2.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/3

Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner (1):

0,15 % den 1 juli 2014

Eurons växelkurs (2)

1 juli 2014

(2014/C 205/03)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3688
JPY	japansk yen	138,98
DKK	dansk krona	7,4557
GBP	pund sterling	0,79810
SEK	svensk krona	9,1600
CHF	schweizisk franc	1,2138
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,4380
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,433
HUF	ungersk forint	310,43
LTL	litauisk litas	3,4528
PLN	polsk zloty	4,1582
RON	rumänsk leu	4,3881
TRY	turkisk lira	2,9066
AUD	australisk dollar	1,4479
CAD	kanadensisk dollar	1,4587
HKD	Hongkongdollar	10,6083
NZD	nyzeeländsk dollar	1,5624
SGD	singaporiansk dollar	1,7054
KRW	sydkoreansk won	1 384,55
ZAR	sydafrikansk rand	14,5848
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,4883
HRK	kroatisk kuna	7,5800
IDR	indonesisk rupiah	16 251,94
MYR	malaysisk ringgit	4,3893
PHP	filippinsk peso	59,764
RUB	rysk rubel	46,8950
THB	thailändsk baht	44,367
BRL	brasiliansk real	3,0349
MXN	mexikansk peso	17,7759
INR	indisk rupie	82,2307

(1) Räntesats vid den transaktion som närmast föregick det angivna datumet. Vid refinansieringstransaktioner till rörlig ränta är räntesatsen marginalräntesatsen.

(2) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

2.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/4

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 30 juni 2014

om finansiering av 2014 års arbetsprogram för utbildning i livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa och växtskydd inom programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel

(2014/C 205/04)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (1), särskilt artikel 84,

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (2), särskilt artikel 94,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 (3), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG (4), särskilt artikel 2.1 i,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (5), särskilt artikel 66.1 b och c, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs allmänna bestämmelser för offentlig kontroll som utförs för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser som särskilt syftar till att förhindra, undanröja eller till godtagbara nivåer minska riskerna för människor och djur och säkerställa god sed inom handeln med foder och livsmedel och skydda konsumenternas intressen. Enligt artikel 51 i den förordningen får kommissionen anordna kurser för den personal vid medlemsstaternas behöriga myndigheter som ansvarar för den offentliga kontroll som avses i den förordningen, och dessa får stå öppna även för deltagare från tredjeländer, särskilt utvecklingsländer. Dessa kurser får särskilt omfatta utbildning i unionens foder- och livsmedelslagstiftning samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd.

(2)	Artikel 2.1 i i direktiv 2000/29/EG utgör den rättsliga grunden för anordnandet av kurser i växtskydd.

(3)	Kommissionen inrättade programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel 2006 för att uppnå målen i förordning (EG) nr 882/2004. I kommissionens meddelande Bättre utbildning för säkrare livsmedel av den 20 september 2006 (6) diskuteras olika möjligheter att anordna utbildning i framtiden.

(4)

För att säkerställa genomförandet av programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel i medlemsstaterna måste man anta ett finansieringsbeslut och arbetsprogrammet för utbildning i livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd för 2014. I den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 fastställs närmare bestämmelser om finansieringsbeslut.

(5)

Genom kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU (7) inrättas genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor (nedan kallat genomförandeorganet). Genom det beslutet anförtros genomförandeorganet vissa uppgifter för förvaltning och genomförande av program rörande åtgärder för utbildning i livsmedelssäkerhet enligt förordning (EG) nr 882/2004 och direktiv 2000/29/EG. Ett finansiellt bidrag från unionen bör därför ges till genomförandeorganet för 2014 för att finansiera driftskostnaderna för verksamheter med anknytning till programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel.

(6)	För tillämpningen av detta beslut bör det definieras vad som avses med ordalydelsen ”ändras på väsentligt sätt” i artikel 94.4 i den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012.

(7)	Detta beslut bör medge betalning av dröjsmålsränta vid försenad betalning på grundval av artikel 92 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och artikel 111.4 i den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det årliga arbetsprogrammet för genomförandet av programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel för 2014 enligt bilagan antas härmed. Detta utgör ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 84 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 2

1. Det högsta bidraget för att genomföra 2014 års arbetsprogram ska vara 16 170 000 euro och finansieras från följande rubriker i Europeiska unionens allmänna budget för 2014:

a)	Budgetrubrik 17 04 03: 15 000 000 euro.

b)	Budgetrubrik 17 01 06 03: 1 170 000 euro.

2. Beloppet som anges i punkt 1 b ska betalas till genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor och ska utgöra ett finansiellt bidrag till driftsbudgeten.

3. De anslag som anges i punkt 1 a får även täcka dröjsmålsränta vid försenad betalning.

Artikel 3

Ändringar i anslagen till specifika åtgärder som sammanlagt inte överstiger 20 % av det högsta bidraget enligt artikel 2.1 i det här beslutet ska inte betraktas som väsentliga i den mening som avses i artikel 94.4 i den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012, om ändringarna inte avsevärt påverkar åtgärdernas karaktär och arbetsprogrammets mål.

Den behöriga utanordnaren får anta sådana ändringar i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet.

Utfärdat i Bryssel den 30 juni 2014.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(3) Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 16.1.2003, s. 1).

(4) Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

(6) KOM(2006) 519 slutlig, 20.9.2006.

(7) Kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor och om upphävande av beslut 2004/858/EG (EUT L 341, 18.12.2013, s. 69).

BILAGA

2014 års arbetsprogram för utbildning i livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd inom programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel

1.1 Inledning

I enlighet med målen i förordning (EG) nr 882/2004 och direktiv 2000/29/EG innehåller detta arbetsprogram de åtgärder som ska finansieras och budgetfördelningen för 2014 enligt följande:

1.2	Upphandling (genom direkt förvaltning): Externa avtal för genomförande av utbildningsprogrammet och andra verktyg för inlärning

15 000 000 euro

1.3	Övriga åtgärder: Finansiellt bidrag till driftsbudgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor

1 170 000 euro

TOTALT

16 170 000 euro

1.2 Upphandling: Externa avtal för genomförande av utbildningsprogrammet och andra verktyg för inlärning

Det totala budgetanslaget för upphandlingskontrakt under 2014 uppgår till 15 000 000 euro.

RÄTTSLIG GRUND

Artiklarna 51 och 66.1 b och c i förordning (EG) nr 882/2004

Artikel 2.1 i i direktiv 2000/29/EG

BUDGETRUBRIK

Budgetrubrik: 17 04 03

PRELIMINÄRT ANTAL OCH TYP AV PLANERADE AVTAL

För varje ämnesområde som anges nedan kommer ett eller flera tjänsteavtal eller ramavtal för tjänster att ingås. Uppskattningsvis 12–14 tjänsteavtal och 1–3 särskilda tjänsteavtal kommer att ingås. De externa uppdragstagarna är främst involverade i utbildningsverksamhetens organisatoriska och logistiska aspekter.

FÖREMÅL FÖR PLANERADE AVTAL (OM MÖJLIGT)

Under 2014 kommer utbildningsåtgärderna i medlemsstaterna att omfatta följande ämnen:

Verksamhet	Belopp i euro
Animaliska biprodukter	875 000
Foderlagstiftning	990 000
Kontroll av främmande ämnen	990 000
Kontroller vid gränskontrollstationer	850 000
Importkontroll av livsmedel av icke-animaliskt ursprung	920 000
Traces (sanitära och fytosanitära aspekter)	645 000
Kontroll av förflyttningar av hundar och katter	625 000
Mikrobiologiska kriterier för livsmedel	725 000
Undersökning av livsmedelsburna utbrott	1 450 000
Djurskydd	1 310 000
Livsmedelsinformation och livsmedels sammansättning	1 450 000
Testning av livsmedel	1 200 000
Växtskyddskontroller	1 150 000
Zoonoser och antimikrobiell resistens	370 000
Material som kommer i kontakt med livsmedel	240 000
Kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel	310 000
EU:s ramlagstiftning på det veterinära och fytosanitära området	375 000
Övriga utbildningsfrågor, konferenser, studier, stöd samt verktyg för inlärning och informationsspridning som rör djurhälsa, djurskydd, växtskydd och livsmedelssäkerhet	525 000
TOTALT	15 000 000

GENOMFÖRANDE

Beloppet 14 885 000 euro (finansiering av åtgärder som rör livsmedelssäkerhet enligt förordning (EG) nr 882/2004 och direktiv 2000/29/EG) kommer att förvaltas och användas av genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor (kommissionens beslut 2013/770/EU). Återstående 115 000 euro kommer att användas av kommissionen för att stödja utveckling av e-lärande.

PRELIMINÄR TIDSRAM FÖR NÄR UPPHANDLINGEN SKA INLEDAS

Enligt planerna mellan juni och september, så att avtalen kan ingås under 2014.

PRELIMINÄRT BELOPP FÖR ANBUDSFÖRFARANDET

15 000 000 euro

1.3 Övriga åtgärder: Finansiellt bidrag till driftsbudgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor

RÄTTSLIG GRUND

Rådets förordning (EG) nr 58/2003, särskilt artikel 12.3.

BUDGETRUBRIK

Budgetrubrik: 17 01 06 03

BELOPP

1 170 000 euro

BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEÅTGÄRDEN OCH DESS MÅL

Budgetrubriken 17 01 06 03 ska finansiera det finansiella bidraget till driftsbudgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor för 2014 avseende programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel. Enligt artikel 12.3 i förordning (EG) nr 58/2003 ska det finansiella bidraget till driftsbudgeten tas från anslagen till de EU-program som genomförandeorganet förvaltar.

2.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/10

Meddelande från den franska regeringen om Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten (1)

(Tillkännagivande av ansökning om exklusivt tillstånd för prospektering efter flytande eller gasformiga kolväten, kallat Brive-tillståndet)

(Text av betydelse för EES)

(2014/C 205/06)

Den 17 mars 2014 lämnade företaget Perf’Energi SAS med huvudkontor på 35 avenue d’Eprémesnil, 78290 Croissy-sur-Seine (Frankrike) in en ansökan om ett femårigt exklusivt tillstånd för prospektering efter flytande eller gasformiga kolväten (Bourdette-tillståndet) i ett område som omfattar det franska departementet Haute-Garonne.

Tillståndet avser ett område som bestäms av de längd- och breddgrader som efter varandra förbinder de nedan angivna punkterna. Som nollmeridian räknas Parismeridianen.

	NTF Parismeridianen		RGF93 Greenwichmeridianen
	Longitud	Latitud	Longitud	Latitud
A	0,20 gr V	54,10 gr N	2° 09′ 23″	48° 41′ 24″
B	0,00	54,10 gr N	2° 20′ 11″	48° 41′ 24″
C	0,00	54,04 gr N	2° 20′ 11″	48° 38′ 09″
D	0,02 gr V	54,04 gr N	2° 19′ 07″	48° 38′ 09″
E	0,02 gr V	54,02 gr N	2° 19′ 07″	48° 37′ 04″
F	0,03 gr O	54,02 gr N	2° 18′ 34″	48° 37′ 04″
G	0,03 gr O	53,95 gr N	2° 18′ 34″	48° 33′ 18″
H	0,00	53,95 gr N	2° 20′ 11″	48° 33′ 18″
I	0,00	53,92 gr N	2° 20′ 11″	48° 31′ 40″
J	0,02 gr O	53,92 gr N	2° 19′ 07″	48° 31′ 40″
K	0,02 gr O	53,83 gr N	2° 19′ 07″	48° 26′ 49″
L	0,00	53,83 gr N	2° 20′ 11″	48° 26′ 49″
M	0,00	53,80 gr N	2° 20′ 11″	48° 25′ 12″
N	0,30 gr O	53,80 gr N	2° 04′ 00″	48° 25′ 12″
O	0,30 gr O	54,00 gr N	2° 04′ 00″	48° 36′ 00″
P	0,20 gr O	54,00 gr N	2° 09′ 23″	48° 36′ 00″

Det avgränsade området är ca 504 km2.

Inlämnande av ansökan och tilldelningskriterier

Dessa villkor anges i artiklarna 4 och 5 i dekret 2006-648 av den 2 juni 2006 om gruvdriftslicenser och licenser för underjordisk lagring (Journal officiel de la République française av den 3 juni 2006). Intresserade företag kan lämna in en konkurrerande ansökan inom 90 dagar räknat från offentliggörandet av detta tillkännagivande. Ansökan ska göras i enlighet med det förfarande som anges i tillkännagivandet om ansökningsförfarande för gruvdriftslicenser för kolväten i Frankrike.

Intresserade företag kan lämna in en konkurrerande ansökan inom 90 dagar räknat från offentliggörande av detta tillkännagivande. Ansökan ska göras i enlighet med det förfarande som anges i ”Tillkännagivandet om tilldelning av gruvdriftslicenser i Frankrike” offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 374 av den 30 december 1994, s. 11,och stadfästa genom dekret nr 2006-648 av den 2 juni 2006 om gruvdriftslicenser och licenser för underjordisk lagring (Journal officiel de la République francaise av den 3 juni 2006).

Ansökningar ska sändas till ministeriet för ekologi, hållbar utveckling och energi på nedanstående adress.Besluten avseende den ursprungliga ansökan och de konkurrerande ansökningarna fattas inom två år från det att de franska myndigheterna mottagit den ursprungliga ansökan, dvs. senast den 1 februari 2016.

Villkor och krav beträffande utövande och avslutande av verksamheten

Sökandena hänvisas till artikel 79 och 79.1 i gruvlagen och till dekret 2006-649 av den 2 juni 2006 om gruvdrift, om underjordisk lagring samt om tillsyn över gruvor och underjordisk lagring (Journal officiel de la République française av den 3 juni 2006).

Ytterligare information kan erhållas från ministeriet för ekologi, hållbar utveckling och energi:

Direction générale de l’énergie et du climat – Direction de l’énergie

SD2/2A

Grande Arche, Paroi Nord

92055 La Défense cedex

FRANKRIKE

Tfn +33 140819527

De bestämmelser som anges ovan finns på följande adress:

http://www.legifrance.gouv.fr

(1) EGT L 164, 30.6 1994, s. 3.

2.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/15

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2014/C 205/10)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM ÄNDRING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2)

ANSÖKAN OM ÄNDRING I ENLIGHET MED ARTIKEL 9

”BRA”

EG-nr: IT-PDO-0117-01048–19.10.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

—

☐ Produktens beteckning

—

☒ Produktbeskrivning

—

☒ Geografiskt område

—

☒ Bevis på ursprung

—

☒ Framställningsmetod

—

☒ Samband

—

☒ Märkning

—

☐ Nationella krav

—

☐ Annat [specificera]

2. Typ av ändring(ar)

—

☐ Ändring av sammanfattande dokument eller sammanfattning

—

☒ Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts

—

☐ Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)

—

☐ Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

3. Ändring(ar)

Produkttyp

Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen är tillämplig

För att förbättra informationen till konsumenterna läggs uttrycket ”grasso” eller ”semigrasso” till, eftersom man för Bra ”tenero” använder helmjölk samt för Bra ”duro” och Bra ”alpeggio” får använda antingen helmjölk eller delvis skummad mjölk. Dessutom preciseras att eventuella tillsatser av getmjölk/fårmjölk inte får överstiga 20 %.

Det specificeras att de storlekar och vikter som anges motsvarar de värden som registreras vid slutet av minimitiden för mognad, eftersom dessa värden sjunker kraftigt efter långvarig mognad. Man har funnit det lämpligt att uttryckligen ange att skorpan inte är ätlig, för att ge konsumenten tydliga anvisningar. Skorpan på ostar av typen ”duro” kan oljas in med matolja som hindrar uppkomsten av mögel, vilket ger osten en tilltalande yta som gör den mer uppskattad bland konsumenterna.

Produktionsområde

Specifikationen för ”Bra” har anpassats till principen om de specifika egenskaper som förknippas med det berörda geografiska området för den skyddade ursprungsbeteckningen. Kommunen Villafranca Piemonte i provinsen Torino, som i den gällande specifikationen endast nämns i samband med mognadsfasen, har därför inkluderats i det geografiska området för alla steg i produktionsprocessen.

Framställningsmetod

Det preciseras att den mjölk som används är helmjölk eller delvis skummad mjölk samt att det löpe som används är kalvlöpe. I presidentdekret av den 16 december 1982 anges inte att det handlar om kalvlöpe eftersom det enda löpe som då var tillgängligt på marknaden var kalvlöpe.

I den gällande specifikationen anges inte vilken andel av mjölkboskapens foder som ska komma från det avgränsade geografiska området. För att förtydliga sambandet med det geografiska området anges därför nu att mer än 50 viktprocent av mjölkboskapens foder ska komma från dessa produktionsområden. Mjölkboskapens (kor, får och getter) typiska foder består av grönfoder och/eller torrfoder som vid behov kan berikas.

Systemen för kylning och lagring av mjölk har med åren blivit allt mer effektiva. Det genomsnittliga antalet dagliga mjölkningar har därför kunnat ökas upp till högst fyra, samtidigt som mjölkens egenskaper bevarats samt hygien och sanitära förhållanden förbättrats.

Det preciseras att den delvis skummade mjölken kan framställas mekaniskt med separator, en metod som används sedan början av 1900-talet, eller genom naturlig skumning. Båda metoderna ger samma resultat. Den fysiska principen bakom delvis skumning genom naturlig skumning och mekanisk skumning är densamma. I båda fallen sker separationen enligt samma princip, det vill säga tack vare skillnaden i specifik vikt mellan den lättare feta delen och den magra och tyngre delen.

För att ge exakta anvisningar och få en delvis skummad mjölk med en mer enhetlig fetthalt samt bästa möjliga skumningsresultat, även med hänsyn till säsong, som utan tvivel inverkar på mjölkens egenskaper, har dessutom liggtiden för mjölk som skummats genom naturlig skumning förlängts och den högsta temperaturen vid vilken denna process får äga rum preciserats. Liggtiden, som också varierar med säsongen, ökas därför med två timmar från 12–18 timmar till 10–18 timmar. Den övre temperaturgränsen fastställs till 18 °C.

Efter hygienisering (värmebehandling, perkolation osv.) kan mjölken eventuellt berikas med mjölksyrabakterier och/eller naturliga jäsningsämnen (mjölksyrabakterier eller vassle).

De senaste årens allmänna förbättring av mjölkens mikrobiologiska egenskaper har lett till en betydande minskning av mängden bakterier och därigenom i vissa fall till problem med koagulerings- och mognadsfaserna. För att åtgärda detta införs i specifikationen möjligheten att använda mjölksyrabakterier och/eller naturliga jäsningsämnen. I specifikationen från 1982 anges högsta koaguleringstemperatur för mjölken till mellan 27 °C och 32 °C. Den har ändrats till mellan 27 °C och 38 °C eftersom mjölksyrabakterier och naturliga jäsningsämnen utvecklas bättre vid en koaguleringstemperatur som närmar sig 38 °C (det vill säga mjölkens temperatur vid mjölkningen).

Det steg i presidentdekretet från 1982 där det anges att osten måste framställas enligt den karakteristiska tekniken för dubbel brytning av ostmassan beskrivs mer utförligt.

Koaguleringstiden (15–25 minuter) ska beräknas från den första tillskärningen, vilket ger ett tidsintervall som är objektivt identifierbart och mätbart. Syftet med en korrekt bestämning av koaguleringstiden är att få en homogen kornighet som medger en förbättrad avtappning. En maximal tid har fastställts för att ersätta den föregående, alltför ungefärliga, tiden.

Dessutom specificeras den första och den andra fasen i ostmassans brytning genom ett tillägg av följande text:

Den första fasen av ostmassans brytning leder till att ostkorn bildas, vilka i Bra ”tenero” är stora som nötter och i Bra ”duro” stora som majskorn. Därefter läggs ostmassan under vassle, där den får vila i högst 8 minuter.

Den andra fasen av ostmassans brytning leder till att det bildas ostkorn stora som majskorn i Bra ”tenero”, och ostkorn stora som riskorn i Bra ”duro”. Den andra brytningsfasen följs av omrörning, varefter ostmassan får vila i ett kar eller i portioneraren, med en eventuell inledande pressning då en del av vasslen elimineras. Högsta tillåtna liggtid är 10 minuter och högsta tillåtna temperatur för omtappning av ostmassan är 44 °C.

Faserna för formning respektive pressning beskrivs mer utförligt.

Vid formningen läggs ostmassan i formar som eventuellt täcks med en duk. Endast för Bra ”duro” och bara om vasslen inte är ordentligt eliminerad, är det tillåtet med en andra omrörning av ostmassan innan den läggs i formarna för att sedan pressas på lämpligt sätt. När pressningen är avslutad får ostformarna vila tills pH-värdet når en nivå på mellan 5,0 och 5,4.

Ett referensvärde i pH i stället för i tid anges eftersom pH är en mer uppdaterad och lämplig indikator som ger ett mer tillförlitligt och exakt mått samt bättre resultat. Efter denna procedur kan osten läggas direkt i saltlake, där den kan vila ytterligare några timmar i ett rum med en positiv högsta temperatur på 10 °C.

Specifikationen har ändrats genom tillägg av följande fras:

”Mognaden äger rum i en anpassad miljö med en positiv högsta temperatur på 15 °C och en fuktighet på högst 95 %.”

Denna ändring görs med beaktande av producenternas krav på att även kunna mogna osten i andra lokaler än kylrum eller luftkonditionerade rum.

Denna ändring innebär att man går från en temperatur på 6–9 °C till högst 15 °C, och från en relativ fuktighet på 80–85 % för Bra ”duro” och 90 % för Bra ”tenero” till en högsta tillåtna fuktighet på 95 % för båda typerna.

Genom denna ändring underlättas hanteringen av produktens mognadsfas samtidigt som hänsyn tas till de förhållanden som råder även i lokaler utan luftkonditionering.

Samband

Denna punkt har omformulerats för att motsvara den som finns i det sammanfattande dokumentet.

Märkning

Förtydliganden har lagts till rörande försäljningen till konsumenter samt tillskärning och förpackning, som även kan ske utanför det geografiska produktionsområdet.

För ost av typen ”duro” har dessutom möjligheten att saluföra färdigförpackad riven ost lagts till. Detta görs för att tillgodose efterfrågan bland konsumenterna, som i allt högre utsträckning efterlyser produkter som är färdiga för konsumtion.

För att garantera produktens äkthet och underlätta en korrekt identifiering av osten ”Bra” när den släpps ut på marknaden, har det ansetts nödvändigt att märka den med en stämpel på kanten och en rund pappersetikett med logotypen för osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bra”.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (3)

”BRA”

EG-nr: IT-PDO-0117-01048–19.10.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1. Beteckning

”Bra”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.3 – Ost

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

Beskrivning: ”Bra” är en fet eller halvfet ost, med pressad ostmassa, som framställs av komjölk. I typerna Bra ”alpeggio” och Bra ”duro” får man även använda delvis skummad mjölk. En eventuell tillsats av fårmjölk och/eller getmjölk är tillåten upp till en andel av 20 %.

Slutprodukten ska ha följande egenskaper:

Form: Cylindrisk med platt ovan- och undersida.

Storlek: Diameter mellan 30 och 40 cm samt lätt konvex kant på mellan 6 och 10 cm, med variationer uppåt och nedåt för båda egenskaperna beroende på produktionsteknik.

Vikt: 6–9 kg.

Storlek och vikt motsvarar de värden som registreras i början av mognaden.

Skorpa: Skorpan för typen ”tenero” (mjuk) ska vara ljusgrå, smidig, slät och jämn. Den är inte ätlig. Skorpan för typen ”duro” (hård) ska vara hård, fast, gyllenbrun till mörkgrå och kan oljas in med matolja för att hindra uppkomsten av mögel. Den är inte ätlig.

Ostmassans struktur: Typen ”tenero” ska ha en ganska fast och elastisk ostmassa, med en begränsad mängd små hål. Typen ”duro” ska ha en ostmassa med en begränsad mängd små hål.

Ostmassans färg: Typen ”tenero” ska ha en vit eller elfenbensvit ostmassa och typen ”duro” ska ha en svagt halmgul till ockragul ostmassa.

Smak: Typen ”tenero” ska ha en behagligt parfymerad, måttligt stark smak. Typen ”duro” ska ha en pikant eller kraftig smak.

Fetthalt i torrsubstansen: minst 32 %.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Komjölk som eventuellt kompletteras med små mängder (högst 20 %) fårmjölk och/eller getmjölk, och som i typen ”duro” kan vara delvis skummad. För Bra ”alpeggio” får delvis skummad mjölk användas både för typen ”tenero” och typen ”duro”. Salt och flytande kalvlöpe.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Basfödan eller den huvudsakliga födan för nötkreatur samt eventuellt får och getter består av grönfoder och/eller konserverat foder eller av torkat och på lämpligt sätt berikat foder. Mer än 50 % (i vikt) av mjölkboskapens foder ska komma från produktionsområdena.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Gårdarna från vilka mjölken hämtas för framställning av ”Bra” ska ligga i det avgränsade geografiska området.

Även mjölkproduktionen, bearbetningen och mognaden ska äga rum i detta område.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Osten får saluföras hel, tillskuren, i portioner och färdigförpackad. Typen ”duro” får även vara förpackad i riven form. Tillskärning, förpackning och rivning får också äga rum utanför det avgränsade geografiska området.

3.7 Särskilda regler för märkning

Efter formningen, som görs med hjälp av särskilda formar där ett märke trycks in i osten genom en relief, märks ostarna med ursprungsmärket. Detta märke består av den stiliserade bokstaven ”B”, typen ”duro” eller ”tenero” samt identifieringsnumret, som innehåller provinsbeteckningen och ett tvåsiffrigt nummer.

Överensstämmelsemärkningen består av en rund pappersetikett med en diameter på 20–28 cm. Etiketten har en ljust halmgul bakgrund för ordinarie produkter och en grön bakgrund för produkter av typen ”alpeggio” samt ett tryckt märke på kanten. Överensstämmelsemärkningen består av en pappersetikett med inskriften ”BRA TENERO” eller ”BRA DURO”, ”BRA TENERO D’ALPEGGIO” eller ”BRA DURO D’ALPEGGIO” och den karakteristiska logotypen som föreställer en liten mustaschprydd man i hatt som håller i en ost från vilken en bit har skurits ut samt EU:s logotyp. Först när detta förfarande har slutförts får produkten släppas ut på marknaden under den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bra”.

Pappersetiketten får sättas fast med hjälp av klister avsett för livsmedel.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Området för produktion och mognad omfattar hela territoriet i provinsen Cuneo samt kommunen Villafranca Piemonte som ligger i provinsen Torino. Osten ”Bra” av typerna ”tenero” och ”duro” får bära beteckningen ”di alpeggio” förutsatt att osten produceras och lagras i bergskommunerna Brondello, Castellar, Crissolo, Gambasca, Martiniana Po, Oncino, Ostana, Paesana, Pagno, Rifreddo, Sanfront, Bellino, Brossasco, Casteldelfino, Frassino, Isasca, Melle, Piasco, Pontechianale, Rossana, Sampeyre, Valmala, Venasca, Acceglio, Canosio, Cartignano, Celle Macra, Dronero, Elva, Macra, Marmora, Prazzo, Roccabruna, S. Damiano Macra, Stroppo, Villar S. Costanzo, Bernezzo, Castelmagno, Cervasca, Montemale, Monterosso Grana, Pradleves, Valgrana, Cignolo, Aisone, Argentera, Demonte, Gaiola, Moiola, Pietraporzio, Rittana, Roccasparvera, Sambuco, Valloriate, Vinadio, Chiusa Pesio, Entracque, Limone Piemonte, Roaschia, Robilante, Roccavione, Valdieri, Vernante, Briaglia, Frabosa Soprana, Frabosa Sottana, Monasterolo Casotto, Monastero di Vasco, Montaldo Mondovì, Pamparato, Roburent, Roccaforte Mondovì, S. Michele Mondovì, Torre Mondovì, Vicoforte Alto, Bagnasco, Battifollo, Briga Alta, Caprauna, Castelnuovo Ceva, Garessio, Lisio, Mombasiglio, Montezemolo, Nucetto, Ormea, Perlo, Priero, Priola, Sale S. Giovanni, Scagnello och Viola eller produceras och lagras delvis i följande territorier som enligt lag nr 991 av den 25 juli 1952 och senare ändringar klassificeras som bergsterritorier: Barge, Bagnolo Piemonte, Envie, Revello, Costigliole Saluzzo, Verzuolo, Busca, Caraglio, Borgo S. Dalmazzo, Boves, Peveragno, Villanova Mondovì, Ceva, Lesegno, Pianfei och Magliano Alpi när det gäller den del som gränsar till kommunen Ormea.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Det geografiska produktionsområdet ligger mellan Havsalperna och Cottiska alperna, som omger provinsen Cuneo från syd till väst, och vetter i öst åt de höga kullarna Langa och Roero. Området kännetecknas av en betydande foderproduktion, tillgång till stora mängder mjölk och klimatförhållanden som är särskilt gynnsamma för utfodring och uppfödning av mjölkboskap. Vintertid förekommer sällan dimma och somrarna är sällan kvävande varma, vilket bidrar till att göra boskapsdjurens och foderodlingarnas hälsa särskilt god. Provinsen Cuneo kännetecknas dessutom av strängare och torrare vintrar samt av relativt svala somrar, till skillnad från de områden som ligger längre österut på Poslätten. Dessa miljöfaktorer har skapat de förhållanden som möjliggör produktionen av osten ”Bra” i produktionsområdet.

De briser som kommer från bergen i det geografiska området blåser i olika riktningar morgon och kväll, vilket skapar idealiska förhållanden med en låg luftfuktighet som garanterar att produktens mognad blir perfekt.

Området vid Alpernas och kullarnas sluttningar kan liknas vid en bördig högplatå som genomkorsas av floderna Po och Tanaro samt en mängd andra vattendrag som strålar samman som en solfjäder.

”Bra” är en ost med pressad ostmassa som i typerna ”tenero” och ”duro” har ett strategiskt konsumtions- och bevarandevärde för de befolkningar som har konsumerat den och gjort den känd. Osten kommer från alpterritorierna men kunskapen bland de osttillverkande herdarna (”margari”), som i slutet av sommaren vandrade ner till dalgångarna, har i mer än ett sekel kunnat spridas i slättlandsområdena, tack vare ostens inneboende höga näringsvärde och kulturella värde. Bearbetningen, mognaden och pressningen av ostmassan är av särskild betydelse vid produktionen av ”Bra”.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

Osten ”Bro” är lätt att känna igen tack vare sin särskilda skorpa, som är ljus och smidig hos typen ”tenero” och brun, fast och ibland inoljad hos typen ”duro”. Vid tillskärningen kan man omedelbart känna den speciella aromen. Hos typen ”tenero” är doften utsökt och behaglig, med en tydlig och mild smak. Typen ”duro” har i stället mer utpräglad och stark smak, som åtföljs av söta och salta toner. Den används i sallader och ugnsrätter, som framhäver denna specialitets egenskaper. Riven Bra ”duro” har flera olika kulinariska användningsområden.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Det ömsesidiga beroendet mellan klimat- och markförhållandena och produktionsfaktorerna framgår tydligt i de egenskaper som kännetecknar osten ”Bra”. Det sekellånga urval som gjorts av en exceptionell inhemsk mikroflora ger osten dess särskilda karaktär under mognaden och gör osten ”Bra” unik och möjlig att känna igen bland andra typer av ostar med pressad ostmassa.

Osten ”Bra” är en del av provinsen Cuneos historia och kultur. Staden Bra har gett sitt namn till osten, eftersom produkten historiskt huvudsakligen har saluförts där. Osten har under årens lopp till och med bevarat sin karakteristiska doft och smak. Dessa kommersiella egenskaper är beroende av det geografiska produktionsområdet, i vilket de har skapats och bevarats. Att det finns två olika typer av osten, ”tenero” och ”duro”, är ett resultat av ostmakarnas förmåga att använda produktionstekniker som är mycket lika men samtidigt ger helt olika smaker. Detta beror på de specifika tekniker som används och de olika mognads- och lagringstiderna samt en tät men aldrig torr ostmassa som dessutom kan rivas.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (4))

De italienska myndigheterna har inlett det nationella förfarandet för invändningar genom att offentliggöra förslaget om erkännande av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bra” i Republiken Italiens officiella tidning (Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana) nr 51 av den 1 mars 2012.

Produktspecifikationens konsoliderade text är tillgänglig på webbplatsen: http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

eller direkt via webbplatsen för ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (www.politicheagricole.it) genom att klicka på ”Qualità e sicurezza” [Kvalitet och säkerhet] (uppe till höger på skärmen) och sedan på ”Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE” [Produktspecifikationer som omfattas av EU:s granskning].

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3) Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(4) Se fotnot 3.

2.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/22

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2014/C 205/11)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2)

”Pecorino crotonese”

EG-nr: IT-PDO-0005-01111 – 13.5.2013

SGB ( ) SUB ( X )

1. Beteckning

”Pecorino Crotonese”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

Ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Pecorino Crotonese” har en hård, halvkokt ostmassa och framställs uteslutande av helfet fårmjölk.

När den konsumeras som färskost, halvhård ost, lagrad ost eller riven ost har produkten de fysiska egenskaper som anges nedan. Form: cylinderformad, med plana sidor och en rak eller något konvex kant. Vikt: mellan 0,5 och 5 kg. Ostar som lagras under mer än sex månader får väga upp till 10 kg. Mått: Varierar enligt ostens vikt – för en vikt på mellan 0,5 och 5 kg varierar kantens höjd mellan 6 och 15 cm och sidornas diameter mellan 10 och 20 cm. För en vikt på mer än 5 kg varierar kantens höjd mellan 15 och 20 cm och sidornas diameter mellan 20 och 30 cm.

Torrsubstansens fetthalt får inte understiga 40 %. Proteinhalten får inte understiga 25 g per 100 g. Vattenhalten får inte understiga 30 g per 100 g. Märken från den korg som används för tillverkningen ska tydligt synas på osten.

”Pecorino Crotonese Fresco” (färsk): vit skorpa som kan dra åt halmgult. Den har en särpräglad, mjuk och lätt syrlig smak. Skorpan är tunn och bär märken från den korg som använts. Massan är mjuk, enhetlig och krämig, mjölkvit och har få håligheter.

”Pecorino Crotonese Semiduro” (halvhård): en tjock skorpa som drar åt brunt. Intensiv och balanserad smak. Den halvhårda massan är kompakt och har få håligheter.

Långlagrad ”Pecorino Crotonese Stagionato” (har lagrats längre än sex månader): Den hårda och bruna skorpan kan vara täckt (ha strukits in) med olja eller fällning av olivolja. Den har en intensiv och markant smak, med en lätt pikant eftersmak. Massan drar åt halmgult och har få håligheter.

Organoleptiska egenskaper: Vid avsmakning ger osten redan från början ifrån sig en lätt doft av fårmjölk, som skapar en balanserad bouquet tillsammans med andra karakteristiska dofter, t.ex. doften av hö, gräs från blommande fält, hasselnöt och rök.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Mjölk: helfet fårmjölk, som värmebehandlats eller pastöriserats enligt gällande regler.

Löpe: koncentrerad killinglöpe.

Det är tillåtet att utveckla de mjölksyrabakterier som finns naturligt i den mjölk som genomgår ostbildningen och att använda naturliga jäsämnen från vassle (sieri innesti) eller mjölk (lattoinnesto) som finns i produktionsområdet eller som härstammar från detta område.

Salt: bergsalt (NaCl).

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Den årliga basransonen utgörs främst av foder från det avgränsade geografiska området. Den mjölk som används kommer från djur som främst utfodras på betesmarker med grön- och icke-fermenterat höfoder som odlas i produktionsområdet. Fodret får kompletteras med kraftfoder som är fritt från genetiskt modifierade organismer (GMO) och som kommer från områden utanför det avgränsande geografiska området, i synnerhet under vinterperioden då fåren inte kan gå på bete. Kompletteringsfodret får inte stå för mer än 40 % av den årliga ransonen. Djuren hålls delvis utomhus. Hjordarna kan beta fritt och återvända till fårstallet på kvällen, men djuren övervakas, vaccineras och vårdas vid behov. Hjordarna går på bete mellan september och juni.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Djurhållningen, mjölkproduktionen, ostframställningen och lagringen.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

—

3.7 Särskilda regler för märkning

Ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Pecorino Crotonese” saluförs hel eller i portioner, i enlighet med gällande lagstiftning. Den etikett som anbringas på ”Pecorino Crotonese” i bitar ska, utöver den information som krävs enligt lagen, inkludera följande uppgifter: logotypen för ”Pecorino Crotonese”, följt av uppgiften ”Denominazione di Origine Protetta” (skyddad ursprungsbeteckning) eller förkortningen ”DOP” (SUB), EU:s symboler och eventuellt hänvisningar till EU:s lagstiftning, företagsnamnet och adressen med avseende på produktionsanläggningen eller förpackningsföretaget. Om det rör sig om produkter som är avsedda för internationella marknader kan uppgiften ”Denominazione di Origine Protetta” och EU:s logotyp anges på språket i destinationslandet. Produktens logotyp består av två delar: till vänster, den grafiska framställningen, till höger, texten. Logotypen ska stämplas på osten (brännas in eller reliefstämplas) och texten ska anbringas på kanten.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det område där osten produceras och lagras omfattar hela det administrativa territoriet i följande kommuner i Crotoneprovinsen: Belvedere Spinello, Caccuri, Carfizzi, Casabona, Castelsilano, Cerenzia, Cirò, Cirò Marina, Cotronei, Crotone, Crucoli, Cutro, Isola di Capo Rizzuto, Melissa, Mesoraca, Pallagorio, Petilia Policastro, Rocca di Neto, Roccabernarda, San Mauro Marchesato, San Nicola Dell’Alto, Santa Severina, Savelli, Scandale, Strongoli, Umbriatico, Verzino; hela det administrativa territoriet i följande kommuner, i Catanzaroprovinsen: Andali, Belcastro, Botricello, Cerva, Cropani, Marcedusa, Petronà, Sellia, Sersale, Simeri Crichi, Soveria Simeri, Zagarise; hela det administrativa territoriet i följande kommuner i Cosenzaprovinsen: Bocchigliero, Calopezzati, Caloveto, Campana, Cariati, Cropalati, Crosia, Mandatoriccio, Crosia, Paludi, Pietrapaola e San Giovanni in Fiore, Scala Coeli, Terravecchia.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Produktionsområdet är enhetligt ur såväl geografisk som historisk och kulturell synpunkt och motsvarar till stor del territoriet Marchesato di Crotone, som sedan 1390 används som beteckning för det berörda området.

Produktionsområdet kännetecknas av leriga kullar från pliocenepoken, som är typiska för området, och av bergskedjan som gränsar till Crotoneprovinsen, vilken sträcker sig från Sila Piccola till Sila Grande. Detta geografiska område har nära inbördes förbindelser ur fysisk synpunkt: I själva verket fungerar Silaplatån till stor del som naturliga sommarbetesmarker för de hjordar som håller till på kullarna mellan ovannämnda berg och Joniska havet. Den särskilda topografin i detta område påverkar det lokala klimatet, som kännetecknas av kalla vintrar och varma somrar, dock med relativt begränsade temperaturväxlingar, en konstant luftfuktighet och en genomsnittlig relativ luftfuktighet på 58 %.

I produktionsområdet för ”Pecorino crotonese” finns 398 fårfarmare som sammanlagt har omkring 49 000 får. Man har i området noterat en ökning på cirka 4 % under de tio senaste åren, tvärtemot utvecklingen i resten av Italien.

Djuren betar delvis utomhus, ett system som har anknytning till metoden alternerande beteshållning (med säsongsbetonade flyttningar till och från betesmarkerna i bergen). Produktionsområdet erbjuder stora betesmöjligheter (den utnyttjade jordbruksareal som används för bete och de permanenta betesmarkerna överskrider 40 % av den totala ytan) och utgör hemvist för olika växtfamiljer som inte är särskilt intressanta ur zooteknisk synvinkel utan rent av ses som ogräs, men som finns i överflöd i de marginella områden som kännetecknar produktionsområdet. Betesmarken är där tillräckligt enhetlig. Floran på de naturliga betesmarkerna i Marchesato består i huvudsak av färska växtsorter, som de lokala ekotyperna av rajgräs, klöver, cikoria, foderesparsett och lusern.

I det berörda området har yrket ostmästare ett gott anseende och rötter i en lång och väletablerad tradition. Dessutom har användningen av familjearbetskraft i samband med framställningen av osten gjort det möjligt att bevara de tekniker som användes förr i tiden. Ostproducentens sakkunskap är viktig för ostens särdrag eftersom den framställs för hand. Det är alltså avgörande att ostmästaren förmår urskilja just det ögonblick då mjölken koagulerar, innan det blir dags att bryta upp massan med hjälp av ett lokalt redskap, en miscu, fram till dess att man erhåller fragment av ett riskorns storlek. Detta redskap gör tack vare sin form det möjligt att bryta massan snabbt och på så sätt att frigöra en stor mängd fettämnen. Den resterande vasslen, som har ett mjölkaktigt utseende och som i trakten kallas för lacciata, visar huruvida massan har bearbetats på rätt sätt. Andra viktiga steg utgörs av frugatura (blandning med hjälp av en käpp) och den manuella pressningen av ostmassan, som sker innan osten placeras i korgarna. Efter dessa steg blandas och vänds ostmassan på nytt. Den pressas sedan åter i korgarna innan den slutligen sänks ned i lacciata (vassle). Direkt därefter följer den etapp då osten syras, vilket kan ta en eller flera dagar och vilket föregår lagringen. Under lagringen utvecklas en karakteristisk typ av mögel på ostens yta. Ostmästaren övervakar processen för att kunna särskilja de bitar som lagrats korrekt från dem som ska kastas. Det är också under lagringen som ostmästaren fastställer den exakta tidpunkt då ostarna ska vändas, borstas eller tvättas och strykas in med olivolja eller täckas med fällning av olivolja.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

”Pecorino Crotonese” utmärker sig i synnerhet genom följande:

—	En lätt doft av fårmjölk, som skapar en balanserad bouquet tillsammans med andra karakteristiska dofter, t.ex. doften av hö, gräs från blommande fält, hasselnöt och rök, utan att någon av dessa dofter är särskilt dominerande, eller på sin höjd med en lätt dominerande fårdoft.

—

Den kompakta massan med få håligheter. Konsistensen i munnen är inte särskilt elastisk, när den tuggas känner man kornen från strukturen, som smälter bra i munnen när man tuggar ordentligt. Man känner av fettämnena utan att osten känns smörig. Effekten från tuggningen och kroppsvärmen ger upphov till samma aromatiska intryck som när osten skärs upp, om inte ännu mer fullständigt och markant, framför allt när den sväljs. Vid detta skede fyller produktens typiska arom munnen, den dröjer sig kvar länge och är behaglig.

—	De synliga märkena från korgen på osten.

—

Särdragen hos uppfödningssystemet, där djuren delvis går utomhus, innebär att djurens foder främst består av den vilda floran i det definierade området. ”Pecorino Crotonese” får sina karakteristiska aromer från vissa beståndsdelar, t.ex. terpener och sesquiterpener, som finns i väsentliga mängder bara hos vissa växtfamiljer, såsom gräs, korsblommiga växter, umbellater, korgblommiga växter och andra växter som av tradition ingår i fårens föda under betet. I fodergrödor står dessa beståndsdelar däremot för en låg eller mycket låg procentandel. Då de är mycket aromatiska och kommer från sällsynta växter visar förekomsten av dem i osten var djuren har gått på bete. Det är i själva verket den vilda mikrofloran som är avgörande för de organoleptiska egenskaperna hos ”Pecorino Crotonese”. Den traditionella metoden med alternerande bete gör det dessutom möjligt att skydda fåren från miljö- och födorelaterad stress under de varma sommarmånaderna och att därigenom bevara mjölkens aromatiska beståndsdelar.

—

Klimatet i området har en avgörande inverkan på lagringsprocessen och bidrar till att ge ”Pecorino crotonese” dess särskilda textur. Den karakteristiska luftfuktigheten i produktionsområdet har under århundradena bidragit till att utforma lagringsteknikerna och utgör en viktig naturresurs för ostlagringen. För en lämplig lagring av produkten krävs det att luftfuktigheten inte är för hög, eftersom osten då riskerar att inte torka helt, eller för varierande, utan att enhetliga förhållanden garanteras under hela lagringsperioden. Den konstanta fuktighetsgraden möjliggör en gradvis lagring av ”Pecorino Crotonese”, som därigenom får sin karakteristiska textur, som i synnerhet kännetecknas av täthet och frånvaro av håligheter i massan.

—

Den oupplösliga koppling mellan produkten och befolkningen i detta område, som kommer till uttryck i den ostbildningsteknik som gått i arv under århundraden genom de lokala ostmästarnas tradition, har gjort det möjligt att bevara Crotoneregionens anseende vad gäller mjölkbearbetning. Det faktum att man nästan uteslutande använder sig av familjearbetskraft garanterar både att traditionen lever vidare och vittnar om den höga specialiseringsgraden och den hantverksmässiga karaktären hos produktionen, som förblir nära kopplad till mänskliga resurser som inte går att finna någon annanstans. Dessa tekniska färdigheter är mycket viktiga eftersom vissa uppgifter inom ramen för tillverkningen utförs för hand. Det rör sig om koaguleringen, formningen och olika åtgärder beträffande behandling och kontroll av osten under lagringen.

—

Användningen av naturliga jäsämnen från vassle (sieri innesti) eller av mjölk (lattoinnesto) som finns i produktionsområdet eller som härstammar från produktionsområdet skapar en viktig mikrobiologisk koppling till detsamma. Vassle som kommer från mjölk som produceras lokalt garanterar tillförsel av mjölksyrabakterier som är typiska för ursprungsområdet, vilket bidrar till produktens särdrag.

”Percorino Crotonese” är en ost som utgör ett viktigt inslag i den landsbygdsmiljö som finns i produktionsområdet. Uppgifter från äldre tidsperioder, även före medeltiden, vittnar om tillverkningen av denna ost, och handlingar från 1500-talet bevisar att denna produkt exporterades. Under det österrikiska styret (1707-1734) exporterades osten i stor skala. I början av januari 1712 sålde prästen Giacinto Tassone di Cutro i Neapel följande till den napolitanska grosshandlaren Aniello Montagna: 200 ”cantara” Crotoneost från årets produktion, som varken var uppsvälld eller maskstungen och som var fri från håligheter och sprickor. Likaledes har beteckningen ”Pecorino Crotonese” under de 25 senaste åren använts kontinuerligt på varuetiketter och av en lokal uppfödarorganisation, och på många olika håll utanför regionen har man försökt att imitera produkten.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

Myndigheterna inledde det nationella invändningsförfarandet genom att offentliggöra ett förslag om skyddad ursprungsbeteckning för ”Pecorino Crotonese” i Republiken Italiens officiella tidning nr 46 av den 23 februari 2012.

Den konsoliderade produktspecifikationen återfinns på webbplatsen http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

eller

direkt via webbplatsen för ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (www.politicheagricole.it) genom att klicka på ”Qualità e sicurezza” [Kvalitet och säkerhet] (uppe till höger på skärmen) och sedan på ”Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE” [Specifikationer som granskas av EU].

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3) Se fotnot 2.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 205

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	femtiosjunde årgången 2 juli 2014

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2014/C 205/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.7262 – Ageas/Ocidental Seguros/Médis) ( 1 )	1
2014/C 205/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.7244 – China Huaxin Post and Telecommunication Economy Development Center/Alcatel-Lucent Enterprise Business) ( 1 )	2

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2014/C 205/03	Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 0,15 % den 1 juli 2014 – Eurons växelkurs	3
2014/C 205/04	Kommissionens genomförandebeslut av den 30 juni 2014 om finansiering av 2014 års arbetsprogram för utbildning i livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa och växtskydd inom programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel	4
	Revisionsrätten
2014/C 205/05	Särskild rapport nr 9/2014 – Förvaltas EU:s stöd till investeringar och säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn väl och kan man visa hur stödet har påverkat EU-vinernas konkurrenskraft?	9
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2014/C 205/06	Meddelande från den franska regeringen om Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten (Tillkännagivande av ansökning om exklusivt tillstånd för prospektering efter flytande eller gasformiga kolväten, kallat Brive-tillståndet) ( 1 )	10

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2014/C 205/07	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.7169 – Weichai Power/Kion Group-gruppen) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	12
2014/C 205/08	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.7215 – Amec/Foster Wheeler) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	13
2014/C 205/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.7290 – Apple/Beats) ( 1 )	14
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2014/C 205/10	Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	15
2014/C 205/11	Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	22