komplementaritet med åtgärder som finansieras av EJFLU och EFF, i förekommande fall.

8)

Genomförandebestämmelser för det operativa programmet enligt följande: a) Medlemsstaternas utseende av alla de myndigheter som avses i artikel 14. b) En beskrivning av övervakningen och utvärderingen. c) Uppgifter om det organ som är behörigt att ta emot utbetalningarna från kommissionen och det eller de organ som ansvarar för att göra utbetalningar till stödmottagarna. d) Fastställande av förfarandena för mobiliseringen av kapital och de finansiella flödena i syfte att säkerställa öppenhet och insyn. e) Åtgärder som syftar till att säkerställa information och offentlighet i fråga om det operativa programmet enligt artikel 69 i förordning (EG) nr 1083/2006. f) En beskrivning av de förfaranden som kommissionen och medlemsstaterna enats om för utbyte av datoriserade uppgifter för att kunna uppfylla de krav i fråga om utbetalningar, övervakning och utvärdering som anges i förordning (EG) nr 1083/2006.

9)	En vägledande förteckning över större projekt, i den mening som avses i artikel 39 i förordning (EG) nr 1083/2006, som förväntas lämnas in under programperioden för att godkännas av kommissionen.

AVSNITT 2

Stödberättigande

Artikel 13

Regler för stödberättigande utgifter

De relevanta nationella regler som har överenskommits av de deltagande medlemsstaterna i ett operativt program inom ramen för målet ”europeiskt territoriellt samarbete” skall tillämpas för att avgöra vilka utgifter som berättigar till stöd, med undantag av de fall där gemenskapsregler har fastställts.

I överensstämmelse med artikel 56.4 i förordning (EG) nr 1083/2006 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i den här förordningen skall kommissionen fastställa gemensamma regler om vilka utgifter som berättigar till stöd i enlighet med förfarandet i artikel 103.3 i förordning (EG) nr 1083/2006.

När det i artikel 7 föreskrivs olika regler för stödberättigande utgifter i de olika medlemsstater som deltar i ett operativt program inom målet ”europeiskt territoriellt samarbete”, skall de mest omfattande reglerna för stödberättigande vara tillämpliga i hela programområdet.

AVSNITT 3

Förvaltning, övervakning och kontroll

Artikel 14

Myndigheter

1.   De medlemsstater som deltar i ett operativt program skall utse en gemensam förvaltningsmyndighet, en gemensam attesterande myndighet och en gemensam revisionsmyndighet, den senare med placering i samma medlemsstat som förvaltningsmyndigheten. Den attesterande myndigheten skall ta emot utbetalningarna från kommissionen och i regel göra utbetalningarna till den samordnande stödmottagaren.

Förvaltningsmyndigheten skall, efter samråd med medlemsstaterna i programområdet, inrätta ett gemensamt sekretariat. Sekretariatet skall bistå förvaltningsmyndigheten, övervakningskommittén och, när så är lämpligt, revisionsmyndigheten i deras arbete.

2.   Revisionsmyndigheten skall bistås av en grupp revisorer bestående av en företrädare för varje medlemsstat som deltar i det operativa programmet när den utför de uppgifter som anges i artikel 62 i förordning (EG) nr 1083/2006. Revisorsgruppen skall utses senast tre månader efter det att programmet godkänts. Gruppen skall själv fastställa sin arbetsordning. Den skall ha en företrädare för revisionsmyndigheten som ordförande.

De deltagande medlemsstaterna kan enhälligt besluta att revisionsmyndigheten skall vara bemyndigad att i hela det territorium som omfattas av programmet direkt utföra de uppgifter som anges i artikel 62 i förordning (EG) nr 1083/2006 utan att det krävs en revisorsgrupp enligt första stycket.

Revisorerna skall vara oberoende av de kontrollrutiner som avses i artikel 16.1.

3.   Varje deltagande medlemsstat skall utse företrädare som skall ingå i den övervakningskommitté som avses i artikel 63 i förordning (EG) nr 1083/2006.

Artikel 15

Förvaltningsmyndigheten

1.   Förvaltningsmyndigheten skall ha de arbetsuppgifter som anges i artikel 60 i förordning (EG) nr 1083/2006, med undantag för kontroller av att insatserna och utgifterna följer gällande nationella regler och gemenskapsregler, i enlighet med b i den artikeln. I samband därmed skall den försäkra sig om att varje stödmottagares utgifter har godkänts av den styrekonom som avses i artikel 16.1 i den här förordningen.

2.   Förvaltningsmyndigheten skall, i förekommande fall tillsammans med den samordnande stödmottagaren, fastställa formerna för hur varje insats skall genomföras.

Artikel 16

Kontrollsystem

1.   För attestering av utgifterna skall varje medlemsstat införa ett kontrollsystem som gör det möjligt att verifiera att de medfinansierade produkterna och tjänsterna levererats, att de utgifter som deklarerats för insatser eller delar av insatser i landet i fråga är korrekt redovisade och att utgifterna och motsvarande insatser följer gällande gemenskapsregler och medlemsstatens nationella regler.

För detta ändamål skall varje medlemsstat utse kontrollanter med ansvar för att kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare som deltar i insatsen. Medlemsstaterna får besluta att utse en gemensam kontrollant för hela programområdet.

Om en kontroll av att medfinansierade varor och tjänster levererats endast kan göras för insatsen som helhet, skall den göras av kontrollanten i den medlemsstat där den samordnande stödmottagaren har sin verksamhet eller av förvaltningsmyndigheten.

2.   Varje medlemsstat skall se till att kontrollanterna kan godkänna utgifterna inom tre månader.

Artikel 17

Ekonomisk förvaltning

1.   Stöden från ERUF skall betalas ut till ett enda konto utan nationella underkonton.

2.   Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för att upptäcka och korrigera oegentligheter och återkräva felaktigt utbetalda belopp, skall den attesterande myndigheten se till att belopp som betalats ut till följd av oegentligheter återkrävs från den samordnande stödmottagaren. De enskilda stödmottagarna skall betala tillbaka felaktigt utbetalda belopp till den samordnande stödmottagaren, i enlighet med det avtal som de ingått.

3.   Om den samordnande stödmottagaren inte lyckas utverka en återbetalning från en enskild stödmottagare, skall den medlemsstat där den berörde stödmottagaren i fråga har sin verksamhet betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet till den attesterande myndigheten.

Artikel 18

Europeisk gruppering för territoriellt samarbete

De medlemsstater som deltar i ett operativt program inom målet ”europeiskt territoriellt samarbete” kan använda sig av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 11 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (10), så att förvaltningsmyndighetens och det gemensamma sekretariatets uppgifter delegeras till denna gruppering, som därigenom får hela ansvaret för att förvalta det operativa programmet. Varje medlemsstat skall emellertid även i fortsättningen ha det ekonomiska ansvaret.

AVSNITT 4

Insatser

Artikel 19

Urval av insatser

1.   I de insatser som väljs ut i operativa program för gränsöverskridande verksamheter enligt artikel 6.1, och för transnationellt samarbete enligt artikel 6.2, skall stödmottagare från minst två länder, varav minst en skall vara en medlemsstat, delta, och de skall samarbeta i åtminstone två av följande avseenden: planering, genomförande, personalrekrytering och finansiering.

De utvalda insatser som uppfyller ovanstående villkor får genomföras i ett och samma land, under förutsättning att de har föreslagits av organ i åtminstone två länder.

De ovanstående villkoren skall inte gälla de åtgärder inom ramen för Peaceprogrammet som avses i artikel 6.1 tredje stycket.

2.   Insatser som väljs ut i operativa program som innebär interregionalt samarbete, enligt artikel 6.3 a, skall innefatta stödmottagare på regional eller lokal nivå från minst

a)	tre medlemsstater, eller

b)	tre länder, av vilka minst två skall vara medlemsstater, om en stödmottagare från ett tredjeland deltar.

För insatser som väljs ut i operativa program enligt artikel 6.3 b skall villkoren i första stycket i den här punkten gälla, om så är möjligt med hänsyn till insatsens karaktär.

Stödmottagarna skall i varje insats samarbeta i följande avseenden: planering, genomförande, personalrekrytering och finansiering.

3.   Utöver de arbetsuppgifter som avses i artikel 65 i förordning (EG) nr 1083/2006 skall övervakningskommittén, eller en styrkommitté som rapporterar till denna, även ha ansvaret för urvalet av insatser.

Artikel 20

Den samordnande stödmottagarens och de andra stödmottagarnas ansvar

1.   För varje insats skall stödmottagarna utse en samordnande stödmottagare bland sig själva. Den samordnande stödmottagaren skall ansvara för följande:

a)	Regler för samarbetet mellan alla deltagande stödmottagare skall skrivas in i ett avtal som bland annat skall innehålla bestämmelser som ger garantier för en sund ekonomisk förvaltning, inklusive rutiner för hur felaktigt utbetalda belopp skall betalas tillbaka.

b)	Säkerställande av hela genomförandet av insatsen.

c)	Kontroll av att de utgifter som deklarerats av de deltagande stödmottagarna avser genomförandet av insatsen i fråga och att de avser sådana verksamheter som dessa deltagare enats om.

d)	Kontroll av att stödmottagarnas deklarerade utgifter har attesterats av styrekonomerna.

e)	Överföring av ERUF:s stöd till de deltagande stödmottagarna.

2.   Varje deltagande stödmottagare skall

a)	ha ansvaret för eventuella oriktigheter i sina deklarerade utgifter,

b)	informera den medlemsstat där stödmottagaren har sin verksamhet om sitt deltagande i en insats, om den medlemsstaten själv inte deltar i det operativa programmet i fråga.

Artikel 21

Särskilda villkor för insatsernas lokalisering

1.   I fråga om gränsöverskridande samarbete och i väl motiverade fall, kan ERUF finansiera utgifter som uppkommit vid genomförandet av insatser eller delar av insatser med ett belopp som motsvarar högst 20 % av fondens stöd till det berörda operativa programmet i områden på NUTS III-nivå som gränsar till sådana områden som är berättigade till stöd för programmet enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1083/2006 eller omges av sådana angränsande områden. I undantagsfall som överenskommits mellan kommissionen och medlemsstaterna kan denna flexibilitet utsträckas till att omfatta områden på NUTS II-nivå där de områden som avses i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1083/2006 är belägna.

På projektnivå kan utgifter som åsamkas av partner utanför programområdet enligt första stycket berättiga till stöd, om projektet svårligen kan uppnå sina mål utan denna partners deltagande.

2.   I fråga om transnationellt samarbete och i väl motiverade fall, kan ERUF med ett belopp som motsvarar högst 20 % av fondens stöd till det berörda operativa programmet, finansiera utgifter som åsamkas av partner utanför området vilka deltar i insatser där sådana utgifter gagnar regionerna inom området för samarbetsmålet.

3.   I fråga om gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete kan ERUF, med ett belopp som motsvarar högst 10 % av fondens stöd till det berörda operativa programmet, finansiera utgifter som uppkommit vid genomförandet av insatser eller delar av insatser i länder utanför Europeiska gemenskapen, under förutsättning att detta gagnar regioner inom gemenskapen.

4.   Medlemsstaterna skall se till att dessa utgifter är lagliga och korrekta. Förvaltningsmyndigheten skall bekräfta urvalet av insatser utanför stödberättigande områden enligt punkterna 1–3.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 22

Övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning skall inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar, inklusive helt eller delvis upphävande, av stöd som har godkänts av kommissionen på grundval av förordning (EG) nr 1783/1999 eller varje annan lagstiftning som är tillämplig på detta stöd den 31 december 2006, och som följaktligen därefter skall tillämpas på detta stöd eller på de berörda projekten fram till dess de avslutas.

2.   Ansökningar enligt förordning (EG) nr 1783/1999 skall fortsätta att vara giltiga.

Artikel 23

Upphävande

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 22 i den här förordningen, skall förordning (EG) nr 1783/1999 upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2007.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 24

Översynsklausul

Europaparlamentet och rådet skall senast den 31 december 2013 göra en översyn av denna förordning i enlighet med förfarandet i artikel 162 i fördraget.

Artikel 25

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT C 255, 14.10.2005, s. 91.

(2)  EUT C 231, 20.9.2005, s. 19.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 6 juli 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 12 juni 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 juli 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4)  Se sidan 25 i detta nummer av EUT.

(5)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 173/2005 (EUT L 29, 2.2.2005, s. 3).

(6)  Se sidan 12 i detta nummer av EUT.

(7)  Se sidan 79 i detta nummer av EUT.

(8)  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(9)  EGT L 213, 13.8.1999, s. 1.

(10)  Se sidan 19 i detta nummer av EUT.

---

31.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/12

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1081/2006

av den 5 juli 2006

om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 148,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (4) ges en ram för verksamhet som genomförs av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden och fastställs särskilt de mål, principer och regler som skall gälla för partnerskap, programplanering, utvärdering och förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa Europeiska socialfondens (ESF) uppgift i förhållande till de uppgifter som anges i artikel 146 i fördraget och i anslutning till det arbete som medlemsstaterna och gemenskapen utför för att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi i enlighet med artikel 125 i fördraget.

(2)	Särskilda bestämmelser bör fastställas för den typ av verksamhet som får finansieras genom ESF enligt de mål som anges i förordning (EG) nr 1083/2006.

(3)

ESF bör stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att förbättra sysselsättningsmöjligheterna inom ramen för de uppgifter som ESF tilldelas genom artikel 146 i fördraget, och de uppgifter strukturfonderna tilldelas genom artikel 159 i fördraget, i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1083/2006.

(4)	Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av de utmaningar som unionens utvidgning och den ekonomiska globaliseringen medför. I detta sammanhang bör vikten av den europeiska sociala modellen och dess modernisering erkännas.

(5)

I enlighet med artiklarna 99 och 128 i fördraget samt för att ge Lissabonstrategin om tillväxt och sysselsättning en ny inriktning har rådet antagit ett integrerat paket som omfattar allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och riktlinjer för sysselsättningen. I de sistnämnda anges mål och prioriteringar för sysselsättningen. Europeiska rådet i Bryssel den 22 och 23 mars 2005 efterlyste i detta avseende en mobilisering av alla lämpliga nationella resurser och gemenskapsresurser, inbegripet sammanhållningspolitiken.

(6)

Man har dragit nya lärdomar av gemenskapens initiativ Equal, särskilt när det gäller att kombinera lokala, regionala, nationella och europeiska verksamheter. Dessa lärdomar bör beaktas när stöd ges från ESF. Särskild uppmärksamhet bör ägnas målgruppers deltagande, integrering av migranter, inklusive dem som söker asyl, fastställande av politiska frågor och deras senare integrering, innovativa och experimentella arbetssätt, metoder för transnationellt samarbete, verksamhet riktad till grupper som är marginaliserade i förhållande till arbetsmarknaden, de sociala aspekternas inverkan på den inre marknaden samt icke-statliga organisationers tillgång till och möjligheter att leda projekt.

(7)

ESF bör stödja sådan politik i medlemsstaterna som ligger väl i linje med riktlinjerna och rekommendationerna i den europeiska sysselsättningsstrategin och de relevanta mål som gemenskapen har ställt upp för social integration, icke-diskriminering, främjande av jämställdhet och utbildning för att bättre bidra till att målen från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 och i Göteborg den 15 och 16 juni 2001 uppnås.

(8)	ESF bör även agera för att hantera de relevanta dimensionerna och konsekvenserna av demografiska förändringar i gemenskapens aktiva befolkning, särskilt genom livslång yrkesutbildning.

(9)

För att kunna bättre förutse och hantera förändringar och öka den ekonomiska tillväxten, sysselsättningsmöjligheterna för både kvinnor och män samt arbetskvalitet och produktivitet i anslutning till målet regional konkurrenskraft och sysselsättning samt konvergensmålet bör stödet från ESF särskilt inriktas på att öka arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga, öka humankapitalet och tillträdet till och deltagandet på arbetsmarknaden, stärka missgynnade gruppers sociala integration, bekämpa diskriminering, verka för att icke-förvärvsarbetande personer återvänder till arbetsmarknaden samt främja partnerskap för reformer.

(10)

Inom ramen för konvergensmålet och för att öka den ekonomiska tillväxten, sysselsättningsmöjligheterna för både kvinnor och män samt kvaliteten och produktiviteten i arbetet är det, utöver de nämnda prioriteringarna, i de minst utvecklade regionerna och medlemsstaterna nödvändigt att öka och förbättra investeringarna i humankapital, förbättra den institutionella och administrativa kapaciteten samt kapaciteten inom rättsväsendet, särskilt för att förbereda och genomföra reformer och genomföra regelverket.

(11)	Inom dessa prioriteringar bör urvalet av ESF-åtgärder vara flexibelt så att de särskilda utmaningarna i varje medlemsstat skall kunna mötas och de olika typer av prioriterade åtgärder som finansieras av ESF bör lämna tillräckligt utrymme för att möta dessa utmaningar.

(12)

Främjande av innovativ transnationell och interregional verksamhet är en viktig dimension som bör integreras i räckvidden för ESF. Medlemsstaterna bör för att främja samarbete programplanera transnationell och interregional verksamhet på ett övergripande angreppssätt eller genom ett särskilt prioriterat område.

(13)	Det är nödvändigt att se till att ESF:s verksamhet överensstämmer med inriktningen för den europeiska sysselsättningsstrategin och koncentrera ESF-stödet till att genomföra riktlinjerna och rekommendationerna enligt strategin.

(14)

Ett reellt och effektivt genomförande av den verksamhet som stöds av ESF är beroende av god förvaltning och av partnerskap mellan alla relevanta territoriella och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och andra intressenter, inbegripet dem som är verksamma på nationell, regional och lokal nivå. Arbetsmarknadens parter har en central roll i det breda partnerskapet för förändring, och deras åtagande att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att förbättra sysselsättningsmöjligheterna är väsentligt. Om arbetsmarknadens parter i detta sammanhang gemensamt bidrar till att ekonomiskt stödja ESF-åtgärder, bör detta ekonomiska bidrag, fastän det är privata utgifter, inkluderas vid beräkningen av ESF:s medfinansiering.

(15)

ESF bör stödja verksamhet i överensstämmelse med riktlinjerna och de relevanta rekommendationerna i den europeiska sysselsättningsstrategin. Ändringar av riktlinjerna och rekommendationerna nödvändiggör emellertid en revidering av ett operativt program enbart om en medlemsstat eller kommissionen i samförstånd med en medlemsstat anser att man i det operativa programmet bör ta hänsyn till betydande socioekonomiska förändringar eller ta större hänsyn till eller på annat sätt ta hänsyn till större förändringar i gemenskapsprioriteringar eller nationella eller regionala prioriteringar, eller mot bakgrund av utvärderingar, eller till följd av genomförandesvårigheter.

(16)

Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att de prioriteringar som genomförs med finansiering från ESF inom ramen för konvergensmålet och målet regional konkurrenskraft och sysselsättning bidrar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och att undanröja bristande jämställdhet mellan dem. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv bör kombineras med särskild verksamhet för att öka kvinnors varaktiga deltagande och framsteg i arbetslivet.

(17)	ESF bör också ge tekniskt stöd, särskilt när det gäller att främja ömsesidigt lärande genom att utbyta erfarenheter och att sprida och överföra goda metoder och att betona ESF:s bidrag till gemenskapens politiska mål och prioriteringar för sysselsättning och social integration.

(18)	I förordning (EG) nr 1083/2006 föreskrivs att bestämmelser om stödberättigandet skall fastställas på nationell nivå, med vissa undantag för vilka det behövs särskilda föreskrifter. Särskilda bestämmelser bör därför fastställas för de undantag som gäller ESF.

(19)	För tydlighetens skull bör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska socialfonden (5) därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs Europeiska socialfondens (ESF) uppgifter och den omfattning som stödet från den skall ha, särskilda bestämmelser och vilka typer av utgifter som berättigar till stöd.

2.   ESF faller under förordning (EG) nr 1083/2006 och den här förordningen.

Artikel 2

Uppgifter

1.   ESF skall bidra till gemenskapens prioriteringar när det gäller att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främja en hög sysselsättningsnivå samt fler och bättre arbeten. ESF skall göra detta genom att stödja medlemsstaternas politik för full sysselsättning samt kvalitet och produktivitet i arbetet, för främjande av social integration, inklusive missgynnade gruppers tillträde till arbetsmarknaden och för en minskning av nationella, regionala och lokala skillnader i sysselsättning.

ESF skall särskilt stödja verksamhet i linje med de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna med utgångspunkt i de riktlinjer som antagits enligt den europeiska sysselsättningsstrategin och som införlivats med de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning, samt de åtföljande rekommendationerna.

2.   När ESF utför de uppgifter som anges i punkt 1 skall fonden stödja gemenskapens prioriteringar i fråga om behovet av att stärka den sociala sammanhållningen, stärka produktiviteten och konkurrenskraften och främja ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. ESF skall därvid beakta gemenskapens relevanta prioriteringar och mål i fråga om utbildning, ökat deltagande på arbetsmarknaden av icke förvärvsarbetande personer, kamp mot social utslagning, särskilt av missgynnade grupper, exempelvis människor med funktionshinder, främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män samt icke-diskriminering.

Artikel 3

Stödets omfattning

1.   Inom ramen för konvergensmålet och målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall ESF stödja verksamhet i medlemsstaterna inom nedanstående prioriteringar.

a)

Ökad anpassningsförmåga hos arbetstagare, företag och företagare för att man bättre skall kunna förutse och på ett positivt sätt hantera ekonomiska förändringar, särskilt genom att verka för i) livslångt lärande och ökade investeringar i mänskliga resurser, både från företagens, särskilt de små och medelstora företagens, och från arbetstagarnas sida genom utveckling och införande av system och strategier, inklusive praktikplatser som garanterar bättre tillgång till utbildning, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare, utveckling av kvalifikationer och kompetens, spridning av informations- och kommunikationsteknik, e-lärande, miljövänlig teknik och ledarkompetens, främjande av entreprenörskap och innovation, och nyetablering av företag, ii) utformning och spridning av innovativa och mera produktiva former av arbetsorganisation, som även omfattar förbättrad hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, identifiering av framtida behov av yrkesfärdigheter och kompetens samt utveckling av särskilda sysselsättnings-, utbildnings- och stödmöjligheter, inklusive outplacement, för arbetstagare i samband med omstrukturering i företag och näringsgrenar.

b)

Ökat tillträde till arbetslivet och hållbar integrering på arbetsmarknaden för arbetssökande och icke förvärvsarbetande personer, förhindrande av arbetslöshet, särskilt långtids- och ungdomsarbetslöshet, stimulerande till aktivt åldrande och ett längre yrkesverksamt liv samt ökat deltagande på arbetsmarknaden, särskilt genom att främja i) modernisering och stärkande av institutionerna på arbetsmarknaden, särskilt arbetsförmedlingarna och andra relevanta initiativ som anknyter till Europeiska unionens och medlemsstaternas strategier för full sysselsättning, ii) genomförande av aktiva och förebyggande åtgärder för att tidigt kunna identifiera behov, med individuella handlingsplaner och individanpassat stöd, exempelvis skräddarsydda utbildningar, jobbsökande, outplacement och rörlighet, verksamhet som egenföretagare och företagsetablering – inklusive kooperativa företag, incitament för att stimulera till deltagande på arbetsmarknaden, flexibla åtgärder för att äldre arbetstagare skall stanna kvar längre i arbetslivet och åtgärder som gör det lättare att kombinera arbets- och privatliv, exempelvis ökad tillgång på barntillsyn och tillsyn av vårdbehövande personer, iii) integrering av ett jämställdhetsperspektiv och särskild verksamhet för att öka kvinnors tillträde till arbetslivet och deras varaktiga deltagande och framsteg i arbetslivet, och minska den könsrelaterade segregeringen av arbetsmarknaden, bland annat genom att ta itu med de direkta och indirekta grundorsakerna till könsrelaterade löneskillnader, iv) särskild verksamhet för att öka invandrares deltagande i sysselsättning och därigenom stärka deras sociala integration, underlätta arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet och integrationen av gränsöverskridande arbetsmarknader, bland annat genom vägledning, språkutbildning och validering av kompetens och förvärvade färdigheter.

c)

Stärkt social integration av missgynnade grupper som syftar till en hållbar integration på arbetsmarknaden och bekämpning av alla former av diskriminering på arbetsmarknaden, särskilt genom att främja i) vägar till integrering och återinträde i arbete för missgynnade personer, exempelvis människor som är socialt utslagna, för dem som slutat skolan i förtid, för minoriteter, människor med funktionshinder och människor som ger tillsyn till vårdbehövande personer, genom åtgärder som ökar anställbarheten, inbegripet inom den sociala ekonomin, tillgång till yrkesutbildning, och genom kompletterande verksamhet och relevant stöd, samhälls- och vårdtjänster som förbättrar sysselsättningsmöjligheterna, ii) acceptans av mångfald på arbetsplatsen och bekämpande av diskriminering när det gäller att få tillgång till och gå vidare på arbetsmarknaden, också genom medvetandegörande och genom att involvera lokalsamhällen och lokala företag och främjande av lokala sysselsättningsinitiativ.

d)

Stärkande av humankapitalet, särskilt genom att främja i) utarbetande och införande av reformer i utbildningssystemen för att utveckla anställbarheten, förbättra arbetsmarknadsanpassningen av den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen samt kontinuerlig uppdatering av kompetensen hos personalen inom utbildningsväsendet med inriktning på innovation och en kunskapsbaserad ekonomi, ii) nätverkssamarbete mellan högre utbildningsanstalter, centrum för forskning och teknik samt företag.

e)

Främjande av partnerskap, allianser och initiativ genom nätverk mellan berörda intressenter, till exempel arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer, på transnationell, nationell, regional och lokal nivå för att rusta för reformer avseende integrering på sysselsättningsområdet och arbetsmarknaden.

2.   Inom ramen för konvergensmålet får ESF också stödja verksamhet i medlemsstaterna inom prioriteringarna nedan.

a)

En ökning och förbättring av investeringarna i humankapital, särskilt genom att främja i) genomförande av reformer i utbildningssystemen, särskilt med syftet att öka människornas lyhördhet för behoven i kunskapssamhället och av ett livslångt lärande, ii) ökat deltagande i utbildning under hela livscykeln, även genom verksamhet i syfte att minska antalet ungdomar som slutar skolan i förtid och av könsrelaterad ämnesuppdelning samt ökad tillgång till och kvalitet på grundläggande utbildning, yrkesutbildning och högre utbildning, iii) utveckling av den mänskliga potentialen inom forskning och innovation, särskilt genom forskarutbildning och vidareutbildning av forskare.

b)

Förstärkning av den institutionella kapaciteten och effektiviteten i offentlig förvaltning och offentliga tjänster på nationell, regional och lokal nivå och, i tillämpliga fall, hos arbetsmarknadens parter och bland icke-statliga organisationer till förmån för reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning, särskilt när det gäller ekonomi, sysselsättning, utbildning, sociala frågor, miljöfrågor och rättsliga frågor, särskilt genom att främja i) mekanismer för att förbättra en god utformning av politik och program, övervakning och utvärdering, inklusive genom studier, statistik och expertis, stöd till tvärsektoriell samordning och dialog mellan relevanta offentliga och privata organ, ii) kapacitetsuppbyggnad för att få fram resultat av politiken och programmen på berörda områden, inklusive beträffande verkställighet av lagstiftningen, särskilt genom fortlöpande utbildning av ledning och personal och särskilt stöd till nyckelfunktioner, kontrollorgan och socioekonomiska aktörer, inklusive arbetsmarknadens parter och organisationer på miljöområdet, berörda icke-statliga organisationer och representativa yrkesorganisationer.

3.   Medlemsstaterna får inom ramen för prioriteringarna i punkterna 1 och 2 koncentrera sig på dem som är bäst lämpade med hänsyn till de problem de står inför.

4.   ESF får stödja verksamhet enligt artikel 3.2 i den här förordningen på alla de områden i medlemsstaterna som berättigar till stöd eller övergångsstöd enligt Sammanhållningsfonden, enligt definitionen i artikel 5.2 respektive 8.3 i förordning (EG) nr 1083/2006.

5.   I strävandena att nå målen och i arbetet med de prioriteringar som avses i punkterna 1 och 2 skall ESF stödja främjandet av och integrering av innovativ verksamhet i medlemsstaterna.

6.   ESF skall även stödja transnationell och interregional verksamhet, särskilt genom att dela information, erfarenheter, resultat och goda metoder och genom att utveckla komplementära tillvägagångssätt och samordnade eller gemensamma åtgärder.

7.   Med avvikelse från artikel 34.2 i förordning (EG) nr 1083/2006 får finansieringen av åtgärder enligt den prioritering av social integration som avses i punkt 1 c i i den här artikeln, och inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (6) höjas till 15 % av det belopp som beviljas för det prioriterade området i fråga.

Artikel 4

Överensstämmelse och koncentration av stöd

1.   Medlemsstaterna skall sörja för att den verksamhet som stöds av ESF står i samklang med och bidrar till verksamhet som genomförs enligt den europeiska sysselsättningsstrategin. De skall särskilt se till att den strategi som ingår i den nationella strategiska referensramen och verksamhet enligt de operativa programmen främjar strategins mål och prioriteringar i var och en av medlemsstaterna inom ramen för de nationella reformprogrammen och de nationella handlingsplanerna för social integration.

Medlemsstaterna skall också, där ESF kan bidra till politiken, koncentrera stödet på att genomföra de relevanta sysselsättningsrekommendationer enligt artikel 128.4 i fördraget och relevanta sysselsättningsmål i gemenskapen inom området social integration och utbildning. Medlemsstaterna skall göra detta inom en fast programplaneringsram.

2.   Inom de operativa programmen skall resurserna riktas mot de viktigaste behoven och fokuseras på de politikområden där stöd från ESF i hög grad kan medverka till att programmets mål nås. För att ESF-stödet skall bli så effektivt som möjligt skall det i de operativa programmen vid behov tas särskild hänsyn till de regioner och orter som har de mest allvarliga problemen, t.ex. utarmade stadsregioner och yttersta randområden, landsbygd på tillbakagång och fiskeberoende områden och regioner som är särskilt hårt drabbade av företags omlokaliseringar.

3.   När så är lämpligt skall ett kortfattat avsnitt om hur ESF bidrar till att främja de relevanta arbetsmarknadsaspekterna av social integration införas i medlemsstaternas nationella rapporter, enligt den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration.

4.   De indikatorer som ingår i de operativa program som medfinansieras av ESF skall vara av strategisk art och begränsade till sitt antal samt ansluta till dem som används vid genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin och i arbetet med de relevanta gemenskapsmålen för social integration och för utbildning.

5.   I utvärderingarna av ESF:s verksamhet skall också bedömas i vilken utsträckning den verksamhet som stöds av ESF bidrar till genomförandet av Europeiska sysselsättningsstrategin och till gemenskapsmålen för social integration, icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män och utbildning i de berörda medlemsstaterna.

Artikel 5

God förvaltning och partnerskap

1.   ESF skall främja god förvaltning och partnerskap. Stödet från fonden skall utformas och genomföras på lämplig territoriell nivå med beaktande av nationella, regionala och lokala nivåer i enlighet med de institutionella förhållandena i respektive medlemsstat.

2.   Medlemsstaterna skall sörja för att arbetsmarknadens parter involveras och att andra intressenter rådfrågas och deltar på ett adekvat sätt och på lämplig territoriell nivå när ESF-stöd utarbetas, genomförs och övervakas.

3.   Förvaltningsmyndigheten för vart och ett av de operativa programmen skall verka för att arbetsmarknadens parter på ett adekvat sätt deltar i verksamhet som finansieras enligt artikel 3.

Enligt konvergensmålet skall ett lämpligt belopp av ESF:s resurser anslås till kapacitetsuppbyggnad, inklusive utbildning, åtgärder för att bygga nätverk, stärkande av den sociala dialogen och verksamheter som företas gemensamt av arbetsmarknadens parter, särskilt när det gäller arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga enligt artikel 3.1 a.

4.   Förvaltningsmyndigheten för vart och ett av de operativa programmen skall verka för att icke-statliga organisationer på ett adekvat sätt deltar i och har tillgång till de finansierade verksamheterna, särskilt i fråga om social integration, jämställdhet mellan könen och lika möjligheter.

Artikel 6

Jämställdhet mellan könen och lika möjligheter

Medlemsstaterna skall se till att de operativa programmen innehåller en beskrivning av hur jämställdhet mellan könen och lika möjligheter främjas vid utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av de operativa programmen. Medlemsstaterna skall främja ett balanserat deltagande av kvinnor och män i förvaltningen och genomförandet av operativa program på lokal, regional och nationell nivå när så är lämpligt.

Artikel 7

Innovation

Inom ramen för vart och ett av de operativa programmen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att främja och integrera innovativ verksamhet. Förvaltningsmyndigheten skall välja ut de teman som skall få finansiering för innovativ verksamhet inom ramen för partnerskap och fastställa lämpliga arrangemang för genomförandet. Den skall underrätta den övervakningskommitté som avses i artikel 63 i förordning (EG) nr 1083/2006 om vilka teman som valts.

Artikel 8

Transnationell och interregional verksamhet

1.   När medlemsstaterna stöder verksamhet för transnationella och/eller interregionala åtgärder enligt artikel 3.6 i den här förordningen som ett särskilt prioriterat område inom ett operativt program, får bidraget från ESF ökas med 10 % inom det prioriterade området. Detta ökade bidrag får inte tas med vid beräkningen av de tak som föreskrivs i artikel 53 i förordning (EG) nr 1083/2006.

2.   Medlemsstaterna skall, vid behov med kommissionens bistånd, sörja för att ESF inte stöder särskilda insatser som också stöds genom andra transnationella gemenskapsprogram, främst inom utbildning.

Artikel 9

Tekniskt stöd

Kommissionen skall särskilt verka för utbyte av erfarenheter, medvetandegörande, seminarier, nätverksarbete och inbördes utvärdering för att identifiera och sprida goda metoder och främja ömsesidigt lärande, samt transnationellt och interregionalt samarbete med syftet att framhäva ESF:s politiska dimension och bidrag till gemenskapens mål i fråga om sysselsättning och social integration.

Artikel 10

Rapporter

De årsrapporter och den slutrapport om genomförandet som avses i artikel 67 i förordning (EG) nr 1083/2006 skall när så är lämpligt innehålla en sammanfattning av genomförandet när det gäller

a)	integrering av ett jämställdhetsperspektiv och eventuella könsspecifika verksamheter,

b)	verksamhet för att öka invandrares deltagande i arbetslivet och därigenom stärka deras sociala integration,

c)	verksamhet för att stärka integrationen i arbetslivet och därigenom förbättra social integration av minoriteter,

d)	verksamhet för att stärka integration i arbetslivet och social integration av andra missgynnade grupper, inklusive människor med funktionshinder,

e)	innovativ verksamhet, inklusive en presentation av teman samt deras resultat, spridning och integrering,

f)	transnationell och/eller interregional verksamhet.

Artikel 11

Stödberättigande utgifter

1.   ESF skall ge stöd till stödberättigande utgifter, som trots vad som sägs i artikel 53.1 b i förordning (EG) nr 1083/2006, får omfatta alla ekonomiska resurser till vilka arbetsgivare och arbetstagare gemensamt bidrar. Stödet skall utgå i form av individuella eller globala återbetalningsfria bidrag, bidrag som skall återbetalas, räntebidrag för lån, mikrokrediter, garantifonder samt till inköp av varor och tjänster i överensstämmelse med regler för offentlig upphandling.

2.   Följande utgifter skall inte berättiga till bidrag från ESF:

a)	Återbetalningsbar mervärdesskatt.

b)	Skuldräntor.

c)	Inköp av möbler, utrustning, fordon, infrastruktur, fastigheter och mark.

3.   Följande kostnader skall berättiga till bidrag från ESF enligt punkt 1 förutsatt att utgifterna uppstår i enlighet med nationella bestämmelser, bl.a. revisionsbestämmelser, och på de särskilda villkor som anges nedan:

a)	Bidrag eller löner som betalas ut av tredje part till förmån för deltagarna i en insats och som intygas vara avsedda för stödmottagaren.

b)	När det gäller bidrag, schablonmässigt angivna indirekta kostnader upp till 20 % av de direkta kostnaderna för insatsen.

c)	Avskrivningskostnader för avskrivningsbara tillgångar förtecknade i punkt 2 c, vilka tilldelats endast för den tid en insats varar, i den mån offentliga bidrag inte har bidragit till förvärvet av dessa tillgångar.

4.   Bestämmelserna för stödberättigande enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1080/2006 skall tillämpas på åtgärder som medfinansieras av ESF och hör till tillämpningsområdet för artikel 3 i den förordningen.

Artikel 12

Övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning skall inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar, inklusive helt eller delvis upphörande, av stöd som har godkänts av kommissionen på grundval av förordning (EG) nr 1784/1999 eller någon annan lagstiftning som är tillämplig på detta stöd den 31 december 2006, och som följaktligen därefter skall tillämpas på detta stöd eller på de berörda projekten fram till dess de avslutas.

2.   Ansökningar enligt förordning (EG) nr 1784/1999 skall fortsätta att gälla.

Artikel 13

Upphävande

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 12 i den här förordningen skall förordning (EG) nr 1784/1999 upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2007.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 14

Översynsklausul

Europaparlamentet och rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 148 i fördraget göra en översyn av denna förordning senast den 31 december 2013.

Artikel 15

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT C 234, 22.9.2005, s. 27.

(2)  EUT C 164, 5.7.2005, s. 48.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 6 juli 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT) rådets gemensamma ståndpunkt av den 12 juni 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 juli 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4)  Se sidan 25 i detta nummer av EUT.

(5)  EGT L 213, 13.8.1999, s. 5.

(6)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

---

31.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/19

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1082/2006

av den 5 juli 2006

om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 159 tredje stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 159 tredje stycket i fördraget får särskilda åtgärder vidtas utanför de fonder som nämns i första stycket i samma artikel, i syfte att uppnå fördragets mål om ekonomisk och social sammanhållning. För att uppnå harmonisk utveckling på gemenskapens hela territorium och en starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning måste det territoriella samarbetet stärkas. Därför är det lämpligt att vidta de åtgärder som krävs för att skapa bättre förutsättningar för territoriellt samarbete.

(2)	Det krävs åtgärder för att minska de betydande svårigheter som medlemsstaterna och i synnerhet regionala och lokala myndigheter mött vid genomförandet och förvaltningen av territoriellt samarbete inom ramen för olika nationella lagar och förfaranden.

(3)	Med hänsyn särskilt till det ökade antalet land- och sjögränser i gemenskapen till följd av dess utvidgning, är det nödvändigt att underlätta territoriellt samarbete i gemenskapen.

(4)	De instrument som redan finns, t.ex. de europeiska ekonomiska intressegrupperingarna, har under programperioden 2000–2006 visat sig vara dåligt anpassade för att organisera ett strukturerat samarbete enligt Interreg-initiativet.

(5)

Europarådets regelverk ger olika möjligheter och ramar för regionala och lokala myndigheters samarbete över gränserna. Detta instrument är därför inte avsett att kringgå sådana ramar eller skapa en uppsättning särskilda gemensamma regler som på ett enhetligt sätt skulle styra alla sådana arrangemang inom hela gemenskapen.

(6)	Genom rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (4) ökas stödet för europeiskt territoriellt samarbete.

(7)	Det är nödvändigt att underlätta och följa upp genomförandet av territoriellt samarbete även i de fall gemenskapen inte ger något ekonomiskt bidrag.

(8)

För att undanröja hindren för territoriellt samarbete krävs ett samarbetsinstrument på gemenskapsnivå för att på gemenskapens territorium bilda samarbetsgrupperingar som har status som juridisk person, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS). Bildande av en gruppering bör vara frivilligt.

(9)	En gruppering bör ha befogenhet att agera på sina medlemmars vägnar, särskilt de regionala och lokala myndigheterna.

(10)	Grupperingens uppgifter och behörighet skall anges i ett avtal.

(11)

En gruppering bör kunna agera för att genomföra program eller projekt för territoriellt samarbete som medfinansieras av gemenskapen, t.ex. via strukturfonderna i enlighet med förordning (EG) nr 1083/2006 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (5), eller för att med eller utan ekonomiskt bidrag från gemenskapen och på medlemsstaternas och deras regionala och lokala myndigheters eget initiativ genomföra åtgärder för territoriellt samarbete.

(12)	Det bör anges att de regionala och lokala myndigheternas eller medlemsstaternas ekonomiska ansvar inte påverkas genom bildande av en gruppering i fråga om förvaltningen av både gemenskapsmedel och nationella medel.

(13)	Det bör anges att regionala och lokala myndigheters befogenheter i egenskap av offentliga myndigheter, särskilt polisiära och föreskrivande befogenheter inte kan bli föremål för ett avtal.

(14)	Det är nödvändigt att en gruppering utformar sin egen stadga och skaffar sig egna organ samt regler för sin budget och för sitt ekonomiska ansvar.

(15)

Förutsättningarna för territoriellt samarbete bör skapas i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen, eftersom bildandet av en gruppering är frivilligt, i enlighet med varje medlemsstats konstitutionella system.

(16)

Enligt artikel 159 tredje stycket i fördraget får inte enheter från tredjeland omfattas av den lagstiftning som grundar sig på denna bestämmelse. Antagandet av en gemenskapsåtgärd som medger att en gruppering skapas bör emellertid inte utesluta möjligheten för enheter från tredjeländer att delta i en gruppering som bildats enligt denna förordning, när lagstiftningen i ett tredjeland eller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer medger detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeisk gruppering för territoriellt samarbete

1.   En europeisk gruppering för territoriellt samarbete, nedan kallad ”gruppering”, kan bildas på gemenskapens territorium enligt de villkor och bestämmelser som föreskrivs i denna förordning.

2.   En gruppering skall ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt och/eller interregionalt samarbete, nedan kallat ”territoriellt samarbete”, mellan dess medlemmar i enlighet med artikel 3.1, med det enda målet att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

3.   En gruppering skall ha status som juridisk person.

4.   En gruppering skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den medlemsstatens nationella lagstiftning. Den skall särskilt kunna förvärva eller avyttra fast och lös egendom, anställa personal samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Artikel 2

Tillämplig lag

1.   En gruppering skall regleras av följande:

a)	Denna förordning.

b)	Bestämmelser i avtalet och stadgan som avses i artiklarna 8–9, om denna förordning uttryckligen tillåter det.

c)	Beträffande frågor som inte eller endast delvis regleras av denna förordning, av nationella lagar i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.

När det är nödvändigt enligt gemenskapsrätten eller internationell privaträtt att fastställa vilken lag som skall reglera grupperingens verksamhet skall grupperingen betraktas som ett organ i den medlemsstat där den har sitt registrerade säte.

2.   När en medlemsstat består av flera territoriella enheter, som har sin egen tillämpliga lagstiftning, skall hänvisningen till tillämplig lagstiftning enligt punkt 1c omfatta lagstiftningen i dessa enheter, med beaktande av den konstitutionella strukturen i den berörda medlemsstaten.

Artikel 3

Grupperingens sammansättning

1.   En gruppering skall bestå av medlemmar som agerar inom ramen för deras behörighet enligt nationell lagstiftning och som tillhör en eller flera av följande kategorier:

a)	Medlemsstater.

b)	Regionala myndigheter.

c)	Lokala myndigheter.

d)	Organ som regleras av offentlig rätt i enlighet med artikel 1.9 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (6).

Sammanslutningar av organ som tillhör en eller flera av dessa kategorier får också vara medlemmar.

2.   En gruppering skall bestå av medlemmar som finns på minst två medlemsstaters territorium.

Artikel 4

Bildande av en gruppering

1.   Beslut att bilda en gruppering skall fattas på initiativ av dess blivande medlemmar.

2.   Varje blivande medlem skall

a)	underrätta den medlemsstat enligt vars lagstiftning den har bildats om sin avsikt att delta i en gruppering, och

b)	tillställa den medlemsstaten en kopia av förslaget till det avtal och den stadga, som avses i artiklarna 8 och 9.

3.   Efter underrättelse enligt punkt 2 av en blivande medlem skall den berörda medlemsstaten, med hänsyn till sin konstitutionella struktur, godkänna den blivande medlemmens deltagande i grupperingen, såvida den inte anser att ett sådant deltagande är oförenligt med denna förordning eller nationell lagstiftning inbegripet den blivande medlemmens befogenheter och åligganden eller att sådant deltagande inte är motiverat av skäl som gäller allmänintresset eller den allmänna ordningen i den medlemsstaten. I sådana fall skall medlemsstaten lämna en motivering till varför den vägrar att ge sitt godkännande.

Medlemsstaten skall i regel fatta sitt beslut inom tre månader från dagen för mottagandet av en godtagbar ansökan i enlighet med punkt 2.

När beslut fattas om en blivande medlems deltagande i en gruppering får medlemsstaterna tillämpa de nationella reglerna.

4.   Medlemsstaterna skall utse de behöriga myndigheter som skall ta emot de underrättelser och handlingar som anges i punkt 2.

5.   Medlemmarna skall enas om det avtal som avses i artikel 8 och om den stadga som avses i artikel 9 och därvid sörja för att de överensstämmer med medlemsstaternas godkännande i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

6.   Varje ändring av avtalet och varje betydande ändring av stadgan skall godkännas av medlemsstaterna enligt förfarandet i denna artikel. Betydande stadgeändringar är sådana ändringar som direkt eller indirekt innebär en ändring av avtalet.

Artikel 5

Förvärvande av status som juridisk person och offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning

1.   Den stadga som avses i artikel 9 och varje senare ändring av dessa skall registreras och/eller offentliggöras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning i den medlemsstat där den berörda grupperingen har sitt registrerade säte. Grupperingen skall förvärva status som juridisk person vid dagen för registreringen eller offentliggörandet, beroende på vilket som inträffar först. Medlemmarna skall underrätta de berörda medlemsstaterna och Regionkommittén om avtalet och om registreringen och/eller offentliggörandet av stadgan.

2.   Grupperingen skall säkerställa att det inom tio arbetsdagar från registreringen och/eller offentliggörandet av stadgan skickas en begäran till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer om offentliggörande av ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning om bildandet av grupperingen med uppgift om dess namn, syften, medlemmar och registrerade säte.

Artikel 6

Kontroll av förvaltningen av offentliga medel

1.   Kontrollen av en grupperings förvaltning av offentliga medel skall organiseras av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte. Den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte skall utse den behöriga myndigheten för denna uppgift innan den godkänner deltagandet i grupperingen i enlighet med artikel 4.

2.   När så krävs enligt nationell lagstiftning i de övriga berörda medlemsstaterna skall myndigheterna i den medlemsstat där en gruppering har sitt registrerade säte vidta åtgärder för de berörda myndigheternas räkning i de övriga berörda medlemsstaterna för att genomföra kontroller på deras territorium för de av grupperingens åtgärder som utförs i dessa medlemsstater och för att utbyta all lämplig information.

3.   Alla kontroller skall utföras i enlighet med internationellt godtagen revisionssed.

4.   Trots vad som sägs i punkterna 1–3 skall relevant lagstiftning om kontrollen av gemenskapsmedel tillämpas när grupperingens uppgifter enligt artikel 7.3 första eller andra stycket inbegriper åtgärder som medfinansieras av gemenskapen.

5.   Den medlemsstat där en gruppering har sitt registrerade säte skall informera de övriga berörda medlemsstaterna om det har uppstått några problem under kontrollerna.

Artikel 7

Uppgifter

1.   En gruppering skall utföra de uppgifter som medlemmarna ger den i enlighet med denna förordning. Uppgifterna skall anges i det avtal som dess medlemmar ingått i enlighet med artiklarna 4 och 8.

2.   En gruppering skall verka inom gränserna för de uppgifter som den har givits, vilka skall vara begränsade till underlättande och främjande av territoriellt samarbete för att stärka ekonomisk och social sammanhållning och de skall fastställas av grupperingens medlemmar på grundval av att samtliga uppgifter måste omfattas av varje medlems behörighet enligt dess nationella lagstiftning.

3.   Närmare bestämt skall en grupperings uppgifter främst vara begränsade till genomförande av program eller projekt för territoriellt samarbete som medfinansieras av gemenskapen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och/eller Sammanhållningsfonden.

En gruppering får genomföra andra särskilda åtgärder som avser territoriellt samarbete mellan dess medlemmar för att uppnå det mål som avses i artikel 1.2 med eller utan ekonomiskt bidrag från gemenskapen.

Medlemsstaterna får begränsa de uppgifter grupperingar får utföra utan finansiellt bidrag från gemenskapen, men sådana uppgifter skall inbegripa åtminstone de samarbetsåtgärder som förtecknas i artikel 6 i förordning (EG) nr 1080/2006.

4.   De uppgifter som tilldelats en gruppering av dess medlemmar skall inte avse myndighetsutövning eller åligganden som syftar till att tillvarata statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen, exempelvis polisiära och föreskrivande befogenheter, rättsväsen och utrikespolitik.

5.   Medlemmarna i en gruppering kan enhälligt besluta att bemyndiga en av medlemmarna att utföra dess uppgifter.

Artikel 8

Avtal

1.   En gruppering skall falla under ett avtal som skall ingås enhälligt av medlemmarna i enlighet med artikel 4.

2.   I avtalet skall följande anges:

a)	Grupperingens namn och dess registrerade säte som skall vara beläget i den medlemsstat enligt vars lagstiftning åtminstone en av medlemmarna bildats.

b)	Det territorium inom vilket grupperingen kan utföra sina uppgifter.

c)	Grupperingens särskilda mål och uppgifter, dess varaktighet och villkoren för dess upplösning.

d)	En förteckning över grupperingens medlemmar.

e)	Den tillämpliga lagstiftningen för tolkningen och genomförandet av avtalet skall vara lagstiftningen i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.

f)	De lämpliga arrangemangen för ömsesidigt erkännande, bl.a. för finansiell kontroll.

g)	Förfarandena för att ändra avtalet, vilka skall överensstämma med de åligganden som anges i artiklarna 4 och 5.

Artikel 9

Stadga

1.   En grupperings stadga skall antas av dess medlemmar genom enhälligt beslut på grundval av avtalet.

2.   En grupperings stadga skall åtminstone innehålla alla bestämmelser i avtalet tillsammans med följande:

a)	Bestämmelserna om arbetssättet för grupperingens organ och deras befogenheter samt om antalet företrädare för medlemmarna i de relevanta organen.

b)	Grupperingens beslutsförfarande.

c)	Arbetsspråk.

d)	Arrangemangen för grupperingens verksamhet, särskilt när det gäller personaladministration, rekrytering och anställningsvillkor.

e)	Arrangemangen för medlemmarnas finansiella bidrag samt tillämpliga redovisnings- och budgetregler, inbegripet för finansiella frågor, för varje medlem av grupperingen med avseende på denna.

f)	Arrangemangen för medlemmarnas ansvar enligt artikel 12.2.

g)	De myndigheter som skall ansvara för att utse en oberoende externa revisorer.

h)	Förfarandena för att ändra stadgan vilka skall överensstämma med de åligganden som anges i artiklarna 4 och 5.

Artikel 10

Organisation av en gruppering

1.   En gruppering skall ha åtminstone följande organ:

a)	En församling som består av företrädare för medlemmarna.

b)	En direktör som företräder grupperingen och agerar på dess vägnar.

2.   I stadgan får det finnas bestämmelser om ytterligare organ med klart definierade befogenheter.

3.   En gruppering skall vara ansvarig för sina organs agerande gentemot tredje man även om detta agerande inte ingår i grupperingens uppgifter.

Artikel 11

Budget

1.   En gruppering skall utarbeta en årlig budget som skall antas av församlingen som särskilt skall innehålla en avdelning för löpande kostnader och, om så behövs, en operativ avdelning.

2.   Upprättande av grupperingens årsredovisning, inklusive, när så krävs, årsberättelsen samt revisionen och offentliggörandet av denna redovisning skall regleras i enlighet med artikel 2.1 c.

Artikel 12

Likvidation, insolvens, betalningsinställelse och ansvar

1.   När det gäller likvidation, insolvens, betalningsinställelse och liknande förfaranden skall en gruppering styras av lagstiftningen i den medlemsstat där den har sitt registrerade säte såvida inget annat föreskrivs i punkterna 2 och 3.

2.   En gruppering skall vara ansvarig för sina skulder oavsett vilken form de har.

Om grupperingens tillgångar är otillräckliga för att täcka dess skulder, skall grupperingens medlemmar vara ansvariga för grupperingens skulder oavsett vilken form de har, och varje medlems andel skall fastställas proportionellt i förhållande till dess bidrag, såvida inte den nationella lagstiftning enligt vilken medlemmen bildats utesluter eller begränsar ansvaret för den medlemmen. Överenskommelser för bidragen skall fastställas i stadgan.

Om ansvaret för minst en medlem av en gruppering är begränsat, som en följd av den nationella lagstiftning enligt vilken medlemmen har bildats, får också de andra medlemmarna begränsa sitt ansvar i stadgan.

Medlemmarna får i stadgan föreskriva att de, även sedan deras medlemskap i grupperingen har upphört, fortsatt kommer att vara ansvariga för skyldigheter som uppkommit ur en grupperings aktiviteter under deras medlemskap.

Namnet på en gruppering vars medlemmar har begränsat ansvar skall innehålla orden ”begränsat ansvar”.

Offentliggörande av avtal, stadga och räkenskaper när det gäller en gruppering vars medlemmar har begränsat ansvar skall motsvara minst det som krävs av andra slags rättssubjekt vars medlemmar har begränsat ansvar och som bildats i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.

En medlemsstat får förbjuda registrering inom sitt territorium av en gruppering vars medlemmar har begränsat ansvar.

3.   Utan att det påverkar medlemsstaternas finansiella ansvar när det gäller eventuella medel från struktur- och/eller sammanhållningsfonderna som har tilldelats en gruppering skall inget finansiellt ansvar uppkomma för medlemsstaterna genom denna förordning för en gruppering i vilken de inte är medlemmar.

Artikel 13

Allmänintresse

När en gruppering genomför en verksamhet som strider mot en medlemsstats bestämmelser om allmän ordning, allmän säkerhet, allmän hälsa eller allmän moral, eller som strider mot allmänintresset i en medlemsstat får ett behörigt organ i den medlemsstaten förbjuda verksamheten på sitt territorium eller kräva att de medlemmar som har bildats enligt dess lagstiftning utträder ur grupperingen, om inte denna upphör med verksamheten ifråga.

Sådana förbud får inte utgöra ett sätt att införa godtycklig eller förtäckt begränsning av det territoriella samarbetet mellan grupperingens medlemmar. Det behöriga organets beslut skall kunna omprövas av en rättslig myndighet.

Artikel 14

Upplösning

1.   Trots vad som sägs i avtalets bestämmelser om upplösning skall den behöriga domstolen eller myndigheten i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte vid en ansökan av en behörig myndighet med ett berättigat intresse besluta om avveckling av en gruppering om den finner att grupperingen inte längre uppfyller kraven i artikel 1.2 eller artikel 7, särskilt att grupperingen agerar utanför gränserna för de uppgifter som anges i artikel 7. Den behöriga domstolen eller myndigheten skall underrätta samtliga medlemsstater enligt vars lagstiftning medlemmarna har bildats om alla ansökningar om att upplösa en gruppering.

2.   Den behöriga domstolen eller myndigheten kan ge grupperingen en tidsfrist för att rätta till situationen. Om grupperingen inte lyckas rätta till situationen innan tidsfristen löpt ut, skall den behöriga domstolen besluta om upplösning av grupperingen.

Artikel 15

Behörighet

1.   Tredje man som anser sig kränkt genom en grupperings handlingar eller underlåtenheter skall ha rätt att framställa sina krav genom ett rättsligt förfarande.

2.   Gemenskapslagstiftningen om behörighet skall tillämpas på tvister med en gruppering om inget annat föreskrivs i denna förordning. I de fall som inte omfattas av gemenskapslagstiftningen skall domstolar i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte vara behöriga att avgöra tvister.

De domstolar som är behöriga att avgöra tvister enligt artikel 4.3 eller 4.6 eller enligt artikel 13 skall vara domstolarna i den medlemsstat vars beslut har överklagats.

3.   Ingenting i denna förordning skall frånta medborgarna möjligheten att utöva sina nationella konstitutionella rättigheter att överklaga mot offentliga organ som är medlemmar av en gruppering, när det gäller

a)	administrativa beslut som rör verksamheter som genomförs av grupperingen,

b)	tillgång till tjänster på sitt eget språk, och

c)	tillgång till information.

I dessa fall skall de behöriga domstolarna vara domstolarna i den medlemsstat i vars konstitution rätten att överklaga regleras.

Artikel 16

Slutbestämmelser

1.   Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa effektiv tillämpning av denna förordning.

Om det är nödvändigt enligt medlemsstatens nationella lagstiftning kan en medlemsstat upprätta en övergripande förteckning över de uppgifter som medlemmarna av en gruppering enligt artikel 3.1, som bildats enligt dess lagstiftning, redan har när det gäller territoriellt samarbete inom den berörda medlemsstaten.

Medlemsstaten skall i enlighet därmed underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om varje bestämmelse som antagits enligt denna artikel.

2.   Medlemsstaterna kan besluta om betalning av avgifter i samband med registrering av avtal och stadga. Dessa avgifter får emellertid inte överstiga de administrativa kostnaderna för detta.

Artikel 17

Rapport- och översynsklausul

Senast den 1 augusti 2011 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av förordningen och när så är lämpligt lämna förslag till ändringar.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas senast den 1 augusti 2007, med undantag av artikel 16, som skall tillämpas från och med den 1 augusti 2006.

---

(1)  EUT C 255, 14.10.2005, s. 76.

(2)  EUT C 71, 22.3.2005, s. 46.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 6 juli 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 12 juni 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 juli 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4)  Se sidan 25 i detta nummer av EUT.

(5)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(6)  EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 2083/2005 (EUT L 333, 20.12.2005, s. 28).

---

31.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/25

---

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1083/2006

av den 11 juli 2006

om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 161,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets samtycke (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

med beaktande av revisionsrättens yttrande (4), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 158 i fördraget skall gemenskapen för att stärka sin ekonomiska och sociala sammanhållning sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, inbegripet landsbygdsområdena. Enligt artikel 159 i fördraget skall dessa åtgärder stödjas genom strukturfonderna, Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra befintliga finansieringsorgan.

(2)	Sammanhållningspolitiken bör bidra till att öka tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen genom att införliva gemenskapens prioriteringar för hållbar utveckling enligt vad som fastställdes vid Europeiska rådets möten i Lissabon den 23—24 mars 2000 och i Göteborg den 15—16 juni 2001.

(3)	De ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna på både nationell och regional nivå har ökat inom den utvidgade Europeiska unionen. Åtgärder för konvergens, konkurrenskraft och sysselsättning bör därför ökas inom hela gemenskapen.

(4)	Ökningen av antalet land- och sjögränser i gemenskapen och utvidgningen av dess territorium innebär att mervärdet av gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete i gemenskapen bör ökas.

(5)	Sammanhållningsfonden bör integreras i programplaneringen för strukturstöd för att uppnå en större enhetlighet mellan de olika fondernas interventioner.

(6)

Rollen för de instrument som ger stöd till landsbygdsutveckling, nämligen Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (5) och till fiskerisektorn, nämligen Europeiska fiskerifonden, bör specificeras och dessa instrument bör integreras med instrumenten enligt den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken och samordnas med instrumenten enligt sammanhållningspolitiken.

(7)

De fonder som lämnar stöd enligt sammanhållningspolitiken är därmed endast Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden. Regler för var och en av dessa fonder kommer att specificeras i tillämpningsföreskrifter som antas i enlighet med artiklarna 148, 161 och 162 i fördraget.

(8)

Enligt artikel 55 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (6) skall rådet på förslag av kommissionen se över den förordningen senast den 31 december 2006. För att reformen av fonderna enligt förslaget i den här förordningen skall kunna genomföras, bör förordning (EG) nr 1260/1999 upphävas.

(9)

I syfte att öka mervärdet av gemenskapens sammanhållningspolitik bör strukturfondernas och Sammanhållningsfondens arbete koncentreras och förenklas och målen i förordning (EG) nr 1260/1999 bör följaktligen omdefinieras som en strävan efter att uppnå konvergens mellan medlemsstaterna och mellan regionerna, regional konkurrenskraft och sysselsättning samt europeiskt territoriellt samarbete.

(10)	Inom dessa tre mål bör det på lämpligt sätt tas hänsyn till både ekonomiska, sociala och territoriella särdrag.

(11)	De yttersta randområdena bör omfattas av specifika åtgärder och erhålla ytterligare finansiering som kompenserar de nackdelar som följer av de faktorer som anges i artikel 299.2 i fördraget.

(12)

De problem som de ytterst glesbefolkade områdena har när det gäller tillgänglighet och långa avstånd till stora marknader, i enlighet med protokoll nr 6 om särskilda bestämmelser för mål 6 inom ramen för strukturfonderna i Finland och Sverige till 1994 års anslutningsakt, kräver lämplig finansiell behandling för att kompensera effekterna av dessa nackdelar.

(13)	Med tanke på betydelsen av en hållbar stadsutveckling och städernas, särskilt de medelstora, bidrag till den regionala utvecklingen, bör dessa ges större utrymme genom en större betydelse i programplaneringen i syfte att främja stadsförnyelse.

(14)	Fonderna bör vidta särskilda och kompletterande åtgärder utöver de insatser som görs av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska fiskerifonden för att främja ekonomisk diversifiering i landbygdsområden och i områden som är beroende av fiske.

(15)	Åtgärder till förmån för områden med naturbetingade nackdelar, t.ex. vissa öar, bergsområden och områden med låg befolkningstäthet, liksom för vissa av gemenskapens gränsområden efter utvidgningen, bör förstärkas i syfte att avhjälpa deras särskilda utvecklingssvårigheter.

(16)

Det bör fastställas objektiva kriterier för fastställande av stödberättigade regioner och områden. I detta syfte bör fastställandet av prioriterade regioner och områden på gemenskapsnivå utgå från det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (7).

(17)

Målet konvergens är avsett för de medlemsstater och regioner som släpar efter i utvecklingen. De berörda regionerna är de vilkas bruttonationalprodukt (BNP) per capita mätt i köpkraftspariteter är lägre än 75 % av genomsnittet i gemenskapen. De regioner som drabbas av den statistiska effekten i samband med det lägre genomsnittet i gemenskapen till följd av Europeiska unionens utvidgning kommer av den anledningen att beviljas omfattande övergångsstöd, så att konvergensprocessen för dem kan slutföras. Detta stöd kommer att upphöra 2013 och kommer inte att följas av någon ytterligare övergångsperiod. De medlemsstater som omfattas av konvergensmålet och vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita är lägre än 90 % av genomsnittet i gemenskapen kommer att få stöd från Sammanhållningsfonden.

(18)

Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning är avsett för den del av gemenskapens territorium som inte omfattas av konvergensmålet. Stödberättigade regioner är de som omfattades av mål 1 under programperioden 2000–2006 och som nu inte längre uppfyller kriterierna för regionalt stödberättigande enligt konvergensmålet och därför får övergångsstöd, samt alla övriga regioner i gemenskapen.

(19)	Målet europeiskt territoriellt samarbete är avsett för regioner med land- eller sjögränser, där områden för transnationellt samarbete fastställs med hänsyn till åtgärder som främjar integrerad territoriell utveckling och stöd till interregionalt samarbete och erfarenhetsutbyte.

(20)	Förbättrat och förenklat samarbete längs gemenskapens yttre gränser innebär användning av instrument för gemenskapens externa bistånd, ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument och det instrument för föranslutningsstöd som inrättas genom rådets förordning (EG) nr 1085/2006 (8).

(21)	Europeiska regionala utvecklingsfondens bidrag till sådant samarbete längs gemenskapens yttre gränser bidrar till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i gemenskapen och därigenom till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

(22)	Fondernas verksamhet och de insatser som de bidrar till att finansiera bör överensstämma med gemenskapens övriga politik och följa gemenskapslagstiftningen.

(23)

De åtgärder som gemenskapen vidtar bör komplettera medlemsstaternas åtgärder eller bidra till dessa. Partnerskapet bör stärkas genom arbetsformer som ger olika typer av partner, särskilt regionala och lokala myndigheter, möjlighet att delta, utan att medlemsstaternas institutionella bestämmelser på något sätt åsidosätts.

(24)	Flerårig programplanering bör inriktas på att förverkliga fondernas mål genom att säkerställa att nödvändiga ekonomiska resurser finns tillgängliga och att gemenskapens och medlemsstaternas gemensamma åtgärder är enhetliga och har kontinuitet.

(25)

Gemenskapen får i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget vidta åtgärder för att främja målen konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning samt europeiskt territoriellt samarbete. Dessa mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, på grund av de omfattande skillnaderna och de begränsade ekonomiska resurser som de medlemsstater och de regioner som är stödberättigade enligt konvergensmålet förfogar över. Målen kan därför bättre uppnås på gemenskapsnivå genom att finansieringen från gemenskapen är garanterad under flera år, vilket gör att sammanhållningspolitiken kan koncentreras på gemenskapens prioriteringar och gemenskapen kan vidta åtgärder enligt artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(26)

Det är lämpligt att fastställa mätbara mål som de medlemsstater som ingick i Europeiska unionen före den 1 maj 2004 skall söka uppnå genom utgifterna för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning i syfte att främja konkurrenskraft och skapande av arbetstillfällen. Det är nödvändigt att fastställa lämpliga sätt för att mäta och rapportera hur dessa mål uppfyllts.

(27)	Subsidiariteten och proportionaliteten i strukturfondernas och Sammanhållningsfondens interventioner bör stärkas.

(28)

Inom ramen för den delade förvaltningen bör i enlighet med artikel 274 i fördraget villkoren för att kommissionen skall kunna utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget fastställas och medlemsstaternas ansvar att samarbeta klargöras. Genom tillämpningen av dessa villkor bör kommissionen kunna förvissa sig om att medlemsstaterna använder fonderna på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen för en sund ekonomisk förvaltning i den mening som avses i budgetförordningen.

(29)

För att en reell ekonomisk effekt skall säkerställas, bör bidrag från strukturfonderna inte ersätta offentliga utgifter i medlemsstaterna i den mening som avses i denna förordning. Kontroll av additionalitetsprincipen genom partnerskap bör koncentreras till de regioner som omfattas av konvergensmålet, på grund av omfattningen av de ekonomiska resurser som tilldelas dessa, och kontrollen kan leda till en finansiell korrigering, om additionalitetsprincipen inte efterlevs.

(30)

Inom ramen för sitt arbete för att främja ekonomisk och social sammanhållning har gemenskapen som mål att, under alla etapper av genomförandet av fonderna, undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet dem emellan i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(31)

Kommissionen bör med hjälp av en objektiv och öppen metod fastställa en preliminär årlig fördelning av tillgängliga åtagandebemyndiganden med beaktande av kommissionens förslag, slutsatserna från Europeiska rådet den 15–16 december 2005 samt det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (9) i syfte att uppnå att en betydande del koncentreras till de regioner som släpar efter i utvecklingen, inklusive de regioner som får övergångsstöd på grund av den statistiska effekten.

(32)

Den ekonomiska koncentrationen på konvergensmålet bör ökas på grund av de ökade skillnaderna inom den utvidgade Europeiska unionen, satsningen på målet regional konkurrenskraft och sysselsättning i syfte att förbättra konkurrenskraft och sysselsättning i övriga delar av gemenskapen bör behållas och resurserna för målet europeiskt territoriellt samarbete bör ökas med tanke på dess särskilda mervärde.

(33)	De årliga anslagen från fonderna till en medlemsstat bör begränsas till ett tak som fastställs på grundval av medlemsstatens förmåga att utnyttja anslagen.

(34)	Av anslagen från strukturfonderna till medlemsstaterna inom ramen för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning får 3 % placeras i en nationell reserv för att belöna resultat.

(35)	De anslag som finns tillgängliga inom ramen för fonderna bör indexregleras på grundval av en fast procentsats inför programplaneringen.

(36)

I syfte att öka det strategiska inslaget och främja insyn och öppenhet i sammanhållningspolitiken genom integrering av gemenskapens prioriteringar, bör rådet på förslag från kommissionen anta strategiska riktlinjer. Rådet bör granska medlemsstaternas genomförande av dessa riktlinjer på grundval av en strategisk rapport från kommissionen.

(37)

På grundval av de strategiska riktlinjer som antas av rådet är det lämpligt att varje medlemsstat, i samråd med kommissionen, utarbetar ett nationellt referensdokument om sin utvecklingsstrategi, vilket bör utgöra ramen för utformningen av de operativa programmen. På grundval av den nationella strategin bör kommissionen notera den nationella strategiska referensramen och fatta beslut om vissa av dess inslag.

(38)

Programplaneringen för och förvaltningen av strukturfonderna bör förenklas med beaktande av deras särdrag genom att det föreskrivs att operativa program skall finansieras antingen av ERUF eller av ESF, vilka båda har möjlighet att komplementärt och i begränsad omfattning finansiera åtgärder som omfattas av den andra fondens tillämpningsområde.

(39)	I syfte att öka Sammanhållningsfondens och ERUF:s komplementaritet och förenkla genomförandet av dem bör stödet därifrån planeras gemensamt om det gäller operativa program inom transport och miljö och ha en nationell geografisk täckning.

(40)	Programplaneringen bör säkerställa samordning mellan fonderna inbördes och mellan fonderna och andra befintliga finansieringsorgan, EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF). Denna samordning bör också omfatta utformningen av komplexa finansiella ramar och offentlig-privata partnerskap.

(41)

Det är lämpligt att säkerställa att en förbättrad tillgång till finansiering och innovativa finansieringstekniska åtgärder i första hand förbehålls mikroföretag samt små och medelstora företag och för investering i offentlig-privata partnerskap och andra projekt som ingår i en integrerad plan för hållbar stadsutveckling. Medlemsstaterna får besluta att inrätta en holdingfond genom tilldelning av offentliga kontrakt i enlighet med lagstiftningen för offentlig upphandling, inbegripet eventuella undantag i nationell lagstiftning som är förenliga med gemenskapslagstiftningen. I övriga fall, om medlemsstaterna anser att lagstiftningen för offentlig upphandling inte är tillämplig, är det enligt definitionen av EIF:s och EIB:s uppgifter motiverat att medlemsstaterna beviljar dem ett stöd som utgör ett direkt ekonomiskt bidrag från de operativa programmen genom donation. På samma villkor får det i den nationella lagstiftningen föreskrivas en möjlighet att bevilja stöd till andra finansinstitut utan inbjudan att lämna förslag.

(42)

När kommissionen bedömer större produktiva investeringsprojekt bör den få all information som krävs för att ta ställning till om fondens ekonomiska bidrag skulle kunna leda till en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga lokaliseringar inom Europeiska unionen, i syfte att säkerställa att gemenskapsfinansiering inte ger stöd till omlokaliseringar inom Europeiska unionen.

(43)	Programperioden bör omfatta en enda sjuårsperiod för att förenklingen av förvaltningssystemet enligt förordning (EG) nr 1260/1999 skall upprätthållas.

(44)	Medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna får inom de operativa program som medfinansieras av ERUF organisera formerna för interregionalt samarbete och ta särskild hänsyn till särdragen i områden med naturbetingade nackdelar.

(45)

I syfte att tillgodose behovet av förenkling och decentralisering bör programplaneringen och den ekonomiska förvaltningen endast ske inom de operativa programmen och de prioriterade områdena, eftersom den ram för gemenskapsstöd och det programkomplement som föreskrivs i förordning (EG) nr 1260/1999 bör avskaffas.

(46)

Inom ramen för de operativa program som medfinansieras av ERUF under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning får medlemsstaterna, regionerna och förvaltningsmyndigheterna organisera vidaredelegering till de urbana myndigheterna av de prioriteringar som gäller stadsförnyelse.

(47)	Ytterligare tilldelning för att kompensera för de yttersta randområdenas extrakostnader bör integreras i de operativa program som ERUF finansierar i dessa regioner.

(48)	Det bör fastställas särskilda bestämmelser för genomförandet av målet europeiskt territoriellt samarbete, som finansieras av ERUF.

(49)	Kommissionen bör ha möjlighet att godkänna de större projekt som ingår i de operativa programmen, vid behov i samråd med EIB, i syfte att bedöma deras syfte, effekt och det sätt på vilket användningen av gemenskapens medel planeras.

(50)	Det är lämpligt att precisera vilka typer av åtgärder som bör få tekniskt stöd av fonderna.

(51)	Det behöver säkerställas att det finns tillräckliga medel för att bistå medlemsstaterna med att förbereda och utvärdera projekt. EIB bör spela en roll för att tillhandahålla sådant bistånd och skulle i detta syfte kunna beviljas stöd av kommissionen.

(52)	Det är även lämpligt att fastställa att EIF kan beviljas stöd från kommissionen för att genomföra en utvärdering av behoven av innovativa finasieringstekniska instrument för mikroföretag samt små och medelstora företag.

(53)	Av ovan angivna skäl kan EIB och EIF beviljas stöd från kommissionen för att vidta tekniska stödåtgärder när det gäller hållbar stadsutveckling eller för att stödja omstruktureringsåtgärder för hållbar ekonomisk verksamhet i regioner som markant påverkas av en ekonomisk kris.

(54)	Att stödet från fonderna får effekt är också beroende av programplaneringen och övervakningen inbegriper en tillförlitlig utvärdering. Medlemsstaternas och kommissionens respektive ansvar i detta avseende bör specificeras.

(55)	Inom ramen för de nationella anslagen inom målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning får medlemsstaterna avsätta en mindre reserv för att snabbt kunna reagera på oförutsedda sektoriella eller lokala kriser till följd av samhällsekonomiska omstruktureringar eller handelsavtal.

(56)

Det är lämpligt att fastställa de utgifter i en medlemsstat som kan jämställas med offentliga utgifter för att beräkna det totala nationella bidraget till ett operativt program. Det är i detta syfte lämpligt att hänvisa till bidraget från ”offentligrättsliga organ” enligt definitionen i gemenskapens direktiv om offentlig upphandling eftersom sådana organ inbegriper flera olika typer av privata eller offentliga organ som specifikt inrättats för att tillgodose allmännyttiga behov och inte är av industriell eller kommersiell karaktär och som kontrolleras av staten eller av regionala och lokala myndigheter.

(57)

Det är nödvändigt att fastställa de faktorer som kan ändra fondernas bidrag till de operativa programmen, särskilt för att öka gemenskapsmedlens multiplikatoreffekt. Det är även nödvändigt att, på grundval av typ av fond och målsättning, fastställa de högsta tak som fondernas bidrag inte får överstiga.

(58)

Det är även nödvändigt att definiera begreppet inkomstgenererande projekt och att fastställa gemenskapsprinciper och bestämmelser för beräkningen av fondernas bidrag. För vissa investeringar är det objektivt inte möjligt att uppskatta inkomsterna i förväg och det är därför nödvändigt att fastställa en metod för att säkerställa att dessa inkomster utesluts från den offentliga finansieringen.

(59)

Den första och sista dagen för stödberättigande utgifter bör fastställas på så sätt att det skapas en enhetlig och rättvis regel som är tillämplig på genomförandet av fonderna i hela gemenskapen. För att underlätta genomförandet av de operativa programmen är det lämpligt att fastställa att den första dagen för stödberättigande utgifter kan infalla före den 1 januari 2007 om medlemsstaten i fråga lägger fram ett operativt program före den dagen.

(60)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen och med förbehåll för undantag i Europaparlamentstes och rådets förordningar (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (10), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (11) och rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli om Sammanhållningsfonden (12) bör det fastställas nationella regler om stödberättigade utgifter.

(61)

För att fondernas interventioner skall bli effektiva, rättvisa och leda till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i företag blir varaktiga och som förhindrar att fonderna utnyttjas för att införa otillbörliga förmåner. Det är nödvändigt att se till att de investeringar som får stöd från fonderna kan skrivas av under en tillräckligt lång period.

(62)

Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem. I detta syfte bör man fastställa de allmänna principerna och de funktioner som kontrollsystemen för alla operativa program måste klara av på grundval av den gemenskapslagstiftning som är i kraft under programperioden 2000–2006.

(63)

Det är därför nödvändigt att utse en enda förvaltningsmyndighet för varje operativt program och att klargöra dess ansvar samt revisionsmyndighetens uppgifter. Det är också nödvändigt att garantera enhetliga kvalitetsnormer för attestering av utgifter och betalningsansökningar innan dessa översänds till kommissionen. Det är nödvändigt att klarlägga på vilken typ av information ansökningarna skall baseras och vilken kvalitet den skall ha och att i detta syfte fastställa den attesterande myndighetens uppgifter.

(64)

Övervakning av de operativa programmen är nödvändig för att säkerställa genomförandets kvalitet. I detta syfte bör övervakningskommittéer inrättas och deras ansvar fastställas, liksom den information som skall översändas till kommissionen samt ramarna för granskning av den informationen. För att förbättra informationsutbytet om de operativa programmens genomförande bör principen om utbyte av uppgifter på elektronisk väg fastställas.

(65)	I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har medlemsstaterna huvudansvaret för genomförandet av och kontrollen av interventionerna.

(66)

Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller förvaltnings- och kontrollsystem, attestering av utgifter samt förebyggande, upptäckande och korrigering av oegentligheter och överträdelse av gemenskapslagstiftningen bör fastställas för att effektivt och korrekt genomförande av de operativa programmen skall kunna säkerställas. I synnerhet när det gäller förvaltning och kontroll är det nödvändigt att fastställa medlemsstaternas förfaranden för att ge garantier för att systemen har införts och fungerar tillfredsställande.

(67)

Utan att det påverkar kommissionens befogenheter när det gäller finansiell kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen på detta område ökas och det bör fastställas kriterier som gör att kommissionen, inom ramen för sin strategi för kontroll av nationella system, kan avgöra vilka garantier den kan erhålla från de nationella revisionsorganen.

(68)

Omfattningen och frekvensen av gemenskapens kontroller bör stå i proportion till omfattningen av gemenskapens bidrag. Om en medlemsstat är huvudfinansiär för ett program, bör det finnas möjlighet för medlemsstaten att organisera vissa delar av kontrollerna enligt nationella regler. Under samma förhållanden är det nödvändigt att slå fast att det är kommissionen som differentierar de medel med vars hjälp medlemsstaterna bör fullgöra attesteringen av utgifter och kontrollen av förvaltnings- och kontrollsystemen samt att fastställa under vilka förhållanden kommissionen har rätt att begränsa sin egen revision och förlita sig på garantier från nationella organ.

(69)

Förskottsbetalning i början av de operativa programmen säkerställer ett jämnt kassaflöde vilket underlättar utbetalningarna till stödmottagarna när operativa program genomförs. För att bidra till att öka takten i genomförandet av de operativa programmen bör bestämmelser därför fastställas om förskottsbetalningar för strukturfonderna på 5 % (för medlemsstater som ingick i Europeiska unionen före den 1 maj 2004) och på 7 % (för medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare) och för Sammanhållningsfonden på 7,5 % (för medlemsstater som ingick i Europeiska unionen före den 1 maj 2004) och 10,5 % (för medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare).

(70)

Utöver möjligheten att ställa in betalningar när allvarliga brister konstateras i förvaltnings- och kontrollsystemen, bör det finnas åtgärder som gör det möjligt för den delegerade utanordnaren att avbryta utbetalningar om det finns bevis som tyder på allvarliga brister i systemens sätt att fungera.

(71)

Reglerna om automatiskt återtagande kommer att skynda på genomförandet av programmen. I detta syfte bör det fastställas en närmare utformning av tillämpningen och vilka delar av budgetåtagandet som kan undantas från denna åtgärd, särskilt när förseningarna i genomförandet är en följd av onormala eller oförutsägbara omständigheter som den berörda parten inte råder över och vars konsekvenser inte kan undvikas trots vederbörandes ansträngningar för att åtgärda situationen.

(72)	Förfarandena för avslutande bör förenklas och erbjuda möjlighet för de medlemsstater som så önskar att, i enlighet med en tidsplan som de själva väljer, partiellt avsluta ett operativt program för de åtgärder som slutförts. Det bör fastställas en lämplig ram för detta.

(73)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (13). Kommissionen bör anta bestämmelser om genomförande av denna förordning för att säkerställa insyn och klargöra de bestämmelser som gäller de operativa programmens förvaltning i fråga om kategorisering av utgifter, finansieringsteknik, förvaltning och kontroll, elektroniskt datautbyte och offentlighet efter att ha inhämtat ett yttrande från samordningskommittén för fonderna, i egenskap av förvaltningskommitté. Det är lämpligt att kommissionen antar en förteckning över stödberättigade områden för målet europeiskt territoriellt samarbete i enlighet med de kriterier som anges i denna förordning, vägledande riktlinjer om den kostnads-nyttoanalys som krävs för att förbereda och lägga fram större projekt och för inkomstgenererande projekt, de vägledande riktlinjerna för utvärdering samt en förteckning över stödberättigade tekniska åtgärder på kommissionens initiativ, efter att ha hört samordningskommittén för fonderna, i egenskap av rådgivande kommitté.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

AVDELNING I

MÅL OCH ALLMÄNNA REGLER FÖR STÖD

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

Artikel 2

Definitioner

KAPITEL II

MÅL OCH UPPDRAG

Artikel 3

Mål

Artikel 4

Instrument och uppdrag

KAPITEL III

GEOGRAFISKT STÖDBERÄTTIGANDE

Artikel 5

Konvergens

Artikel 6

Regional konkurrenskraft och sysselsättning

Artikel 7

Europeiskt territoriellt samarbete

Artikel 8

Övergångsstöd

KAPITEL IV

PRINCIPER FÖR STÖD

Artikel 9

Komplementaritet, konsekvens, samordning och överensstämmelse

Artikel 10

Programplanering

Artikel 11

Partnerskap

Artikel 12

Territoriell genomförandenivå

Artikel 13

Proportionell intervention

Artikel 14

Delad förvaltning

Artikel 15

Additionalitet

Artikel 16

Jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering

Artikel 17

Hållbar utveckling

KAPITEL V

FINANSIERINGSRAM

Artikel 18

Samlade medel

Artikel 19

Medel till konvergensmålet

Artikel 20

Medel till målet regional konkurrenskraft och sysselsättning

Artikel 21

Medel till målet europeiskt territoriellt samarbete

Artikel 22

Ej överförbara medel

Artikel 23

Medel till resultatreserven

Artikel 24

Resurser till tekniskt stöd

AVDELNING II

STRATEGI FÖR SAMMANHÅLLNING

KAPITEL I

GEMENSKAPENS STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR SAMMANHÅLLNING

Artikel 25

Innehåll

Artikel 26

Antagande och översyn

KAPITEL II

NATIONELL STRATEGISK REFERENSRAM

Artikel 27

Innehåll

Artikel 28

Utformning och antagande

KAPITEL III

STRATEGISK UPPFÖLJNING

Artikel 29

Medlemsstaternas strategiska rapportering

Artikel 30

Kommissionens strategiska rapportering och debatt om sammanhållningspolitiken

Artikel 31

Sammanhållningsrapport

AVDELNING III

PROGRAMPLANERING

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR STRUKTURFONDERNA OCH SAMMANHÅLLNINGSFONDEN

Artikel 32

Utarbetande och godkännande av operativa program

Artikel 33

Översyn av operativa program

Artikel 34

Fondernas särdrag

Artikel 35

Geografisk räckvidd

Artikel 36

Europeiska investeringsbankens och Europeiska investeringsfondens deltagande

KAPITEL II

PROGRAMPLANERINGENS INNEHÅLL

AVSNITT 1

OPERATIVA PROGRAM

Artikel 37

Operativa program under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning

Artikel 38

Operativa program under målet europeiskt territoriellt samarbete

AVSNITT 2

STÖRRE PROJEKT

Artikel 39

Innehåll

Artikel 40

Information till kommissionen

Artikel 41

Kommissionens beslut

AVSNITT 3

GLOBALT STÖD

Artikel 42

Allmänna bestämmelser

Artikel 43

Tillämpningsföreskrifter

AVSNITT 4

FINANSIERINGSTEKNIK

Artikel 44

Finansieringstekniska instrument

AVSNITT 5

TEKNISKT STÖD

Artikel 45

Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

Artikel 46

Tekniskt stöd från medlemsstaterna

AVDELNING IV

MÅLUPPFYLLELSE

KAPITEL I

UTVÄRDERING

Artikel 47

Allmänna bestämmelser

Artikel 48

Medlemsstaternas ansvar

Artikel 49

Kommissionens ansvar

KAPITEL II

RESERVER

Artikel 50

Nationell resultatreserv

Artikel 51

Nationell reserv för oförutsedda utgifter

AVDELNING V

EKONOMISKT STÖD FRÅN FONDERNA

KAPITEL I

STÖD FRÅN FONDERNA

Artikel 52

Anpassning av stödsatserna

Artikel 53

Stöd från fonderna

Artikel 54

Övriga bestämmelser

KAPITEL II

INKOMSTGENERERANDE PROJEKT

Artikel 55

Inkomstgenererande projekt

KAPITEL III

STÖDBERÄTTIGANDE UTGIFTER

Artikel 56

Stödberättigande utgifter

KAPITEL IV

INSATSERNAS VARAKTIGHET

Artikel 57

Insatsernas varaktighet

AVDELNING VI

FÖRVALTNING, ÖVERVAKNING OCH KONTROLLER

KAPITEL I

FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM

Artikel 58

Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 59

Utseende av myndigheter

Artikel 60

Förvaltningsmyndighetens uppgifter

Artikel 61

Den attesterande myndighetens uppgifter

Artikel 62

Revisionsmyndighetens uppgifter

KAPITEL II

ÖVERVAKNING1

Artikel 63

Övervakningskommitté

Artikel 64

Sammansättning

Artikel 65

Uppgifter

Artikel 66

Övervakning

Artikel 67

Årsrapport och slutrapport om genomförandet

Artikel 68

Årlig genomgång av programmen

KAPITEL III

INFORMATION OCH OFFENTLIGHET

Artikel 69

Information och offentlighet

KAPITEL IV

MEDLEMSSTATERNAS OCH KOMMISSIONENS ANSVAR

AVSNITT 1

MEDLEMSSTATERNAS ANSVAR

Artikel 70

Förvaltning och kontroll

Artikel 71

Inrättande av system för förvaltning och kontroller

AVSNITT 2

KOMMISSIONENS ANSVAR

Artikel 72

Kommissionens ansvar

Artikel 73

Samarbete med medlemsstaternas revisionsmyndigheter

AVSNITT 3

PROPORTIONALITET I KONTROLLEN AV OPERATIVA PROGRAM

Artikel 74

Proportionella kontroller

AVDELNING VII

EKONOMISK FÖRVALTNING

KAPITEL I

EKONOMISK FÖRVALTNING

AVSNITT 1

BUDGETÅTAGANDEN

Artikel 75

Budgetåtaganden

AVSNITT 2

GEMENSAMMA REGLER FÖR UTBETALNINGAR

Artikel 76

Gemensamma regler för utbetalningar

Artikel 77

Gemensamma regler för beräkning av mellanliggande betalningar och slutbetalningar

Artikel 78

Utgiftsdeklaration

Artikel 79

Ackumulering av förhandsfinansiering och mellanliggande betalningar

Artikel 80

Fullständiga utbetalningar till stödmottagare

Artikel 81

Användande av euro

AVSNITT 3

FÖRHANDSFINANSIERING

Artikel 82

Utbetalning

Artikel 83

Räntor

Artikel 84

Avräkning

AVSNITT 4

MELLANLIGGANDE BETALNINGAR

Artikel 85

Mellanliggande betalningar

Artikel 86

Godtagbara ansökningar om utbetalning

Artikel 87

Inlämnandedatum för ansökningar om utbetalning och betalningsfrister

AVSNITT 5

AVSLUTANDE AV PROGRAM OCH SLUTBETALNING

Artikel 88

Partiellt avslutande

Artikel 89

Villkor för slutbetalning

Artikel 90

Handlingars tillgänglighet

AVSNITT 6

AVBROTT I BETALNINGSFRISTEN OCH INSTÄLLANDE AV UTBETALNINGAR

Artikel 91

Avbrott i betalningsfristen

Artikel 92

Inställande av utbetalningar

AVSNITT 7

AUTOMATISKT ÅTERTAGANDE

Artikel 93

Principer

Artikel 94

Period för avbrytande av större projekt och stödordningar

Artikel 95

Period för avbrytande på grund av rättsliga förfaranden och administrativa överklaganden

Artikel 96

Undantag från automatiskt återtagande

Artikel 97

Förfarande

KAPITEL II

FINANSIELLA KORRIGERINGAR

AVSNITT 1

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Artikel 98

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

AVSNITT 2

KOMMISSIONENS FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Artikel 99

Kriterier för korrigeringarna

Artikel 100

Förfarande1

Artikel 101

Medlemsstaternas skyldigheter

Artikel 102

Återbetalning

AVDELNING VIII

KOMMITTÉER

KAPITEL I

SAMORDNINGSKOMMITTÉ FÖR FONDERNA

Artikel 103

Kommittéförfarande

KAPITEL II

KOMMITTÉ ENLIGT ARTIKEL 147 I FÖRDRAGET

Artikel 104

Kommitté enligt artikel 147 i fördraget

AVDELNING IX

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 105

Övergångsbestämmelser

Artikel 106

Översynsklausul

Artikel 107

Upphävande

Artikel 108

Ikraftträdande

BILAGA I

Fördelning per år av åtagandebemyndiganden för 2007–2013

BILAGA II

Finansieringsram

BILAGA III

Tak för medfinansieringsnivåer

BILAGA IV

Utgiftskategorier

AVDELNING I

MÅL OCH ALLMÄNNA REGLER FÖR STÖD

KAPITEL I

Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs de allmänna reglerna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) (nedan kallade ”strukturfonderna”) och för Sammanhållningsfonden, utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelser som fastställs i förordningarna om (EG) nr 1080/2006, (EG) nr 1081/2006 och (EG) nr 1084/2006.

I denna förordning fastställs de mål som strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (nedan kallade ”fonderna”) skall bidra till att förverkliga, de kriterier som gäller för medlemsstaternas och regionernas berättigande till stöd från fonderna, de tillgängliga ekonomiska medlen och kriterierna för tilldelningen av dessa.

I denna förordning fastställs ramen för sammanhållningspolitiken, inklusive den metod som skall användas för att fastställa gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, de nationella strategiska referensramarna och granskningsprocessen på gemenskapsnivå.

I detta syfte fastställs i denna förordning principerna och reglerna för partnerskap, programplanering, utvärdering, förvaltning, inbegripet ekonomisk förvaltning, övervakning och kontroll på grundval av det ansvar som delas mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1)	operativt program: ett dokument som läggs fram av en medlemsstat och antas av kommissionen, där det fastställs en utvecklingsstrategi med en rad sammanhängande prioriteringar, som skall genomföras med stöd från en fond eller, när det gäller konvergensmålet, från Sammanhållningsfonden och ERUF.

2)	prioriterat område: en av prioriteringarna i strategin för ett operativt program som omfattar en grupp inbördes relaterade insatser och med specifika mätbara mål.

3)

insats: ett projekt eller en grupp projekt, som valts ut av förvaltningsmyndigheten för det operativa programmet i fråga eller under dennas ansvar, enligt de kriterier som fastställts av övervakningskommittén, och som genomförs av en eller flera stödmottagare, varigenom målen för det prioriterade område som insatsen relaterar till kan förverkligas.

4)

stödmottagare: en aktör, ett organ eller ett företag, i offentlig eller privat regi, med ansvar för att initiera eller för att initiera och genomföra insatserna. När det gäller stödordningar enligt artikel 87 i fördraget, är stödmottagare offentliga eller privata företag som genomför ett enskilt projekt och får statligt stöd.

5)

offentliga utgifter: alla offentliga bidrag till finansiering av insatser, från statens, de regionala och lokala myndigheternas budget eller från den del av Europeiska gemenskapernas allmänna budget som avser strukturfonderna och Sammanhållningsfonden samt alla liknande utgifter. Alla bidrag till finansieringen av insatser från ett offentligrättsligt organs budget eller från budgeten för en sammanslutning av en eller flera regionala eller lokala myndigheter eller ett eller flera offentligrättsliga organ i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (14) skall anses som liknande utgifter.

6)	förmedlande organ: ett offentligt eller privat organ eller en offentlig eller privat förvaltning som verkar under en förvaltningsmyndighets eller en attesterande myndighets ansvar eller utför uppgifter för en sådan myndighets räkning gentemot stödmottagare som genomför insatser.

7)

oegentlighet: varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör, och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för Europeiska gemenskapernas allmänna budget genom att den allmänna budgeten belastas med en otillbörlig utgift.

KAPITEL II

Mål och uppdrag

Artikel 3

Mål

1.   De åtgärder som Europeiska unionen vidtar i enlighet med artikel 158 i fördraget skall utformas så att de stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen i den utvidgade Europeiska unionen i syfte att främja harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av gemenskapen. Åtgärderna skall vidtas med hjälp av fonderna, Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra befintliga finansieringsorgan. De skall syfta till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnader som har uppstått framför allt i de länder och regioner som släpar efter i utvecklingen, och i samband med den ekonomiska och sociala omstruktureringen och den åldrande befolkningen.

De åtgärder som vidtas inom ramen från fonderna skall på både nationell och regional nivå innefatta gemenskapens prioriteringar till förmån för hållbar utveckling genom att stärka tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och social integration samt genom att skydda och förbättra miljön.

2.   I detta syfte skall ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden, Europeiska investeringsbanken (EIB) och gemenskapens övriga finansieringsorgan på lämpligt sätt bidra till att följande tre mål uppnås:

a)

Konvergensmålet, som skall syfta till att påskynda konvergensen i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna genom att det skapas bättre förutsättningar för tillväxt och sysselsättning genom att öka och förbättra kvaliteten på investeringarna i fysiskt kapital och humankapital, utveckling av innovation och kunskapssamhället, förmåga till anpassning till ekonomiska och sociala förändringar, miljöskydd och bättre miljö samt effektiv administration. Detta mål skall vara fondernas främsta prioritering.

b)

Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning, som utanför de minst utvecklade regionerna skall syfta till att stärka regionernas konkurrens- och attraktionskraft samt sysselsättning genom att föregripa ekonomiska och sociala förändringar, däribland förändringar i samband med liberaliseringen av handeln, genom att öka och förbättra kvaliteten på investeringarna i humankapital, innovation och främjande av kunskapssamhället, entreprenörskap, miljöskydd och bättre miljö, ökad tillgänglighet, bättre anpassningsförmåga hos arbetstagare och företag samt utveckling av en arbetsmarknad för alla.

c)

Målet europeiskt territoriellt samarbete som skall syfta till att stärka gränsöverskridande samarbete genom gemensamma lokala och regionala initiativ, stärka transnationellt samarbete med hjälp av åtgärder som främjar integrerad territoriell utveckling med anknytning till gemenskapens prioriteringar, och stärka interregionalt samarbete och erfarenhetsutbyte på lämplig territoriell nivå.

3.   Inom ramen för de tre mål som avses i punkt 2 skall stöd från fonderna beroende på deras respektive inriktning ta hänsyn till dels ekonomiska och sociala särdrag, dels territoriellt betingade särdrag. Stödet skall på lämpligt sätt gynna hållbar stadsutveckling som en del av regional utveckling, och förnyelse genom ekonomisk diversifiering av landsbygdsområden och områden som är beroende av fiske. Stödet skall också ges till de områden som berörs av geografiska eller naturbetingade nackdelar som förvärrar utvecklingsproblemen, i synnerhet i de yttersta randområden som anges i artikel 299.2 i fördraget samt mycket glesbefolkade områden i norr, vissa öar och öar som är medlemsstater samt bergsområden.

Artikel 4

Instrument och uppdrag

1.   Fonderna skall i enlighet med de särskilda bestämmelserna för varje fond bidra på följande sätt till de tre mål som avses i artikel 3.2:

a)	Konvergensmålet: ERUF, ESF och Sammanhållningsfonden.

b)	Regional konkurrenskraft och sysselsättning: ERUF och ESF.

c)	Europeiskt territoriellt samarbete: ERUF.

2.   Sammanhållningsfonden skall även ingripa i de regioner som inte är berättigade till stöd till följd av konvergensmålet i enlighet med kriterierna i artikel 5.1 men som tillhör

a)	en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden i enlighet med kriterierna i artikel 5.2 och

b)	en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden i enlighet med kriterierna i artikel 8.3.

3.   På initiativ från medlemsstaterna och kommissionen skall fonderna även bidra till att finansiera tekniskt stöd.

KAPITEL III

Geografiskt stödberättigande

Artikel 5

Konvergens

1.   De regioner som skall vara berättigade till stöd från strukturfonderna enligt konvergensmålet skall vara regioner som motsvarar nivå 2 i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (nedan kallad ”NUTS 2”) i den mening som avses i förordning (EG) nr 1059/2003, vilkas bruttonationalprodukt (BNP) per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för gemenskapen för perioden 2000–2002, är lägre än 75 % av BNP-genomsnittet för EU-25 under samma referensperiod.

2.   De medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden skall vara medlemsstater vilkas bruttonationalinkomst (BNI) per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för gemenskapen för perioden 2001–2003, är lägre än 90 % av BNI-genomsnittet för EU-25 och som har upprättat ett program i syfte att uppfylla villkoren avseende ekonomisk konvergens enligt artikel 104 i fördraget.

3.   Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen anta en förteckning över de regioner som uppfyller kriterierna i punkt 1 och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 2. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007—31 december 2013.

Medlemsstaternas rätt till stöd från Sammanhållningsfonden skall ses över år 2010 på grundval av uppgifter för gemenskapen när det gäller BNI för EU-25.

Artikel 6

Regional konkurrenskraft och sysselsättning

De regioner som skall vara berättigade till stöd från strukturfonderna enligt målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall vara områden som inte omfattas av artikel 5.1 och artikel 8.1 och 8.2.

När en medlemsstat lägger fram sin nationella strategiska referensram enligt artikel 27 skall den ange de NUTS 1- eller NUTS 2-regioner för vilka den kommer att lägga fram ett program för stöd från ERUF.

Artikel 7

Europeiskt territoriellt samarbete

1.   När det gäller gränsöverskridande samarbete, skall gemenskapens NUTS 3-regioner längs med alla inre och vissa yttre landgränser och samtliga gemenskapens NUTS 3-regioner med sjögränser, som allmän regel med ett inbördes avstånd på högst 150 kilometer, vara berättigade till stöd med beaktande av eventuella nödvändiga justeringar för att säkerställa enhetlighet och kontinuitet i samarbetet.

Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103 anta en förteckning över de stödberättigade regionerna. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

2.   När det gäller transnationellt samarbete skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103 anta en förteckning över stödberättigade transnationella områden, uppdelade per program. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007-31 december 2013.

3.   När det gäller interregionalt samarbete, samarbetsnätverk och erfarenhetsutbyte, skall hela gemenskapens territorium vara berättigat till stöd.

Artikel 8

Övergångsstöd

1.   De NUTS 2-regioner som skulle ha varit stödberättigade enligt konvergensmålet i enlighet med artikel 5.1, om tröskeln för berättigande fortfarande hade varit 75 % av BNP-genomsnittet för EU-15, men som förlorar sin rätt till stöd eftersom deras nominella BNP-nivå per capita kommer att överskrida 75 % av BNP-genomsnittet för EU-25, mätt och beräknad i enlighet med artikel 5.1, skall under en övergångsperiod vara berättigade till stöd från strukturfonderna enligt konvergensmålet på särskilda grunder.

2.   De NUTS 2-regioner som helt omfattas av mål 1 under 2006 i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 1260/1999 och vars nominella BNP-nivå per capita, mätt och beräknad i enlighet med artikel 5.1, kommer att överskrida 75 % av BNP-genomsnittet för EU-15 skall under en övergångsperiod vara berättigade till stöd från strukturfonderna under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning på särskilda grunder.

Eftersom Cypern på grundval av de reviderade siffrorna för perioden 1997–1999 skulle ha haft mål 1-status 2004–2006 skall Cypern under perioden 2007–2013 omfattas av det övergångsstöd som är tillämpligt på de regioner som avses i första stycket.

3.   De medlemsstater som skulle ha varit berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden 2006 och som skulle ha fortsatt att vara stödberättigade om tröskeln för berättigande fortfarande hade varit 90 % av BNI-genomsnittet för EU-15, men som förlorar sin rätt till stöd eftersom deras nominella BNI-nivå per capita kommer att överskrida 90 % av BNI-genomsnittet för EU-25, mätt och beräknad i enlighet med artikel 5.2, skall under en övergångsperiod vara berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden enligt konvergensmålet på särskilda grunder.

4.   Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen anta en förteckning över de regioner som uppfyller kriterierna i punkterna 1 och 2 och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 3. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

KAPITEL IV

Principer för stöd

Artikel 9

Komplementaritet, konsekvens, samordning och överensstämmelse

1.   Fonderna skall ge stöd som kompletterar nationella åtgärder, inklusive regionala och lokala åtgärder, och som gör att gemenskapens prioriteringar integreras i dem.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stödet från fonderna är förenligt med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar och kompletterar gemenskapens övriga finansiella instrument. Denna konsekvens och komplementaritet skall särskilt anges i gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, i den nationella strategiska referensramen och i de operativa programmen.

3.   Stöd som medfinansieras av fonderna skall vara inriktat på Europeiska unionens prioriteringar att främja konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen, bl.a. att nå målen i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 enligt rådets beslut 2005/600/EG (15). I enlighet med sina respektive ansvarsområden skall kommissionen och medlemsstaterna därför se till att 60 % av utgifterna för”konvergensmålet” och 75 % av utgifterna för målet regional ”konkurrenskraft och sysselsättning” för alla medlemsstater som ingick i Europeiska unionen före den 1 maj 2004, avsätts för de ovan nämnda prioriteringarna. Dessa mål, fastställda på grundval av utgiftskategorierna i bilaga IV, skall tillämpas som ett genomsnitt under hela programperioden.

I syfte att beakta specifika nationella förhållanden, inklusive prioriteringarna i det nationella reformprogrammet för varje berörd medlemsstat, får kommissionen och den medlemsstaten besluta att på lämpligt sätt komplettera förteckningen över kategorier i bilaga IV.

Varje berörd medlemsstat skall bidra till dessa mål.

På eget initiativ får de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare besluta att tillämpa dessa bestämmelser.

4.   I enlighet med sina respektive ansvarsområden skall kommissionen och medlemsstaterna säkerställa samordningen mellan stödet från de olika fonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska fiskerifonden (EFF) samt interventioner från EIB och andra befintliga finansieringsorgan.

5.   De insatser som finansieras av fonderna skall överensstämma med bestämmelserna i fördraget och i rättsakter som antagits i enlighet med detta.

Artikel 10

Programplanering

Fondernas mål skall förverkligas inom ramen för en flerårig programplanering i flera etapper, som omfattar fastställande av prioriteringar, finansiering och ett system för förvaltning och kontroll.

Artikel 11

Partnerskap

1.   Fondernas mål skall förverkligas inom ramen för ett nära samarbete, (nedan kallat ”partnerskap”), mellan kommissionen och varje enskild medlemsstat. Medlemsstaten skall, vid behov och i enlighet med gällande nationella regler och praxis, upprätta ett partnerskap med myndigheter och organ som till exempel följande:

a)	Behöriga regionala, lokala, urbana och andra offentliga myndigheter.

b)	Näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.

c)	Andra lämpliga organ som företräder det civila samhället, partner på miljöområdet, icke-statliga organisationer och organ som ansvarar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Varje medlemsstat skall utse de partner som är mest representativa på nationell, regional och lokal nivå på arbetsmarknaden, inom näringslivet eller på miljöområdet eller andra områden, (nedan kallade ”partner”), i enlighet med nationella regler och praxis och med beaktande av behovet av att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och en hållbar utveckling genom integrering av krav på miljöskydd och förbättrad miljö.

2.   Partnerskapet skall genomföras i full överensstämmelse med de institutionella, rättsliga respektive finansiella befogenheterna för varje partnerkategori enligt punkt 1.

Partnerskapet skall omfatta utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av de operativa programmen. Medlemsstaterna skall, vid behov, se till att relevanta partner, särskilt på regional nivå, aktivt deltar i de olika etapperna av programplaneringen inom tidsfristen för respektive etapp.

3.   Kommissionen skall varje år samråda med de organisationer som företräder näringslivets och arbetsmarknadens organisationer på europeisk nivå om stödet från fonderna.

Artikel 12

Territoriell genomförandenivå

Genomförandet av de operativa program som avses i artikel 32 faller under medlemsstaternas ansvar på lämplig territoriell nivå i enlighet med den enskilda medlemsstatens eget institutionella system. Ansvaret skall utövas i enlighet med denna förordning.

Artikel 13

Proportionell intervention

1.   De finansiella och administrativa medel som kommissionen och medlemsstaterna använder för genomförandet av fonderna i samband med

a)	valet av indikatorer enligt artikel 37.1 c,

b)	utvärdering enligt artiklarna 47 och 48,

c)	allmänna principer för förvaltning och kontroller enligt artikel 58 e och f,

d)	rapportering enligt artikel 67,

skall stå i proportion till de totala utgifter som anslagits för ett operativt program.

2.   Särskilda bestämmelser som rör proportionalitet i samband med kontroller anges i artikel 74 i denna förordning.

Artikel 14

Delad förvaltning

1.   Den del av Europeiska unionens budget som anslås till fonderna skall genomföras inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (16), med undantag av det tekniska stöd som avses i artikel 45 i den här förordningen.

Principen om en sund ekonomisk förvaltning skall tillämpas i enlighet med artikel 48.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

2.   Kommissionen skall utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget enligt följande:

a)	Kommissionen skall kontrollera att medlemsstaterna har väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med förfarandena i artiklarna 71, 72 och 73.

b)	Kommissionen skall avbryta eller ställa in samtliga eller vissa betalningar i enlighet med artiklarna 91 och 92, om de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen inte fungerar, och tillämpa andra nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med förfarandena i artiklarna 100 och 101.

c)	Kommissionen skall kontrollera återbetalningen av förskott och automatiskt dra tillbaka budgetåtaganden i enlighet med förfarandena i artikel 82.2 och artiklarna 93—97.

Artikel 15

Additionalitet

1.   Stödet från strukturfonderna får inte ersätta en medlemsstats offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder.

2.   För de regioner som omfattas av konvergensmålet skall kommissionen och medlemsstaten fastställa den nivå för de offentliga eller andra motsvarande utgifter för strukturåtgärder som medlemsstaten skall upprätthålla i alla de berörda regionerna under programperioden.

En medlemsstats utgiftsnivå skall vara en av de punkter som omfattas av kommissionens beslut om den nationella strategiska referensram som avses i artikel 28.3. Kommissionens metoddokument som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 103.3 skall vara vägledande.

3.   Som regel skall nivån för de utgifter som avses i punkt 2 minst motsvara summan av de genomsnittliga årliga utgifterna i reella termer under den föregående programperioden.

Utgiftsnivån skall vidare fastställas med hänsyn till de allmänna makroekonomiska förhållandena för finansieringen och med hänsyn till vissa specifika eller exceptionella ekonomiska förhållanden, till exempel privatiseringar och ovanligt höga offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder för medlemsstaten under den föregående programperioden.

4.   Kommissionen skall, när det gäller konvergensmålet, i samarbete med varje enskild medlemsstat kontrollera additionaliteten efter halva tiden 2011. Som en del av denna kontroll efter halva tiden kan kommissionen, i samråd med medlemsstaten, besluta att ändra den erforderliga nivån för utgifter för strukturåtgärder om den ekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten avsevärt skiljer sig från den situation som rådde då den nivå för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som avses i punkt 2 fastställdes. Kommissionens beslut enligt artikel 28.3 skall ändras för att avspegla denna justering.

Kommissionen skall, när det gäller konvergensmålet, i samarbete med varje enskild medlemsstat kontrollera additionaliteten i efterhand den 31 december 2016.

Medlemstaten skall till kommissionen överlämna de uppgifter som krävs för en kontroll av efterlevnaden av den i förväg fastställda nivån för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder. Vid behov bör statiska skattningsmetoder tillämpas.

Kommissionen skall, efter det att var och en av de tre etapperna i kontrollen har avslutats, offentliggöra medlemsstaternas resultat när det gäller kontrollen av additionaliteten, inbegripet metoder och informationskällor.

Artikel 16

Jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering

Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att jämställdhet mellan män och kvinnor och integreringen av jämställdhetsperspektivet främjas under de olika etapperna av fondernas genomförande.

Medlemsstaterna och kommissionen skall vidta erforderliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under de olika etapperna av genomförandet av fonderna och särskilt när det gäller tillgång till dessa. I synnerhet är tillgänglighet för funktionshindrade ett av de kriterier som skall uppfyllas vid utformningen av de insatser som samfinansieras av fonderna och som skall beaktas under genomförandets olika faser.

Artikel 17

Hållbar utveckling

Fondernas mål skall förverkligas inom ramen för hållbar utveckling och gemenskapens främjande av målet att skydda och förbättra miljön enligt artikel 6 i fördraget.

KAPITEL V

Finansieringsram

Artikel 18

Samlade medel

1.   De medel som är tillgängliga för åtaganden från fonderna under perioden 2007–2013 skall uppgå till 308 041 000 000 EUR i 2004 års priser med en fördelning per år enligt bilaga 1.

De belopp som avses i första stycket skall indexregleras med 2 % per år inför programplaneringen och senare budgetering i Europeiska unionens allmänna budget.

Fördelningen av budgetmedlen mellan de mål som definieras i artikel 3.2 skall ske på ett sådant sätt att en betydande del koncentreras till de regioner som omfattas av konvergensmålet.

2.   Kommissionen skall utarbeta preliminära årliga fördelningar mellan medlemsstaterna i enlighet med de kriterier och de metoder som anges i bilaga II, utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som avses i artiklarna 23 och 24.

3.   De belopp som avses i punkterna 12–30 i bilaga II skall omfattas av beloppen i artiklarna 19, 20 och 21 och skall klart fastställas i programdokumenten.

Artikel 19

Medel till konvergensmålet

De totala medlen för konvergensmålet skall uppgå till 81,54 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 251 163 134 221 EUR) och fördelas enligt följande:

a)	70,51 % (dvs. totalt 177 083 601 004 EUR) till den finansiering som avses i artikel 5.1, varvid stödberättigande befolkning, regionalt respektive nationellt välstånd samt arbetslöshetsnivå skall utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

b)

4,99 % (dvs. totalt 12 521 289 405 EUR) till det särskilda stöd under en övergångsperiod som avses i artikel 8.1, varvid stödberättigande befolkning, regionalt respektive nationellt välstånd samt arbetslöshetsnivå skall utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

c)	23,22 % (dvs. totalt 58 308 243 811 EUR) till den finansiering som avses i artikel 5.2, varvid befolkning, nationellt välstånd samt areal skall utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

d)	1,29 % (dvs. totalt 3 250 000 000 EUR) till det särskilda stöd under en övergångsperiod som avses i artikel 8.3.

Artikel 20

Medel till målet regional konkurrenskraft och sysselsättning

De totala medlen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall uppgå till 15,95 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 49 127 784 318 EUR) och fördelas enligt följande:

a)	78,86 % (dvs. totalt 38 742 477 688 EUR) till den finansiering som avses i artikel 6, varvid stödberättigande befolkning, regionalt välstånd, arbetslöshetsgrad, sysselsättningsgrad och befolkningstäthet skall utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat, och

b)

21,14 % (dvs. totalt 10 385 306 630 EUR) till det särskilda stöd under en övergångsperiod som avses i artikel 8.2, varvid stödberättigande befolkning, regionalt respektive nationellt välstånd samt arbetslöshetsgrad skall utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

Artikel 21

Medel till målet europeiskt territoriellt samarbete

1.   De totala medlen för målet europeiskt territoriellt samarbete skall uppgå till 2,52 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 7 750 081 461 EUR) och skall, med undantag för det belopp som avses i punkt 22 i bilaga II, fördelas enligt följande:

a)	73,86 % (dvs. totalt 5 576 358 149 EUR) till den finansiering av gränsöverskridande samarbete som avses i artikel 7.1, varvid stödberättigande befolkning skall utgöra kriteriet vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

b)	20,95 % (dvs. totalt 1 581 720 322 EUR) till den finansiering av transnationellt samarbete som avses i artikel 7.2 varvid stödberättigande befolkning skall utgöra kriteriet vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

c)	5,19 % (dvs. totalt 392 002 991 EUR) till finansieringen av interregionalt samarbete, samarbetsnätverk och erfarenhetsutbyte enligt artikel 7.3.

2.   ERUF:s bidrag till de gränsöverskridande programmen och havsområdesprogrammen enligt det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och till de gränsöverskridande programmen enligt instrumentet för föranslutningsstöd enligt rådets förordning (EG) nr 1085/2006 skall uppgå till 813 966 000 EUR efter uppgift från varje berörd medlemsstat, med avdrag från deras anslag enligt punkt 1 a. Dessa ERUF-bidrag får inte omfördelas mellan de berörda medlemsstaterna.

3.   ERUF:s bidrag till varje enskilt gränsöverskridande program och havsområdesprogram enligt de instrument som avses i punkt 2 skall beviljas, förutsatt att bidraget från sådana instrument till varje program minst motsvarar ERUF:s bidrag. Detta motsvarande belopp får dock endast uppgå till maximalt 465 690 000 EUR enligt det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och till 243 782 000 EUR enligt instrumentet för föranslutningsstöd.

4.   De årliga anslag som motsvarar det bidrag från ERUF som nämns i punkt 2 skall införas i de tillämpliga budgetposterna i de gränsöverskridande delarna i de instrument som avses i punkt 2 med början i 2007 års budgetförfarande.

5.   Om inte något operativt program enligt de gränsöverskridande och havsområdesrelaterade delarna av de instrument som avses i punkt 2 förelagts kommissionen senast den 30 juni skall det årliga bidrag från ERUF som nämns i punkt 2 följaktligen göras tillgängligt för den berörda medlemsstaten, under 2008 och 2009, för finansiering av det gränsöverskridande samarbete som nämns i punkt 1 a, inklusive samarbete om de yttre gränserna.

Om det senast den 30 juni 2010 fortfarande finns operativa program enligt de gränsöverskridande och havsområdesrelaterade delarna av de instrument som avses i punkt 2 som inte har förelagts kommissionen, skall hela det i punkt 2 nämnda bidraget från ERUF för de återstående åren fram till 2013 göras tillgängligt för den berörda medlemsstaten för finansiering av det gränsöverskridande samarbete som nämns i punkt 1 a inklusive samarbete om de yttre gränserna.

6.   Om det efter kommissionens antagande av de i punkt 2 nämnda gränsöverskridande programmen och havsområdesprogrammen blir nödvändigt att avbryta sådana program, på grund av att

a)	partnerlandet inte undertecknar finansieringsavtalet senast vid utgången av det år som följer efter antagandet av programmet, eller

b)	programmet inte kan genomföras på grund av att det uppstår problem i relationerna mellan de deltagande länderna,

skall det ERUF-bidrag som nämns i punkt 2 och som motsvarar de årliga delbetalningar som ännu inte har tagits i anspråk göras tillgängligt för de berörda medlemsstaterna, på deras begäran, för finansiering av det gränsöverskridande samarbete som nämns i punkt 1 a inklusive samarbete om de yttre gränserna.

Artikel 22

Ej överförbara medel

De totala anslag som fördelats per medlemsstat under vart och ett av fondernas mål och deras respektive komponenter får inte överföras mellan dessa.

Med avvikelse från första stycket får varje medlemsstat i det europeiska territoriella samarbetet överföra upp till 15 % av beloppet för en av de komponenter som avses i artikel 21.1 a och b till den andra.

Artikel 23

Medel till resultatreserven

Av de medel som avses i artikel 19 a och b och i artikel 20 får 3 % fördelas i enlighet med artikel 50.

Artikel 24

Resurser till tekniskt stöd

Av de medel som avses i artikel 18.1 skall 0,25 % avsättas till tekniskt stöd för kommissionen enligt artikel 45.

AVDELNING II

STRATEGI FÖR SAMMANHÅLLNING

KAPITEL I

Gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning

Artikel 25

Innehåll

Rådet skall på gemenskapsnivå fastställa koncisa strategiska riktlinjer för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, med en vägledande ram för fondernas verksamhet och med beaktande av övrig relevant gemenskapspolitik.

Riktlinjerna skall framför allt införliva gemenskapens prioriteringar i vart och ett av fondernas mål i syfte att främja harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av gemenskapen i enlighet med artikel 3.1.

Riktlinjerna skall fastställas med hänsyn till de integrerade riktlinjerna som inbegriper de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och riktlinjerna för sysselsättningen, som antagits av rådet i enlighet med förfarandena i artiklarna 99 och 128 i fördraget.

Artikel 26

Antagande och översyn

Kommissionen skall efter nära samarbete med medlemsstaterna föreslå gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning enligt artikel 25 i den här förordningen. Senast den 1 februari 2007 skall gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning antas i enlighet med förfarandet i artikel 161 i fördraget. Gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning får efter nära samarbete med medlemsstaterna vid behov ses över efter halva tiden i enlighet med förfarandet i punkt 1 i syfte att beakta större förändringar i gemenskapens prioriteringar.

Halvtidsöversynen av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning får inte ålägga medlemsstaterna någon skyldighet att se över vare sig de operativa programmen eller den nationella strategiska referensramen

KAPITEL II

Nationell strategisk referensram

Artikel 27

Innehåll

1.   Medlemsstaten skall lägga fram en nationell strategisk referensram, som skall säkerställa att stödet från fonderna är förenligt med gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning och ange kopplingen mellan gemenskapens prioriteringar å ena sidan och det nationella reformprogrammet å andra sidan.

2.   Varje nationell strategisk referensram skall utgöra ett referensinstrument för fondernas programplanering.

3.   Den nationella strategiska referensramen skall gälla för målen konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning. Den får även, om en medlemsstat så beslutar, gälla målet europeiskt territoriellt samarbete, utan att det påverkar andra berörda medlemsstaters framtida val.

4.   Den nationella strategiska referensramen skall innehålla följande:

a)	En analys av skillnaderna i utveckling, svagheter och potential med beaktande av trenderna i Europas ekonomi och världsekonomin.

b)	Den strategi som väljs på grundval av denna analys, inbegripet tematiska och territoriella prioriteringar. Dessa prioriteringar skall, när så är lämpligt, omfatta åtgärder avseende hållbar stadsutveckling, diversifiering av landsbygdsekonomier och av områden som är beroende av fiske.

c)	Förteckningen över operativa program för målen konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning.

d)

En beskrivning av hur utgifterna för målen konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning kommer att bidra till Europeiska unionens prioriteringar att främja konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen, bl.a. att nå målen i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 i enlighet med artikel 9.3.

e)	Den preliminära årliga tilldelningen från varje fond per program.

f)	Endast för regioner som omfattas av konvergensmålet: i) Planerade åtgärder för att effektivisera medlemsstatens administration. ii) Totalt årligt anslag från EJFLU och EFF. iii) Uppgifter för förhandskontroll av överensstämmelse med additionalitetsprincipen enligt artikel 15.

g)

Information om mekanismerna för att säkra samordningen mellan de operativa programmen och mellan dessa och EJFLU, EFF och i förekommande fall interventioner från EIB och från andra befintliga finansieringsinstrument för de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden enligt artikel 5.2 och artikel 8.3.

5.   Dessutom får den nationella strategiska referensramen också vid behov innehålla

a)	förfarandet för samordningen mellan gemenskapens sammanhållningspolitik och relevant nationell, sektoriell och regional politik i den berörda medlemsstaten,

b)	information om de mekanismer som skall säkra samordningen mellan de operativa programmen sinsemellan och mellan dessa stödet från fonderna, EJFLU, EFF samt interventioner från EIB och andra befintliga finansieringsinstrument, för andra medlemsstater än de som avses i punkt 4 g.

6.   Uppgifterna i den nationella strategiska referensramen skall beakta varje medlemsstats specifika institutionella bestämmelser.

Artikel 28

Utformning och antagande

1.   Den nationella strategiska referensramen skall utformas av medlemsstaten efter samråd med berörda partner enligt artikel 10, på det sätt den finner lämpligast och i enlighet med dess institutionella struktur. Den skall omfatta perioden 1 januari 2007—31 december 2013.

Medlemsstaten skall utarbeta den nationella strategiska referensramen i dialog med kommissionen för att säkerställa ett gemensamt tillvägagångssätt.

2.   Varje medlemsstat skall överlämna den nationella strategiska referensramen till kommissionen inom fem månader efter antagandet av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning. Kommissionen skall notera den nationella strategin och de prioriterade teman som valts ut för stöd från fonderna och framföra de synpunkter den anser lämpliga inom tre månader efter dagen för mottagandet av referensramen.

Medlemsstaten kan samtidigt lägga fram den nationella strategiska referensramen och de operativa program som avses i artikel 32.

3.   Innan eller samtidigt som de operativa program som avses i artikel 32.5 antas skall kommissionen efter samråd med medlemsstaten fatta beslut om följande:

a)	Den förteckning över operativa program som avses i artikel 27.4 c.

b)	Den preliminära årliga tilldelningen från varje fond per program som avses i artikel 27.4 e.

c)	Enbart för konvergensmålet: den utgiftsnivå som säkerställer överensstämmelse med additionalitetsprincipen enligt artikel 15 och planerade åtgärder för att effektivisera administrationen, enligt artikel 27.4 f i.

KAPITEL III

Strategisk uppföljning

Artikel 29

Medlemsstaternas strategiska rapportering

1.   Varje medlemsstat skall i sin årliga genomföranderapport om det nationella reformprogrammet första gången 2007 inkludera ett kortfattat avsnitt om de av fonderna medfinansierade operativa programmens bidrag till genomförandet av det nationella reformprogrammet.

2.   Senast i slutet av 2009 och 2012 skall medlemsstaterna tillhandahålla en kortfattad rapport med information om de av fonderna medfinansierade programmens bidrag till

a)	att genomföra målen i sammanhållningspolitiken i enlighet med fördraget,

b)	att fullgöra fondernas uppgifter enligt denna förordning,

c)	att genomföra de prioriteringar som anges i gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning enligt artikel 25 och som närmare anges i de prioriteringar som fastställs i den nationella strategiska referensramen enligt artikel 27, och

d)	att uppnå målet att främja konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och att arbeta för att nå målen i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 i enlighet med artikel 9.3.

3.   Varje medlemsstat skall definiera innehållet i den rapport som avses i punkt 2 för att fastställa

a)	den socioekonomiska situationen och trender,

b)	resultat, utmaningar och framtidsutsikter i samband med genomförandet av den överenskomna strategin, och

c)	exempel på god praxis.

4.   Hänvisningarna till det nationella reformprogrammet i denna artikel skall avse de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 och skall även tillämpas på alla motsvarande riktlinjer som fastställts av Europeiska rådet.

Artikel 30

Kommissionens strategiska rapportering och debatt om sammanhållningspolitiken

1.   Kommissionen skall i sin årliga lägesrapport till Europeiska rådets vårmöte för första gången 2008 och därefter årligen inkludera ett avsnitt som sammanfattar medlemsstaternas rapporter enligt artikel 29.1, särskilt framstegen med att uppnå Europeiska unionens prioriteringar att främja konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen, inklusive uppnåendet av målen i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 i enlighet med artikel 9.3.

2.   Åren 2010 och 2013 och senast den 1 april skall kommissionen sammanställa en strategisk rapport som sammanfattar medlemsstaternas rapporter enligt artikel 29.2. Rapporten skall, när så är lämpligt, ingå som ett särskilt avsnitt i den rapport som avses i artikel 159 i fördraget.

3.   Rådet skall snarast möjligt efter offentliggörandet behandla den strategiska rapport som avses i punkt 2. Den skall överlämnas till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och institutionerna skall uppmanas att hålla en debatt om rapporten.

Artikel 31

Sammanhållningsrapport

1.   Den rapport från kommissionen som avses i artikel 159 i fördraget skall framför allt innehålla följande:

a)	En redogörelse för framstegen med ekonomisk och social sammanhållning, inbegripet regionernas socioekonomiska situation och utveckling samt integreringen av gemenskapens prioriteringar.

b)	En redogörelse för den roll som fonderna, EIB och övriga finansieringsorgan spelar och vilken effekt övrig gemenskapspolitik eller nationell politik har haft på de framsteg som gjorts.

2.   Rapporten skall vid behov innehålla

a)	förslag till åtgärder och politik på gemenskapsnivå som bör antas i syfte att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen,

b)	förslag till anpassningar av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning som behövs för att beakta förändringar i gemenskapspolitiken.

AVDELNING III

PROGRAMPLANERING

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser för strukturfonderna och sammanhållningsfonden

Artikel 32

Utarbetande och godkännande av operativa program

1.   Fondernas verksamhet i medlemsstaterna skall ha formen av operativa program inom den nationella strategiska referensramen. Varje operativt program skall omfatta perioden 1 januari 2007—31 december 2013. Ett operativt program skall omfatta enbart ett av de tre mål som anges i artikel 3, om inte kommissionen och medlemsstaten kommer överens om annat.

2.   Varje operativt program skall utformas av medlemsstaten, eller av en myndighet som utses av medlemsstaten, i samarbete med de partner som avses i artikel 11.

3.   Medlemsstaten skall snarast möjligt, dock senast fem månader efter antagandet av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning enligt artikel 26, lägga fram ett förslag till ett operativt program till kommissionen med alla de punkter som avses i artikel 37.

4.   Kommissionen skall granska det föreslagna operativa programmet för att avgöra huruvida det bidrar till att förverkliga målen och prioriteringarna i den nationella strategiska referensramen och gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning. Om kommissionen, inom två månader efter mottagandet av det operativa programmet, anser att ett operativt program inte bidrar till att målen för den nationella strategiska referensramen och gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning uppnås får den uppmana medlemsstaten att lämna all ytterligare nödvändig information och vid behov att se över programförslaget i enlighet med detta.

5.   Kommissionen skall anta ett operativt program snarast möjligt, dock senast inom fyra månader efter det att medlemsstaten formellt lämnat in programmet och inte före den 1 januari 2007.

Artikel 33

Översyn av operativa program

1.   På initiativ av en medlemsstat eller av kommissionen och med den berörda medlemsstatens samtycke får operativa program gås igenom på nytt och vid behov får det återstående programmet ses över i ett eller flera av följande fall:

a)	Till följd av betydande socioekonomiska förändringar.

b)	I syfte att ta större eller annan hänsyn till viktiga förändringar i gemenskapens nationella eller regionala prioriteringar.

c)	Mot bakgrund av den utvärdering som avses i artikel 48.3.

d)	Till följd av genomförandeproblem.

Operativa program skall vid behov ses över till följd av tilldelning av de reserver som avses i artiklarna 50 och 51.

2.   Kommissionen skall fatta beslut avseende begäran om översyn av operativa program snarast möjligt, dock senast tre månader efter det att medlemsstaten lämnat in en formell begäran.

3.   Översynen av operativa program skall inte kräva någon översyn av kommissionens beslut enligt artikel 28.3.

Artikel 34

Fondernas särdrag

1.   Operativa program skall få stöd från endast en fond, såvida inget annat föreskrivs i punkt 3.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som fastställs i de särskilda förordningarna om fonderna får ERUF och ESF, som ett komplement och med högst 10 % från gemenskapsfinansiering för varje prioriterat område i ett operativt program, finansiera sådana åtgärder som faller inom ramen för stödet från den andra fonden, förutsatt att de är nödvändiga för att åtgärden skall genomföras på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna.

3.   I de medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden, skall ERUF och Sammanhållningsfonden gemensamt ge stöd till de operativa programmen inom transportinfrastruktur och miljö, även när det gäller större projekt.

Artikel 35

Geografisk räckvidd

1.   De operativa program som lämnas in under konvergensmålet skall utarbetas på lämplig geografisk nivå, dock lägst på regional NUTS 2-nivå.

De operativa program som lämnas in under konvergensmålet och som får stöd från Sammanhållningsfonden skall utarbetas på nationell nivå.

2.   De operativa program som lämnas in under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall utarbetas på regional NUTS 1- eller NUTS 2-nivå i enlighet med medlemsstatens specifika institutionella system för regioner som får stöd från ERUF, om inte kommissionen och medlemsstaten kommer överens om något annat. De skall utarbetas av medlemsstaten på lämplig nivå, om de finansieras av ESF.

3.   De operativa program som lämnas in under målet europeiskt territoriellt samarbete gällande gränsöverskridande samarbete skall som regel utarbetas för varje gräns eller grupp av gränser av en lämplig gruppering på NUTS 3-nivå, inbegripet enklaver. De operativa program som lämnas in under målet europeiskt territoriellt samarbete för transnationellt samarbete skall utarbetas på det enskilda transnationella samarbetsområdets nivå. Interregionalt samarbete och erfarenhetsutbytesprogram skall gälla gemenskapens hela territorium.

Artikel 36

Europeiska investeringsbankens och Europeiska investeringsfondens deltagande

1.   EIB och EIF får i enlighet med bestämmelserna i deras respektive stadgar delta i programplaneringen gällande stödet från fonderna.

2.   EIB och EIF får på begäran från en medlemsstat delta i utformningen av nationella strategiska referensramar och operativa program samt i verksamhet som har anknytning till utformningen av projekt, särskilt större projekt, finansieringen och partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Medlemsstaten får i samförstånd med EIB och EIF koncentrera de lån som beviljas till en eller flera av prioriteringarna i ett operativt program, särskilt när det gäller innovation och kunskapsekonomi, humankapital, miljö och projekt för grundläggande infrastruktur.

3.   Kommissionen får rådgöra med EIB och EIF före antagandet av det beslut som avses i artikel 28.3 och av de operativa programmen. Detta samråd skall särskilt gälla de operativa program som innehåller en vägledande förteckning över större projekt eller program som på grund av sina prioriteringar passar för lån eller andra typer av marknadsbaserad finansiering.

4.   Om kommissionen anser det lämpligt för bedömningen av större projekt får den begära att EIB granskar de berörda projektens tekniska kvalitet och ekonomiska och finansiella bärkraft, i synnerhet vad gäller de finansieringstekniska instrument som skall användas eller utvecklas.

5.   När kommissionen genomför bestämmelserna i denna artikel får den bevilja stöd till EIB eller EIF.

KAPITEL II

Programplaneringens innehåll

Avsnitt 1

Operativa program

Artikel 37

Operativa program under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning

1.   De operativa program som anknyter till målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning skall innehålla följande:

a)	En analys av situationen i de stödberättigade områdena eller sektorerna, starka och svaga sidor, och den strategi som valts på grundval därav.

b)	En motivering av de prioriteringar som valts med beaktande av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, den nationella strategiska referensramen samt resultaten av den förhandsbedömning som avses i artikel 48.

c)

Uppgifter om prioriterade områden och deras specifika mål. Målen skall kvantifieras med hjälp av ett begränsat antal indikatorer för effekt och resultat med beaktande av proportionalitetsprincipen. Med hjälp av indikatorerna skall det vara möjligt att mäta framstegen i förhållande till utgångsläget och till det prioriterade områdets måluppfyllelse.

d)	För kännedom, en preliminär uppdelning i kategorier av den programmerade användningen av bidraget från fonderna till det operativa programmet i enlighet med de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som antagits av kommissionen enligt förfarandet i artikel 103.3.

e)

En finansieringsplan med två tabeller: i) En tabell med en fördelning av det totala planerade anslaget per år för bidraget från varje enskild fond i enlighet med artiklarna 52, 53 och 54. I finansieringsplanen skall anslagen till de regioner som får stöd under en övergångsperiod redovisas separat inom det totala årliga bidraget från strukturfonderna. Det totala årliga bidraget från fonderna skall vara förenligt med den gällande finansieringsramen med beaktande av den gradvisa minskning som föreskrivs i punkt 6 i bilaga II. ii) En tabell som för hela programperioden, för det operativa programmet och för varje prioriterat område specificerar det totala anslaget i form av gemenskapsstöd och stöd från nationella motsvarigheter samt procentandelen bidrag från fonderna. Om den nationella motsvarigheten i enlighet med artikel 53 består av privata och offentliga utgifter skall den preliminära fördelningen mellan de offentliga och de privata utgifterna anges i tabellen. Om den nationella motsvarigheten i enlighet med artikel 53 består av offentliga utgifter skall beloppet av det nationella offentliga bidraget anges i tabellen. I tabellen skall bidraget från EIB och övriga befintliga finansieringsorgan redovisas för kännedom.

f)	Information i förekommande fall om komplementaritet med de åtgärder som finansieras av EJFLU och EFF.

g)

Genomförandebestämmelserna för det operativa programmet enligt följande: i) Medlemsstatens utseende av alla de myndigheter som avses i artikel 59 eller, om medlemsstaten utnyttjar den möjlighet som avses i artikel 74, utseende av andra organ och förfaranden i enlighet med reglerna i artikel 74. ii) En beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen. iii) Information om det behöriga organ som skall ta emot kommissionens utbetalningar och det eller de organ som ansvarar för utbetalningarna till stödmottagarna. iv) Fastställande av förfarandena för mobilisering och spridning av penningflöden i syfte att säkerställa insyn. v) Åtgärder som syftar till att säkerställa offentlighet och information i fråga om det operativa program som avses i artikel 69. vi) En beskrivning av de förfaranden som kommissionen och medlemsstaten enats om för utbyte av datoriserade uppgifter i syfte att uppfylla kraven i samband med utbetalning, övervakning och utvärdering enligt denna förordning.

h)	En vägledande förteckning över större projekt i den mening som avses i artikel 39, vilka förväntas bli inlämnade under programperioden för kommissionens godkännande.

2.   De operativa program som finansieras gemensamt av ERUF och Sammanhållningsfonden inom områdena transport och miljö skall innehålla ett prioriterat område som är specifikt för varje fond och ett särskilt åtagande för varje fond.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av det sista stycket i artikel 5 i förordning (EG) nr 1080/2006 skall varje operativt program under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla en motivering till den tematiska, geografiska och ekonomiska koncentrationen på de prioriteringar som anges i artikel 5 i förordningen och i artikel 4 i förordning (EG) nr 1081/2006.

4.   Operativa program som finansieras genom ERUF skall därutöver för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla följande:

a)	Information om strategin för en hållbar stadsutveckling, när så är lämpligt.

b)	Särskilt prioriterat område för de åtgärder som finansieras genom de ytterligare anslag som avses i punkt 20 i bilaga II under de operativa program som ger stöd till de yttersta randområdena.

5.   Operativa program som påverkas av ett eller fler av de särskilda anslag som avses i tilläggsbestämmelserna i bilaga II skall innehålla information om de förfaranden som förutses för tilldelning och säkerställa kontrollen av dessa särskilda anslag.

6.   På medlemsstatens initiativ får också de operativa program som finansieras av ERUF för målen konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla följande:

a)	Förteckningen över städer som valts för behandlingen av urbana frågor och förfarandena för vidaredelegering till urbana myndigheter, eventuellt genom globalt stöd.

b)	Åtgärder för interregionalt samarbete med minst en regional eller lokal myndighet i en annan medlemsstat.

7.   På initiativ av den berörda medlemsstaten får också de operativa program som finansieras av ESF för målen konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla en horisontell strategi eller ett specifikt prioriterat område för interregionala och transnationella åtgärder som omfattar minst en annan medlemsstats nationella, regionala eller lokala myndigheter.

Artikel 38

Operativa program under målet europeiskt territoriellt samarbete

Särskilda regler för operativa program fastställs i förordning (EG) nr 1080/2006 i fråga om operativa program inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete.

Avsnitt 2

Större projekt

Artikel 39

Innehåll

Som ett led i ett operativt program får ERUF och Sammanhållningsfonden finansiera utgifter i samband med en insats som omfattar en rad arbeten, verksamheter eller tjänster vilka syftar till att fullgöra en odelbar ekonomisk eller teknisk uppgift med tydligt fastställda syften, vilkas totala kostnad överstiger 25 miljoner EUR när det gäller miljöområdet och 50 miljoner EUR när det gäller andra områden, (nedan kallade ”större projekt”).

Artikel 40

Information till kommissionen

Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten skall lämna följande uppgifter om större projekt till kommissionen:

a)	Uppgift om det organ som ansvarar för genomförandet.

b)	Uppgift om investeringens art, en beskrivning av denna, dess finansieringsram och lokalisering.

c)	Resultatet av genomförbarhetsstudierna.

d)	En tidsplan för projektets genomförande och, om genomförandeperioden för den berörda insatsen förväntas bli längre än programperioden, de olika faser för vilka medfinansiering från gemenskapen begärs under programperioden 2007–2013.

e)	En kostnads-nyttoanalys, inbegripet en riskbedömning och den förväntade effekten på den berörda sektorn och på den socioekonomiska situationen i medlemsstaten och/eller i regionen samt om möjligt och vid behov i andra regioner i gemenskapen.

f)	En miljökonsekvensbeskrivning.

g)	En motivering till det offentliga bidraget.

h)

En finansieringsplan som skall visa de totala planerade anslaget och det planerade bidraget från fonderna, EIB, EIF och alla andra källor för gemenskapsfinansiering, tillsammans med den preliminära årsplaneringen av det ekonomiska bidraget från ERUF eller Sammanhållningsfonden vad gäller större projekt.

Kommissionen skall ange vägledande riktlinjer för den metod som skall användas vid genomförandet av den kostnads-nyttoanalys som avses i e ovan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.2.

Artikel 41

Kommissionens beslut

1.   Kommissionen skall bedöma det större projektet, vid behov i samråd med externa experter, däribland EIB, mot bakgrund av de faktorer som anges i artikel 40, dess förenlighet med prioriteringarna i det operativa programmet, dess bidrag till förverkligandet av målen för prioriteringarna och dess överensstämmelse med övrig gemenskapspolitik.

2.   Kommissionen skall anta ett beslut snarast möjligt dock senast tre månader efter det att medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten har lämnat in ett större projekt, förutsatt att inlämnandet sker i enlighet med artikel 40. I beslutet fastställs det fysiska innehållet, det belopp på vilket medfinansieringssatsen för det prioriterade området skall tillämpas samt årsplaneringen av ekonomiskt bidrag från ERUF och Sammanhållningsfonden.

3.   Om kommissionen inte beviljar något ekonomiskt bidrag från fonderna till ett större projekt, skall den inom den tidsperiod och på de villkor som avses i punkt 2 underrätta medlemsstaten om skälen till detta.

Avsnitt 3

Globalt stöd

Artikel 42

Allmänna bestämmelser

1.   Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten får anförtro förvaltningen och genomförandet av en del av ett operativt program till ett eller flera förmedlande organ som medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten utser, däribland lokala myndigheter, organ för regional utveckling eller icke-statliga organisationer, i enlighet med bestämmelserna i ett avtal som ingås mellan medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten och detta organ.

Sådan delegering skall inte påverka förvaltningsmyndighetens och medlemsstaternas ekonomiska ansvar.

2.   Det förmedlande organ som skall ansvara för att förvalta det globala stödet skall lämna garantier för sin solvens och sin kompetens inom det berörda området samt inom administrativ och ekonomisk förvaltning. Det skall i normala fall vara etablerat eller representerat i den region eller de regioner som omfattas av det operativa programmet vid den tidpunkt då det utses.

Artikel 43

Tillämpningsföreskrifter

Det avtal som avses i artikel 42.1 första stycket skall följande noggrant fastställas:

a)	De typer av insatser som skall omfattas av det globala stödet.

b)	Kriterierna för val av stödmottagare.

c)	Nivåerna för stöd från fonderna och bestämmelserna för stödet, däribland bestämmelser för utnyttjandet av eventuellt upplupna räntor.

d)	Upplägget för övervakning, utvärdering och säkerställande av den ekonomiska kontrollen av det globala stödet enligt artikel 59.1 gentemot förvaltningsmyndigheten, däribland rutiner för att återkräva felaktigt utbetalda belopp och redovisning av räkenskaperna.

e)	I tillämpliga fall, eventuell användning av en finansiell garanti eller motsvarande, såvida inte medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten lämnar sådan garanti enligt varje medlemsstats institutionella bestämmelser.

Avsnitt 4

Finansieringsteknik

Artikel 44

Finansieringstekniska instrument

Som ett led i ett operativt program får Strukturfonden finansiera utgifter i samband med en insats som omfattar bidrag för att stödja finansieringstekniska instrument för företag, i första hand små och medelstora företag, bl.a. riskkapitalfonder, garantifonder och lånefonder samt fonder för stadsutveckling, dvs. fonder för investeringar i offentlig-privata partnerskap och andra projekt som ingår i en integrerad plan för en hållbar stadsutveckling.

När sådana insatser organiseras genom holdingfonder, dvs. fonder som har inrättats för att investera i flera riskkapitalfonder, garantifonder, lånefonder och fonder för stadsutveckling, skall medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten genomföra dem på ett eller flera av följande sätt:

a)	Tilldelning av kontrakt i enlighet med gällande lagstiftning för offentlig upphandling.

b)

I övriga fall, där avtalet inte utgör ett offentligt tjänstekontrakt i den mening som avses i lagstiftningen för offentlig upphandling, beviljande av stöd som för detta ändamål definieras som ett direkt ekonomiskt bidrag genom donation i) till EIB eller till EIF, eller ii) till ett finansinstitut utan krav på inbjudan att lämna förslag, om detta är i enlighet med nationell lagstiftning i överensstämmelse med fördraget.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3.

Avsnitt 5

Tekniskt stöd

Artikel 45

Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.   Fonderna får, på initiativ av kommissionen och/eller för dess räkning och upp till ett högsta belopp på 0,25 % av deras respektive årliga anslag, finansiera de åtgärder i samband med förberedelser, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning.

Åtgärderna skall särskilt omfatta följande:

a)	Stöd till projektens utformning och bedömning, inbegripet genom stöd från EIB eller andra former av samarbete om så är lämpligt.

b)	Studier i anknytning till utarbetandet av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, kommissionens rapportering om sammanhållningspolitiken och den vart tredje år återkommande sammanhållningsrapporten.

c)	Utvärderingar, rapporter från experter, statistik och studier, även sådana av allmän karaktär som gäller fondernas verksamhet, som vid behov får utföras av EIB eller EIF via ett stöd eller andra samarbetsformer.

d)	Åtgärder riktade till parterna, fondernas stödmottagare och allmänheten, även informationsåtgärder.

e)	Åtgärder för informationsspridning, nätverk, ökad medvetenhet, främjande av samarbete och erfarenhetsutbyte i hela gemenskapen.

f)	Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering.

g)	Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.

2.   Kommissionen skall fatta ett beslut vad gäller typen av de åtgärder som anges i punkt 1 i den här artikeln i enlighet med förfarandet i artikel 103.2 när bidrag från ERUF eller från Sammanhållningsfonden planeras.

3.   Kommissionen skall efter samråd med den kommitté som avses i artikel 104 fatta ett beslut vad gäller typen av de åtgärder som anges i punkt 1 i den här artikeln i enlighet med förfarandet i artikel 103.2 när bidrag från ESF planeras.

Artikel 46

Tekniskt stöd från medlemsstaterna

1.   På initiativ från medlemsstaten får fonderna finansiera åtgärder i samband med förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller i samband med operativa program samt åtgärder för att stärka den administrativa förmågan för genomförandet av fonderna inom följande gränser:

a)	4 % av det totala belopp som tilldelats under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning.

b)	6 % av det totala belopp som tilldelats under målet europeiskt regionalt samarbete.

2.   För vart och ett av de tre målen skall i princip tekniska stödåtgärder vidtas inom de gränser som anges i punkt 1 och inom ramen för varje operativt program. Emellertid får sådana åtgärder som kompletterar varandra vidtas delvis och underställas de generella gränserna för tekniskt stöd enligt punkt 1 i form av ett särskilt operativt program.

3.   Om medlemsstaten beslutar att vidta tekniska stödåtgärder inom ramen för varje operativt program får andelen av de totala utgifterna för tekniskt stöd avseende varje operativt program inte överstiga gränserna i punkt 1.

I detta fall, då tekniska stödåtgärder även vidtas i form av ett särskilt operativt program får de totala utgifterna för tekniskt stöd i ett sådant särskilt program inte medföra att den totala andelen medel som anslagits till tekniskt stöd överstiger gränserna i punkt 1.

AVDELNING IV

MÅLUPPFYLLELSE

KAPITEL I

Utvärdering

Artikel 47

Allmänna bestämmelser

1.   Syftet med utvärderingarna är att förbättra kvaliteten, måluppfyllelsen och kontinuiteten i stödet från fonderna och strategin för samt genomförandet av de operativa programmen mot bakgrund av den berörda medlemsstatens eller regionens särskilda strukturella problem samtidigt som hänsyn tas till målet om en hållbar utveckling och till relevant gemenskapslagstiftning i fråga om miljökonsekvenser och strategisk miljöbedömning.

2.   En utvärdering kan vara strategisk i syfte att undersöka hur ett program eller en grupp av program utvecklas i förhållande till gemenskapens prioriteringar och till de nationella prioriteringarna eller vara operativ i syfte att stödja övervakningen av ett operativt program. Utvärderingarna skall genomföras före, under och efter programperioden.

3.   Ansvaret för genomförandet av utvärderingen skall beroende på omständigheterna ligga hos medlemsstaten eller kommissionen i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen enligt artikel 13.

Utvärderingen skall göras av interna eller externa experter eller organ som fungerar fristående från de myndigheter som avses i artikel 59 b och c. Resultaten skall offentliggöras enligt gällande bestämmelser för tillgång till handlingar.

4.   Utvärderingarna skall finansieras från budgeten för tekniskt stöd.

5.   Kommissionen skall ge vägledande riktlinjer om metoder för utvärdering, inberäknat kvalitetsnormer, i enlighet med förfarandet i artikel 103.2.

Artikel 48

Medlemsstaternas ansvar

1.   Medlemsstaterna skall tillhandahålla de ekonomiska resurser som krävs för att genomföra utvärderingarna, organisera produktion och insamlande av nödvändiga uppgifter och använda de olika sorters information som blir tillgängliga genom övervakningssystemet.

De får också, om så är lämpligt inom ramen för konvergensmålet och enligt proportionalitetsprincipen i artikel 13 utarbeta en utvärderingsplan som beskriver den preliminära utvärderingsverksamhet som medlemsstaten har för avsikt att genomföra under de olika etapperna av genomförandet.

2.   Medlemsstaterna skall genomföra en förhandsbedömning av varje operativt program separat under konvergensmålet. I väl motiverade fall och med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt artikel 13, och enligt överenskommelse mellan kommissionen och medlemsstaten, får medlemsstaterna göra en enda förhandsbedömning som omfattar mer än ett operativt program.

När det gäller målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall medlemsstaterna antingen göra en förhandsbedömning som omfattar samtliga operativa program eller en utvärdering för varje fond, varje prioritering eller varje operativt program.

När det gäller målet europeiskt territoriellt samarbete skall medlemsstaterna gemensamt göra en förhandsbedömning som omfattar antingen varje operativt program eller flera operativa program.

Den myndighet som ansvarar för att utarbeta programdokumenten skall ansvara för förhandsbedömningens genomförande.

Syftet med förhandsbedömningen skall vara att optimera fördelningen av budgetmedlen under de operativa programmen och förbättra kvaliteten i programplaneringen. Förhandsbedömningen skall identifiera och bedöma olikheter, brister och utvecklingspotential, de mål som skall uppnås, förväntade resultat, kvantifierade mål, vid behov överensstämmelsen med den strategi som föreslagits för regionen, mervärdet för gemenskapen, i vilken utsträckning gemenskapens prioriteringar har beaktats, lärdomar från tidigare programplanering och kvaliteten på förfarandena för genomförande, övervakning, utvärdering och ekonomisk förvaltning.

3.   Under programperioden skall medlemsstaterna göra utvärderingar som är knutna till övervakningen av operativa program, särskilt om det vid övervakningen konstateras en väsentlig avvikelse från de ursprungligen fastställda målen eller om det har lämnats in förslag till en översyn av operativa program enligt artikel 33. Resultaten skall skickas till övervakningskommittén för det operativa programmet och till kommissionen.

Artikel 49

Kommissionens ansvar

1.   Kommissionen får göra strategiska utvärderingar.

2.   Kommissionen får, på eget initiativ och i partnerskap med den berörda medlemsstaten, göra utvärderingar som är knutna till övervakningen av operativa program om det vid övervakningen av programmen konstateras en väsentlig avvikelse från de ursprungligen fastställda målen. Resultaten skall skickas till övervakningskommittén för det operativa programmet.

3.   Kommissionen skall göra en efterhandsutvärdering för varje mål i nära samarbete med medlemsstaten och förvaltningsmyndigheterna.

Efterhandsutvärderingen skall täcka samtliga operativa program under varje enskilt mål och granska i vilken utsträckning medlen använts, programarbetets måluppfyllelse och effektivitet samt den socioekonomiska effekten.

Utvärderingen skall genomföras för vart och ett av målen och syfta till att dra slutsatser som kan användas i politiken för ekonomisk och social sammanhållning.

Den skall identifiera de faktorer som medverkar till att genomförandet av de operativa programmen blir en framgång eller ett misslyckande och identifiera god praxis.

Efterhandsutvärderingen skall vara slutförd senast den 31 december 2015.

KAPITEL II

Reserver

Artikel 50

Nationell resultatreserv

1.   På eget initiativ kan en medlemsstat besluta att inrätta en nationell resultatreserv för vart och ett eller för de båda målen konvergens respektive regional konkurrenskraft och sysselsättning, bestående av 3 % av det totala anslaget för vart och ett av målen.

2.   Om en medlemsstat har beslutat att inrätta en sådan reserv, skall den under varje mål och senast den 30 juni 2011 bedöma resultatet av varje operativt program.

3.   Senast den 31 december 2011 skall kommissionen, på grundval av förslag från och i nära samråd med varje berörd medlemsstat, fördela den nationella resultatreserven.

Artikel 51

Nationell reserv för oförutsedda utgifter

På eget initiativ kan en medlemsstat avsätta ett belopp motsvarande 1 % av det årliga stödet från strukturfonderna till konvergensmålet och 3 % av det årliga stödet till målet regional konkurrenskraft och sysselsättning i syfte att ha täckning för oförutsedda lokala eller sektoriella kriser i samband med ekonomisk och social omstrukturering eller till följd av liberaliseringen av handeln.

Medlemsstaten kan anslå reserven för varje mål till ett särskild nationellt program eller inom operativa program.

AVDELNING V

EKONOMISKT STÖD FRÅN FONDERNA

KAPITEL I

Stöd från fonderna

Artikel 52

Anpassning av stödsatserna

Stödet från fonderna kan anpassas mot bakgrund av följande:

a)	De särskilda problemens omfattning, i synnerhet omfattningen av ekonomiska, sociala eller territoriella problem.

b)	Varje prioriterat områdes betydelse för gemenskapens prioriteringar enligt gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, samt för nationella och regionala prioriteringar.

c)	Miljöskydd och miljöförbättring, främst genom tillämpning av försiktighetsprincipen, principen om förebyggande åtgärder samt principen om att förorenaren betalar.

d)	I vilken grad privata finansieringskällor mobiliserats, särskilt genom offentlig-privata partnerskap, inom berörda områden.

e)	Införandet av interregionalt samarbete enligt artikel 37.6 b under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning.

f)

Under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning har omfattningen av områden med geografiska eller naturbetingade nackdelar följande definition: i) Öar som är medlemsstater och berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden och andra öar med undantag av sådana där medlemsstatens huvudstad är belägen eller som har en fast förbindelse till fastlandet. ii) Bergsområden enligt definitionen i medlemsstatens nationella lagstiftning. iii) Glest (mindre än 50 invånare per km och mycket glest (mindre än 8 invånare per km befolkade områden. iv) Områden som den 30 april 2004 utgjorde gemenskapens yttre gränser men som efter detta datum inte längre gör det.

Artikel 53

Stöd från fonderna

1.   Stödet från fonderna på det operativa programmets nivå skall beräknas med avseende på

a)	antingen samtliga stödberättigande utgifter, inklusive offentliga och privata utgifter,

b)	eller de stödberättigande offentliga utgifterna.

2.   Stödet från fonderna på det operativa programmets nivå under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning skall underställas taken i bilaga III.

3.   För operativa program under målet europeiskt territoriellt samarbete där minst en deltagare tillhör en medlemsstat vars BNP-genomsnitt per capita under perioden 2001–2003 understeg 85 % av genomsnittet för EU-25 under samma period får stödet från ERUF inte överstiga 85 % av de totala stödberättigande utgifterna. Stödet från ERUF till samtliga övriga operativa program får inte överstiga 75 % av de offentliga stödberättigande utgifter som medfinansieras av ERUF.

4.   Stödet från fonderna på de prioriterade områdenas nivå skall inte underställas taken i punkt 3 och i bilaga III. Det skall dock fastställas så att det ligger under det maximala stödbeloppet från fonderna och den maximala stödsatsen per fond som fastställts på det operativa programmets nivå.

5.   För de operativa program som medfinansieras

a)	av ERUF och Sammanhållningsfonden, eller

b)	genom ytterligare tilldelning för de yttersta randområdena enligt bilaga II, ERUF och/eller Sammanhållningsfonden,

skall den maximala stödsatsen och det maximala stödbeloppet fastställas separat för varje fond och tilldelning i det beslut där det operativa programmet antas.

6.   I kommissionens beslut om godkännande av ett operativt program skall den maximala stödsatsen och det maximala stödbeloppet per fond fastställas för varje operativt program och till varje prioriterat område. I beslutet skall anslagen till de regioner som får stöd under en övergångsperiod redovisas separat.

Artikel 54

Övriga bestämmelser

1.   Stödet från fonderna för varje prioriterat område får inte vara lägre än 20 % av de stödberättigande offentliga utgifterna.

2.   Åtgärder för tekniskt stöd som genomförs på initiativ av eller för kommissionens räkning får finansieras upp till 100 %.

3.   Under den period för stödberättigande som avses i artikel 56.1

a)	får ett prioriterat område ges stöd från endast en fond och ett mål åt gången,

b)	får en insats ges stöd från en fond under endast ett operativt program åt gången,

c)	får en insats inte ges stöd från en fond till ett högre belopp än de totala offentliga utgifter som anslagits.

4.   När det gäller statligt stöd till företag i den mening som avses i artikel 87 i fördraget, skall det offentliga stöd som beviljas under operativa program iaktta taken för statligt stöd.

5.   Utgifter som medfinansieras av fonderna får inte ges stöd från något annat av gemenskapens finansieringsorgan.

KAPITEL II

Inkomstgenererande projekt

Artikel 55

Inkomstgenererande projekt

1.   I denna förordning avses med inkomstgenererande projekt en insats som omfattar en investering i infrastruktur, vars användning innebär avgifter som användarna betalar direkt eller varje annan insats som omfattar försäljning eller uthyrning eller utarrendering av mark eller byggnader eller varje annat tillhandahållande av tjänster mot betalning.

2.   Stödberättigande utgifter för inkomstgenererande projekt får inte överstiga det aktuella värdet av investeringskostnaderna minus det aktuella värdet av nettointäkten från investeringen under en specifik referensperiod för

a)	investeringar i infrastruktur, eller

b)	andra projekt om det är möjligt att objektivt uppskatta inkomsterna i förväg.

När inte alla investeringskostnader är stödberättigande för medfinansiering skall nettointäkten fördelas proportionellt mellan de stödberättigande och de icke-stödberättigande delarna av investeringskostnaderna.

Vid beräkningen skall förvaltningsmyndigheten ta hänsyn till den referensperiod som är lämplig för den berörda investeringskategorin, till projektkategorin, till den normalt förväntade lönsamheten för den investeringskategori som det gäller, till tillämpningen av principen att förorenaren betalar, och om så är lämpligt, till överväganden om skälighet mot bakgrund av den berörda medlemsstatens relativa välstånd.

3.   Om det objektivt inte är möjligt att uppskatta inkomsterna i förväg, skall de inkomster som genererats inom fem år efter det att en insats avslutats dras av från de inkomster som deklarerats till kommissionen. Avdraget skall göras av den attesterande myndigheten senast vid partiellt avslutande eller vid slutligt avslutande av det operativa programmet. Ansökningen om slutbetalning skall därefter korrigeras.

4.   Om det senast tre år efter avslutandet av det operativa programmet fastställs att en insats har genererat inkomster som inte har beaktats enligt punkterna 2 och 3 skall sådana inkomster återbetalas till Europeiska unionens allmänna budget i proportion till stödet från fonderna.

5.   Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 70.1 får medlemsstaterna anta förfaranden som står i proportion till beloppen i fråga för att övervaka inkomster som genererats av insatser vars totala kostnad ligger under 200 000 EUR.

6.   Denna artikel skall inte tillämpas på projekt som omfattas av bestämmelserna om statligt stöd enligt artikel 87 i fördraget.

KAPITEL III

Stödberättigande utgifter

Artikel 56

Stödberättigande utgifter

1.   Utgifter, bl.a. för större projekt, skall berättiga till bidrag från fonderna om stödmottagaren de facto har betalat dessa mellan den dag då de operativa programmen lämnats in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2007 beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2015. Insatserna får inte ha slutförts före den dag då stödberättigandet börjar gälla.

2.   Genom undantag från punkt 1 får bidrag in natura, avskrivningskostnader och omkostnader behandlas som utgifter som betalats av stödmottagare under genomförandet av insatserna på följande villkor:

a)	I reglerna för stödberättigande i punkt 3 fastställs sådana utgifters stödberättigande.

b)	Utgiftsbeloppet skall redovisas genom bokföringsunderlag med bevisvärde likvärdigt med fakturor.

c)	För bidrag in natura får samfinansieringen från fonderna inte överskrida de totala bidragsberättigande utgifterna exklusive värdet av sådana bidrag.

3.   Utgifter skall berättiga till stöd från fonderna endast om de har uppstått för insatser som beslutats av förvaltningsmyndigheten för det berörda operativa programmet eller under dennas ansvar, i enlighet med de kriterier som fastställs av övervakningskommittén.

Nya utgifter som läggs till vid ändringen av ett operativt program enligt artikel 33 skall vara stödberättigande från den dag då ansökan om ändring av det operativa programmet inlämnas till kommissionen.

4.   Reglerna för utgifters stödberättigande skall fastställas på nationell nivå med förbehåll för de undantag som fastställs i de särskilda förordningarna för varje enskild fond. De skall omfatta samtliga utgifter som deklareras under det operativa programmet.

5.   Denna artikel skall inte gälla de utgifter som avses i artikel 45.

KAPITEL IV

Insatsernas varaktighet

Artikel 57

Insatsernas varaktighet

1.   Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten skall säkerställa att en insats får behålla sitt stöd från fonderna endast om den, inom fem år efter det att insatsen har slutförts eller tre år efter det att insatsen har slutförts i medlemsstater som har utnyttjat möjligheten att begränsa tidsfristen för att få behålla en investering eller arbetstillfällen som har skapats av små- och medelstora företag, inte är föremål för någon betydande förändring

a)	som påverkar dess karaktär eller villkoren för dess genomförande eller innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig förmån, och

b)	som följer antingen av en förändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur eller av upphörande av en produktionsverksamhet.

2.   Medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten skall i den årsrapport om genomförandet som avses i artikel 67 informera kommissionen om varje ändring som görs enligt punkt 1. Kommissionen skall meddela de andra medlemsstaterna.

3.   Felaktigt utbetalade belopp skall återkrävas i enlighet med artiklarna 98–102.

4.   Medlemsstaterna och kommissionen skall säkerställa att företag som omfattas av eller har omfattats av återkrav enligt punkt 3 till följd av överföring av en produktionsverksamhet inom en medlemsstat eller till en annan medlemsstat inte får stöd från fonderna.

AVDELNING VI

FÖRVALTNING, ÖVERVAKNING OCH KONTROLLER

KAPITEL I

Förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 58

Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

De förvaltnings- och kontrollsystem för operativa program som medlemsstaterna inrättar skall sörja för följande:

a)	Definitionen av arbetsuppgifterna för de organ som deltar i förvaltning och kontroll och fördelningen av arbetsuppgifterna inom varje organ.

b)	Överensstämmelse med principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom dessa organ.

c)	Förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna enligt det operativa programmet är korrekta.

d)	Tillförlitlig bokföring, övervakning och finansiell rapportering i datoriserad form.

e)	Ett system för rapportering och övervakning där det ansvariga organet överlämnar utförandet av uppgifterna till ett annat organ.

f)	Rutiner för att kontrollera att systemen fungerar.

g)	System och förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja.

h)	Förfaranden för rapportering och övervakning vid oegentligheter och återkrav av felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 59

Utseende av myndigheter

1.   För varje operativt program skall medlemsstaten utse följande myndigheter:

a)	En förvaltningsmyndighet: nationell, regional eller lokal offentlig myndighet eller offentligt eller privat organ som av medlemsstaten utses att förvalta det operativa programmet.

b)	En attesterande myndighet: en nationell, regional eller lokal offentlig myndighet eller ett nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ som av medlemsstaten utses att attestera utgiftsdeklarationer och ansökningar om utbetalning innan de skickas till kommissionen.

c)

En revisionsmyndighet: En nationell, regional eller lokal offentlig myndighet eller ett nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ som fungerar fristående från förvaltningsmyndigheten och den attesterande myndigheten, som av medlemsstaten utses för varje enskilt operativt program och som ansvarar för kontrollen av att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.

Samma myndighet får utses för mer än ett operativt program.

2.   Medlemsstaten får utse ett eller flera förmedlande organ för att utföra några eller alla av förvaltningsmyndighetens eller den attesterande myndighetens uppgifter under den myndighetens ansvar.

3.   Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med de myndigheter som avses i punkt 1 och deras förbindelser med kommissionen.

Utan att det påverkar tillämpningen av denna förordning skall medlemsstaten fastställa de inbördes förbindelserna mellan de myndigheter som avses i punkt 1 och som skall utföra sina uppgifter i full överensstämmelse med den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella system.

4.   Om inte annat följer av artikel 58 b får vissa eller alla av de myndigheter som avses i punkt 1 utgöra en del av ett och samma organ.

5.   Särskilda regler för förvaltning och kontroll för operativa program under målet europeiskt territoriellt samarbete skall fastställas i förordning (EG) nr 1080/2006.

6.   Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för artiklarna 60, 61 och 62 i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 60

Förvaltningsmyndighetens uppgifter

Förvaltningsmyndigheten skall ha ansvaret för att det operativa programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och i detta ingår särskilt följande:

a)	Att se till att urvalet av insatser för finansiering sker enligt kriterierna för operativa program och att de under hela genomförandeperioden uppfyller kraven i tillämpliga gemenskapsregler och nationella regler.

b)

Att kontrollera att medfinansierade produkter och tjänster levereras och att de utgifter som deklareras av stödmottagarna för insatser verkligen har uppstått och uppfyller kraven i gemenskapsregler och nationella regler. Kontroller på plats av enskilda insatser får genomföras på urvalsbasis i enlighet med de detaljerade tillämpningsföreskrifter som kommissionen kommer att anta i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3.

c)	Att se till att det finns ett system för att i datoriserad form registrera och spara utförliga räkenskaper för varje insats i det operativa programmet och att de uppgifter om genomförandet som krävs för ekonomisk förvaltning, övervakning, kontroller, revision och utvärdering samlas in.

d)	Att se till att stödmottagare och andra organ som deltar i genomförandet av insatserna använder antingen ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som har samband med insatsen utan att de nationella bokföringsbestämmelserna åsidosätts.

e)	Att se till att de utvärderingar av de operativa programmen som avses i artikel 48.3 genomförs i enlighet med artikel 47.

f)	Att införa rutiner i syfte att säkerställa att samtliga de dokument rörande utgifter och revision som krävs för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 90.

g)	Att se till att den attesterande myndigheten inför attesteringen får all nödvändig information om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som utförts när det gäller utgifterna.

h)	Att vägleda arbetet i övervakningskommittén och förse den med de handlingar som krävs för att övervaka kvaliteten på det operativa programmets genomförande mot bakgrund av programmets särskilda mål.

i)	Att utarbeta och, efter godkännande av övervakningskommittén, skicka års- och slutrapporterna om genomförandet till kommissionen.

j)	Att säkerställa att kraven på information och offentlighet i artikel 69 är uppfyllda.

k)	Att tillhandahålla kommissionen sådan information att den kan göra en bedömning av större projekt.

Artikel 61

Den attesterande myndighetens uppgifter

Den attesterande myndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

a)	Att upprätta attesterade utgiftsdeklarationer och ansökningar om utbetalning samt överlämna dessa till kommissionen.

b)

Att intyga i) att utgiftsdeklarationen är korrekt, har utarbetats med hjälp av tillförlitliga bokföringssystem och grundar sig på kontrollerbara verifikationer, ii) att de utgifter som deklarerats överensstämmer med tillämpliga gemenskapsregler och nationella regler och har uppstått i samband med insatser som valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet och i överensstämmelse med gemenskapsregler och nationella regler.

c)	Att se till att den inför attesteringen har mottagit tillräckliga uppgifter från förvaltningsmyndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som utförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsdeklarationen.

d)	Att vid attesteringen ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som utförts av revisionsmyndigheten eller under dennas ansvar.

e)	Att elektroniskt spara räkenskaper för utgifter som deklarerats till kommissionen.

f)

Att föra räkenskaper över de belopp som kan återkrävas och de belopp som har dragits tillbaka efter helt eller delvis upphävande av stödet för en insats. De återvunna beloppen skall återbetalas till Europeiska unionens allmänna budget före avslutandet av det operativa programmet genom att de dras av från den följande utgiftsdeklarationen.

Artikel 62

Revisionsmyndighetens uppgifter

1.   Revisionsmyndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

a)	Att säkerställa att revisioner genomförs i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemet för det operativa programmet fungerar effektivt.

b)	Att säkerställa att ett lämpligt urval av insatser omfattas av revision i syfte att kontrollera de deklarerade utgifterna.

c)

Att inom nio månader efter godkännandet av det operativa programmet för kommissionen lägga fram en revisionsstrategi, som skall omfatta de organ som kommer att genomföra de revisioner som avses i led a och b, den metod som kommer att användas, urvalsmetoden för revisioner av insatser och den preliminära planeringen av revisionerna, i syfte att säkerställa att de viktigaste organen blir föremål för revision och att revisionerna är jämnt fördelade under programperioden. I de fall där ett gemensamt system tillämpas för flera operativa program får en enda revisionsstrategi lämnas in.

d)

Att senast den 31 december varje år under perioden 2008–2015 i) för kommissionen lägga fram en årlig kontrollrapport med resultaten av de revisioner som genomförts under den föregående tolvmånadersperiod som slutar den 30 juni det berörda året i enlighet med revisionsstrategin för det operativa programmet och ange alla brister som konstaterats i programmets förvaltnings- och kontrollsystem. Den första rapporten, som skall läggas fram senast den 31 december 2008, skall omfatta perioden 1 januari 2007—30 juni 2008. Informationen om de revisioner som utförts efter den 1 juli 2015 skall ingå i den slutliga kontrollrapport som skall vara till stöd för det slutliga utlåtande som avses i led e, ii) utarbeta ett yttrande på grundval av kontroller och revisioner som utförts under revisionsmyndighetens ansvar om huruvida förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och som följd av detta ge rimlig garanti att de underliggande transaktionernas är lagliga och korrekta, iii) lägga fram ett utlåtande, där så är tillämpligt enligt artikel 88, om partiellt avslutande med en bedömning av om de berörda utgifterna är lagliga och korrekta. Om ett gemensamt system tillämpas på flera operativa program, kan de uppgifter som avses i led i samlas i en enda rapport, och yttrandet och utlåtandet som utarbetats enligt leden ii och iii kan omfatta alla de berörda operativa programmen.

e)	Att senast den 31 mars 2017 för kommissionen lägga fram ett slutligt utlåtande med en bedömning av om ansökan om slutbetalning är giltig och om de underliggande transaktionerna för den slutliga utgiftsdeklarationen är lagliga och korrekta, vilket skall stödjas av en slutlig kontrollrapport.

2.   Revisionsmyndigheten skall se till att internationellt accepterad revisionsstandard beaktas i revisionsarbetet.

3.   Om de revisioner och kontroller som avses i punkt 1 a och b genomförs av ett annat organ än revisionsmyndigheten, skall denna se till att detta organ har den oberoende ställning som krävs.

4.   Kommissionen skall lämna sina synpunkter på den revisionsstrategi som läggs fram enligt punkt 1 c och d senast tre månader efter mottagandet av denna. Om inga synpunkter inkommit inom denna period skall strategin anses godtagen.

KAPITEL II

Övervakning

Artikel 63

Övervakningskommitté

1.   Medlemsstaten skall inrätta en övervakningskommitté för varje operativt program i samförstånd med förvaltningsmyndigheten, inom tre månader efter dagen för anmälan till medlemsstaten om beslutet om godkännande av det operativa programmet. En enda övervakningskommitté får inrättas för flera operativa program.

2.   Varje övervakningskommitté skall fastställa sin egen arbetsordning inom den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella ram och anta den i samförstånd med förvaltningsmyndigheten i syfte att utföra sina uppdrag i enlighet med denna förordning.

Artikel 64

Sammansättning

1.   Övervakningskommitténs ordförande skall vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten.

Kommitténs sammansättning skall beslutas av medlemsstaten i samförstånd med förvaltningsmyndigheten.

2.   På eget initiativ eller på begäran från övervakningskommittén skall en företrädare för kommissionen delta som rådgivare i övervakningskommitténs arbete. En företrädare för EIB och EIF får delta som rådgivare för de operativa program som EIB eller EIF bidrar till.

Artikel 65

Uppgifter

Övervakningskommittén skall förvissa sig om att genomförandet av det operativa programmet är effektivt och av tillfredsställande kvalitet i enlighet med följande:

a)	Den skall inom sex månader efter godkännandet av det operativa programmet granska och godkänna kriterierna för urval av de insatser som finansieras samt godkänna varje översyn av dessa kriterier mot bakgrund av behoven för programplaneringen.

b)	Den skall regelbundet på grundval av handlingar som förvaltningsmyndigheten lämnar in se över hur långt man kommit i förverkligandet av de specifika målen i det operativa programmet.

c)	Den skall granska resultaten från genomförandet, särskilt förverkligandet av målen för varje prioriterade område och de utvärderingar som avses i artikel 48.3.

d)	Den skall gå igenom och godkänna de års- och slutrapporter om genomförandet som avses i artikel 67.

e)	Den skall informeras om den årliga kontrollrapporten eller den del av rapporten som avser det berörda programmet och om kommissionens eventuella relevanta synpunkter efter genomgången av rapporten eller beträffande den delen av rapporten.

f)	Den kan föreslå förvaltningsmyndigheten sådan översyn eller genomgång av det operativa programmet som kan bidra till att fondernas mål enligt artikel 3 förverkligas eller till att förvaltningen av programmet, inbegripet den ekonomiska förvaltningen, förbättras.

g)	Den skall granska och godkänna varje förslag till ändring av innehållet i kommissionens beslut om stöd från fonderna.

Artikel 66

Övervakning

1.   Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall säkerställa kvaliteten i genomförandet av det operativa programmet.

2.   Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall genomföra övervakningen med hjälp av finansiella indikatorer samt de indikatorer som avses i artikel 37.1 c enligt specifikationerna i det operativa programmet.

Om det är möjligt på grund av stödets utformning, skall statistiken delas upp efter kön och efter storleken på de företag som får stöd.

3.   Utbyte av uppgifter i detta syfte mellan kommissionen och medlemsstaterna skall ske elektroniskt i enlighet med de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 67

Årsrapport och slutrapport om genomförandet

1.   Med början 2008 och senast den 30 juni varje år skall förvaltningsmyndigheten skicka en årsrapport och senast den 31 mars 2017 en slutrapport om genomförandet av det operativa programmet till kommissionen.

2.   De rapporter som avses i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter, så att de ger en klar överblick över genomförandet av det operativa programmet:

a)	Hur långt man kommit i genomförandet av det operativa programmet och av de prioriterade områdena i förhållande till deras särskilda, verifierbara mål, med kvantifiering, om och när detta är möjligt, med användning av de indikatorer som avses i artikel 37.1 c på nivån för prioriterade områden.

b)

Det ekonomiska genomförandet av det operativa programmet, med för varje prioriterat område utförliga uppgifter om i) de utgifter som betalats av stödmottagarna och som ingår i krav på betalning till förvaltningsmyndigheten och motsvarande offentligt stöd, ii) de sammanlagda utbetalningar som erhållits från kommissionen och kvantifiering av de finansiella indikatorer som avses i artikel 66.2, samt iii) de utgifter som betalats av det organ som är ansvarigt för utbetalningar till stödmottagare. I förekommande fall skall det finansiella genomförandet i områden som får stöd under en övergångsperiod redovisas separat inom varje operativt program.

c)	Endast för kännedom, en preliminär fördelning i kategorier av anslagen från fonderna i enlighet med de tillämpningsföreskrifter som kommissionen antagit i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3.

d)

De åtgärder som har vidtagits av förvaltningsmyndigheten eller övervakningskommittén i syfte att säkerställa genomförandets kvalitet och måluppfyllelse, särskilt följande: i) Åtgärder för övervakning och utvärdering, inbegripet åtgärder för insamling av uppgifter. ii) En sammanfattning av alla betydande problem som uppstått vid genomförandet av det operativa programmet och de åtgärder som vidtagits, inklusive som svar på synpunkter enligt artikel 68.2 i förekommande fall. iii) Användningen av tekniskt stöd.

e)	De åtgärder som vidtagits för att informera om och ge offentlighet åt det operativa programmet.

f)	Uppgifter om betydande problem som rör överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och som har framkommit vid genomförandet av det operativa programmet och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem.

g)	I förekommande fall utvecklingen för och finansieringen av större projekt.

h)	Användningen av stöd som frigörs efter indragning enligt artikel 98.2 till förvaltningsmyndigheten eller till en annan offentlig myndighet under det operativa programmets genomförandeperiod.

i)	Fall där det en betydande ändring har upptäckts enligt artikel 57.

Omfattningen av den information som lämnas till kommissionen skall stå i proportion till det totala beloppet för de offentliga utgifterna för det berörda operativa programmet. I förekommande fall kan denna information ges i sammanfattad form.

Den information som avses i leden d, g, h och i skall inte tas med, om det inte inträffat någon betydande ändring sedan den föregående rapporten.

3.   De rapporter som avses i punkt 1 skall anses godtagbara om de innehåller samtliga tillämpliga uppgifter som förtecknas i punkt 2. Kommissionen skall inom tio arbetsdagar efter mottagandet informera medlemsstaten om huruvida årsrapporten är i godtagbart skick.

4.   Kommissionen skall inom två månader efter mottagandet informera medlemsstaten om sina synpunkter rörande innehållet i en godtagbar årsrapport om genomförandet som förvaltningsmyndigheten lämnat in. För slutrapporten om det operativa programmet skall tidsfristen vara högst fem månader från och med dagen för mottagandet för en godtagbar rapport. Om kommissionen inte yttrar sig inom den fastställda tiden, skall rapporten anses godkänd.

Artikel 68

Årlig genomgång av programmen

1.   När den årsrapport som avses i artikel 67 har lämnats in, skall kommissionen och förvaltningsmyndigheten varje år gå igenom framstegen i genomförandet av det operativa programmet, de viktigaste resultat som uppnåtts under det föregående året, det finansiella genomförandet och andra faktorer i syfte att förbättra genomförandet.

De aspekter av driften av förvaltnings- och kontrollsystemet som tagits upp i den senaste årliga kontrollrapport som avses i artikel 62.1 d i kan också gås igenom.

2.   Efter genomgången enligt punkt 1 kan kommissionen lämna synpunkter till medlemsstaten och till förvaltningsmyndigheten, som skall informera övervakningskommittén om dessa. Medlemsstaten skall informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa synpunkter.

3.   När efterhandsutvärderingarna av det stöd som beviljats under programperioden 2000—2006 i förekommande fall finns tillgängliga, kan de övergripande resultaten gås igenom vid den därpå följande årliga genomgången.

KAPITEL III

Information och offentlighet

Artikel 69

Information och offentlighet

1.   Medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten för det operativa programmet skall informera om och ge offentlighet åt insatser och medfinansierade program. Informationen skall rikta sig till Europeiska unionens medborgare och till stödmottagarna med syftet att lyfta fram gemenskapens roll och säkerställa att stödet från fonderna är klart och tydligt.

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

2.   Förvaltningsmyndigheten för det operativa programmet skall ansvara för att informationen ges offentlighet i enlighet med de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som antagits av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

KAPITEL IV

Medlemsstaternas och kommissionens ansvar

Avsnitt 1

Medlemsstaternas ansvar

Artikel 70

Förvaltning och kontroll

1.   Medlemsstaterna skall ansvara för de operativa programmens förvaltning och kontroll, i synnerhet genom följande åtgärder:

a)	De skall säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystem för operativa program inrättas i enlighet med artiklarna 58—62 och fungerar på ett effektivt sätt.

b)

De skall förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter samt återkräva belopp som felaktigt betalats ut tillsammans med ränta på försenade betalningar i förekommande fall. De skall underrätta kommissionen om dessa och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

2.   Om felaktigt utbetalda belopp till en stödmottagare inte kan återkrävas, skall medlemsstaten vara skyldig att betala tillbaka de förlorade beloppen till Europeiska unionens allmänna budget, när det har fastställts att förlusten har åsamkats på grund av fel eller försummelse från dess sida.

3.   Tillämpningsföreskrifterna för punkterna 1 och 2 skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

Artikel 71

Inrättande av system för förvaltning och kontroller

1.   Före inlämnandet av den första ansökan om mellanliggande betalning eller senast inom tolv månader efter godkännandet av ett operativt program skall medlemsstaterna förelägga kommissionen en beskrivning av systemen, som särskilt skall redogöra för organisationen och förfarandena för

a)	förvaltningsmyndigheterna, de attesterande myndigheterna och de förmedlande organen,

b)	revisionsmyndigheten och alla övriga organ som utför revisioner under dess ansvar.

2.   Den beskrivning som avses i punkt 1 skall åtföljas av en rapport med en redogörelse för resultaten av en bedömning av systemens inrättande och ett yttrande om huruvida de är förenliga med artiklarna 58-62. Om yttrandet innehåller reservationer, skall rapporten ange hur allvarliga bristerna är och, om dessa inte gäller hela programmet, det eller de berörda prioriterade områdena. Medlemsstaten skall informera kommissionen om de korrigerande åtgärder som skall vidtas och en tidsplan för genomförandet av dessa samt därefter lämna bekräftelse på att åtgärderna har slutförts och att de motsvarande reservationerna har dragits tillbaka.

Den rapport som avses i första stycket skall anses godkänd och den första mellanliggande betalningen skall göras under följande omständigheter:

a)	Inom två månader efter dagen för mottagandet av rapporten om det yttrande som avses i första stycket är utan reservationer och om kommissionen inte givit några synpunkter.

b)

Om yttrandet innehåller reservationer, efter bekräftelse till kommissionen på att korrigerande åtgärder när det gäller systemens viktigaste beståndsdelar har vidtagits och att de motsvarande reservationerna har dragits tillbaka och om kommissionen inte givit några synpunkter inom två månader efter dagen för bekräftelsen.

Om reservationerna enbart berör ett enda prioriterat område, skall den första mellanliggande betalningen göras i enlighet med vad som gäller för det operativa programmets övriga prioriterade områden som inte omfattas av någon reservation.

3.   Den rapport och det yttrande som avses i punkt 2 skall utarbetas av revisionsmyndigheten eller av ett offentligt eller privat organ som fungerar fristående från förvaltningsmyndigheten och den attesterande myndigheten och som utför sitt arbete med beaktande av internationellt accepterad revisionsstandard.

4.   I de fall där ett gemensamt system används för flera operativa program, får en enda beskrivning av det gemensamma systemet lämnas in enligt punkt 1 åtföljd av en enda rapport och ett enda yttrande enligt punkt 2.

5.   Tillämpningsföreskrifter för punkterna 1–4 skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

Avsnitt 2

Kommissionens ansvar

Artikel 72

Kommissionens ansvar

1.   Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 71 förvissa sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven i artiklarna 58–62 och på grundval av de årliga kontrollrapporterna och revisionsmyndighetens årliga yttrande samt sina egna revisioner kontrollera att systemen fungerar effektivt under de operativa programmens genomförandeperiod.

2.   Utan att det påverkar de revisioner som medlemsstaterna utför får tjänstemän från kommissionen eller bemyndigade företrädare för denna med minst tio arbetsdagars varsel, utom i brådskande fall, företa revisioner på plats i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, vilket kan omfatta revision av insatser som ingår i de operativa programmen. Tjänstemän i eller företrädare för medlemsstaten får delta i sådana revisioner. Tillämpningsföreskrifterna för denna förordning när det gäller användningen av de uppgifter som insamlats under revision skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

Kommissionens tjänstemän eller kommissionens företrädare som i vederbörlig ordning bemyndigats att utföra revisioner på plats, skall få tillgång till böcker eller andra handlingar, inbegripet handlingar och metadata som upprättats eller mottagits och lagrats elektroniskt, när det gäller utgifter som finansieras av fonderna.

De ovannämnda revisionsbefogenheterna skall inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell lagstiftning. Kommissionens företrädare får bl.a. inte delta i hembesök eller formella förhör med personer inom ramen för den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten. De skall emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

3.   Kommissionen får kräva att en medlemsstat genomför en revision på plats i syfte att kontrollera att systemen fungerar effektivt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess bemyndigade företrädare får delta i sådana revisioner.

Artikel 73

Samarbete med medlemsstaternas revisionsmyndigheter

1.   Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheterna för de operativa programmen i syfte att samordna deras respektive revisionsplaner och revisionsmetoder och sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystem, så att resurserna används på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete undviks.

För att underlätta samarbetet i det fall då en medlemsstat utser flera revisionsmyndigheter får medlemsstaten utse ett samordningsorgan.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna samt samordningsorganet, om ett sådant har utsetts, skall sammanträda regelbundet och åtminstone en gång om året om de inte sinsemellan kommit överens om något annat, för att tillsammans granska den årliga kontrollrapport och det årliga yttrande som lämnats in i enlighet med artikel 62 och utbyta åsikter om andra frågor som rör förbättrad förvaltning och kontroll av de operativa programmen.

2.   När kommissionen fastställer sin egen revisionsstrategi, skall den identifiera de operativa program för vilka yttrandet om systemets överensstämmelse enligt artikel 71.2 inte innehåller några reservationer eller där reservationerna har återtagits till följd av korrigerande åtgärder, där revisionsmyndighetens revisionsstrategi är tillfredsställande och där det med rimlig säkerhet kan fastställas att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt på grundval av resultaten av kommissionens och medlemsstatens revisioner.

3.   Beträffande dessa program kan kommissionen konstatera att den huvudsakligen kan förlita sig på det yttrande som avses i artikel 62.1 d ii med avseende på huruvida systemen fungerar effektivt och att den endast kommer att företa egna revisioner på plats om det finns uppgifter som tyder på brister i systemet som rör utgifter som attesterats för kommissionen för ett år där ett yttrande enligt artikel 62.1 d ii har lämnats och där det inte finns någon reservation beträffande sådana brister.

Om kommissionen drar en sådan slutsats, skall den informera de berörda medlemsstaterna om detta. Om det finns uppgifter som tyder på brister, kan kommissionen begära att medlemsstaten utför revisioner i enlighet med artikel 72.3 eller själv företa egna revisioner enligt artikel 72.2.

Avsnitt 3

Proportionalitet i kontrollen av operativa program

Artikel 74

Proportionella kontroller

1.   För de operativa program för vilka de totala offentliga stödberättigande utgifterna inte överstiger 750 miljoner EUR och för vilka gemenskapens medfinansiering inte överstiger 40 % av de totala offentliga utgifterna

a)	behöver revisionsmyndigheten inte förelägga kommissionen någon revisionsstrategi enligt artikel 62.1 c,

b)

får kommissionen, om yttrandet om systemets överensstämmelse enligt artikel 71.2 är utan reservationer eller om reservationerna har dragits tillbaka efter korrigerande åtgärder, dra slutsatsen att den huvudsakligen kan förlita sig på det yttrande som avses i artikel 62.1 d ii med avseende på huruvida systemen fungerar effektivt, och att den kommer att utföra sina egna revisioner på plats endast om det finns uppgifter som tyder på brister i systemet som rör utgifter som attesterats för kommissionen under ett år där ett yttrande enligt artikel 62.1 d ii har lämnats och där det inte finns någon reservation beträffande sådana brister. Om kommissionen drar en sådan slutsats, skall den informera den berörda medlemsstaten om detta. Om det finns uppgifter som tyder på brister, kan kommissionen begära att medlemsstaten utför revisioner i enlighet med artikel 72.3 eller själv företa egna revisioner enligt artikel 72.2.

2.   För de operativa program som avses i punkt 1 kan en medlemsstat dessutom välja att enligt nationella bestämmelser upprätta organ och förfaranden för genomförande av

a)	förvaltningsmyndighetens uppgifter i samband med kontroll av medfinansierade produkter och tjänster samt utgifter som deklarerats enligt artikel 60 b,

b)	den attesterande myndighetens uppgifter enligt artikel 61, och

c)	revisionsmyndighetens uppgifter enligt artikel 62.

Om en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, behöver den inte utse någon attesterande myndighet eller revisionsmyndighet enligt artikel 59.1 b och c.

Artikel 71 skall gälla i tillämpliga delar.

När kommissionen antar tillämpningsföreskrifter för artiklarna 60, 61 och 62, skall den noga ange vilka bestämmelser som inte skall gälla för de operativa program för vilka den berörda medlemsstaten har valt den möjlighet som ges i denna punkt.

AVDELNING VII

EKONOMISK FÖRVALTNING

KAPITEL I

Ekonomisk förvaltning

Avsnitt 1

Budgetåtaganden

Artikel 75

Budgetåtaganden

1.   Gemenskapens budgetåtaganden för de operativa programmen (nedan kallade ”budgetåtaganden”) skall göras årligen för varje enskild fond och mål under perioden 1 januari 2007–31 december 2013. Det första budgetåtagandet skall göras innan kommissionen antar beslutet om godkännande av det operativa programmet. Varje därpå följande åtagande skall, som en allmän regel senast den 30 april varje år, göras av kommissionen på grundval av det beslut om att bevilja bidrag från fonderna som avses i artikel 32.

2.   Om det inte har skett någon utbetalning, får medlemsstaten senast den 30 september år n begära att alla åtaganden för operativa program som är knutna till den nationella reserv för oförutsedda utgifter som avses i artikel 51 överförs till andra operativa program. Medlemsstaten skall i sin begäran specificera till vilka operativa program överföringen skall ske.

Avsnitt 2

Gemensamma regler för utbetalningar

Artikel 76

Gemensamma regler för utbetalningar

1.   Kommissionens utbetalningar av stöd från fonderna skall ske i enlighet med budgetanslagen. Varje betalning skall överföras till de tidigaste öppna budgetåtagandena för den berörda fonden.

2.   Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalning. De skall göras till det organ som utsetts av medlemsstaten.

3.   Senast den 30 april varje år skall medlemsstaterna skicka kommissionen en preliminär prognos för antalet sannolika ansökningar om utbetalning under innevarande och påföljande budgetår.

4.   All korrespondens rörande ekonomiska transaktioner mellan kommissionen och de myndigheter och organ som utsett av medlemsstaterna skall ske elektroniskt i enlighet med de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som kommissionen antar i enlighet med förfarandet i artikel 103.3. I fall av force majeure, särskilt om det gemensamma datoriserade systemet är ur funktion eller uppkopplingen bryts, får medlemsstaten överlämna utgiftsdeklarationen och ansökan om utbetalning i pappersform.

Artikel 77

Gemensamma regler för beräkning av mellanliggande betalningar och slutbetalningar

Mellanliggande betalningar och slutbetalningar skall beräknas genom att den medfinansieringssats som anges i beslutet om det berörda operativa programmet för varje prioriterat område tillämpas på de stödberättigande utgifter som anges för det prioriterade området i varje utgiftsdeklaration som attesterats av den attesterande myndigheten.

Gemenskapsstödet genom mellanliggande betalningar och slutbetalningar får dock inte vara högre än det offentliga stödet och det maximala stödbeloppet från fonderna för varje prioriterat område enligt kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet.

Artikel 78

Utgiftsdeklaration

1.   Alla utgiftsdeklarationer skall för varje prioriterat område innehålla uppgifter om totalbeloppet av de stödberättigande utgifter, enligt artikel 56, som stödmottagarna har betalat för genomförandet av insatserna och motsvarande offentligt stöd som har betalats ut eller skall betalas ut till stödmottagarna enligt de villkor som styr det offentliga stödet. De utgifter som stödmottagarna har betalat skall styrkas genom kvitterade fakturor eller genom bokföringsunderlag av likvärdigt bevisvärde.

Utöver de villkor som anges i föregående stycke skall emellertid, när det gäller stödordningar i den mening som avses i artikel 87 i fördraget, det offentliga stöd som motsvarar utgifterna i en utgiftsdeklaration ha utbetalats till stödmottagarna av det organ som beviljade stödet.

2.   Med avvikelse från punkt 1 och när det gäller statligt stöd i den mening som avses i artikel 87 i fördraget, får utgiftsdeklarationen inbegripa förskott som har utbetalats till stödmottagarna av det organ som beviljade stödet, med följande kumulativa villkor:

a)	Förskotten skall vara beroende av en bankgaranti eller en offentlig finansiell stödmekanism med motsvarande verkan.

b)	Förskotten får inte överstiga 35 % av det totala stödbeloppet till en stödmottagare för ett givet projekt.

c)

Förskotten skall avse stödmottagarnas utgifter vid genomförande av projektet och styrkas med betalda fakturor eller motsvarande handlingar senast tre år efter det år förskottet betalats ut, dock senast den 31 december 2015. Om så inte sker skall nästa utgiftsdeklaration korrigeras i enlighet därmed.

3.   I utgiftsdeklarationerna skall för varje operativt program de uppgifter fastställas som anges i punkt 1 när det gäller de regioner som får stöd under en övergångsperiod.

4.   När det gäller större projekt enligt definitionen i artikel 39 får endast utgifter för större projekt som redan antagits av kommissionen ingå i utgiftsdeklarationen.

5.   När stödet från fonderna beräknas med hänsyn till de offentliga utgifterna enligt artikel 53.1 skall uppgifter om andra utgifter än offentliga utgifter inte påverka det utestående belopp som beräknats på grundval av en ansökan om betalning.

6.   Med avvikelse från punkt 1 skall, när det gäller finansieringstekniska instrument enligt definitionen i artikel 44, utgiftsdeklarationen omfatta de totala utgifter som betalas i samband med inrättande av eller stöd till sådana fonder eller holdingfonder.

När det operativa programmet helt eller delvis har avslutats, skall emellertid de stödberättigande utgifterna utgöra summan av

a)	alla utbetalningar från fonder för stadsutveckling till investeringar i offentlig-privata partnerskap eller andra projekt som ingår i en integrerad plan för stadsutveckling, eller

b)	alla utbetalningar till investeringar i företag från var och en av de ovannämnda fonderna, eller

c)	alla garantier som ställts inbegripet belopp som anslagits som säkerhet av garantifonder, och

d)	stödberättigande förvaltningskostnader.

Medfinansieringsandelen skall tillämpas på de stödberättigande utgifter som betalats av stödmottagaren.

Den motsvarande utgiftsdeklarationen skall korrigeras i enlighet med detta.

7.   Ränta som genereras av utbetalningar från operativa program till fonder som avses i artikel 44, skall användas för att finansiera projekt för stadsutveckling när det gäller fonder för stadsutveckling eller till finansieringstekniska instrument för små och medelstora företag i övriga fall.

Resurser som återförs till insatsen från investeringar som görs av fonder som avses i artikel 44 eller som blivit över efter det att alla garantier har utfallit skall återanvändas av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter till förmån för projekt för stadsutveckling eller små och medelstora företag.

Artikel 79

Ackumulering av förhandsfinansiering och mellanliggande betalningar

1.   De sammanlagda utbetalda beloppen för förhandsfinansiering och mellanliggande betalningar får inte vara högre än 95 % av fondernas bidrag till det operativa programmet.

2.   När detta tak har nåtts, skall den attesterande myndigheten fortsätta att senast i slutet av februari år n+1 till kommissionen översända alla utgiftsdeklarationer som attesterats per den 31 december år n samt de belopp som återvunnits under året för respektive fond.

Artikel 80

Fullständiga utbetalningar till stödmottagare

Medlemsstaterna skall förvissa sig om att de utbetalande organen ser till att stödmottagarna får det sammanlagda beloppet för offentligt stöd snarast möjligt och i sin helhet. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska beloppen till stödmottagarna får tas ut.

Artikel 81

Användning av euro

1.   Belopp som anges i medlemsstatens inlämnade operativa program, attesterade utgiftsdeklarationer, ansökningar om utbetalning samt utgifter som nämns i års- och slutrapporterna om genomförandet skall anges i euro.

2.   Kommissionens beslut om operativa program samt kommissionens åtaganden och betalningar skall anges och genomföras i euro.

3.   De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning skall omräkna utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet skall omräknas till euro med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos det berörda operativa programmets attesterande myndighet. Denna växelkurs skall varje månad offentliggöras elektroniskt av kommissionen.

4.   När euro blir valuta i en medlemsstat skall det omräkningsförfarande som anges i punkt 3 skall fortsätta att gälla för alla utgifter som den attesterande myndigheten registrerat i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

Avsnitt 3

Förhandsfinansiering

Artikel 82

Utbetalning

1.   När kommissionen har fattat beslut om att godkänna bidrag från fonderna till ett operativt program, skall den betala ett förhandsbelopp för perioden 2007–2013 till det organ som medlemsstaten utsett.

Beloppet skall betalas i olika delbetalningar enligt följande:

a)	För de medlemsstater som ingick i Europeiska unionen före den 1 maj 2004: år 2007 2 % av bidraget från strukturfonderna till det operativa programmet och år 2008 3 % av bidraget från strukturfonderna till det operativa programmet.

b)

För de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare: år 2007 2 % av bidraget från strukturfonderna till det operativa programmet, år 2008 3 % av bidraget från strukturfonderna till det operativa programmet och år 2009 2 % av bidraget från strukturfonderna till det operativa programmet.

c)

Om ett operativt program omfattas av målet europeiskt territoriellt samarbete och om åtminstone en av deltagarna är en medlemsstat som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare: år 2007 2 % av bidraget från ERUF till det operativa programmet, år 2008 3 % av bidraget från ERUF till det operativa programmet och år 2009 2 % av bidraget från ERUF till det operativa programmet.

d)

För de medlemsstater som ingick i Europeiska unionen före den 1 maj 2004: år 2007 2 % av bidraget från Sammanhållningsfonden till det operativa programmet, år 2008 3 % av bidraget från Sammanhållningsfonden till det operativa programmet och år 2009 2,5 % av bidraget från Sammanhållningsfonden till det operativa programmet.

e)

För de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare: år 2007 2,5 % av bidraget från Sammanhållningsfonden till det operativa programmet, år 2008 4 % av bidraget från Sammanhållningsfonden till det operativa programmet och år 2009 4 % av bidraget från Sammanhållningsfonden till det operativa programmet.

2.   Det totala belopp som betalats som förhandsfinansiering skall återbetalas till kommissionen av det organ som medlemsstaten utsett, om ingen ansökan om betalning under det operativa programmet skickas in inom 24 månader räknat från den dag då kommissionen betalar den första delbetalningen av förhandsfinansieringen.

Det totala bidraget från fonden till det operativa programmet skall inte påverkas av en sådan återbetalning.

Artikel 83

Räntor

All ränta som genereras av förhandsfinansieringen skall överföras till det berörda operativa programmet och betraktas som medlemsstatens resurs i form av nationellt offentligt bidrag och skall deklareras till kommissionen när det operativa programmet slutgiltigt har avslutats.

Artikel 84

Avräkning

Det belopp som betalats som förhandsfinansiering skall helt räknas av från kommissionens räkenskaper när det operativa programmet avslutas i enlighet med artikel 89.

Avsnitt 4

Mellanliggande betalningar

Artikel 85

Mellanliggande betalningar

Mellanliggande betalningar skall göras för varje operativt program. Den första mellanliggande betalningen skall göras i enlighet med artikel 71.2.

Artikel 86

Godtagbara ansökningar om utbetalning

1.   Varje mellanliggande betalning från kommissionen förutsätter att följande villkor är uppfyllda:

a)	En ansökan om betalning och en utgiftsdeklaration skall ha skickats till kommissionen i enlighet med artikel 78.

b)	Högst det maximala stödbeloppet från fonderna enligt kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet har betalats ut av kommissionen under hela perioden för varje prioriterat område.

c)	Förvaltningsmyndigheten skall ha skickat den senaste årsrapporten om genomförandet till kommissionen i enlighet med artikel 67.1 och 67.3.

d)	Det saknas ett motiverat yttrande från kommissionen beträffande en överträdelse enligt artikel 226 i fördraget när det gäller den insats eller de insatser för vilken eller vilka utgifterna deklarerats i den aktuella ansökan om betalning.

2.   Om något eller några av de villkor som anges i punkt 1 inte är uppfyllda, skall kommissionen inom en månad informera medlemsstaten och den attesterande myndigheten så att de åtgärder som krävs för att avhjälpa situationen skall kunna vidtas.

Artikel 87

Inlämnandedatum för ansökningar om utbetalning och betalningsfrister

1.   Den attesterande myndigheten skall förvissa sig om att ansökningar om mellanliggande betalningar för varje operativt program samlas ihop och så vitt möjligt skickas till kommissionen vid tre olika tillfällen per år. Om ansökan gäller en utbetalning som kommissionen skall göra under det innevarande året, skall den sista inlämningsdagen för en ansökning om utbetalning vara den 31 oktober.

2.   Under förutsättning att det finns medel tillgängliga och att det inte förekommer något inställande av utbetalningar enligt artikel 92 skall kommissionen göra den mellanliggande betalningen senast två månader räknat från den dag då en ansökan om betalning som uppfyller villkoren i artikel 86 registreras vid kommissionen.

Avsnitt 5

Avslutande av program och slutbetalning

Artikel 88

Partiellt avslutande

1.   Operativa program kan avslutas partiellt enligt en periodicitet som medlemsstaten fastställer.

Partiellt avslutande skall avse insatser som avslutats under perioden fram till och med den 31 december föregående år. I denna förordning skall en insats anses slutförd, när verksamheterna inom ramen för insatsen verkligen har genomförts och stödmottagarnas alla utgifter för insatsen och motsvarande offentligt bidrag har betalats ut.

2.   Partiellt avslutande skall göras under förutsättning att medlemsstaten senast den 31 december ett givet år skickar följande till kommissionen:

a)	Den utgiftsdeklaration som gäller insatserna enligt punkt 1.

b)	Ett utlåtande om partiellt avslutande i enlighet med artikel 62.1 d iii.

3.   Eventuella finansiella korrigeringar som gjorts enligt artiklarna 98 och 99 avseende insatser som avslutats partiellt skall vara finansiella nettokorrigeringar.

Artikel 89

Villkor för slutbetalning

1.   Kommissionen skall göra slutbetalningen under förutsättning att

a)

medlemsstaten har sänt en ansökan om utbetalning som innehåller följande handlingar senast den 31 mars 2017 i) en ansökan om slutbetalning och en utgiftsdeklaration i enlighet med artikel 78, ii) slutrapporten om genomförandet av det operativa programmet med de uppgifter som fastställs i artikel 67, iii) ett slutligt utlåtande enligt artikel 62.1 e, och

b)	det inte finns något motiverat yttrande från kommissionen beträffande en överträdelse enligt artikel 226 i fördraget när det gäller den insats eller de insatser för vilken eller vilka utgifterna deklarerats i den aktuella ansökan om utbetalning.

2.   Om något av de dokument som anges i punkt 1 inte skickats in till kommissionen, skall detta automatiskt leda till återtag av resterande belopp i enlighet med artikel 93.

3.   Kommissionen skall inom fem månader efter dagen för mottagandet informera medlemsstaten om sina synpunkter rörande innehållet i det slutliga utlåtande som avses i punkt 1 a iii. Det slutliga utlåtandet skall anses vara godkänt om kommissionen inte givit några synpunkter inom den femmånadersperioden.

4.   Under förutsättning att det finns medel tillgängliga skall kommissionen betala det resterande beloppet senast 45 dagar efter det senare av följande datum:

a)	det datum som den har godkänt slutrapporten i enlighet med artikel 67.4 och

b)	det datum som den godtar det slutliga utlåtande som avses i punkt 1 a iii i den här artikeln.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 skall det resterande beloppet av budgetåtagandet återtas tolv månader efter utbetalningen. Operativa program skall avslutas vid något av följande tre tillfällen, beroende på vilket som inträffar först:

a)	Slutbetalning som fastställs av kommissionen på grundval av de dokument som avses i punkt 1.

b)	Översändande av en debetnota för belopp som felaktigt betalats ut av kommissionen till medlemsstaten för det operativa programmet.

c)	Återtagande av det resterande beloppet av det budgetmässiga åtagandet.

Kommissionen skall inom en tidsfrist av två månader meddela medlemsstaterna om tidpunkten för det operativa programmets avslutande.

6.   Utan att det påverkar resultaten av revisioner som genomförs av kommissionen eller av revisionsrätten får den slutbetalning som utbetalas av kommissionen för det operativa programmet ändras inom nio månader från utbetalningsdagen eller, om det finns ett negativt saldo som medlemsstaten skall återbetala, inom nio månader från den dag då debetnotan utfärdas. En sådan ändring av slutbetalningen skall inte påverka tidpunkten för det operativa programmets avslutande enligt punkt 5.

Artikel 90

Handlingars tillgänglighet

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för statligt stöd enligt artikel 87 i fördraget skall förvaltningsmyndigheten se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av det aktuella operativa programmet hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under

a)	en period av tre år efter det att ett operativt program avslutats i enlighet med artikel 89.3,

b)	en period av tre år efter det år det partiella avslutandet ägde rum för dokument om utgifter och revisioner av de insatser som avses i punkt 2.

Dessa perioder skall avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på motiverad begäran från kommissionen.

2.   Förvaltningsmyndigheten skall på begäran göra en förteckning över slutförda insatser som partiellt har avslutats enligt artikel 88 tillgänglig för kommissionen.

3.   Dokumenten skall sparas antingen i original eller i form av bestyrkta kopior på allmänt godkända databärare.

Avsnitt 6

Avbrott i betalningsfristen och inställande av utbetalningar

Artikel 91

Avbrott i betalningsfristen

1.   Den delegerade utanordnaren i den mening som avses i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 får avbryta betalningsfristen i högst sex månader om

a)	det i en rapport från ett revisionsorgan på nationell nivå eller gemenskapsnivå finns bevis som tyder på en allvarlig brist i förvaltnings- och kontrollsystemens sätt att fungera,

b)	den delegerade utanordnaren måste genomföra ytterligare kontroller efter att tagit del av uppgifter som uppmärksammade honom på att utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration har samband med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats.

2.   Medlemsstaten och den attesterande myndigheten skall omedelbart underrättas om skälen till avbrottet. Avbrottet skall upphöra så snart nödvändiga åtgärder har vidtagits av medlemsstaten.

Artikel 92

Inställande av utbetalningar

1.   Kommissionen kan ställa in samtliga eller en del av de mellanliggande betalningarna på nivån för prioriterade områden eller på programnivå, om

a)	det finns allvarliga brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem vilka inverkar negativt på tillförlitligheten i förfarandet för attestering av utbetalningar och för vilka det inte har vidtagits korrigerande åtgärder, eller

b)	utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration är knutna till en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats, eller

c)	en medlemsstat har åsidosatt sina skyldigheter på ett allvarligt sätt enligt artikel 70.1 och 70.2.

2.   Kommissionen får besluta att ställa in alla eller en del av de mellanliggande betalningarna efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att lämna in sina synpunkter inom två månader.

3.   Kommissionen skall häva inställandet av alla eller en del av de mellanliggande betalningarna om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävdes för att häva detta. Om medlemsstaten inte vidtar de åtgärder som krävs, får kommissionen besluta om att dra in allt eller en del av gemenskapsstödet till det operativa programmet i enlighet med artikel 99.

Avsnitt 7

Automatiskt återtagande

Artikel 93

Principer

1.   Kommissionen skall automatiskt återta den del av budgetåtagandet för ett operativt program som inte har använts för betalning av förhandsfinansiering eller mellanliggande betalningar eller för vilken någon ansökan om betalning inte har sänts i överensstämmelse med artikel 86 senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet för programmet gjordes, med det undantag som nämns i punkt 2.

2.   För medlemsstater vars BNP under perioden 2001–2003 var under 85 % av genomsnittet för EU-25 under samma period, enligt förteckningen i bilaga II, skall den tidsfrist som avses i punkt 1 vara den 31 december det tredje året efter det år då det årliga budgetåtagandet gjordes under perioden 2007–2010 enligt deras operativa program.

Denna tidsfrist skall även gälla det årliga budgetåtagandet under perioden 2007–2010 för ett operativt program inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete om minst en av deltagarna är en medlemsstat som avses i fösta stycket.

3.   Den del av åtagandena som fortfarande är tillgänglig den 31 december 2015 skall automatiskt återtas, om kommissionen inte har mottagit någon godtagbar ansökan om betalning senast den 31 december 2017.

4.   Om denna förordning träder i kraft efter den 1 januari 2007, skall den period efter vilken det första automatiska återtagandet enligt punkt 1 får göras förlängas med antalet månader mellan den 1 januari 2007 och dagen för det första budgetåtagandet.

Artikel 94

Period för avbrytande av större projekt och stödordningar

Om kommissionen beslutar att godkänna ett större projekt eller en stödordning skall de belopp som eventuellt berörs av automatiskt återtagande minskas med de årliga belopp som berörs av sådana större projekt eller stödordningar.

För dessa årliga belopp skall den dag då de tidsfrister för det automatiska återtagandet enligt artikel 93 börjar beräknas vara dagen för det därpå följande beslut som krävs för att godkänna sådana större projekt eller stödordningar.

Artikel 95

Period för avbrytande på grund av rättsliga förfaranden och administrativa överklaganden

Det belopp som eventuellt berörs av automatiskt återtagande av medel skall minskas med de belopp som den attesterande myndigheten inte har kunnat deklarera till kommissionen på grund av insatser som har ställts in genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, under förutsättning att medlemsstaten underrättar kommissionen om skälen senast den 31 december det andra eller tredje året efter det år då budgetåtagandet gjordes enligt artikel 93.

För den del av åtagandena som fortfarande är tillgänglig den 31 december 2015 skall den tidsfrist som avses i artikel 93.2 avbrytas enligt samma villkor för det belopp som har anknytning till de berörda insatserna.

Den ovan nämnda minskningen får begäras en gång om uppskovet varade upp till ett år eller flera gånger motsvarande antalet år mellan det rättsliga eller administrativa beslut som sköt upp genomförandet av insatsen och datumet för det slutliga rättsliga eller administrativa beslutet.

Artikel 96

Undantag från automatiskt återtagande

Följande skall inte beaktas vid beräkningen av automatiskt återtagande:

a)

Den del av budgetåtagandet för vilken en ansökan om betalning har gjorts men för vilken utbetalningen avbrutits eller ställts in av kommissionen den 31 december det andra eller tredje året efter det år då budgetåtagandet för programmet gjordes enligt artikel 93 och i enlighet med artiklarna 91 och 92. När det problem som resulterat i att betalningen avbrutits eller ställts in har lösts skall regeln om automatiskt återtagande tillämpas på den del av budgetåtagandet som berörs.

b)	Den del av budgetåtagandet för vilken en ansökan om betalning har gjorts men där det fastställts ett tak för utbetalningen, framför allt till följd av brist på budgetmedel.

c)

Den del av budgetåtagandet för vilken det inte har varit möjligt att lämna in någon godtagbar ansökan om betalning på grund av force majeure som allvarligt inverkat på genomförandet av det operativa programmet. De nationella myndigheter som åberopar force majeure skall påvisa dess direkta följder för genomförandet av hela eller delar av det operativa programmet.

Artikel 97

Förfarande

1.   Kommissionen skall i god tid informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna när det finns risk för tillämpning av automatiskt återtagande enligt artikel 93. Kommissionen skall informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna om det belopp som omfattas av det automatiska återtagandet på grundval av den information som den förfogar över.

2.   Från den dag då medlemsstaten mottar denna information skall den ha två månader på sig för att godkänna beloppet eller lämna in sina synpunkter. Kommissionen skall genomföra det automatiska återtagandet senast nio månader efter den tidsfrist som avses i artikel 93.

3.   Fondens stöd till det operativa programmet skall för det aktuella året minskas med det belopp som omfattas av det automatiska återtagandet. Medlemsstaten skall inom två månader från dagen för återtagandet utarbeta en reviderad finansieringsplan för att återspegla det minskade stödbeloppet på en eller flera av det operativa programmets prioriterade områden. Om så inte sker, skall kommissionen proportionellt minska de belopp som tilldelats varje prioriterat område.

KAPITEL II

Finansiella korrigeringar

Avsnitt 1

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Artikel 98

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.   Medlemsstaterna skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter och agera vid konstaterande av betydande ändringar som påverkar sättet och förutsättningarna för genomförandet eller kontrollen av insatser eller operativa program och genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

2.   Medlemsstaten skall göra de finansiella korrigeringar som krävs i samband med att enskilda eller systembetingade oegentligheter konstateras i insatser eller operativa program. De korrigeringar som görs av medlemsstaterna skall bestå i att dra in allt eller en del av det offentliga stödet till ett operativt program. Medlemsstaten skall ta hänsyn till oegentligheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för fonderna.

De medel från fonderna som på detta sätt frigörs får användas på nytt av medlemsstaten fram till och med den 31 december 2015 för det berörda operativa programmet i enlighet med de bestämmelser som avses i punkt 3.

3.   Det stöd som dras in i enlighet med punkt 2 får inte användas på nytt för den insats eller de insatser som korrigeringen gällde eller, om det är fråga om en finansiell korrigering till följd av en systembetingad oegentlighet, för befintliga insatser inom hela eller en del av det prioriterade område där den systembetingade oegentligheten förekom.

4.   Om det rör sig om en systembetingad oegentlighet, skall medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

Avsnitt 2

Kommissionens finansiella korrigeringar

Artikel 99

Kriterier för korrigeringarna

1.   Kommissionen får göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis dra in gemenskapsstödet till ett operativt program, om den efter nödvändig granskning drar följande slutsatser:

a)	Programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, vilket har äventyrat det redan utbetalade gemenskapsstödet.

b)	Det finns utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration som inte är korrekta och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

c)	En medlemsstat har inte fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 98 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

2.   Kommissionen skall basera sina finansiella korrigeringar på konstaterade enskilda fall av oegentligheter och ta hänsyn till om det gäller en systembetingad oegentlighet, när den avgör huruvida en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering skall tillämpas.

3.   Kommissionen skall vid beslut om korrigeringsbelopp beakta arten och allvaret hos oegentligheten samt omfattningen och de ekonomiska följderna av de brister som konstaterats i det berörda operativa programmet.

4.   Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på uppgifter från externa revisorer, skall den dra sina egna slutsatser beträffande de ekonomiska följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 98.2, de rapporter som lämnats enligt artikel 70.1 b samt eventuella svar från medlemsstaten.

5.   Om en medlemsstat inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 15.4, får kommissionen, i förhållande till i vilken utsträckning skyldigheten inte har fullgjorts, göra en finansiell korrigering genom att helt eller delvis dra in strukturfondens bidrag till den berörda medlemsstaten.

Den sats som är tillämplig på den finansiella korrigering som avses i denna punkt skall fastställas i de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

Artikel 100

Förfarande

1.   Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering, skall den inleda förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser och begära att medlemsstaten lämnar synpunkter inom två månader.

Om kommissionen föreslår en finansiell korrigering som grundar sig på en extrapolering eller ett schablonbelopp, skall medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av den berörda dokumentationen, visa att oegentlighetens faktiska omfattning var mindre än enligt kommissionens bedömning. I samförstånd med kommissionen får medlemsstaten begränsa omfattningen av granskningen till en lämplig andel eller ett lämpligt urval av den berörda dokumentationen. Utom i motiverade fall får tidsfristen för denna granskning inte överskrida ytterligare en tvåmånadersperiod efter den tvåmånadersperiod som avses i första stycket.

2.   Kommissionen skall ta hänsyn till det bevismaterial som medlemsstaterna tillhandahåller inom de tidsfrister som anges i punkt 1.

3.   Om medlemsstaten invänder mot kommissionens preliminära slutsatser, skall den inbjudas till överläggningar hos kommissionen, där båda parter i ett samarbete grundat på partnerskapet skall anstränga sig att nå en uppgörelse om synpunkterna och de slutsatser som kan dras av dessa.

4.   Om en överenskommelse nås får medlemsstaten använda de berörda gemenskapsmedlen på nytt i överensstämmelse med artikel 98.2 andra stycket.

5.   Om ingen överenskommelse nås, skall kommissionen fatta beslut om den finansiella korrigeringen inom sex månader från dagen för överläggningarna, med beaktande av all information och alla synpunkter som lagts fram under förfarandets gång. Om det inte hålls några överläggningar, skall sexmånadersperioden börja löpa två månader efter dateringen av det inbjudningsbrev som skickades av kommissionen.

Artikel 101

Medlemsstaternas skyldigheter

En finansiell korrigering som görs av kommissionen skall inte påverka medlemsstatens skyldighet att återkräva medel enligt artikel 98.2 och att återkräva statligt stöd enligt artikel 87 i fördraget och enligt artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 88 i EG-fördraget (17).

Artikel 102

Återbetalning

1.   Återbetalningar till Europeiska unionens allmänna budget skall göras före den förfallodag som anges i betalningskravet, som skall vara utformat i enlighet med artikel 72 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Förfallodagen skall vara den sista dagen i den andra månaden som följer efter det att betalningskravet utfärdades.

2.   Varje försening av en återbetalning skall leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalning sker. Räntesatsen skall vara en och en halv procentenhet högre än den ränta som Europeiska centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga återfinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då förfallodagen inträffar.

AVDELNING VIII

KOMMITTÉER

KAPITEL I

Samordningskommitté för fonderna

Artikel 103

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen skall biträdas av en samordningskommitté för fonderna (nedan kallad ”samordningskommittén för fonderna”).

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

4.   Samordningskommittén för fonderna skall själv anta sin arbetsordning.

5.   EIB och EIF skall utse en företrädare utan rösträtt.

KAPITEL II

Kommitté enligt artikel 147 i fördraget

Artikel 104

Kommitté enligt artikel 147 i fördraget

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté som inrättas enligt artikel 147 i fördraget (nedan kallad ”kommittén”). Kommittén skall bestå av en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna och en företrädare för arbetsgivarorganisationerna från varje medlemsstat. Den kommissionsledamot som skall vara ordförande för kommittén får delegera denna uppgift till en högre kommissionstjänsteman.

2.   Varje medlemsstat skall utse en företrädare och en suppleant för varje företrädare i varje kategori som avses i punkt 1. Om en ledamot är frånvarande skall suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.

3.   Ledamöterna och suppleanterna skall utnämnas av rådet på förslag av kommissionen för en period av tre år. Deras uppdrag kan förlängas. Rådet skall sträva efter att uppnå en sådan sammansättning av kommittén att de olika berörda kategorierna är rättvist företrädda. EIB och EIF får utse en företrädare utan rösträtt för de punkter på dagordningen som berör dem.

4.   Kommittén skall

a)	avge ett yttrande om förordningens tillämpningsföreskrifter,

b)	avge yttranden om utkast till kommissionsbeslut om programplanering, om det ges stöd från ESF,

c)	höras när den tar upp de kategorier av åtgärder för tekniskt stöd som avses i artikel 45, om det ges stöd från ESF, och andra relevanta frågor som påverkar genomförandet på EU-nivå av sysselsättnings- och yrkesutbildningsstrategier samt strategier för social integration som berör ESF.

5.   Kommissionen får höra kommittén i andra frågor än de som avses i punkt 4.

6.   För att kommitténs yttranden skall kunna antas skall det krävas en absolut majoritet av de avgivna giltiga rösterna. Kommissionen skall informera kommittén om hur den har beaktat dennas yttranden.

AVDELNING IX

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 105

Övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning skall inte påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive helt eller delvis upphävande, av stöd som medfinansieras av strukturfonderna eller av ett projekt som medfinansieras av Sammanhållningsfonden och som kommissionen har godkänt på grundval av förordningarna (EEG) nr 2052/88 (18), (EEG) nr 4253/88 (19), (EG) nr 1164/94 (20) och (EG) nr 1260/1999 eller varje annan lagstiftning som gäller för det stödet den 31 december 2006 och som följaktligen skall fortsätta att gälla för det stödet eller dessa projekt tills de har avslutats.

2.   När kommissionen fattar beslut om operativa program skall den ta hänsyn till allt stöd som medfinansieras av strukturfonderna eller alla projekt som medfinansieras av Sammanhållningsfonden och som rådet eller kommissionen redan har godkänt innan denna förordning träder i kraft och som har ekonomiska återverkningar under den period som omfattas av dessa operativa program.

3.   Med avvikelse från artiklarna 31.2, 32.4 och 37.1 i förordning (EG) nr 1260/1999 skall delbelopp som anslagits till stöd som medfinansieras av ERUF eller ESF och som kommissionen har godkänt mellan den 1 januari 2000 och den 31 december 2006, för vilka attesterade utgiftsdeklarationer om utgifter som faktiskt har betalats, slutrapporten om genomförandet och den deklaration som avses i artikel 38.1 f i den förordningen inte har sänts till kommissionen inom 15 månader efter slutdatumet för utgiftens stödberättigande enligt beslutet om beviljande av bidrag från fonderna, automatiskt återtas av kommissionen senast sex månader efter den tidsfristen, varvid felaktigt utbetalade belopp skall återbetalas.

Belopp som avser insatser eller program som har skjutits upp till följd av rättsliga förfaranden eller administrativa överklaganden med uppskjutande verkan skall inte beaktas vid beräkningen av det belopp som automatiskt skall återtas.

Artikel 106

Översynsklausul

Rådet skall se över denna förordning senast den 31 december 2013 i enlighet med förfarandet i artikel 161 i fördraget.

Artikel 107

Upphävande

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 105.1 i denna förordning skall förordning (EG) nr 1260/1999 upphöra att gälla den 1 januari 2007.

Hänvisningar till den upphörda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 108

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Bestämmelserna i artiklarna 1—16, 25—28, 32—40, 47—49, 52—54, 56, 58—62, 69—74, 103—105 samt 108 skall tillämpas från och med dagen för förordningens ikraftträdande endast för program för perioden 2007-2013. Övriga bestämmelser skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

---

(1)  Samtycke från den 4 juli (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 255, 14.10.2005, s. 79.

(3)  EUT C 231, 20.9.2005, s. 1.

(4)  EUT C 121, 20.5.2005, s. 14.

(5)  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(6)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 173/2005 (EUT L 29, 2.2.2005, s. 3).

(7)  EUT L 154, 21.6.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1888/2005 (EUT L 309, 25.11.2005, s. 1).

(8)  Se sidan 82 i detta nummer av EUT.

(9)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(10)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(11)  Se sidan 12 i detta nummer av EUT.

(12)  Se sidan 79 i detta nummer av EUT.

(13)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(14)  EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

(15)  EUT L 205, 6.8.2005, s. 21.

(16)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(17)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt. Anmärkning: Titeln på förordning (EG) nr 659/1999 har anpassats för att ta hänsyn till omnumrerinngen av artiklarna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i enlighet med artikel 12 i Amsterdamfördraget. Den ursprungliga hänvisningen var till artikel 93 i fördraget.

(18)  Rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet (EGT L 185, 15.7.1988, s. 9). Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1260/1999.

(19)  Rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet (EGT L 374, 31.12.1988, s. 1). Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1260/1999.

(20)  Rådets förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond (EGT L 130, 25.5.1994, s. 1). Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

---

---

---

---

---