13.1.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 12/1

AVTAL

mellan Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, Europeiska revisionsrätten, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och Europeiska investeringsbanken om organiseringen och driften av incidenthanteringsorganisationen för unionens institutioner och byråer (CERT-EU)

(2018/C 12/01)

EUROPAPARLAMENTET,

EUROPEISKA RÅDET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

EUROPEISKA KOMMISSIONEN,

EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL,

EUROPEISKA CENTRALBANKEN,

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN,

EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN,

EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN,

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN

OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

har enats om följande av följande skäl:

(1)

Att stärka alla Europeiska unionens institutioners, organs och byråers kapacitet att hantera it-hot och sårbarheter och förebygga, upptäcka och vidta åtgärder mot it-angrepp mot deras informations- och kommunikationstekniska (IKT) infrastrukturer förblir en viktig prioritering, eftersom fungerande IKT-nätverk och IKT-system är avgörande för deras förmåga att fullgöra sina uppgifter.

(2)

Efter ett initiativ från kommissionens vice ordförande Neelie Kroes och Maroš Ševčovič beslutade unionsinstitutionernas och unionsorganens generalsekreterare i maj 2011 att inrätta en förkonfigurationsgrupp för incidenthanteringsorganisationen för unionens institutioner och byråer (nedan kallad CERT-EU), som övervakas av en interinstitutionell styrelse.

(3)

I juli 2012 bekräftade generalsekreterarna de praktiska arrangemangen och enades om att bibehålla CERT-EU som en permanent enhet i syfte att fortsätta att bidra till att förbättra den allmänna it-säkerhetsnivån vid unionens institutioner, organ och byråer som ett exempel på synligt interinstitutionellt samarbete inom it-säkerhet.

(4)	De översyner som gjorts under 2014 och 2016 har visat att CERT-EU har fortsatt att utvecklas och nu är moget för att formaliseras och få en mer hållbar och öppen styrstruktur och finansiell struktur.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 (1) (it-säkerhetsdirektivet) inrättas ett nätverk för enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter (CSIRT-enheter), som ska bestå av företrädare för medlemsstaternas CSIRT-enheter och CERT-EU, i syfte att bidra till att utveckla förtroende och tillit mellan medlemsstaterna och främja ett snabbt och effektivt operativt samarbete.

(6)	Inom CERT-EU:s styrstruktur bör man fastställa CERT-EU:s roll och uppgifter, dess chefs ansvarsområden, dess styrelses roll och uppgifter samt unionsinstitutionernas, unionsorganens och unionsbyråernas ansvar när det gäller att stödja CERT-EU.

(7)	CERT-EU bör få en hållbar finansiering och personalstyrka, samtidigt som man säkerställer kostnadseffektivitet och en lämplig kärna av fast anställd personal och håller de administrativa omkostnaderna för CERT-EU så låga som möjligt.

(8)

Detta avtal undertecknas av de deltagande unionsinstitutionerna och unionsorganen efter det att deras respektive interna förfaranden i detta syfte har avslutats. De unionsbyråer som förtecknas i bilaga I, vilka ansvarar för sin egen IKT-infrastruktur, har skriftligen formellt bekräftat till ordföranden för CERT-EU:s styrelse att de kommer att tillämpa avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och uppdrag

1. Syftet med detta avtal är att upprätta reglerna för funktionen och organiseringen av den interinstitutionella incidenthanteringsorganisationen för unionens institutioner och byråer (CERT-EU).

2. CERT-EU:s uppdrag ska vara att bidra till IKT-infrastrukturens säkerhet vid alla EU:s institutioner, organ och byråer (nedan kallade avtalsparterna) genom att bidra till att förebygga, upptäcka, begränsa och vidta åtgärder mot it-attacker och genom att för avtalsparterna fungera som samordningscentrum för informationsutbyte och incidenthantering på området för it-säkerhet.

Artikel 2

CERT-EU:s uppgifter

1. CERT-EU ska samla in, hantera, analysera och dela information med avtalsparterna om hot, sårbarheter och incidenter som rör icke sekretessbelagd IKT-infrastruktur. CERT-EU ska samordna hanteringen av incidenter på interinstitutionell nivå och på avtalspartsnivå, bland annat genom att ombesörja eller samordna tillhandahållandet av specialiserat operativt stöd.

2. CERT-EU ska erbjuda alla avtalsparter standardiserade Cert-tjänster. Katalogen över CERT-EU:s detaljerade tjänsteutbud, och eventuella uppdateringar, ska godkännas av styrelsen. Vid översyn av förteckningen över tjänster ska CERT-EU:s chef ta hänsyn till de resurser som har tilldelats denne.

3. CERT-EU får övervaka avtalsparternas nättrafik med den berörda avtalspartens samtycke.

4. CERT-EU får tillhandahålla stöd till avtalsparterna i fråga om incidenter i sekretessbelagda it-nätverk och it-system om den berörda avtalsparten uttryckligen har begärt detta.

5. CERT-EU får inte inleda verksamhet eller avsiktligen ingripa i fall som omfattas av den behörighet som nationella säkerhets- och underrättelsetjänster eller avtalsparternas specialiserade avdelningar besitter. All kontakt med CERT-EU som nationella säkerhets- och underrättelsetjänster initierar eller söker ska utan dröjsmål meddelas kommissionens direktorat för säkerhet och ordföranden för CERT-EU:s styrelse.

6. CERT-EU ska informera avtalsparterna om sina förfaranden och processer för incidenthantering.

7. CERT-EU får, om avtalsparternas politiska avdelningar uttryckligen så begär, bidra med teknisk rådgivning eller synpunkter i relevanta politiska ärenden.

Artikel 3

Samarbete mellan avtalsparterna och CERT-EU

1. CERT-EU och avtalsparterna ska arbeta enligt principen om behovsenligt utbyte, om inte annat följer av punkt 3. CERT-EU ska säkerställa att effektiva medel för kommunikation finns tillgängliga i syfte att underlätta informationsutbytet med avtalsparterna.

2. Avtalsparterna ska tillhandahålla CERT-EU information om hot och sårbarheter på it-säkerhetsområdet som påverkar dem. När CERT-EU blir medvetet om ett hot eller en sårbarhet som påverkar eller kan påverka en avtalspart ska CERT-EU så snart som möjligt underrätta den berörda avtalsparten om detta genom att tillhandahålla all relevant information, inbegripet kritikalitetsnivån, så att skyddsåtgärder eller korrigeringsåtgärder kan genomföras. CERT-EU kan bistå med att tillhandahålla sådana skyddsåtgärder eller korrigeringsåtgärder. Andra avtalsparter ska informeras om hotet eller sårbarheten kan påverka dem.

3. Avtalsparterna ska utan onödigt dröjsmål informera CERT-EU om de upplever en betydande it-incident och tillhandahålla alla relevanta tekniska detaljer, förutsatt att detta inte kan äventyra en avtalsparts eller en tredje parts säkerhetsintressen. Varje incident ska anses vara betydande, såvida den inte är återkommande eller okomplicerad och sannolikt redan är välkänd vad gäller metod och teknik. Icke-teknisk information får delas med CERT-EU enligt den berörda avtalspartens gottfinnande. Incidentinformation som har meddelats CERT-EU får inte lämnas ut utanför CERT-EU, inte ens i anonymiserad form, såvida inte den berörda avtalsparten har gett sitt samtycke. För att förbereda sig inför situationer där information behöver delas snabbt i syfte att skydda avtalsparternas nätverk och system ska CERT-EU i samarbete med avtalsparterna i förväg utreda hur detta ska göras.

4. CERT-EU ska, i dialog med avtalsparterna, upprätthålla en katalog över den expertis som dessa har och som, enligt möjlighet och kapacitet, kan utnyttjas i händelse av en större it-incident som påverkar en eller flera av dem. Vid behov kan CERT-EU organisera och samordna informationsutbyte och tekniskt stöd direkt mellan avtalsparterna för att hantera en it-incident.

5. CERT-EU ska, inom ramen för sina befogenheter, idka nära samarbete med Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och Europeiska it-brottscentrumet vid Europol.

6. CERT-EU ska endast dela information om specifika incidenter med brottsbekämpande myndigheter efter förhandsgodkännande från den eller de berörda avtalsparternas behöriga avdelningar.

7. CERT-EU ska spara dokumentation om all information som har delats med avtalsparterna och utbytts med andra parter. Avtalsparterna får begära att CERT-EU tillhandahåller detaljer om information som härrör från dem och som har delats med andra parter.

8. Vid behov får CERT-EU ingå servicenivåavtal eller samarbetsavtal med en avtalspart för tillhandahållande av Cert-tjänster. CERT-EU kan även ingå servicenivåavtal eller samarbetsavtal avseende tillhandahållande av Cert-tjänster mot betalning för EU:s civila krishanteringsinsatser enligt avdelning V kapitel 2 i fördraget om Europeiska unionen. I varje enskilt fall ska ett sådant servicenivåavtal eller samarbetsavtal godkännas av styrelsen.

Artikel 4

CERT-EU:s samarbete med medlemsstaternas incidenthanteringsorganisationer

1. CERT-EU ska samarbeta och utbyta information med medlemsstaternas nationella och statliga incidenthanteringsorganisationer eller CSIRT-enheter om hot, sårbarheter och incidenter på it-säkerhetsområdet, om eventuella motåtgärder och i alla frågor som är relevanta när det gäller att förbättra skyddet av avtalsparternas IKT-infrastruktur, bland annat genom det CSIRT-nätverk som avses i artikel 12 i it-säkerhetsdirektivet.

2. CERT-EU ska samarbeta med medlemsstaternas incidenthanteringsorganisationer i syfte att samla information om allmänna och specifika hot mot avtalsparterna och om verktyg och metoder, inbegripet teknik, taktik och förfaranden, bästa praxis och allmänna sårbarheter och sprida denna information till avtalsparterna. CERT-EU kan utbyta information om verktyg och metoder, inbegripet teknik, taktik och förfaranden, bästa praxis och allmänna hot och sårbarheter med dessa incidenthanteringsorganisationer.

3. CERT-EU får utbyta incidentspecifik information med dessa incidenthanteringsorganisationer med den berörda avtalspartens samtycke.

Artikel 5

Samarbete med tredje parters incidenthanteringsorganisationer och andra partner

1. CERT-EU kan samarbeta med branschspecifika incidenthanteringsorganisationer och incidenthanteringsorganisationer utanför EU i fråga om verktyg och metoder, såsom teknik, taktik och förfaranden, bästa praxis och allmänna hot och sårbarheter. För allt samarbete med sådana incidenthanteringsorganisationer, även inom sådana ramar där incidenthanteringsorganisationer utanför EU samarbetar med medlemsstaternas incidenthanteringsorganisationer, ska CERT-EU söka förhandsgodkännande från styrelsen.

2. CERT-EU kan samarbeta med andra partner, såsom kommersiella enheter eller enskilda experter, för att samla information om allmänna och specifika hot, sårbarheter och eventuella motåtgärder. För ett mer omfattande samarbete med sådana partner ska CERT-EU söka förhandsgodkännande från styrelsen.

3. Förutsatt att en överenskommelse eller ett avtal om sekretess har ingåtts med den relevanta partnern får CERT-EU, med den berörda avtalspartens samtycke, ge dessa partner information som rör en specifik incident hos en avtalspart, om dessa partner kan bidra till att analysera incidenten. Sådana överenskommelser eller avtal om sekretess ska genomgå rättslig kontroll i enlighet med kommissionens relevanta interna förfaranden. För överenskommelser eller avtal om sekretess ska förhandsgodkännande från styrelsen inte krävas, men styrelsens ordförande ska informeras.

4. CERT-EU kan med styrelsens förhandsgodkännande undantagsvis ingå servicenivåavtal med andra enheter än avtalsparterna.

Artikel 6

CERT-EU:s chefs uppgifter

1. CERT-EU:s chef ska, inom sitt behörighetsområde och under ledning av styrelsen, ansvara för att CERT-EU fungerar väl. Han eller hon ska ansvara för att genomföra den strategiska ledning och rådgivning och de mål och prioriteringar som fastställts av styrelsen och för en sund förvaltning av CERT-EU, inbegripet av de ekonomiska resurserna och personalen. Han eller hon ska rapportera regelbundet till styrelsens ordförande.

2. CERT-EU:s chef ska omfattas av de regler som är tillämpliga på kommissionen och ska fungera som vidaredelegerad utanordnare vid genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget, i enlighet med kommissionens relevanta interna regler om delegering av befogenheter och begränsningar i sådana fall. CERT-EU:s chef ska verka under kommissionens ledning endast vid tillämpningen av administrativa och finansiella regler och förfaranden.

3. CERT-EU:s chef ska lämna kvartalsrapporter till styrelsen om CERT-EU:s resultat, genomförandet av budgeten, avtal eller andra överenskommelser som ingåtts och personalens tjänsteresor. CERT-EU:s chef ska även lämna en årsrapport till styrelsen i enlighet med artikel 8.1 e.

4. CERT-EU:s chef ska stödja den behöriga delegerade utanordnaren i utarbetandet av den årliga verksamhetsrapport med finansiella och administrativa uppgifter, inbegripet resultaten av kontroller, som upprättas i enlighet med artikel 66.9 i budgetförordningen, och ska regelbundet rapportera till denne om genomförandet av åtgärder för vilka befogenheter har vidaredelegerats till CERT-EU:s chef.

5. CERT-EU:s chef ska årligen upprätta en finansiell planering avseende administrativa inkomster och utgifter för CERT-EU:s verksamhet som ska godkännas av styrelsen i enlighet med artikel 8.1 c.

Artikel 7

Styrelsen

1. En styrelse ska ge strategisk ledning och rådgivning till CERT-EU samt övervaka genomförandet av dess allmänna prioriteringar och mål. Dess ledamöter ska vara företrädare för den högsta ledningen utsedda av varje undertecknare av detta avtal, och av Enisa, och ska företräda intressena hos de byråer som förtecknas i bilaga I, vilka driver sin egen IKT-infrastruktur. Ledamöterna kan bistås av suppleanter. Ordföranden får bjuda in andra företrädare för avtalsparter att närvara vid styrelsens möten.

2. Styrelsen ska utse en ordförande bland sina ledamöter för en period av två år. Hans eller hennes suppleant ska bli ordinarie ledamot av styrelsen under samma tidsperiod.

3. Styrelsen ska sammanträda på ordförandens initiativ eller på begäran av någon av ledamöterna. Den ska anta en intern arbetsordning.

4. Varje undertecknare av detta avtal samt Enisa ska ha en röst, som ska utövas av motsvarande ledamot eller ledamöter. Styrelsens beslut ska antas med enkel majoritet, om inte annat föreskrivs. Ordföranden får inte rösta, förutom vid lika röstetal då han eller hon har utslagsröst.

5. Om det av operativa skäl krävs brådskande beslut får styrelsen undantagsvis handla i samförstånd med ordföranden och de ledamöter som företräder Europeiska kommissionen, rådet, Europaparlamentet och den eller de berörda avtalsparterna.

6. Styrelsen får handla genom ett förenklat skriftligt förfarande som inleds av ordföranden och enligt vilket det berörda beslutet ska anses vara godkänt inom den tidsram som fastställts av ordföranden, såvida inte en ledamot motsätter sig detta.

7. CERT-EU:s chef ska delta i styrelsens möten, om inte annat beslutas av styrelsen.

8. Styrelsens sekretariat ska tillhandahållas av den institution vars företrädare för den högsta ledningen är ordförande.

9. Sekretariatet ska informera de EU-byråer som förtecknas i bilaga I om styrelsens beslut. Varje EU-byrå ska ha rätt att med styrelsens ordförande ta upp frågor som den anser att styrelsen bör uppmärksammas på.

Artikel 8

Styrelsens uppgifter

1. När den ger strategisk ledning och rådgivning till CERT-EU ska styrelsen i synnerhet

a)	på grundval av ett förslag från CERT-EU:s chef godkänna CERT-EU:s årliga arbetsprogram och övervaka dess genomförande,

b)	på grundval av ett förslag från CERT-EU:s chef godkänna CERT-EU:s tjänstekatalog,

c)	på grundval av ett förslag från CERT-EU:s chef godkänna den finansiella planeringen avseende inkomster och utgifter, inbegripet för personal, för CERT-EU:s verksamhet,

d)	på grundval av ett förslag från CERT-EU:s chef varje år godkänna beloppet för de årliga finansiella anslag som ska avsättas för tjänster som ska utföras för avtalsparter och tredje parter som har ingått servicenivåavtal med CERT-EU,

e)	granska och godkänna den årliga rapport som utarbetats av CERT-EU:s chef och som omfattar CERT-EU:s verksamhet och förvaltning av medel,

f)	godkänna och övervaka de nyckeltal för verksamheten för CERT-EU som har fastställts på grundval av ett förslag från CERT-EU:s chef,

g)	godkänna dokument från CERT-EU om allmänna strategier och riktlinjer med rekommendationer om god IKT-säkerhetspraxis som avtalsparterna ska följa,

h)	godkänna samarbetsavtal, servicenivåavtal eller andra avtal mellan CERT-EU och andra enheter i enlighet med artiklarna 3.8 och 5.4,

i)	vid behov inrätta grupper för teknisk rådgivning som ska bistå styrelsen i dess arbete, godkänna deras mandat och utse deras ordförande, och

j)	ändra förteckningen över unionsbyråer som tillämpar detta avtal, som återfinns i bilaga I.

2. Ordföranden får företräda styrelsen eller handla på styrelsens vägnar i enlighet med bestämmelser som har godkänts av styrelsen.

Artikel 9

Personal och finansiella frågor

1. Även om CERT-EU inrättades som en autonom interinstitutionell tjänsteleverantör för alla unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer ska CERT-EU integreras i den administrativa strukturen vid ett av kommissionens generaldirektorat i syfte att dra nytta av kommissionens stödstrukturer när det gäller administration, ekonomisk förvaltning och redovisning. Kommissionen ska informera styrelsen om CERT-EU:s administrativa lokalisering och eventuella ändringar därav.

2. Kommissionen ska, efter att ha fått styrelsens enhälliga godkännande, utse CERT-EU:s chef. Styrelsen ska höras i alla skeden av förfarandet för utnämning av CERT-EU:s chef, särskilt när det gäller utarbetandet av meddelanden om ledig tjänst, handläggning av ansökningar och utnämning av urvalskommittéer avseende denna tjänst.

3. Tjänstemännen vid unionsinstitutioner och unionsorgan ska underrättas om samtliga meddelanden om ledig tjänst avseende tjänster vid CERT-EU.

4. Med förbehåll för unionens budgetmyndighets befogenheter åtar sig de av unionens institutioner och organ som deltar i detta avtal, med undantag av Europeiska revisionsrätten, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken, att till CERT-EU överföra eller tilldela det antal tjänster som anges i bilaga II senast under budgetåret 2019 eller enligt vad som annars fastställs i bilaga II. Unionsinstitutioner och unionsorgan som tilldelar eller överför det fastställda antalet tjänster ska erhålla ett fullständigt utbud av tjänster från CERT-EU. Det antal tjänster som anges i bilaga II ska ses över minst vart femte år.

5. CERT-EU kan komma överens med de deltagande unionsinstitutionerna och unionsorganen om tillfällig tilldelning av extra personal till CERT-EU.

6. Europeiska revisionsrätten, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken ska ingå servicenivåavtal avseende tjänster som CERT-EU erbjuder i enlighet med CERT-EU:s tjänstekatalog och de årliga ekonomiska ersättningar som var och en av dem ska betala i enlighet med bilaga II i början av varje budgetår som ersättning för de tjänster som CERT-EU har tillhandahållit under det föregående budgetåret.

7. Den ekonomiska ersättning som varje unionsbyrå ska tillhandahålla för att täcka kostnaderna för CERT-EU:s tjänsteutbud ska överenskommas med respektive unionsbyrå och ingå i den allmänna administrativa ram som styr kommissionens tillhandahållande av tjänster till unionsbyråer.

8. CERT-EU:s chef ska årligen rapportera om beloppet för den årliga ekonomiska ersättning som ska tillhandahållas av de avtalsparter som har ingått servicenivåavtal med CERT-EU i enlighet med punkt 6 och av unionsbyråer i enlighet med punkt 7. Styrelsen ska varje år se över detta belopp för den årliga ekonomiska ersättningen.

9. Den budgetmässiga och ekonomiska förvaltningen av CERT-EU:s verksamhet, inklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål från andra unionsinstitutioner eller unionsorgan, ska genomföras av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (2) samt relevanta regler och bestämmelser. Alla budgetanslag eller inkomster som tillhandahålls CERT-EU genom servicenivåavtal kommer särskilt att anges i CERT-EU:s finansiella planering.

Artikel 10

Tystnadsplikt

CERT-EU och avtalsparter ska behandla all information som mottas från en annan avtalspart eller tredje part som om den omfattades av tystnadsplikt i enlighet med artikel 339 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller motsvarande tillämpliga ramar. De får inte lämna ut någon sådan information till tredje parter såvida de inte specifikt har fått tillstånd till detta av den berörda avtalsparten eller parten.

Artikel 11

Skydd av personuppgifter

Den behandling av personuppgifter som utförs i enlighet med detta avtal ska omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (3).

Artikel 12

Revision, frågor och allmänhetens tillgång till handlingar

1. Kommissionens tjänst för internrevision ska med respekt för bestämmelserna i artikel 10 fungera som internrevisor. Styrelsen kan föreslå för kommissionens tjänst för internrevision att revisioner ska genomföras.

2. CERT-EU:s chef ska ansvara för att besvara frågor från Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med kommissionens interna förfaranden.

3. Kommissionens förfaranden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (4) ska tillämpas på begäranden om allmänhetens tillgång till sådana handlingar som innehas av CERT-EU med beaktande av skyldigheten enligt den förordningen att samråda med andra avtalsparter när en begäran rör handlingar som härrör från dem.

Artikel 13

Översyn

Med tanke på it-hotens utveckling och unionens svar på denna, inbegripet de politiska prioriteringar som anges i EU:s strategi för cybersäkerhet, ska styrelsen regelbundet se över organiseringen och driften av CERT-EU. Den kan till de deltagande institutionerna och organen ge rekommendationer om att se över eller ändra detta avtal, eller andra rekommendationer för att CERT-EU ska fungera effektivt.

Artikel 14

Tillämpningsområde och tillämpningsdatum

1. Detta avtal ska tillämpas på de unionsinstitutioner och unionsorgan som är undertecknare av detta avtal och på de unionsbyråer som driver sin egen IKT-infrastruktur och som förtecknas i bilaga I.

2. Detta avtal ska tillämpas från och med dagen för dess undertecknande. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta avtal har upprättats på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken i ett enda original som ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat, vilket i sin tur ska översända en bestyrkt kopia till samtliga undertecknare.

Utfärdat i Frankfurt, Luxemburg och Bryssel den 20 december 2017.

På Europaparlamentets vägnar

K. WELLE

Generalsekreterare

På Europeiska rådets och rådets vägnar

J. TRANHOLM-MIKKELSEN

Generalsekreterare

På Europeiska kommissionens vägnar

A. ITALIANER

Generalsekreterare

För Europeiska unionens domstol

F. SCHAFF

Generaldirektören för GD Infrastruktur

På Europeiska centralbankens vägnar

K. DE GEEST

Generaldirektören för informationssystem

M. DIEMER

Första tjänstechef

På Europeiska revisionsrättens vägnar

E. RUIZ GARCÍA

Generalsekreterare

På Europeiska utrikestjänstens vägnar

G. DI VITA

Generaldirektören för budget och administration

På Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs vägnar

L. PLANAS PUCHADES

Generalsekreterare

På Europeiska regionkommitténs vägnar

J. BURIÁNEK

Generalsekreterare

På Europeiska investeringsbankens vägnar

P. KLAEDTKE

Generaldirektör och styrekonom

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

BILAGA I

Förteckning över de unionsbyråer som avses i artikel 14.1

Acer	Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter
Berec-byrån	Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation
CPVO	Gemenskapens växtsortsmyndighet
EU-Osha	Europeiska arbetsmiljöbyrån
Frontex	Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån
eu-LISA	Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa
Easo	Europeiska stödkontoret för asylfrågor
Easa	Europeiska byrån för luftfartssäkerhet
EBA	Europeiska bankmyndigheten
ECDC	Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar
Cedefop	Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning
Echa	Europeiska kemikaliemyndigheten
EEA	Europeiska miljöbyrån
EFCA	Europeiska fiskerikontrollbyrån
Efsa	Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
Eurofound	Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor
GSA	Europeiska byrån för GNSS
EIGE	Europeiska jämställdhetsinstitutet
Eiopa	Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
Emsa	Europeiska sjösäkerhetsbyrån
EMA	Europeiska läkemedelsmyndigheten
ECNN	Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk
Enisa	Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet
Cepol	Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning
Europol	Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning
ERA	Europeiska unionens järnvägsbyrå
Esma	Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten
ETF	Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen
FRA	Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
EUIPO	Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet
Eurojust	Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete
CdT	Översättningscentrum för Europeiska unionens organ
EDA	Europeiska försvarsbyrån
EIT	Europeiska institutet för innovation och teknik
EUISS	Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier
Satcen	Europeiska unionens satellitcentrum
SRB	Den gemensamma resolutionsnämnden

BILAGA II

Heltidsekvivalenter eller budgetbidrag som deltagarna har anslagit till CERT-EU

TJÄNSTER I TJÄNSTEFÖRTECKNINGEN

Institution/organ	Relativ andel EU-personal	Motsvarande heltidsekvivalenter som ska överföras/tilldelas till CERT-EU
Europaparlamentet	19,5 %	3 (1)
Europeiska rådet/rådet	9 %	2
Kommissionen (2)	55 %	8
Domstolen	6 %	1 (3)
Europeiska utrikestjänsten	4,5 %	1 (4)
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén/Europeiska regionkommittén	3,5 %	1 (5)
Europeiska revisionsrätten	2,5 %	0 (6)
	TOTALT:	16

Årliga finansiella åtaganden till förmån för CERT-EU

Europeiska centralbanken (7)	120 000 EUR (8)
Europeiska investeringsbanken (9)	120 000 EUR (10)

(1) Europaparlamentet kommer senast inom ramen för 2021 års budget att slutföra överföringen av de två kvarstående tjänsterna. Under den mellanliggande perioden åtar sig Europaparlamentet att upprätthålla sitt nuvarande åtagande: en halv heltidsekvivalent som ställs till CERT-EU:s förfogande och ett årligt finansiellt bidrag (120 000 EUR) som fastställs i ett servicenivåavtal.

(2) När det gäller kommissionen kommer tjänsterna att internt ställas till CERT-EU:s förfogande. Dessutom ger kommissionen CERT-EU ett naturabidrag i form av kontorsutrymmen, logistik och it-infrastruktur. I den relativa andelen personal i tjänsteförteckningen som tilldelas från kommissionen beaktas inte tjänster vid de unionskontor eller vid de olika unionsgenomförandeorgan för vilka kommissionen tillhandahåller it-infrastruktur.

(3) Europeiska unionens domstol kan inte åta sig att överföra en tjänst inom den period som föreskrivs i artikel 9.4. Tills den är i stånd att göra detta åtar den sig att upprätthålla sitt nuvarande åtagande som innebär ett årligt finansiellt bidrag som fastställs i ett servicenivåavtal.

(4) Europeiska utrikestjänsten kan inte åta sig att överföra en tjänst inom den period som föreskrivs i artikel 9.4. Tills den är i stånd att göra detta åtar den sig att upprätthålla sitt nuvarande åtagande som innebär ett årligt finansiellt bidrag som fastställs i ett servicenivåavtal.

(5) Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén kan inte åta sig att överföra en tjänst inom den period som föreskrivs i artikel 9.4. Tills de är i stånd att göra detta åtar de sig att upprätthålla sitt nuvarande åtagande att tillhandahålla två halvtidsexperter.

(6) På grund av sin relativa storlek kommer Europeiska revisionsrätten i stället för att överföra en tjänst att göra ett finansiellt åtagande till förmån för CERT-EU i enlighet med artikel 9.6.

(7) Eftersom Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken inte lyder under EU:s tjänsteföreskrifter och därför inte kan göra överföringar av tjänster, kommer båda dessa enheter att fortsätta att lämna ett årligt finansiellt bidrag till CERT-EU enligt ett servicenivåavtal i enlighet med artikel 9.6.

(8) Dessa belopp kan justeras i enlighet med artikel 9.8.

(9) Eftersom Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken inte lyder under EU:s tjänsteföreskrifter och därför inte kan göra överföringar av tjänster, kommer båda dessa enheter att fortsätta att lämna ett årligt finansiellt bidrag till CERT-EU enligt ett servicenivåavtal i enlighet med artikel 9.6.

(10) Dessa belopp kan justeras i enlighet med artikel 9.8.

13.1.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 12/20

Rättelse till gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019

( Europeiska unionens officiella tidning C 446 av den 29 december 2017 )

(2018/C 12/11)

Den gemensamma förklaringen på s. 1 ska vara enligt följande:

”

Gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019

Europas framtid ligger i våra egna händer. Vi är övertygade om att Europeiska unionen är det bästa verktyget för att uppnå våra mål, och vi kommer därför att fortsätta att arbeta tillsammans för att göra vår union starkare, mer enad och mer demokratisk under de kommande åren.

Europa håller på att återfå sin styrka, och vi måste dra nytta av denna förnyade energi. Omkring 18 månader återstår till nästa Europaparlamentsval, som för väljarna utgör ett centralt demokratiskt tillfälle att utvärdera unionens effektivitet, och nu är det dags att visa medborgarna att Europa kan leverera när det verkligen gäller.

Den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 var den första sedan detta instrument inrättades genom det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. Förklaringen har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att politiskt fokus ska kunna bibehållas på de viktigaste förslagen, där behovet av resultat är som störst, och den bör förnyas för perioden fram till Europaparlamentsvalet.

De tre institutionerna är överens om att utforma en positiv agenda för ett mer inkluderande och mer enat EU och en ny framåtblickande budgetram för perioden efter 2020 som stöttar unionens mål och säkrar den rätta jämvikten mellan EU:s olika politiska insatser i medborgarnas intresse. I linje med vår starka önskan att uppnå resultat kommer vi att prioritera följande initiativ i lagstiftningsprocessen i syfte att säkerställa att väsentliga framsteg görs och, om möjligt, att initiativen förverkligas före Europaparlamentsvalet 2019:

Bättre skydd av våra medborgares säkerhet genom säkerställande av att medlemsstaternas myndigheter vet vilka som korsar våra gemensamma yttre gränser, interoperabilitet mellan EU:s informationssystem för säkerhet, kriminalregister, gränsförvaltning och migrationshantering, och genom förstärkning av våra verktyg i kampen mot terrorism och penningtvätt, samt genom förbättrad konkurrenskraft och innovation i unionens försvarsindustri via en europeisk försvarsfond.

2.	Reformering och utveckling av migrationspolitiken i en anda av ansvarstagande och solidaritet, inklusive reformeringen av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, och paketet om laglig migration.

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investering genom modernisering av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument och framsteg när det gäller kontroll av utländska direktinvesteringar i EU, genom förbättrad avfallshantering i en cirkulär ekonomi, genom fortsatt arbete med att fördjupa Ekonomiska och monetära unionen och genom fullbordande av bankunionen på ett sätt som balanserar riskdelning och riskreducering.

Hantering av Europeiska unionens sociala dimension genom arbete för att förbättra samordningen av systemen för social trygghet, skydd av arbetstagare mot hälsorisker på arbetsplatsen, säkerställande av att alla behandlas rättvist på våra arbetsmarknader genom moderniserade bestämmelser om utstationering av arbetstagare, och förbättrade gränsöverskridande verkställighetsåtgärder.

Fullgörande av vårt åtagande att genomföra en sammankopplad digital inre marknad genom fullbordad modernisering av reglerna för sektorn för elektronisk kommunikation, införande av striktare konsumentskyddsstandarder för online- och distansförsäljning av såväl digitala som fysiska varor, och förstärkt cybersäkerhet.

Uppnående av vårt mål avseende en ambitiös energiunion och en framåtblickande klimatpolitik, i synnerhet genom att genomföra ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och fortsätta att följa upp Parisavtalet, bland annat genom lagstiftning om ren energi för alla i Europa och om rena transporter.

7.	Vidareutveckling av den demokratiska legitimiteten på EU-nivå genom förbättring av det europeiska medborgarinitiativets sätt att fungera och ökad insyn i finansieringen av politiska partier.

Vi är dessutom eniga om att framsteg även måste göras på följande viktiga områden:

—	Fullföljande av vårt engagemang för de gemensamma europeiska värdena, demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, inbegripet en förstärkning av EU:s demokratiska legitimitet och av vårt gemensamma åtagande att motverka diskriminering och främlingsfientlighet.

—	Utövande av en kraftfull, öppen och regelbaserad handelspolitik, i den fasta övertygelsen att handel bidrar till att skapa välstånd och sysselsättning.

—	Motverkande av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt samt säkerställande av ett sunt och rättvist skattesystem.

—	Säkerställande av rättvisa och av en tillräcklig nivå av socialt skydd och sociala rättigheter i linje med de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

—	Förstärkning av EU:s roll när det gäller att skydda och försvara våra intressen utanför EU:s gränser och bidra till stabilitet, säkerhet och fred.

—	Säkerställande av en hög nivå på uppgiftsskydd, digitala rättigheter och etiska normer, samtidigt som de fördelar som utvecklingen inom artificiell intelligens och robotteknik medför utnyttjas och dess risker undviks.

De tre institutionerna är också överens om att fortsätta arbetet med alla förslag som är under behandling.

Även om väsentliga framsteg har gjorts när det gäller att nå resultat vad gäller de förslag som prioriterades i 2017 års gemensamma förklaring, är vi fast beslutna att slutföra det arbete som vi har åtagit oss. Vi kommer att fortsätta arbetet med de förslag som lagts fram sedan december 2016. Vi kommer också att behandla de lagstiftningsförslag som anges i kommissionens arbetsprogram för 2018.

Vi står fast vid åtagandet att främja ett korrekt genomförande och verkställande av befintlig lagstiftning.

Som ordförande i Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen kommer vi att regelbundet övervaka det snabba och effektiva genomförandet av denna gemensamma förklaring.

Antonio TAJANI

Europaparlamentets ordförande

Jüri RATAS

Rådets ordförande

Jean-Claude JUNCKER

Europeiska kommissionens ordförande

Uttalande från rådet

När det gäller hänvisningen i den gemensamma förklaringen till fullbordandet av bankunionen erinras det om Ekofinrådets slutsatser av den 17 juni 2016 om en färdplan för att fullborda bankunionen. Rådet stöder helhjärtat denna färdplan och framhåller att bankunionen måste fullbordas vad gäller att dela och minska riskerna i den finansiella sektorn, i lämplig ordning, såsom anges i slutsatserna.

Förklaring från Europaparlamentets talman om reformen av systemet för unionens egna medel

Utan att det påverkar artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt engagerar sig Europaparlamentet för en reform av systemet för unionens egna medel, på grundval av rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel. I detta sammanhang understryker Europaparlamentet behovet av övergripande lagstiftningsförslag om unionens egna medel tillsammans med nästa fleråriga budgetram. Unionens inkomster och utgifter bör behandlas parallellt.

”

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 12

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	61 årgången 13 januari 2018

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	INTERINSTITUTIONELLA AVTAL
	Rådet
2018/C 12/01	Avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, Europeiska revisionsrätten, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och Europeiska investeringsbanken om organiseringen och driften av incidenthanteringsorganisationen för unionens institutioner och byråer (CERT-EU)	1
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2018/C 12/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8522 – Avantor/VWR) ( 1 )	12
2018/C 12/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8640 – CVC/Blackstone/Paysafe) ( 1 )	12
2018/C 12/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8684 – La Poste/Generali/Malakoff Médéric/EAP France) ( 1 )	13

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2018/C 12/05	Uppdatering 2018 av traktamentet för experter som är utstationerade vid rådets generalsekretariat	14
	Europeiska kommissionen
2018/C 12/06	Eurons växelkurs	15
2018/C 12/07	Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp	16
	Revisionsrätten
2018/C 12/08	Särskild rapport nr 1/2018 – Gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna (Jaspers) – dags att rikta stödet bättre	17
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2018/C 12/09	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	18

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2018/C 12/10	Inbjudan att lämna förslag för inrättandet av kunskaps- och innovationsgrupper vid Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)	19

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2137
JPY	japansk yen	134,88
DKK	dansk krona	7,4487
GBP	pund sterling	0,88983
SEK	svensk krona	9,8350
CHF	schweizisk franc	1,1787
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,6590
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,521
HUF	ungersk forint	308,74
PLN	polsk zloty	4,1722
RON	rumänsk leu	4,6363
TRY	turkisk lira	4,5587
AUD	australisk dollar	1,5417
CAD	kanadensisk dollar	1,5194
HKD	Hongkongdollar	9,4962
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6726
SGD	singaporiansk dollar	1,6103
KRW	sydkoreansk won	1 289,54
ZAR	sydafrikansk rand	15,0481
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,8417
HRK	kroatisk kuna	7,4454
IDR	indonesisk rupiah	16 179,71
MYR	malaysisk ringgit	4,8255
PHP	filippinsk peso	61,144
RUB	rysk rubel	68,7074
THB	thailändsk baht	38,802
BRL	brasiliansk real	3,8959
MXN	mexikansk peso	23,1956
INR	indisk rupie	77,1915

	Rättelser
2018/C 12/11	Rättelse till gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019 ( EUT C 446 av den 29.12.2017 )	20

Datum och tidpunkt för stängning	10.10.2017
Varaktighet	10.10.2017–31.12.2017
Medlemsstat	Belgien
Bestånd eller grupp av bestånd	WHG/08.
Art	Vitling (Merlangius merlangus)
Område	VIII
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	28/TQ127


	(1) Text av betydelse för EES.